2.9.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 235/1

(1)

De nuvarande bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 1683/95 (1) och de ytterligare tekniska specifikationer som kommissionen antog den 7 februari 1996 och den 27 december 2000, möjliggör inte tillförlitliga sökningar i det informationssystem för viseringar som upprättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 om informationssystemet om viseringar (VIS) och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse (VIS-förordningen) (2).

(2)

Framför allt är enligt det gällande numreringssystemet det antal tecken som får användas på en visering inte tillräckligt för medlemsstater med många viseringsansökningar.

(3)

För verifikation i VIS är det därför viktigt att viseringsmärkena numreras på ett konsekvent och unikt sätt.

(4)

Förordning (EG) nr 1683/95 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

När det gäller Island och Norge utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (3), en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket vilka omfattas av det område som avses i artikel 1 punkt B i rådets beslut 1999/437/EG (4) om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtalet.

(6)

När det gäller Schweiz utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tilllämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket vilka omfattas av det område som avses i artikel 1 punkt B i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 4.1 i rådets beslut 2004/849/EG (5) och 2004/860/EG (6).

(7)

När det gäller Liechtenstein utgör denna förordning, i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Lichtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket vilka omfattas av det område som avses i artikel 1.A i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/261/EG (7).

(8)

I enlighet med artikel 1 i det till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fogade protokollet om Förande kungarikets och Irlands ställning deltar Förenade kungariket och Irland inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig i dem. På grund av detta, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i nämnda protokoll, är bestämmelserna i denna förordning inte tillämpliga i Förenade kungariket och Irland.

1.

I artikel 2 ska följande punkt läggas till som punkt 3:

”3.   I enlighet med förfarandet i artikel 6.2 får det beslutas att de specifikationer som avses i artikel 2 är hemliga och inte ska offentliggöras. De ska i det fallet endast vara tillgängliga för de organ som medlemsstaterna har utsett som ansvariga för tryckning av viseringar och för personer som vederbörligen auktoriserats av en medlemsstat eller av kommissionen.”

2.

I artikel 3 ska punkt 1 utgå.

3.

Bilagan ska ersättas med bilagan till den här förordningen.

2.9.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 235/5

2.9.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 235/7

(1)

I artikel 10 i kommissionens förordning (EG) nr 967/2006 (2) anges att medlemsstaterna ska skicka ett antal meddelanden till kommissionen om de kvantiteter industriråvara som levererats för bearbetning. För att undvika dubbelbokföring av kvantiteterna och för att se till att tillämpningen är enhetlig i alla berörda medlemsstater bör det förtydligas hur meddelandena bör skickas.

(2)

För att säkra en korrekt tillämpning av artikel 13.2 andra stycket led a i förordning (EG) nr 318/2006 bör det anges KN-nummer för bredbart sirap och bredbar sirap för framställning av ”Rinse appelstroop” enligt bilagan till förordning (EG) nr 967/2006.

(3)

De erfarenheter som efter reformen av sockerordningen har gjorts beträffande den kemiska industrins och läkemedelsindustrins användning av industrisocker visar att det finns anledning att föra in vissa produkter i produktförteckningen i bilagan till förordning (EG) nr 967/2006, närmare bestämt hårborttagningsvax enligt KN-nummer 3307 90 00 och mjukmedel för textilier enligt KN-nummer 3809 91 00.

(4)

Förordning (EG) nr 967/2006 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för socker.

1.

Artikel 10 ska ersättas med följande:

”Artikel 10

Meddelanden från medlemsstaterna

Varje medlemsstat ska skicka in följande meddelanden till kommissionen:

2.

Bilagan ska ersättas med texten i bilagan till denna förordning.

2.9.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 235/10

(1)

Kommissionen antog ett beslut den 10 maj 2007 om de åtgärder C 1/2006 (ex NN 103/05) som Spanien har beviljat Chupa Chups (2).

(2)

Sedan Chupa Chups SA (nedan kallat Chupa Chups) väckt talan inför förstainstansrätten mot beslutet i fråga har kommissionen kommit fram till slutsatsen att den har gjort en felbedömning vad gäller en del av åtgärd 4, bestående av 800 000 euro som beviljades 2003 genom en regionalstödsordning.

(3)

I punkt 43 i beslutet konstaterar kommissionen att regionalstödsordningen inte skulle tillämpas på företag i svårigheter. Med tanke på de stora förluster som företaget gjorde 2002 (22 078 000 euro, vilket motsvarar 86,5 % av det tecknade kapitalet vid utgången av budgetåret) och företagets resultat 2003, ansåg kommissionen att Chupa Chups var ett företag i svårigheter vid tidpunkten för stödets beviljande. Kommissionen drog slutsatsen att denna del av stödet följaktligen var oförenligt med den gemensamma marknaden, och att det därför inte fick genomföras.

(4)

Nu däremot konstaterar kommissionen när det gäller de 800 000 euro i regionalstöd som beviljades 2003 i enlighet med programmet ”Minería 2”, att detta stöd omfattas av en godkänd stödordning (3). Dessutom anser kommissionen, tvärtemot vid sin första bedömning då det formella granskningsförfarandet inleddes, att Chupa Chups uppfyller kraven för detta stöd, eftersom företaget, då stödet beviljades, inte var ett företag i svårigheter (4). I synnerhet bör följande framhållas:

Det stöd på 800 000 euro som Chupa Chups beviljades i enlighet med denna regionala stödordning utgör därför ett stöd som är förenligt med den gemensamma marknaden.

(5)

Dessutom hävdas i talan att Chupa Chups inte var ett företag i svårigheter i enlighet med punkt 5 a i gemenskapens riktlinjer från 1999 för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (7) . I denna punkt anges att ett företag anses befinna sig i svårigheter ”…när över hälften av det tecknade kapitalet har förlorats och mer än en fjärdedel av detta kapital förlorats under de senaste tolv månaderna”.

(6)

Även om det tycks som om Chupa Chups hade förluster som motsvarade mer än hälften av företagets tecknade kapital, uppfylls i detta fall inte kriteriet att mer hälften av det tecknade kapitalet har försvunnit eftersom Chupa Chups förfogade över andra reserver.

(7)

Som en följd av det ovanstående bör kommissionen se över sin bedömning och ändra beslutet av den 10 maj 2007 vad gäller bedömningen av bidraget på 800 000 euro som berörs i åtgärd 4.

(8)

Mot bakgrund av det ovanstående bör kommissionens beslut av den 10 maj 2007 om de åtgärder C 1/06 (ex NN 103/05) som Spanien har beviljat Chupa Chups ändras.

2.9.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 235/12

(1)

Genom en skrivelse av den 23 februari 2006 anmälde de italienska myndigheterna ett undsättningsstöd till förmån för företaget New Interline SpA (nedan kallat New Interline) till kommissionen. Åtgärden (som kommissionen registrerade med referensnumret NN 15/06) hade genomförts den 13 februari 2006, alltså före anmälan. Genom en skrivelse av den 4 april 2006 begärde kommissionen att de italienska myndigheterna skulle tillhandahålla kompletterande upplysningar. De italienska myndigheterna svarade på kommissionens skrivelse genom en skrivelse av den 29 maj 2006. Genom en skrivelse av den 28 juli 2006 begärde kommissionen ytterligare upplysningar från de italienska myndigheterna. Dessa svarade genom en skrivelse av den 5 oktober 2006 och en skrivelse av den 6 november 2006.

(2)

I en anmälan av den 10 november 2006 (som kommissionen registrerade med referensnumret N 734/06) skickade de italienska myndigheterna en omstruktureringsplan för New Interline till kommissionen. Genom en skrivelse av den 22 december 2006 begärde kommissionen ytterligare upplysningar från de italienska myndigheterna. Dessa svarade genom en skrivelse av den 6 mars 2007.

(3)

Genom en skrivelse av den 25 april 2007 underrättade kommissionen de italienska myndigheterna om att kommissionen den 24 april 2007 hade fastslagit att det undsättningsstöd som Italien beviljat New Interline skulle ha varit förenligt med den gemensamma marknaden om det hade tillämpats under högst sex månader: på grund av att undsättningsstödet hade förlängts utöver sexmånadersperioden och med anledning av omstruktureringsplanen beslutade kommissionen emellertid att inleda ett formellt granskningsförfarande enligt artikel 88.2 i EG-fördraget.

(4)

Kommissionens beslut offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning. Kommissionen uppmanade berörda parter att inkomma med synpunkter. Inga synpunkter inkom emellertid från berörda parter.

(5)

Genom en skrivelse av den 30 maj 2007 underrättade de italienska myndigheterna kommissionen om att New Interline hade trätt i frivillig likvidation och om att de hade för avsikt att återkalla sin anmälan av omstruktureringsstödet. Genom en skrivelse av den 9 oktober 2007 bekräftade de italienska myndigheterna återkallelsen av anmälan.

(6)

Genom en skrivelse av den 16 november 2007 uppmanade kommissionen de italienska myndigheterna att tillhandahålla ytterligare upplysningar om reglerna för förfarandet för frivillig likvidation och särskilt om förfarandets konsekvenser för New Interlines långivare. De italienska myndigheterna svarade genom en skrivelse av den 28 januari 2008.

(7)

Undsättningsstödet utgjordes av en garanti från det italienska ministeriet för ekonomisk utveckling för ett banklån på 2,75 miljoner euro. Garantin beviljades ursprungligen för en sexmånadersperiod, från den 6 mars 2006 till den 6 september 2006. Kommissionen underrättades emellertid om att garantin inte hade upphävts vid utgången av sexmånadersperioden.

(8)

Enligt punkt 25 c i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (2) (nedan kallade riktlinjerna) ska den berörda medlemsstaten, ifall det är fråga om icke anmält stöd, inom sex månader från och med det första genomförandet av en undsättningsåtgärd för kommissionen lägga fram en omstruktureringsplan, en likvidationsplan eller bevis för att lånet helt och hållet återbetalats eller för att lånegarantin upphävts.

(9)

I sitt beslut av den 24 april 2007 noterade kommissionen att undsättningsstödet inte hade upphävts efter den ovan nämnda sexmånadersperioden och att de italienska myndigheterna inte hade lagt fram någon omstruktureringsplan under den perioden. Kommissionen förklarade i beslutet att stödet skulle ha varit förenligt med den gemensamma marknaden som undsättningstöd ifall det hade begränsats till sex månader, eftersom det uppfyllde alla villkor i riktlinjerna, med undantag av villkoren i punkt 25 c. Eftersom undsättningsstödet hade förlängts utöver de sex månaderna, hyste kommissionen emellertid tvivel på att det var förenligt med den gemensamma marknaden och beslutade därför att inleda ett förfarande enligt punkt 27 i riktlinjerna (3).

(10)

Kommissionen angav i sitt beslut också att den skulle bedöma huruvida det olagligt förlängda undsättningsstödet kunde anses som förenligt med den gemensamma marknaden av andra skäl, enligt punkt 20 i riktlinjerna. På grundval av den punkten fanns det en möjlighet att betrakta undsättningsstödet som ett omstruktureringsstöd.

(11)

Det bör dock noteras att de italienska myndigheterna senare återkallade sin anmälan av omstruktureringsstödet. Kommissionen kan följaktligen inte längre beakta några omstruktureringsåtgärder (eller någon omstruktureringsplan) som ska återställa företagets lönsamhet eller kompensera stödets negativa verkningar på ett sätt som skulle göra det möjligt att betrakta det olagligt förlängda undsättningsstödet som ett med den gemensamma marknaden förenligt omstruktureringsstöd.

(12)

Kommissionen måste därför dra slutsatsen att den garanti på 2,75 miljoner euro som de italienska myndigheterna beviljade New Interline är oförenlig med den gemensamma marknaden enligt riktlinjerna, i den mån garantin förlängdes efter den 6 september 2006.

(13)

Italien måste därför återkräva undsättningsstödet på 2,75 miljoner euro från det stödmottagande företaget, New Interline.

(14)

De italienska myndigheterna underrättade genom en skrivelse av den 28 januari 2008 kommissionen om att de den 4 maj 2007 i New Interlines ställe hade betalat tillbaka hela lånebeloppet (inklusive ränta) till Banca Antonveneta, den bank som beviljat det av staten garanterade lånet. Inom ramen för förfarandet för frivillig likvidation hade de därefter (den 7 juni 2007) bett Avvocatura Distrettuale di Bari (den behöriga rättsliga instansen) att inleda de erforderliga åtgärderna för att återkräva statens fordran från New Interline.

(15)

Den 18 november 2007 beslutade New Interline att inge en ansökan till Tribunale di Bari (den behöriga domstolen) om att få omfattas av ett förfarande för ackordsuppgörelse med borgenärer (procedura di concordato preventivo), som möjliggör betalning av fordringsägares fordringar under domstolskontroll. Detta förfarande kan utmynna i att företagets produktionsverksamhet fortsätter.

(16)

Det är för närvarande omöjligt att veta vad utgången av förfarandet för ackordsuppgörelse blir. Italien bör i vilket fall som helst omedelbart registrera sin fordran inom ramen för insolvensförfarandet (procedura concorsuale), oberoende av vilken typ av förfarande som följs.

(17)

Skulle ackordsuppgörelsen leda till att New Interlines verksamhet fortsätter, önskar kommissionen rikta Italiens uppmärksamhet på att de nationella myndigheter som ska verkställa kommissionens beslut får godta planen för fortsatt verksamhet för företaget endast om denna garanterar att stödet återbetalas i sin helhet inom de tidsfrister som fastställs i kommissionens beslut, i enlighet med vad som anges i punkt 67 i kommissionens tillkännagivande ”Effektivare verkställande av kommissionsbeslut” (tillkännagivandet om återkrav) som ålägger medlemsstaterna att återkräva olagligt statligt stöd (4). Medlemsstaten får varken avstå från någon del av betalningskravet eller acceptera något alternativ till att stödmottagarens verksamhet omedelbart upphör, om det olagliga stödet inte omedelbart återbetalas i sin helhet. Om det olagliga stödet inte återbetalas till fullo, bör de italienska myndigheterna följaktligen inom tidsfristen för att verkställa det här beslutet vidta alla åtgärder som står till deras förfogande för att motsätta sig att New Interlines verksamhet fortsätter.

(18)

Kommissionen vill också rikta Italiens uppmärksamhet på det som anges i punkt 68 i tillkännagivandet om återkrav: ”Så länge stödet inte har återbetalats i sin helhet bör medlemsstaten motsätta sig all eventuell överföring av tillgångar som inte genomförs på marknadsvillkor och/eller som organiseras för att kringgå beslutet om återkrav. För en korrekt överföring av tillgångar krävs att medlemsstaten ser till att den oberättigade fördel som skapats av stödet inte överförs till den som förvärvar tillgångarna. Detta kan vara fallet om den ursprungliga stödmottagarens tillgångar förs över till en tredje part till ett pris som ligger under marknadsvärdet eller till ett nytt företag som bildats för att kringgå återkravet. I sådana fall måste betalningskravet utvidgas till den tredje parten”.

(19)

Kommissionen noterar att en medlemsstat enligt artikel 8 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (5) får återkalla en anmälan av en stödåtgärd om det sker innan kommissionen har fattat ett beslut om stödet. Om kommissionen har inlett ett formellt granskningsförfarande, ska den enligt den artikeln förklara förfarandet som avslutat.

(20)

Italien återkallade sin anmälan av omstruktureringsstödet genom en skrivelse av den 9 oktober 2007. Enligt tillgängliga uppgifter har omstruktureringsstödet inte beviljats.

(21)

Det formella granskningsförfarande som inleddes genom det ovan nämnda beslutet av den 24 april 2007 bör därför förklaras avslutat, eftersom det till följd av Italiens återkallelse av anmälan har mist sin aktualitet, vad beträffar omstruktureringsstödet till förmån för New Interline.

a)

Det totala belopp (kapital och räntor) som ska återkrävas från stödmottagaren.

b)

En detaljerad beskrivning av de åtgärder som redan har vidtagits eller som planeras för att följa detta beslut.

c)

Dokument som visar att stödmottagaren har anmodats att betala tillbaka stödet.

2.9.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 235/16

(1)

Kommissionens beslut 97/10/EG av den 12 december 1996 om ändring av rådets beslut 79/542/EEG och kommissionens beslut 92/160/EEG, 92/260/EEG och 93/197/EEG vad gäller tillfällig införsel och import till gemenskapen av registrerade hästar från Sydafrika (2) har ändrats flera gånger (3) på ett väsentligt sätt. För att skapa klarhet och överskådlighet bör det beslutet kodifieras.

(2)

Sydafrika förekommer i bilaga I till kommissionens beslut 2004/211/EG av den 6 januari 2004 om upprättande av en förteckning över de tredje länder eller delar av tredje länder från vilka medlemsstaterna tillåter import av levande hästdjur och sperma, ägg och embryon från hästdjur samt om ändring av besluten 93/195/EEG och 94/63/EG (4).

(3)

Vid en veterinärinspektion som kommissionen vidtog i Sydafrika visade det sig att djurhälsosituationen kontrolleras tillfredsställande av en välstrukturerad och välorganiserad veterinärtjänst.

(4)

Beskällarsjuka är endemisk i vissa delar av Sydafrika. Västra Kap-provinsen har dock varit fri från beskällarsjuka i mer än sex månader. Sydafrika är sedan mer än sex månader officiellt fritt från rots, hästencefalomyelit av alla slag, infektiös anemi och vesikulär stomatit.

(5)

Veterinärmyndigheterna i Sydafrika har garanterat att de inom 24 timmar elektroniskt ska underrätta kommissionen och medlemsstaterna om varje fall av infektiös eller smittsam hästsjukdom, enligt vad som anges i bilaga A till direktiv 90/426/EEG, som konstateras, liksom om eventuella förändringar i vaccineringspolicyn och, inom rimlig tid, i importpolicyn i fråga om hästdjur.

(6)

Sydafrikas veterinärmyndigheter har lämnat vissa försäkringar i fråga om registrerade hästar avsedda för tillfällig införsel eller permanent import till gemenskapen.

(7)

Djurhälsovillkoren bör anpassas efter djurhälsosituationen i det berörda tredjelandet. På grund av nödvändiga krav i samband med kontroll av förflyttningar och karantän i Sydafrika avser detta beslut endast tillfällig införsel och import av registrerade hästar.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

2.9.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 235/s3