11.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/1

(1)

Rådet införde genom förordning (EG) nr 769/2002 (2) en slutgiltig antidumpningstull på 3 479 EUR per ton på import av kumarin med ursprung i Folkrepubliken Kina (”Kina”), som sedan utvidgades till att även omfatta import avsänd från Indien och Thailand genom rådets förordning (EG) nr 2272/2004 (3) samt från Indonesien och Malaysia genom rådets förordning (EG) nr 1650/2006 (4).

(2)

Kommissionen godtog genom ett beslut (5) av den 3 januari 2005 ett åtagande som gjorts av en indisk tillverkare i samband med undersökningen av det påstådda kringgåendet av antidumpningsåtgärderna på import av kumarin som avsänts från Indien eller Thailand.

(3)

Begäran ingavs den 8 februari 2007 av European Chemical Industry Council, CEFIC, (nedan kallat sökanden) som företrädare för den enda tillverkaren av produkten i gemenskapen, vilken alltså svarar för 100 % av produktionen av kumarin i gemenskapen.

(4)

Sökandena gjorde gällande och lade fram tillräcklig bevisning till stöd för att a) det är sannolikt att dumpningen och skadan för gemenskapsindustrin kommer att fortsätta eller återkomma och b) den berörda produkten importeras fortfarande från Kina till gemenskapen i betydande mängder och till dumpade priser.

(5)

Det gjordes vidare gällande att importens omfattning och priserna på den berörda importerade produkten bl.a. har fortsatt att inverka negativt på gemenskapsindustrins priser, vilket har haft en väsentlig negativ inverkan på gemenskapsindustrins ekonomiska situation och sysselsättningen i gemenskapen.

(6)

Sökanden påpekar vidare att de kinesiska exportörerna/tillverkarna av den berörda produkten under den tid åtgärderna tillämpats har försökt undergräva de gällande åtgärderna genom kringgående, vilket motverkades genom en utvidgning av åtgärderna genom förordning (EG) nr 2272/2004 och förordning (EG) nr 1650/2006.

(7)

Efter samråd med rådgivande kommittén fastslog kommissionen att bevisningen var tillräcklig för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång och inledde en undersökning i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning  (6).

(8)

Översynen vid giltighetstidens utgång omfattade en undersökning av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada som sträckte sig över perioden den 1 april 2006 till den 31 mars 2007 (nedan kallad översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2003 till och med slutet av översynsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(9)

Kommissionen underrättade officiellt den klagande gemenskapstillverkaren, de exporterande tillverkarna i Kina och deras företrädare, de kinesiska myndigheterna och de importörer, användare och intresseorganisationer som den visste var berörda om inledandet av översynen. Kommissionen sände frågeformulär till de exporterande tillverkarna, en tillverkare i Indien (jämförbart land, se skäl 26), den enda gemenskapstillverkaren, de importörer och användare som den visste var berörda samt till de parter som gav sig till känna inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledandet av översynen.

(10)

Eftersom ett stort antal exporterande tillverkare föreföll vara berörda av förfarandet, angavs det i tillkännagivandet om inledande att ett stickprovsförfarande skulle komma att tillämpas, i enlighet med artikel 17 i grundförordningen. För att besluta om huruvida ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall kunna göra ett urval ombads alla exporterande tillverkare att ge sig till känna och i enlighet med tillkännagivandet om inledande lämna grundläggande uppgifter om sin verksamhet beträffande kumarin under undersökningsperioden. Två företag i Kina besvarade frågeformuläret för stickprovsförfarandet, men bara en sade sig vara villig att samarbeta och besvarade frågeformuläret för dumpning:

(11)

Gemenskapstillverkaren och fyra importörer/användare besvarade frågeformulären. När det gäller jämförbart land, vägrade den indiska tillverkaren som kontaktades av kommissionen att samarbeta.

(12)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som ansågs nödvändiga för fastställandet av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för analysen av gemenskapens intresse. Kommissionen gav också de direkt berörda parterna tillfälle att skriftligen lämna sina synpunkter och begära att bli hörda.

(13)

Kontrollbesök gjordes hos följande företag:

(14)

Den berörda produkten är densamma som i den ursprungliga undersökningen, dvs. kumarin, ett vitaktigt kristalliniskt pulver med den karakteristiska lukten av nyslaget hö. Kumarin används framför allt som aromatisk kemikalie och som fixeringsmedel vid beredning av parfymoljor som används vid framställning av rengöringsmedel, kosmetika och parfymer.

(15)

Kumarin, som ursprungligen var en naturprodukt som utvanns ur tonkabönor, framställs nu syntetiskt. Kumarin kan framställas genom en syntetisk process som utgår från fenol och som ger salicylaldehyd (perkinreaktionen) eller genom en syntes på basis av ortokresol (raschigreaktionen). Kumarins viktigaste fysikaliska specifikation är dess renhetsgrad, som indikeras av smältpunkten. Den standardkvalitet av kumarin som saluförs i gemenskapen har en smältpunkt på mellan 68 °C och 70 °C, vilket motsvarar en renhetsgrad på 99 %.

(16)

Den berörda produkten klassificeras enligt KN-nummer 2932 21 00.

(17)

Liksom vid den ursprungliga undersökningen konstaterades det att den kumarin som exporteras till gemenskapen från Kina och den kumarin som tillverkas och säljs av gemenskapsindustrin på gemenskapsmarknaden i grunden har samma fysiska egenskaper och användningsområden och därmed är likadana produkter enligt artikel 1.4 i grundförordningen.

(18)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersöktes om det förekom dumpning för närvarande och huruvida åtgärdernas upphörande sannolikt skulle innebära att dumpningen fortsatte eller återkom.

(19)

I enlighet med artikel 11.9 i grundförordningen användes samma metod som i den ursprungliga undersökningen. Eftersom en översyn vid giltighetstidens utgång inte omfattar en undersökning av ändrade omständigheter, undersöktes det inte på nytt om tillverkarna kunde beviljas marknadsekonomisk status.

(20)

Statistiska uppgifter visar att ungefär 214 ton importerades till EU från alla källor, varav 137 ton hade sitt ursprung i Kina, och att importen utgjorde 20 % av gemenskapens förbrukning.

(21)

Det bör erinras om att i den förra undersökningen, vars resultat offentliggjordes i maj 2002, var det inte någon kinesisk exporterande tillverkare som samarbetade och inte någon som beviljades marknadsekonomisk status eller individuell behandling.

(22)

Frågeformulär för stickprovsförfarandet sändes ut till 21 tillverkare och exportörer i Kina, men bara två företag svarade, av vilka det bara var en som samarbetade genom att fylla i frågeformuläret. Det beslutades därför att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt. Detta svar täckte in omkring 5 % av importen från Kina under översynsperioden. Räknat i kapacitet svarade detta företag för omkring 17 % av den totala kinesiska kapaciteten.

(23)

Mot bakgrund av den mycket dåliga samarbetsviljan och mot bakgrund av det enda företagets begränsade representativitet för den kinesiska marknaden och tillverkningen, drogs slutsatsen att det inte gick att få någon tillförlitlig information direkt från de exporterande tillverkarna om importen av den berörda produkten till gemenskapen under översynsperioden. Under dessa omständigheter och i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, använde sig kommissionen av tillgängliga fakta, dvs. uppgifter om KN-nummer. Informationen i det enda besvarade frågeformuläret användes trots detta för att kontrollera de resultat som baserade sig på tillgängliga uppgifter enligt artikel 18.

(24)

Det fastställdes att uppgifterna om KN-nummer var de bästa uppgifterna för de flesta aspekterna i denna undersökning. TARIC-nummer och uppgifter som samlats in enligt artikel 14.6 i grundförordningen bekräftade riktigheten i siffrorna i KN-numren.

(25)

Där så krävdes användes som komplement uppgifter om exportpriser från samarbetande tillverkare och kinesisk exportstatistik som kommissionen har tillgång till (som också innehöll uppgifter om andra produkter än den berörda produkten).

(26)

Kumarin är en parfymolja som bara tillverkas i några få länder runt om i världen och det fanns därför mycket få tänkbara jämförbara länder att välja på. Enligt tillgänglig information i undersökningen var Frankrike, Kina och Indien de enda tillverkarländerna under översynsperioden. Förenta staterna användes i den tidigare översynsundersökningen, men det företaget hade därefter upphört med sin tillverkning. Indien föreslogs i meddelandet om inledande, men ingen indisk tillverkare gick med på att samarbeta.

(27)

Mot bakgrund av detta blev det nödvändigt att fastställa normalvärdet ”på någon annan skälig grund” i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen. Uppgifter från gemenskapsindustrin ansågs rimliga för detta ändamål.

(28)

Av de orsaker som förklaras i skäl 23 beräknades dumpningsmarginalerna med hjälp av uppgifter om KN-nummer, vilka kontrollerades mot den information som inkommit från den enda kinesiska exporterande tillverkare som samarbetade. Exportpriserna på importen från Kina justerades i syfte att få fram en jämförbar grund för normalvärdet. Justeringarna ledde till att beräkningarna gjordes på nivån fritt fabrik och skillnaden mellan exportpriset och normalvärdet uttrycktes i procent av det sammanlagda exportpriset cif. På denna grundval uppgår dumpningsmarginalen till ca 45 % under översynsperioden.

(29)

Om åtgärderna skulle upphöra att gälla, är det uppenbart att skulle det finnas ett klart motiv för de kinesiska exportörerna att sälja betydande mängder på EU:s mycket stora marknad. Denna slutsats drogs utifrån följande uppgifter som räknades fram under undersökningen:

(30)

I den förra undersökningen, som avslutades i maj 2002, fastställdes det att det fanns en mycket stor tillgång på outnyttjad tillverkningskapacitet i Kina (mellan 50 och 60 % av hela tillverkningskapaciteten). På grund av den låga graden av samarbetsvilja hos de kinesiska exporterande tillverkarna, fanns det mycket få uppgifter i undersökningen rörande outnyttjad kapacitet och lager i Kina.

(31)

Den enda samarbetande tillverkaren hade emellertid enligt sitt besvarade formulär en betydande outnyttjad kapacitet. Denna tillverkare hade omkring 500 ton i lager i slutet av översynsperioden, vilket utgjorde mer än 70 % av EU-marknaden under översynsperioden. Med tanke på att denna tillverkare bara svarar för 15–20 % av den kinesiska produktionskapaciteten, är det troligt att det finns ännu större lager tillgängliga för export till EU-marknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(32)

Med tanke på de ovan nämnda prisjämförelserna och tillgången på outnyttjad kapacitet och lager, kan man inte hävda att den kinesiska produktionen kommer att absorberas av tredjelandsmarknader och den kinesiska hemmamarknaden. Detta beror på att förbrukningen på tredjelandsmarknaderna har varit relativt stabil under de senaste tio åren och förväntas förbli stabil också i framtiden. Med hänsyn till detta är det uppenbart att de kinesiska tillverkarna kommer att behöva fortsätta att exportera till gemenskapen. Detta beror på att EU-marknaden är en av de mest attraktiva i världen med tanke på dess storlek och de höga priser som betalas. Om åtgärderna skulle upphöra att gälla, står det klart att ännu större mängder dumpad import skulle ledas om till EU-marknaden.

(33)

Såsom nämns i skäl 1 har de åtgärder som nu ses över utvidgats till att även omfatta Indien, Indonesien, Malaysia och Thailand till följd av en undersökning av kringgående. Detta visar på det starka intresset från dessa kinesiska tillverkare att komma in på gemenskapsmarknaden och deras vilja att göra det även med gällande antidumpningsåtgärder. De olika tillvägagångssätten för kringgående stöder därför slutsatsen att sannolikheten är stor för att ännu större mängder dumpad import skulle komma in på gemenskapsmarknaden om de nuvarande åtgärderna skulle upphöra.

(34)

Mot bakgrund av ovanstående dras slutsatsen att dumpningen sannolikt kommer att fortsätta om åtgärderna skulle upphävas.

(35)

Det företag som företräds av sökanden var under undersökningsperioden den enda kumarintillverkaren i gemenskapen. Denna gemenskapstillverkare anses därför utgöra gemenskapsindustrin i enlighet med artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen.

(36)

Den produkt som är föremål för översynen utgör en del av ett visst KN-nummer. För att kunna fastställa mängden produkter inom detta KN-nummer som inte är den berörda produkten, jämförde kommissionens avdelningar uppgifterna om KN-nummer med andra tillgängliga statistiska källor (se skäl 23). Det framgick av jämförelsen att näst intill 100 % av de produkter som importerades under denna kod faktiskt var den berörda produkten.

(37)

Förbrukningen i gemenskapen fastställdes därför genom att man lade samman alla uppgifter om KN-nummer för importen till gemenskapen med gemenskapsindustrins försäljningsvolymer på gemenskapsmarknaden enligt uppgifterna i det besvarade frågeformuläret.

(38)

Överlag minskade den synbara förbrukningen av kumarin med 8 % under skadeundersökningsperioden, med en minskning fram till 2005 och en ökning därefter. Förbrukningen verkar nu ha stabiliserats.

(39)

Förbrukningen i gemenskapen utvecklades på följande sätt:

Tabell 1

(40)

Såsom förklaras i skäl 36 användes KN-nummer 2932 21 00 som källa för importen av den berörda produkten till gemenskapen.

(41)

När det gäller den kinesiska importen, måste man ha i åtanke att det var de bevisade förfarandena för kringgående som ledde till utvidgningen av åtgärderna till att även omfatta Indien, Indonesien, Malaysia och Thailand. Till följd av att det vidtogs åtgärder mot kringgåendet, minskade under skadeundersökningsperioden både importen med ursprung i Kina och importen med ursprung i Kina avsänd från andra länder. Importen med ursprung i Kina är visserligen fortfarande betydande, men minskningen visar att åtgärderna mot kringgåendet fick effekt.

(42)

Såsom förklaras i skäl 38 minskade den synbara förbrukningen under skadeundersökningsperioden. Den kinesiska importen minskade än mer i förhållande till förbrukningen, vilket resulterade i en förlust av marknadsandelar i gemenskapen till förmån för gemenskapsindustrin. Importvolymen från tredjeländer till gemenskapen låg på en konstant nivå under skadeundersökningsperioden.

Tabell 2

(43)

Under skadeundersökningsperioden låg de genomsnittliga priserna cif på kumarin som importerats från Kina stadigt långt under gemenskapsindustrins priser.

(44)

Gemenskapsindustrin var tvungen att minska sin produktionsvolym av den berörda produkten med 25 % mellan 2003 och översynsperioden. Detta beror på att från och med 2003 tappade gemenskapsindustrin försäljningsvolymer på grund av kringgåendet. Industrin i gemenskapen förlorade dessutom försäljningsvolym när det gäller export till tredjeländer, eftersom gemenskapsindustrin också på marknaderna i tredjeländer utsattes för trycket från den kinesiska lågprisexporten.

(45)

Såsom förklaras i skälen 36–39, var gemenskapsindustrins försäljning av den berörda produkten i gemenskapen ganska stabil under hela översynsperioden. Under samma period drabbades dock gemenskapsindustrin av en allvarlig nedgång i den volym som exporterades till tredjeländer. Under dessa omständigheter blev gemenskapsindustrin tvungen att optimera sitt kapacitetsutnyttjande genom att minska kapaciteten. Trots detta förblev kapacitetsutnyttjandet ganska lågt.

Tabell 3

(46)

Gemenskapsindustrins försäljningsvolym i gemenskapen ökade med 36 % under skadeundersökningsperioden. Denna utveckling möjliggjordes av förlängningen av åtgärderna under ytterligare fem år och det effektiva undanröjandet av tillvägagångssätten för kringgående. Följaktligen minskade den kinesiska importen under samma period (se skäl 41). Importen från Indien, det enda andra kända tredjeland som tillverkar kumarin, var begränsad till det som gjordes under åtagandet.

(47)

Nivån på gemenskapsindustrins lager minskade under hela skadeundersökningsperioden.

(48)

Gemenskapsindustrin vann marknadsandelar under skadeundersökningsperioden. Såsom förklaras i skälen 41–42 har de gällande åtgärdernas effektivitet möjliggjort för gemenskapsindustrin att återvinna marknadsandelar. Ökningen av marknadsandelen med 22 procentenheter under skadeundersökningsperioden hade ett klart samband med undanröjandet av tillvägagångssätten för kringgående.

(49)

De genomsnittliga försäljningspriserna netto på kumarin på gemenskapsmarknaden minskade med 10 % under 2004 jämfört med priserna under 2003. Efter 2004 återhämtade sig priserna successivt, men kom under översynsperioden aldrig upp till 2003 års priser. Ett fullt prisåterhämtande som man skulle ha förväntat sig var det alltså långtifrån fråga om.

(50)

Prissituationen återspeglar det starka pristryck som importen från Kina utövar. Under skadeundersökningsperioden låg de genomsnittliga priserna cif på kumarin som importerats från Kina stadigt långt under gemenskapsindustrins priser. Med gällande åtgärder såldes under översynsperioden kumarin med ursprung i Kina till samma priser som de som gemenskapsindustrin tog ut. De kinesiska exportpriserna har således fungerat som ett tak och tvingat gemenskapsindustrin att justera sina priser i enlighet med detta. Till följd av detta har gemenskapsindustrin känt av en kraftig prisnedgång och industrin visar låg lönsamhet.

(51)

För att kunna avgöra om prisunderskridandet hade fortsatt när det gäller kumarin med ursprung i Kina, jämfördes gemenskapsindustrins priser fritt fabrik till icke-närstående kunder med importpriserna cif vid gemenskapens gräns genom att man använde sig av KN-nummer (se skäl 23). Jämförelsen visade att även om priserna låg nära de icke-skadliga priser som fastställts för gemenskapsindustrin, underskred importen inte gemenskapsindustrins priser.

Tabell 4

(52)

Lönsamheten av försäljningen av den berörda produkten till icke-närstående parter i gemenskapen verkar ha utvecklats i något positiv riktning under översynsperioden. Lönsamheten var negativ från och med år 2004 och framåt med en liten förbättring från och med 2006. Den låga lönsamheten beror delvis på de sänkta försäljningspriserna (se skälen 49 och 50), tillsammans med en ökning av kostnaderna, särskilt när det gäller råvaror. Produktivitetsförbättringen kunde bara delvis kompensera för dessa faktorers negativa inverkan på lönsamheten. Vinsten låg under hela skadeundersökningsperioden överlag långt under den normala vinsten.

(53)

Utvecklingen av det kassaflöde som genererades genom gemenskapsindustrins försäljning av den berörda produkten på gemenskapsmarknaden återspeglar lönsamhetsutvecklingen. Det är värt att notera att även om kassaflödet var litet låg det på positiva värden under skadeundersökningsperioden.

(54)

Undersökningen visade att gemenskapsindustrin inte hade några svårigheter att anskaffa kapital och att kapitalkostnaderna var mycket begränsade under skadeundersökningsperioden. Förmågan att anskaffa kapital kan dock inte ses som en meningsfull indikator i denna undersökning, eftersom gemenskapsindustrin består av en stor grupp företag vars tillverkning av kumarin bara utgör en liten del av dess sammanlagda tillverkning. Förmågan att anskaffa kapital hänger nära samman med resultaten för hela gruppen snarare än enskilda resultat för den berörda produkten.

(55)

Sysselsättningen inom gemenskapsindustrin minskade under skadeundersökningsperioden, särskilt från och med 2004 och framåt. Minskningen hänger samman med den omorganisation av tillverkningsprocessen för kumarin som gemenskapsindustrin företog. Produktiviteten hos gemenskapsindustrin mätt som produktionsvolym per sysselsatt person ökade påtagligt under översynsperioden.

(56)

Lönekostnaderna i sin helhet minskade som en direkt följd av omorganisationen (se skäl 55). Den genomsnittliga lönen per anställd låg kvar på samma nivå under hela skadeundersökningsperioden.

Tabell 5

(57)

Under skadeundersökningsperioden nådde investeringarna upp till sin högsta nivå under 2004 och minskade sedan. Under de nuvarande marknadsförhållandena är gemenskapsindustrin mer intresserad av att behålla den befintliga produktionsutrustningen än att utöka produktionskapaciteten.

(58)

Sett ur detta perspektiv återspeglar avkastningen på investeringarna, uttryckt som förhållandet mellan gemenskapsindustrins nettovinst och det bokförda värdet av de fasta tillgångarna, lönsamhetstendensen såsom förklaras i skäl 52.

(59)

Såsom framgår av skäl 36 och framåt ökade gemenskapsindustrins försäljningsvolym på EU-marknaden avsevärt, vilket möjliggjorde för gemenskapsindustrin att återvinna betydande marknadsandelar.

(60)

Vid analysen av dumpningens omfattning måste man ta hänsyn till att det finns gällande åtgärder som har till syfte att undanröja den skadevållande dumpningen. Med tanke på importvolymen under översynsperioden i kombination med en konstaterat hög dumpningsnivå (se skäl 28), kan påverkan på gemenskapsindustrins situation ändå inte anses vara försumbar.

(61)

Man bör också ta hänsyn till att gemenskapsindustrin på grund av kringgåendet inte skulle ha kunnat återhämta sig från den tidigare dumpningen efter införandet av antidumpningsåtgärderna 2002, eftersom åtgärder mot kringgåendet inte infördes förrän 2004 och 2006. Innan rådet införde åtgärderna mot kringgående för Indien, Indonesien, Malaysia och Thailand och kommissionen godtog åtagandet 2005, var nivån på importen från dessa fyra länder avsevärd och hindrade gemenskapsindustrin från att återhämta sig från verkningarna av dumpningen.

(62)

Införandet av antidumpningsåtgärder på import av kumarin med ursprung i Kina och utvidgningen av åtgärder till att omfatta de länder som användes för kringgåendet har haft en positiv inverkan på gemenskapsindustrin, som delvis kunde återhämta sig från sin svåra ekonomiska situation. Gemenskapsindustrins fortsatta ansträngningar att sänka kostnaderna och öka produktiviteten per anställd kunde nätt och jämt motverka effekterna av de ökade råvarupriserna och de sänkta försäljningspriserna på gemenskapsmarknaden.

(63)

De kinesiska tillverkarnas kringgående av åtgärderna (se skäl 33) ger stöd åt slutsatsen att de kinesiska exporterande tillverkarna har ett starkt intresse av att komma in på gemenskapsmarknaden.

(64)

Med beaktande av ovanstående analys, är gemenskapsindustrins situation fortfarande prekär, även om åtgärderna lett till att de skadevållande verkningarna av dumpningen har begränsats. All ökning av den dumpade importen skulle emellertid med all sannolikhet förvärra situationen och omintetgöra alla gemenskapsindustrins ansträngningar så att tillverkningen av kumarin skulle tvingas upphöra.

(65)

Vid bedömningen av den sannolika inverkan på gemenskapsindustrin om de åtgärder som är i kraft upphör att gälla togs följande faktorer i beaktande, i enlighet med vad som redovisas i skälen 28–34.

(66)

Gemenskapsindustrins försäljningsvolym på gemenskapsmarknaden har ökat till följd av de gällande åtgärderna. Det framgår av uppgifterna att gemenskapsindustrins marknadsandel har ökat avsevärt på en marknad där förbrukningen minskade med 8 % under skadeundersökningsperioden. Gemenskapsindustrin fortsatte emellertid att lida av de sänkta priserna.

(67)

Förbrukningen av kumarin minskade visserligen med 8 % (se skäl 38), men den globala förbrukningen av kumarin förväntas ändå inte ändras i någon högre grad, även om den i viss utsträckning är föremål för modetrender. Utan några åtgärder finns det tydliga tecken på att importen från Kina kommer att fortsätta till dumpade priser. Den mycket stora outnyttjade produktionskapaciteten i Kina tyder på att det är mycket sannolikt att importvolymerna till gemenskapen skulle öka om åtgärderna skulle upphävas.

(68)

Utvidgningen av åtgärderna efter förfarandet med kringgåendet var mycket effektiv när det gällde att få stopp på kringgåendet för den berörda produkten med ursprung i Kina, men avsänd från Indien, Indonesien, Malaysia och Thailand. Det är troligt att de kinesiska exporterande tillverkarna blir tvungna att bedriva en aggressivare prissättning i gemenskapen för att kompensera för den marknadsandel som förlorades när kringgåendet stoppades.

(69)

Det fastställdes i undersökningen (se skäl 29) att de kinesiska exportörerna skulle ha ett starkt motiv till att lägga om stora volymer till gemenskapsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Detta skulle göra det möjligt för de kinesiska exportörerna att använda en del av sin överskottskapacitet.

(70)

Sannolikheten för denna utveckling stöds ytterligare av det faktum att priserna i gemenskapen är högre än de kinesiska exportpriserna till andra tredjeländer. Detta skulle med säkerhet uppmuntra de kinesiska tillverkarna att öka sin verksamhet på gemenskapsmarknaden.

(71)

Ökningen av importen till lägre priser, som skulle bli den troliga följden av att åtgärderna upphörde att gälla, skulle troligtvis också få märkbart negativa konsekvenser för gemenskapsindustrin. Under sådana omständigheter skulle gemenskapsindustrin antingen bli tvungen att följa efter i prissänkningarna för att behålla sin marknadsandel eller upprätthålla priserna på den nuvarande nivån och i stället förlora kunder och med det försäljning. I det förra fallet skulle gemenskapsindustrin tvingas att gå med förlust och i det senare fallet skulle förlusten av försäljning till sist leda till ökade kostnader följt av förluster.

(72)

Om importen skulle öka såsom förutses om åtgärderna upphör att gälla, har undersökningen visat att det finns en uppenbar sannolikhet för återkommande skada för gemenskapsindustrin, som redan är i ett sårbart tillstånd. Slutsatsen blir att det inte längre skulle löna sig för gemenskapsindustrin att fortsätta sin tillverkning av kumarin.

(73)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om det skulle strida mot gemenskapens intresse som helhet att låta de nuvarande antidumpningsåtgärderna fortsätta att gälla. Gemenskapens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla berörda parters intressen, dvs. gemenskapsindustrins, importörernas, handlarnas och användarnas intresse. För att kunna bedöma de troliga verkningarna av att bibehålla eller inte bibehålla åtgärderna, begärde kommissionen uppgifter från alla ovan nämnda berörda parter.

(74)

På denna grundval undersöktes om det, trots slutsatserna om sannolikheten för återkommande dumpning och skada, fanns några tvingande skäl för att dra slutsatsen att det i detta särskilda fall inte skulle ligga i gemenskapens intresse att bibehålla åtgärderna.

(75)

Det ligger helt klart i den enda gemenskapstillverkarens intresse att fortsätta sin tillverkning av kumarin.

(76)

Om antidumpningsåtgärderna skulle upphävas, anser man också att det är sannolikt att dumpningen fortsätter och ökar, vilket skulle leda till att gemenskapsindustrins situation fortsätter att försämras, så att industrin till sist skulle försvinna helt.

(77)

Det kan på det hela taget konstateras att det skulle ligga i gemenskapsindustrins intresse att bibehålla åtgärderna.

(78)

13 importörer och 10 industriella användare kontaktades och frågeformulär sändes ut. Kommissionens avdelningar tog emot fyra svar från företag som gick med på att samarbeta.

(79)

En importör sade sig i ett av de fyra svaren vara emot åtgärderna, eftersom man i första hand såg till priset när den berörda produkten införskaffades. Detta företag uppgav emellertid också att inverkan av kostnaden för kumarin på de totala produktionskostnaderna är mycket begränsad.

(80)

Även om den berörda produkten används i andra industrier, där den rätt ofta inte kan ersättas, har den liten betydelse för den färdiga produktens sammansättning, både när det gäller kvantitet och pris, i de flesta fall mindre än 1 %. Betydelsen av tullen för användaren och för den slutliga konsumenten är därför mycket begränsad.

(81)

En del användare uppgav att de helt klart föredrog kumarin med ursprung i gemenskapen, därför att kvaliteten är bättre. Dessa användare skulle allvarligt drabbas om gemenskapsindustrin skulle upphöra med sin produktion därför att åtgärderna hade upphört.

(82)

Vid en analys av gemenskapens intresse, ska särskild hänsyn tas till behovet av att undanröja den snedvridning av handeln som följer av skadevållande dumpning och till behovet av att återställa en effektiv konkurrens. Härvidlag bör det erinras om att världsmarknaden för kumarin är mycket koncentrerad med enbart några få tillverkare, av vilka de viktigaste är belägna i Kina och i gemenskapen. Ur denna synvinkel är det viktigt att behålla flera olika försörjningskällor, däribland gemenskapsindustrin. Man bör vidare minnas att syftet med antidumpningsåtgärderna inte är att begränsa tillgången till källor utanför gemenskapen, och att kumarin med ursprung i Kina kan fortsätta att importeras till gemenskapen i tillräckliga kvantiteter.

(83)

Ovanstående överväganden tillsammans med den låga nivån av samarbete, bekräftar att importörernas och användarnas ekonomiska situation inte påverkas särskilt negativt av de gällande åtgärderna. Undersökningen har dessutom inte visat att eventuella negativa effekter skulle förvärras om åtgärderna förlängs.

(84)

Mot bakgrund av alla dessa faktorer dras slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl för att ett bibehållande av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle vara emot gemenskapens intresse.

(85)

Samtliga parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för rekommendationen att bibehålla de nuvarande åtgärderna. De beviljades även en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter efter meddelandet av uppgifter.

(86)

Mot bakgrund av ovanstående bör man bibehålla de gällande antidumpningsåtgärderna på import av kumarin med ursprung i Kina.

(87)

Såsom anges i skäl 1 har de gällande antidumpningstullarna på import av den berörda produkten från Kina utvidgats till att omfatta även import av kumarin som avsänts från Indien, Indonesien, Malaysia och Thailand, oavsett om de deklareras ha ursprung i Indien, Indonesien, Malaysia och Thailand eller inte. De gällande antidumpningstullarna på import av den berörda produkten bör även fortsättningsvis omfatta även import av kumarin som avsänts från Indien, Indonesien, Malaysia och Thailand, oavsett om de deklareras ha ursprung i Indien, Indonesien, Malaysia och Thailand eller inte. Den indiska exporterande tillverkare som det hänvisas till i skäl 2 och som undantogs från åtgärderna efter det att ett åtagande godtagits av kommissionen, bör även fortsättningsvis och på samma villkor undantas från de åtgärder som införs genom denna förordning.

a)

en faktura innehållande åtminstone de uppgifter som anges i bilagan uppvisas för medlemsstaternas tullmyndigheter vid uppvisandet av deklarationen för övergång till fri omsättning, och

b)

de varor som deklareras och uppvisas för tullen exakt motsvarar beskrivningen på fakturan.

11.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/13

11.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/15

(1)

I enlighet med artikel 6.2 första stycket och med tillämpning av artikel 17.2 i förordning (EG) nr 510/2006 har Tjeckiens ansökan om registrering av beteckningen ”Chamomilla Bohemica”, Belgiens ansökan om registrering av beteckningen ”Vlaams-Brabantse tafeldruif”, Slovakiens ansökan om registrering av beteckningen ”Slovenská parenica” och Italiens ansökan om registrering av beteckningen ”Cipollotto Nocerino” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (2).

(2)

Eftersom det inte har inkommit några invändningar till kommissionen i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 510/2006 bör dessa beteckningar registreras.

11.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/17

(1)

Kommissionens förordning (EG) nr 2707/2000 av den 11 december 2000 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1255/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter till skolelever (2) har vid flera tillfällen ändrats på ett genomgripande sätt (3). Eftersom det är nödvändigt att införa fler ändringar, bör den förordningen upphävas och ersättas med en ny förordning för förbättrad tydlighet och av rationella skäl.

(2)

Stödet för att leverera mjölk och vissa mjölkprodukter till elever bör finnas för förskolor eller andra inrättningar där förskoleverksamhet sker, grundskolor och gymnasieskolor. Med tanke på kampen mot övervikt och för att skolbarn ska få tillgång till hälsosamma mejeriprodukter, bör dessa skoltyper behandlas på samma sätt och få tillgång till ordningen. För att förenkla förvaltningen av ordningen bör elevers mjölkkonsumtion under vistelse på sommarkoloni uteslutas.

(3)

För att tillämpningen av denna ordning ska bli tydligare bör det understrykas att skolelever bör omfattas av stödet endast under skoldagar. Vidare bör det totala antalet skoldagar med avdrag för lediga dagar bekräftas av skolstyrelsen eller skolan i varje medlemsstat.

(4)

Erfarenheterna visar att det är svårt att övervaka användningen av subventionerade mjölkprodukter som används vid tillagning av skolmåltider. Det är dessutom inget effektivt sätt att uppnå ordningens utbildningssyfte. Därför bör utdelning av mjölk för tillagning av måltider begränsas.

(5)

För att ta hänsyn till att det i gemenskapen finns olika konsumtionsmönster för mjölk och vissa mjölkprodukter och mot bakgrund av dagens tendenser på hälsoområdet och inom näringslära, bör listan över stödberättigande produkter utvidgas och förenklas samtidigt som medlemsstaterna själv får bestämma vilka produkter på listan som ska omfattas av stödet.

(6)

För att garantera att de stödberättigande produkterna erbjuder en hög hälsoskyddsnivå ska de beredas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien (4) samt vara försedda med det identifieringsmärke som krävs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (5).

(7)

För att man ska kunna förvalta och kontrollera ordningen bör det inrättas ett godkännandesystem av de sökande.

(8)

Stödnivån för de olika stödberättigande produkterna bör fastställas med beaktande av det stöd till mjölk som fastställs i artikel 102 i förordning (EG) nr 1234/2007 samt det tekniska sammanhanget mellan produkterna.

(9)

När det gäller utbetalningen av stödet bör det fastställas vilka villkor de ansökande ska uppfylla, vilka krav som måste uppfyllas för att få lämna in en ansökan, vilka kontroller och sanktioner som behöriga myndigheter ska använda sig av och hur stödet ska betalas ut.

(10)

I artikel 102.4 i förordning (EG) nr 1234/2007 fastställs att stödet får beviljas för högst 0,25 liter mjölkekvivalent per elev och dag. Mjölkekvivalenter för olika mjölkprodukter bör fastställas.

(11)

Inom ramen för stödordningen bör det fastställas vilka kontroller som garanterar att stödbeloppet blir synligt i det pris som stödmottagarna betalar och att de subventionerade mjölkprodukterna inte omdestineras till andra mål än de föreskrivna.

(12)

För att man ska kunna skydda gemenskapens ekonomiska intressen, bör det antas lämpliga bestämmelser för bekämpning av oegentligheter och bedrägeri. Bestämmelserna bör omfatta fullständiga administrativa kontroller kompletterade med kontroller på plats. För att kontrollerna i medlemsstaterna ska utföras på likartade sätt bör kontrollernas omfattning, innehåll, tidsmässiga planering och rapportering anges, varvid hänsyn tas till att ordningen genomförs på olika sätt i medlemsstaterna. Dessutom bör felaktigt utbetalda belopp återkrävas och man bör fastställa sanktioner för att avskräcka sökande från att begå bedrägerier.

(13)

För att förenkla medlemsstaternas administration, bör de maximalt stödberättigande kvantiteterna beräknas utifrån antalet elever i regelbunden skolgång med den sökandens uppgifter som underlag.

(14)

Erfarenheterna visar att stödmottagarna inte känner till den roll som Europeiska unionen spelar i skolmjölksordningen. Vid varje skola som omfattas av skolmjölksordningen bör det därför tydligt anges att Europeiska unionen subventionerar projektet.

(15)

Av övervakningsskäl bör varje år viss information om skolmjölksordningen skickas till kommissionen.

(16)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

a)

kategori II: 100 kg = 90 kg mjölk.

b)

kategori III: 100 kg = 300 kg mjölk.

c)

kategori IV: 100 kg = 899 kg mjölk.

d)

kategori V: 100 kg = 765 kg mjölk.

a)

en skola,

b)

en skolstyrelse som ansöker om stöd för de produkter som delas ut till skolelever för vilka den ansvarar,

c)

leverantören av produkterna, om medlemsstaten tillåter,

d)

en organisation som lämnar in stödansökan för en eller flera skolors eller skolstyrelsers räkning och som har upprättats särskilt för detta ändamål, om medlemsstaten tillåter.

a)

Att endast använda mjölkprodukterna för förtäring i enlighet med den här förordningen av eleverna i sökandens skola eller den skola för vars räkning ansökan om stöd har lämnats in.

b)

Att betala tillbaka de stöd som felaktigt betalats ut för berörda kvantiteter om det konstateras att mjölkprodukterna inte har lämnats till de mottagare som avses i artikel 2 eller när stödet har betalats ut för andra kvantiteter än de som avses i artikel 5.

c)

Att på begäran av den behöriga myndigheten lägga fram styrkande handlingar.

d)

Att underkasta sig alla kontroller som den behöriga myndigheten i medlemsstaten fattar beslut om, framför allt i form av granskning av räkenskaperna och fysiska kontroller.

a)

Distribuerade kvantiteter per kategori och underkategori.

b)

Namn på och adress till den skola eller skolstyrelse som berörs av informationen i punkt a), eller dess unika identifieringsnummer.

a)

5 % av beloppet om tidsfristen överskrids med en månad eller mindre,

b)

10 % av beloppet om tidsfristen överskrids med mer än en månad, men mindre än två månader.

a)

Ett kvitto för de kvantiteter som levererats ska kunna uppvisas.

b)

Det ska finnas en kontrollrapport upprättad av den behöriga myndigheten, som har utarbetats före den slutliga utbetalningen av stödet och som visar att villkoren för utbetalningen är uppfyllda.

c)

Uppvisande, om medlemsstaten godkänner det, av ett annat bevis för att de kvantiteter som levererats i enlighet med den här förordningen har betalats.

a)

Hur stödet påverkar det pris stödmottagaren ska betala.

b)

De register som avses i artikel 9, även bokföring i form av kvitton över inköp och försäljning samt kontoutdrag.

c)

Att de subventionerade produkterna används i enlighet med bestämmelserna i denna förordning, särskilt när det finns skäl att misstänka oegentligheter.

a)

En allmän del med bland annat uppgifter om

b)

En del med beskrivning av de kontroller som utförts, och i synnerhet med information om

a)

De kvantiteter mjölk och mjölkprodukter uppdelade i kategorier och underkategorier för vilka stöd har betalats under den föregående perioden 1 augusti–31 juli samt den maximalt tillåtna kvantiteten och hur den räknats fram.

b)

Det antal elever som beräknas delta i skolmjölksordningen.

11.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/27

(1)

I artikel 32 i förordning (EG) nr 318/2006 fastställs att skillnaden mellan priserna på världsmarknaden för de produkter som förtecknas i artikel 1.1 b i den förordningen och priserna för dessa produkter inom gemenskapen får täckas av ett exportbidrag.

(2)

Med hänsyn till den situation som för närvarande råder på sockermarknaden bör exportbidrag fastställas i enlighet med bestämmelserna och vissa kriterier i artiklarna 32 och 33 i förordning (EG) nr 318/2006.

(3)

Enligt artikel 33.2 första stycket i förordning (EG) nr 318/2006 kan världsmarknadssituationen eller de särskilda behoven på vissa marknader vara sådana att bidraget måste varieras beroende på destination.

(4)

Bidrag bör endast beviljas för produkter som omfattas av den fria rörligheten för varor inom gemenskapen och som uppfyller kraven i förordning (EG) nr 318/2006.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för socker.

11.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/29

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 900/2007 av den 27 juli 2007 om en stående anbudsinfordran till och med utgången av regleringsåret 2007/08 för fastställande av exportbidrag för vitsocker (2) föreskrivs att det skall genomföras delanbudsinfordringar.

(2)

I enlighet med artikel 8.1 i förordning (EG) nr 900/2007 och efter en granskning av de anbud som lämnats in i samband med den delanbudsinfordran som löper ut den 10 juli 2008 är det lämpligt att fastställa ett högsta exportbidrag för denna delanbudsinfordran.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för socker.

11.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/30

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1060/2007 av den 14 september 2007 om inledande av en stående anbudsinfordran för exportförsäljning av socker som innehas av interventionsorganen i Belgien, Tjeckien, Spanien, Irland, Italien, Ungern, Polen, Slovakien och Sverige (2) föreskrivs att det skall genomföras delanbudsinfordringar.

(2)

I enlighet med artikel 4.1 i förordning (EG) nr 1060/2007 och efter en granskning av de anbud som lämnats in i samband med den delanbudsinfordran som löper ut den 9 juli 2008 är det lämpligt att fastställa ett högsta exportbidrag för denna delanbudsinfordran.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för socker.

11.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/31

(1)

Europeiska unionens personaldomstol (nedan kallad personaldomstolen) inrättades genom rådets beslut 2004/752/EG, Euratom (1). Genom nämnda beslut läggs därför en bilaga till protokollet om domstolens stadga (nedan kallad bilaga I till domstolens stadga).

(2)

Genom beslut 2005/150/EG, Euratom (2) fastställde rådet villkoren och formerna för ingivande och handläggning av ansökningar om anställning som domare vid Europeiska unionens personaldomstol, i enlighet med artikel 3.2 i bilaga I till domstolens stadga.

(3)

Genom beslut 2005/49/EG, Euratom (3) fastställde rådet reglerna för arbetssättet för den kommitté som avses i artikel 3.3 i bilaga I till domstolens stadga (nedan kallad kommittén).

(4)

Genom beslut 2005/151/EG, Euratom (4) utnämnde rådet ledamöterna i kommittén.

(5)

Genom beslut 2005/577/EG, Euratom (5) utnämnde rådet, efter samråd med kommittén, de sju domarna vid personaldomstolen. I enlighet med artikel 2 i det beslutet utnämndes tre av dessa domare för en tid av tre år, för perioden från och med den 1 oktober 2005 till och med den 30 september 2008. Till följd av den lottning som genomfördes av rådets ordförande vid mötet den 12 oktober 2005 ska domarna Irena BORUTA, Horstpeter KREPPEL och Sean VAN RAEPENBUSCH avgå den 30 september 2008 (6).

(6)

Ett meddelande om utlysning av tre domartjänster vid personaldomstolen för perioden från och med den 1 oktober 2008 till och med den 30 september 2014 offentliggjordes den 7 december 2007 (7). Tidsfristen för att lämna in ansökningar löpte ut den 25 januari 2008. 53 ansökningar inkom, inbegripet ansökningarna från de tre avgående domarna.

(7)

Kommittén har sammanträtt den 3 och 4 mars samt den 9 och 10 april 2008. Efter att ha avslutat sina överläggningar avgav kommittén det yttrande med bifogad förteckning som avses i artikel 3.4 i bilaga I till domstolens stadga. På förteckningen finns sex sökande.

(8)

Enligt artikel 225a fjärde stycket i EG-fördraget och artikel 140b fjärde stycket i Euratomfördraget ska domarna vid personaldomstolen utses av rådet.

(9)

Tre personer från ovan nämnda förteckning bör sålunda utnämnas, varvid det ska tillses att personaldomstolens sammansättning är välavvägd, med rekrytering bland medlemsstaternas medborgare över största möjliga geografiska område vad gäller företrädda nationella rättsordningar enligt artikel 3.1 i bilaga I till domstolens stadga.

(10)

Rådet fattar beslutet om att förnya mandatet för de tre avgående domarna vid personaldomstolen med beaktande av det exceptionella förhållandet att dessa utövat ett faktiskt mandat på två år. Detta beslut får under inga omständigheter bli prejudicerande.

—

Irena BORUTA

—

Horstpeter KREPPEL

—

Sean VAN RAEPENBUSCH

11.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/33

11.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/34

(1)

Räkenskaperna för Europeiska centralbanken (ECB) och de nationella centralbankerna i Eurosystemet ska granskas av oavhängiga externa revisorer som ECB-rådet har rekommenderat och Europeiska unionens råd godkänt.

(2)

Förordnandet för Coopers and Lybrand (1998–2003) och KPMG Deutsche Treuhand-Gesellschaft AG Wirtschaftsprüfungsgesellschaft (2003–2007) har löpt ut efter revisionen avseende räkenskapsåret 2007. Det är därför nödvändigt att utse en extern revisor från och med räkenskapsåret 2008.

(3)

ECB-rådet har rekommenderat att PricewaterhouseCoopers Aktiengesellschaft Wirtschaftsprüfungsgesellschaft bör utses till ECB:s externa revisorer för räkenskapsåren 2008–2012.

11.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/35

(1)

Rådet antog den 24 januari 2006 beslut 2006/116/EG om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden från och med den 26 januari 2006 till och med den 25 januari 2010 (1).

(2)

En plats som ledamot i Regionkommittén har blivit ledig till följd av att António Paulino DA SILVA PAIVA har avgått.

11.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/36

(1)

Den 24 januari 2006 antog rådet beslut 2006/116/EG om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden från och med den 26 januari 2006 till och med den 25 januari 2010 (1).

(2)

En plats som ledamot har blivit ledig till följd av att Edgars ZALĀNS mandat har löpt ut. En plats som suppleant blir ledig till följd av att Indra RASSA utnämns som ordinarie ledamot i Regionkommittén.

a)

som ledamot

och

b)

som suppleant

11.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/37

(1)

Den 24 januari 2006 antog rådet beslut 2006/116/EG om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén för perioden från och med den 26 januari 2006 till och med den 25 januari 2010 (1).

(2)

En plats som ledamot i Regionkommittén har blivit ledig till följd av att mandatet för Franciszek WOŁODŹKO löpt ut. En plats som ledamot i Regionkommittén har blivit ledig till följd av att mandatet för Ludwik Kajetan WĘGRZYN löpt ut. En plats som suppleant i Regionkommittén har blivit ledig till följd av att mandatet för Marek TROMBSKI löpt ut.

a)

som ledamöter

och

b)

som suppleant

11.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/38

(1)

Den 9 augusti 2006 ansökte företaget PhytoTrade Africa hos de behöriga myndigheterna i Förenade kungariket om att få släppa ut torkat fruktkött från baobab på marknaden som ny livsmedelsingrediens.

(2)

Den 12 juli 2007 utfärdade det behöriga organet för utvärdering av livsmedel i Förenade kungariket sin första utvärderingsrapport. Slutsatsen av rapporten var att torkat fruktkött från baobab inte utgör någon risk för konsumenten om det används enligt föreslagen mängd.

(3)

Den 1 augusti 2007 vidarebefordrade kommissionen den första utvärderingsrapporten till samtliga medlemsstater.

(4)

Inom den period på 60 dagar som fastställs i artikel 6.4 i förordning (EG) nr 258/97 restes i enlighet med denna bestämmelse motiverade invändningar mot utsläppandet av denna produkt på marknaden. Invändningarna handlade emellertid inte om produktens säkerhet. I enlighet med bestämmelserna i artikel 6.4 krävs dock ett gemenskapsbeslut.

(5)

Torkat fruktkött från baobab uppfyller kraven i artikel 3.1 i förordning (EG) nr 258/97.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

11.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/40

(1)

I direktiv 64/432/EEG fastställs att en medlemsstat eller en del av en medlemsstat kan förklaras officiellt fri från enzootisk bovin leukos, förutsatt att vissa villkor i det direktivet är uppfyllda.

(2)

Förteckningen över regioner i medlemsstaterna som är officiellt fria från enzootisk bovin leukos fastställs i bilaga III till kommissionens beslut 2003/467/EG av den 23 juni 2003 om fastställande av att vissa medlemsstater samt regioner i vissa medlemsstater har status som officiellt fria från tuberkulos, brucellos och enzootisk bovin leukos när det gäller nötkreatursbesättningar (2).

(3)

I beslutet som senast ändrades genom beslut 2008/404/EG, finns för närvarande 12 administrativa regioner (powiater) inom den överordnade administrativa enheten (vojvodskapet) Podkarpackie i Polen som är officiellt fria från enzootisk bovin leukos.

(4)

Polen har nu lämnat in uppgifter till kommissionen som visar att ytterligare 13 administrativa regioner (powiater) belägna inom samma överordnade administrativa enhet uppfyller kraven i direktiv 64/432/EEG och därför bör bli förklarade såsom officiellt fria från enzootisk bovin leukos.

(5)

Efter granskning av uppgifterna bör dessa powiater i Polen förklaras vara officiellt fria från enzootisk bovin leukos.

(6)

Bilaga III till beslut 2003/467/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

—

”Vojvodskapet Podkarpackie

11.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 183/41

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

Bilaga I

Bilaga II

Bilaga III

Bilaga IV

Bilaga V

Bilaga VI

Bilaga VII

Tillägg 1 –

Tillägg 2 –

Bilaga VIII

Bilaga IX

2.1.

typ av pneumatiskt däck: en kategori av pneumatiska däck som inte skiljer sig åt sinsemellan i sådana viktiga avseenden som

2.2.

Användningskategori:

2.3.

struktur: för ett pneumatiskt däck, däckstommens tekniska egenskaper. Särskilt görs åtskillnad mellan följande strukturer:

2.4.

vulst: den del av däcket som har sådan form och struktur att den passar fälgen och håller däcket kvar på denna (2).

2.5.

kord: de trådar som utgör väven i det pneumatiska däckets skiktstruktur (2).

2.6.

skikt: ett lager av gummibelagda parallella kordtrådar (2).

2.7.

stomme: annan del av ett pneumatiskt däck än slitbanan och däcksidorna som bär tyngden då däcket är pumpat (2).

2.8.

slitbana: den del av ett pneumatiskt däck som kommer i kontakt med marken, skyddar stommen mot mekanisk skada och bidrar till väggreppet (2).

2.9.

däcksida: den del av ett pneumatiskt däck som ligger mellan slitbanan och det område som är avsett att täckas av fälgflänsen (2).

2.10.

nedre däcksida: området mellan linjen för största däckbredd och det område som är avsett att täckas av fälgflänsen (2).

2.11.

slitbanefåra: mellanrummet mellan två bredvid varandra liggande räfflor eller lameller i slitbanemönstret (2).

2.12.

däckbredd (S): det rätlinjiga avståndet mellan sidornas ytterkanter på ett pumpat pneumatiskt däck, frånsett upphöjningar som utgörs av märkningar, dekoration, skyddsband eller ribbor (2).

2.13.

total bredd: det rätlinjiga avståndet mellan däcksidornas ytterkanter på ett pumpat pneumatiskt däck, inkl. märkningar, dekoration, skyddsband eller ribbor (2).

2.14.

sektionshöjd (H): det avstånd som är lika med hälften av differensen mellan däckets ytterdiameter och fälgens nominella diameter.

2.15.

nominellt profilförhållande (Ra): hundra gånger det värde som erhålls genom att dividera den nominella sektionshöjden (H) med den nominella däckbredden (S1), där bägge måtten uttrycks i samma enheter.

2.16.

ytterdiameter (D): den totala diametern för ett luftfyllt nytt pneumatiskt däck (2).

2.17.

däckstorleksbeteckning:

2.18.

nominell fälgdiameter (d): diametern på den fälg på vilken däcket avses att monteras (2).

2.19.

fälg: den fasta punkt för däck och slang eller för ett slanglöst däck på vilken vulsterna är fästa (2).

2.20.

teoretisk fälg: den tänkta fälg vars bredd skulle vara lika med x gånger den nominella däckbredden. Värdet på x ska anges av typens tillverkare.

2.21.

mätfälg: den fälg på vilken däcket ska inpassas för de dimensionella mätningarna.

2.22.

provningsfälg: den fälg på vilken ett däck måste monteras för uthållighetsprovning av belastning/hastighet.

2.23.

spaltning: bortbrytning av gummistycken från däckets slitbana.

2.24.

kordseparering: delning av kordtrådarna från gummibeläggningen.

2.25.

skiktseparering: delning av intill varandra liggande skikt.

2.26.

slitbaneseparering: lösgörning av slitbanan från stommen.

2.27.

belastningsindex: en eller två siffror som anger den last som ett däck kan bära i enkelmontage eller enkel- och dubbelmontage vid den hastighet som motsvarar tillhörande hastighetskategori när det används enligt tillverkarens anvisningar. En typ av pneumatiskt däck kan ha en eller två uppsättningar belastningsindex, beroende på om bestämmelserna i punkt 6.2.5 tillämpas. Förteckningen över dessa index och motsvarande belastning återfinns i bilaga IV.

2.28.

hastighetskategori:

2.29.

Variation av tabellerad belastningskapacitet som funktion av hastighet:

I tabellen i bilaga VIII visas den lastvariation som ett pneumatiskt däck kan tåla när den används vid andra hastigheter än den som dess symbol för nominell hastighetskategori anger, som funktion av belastningsindex och symbol för nominell hastighetskategori. Belastningsvariationerna ska inte tillämpas om mer än en belastningsindexsymbol och hastighetskategori anges i enlighet med bestämmelserna i punkt 6.2.5.

3.1.1.

Tillverkarens namn eller varumärke.

3.1.2.

Storleksbeteckning för däcket enligt definitionen i punkt 2.17 i dessa föreskrifter.

3.1.3.

Följande uppgifter om däckstrukturen:

3.1.4.

Symbol(er) för hastighetskategori.

3.1.5.

Märkningen M+S eller M.S eller M&S för vinterdäck.

3.1.6.

Däckets belastningsindex enligt definitionen i punkt 2.27 i dessa föreskrifter.

3.1.7.

Ordet ”TUBELESS” då ett däck är avsett att användas utan innerslang.

3.1.8.

Däcket måste också märkas med tillverkningsdatum i form av en kombination av fyra siffror, där de två första anger tillverkningsveckan och de två sista tillverkningsåret. Denna märkning, som får anges enbart på en däcksida, ska inte vara obligatorisk på däck som lämnas för typgodkännande förrän två år efter dessa föreskrifters ikraftträdande (4).

3.1.9.

3.1.10.

Angivande med PSI-index av det däcktryck som ska användas i uthållighetsprovning av last och hastighet, i enlighet med tillägg 2 till bilaga VII. Denna märkning, som får anges enbart på en däcksida, ska dock inte vara obligatorisk på däck som lämnas för typgodkännande förrän två år efter dessa föreskrifters ikraftträdande.

3.1.11.

För däck som godkänns för första gången efter den 1 mars 2004 får den märkning som avses i punkt 2.17.1.4 endast placeras omedelbart efter den fälgdiametermärkning som avses i punkt 2.17.1.3.

3.1.12.

Märkningen ”ET” eller ”ML” eller ”MPT” för däck för särskild användning (5).

3.1.13.

Beteckningen ”C” eller ”LT”, efter den märkning för fälgdiameter som avses i punkt 2.17.1.3 och symbolen för konfigurationen av däck-fälg-montering enligt punkt 2.17.1.4, om sådan finns.

3.1.14.

Beteckningen ”CP” efter den märkning för fälgdiameter som avses i punkt 2.17.1.3 och symbolen för konfiguration av däck-fälg-montering enligt punkt 2.17.1.4, om sådan finns. Denna märkning är obligatorisk för däck som monteras på indrag i centrum om 5°, med ett belastningsindex vid enkel montering på 121 eller mindre och särskilt avsedd för montering på husbilar.

3.1.15.

Beteckningen ”FRT” (free rolling tyre) för däck som är utformade för montering på släpvagnsaxlar och andra fordonsaxlar än den främre styraxeln och drivaxeln.

4.1.1.

Däckets storleksbeteckning enligt definitionen i punkt 2.17 i dessa föreskrifter.

4.1.2.

Tillverkarens namn eller varumärke;

4.1.3.

Användningskategori (normal, särskild, vinter).

4.1.4.

Struktur: diagonal (korsskikt) eller radial.

4.1.5.

Hastighetskategori.

4.1.6.

Belastningsindex.

4.1.7.

Om däcket är avsett att användas med eller utan slang.

4.1.8.

Mått: total bredd och ytterdiameter.

4.1.9.

Faktorn ”x” i enlighet med punkt 2.20 ovan.

4.1.10.

Fälgar som däcket kan monteras på.

4.1.11.

Mätfälg och provningsfälg.

4.1.12.

Mättryck och provningstryckindex.

4.1.13.

Ytterligare belastnings- och hastighetskombinationer om punkt 6.2.5 nedan åberopas.

5.4.1.

En cirkel som omger bokstaven ”E” följt av det särskilda landsnumret för det land som har beviljat typgodkännandet (6) och

5.4.2.

ett typgodkännandenummer.

S

=

däckbredd uttryckt i mm uppmätt på mätfälgen,

S1

=

den nominella däckbredden i mm såsom den anges på däcksidan i den föreskrivna storleksbeteckningen,

A

=

mätfälgens bredd i mm enligt tillverkarens anvisningar, och

A1

=

den teoretiska fälgens bredd i mm.

D

ytterdiameter i mm,

d

det överenskomna tal som definieras i punkt 2.17.1.3 i mm,

S1

den nominella däckbredden i mm,

Ra

det nominella profilförhållandet,

H

nominell sektionshöjd i mm och lika med S1 × 0,01 Ra.

Dmin = d + (2H × a)

Dmax = d + (2H × b)

6.1.5.1.

För de storlekar som förtecknas i bilaga V och för däck som betecknas med symbolen ”A” för konfigurationen av däck-fälg-montering (se punkt 3.1.11) är den nominella sektionshöjden ”H” lika med:

H = 0,5 (D–d) (för referenser se punkt 6.1.2.1).

6.1.5.2.

För andra storlekar som inte förtecknas i bilaga V

definieras H och d i punkt 6.1.2.1.

6.1.5.3.

Koefficienterna a och b är följande:

7.1.1.

anse att ändringarna troligen inte har någon märkbar negativ inverkan och att däcket fortfarande uppfyller ställda krav, eller

7.1.2.

kräva en ytterligare provningsrapport från den tekniska tjänst som ansvarar för genomförandet av provningarna.

8.1.

Däck som är typgodkända enligt dessa föreskrifter ska tillverkas så att de överensstämmer med den typ som godkänts genom att de uppfyller kraven i punkt 6 ovan.

8.2.

Den godkännande myndighet som beviljat typgodkännande kan när som helst kontrollera de metoder för kontroll av överensstämmelse med godkänd typ som tillämpas vid varje tillverkningsenhet. För varje sådan enhet ska i normalfallet en granskning ske vartannat år.