I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

29.8.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 231/19

Endast FN/ECE-texterna i original har bindande folkrättslig verkan. Dessa föreskrifters status och dagen för deras ikraftträdande bör kontrolleras i den senaste versionen av FN/ECE:s statusdokument TRANS/WP.29/343 som finns på:

http://www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29fdocstts.html

Föreskrifter nr 117 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser om godkännande av däck med avseende på däck-/vägbanebuller och väggrepp på vått underlag

Inbegripet alla giltig text till och med:

Ändringsserie 01 – Dag för ikraftträdande: 2 februari 2007

Korrigendum 1 till ändringsserie 01 gällande Depositary Notification C.N.554.2007.TREATIES-1 daterat 9 maj 2007

INNEHÅLL

FÖRESKRIFTER

1.	Tillämpningsområde

2.	Definitioner

3.	Ansökan om godkännande

4.	Märkningar

5.	Godkännande

6.	Anvisningar

7.	Ändringar av däcktypen och utökning av godkännande

8.	Tillverkningens överensstämmelse

9.	Påföljder vid tillverkningens bristande överensstämmelse

10.	Tillverkningens slutgiltiga upphörande

11.	Namn- och adressuppgifter gällande de tekniska tjänster som ansvarar för godkännandeprovningarnas utförande och myndigheterna

12.	Övergångsbestämmelser

BILAGOR

Bilaga 1 –

Meddelande om godkännande eller utökning eller avslag på ansökan om eller återkallande av godkännande eller om tillverkningens slutgiltiga upphörande för en däcktyp med avseende på ”däck-/vägbanebullernivå” och ”väggreppsprestanda på vått underlag” enligt föreskrifter nr 117

Bilaga 2 –

Utformning av godkännandemärken

Tillägg 1 –

Det godkännande enligt föreskrifter nr 117 som sammanfaller med godkännande enligt föreskrifter nr 30 eller 54

Tillägg 2 –

Utökningar för att kombinera godkännanden som utfärdats i enlighet med föreskrifter nr 117, 30 eller 54

Bilaga 3 –

Förbirullningsprovningsmetod för mätning av däck-/vägbanebuller

Tillägg –

Provningsrapport

Bilaga 4 –

Anvisningar för provningsplatsen

Bilaga 5 –

Provningsförfarande för mätning av väggrepp vid vått väglag

Tillägg –

Provningsrapport

1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1.1. Dessa föreskrifter tillämpas på däck med avseende på deras däck-/vägbanebuller och på däck av klass C1 för fordon i kategorierna M1, N1, O1 eller O2 (1) med avseende på väggreppsprestanda på vått underlag (väggrepp vid vått väglag). De tillämpas emellertid inte på:

1.1.1.

Däck avsedda som ”reservdäck för tillfälligt bruk” och märkta ”Temporary use only”.

1.1.2.

Däck med nominell fälgdiameterkod ≤ 10 (eller ≤ 254 mm) eller ≥ 25 (eller ≥ 635 mm).

1.1.3.

Däck avsedda för tävlingar.

1.1.4.

Däck avsedda för montering på vägfordon i andra kategorier än M, N och O.

1.1.5.

Däck med tilläggsanordningar för att förbättra friktionsegenskaper (t.ex. dubbdäck).

1.1.6.

Däck avsedda för hastigheter under 80 km/h (F).

1.2. De avtalsslutande parterna ska utfärda eller anta godkännanden för däck-/vägbanebuller och väggrepp vid vått väglag om de inte för Förenta nationernas generalsekreterare som sitt enda alternativ anmält däck-/vägbanebuller. En sådan anmälan ska träda i kraft i enlighet med de tidsfrister som fastställs i punkterna 6 och 7 i artikel 1 i 1958 års avtal (E/ECE/TRANS/505/Rev.2).

2. DEFINITIONER

Utöver de definitioner som avses i ECE-föreskrifter nr 30 och 54 gäller i dessa föreskrifter följande definitioner.

2.1. däcktyp: i dessa föreskrifter, en däckserie som består av en förteckning över de däckdimensions-, varu- och handelsbeteckningar som inte skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som:

a)	tillverkarens namn,

b)	däckklass (se punkt 2.4),

c)	däckstruktur,

d)	användningskategori: standard-, special- och vinterdäck,

för däck av klass C1:

i)	för standarddäck eller förstärkta däck (eller däck för tilläggsbelastning), som inlämnats för godkännande av däck-/vägbanebullernivåer,

ii)	för standard- eller vinterdäck i hastighetskategori Q eller lägre (160 km/h) eller hastighetskategori R och högre inkl. H (≥ 170 km/h), som inlämnats för godkännande av väggreppsprestanda på vått underlag,

f)	slitbanemönster (se punkt 3.2.1).

2.2. varu- eller handelsbeteckning: den identifiering av däcket som ges av däcktillverkaren. Varubeteckningen kan vara densamma som tillverkarens namn och handelsbeteckningen densamma som varumärket.

2.3. däck-/vägbanebuller: det buller som uppstår vid kontakt mellan rullande däck och vägbanans underlag.

2.4. däckklass: en av följande grupperingar:

2.4.1.

däck av klass C1: däck som överensstämmer med ECE-föreskrifter nr 30.

2.4.2.

däck av klass C2: däck som överensstämmer med ECE-föreskrifter nr 54 och kännetecknas av ett belastningsindex vid enkelmontage som är lägre än eller lika med 121 och en hastighetskategorisymbol som är högre än eller lika med ”N”.

2.4.3.

däck av klass C3: däck som överensstämmer med ECE-föreskrifter nr 54 och kännetecknas av:

a)	ett belastningsindex vid enkelmontage som är högre än eller lika med 122, eller

b)	ett belastningsindex vid enkelmontage som är lägre än eller lika med 121 och en hastighetskategorisymbol som är lägre än eller lika med ”M”.

2.5. representativ däckdimension: däckdimension som inlämnas för bedömning av överensstämmelse för typgodkännande av däcktyp vid den provning som beskrivs i bilaga 3 till dessa föreskrifter för däck-/vägbanebuller och i bilaga 5 för väggrepp på vått underlag.

2.6. reservdäck för tillfälligt bruk: däck som skiljer sig från däck avsedda att monteras på ett fordon för normala körförhållanden och endast avsedda för tillfällig användning under begränsade körförhållanden.

2.7. tävlingsdäck: däck avsedda för montering på fordon som deltar i motorsporttävlingar och inte avsedda för normal användning på väg.

2.8. standarddäck: däck avsedda för normal, daglig användning på väg.

2.9. specialdäck: däck avsedda för blandad användning på såväl väg som i terräng eller för annan specialanvändning.

2.10. vinterdäck: däck vars slitbanemönster, slitbanesammansättning eller struktur i första hand utformats för att ge bättre prestanda under vinterförhållanden än ett standarddäck i fråga om förmågan att initiera eller vidmakthålla fordonets rörelse.

2.11. väggrepp på vått underlag: relativa bromsprestanda på vått underlag för ett provningsfordon med kandidatdäck jämfört med samma provningsfordon med referensdäck.

2.12. standardreferensdäck: däck tillverkade, kontrollerade och lagrade i enlighet med American Society for Testing and Materials standard E 1136-93 (förnyat godkännande 1998).

2.13. kandidatdäck: däck representativa för den typ som inlämnas för godkännande i enlighet med dessa föreskrifter.

2.14. kontrolldäck: däck ur standardtillverkningsserien som används för att fastställa väggreppsprestanda vid vått väglag för däck med dimensioner som inte kan monteras på samma fordon som standardreferensdäck – se punkt 2.2.2.16 i bilaga 5 till dessa föreskrifter.

2.15. index för väggrepp vid vått väglag (”G”): förhållandet mellan kandidatdäckets och standardreferensdäckets prestanda.

2.16. högsta bromskraftskoefficient: högsta värde för bromskraftens förhållande till den vertikala belastningen på däcket före hjulets låsning.

2.17. medelvärde för fullt utvecklad deceleration: genomsnittsdeceleration som beräknas på grundval av det uppmätta avstånd som registrerats när ett fordon decelereras mellan två givna hastigheter.

2.18. kopplings- (krok)höjd: den höjd som erhålls vid mätning från mitten av den ledade knutpunkten på släpvagnens bogserkoppling eller krok vinkelrät mot markytan vid sammankopplat dragfordon och släpvagn. Fordonet och släpvagnen ska stå på ett jämnt, belagt underlag och vara helt klara för provning med det (de) lämpliga däck som ska användas för den särskilda provningen.

3. ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE

3.1. Ansökan om godkännande av en däcktyp med avseende på dessa föreskrifter ska inlämnas av däcktillverkaren eller av dennes vederbörligen befullmäktigade ombud. Den ska omfatta:

3.1.1.

De prestandaegenskaper som ska bedömas för däcktypen: ”däck-/vägbanebullernivå” eller ”väggreppsprestandanivå på vått underlag och däck-/vägbanebullernivå”.

3.1.2.

Tillverkarens namn.

3.1.3.

Den sökandes namn och adress.

3.1.4.

Adress(er) till tillverkningsanläggning(ar).

3.1.5.

Varu- och handelsbeteckning(ar) samt varumärke(n).

3.1.6.

Däckklass (klass C1, C2 eller C3) (se punkt 2.4 i dessa föreskrifter).

3.1.6.1.

Sektionsbreddområde för däck av klass C1 (se punkt 6.1.1 i dessa föreskrifter).

Anm.: Dessa uppgifter krävs endast för godkännande av däck-/vägbanebullernivå.

3.1.7.

Däckstruktur.

3.1.8.

För däck av klass C1 avses:

a)	förstärkning (eller tilläggsbelastning) för godkännande av däck-/vägbanebullernivå,

b)	hastighetskategorisymbol ”Q” eller lägre (inte inkl. ”H”) eller ”R” och högre (inkl. ”H”) för ”vinterdäck” för godkännande av väggrepp på vått underlag.

3.1.9.

Användningskategori (standard-, vinter- eller specialdäck).

3.1.10.

En förteckning över de däckdimensionsbeteckningar som ingår i denna ansökan.

3.2. Ansökan om godkännande ska åtföljas (i tre exemplar) av:

3.2.1.

Detaljerade uppgifter om huvudsakliga egenskaper för effekterna på däckprestanda (dvs. däck-/vägbanebullernivå respektive väggrepp på vått underlag) av det (de) slitbanemönster som ska användas på den avsedda däckdimensionsserien. Dessa kan ges genom ritningar, fotografier eller beskrivningar som ska vara tillräckliga för att sätta typgodkännandemyndigheten eller den tekniska tjänsten i stånd att avgöra om några framtida ändringar av de huvudsakliga egenskaperna kommer att påverka däckprestanda negativt. Verkningarna på däckprestanda av smärre ändringar i däckkonstruktionen kommer att tydliggöras och bestämmas vid kontroller av tillverkningens överensstämmelse.

3.2.2.

De ritningar eller fotografier av däcksidan som illustrerar uppgifterna i punkt 3.1.4 ovan och godkännandemärkningen i punkt 5 ska inlämnas när tillverkningen inletts men inte senare än ett år efter datum för typgodkännandets beviljande.

3.3. På typgodkännandemyndighetens begäran ska den sökande inlämna provexemplar av däck för provning eller kopior av provningsrapporter från de tekniska tjänster som avses i punkt 11 i dessa föreskrifter.

3.4. Inom ramen för en ansökan kan provningen efter typgodkännandemyndighetens eller den utsedda tekniska tjänstens gottfinnande inskränkas till ett urval av sämsta fall.

3.5. En däcktillverkares laboratorier och provningsanläggningar kan utses till ett godkänt laboratorium och typgodkännandemyndigheten ska beredas tillfälle att bli företrädd under alla provningar.

4. MÄRKNINGAR

4.1. Alla däck som ingår i däcktypen ska märkas så som föreskrivs i de av ECE-föreskrifterna nr 30 eller 54 som är tillämpliga.

4.2. Däcken ska i synnerhet bära:

4.2.1.

Tillverkarens namn eller varumärke.

4.2.2.

Handelsbeteckningen (se punkt 2.2). Handelsbeteckningen krävs emellertid inte om den sammanfaller med varumärket.

4.2.3.

Däckdimensionsbeteckning.

4.2.4.

Märkningen ”REINFORCED” (alternativt ”EXTRA LOAD”) om däcket är klassificerat som förstärkt.

4.2.5.

Märkningen ”M+S” (alternativt ”M.S” eller ”M&S”) om däcket är ett vinterdäck.

4.2.6.

Märkningen ”MPT” (alternativt ”ML” eller ”ET”) om däcket är ett specialdäck.

4.3. Däcken ska förses med tillräckligt utrymme för det godkännandemärke som visas i bilaga 2 till dessa föreskrifter.

4.4. Godkännandemärket ska gjutas in i eller på däcksidan, vara tydligt läsbart och vara placerat på däckets lägre område på minst en av däcksidorna.

4.4.1. För däck som utmärks av konfigurationssymbolen ”A” för montering av däck på fälg kan märkningen emellertid placeras var som helst på den yttre däcksidan.

5. GODKÄNNANDE

5.1. Om den representativa däckdimensionen för den däcktyp som inlämnas för godkännande enligt dessa föreskrifter uppfyller kraven i punkterna 6 och 7 nedan ska godkännande av denna däcktyp beviljas.

5.2. Ett godkännandenummer ska tilldelas den godkända däcktypen. Samma avtalsslutande part får inte tilldela en annan däcktyp samma nummer.

5.3. Uppgifter om godkännande eller utökning eller avslag på ansökan om godkännande av en däcktyp enligt dessa föreskrifter ska meddelas de avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter med ett formulär som överensstämmer med förlagan i bilaga 1 till föreskrifterna.

5.3.1. Däcktillverkarna får inge en ansökan om utökning av typgodkännande enligt kraven i de övriga föreskrifter som rör däcktypen. I så fall ska en kopia av det (de) relevanta meddelande(n) om typgodkännande som utfärdats av den berörda typgodkännandemyndigheten bifogas ansökan om utökning av godkännande. Alla ansökningar om utökning av godkännande(n) får endast beviljas av den typgodkännandemyndighet som utfärdat det ursprungliga godkännandet av däcket.

5.3.1.1. Om utökning av godkännande beviljats för införande i meddelandeformuläret (se bilaga 1 till dessa föreskrifter) av intyg om överensstämmelse enligt andra föreskrifter ska godkännandenumret på meddelandeformuläret kompletteras med suffix för identifiering av de angivna föreskrifter och tekniska bestämmelser som införts genom godkännandets utökning. För varje angivet suffix ska det (de) särskilda typgodkännandenumret(en) och föreskrifterna själva tilläggas punkt 9 i meddelandeformuläret.

5.3.1.2. Genom suffixet ska den ändringsserie i stadgandet om däckprestanda för de berörda föreskrifterna anges (t.ex. S01 eller SW01 för att identifiera den första ändringsserien för däck-/vägbanebuller eller såväl däck-/vägbanebuller som däckets väggrepp på vått underlag). Ingen identifiering av ändringsserien ska krävas om de berörda föreskrifterna föreligger i sin ursprungliga lydelse.

5.3.2. Följande suffix har redan reserverats för att identifiera särskilda föreskrifter om parametrar för däckprestanda:

S	för att identifiera ytterligare överensstämmelse med kraven för däck-/vägbanebuller,
W	för att identifiera ytterligare överensstämmelse med kraven för däckets väggrepp på vått underlag.

Övriga suffix kommer att definieras vid behov.

5.4. På den plats till vilken hänvisas i punkt 4.3 och i enlighet med kraven i punkt 4.4 ska på varje däckdimension, som överensstämmer med den däcktyp som godkänts enligt dessa föreskrifter, anbringas ett internationellt godkännandemärke som består av:

5.4.1.

en cirkel som omger bokstaven ”E”, åtföljd av det särskilda landsnumret för det land som beviljat godkännandet (2), och

5.4.2.

godkännandenumret, åtföljt av suffixet(en) ”S” eller ”SW” och placerat till höger om (eller under) den cirkel som föreskrivs i punkt 5.4.1, om det utgör en del av det ursprungliga godkännandet. Om godkännandet utökas efter det ursprungliga godkännandet ska plustecknet ”+” placeras framför ”S” eller ”SW” för att ange en utökning av godkännandet.

5.4.3.

Suffixet(en) och identifieringen enligt varje relevant ändringsserie, i förekommande fall, så som de anges i meddelandeformuläret.

5.4.4.

Genom märkningen med suffix på däcksidorna bortfaller kravet på varje ytterligare märkning av däcket med det särskilda typgodkännandenummer för överensstämmelse med föreskrifterna till vilket suffixet hänvisar enligt punkt 5.3.2 ovan.

5.5. Om däcket överensstämmer med typgodkännanden enligt en eller flera av de övriga föreskrifter som bilagts avtalet i det land som beviljat godkännande enligt dessa föreskrifter behöver den symbol som föreskrivs i punkt 5.4.1 inte upprepas. I så fall ska de ytterligare nummer och symboler i alla de föreskrifter enligt vilka godkännande beviljats i det land som beviljat godkännande enligt dessa föreskrifter placeras intill den symbol som föreskrivs i punkt 5.4.1 ovan.

5.6. I bilaga 2 till dessa föreskrifter ges exempel på godkännandemärkenas utformning.

6. ANVISNINGAR

6.1. Däck-/vägbanebullergränsvärden mäts med den metod som beskrivs i bilaga 3 till dessa föreskrifter.

6.1.1. För däck av klass C1 får däck-/vägbanebullervärdet inte överstiga de värden som anges nedan. Dessa värden gäller både standard- och vinterdäck och gäller den nominella sektionsbredd som anges i punkt 2.17.1.1 i föreskrifter nr 30:

Nominell sektionsbredd	Gränsvärde dB(A)
145 och mindre	72
Över 145 upp till 165	73
Över 165 upp till 185	74
Över 185 upp till 215	75
Över 215	76

6.1.1.1. För däck av klass C1 ”Reinforced” (eller ”Extra-load”) (se punkt 4.2.4 ovan) ska gränsvärdena i punkt 6.1.1 ökas med 1 dB(A).

6.1.1.2. För däck av klass C1 som klassificerats i användningskategori ”Special” (se punkt 4.2.6 ovan) ska gränsvärdena i punkt 6.1.1 ökas med 2 dB(A).

6.1.2. För däck av klass C2 får däck-/vägbanebullervärdet med avseende på dess användningskategori (se punkt 2.1 ovan) inte överskrida:

Användningskategori	Gränsvärde dB(A)
Standarddäck	75
Vinterdäck	77
Specialdäck	78

6.1.3. För däck av klass C3 får däck-/vägbanebullervärdet med avseende på dess användningskategori (se punkt 2.1 ovan) inte överskridas:

Användningskategori	Gränsvärde dB(A)
Standarddäck	76
Vinterdäck	78
Specialdäck	79

6.2. Väggreppsprestanda vid vått väglag kommer att visas med ett förfarande där antingen den högsta bromskraftskoefficienten eller medelvärdet för fullt utvecklad deceleration jämförs med de värden som nås med ett standardreferensdäck. Relativa prestanda ska anges med ett index för väggrepp vid vått väglag (G).

6.2.1. För däck av klass C1 som provats i enlighet med ettdera av förfarandena i bilaga 5 till dessa föreskrifter ska däcket uppfylla följande krav:

Användningskategori	Index för väggrepp vid vått väglag (G)
vinterdäck med en hastighetssymbol (”Q” eller därunder, minus ”H”) som anger en högsta tillåtna hastighet under 160 km/h	≥ 0,9
vinterdäck med en hastighetssymbol (”R” och däröver, plus ”H”) som anger en högsta tillåtna hastighet över 160 km/h	≥ 1,0
standarddäck (väg)	≥ 1,1

7. ÄNDRINGAR AV DÄCKTYPEN OCH UTÖKNING AV GODKÄNNANDE

7.1. Varje ändring av däcktypen som kan påverka de prestandaegenskaper som godkänts i enlighet med dessa föreskrifter ska anmälas till den typgodkännandemyndighet som godkänt däcktypen. Myndigheten kan antingen:

7.1.1.

anse att ändringarna sannolikt inte får någon märkbar negativ inverkan på de prestandaegenskaper som godkänts och att däcket kommer att uppfylla kraven i dessa föreskrifter, eller

7.1.2.

kräva att ytterligare provexemplar ska inlämnas för provning eller begära ytterligare provningsrapporter från den utsedda tekniska tjänsten.

7.1.3.

Bekräftelse av godkännande eller avslag på ansökan om godkännande ska, med angivande av ändringarna, med förfarandet i punkt 5.3 i dessa föreskrifter meddelas de avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter.

7.1.4.

Den typgodkännandemyndighet som beviljar utökning av godkännandet ska tilldela en sådan utökning ett serienummer som ska anges på meddelandeformuläret.

8. TILLVERKNINGENS ÖVERENSSTÄMMELSE

Tillverkningsförfarandenas överensstämmelse ska överensstämma med de som fastställs i tillägg 2 till avtalet (E/ECE/324-E/ECE/TRANS/505/Rev.2) med följande krav:

8.1.	Varje däck som godkänts enligt dessa föreskrifter ska tillverkas för att överensstämma med prestandaegenskaperna hos den däcktyp som godkänts och uppfylla kraven i punkt 6 ovan.

8.2.

För att kontrollera den överensstämmelse som föreskrivs i punkt 8.1 ovan ska ett slumpmässigt prov av däck som bär det godkännandemärke som krävs i dessa föreskrifter väljas ur serietillverkningen. Den normala frekvensen av dessa kontroller av tillverkningens överensstämmelse ska vara minst en gång vartannat år.

8.2.1.

Kontroller av godkännanden i enlighet med punkt 6.2 ska utföras med användning av samma förfarande (se bilaga 5 till dessa föreskrifter) som det som antogs för det ursprungliga godkännandet och typgodkännandemyndigheten ska förvissa sig om att alla däck som överensstämmer med en godkänd typ uppfyller godkännandekravet. Bedömningen ska grundas på däcktypens tillverkningsvolym vid varje tillverkningsanläggning med beaktande av det (de) kvalitetsstyrningssystem som tillämpas av tillverkaren. Om provningsförfarandet omfattar samtidig provning av ett antal däck, t.ex. en uppsättning av fyra däck för att prova väggreppsprestanda vid vått väglag i enlighet med standardförfarandet för fordon i bilaga 5 till dessa föreskrifter, ska uppsättningen ses som en enhet vid beräkningen av det antal däck som ska provas.

8.3.	Tillverkningen ska anses uppfylla kraven i dessa föreskrifter om de nivåer som mäts motsvarar de gränsvärden som föreskrivs i punkt 6.1 ovan med en tilläggstolerans av +1 dB(A) för möjliga avvikelser vid serietillverkning.

9. PÅFÖLJDER VID TILLVERKNINGENS BRISTANDE ÖVERENSSTÄMMELSE

9.1. Det godkännande som beviljats med avseende på en däcktyp enligt dessa föreskrifter kan återkallas om de krav som fastställs i punkt 8 ovan inte uppfylls eller om något däck av däcktypen överskrider de gränsvärden som anges i punkt 8.3. ovan.

9.2. Om en avtalsslutande part som tillämpar dessa föreskrifter återkallar ett godkännande som den tidigare beviljat ska den omedelbart meddela de övriga avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter detta med en kopia av det godkännandeformulär som överensstämmer med förlagan i bilaga 1 till föreskrifterna.

10. TILLVERKNINGENS SLUTGILTIGA UPPHÖRANDE

Om innehavaren av ett godkännande slutgiltigt upphör att tillverka en däcktyp som godkänts i enlighet med dessa föreskrifter ska denne meddela den myndighet som beviljat godkännandet detta. Efter att ha mottagit meddelandet i fråga ska myndigheten underrätta de övriga parter i 1958 års avtal som tillämpar dessa föreskrifter om detta med ett meddelandeformulär som överensstämmer med förlagan i bilaga 1 till dessa föreskrifter.

11. NAMN- OCH ADRESSUPPGIFTER GÄLLANDE DE TEKNISKA TJÄNSTER SOM UTFÖR GODKÄNNANDEPROVNINGAR OCH MYNDIGHETERNA

11.1. De avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter ska meddela Förenta nationernas sekretariat namn- och adressuppgifter gällande de tekniska tjänster som utför godkännandeprovningar och de myndigheter som beviljar godkännande och till vilka de intyg om godkännande eller utökning av godkännande eller avslag på ansökan om eller återkallande av godkännande som utfärdats i andra länder ska sändas.

12. ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

12.1. Från och med dagen för dessa föreskrifters ikraftträdande får de avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter inte:

a)	vägra att bevilja ECE-godkännande för en däcktyp enligt dessa föreskrifter, eller

b)	hindra försäljning eller ibruktagande av ett däck,

om däcket faller inom dessa föreskrifters tillämpningsområde och uppfyller kraven i dessa föreskrifter.

12.2. Från och med den 4 augusti 2003 ska en avtalsslutande part som tillämpar dessa föreskrifter vägra att bevilja nationellt godkännande för en däcktyp om däcket faller inom dessa föreskrifters tillämpningsområde och inte uppfyller kraven i dessa föreskrifter.

12.3. Från och med 24 månader efter dagen för ikraftträdandet av ändringsserie 01 ska de avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter när det gäller väggreppsnivån hos däck som rullar på vått underlag endast bevilja godkännanden om den däcktyp som ska godkännas uppfyller kraven i dessa föreskrifter, ändrade genom ändringsserie 01.

12.4. Från och med de datum som anges nedan ska en avtalsslutande part som tillämpar dessa föreskrifter vägra att tillåta försäljning eller ibruktagande av ett däck som faller inom dessa föreskrifters tillämpningsområde och inte uppfyller kraven i dessa föreskrifter.

För däck av klass C1 med sektionsbredd upp till 185	1 oktober 2009
För däck av klass C1 med sektionsbredd över 185 upp till 215	1 oktober 2010
För däck av klass C1 med sektionsbredd över 215	1 oktober 2011
För däck av klasserna C2 och C3	1 oktober 2009

Före ovanstående datum får en avtalsslutande part som tillämpar dessa föreskrifter inte för försäljning eller ibruktagande av ett ersättningsdäck som faller inom dessa föreskrifters tillämpningsområde kräva att det uppfyller kraven i dessa föreskrifter.

(1) Enligt definition i den konsoliderade resolutionen om fordonstillverkning (R.E.3), bilaga 7 (dokument TRANS/WP.29/78/Rev.1/Amend.2 senast ändrad genom ändring 4).

(2) för Tyskland, 2 för Frankrike, 3 för Italien, 4 för Nederländerna, 5 för Sverige, 6 för Belgien, 7 för Ungern, 8 för Tjeckien, 9 för Spanien, 10 för Serbien, 11 för Förenade kungariket, 12 för Österrike, 13 för Luxemburg, 14 för Schweiz, 15 (vakant), 16 för Norge, 17 för Finland, 18 för Danmark, 19 för Rumänien, 20 för Polen, 21 för Portugal, 22 för Ryssland, 23 för Grekland, 24 för Irland, 25 för Kroatien, 26 för Slovenien, 27 för Slovakien, 28 för Vitryssland, 29 för Estland, 30 (vakant), 31 för Bosnien och Hercegovina, 32 för Lettland, 33 (vakant), 34 för Bulgarien, 35 (vakant), 36 för Litauen, 37 för Turkiet, 38 (vakant), 39 för Azerbajdzjan, 40 för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, 41 (vakant), 42 för Europeiska gemenskapen (godkännanden beviljas av dess medlemsstater med användning av deras respektive ECE-symbol), 43 för Japan, 44 (vakant), 45 för Australien, 46 för Ukraina, 47 för Sydafrika, 48 för Nya Zeeland, 49 för Cypern, 50 för Malta, 51 för Sydkorea, 52 för Malaysia, 53 för Thailand, 54 och 55 (vakanta) och 56 för Montenegro. Följande nummer kommer att tilldelas andra länder i den kronologiska ordning i vilken de ratificerar eller ansluter sig till överenskommelsen om antagande av enhetliga tekniska föreskrifter för hjulförsedda fordon, utrustning och delar som kan monteras och/eller användas på hjulförsedda fordon samt om villkoren för ömsesidigt erkännande av de godkännanden som beviljats på grundval av dessa föreskrifter, varvid de nummer som sålunda tilldelas ska meddelas de avtalsslutande parterna av Förenta nationernas generalsekreterare.

BILAGA 1

MEDDELANDE

(Maximiformat: A4 (210 × 297 mm))

BILAGA 2

GODKÄNNANDEMÄRKENAS UTFORMNING

(Se punkt 5.4 i dessa föreskrifter)

Godkännandemärken i enlighet med föreskrifter nr 117

EXEMPEL 1

Ovanstående godkännandemärke, anbringat på ett däck, visar att däcket i fråga godkänts i Nederländerna (E4) enligt föreskrifter nr 117 (endast märkt med S (däck-/vägbanebuller)) med godkännandenummer 001234. De första två siffrorna i godkännandenumret (00) anger att godkännandet beviljats enligt kraven i dessa föreskrifter i deras ursprungliga lydelse.

EXEMPEL 2

Ovanstående godkännandemärke visar att däcket i fråga godkänts i Nederländerna (E4) enligt föreskrifter nr 117 (märkt med S (däck-/vägbanebuller) eller både S (däck-/vägbanebuller) och W (väggrepp vid vått väglag) med godkännandenummer 011234. Detta visar att godkännandet gäller för både S eller SW. De första siffrorna i godkännandenumret (01) visar att godkännandet beviljats enligt ändringsserie 01.

Tillägg 1

Godkännande enligt föreskrifter nr 117 som sammanfaller med godkännande enligt föreskrifter nr 30 eller 54 (1)

EXEMPEL 1

Ovanstående godkännandemärke visar att däcket i fråga godkänts i Nederländerna (E4) enligt föreskrifter nr 117 (märkt med S (däck-/vägbanebuller)) med godkännandenummer 011234 och enligt föreskrifter nr 30 med godkännandenummer 023637. De första två siffrorna i godkännandenumret (01) visar att godkännandet beviljats enligt ändringsserie 01 men att ändringsserie 02 ingick i föreskrifter nr 30.

EXEMPEL 2

Ovanstående godkännandemärke visar att däcket i fråga godkänts i Nederländerna (E4) enligt föreskrifter nr 117 (märkt med S (däck-/vägbanebuller) eller SW (däck-/vägbanebuller och väggrepp vid vått väglag)) med godkännandenummer 011234 och enligt föreskrifter nr 30 med godkännandenummer 023637. De första två siffrorna i godkännandenumret (01) visar att godkännandet beviljats enligt ändringsserie 01, och att ändringsserie 02 ingick i föreskrifter nr 30.

Exempel 3

Ovanstående godkännandemärke visar att däcket i fråga godkänts i Nederländerna (E4) enligt föreskrifter nr 117 och ändringsserie 01 med godkännandenummer 011234 (endast märkt med S) och enligt föreskrifter nr 54. Detta visar att godkännandet endast gäller däck-/vägbanebuller (S) då däck som godkänts enligt föreskrifter nr 54 för närvarande inte kan godkännas för väggreppsprestanda vid vått väglag. De första två siffrorna för föreskrifter nr 117 godkännandenummer (01) i förening med ”S” visar att det första godkännandet beviljats i enlighet med föreskrifter nr 117 där ändringsserie 01 ingick. De första två siffrorna för föreskrifter nr 54 (00) visar att dessa föreskrifter förelåg i sin ursprungliga lydelse.

(1) Godkännanden i enlighet med föreskrifter nr 117 för däck inom tillämpningsområdet för föreskrifter nr 54 omfattar för närvarande inte krav för väggrepp vid vått väglag.

Tillägg 2

Utökningar för att kombinera godkännanden som utfärdats i enlighet med föreskrifter nr 117, 30 eller 54 (1)

EXEMPEL 1

Ovanstående godkännandemärke visar att däcket i fråga ursprungligen godkänts i Nederländerna (E4) enligt föreskrifter nr 30 och ändringsserie 02 med godkännandenummer 023637. Det är också märkt med + S (däck-/vägbanebuller) som visar att dess godkännande utökats enligt föreskrifter nr 117. De första två siffrorna i godkännandenumret (02) visar att godkännandet beviljats enligt föreskrifter nr 30 där ändringsserie 02 ingick. Plustecknet (+) visar att det första godkännandet beviljats i enlighet med föreskrifter nr 30 och utökats för att omfatta godkännande(n) enligt föreskrifter nr 117.

EXEMPEL 2

Ovanstående godkännandemärke visar att däcket i fråga ursprungligen godkänts i Nederländerna (E4) enligt föreskrifter nr 30 och ändringsserie 02 med godkännandenummer 023637. Detta visar att godkännandet gäller S (däck-/vägbanebuller) eller S (däck-/vägbanebuller) och W (väggrepp vid vått väglag). S eller SW åtföljt av (01) visar att det fått sitt godkännade utökat enligt föreskrifter nr 117 där ändringsserie 01 ingick. De första två siffrorna i godkännandenumret (02) visar att godkännandet beviljats enligt föreskrifter nr 30 där ändringsserie 02 ingick. Plustecknet (+) visar att det första godkännandet beviljats i enlighet med föreskrifter nr 30 och utökats för att omfatta godkännande(n) enligt föreskrifter nr 117.

(1) Godkännanden i enlighet med föreskrifter nr 117 för däck inom tillämpningsområdet för föreskrifter 54 omfattar för närvarande inte krav för väggrepp vid vått väglag.

BILAGA 3

FÖRBIRULLNINGSPROVNINGSMETOD FÖR MÄTNING AV DÄCK-/VÄGBANEBULLER

0. INLEDNING

Den metod som framläggs omfattar anvisningar för mätinstrument, mätförhållanden och mätmetod för att mäta bullernivån för en uppsättning däck som monterats på ett provningsfordon som rullar på ett angivet vägunderlag. Den högsta ljudtrycksnivån ska registreras med mikrofoner när provningsfordonet rullar i friläge och där slutresultatet för en referenshastighet erhålls genom linjär regressionsanalys. Sådana provningsresultat kan inte relateras till det däck-/vägbanebuller som mäts under acceleration med motorn i gång eller under deceleration under bromsning.

1. MÄTINSTRUMENT

1.1. Ljudmätningar

Ljudnivåmätaren eller motsvarande mätsystem, inkl. den vindavskärmning som rekommenderas av tillverkaren, ska uppfylla eller överträffa kraven för instrument av typ 1 i enlighet med IEC 60651:1979/A1:1993, andra utgåvan.

Mätningarna ska göras med användning av frekvensviktning A och tidsviktning F.

När ett system som innefattar en periodisk övervakning av den A-viktade ljudnivån används bör avläsningen göras med ett tidsintervall som inte överstiger 30 ms.

1.1.1. Kalibrering

Vid varje mätomgångs inledning och avslutning ska hela mätsystemet kontrolleras med en ljudkalibrator som uppfyller kraven för ljudkalibratorer av minst noggrannhetsklass 1 enligt IEC 60942:1988. Utan någon ytterligare justering ska skillnaden mellan avläsningarna av två på varandra följande kontroller vara mindre än eller lika med 0,5 dB. Om detta värde överskrids ska de mätresultat som erhållits efter föregående tillfredsställande kontroll förkastas.

1.1.2. Överensstämmelse med kraven

Ljudkalibreringsanordningens överensstämmelse med kraven i IEC 60942:1988 ska kontrolleras en gång om året och instrumentsystemets överensstämmelse med kraven i IEC 60651:1979/A1:1993, andra utgåvan, minst en gång vartannat år av ett laboratorium som är behörigt att utföra de kalibreringar som är spårbara till lämpliga standarder.

1.1.3. Mikrofonens placering

Mikrofonen(erna) ska placeras på ett avstånd av 7,5 ± 0,05 m från banans referenslinje CC′ (figur 1) och 1,2 ± 0,02 m över markytan. Axeln med störst känslighet ska vara horisontell och vinkelrät mot fordonets körriktning (linje CC′).

1.2. Hastighetsmätningar

Fordonets hastighet ska mätas med instrument med en noggrannhet av ±1 km/h eller bättre när fordonets front nått linje PP′ (figur 1).

1.3. Temperaturmätningar

Mätningar av luftens såväl som av provningsunderlagets temperatur är obligatoriska.

Temperaturmätningsanordningarna ska ha en noggrannhet inom ± 1 °C.

1.3.1. Lufttemperatur

Temperaturgivaren ska placeras i ett fritt läge intill mikrofonen så att den utsätts för luftflöde och skyddas mot direkt solstrålning. Det senare kan nås med något solskydd eller liknande anordning. Givaren bör placeras på en höjd av 1,2 ± 0,1 m över provningsunderlagets nivå så att inverkan från provningsunderlagets termiska strålning vid låga luftflöden blir så liten som möjligt.

1.3.2. Provningsunderlagets temperatur

Temperaturgivaren ska placeras i ett läge där den uppmätta temperaturen är representativ för temperaturen i hjulspåren utan att ljudmätningen påverkas.

Om ett instrument med en kontakttemperaturgivare används ska värmeledande pasta anbringas mellan underlaget och givaren för att säkerställa lämplig termisk kontakt.

Om en strålningstermometer (pyrometer) används bör höjden väljas för att säkerställa att en mätpunkt med en diameter av ≥ 0,1 m täcks.

1.4. Vindmätning

Anordningen ska kunna mäta vindhastigheten med en tolerans av ±1 m/s. Vinden ska mätas i mikrofonhöjd. Vindriktningen ska registreras i förhållande till körriktningen.

2. MÄTFÖRHÅLLANDEN

2.1. Provningsplats

Provningsplatsen ska bestå av en mittsektion som är omgiven av ett huvudsakligen jämnt provningsområde. Mätsektionen ska vara jämn och provningsunderlaget torrt och rent vid alla mätningar. Provningsunderlaget får inte kylas artificiellt under eller före provningen.

Provningsbanan ska vara sådan att villkoren för ett fritt ljudfält mellan ljudkällan och mikrofonen hålls inom 1 dB(A). Dessa villkor ska anses uppfyllda om det inte finns några stora ljudreflekterande föremål som staket, stenblock, broar eller byggnader inom 50 m från mätsektionens mittpunkt. Provningsbanans underlag och provningsplatsens mått ska vara i enlighet med bilaga 4.

En central del med en radie av minst 10 m ska vara fri från pudersnö, högt gräs, lös jord, aska eller liknande. Det får inte finnas något föremål som kan påverka ljudfältet i mikrofonens närhet och inga människor får stå mellan mikrofonen och ljudkällan. Den person som utför mätningarna och de eventuella observatörer som bevakar mätningarna ska ställa sig så att de inte påverkar mätinstrumentens avläsningar.

2.2. Meteorologiska förhållanden

Mätningar får inte utföras under ogynnsamma atmosfäriska förhållanden. Det ska säkerställas att resultaten inte påverkas av vindbyar. Provningen ska inte utföras om vindhastigheten i mikrofonhöjd överstiger 5 m/s.

Mätningar får inte göras om lufttemperaturen är lägre än 5 °C eller högre än 40 °C eller om provningsunderlagets temperatur är lägre än 5 °C eller högre än 50 °C.

2.3. Bakgrundsbuller

2.3.1. Bakgrundens ljudnivå (inkl. allt vindbrus) ska vara minst 10 dB(A) lägre än det däck-/vägbanebuller som mäts. En lämplig vindavskärmning kan monteras på mikrofonen, förutsatt att hänsyn tas till dess inverkan på mikrofonens känslighet och riktningsegenskaper.

2.3.2. Varje mätning som påverkas av en ljudtopp som förefaller vara oberoende av egenskaperna hos däckens allmänna ljudnivå ska förkastas.

2.4. Krav för provningsfordonet

2.4.1. Allmänt

Provningsfordonet ska vara ett motorfordon och vara försett med fyra däck i enkelmontage på endast två axlar.

2.4.2. Fordonsbelastning

Fordonet ska vara så belastat att det överensstämmer med provningsdäckbelastningarna i punkt 2.5.2 nedan.

2.4.3. Axelavstånd

Avståndet mellan de två axlar på vilka provningsdäcken är monterade ska för däck av klass C1 vara mindre än 3,50 m och för däck av klasserna C2 och C3 mindre än 5 m.

2.4.4. Åtgärder för att göra fordonets inverkan på ljudnivåmätningarna så liten som möjligt

För att säkerställa att däck-/vägbanebullret inte nämnvärt påverkas av provningsfordonets utformning upprättas följande krav och rekommendationer.

2.4.4.1. Krav:

a)	Stänkskydd eller andra tilläggsanordningar som motverkar stänk får inte monteras.

b)	Det är inte tillåtet att montera eller behålla föremål i fälgarnas och däckens omedelbara närhet som kan avskärma det ljud som avges.

c)	Hjulinställningen (inåt-, utåt- och bakåtlutning) ska helt och hållet vara i enlighet med fordonstillverkarens rekommendationer.

d)	Ytterligare ljudabsorberande material får inte monteras i hjulhusen eller under chassit.

Upphängningen ska vara i sådant skick att den inte resulterar i en onormal minskning av markfrigången när fordonet är belastat i enlighet med provningskravet. Karosseriregleringssystemen ska, i förekommande fall, justeras så att den markfrigång föreligger under provningen som är normal under obelastade förhållanden.

2.4.4.2. Rekommendationer för att undvika störande buller:

a)	Det rekommenderas att sådant på fordonet som kan bidra till fordonets bakgrundsbuller avlägsnas eller ändras. Varje avlägsnande eller ändring ska registreras i provningsrapporten.

b)	Det bör under provningen ses till att bromsarna inte är dåligt lossade, vilket kan frambringa bromsljud.

c)	Det bör ses till att elektriska kylfläktar är avstängda.

d)	Fordonets fönster och skjutbara tak bör vara stängda under provningen.

2.5. Däck

2.5.1. Allmänt

Fyra identiska däck ska monteras på provningsfordonet. För däck med ett belastningsindex över 121 och utan uppgift om dubbelmontering ska två av dessa däck av samma typ och serie monteras på provningsfordonets bakaxel, medan framaxeln ska vara försedd med däck av lämpliga dimensioner för axelbelastningen och nedslitna till minsta djup för att göra däck-/vägbanebullrets inverkan så liten som möjligt samtidigt som en tillräcklig säkerhetsnivå bibehålls. De vinterdäck som hos vissa avtalsslutande parter kan vara försedda med dubbar, avsedda att öka friktionen, ska provas utan denna utrustning. Däck med särskilda monteringskrav ska provas i enlighet med dessa krav (t.ex. rotationsriktning). Däcken ska ha fullständigt mönsterdjup innan de körs in.

Däcken ska provas på de fälgar som tillåts av däcktillverkaren.

2.5.2. Däckbelastningar

Provningsbelastningen Qt för varje däck på provningsfordonet ska vara 50-90 % av referensbelastningen Qr men den genomsnittliga provningsbelastningen Qt,avr för alla däck ska vara 75 ± 5 % av referensbelastningen Qr.

För alla däck motsvarar referensbelastningen Qr den största vikt som gäller för däckets belastningsindex. Om belastningsindex består av två tal som är åtskilda av ett snedstreck (/) ska hänvisning göras till det första talet.

2.5.3. Däckets pumptryck

Varje däck som är monterat på provningsfordonet ska hålla ett provningstryck Pt som inte är högre än referenstrycket Pr och som ligger inom intervallet:

Formula

För klasserna C2 och C3 är referenstrycket Pr det tryck som motsvarar det tryckindex som är utmärkt på däcksidan.

För klass C1 är referenstrycket Pr = 250 kPa för standarddäck och 290 kPa för förstärkta däck, varvid det lägsta provningstrycket ska vara Pt = 150 kPa.

2.5.4. Förberedelser före provning

Däcken ska köras in före provningen för att avlägsna gummiklumpar eller andra däckmönsteregenskaper som härrör från gjutprocessen. Detta kräver vanligen normal körning på väg motsvarande ca 100 km.

De däck som monterats på provningsfordonet ska rotera i samma riktning som då de kördes in.

Före provningen ska däcken upphettas genom att köras under provningsvillkor.

3. PROVNINGSMETOD

3.1. Allmänna villkor

För alla mätningar ska fordonet köras i en rät linje över mätsektionen (AA′-BB′) så att fordonets längsgående mittplan är så nära linjen CC′ som möjligt.

När provningsfordonets front nått linjen AA′ ska föraren ha lagt växeln i friläge och stängt av motorn. Om onormalt buller (t.ex. fläkt, självtändning) avges av provningsfordonet under mätningen ska provningen förkastas.

3.2. Mätningarnas utförande och antal

Den högsta ljudnivån, uttryckt i A-viktade decibel (dB(A)), ska anges med en decimal medan fordonet rullar i friläge mellan linjerna AA′ och BB′ (figur 1 – fordonets front på linje AA′, fordonets bak på linje BB′). Detta värde utgör mätresultatet.

Minst fyra mätningar ska utföras på varje sida av provningsfordonet vid provningshastigheter som är lägre än referenshastigheten i punkt 4.1 och minst fyra mätningar vid provningshastigheter som är högre än referenshastigheten. Hastigheterna ska fördelas ungefär jämnt över hastighetsintervallet i punkt 3.3.

3.3. Provningshastighetsintervall

Provningsfordonets hastigheter ska ligga inom intervallen:

a)	70–90 km/h för däck av klasserna C1 och C2, och

b)	60–80 km/h för däck av klass C3.

4. TOLKNING AV RESULTATEN

Mätningen ska förkastas om en onormal avvikelse mellan värdena registreras (se punkt 2.3.2 i denna bilaga).

4.1. Bestämning av provningsresultat

Den referenshastighet Vref som används för att bestämma slutresultatet är:

a)	80 km/h för däck av klasserna C1 och C2, och

b)	70 km/h för däck av klass C3.

4.2. Regressionsanalys av däck-/vägbanebullermätningarna

Däck-/vägbanebullernivån LR i dB(A) bestäms med en regressionsanalys enligt:

Formula

där:

	är medelvärdet för däck-/vägbanebullernivåerna Li, uppmätta i db(A):
n	är antalet mätningar (n ≥ 16),
	är medelvärdet för logaritmerna av hastigheterna Vi: med νi = lg (Vi/Vref)
a	är regressionslinjens lutning i dB(A):

4.3. Temperaturkorrigering

För däck av klasserna C1 och C2 ska slutresultatet normaliseras i förhållande till en referenstemperatur på provningsunderlaget θref genom att en temperaturkorrigering tillämpas enligt följande:

LR(θref) = LR(θ) + K(θref – θ)

där	θ	= den uppmätta temperaturen på provningsunderlaget,
där	θref	= 20 °C,

För däck av klass C1 är koefficienten K – 0,03 db(A)/°C, när θ > θref och – 0,06 dB(A)/°C när θ < θref.

För däck av klass C2 är koefficienten K – 0,02 dB(A)/°C

Om den uppmätta provningsunderlagstemperaturen inte ändras med mer än 5 °C under alla de mätningar som krävs för att bestämma ljudnivån för en uppsättning däck behöver temperaturkorrigeringen endast göras på den sist rapporterade däck-/vägbanebullernivå som anges ovan med användning av de uppmätta temperaturernas aritmetiska medelvärde. I annat fall ska varje uppmätt ljudnivå Li korrigeras med användning av temperaturen vid tidpunkten för ljudupptagningen.

Det ska inte göras någon temperaturkorrigering för däck av klass C3.

4.4. För att beakta alla brister i mätinstrumenten ska resultaten i punkt 4.3 minskas med 1 dB(A).

4.5. Slutresultatet, den temperaturkorrigerade däck-/vägbanebullernivån LR(θref) i dB(A), ska avrundas nedåt till närmaste lägre heltal.

Figur 1

Mikrofonplaceringar för mätningen

Tillägg

Provningsrapport

DEL 1 – RAPPORT

1. Typgodkännandemyndighet eller teknisk tjänst: …

2. Den sökandes namn och adress: …

3. Provningsrapport nr: …

4. Tillverkare och varu- eller handelsbeteckning: …

5. Däckklass (C1, C2 eller C3): …

6. Användningskategori: …

7. Ljudnivå enligt punkterna 4.4 och 4.5 i bilaga 3: … dB(A) vid referenshastigheten 70/80 km/h (1)

8. Anmärkningar (i förekommande fall): …

9. Datum: …

10. Underskrift: …

DEL 2 – PROVNINGSUPPGIFTER

1. Provningsdatum: …

2. Provningsfordon (fabrikat, modell, år, ändringar osv.): …

2.1. Provningsfordonets axelavstånd: … mm

3. Provningsbanans belägenhet: …

3.1. Datum för bancertifiering enligt ISO 10844:1994: …

3.2. Utfärdad av: …

3.3. Certifieringsmetod: …

4. Däckprovningsuppgifter: …

4.1. Däckdimensionsbeteckning: …

4.2. Däckets användningsbeskrivning: …

4.3. Referenstryck: … kPa

4.4. Provningsuppgifter

	Vänster fram	Höger fram	Vänster bak	Höger bak
Provningsvikt (kg)
Däckbelastningsindex (%)
Pumptryck (kallt) (kPa)

4.5. Provningsfälgens breddkod: …

4.6. Temperaturmätningens givartyp: …

5. Giltiga provningsresultat:

Körning nr	Provningshastighet km/h	Körriktning	Ljudnivå från vänster (2) i dB(A)	Ljudnivå från höger (2) i dB(A)	Lufttemperatur °C	Bantemperatur °C	Ljudnivå från vänster (2) i temperaturkorrigerad dB(A)	Ljudnivå från höger (2) i temperaturkorrigerad dB(A)	Anmärkningar
1
2
3
4
5
6
7
8

5.1. Regressionslinjens lutning: …

5.2. Ljudnivå efter temperaturkorrigering enligt punkt 4.3 i bilaga 3: … dB(A)

(1) Stryk det som inte är tillämpligt.

(2) I förhållande till fordonet.

BILAGA 4

ANVISNINGAR FÖR PROVNINGSPLATSEN

1. INLEDNING

I denna bilaga beskrivs de anvisningar som rör provningsbanans fysiska egenskaper och utformning. I dessa anvisningar som bygger på en särskild standard (1) beskrivs de fysiska egenskaper som krävs såväl som provningsmetoderna för dessa egenskaper.

2. EGENSKAPER SOM KRÄVS FÖR UNDERLAGET

Ett underlag anses uppfylla denna standard, förutsatt att texturen och hålrumsinnehållet eller ljudabsorptionskoefficienten uppmätts och befunnits uppfylla alla krav i punkterna 2.1–2.4 nedan och att konstruktionskraven (punkt 3.2) är uppfyllda.

2.1. Resterande hålrumsinnehåll

Det resterande hålrumsinnehållet i provningsbanans beläggningsblandning får inte överstiga 8 %. För mätningsförfarandet se punkt 4.1.

2.2. Ljudabsorptionskoefficient

Om underlaget inte uppfyller kravet för resterande hålrumsinnehål är underlaget godtagbart endast om dess ljudabsorptionskoefficient α ≤ 0,10. För mätförfarandet se punkt 4.2. Kravet i punkterna 2.1 och 2.2 är också uppfyllt endast om ljudabsorptionen uppmätts och befunnits vara α ≤ 0,10.

Anm.: Den viktigaste egenskapen är ljudabsorptionen även om det resterande hålrumsinnehållet är mer känt bland vägbyggare. Ljudabsorptionen behöver emellertid endast mätas om underlaget inte uppfyller hålrumskravet. Detta motiveras av att det senare är behäftat med relativt stora osäkerheter i fråga om både mätningar och relevans och vissa underlag därför felaktigt kan förkastas om de endast grundar sig på hålrumsmätning.

2.3. Texturdjup

Texturdjupet, som mäts med den volumetriska metoden (se punkt 4.3 nedan), ska vara:

Texturdjup ≥ 0,4 mm

2.4. Underlagets homogenitet

Varje rimlig åtgärd ska vidtas för att säkerställa att underlaget görs så homogent som möjligt inom provningsområdet. Detta omfattar textur och hålrumsinnehåll men det bör också noteras att, om vältningsprocessen resulterar i effektivare vältning på vissa platser än på andra, kan texturen bli olik och ojämnheter som orsakar gupp kan också uppstå.

2.5. Provningsperiod

För att kontrollera om underlaget fortsätter att uppfylla de textur- och hålrumsinnehålls-eller ljudabsorptionskrav som fastställs i denna standard ska en periodisk provning av underlaget göras med följande intervall:

För resterande hålrumsinnehåll eller ljudabsorption (α):

När underlaget är nytt.

Om underlaget uppfyller kraven när det är nytt krävs ingen ytterligare periodisk provning. Om det inte uppfyller kravet när det är nytt kan det göra det senare då underlag tenderar att med tiden bli igenfyllda och kompakta.

För texturdjup:

När underlaget är nytt.

När bullerprovningen inleds (Observera: inte förrän fyra veckor efter läggningen).

Därefter var tolfte månad.

3. PROVNINGSUNDERLAGETS UTFORMNING

3.1. Område

När provningsbanans utformning fastställs är det viktigt att, som ett minimikrav, säkerställa att det område som genomkorsas av de fordon som kör över provningsremsan är täckt med angivet provningsmaterial samt har lämpliga marginaler för säker och praktisk körning. Detta kräver att banans bredd är minst 3 m och att dess längd sträcker sig förbi linjerna AA och BB med minst 10 m i varje ände. I figur 1 visas en plan för ett lämpligt provningsområde och anges det minsta område som ska maskinbeläggas och maskinvältas med det angivna provningsunderlagsmaterialet. Enligt punkt 3.2 i bilaga 3 ska mätningar göras på varje sida av fordonet. Detta kan ske antingen genom att mäta med två mikrofonlägen (en på vardera sidan av banan) och köra i en riktning eller genom att mäta med en mikrofon på endast en sida av banan men köra fordonet i båda riktningar. Om den senare metoden används finns inga krav för underlaget för den sida av banan som saknar mikrofon.

Figur 1

Lägsta krav för provningsunderlagsområdet. Skuggat område kallas ”provningsområde”

Anm.: Det får inte finnas några stora ljudreflekterande föremål inom denna radie.

3.2. Utformning och behandling av underlaget

3.2.1. Grundläggande krav för utformningen

Provningsunderlaget ska uppfylla fyra krav för utformningen:

3.2.1.1.

Det ska bestå av tät asfaltbetong.

3.2.1.2.

Den största kornstorleken ska vara 8 mm (tillåtna toleranser 6,3–10 mm).

3.2.1.3.

Slitlagrets tjocklek ska vara ≥ 30 mm.

3.2.1.4.

Bindemedlet ska vara bitumen med en rak genomträngningsgrad utan modifiering.

3.2.2. Riktlinjer för utformningen

Som vägledning för konstruktören av underlag visas i figur 2 en kornstorlekskurva som kommer att ge önskade egenskaper. Dessutom ges i tabell 1 några riktlinjer för hur önskad textur och hållbarhet uppnås. Kornstorlekskurvan motsvarar följande formel:

P (% genomsläppning) = 100 × (d/dmax) 1/2

där:

sikt med kvadratmaskvidd, i mm

dmax

för medelvärdeskurvan

10 mm för den nedre toleranskurvan

6,3 mm för den övre toleranskurvan

Figur 2

Kornstorlekskurvan i asfaltblandningen med toleranser

Utöver ovanstående ges följande rekommendationer:

a)	Sandandelen (0,063 mm < sikt med kvadratmaskvidd < 2 mm) får inte innehålla mer än 55 % natursand men minst 45 % krossand.

b)	Bärlagret och förstärkningslagret ska enligt bästa vägbyggnadsmetoder säkerställa tillfredsställande stabilitet och jämnhet.

c)	Bergkrosset ska vara krossat (100 % krossyta) och bestå av material med hög krossbeständighet.

d)	Det kross som används i blandningen ska vara tvättat.

e)	Inget ytterligare kross får tillföras underlaget.

f)	Bindemedlets hårdhet, uttryckt som PEN-värde, ska vara 40–60, 60–80 eller t.o.m. 80–100 beroende på landets klimatförhållanden. I regel ska ett så hårt bindemedel som möjligt användas, förutsatt att detta är förenligt med gängse praxis.

Blandningens temperatur före vältning ska väljas så att det hålrumsinnehåll som krävs uppnås under följande vältning. För att öka sannolikheten för att uppfylla anvisningarna i punkterna 2.1–2.4 ovan ska packningsgraden undersökas inte endast genom ett lämpligt val av temperatur i blandningen utan också genom ett lämpligt antal vältningsomgångar och val av vältningsfordon.

Tabell 1

Riktlinjer för utformningen

	Målvärden		Toleranser
	Per total massa blandning	Per massa stenblandning	Toleranser
Stenmassa, sikt med kvadratmaskvidd > 2 mm	47,6 %	50,5 %	± 5
Sandmassa 0,063 < SM < 2 mm	38,0 %	40,2 %	± 5
Fyllningsmassa < 0,063 mm	8,8 %	9,3 %	± 5
Bindemedelsmassa (bitumen)	5,8 %	Ej tillämpligt	± 0,5
Största krosstorlek	8 mm		6,3–10
Bindemedlets hårdhet	(se punkt 3.2.2 f)
Stenens slitvärde	> 50
Packningsgrad i förhållande till Marshall-packningsgrad	98 %

4. PROVNINGSMETOD

4.1. Mätning av resterande hålrumsinnehåll

För denna mätning ska borrkärnor tas från banan på minst fyra olika ställen som är jämnt fördelade över provningsområdet mellan linjerna AA och BB (se figur 1). För att undvika bristande homogenitet och ojämnheter i hjulspåren bör borrkärnorna inte tas i själva hjulspåren utan nära dem. Två borrkärnor (minst) bör tas nära hjulspåren och en borrkärna (minst) bör tas ungefär halvvägs mellan hjulspåren och varje mikrofonläge.

Om det finns misstanke att homogenitetsvillkoret inte är uppfyllt (se punkt 2.4) ska borrkärnor tas från flera ställen inom provningsområdet.

Resterande hålrumsinnehåll ska bestämmas för varje borrkärna varefter medelvärdet för alla borrkärnor ska beräknas och jämföras med kravet i punkt 2.1. Dessutom får ingen enda borrkärna ha ett hålrumsvärde som är större än 10 %.

Konstruktören av provningsunderlaget erinras om de problem som kan uppstå när provningsområdet uppvärms av rör eller elektriska ledningar och borrkärnor ska tas från detta område. Sådana installeringar ska planeras noga med hänsyn till framtida borrningsställen. Det rekommenderas att några få ställen med en storlek av ca 200 mm x 300 mm lämnas fria från ledningar/rör eller att dessa läggs tillräckligt djupt så att de inte skadas av borrkärnor som tas ur underlagslagret.

4.2. Ljudabsorptionskoefficient

Ljudabsorptionskoefficienten (normal infallsvinkel) ska mätas med impedansrörmetoden enligt förfarandet i ISO 10534-1:1996 eller ISO 10534-2:1998.

För provningsexemplar ska samma krav uppfyllas som för det resterande hålrumsinnehållet (se punkt 4.1). Ljudabsorptionen ska mätas i intervallen 400 Hz–800 Hz och 800 Hz–1 600 Hz (åtminstone i mittfrekvenserna på de tredje oktavbanden) och de högsta värdena ska fastställas för båda dessa frekvensområden. Därefter ska medelvärdet för alla borrkärnevärden beräknas för att erhålla slutresultatet.

4.3. Volumetrisk mätning av makrotextur

För denna standard ska texturdjupsmätningar göras på minst 10 ställen som är jämnt fördelade längs provningsremsans hjulspår och medelvärdet jämföras med det angivna minsta texturdjupet. Se Standard ISO 10844:1994 för beskrivning av förfarandet.

5. UNDERHÅLLS- OCH TIDSSTABILITET

5.1. Tidens inverkan

Liksom för varje annat underlag förväntas att den däck-/vägbanebullernivå som mäts på provningsunderlaget kan öka något under de första 6-12 månaderna efter läggningen.

Underlaget kommer inte att få de egenskaper som krävs förrän tidigast fyra veckor efter läggningen. Tidens inverkan på lastbilsbuller är i allmänhet mindre än på personbilsbuller.

Tidsstabiliteten bestäms huvudsakligen av slitage och sammanpressning från de fordon som körs på underlaget. Den skall kontrolleras periodiskt så som fastställs i punkt 2.5.

5.2. Underhåll av underlaget

Löst skräp eller damm som avsevärt kan minska det effektiva texturdjupet ska avlägsnas från underlaget. I länder med vinterklimat används ibland salt för avisning. Salt kan förändra underlaget tillfälligt eller t.o.m. permanent på ett sådant sätt att bullret ökar, och det rekommenderas därför inte.

5.3. Återbeläggning av provningsområdet

Om det krävs att provningsbanan återbeläggs är det vanligtvis onödigt att återbelägga mer än provningsremsan (3 m brett i figur 1) när fordonen körs, förutsatt att provningsområdet utanför remsan uppfyller kravet på resterande hålrumsinnehåll eller ljudabsorption när de mäts.

6. DOKUMENTATION AV PROVNINGSUNDERLAGET OCH AV DE PROVNINGAR SOM UTFÖRS PÅ DETSAMMA

6.1. Dokumentation av provningsunderlaget

Följande uppgifter ska anges i ett dokument där provningsunderlaget beskrivs:

6.1.1.

Provningsbanans belägenhet.

6.1.2.

Typ av bindemedel, bindemedlets hårdhet, typ av stenmaterial, betongens största teoretiska densitet, slitlagrets tjocklek och den kornstorleksfördelningskurva som bestäms med borrkärnor från provningsbanan.

6.1.3.

Sammanpressningsmetod (t.ex. typ av vält, vältvikt, antal vältningar).

6.1.4.

Blandningens temperatur, omgivningsluftens temperatur och vindhastigheten under läggningen av underlaget.

6.1.5.

Datum då underlaget lades och entreprenör.

6.1.6.

Alla eller minst det senaste provningsresultatet, inkl.:

6.1.6.1.

Varje borrkärnas resterande hålrumsinnehåll.

6.1.6.2.

De ställen inom provningsområdet där borrkärnorna för hålrumsmätningar tagits.

6.1.6.3.

Ljudabsorptionskoefficienten för varje borrkärna (om uppmätt). Resultaten för både varje borrkärna och för varje frekvensområde anges jämte det totala medelvärdet.

6.1.6.4.

De ställen inom provningsområdet varifrån borrkärnorna for absorptionsmätning tagits.

6.1.6.5.

Texturdjup, inkl. antalet provningar och standardavvikelse.

6.1.6.6.

Det organ som ansvarar för provningar enligt punkterna 6.1.6.1 och 6.1.6.2 och den typ av utrustning som använts.

6.1.6.7.

Datum för provningen(arna) och det datum då borrkärnorna togs från provningsbanan.

6.2. Dokumentation av de fordonsbullerprovningar som utförts på underlaget

I det dokument där fordonsbullerprovningen(arna) beskrivs ska det fastställas om alla krav i denna standard var uppfyllda eller inte. Hänvisning ska göras till ett dokument enligt punkt 6.1 med de resultat som ger belägg för detta.

(1) ISO 10844:1994.

BILAGA 5

PROVNINGSFÖRFARANDE FÖR MÄTNING AV VÄGGREPP VID VÅTT VÄGLAG

1. ALLMÄNNA PROVNINGSFÖRHÅLLANDEN

1.1. Banegenskaper

Banan ska ha ett tätt asfaltunderlag med en lutning som inte i någon riktning överstiger 2 %. Den ska vara av enhetlig ålder, sammansättning och förslitning och fri från löst material eller främmande avlagringar. Den största kornstorleken ska vara 10 mm (tillåtna toleranser 8-13 mm) och det sanddjup som mäts enligt ASTM E-965 ska vara 0,7 ± 0,3 mm.

Underlagsfriktionsvärdet för den fuktade banan ska fastställas med en av följande metoder:

1.1.1.

Standardreferensprovningsdäcksmetod

När det provas med användning av standardreferensdäcket och metoden i punkt 2.1 ska medelvärdet för den högsta bromskraftskoefficienten ligga mellan 0,6 och 0,8. De uppmätta värdena ska korrigeras för temperaturpåverkan enligt följande:

högsta bromskraftskoefficient = (uppmätt) högsta bromskraftskoefficient + 0,003 · 5(t – 20)

där ”t” är det fuktade banunderlagets temperatur i Celsius-grader.

Provningen ska utföras med användning av körfält och längd hos den bana som ska användas för provningen av väggrepp vid vått väglag.

1.1.2.

Metoden British pendulum number (BPN)

Medelvärdet på den fuktade banan för British pendulum number (BPN), uppmätt i enlighet med förfarandet i American Society for Testing and Materials (ASTM) standard 303-93 (förnyat godkännande 1998) och med användning av det underlägg som anges i ASTM standard E 501 94, ska ligga mellan 40 och 60 efter temperaturkorrigering. Om inga rekommendationer för temperaturkorrigering ges av pendeltillverkaren kan följande formel användas:

BPN = BPN (uppmätt värde) + 0,34 · t – 0,0018 · t2 – 6,1

där ”t” är det fuktade banunderlagets temperatur i Celsius-grader.

I körfälten på den bana som ska användas vid provningarna för väggrepp vid vått väglag ska BPN mätas i intervall av 10 m längs körfältens längd. BPN ska mätas 5 gånger i varje punkt och variationskoefficienten för BPN-medelvärdena får inte överskrida 10 %.

1.1.3.

Typgodkännandemyndigheten ska med utgångspunkt i beläggen i provningsrapporterna förvissa sig om banans egenskaper.

1.2. Fuktningsvillkor

Underlaget kan fuktas från bansidan eller med ett fuktningssystem som ingår i provningsfordonet eller släpvagnen.

Om ett bansidesystem används ska provningsunderlaget fuktas i minst en halv timme före provning för att utjämna underlags- och vattentemperaturerna. Det rekommenderas att fuktning från bansidan används genomgående under hela provningen.

Vattendjupet ska ligga mellan 0,5 och 1,5 mm.

1.3. Vindförhållandena får inte påverka fuktningen av underlaget (vindavskärmningar är tillåtna).

Det fuktade underlagets temperatur ska ligga mellan 5 °C och 35 °C och får under provningen inte variera med mer än 10 °C.

2. PROVNINGSFÖRFARANDE

Jämförbara väggreppsprestanda vid vått väglag ska fastställas med användning av antingen:

a)	en släpvagn eller ett särskilt däckbedömningsfordon, eller

b)	ett passagerarfordon ur standardtillverkningen (kategori M1 enligt definition i den konsoliderade resolution om fordonskonstruktion (R.E.3.) som ingår i dokument TRANS/WP.29/78/Rev.1/Amend.2, senast ändrat genom Amend.4).

2.1. Förfarande med en släpvagn eller ett särskilt däckbedömningsfordon

2.1.1. Släpvagnen ska, tillsammans med dragfordonet eller däckbedömningsfordonet, uppfylla följande krav:

2.1.1.1.

Kunna överskrida det övre gränsvärdet för provningshastigheten av 67 km/h och hålla provningshastighetskravet av 65 ± 2 km/h vid den högsta bromskraftsnivån.

2.1.1.2.

Vara försedd med en axel som medger ett enda provningsläge med en hydraulisk broms och ett aktiveringssystem som, i förekommande fall, kan manövreras från dragfordonet. Bromssystemet ska kunna hålla tillräckligt bromsmoment för att inom den serie av däckdimensioner och däckbelastningar som ska provas uppnå högsta bromskraftskoefficient.

2.1.1.3.

Under hela provningen kunna behålla provningshjulets och däckmonteringens längsgående inställning, (inåt-) och utåtlutning, inom ± 0,5° av de statiska former som uppnåtts vid provningsdäckets belastningsförhållande.

2.1.1.4.

För en släpvagn ska den mekaniska kopplingsanordningen mellan dragfordonet och släpvagnen vara sådan att, när dragfordonet och släpvagnen är sammankopplade, släpvagnens dragstång eller den del av dragstången i vilken bromskraftsmätaravläsaren ingår, är horisontell eller lutar nedåt bakifrån och framåt med en största vinkel av 5°. Det längsgående avståndet från mittpunkten på kopplingens (krokens) ledade knutpunkt till släpvagnsaxelns tvärgående mittlinje ska vara minst tio gånger kopplingens (krokens) höjd.

2.1.1.5.

För fordon med ett banfuktningssystem ska vattentillförselmunstycket(na) vara sådant(a) att det resulterande vattenskiktet är av enhetlig form och sträcker sig minst 25 mm utöver däckkontaktytans bredd. Munstycket(na) ska vara riktat(e) nedåt i en vinkel av 20°–30° och ha kontakt med banunderlaget mellan 250 mm och 450 mm framför däckkontaktytans mittpunkt. Munstyckets(nas) höjd ska vara 25 mm för att åtminstone undvika eventuella hinder på banunderlaget men inte högre än 100 mm. Vattentillförseln ska säkerställa ett vattendjup av 0,5–1,5 mm och vara jämn under hela provningen inom ±10 %. Observera att en typisk tillförsel för provning vid 65 km/h blir 18 ls–1 per meter fuktad banunderlagsbredd.

Systemet ska kunna tillföra vatten så att däcket och banunderlaget framför däcket fuktas före inbromsningens början och under hela provningens varaktighet.

2.1.2. Provningsförfarande

2.1.2.1. Provningsdäcket ska putsas för att avlägsna eventuella utskjutande pressningsrester som skulle kunna påverka provningen.

2.1.2.2. Provningsdäcket ska monteras på den provningsfälg som anges av däcktillverkaren i godkännandeansökan och pumpas till 180 kPa för standardreferens- och standardbelastningsdäck eller till 220 kPa för förstärkta däck eller däck för tilläggsbelastning.

2.1.2.3. Däcket ska i minst två timmar konditioneras nära provningsbanan så att det stabiliseras vid provningsbaneområdets omgivningstemperatur. Däcket(n) får inte utsättas för direkt solsken under konditioneringen.

2.1.2.4. Däcket ska belastas till:

a)	mellan 445 kg och 508 kg för standardreferensprovningsdäcket, och

b)	mellan 70 % och 80 % av det belastningsvärde som i varje annat fall motsvarar däckets belastningsindex.

2.1.2.5. Kort före provningen ska banan konditioneras genom att minst tio bromsprovningar utförs på den del av banan som ska användas för prestandaprovningsprogrammet men med användning av däck som inte ingår i detta program.

2.1.2.6. Omedelbart före provningen ska däcktrycket kontrolleras och, om så krävs, återställas till de värden som anges i punkt 2.1.2.2.

2.1.2.7. Provningshastigheten ska ligga mellan 63 km/h och 67 km/h och ska under hela provningskörningen hållas mellan dessa gränsvärden.

2.1.2.8. Provningsriktningen ska vara samma vid varje provningsomgång och ska vara samma för provningsdäcket som för det standardreferensdäck med vilket dess prestanda ska jämföras.

2.1.2.9. Provningshjulmontagets bromsar ska användas så att högsta bromskraft uppnås inom 0,2 s och 0,5 s av bromsningen.

2.1.2.10. För ett nytt däck ska två provningskörningar utföras för att konditionera däcket. Dessa provningar får användas för att kontrollera registreringsutrustningens funktion, men resultaten ska inte beaktas vid prestandabedömningen.

2.1.2.11. För utvärderingen av ett däcks prestanda jämfört med standardreferensdäckets ska bromsprovningen utföras från samma punkt och i samma körfält på provningsbanan.

2.1.2.12. Provningsföljden ska vara:

R1 – T – R2

där:

R1 är den inledande provningen av standardreferensdäcket, R2 den upprepade provningen av standardreferensdäcket och T provningen av det kandidatdäck som ska utvärderas.

Högst tre kandidatdäck får provas innan provningen av standardreferensdäcket upprepas t.ex.:

R1 – T1 – T2 – T3 – R2

2.1.2.13. Medelvärdet för den högsta bromskraftskoefficienten ska beräknas efter minst sex giltiga resultat.

För att resultaten ska anses giltiga ska den variationskoefficient som bestäms av standardavvikelsen dividerad med resultatmedelvärdet, uttryckt i %, vara inom 5 %. Om detta inte kan nås genom upprepad provning av standardreferensdäcket ska utvärderingen av kandidatdäcket(n) förkastas och hela provningsföljden upprepas.

2.1.2.14. Med användning av medelvärdet för den högsta bromskraftskoefficienten för varje serie av provningskörningar:

För provningsföljden R1 – T – R2 ska den högsta bromskraftskoefficient för standardreferensdäcket som ska användas för jämförelse med kandidatdäckets prestanda sättas till:

(R1 + R2)/2

där:

R1 är medelvärdet för den högsta bromskraftskoefficienten i den första serien av provningskörningar med standardreferensdäcket och R2 medelvärdet för den högsta bromskraftskoefficienten i den andra serien av provningskörningar med standardreferensdäcket

För provningsföljden R1 – T1 – T2 – R2 ska den högsta bromskraftskoefficienten för standardreferensdäcket sättas till:

2/3 R1 + 1/3 R2 för jämförelse med kandidatdäck T1 och

1/3 R1 + 2/3 R2 för jämförelse med kandidatdäck T2

För provningsföljden R1 – T1 – T2 – T3 – R2 ska den högsta bromskraftskoefficienten för standardreferensdäcket sättas till:

3/4 R1 + 1/4 R2 för jämförelse med kandidatdäck T1

(R1 + R2)/2 för jämförelse med kandidatdäck T2, och

1/4 R1 + 3/4 R2 för jämförelse med kandidatdäck T3

2.1.2.15. Index för väggrepp vid vått väglag (G) ska beräknas enligt:

Formula

2.2. Förfarande för standardfordon

2.2.1. Fordonet ska vara ett standardfordon i kategori M1, kunna köras i minst 90 km/h och vara utrustat med ett låsningsfritt bromssystem (ABS).

2.2.1.1. Fordonet får inte ändras utom:

a)	för att tillåta montering av ett ökat utbud av hjul- och däckdimensioner,

b)	för att tillåta mekanisk (inkl. hydraulisk, elektrisk eller pneumatisk) manövrering av färdbromsreglaget. Systemet kan manövreras automatiskt med signaler från anordningar som ingår i eller ligger nära banan.

2.2.2. Provningsförfarande

2.2.2.1. Provningsdäcken ska putsas för att avlägsna eventuella utskjutande pressningsrester som skulle kunna påverka provningen.

2.2.2.2. Provningsdäcket ska monteras på den provningsfälg som anges av däcktillverkaren i godkännandeansökan och pumpas till 220 kPa för alla fall.

2.2.2.3. Däcket ska i minst två timmar konditioneras nära provningsbanan så att det stabiliseras vid provningsbaneområdets omgivningstemperatur. Däcket(n) får inte utsättas för direkt solsken under konditioneringen.

2.2.2.4. Den statiska belastningen på däcket ska ligga:

a)	mellan 381 kg och 572 kg för standardreferensdäcket, och

b)	mellan 60 % och 90 % av det belastningsvärde som i varje annat fall motsvarar däckets belastningsindex.

Variationen i belastning på däck på samma axel ska vara sådan att den belastning som bärs av det mindre belastade däcket inte får vara mindre än 90 % av belastningen på det däck som bär den större belastningen.

2.2.2.5. Kort före provningen ska banan konditioneras genom att minst tio bromsprovningar från 90 km/h till 20 km/h utförs på den del av banan som ska användas för prestandaprovningsprogrammet men med användning av däck som inte ingår i detta program.

2.2.2.6. Omedelbart före provningen ska däcktrycket kontrolleras och, om så krävs, återställas till de värden som anges i punkt 2.2.2.2.

2.2.2.7. Med början i en inledande hastighet av mellan 87 km/h och 83 km/h ska en konstant kraft som är tillräcklig för att igångsätta det låsningsfria bromssystemet på alla fordonets hjul och för utmynna i en stabil deceleration av fordonet innan hastigheten minskas till 80 km/h tillföras färdbromsreglaget, och denna kraft ska vidmakthållas tills fordonet bringats till stillastående.

Bromsprovningen ska utföras med spaken för manuell växling i friläge eller med växelväljaren för automatisk växling i neutralläge.

2.2.2.8. Provningsriktningen ska vara samma för varje provningsomgång och samma för kandidatprovningsdäcket som för det standardreferensdäck med vilket dess prestanda ska jämföras.

2.2.2.9. För nya däck ska två provningskörningar utföras för att konditionera däcket. Dessa provningar får användas för att kontrollera registreringsutrustningens funktion, men resultaten ska inte beaktas vid prestandabedömningen.

2.2.2.10. För utvärderingen av ett däcks prestanda jämfört med standardreferendäckets ska bromsprovningen utföras från samma punkt och i samma körfält på provningsbanan.

2.2.2.11. Provningsordningsföljden ska vara:

R1 – T – R2

där:

R1 är den inledande provningen av standardreferensdäcket, R2 den upprepade provningen av standardreferensdäcket och T provningen av det kandidatdäck som ska utvärderas.

Högst tre kandidatdäck får provas innan provningen av standardreferensdäcket upprepas t.ex.:

R1 – T1 – T2 – T3 – R2

2.2.2.12. Medelvärdet för fullt utvecklad deceleration mellan 80 km/h och 20 km/h ska beräknas för minst tre giltiga resultat för standardreferensdäcket och 6 giltiga resultat för kandidatdäcken.

Medelvärdet för fullt utvecklad deceleration erhålls med:

medelvärdet för fullt utvecklad deceleration = 231,48/S

där:

S är den uppmätta bromssträckan i meter mellan 80 km/h och 20 km/h.

För att resultaten ska anses giltiga ska den variationskoefficient som bestäms av standardavvikelsen dividerad med resultatmedelvärdet, uttryckt i %, vara inom 3 %. Om detta inte kan uppnås genom upprepad provning av standardreferensdäcket ska utvärderingen av kandidatdäcket(en) förkastas och hela provningsordningsföljden upprepas.

Medelvärdet för de beräknade värdena för medelvärdet för fullt utvecklad deceleration ska bestämmas för varje serie av provningskörningar.

2.2.2.13. Med användning av genomsnittsvärdet för medelvärdet för fullt utvecklad deceleration för varje serie av provningskörningar:

För provningsföljden R1 – T – R2 ska det medelvärde för fullt utvecklad deceleration av standardreferensdäcket som ska användas vid jämförelse med kandidatdäckets prestanda sättas till:

(R1 + R2)/2

där:

R1 är det genomsnittliga medelvärdet för fullt utvecklad deceleration för den första serien av provningskörningar med standardreferensdäcket och R2 det genomsnittliga medelvärdet för fullt utvecklad deceleration för den andra serien av provningskörningar med standardreferensdäcket.

För provningsföljden R1 – T1 – T2 – R2 ska medelvärdet för fullt utvecklad deceleration av standardreferensdäcket sättas till:

2/3 R1 + 1/3 R2 för jämförelse med kandidatdäck T1, och

1/3 R1 + 2/3 R2 för jämförelse med kandidatdäck T2.

För provningsföljden R1 – T1 – T2 – T3 – R2 ska medelvärdet för fullt utvecklad deceleration oav standardreferendäcket sättas till:

3/4 R1 + 1/4 R2 för jämförelse med kandidatdäck T1,

(R1 + R2)/2 för jämförelse med kandidatdäck T2, och

1/4 R1 + 3/4 R2 för jämförelse med kandidatdäck T3.

2.2.2.14. Index för väggrepp vid vått väglag (G) ska beräknas enligt:

Formula

2.2.2.15. Om kandidatdäcken inte kan monteras på samma fordon som standardreferensdäcket, t.ex. beroende på däckdimension eller oförmåga att nå den belastning som krävs, ska jämförelsen utföras med användning av övergångsdäck, nedan kallade ”kontrolldäck”, och två olika fordon. Ett fordon ska kunna förses med standardreferens- och kontrolldäcket och det andra fordonet ska kunna förses med kontroll- och kandidatdäcket.

2.2.2.15.1. Kontrolldäckets index för väggrepp vid vått väglag jämfört med standardreferensdäckets (G1) och kandidatdäckets jämfört med kontrolldäckets (G2) ska upprättas enligt förfarandet i punkterna 2.2.2.1-2.2.2.15.

Kandidatdäckets index för väggrepp vid vått väglag jämfört med standardreferensdäckets ska vara produkten av två resulterande index för väggrepp vid vått väglag, dvs. G1 × G2.

2.2.2.15.2. Banan och dess delar ska vara desamma för alla provningarna och omgivningsförhållandena ska vara jämförbara, t.ex. ska temperaturen på den fuktade banans underlag ligga inom ± 5 °C. Alla provningar ska fullgöras samma dag.

2.2.2.15.3. Samma uppsättning kontrolldäck ska användas för jämförelse med standardreferensdäcket och med kandidatdäcket och ska monteras i samma hjullägen.

2.2.2.15.4. De kontrolldäck som använts för provning ska därefter förvaras på samma villkor som krävs for standardreferensdäcket, dvs. i enlighet med ASTM E 1136-93 (förnyat godkännande 1998).

2.2.2.15.5. Standardreferensdäcket och kontrolldäcken ska förkastas om det finns oregelbundet slitage eller skada eller när prestanda förefaller ha försämrats.

Tillägg

Provningsrapport

(Väggrepp på vått underlag)

DEL 1 – RAPPORT

1. Typgodkännandemyndighet eller teknisk tjänst: …

2. Den sökandes namn och adress: …

3. Provningsrapport nr: …

4. Tillverkare och varu- eller handelsbeteckning: …

5. Däckklass (C1, C2 eller C3): …

6. Användningskategori: …

7. Koefficient för väggrepp på vått underlag jämfört med standardreferensdäcket enligt punkterna 2.1.2.15 eller 2.2.2.15: …

8. Anmärkningar (i förekommande fall): …

9. Datum: …

10. Underskrift: …

DEL 2 – PROVNINGSUPPGIFTER

1. Provningsdatum: …

2. Provningsfordon (fabrikat, modell, år, ändringar osv. eller identifiering av släpvagn): …

…

3. Provningsbanans belägenhet: …

3.1. Provningsbanans egenskaper: …

3.2. Utfärdad av: …

3.3. Certifieringsmetod: …

4. Däckprovningsuppgifter: …

4.1. Däckdimensionsbeteckning och driftbeskrivning: …

4.2. Däckets varu- och handelsbeskrivning: …

4.3. Referenstryck: kPa …

4.4. Provningsuppgifter:

Däck	Standardreferensdäck	Kandidat	Kontroll
Provningsdäckbelastning (kg)
Vattendjup (mm) (0,5–1,5 mm)
Den fuktade banans medeltemperatur (°C) (5–35 °C)

4.5. Provningsfälgens breddkod: …

4.6. Givartyp för temperaturmätning: …

4.7. Identifiering av standardreferensdäcket: …

5. Giltiga provningsresultat:

Körning nr	Provningshastighet (km/h)	Körriktning	Standardreferensdäck	Kandidatdäck	Kontrolldäck	Högsta bromskraftskoefficient	medelvärde för fullt utvecklad deceleration	index för väggrepp vid vått väglag (G)	Kommentarer
1
2
3
4
5
6
7
8

		ISSN 1725-2628
Europeiska unionens officiella tidning		L 231

Svensk utgåva	Lagstiftning	51 årgången 29 augusti 2008

Innehållsförteckning		I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras	Sida
		FÖRORDNINGAR
		Kommissionens förordning (EG) nr 843/2008 av den 28 augusti 2008 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	1
		Kommissionens förordning (EG) nr 844/2008 av den 28 augusti 2008 om fastställande av exportbidrag för vitsocker och råsocker som exporteras i obearbetat skick	3
		Kommissionens förordning (EG) nr 845/2008 av den 28 augusti 2008 om fastställande av exportbidrag för sirap och vissa andra sockerprodukter som exporteras i obearbetat skick	5
		Kommissionens förordning (EG) nr 846/2008 av den 28 augusti 2008 om fastställande av det högsta exportbidraget för vitsocker inom ramen för den stående anbudsinfordran som föreskrivs i förordning (EG) nr 900/2007	7
		Kommissionens förordning (EG) nr 847/2008 av den 28 augusti 2008 om fastställande av det högsta exportbidraget för vitsocker inom ramen för den stående anbudsinfordran som föreskrivs i förordning (EG) nr 1060/2007	8
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 848/2008 av den 28 augusti 2008 om ändring av förordning (EG) nr 2076/2002 och beslut 2003/565/EG beträffande tidsperioderna i artikel 8.2 i rådets direktiv 91/414/EEG ( 1 )	9
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 849/2008 av den 28 augusti 2008 om ändring av förordning (EG) nr 3199/93 om ömsesidigt erkännande av förfaranden för att fullständigt denaturera alkohol för att erhålla punktskattebefrielse	11
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 850/2008 av den 28 augusti 2008 om öppnande av förfarandet för tilldelning av exportlicenser för export av ost till Förenta staterna under 2009 inom ramen för vissa Gatt-kvoter	12
		Kommissionens förordning (EG) nr 851/2008 av den 28 augusti 2008 om fastställande av bidragssatserna för vissa produkter från sockersektorn som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget	17

(EUR/100 kg)
KN-nr	Kod för tredjeland (1)	Schablonvärde vid import
0702 00 00	MK	22,9
	XS	22,4
	ZZ	22,7
0707 00 05	JO	162,5
	MK	21,6
	TR	128,2
	ZZ	104,1
0709 90 70	TR	93,7
0709 90 70	ZZ	93,7
0805 50 10	AR	61,4
	CL	65,6
	UY	66,2
	ZA	73,8
	ZZ	66,8
0806 10 10	EG	190,0
	TR	113,6
	ZZ	151,8
0808 10 80	AR	89,1
	BR	96,4
	CL	91,6
	CN	74,3
	NZ	107,0
	US	113,4
	ZA	85,3
	ZZ	93,9
0808 20 50	AR	131,3
	CN	53,0
	TR	147,5
	ZA	97,8
	ZZ	107,4
0809 30	TR	141,0
0809 30	ZZ	141,0
0809 40 05	IL	129,9
	MK	62,1
	TR	107,3
	XS	62,1
	ZZ	90,4

Varugruppsbeteckning enligt tilläggsanmärkningarna i kapitel 4 i Förenta staternas tullkodex ”Harmonized Tariff Schedule of the United States”		Varugrupps- och kvotbeteckning	Tillgänglig kvantitet 2009
Tilläggsanmärkning	Varugrupp		Ton
(1)	(2)	(3)	(4)
16	Not specifically provided for (NSPF)	16-Tokyo	908,877
16	Not specifically provided for (NSPF)	16-Uruguay	3 446,000
17	Blue Mould	17	350,000
18	Cheddar	18	1 050,000
20	Edam/Gouda	20	1 100,000
21	Italian type	21	2 025,000
22	Swiss or Emmenthaler cheese other than with eye formation	22-Tokyo	393,006
22	Swiss or Emmenthaler cheese other than with eye formation	22-Uruguay	380,000
25	Swiss or Emmenthaler cheese with eye formation	25-Tokyo	4 003,172
25	Swiss or Emmenthaler cheese with eye formation	25-Uruguay	2 420,000

KN-nummer	Varuslag	Bidragssats i EUR/100 kg
		vid förutfastställelse av bidrag	annan
1701 99 10	Vitsocker	14,96	14,96

	II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt
	RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL
*	Föreskrifter nr 117 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser om godkännande av däck med avseende på däck-/vägbanebuller och väggrepp på vått underlag	19


	(1) Text av betydelse för EES