(1)

Den 14 juli 2006 anmälde Italien sin avsikt att bevilja omstruktureringsstöd till NGP SpA (NGP). De bilagor som saknades skickades med en skrivelse av den 28 juli 2006. Kommissionen hade tidigare mottagit tre klagomål som hävdade att Italien hade för avsikt att bevilja stöd till NGP, vilket skulle påverka marknaden för syntetfiber.

(2)

Genom en skrivelse av den 22 augusti 2006 begärde kommissionen ytterligare upplysningar, som Italien lämnade genom en skrivelse av den 14 december 2006. Den 12 februari 2007 begärde kommissionen kompletterande upplysningar, som Italien lämnade genom en skrivelse av den 7 mars 2007 som mottogs och registrerades den 8 mars 2007.

(3)

Genom en skrivelse av den 10 maj 2007 underrättade kommissionen Italien om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget avseende detta stöd.

(4)

Genom en skrivelse av den 16 juli 2007 inkom Italien med synpunkter inom ramen för det ovan nämnda förfarandet. Kommissionen begärde ytterligare upplysningar genom en skrivelse av den 25 oktober 2007, som Italien besvarade genom en skrivelse av den 23 november 2007. Den 13 december 2007 hölls ett möte mellan de italienska myndigheterna och kommissionen. Kommissionen begärde ytterligare förtydliganden genom en skrivelse av den 8 februari 2008, som Italien besvarade genom en skrivelse av den 25 februari 2008. Genom e-post av den 22 maj 2008 lämnade Italien ytterligare slutkommentarer.

(5)

Kommissionens beslut om att inleda förfarandet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (2). Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med sina synpunkter på stödet.

(6)

Kommissionen har mottagit synpunkter från berörda parter. Den har översänt dessa synpunkter till Italien som givits tillfälle att bemöta dem. Dess kommentarer mottogs i en skrivelse av den 21 september 2007.

(7)

I anmälan anges att mottagaren av stödet är NGP, ett företag beläget i Acerra, Campania (Italien). NGP bildades i februari 2003 då produktionen av polyesterpolymer (s.k. polymerisation) avyttrades från Montefibre, en tillverkare av polyesterfiber som också är belägen i Acerra. Polyesterpolymer är ett halvfabrikat som bland annat används vid tillverkningen av polyesterfiber.

(8)

NGP:s tillgångar omfattade två produktionsanläggningar samt ett el- och värmekraftverk, några komplementbyggnader och ett forskningscenter. Vid den första produktionsanläggningen tillverkades halvfabrikatet dimetyltereftalat (DMT). DMT var den råvara som användes vid den andra produktionsanläggningen – polymerisationsanläggningen. Vid denna andra anläggning tillverkades polymerer i både flytande form för användning vid produktionsanläggningen i Montefibre, och i fast form som hackade korn (granulat) till den externa marknaden.

(9)

Vid polymerisationsanläggningen fanns tre produktionslinjer (CP1, CP2 och CP3). Av dessa togs CP3 i drift 2003. Italien hade beviljat regionalstöd på 13,7 miljoner euro för investeringen i CP3. Stödet hade beviljats inom ramen för en regional stödordning som godkänts av kommissionen (3).

(10)

Strax efter det att NGP hade bildats drabbades det, av olika anledningar, av problem. Under 2003 avstannade produktionen på grund av ett fel i kylsystemet. Trots att den trasiga utrustningen provisoriskt ersattes återvände produktionsanläggningen inte till full drift. Situationen förvärrades av ett kraftigt pristryck till följd av den allt svagare US-dollarn, som gjorde tillverkare utanför euroområdet mer konkurrenskraftiga.

(11)

Produktionskostnaderna för DMT bestod dessutom i stor utsträckning av fasta kostnader, som inte påverkas av produktionsvolymen. När försäljningsvolymen för granulat och flytande polymerer minskade ledde detta därför – till följd av den stora andelen fasta kostnader – endast till en obetydlig minskning av de totala produktionskostnaderna. Följaktligen ökade kostnaderna per producerad enhet DMT kraftigt.

(12)

NGP redovisade en förlust på 29,68 miljoner euro 2003, det sista året med full produktion, och en förlust på 17,87 miljoner euro 2004. Under 2005 redovisades emellertid en vinst på 5,27 miljoner euro, vilket främst berodde på extraordinära intäkter.

(13)

I januari 2004 beslutade företagsstyrelsen att stoppa produktionen och utarbeta ett program för en ombyggnad av de befintliga industrianläggningarna. Avsikten var att ändra den råvara som användes vid polymerisationsanläggningen och ersätta den DMT man själv producerade med en annan råvara – renad tereftalsyra (PTA) – för att införa en mer flexibel kostnadsstruktur. Man beräknade att det behövdes ytterligare 22 miljoner euro för att ändra råvarubasen. NGP skulle inte ha kunnat genomföra denna investering på grund av otillräckliga ekonomiska medel.

(14)

I maj 2004 ingicks ett samförståndsavtal (protocollo di intesa) mellan flera olika myndigheter, Montefibre, NGP och andra företag i vilket alla parter enades om behovet att värna de investeringar som redan gjorts i CP3 och att slutföra dem.

(15)

I juli 2005 undertecknades ett avtal (accordo di programma) mellan de nationella och regionala myndigheterna, NGP, Montefibre och Edison (ett annat företag beläget i Acerra) som rörde NGP:s anläggning och andra verksamheter vid anläggningen i Acerra. De huvudpunkter i avtalet som berörde NGP var följande:

(16)

Bildande av ett nytt företag, Simpe SpA, i juli 2005, med NGP som majoritetsägare och Montefibre (19,1 % av aktiekapitalet) och ett offentligt utvecklingsorgan, Sviluppo Italia (9,8 % av aktiekapitalet), som minoritetsägare. Simpe skulle ta över NGP:s polymerisationsverksamhet (dvs. produktionstillgångar plus relaterade skulder) och delar av arbetskraften. NGP skulle endast stanna kvar i verksamheten i egenskap av kraftleverantör (4).

(17)

Nedläggning av produktionsanläggningen för DMT och det nya företaget Simpes genomförande av de planerade investeringarna i produktionslinjen CP3 i syfte att ersätta den ursprungliga råvaran DMT som man själv producerade med en ny råvara – renad tereftalsyra (PTA) – som skulle köpas in utifrån (5).

(18)

Italiens beviljande av ekonomiska stödåtgärder till ett belopp av totalt 20,87 miljoner euro för att stödja investeringarna för att ändra råvarubasen. Dessa stödåtgärder beskrivs nedan.

(19)

Den första stödåtgärden består av ett bidrag på 10,75 miljoner euro, varav 5 miljoner euro från regionen Campania och resten från industriministeriet. Bidraget beviljades den 18 maj 2006.

(20)

Den andra stödåtgärden består av ett räntesubventionerat lån på 6,523 miljoner euro från industriministeriet (36 % av referensräntan). Lånet beviljades den 18 maj 2006.

(21)

Den tredje stödåtgärden består av Sviluppo Italias tidsbegränsade delägarskap i Simpes aktiekapital genom ett tillskott på 3,6 miljoner euro (motsvarande 9,8 % av aktiekapitalet). Kapitaltillskottet betalades ut den 5 maj 2006. De två andra aktieägarna i Simpe, NGP och Montefibre, måste köpa de aktier som Sviluppo Italia innehar inom en period på 3–5 år till en kurs motsvarande det nominella värdet plus en årsränta motsvarande den officiella referensräntan för medellånga till långa löptider plus 2 procentenheter.

(22)

Samtliga tre stödåtgärder beviljades till Simpe.

(23)

I februari 2007 förvärvade det spanska multinationella kemiska företaget La Seda de Barcelona Montefibres aktier i Simpe och sköt till ytterligare 20,7 miljoner euro i företaget, och blev därmed majoritetsägare med 50,1 % av aktierna. De andra aktieägarna var NGP med 43,6 % och Sviluppo Italia med 6,3 % av aktiekapitalet.

(24)

La Seda de Barcelonas förvärv av Simpe medförde också förändringar i den ursprungliga omstruktureringsplanen. Enligt det avtal man ingick i juli 2005 (se ovan) skulle Simpe emellertid fortsätta med den affärsverksamhet som NGP bedrivit, dvs. att i första hand tillverka polymerer för textila applikationer. Nu planerade Simpe emellertid att huvudsakligen koncentrera produktionen på polymerer avsedda för marknaden för PET (polyetentereftalat), ett plastmaterial som La Seda de Barcelona är en av EU:s största tillverkare av.

(25)

Italien anmälde stödet inom ramen för gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (nedan kallade gemenskapens riktlinjer) (6). I sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget uppgav kommissionen att den betvivlade att villkoren i gemenskapens riktlinjer var uppfyllda.

(26)

Kommissionen uttryckte tvivel i fråga om den faktiske mottagaren av stödet och stödets förenlighet. Italien hade anmält NGP som stödmottagare. Alla tre stödåtgärder beviljades emellertid till det nya företaget Simpe, som i egenskap av ett nybildat företag inte hade rätt till omstruktureringsstöd (punkt 12 i gemenskapens riktlinjer). Kommissionen undersökte därför om NGP och Simpe, betraktat som en grupp, kunde vara berättigad till stödet: Simpe hade bildats av NGP i samband med omstruktureringen av polymerisationstillgångarna, för vilket de ifrågavarande stödåtgärderna beviljades. NGP var å andra sidan inte ett nybildat företag i den mening som avses i gemenskapens riktlinjer och föreföll dessutom vara ett företag i svårigheter och därför berättigat till omstruktureringsstöd

(27)

Även om NGP och Simpe skulle kunna betraktas som en grupp och en berättigad stödmottagare betvivlade kommissionen emellertid att de återstående kriterierna i gemenskapens riktlinjer var uppfyllda. Italien hade framför allt inte lagt fram någon omstruktureringsplan för vare sig Simpe eller NGP som uppfyllde alla villkoren i avsnitt 3.2.2 i gemenskapens riktlinjer. När det gäller Simpe innehöll den affärsplan som Italien lämnade varken någon närmare marknadsanalys eller någon analys över företagets särskilda starka och svaga sidor. Kommissionen noterade emellertid att Simpe under tiden hade sålts till ett annat företag, och kommissionen kunde vid det skedet inte sluta sig till vad detta fick för konsekvenser. När det gäller NGP hade Italien inte lämnat några upplysningar om kostnaderna för de omstruktureringsåtgärder som skulle vidtas eller exakt hur de skulle finansieras. På grundval av den information som fanns tillgänglig betvivlade kommissionen att villkoren avseende återställandet av lönsamheten var uppfyllda.

(28)

Italien hade inte heller lämnat några upplysningar om att några kompensationsåtgärder skulle ha vidtagits av vare sig Simpe eller NGP. Kommissionen betvivlade därför att villkoret att undvika en otillbörlig snedvridning av konkurrensen var uppfyllt. Den hade inte heller fått några upplysningar om de totala omstruktureringskostnaderna eller om storleken på stödmottagarens bidrag, vilket var nödvändigt för att kunna fastställa om stödet var begränsat till vad som är absolut nödvändigt i enlighet med gemenskapens riktlinjer.

(29)

Slutligen hade Italien först anmält Sviluppo Italias kapitaltillskott som stöd men hävdade senare att det gavs på marknadsmässiga villkor och inte utgjorde stöd. Kommissionen betvivlade emellertid detta argument.

(30)

Kommissionen bedömde också om stödet skulle kunna anses vara förenligt inom ramen för riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål (7). Simpe är beläget i ett område som är berättigat till statligt stöd för regionala ändamål enligt artikel 87.3 a i fördraget, där det regionala stödtaket uppgår till 35 % NBE (nettobidragsekvivalent) av de stödberättigade investeringarna. Åtgärderna syftade till att göra det möjligt för Simpe att genomföra investeringsprojektet på produktionslinjen CP3. Kommissionen hade emellertid inte fått några upplysningar som gjorde det möjligt för den att dels bedöma om kostnaderna för investeringarna i produktionslinjen CP3 kunde anses vara berättigande till stöd för regionala ändamål, dels om det regionala stödtaket på 35 % hade iakttagits.

(31)

När det gäller stödåtgärderna vidhöll Italien att Sviluppo Italias kapitaltillskott till Simpe inte utgör statligt stöd eftersom det är förenligt med principen om en privat investerare i en marknadsekonomi. Italien hävdade att de två andra aktieägarna i Simpe (NGP och La Seda de Barcelona) måste köpa de aktier som Sviluppo Italia innehar inom en period på 3–5 år till en kurs motsvarande det nominella värdet plus en årsränta motsvarande den officiella referensräntan för medellånga till långa löptider plus 2 procentenheter. Detta åtagande backas dessutom upp med garantier från NGP i form av företagets tillgångar. Enligt Italien skulle vilken privat investerare som helst ha investerat med sådana garantier i fråga om avkastningen på eget kapital.

(32)

Italien uppgav vidare att de två andra stödåtgärderna beviljades till Simpe inom ramen för en nationell stödordning – den italienska lagen 181/89 – som godkänts av kommissionen (N 214/2003) (8) och att både de stödberättigande kostnaderna och stödtaket uppfyllde villkoren för den ordningen, dvs. ett högsta regionalt stödtak på 35 % NBE. Italien hävdade att om stödet hade anmälts som omstruktureringsstöd till NGP skulle det, enligt Italien, därför ändå kunna betraktas som regionalt stöd till Simpe inom ramen för den stödordningen.

(33)

Italien hävdade att om kommissionen inte kunde godkänna att stödet omfattas av stödordning nr N 214/2003, borde den i alla fall kunna betrakta stödet som berättigat i form av omstruktureringsstöd.

(34)

Italien hävdade att mottagaren av stödet är NGP, som kan beskrivas som ett företag i svårigheter.

(35)

Italien överlämnade också en ändrad omstruktureringsplan för både NGP och Simpe i vilken La Seda de Barcelonas nya strategi beaktades.

(36)

Enligt denna plan kommer, vilket redogjorts för ovan, Simpe främst att tillverka polyesterpolymer vid produktionslinje CP3 för PET-marknaden. Italien överlämnade en marknadsanalys som visar att marknaden för plastförpackningsmaterial stadigt ökar, och att efterfrågan växer med cirka 7 % om året (9). Dessutom kommer Simpe att fortsätta att tillverka polyesterpolymer vid produktionslinjerna CP1 och CP2 för Fidions räkning, ett företag till vilket Montefibre har överfört sin polyesterfibertillverkning.

(37)

NGP kommer att vara kvar i verksamheten som kraftleverantör och leverantör av andra tjänster, t.ex. forsknings- och laboratorietjänster, samt tjänster som rör avloppsvattenrening för industriverksamheter i Acerra, men kommer att lägga ner all industriproduktionsverksamhet. Av NGP:s 270 anställda kommer företaget att behålla 54 och 76 kommer att omplaceras till Simpe.

(38)

Den nya omstruktureringsplanen omfattar investeringar från NGP på 8,5 miljoner euro för att modernisera infrastrukturen för kraftförsörjningen. När det gäller Simpe kommer företaget att genomföra investeringar på totalt 40,4 miljoner euro, varav 22 miljoner euro kommer att användas för övergången till den nya råvaran (PTA) vid produktionslinje CP3, enligt vad som anges i originalplanen, och resten för att ta fram en ny process som ska användas efter polymerisationen och som är nödvändig för att fullborda produktionscykeln för PET, samt för att ställa om produktionslinjerna CP1 och CP2 så att det även går att använda PTA vid dessa.

(39)

Italien har lämnat en tabell med information om omstruktureringskostnaderna och finansieringskällorna för både NGP och Simpe. Enligt denna tabell uppgår de totala omstruktureringskostnaderna till 103,5 miljoner euro.

(40)

I den nya planen presenteras en rad olika scenarier – bästa, mellan och värsta – för NGP respektive Simpe. Lönsamheten i NGP kommer – även i det värsta scenariot – att återställas så tidigt som 2009. När det gäller Simpe kommer resultatet inte att bli positivt förrän 2011 om man ser till det värsta scenariot, 2010 sett till mellanscenariot och så tidigt som 2009 i det bästa scenariot.

(41)

NGP ställde sig bakom Italiens kommentarer. Internationella kommittén för rayon och syntetfibrer (CIRFS), en av dem som framförde det ursprungliga klagomålet, konstaterade att om stödet främst riktar sig till PET-marknaden, har det ingen betydelse för produktionen av syntetfibrer.

(42)

Enligt artikel 87.1 i EG-fördraget är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Enligt EG-domstolens fasta rättspraxis uppfylls kriteriet om påverkan på handeln om stödmottagande företag bedriver ekonomisk verksamhet som innebär handel mellan medlemsstater.

(43)

Bidraget och lånet gavs till Simpe av industriministeriet respektive regionen Campania, dvs. två myndigheter. Stödåtgärderna finansieras därmed med hjälp av statliga medel och kan tillskrivas staten. Bidraget ger dessutom stödmottagaren en fördel. Även lånet ger en fördel eftersom det beviljades till en ränta under referensräntan för sunda företag och ingen investerare i en marknadsekonomi skulle ha beviljat lån på dessa villkor.

(44)

När det gäller Sviluppo Italias kapitaltillskott till Simpe anmälde Italien först stödåtgärden som statligt stöd men hävdade senare att det inte utgjorde stöd eftersom det var förenligt med principen om en investerare i en marknadsekonomi och inte gav företaget någon fördel.

(45)

Tvärtemot de italienska myndigheternas uppfattning anser kommissionen emellertid att Sviluppo Italias tidsbegränsade delägarskap i Simpe utgör stöd enligt artikel 87.1. Sviluppo Italia är ett offentligt utvecklingsorgan, vilket innebär att kapitaltillskott från detta organ kan tillskrivas staten och utgör statligt stöd, såvida det inte kan fastställas att Sviluppo Italia agerade som en privat investerare som verkar under marknadsmässiga villkor.

(46)

I detta avseende konstaterar kommissionen att Sviluppo Italias köp av aktier i Simpe ingick i NGP:s omstruktureringsplan. Eftersom NGP var ett företag i svårigheter och Simpe endast bildades i syfte att omstrukturera NGP, kan slutsatsen dras att Sviluppo Italia beslutade sig för att förvärva aktier i ett företag i svårigheter. Dessutom kombinerades Sviluppo Italias kapitaltillskott, inom ramen för samma process, med två andra stödåtgärder som betraktas som statligt stöd enligt artikel 87.1, nämligen ett direkt bidrag från regionen Campania och industriministeriet och ett lån på förmånliga villkor från industriministeriet.

(47)

I tidigare beslut (10) har kommissionen konstaterat att när det gäller offentliga kapitaltillskott iakttas principen om en privat investerare i en marknadsekonomi när det berörda företaget är ett sunt företag. Principen om en privat investerare i en marknadsekonomi kan emellertid iakttas även om företaget är i svårigheter. I detta fall måste staten emellertid skjuta till kapital på samma villkor som en privat investerare skulle göra för ett sådant högriskföretag: dvs. till en mycket högre ränta än för sunda företag och med goda utsikter för att lönsamheten kommer att återställas.

(48)

De italienska myndigheterna har inte lagt fram några bevis för att en privat investerare skulle vara beredd att förvärva aktier på samma villkor. Faktum är att det inte finns något som tyder på att kapitalavkastningen på de villkor som Sviluppo Italia avtalat (dvs. 2 procentenheter över referensräntan) skulle vara tillräcklig för att locka en privat investerare, med beaktande av att NGP hade lagt ned verksamheten och att det inte fanns något (annat än det faktum att investeringen stöddes genom statligt stöd) som säkerställde ett återställande av lönsamheten. I detta avseende ska det också konstateras att La Seda de Barcelona förvärvade andelar i Simpe endast nio månader efter Sviluppo Italias kapitaltillskott och efter att de andra formerna av stöd hade beviljats.

(49)

Kommissionen konstaterar följaktligen att Sviluppo Italias kapitaltillskott gav företaget en fördel.

(50)

NGP och dess efterträdare Simpe tillverkar polyesterpolymer. Eftersom denna produkt handlas med i stor omfattning över hela Europeiska unionen, hotar stödåtgärderna att snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsstater. Kommissionen drar därför slutsatsen att bidraget, lånet och Sviluppo Italias kapitaltillskott utgör statligt stöd i den mening som avses i 87.1 i EG-fördraget, och måste bedömas i enlighet med detta.

(51)

I sitt beslut att inleda det formella granskningsförfarandet betvivlade kommissionen stödets förenlighet med gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter och med riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål.

(52)

Efter att ha tagit del av de synpunkter som Italien har inkommit med konstaterar kommissionen emellertid att alla inslag i en omstruktureringsprocess tycks vara närvarande i detta fall. Vid den tidpunkt stödet beviljades var NGP ett företag i svårigheter. Stödet beviljades med målet att återställa lönsamheten i företaget på grundval av en omstruktureringsplan som de italienska myndigheterna hade åtagit sig att genomföra (se villkoren i accordo di programma i punkt 15 ovan). Även om stödet beviljades till Simpe (och inte NGP), bildades Simpe enligt de italienska myndigheterna emellertid endast i syfte att omstrukturera NGP och ingår följaktligen i denna omstruktureringsplan. Slutligen gynnas både NGP och Simpe av stödet.

(53)

Kommissionen konstaterar även att, med tanke på den risk att snedvrida konkurrensen som omstruktureringsstöd till företag i svårigheter är förenad med, gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter innehåller särskilda kriterier som är utformade för att säkerställa att beviljandet av stöd är begränsat till det minimum som krävs för att återställa lönsamheten i ett företag och samtidigt begränsa snedvridningen av konkurrensen genom stödmottagarens skyldighet att vidta kompensationsåtgärder. Dessa kriterier skulle kunna kringgås om stödåtgärderna i stället bedömdes inom ramen för riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål, som i vilket fall som helst inte är tillämpliga på företag i svårigheter (11).

(54)

Av de skäl som anges ovan drar kommissionen slutsatsen att stödets förenlighet ska bedömas inom ramen för gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (gemenskapens riktlinjer).

(55)

I enlighet med avsnitt 2.1 i gemenskapens riktlinjer anser kommissionen att ett företag är i svårigheter om det inte med egna medel eller med medel från ägare/aktieägare eller långivare kan hejda förluster som utan ingripanden från de offentliga myndigheterna leder till att företaget med största sannolikhet försätts i konkurs på kort eller medellång sikt. De vanliga tecknen på att ett företag befinner sig i svårigheter är ökande förluster, sjunkande omsättning, växande lager, överkapacitet, minskande kassaflöde, stigande skuldsättningsgrad och finansiella kostnader samt ett sjunkande värde, som kan gå ner till noll, på nettotillgångarna. I de allvarligaste fallen kan företaget till och med vara insolvent eller befinna sig i ett kollektivt insolvensförfarande.

(56)

Ett nybildat företag har inte rätt till undsättnings- eller omstruktureringsstöd ens om dess finansiella ställning är svag. Ett företag kommer principiellt att betraktas som nyskapat under de första tre åren efter det att verksamheten inletts på det berörda verksamhetsområdet.

(57)

Å andra sidan fastställs följande i punkt 13 i gemenskapens riktlinjer: ”Om ett företag i svårigheter bildar ett dotterbolag, kommer dotterbolaget och det företag i svårigheter som kontrollerar det att betraktas som en grupp och kan därför få stöd på de villkor som anförs i denna punkt.”

(58)

I sitt beslut att inleda det formella granskningsförfarandet betvivlade kommissionen att NGP var mottagare av stödet eftersom det hade beviljats till Simpe. Simpe hade dessutom, i egenskap av ett nybildat företag, inte rätt till omstruktureringsstöd enligt ovan nämnda avsnitt 2.1. Kommissionen undersökte emellertid om dessa två företag skulle kunna betraktas som en grupp och som sådan vara berättigad till stödet.

(59)

Simpe bildades av NGP i samband med omstruktureringen av polymerisationstillgångarna, för vilket de ifrågavarande stödåtgärderna beviljades, och har därför sitt ursprung i det förra. NGP bildades i sin tur i februari 2003 och inledde produktionen i mars 2003, dvs. mer än tre år innan stödåtgärderna beviljades i maj 2006. Det är därför inte ett nybildat företag i den mening som avses i gemenskapens riktlinjer. NGP uppvisar dessutom tecknen på ett företag i svårigheter. Det redovisade en förlust på 29,68 miljoner euro 2003, det sista året med full produktion, och en förlust på 17,87 miljoner euro 2004. Under 2005 redovisades emellertid en vinst på 5,27 miljoner euro, vilket främst berodde på extraordinära intäkter.

(60)

NGP var vidare majoritetsägare i Simpe vid den tidpunkt då stödet beviljades till det företaget. Kommissionen drar därför slutsatsen att de båda företagen NGP och Simpe kan betraktas som en grupp som har rätt till stöd enligt gemenskapens riktlinjer.

(61)

Stödet beviljas under förutsättning att en omstruktureringsplan som har en så kort varaktighet som möjligt genomförs. Planen ska göra det möjligt att återställa företagets långfristiga lönsamhet inom en rimlig tid och på grundval av realistiska antaganden om de framtida villkoren för verksamheten. Omstruktureringsplanen måste bland annat omfatta en marknadsanalys och förbättringen av lönsamheten ska i första hand uppnås genom de interna åtgärder som anges i den (punkt 35 i gemenskapens riktlinjer).

(62)

Kommissionen anser att den ändrade omstruktureringsplanen, som speglar de ändringar som gjorts av La Seda de Barcelona, uppfyller villkoren i gemenskapens riktlinjer. Italien har lämnat en marknadsanalys som visar att marknaden för polymeren PET växer för fullt. Tillräckliga interna åtgärder vidtas inom ramen för omstruktureringen för att lösa ärvda problem (dvs. ändringen av råvarubasen), i kombination med stora nya investeringar som görs av den nya ägaren La Seda de Barcelona som gör det möjligt för Simpe att bedriva verksamhet på marknaden för polymeren PET, samtidigt som företaget fortsätter att leverera flytande polymerer för textila ändamål till Fidion. Italien har dessutom presenterat ett bästa, ett värsta och ett mellanscenario som grundas på olika produktionsvolymer, som visar att lönsamheten i NGP och Simpe förväntas återställas inom en rimlig tid. Kommissionen anser följaktligen att villkoret avseende återställande av lönsamheten är uppfyllt.

(63)

Stödbeloppet ska begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att möjliggöra en omstrukturering med hänsyn till de finansiella resurserna hos företaget och aktieägarna. Dessutom ska de stödmottagande företagen i väsentlig utsträckning bidra till omstruktureringskostnaderna med egna medel, eller genom extern finansiering på marknadsmässiga villkor. När det gäller stora företag kommer kommissionen normalt att bedöma ett bidrag på minst 50 % som lämpligt.

(64)

Av de upplysningar som Italien lämnat framgår att gruppen bidrar till omstruktureringskostnaderna med omkring 80 % av egna medel, och uppfyller därför punkt 44 i gemenskapens riktlinjer.

(65)

Kompenserande åtgärder måste vidtas för att säkerställa att de negativa effekterna på handelsvillkoren minimeras, så att de positiva effekter som uppnås överväger de negativa. I annat fall måste stödet anses ”strida mot det gemensamma intresset” och därmed som oförenligt med den gemensamma marknaden (punkt 38 i gemenskapens riktlinjer).

(66)

Italien föreslår följande kompenserande åtgärder:

(67)

Italien förklarade att inom ramen för omstruktureringsplanen kommer NGP (eller dess efterträdare Simpe) att helt och hållet avstå från att bedriva verksamhet på marknaden för polyesterpolymer i form av granulat för textila ändamål samt för särskilt typer av polyesterpolymer, och därmed överge 20 % av marknaden. Simpe förväntas i sin tur att uppnå en andel av PET-marknaden i EU på 4 %.

(68)

I punkt 40 i gemenskapens riktlinjer anges följande: ”Åtgärderna skall stå i proportion till de snedvridande effekterna av stödet och i synnerhet till företagets (…) relativa inflytande på den eller de marknader där det verkar. De bör särskilt vidtas på marknader där företaget kommer att ha en betydande position på marknaden efter omstruktureringen.”

(69)

I detta avseende konstaterar kommissionen att Simpes huvudsakliga marknad är PET polyester. Dessutom är La Seda de Barcelona, som är majoritetsägare i Simpe, en av de största tillverkarna av polyesterpolymer för PET. Stödet kommer därför sannolikt att ge upphov till en betydande snedvridning av konkurrensen på denna marknad. Produktionstaket på 110 000 ton innebär därför en betydande begränsning av marknadsnärvaron jämfört med Simpes faktiska produktionskapacitet för PET polyester, som uppgår till 160 000 ton/år. Det faktum att denna produktionsbegränsning kommer att genomföras fram till och med 2012 har också betydelse med tanke på att PET är en växande marknad. Enligt den marknadsanalys som Italien överlämnat ökade efterfrågan på denna produkt med 6,9 % 2004 och denna utveckling väntas fortsätta.

(70)

När det gäller tillverkningen av polyesterpolymer i flytande form, som kommer att fortsätta på produktionslinjerna CP1 och CP2, konstateras att produktionsvolymerna för denna produkt redan har minskats väsentligt som en del av omstruktureringen, från 105 000 ton/år till 60 000 ton/år, och kommer uteslutande att tillverkas för Fidions (f.d. Montefibre) räkning. En ytterligare kapacitetsminskning inom detta produktområde skulle inte vara realistiskt och skulle kunna äventyra företagets lönsamhet.

(71)

Slutligen konstaterar kommissionen att Italien har avstått från att bevilja något ytterligare statligt stöd till Simpe och NGP eller till något annat företag eller aktiv verksamhet som kontrolleras av eller på annat sätt tillhör samma grupp, från och med dagen för kommissionens beslut om att godkänna stödet fram till och med den 31 december 2012 i syfte att se till att en eventuell snedvridning som uppstår till följd av det föreliggande stödet inte förvärras av framtida stödåtgärder.

(72)

Kommissionen anser följaktligen att de kompenserande åtgärder som Italien föreslår är tillräckliga för att mildra stödets negativa verkningar.

(73)

Kommissionen drar slutsatsen att det anmälda stödet till NGP och Simpe i samband med genomförandet av ovan nämnda omstruktureringsplan kan anses vara förenligt med den gemensamma marknaden.

1.

a)   rekommendationen om relevanta marknader: rekommendation 2007/879/EG och eventuella senare rekommendationer om relevanta marknader,

b)   anmälan: anmälan till kommissionen från en nationell regleringsmyndighet om ett förslag till åtgärder enligt artikel 7.3 i direktiv 2002/21/EG eller en begäran enligt artikel 8.3 andra stycket i direktiv 2002/19/EG, åtföljd av det standardformulär som bifogas denna rekommendation (bilagorna I och II).

2.

Handlingar som skickas via e-post ska antas ha kommit mottagaren tillhanda samma dag som de skickades.

Anmälningar kommer att diarieföras i den ordning som de inkommer.

3.

På kommissionens webbplats och via e-post till alla nationella registreringsmyndigheter kommer registreringsdatum för anmälan att offentliggöras, liksom vilket ärende anmälan gäller och vilka handlingar som har mottagits.

4.

Eventuella kommentarer som görs eller beslut som fattas av kommissionen enligt artikel 7 i direktiv 2002/21/EG kommer att vara på samma språk som åtgärdsförslaget, om möjligt med en översättning till det språk som används i standardformuläret.

5.

Åtgärdsförslag ska vara vederbörligen underbyggda.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

20.

21.

22.

Om sista dagen av en tidsfrist infaller på en officiell helgdag, lördag eller söndag, ska tidsfristen upphöra vid utgången av påföljande arbetsdag. Förteckningen över officiella helgdagar fastställda av kommissionen offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning vid början av varje år.

23.

24.