18.11.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 307/1

18.11.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 307/3

(1)

Enligt kommissionens förordning (EG) nr 810/2008 (2) måste äkthetsintyg utfärdas innan nötkött får importeras till gemenskapen. Förteckningen över myndigheter i de exporterande länderna som har befogenhet att utfärda dessa intyg återges i en bilaga till den förordningen.

(2)

Paraguay har bytt namn på den myndighet som utfärdar äkthetsintyg. I enlighet med artikel 7.2 i förordning (EG) nr 810/2008 bör därför förteckningen i bilaga II till den förordningen ändras i enlighet med detta.

(3)

För att undvika att myndighetens namn enligt äkthetsintyg som nyligen utfärdats inte överensstämmer med myndighetens namn enligt förordning (EG) nr 810/2008 bör ändringen av denna förordning gälla från och med den 1 juli 2008, den dag då det nuvarande tullkvotsåret började. För det föregående tullkvotsår som slutade den 30 juni 2008 har kommission inte mottagit någon information om äkthetsintyg utfärdade av de behöriga myndigheterna i Paraguay.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

”—

SERVICIO NACIONAL DE CALIDAD Y SALUD ANIMAL, Dirección General de Calidad e Inocuidad de Productos de Origen Animal”.

18.11.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 307/4

(1)

I förordning (EG) nr 1925/2006 om tillsättning av vitaminer och mineralämnen samt vissa andra ämnen i livsmedel föreskrivs att nya nationella bestämmelser, som föreslås i avsaknad av gemenskapsbestämmelser, om bl.a. förbud mot eller begränsning av användning av vissa andra ämnen i tillverkningen av särskilda livsmedel ska anmälas och bedömas.

(2)

Enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 12 i förening med artikel 11.2 b i förordning (EG) nr 1925/2006 anmälde de tjeckiska myndigheterna till kommissionen den 30 november 2007 ett utkast till förordning om fastställande av krav i fråga om kosttillskott och berikning av livsmedel, särskilt artiklarna 2.3 och 4 samt bilagorna 4 och 5.

(3)

I artikel 2.3 i utkastet till förordning fastställs genom dess bilaga 4 en förteckning över ”andra ämnen” enligt definitionen i artikel 2.2 i förordning (EG) nr 1925/2006, samt villkoren för användning av dessa ämnen vid tillverkning av kosttillskott.

(4)

I artiklarna 2.3 och 4 i utkastet till förordning fastställs genom dess bilaga 5 en förteckning över växter och andra ämnen som är förbjudna vid tillverkning av kosttillskott och livsmedel i allmänhet.

(5)

Kommissionen har samrått med de övriga medlemsstaterna inom ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa i enlighet med bestämmelserna i artikel 12.2 i förordning (EG) 1925/2006.

(6)

I utkastet till förordning, i dess nuvarande lydelse, anges inte varför de ämnen som ingår i bilaga 4 måste överensstämma med de tröskelvärdena som där anges av folkhälsoskäl.

(7)

I avsaknad av harmoniserad gemenskapslagstiftning bibehåller medlemsstaterna sin behörighet att reglera tillverkning och marknadsföring av varor inom sina territorier, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 28 och 30 i EG-fördraget.

(8)

Särskilt artikel 2.3 i utkastet till förordning i förening med bilaga 4 verkar tyda på att ämnen som inte förtecknas i bilagan inte får användas vid tillverkning av kosttillskott.

(9)

Även om det skulle bevisas att bilaga 4 är berättigad av folkhälsoskäl anges det inte i utkastet till förordning hur produkter som lagenligt tillverkats eller marknadsförts i andra medlemsstater och som inte uppfyller kraven i artiklarna 2.3 och 4 i utkastet till förordning ska behandlas.

(10)

Utkastet till förordning innehåller inte några bestämmelser som säkrar fri rörlighet för kosttillskott, innehållande ämnen förtecknade i bilaga 4, som lagenligt tillverkats eller marknadsförts i andra medlemsstater men som inte uppfyller villkoren i förordningen eller för ämnen som inte förtecknas i bilaga 4, vare sig i form av en klausul om ömsesidigt erkännande eller i form av ett godkännandeförfarande som skulle göra det möjligt för de ekonomiska aktörerna att få sådana ämnen införda i den nationella förteckningen över tillåtna ämnen.

(11)

Enligt artiklarna 2.3 och 4 i den anmälda förordningen i förening med dess bilaga 5 får kosttillskott och livsmedel i allmänhet inte innehålla narkotiska eller psykotropa ämnen, varken prekursorer av kategori 1, andra ämnen som visat sig ha toxiska, genotoxiska, teratogena, hallucinogena, narkotiska eller andra negativa effekter på människokroppen, eller ämnen som ingår i bilaga 5. Förbudet mot användning av vissa andra ämnen vid tillverkning av kosttillskott och livsmedel i allmänhet kan vara berättigat för att skydda människors hälsa och liv enligt artikel 30 i EG-fördraget.

(12)

Eftersom det i artikel 30 i fördraget föreskrivs ett undantag, som måste tolkas strikt, från regeln om fri rörlighet för varor inom gemenskapen ankommer det på de nationella myndigheter som åberopar artikeln att i varje enskilt fall, mot bakgrund av nationella kostvanor och internationella forskningsrön, visa att deras regler är nödvändiga för att effektivt skydda de intressen som anges i artikeln och särskilt att marknadsföring av produkterna i fråga utgör en verklig risk för folkhälsan.

(13)

De tjeckiska myndigheterna har inte inkommit med några bevis som rättfärdigar en sådan förteckning med ämnen som inte får användas vid tillverkning av kosttillskott och livsmedel i allmänhet.

(14)

Även om sådana bevis skulle läggas fram innehåller utkastet till förordning inte några bestämmelser som säkrar fri rörlighet för kosttillskott och livsmedel i allmänhet som lagenligt tillverkats eller marknadsförts i andra medlemsstater och som innehåller ämnen som inte tillåts enligt utkastet till förordning.

(15)

Utkastet till förordning ger inte tillräckliga garantier för att de ekonomiska aktörernas rättigheter enligt artiklarna 28 och 30 i EG-fördraget kommer att skyddas.

(16)

Mot bakgrund av dessa konstateranden har kommissionen avgett ett negativt yttrande i enlighet med artikel 12.3 i förordning (EG) nr 1925/2006.

(17)

De tjeckiska myndigheterna bör i enlighet med detta uppmanas att inte anta utkastet till förordning och att ändra det i enlighet med artiklarna 28 och 30 i EG-fördraget med hänsyn till kommissionens anmärkningar i dess negativa yttrande.

(18)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

18.11.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 307/7

(1)

Enligt artikel 8.2 i direktiv 91/414/EEG får en medlemsstat under en period av 12 år efter anmälan av det direktivet godkänna att växtskyddsmedel som innehåller verksamma ämnen som inte är upptagna i bilaga I till det direktivet och som fanns på marknaden två år efter anmälan av direktivet släpps ut på marknaden under den tid som dessa ämnen successivt undersöks inom ramen för ett arbetsprogram.

(2)

Kommissionens förordningar (EG) nr 451/2000 (2) och (EG) nr 1490/2002 (3) innehåller närmare bestämmelser om genomförandet av den tredje etappen i det arbetsprogram som avses i artikel 8.2 i direktiv 91/414/EEG och en förteckning över de verksamma ämnen som ska bedömas för att eventuellt tas upp i bilaga I till direktiv 91/414/EEG. I den förteckningen ingår klorat.

(3)

Effekterna av klorat på människors hälsa och på miljön har bedömts i enlighet med förordningarna (EG) nr 451/2000 och (EG) nr 1490/2002 för ett antal av de användningsområden som anmälaren föreslagit. I dessa förordningar utses dessutom de rapporterande medlemsstater som i enlighet med artikel 8.1 i förordning (EG) nr 451/2000 ska lämna relevanta utvärderingsrapporter och rekommendationer till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa). För klorat var den rapporterande medlemsstaten Frankrike och alla relevanta upplysningar lämnades den 26 juli 2007.

(4)

Kommissionen har undersökt klorat i enlighet med artikel 11a i förordning (EG) nr 1490/2002. Medlemsstaterna och kommissionen granskade ett utkast till granskningsrapport för ämnet i ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och rapporten färdigställdes slutgiltigt den 11 juli 2008 som kommissionens granskningsrapport.

(5)

Kommitténs undersökning av det verksamma ämnet, där hänsyn togs till medlemsstaternas synpunkter, visade att det finns tydliga indikationer på att ämnet kan väntas ha skadliga effekter på människors hälsa, särskilt eftersom användarexponeringen ligger på en oacceptabel nivå enligt det föreslagna provisoriska värdet för acceptabel användarexponering (AOEL). Det finns dessutom inte tillräckligt med information för att fastställa ett slutgiltigt AOEL-värde och bedöma läckaget till grundvattnet för en relevant metabolit. Vidare hade den rapporterande medlemsstaten i sin bedömningsrapport väckt ett antal andra frågor som också har tagits med i granskningsrapporten för ämnet.

(6)

Kommissionen uppmanade anmälaren att inkomma med synpunkter på resultatet av undersökningen av klorat och att meddela om ansökan om att få ämnet godkänt vidhölls. Anmälaren inkom med synpunkter som har granskats omsorgsfullt. Trots de argument som anmälaren lade fram kunde frågorna emellertid inte avföras, och bedömningar på grundval av inlämnade uppgifter som granskats har inte visat att växtskyddsmedel som innehåller klorat, under föreslagna användningsvillkor, generellt uppfyller kraven i artikel 5.1 a och b i direktiv 91/414/EEG.

(7)

Klorat bör därför inte tas upp i bilaga I till direktiv 91/414/EEG.

(8)

Det bör vidtas åtgärder för att se till att beviljade godkännanden för växtskyddsmedel som innehåller klorat dras tillbaka inom en föreskriven period och inte förnyas samt att inga nya godkännanden beviljas för sådana produkter.

(9)

Om medlemsstaterna beviljar anstånd under en övergångsperiod under vilken kvarvarande lager av de växtskyddsmedel som innehåller klorat får omhändertas, lagras, släppas ut på marknaden och användas bör den perioden begränsas till högst 12 månader så att kvarvarande lager kan användas under ytterligare en odlingssäsong, vilket betyder att lantbrukarna har tillgång till växtskyddsmedel som innehåller klorat i 18 månader efter antagandet av detta beslut.

(10)

Detta beslut påverkar inte inlämnandet av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i direktiv 91/414/EEG och kommissionens förordning (EG) nr 33/2008 av den 17 januari 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets direktiv 91/414/EEG i fråga om ett ordinarie och ett påskyndat förfarande för bedömning av verksamma ämnen som omfattades av det arbetsprogram som avses i artikel 8.2 i det direktivet men som inte införts i dess bilaga I (4) om att ta upp klorat i bilaga I till det direktivet.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

a)

att godkännanden av växtskyddsmedel som innehåller klorat återkallas från och med den 10 maj 2009,

b)

att inga godkännanden av växtskyddsmedel som innehåller klorat beviljas eller förnyas från och med dagen för offentliggörandet av detta beslut.

18.11.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 307/9

(1)

I förordning (EG) nr 178/2002 fastställs allmänna principer för livsmedel och foder i allmänhet, och för livsmedels- och fodersäkerhet i synnerhet, på gemenskapsnivå och på nationell nivå. I förordningen fastställs att nödvändiga åtgärder ska vidtas om det visar sig att livsmedel eller foder som importeras från ett tredjeland sannolikt kommer att innebära en allvarlig risk för människors hälsa, djurs hälsa eller miljön och att en sådan risk inte tillfredsställande kan undanröjas genom åtgärder som vidtas av den eller de berörda medlemsstaterna.

(2)

Ett utbrott av hepatit A hos människor har bekräftats i gemenskapen. Sjukdomens ursprung har konstaterats vara förtärandet av vissa musslor som importerats från Peru och som var smittade med hepatit A-virus (HAV).

(3)

De smittade musslorna är knivmusslor (Donax spp.) och det mest sannolika ursprunget till smittan är kontaminering av vattnet i produktionsområdena. Andra musselarter kan därför också vara kontaminerade.

(4)

Eftersom förtäring av dessa musslor innebär en allvarlig risk för människors hälsa bör importen av musslor från Peru till gemenskapen stoppas.

(5)

Eftersom kontamineringen är så allvarlig bör stoppet gälla även musslor som sänts till gemenskapen innan detta beslut träder i kraft men som anländer till gemenskapens gränskontrollstationer efter ikraftträdandet.

(6)

Importstoppet bör fastställas på gemenskapsnivå för att säkerställa ett effektivt och enhetligt skydd för konsumenternas hälsa i samtliga medlemsstater.

(7)

Vattenbruksproduktionen av kammusslor (Pectinidae) i Peru sker i avskilda produktionsområden med låg befolkningstäthet och långt från möjliga kontamineringskällor. Dessutom bearbetas Pectinidae för att avlägsna inälvorna och därmed minska risken för viruskontaminering i den ätliga delen av produkten. Därför bör import från Peru av Pectinidae som bearbetats på detta sätt tillåtas.

(8)

Dessutom minskas virusets viabilitet genom värmebehandlingen. Import från Peru av musslor som värmebehandlats enligt kraven i avsnitt VII kapitel II punkt A 5 b i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (2) bör därför tillåtas.

(9)

Myndigheterna i Peru har förbundit sig att vidta omedelbara åtgärder för att rätta till problemet och om nödvändigt tillåta en inspektion från kommissionen under de kommande månaderna. Därför bör tillämpningen av de åtgärder som fastställs i detta beslut begränsas till den 31 mars 2009 utan att det påverkar kommissionens behörighet att ändra, upphäva eller utöka åtgärderna med hänsyn till eventuell ny information om hur situationen i Peru utvecklas eller till resultaten av kommissionens inspektioner.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

a)

Rensade Pectinidae från vattenbruk.

b)

Musslor som genomgått värmebehandling enligt avsnitt VII kapitel II punkt A 5 b i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004.

18.11.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 307/11

(1)

Respekt för människans värdighet är en grundläggande princip för Europeiska unionen, som bland annat har till syfte att främja full sysselsättning och sociala framsteg, bekämpa social utslagning och diskriminering och främja social rättvisa och socialt skydd. Enligt artikel 137.1 h i fördraget ska gemenskapen understödja och komplettera medlemsstaternas verksamhet i fråga om integrering av människor som står utanför arbetsmarknaden. Enligt artikel 34 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna ska människor ha rätt till socialt bistånd och bostadsbidrag för att säkerställa ett drägligt liv för dem som saknar tillräckliga resurser.

(2)

Rådets rekommendation 92/441/EEG av den 24 juni 1992 om gemensamma kriterier för tillräckliga resurser och socialtjänstförmåner i de sociala trygghetssystemen (1) är fortfarande ett referensdokument för gemenskapens politik när det gäller att bekämpa fattigdom och social utestängning. Rekommendationen har inte förlorat sin relevans, även om det krävs ytterligare insatser för att se till att den genomförs fullt ut.

(3)

Sedan 1992 har nya politiska instrument vuxit fram. Ett av dessa är den öppna samordningsmetoden för socialt skydd och social integration, som bland annat syftar till att aktivt integrera alla i samhället genom åtgärder för att främja deltagande på arbetsmarknaden och bekämpa fattigdom och utestängning bland de mest marginaliserade människorna och grupperna (2). Ett annat instrument är den europeiska sysselsättningsstrategin, som bland annat syftar till att stärka den sociala integrationen, bekämpa fattigdom, förebygga utestängning från arbetsmarknaden och stödja integration på arbetsmarknaden av utestängda människor (3).

(4)

Det faktum att fattigdom och arbetslöshet är kvarstående problem, samtidigt som utsatta människors sammansatta problem blir alltmer komplexa, visar att det behövs en heltäckande och integrerad politik (4). Moderniseringen av systemen för socialt skydd kräver en integrerad strategi för aktiv inkludering med ett tillräckligt inkomststöd i kombination med någon form av anknytning till arbetsmarknaden samt tillgång till tjänster av god kvalitet (5). Denna strategi kompletterar ”flexicurity”-strategin (flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden), men är inriktad på människor som är utestängda från arbetsmarknaden. Den stöder Lissabonstrategin genom att den bidrar till aktivering av arbetslösa och en rörligare arbetskraft. Den är också en del av den sociala dimensionen i EU:s strategi för en hållbar utveckling (6).

(5)

Hänsyn bör tas till nationella prioriteringar och tillgängliga budgetmedel när denna rekommendation successivt genomförs.

(6)

Rekommendationen och tillämpningen av de gemensamma principer som beskrivs här påverkar inte tillämpningen av gemenskapslagstiftningen, bland annat bestämmelserna om statligt stöd, den allmänna gruppundantagsförordningen (7) och gemenskapens bestämmelser om offentlig upphandling.

(7)

I enlighet med subsidiaritetsprincipen är det medlemsstaterna som ansvarar för att fastställa nivån på inkomststödet och utarbeta en lämplig kombination av åtgärder med tanke på lokala, regionala och nationella förutsättningar och behov.

a)

Ett helhetsperspektiv på de politiska åtgärdernas utformning för att skapa rätt balans mellan de tre delarna av strategin för aktiv inkludering, så att de övergripande konsekvenserna för den sociala och ekonomiska integrationen av utestängda personer och eventuella samband mellan strategins olika delar beaktas, bland annat synergieffekter och möjliga avvägningar.

b)

Ett integrerat genomförande inom de tre delarna av strategin för aktiv inkludering för att vidta effektiva åtgärder mot de komplexa orsakerna till fattigdom och social utestängning och förbättra samordningen mellan de offentliga organ som genomför åtgärderna.

c)

Politisk samordning mellan lokala, regionala, nationella och europeiska organ med tanke på deras olika roller, befogenheter och prioriteringar.

d)

Aktivt deltagande av alla andra berörda parter – dvs. människor som drabbats av fattigdom och social utestängning, arbetsmarknadens parter, icke-statliga organisationer och tjänsteleverantörer – när det gäller att utveckla, genomföra och utvärdera strategier.

a)

stöder genomförandet av grundläggande rättigheter,

b)

främjar jämställdhet och lika möjligheter för alla,

c)

utformas med hänsyn till utsatta gruppers sammansatta problem och särskilda situationer och behov,

d)

innebär att lokala och regionala förutsättningar beaktas och att den regionala sammanhållningen förbättras, och

e)

är förenliga med en livscykelinriktad syn på socialpolitiken och sysselsättningspolitiken så att åtgärderna stöder solidariteten mellan generationerna och bryter överföringen av fattigdom från generation till generation.

i)

Vid behov se över systemen för socialt skydd i ljuset av de gemensamma principer som anges i led B i rekommendation 92/441/EEG. Rätten till tillräckliga resurser ska i strategin för aktiv inkludering

ii)

Se till att denna rätt tillämpas enligt de praktiska riktlinjerna i led C.1, C.2 och C.3 i rådets rekommendation 92/441/EEG. Vid fastställandet av vilka resurser som krävs för ett värdigt liv bör man med hjälp av lämpliga nationella indikatorer beakta levnadsstandarden och levnadskostnaderna för hushåll av olika storlek och typ i den berörda medlemsstaten. Inom ramen för strategin för aktiv inkludering bör incitament finnas för arbetsföra personer att söka arbete och beloppen för att tillgodose särskilda behov justeras eller kompletteras.

i)

Främja följande gemensamma principer inom ramen för strategier för aktiv inkludering:

ii)

Tillämpa dessa principer genom följande praktiska riktlinjer:

—

Geografisk tillgänglighet, fysisk tillgänglighet och en rimlig prisnivå.

—

Solidaritet, lika möjligheter för brukare och personal samt hänsyn till mångfalden bland brukarna.

—

Investering i humankapital, arbetsvillkor och en adekvat fysisk infrastruktur.

—

Heltäckande och samordnade tjänster som utformas och tillhandahålls på ett integrerat sätt.

—

Brukarinflytande och individanpassade strategier för att tillgodose individers sammansatta behov.

—

Övervakning och resultatutvärdering samt utbyte av bästa praxis.

18.11.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 307/15

(1)

Den 15 oktober 2007 antog rådet gemensam åtgärd 2007/677/Gusp om Europeiska unionens militära insats i Republiken Tchad och Centralafrikanska republiken (1) (Eufor Tchad/RCA).

(2)

Artikel 10.3 i den gemensamma åtgärden föreskriver att detaljerade villkor för tredjestaters deltagande ska fastställas i ett avtal i enlighet med artikel 24 i fördraget.

(3)

Efter rådets bemyndigande den 13 september 2004 har ordförandeskapet, med bistånd av generalsekreteraren för Europeiska unionens råd/den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, förhandlat fram ett avtal mellan Europeiska unionen och Ryska federationen om Ryska federationens deltagande i Eufor Tchad/RCA (nedan kallat avtalet).

(4)

Avtalet bör godkännas på Europeiska unionens vägnar.

18.11.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 307/21

18.11.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 307/22

”f)

stöd för administrativa utgifter för bildande av aktiefonder.”

”f)

stöd för administrativa utgifter för bildande av gemensamma fonder.”

”8.

Artikel 51 ska ersättas med följande:

”Artikel 51

Användning av mark för jordbruksändamål

Jordbrukarna får använda de skiften som har deklarerats i enlighet med artikel 44.3 för alla jordbruksverksamheter, med undantag för fleråriga grödor. Jordbrukare får dock använda skiften för …” ”

”8.

Artikel 51 ska ersättas med följande:

”Artikel 51

Användning av mark för jordbruksändamål

Jordbrukarna får använda de skiften som har deklarerats i enlighet med artikel 44.3 för alla jordbruksverksamheter, med undantag för permanenta grödor. Jordbrukare får dock använda skiften för …” ”

18.11.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 307/s3