ISSN 1725-2628

Europeiska unionens

officiella tidning

L 301

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

femtioförsta årgången
12 november 2008


Innehållsförteckning

 

I   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 1115/2008 av den 11 november 2008 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

1

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 1116/2008 av den 11 november 2008 om införande av vissa beteckningar i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Bœuf de Bazas [SGB], Kainuun rönttönen [SGB])

3

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 1117/2008 av den 11 november 2008 om ändring av förordning (EG) nr 1973/2004 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1782/2003 när det gäller de stödsystem som avses i avdelning IV och IV a i den förordningen och användningen av uttagen mark för produktion av råvaror

5

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 1118/2008 av den 11 november 2008 om ändring av förordning (EG) nr 1075/2008 om fastställande av importtullar inom spannmålssektorn som ska gälla från och med den 1 november 2008

8

 

 

II   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

 

 

BESLUT

 

 

Rådet

 

 

2008/845/EG, Euratom

 

*

Rådets beslut av den 24 oktober 2008 om justering av traktamenten som utbetalas till ledamöter och suppleanter i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

11

 

 

2008/846/EG

 

*

Rådets beslut av den 4 november 2008 om utnämning av en italiensk ledamot i Regionkommittén

12

 

 

2008/847/EG

 

*

Rådets beslut av den 4 november 2008 om berättigande för centralasiatiska länder till EIB-finansiering inom ramen för beslut 2006/1016/EG om beviljande av en gemenskapsgaranti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid lån till och lånegarantier för projekt utanför gemenskapen

13

 

 

Kommissionen

 

 

2008/848/EG

 

*

Kommissionens beslut av den 16 juli 2008 om det statliga stöd C 14/07 (ex NN 15/07) som Italien har genomfört till förmån för NGP/Simpe [delgivet med nr K(2008) 3528]  ( 1 )

14

 

 

2008/849/EG

 

*

Kommissionens beslut av den 6 november 2008 om finansiellt gemenskapsstöd för 2009 till OIE:s åtgärder avseende identifiering av djur samt djurs spårbarhet

22

 

 

REKOMMENDATIONER

 

 

Kommissionen

 

 

2008/850/EG

 

*

Kommissionens rekommendation av den 15 oktober 2008 om anmälningar, tidsfrister och samråd i enlighet med artikel 7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster [delgivet med nr K(2008) 5925]  ( 1 )

23

 

 

III   Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen

 

 

RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

 

*

Rådets gemensamma åtgärd 2008/851/GUSP av den 10 november 2008 om Europeiska unionens militära insats i syfte att bidra till avvärjande, förebyggande och bekämpande av piratdåd och väpnade rån utanför Somalias kust

33

 

 

RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

 

*

Rådets beslut 2008/852/RIF av den 24 oktober 2008 om ett antikorruptionsnätverk med kontaktpunkter

38

 

 

Rättelser

 

*

Rättelse till rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999 ( EUT L 210 av den 31.7.2006 )

40

 

*

Rättelse till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1783/1999 ( EUT L 210 av den 31.7.2006 )

40

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

FÖRORDNINGAR

12.11.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 301/1


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1115/2008

av den 11 november 2008

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (2), särskilt artikel 138.1, och

av följande skäl:

I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilaga XV, del A till den förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 138 i förordning (EG) nr 1580/2007 ska fastställas i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 12 november 2008.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 november 2008.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)   EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)   EUT L 350, 31.12.2007, s. 1.


BILAGA

Fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

AL

34,6

MA

56,3

MK

46,2

TR

89,1

ZZ

56,6

0707 00 05

JO

175,9

MA

30,8

TR

85,3

ZZ

97,3

0709 90 70

MA

62,9

TR

129,3

ZZ

96,1

0805 20 10

MA

83,7

ZZ

83,7

0805 20 30 , 0805 20 50 , 0805 20 70 , 0805 20 90

HR

21,1

MA

75,0

TR

83,5

ZZ

59,9

0805 50 10

MA

103,9

TR

100,1

ZA

88,0

ZZ

97,3

0806 10 10

BR

227,1

TR

122,8

US

241,5

ZA

197,4

ZZ

197,2

0808 10 80

AL

32,1

AR

75,0

CA

96,0

CL

64,2

MK

37,6

US

102,2

ZA

89,5

ZZ

70,9

0808 20 50

CN

53,6

TR

124,9

ZZ

89,3


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ” ZZ ” betecknar ”övrigt ursprung”.


12.11.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 301/3


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1116/2008

av den 11 november 2008

om införande av vissa beteckningar i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Bœuf de Bazas [SGB], Kainuun rönttönen [SGB])

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 7.4 första stycket, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artiklarna 6.2 första stycket och 17.2 i förordning (EG) nr 510/2006 har Frankrikes ansökan om att registrera beteckningen ”Bœuf de Bazas” och Finlands ansökan om att registrera beteckningen ”Kainuun rönttönen” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (2).

(2)

Eftersom det inte har inkommit några invändningar i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 510/2006 till kommissionen bör dessa beteckningar registreras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Beteckningarna i bilagan till denna förordning ska registreras.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 november 2008.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)   EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

(2)   EUT C 73, 19.3.2008, s. 26 (Bœuf de Bazas), EUT C 74, 20.3.2008, s. 72 (Kainuun rönttönen).


BILAGA

1.   

Jordbruksprodukter i bilaga I till fördraget avsedda att användas som livsmedel:

Klass 1.1

Färskt kött (och färska slaktbiprodukter)

FRANKRIKE

Bœuf de Bazas (SGB)

2.   

Livsmedel som anges i bilaga I till förordningen:

Klass 2.4

Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror

FINLAND

Kainuun rönttönen (SGB)


12.11.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 301/5


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1117/2008

av den 11 november 2008

om ändring av förordning (EG) nr 1973/2004 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1782/2003 när det gäller de stödsystem som avses i avdelning IV och IV a i den förordningen och användningen av uttagen mark för produktion av råvaror

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001 (1), särskilt artikel 110b.2 och artikel 145 r andra strecksatsen, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 1782/2003, ändrad genom rådets förordning (EG) nr 637/2008 (2), fastställs reglerna för kopplat stöd för bomull i enlighet med domstolens dom i mål C-310/04.

(2)

Enligt kapitel 10a i avdelning IV i förordning (EG) nr 1782/2003 kan direktstöd beviljas för produktion av bomull. Därför är det nödvändigt att anpassa motsvarande tillämpningsföreskrifter i kommissionens förordning (EG) nr 1973/2004 (3).

(3)

I artikel 110b.1 i förordning (EG) nr 1782/2003 föreskrivs att hektarstöd för bomull kan beviljas på villkor att jordbrukaren besår arealen med godkända sorter och odlar bomullen på av medlemsstaterna godkänd mark. Kriterier bör därför fastställas både för godkännandet av mark som är lämpad för jordbruksproduktion och för godkännandet av sorter.

(4)

För att vara berättigade till hektarstöd för bomull måste jordbrukarna beså godkänd mark. Ett kriterium för definition av ”sådd” bör fastställas. Den lägsta planteringstäthet för sådan mark som fastställs av medlemsstaterna, mot bakgrund av jord- och klimatförhållanden och regionala särdrag, bör utgöra ett objektivt kriterium för fastställande av om sådden skett enligt föreskrifterna.

(5)

Medlemsstaterna bör godkänna branschorganisationer för bomullsproduktion på grundval av objektiva kriterier när det gäller organisationernas storlek och deras interna struktur. En branschorganisations storlek bör fastställas med hänsyn till hur viktigt det är för de rensningsföretag som är medlemmar att få tillgång till tillräckliga kvantiteter orensad bomull.

(6)

För att undvika komplikationer i fråga om förvaltningen av stödsystemet, bör en producent inte få vara medlem i flera branschorganisationer. Av samma skäl bör en producent som är medlem i en branschorganisation, och som åtar sig att leverera sin bomullsproduktion, endast leverera till ett rensningsföretag som är medlem i samma organisation.

(7)

Stödordningen för bomull innebär att medlemsstaterna måste meddela sina producenter viss information rörande bomullsodling, såsom godkända sorter, objektiva kriterier för markgodkännande och bestämmelser om lägsta planteringstäthet. För att jordbrukarna ska kunna få informationen i god tid, bör medlemsstaterna meddela informationen före ett fastställt datum.

(8)

Förordning (EG) nr 1973/2004 bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)

Eftersom de regler som fastställs i kapitel 10a i avdelning IV i förordning (EG) nr 1782/2003 gäller från och med den 1 januari 2009, bör de tillämpningsföreskrifter som fastställs genom denna förordning börja gälla från samma datum.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för direktstöd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Kapitel 17a i förordning (EG) nr 1973/2004 ska ersättas med följande:

”KAPITEL 17A

GRÖDSPECIFIKT STÖD FÖR BOMULL

Artikel 171a

Godkännande av jordbruksmark för bomullsproduktion

Medlemsstaterna ska fastställa objektiva kriterier på grundval av vilka mark ska godkännas för grödspecifikt stöd för bomull i enlighet med artikel 110a i förordning (EG) nr 1782/2003.

Kriterierna ska vara grundade på en eller flera av följande faktorer:

a)

Jordbruksekonomin i de regioner som har en betydande bomullsproduktion.

b)

Jordmåns- och klimatförhållandena i de områden där de berörda arealerna är belägna.

c)

Förvaltningen av bevattningsresurserna.

d)

Växtföljd och odlingsteknik som tar hänsyn till miljön.

Artikel 171aa

Godkännande av sorter för sådd

Medlemsstaterna ska godkänna de sorter som registrerats i den gemensamma sortlistan över arter av lantbruksväxter och som är anpassade till marknadsbehoven.

Artikel 171ab

Villkor för stödberättigande

Sådd på de arealer som avses i artikel 110b.1 i förordning (EG) nr 1782/2003 ska ske enligt en lägsta planteringstäthet som ska fastställas av medlemsstaten på grundval av jordmåns- och klimatförhållandena och, i förekommande fall, regionala särdrag.

Artikel 171ac

Jordbrukspraxis

Medlemsstaterna ska ha rätt att fastställa särskilda bestämmelser rörande den jordbrukspraxis som är lämplig för att odling och skörd ska kunna ske inom ramen för normala tillväxtförhållanden.

Artikel 171ad

Godkännande av branschorganisationer

1.   Varje år ska medlemsstaterna, före den 31 december för det påföljande årets sådd, godkänna alla branschorganisationer för bomullsproduktion som ansökt om godkännande och som

a)

omfattar en sammanlagd areal över en gräns (minst 4 000 hektar) som fastställts av medlemsstaten och svarar mot villkoren för godkännande enligt artikel 171a samt omfattar minst ett rensningsföretag,

b)

har antagit en intern arbetsordning, med bestämmelser som i synnerhet rör villkor för medlemskap och avgifter, i överensstämmelse med nationell lagstiftning och gemenskapens lagstiftning.

För 2009 ska medlemsstaterna emellertid godkänna branschorganisationerna för bomullsproduktion senast den 28 februari 2009.

2.   Om det konstateras att en godkänd branschorganisation inte uppfyller kriterierna för godkännande enligt punkt 1 ska medlemsstaten dra in godkännandet, såvida inte åtgärder vidtas för att iaktta kriterierna inom en rimlig tid. Medlemsstaten ska meddela branschorganisationen om den har planer på att dra in godkännandet och samtidigt motivera varför. Medlemsstaten ska ge branschorganisationen möjlighet att lämna synpunkter under en angiven tidsperiod. Om godkännandet dras in ska medlemsstaten se till att lämpliga påföljder införs.

En jordbrukare som är medlem av en godkänd branschorganisation och som får sitt godkännande indraget i enlighet med första stycket i denna punkt ska förlora rätten till det ökade stöd som anges i artikel 110e.2 i förordning (EG) nr 1782/2003.

Artikel 171ae

Producenternas skyldigheter

1.   En producent får inte vara medlem i flera branschorganisationer.

2.   En producent som är medlem i en branschorganisation är skyldig att leverera den producerade bomullen till ett rensningsföretag som tillhör samma organisation.

3.   Producenternas medlemskap i en godkänd branschorganisation ska vara frivilligt.

Artikel 171af

Meddelanden till producenter

1.   Före den 31 januari det berörda året ska medlemsstaterna meddela de bomullsproducerande jordbrukarna följande:

a)

Godkända sorter; sorter som godkänts i enlighet med artikel 171aa efter detta datum ska emellertid meddelas jordbrukarna före den 15 mars samma år.

b)

Kriterier för markgodkännande.

c)

Lägsta planteringstäthet för bomullsplantor enligt artikel 171ab.

d)

Den jordbrukspraxis som krävs.

2.   Om godkännandet för en sort återkallas ska medlemsstaterna meddela jordbrukarna senast den 31 januari för det påföljande årets sådd.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2009.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 november 2008.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)   EUT L 270, 21.10.2003, s. 1.

(2)   EUT L 178, 5.7.2008, s. 1.

(3)   EUT L 345, 20.11.2004, s. 1.


12.11.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 301/8


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1118/2008

av den 11 november 2008

om ändring av förordning (EG) nr 1075/2008 om fastställande av importtullar inom spannmålssektorn som ska gälla från och med den 1 november 2008

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1249/96 av den 28 juni 1996 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 1766/92 vad avser importtullarna inom spannmålssektorn (2), särskilt artikel 2.1, och

av följande skäl:

(1)

De importtullar inom spannmålssektorn som ska gälla från och med den 1 november 2008 fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1075/2008 (3).

(2)

Eftersom de beräknade genomsnittsvärdena av importtullarna avviker med 5 euro/ton från de fastställda värdena, bör de importtullar som fastställs i förordning (EG) nr 1075/2008 justeras i motsvarande mån.

(3)

Förordning (EG) nr 1075/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagorna I och II till förordning (EG) nr 1075/2008 ska ersättas med bilagorna till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 12 november 2008.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 november 2008.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)   EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)   EGT L 161, 29.6.1996, s. 125.

(3)   EUT L 294, 1.11.2008, s. 6.


BILAGA I

Importtullar för de produkter som avses i artikel 136.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 och som ska gälla från och med den 12 november 2008

KN-nr

Varuslag

Importtull (1)

(EUR/t)

1001 10 00

Durumvete:

av hög kvalitet

0,00

av medelhög kvalitet

0,00

av låg kvalitet

0,00

1001 90 91

Vanligt vete, för utsäde

0,00

ex 1001 90 99

Vanligt vete av hög kvalitet, av annat slag än för utsäde

0,00

1002 00 00

Råg

28,01

1005 10 90

Utsädesmajs annan än hybridmajs

8,12

1005 90 00

Majs av annat slag än för utsäde (2)

8,12

1007 00 90

Sorghum av andra slag än hybrider för utsäde

28,01


(1)  Enligt artikel 2.4 i förordning (EG) nr 1249/96 skall importtullen för varor, som anländer till gemenskapen via Atlanten eller Suezkanalen, minskas med

3 euro/ton om lossningshamnen ligger i Medelhavet,

2 euro/ton om lossningshamnen ligger i Danmark, Estland, Irland, Lettland, Litauen, Polen, Finland, Sverige eller Förenade kungariket eller vid den Iberiska halvöns Atlantkust.

(2)  Om villkoren i artikel 2.5 i förordning (EG) nr 1249/96 är uppfyllda har importören rätt till en schablonmässig minskning av importtullen med 24 euro/ton.


BILAGA II

Beräkningsgrunder för importtullarna i bilaga I

31.10.2008-10.11.2008

1.

Genomsnitt enligt artikel 2.2 i förordning (EG) nr 1249/96:

(EUR/t)

 

Vanligt vete (1)

Majs

Durumvete, hög kvalitet

Durumvete, medelhög kvalitet (2)

Durumvete, låg kvalitet (3)

Korn

Börs

Minnéapolis

Chicago

Börsnotering

192,55

120,48

Pris fob USA

237,49

227,49

207,49

116,94

Tillägg för Mexikanska golfen

16,03

Tillägg för Stora sjöarna

14,92

2.

Genomsnitt enligt artikel 2.2 i förordning (EG) nr 1249/96:

Fraktkostnad: Mexikanska golfen–Rotterdam

13,10  EUR/t

Fraktkostnad: Stora sjöarna–Rotterdam

12,79  EUR/t


(1)  Bidrag med 14 EUR/ton ingår (artikel 4.3 i förordning (EG) nr 1249/96).

(2)  Avdrag med 10 EUR/ton (artikel 4.3 i förordning (EG) nr 1249/96).

(3)  Avdrag med 30 EUR/ton (artikel 4.3 i förordning (EG) nr 1249/96).


II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

BESLUT

Rådet

12.11.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 301/11


RÅDETS BESLUT

av den 24 oktober 2008

om justering av traktamenten som utbetalas till ledamöter och suppleanter i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

(2008/845/EG, Euratom)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 258 fjärde stycket,

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 166 fjärde stycket,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs begäran av den 9 september 2008, och

av följande skäl:

De genom beslut 81/121/EEG (1) fastställda dagtraktamentsbelopp som utbetalas till ledamöter och suppleanter i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén bör anpassas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 2 i beslut 81/121/EEG ska ersättas med följande:

”Artikel 2

1.   Dagtraktamentet per resdag ska uppgå till:

145 EUR för ledamöter och suppleanter.

2.   Dagtraktamentet per sammanträdesdag ska uppgå till:

233 EUR för ledamöter och suppleanter.

3.   Till traktamentsberättigade som på ett tillfredsställande sätt kan styrka utgifter för en övernattning på arbetsorten ska utbetalas ett extra dagtraktamente om 34 EUR.”

Artikel 2

Detta beslut får verkan den 24 oktober 2008.

Utfärdat i Luxemburg den 24 oktober 2008.

På rådets vägnar

M. ALLIOT-MARIE

Ordförande


(1)   EGT L 67, 12.3.1981, s. 29.


12.11.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 301/12


RÅDETS BESLUT

av den 4 november 2008

om utnämning av en italiensk ledamot i Regionkommittén

(2008/846/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 263,

med beaktande av den italienska regeringens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Den 24 januari 2006 antog rådet beslut 2006/116/EG (1) om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden från och med den 26 januari 2006 till och med den 25 januari 2010.

(2)

En plats som ledamot i Regionkommittén har blivit ledig till följd av att mandattiden för Fabio GAVA har löpt ut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Till ledamot i Regionkommittén utnämns under återstoden av mandatperioden, dvs. till och med den 25 januari 2010,

Maria Luisa COPPOLA, ställföreträdande regionråd, regionen Veneto.

Artikel 2

Detta beslut får verkan samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 4 november 2008.

På rådets vägnar

C. LAGARDE

Ordförande


(1)   EUT L 56, 25.2.2006, s. 75.


12.11.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 301/13


RÅDETS BESLUT

av den 4 november 2008

om berättigande för centralasiatiska länder till EIB-finansiering inom ramen för beslut 2006/1016/EG om beviljande av en gemenskapsgaranti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid lån till och lånegarantier för projekt utanför gemenskapen

(2008/847/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 181a,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och

av följande skäl:

(1)

I överensstämmelse med artikel 2 i rådets beslut 2006/1016/EG (1) och när det gäller länder i förteckningen i bilaga I som är markerade med en asterisk (”*”) och andra länder som inte finns förtecknade i bilaga I, beslutar rådet från fall till fall, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 181a.2 i fördraget, om rätten till finansiering genom Europeiska investeringsbanken (EIB) inom ramen för gemenskapsgarantin.

(2)

I bilaga I till beslut 2006/1016/EG ingår fem centralasiatiska länder, nämligen Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan, bland de länder som är markerade med *.

(3)

I den EU-strategi för ett nytt partnerskap med Centralasien som Europeiska rådet antog vid sitt möte den 21 och 22 juni 2007 framhävs att EIB bör spela en betydande roll i finansieringen av projekt av intresse för EU i Centralasien.

(4)

Eftersom de rådande makroekonomiska förhållandena i de centralasiatiska länderna, särskilt beträffande betalningsbalansen och skuldnivåns hållbarhet, har förbättrats de senaste åren som ett resultat av stark ekonomisk tillväxt och ansvarsfull ekonomisk politik, bör dessa länder ges tillgång till finansiering från EIB.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan ska vara berättigade till EIB-finansiering inom ramen för gemenskapsgarantin i enlighet med beslut 2006/1016/EG.

Artikel 2

Detta beslut får verkan den tredje dagen efter det att det offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 4 november 2008.

På rådets vägnar

C. LAGARDE

Ordförande


(1)   EUT L 414, 30.12.2006, s. 95.


Kommissionen

12.11.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 301/14


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 16 juli 2008

om det statliga stöd C 14/07 (ex NN 15/07) som Italien har genomfört till förmån för NGP/Simpe

[delgivet med nr K(2008) 3528]

(Endast den italienska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2008/848/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 88.2 första stycket,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a,

efter att i enlighet med nämnda artiklar ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig (1), och med beaktande av dessa synpunkter, och

av följande skäl:

1.   FÖRFARANDE

(1)

Den 14 juli 2006 anmälde Italien sin avsikt att bevilja omstruktureringsstöd till NGP SpA (NGP). De bilagor som saknades skickades med en skrivelse av den 28 juli 2006. Kommissionen hade tidigare mottagit tre klagomål som hävdade att Italien hade för avsikt att bevilja stöd till NGP, vilket skulle påverka marknaden för syntetfiber.

(2)

Genom en skrivelse av den 22 augusti 2006 begärde kommissionen ytterligare upplysningar, som Italien lämnade genom en skrivelse av den 14 december 2006. Den 12 februari 2007 begärde kommissionen kompletterande upplysningar, som Italien lämnade genom en skrivelse av den 7 mars 2007 som mottogs och registrerades den 8 mars 2007.

(3)

Genom en skrivelse av den 10 maj 2007 underrättade kommissionen Italien om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget avseende detta stöd.

(4)

Genom en skrivelse av den 16 juli 2007 inkom Italien med synpunkter inom ramen för det ovan nämnda förfarandet. Kommissionen begärde ytterligare upplysningar genom en skrivelse av den 25 oktober 2007, som Italien besvarade genom en skrivelse av den 23 november 2007. Den 13 december 2007 hölls ett möte mellan de italienska myndigheterna och kommissionen. Kommissionen begärde ytterligare förtydliganden genom en skrivelse av den 8 februari 2008, som Italien besvarade genom en skrivelse av den 25 februari 2008. Genom e-post av den 22 maj 2008 lämnade Italien ytterligare slutkommentarer.

(5)

Kommissionens beslut om att inleda förfarandet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (2). Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med sina synpunkter på stödet.

(6)

Kommissionen har mottagit synpunkter från berörda parter. Den har översänt dessa synpunkter till Italien som givits tillfälle att bemöta dem. Dess kommentarer mottogs i en skrivelse av den 21 september 2007.

2.   BESKRIVNING

2.1   Stödmottagare

(7)

I anmälan anges att mottagaren av stödet är NGP, ett företag beläget i Acerra, Campania (Italien). NGP bildades i februari 2003 då produktionen av polyesterpolymer (s.k. polymerisation) avyttrades från Montefibre, en tillverkare av polyesterfiber som också är belägen i Acerra. Polyesterpolymer är ett halvfabrikat som bland annat används vid tillverkningen av polyesterfiber.

(8)

NGP:s tillgångar omfattade två produktionsanläggningar samt ett el- och värmekraftverk, några komplementbyggnader och ett forskningscenter. Vid den första produktionsanläggningen tillverkades halvfabrikatet dimetyltereftalat (DMT). DMT var den råvara som användes vid den andra produktionsanläggningen – polymerisationsanläggningen. Vid denna andra anläggning tillverkades polymerer i både flytande form för användning vid produktionsanläggningen i Montefibre, och i fast form som hackade korn (granulat) till den externa marknaden.

(9)

Vid polymerisationsanläggningen fanns tre produktionslinjer (CP1, CP2 och CP3). Av dessa togs CP3 i drift 2003. Italien hade beviljat regionalstöd på 13,7 miljoner euro för investeringen i CP3. Stödet hade beviljats inom ramen för en regional stödordning som godkänts av kommissionen (3).

2.2   NGP:s ekonomiska svårigheter

(10)

Strax efter det att NGP hade bildats drabbades det, av olika anledningar, av problem. Under 2003 avstannade produktionen på grund av ett fel i kylsystemet. Trots att den trasiga utrustningen provisoriskt ersattes återvände produktionsanläggningen inte till full drift. Situationen förvärrades av ett kraftigt pristryck till följd av den allt svagare US-dollarn, som gjorde tillverkare utanför euroområdet mer konkurrenskraftiga.

(11)

Produktionskostnaderna för DMT bestod dessutom i stor utsträckning av fasta kostnader, som inte påverkas av produktionsvolymen. När försäljningsvolymen för granulat och flytande polymerer minskade ledde detta därför – till följd av den stora andelen fasta kostnader – endast till en obetydlig minskning av de totala produktionskostnaderna. Följaktligen ökade kostnaderna per producerad enhet DMT kraftigt.

(12)

NGP redovisade en förlust på 29,68 miljoner euro 2003, det sista året med full produktion, och en förlust på 17,87 miljoner euro 2004. Under 2005 redovisades emellertid en vinst på 5,27 miljoner euro, vilket främst berodde på extraordinära intäkter.

2.3   Omstruktureringsplanen

(13)

I januari 2004 beslutade företagsstyrelsen att stoppa produktionen och utarbeta ett program för en ombyggnad av de befintliga industrianläggningarna. Avsikten var att ändra den råvara som användes vid polymerisationsanläggningen och ersätta den DMT man själv producerade med en annan råvara – renad tereftalsyra (PTA) – för att införa en mer flexibel kostnadsstruktur. Man beräknade att det behövdes ytterligare 22 miljoner euro för att ändra råvarubasen. NGP skulle inte ha kunnat genomföra denna investering på grund av otillräckliga ekonomiska medel.

(14)

I maj 2004 ingicks ett samförståndsavtal (protocollo di intesa) mellan flera olika myndigheter, Montefibre, NGP och andra företag i vilket alla parter enades om behovet att värna de investeringar som redan gjorts i CP3 och att slutföra dem.

(15)

I juli 2005 undertecknades ett avtal (accordo di programma) mellan de nationella och regionala myndigheterna, NGP, Montefibre och Edison (ett annat företag beläget i Acerra) som rörde NGP:s anläggning och andra verksamheter vid anläggningen i Acerra. De huvudpunkter i avtalet som berörde NGP var följande:

(16)

Bildande av ett nytt företag, Simpe SpA, i juli 2005, med NGP som majoritetsägare och Montefibre (19,1 % av aktiekapitalet) och ett offentligt utvecklingsorgan, Sviluppo Italia (9,8 % av aktiekapitalet), som minoritetsägare. Simpe skulle ta över NGP:s polymerisationsverksamhet (dvs. produktionstillgångar plus relaterade skulder) och delar av arbetskraften. NGP skulle endast stanna kvar i verksamheten i egenskap av kraftleverantör (4).

(17)

Nedläggning av produktionsanläggningen för DMT och det nya företaget Simpes genomförande av de planerade investeringarna i produktionslinjen CP3 i syfte att ersätta den ursprungliga råvaran DMT som man själv producerade med en ny råvara – renad tereftalsyra (PTA) – som skulle köpas in utifrån (5).

(18)

Italiens beviljande av ekonomiska stödåtgärder till ett belopp av totalt 20,87 miljoner euro för att stödja investeringarna för att ändra råvarubasen. Dessa stödåtgärder beskrivs nedan.

2.4   Ekonomiskt stöd

(19)

Den första stödåtgärden består av ett bidrag på 10,75 miljoner euro, varav 5 miljoner euro från regionen Campania och resten från industriministeriet. Bidraget beviljades den 18 maj 2006.

(20)

Den andra stödåtgärden består av ett räntesubventionerat lån på 6,523 miljoner euro från industriministeriet (36 % av referensräntan). Lånet beviljades den 18 maj 2006.

(21)

Den tredje stödåtgärden består av Sviluppo Italias tidsbegränsade delägarskap i Simpes aktiekapital genom ett tillskott på 3,6 miljoner euro (motsvarande 9,8 % av aktiekapitalet). Kapitaltillskottet betalades ut den 5 maj 2006. De två andra aktieägarna i Simpe, NGP och Montefibre, måste köpa de aktier som Sviluppo Italia innehar inom en period på 3–5 år till en kurs motsvarande det nominella värdet plus en årsränta motsvarande den officiella referensräntan för medellånga till långa löptider plus 2 procentenheter.

(22)

Samtliga tre stödåtgärder beviljades till Simpe.

2.5   Ny utveckling

(23)

I februari 2007 förvärvade det spanska multinationella kemiska företaget La Seda de Barcelona Montefibres aktier i Simpe och sköt till ytterligare 20,7 miljoner euro i företaget, och blev därmed majoritetsägare med 50,1 % av aktierna. De andra aktieägarna var NGP med 43,6 % och Sviluppo Italia med 6,3 % av aktiekapitalet.

(24)

La Seda de Barcelonas förvärv av Simpe medförde också förändringar i den ursprungliga omstruktureringsplanen. Enligt det avtal man ingick i juli 2005 (se ovan) skulle Simpe emellertid fortsätta med den affärsverksamhet som NGP bedrivit, dvs. att i första hand tillverka polymerer för textila applikationer. Nu planerade Simpe emellertid att huvudsakligen koncentrera produktionen på polymerer avsedda för marknaden för PET (polyetentereftalat), ett plastmaterial som La Seda de Barcelona är en av EU:s största tillverkare av.

3.   SKÄLEN TILL ATT FÖRFARANDET INLEDDES

3.1   Omstruktureringsstöd

(25)

Italien anmälde stödet inom ramen för gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (nedan kallade gemenskapens riktlinjer(6). I sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget uppgav kommissionen att den betvivlade att villkoren i gemenskapens riktlinjer var uppfyllda.

(26)

Kommissionen uttryckte tvivel i fråga om den faktiske mottagaren av stödet och stödets förenlighet. Italien hade anmält NGP som stödmottagare. Alla tre stödåtgärder beviljades emellertid till det nya företaget Simpe, som i egenskap av ett nybildat företag inte hade rätt till omstruktureringsstöd (punkt 12 i gemenskapens riktlinjer). Kommissionen undersökte därför om NGP och Simpe, betraktat som en grupp, kunde vara berättigad till stödet: Simpe hade bildats av NGP i samband med omstruktureringen av polymerisationstillgångarna, för vilket de ifrågavarande stödåtgärderna beviljades. NGP var å andra sidan inte ett nybildat företag i den mening som avses i gemenskapens riktlinjer och föreföll dessutom vara ett företag i svårigheter och därför berättigat till omstruktureringsstöd

(27)

Även om NGP och Simpe skulle kunna betraktas som en grupp och en berättigad stödmottagare betvivlade kommissionen emellertid att de återstående kriterierna i gemenskapens riktlinjer var uppfyllda. Italien hade framför allt inte lagt fram någon omstruktureringsplan för vare sig Simpe eller NGP som uppfyllde alla villkoren i avsnitt 3.2.2 i gemenskapens riktlinjer. När det gäller Simpe innehöll den affärsplan som Italien lämnade varken någon närmare marknadsanalys eller någon analys över företagets särskilda starka och svaga sidor. Kommissionen noterade emellertid att Simpe under tiden hade sålts till ett annat företag, och kommissionen kunde vid det skedet inte sluta sig till vad detta fick för konsekvenser. När det gäller NGP hade Italien inte lämnat några upplysningar om kostnaderna för de omstruktureringsåtgärder som skulle vidtas eller exakt hur de skulle finansieras. På grundval av den information som fanns tillgänglig betvivlade kommissionen att villkoren avseende återställandet av lönsamheten var uppfyllda.

(28)

Italien hade inte heller lämnat några upplysningar om att några kompensationsåtgärder skulle ha vidtagits av vare sig Simpe eller NGP. Kommissionen betvivlade därför att villkoret att undvika en otillbörlig snedvridning av konkurrensen var uppfyllt. Den hade inte heller fått några upplysningar om de totala omstruktureringskostnaderna eller om storleken på stödmottagarens bidrag, vilket var nödvändigt för att kunna fastställa om stödet var begränsat till vad som är absolut nödvändigt i enlighet med gemenskapens riktlinjer.

(29)

Slutligen hade Italien först anmält Sviluppo Italias kapitaltillskott som stöd men hävdade senare att det gavs på marknadsmässiga villkor och inte utgjorde stöd. Kommissionen betvivlade emellertid detta argument.

3.2   Riktlinjer för statligt stöd för regionala ändamål

(30)

Kommissionen bedömde också om stödet skulle kunna anses vara förenligt inom ramen för riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål (7). Simpe är beläget i ett område som är berättigat till statligt stöd för regionala ändamål enligt artikel 87.3 a i fördraget, där det regionala stödtaket uppgår till 35 % NBE (nettobidragsekvivalent) av de stödberättigade investeringarna. Åtgärderna syftade till att göra det möjligt för Simpe att genomföra investeringsprojektet på produktionslinjen CP3. Kommissionen hade emellertid inte fått några upplysningar som gjorde det möjligt för den att dels bedöma om kostnaderna för investeringarna i produktionslinjen CP3 kunde anses vara berättigande till stöd för regionala ändamål, dels om det regionala stödtaket på 35 % hade iakttagits.

4.   KOMMENTARER FRÅN ITALIEN

(31)

När det gäller stödåtgärderna vidhöll Italien att Sviluppo Italias kapitaltillskott till Simpe inte utgör statligt stöd eftersom det är förenligt med principen om en privat investerare i en marknadsekonomi. Italien hävdade att de två andra aktieägarna i Simpe (NGP och La Seda de Barcelona) måste köpa de aktier som Sviluppo Italia innehar inom en period på 3–5 år till en kurs motsvarande det nominella värdet plus en årsränta motsvarande den officiella referensräntan för medellånga till långa löptider plus 2 procentenheter. Detta åtagande backas dessutom upp med garantier från NGP i form av företagets tillgångar. Enligt Italien skulle vilken privat investerare som helst ha investerat med sådana garantier i fråga om avkastningen på eget kapital.

(32)

Italien uppgav vidare att de två andra stödåtgärderna beviljades till Simpe inom ramen för en nationell stödordning – den italienska lagen 181/89 – som godkänts av kommissionen (N 214/2003) (8) och att både de stödberättigande kostnaderna och stödtaket uppfyllde villkoren för den ordningen, dvs. ett högsta regionalt stödtak på 35 % NBE. Italien hävdade att om stödet hade anmälts som omstruktureringsstöd till NGP skulle det, enligt Italien, därför ändå kunna betraktas som regionalt stöd till Simpe inom ramen för den stödordningen.

Den nya omstruktureringsplanen

(33)

Italien hävdade att om kommissionen inte kunde godkänna att stödet omfattas av stödordning nr N 214/2003, borde den i alla fall kunna betrakta stödet som berättigat i form av omstruktureringsstöd.

(34)

Italien hävdade att mottagaren av stödet är NGP, som kan beskrivas som ett företag i svårigheter.

(35)

Italien överlämnade också en ändrad omstruktureringsplan för både NGP och Simpe i vilken La Seda de Barcelonas nya strategi beaktades.

(36)

Enligt denna plan kommer, vilket redogjorts för ovan, Simpe främst att tillverka polyesterpolymer vid produktionslinje CP3 för PET-marknaden. Italien överlämnade en marknadsanalys som visar att marknaden för plastförpackningsmaterial stadigt ökar, och att efterfrågan växer med cirka 7 % om året (9). Dessutom kommer Simpe att fortsätta att tillverka polyesterpolymer vid produktionslinjerna CP1 och CP2 för Fidions räkning, ett företag till vilket Montefibre har överfört sin polyesterfibertillverkning.

(37)

NGP kommer att vara kvar i verksamheten som kraftleverantör och leverantör av andra tjänster, t.ex. forsknings- och laboratorietjänster, samt tjänster som rör avloppsvattenrening för industriverksamheter i Acerra, men kommer att lägga ner all industriproduktionsverksamhet. Av NGP:s 270 anställda kommer företaget att behålla 54 och 76 kommer att omplaceras till Simpe.

(38)

Den nya omstruktureringsplanen omfattar investeringar från NGP på 8,5 miljoner euro för att modernisera infrastrukturen för kraftförsörjningen. När det gäller Simpe kommer företaget att genomföra investeringar på totalt 40,4 miljoner euro, varav 22 miljoner euro kommer att användas för övergången till den nya råvaran (PTA) vid produktionslinje CP3, enligt vad som anges i originalplanen, och resten för att ta fram en ny process som ska användas efter polymerisationen och som är nödvändig för att fullborda produktionscykeln för PET, samt för att ställa om produktionslinjerna CP1 och CP2 så att det även går att använda PTA vid dessa.

(39)

Italien har lämnat en tabell med information om omstruktureringskostnaderna och finansieringskällorna för både NGP och Simpe. Enligt denna tabell uppgår de totala omstruktureringskostnaderna till 103,5 miljoner euro.

(40)

I den nya planen presenteras en rad olika scenarier – bästa, mellan och värsta – för NGP respektive Simpe. Lönsamheten i NGP kommer – även i det värsta scenariot – att återställas så tidigt som 2009. När det gäller Simpe kommer resultatet inte att bli positivt förrän 2011 om man ser till det värsta scenariot, 2010 sett till mellanscenariot och så tidigt som 2009 i det bästa scenariot.

5.   SYNPUNKTER FRÅN TREDJE PARTER

(41)

NGP ställde sig bakom Italiens kommentarer. Internationella kommittén för rayon och syntetfibrer (CIRFS), en av dem som framförde det ursprungliga klagomålet, konstaterade att om stödet främst riktar sig till PET-marknaden, har det ingen betydelse för produktionen av syntetfibrer.

6.   BEDÖMNING

6.1   Statligt stöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget

(42)

Enligt artikel 87.1 i EG-fördraget är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Enligt EG-domstolens fasta rättspraxis uppfylls kriteriet om påverkan på handeln om stödmottagande företag bedriver ekonomisk verksamhet som innebär handel mellan medlemsstater.

(43)

Bidraget och lånet gavs till Simpe av industriministeriet respektive regionen Campania, dvs. två myndigheter. Stödåtgärderna finansieras därmed med hjälp av statliga medel och kan tillskrivas staten. Bidraget ger dessutom stödmottagaren en fördel. Även lånet ger en fördel eftersom det beviljades till en ränta under referensräntan för sunda företag och ingen investerare i en marknadsekonomi skulle ha beviljat lån på dessa villkor.

(44)

När det gäller Sviluppo Italias kapitaltillskott till Simpe anmälde Italien först stödåtgärden som statligt stöd men hävdade senare att det inte utgjorde stöd eftersom det var förenligt med principen om en investerare i en marknadsekonomi och inte gav företaget någon fördel.

(45)

Tvärtemot de italienska myndigheternas uppfattning anser kommissionen emellertid att Sviluppo Italias tidsbegränsade delägarskap i Simpe utgör stöd enligt artikel 87.1. Sviluppo Italia är ett offentligt utvecklingsorgan, vilket innebär att kapitaltillskott från detta organ kan tillskrivas staten och utgör statligt stöd, såvida det inte kan fastställas att Sviluppo Italia agerade som en privat investerare som verkar under marknadsmässiga villkor.

(46)

I detta avseende konstaterar kommissionen att Sviluppo Italias köp av aktier i Simpe ingick i NGP:s omstruktureringsplan. Eftersom NGP var ett företag i svårigheter och Simpe endast bildades i syfte att omstrukturera NGP, kan slutsatsen dras att Sviluppo Italia beslutade sig för att förvärva aktier i ett företag i svårigheter. Dessutom kombinerades Sviluppo Italias kapitaltillskott, inom ramen för samma process, med två andra stödåtgärder som betraktas som statligt stöd enligt artikel 87.1, nämligen ett direkt bidrag från regionen Campania och industriministeriet och ett lån på förmånliga villkor från industriministeriet.

(47)

I tidigare beslut (10) har kommissionen konstaterat att när det gäller offentliga kapitaltillskott iakttas principen om en privat investerare i en marknadsekonomi när det berörda företaget är ett sunt företag. Principen om en privat investerare i en marknadsekonomi kan emellertid iakttas även om företaget är i svårigheter. I detta fall måste staten emellertid skjuta till kapital på samma villkor som en privat investerare skulle göra för ett sådant högriskföretag: dvs. till en mycket högre ränta än för sunda företag och med goda utsikter för att lönsamheten kommer att återställas.

(48)

De italienska myndigheterna har inte lagt fram några bevis för att en privat investerare skulle vara beredd att förvärva aktier på samma villkor. Faktum är att det inte finns något som tyder på att kapitalavkastningen på de villkor som Sviluppo Italia avtalat (dvs. 2 procentenheter över referensräntan) skulle vara tillräcklig för att locka en privat investerare, med beaktande av att NGP hade lagt ned verksamheten och att det inte fanns något (annat än det faktum att investeringen stöddes genom statligt stöd) som säkerställde ett återställande av lönsamheten. I detta avseende ska det också konstateras att La Seda de Barcelona förvärvade andelar i Simpe endast nio månader efter Sviluppo Italias kapitaltillskott och efter att de andra formerna av stöd hade beviljats.

(49)

Kommissionen konstaterar följaktligen att Sviluppo Italias kapitaltillskott gav företaget en fördel.

(50)

NGP och dess efterträdare Simpe tillverkar polyesterpolymer. Eftersom denna produkt handlas med i stor omfattning över hela Europeiska unionen, hotar stödåtgärderna att snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsstater. Kommissionen drar därför slutsatsen att bidraget, lånet och Sviluppo Italias kapitaltillskott utgör statligt stöd i den mening som avses i 87.1 i EG-fördraget, och måste bedömas i enlighet med detta.

6.2   Rättslig grund

(51)

I sitt beslut att inleda det formella granskningsförfarandet betvivlade kommissionen stödets förenlighet med gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter och med riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål.

(52)

Efter att ha tagit del av de synpunkter som Italien har inkommit med konstaterar kommissionen emellertid att alla inslag i en omstruktureringsprocess tycks vara närvarande i detta fall. Vid den tidpunkt stödet beviljades var NGP ett företag i svårigheter. Stödet beviljades med målet att återställa lönsamheten i företaget på grundval av en omstruktureringsplan som de italienska myndigheterna hade åtagit sig att genomföra (se villkoren i accordo di programma i punkt 15 ovan). Även om stödet beviljades till Simpe (och inte NGP), bildades Simpe enligt de italienska myndigheterna emellertid endast i syfte att omstrukturera NGP och ingår följaktligen i denna omstruktureringsplan. Slutligen gynnas både NGP och Simpe av stödet.

(53)

Kommissionen konstaterar även att, med tanke på den risk att snedvrida konkurrensen som omstruktureringsstöd till företag i svårigheter är förenad med, gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter innehåller särskilda kriterier som är utformade för att säkerställa att beviljandet av stöd är begränsat till det minimum som krävs för att återställa lönsamheten i ett företag och samtidigt begränsa snedvridningen av konkurrensen genom stödmottagarens skyldighet att vidta kompensationsåtgärder. Dessa kriterier skulle kunna kringgås om stödåtgärderna i stället bedömdes inom ramen för riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål, som i vilket fall som helst inte är tillämpliga på företag i svårigheter (11).

(54)

Av de skäl som anges ovan drar kommissionen slutsatsen att stödets förenlighet ska bedömas inom ramen för gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (gemenskapens riktlinjer).

6.3   Företagets stödberättigande

(55)

I enlighet med avsnitt 2.1 i gemenskapens riktlinjer anser kommissionen att ett företag är i svårigheter om det inte med egna medel eller med medel från ägare/aktieägare eller långivare kan hejda förluster som utan ingripanden från de offentliga myndigheterna leder till att företaget med största sannolikhet försätts i konkurs på kort eller medellång sikt. De vanliga tecknen på att ett företag befinner sig i svårigheter är ökande förluster, sjunkande omsättning, växande lager, överkapacitet, minskande kassaflöde, stigande skuldsättningsgrad och finansiella kostnader samt ett sjunkande värde, som kan gå ner till noll, på nettotillgångarna. I de allvarligaste fallen kan företaget till och med vara insolvent eller befinna sig i ett kollektivt insolvensförfarande.

(56)

Ett nybildat företag har inte rätt till undsättnings- eller omstruktureringsstöd ens om dess finansiella ställning är svag. Ett företag kommer principiellt att betraktas som nyskapat under de första tre åren efter det att verksamheten inletts på det berörda verksamhetsområdet.

(57)

Å andra sidan fastställs följande i punkt 13 i gemenskapens riktlinjer: ”Om ett företag i svårigheter bildar ett dotterbolag, kommer dotterbolaget och det företag i svårigheter som kontrollerar det att betraktas som en grupp och kan därför få stöd på de villkor som anförs i denna punkt.”

(58)

I sitt beslut att inleda det formella granskningsförfarandet betvivlade kommissionen att NGP var mottagare av stödet eftersom det hade beviljats till Simpe. Simpe hade dessutom, i egenskap av ett nybildat företag, inte rätt till omstruktureringsstöd enligt ovan nämnda avsnitt 2.1. Kommissionen undersökte emellertid om dessa två företag skulle kunna betraktas som en grupp och som sådan vara berättigad till stödet.

(59)

Simpe bildades av NGP i samband med omstruktureringen av polymerisationstillgångarna, för vilket de ifrågavarande stödåtgärderna beviljades, och har därför sitt ursprung i det förra. NGP bildades i sin tur i februari 2003 och inledde produktionen i mars 2003, dvs. mer än tre år innan stödåtgärderna beviljades i maj 2006. Det är därför inte ett nybildat företag i den mening som avses i gemenskapens riktlinjer. NGP uppvisar dessutom tecknen på ett företag i svårigheter. Det redovisade en förlust på 29,68 miljoner euro 2003, det sista året med full produktion, och en förlust på 17,87 miljoner euro 2004. Under 2005 redovisades emellertid en vinst på 5,27 miljoner euro, vilket främst berodde på extraordinära intäkter.

(60)

NGP var vidare majoritetsägare i Simpe vid den tidpunkt då stödet beviljades till det företaget. Kommissionen drar därför slutsatsen att de båda företagen NGP och Simpe kan betraktas som en grupp som har rätt till stöd enligt gemenskapens riktlinjer.

6.4   Återställande av lönsamhet

(61)

Stödet beviljas under förutsättning att en omstruktureringsplan som har en så kort varaktighet som möjligt genomförs. Planen ska göra det möjligt att återställa företagets långfristiga lönsamhet inom en rimlig tid och på grundval av realistiska antaganden om de framtida villkoren för verksamheten. Omstruktureringsplanen måste bland annat omfatta en marknadsanalys och förbättringen av lönsamheten ska i första hand uppnås genom de interna åtgärder som anges i den (punkt 35 i gemenskapens riktlinjer).

(62)

Kommissionen anser att den ändrade omstruktureringsplanen, som speglar de ändringar som gjorts av La Seda de Barcelona, uppfyller villkoren i gemenskapens riktlinjer. Italien har lämnat en marknadsanalys som visar att marknaden för polymeren PET växer för fullt. Tillräckliga interna åtgärder vidtas inom ramen för omstruktureringen för att lösa ärvda problem (dvs. ändringen av råvarubasen), i kombination med stora nya investeringar som görs av den nya ägaren La Seda de Barcelona som gör det möjligt för Simpe att bedriva verksamhet på marknaden för polymeren PET, samtidigt som företaget fortsätter att leverera flytande polymerer för textila ändamål till Fidion. Italien har dessutom presenterat ett bästa, ett värsta och ett mellanscenario som grundas på olika produktionsvolymer, som visar att lönsamheten i NGP och Simpe förväntas återställas inom en rimlig tid. Kommissionen anser följaktligen att villkoret avseende återställande av lönsamheten är uppfyllt.

6.5   Stöd begränsat till ett minimum: faktiskt bidrag, fritt från stöd

(63)

Stödbeloppet ska begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att möjliggöra en omstrukturering med hänsyn till de finansiella resurserna hos företaget och aktieägarna. Dessutom ska de stödmottagande företagen i väsentlig utsträckning bidra till omstruktureringskostnaderna med egna medel, eller genom extern finansiering på marknadsmässiga villkor. När det gäller stora företag kommer kommissionen normalt att bedöma ett bidrag på minst 50 % som lämpligt.

(64)

Av de upplysningar som Italien lämnat framgår att gruppen bidrar till omstruktureringskostnaderna med omkring 80 % av egna medel, och uppfyller därför punkt 44 i gemenskapens riktlinjer.

6.6   Undvikande av otillbörlig snedvridning av konkurrensen

(65)

Kompenserande åtgärder måste vidtas för att säkerställa att de negativa effekterna på handelsvillkoren minimeras, så att de positiva effekter som uppnås överväger de negativa. I annat fall måste stödet anses ”strida mot det gemensamma intresset” och därmed som oförenligt med den gemensamma marknaden (punkt 38 i gemenskapens riktlinjer).

(66)

Italien föreslår följande kompenserande åtgärder:

Simpe kommer att begränsa den årliga produktionen av polyesterpolymer för PET till 110 000 ton från och med dagen för kommissionens beslut om att godkänna stödet fram till och med den 31 december 2012.

Senast i slutet av februari följande år kommer Italien att förse kommissionen med information om den mängd polyesterpolymer som årligen tillverkas och säljs av Simpe, och fortsätta med detta till och med den 31 december 2012.

Italien åtar sig vidare att avstå från att bevilja något slags statligt stöd till Simpe och NGP eller till något annat företag eller aktiv verksamhet som kontrolleras av eller på annat sätt tillhör samma grupp, från och med dagen för kommissionens beslut om att godkänna stödet fram till och med den 31 december 2012.

(67)

Italien förklarade att inom ramen för omstruktureringsplanen kommer NGP (eller dess efterträdare Simpe) att helt och hållet avstå från att bedriva verksamhet på marknaden för polyesterpolymer i form av granulat för textila ändamål samt för särskilt typer av polyesterpolymer, och därmed överge 20 % av marknaden. Simpe förväntas i sin tur att uppnå en andel av PET-marknaden i EU på 4 %.

(68)

I punkt 40 i gemenskapens riktlinjer anges följande: ”Åtgärderna skall stå i proportion till de snedvridande effekterna av stödet och i synnerhet till företagets (…) relativa inflytande på den eller de marknader där det verkar. De bör särskilt vidtas på marknader där företaget kommer att ha en betydande position på marknaden efter omstruktureringen.”

(69)

I detta avseende konstaterar kommissionen att Simpes huvudsakliga marknad är PET polyester. Dessutom är La Seda de Barcelona, som är majoritetsägare i Simpe, en av de största tillverkarna av polyesterpolymer för PET. Stödet kommer därför sannolikt att ge upphov till en betydande snedvridning av konkurrensen på denna marknad. Produktionstaket på 110 000 ton innebär därför en betydande begränsning av marknadsnärvaron jämfört med Simpes faktiska produktionskapacitet för PET polyester, som uppgår till 160 000 ton/år. Det faktum att denna produktionsbegränsning kommer att genomföras fram till och med 2012 har också betydelse med tanke på att PET är en växande marknad. Enligt den marknadsanalys som Italien överlämnat ökade efterfrågan på denna produkt med 6,9 % 2004 och denna utveckling väntas fortsätta.

(70)

När det gäller tillverkningen av polyesterpolymer i flytande form, som kommer att fortsätta på produktionslinjerna CP1 och CP2, konstateras att produktionsvolymerna för denna produkt redan har minskats väsentligt som en del av omstruktureringen, från 105 000 ton/år till 60 000 ton/år, och kommer uteslutande att tillverkas för Fidions (f.d. Montefibre) räkning. En ytterligare kapacitetsminskning inom detta produktområde skulle inte vara realistiskt och skulle kunna äventyra företagets lönsamhet.

(71)

Slutligen konstaterar kommissionen att Italien har avstått från att bevilja något ytterligare statligt stöd till Simpe och NGP eller till något annat företag eller aktiv verksamhet som kontrolleras av eller på annat sätt tillhör samma grupp, från och med dagen för kommissionens beslut om att godkänna stödet fram till och med den 31 december 2012 i syfte att se till att en eventuell snedvridning som uppstår till följd av det föreliggande stödet inte förvärras av framtida stödåtgärder.

(72)

Kommissionen anser följaktligen att de kompenserande åtgärder som Italien föreslår är tillräckliga för att mildra stödets negativa verkningar.

(73)

Kommissionen drar slutsatsen att det anmälda stödet till NGP och Simpe i samband med genomförandet av ovan nämnda omstruktureringsplan kan anses vara förenligt med den gemensamma marknaden.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det statliga stöd som Italien har beviljat inom ramen för omstruktureringsplanen för NGP/Simpe, till ett belopp av 20,87 miljoner euro, är förenligt med den gemensamma marknaden enligt artikel 87.3 c i fördraget, om villkoren i artikel 2 uppfylls.

Artikel 2

Italien ska se till att följande villkor uppfylls:

a)

Simpe ska begränsa den årliga produktionen av polyesterpolymer för PET till 110 000 ton från och med dagen för kommissionens beslut om att godkänna stödet fram till och med den 31 december 2012.

b)

Senast i slutet av februari följande år ska Italien förse kommissionen med information om den mängd polyesterpolymer som årligen tillverkas och säljs av Simpe, och fortsätta med detta till och med den 31 december 2012.

c)

Italien åtar sig att avstå från att bevilja något som helst statligt stöd till Simpe och NGP eller till något annat företag eller aktiv verksamhet som kontrolleras av eller på annat sätt tillhör samma grupp, från och med dagen för kommissionens beslut om att godkänna stödet fram till och med den 31 december 2012.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till Republiken Italien.

Utfärdat i Bryssel den 16 juli 2008.

På kommissionens vägnar

Neelie KROES

Ledamot av kommissionen


(1)   EUT C 131, 13.6.2007, s. 22.

(2)  Se fotnot 1.

(3)  N 715/1999 (EGT C 278, 30.9.2000, s. 26).

(4)  NGP skulle bli leverantör av tekniska, miljömässiga och energirelaterade tjänster och fortsätta att driva forskningscentret.

(5)  Den råvara som ursprungligen producerades och användes av NGP (DMT) var förenad med höga fasta kostnader som, vid vikande efterfrågan, genererade höga enhetskostnader. Enligt Italien gör den nya råvaran (PTA) produktionskostnaderna mer flexibla och ger utrymme för en större mängd av olika industritillämpningar.

(6)   EUT C 244, 1.10.2004, s. 2.

(7)   EGT C 74, 10.3.1998, s. 9.

(8)   EUT C 284, 27.11.2003, s. 2.

(9)  Siffrorna är hämtade från 2004.

(10)  N 132/1999 Parco Navi, N 191/98 Pomella och N 652/1999 Granarolo.

(11)  Se punkt 4.4 i riktlinjerna om statligt stöd för regionala ändamål (fotnot 7 ovan).


12.11.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 301/22


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 6 november 2008

om finansiellt gemenskapsstöd för 2009 till OIE:s åtgärder avseende identifiering av djur samt djurs spårbarhet

(2008/849/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets beslut 90/424/EEG av den 26 juni 1990 om utgifter inom veterinärområdet (1), särskilt artikel 20, och

av följande skäl:

(1)

Enligt beslut 90/424/EEG kan gemenskapen vidta, eller hjälpa medlemsstaterna eller internationella organisationer att vidta, de tekniska och vetenskapliga åtgärder som är nödvändiga för att utveckla gemenskapens veterinärlagstiftning och veterinärutbildning.

(2)

Världsorganisationen för djurens hälsa (OIE) är den mellanstatliga organisation som ansvarar för bättre djurhälsovillkor internationellt och för fastställande av standarder för internationell handel med djur och djurprodukter. OIE håller nu på att utarbeta riktlinjer för identifiering av djur och för djurs spårbarhet. Om de antas kommer dessa riktlinjer att bli en internationell referensstandard i enlighet med WTO:s avtal om tillämpning av sanitära och fytosanitära åtgärder (SPS). De kommer att ligga till grund för all relevant lagstiftning som tillämpas i OIE:s medlemsstater, däribland EU:s medlemsstater. Därigenom kommer de att ha en direkt och stor betydelse för utvecklingen av gemenskapens veterinärlagstiftning. Eftersom handeln med djur och djurprodukter är betydande är det viktigt för EU att de blivande OIE-standarderna ligger så nära gemenskapens nuvarande och kommande lagstiftning som möjligt.

(3)

I meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om en ny strategi för djurhälsa för EU (2007–2013) anges spårbarhet som en av pelarna i den nya djurhälsostrategin. I detta hänseende är det lämpligt att aktivt främja gemenskapens standarder på internationell nivå.

(4)

OIE planerar en konferens om identifiering av djur och om djurs spårbarhet, som syftar till att stödja tillämpningen överallt i världen av internationella standarder för identifiering och spårbarhet. Konferensen kommer att ha stor betydelse för det framtida utarbetandet av internationella standarder för identifiering och spårbarhet. Det är därför lämpligt att gemenskapen stöder OIE-konferensen ekonomiskt.

(5)

OIE har ett faktiskt monopol på sitt område, vilket anges i artikel 168.1 c i kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (2). Någon inbjudan att lämna förslag är därför inte nödvändig.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Härmed godkänns ett ekonomiskt bidrag från gemenskapen, för finansiering av OIE:s konferens om identifiering av djur och om djurs spårbarhet som kommer att anordnas av OIE 2009, på 150 000 euro som utgör en medfinansiering från gemenskapen på högst 33 % av de bidragsberättigande kostnaderna.

Artikel 2

Det ekonomiska bidrag som anges i artikel 1 ska finansieras genom budgetpost 17 04 02 01 i Europeiska gemenskapernas budget för 2009.

En bidragsöverenskommelse för de ekonomiska bidrag som anges i artikel 1 ska ingås med OIE utan någon inbjudan att lämna förslag, eftersom OIE är den mellanstatliga organisation som ansvarar för bättre djurhälsovillkor internationellt och har ett faktiskt monopol i denna fråga.

Utfärdat i Bryssel den 6 november 2008.

På kommissionens vägnar

Androulla VASSILIOU

Ledamot av kommissionen


(1)   EGT L 224, 18.8.1990, s. 19.

(2)   EGT L 357, 31.12.2002, s. 1.


REKOMMENDATIONER

Kommissionen

12.11.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 301/23


KOMMISSIONENS REKOMMENDATION

av den 15 oktober 2008

om anmälningar, tidsfrister och samråd i enlighet med artikel 7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster

[delgivet med nr K(2008) 5925]

(Text av betydelse för EES)

(2008/850/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR UTFÄRDAT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (1), särskilt artikel 19.1, och

av följande skäl:

(1)

Enligt det nya regelverket för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster är de nationella regleringsmyndigheterna skyldiga att bidra till utvecklandet av den inre marknaden genom att samarbeta med varandra och med kommissionen, på ett öppet sätt, för att säkerställa utarbetandet av en enhetlig regleringspraxis och en konsekvent tillämpning av de direktiv som ingår i det nya regelverket.

(2)

I syfte att säkerställa att beslut som fattas på nationell nivå inte får negativa följder för den inre marknaden eller motverkar målen i det nya regelverket, ska den nationella regleringsmyndigheten informera kommissionen och andra nationella regleringsmyndigheter om sådana åtgärder som anges i artikel 7.3 i direktiv 2002/21/EG.

(3)

Ett ytterligare krav är att de nationella regleringsmyndigheterna måste erhålla kommissionens godkännande för sådana skyldigheter som omfattas av artikel 8.3 andra stycket i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG av den 7 mars 2002 om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter (2), och som utgör ett separat förfarande.

(4)

Om de nationella regleringsmyndigheterna så begär, kommer kommissionen att ge dem tillfälle att dryfta alla förslag till åtgärder innan de blir föremål för en formell anmälan enligt artikel 7 i direktiv 2002/21/EG och artikel 8.3 i direktiv 2002/19/EG. Om kommissionen i enlighet med artikel 7.4 i direktiv 2002/21/EG har meddelat den nationella regleringsmyndigheten att den anser att den föreslagna åtgärden skulle utgöra ett hinder för den inre marknaden eller att den hyser allvarliga tvivel om att åtgärden är förenlig med gemenskapslagstiftningen, kommer den berörda nationella regleringsmyndigheten att ges tillfälle att på ett tidigt stadium uttrycka sina synpunkter med avseende på de punkter som har lagts fram av kommissionen.

(5)

Direktiv 2002/21/EG fastställer vissa bindande tidsgränser för beaktande av anmälningar enligt artikel 7.

(6)

För att säkerställa effektiviteten i samarbetet och samrådsmekanismen enligt artikel 7 i direktiv 2002/21/EG och dessutom garantera den rättsliga säkerheten, infördes tydliga bestämmelser för de viktigaste formella aspekterna av anmälningar enligt artikel 7 genom kommissionens rekommendation 2003/561/EG av den 23 juli 2003 om anmälningar, tidsfrister och samråd i enlighet med artikel 7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (3). Rekommendation 2003/561/EG bör ersättas av den här rekommendationen för att ytterligare förenkla och förbättra anmälningsprocessen.

(7)

För att ge de nationella regleringsmyndigheterna ytterligare vägledning om innehållet i ett förslag till åtgärd och förbättra den rättsliga säkerheten om en anmälans fullständighet, bör viss information tillhandahållas om vad ett förslag till åtgärd bör innehålla för att genomgå en korrekt bedömning.

(8)

Det bör beaktas att, å ena sidan, en effektiv bedömning garanteras och, å andra sidan, administrationen i möjligaste mån begränsas. Anmälningsmekanismen bör därför inte leda till någon onödig administrativ börda för de nationella regleringsmyndigheterna. Det skulle även vara värdefullt att klarlägga rutinerna för förfarandet enligt andra stycket i artikel 8.3 i direktiv 2002/19/EG.

(9)

För att bidra till att förenkla granskningen av anmälda åtgärdsförslag och att göra processen snabbare bör de nationella regleringsmyndigheterna använda standardformat för anmälningarna.

(10)

För att effektivisera anmälningsmekanismen, förbättra den rättsliga säkerheten för nationella regleringsmyndigheter och marknadsaktörer och säkerställa att regleringsåtgärder kan genomföras utan dröjsmål, är det önskvärt att en anmälan från en nationell regleringsmyndighet som täcker en marknadsanalys också innehåller de korrigerande åtgärder som den nationella regleringsmyndigheten föreslagit för att åtgärda de identifierade marknadsbristerna. Om åtgärdsförslaget avser en marknad som anses vara konkurrensutsatt, och korrigerande åtgärder redan existerar för den marknaden, bör anmälan också innehålla förslag om hur dessa skyldigheter ska avskaffas.

(11)

Ett förenklat formulär bör i normalfallet användas för vissa kategorier av åtgärdsförslag för att minska den administrativa bördan för nationella regleringsmyndigheter och kommissionen. Det är emellertid fortfarande möjligt att använda det normala anmälningsförfarandet för dessa kategorier av åtgärdsförslag.

(12)

Om en nationell regleringsmyndighet avser att upphäva skyldigheter avseende marknader som inte ingår i kommissionens rekommendation 2007/879/EG av den 17 december 2007 om relevanta produkt- och tjänstemarknader inom området elektronisk kommunikation vilka kan komma i fråga för förhandsreglering enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (4), bör anmälan av ett sådant åtgärdsförslag enligt artikel 7 i direktiv 2002/21/EG göras med det förenklade formuläret.

(13)

När en nationell regleringsmyndighet gör en översyn av en marknad och kan konstatera att effektiv konkurrens råder, och detta redan fastställts i en tidigare översyn, bör anmälan göras med det förenklade formuläret.

(14)

De nationella regleringsmyndigheterna ändrar ofta tekniska detaljer av korrigerande åtgärder som införts, för att beakta förändringar vad gäller ekonomiska indikatorer (som utrustning, arbetskraft, inflation, kapitalkostnader, hyreskostnader etc.) eller för att uppdatera prognoser eller antaganden. Ändringar eller uppdateringar av detaljer som inte ändrar de korrigerande åtgärdernas allmänna omfattning (t.ex. utvidgning av rapporteringskrav, uppgifter om föreskriven försäkringstäckning, bötesbelopp eller leveranstider) bör anmälas med det förenklade formuläret. Endast väsentliga förändringar av de korrigerande åtgärdernas art eller omfattning som har en märkbar inverkan på marknaden (som prisnivåer, ändringar av de metoder som används för att beräkna kostnader och priser, fastställande av övergångsåtgärder) bör anmälas med standardformuläret.

(15)

På vissa marknader (i synnerhet marknaderna för samtalsterminering) kan de nationella regleringsmyndigheterna komma fram till samma slutsats som en tidigare översyn och vilja införa korrigerande åtgärder för ytterligare operatörer (t.ex. nya aktörer), som har samma kundbas eller total omsättning som operatörer som omfattats av en tidigare översyn. Om dessa åtgärdsförslag inte väsentligt skiljer sig från dem som redan anmälts bör det förenklade formuläret användas.

(16)

Ett åtgärdsförslag som anmälts med det förenklade formuläret kommer i princip inte att föranleda att kommissionen yttrar sig i enlighet med artikel 7.3 i direktiv 2002/21/EG.

(17)

För att öka öppenheten kring ett anmält åtgärdsförslag och för att underlätta informationsutbytet om sådana åtgärder mellan nationella myndigheter bör såväl standardformuläret som det förenklade formuläret innehålla en sammanfattning av huvuddragen i det anmälda åtgärdsförslaget.

(18)

Europeiska gruppen av regleringsmyndigheter för nät och tjänster inom området elektronisk kommunikation, som upprättades genom kommissionens beslut 2002/627/EG (5) har bekräftat att det finns ett behov av dessa rutiner.

(19)

För att uppnå de syften som fastställs i artikel 8 i direktiv 2002/21/EG, i synnerhet behovet av att säkerställa en enhetlig regleringspraxis och konsekvent tillämpning av det direktivet, är det mycket viktigt att den anmälningsmekanism som fastställs i artikel 7 följs helt.

(20)

Kommunikationskommittén har avgett sitt yttrande i enlighet med artikel 22.2 i direktiv 2002/21/EG.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

1.

Begrepp som definieras i direktiv 2002/21/EG och särdirektiven har samma betydelse när de används i denna rekommendation. Dessutom gäller följande:

a)   rekommendationen om relevanta marknader: rekommendation 2007/879/EG och eventuella senare rekommendationer om relevanta marknader,

b)   anmälan: anmälan till kommissionen från en nationell regleringsmyndighet om ett förslag till åtgärder enligt artikel 7.3 i direktiv 2002/21/EG eller en begäran enligt artikel 8.3 andra stycket i direktiv 2002/19/EG, åtföljd av det standardformulär som bifogas denna rekommendation (bilagorna I och II).

2.

Anmälan ska göras via e-post, med begäran om mottagningsbevis.

Handlingar som skickas via e-post ska antas ha kommit mottagaren tillhanda samma dag som de skickades.

Anmälningar kommer att diarieföras i den ordning som de inkommer.

3.

Anmälan kommer att gälla från den dag den diarieförs av kommissionen (registreringsdatum). Registreringsdatum kommer att vara den dag då en fullständig anmälan har mottagits av kommissionen.

På kommissionens webbplats och via e-post till alla nationella registreringsmyndigheter kommer registreringsdatum för anmälan att offentliggöras, liksom vilket ärende anmälan gäller och vilka handlingar som har mottagits.

4.

Anmälan ska göras på ett av gemenskapens officiella språk. Standardformuläret för anmälan (bilaga I) eller det förenklade formuläret för anmälan (bilaga II) kan vara på ett annat officiellt språk än åtgärdsförslaget, för att göra det mer lättillgängligt för övriga nationella regleringsmyndigheter.

Eventuella kommentarer som görs eller beslut som fattas av kommissionen enligt artikel 7 i direktiv 2002/21/EG kommer att vara på samma språk som åtgärdsförslaget, om möjligt med en översättning till det språk som används i standardformuläret.

5.

De åtgärdsförslag som anmäls av en nationell regleringsmyndighet ska åtföljas av de handlingar som behövs för att kommissionen ska kunna fullgöra sina uppgifter. För de åtgärdsförslag som omfattas av punkt 6 nedan och som anmäls med det förenklade formuläret behöver kommissionen i princip inte några ytterligare handlingar för att fullgöra sina uppgifter.

Åtgärdsförslag ska vara vederbörligen underbyggda.

6.

Följande åtgärdsförslag bör anmälas till kommissionen med det förenklade formuläret i bilaga II.

a)

Åtgärdsförslag avseende marknader som strukits från eller inte tidigare nämnts i rekommendationen om relevanta marknader, antingen för att marknaden befunnits konkurrensutsatt av den nationella regleringsmyndigheten eller för att den nationella regleringsmyndigheten anser att de tre kumulativa kriterier för identifiering av marknader som kan komma i fråga för förhandsreglering som avses i punkt 2 i rekommendationen om relevanta marknader inte längre uppfylls.

b)

Åtgärdsförslag avseende marknader som visserligen omfattas av den gällande rekommendationen om relevanta marknader, men som befunnits konkurrensutsatta i en tidigare översyn och som förblivit konkurrensutsatta.

c)

Åtgärdsförslag som ändrar de tekniska detaljerna i korrigerande åtgärder som införts tidigare och som inte har någon märkbar inverkan på marknaden (t.ex. årliga uppdateringar av kostnader och beräkningar av redovisningsmodeller, rapporteringstider, leveranstider).

d)

Åtgärdsförslag avseende en relevant marknad som redan har analyserats och anmälts i förhållande till andra företag, där de nationella regleringsmyndigheterna ålagt andra företag att vidta liknande korrigerande åtgärder, utan några väsentliga ändringar av de principer som tillämpades i den tidigare anmälan.

7.

Kommissionen, i nära samarbete med de nationella regleringsmyndigheterna, kommer att övervaka de praktiska konsekvenserna av det förenklade anmälningsförfarandet och göra de eventuella ändringar som krävs eller lägga till andra kategorier av åtgärdsförslag som borde anmälas med det förenklade formuläret.

8.

Åtgärdsförslag som inte omfattas av punkt 6 bör anmälas till kommissionen med standardformuläret i bilaga I. Åtgärdsförslag som anmäls bör innehålla var och en av de följande uppgifterna, såsom tillämpligt:

a)

Den relevanta produkt- eller tjänstemarknaden, i synnerhet en beskrivning av produkter och tjänster som ska omfattas av och uteslutas från den relevanta marknaden med beaktande av substituerbarheten på efterfråge- och utbudssidorna.

b)

Den relevanta geografiska marknaden, inklusive en väl underbyggd analys av konkurrensvillkoren med beaktande av substituerbarheten på efterfråge- och utbudssidorna.

c)

Det eller de största företag som är verksamma på denna marknad.

d)

Resultaten av analysen av den relevanta marknaden, särskilt information om närvaron eller frånvaron av effektiv konkurrens på denna marknad, samt orsakerna till detta. Av dessa skäl ska åtgärdsförslaget innehålla en analys av de olika företagens marknadsandelar och en hänvisning till andra relevanta kriterier, såsom tillämpligt, t.ex. hinder för inträde, stordriftsfördelar, vertikal integrering, kontroll över infrastruktur som är svår att kopiera, tekniska fördelar eller teknisk överlägsenhet, avsaknad eller låg grad av motverkande marknadsinflytande, lättillgängliga kapitalmarknader och finansiella resurser (eller tillgång med förmånsrätt), företagets storlek totalt sett, produkt- och tjänstediversifiering, välutvecklat distributions- och försäljningsnät, avsaknad av potentiell konkurrens och hinder för expansion.

e)

I förekommande fall, information om de företag som antingen enskilt eller tillsammans med andra kan anses ha ett betydande inflytande på marknaden i den mening som avses i artikel 14 i direktiv 2002/21/EG och resonemanget bakom dessa uppgifter tillsammans med bevis eller andra faktauppgifter till stöd för detta.

f)

Resultaten av offentliga samråd som i ett tidigare skede har genomförts av den nationella regleringsmyndigheten.

g)

I förekommande fall ett yttrande utfärdat av den nationella konkurrensmyndigheten.

h)

Uppgifter som styrker att man vid tiden för anmälan till kommissionen har vidtagit erforderliga åtgärder för att anmäla åtgärdsförslagen till de nationella regleringsmyndigheterna i de övriga medlemsstaterna.

i)

Om det gäller anmälan av åtgärdsförslag som faller inom tillämpningsområdet för artikel 5 eller 8 i direktiv 2002/19/EG eller artikel 16 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG (6), de särskilda lagstadgade skyldigheter som föreslås för att råda bot på bristen på effektiv konkurrens på den berörda relevanta marknaden eller, om konkurrensen på en relevant marknad har bedömts vara tillräckligt effektiv och sådana skyldigheter redan har införts där, de åtgärder som föreslås för att upphäva dessa skyldigheter.

9.

Om den marknadsanalys som ligger till grund för ett åtgärdsförslag bygger på en relevant marknad som avviker från dem som anges i rekommendationen om relevanta marknader, ska den nationella regleringsmyndigheten ge tillräckligt utförlig motivering till de kriterier som har använts för den marknadsdefinition som valts.

10.

Anmälningar som gjorts enligt artikel 8.3 andra stycket i direktiv 2002/19/EG ska även innehålla en tillräckligt utförlig motivering till varför andra skyldigheter än de som anges i artiklarna 9–13 i detta direktiv ska åläggas operatörer med ett betydande inflytande på marknaden.

11.

Anmälningar som faller inom tillämpningsområdet för artikel 8.5 i direktiv 2002/19/EG ska även innehålla tillräckligt utförlig motivering till varför de planerade åtgärderna är nödvändiga för att internationella åtaganden ska kunna uppfyllas.

12.

Anmälningar enligt det normala förfarandet som innehåller de tillämpliga uppgifterna enligt punkt 8 kommer att anses vara fullständiga. Om uppgifterna, inbegripet handlingarna, i anmälan är ofullständiga i väsentlig utsträckning, kommer kommissionen inom fem arbetsdagar att underrätta den berörda nationella regleringsmyndigheten och ange i vilken utsträckning den anser anmälan vara ofullständig. Anmälan kommer inte att registreras förrän den berörda nationella regleringsmyndigheten har inkommit med de uppgifter som krävs. I sådana fall kommer anmälan för tillämpning av artikel 7 i direktiv 2002/21/EG att börja gälla först den dag då kommissionen tar emot samtliga upplysningar.

13.

Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 8 ovan kan kommissionen, efter det att en anmälan har diarieförts, begära ytterligare information eller klarlägganden från den berörda nationella regleringsmyndigheten i enlighet med artikel 5.2 i direktiv 2002/21/EG. Den nationella regleringsmyndigheten ska eftersträva att tillhandahålla den begärda informationen inom tre arbetsdagar, förutsatt att det handlar om sådan information som enkelt kan tas fram.

14.

Kommissionen kommer att kontrollera om åtgärdsförslag som görs med det förenklade formuläret tillhör de kategorier som anges i punkt 6. Om kommissionen anser att så inte är fallet kommer den att underrätta den berörda nationella regleringsmyndigheten inom fem arbetsdagar och be den anmälande regleringsmyndigheten att anmäla åtgärdsförslaget enligt det normala förfarandet.

15.

När kommissionen yttrar sig enligt artikel 7.3 i direktiv 2002/21/EG, kommer den att underrätta den berörda nationella regleringsmyndigheten om detta via e-post och offentliggöra yttrandet på sin webbplats.

16.

När en nationell regleringsmyndighet yttrar sig enligt artikel 7.3 i direktiv 2002/21/EG, ska den skicka sina synpunkter till kommissionen och de övriga nationella regleringsmyndigheterna via e-post.

17.

Kommissionen kommer att underrätta den berörda nationella regleringsmyndigheten via e-post och offentliggöra ett meddelande på sin webbplats om den vid tillämpning av artikel 7.4 i direktiv 2002/21/EG anser att en föreslagen åtgärd skulle utgöra ett hinder för den inre marknaden eller att allvarliga tvivel föreligger om att åtgärden är förenlig med gemenskapslagstiftningen, särskilt de mål som avses i artikel 8 i direktiv 2002/21/EG; eller om kommissionen senare drar tillbaka sin invändning, eller fattar beslut om att den nationella regleringsmyndigheten ska dra tillbaka sitt förslag.

18.

När det gäller anmälningar enligt artikel 8.3 andra stycket i direktiv 2002/19/EG, kommer kommissionen i enlighet med artikel 14.2 i det direktivet normalt att fatta beslut om att godkänna eller förhindra att en nationell regleringsmyndighet antar den föreslagna åtgärden inom en tidsperiod som inte överstiger tre månader. Kommissionen får fatta beslut om att förlänga denna tidsfrist med ytterligare två månader med hänsyn till beslutets svårighetsgrad.

19.

En nationell regleringsmyndighet får när som helst fatta beslut om att dra tillbaka ett anmält åtgärdsförslag, och i så fall kommer den anmälda åtgärden att avlägsnas ur registret. Kommissionen kommer att offentliggöra ett meddelande om detta på sin webbplats.

20.

Om en nationell regleringsmyndighet som har mottagit ett yttrande från kommissionen eller en annan nationell regleringsmyndighet enligt artikel 7.3 i direktiv 2002/21/EG antar den föreslagna åtgärden, ska den meddela kommissionen och andra nationella regleringsmyndigheter om på vilket sätt den har gjort sitt yttersta för att ta hänsyn till de synpunkter den har fått.

21.

Kommissionen ska, på begäran av en nationell regleringsmyndighet, informellt diskutera ett åtgärdsförslag innan detta anmäls.

22.

I enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 (7) bör de tidsfrister som anges i direktiv 2002/21/EG eller i denna rekommendation beräknas på följande sätt:

a)

Om en tidsfrist uttryckt i dagar, veckor eller månader ska räknas från det ögonblick då en händelse äger rum, ska den dag då händelsen äger rum inte ingå i tidsfristen.

b)

En tidsfrist uttryckt i veckor eller månader ska upphöra vid utgången av den dag i den sista veckan eller månaden som infaller på samma veckodag eller dag i månaden som den händelse som inleder tidsfristen. I de fall då tidsfristen uttrycks i månader gäller att om den dag då tidsfristen upphör skulle infalla på en dag i månaden som inte finns i tidsfristens sista månad, ska tidsfristen upphöra vid utgången av denna månads sista dag.

c)

I tidsfristerna ska medräknas officiella helgdagar, lördagar och söndagar.

d)

Som arbetsdagar ska räknas alla dagar som inte är officiella eller allmänna helgdagar, lördagar eller söndagar.

Om sista dagen av en tidsfrist infaller på en officiell helgdag, lördag eller söndag, ska tidsfristen upphöra vid utgången av påföljande arbetsdag. Förteckningen över officiella helgdagar fastställda av kommissionen offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning vid början av varje år.

23.

Kommissionen kommer tillsammans med de nationella regleringsmyndigheterna att när det är påkallat överväga behovet av en översyn av denna rekommendation efter den tidpunkt som i översynen av regelverket fastställts för införlivandet i nationell lagstiftning.

24.

Denna rekommendation riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdad i Bryssel den 15 oktober 2008.

På kommissionens vägnar

Viviane REDING

Ledamot av kommissionen


(1)   EGT L 108, 24.4.2002, s. 33.

(2)   EGT L 108, 24.4.2002, s. 7.

(3)   EUT L 190, 30.7.2003, s. 13.

(4)   EUT L 344, 28.12.2007, s. 65.

(5)   EGT L 200, 30.7.2002, s. 38.

(6)   EGT L 108, 24.4.2002, s. 51.

(7)   EGT L 124, 8.6.1971, s. 1.


BILAGA I

Standardformulär för anmälan av förslag till åtgärder enligt artikel 7 i direktiv 2002/21/EG

(Standardformulär)

INLEDNING

I standardformuläret anges den sammanfattande information som nationella regleringsmyndigheter ska lämna till kommissionen när de anmäler åtgärdsförslag i enlighet med standardförfarandet enligt artikel 7 i direktiv 2002/21/EG.

Kommissionen avser att diskutera frågor som rör genomförandet av artikel 7 med de nationella regleringsmyndigheterna, särskilt under möten som äger rum före anmälan. På motsvarande sätt uppmuntras de nationella regleringsmyndigheterna att rådfråga kommissionen om alla aspekter av standardformuläret och särskilt om vilken typ av information de är skyldiga att tillhandahålla eller möjligheterna att kunna underlåta att lämna viss information i samband med de marknadsanalyser som genomförs enligt artiklarna 15 och 16 i direktiv 2002/21/EG.

KORREKT OCH FULLSTÄNDIG INFORMATION

All information som lämnas av de nationella regleringsmyndigheterna ska vara korrekt, fullständig och sammanfattad i standardformuläret nedan. Avsikten med detta formulär är inte att det ska ersätta det anmälda åtgärdsförslaget, utan att det ska göra det möjligt för kommissionen och de nationella regleringsmyndigheterna i andra medlemsstater att kontrollera att åtgärdsförslaget verkligen innehåller all den information som är nödvändig för att kommissionen ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt artikel 7 i direktiv 2002/21/EG inom den tidsfrist som föreskrivs i det direktivet.

Den information som begärs ska inordnas under de avsnitt och punkter som föreskrivs i standardformuläret, med hänvisningar till de ställen i den fulla texten i åtgärdsförslaget som informationen är hämtad från.

SPRÅK

Standardformuläret ska sammanställas på ett av Europeiska gemenskapens officiella språk, som inte behöver vara samma som det som har använts i det anmälda åtgärdsförslaget. De kommentarer som görs eller beslut som fattas av kommissionen enligt artikel 7 i direktiv 2002/21/EG kommer att vara på samma språk som det anmälda åtgärdsförslaget, om möjligt med en översättning till det språk som används i standardformuläret.

Avsnitt 1

Marknadsdefinition

I tillämpliga fall vänligen ange följande:

1.1

Relevant produkt- eller tjänstemarknad. Är denna marknad specificerad i rekommendationen om relevanta produkt- och tjänstemarknader?

1.2

Relevant geografisk marknad.

1.3

En kortfattad sammanfattning av yttrandet från den nationella konkurrensmyndigheten om ett sådant yttrande har inhämtats.

1.4

En kortfattad översikt över de resultat som hittills kommit fram genom det offentliga samrådet om den föreslagna marknadsdefinitionen (exempelvis hur många synpunkter som kom in, vilka respondenter som instämde med den föreslagna marknadsdefinitionen och vilka respondenter som hade en avvikande mening).

1.5

Om den definierade relevanta marknaden avviker från dem som finns upptagna i förteckningen i rekommendationen om relevanta marknader, en sammanfattning av de viktigaste motiven till den föreslagna marknadsdefinitionen med hänvisning till sektion 2 i kommissionens riktlinjer för marknadsanalyser och bedömning av betydande marknadsinflytande enligt gemenskapens regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (1), samt de tre huvudkriterier som anges i skälen 5–13 i rekommendationen om relevanta marknader och avsnitt 2.2 i den motivering som fogats till rekommendationen (2).

Avsnitt 2

Fastställande av vilka företag som har betydande marknadsinflytande

I tillämpliga fall vänligen ange följande:

2.1

Namn på de företag som har fastställts ha betydande marknadsinflytande, enskilt eller tillsammans.

Om tillämpligt, namn på de företag som inte längre anses ha betydande marknadsinflytande.

2.2

De kriterier som använts för att fastställa om ett företag enskilt eller tillsammans med andra företag har betydande marknadsinflytande.

2.3

Namn på de viktigaste företag (konkurrenter) som är aktiva på den relevanta marknaden.

2.4

Marknadsandelarna för de företag som angetts ovan samt information om hur dessa marknadsandelar har beräknats (t.ex. omsättning eller antal abonnenter).

Vänligen ge en kortfattad sammanfattning av följande:

2.5

Yttrandet från den nationella konkurrensmyndigheten om ett sådant yttrande har inhämtats.

2.6

De resultat som hittills framkommit genom det offentliga samrådet om vilka företag som har betydande marknadsinflytande (exempelvis hur många synpunkter som kom in, vilka respondenter som instämde med den föreslagna marknadsdefinitionen och vilka respondenter som hade en avvikande mening).

Avsnitt 3

Lagstadgade skyldigheter

I tillämpliga fall vänligen ange följande:

3.1

Rättslig grund för de skyldigheter som ska införas, bibehållas, ändras eller upphävas (artiklarna 9–13 i direktiv 2002/19/EG).

3.2

Skälen till att införandet, bibehållandet eller ändringen av företagens skyldigheter anses vara proportionella och motiverade mot bakgrund av målen i artikel 8 i direktiv 2002/21/EG. Alternativt ange de stycken, avsnitt eller sidor i åtgärdsförslaget där denna information kan utläsas.

3.3

Om de korrigerande åtgärder som föreslås är andra än de som anges i artiklarna 9–13 i direktiv 2002/19/EG, vänligen ange vilka ”exceptionella omständigheter” enligt artikel 8.3 i detta direktiv som motiverar att sådana åtgärder införs. Alternativt ange de stycken, avsnitt eller sidor i åtgärdsförslaget där denna information kan utläsas.

Avsnitt 4

Fullföljandet av internationella åtaganden

Med avseende på artikel 8.3 första stycket tredje strecksatsen i direktiv 2002/19/EG, vänligen ange följande i tillämpliga fall:

4.1

Huruvida det ifrågavarande åtgärdsförslaget avser införa, ändra eller upphäva skyldigheter för marknadsaktörer på det sätt som anges i artikel 8.5 i direktiv 2002/19/EG.

4.2

Namn på de berörda företagen.

4.3

Vilka av gemenskapens och medlemsstatens internationella åtaganden som ska respekteras.


(1)   EGT C 165, 11.7.2002, s. 6.

(2)  Motivering som åtföljer kommissionens rekommendation 2007/789/EG om relevanta produkt- och tjänstemarknader inom området elektronisk kommunikation vilka kan komma i fråga för förhandsreglering enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, K(2007) 5406, offentliggjord på följande webbplats: http://ec.europa.eu/information_society/policy/ecomm/doc/implementation_enforcement/article_7/sec_2007_1483_2.pdf


BILAGA II

Förenklat formulär för anmälan av förslag till åtgärder enligt artikel 7 i direktiv 2002/21/EG

(Förenklat formulär)

INLEDNING

I det förenklade formuläret anges den sammanfattande information som nationella regleringsmyndigheter ska lämna till kommissionen när de anmäler åtgärdsförslag i enlighet med det förenklade anmälningsförfarandet enligt artikel 7 i direktiv 2002/21/EG.

Det är inte nödvändigt att bifoga förslaget till regleringsåtgärd eller några andra handlingar till det förenklade formuläret. Det förenklade formuläret ska dock innehålla en hänvisning till den Internetadress där förslaget till åtgärd kan läsas.

Image 1

Text av bilden

Image 2

Text av bilden

III Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen

RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

12.11.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 301/33


RÅDETS GEMENSAMMA ÅTGÄRD 2008/851/GUSP

av den 10 november 2008

om Europeiska unionens militära insats i syfte att bidra till avvärjande, förebyggande och bekämpande av piratdåd och väpnade rån utanför Somalias kust

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA GEMENSAMMA ÅTGÄRD

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 14, 25 tredje stycket och 28.3, och

av följande skäl:

(1)

I sin resolution 1814 (2008) om situationen i Somalia, vilken antogs den 15 maj 2008, begärde FN:s säkerhetsråd att stater och regionala organisationer vidtar åtgärder för att skydda fartyg som deltar i transport och tillhandahållande av humanitära hjälpsändningar till Somalia och till verksamhet som godkänts av FN genom att sinsemellan nära samordna sina insatser.

(2)

I sin resolution 1816 (2008) om situationen i Somalia, vilken antogs den 2 juni 2008, uttryckte säkerhetsrådet sin oro över det hot som piratdåd och väpnade rån mot fartyg utgör mot humanitära hjälpsändningar i Somalia, mot säkerheten på sjöhandelsvägar och mot den internationella sjöfarten. Säkerhetsrådet uppmanade särskilt de stater som önskar begagna sig av sjöhandelsvägarna utanför Somalias kust att, i samarbete med den federala övergångsregeringen, stärka och samordna de åtgärder som vidtas för att avskräcka från piratdåd och väpnade rån till havs. Säkerhetsrådet bemyndigade de stater som samarbetar med den federala övergångsregeringen och vilkas namn denna i förväg meddelat FN:s generalsekreterare att, för en period på sex månader från och med antagandet av resolutionen, resa in på Somalias territorialvatten och använda alla nödvändiga medel för att stävja piratdåd och väpnade rån till havs, i enlighet med tillämplig internationell rätt.

(3)

I sin resolution 1838 (2008) om situationen i Somalia, vilken antogs den 7 oktober 2008, välkomnade säkerhetsrådet såväl den nuvarande planen om en eventuell militär EU-insats till sjöss som andra internationella och nationella initiativ som tagits i syfte att genomföra resolutionerna 1814 (2008) och 1816 (2008) och anmodade med eftertryck alla stater, som har möjlighet att göra detta, att samarbeta med den federala övergångsregeringen i dess kamp mot piratdåd och väpnade rån till havs, i enlighet med bestämmelserna i säkerhetsrådets resolution 1816 (2008). Säkerhetsrådet anmodade med eftertryck också alla stater och alla regionala organisationer att i enlighet med bestämmelserna i resolution 1814 (2008) fortsätta att agera för att skydda Världslivsmedelsprogrammets (WFP) sjötransporter, vilka är av vital betydelse för transporten av humanitärt stöd till befolkningen i Somalia.

(4)

I sina slutsatser av den 26 maj 2008 uttryckte rådet sin oro över att piratdåden utanför Somalias kust har intensifierats, vilket äventyrar humanitära insatser och internationell sjöfart i regionen samt bidrar till fortsatta överträdelser av FN:s vapenembargo. Rådet lovordade även de initiativ som tagits av en del EU-medlemsstater för att skydda Världslivsmedelsprogrammets fartyg. Rådet framhöll nödvändigheten av att det internationella samfundet i högre grad deltar i dessa eskorter för att säkerställa leveranserna av humanitärt stöd till Somalias befolkning.

(5)

Den 5 augusti 2008 godkände rådet ett krishanteringskoncept för en EU-åtgärd för att bidra till genomförandet av säkerhetsrådets resolution 1816 (2008) och till fred och internationell säkerhet i regionen.

(6)

Den 15 september 2008 bekräftade rådet även sin allvarliga oro över piratverksamheten och de väpnade rånen i farvattnen utanför Somalias kust och beklagade särskilt att dessa den senaste tiden har blivit allt vanligare. När det gäller EU:s bidrag till genomförandet av säkerhetsrådets resolution 1816 (2008) om kampen mot piratverksamhet utanför Somalias kust och till skyddet enligt resolutionerna 1814 (2008) och 1816 (2008) av fartyg som chartrats av Världslivsmedelsprogrammet på väg till Somalia, beslutade rådet att upprätta en samordningsenhet med uppgiften att stödja de övervaknings- och skyddsinsatser som vissa medlemsstater utför utanför Somalias kust. Samma dag godkände rådet dels en plan för att genomföra denna militära samordningsinsats (EU Navco), dels ett militärt strategiskt alternativ för en eventuell militär EU-insats till sjöss till vilken de medlemsstater som önskar samarbeta med den federala övergångsregeringen enligt bestämmelserna i resolution 1816 (2008) skulle överlåta sina militära medel för att avskräcka från och stävja piratdåd och väpnade rån utanför Somalias kust.

(7)

Den 19 september 2008 antog rådet gemensam åtgärd 2008/749/Gusp om Europeiska unionens militära samordningsåtgärd till stöd för FN:s säkerhetsråds resolution 1816 (2008) (EU Navco) (1).

(8)

Vid inledningen av den militära insatsen Atalanta kommer de uppgifter som åligger samordningsenheten att utföras inom ramen för denna gemensamma åtgärd. Därför vore det lämpligt att stänga samordningsenheten.

(9)

Det är lämpligt att kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) utövar den politiska kontrollen över EU:s militära insats i syfte att bidra till avvärjande av piratdåd utanför Somalias kust, tillhandahåller strategisk ledning och fattar lämpliga beslut, i enlighet med artikel 25 tredje stycket i fördraget.

(10)

I enlighet med artikel 28.3 i fördraget bör de driftsutgifter som uppkommer i samband med denna gemensamma åtgärd och som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser belasta medlemsstaterna i överensstämmelse med rådets beslut 2007/384/Gusp av den 14 maj 2007 om inrättande av en mekanism för att förvalta finansieringen av de gemensamma kostnaderna för Europeiska unionens operationer med militära eller försvarsmässiga konsekvenser (”Athena”) (2) (nedan kallad Athena).

(11)

Enligt artikel 14.1 i fördraget ska de medel som ska ställas till unionens förfogande anges i gemensamma åtgärder. Det finansiella referensbeloppet under en tolvmånadersperiod för de gemensamma kostnaderna för EU:s militära insats är den bästa föreliggande uppskattningen men föregriper inte den slutsumma som ska ingå i en budget som ska godkännas i enlighet med de bestämmelser som fastställs i beslutet om Athena.

(12)

Genom en skrivelse av den 30 oktober 2008 tillsände EU den federala övergångsregeringen ett erbjudande i enlighet med punkt 7 i resolution 1816 (2008) med förslag när det gäller utövandet av jurisdiktion av andra stater än Somalia i fråga om personer som begått eller misstänks ha begått piratdåd eller väpnade rån och som tillfångatagits på Somalias territorialvatten.

(13)

I enlighet med artikel 6 i protokollet om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, deltar Danmark inte i utarbetandet och genomförandet av sådana unionsbeslut och unionsåtgärder som har anknytning till försvarsfrågor. Danmark deltar inte i genomförandet av denna gemensamma åtgärd och bidrar följaktligen inte till finansieringen av insatsen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Uppdrag

1.   Europeiska unionen ska genomföra en militär insats, nedan kallad Atalanta, till stöd för FN:s säkerhetsråds resolutioner 1814 (2008), 1816 (2008) och 1838 (2008) i enhetlighet med den åtgärd som tillåts vid piratdåd med tillämpning av artiklarna 100 och följande i FN:s havsrättskonvention, undertecknad i Montego Bay den 10 december 1982, och särskilt genom de åtaganden som gjorts i förhållande till tredjestater, i syfte att bidra till

skydd för Världslivsmedelsprogrammets fartyg som transporterar livsmedelsbistånd till fördrivna personer i Somalia i enlighet med mandatet i säkerhetsrådets resolution 1814 (2008),

skydd för utsatta fartyg som trafikerar utanför Somalias kust samt avvärjande, förebyggande och bekämpande av piratdåd och väpnade rån utanför Somalias kust i enlighet med det mandat som anges i säkerhetsrådets resolution 1816 (2008).

2.   De styrkor som sätts in i detta syfte ska agera upp till 500 sjömil utanför Somalias och grannländernas kust, i enlighet med det politiska målet för en EU-insats till sjöss enligt definitionen i konceptet för den krishanteringsinsats som godkändes av rådet den 5 augusti 2008.

Artikel 2

Mandat

Atalanta ska, enligt de villkor som fastställs i tillämplig internationell rätt, särskilt FN:s havsrättskonvention, och genom säkerhetsrådets resolutioner 1814 (2008), 1816 (2008) och 1838 (2008) samt inom ramen för sin disponibla kapacitet

a)

ge skydd, inklusive genom närvaro ombord på de berörda fartygen av Atalantas beväpnade grupper, åt fartyg som chartrats av Världslivsmedelsprogrammet, särskilt när dessa trafikerar Somalias territorialvatten,

b)

eskortera från fall till fall handelsfartyg som trafikerar i områden som står under dess övervakning,

c)

övervaka områden utanför Somalias kust, inbegripet landets territorialvatten, som utgör risker för verksamhet till havs, särskilt sjöfarten,

d)

vidta nödvändiga åtgärder, inklusive användning av våld, för att avvärja, förebygga och bekämpa de piratdåd och väpnade rån som kan komma att begås i de områden i vilka insatsen är närvarande,

e)

så att behöriga stater i förekommande fall kan vidta rättsliga åtgärder i enlighet med villkoren i artikel 12, kunna tillfångata, kvarhålla och överföra personer som begått eller misstänks ha begått piratdåd eller väpnade rån i de områden i vilka insatsen är närvarande och beslagta fartyg som använts för piratdåd eller väpnade rån eller fartyg som tillfångatas till följd av ett piratdåd eller väpnat rån och som innehas av pirater, samt även de tillgångar som finns ombord,

f)

upprätta en förbindelse med de organisationer, enheter och stater som agerar i området för att bekämpa piratdåd och väpnade rån utanför Somalias kust, särskilt den marina styrkan Combined Task Force 150 som agerar inom ramen för Operation Enduring Freedom.

Artikel 3

Utnämning av EU:s operationschef

Viceamiral Phillip Jones utnämns härmed till EU:s operationschef.

Artikel 4

Utseende av plats för EU:s operationshögkvarter

EU:s operationshögkvarter ska förläggas till Northwood, Förenade kungariket.

Artikel 5

Planering och inledande av insatsen

Beslutet om att inleda EU:s militära insats ska antas av rådet efter det att insatsplanen och insatsreglerna har godkänts och den federala övergångsregeringens underrättelse till FN:s generalsekreterare angående EU:s erbjudande om samarbete med tillämpning av punkt 7 i säkerhetsrådets resolution 1816 (2008).

Artikel 6

Politisk kontroll och strategisk ledning

1.   Kusp ska under rådets ansvar utöva den politiska kontrollen och den strategiska ledningen av EU:s militära insats. I enlighet med artikel 25 i fördraget bemyndigar rådet härmed Kusp att fatta vederbörliga beslut. Detta bemyndigande ska omfatta befogenhet att ändra planeringsdokumenten, inklusive insatsplanen, kommandostrukturen och insatsreglerna. Bemyndigandet ska också inbegripa befogenhet att fatta beslut i fråga om utnämningen av EU:s operationschef och/eller befälhavaren över EU-styrkan. Behörigheten att fatta beslut om målen för och avslutande av EU:s militära insats ska ligga kvar hos rådet, biträtt av generalsekreteraren/den höge representanten.

2.   Kusp ska regelbundet avlägga rapport till rådet.

3.   Kusp ska regelbundet erhålla rapporter från ordföranden för EU:s militära kommitté (CEUMC) om hur EU:s militära insats genomförs. Kusp får vid behov kalla EU:s operationschef och/eller befälhavaren över EU-styrkan till sina möten.

Artikel 7

Militär ledning

1.   EU:s militära kommitté (EUMC) ska övervaka att EU:s militära insats genomförs korrekt under EU:s operationschefs ansvar.

2.   EUMC ska regelbundet erhålla rapporter från EU:s operationschef. Kommittén får vid behov kalla EU:s operationschef och/eller befälhavaren över EU-styrkan till sina möten.

3.   CEUMC ska vara den primära kontaktpunkten för EU:s operationschef.

Artikel 8

Samstämmighet i EU:s reaktion

Ordförandeskapet, generalsekreteraren/den höge representanten, EU:s operationschef och befälhavaren över EU-styrkan ska säkerställa en nära samordning av sin verksamhet vid genomförandet av denna gemensamma åtgärd.

Artikel 9

Förbindelserna med Förenta nationerna, Somalia, grannländerna och övriga aktörer

1.   Generalsekreteraren/den höge representanten ska i nära samordning med ordförandeskapet fungera som den primära kontaktpunkten för FN, FN:s fackorgan, Somalias myndigheter och grannländernas myndigheter samt övriga berörda aktörer. Inom ramen för sina kontakter med Afrikanska unionen ska generalsekreteraren/den höge representanten biträdas av Europeiska unionens särskilda representant vid Afrikanska unionen, i nära samarbete med ordförandeskapet.

2.   På operativ nivå ska EU:s operationschef fungera som kontaktpunkt för såväl, och i synnerhet, rederiorganisationer som de berörda avdelningarna inom FN:s generalsekretariat, Internationella sjöfartsorganisationen och Världslivsmedelsprogrammet.

Artikel 10

Deltagande av tredjestater

1.   Utan att det påverkar EU:s självständiga beslutsfattande och enhetliga institutionella ram får, i enlighet med Europeiska rådets tillämpliga riktlinjer, tredjestater inbjudas att delta i insatsen.

2.   Rådet bemyndigar härmed Kusp att uppmana tredjestater att föreslå bidrag till insatsen och att på rekommendation av EU:s operationschef och EUMC fatta lämpliga beslut om godkännande av förslag till bidrag till insatsen.

3.   Detaljerade villkor för tredjestaters deltagande ska fastställas i avtal som ska ingås i överensstämmelse med förfarandet i artikel 24 i fördraget. Generalsekreteraren/den höge representanten, som biträder ordförandeskapet, får förhandla om sådana avtal på unionens vägnar. När EU och en tredjestat har ingått ett ramavtal om denna tredjestats deltagande i EU:s krishanteringsinsats ska bestämmelserna i det avtalet tillämpas inom ramen för denna insats.

4.   Tredjestater som ger betydande militära bidrag till EU:s militära insats ska i fråga om den fortlöpande ledningen av insatsen ha samma rättigheter och skyldigheter som de medlemsstater som deltar i insatsen.

5.   Rådet bemyndigar härmed Kusp att fatta lämpliga beslut om inrättande av en bidragande staters kommitté för det fall att tredjestater ger betydande militära bidrag.

6.   Villkoren för överföring av tillfångatagna och kvarhållna personer till en tredjestat som deltar i insatsen, så att denna stat kan utöva sin jurisdiktion, ska antas vid ingåendet eller genomförandet av de avtal om deltagande som avses i punkt 3.

Artikel 11

De EU-ledda styrkornas status

Status för de EU-ledda styrkorna och deras personal, inbegripet privilegier, immunitet och de ytterligare garantier som krävs för att de ska kunna utföra sitt uppdrag,

som är utstationerade eller är närvarande på tredjestaters landterritorium,

som agerar inom tredjestaters territorialvatten eller deras inre vatten,

ska godkännas i enlighet med förfarandet i artikel 24 i fördraget. Generalsekreteraren/den höge representanten, som biträder ordförandeskapet, får på ordförandeskapets vägnar förhandla om sådana arrangemang.

Artikel 12

Överföring av tillfångatagna och kvarhållna personer med tanke på utövandet av jurisdiktion

1.   På grundval av dels Somalias godkännande av medlemsstaternas eller tredjestaters utövande av sin jurisdiktion, dels artikel 105 i FN:s havsrättskonvention, ska personer som begått eller misstänks ha begått piratdåd och väpnade rån och som tillfångatagits och kvarhålls, med tanke på utövandet av rättsliga åtgärder, på Somalias territorialvatten eller på det fria havet samt de tillgångar som använts för att utföra dessa gärningar, överföras

till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat eller tredjestat, som deltar i insatsen, vars flagga det fartyg som genomfört tillfångatagandet för, eller

om denna stat inte vill eller önskar utöva sin domsrätt, till en medlemsstat eller varje annan tredjestat som önskar utöva jurisdiktion över de ovannämnda personerna eller tillgångarna.

2.   Ingen av de personer som avses i punkt 1 får överföras till en tredjestat, om villkoren för denna överföring inte har fastställts med denna tredjestat i enlighet med tillämplig internationell rätt, särskilt den internationella lagstiftningen om mänskliga rättigheter, för att garantera i synnerhet att ingen ska riskera dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling.

Artikel 13

Förbindelser med flaggstaterna för de skyddade fartygen

Villkoren för närvaro ombord av de enheter som tillhör Atalanta, inbegripet privilegier, immunitet och de ytterligare garantier som krävs för att de ska kunna utföra sitt uppdrag, på handelsfartyg, särskilt dem som chartrats av Världslivsmedelsprogrammet, ska fastställas med flaggstaten för dessa fartyg.

Artikel 14

Finansiella arrangemang

1.   De gemensamma kostnaderna för EU:s militära insats ska administreras av Athena.

2.   Det finansiella referensbeloppet för de gemensamma kostnaderna för EU:s militära insats ska uppgå till 8,3 miljoner EUR. Den procentandel av det finansiella referensbeloppet som avses i artikel 33.3 i beslutet om Athena fastställs härmed till 30 %.

Artikel 15

Utlämnande av uppgifter till FN och andra tredje parter

1.   Generalsekreteraren/den höge representanten bemyndigas härmed att, i enlighet med rådets säkerhetsbestämmelser, till FN och andra tredje parter som medverkar i denna gemensamma åtgärd lämna ut sekretessbelagda EU-uppgifter och handlingar som rör EU:s militära insats med högst den sekretessnivå som är relevant för respektive part (3).

2.   Generalsekreteraren/den höge representanten bemyndigas härmed att till FN och andra tredje parter som medverkar i denna gemensamma åtgärd, lämna ut sådana icke-sekretessbelagda EU-handlingar med anknytning till rådets överläggningar rörande insatsen som omfattas av sekretess enligt artikel 6.1 i rådets arbetsordning (4).

Artikel 16

Ikraftträdande och upphörande

1.   Denna gemensamma åtgärd träder i kraft samma dag som den antas.

2.   Gemensam åtgärd 2008/749/Gusp ska upphöra att gälla samma dag som den genom densamma gemensamma åtgärden inrättade samordningsenheten stängs. Denna stängning ska äga rum samma dag som den insats som nämns i artikel 6 i den här gemensamma åtgärden inleds.

3.   EU:s militära insats ska upphöra 12 månader efter det att den inledande operativa förmågan har uppnåtts, med förbehåll för att säkerhetsrådets resolutioner 1814 (2008) och 1816 (2008) förlängs.

4.   Utan att de relevanta bestämmelserna i beslutet om Athena åsidosätts, ska denna gemensamma åtgärd upphöra att gälla när EU-styrkan har dragits tillbaka i enlighet med en godkänd plan för avslutande av EU:s militära insats.

Artikel 17

Offentliggörande

1.   Denna gemensamma åtgärd ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

2.   Även Kusps beslut om utnämningar av en EU-operationschef och/eller en befälhavare över EU-styrkan liksom Kusps beslut om godkännande av bidrag från tredjestater och inrättandet av en bidragande staters kommitté ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdad i Bryssel den 10 november 2008.

På rådets vägnar

B. KOUCHNER

Ordförande


(1)   EUT L 252, 20.9.2008, s. 39.

(2)   EUT L 152, 13.6.2007, s. 14.

(3)  Rådets beslut 2001/264/EG av den 19 mars 2001 om antagande av rådets säkerhetsbestämmelser (EGT L 101, 11.4.2001, s. 1).

(4)  Rådets beslut 2004/338/EG, Euratom av den 22 mars 2004 om antagande av rådets arbetsordning (EUT L 106, 15.4.2004, s. 22).


RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

12.11.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 301/38


RÅDETS BESLUT 2008/852/RIF

av den 24 oktober 2008

om ett antikorruptionsnätverk med kontaktpunkter

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 29, 30.1, 31 och 34.2 c,

med beaktande av Förbundsrepubliken Tysklands initiativ (1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (2), och

av följande skäl:

(1)

I artikel 29 i fördraget föreskrivs att unionens mål att ge medborgarna en hög säkerhetsnivå inom ett område med frihet, säkerhet och rättvisa ska uppnås genom förebyggande och bekämpande av brottslighet, vare sig denna är organiserad eller ej, inbegripet korruption och bedrägeri.

(2)

I Europeiska unionens strategi inför det nya årtusendet om förebyggande och bekämpning av den organiserade brottsligheten betonas att en övergripande EU-politik mot korruption måste utarbetas.

(3)

I sin resolution av den 14 april 2005 om en övergripande EU-politik mot korruption, vilken anknyter till kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 28 maj 2003 om en övergripande EU-politik mot korruption, bekräftar rådet vikten av medlemsstaternas roll i och arbete med utformningen av en övergripande och mångfacetterad politik mot korruption, både inom den offentliga och den privata sektorn, i partnerskap med alla berörda aktörer i både det civila samhället och näringslivet.

(4)

Europeiska rådet välkomnade att ett strategiskt koncept har utvecklats inom ramen för Haagprogrammet (3) (punkt 2.7) med avseende på gränsöverskridande organiserad brottslighet och korruption på EU-nivå, samt anmodade rådet och kommissionen att vidareutveckla konceptet och göra det operativt.

(5)

Cheferna och de viktigaste företrädarna för EU-medlemsstaternas nationella organ för övervakning och inspektion av polisen samt cheferna och de viktigaste företrädarna för medlemsstaternas korruptionsbekämpande organ med ett mer omfattande mandat möttes i Wien i november 2004 under Agis-konferensen om förstärkning av det operativa samarbetet i kampen mot korruption i Europeiska unionen. De betonade att det är viktigt att deras samarbete stärks ytterligare, bland annat genom årliga möten, och välkomnade tanken på ett europeiskt antikorruptionsnätverk grundat på befintliga strukturer. Som en följd av Wien-konferensen möttes dessa europeiska partner mot korruption (Epac) i Budapest i november 2006 för ett sjätte årsmöte, där de med en överväldigande majoritet bekräftade sin uppslutning bakom initiativet att inrätta ett mer formellt antikorruptionsnätverk.

(6)

För att utnyttja befintliga strukturer kan de myndigheter och organ som ska ingå i det europeiska antikorruptionsnätverket även omfatta Epac-organisationer.

(7)

Ett förstärkt internationellt samarbete erkänns allmänt (4) vara en huvudfråga i kampen mot korruption. Genom effektivt samarbete, kartläggande av möjligheterna, utbyte av goda metoder och framtagande av höga professionella standarder bör kampen mot alla former av korruption stärkas. Inrättandet av ett antikorruptionsnätverk på EU-nivå är ett viktigt bidrag till att förbättra ett sådant samarbete.

HÄRIGENOM FÖRSKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Mål

För att förbättra det samarbete som myndigheter och organ bedriver för att förhindra och bekämpa korruption i Europa ska ett nätverk av EU-medlemsstaternas kontaktpunkter (nedan kallat nätverket) inrättas. Europeiska kommissionen, Europol och Eurojust ska delta fullt ut i nätverkets verksamhet.

Artikel 2

Nätverkets sammansättning

Nätverket ska bestå av myndigheter och organ i Europeiska unionens medlemsstater med uppdrag att förhindra och bekämpa korruption. Medlemmarna ska utses av medlemsstaterna. Varje medlemsstat ska utse minst en och högst tre organisationer. Europeiska kommissionen ska utse sina egna företrädare. Europol och Eurojust kan inom ramen för respektive behörighet medverka i nätverkets verksamhet.

Artikel 3

Nätverkets uppgifter

1.   Nätverket ska särskilt ha följande uppgifter:

1.

Att inom hela EU vara ett forum för utbyte av information om effektiva åtgärder och erfarenheter när det gäller förhindrande och bekämpande av korruption.

2.

Att göra det lättare att upprätta och aktivt upprätthålla kontakter mellan nätverkets medlemmar.

I detta syfte ska bland annat en förteckning över kontaktpunkter hållas uppdaterad och en webbplats upprättas.

2.   För att fullgöra sina uppgifter ska nätverkets medlemmar träffas minst en gång per år.

Artikel 4

Tillämpningsområde

Polissamarbetet och det rättsliga samarbetet mellan medlemsstaternas ska regleras av tillämpliga bestämmelser. Nätverkets inrättande ska inte påverka tillämpningen av sådana bestämmelser, och inte heller Cepols roll.

Artikel 5

Nätverkets organisation

1.   Nätverket ska organisera sitt arbete med utgångspunkt i det informella samarbete som för närvarande sker inom ramen för Epac.

2.   Medlemsstaterna och Europeiska kommissionen ska stå för alla kostnader för de medlemmar eller företrädare som de utsett. Detsamma ska gälla för Europol och Eurojust.

Artikel 6

Ikraftträdande

Detta beslut får verkan dagen efter det att det antas.

Utfärdat i Luxemburg den 24 oktober 2008.

På rådets vägnar

M. ALLIOT-MARIE

Ordförande


(1)   EUT C 173, 26.7.2007, s. 3.

(2)  Yttrandet avgivet den 5 juni 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(3)  Haagprogrammet för stärkt frihet, säkerhet och rättvisa i Europeiska unionen (EUT C 53, 3.3.2005, s. 1).

(4)  Förenta nationernas konvention mot korruption, antagen genom generalförsamlingens resolution 58/4 av den 31 oktober 2003.


Rättelser

12.11.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 301/40


Rättelse till rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999

( Europeiska unionens officiella tidning L 210 av den 31 juli 2006 )

På sidan 51, artikel 52 f iii, ska det

i stället för:

”Glest (mindre än 50 invånare per km och mycket glest (mindre än 8 invånare per km befolkade områden.”

vara:

”Glest (mindre än 50 invånare per km2 och mycket glest (mindre än 8 invånare per km2 befolkade områden.”

På sidan 52, artikel 53.3, ska det

i stället för:

”Stödet från ERUF till samtliga övriga operativa program får inte överstiga 75 % av de offentliga stödberättigande utgifter som medfinansieras av ERUF.”

vara:

”Stödet från ERUF till samtliga övriga operativa program får inte överstiga 75 % av de stödberättigande utgifter som medfinansieras av ERUF.”

På sidan 64, artikel 90.1 a, ska det

i stället för:

”a)

en period av tre år efter det att ett operativt program avslutats i enlighet med artikel 89.3,”

vara:

”a)

en period av tre år efter det att ett operativt program avslutats i enlighet med artikel 89.5,”

På sidan 65, artikel 93.2, ska det

i stället för:

”För medlemsstater vars BNP under perioden 2001–2003 var under 85 % av genomsnittet för EU 25 under samma period, enligt förteckningen i bilaga II, skall den tidsfrist som avses i punkt 1 vara den 31 december …”

vara:

”För medlemsstater vars BNP under perioden 2001–2003 var under 85 % av genomsnittet för EU 25 under samma period, enligt förteckningen i bilaga III, skall den tidsfrist som avses i punkt 1 vara den 31 december …”

På sidan 65, artikel 95 andra stycket, ska det

i stället för:

”För den del av åtagandena som fortfarande är tillgänglig den 31 december 2015 skall den tidsfrist som avses i artikel 93.2 avbrytas enligt samma villkor för det belopp som har anknytning till de berörda insatserna.”

vara:

”För den del av åtagandena som fortfarande är tillgänglig den 31 december 2015 skall den tidsfrist som avses i artikel 95.2 avbrytas enligt samma villkor för det belopp som har anknytning till de berörda insatserna.”


12.11.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 301/40


Rättelse till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1783/1999

( Europeiska unionens officiella tidning L 210 av den 31 juli 2006 )

På sidan 6, artikel 8 tredje stycket, ska det

i stället för:

”När det gäller sådana åtgärder inom målet ”regional konkurrenskraft och sysselsättning” som genomförs genom ett specifikt operativt program eller prioriterat område inom ett operativt program och som omfattas av förordning (EG) nr 1083/2006 får ERUF:s finansiering, med avvikelse från artikel 34.2 i förordning (EG) nr 1081/2006, höjas till 15 % av det belopp som beviljas för programmet eller det prioriterade området i fråga.”

vara:

”När det gäller sådana åtgärder inom målet ”regional konkurrenskraft och sysselsättning” som genomförs genom ett specifikt operativt program eller prioriterat område inom ett operativt program och som omfattas av förordning (EG) nr 1081/2006 får ERUF:s finansiering, med avvikelse från artikel 34.2 i förordning (EG) nr 1083/2006, höjas till 15 % av det belopp som beviljas för programmet eller det prioriterade området i fråga.”