4.11.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 295/1

4.11.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 295/3

(1)

Enligt artikel 22.1 c i rådets förordning (EG) nr 2371/2002 (2) får verksamhet som omfattas av den gemensamma fiskeripolitiken inte bedrivas utan att en befälhavare utan dröjsmål registrerar och rapporterar uppgifter om fiskeverksamhet, inbegripet landningar och omlastningar, och kopior av dessa uppgifter ska finnas tillgängliga för myndigheterna.

(2)

Enligt förordning (EG) nr 1966/2006 gäller skyldigheten att på elektronisk väg registrera och överföra loggbok, landningsdeklaration och uppgifter om omlastningar för befälhavare på gemenskapsfartyg med en största längd på över 24 meter inom 24 månader efter det att tillämpningsföreskrifterna har trätt i kraft och för befälhavare på gemenskapsfartyg med en största längd på över 15 meter inom 42 månader efter det att tillämpningsföreskrifterna har trätt i kraft.

(3)

Daglig rapportering av fiskeverksamheter gör det möjligt att väsentligt förbättra ändamålsenligheten och effektiviteten hos kontroll- och övervakningsverksamheterna både till sjöss och på land.

(4)

Enligt artikel 6 i rådets förordning (EEG) nr 2847/93 av den 12 oktober 1993 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken (3) ska befälhavare på gemenskapsfartyg föra loggbok över sina verksamheter.

(5)

Enligt artikel 8 i förordning (EEG) nr 2847/93 ska befälhavare eller deras ställföreträdare på gemenskapsfartyg med en största längd av minst 10 meter efter varje resa inom 48 timmar efter landningen lämna in en deklaration till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där landningen äger rum.

(6)

Enligt artikel 9 i förordning (EEG) nr 2847/93 ska de auktionsinrättningar eller andra av medlemsstaterna bemyndigade organ eller personer som ansvarar för den första saluföringen av fiskeprodukter vid första försäljningstillfället lämna in en avräkningsnota till de behöriga myndigheter inom vilkas territorier den första saluföringen sker.

(7)

I samma artikel fastställs även att den medlemsstat som ansvarar för kontrollen av den första saluföringen av fiskeriprodukter, om den första saluföringen inte äger rum i den medlemsstat där produkterna har landats, ska se till att en kopia av avräkningsnotan snarast möjligt lämnas in till de myndigheter som är ansvariga för kontrollen av landningen av produkterna i fråga.

(8)

Enligt artikel 19 i förordning (EEG) nr 2847/93 ska medlemsstaterna upprätta elektroniska databaser och införa ett system för giltighetskontroll, som bland annat ska omfatta dubbelkontroller och granskning av uppgifter.

(9)

Enligt artiklarna 19b och 19e i förordning (EEG) nr 2847/93 ska befälhavarna på gemenskapsfartyg lämna ansträngningsrapporter och registrera dem i sina loggböcker.

(10)

Enligt artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 2347/2002 (4) åligger det befälhavaren på gemenskapsfartyg med djuphavsfisketillstånd att i loggboken eller på ett formulär som utfärdats av flaggmedlemsstaten föra in de uppgifter som rör fiskeredskapens egenskaper och fiskeverksamheten.

(11)

I rådets förordning (EG) nr 768/2005 (5) om inrättande av Gemenskapens kontrollorgan för fiske och om ändring av förordning (EEG) nr 2847/93 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken föreskrivs att planer för gemensamt utnyttjande ska genomföras.

(12)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 1566/2007 (6) fastställdes tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1966/2006 i fråga om elektronisk registrering och rapportering av fiskeverksamheter.

(13)

Vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 1566/2007 kräver nu ytterligare specificeringar och förtydliganden.

Det är därför lämpligt att upphäva förordning (EG) nr 1566/2007 och ersätta den med en ny förordning.

(14)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för fiske och vattenbruk.

a)

Gemenskapsfartyg med en största längd på över 24 meter, från och med den 1 januari 2010.

b)

Gemenskapsfartyg med en största längd på över 15 meter, från och med den 1 juli 2011.

c)

Registrerade köpare, registrerade auktionsinrättningar eller andra av medlemsstaterna bemyndigade enheter eller personer vilka är ansvariga för den första saluföringen av fiskeprodukter, i de fall då denna årligen omsätter över 400 000 euro, från och med den 1 januari 2009.

a)

De behöriga myndigheterna i den medlemsstat där fiskeprodukterna har landats.

b)

De behöriga myndigheterna i flaggmedlemsstaten för det fartyg som landade fiskeprodukterna.

a)

på begäran av den behöriga myndigheten i flaggmedlemsstaten,

b)

omedelbart efter det att det sista fisket har avslutats,

c)

före ankomsten till hamnen,

d)

då inspektion äger rum till sjöss, och

e)

vid händelser som definieras i gemenskapslagstiftningen eller av flaggstaten.

a)

på begäran av den behöriga myndigheten i flaggmedlemsstaten,

b)

omedelbart efter det att det sista fisket har avslutats,

c)

före ankomsten till hamnen,

d)

då inspektion äger rum till sjöss, och

e)

vid händelser som definieras i gemenskapslagstiftningen eller av flaggmedlemsstaten.

a)

En förteckning över fiskefartyg som för deras flagg och vilkas elektroniska rapporteringssystem har drabbats av tekniska fel eller störningar av funktionen.

b)

Antalet överföringar från elektroniska loggböcker som inkommit per dag och det genomsnittliga antalet överföringar som inkommit per fartyg, fördelat efter flaggmedlemsstat.

c)

Antalet överföringar av landningsdeklarationer, omlastningsdeklarationer, deklarationer om övertagande och avräkningsnotor som inkommit, fördelat på flaggstater.

a)

se till att uppgifter som inkommit i enlighet med den här förordningen lagras på ett säkert sätt i elektroniska databaser samt vidta alla nödvändiga åtgärder för att garantera att de behandlas konfidentiellt,

b)

vidta alla nödvändiga tekniska åtgärder för att förhindra att uppgifterna förstörs på grund av missöden eller oegentligheter, oavsiktligt går förlorade, korrumperas, sprids eller kommer obehöriga till del.

4.11.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 295/24

(1)

Rådets förordning (EG) nr 199/2008 av den 25 februari 2008 om upprättande av en gemenskapsram för insamling, förvaltning och utnyttjande av uppgifter inom fiskerisektorn och till stöd för vetenskapliga utlåtanden rörande den gemensamma fiskeripolitiken (2) fastställer en grund för vetenskapliga analyser av fiske och för utformning av god vetenskaplig rådgivning för genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken.

(2)

Enligt förordning (EG) nr 199/2008 ska kommissionen anta ett flerårigt gemenskapsprogram på grundval av vilket medlemsstaterna bör upprätta fleråriga nationella program för insamling, hantering och utnyttjande av uppgifter.

(3)

I artikel 9 i förordning (EG) nr 861/2006 finns bland annat bestämmelser om gemenskapens ekonomiska bidrag till åtgärder i fråga om insamling av grundläggande uppgifter. Enligt artikel 24 i samma förordning ska kommissionen också varje år besluta om det årliga gemenskapsbidraget till dessa åtgärder.

(4)

Med hänsyn till principen om sund ekonomisk förvaltning är det nödvändigt att fastställa regler och förfaranden som medlemsstaterna ska följa för att erhålla ekonomiskt stöd från gemenskapen för utgifter för insamling av uppgifter. Om dessa regler och förfaranden inte följs bör utgifterna inte vara stödberättigande.

(5)

Det årliga gemenskapsbidraget bör baseras på årliga budgetprognoser som bör utvärderas med beaktande av de nationella program som fastställs av medlemsstaterna.

(6)

För att det ska säkerställas att gemenskapens medel fördelas effektivt bör den årliga budgetprognosen stämma överens med de verksamheter som ingår i det nationella programmet.

(7)

För att förenkla förfarandet är det nödvändigt att fastställa regler och format för inlämningen av medlemsstaternas årliga budgetprognos för genomförandet av de nationella programmen. Endast kostnader som har direkt samband med genomförandet av de nationella programmen, är väl motiverade och utgör faktiska kostnader för medlemsstaterna, bör betraktas som stödberättigande. Det är det också viktigt att klargöra partner och underentreprenörers roll och skyldigheter i genomförandet av de nationella programmen.

(8)

Eftersom artikel 5.2 i förordning (EG) nr 199/2008 ger möjlighet att ändra de tekniska aspekterna av de fleråriga programmen bör det fastställas regler för hur medlemsstaterna får ändra de medel som krävs för att genomföra de nationella programmen på lämpligt sätt. Medlemsstaterna bör tillåtas att omfördela medel mellan olika kostnadsslag om detta bedöms vara till fördel för genomförandet av de nationella programmen.

(9)

Det bör fastställas regler för att säkerställa att kraven på ersättning för kostnader ligger i linje med kommissionens beslut om godkännande av det årliga gemenskapsbidraget. Reglerna bör innefatta ett förfarande för inlämning och godkännande av sådana krav. I förekommande fall bör krav som inte följer reglerna avvisas.

(10)

Betalningar bör göras i två delbetalningar för att medlemsstaterna redan under genomförandet av programmet ska kunna utnyttja gemenskapens ekonomiska bidrag.

(11)

För att säkerställa en korrekt användning av gemenskapens medel bör kommissionen och revisionsrätten ha möjlighet att kontrollera att bestämmelserna i denna förordning följs och bör för detta syfte förses med all information som är relevant för att utföra de revisioner och finansiella korrigeringar som avses i artikel 28 i förordning (EG) nr 861/2006.

(12)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för fiske och vattenbruk.

a)

en budgetprognos för det nationella programmets första genomförandeår och

b)

vägledande årliga budgetprognoser för vart och ett av de följande genomförandeåren för det nationella programmet.

a)

efter kostnadsslag enligt bilaga I till denna förordning,

b)

efter modul enligt definitionen i kommissionens beslut om inrättande av det fleråriga gemenskapsprogrammet om insamling, hantering och användning av uppgifter inom fiske- och vattenbrukssektorerna, och

c)

i tillämpliga fall per region enligt definitionen i artikel 1 a i kommissionens förordning (EG) nr 665/2008 (3).

a)

de överförda beloppen inte överstiger 50 000 euro eller 10 % av den godkända totala budgeten för regionen om budgetens belopp understiger 500 000 euro,

b)

de informerar kommissionen när behovet av överföring uppstår.

a)

utgöra faktiska kostnader för medlemsstaten,

b)

avse en åtgärd som ingår i det nationella programmet,

c)

anges i den årliga budgetprognosen,

d)

kunna hänföras till något av kostnadsslagen i bilaga I,

e)

avse en åtgärd som utförs i enlighet med villkoren i förordning (EG) nr 199/2008 och dess tillämpningsbestämmelser,

f)

vara möjliga att identifiera och verifiera och i synnerhet vara registrerade i medlemsstatens och dess partner redovisning,

g)

vara fastställda enligt gällande redovisningsstandarder och uppfylla kraven i nationell lagstiftning,

h)

vara rimliga, motiverade och förenliga med kraven på sund ekonomisk förvaltning, i synnerhet kraven på sparsamhet och effektivitet,

i)

uppstå under åtgärdens genomförandeperiod i enlighet med det nationella programmet.

a)

följande typer av uppgiftsinsamling:

b)

följande typer av datahantering, enligt det fleråriga gemenskapsprogram som avses i artikel 3 i förordning (EG) nr 199/2008:

c)

följande typer av dataanvändning, enligt det fleråriga gemenskapsprogram som avses i artikel 3 i förordning (EG) nr 199/2008:

a)

Vinstmarginaler, avsättningar och osäkra fordringar.

b)

Låneräntor och bankavgifter.

c)

Genomsnittliga arbetskraftskostnader.

d)

Indirekta kostnader såsom byggnader och tomter, administration, stödpersonal, kontorsmaterial, infrastruktur, löpande kostnader och underhållskostnader såsom kostnader för telekommunikation, varor och tjänster.

e)

Utrustning som inte används för insamling och hantering av data, exempelvis skannrar, skrivare, mobiltelefoner, walkie-talkier, videoapparater och kameror.

f)

Inköp av fordon.

g)

Distributions-, marknadsförings- och annonskostnader för produkter och kommersiell verksamhet.

h)

Representationskostnader utöver dem som kommissionen anser vara helt nödvändiga för att genomföra det nationella programmet.

i)

Utgifter för lyxvaror och reklam.

j)

Alla utgifter för andra program/projekt som finansieras av en tredje part.

k)

Alla utgifter för att skydda resultaten av det arbete som utförs inom det nationella programmet.

l)

Alla typer av avgifter som kan återvinnas (inklusive mervärdesskatt).

m)

Resurser som kostnadsfritt ställs till en medlemsstats förfogande.

n)

Värdet av bidrag in natura.

o)

Onödiga eller oöverlagda utgifter.

a)

En skrivelse som anger det sammanlagda belopp för vilket ersättning begärs och som tydligt redovisar uppgifterna i bilaga II.

b)

En ekonomisk redovisning uppdelad efter kostnadsslag, modul och i tillämpliga fall per region enligt de ekonomiska formulär som avses i artikel 3.3. Den ekonomiska redovisningen ska presenteras i det format som kommissionen fastställt och meddelat medlemsstaterna.

c)

En utgiftsdeklaration enligt bilaga III.

d)

Relevanta styrkande handlingar enligt bilaga I.

a)

de genomförda åtgärderna och deklarationen av utgifter enligt det beslut som avses i artikel 5 motsvarar det nationella program som godkänts av kommissionen,

b)

ersättningskraven uppfyller villkoren i artiklarna 7 och 8,

c)

kostnaderna har uppstått i enlighet med villkoren i förordning (EG) nr 861/2006, denna förordning, det beslut som avses i artikel 5 och i gemenskapens lagstiftning om offentlig upphandling.

a)

En förhandsbetalning motsvarande 50 % av gemenskapens bidrag. Utbetalningen ska göras efter det att medlemsstaten har underrättats om det beslut som avses i artikel 5 och en skrivelse har inkommit med begäran om förhandsbetalning och med en tydlig redovisning av uppgifterna i bilaga II.

b)

En årlig slutbetalning baserad på det ersättningskrav som avses i artikel 10. Utbetalningen ska göras inom 45 dagar efter kommissionens godkännande av det ersättningskrav som avses i artikel 12.

4.11.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 295/34

(1)

Genom en elektronisk anmälan av den 30 augusti 2006, registrerad hos kommissionen samma dag, anmälde de ungerska myndigheterna ett fall av tillämpning av befintliga regionala stödprogram till förmån för ett initialt investeringsprojekt av IBIDEN Hungary Gyártó Kft. Anmälan gjordes enligt det krav på individuell anmälan som fastställs i punkt 24 i de sektorsövergripande rambestämmelserna för regionalstöd till stora investeringsprojekt 2002 (2) (nedan kallade rambestämmelserna från 2002).

(2)

Genom skrivelser av den 13 oktober 2006 (D/58881) och den 13 mars 2007 (D/51161) begärde kommissionen ytterligare upplysningar.

(3)

Genom skrivelser som registrerades hos kommissionen den 14 november 2006 (A/39085), den 3 januari 2007 (A/30004), den 15 januari 2007 (A/30441) och den 27 mars 2007 (A/32641) bad de ungerska myndigheterna kommissionen att förlänga tidsfristen för lämnande av ytterligare upplysningar, vilket kommissionen beviljade.

(4)

De ungerska myndigheterna lämnade ytterligare upplysningar genom skrivelser som registrerades hos kommissionen den 31 januari 2007 (A/30990) och den 15 maj 2007 (A/34072).

(5)

Den 11 december 2006 och den 25 april 2007 hölls möten mellan de ungerska myndigheterna och kommissionen där även företrädare för IBIDEN Hungary Gyártó Kft. var närvarande.

(6)

Genom en skrivelse av den 10 juli 2007 underrättade kommissionen Ungern om sitt beslut att med anledning av stödet inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget.

(7)

Kommissionens beslut om att inleda ett förfarande offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning  (3). Kommissionen uppmanade berörda parter att inkomma med synpunkter på stödåtgärden.

(8)

Kommissionen mottog synpunkter från fyra berörda parter

(9)

Genom en skrivelse av den 4 december 2007 (D/54826) översände kommissionen inkomna synpunkter till Ungern, som gavs tillfälle att bemöta dem.

(10)

Ungerns yttrande som svar på berörda parters synpunkter mottogs genom en skrivelse av den 4 januari 2008, som registrerades av kommissionen samma dag (A/151).

(11)

De ungerska myndigheterna avser att främja regional utveckling genom att bevilja ett regionalt utvecklingsstöd till IBIDEN Hungary Gyártó Kft. för uppförande av en ny tillverkningsanläggning för produktion av keramiska substrat för dieselpartikelfilter i Dunavarsánys industripark, i den region i centrala Ungern (länet Pest) som är ett stödområde enligt artikel 87.3 a i EG-fördraget med ett stödnivåtak på 40 % i nettobidragsekvivalenter (NGE) för perioden 2004–2006 (4).

(12)

Stödmottagare är ”IBIDEN Hungary Gyártó Kft.” (nedan kallad IBIDEN HU). Det understödda projektets syfte är att uppföra den andra produktionsanläggningen, inom IBIDEN:s keramikdivision, för keramiska substrat för dieselpartikelfilter i Europeiska unionen, förutom IBIDEN DPF France S.A.S. i Frankrike (uppförd 2001).

(13)

IBIDEN HU etablerades den 5 maj 2004 av IBIDEN European Holdings BV (Nederländerna) och IBIDEN Co., Ltd (Japan). IBIDEN European Holdings BV ägs till 100 % av IBIDEN Co., Ltd, som i sin tur är ett aktiebolag med många ägare: företag (t.ex. banker) och privata enheter. IBIDEN HU ägs till 99 % av IBIDEN European Holdings BV och 1 % av IBIDEN Co., Ltd IBIDEN DPF France S.A.S. har ägts av IBIDEN European Holdings BV till 100 % sedan slutet av 2005.

(14)

Moderbolaget IBIDEN Co. Ltd är ett multinationellt företag som etablerades 1912 som ett företag som genererade elkraft och har sitt säte i Gifu i Japan. Dess verksamhet kan delas upp i fem segment med följande andelar i 2005 års omsättning avseende försäljning: 50 % för elektronikdivisionen, 22 % för keramikdivisionen, 16 % för bostadsmaterialdivisionen, 4 % för byggmaterialdivisionen och 8 % för övriga små divisioner (t.ex. oljeprodukter, informationstjänster, konstharts, jordbruk, kreatur och fiskbearbetningsavdelningar). Enligt årsrapporten 2006 (5) består IBIDEN-koncernen av 47 dotterbolag och ett närstående företag som inte är verksamt i keramikbranschen. 2006 var den konsoliderade nettoförsäljningen 319,0 miljarder yen, rörelseintäkterna var 43,6 miljarder yen och nettoresultatet var 27,2 miljarder yen. Koncernen hade samma år 10 115 anställda i sina företagsrepresentationer och fabriker världen över.

(15)

Anmälan gällen den andra etappen av ett investeringsprojekt i syfte att uppföra en anläggning för produktion av keramiska substrat för dieselpartikelfilter i Dunavarsánys industripark.

(16)

Genom en skrivelse av den 1 april 2005 underrättade de ungerska myndigheterna, i överensstämmelse med punkt 36 i rambestämmelserna från 2002 (6), kommissionen om det statliga stöd som beviljats IBIDEN HU för investeringsprojektets första etapp.

(17)

De ungerska myndigheterna antyder att de två etapperna av IBIDEN HU:s investering i Dunavarsánys industripark måste betraktas som ett enda investeringsprojekt i den mening som avses i punkt 49 i rambestämmelserna från 2002: de två investeringsetapperna avser samma produktionsanläggning, samma företag och samma produkt och de inleddes inom en treårsperiod.

(18)

Enligt den information som de ungerska myndigheterna lämnat om de två investeringsetapperna kommer produktionen av keramiska substrat för dieselpartikelfilter att ske i två nyuppförda byggnader på 24 000 m2 respektive 30 900 m2 i Dunavarsánys industripark. Senast 2007 kommer fyra produktionslinjer att anläggas i byggnad I och fem i byggnad II.

(19)

2007 kommer projektet att skapa totalt 1 100 nya direkta arbetstillfällen i Dunavarsány.

(20)

De ungerska myndigheterna bekräftar att inga andra produkter än dem som berörs av investeringsprojektet kommer att produceras vid den understödda anläggningen under fem år efter det att investeringen har slutförts.

(21)

Dessutom bekräftar de ungerska myndigheterna att stödmottagaren gått med på att behålla investeringen vid anläggningen under minst fem år efter det att investeringen har slutförts.

(22)

Arbetena i samband med investeringsprojektet påbörjades redan i oktober 2004. Produktionen i samband med projektet inleddes i augusti 2005 i byggnad I och i maj 2006 i byggnad II. Projektet väntades uppnå sin fulla kapacitet i april 2007. I tabell I ges närmare uppgifter om tidpunkter i projektet:

Tabell I

Tidpunkter för investeringsprojektet

(23)

De totala stödberättigande investeringskostnaderna för projektet uppgår till 47 570 933 882 ungerska forinter (190,83 miljoner euro) i nominellt värde. I nuvärde uppgår detta belopp till 41 953 072 670 ungerska forinter (168,30 miljoner euro) (7). I tabell II ges en uppdelning av de totala stödberättigade kostnaderna per år och kategori.

Tabell II

Stödberättigade investeringskostnader (etapperna I och II), nominellt värde i miljoner ungerska forinter

(24)

De ungerska myndigheterna bekräftade att stödmottagarens eget bidrag överstiger 25 % av de stödberättigade kostnaderna, där inget offentligt stöd ingår.

(25)

Det finansiella stödet till IBIDEN HU beviljas utifrån följande två rättsliga grunder:

(26)

Det totala nominella stödbeloppet uppgår till 15 591 223 750 ungerska forinter (62,55 miljoner euro), vilket motsvarar 9 793 809 933 ungerska forinter (39,29 miljoner euro) i nuvärde. På grundval av de stödberättigade kostnader som anges i skäl 23, motsvarar detta en stödnivå på 22,44 % i nettobidragsekvivalent (NGE) (11).

(27)

Stödet ges i form av följande två stödinstrument. För det första beviljar ekonomi- och transportministeriet ett stöd till ett totalt belopp i nominellt värde på 3 592 000 000 ungerska forinter (14,41 miljoner euro) spritt över åren 2005–2007. För det andra beviljar finansministeriet en skattelättnad för bolag (12) beräknad till 11 999 223 750 ungerska forinter (48,14 miljoner euro) i nominellt värde som utbetalas under åren 2007–2016. Stödet i nuvärde uppgår till 3 118 450 763 ungerska forinter (12,51 miljoner euro) och skattelättnaden i nuvärde till 6 675 359 170 ungerska forinter (26,78 miljoner euro).

(28)

De ungerska myndigheterna uppgav att stöd till ett belopp av 7 411 828 735 ungerska forinter (29,73 miljoner euro) i nuvärde (11 745 422 640 ungerska forinter eller 47,12 miljoner euro i nominellt värde) redan hade beviljats IBIDEN HU grundat på de befintliga regionala stödprogrammen (13) upp till det individuella tröskelvärde för anmälan som fastställs i punkt 24 i rambestämmelserna från 2002. För investeringsprojektets första etapp beviljade Finansministeriet den 25 februari 2005 stöd till ett belopp på 4 832 595 058 ungerska forinter (19,39 miljoner euro) i nuvärde (8 773 422 640 ungerska forinter eller 35,20 miljoner euro i nominellt värde) och ekonomi- och transportministeriet beviljade den 3 mars 2005 stöd till ett belopp på 1 875 354 000 ungerska forinter (7,52 miljoner euro) i nuvärde (2 142 000 000 ungerska forinter eller 8,60 miljoner euro i nominellt värde). För investeringens andra etapp beviljade ekonomi- och transportministeriet den 22 december 2006 stöd till ett belopp på 703 879 677 ungerska forinter (2,82 miljoner euro) i nuvärde (830 000 000 ungerska forinter eller 3,33 miljoner euro i nominellt värde).

(29)

Enligt de ungerska myndigheterna utgör sålunda stödbeloppet, som omfattas av anmälan, skillnaden mellan det totala stödbeloppet och det stöd som redan beviljats, dvs. 2 381 981 198 ungerska forinter (9,56 miljoner euro) i nuvärde (i nominellt värde uppgår detta belopp till 3 845 801 110 ungerska forinter eller 15,43 miljoner euro).

(30)

När det gäller det återstående stödbelopp som ska beviljas för investeringens andra etapp har de ungerska myndigheterna skjutit upp beslutsprocessen tills Europeiska kommissionen har fattat sitt beslut. Godkännandet av det anmälda stödet beror alltså på om kommissionen godkänner det.

(31)

De ungerska myndigheterna bekräftar att stödet till projektet inte får kumuleras med stöd som beviljats för samma stödberättigade kostnader från andra lokala, regionala eller nationella källor eller gemenskapskällor.

(32)

De ungerska myndigheterna bekräftar att stödansökningarna för investeringsprojektets första etapp inlämnades till ekonomi- och transportministeriet den 5 december 2003 och till finansministeriet den 16 september 2004. Stödansökningarna för investeringsprojektets andra etapp inlämnades den 28 mars 2005 respektive den 31 maj 2005. De respektive stödansökningarna hade därför gjorts innan arbetet i projektets första etapp inleddes den 6 oktober 2004 och i projektets andra etapp den 20 juni 2005.

(33)

De ungerska myndigheterna har åtagit sig att inlämna följande till kommissionen:

(34)

Det anmälda projektet avser produktion av ”keramiska substrat för dieselpartikelfilter” (DPF), som installeras i personbilar med dieselmotorer och lätta lastbilar. Det keramiska substratet, som produceras av IBIDEN HU, är en mellanprodukt (nivå 3), som sedan säljs på marknadsvillkor till oberoende företag, vilka använder ett överdrag av ädelmetall på substratet för att forma ett metallöverdraget dieselpartikelfilter (nivå 2). De metallöverdragna dieselpartikelfiltren säljs sedan till tillverkare av avgasgrenrör (nivå 1), som är direkta leverantörer till bilmonteringsanläggningar.

(35)

I sitt beslut att inleda det formella granskningsförfarandet uppgav kommissionen att de ungerska myndigheterna gav en bred definition av den relevanta marknaden och anser den omfatta såväl viktiga delar i dieselmotorfordons avgassystem, nämligen oxideringskatalysatorer för dieselmotorer (DOC), som behandlar avgaser (dvs. koldioxid och kolväte) och i viss utsträckning lösliga organiska fraktioner i partiklarna, och dieselpartikelfilter (14), som är effektiva vid behandlingen av olösliga fraktioner i partiklarna, dvs. sot. De hävdar att dessa komponenter är mycket lika varandra, eftersom båda syftar till att minska skadliga ämnen från utsläpp och därför tillhör samma relevanta marknad. De hävdar också att produktionsprocesserna och produktionstekniken för komponenterna är likartad.

(36)

I sitt beslut om att inleda det formella granskningsförfarandet i detta ärende uttryckte kommissionen tvivel beträffande stödets förenlighet med den gemensamma marknaden på grundval av artikel 87.3 a i EG-fördraget och rambestämmelserna från 2002. Vidare påpekade kommissionen att de ungerska myndigheternas inställning med avseende på den relevanta marknaden inte heller bekräftades av de två oberoende marknadsundersökningarna (undersökning utförd av Frost & Sullivan Ltd (”F&S”) (15) och av AVL List GMBH (”AVL”)) (16), som inlämnats av de ungerska myndigheterna.

(37)

Kommissionen betvivlade särskilt huruvida oxideringskatalysatorer för dieselmotorer och dieselpartikelfilter kan anses utgöra substitut som tillhör samma relevanta produktmarknad av anordningar för efterbehandling av avgaser, och då det formella undersökningsförfarandet inleddes ansåg kommissionen att den relevanta produktmarknaden var snävare och bara omfattade substrat för dieselpartikelfilter till dieselavgassystem.

(38)

För det första konstaterade kommissionen att dieselpartikelfiltrens viktigaste funktion är att behandla fasta oorganiska och olösliga partiklar (dvs. sot). Oxideringskatalysatorerna syftar till att rena skadliga gaser och lösliga organiska fraktioner i partiklarna, men kan inte samla in sot. Även om det är korrekt att det förekommer viss överlappning mellan de två funktionerna i så motto att ett metallöverdraget dieselpartikelfilter också i viss mån tar hand om skadliga gaser, eliminerar detta inte behovet av en separat oxideringskatalysator i avgassystemet. Båda komponenterna kommer att fortsätta att samexistera och måste installeras tillsammans under den period som det är frågan om här (dvs. till 2008). För framtida Euro 5- och 6-tekniker kommer oxideringskatalysatorer att fortsätta att användas för oxidering av koldioxid, kolväte och lösliga organiska fraktioner. Kommissionen påpekade att det därför inte verkar finnas någon substituerbarhet på efterfrågesidan, då det handlar om två separata och kompletterande komponenter.

(39)

I sitt beslut att inleda det formella granskningsförfarandet konstaterade kommissionen också, att enligt en av undersökningarna hade en verkligt flerfunktionell produkt, där både oxideringskatalysatorernas och dieselpartikelfiltrens funktioner integreras på en enda keramisk monolit, nyligen introducerats av företaget Eberspächer och att den används i Volkswagen Passat. Kommissionen var dock tveksam om huruvida IBIDEN HU:s produkt är lämplig för en sådan fullständig flerfunktionalitet.

(40)

För det andra konstaterade kommissionen att substituerbarheten på utbudssidan också kan ifrågasättas. Inga konkreta bevis har lämnats på att det finns producenter av substrat för oxideringskatalysatorer som också kan producera substrat för dieselpartikelfilter med samma utrustning utan större kompletterande investeringskostnader eller vice versa. Vidare är substituerbarheten också tvivelaktig med tanke på att priset på dieselpartikelfilter är ungefär fyra gånger högre än priset för oxideringskatalysatorer.

(41)

Även om stödet förefaller uppfylla villkoren i 1998 års riktlinjer för statligt stöd för regionala ändamål (17), hyste kommissionen slutligen tvivel på om stödmottagarens marknadsandel på den relevanta marknaden understiger 25 % enligt kraven i punkt 24 a i rambestämmelserna från 2002. De marknadsundersökningar som lämnats av de ungerska myndigheterna visar att IBIDEN:s andel i volym av marknaden för dieselpartikelfilter i Europa väsentligt överstiger tröskeln på 25 % både före och efter investeringen. Därmed uppfylls inte villkoret i punkt 24 a i rambestämmelserna från 2002 om dieselpartikelfilter betraktas som den relevanta marknaden. På den kombinerade marknaden för dieselpartikelfilter och oxideringskatalysatorer, som de ungerska myndigheterna betraktar som relevant, skulle IBIDEN:s marknadsandel i volym fortsätta att understiga 25 % både före och efter investeringen.

(42)

Som svar på offentliggörandet av sitt beslut om att inleda det formella granskningsförfarandet i Europeiska unionens officiella tidning har kommissionen tagit emot synpunkter från följande berörda parter:

(43)

De argument som åberopats av de berörda parterna ovan kan sammanfattas på följande sätt.

(44)

Stödmottagaren IBIDEN HU och Aerosol & Particle Technology Laboratory är positivt inställda till en bred definition av marknaden, som skulle omfatta alla komponenter (främst oxideringskatalysatorer för dieselmotorer och dieselpartikelfilter) i dieselmotorfordons avgassystem. De konstaterar att oxideringskatalysatorer för dieselmotorer och dieselpartikelfilter är mycket lika varandra, eftersom båda syftar till att minska skadliga ämnen från utsläpp och därför tillhör samma relevanta produktmarknad.

(45)

Enligt detta yttrande skulle både oxideringskatalysatorer för dieselmotorer och dieselpartikelfilter anses som komponenter för avlägsnande av partiklar, även om IBIDEN HU medger att oxideringskatalysatorer är ineffektiva vid behandlingen av olösliga fraktioner i partiklarna (dvs. sot). De berörda parterna hävdar att eftersom IBIDEN HU:s produkt kan filtrera kolväte och koldioxid förutom sin huvudfunktion att filtrera sot, tillhör den samma marknad som oxideringskatalysatorer för dieselmotorer. Det är biltillverkarnas sak att bestämma om de ska konstruera avgasreningsdelen av oberoende komponenter för rening av gasformiga farliga ämnen och behandling av partikelämnen eller använda den flerfunktionella komponenten.

(46)

IBIDEN HU erkänner likväl i sina synpunkter att trots tilläggsfunktionen i IBIDEN HU:s dieselpartikelfilter, som bidrar till att rena gaser (kolväte och koldioxid) effektivare, är kombinerad användning av dieselpartikelfilter och oxideringskatalysatorer nödvändig för att säkerställa att utsläppsreglerna iakttas. Ett väl utvecklat dieselpartikelfilter av hög kvalitet kan minska storleken och finessen hos de oxideringskatalysatorer för dieselmotorer som biltillverkarna måste installera i sina bilar, och dieselpartikelfiltret har därför påverkat oxideringskatalysatorerna enormt, och vice versa, vilket innebär att då en anordning blir mera sofistikerad måste den andra anordningen motsvara dessa förändringar.

(47)

Både IBIDEN HU och Aerosol & Particle Technology Laboratory hänvisar till en tendens i den tekniska utvecklingen av oxideringskatalysatorerna och dieselpartikelfiltren som leder till en ny generation filter där fördelar, egenskaper och tidigare teknik kan införlivas i en enda enhet, varigenom oxideringskatalysatorerna och dieselpartikelfiltren kombineras på samma monolitiska substrat (exempelvis har Volkswagen redan introducerat den fjärde generationens efterbehandlingskomponenter i sin Passatmodell, med bara ett dieselpartikelfilter och utan oxideringskatalysator). IBIDEN HU angav dock att företaget för närvarande producerar den ”tredje generationens” (19) dieselpartikelfilter och gör kontinuerliga produktförbättringar så att den kan konverteras till den ”fjärde generationens” dieselpartikelfilter där oxideringskatalysatorns funktioner kan integreras helt.

(48)

IBIDEN HU uppgav också att även om kommissionen i sitt beslut om att inleda det formella granskningsförfarandet antyder motsatsen, är priset på IBIDEN:s produkt i verkligheten inte fyra gånger högre än priset på en oxideringskatalysator. IBIDEN HU tillverkar en halvfärdig produkt, och därför är slutprodukten (metallöverdraget dieselpartikelfilter) mycket dyrare än IBIDEN HU:s halvfärdiga produkt. Aktuella erfarenheter från industrin visar att enhetens marknadspris efter metallöverdragning, kapsling och påläggning av mattan är 2,5 gånger högre än priset på substratet, som är IBIDEN-koncernens produkt: 2007 var exempelvis marknadspriset för ett dieselpartikelfilter 453 euro och priset på substratet (halvfärdig produkt) endast […] euro, medan marknadspriset för en oxideringskatalysator 2007 var 102 euro (20).

(49)

När det gäller utbytbarheten på utbudssidan, anger IBIDEN HU dessutom att produktionstekniken för oxideringskatalysatorerna och dieselpartikelfiltren är likartad. Den enda viktiga skillnaden är att i fallet med dieselpartikelfilter har obturationsprocessen lagts till processen för oxideringskatalysatorer för dieselmotorer och skärningsfasen är tidigare än för oxideringskatalysatorer.

(50)

Vidare hävdar IBIDEN HU att det enligt flera undersökningar, bl.a. ett dokument från Johnson Matthey Japan, finns tillverkare som producerar både oxideringskatalysatorer för dieselmotorer och dieselpartikelfilter, så skillnaden mellan tillverkare av oxideringskatalysatorer och tillverkare av dieselpartikelfilter är oskarp.

(51)

Två av de fyra berörda parterna – Saint-Gobain och den part vars identitet inte avslöjas – stödde de tvivel som kommissionen gav uttryck för i sitt beslut om att inleda det formella granskningsförfarandet. Enligt dessa kan oxideringskatalysatorer för dieselmotorer och dieselpartikelfilter inte anses som substitut och tillhör därför inte samma relevanta produktmarknad. De hävdar därför, i detta ärende, att endast marknaden för dieselpartikelfilter tillhör den relevanta produktmarknaden. Enligt dessa parter är de främsta skälen till detta följande:

(52)

De berörda parterna uppger att huvudegenskaperna hos substraten för en oxideringskatalysator för dieselmotorer och ett dieselpartikelfilter är olika: ett substrat för oxideringskatalysatorer görs vanligen av icke-porös kordierit som ska motstå temperaturer på 400 °C eller av rostfri metallfolie. Ett substrat för dieselpartikelfilter görs vanligtvis av porös kiselkarbid som ska motstå 1 000 °C (motståndskraft mot så höga temperaturer behövs för att bränna bort sot och förhindra att det metallöverdragna filtret sätter igen). På grund av substratens mycket olika termiska egenskaper kan kunderna därför inte växla mellan substrat för dieselpartikelfilter och substrat för oxideringskatalysatorer vid en relativ prisökning för en av produkterna.

(53)

Enligt Saint-Gobain finns det också, eftersom de material som används för substrat för dieselpartikelfilter är högpresterande material, en prisskillnad mellan de båda komponenterna: ett substrat (utan kostnaden för katalysatoröverdragning och kapsling) för ett dieselpartikelfilter kostar i genomsnitt 120 euro, medan ett substrat för en oxideringskatalysator i genomsnitt kostar 12–20 euro (också utan kostnaden för katalysatoröverdragning och kapsling). Som Saint-Gobain hävdar kan därför tillverkare av dieselpartikelfilter uppenbarligen inte växla till ett substrat för oxideringskatalysatorer av tekniska skäl (vilket de annars skulle göra med tanke på prisskillnaden), och en tillverkare av oxideringskatalysatorer skulle inte byta ut ett substrat för oxideringskatalysatorer mot ett substrat för dieselpartikelfilter eftersom det skulle ge en mycket dyrare produkt utan en oxideringsfunktion som är jämförbar med ett substrat för oxideringskatalysatorer.

(54)

Saint-Gobain och den part vars identitet inte avslöjas betonar också skillnaderna i oxideringskatalysatorers och dieselpartikelfilters användningsområden (21): det primära syftet med en oxideringskatalysator är att oxidera vissa gaser genom en kemisk reaktion, medan ett dieselpartikelfilters primära funktion är att filtrera bort sot genom en mekanisk process. Även om ett dieselpartikelfilter under viss förhållanden – som en bieffekt – utför en del av oxideringskatalysatorns funktioner kan fullständig oxideringseffekt inte uppnås utan att båda anordningarna installeras. Även det metallöverdragna dieselpartikelfiltret som använder det substrat som IBIDEN HU producerar saknar en oxideringskatalysators fulla funktionalitet eftersom det endast har till syfte att ge tillräckligt hög temperatur för att bränna bort sotet, men det har inte samma reningseffekt som en oxideringskatalysator med samtliga funktioner. De uppger att oxideringskatalysatorer och dieselpartikelfilter, enligt vad många biltillverkare och leverantörer till bilindustrin väntar sig, fortfarande kommer att vara separata anordningar installerade bredvid varandra i avgassystemet.

(55)

Vidare uppger Saint-Gobain och den part vars identitet inte avslöjas också att produktionsprocesserna för substrat för oxideringskatalysatorer och dieselpartikelfilter är mycket olika: den icke-porösa kordierit som används för substrat för oxideringskatalysatorer sintras i luft vid en temperatur av 400 °C. Däremot måste kiselkarbid, som är det material som används för substrat för dieselpartikelfilter (och som också är materialet i IBIDEN HU:s substrat), bearbetas i en mycket hög temperatur (över 2 000 °C) i den syrefria atmosfären. Bara denna temperaturskillnad är så väsentlig att en av de viktigaste och dyraste produktionskomponenterna inte kan användas för att producera båda produkttyperna.

(56)

Vidare är ett substrat för oxideringskatalysatorer alltid en cylinder med bikakestruktur i ett enda block vars kanaler inte är pluggade. Ett substrat för dieselpartikelfilter bildas normalt genom hoplimning av flera filtreringskomponenter, och dieselpartikelfiltrets kanaler är pluggade. För tillverkning av substrat för dieselpartikelfilter krävs en icke-oxiderande sintringsugn med hög temperatur, limnings- och pluggningsutrustning, vilket inte är nödvändigt för produktion av substrat för oxideringskatalysatorer. De berörda parterna hävdar följaktligen att det inte är möjligt att producera dieselpartikelfilter på oxideringskatalysatorernas produktionslinjer eller vice versa.

(57)

De ungerska myndigheterna stöder uppfattningen från Aerosol & Particle Technology Laboratory och IBIDEN Hungary Gyártó Kft. beträffande den relevanta produkten, och marknad, priser samt efterfrågesidans och utbudssidans specifika karaktär.

(58)

Enligt de ungerska myndigheterna grundas modern begränsning av dieselutsläpp på integration av olika funktioner på systemnivå. Alla delenheters (t.ex. oxideringskatalysatorer för dieselmotorer och dieselpartikelfilter) nära beroende av varandra i ett system för begränsning av dieselutsläpp har lett till leveranskedjor med flera aktörer, som knyter samman tillverkare av substrat, överdrag och avgassystem, och varje enskild delenhets funktionsegenskaper skapar utmaningar för hela leveranskedjan. Systemet för begränsning av dieselutsläpp eller efterbehandlingssystem för dieselavgaser bör därför definieras som den relevanta produkten.

(59)

De hävdar också att IBIDEN HU:s produkt är en flerfunktionell del som monteras i avgassystemet. Kombinationen av denna produkt och en oxideringskatalysator skapar tredje generationens efterbehandlingsanordning. Vidare är IBIDEN HU:s produkt en halvfärdig produkt eftersom den får metallöverdrag i ytterligare ett steg. Utan metallöverdrag är produkten inte fullt fungerande och får inte klassificeras som färdig produkt med avseende på tredje generationens dieselpartikelfilter. Detta stöds också av det faktum att slutprodukten är mycket dyrare än IBIDEN HU:s halvfärdiga produkt: marknadspriset på den färdiga komponenten är för närvarande 2,5 gånger högre än på det filter som IBIDEN HU producerar.

(60)

De ungerska myndigheterna uppger vidare att dieselpartikelfilter i praktiken installeras i de flesta dieselmotorfordon, och att tillverkare som behöver oxideringskatalysatorer också behöver dieselpartikelfilter. Behovet skapar en gemensam marknad för produkterna, eftersom samma tillverkare använder samma metoder, infrastruktur och arbetsinsatser för att få fram produkterna. På utbudssidan använder oxideringskatalysator- och dieselpartikelfiltertillverkarna vanligtvis samma tillverkningsprocesser, produktionsteknik och material. När det gäller material används kordierit i både oxideringskatalysatorer och dieselpartikelfilter. Vid produktionen genomgår de samma processer, t.ex. materialberedning, blandning, härdning och formning, torkning, ytbehandling och bränning. De enda skillnaderna mellan de båda produkternas produktionsprocesser är ett extra steg (pluggning) och omläggningen av ett annat steg (skärning). Följaktligen kommer samma tillverkare att vara involverade i leveransen, och oxideringskatalysatorer för dieselmotorer och dieselpartikelfilter konkurrerar med varandra på marknaden för efterbehandling av avgaser.

(61)

De ungerska myndigheterna betonar att IBIDEN HU kan producera substrat för partikelfilter med samma utrustning utan betydande investeringar, precis som alla tillverkare med samma produktionsteknik. Eftersom dieselpartikelfilter är en form av utvecklade oxideringskatalysatorer för dieselmotorer är modifieringskostnaden inte en nyinvestering i en annan produktlinje, utan en väsentlig utveckling av produktionstillgångar.

(62)

Dessutom uppger de ungerska myndigheterna att en tydlig trend också kan ses i den tekniska utvecklingen av oxideringskatalysatorer för dieselmotorer och dieselpartikelfilter, som leder till en ny generation filter där fördelar, egenskaper och tidigare teknik kan införlivas i en enda enhet, och därmed kan oxideringskatalysatorer och dieselpartikelfilter kombineras med varandra. Vid definition av den relevanta marknaden och beräkning av marknadsandelen ska även oxideringskatalysatorer tas med i beräkningen eftersom de med dieselpartikelfilter utgör en kombinerad efterbehandlingsanordning som tillsammans säkerställer att reglerna följs.

(63)

Mot bakgrund av argumenten ovan anser de ungerska myndigheterna att den enda hållbara definitionen av den relevanta marknaden är hela marknaden för efterbehandlingskomponenter för diesel, inbegripet både dieselpartikelfilter och oxideringskatalysatorer för dieselmotorer. Enligt den undersökning som gjorts av det oberoende marknadsundersökningsbolaget AVL, ligger IBIDEN:s marknadsandel på marknaden för efterbehandlingskomponenter för dieselmotorer kvar på mindre än 25 % både före och efter investeringen, och uppfyller sålunda villkoren i punkt 24.a i rambestämmelserna från 2002. De ungerska myndigheterna anser därför att kommissionen bör avsluta förfarandet enligt artikel 88.2 i EG-fördraget genom ett positivt beslut.

(64)

I sitt beslut om att inleda det formella granskningsförfarandet drog kommissionen slutsatsen att de ungerska myndigheternas finansiella stöd till IBIDEN Hungary Gyártó Kft. grundat på de befintliga regionala stödprogrammen (HU 1/2003 ”Öronmärkt program för att främja investeringar” och N 504/2004 ”Program för skatteförmån för utveckling”) i form av ett bidrag och en skatterabatt utgör statlig stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget. De ungerska myndigheterna har inte bestridit den slutsatsen.

(65)

Genom att anmäla åtgärden 2006 har de ungerska myndigheterna uppfyllt kravet på individuell anmälan i punkt 24 i rambestämmelserna från 2002.

(66)

Enligt punkt 63 och fotnot 58 i riktlinjer för statligt regionalstöd för 2007–2013 (22), har kommissionen bedömt stödåtgärden enligt bestämmelserna i riktlinjer för statligt stöd för regionala ändamål 1998 (nedan kallade riktlinjerna för regionalstöd) och rambestämmelserna från 2002.

(67)

I sitt beslut att inleda det formella granskningsförfarandet uppgav kommissionen att stödet beviljas i överensstämmelse med de befintliga regionala stödprogrammen (23) och drog slutsatsen att standardkriterierna för förenlighet i riktlinjerna för regionalstöd (t.ex. förenlighetskriterier rörande nyinvesteringar i regionalstödsberättigade regionen, stödberättigade kostnader, eget bidrag, incitamenteffekt, upprätthållande av investeringen, kumulering) iakttas.

(68)

I punkt 49 i rambestämmelserna från 2002 fastställs att ett investeringsprojekt inte på ett konstlat sätt bör delas upp i delprojekt för att kringgå dessa rambestämmelser. Ett ”enda investeringsprojekt” omfattar alla fasta investeringar i en produktionsanläggning under tre år (24). Med produktionsanläggning avses en ur ekonomisk synpunkt odelbar, fysiskt eller funktionellt sammankopplad, serie fasta anläggningstillgångar som fyller en specifik teknisk funktion och som har tydligt identifierbara mål, till exempel tillverkning av en viss produkt.

(69)

Eftersom IBIDEN HU redan tidigare fått regionalstöd för investeringsprojektets första etapp på samma plats och eftersom anmälan avser investeringsprojektets andra etapp, är det nödvändigt att fastställa om de båda etapperna utgör en del av samma investeringsprojekt.

(70)

Kommissionen konstaterar i detta avseende att de båda investeringsetapperna avser samma produktionsanläggning (Dunavarsánys industripark, i centrala Ungern), samma företag (IBIDEN HU) och samma produkt (keramiska substrat för dieselpartikelfilter) och arbetet i varje projekt påbörjades inom en treårsperiod (den första etappen inleddes 2004, medan den andra etappen inleddes 2005). Kommissionen anser följaktligen att kriterierna för definition av en ”produktionsanläggning” i punkt 49 i rambestämmelserna från 2002 uppfylls och att investeringens två etapper utgör en del av samma investeringsprojekt.

(71)

Kommissionen konstaterar dessutom att de ungerska myndigheterna instämmer i att de båda etapperna i IBIDEN HU:s investering i Dunavarsánys industripark måste anses som ett enda investeringsprojekt.

(72)

Eftersom investeringens första och andra etapp anses utgöra ett enda investeringsprojekt tas båda med i beräkningen av projektets högsta stödnivå.

(73)

Förutsatt att de planerade stödberättigade utgifterna i nuvärde uppgår till 41 953 072 670 ungerska forinter (168,30 miljoner euro) och det standardtak för regionalstöd som tillämpas uppgår till 40 % (nettobidragsekvivalent), uppgår den anpassade högsta stödnivån i nettobidragsekvivalent till följd av minskningsmekanismen i punkterna 21 och 22 i rambestämmelserna från 2002 till 23,34 %.

(74)

Eftersom projektets stödnivå ligger på 22,44 % i nettobidragsekvivalent och alltså ligger under den högsta tillåtna stödnivån enligt minskningsmekanismen (23,34 % i nettobidragsekvivalent), uppfyller den föreslagna nivån på det totala stödpaketet det anpassade taket för regionalstöd.

(75)

Eftersom det totala stödbeloppet på 9 793 809 933 ungerska forinter (39,29 miljoner euro) i nuvärde överstiger det individuella tröskelvärdet för anmälan på 30 miljoner euro, måste det anmälda stödets förenlighet med bestämmelserna i punkt 24.a och 24.b i rambestämmelserna från 2002 bedömas.

(76)

Kommissionens beslut att tillåta regionalstöd till stora investeringsprojekt enligt punkt 24 i rambestämmelserna från 2002 beror på stödmottagarens marknadsandel före och efter investeringen och på den kapacitet som skapats genom investeringen. För att utföra de relevanta testen enligt punkt 24 a och 24 b i rambestämmelserna från 2002 måste kommissionen först identifiera den/de produkter som omfattas av investeringen och definiera den relevanta produktmarknaden och geografiska marknaden.

(77)

Enligt punkt 52 i rambestämmelserna från 2002 avses med en ”relevant produkt” de produkter som investeringsprojektet gäller och i tillämpliga fall produkter som anses utgöra substitut till dessa av konsumenterna (på grund av produkternas egenskaper, pris och användningsändamål) eller av tillverkaren (på grund av flexibla produktionsanläggningar). Om projektet gäller en mellanprodukt och en stor del av produktionen inte säljs på marknaden, kommer den relevanta produkten att anses omfatta produkterna i följande marknadsled.

(78)

Det anmälda projektet avser produktionen av ”keramiska substrat för dieselpartikelfilter (DPF)”. Dieselpartikelfiltret är en bildel som monteras i dieselmotorfordons avgassystem och som renar de avgaser som skapas av förbränningen i motorn (25).

(79)

Den keramiska delen, som produceras av IBIDEN HU, är en mellanprodukt. Sedan den producerats i fabriken (nivå 3), säljs den på marknadsvillkor genom IBIDEN Deutschland GmbH (26) till oberoende företag (de främsta kunderna är […], […] och […]), som anbringar ett överdrag av ädelmetall på substratet, och sålunda blir dieselpartikelfiltret ett metallöverdraget dieselpartikelfilter (nivå 2). De metallöverdragna dieselpartikelfiltren säljs sedan till tillverkare av avgasgrenrör (nivå 1), som är direkta leverantörer till bilmonteringsanläggningar. De keramiska substratens slutanvändare är personbilar med dieselmotorer och lätta lastbilar.

(80)

Investeringsprojektet kommer inte att resultera i några andra produkter som säljs på marknaden eller används av IBIDEN-koncernens andra anläggningar. De ungerska myndigheterna bekräftade att inga andra produkter än dem som anmälts och bedömts kommer att produceras vid den understödda anläggningen under fem år efter det att projektet har slutförts/full produktion.

(81)

På grund av ovanstående kommer kommissionen att betrakta det keramiska substrat för dieselpartikelfilter som installeras i personbilar med dieselmotorer och lätta lastbilar som den produkt som investeringsprojektet gäller.

(82)

Definitionen av den relevanta produktmarknaden kräver undersökning av vilka andra produkter som kan anses som substitut för den produkt som investeringsprojektet gäller i den mening som avses i punkt 52 i rambestämmelserna från 2002. I detta sammanhang, och efter att ha beaktat de berörda parternas och de ungerska myndigheternas synpunkter, har kommissionen tittat på vilka produkter som kan anses som substitut för dieselpartikelfilter. Sammanfattningen av denna analys följer nedan.

(83)

Utsläppsminskning är ett komplext område, med många interaktioner mellan tekniker, inverkan på bränsleekonomin, körförmågan, hållbarheten och kostnaderna. Åtgärderna för utsläppsminskning kan delas upp i två huvudområden:

(84)

Avgas från dieselmotorer innehåller farliga ämnen: betydande mängder partiklar (”PM”, t.ex. sot och lösliga organiska fraktioner (”SOF”) (27)) och skadliga gaser (t.ex. kolväten (”HC”), koloxider (”COx”), kväveoxider (”NOx”)). Dessa material behandlas av i de fordonen installerade avgassystemen.

(85)

Följaktligen finns det vissa komponenter i systemet som renar farliga ämnen. Dessa kan i allmänhet vara anordningar 1. som renar ämnen i avgaserna, och 2. som renar partiklarna (inklusive sot). Följande två anordningar för efterbehandling av utsläpp, som är relevanta för detta ärende, används i personbilar med dieselmotorer och lätta lastbilar:

(86)

Dieselpartikelfilter förekom för första gången i serieproduktion 2000 i dieselbilen Peugeot 607 och har sedan dess blivit alltmer spritt, med en enorm tillväxt de senaste 3–4 åren. Denna tillväxt beror delvis på de skattelättnader som i flera länder erbjuds för dieselfordon utrustade med dieselpartikelfilter, delvis på konsumenternas mer miljömedvetna synsätt, och också på de väntade strängare utsläppsnormerna, särskilt med avseende på gränsvärdena för partiklar (i EES regleras utsläppsminskningen av ”Euro-utsläppsnormer”). Innan Euro 5 (28) träder i kraft 2009, väntas en allt större del av dieselbilarna redan ha utrustats med dieselpartikelfilter. Denna trend säkerställer en fortsatt expanderande marknad för dieselpartikelfilter de kommande åren.

(87)

Olika typer av dieselpartikelfilter kan särskiljas utifrån materialet i filtret (t.ex. keramik, kordierit eller metall) och den regenereringsmetod som används för filtret. Regenerering är nödvändig för att avlägsna (dvs. bränna bort) de partiklar som samlats. Detta uppnås i praktiken genom en tillsats som blandas med bränslet och sänker oxideringstemperaturen (brukar kallas ”icke-metallöverdraget dieselpartikelfilter med bränsleburen katalysator”) eller genom ett överdrag av ädelmetall som täcker substratets väggar och bidrar till bortbränningsprocessen (brukar kallas ”metallöverdraget dieselpartikelfilter” eller ”impregnerat katalyserat dieselpartikelfilter”).

(88)

På grund av överdraget av ädelmetall behandlar denna typ av metallöverdraget dieselpartikelfilter i begränsad utsträckning även avgaser från kolväte och koldioxid genom en kemisk oxideringsprocess. IBIDEN HU:s produkt hör till denna kategori. Den är ett keramiskt substrat som efteråt får ett metallöverdrag i nivå 2, och sedan integreras i avgasgrenrörssystemet i nivå 1.

(89)

I sitt beslut om att inleda det formella granskningsförfarandet uttryckte kommissionen i flera fall tvivel, som sammanfattas ovan, om huruvida oxideringskatalysatorer och dieselpartikelfilter kan anses som substitut som tillhör samma relevanta produktmarknad.

(90)

Kommissionen anser att de argument som stödmottagaren IBIDEN HU, den berörda parten Aerosol & Particle Technology Laboratory och de ungerska myndigheterna åberopat inte undanröjer kommissionens tvivel, som bekräftades av synpunkterna från Saint-Gobain och den part vars identitet inte avslöjas. Kommissionen konstaterar särskilt följande:

(91)

Dieselpartikelfiltrens och oxideringskatalysatorernas substrat tillhör inte samma relevanta produktmarknad eftersom produkterna har olika egenskaper, och därför är de båda produkterna inte utbytbara vare sig på efterfrågesidan eller utbudssidan.

(92)

Ur efterfrågesidans perspektiv konstaterar kommissionen om att det finns betydande skillnader i produktegenskaperna, det avsedda användningsområdet och priset mellan substrat för dieselpartikelfilter och substrat för oxideringskatalysatorer:

(93)

Ur utbudssidans perspektiv finns det dessutom skillnader i produktionsprocesserna för substrat för oxideringskatalysatorer och dieselpartikelfilter. Eftersom dieselpartikelfiltrets substrat måste ha hög temperaturtålighet måste materialet (vanligen kiselkarbid) bearbetas i mycket höga temperaturer och i syrefri atmosfär. Kordierit, som till övervägande del används för substrat för oxideringskatalysatorer, sintras i luft vid en förhållandevis mycket lägre temperatur. Dessutom är substrat för oxideringskatalysatorer alltid en cylinder med bikakestruktur i ett enda block medan substrat för dieselpartikelfilter normalt bildas genom hoplimning av flera filtreringskomponenter, och dieselpartikelfiltrets kanaler är pluggade, vilket inte är fallet för oxideringskatalysatorer. Därav följer att produktionen av substrat för dieselpartikelfilter kräver en icke-oxiderande sintringsugn med hög temperatur, limningssystem och pluggningsmaskiner, och denna utrustning är inte nödvändig för produktion av substrat för oxideringskatalysatorer. Det verkar därför inte vara möjligt att producera substrat för dieselpartikelfilter och oxideringskatalysatorer på samma produktionslinjer utan betydande merkostnader.

(94)

När det gäller det argument som IBIDEN HU och de ungerska myndigheterna lagt fram om att det finns tillverkare som producerar både oxideringskatalysatorer för dieselmotorer och dieselpartikelfilter, och att skillnaden mellan tillverkare av oxideringskatalysatorer och tillverkare av dieselpartikelfilter därför är oskarp, anser kommissionen att det inte spelar någon roll om samma tillverkare kan producera båda produkterna eller ej. Vad som spelar roll är om samma utrustning kan användas för produktion av båda substraten utan betydande merkostnader. Detta bevisades inte av de berörda parterna eller de ungerska myndigheterna. I synnerhet lämnades inga konkreta bevis på att det finns producenter av substrat för oxideringskatalysatorer som skulle producera substrat för dieselpartikelfilter med samma utrustning utan större kompletterande investeringskostnader eller vice versa.

(95)

Mot bakgrund av ovanstående argument anser kommissionen att även om oxideringskatalysatorer och dieselpartikelfilter, tillsammans med övriga komponenter (t.ex. mager NOx-fälla, vars syfte är att minska NOx i avgaserna) tillhör dieselpersonbilars eller lätta lastbilars efterbehandlingssystem/system för begränsning av dieselutsläpp, gör inte bara det faktum att de finns bredvid varandra i samma avgassystem eller påverkar varandras utveckling dem till substitut ur efterfrågesidans eller utbudssidans synpunkt, eftersom de är två separata komponenter med olika egenskaper, pris och användningsändamål. När det gäller substituerbarheten på utbudssidan finns det dessutom skillnader i produktionsprocesserna för substrat för oxideringskatalysatorer och substrat för dieselpartikelfilter, vilket leder till slutsatsen att det inte finns någon substituerbarhet mellan substrat för oxideringskatalysatorer och substrat för dieselpartikelfilter på utbudssidan.

(96)

På grundval av ovanstående och vid tillämpningen av detta beslut anser kommissionen att den relevanta produktmarknaden endast omfattar substrat för dieselpartikelfilter som ska installeras i avgassystemen i personbilar med dieselmotorer och lätta lastbilar.

(97)

I sitt beslut att inleda det formella granskningsförfarandet ansåg kommissionen att den relevanta geografiska marknaden borde omfatta EES på grund av skillnaderna i utsläppsregleringen och kvalitetskraven för bränsle jämfört med tredje land och den mindre andelen dieselfordon på andra viktiga bilmarknader (30). För närvarande verkar efterfrågan på anordningar för efterbehandling av avgaser för lätta dieselfordon vara mycket liten på andra marknader än EES. Med utvecklingen av mera avancerade anordningar för efterbehandling av avgaser för dieselfordon, som då kommer att uppnå kraven beträffande avgasutsläpp i en del tredje länder, väntas marknaden för anordningar för efterbehandling av avgaser inte expandera geografiskt förrän efter 2008.

(98)

Ingen av de berörda parterna eller de ungerska myndigheterna har bestridit den slutsatsen. På grundval av ovanstående och vid tillämpningen av detta beslut anser kommissionen att den relevanta för dieselpartikelfilter omfattar EES.

(99)

Enligt punkt 24.a i rambestämmelserna från 2002 kommer projekt som ska anmälas individuellt inte att vara berättigade till investeringsstöd om stödmottagaren har mer än 25 % av försäljningen av den relevanta produkten före investeringen eller kommer att ha mer än 25 % efter investeringen.

(100)

För att undersöka om projektet är förenligt med punkt 24.a i rambestämmelserna från 2002 måste stödmottagarens marknadsandel på koncernnivå före och efter investeringen analyseras. Eftersom IBIDEN HU:s investering påbörjades 2004 och produktion med full kapacitet av 2,4 miljoner enheter per år väntades uppnås 2007, undersökte kommissionen marknadsandelarna för 2003 och 2008.

(101)

De ungerska myndigheterna bekräftade att det inte finns några samarbeten och långsiktiga försäljningsavtal mellan IBIDEN och andra företag inom keramikdivisionen.

(102)

De ungerska myndigheterna har lämnat marknadsdata från följande källor: Frost & Sullivan Ltd och AVL List GmbH. IBIDEN-koncernens marknadsandelar på marknaden för dieselpartikelfilter före inledningen av och efter det fullständiga genomförandet av investeringsprojektet i volym för Europa visas i tabell III.

Tabell III

IBIDEN:s marknadsandel på koncernnivå i Europa

(103)

Det framgår de undersökningar som inlämnats av de ungerska myndigheterna att IBIDEN:s marknadsandel på koncernnivå på marknaden för dieselpartikelfilter både före och efter investeringen uppgår till […] %–[…] % i volym i Europa (32) och därför väsentligt överstiger tröskeln på 25 % (33). Alltså iakttas inte villkoret i punkt 24.a i rambestämmelserna från 2002.

(104)

I punkt 24 i rambestämmelserna från 2002 fastställs att projekt som ska anmälas individuellt inte kommer att vara berättigade till investeringsstöd om något av villkoren i punkt 24 inte uppfylls. Även om villkoret i punkt 24.a i rambestämmelserna från 2002 såsom anges ovan inte följs, har kommissionen också undersökt om investeringsprojektet uppfyller ett annat villkor, som fastställs i punkt 24.b i rambestämmelserna från 2002. Enligt punkt 24.b i rambestämmelserna från 2002 kommer projekt som ska anmälas individuellt inte att vara berättigade till investeringsstöd om den kapacitet som skapas genom projektet motsvarar mer än 5 % av marknadens storlek, mätt med hjälp av uppgifter om den synliga konsumtionen av produkten i fråga, om inte den genomsnittliga årliga tillväxttakten i den synliga konsumtionen under de senaste fem åren legat över den genomsnittliga årliga BNP-tillväxten inom EES under samma period.

(105)

I detta sammanhang konstaterar kommissionen, såsom visas i tabell IV nedan, att den genomsnittliga årliga tillväxten i den synliga konsumtionen (mätt som total försäljning) av dieselpartikelfilter i Europa under de senaste fem åren legat avsevärt över den genomsnittliga årliga BNP-tillväxten inom EES (34).

Tabell IV

Tillväxtmarknadstest

(106)

Kommissionen drar följaktligen slutsatsen att det granskade stödet överensstämmer med bestämmelserna i punkt 24.b i rambestämmelserna från 2002, men såsom visas ovan överensstämmer stödet inte med bestämmelserna i punkt 24.a i rambestämmelserna från 2002.

(107)

Enligt bestämmelserna om regionalstöd hade stöd till ett belopp av 7 411 828 735 ungerska forinter (29,73 miljoner euro) i nuvärde (11 745 422 640 ungerska forinter eller 47,12 miljoner euro i nominellt värde) redan beviljats IBIDEN HU grundat på de befintliga regionala stödprogrammen (36) upp till det individuella tröskelvärde för anmälan som fastställs i punkt 24 i rambestämmelserna från 2002. Stödbeloppet, som omfattas av denna anmälan, utgörs av skillnaden mellan det totala stödbeloppet och det stöd som redan beviljats, dvs. 2 381 981 198 ungerska forinter (9,56 miljoner euro) i nuvärde (i nominellt värde uppgår detta belopp till 3 845 801 110 ungerska forinter eller 15,43 miljoner euro).

(108)

I punkt 24 i rambestämmelserna från 2002 fastställs att projekt som ska anmälas individuellt inte kommer att vara berättigade till investeringsstöd om något av villkoren i punkt 24 inte uppfylls. Såsom konstateras ovan överensstämmer det stöd som granskas inte med bestämmelserna i punkt 24.a i rambestämmelserna från 2002 eftersom IBIDEN:s marknadsandel på koncernnivå på marknaden för dieselpartikelfilter i Europa både före och efter investeringen väsentligt överstiger tröskeln på 25 %.

(109)

IBIDEN:s stora marknadsandel återspeglar företagets aktuella ställning på marknaden för dieselpartikelfilter. Enligt den undersökning som utförts av Frost & Sullivan Ltd (”F&S”) (37) och synpunkter från de berörda parterna har IBIDEN en enastående ställning på den europeiska marknaden för dieselpartikelfilter, eftersom företaget är den ena av de två största tillverkarna av filtersubstrat i världen (den andra stora tillverkaren är NGK). Kommissionen konstaterar att marknaden för dieselpartikelfilter i Europa har haft en enorm tillväxt de senaste åren eftersom alla fordonstillverkare inför denna teknik för att uppfylla Euroutsläppsgränserna. Det är en synnerligen lönsam marknad där en stark utveckling även verkar vara garanterad i framtiden. Det stöd som omfattas av denna anmälan skulle stärka IBIDENS ledande ställning på denna marknad ännu mer och göra det svårare för nya aktörer att befästa sin ställning på denna marknad. Det stöd som omfattas av denna anmälan skulle därför kunna skapa betydande snedvridning av konkurrensen.

(110)

På grundval av redogörelsen ovan drar kommissionen slutsatsen att det stöd som omfattas av denna anmälan inte är förenligt med den gemensamma marknaden. Eftersom stödet på 2 381 981 198 ungerska forinter (9,56 miljoner euro) i nuvärde (i nominellt värde uppgår detta belopp till 3 845 801 110 ungerska forinter eller 15,43 miljoner euro) inte har beviljats behöver det inte återkrävas.

4.11.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 295/50

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1451/2007 av den 4 december 2007 om andra fasen av det tioåriga arbetsprogram som avses i artikel 16.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (2) fastställs en förteckning över verksamma ämnen som ska utvärderas för att eventuellt tas upp i bilaga I, IA eller IB till direktiv 98/8/EG.

(2)

För ett antal kombinationer av ämnen och produkttyper i denna förteckning har antingen alla deltagare dragit sig ur eller den rapporterande medlemsstat som utsetts för utvärderingen inte tagit emot någon dokumentation inom den tidsfrist som anges i artikel 9.2 c i förordning (EG) nr 1451/2007.

(3)

Kommissionen har således i enlighet med artikel 11.2 i förordning (EG) nr 1451/2007 informerat medlemsstaterna om detta. Informationen offentliggjordes även på elektronisk väg den 8 november 2007.

(4)

Inom tre månader från det elektroniska offentliggörandet av informationen uttryckte vissa företag intresse för att ta över deltagarens roll för vissa av de berörda ämnena och produkttyperna i enlighet med artikel 12.1 i förordning (EG) nr 1451/2007.

(5)

I enlighet med artikel 12.3 andra stycket i den förordningen bör därför en ny tidsfrist fastställas för inlämning av dokumentation om dessa ämnen och produkttyper.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för biocidprodukter.