BILAGA

till kommissionens förordning av den 25 juni 2008 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.

BILAGA

Gemensamt inrapporteringsformat enligt artikel 2.3

Resultat av kontroll av vissa fiskeriprodukter från Gabon i fråga om tungmetaller och sulfiter

Rapporterande land:

År:

Kvartal:

(1)  Varje analys ska rapporteras på en separat rad.

(2)  För sulfit ska resultatet rapporteras som SO2.

(3)  I enlighet med förordning (EG) nr 333/2007.

BILAGA 1A

MEDDELANDE

(största format: A4 (210 × 297 mm))

BILAGA 1B

MEDDELANDE

(största format: A4 (210 × 297 mm))

BILAGA 2

TYPGODKÄNNANDEMÄRKETS UTFORMNING

MALL A

(Se punkt 4.2.2.4 i dessa föreskrifter)

Ovanstående typgodkännandemärke anbringat på ett fordon visar att fordonstypen i fråga har, med avseende på skyddet för föraren mot styrinrättningen i händelse av sammanstötning, blivit typgodkänd i Nederländerna (E4) i enlighet med föreskrifter nr 12. Typgodkännandenumrets första två siffror anger att typgodkännandet beviljades enligt kraven i föreskrifter nr 12, ändringsserie 03.

MALL B

(Se punkt 4.2.5 i dessa föreskrifter)

Ovanstående typgodkännandemärke anbringat på ett fordon visar att fordonstypen i fråga typgodkänts i Nederländerna (E4) enligt föreskrifter nr 12 och 39 (1). Typgodkännandenumrets första två siffror anger att, vid de datum när dessa godkännanden utfärdades, ingick ändringsserie 03 i föreskrifter nr 12 och i föreskrifter nr 39 ingick ändringsserie 04.

MALL C

(Se punkt 4.3.4 i dessa föreskrifter)

Ovanstående typgodkännandemärke anbringat på en styranordning visar att typen av styranordning i fråga har, med avseende på skyddet för föraren mot styrinrättningen i händelse av sammanstötning, blivit typgodkänd i Nederländerna (E4) i enlighet med tillämpliga delar av föreskrifter nr 12, ändringsserie 03.

MALL D

(Se punkt 4.3.4.3 i dessa föreskrifter)

Ovanstående typgodkännandemärke anbringat på en styranordning visar att typen av styranordning i fråga har, med avseende på skyddet för föraren mot styrinrättningen i händelse av sammanstötning, blivit typgodkänd i Nederländerna (E4) i enlighet med bestämmelserna i punkterna 5.2.1 eller 5.3.1 i föreskrifter nr 12, ändringsserie 03.

(1)  Det andra numret ges bara som ett exempel.

BILAGA 3

FRONTALKROCK MOT BARRIÄR

1.   SYFTE

Syftet med denna provning är att kontrollera om fordonet uppfyller kraven i punkt 5.1.

2.   PROVNINGSANORDNINGAR, FÖRFARANDE OCH MÄTINSTRUMENT

2.1   Provningsplats

Provningsområdet skall vara tillräckligt stort för att ha plats för framkörningsbana, barriär och de tekniska installationer som är nödvändiga för provningen. Den sista delen av banan, minst 5 meter före barriären, skall vara horisontell (lutning högst 3 % mätt på en sträcka av 1 meter), plan och jämn.

2.2   Barriär

Barriären skall bestå av ett armerat betongblock som är minst 3 m brett framtill och minst 1,5 m högt. Tjockleken skall vara sådan att vikten är minst 70 ton. Framsidan skall vara plan, lodrät och vinkelrät mot framkörningsbanan. Den skall vara täckt med 19 ± 1 mm tjocka plywoodskivor i gott skick. En konstruktion bestående av en minst 25 mm tjock stålplåt kan placeras mellan plywoodskivan och barriären. En barriär med andra egenskaper kan också användas under förutsättning att islagsytan är större än den främre islagsytan hos det fordon som skall provas samt att den ger likvärdiga resultat.

2.3   Fordonets framdrivning

Fordonet skall i sammanstötningsögonblicket inte längre påverkas av någon yttre styrnings- eller framdrivningsanordning. Det skall träffa hindret i en bana som är vinkelrät mot barriären. Den största tillåtna sidoavvikelse som medges mellan den lodräta mittlinjen för fordonets front och kollisionsväggens lodräta mittlinje är ± 30 cm.

2.4   Fordonets skick

2.4.1   Fordonet skall under provningen vara försett med samtliga normala delar och utrustningsenheter som ingår i dess tjänstevikt eller vara i ett sådant skick att det uppfyller detta krav vad gäller delar och utrustning i passagerarutrymmet samt viktfördelning i fordonet som helhet i körklart skick.

Oavsett vad som sägs i punkt 5.1 i dessa föreskrifter kan provningen på tillverkarens begäran utföras med provdockor på plats, under förutsättning att dessa inte vid något tillfälle hindrar styrinrättningens rörelser. Provdockornas vikt skall inte beaktas vid denna provning.

2.4.2   Om fordonet inte framdrivs av sin egen motor, skall bränslesystemet vara fyllt till minst 90 % av sin volym med icke-antändlig vätska med en densitet mellan 0,7 och 1. Samtliga andra system (bromsvätskebehållare, kylare, osv.) får vara tomma.

2.4.3   Om fordonet framdrivs av sin egen motor skall bränsletanken vara fylld till minst 90 %. Samtliga andra system skall vara fyllda.

Om tillverkaren så begär och provorganet medger det får bränsletillförseln ordnas genom en extra tank med liten kapacitet. Om så sker skall bränsletanken vara fylld till minst 90 % av sin volym med icke-antändlig vätska med en densitet mellan 0,7 och 1.

2.4.4   Om tillverkaren så begär kan den tekniska tjänst som ansvarar för provningarna medge att samma fordon som används vid provning enligt andra föreskrifter (däribland prov som kan påverka uppbyggnaden) även får användas vid de provningar som föreskrivs i dessa föreskrifter.

2.4.5   Om ratten är ställbar skall den vara placerad i det normalläge som anges av tillverkaren eller i annat fall mittemellan inställningens ändlägen.

2.5   Kollisionshastighet

Hastigheten skall i sammanstötningsögonblicket ligga mellan 48,3 km/h och 53,1 km/h. Om provningen utförts vid högre kollisionshastighet och fordonet har uppfyllt uppställda krav skall dock provningen anses ha lett till godkännande.

2.6   Mätinstrument

Noggrannheten hos det instrument som används för att registrera hastigheten enligt punkt 2.5 ovan skall ligga inom 1 %.

3.   RESULTAT

3.1   För att bestämma styranordningens förskjutning bakåt och uppåt skall man under sammanstötningen registrera variationen i avståndet – mätt vågrätt (1) variationen i avståndet – mätt vågrätt (2) och parallellt med fordonets längdaxel samt lodrätt, vinkelrätt mot den axeln – mellan styrkolonnens överdel (och rattstången) och en punkt på fordonet som inte påverkas av sammanstötningen. Den största registrerade variationen skall användas som värde på förskjutningen bakåt och uppåt.

3.2   Efter provningen skall de skador som uppkommit på fordonet beskrivas i en skriftlig rapport. Minst ett fotografi skall tas av fordonet ur vart och ett av följande perspektiv:

4.   KORREKTIONSFAKTORER

4.1   Beteckningar

4.2   Den korrigerade variationen D1, som används för att kontrollera prototypens överensstämmelse med kraven i dessa föreskrifter, skall beräknas med följande formel:

D1 = D0.K1.K2

4.3   En provning med frontalkrock mot barriär behövs inte för ett fordon som är identiskt med den bedömda prototypen vad gäller de egenskaper som anges i punkt 2.2 i dessa föreskrifter, men vars vikt m1 är större än m0, om m1 inte är större än 1,25 m0 och om den korrigerade variationen D2, som erhålls ur variationen D1 med formeln D2 = (m1/m0).D1, är sådan att den visar att det nya fordonet fortfarande uppfyller kraven i punkt 5 i dessa föreskrifter.

5.   LIKVÄRDIGA FÖRFARANDEN

5.1   Alternativa provningar kan tillåtas efter den godkännande myndighetens bedömning förutsatt att likvärdigheten kan bevisas. Ett protokoll skall bifogas dokumentationen för typgodkännandet med angivande av de metoder som använts och de resultat som erhållits eller anledningen till att provningen inte utförts.

5.2   Ansvaret för att visa att den alternativa metoden är likvärdig åvilar den tillverkare eller representant som önskar använda denna metod.

(1)  Denna registrering kan ersättas av mätningar av maxvärdet.

(2)  Med ”vågrätt” menas här vågrätt i förhållande till passagerarutrymmet när fordonet står stilla före provningen, inte vågrätt i rummet under fordonets rörelse i förhållande till marken. Med ”lodrätt” menas vinkelrätt mot vågrätt samt uppåt.

BILAGA 4

ISLAGSPROV MED PROVDOCKA

1.   SYFTE

Syftet med denna provning är att kontrollera om fordonet uppfyller kraven i punkt 5.2 i dessa föreskrifter.

2.   PROVNINGSANORDNINGAR, FÖRFARANDEN OCH MÄTINSTRUMENT

2.1   Fastsättning av styranordningen

2.1.1   Styranordningen skall monteras i främre delen av ett fordon, som skurits av på tvären i höjd med framsätena, eventuellt med tak, vindruta och dörrar borttagna. Denna del skall fästas stumt i provbänken, så att den inte rör sig vid islag med provdockan.

Toleransen för styranordningens monteringsvinkel skall ligga inom ±2 grader från den i konstruktionen avsedda vinkeln.

2.1.2   På tillverkarens begäran och med den tekniska tjänstens medgivande kan dock styranordningen monteras på en ramkonstruktion, som efterliknar dess avsedda montering, under förutsättning att ramkonstruktionen/styrinrättningen i jämförelse med den verkliga främre fordonsdelen/styrinrättningen har

2.1.3   Montering av styranordning då endast styranordningen skall godkännas. Styranordningen skall provas komplett med täckpaneler. Den skall ha ett minsta deformationsutrymme på 100 mm mellan styranordningen och provbänken. Rattstången skall vara stadigt fastsatt i provbänken så att den inte kan röra sig vid islaget (se figur 2).

2.2   Inställning av styrinrättningen inför provningarna

2.2.1   Under den första provningen skall styranordningen vara vridet så att dess stabilaste eker är vinkelrätt mot beröringspunkten med provdockan. Om styranordningen är en ratt skall provningen upprepas med rattens mest flexibla del vinkelrätt mot denna beröringspunkt. Om styranordningen är ställbar skall det vid båda provningarna vara placerat i det läge som anges som normalläge av tillverkaren eller i annat fall i det mellersta läget.

2.2.2   Om fordonet är utrustat med en anordning för justering av rattens vinkel och läge, skall provningen utföras med ratten i det läge som anges som normalläge av tillverkaren och som av laboratoriet bedöms som representativt ur energiupptagningssynpunkt.

2.2.3   Om styranordningen är en ratt med krockkudde, skall provningen utföras med krockkudden uppblåst. På tillverkarens begäran och med den tekniska tjänstens medgivande kan denna provning utföras utan att krockkudden blåses upp.

2.3   Provdocka

Provdockan skall ha den form, de mått, den vikt och de egenskaper som beskrivs i tillägget till denna bilaga.

2.4   Mätning av krafter

2.4.1   Mätningar skall göras av den högsta kraft som påverkar provdockan vågrätt och parallellt med fordonets längdaxel som en följd av islaget mot styranordningen.

2.4.2   Denna kraft kan mätas direkt eller indirekt eller beräknas utifrån värden som registreras under provningen.

2.5   Provdockans framdrivning

2.5.1   Framdrivningsmetoden är valfri förutsatt att provdockan vid islaget i styranordningen saknar varje förbindelse med framdrivningsanordningen. Provdockan skall slå i styranordningen efter en ungefär vågrät färd parallellt med fordonets längdaxel.

2.5.2   H-punkten på provdockan, som anges med ett särskilt märke, skall vara inställd så att den före islaget befinner sig i ett vågrätt plan, som passerar genom R-punkten, som denna anges av fordonstillverkaren.

2.6   Hastighet

Provdockan skall träffa styranordningen med en hastighet av 24,1 + 1,2/-0 km/h. Om provningen utförts vid en högre islagshastighet och styranordningen uppfyllt uppställda krav, skall dock provningen anses ha lett till godkännande.

2.7   Mätinstrument

2.7.1   De instrument som används för att registrera parametrarna i punkt 5.2 i dessa föreskrifter skall möjliggöra följande mätnoggrannhet:

2.8   Yttertemperatur: stabiliserad vid 20 °C ± 5 °C.

3.   RESULTAT

3.1   Efter provningen skall den skada som tillfogats styrinrättningen dokumenteras och beskrivas i en skriftlig rapport. Minst ett fotografi skall tas från sidan och minst ett framifrån av området kring styranordningen/styrkolonnen/instrumentpanelen.

3.2   Det högsta värdet på kraften skall mätas eller beräknas enligt punkt 2.4.

BILAGA 5

ISLAGSPROV MED HUVUDFORMAD PROVKROPP

1.   SYFTE

Syftet med denna provning är att kontrollera om styranordningen uppfyller kraven i punkt 5.3 i dessa föreskrifter.

2.   PROVNINGSANORDNINGAR, FÖRFARANDEN OCH MÄTINSTRUMENT

2.1   Allmänt

2.1.1   Styranordningen skall provas komplett med täckpaneler.

2.1.2   Om styranordningen är en ratt med krockkudde, skall provningen utföras med krockkudden uppblåst. På tillverkarens begäran och med den tekniska tjänstens medgivande kan denna provning utföras utan att krockkudden blåses upp.

2.2   Montering av styranordningen i fall då ansökan om typgodkännande av en sådan styranordning görs i samband med ansökan om typgodkännande av fordon.

2.2.1   Styranordningen skall monteras i främre delen av ett fordon, som skurits av på tvären i höjd med framsätena, eventuellt med tak, vindruta och dörrar borttagna.

Denna del skall fästas stumt i provbänken, så att den inte rör sig vid islag med provkroppen.

Toleransen för styranordningens monteringsvinkel skall ligga inom ± 2 grader från den i konstruktionen avsedda vinkeln.

2.2.2   På tillverkarens begäran och med den tekniska tjänstens medgivande kan dock styranordningen monteras på en ramkonstruktion, som efterliknar dess avsedda montering, under förutsättning att ramkonstruktionen/styrinrättningen i jämförelse med den verkliga främre fordonsdelen/styrinrättningen har

2.3   Montering av styranordning då endast styranordningen skall typgodkännas.

Styranordningen skall provas komplett med täckpaneler. Den skall ha ett minsta deformationsutrymme på 100 mm mellan styranordningen och provbänken. Rattstången skall vara stadigt fastsatt i provbänken så att den inte kan röra sig vid islaget (se figur 1).

2.3.1   På tillverkarens begäran kan dock provningen utföras under de förhållanden som anges i punkt 2.2 ovan. I detta fall gäller typgodkännandet endast om montering sker i den angivna typen eller de angivna typerna av fordon.

3.   PROVUTRUSTNING

3.1   Utrustningen består av en linjärt helt styrd styv provkropp med en vikt av 6,8 kg. Dess islagsyta är halvklotformad med en diameter av 165 mm.

3.2   Den huvudformade provkroppen skall vara utrustad med två accelerometrar och en anordning för hastighetsmätning, samtliga med möjlighet att mäta värden i islagsriktningen.

3.3   Mätinstrument

3.3.1   Mätinstrumenten skall uppfylla kraven enligt ISO 6487:1987. Dessutom skall de ha följande egenskaper:

3.3.2   Acceleration

Kanalamplitudklass 150 g CAC

Kanalfrekvensklass 600 Hz CFC

3.3.3   Hastighet

Noggrannhet inom ±1 %

3.3.4   Tidsregistrering

Instrumenteringen skall möjliggöra att händelseförloppet registreras i sin helhet och att avläsningarna görs med en noggrannhet av en tusendels sekund. Islagets början (nollpunkten) vid den första kontakten mellan provkroppen och styranordningen skall anges i de anteckningar som görs för att analysera provningen.

4.   PROVNINGSFÖRFARANDE

4.1   Styranordningens plan skall ligga vinkelrätt mot islagsriktningen.

4.2   Högst fyra och minst tre lägen på varje typ av styranordning skall provas med islag. Ett nytt exemplar av styranordningen skall användas för varje islagsprov. Vid på varandra följande provningar skall den axiella axeln hos provkroppen ligga i linje med följande punkter:

4.3   Provkroppen skall träffa styranordningen med en hastighet av 24,1 km/h. Denna hastighet skall uppnås enbart genom framslungningskraften eller genom användning av en extra framdrivningsanordning.

5.   RESULTAT

5.1   Vid de provningar som beskrivs ovan skall retardationen av provkroppen anses vara de samtidigt avlästa medelvärdena från de båda retardationsmätarna.

6.   LIKVÄRDIGA FÖRFARANDEN

6.1   Alternativa provningar kan tillåtas efter den godkännande myndighetens bedömning förutsatt att likvärdigheten kan påvisas. Ett protokoll skall bifogas dokumentationen för typgodkännandet med angivande av de metoder som använts och de resultat som erhållits.

6.2   Ansvaret för att visa att den alternativa metoden är likvärdig åvilar den tillverkare eller representant som önskar använda denna metod.

Figur 1a

Provningens uppriggning

Figur 1b

Mätning av provningsuppriggningens styvhet

BILAGA 6

Förfarande för fastställande av H-punkt och faktisk bröstkorgsvinkel för sittlägen i motorfordon

1.   SYFTE

Förfarandet som beskrivs i denna bilaga används för att fastställa H-punktens läge och faktisk bröstkorgsvinkel för en eller flera sittlägen i ett motorfordon och för att verifiera förhållandet mellan uppmätta data och de konstruktionsangivelser som lämnats av tillverkaren. (1)

2.   DEFINITIONER

I denna bilaga används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

2.1.   referensdata: en eller flera av följande egenskaper för en sittplats:

2.2.   tredimensionell H-punktsmaskin (3D H-maskin): en anordning som används för att fastställa H-punkter och faktiska bröstkorgsvinklar. Denna anordning beskrivs i tillägg 1 till denna bilaga.

2.3.   H-punkt: svängningscentrum för bröstkorg och höft för 3D H-maskinen som installeras i fordonssätet enligt punkt 4 nedan. H-punkten sitter mitt på anordningens mittlinje som går mellan H-punktens siktknappar på 3D H-maskinens båda sidor. H-punkten motsvarar teoretiskt R-punkten (för toleranser se punkt 3.2.2 nedan). När H-punkten fastställts enligt det förfarande som beskrivs i punkt 4, anses den fast i förhållande till sätesdynans struktur och flyttas med denna när sätet ställs in.

2.4.   R-punkt eller sätets referenspunkt: den konstruktionspunkt som anges av tillverkaren för varje sittplats och fastställs med avseende på det tredimensionella referenssystemet.

2.5.   bröstkorgslinje: centrumlinjen för 3D H-maskinens givare med givaren placerad i sitt bakersta läge.

2.6.   faktisk bröstkorgsvinkel: den vinkel som uppmäts mellan en vertikal linje genom H-punkten och bröstkorgslinjen med hjälp av ryggvinkelskvadranten på 3D H-maskinen. Den faktiska bröstkorgsvinkeln motsvarar teoretiskt den konstruerade bröstkorgsvinkeln (för toleranser se punkt 3.2.2 nedan).

2.7.   konstruerad bröstkorgsvinkel: den vinkel som uppmäts mellan en vertikal linje genom R-punkten och bröstkorgslinjen i ett läge som motsvarar konstruktionsläget för sätets ryggstöd som fastställts av fordonstillverkaren.

2.8.   passagerarens mittplan: mittplanet för 3D H-maskinen i varje avsedd sittplats. Det representeras av koordinaten för H-punkten på Y-axeln. För enskilda säten sammanfaller sätets mittplan med passagerarens mittplan. För andra säten anges passagerarens mittplan av tillverkaren.

2.9.   tredimensionellt referenssystem: ett system som beskrivs i tillägg 2 till denna bilaga.

2.10.   referenspunkter: fysiska punkter (hål, ytor, märken eller fördjupningar) i fordonets chassi som anges av tillverkaren.

2.11.   fordonets mätläge: fordonets läge såsom det anges av referenspunkterna i det tredimensionella referenssystemet.

3.   KRAV

3.1.   Uppgiftslämnande

För varje sittplats där referensdata krävs för att visa överensstämmelse med bestämmelserna i gällande föreskrifter, skall alla eller ett lämpligt urval av följande uppgifter lämnas i den form som anges i tillägg 3 till denna bilaga:

3.2.   Förhållande mellan uppmätta data och konstruktionsvärden.

3.2.1.   H-punktens koordinater och värdet på den faktiska bröstkorgsvinkeln, som erhålls med det förfarande som anges i punkt 4 nedan, skall jämföras med respektive värden på koordinaterna för R-punkten och den konstruerade bröstkorgsvinkeln, som anges av fordonstillverkaren.

3.2.2.   De relativa lägena för R-punkten och H-punkten och förhållandet mellan den konstruerade bröstkorgsvinkeln och den faktiska bröstkorgsvinkeln skall anses tillfredsställande för sittplatsen i fråga om H-punkten, såsom den definieras av sina koordinater, ligger inom en kvadrat med sidan 50 mm med horisontella och vertikala sidor vars diagonaler korsas vid R-punkten och om den faktiska bröstkorgsvinkeln inte avviker mer än ±5 ° från den konstruerade bröstkorgsvinkeln.

3.2.3.   Om dessa villkor är uppfyllda skall R-punkten och den konstruerade bröstkorgsvinkeln användas för att visa överensstämmelse med bestämmelserna i dessa föreskrifter.

3.2.4.   Om H-punkten eller den faktiska bröstkorgsvinkeln inte uppfyller kraven i punkt 3.2, skall H-punkten eller den faktiska bröstkorgsvinkeln bestämmas två gånger till (tre gånger totalt). Om resultaten från två av dessa tre förfaranden uppfyller kraven skall villkoren i punkt 3.2.3 ovan tillämpas.

3.2.5.   Om resultaten av de sista två av de tre förfaranden som beskrivs i punkt 3.2.4 ovan inte uppfyller kraven i punkt 3.2.2 ovan, eller om verifieringen inte kan utföras eftersom fordonstillverkaren har försummat att tillhandahålla uppgifter avseende R-punktens läge eller avseende den konstruerade bröstkorgsvinkeln, skall det mellersta av de tre uppmätta punkterna eller medelvärdet för de tre uppmätta vinklarna användas och anses tillämpliga i alla de fall då hänvisning sker till R-punkten eller den konstruerade bröstkorgsvinkeln i dessa föreskrifter.

4.   FÖRFARANDE FÖR FASTSTÄLLANDE AV H-PUNKT OCH FAKTISK BRÖSTKORGSVINKEL

4.1.   Fordonet skall konditioneras enligt tillverkarens önskemål, vid en temperatur av 20 °C ±10 °C för att säkerställa att materialet i sätet har uppnått rumstemperatur. Om sätet som skall kontrolleras aldrig använts skall en person eller anordning som väger 70 till 80 kg två gånger placeras på sätet under vardera en minut så att stoppningen i sätesdynan och ryggstödet pressas ihop. Om tillverkaren så önskar skall alla säten vara obelastade under minst 30 min före installationen av 3D H-maskinen.

4.2.   Fordonet skall ha det mätläge som definieras i punkt 2.11 ovan.

4.3.   Om sätet är ställbart, skall det först ställas in i det bakersta normala kör- eller åkläget, enligt fordonstillverkarens uppgifter. Här avses sätets inställning endast i längsled, och sätesförskjutning som används för andra ändamål än normala kör- eller åklägen tas inte med i beräkningen. Om andra inställningsmöjligheter för sätet finns (i höjdled, i vinkelled, i förhållande till ryggstödet osv.) skall dessa ställas in i det läge som anges av fordonstillverkaren. För stötdämpande säten skall läget i höjdled vara helt fast i ett läge som motsvarar normalt körläge enligt tillverkarens specifikationer.

4.4.   Det sittområde som kommer i kontakt med 3D H-maskinen skall täckas av ett tunt bomullstyg av tillräcklig storlek och lämplig textur, som beskrivs som en vanlig bomullstextil med 18,9 trådar per cm2 och som väger 0,228 kg/m2 eller ett stickat eller ovävt textilmaterial med samma egenskaper. Om provningen utförs på ett säte utanför fordonet skall det golv på vilket sätet är placerat ha samma egenskaper (2) som golvet i fordonet i vilket sätet är avsett att användas.

4.5.   Placera 3D H-maskinens sätes- och rygganordning, så att passagerarens mittplan (C/LO) sammanfaller med 3D H-maskinens mittplan. Om tillverkaren så önskar kan 3D H-maskinen flyttas inåt i förhållande till C/LO om 3D H-maskinen är placerad så långt ut att säteskanten inte medger att 3D H-maskinen står rakt.

4.6.   Sätt fast fot- och underbensdelar i sätesenheten, antingen var för sig eller genom att använda T-stången och den hopmonterade underbensdelen. En linje genom H-punktens siktknappar skall vara parallell med marken och vinkelrät mot sätets längsgående mittplan.

4.7.   Ställ in fot- och benlägen för 3D H-maskinen enligt följande:

4.7.1.   Avsedd sittplats: förare och yttre passagerare fram

4.7.1.1.   Både fötterna och benenheterna skall flyttas framåt så att fötterna får ett normalt läge på golvet, mellan pedalerna om så krävs. Om så är möjligt skall den vänstra foten placeras ungefär lika långt till vänster om 3D H-maskinens mittplan som den högra foten till höger. Det vattenpass som verifierar 3D H-maskinens inriktning i sidled skall bringas till horisontellt läge genom ny inställning av sätesdelen om det behövs eller genom att flytta ben- och fotdelarna bakåt. Den linje som går genom H-punktens siktknappar skall hållas vinkelrät mot sätets längsgående mittplan.

4.7.1.2.   Om det vänstra benet inte kan hållas parallellt med det högra och den vänstra foten inte kan stödjas av chassit skall den flyttas tills den får stöd. Siktknapparnas inriktning skall bibehållas.

4.7.2.   Avsedd sittplats: yttre bak

För baksäten och extrasäten skall benen placeras enligt tillverkarens anvisningar. Om fötterna då vilar mot delar av golvet som ligger på olika nivåer, skall den fot som först kommer i beröring med framsätet fungera som referenspunkt medan den andra foten skall ställas in så att vattenpasset, som medger kontroll av sätesdelens lutning i tvärled, är inställt horisontellt.

4.7.3.   Andra avsedda sittplatser:

Det allmänna förfarandet som anges i punkt 4.7.1 ovan skall följas, fötterna skall dock placeras enligt fordonstillverkarens anvisningar.

4.8.   Anbringa underbenens och lårens vikter och rikta in 3D H-maskinen.

4.9.   Luta ryggdelen framåt mot det främre stoppet och dra bort 3D H-maskinen från ryggstödet med T-stången. Sätt tillbaka 3D H-maskinen på sätet på ett av följande sätt:

4.10.   Tillför en kraft på 100 ±10 N på 3D H-maskinens rygg- och sätesdel i skärningen mellan höftvinkelkvadranten och T-stångsfästet. Riktningen på den tillförda kraften skall bibehållas längs en linje som går genom ovan nämnda skärningspunkt till en punkt alldeles ovanför lårbensfästet (se figur 2 i tillägg 1 till denna bilaga). Låt sedan ryggdelen försiktigt åter ligga an mot ryggstödet. Försiktighet måste iakttas under återstoden av förfarandet för att förhindra att 3D H-maskinen glider framåt.

4.11.   Sätt höger och vänster bakdelsvikt på plats och sedan alternerande de åtta bröstkorgsvikterna. Bibehåll 3D H-maskinens vattenpass i nolläge.

4.12.   Luta ryggdelen framåt för att ta bort trycket mot ryggstödet. Gunga 3D H-maskinen sidledes 10 ° (5 ° åt vardera hållet från det vertikala mittplanet) under tre kompletta cykler för att ta bort all ansamlad friktion mellan 3D H-maskinen och sätet.

Under gungningsförfarandet kan 3D H-maskinens T-stång tendera att avvika från angiven horisontell och vertikal inriktning. T-stången måste därför hållas fast genom att anbringa en lämplig sidkraft under gungningen. Försiktighet måste iakttas vid hållandet av T-stången och gungningen av 3D H-maskinen för att säkerställa att inga oavsiktliga yttre krafter anbringas i vertikal riktning, framåt eller bakåt.

3D H-maskinens fötter skall inte hindras eller hållas fast under denna fas. Om fötterna ändrar läge skall de under denna fas få behålla detta läge.

Återför försiktigt ryggdelen mot ryggstödet och kontrollera att de två vattenpassen står i läge noll. Om fötterna har rört sig vid gungningen av 3D H-maskinen skall de återföras till sina lägen enligt följande:

4.13.   Håll i T-stången för att förhindra att 3D H-maskinen glider framåt på sätesdynan och fortsätt enligt följande:

4.14.   Gör alla mätningar:

4.15.   Om en omkörning av 3D H-maskinens installation önskas skall alla säten vara obelastade under minst 30 min före omkörningen. 3D H-maskinen skall inte lämnas belastad på sätet under längre tid än vad som krävs för att utföra provningen.

4.16.   Om sätena i samma rad kan anses vara likadana (bänksäten, identiska säten osv.), skall endast en H-punkt och en faktisk ryggstödsvinkel bestämmas för varje sätesrad med 3D H-maskinen som beskrivs i tillägg 1 till denna bilaga placerad på en plats som anses representativ för raden. Denna plats skall vara

(1)  För alla sittplatser utom framsäten där H-punkten inte kan fastställas med den tredimensionella H-punktmaskinen eller andra förfaranden, får den R-punkt som angetts av tillverkaren användas som referens enligt behörig myndighets gottfinnande.

(2)  Lutningsvinkel, höjdskillnad genom höjning av sätet, ytstruktur osv.

BILAGA

1.   Syfte

Det övergripande syftet med denna gemensamma åtgärd är främjande av universalisering av konventionen, stöd till fullständigt genomförande av konventionen av konventionsstaterna samt stöd till förberedelserna av dess andra översynskonferens, som ska äga rum 2009. Största möjliga synergi med andra relevanta EU-finansieringsinstrument kommer att garanteras.

2.   Projekt

2.1   Främjande av universalisering och genomförande av konventionen om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras förstöring och förberedelse av 2009 års översynskonferens

2.1.1   Projektmål

Att främja anslutning till konventionen genom seminarier på regional och subregional nivå och att stödja förberedelserna av den andra översynskonferensen.

2.1.2   Projektbeskrivning

Upp till sex regionala eller subregionala workshoppar kommer att organiseras för att förbereda den andra översynskonferensen och främja ytterligare universalisering av konventionen.

2.1.3   Projektresultat

Ökat medlemskap i konventionen och förnyat världsomfattande intresse för betydelsen av de mål och skyldigheter som följer av ratificeringen av konventionen samt bättre förståelse av behoven för framtida konventionsstater när det gäller program mot antipersonella minor.

Bättre förberedelse av den andra översynskonferensen 2009 genom förbättrade regionala bidrag och nätverk.

2.1.4   Platser för seminarier

ISU/GICHD kommer att lägga fram en förteckning över tänkbara platser för regionala seminarier som sedan ska godkännas av ordförandeskapet, biträtt av generalsekreteraren/den höge representanten för Gusp i samråd med rådets behöriga organ.

De kriterier som används för att välja ut platserna där seminarierna ska hållas kommer att inbegripa beredvilligheten och engagemanget hos en berörd stat i en viss region att vara värd för ett seminarium, nivån på engagemanget för konventionen hos staterna i regionen och, i förekommande fall, en berörd regional eller subregional organisations engagemang.

2.1.5   Projektmottagare

Stater som är parter och stater som inte är parter i konventionen i de regioner där seminarierna anordnas.

2.2   Stöd till fullständigt genomförande av konventionen

2.2.1   Projektmål

Att bistå konventionsstater vid genomförande av bestämmelserna i konventionen.

2.2.2   Projektbeskrivning

Bistå stater som är parter i konventionen och som är i färd med att fullgöra sina skyldigheter enligt denna.

Tekniska biståndsbesök kommer att anordnas hos konventionsstater i syfte att bedöma det nationella uppfyllandet av skyldigheterna enligt konventionen och ge stöd i linje med andra pågående relevanta program och/eller verksamheter, resultaten av toppmötet i Nairobi och slutsatserna i de årliga lägesrapporterna.

2.2.3   Projektresultat

2.2.4   Projektmottagare

Konventionsstater kommer att uppmanas att begära bistånd. Ett beslut kommer att fattas på grundval av i vilken grad ansökande konventionsstater har samlat den nödvändiga bakgrundsinformationen före engagemanget, vidtagit meningsfulla åtgärder för att stödja ett besök av tekniska experter samt visat beredvillighet att fullt ut utnyttja den information som erhålls genom projektet.

Vid urvalet av mottagare kommer hänsyn att tas till respekten för de åtaganden som de tänkbara mottagarna har gjort beträffande minröjning och förstöring av lager, inom ramen för de tidsfrister som fastställts vid mötena mellan konventionsstaterna.

ISU/GICHD kommer att lägga fram en slutgiltig förteckning över mottagare, som sedan ska godkännas av ordförandeskapet, biträtt av generalsekreteraren/den höge representanten för Gusp i samråd med rådets behöriga organ.

3.   Varaktighet

Den beräknade sammanlagda tiden för genomförandet av denna gemensamma åtgärd är 21 månader.

4.   Genomförandeorgan

Ordförandeskapet, biträtt av generalsekreteraren/den höge representanten, har ansvaret för genomförandet och övervakningen av denna gemensamma åtgärd. Ordförandeskapet ska överlåta det tekniska genomförandet åt ISU/GICHD.

ISU/GICHD ska se till att EU:s bidrag synliggörs i proportion till dess storlek.

5.   Rapportering

ISU/GICHD ska utarbeta detaljerade rapporter efter vart och ett av de planerade seminarierna och tekniska biståndsbesöken.