23.4.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 111/1

(1)

I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

23.4.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 111/3

(1)

I förordning (EG) nr 999/2001 fastställs bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (TSE) hos djur. Den är tillämplig på produktion och avyttring av levande djur och animaliska produkter samt, i vissa specifika fall, export av dessa.

(2)

I bilaga V till förordning (EG) nr 999/2001 fastställs reglerna för avlägsnande och bortskaffande av specificerat riskmaterial.

(3)

Olika faktorer tyder på att BSE-epidemin utvecklats i önskad riktning och att situationen förbättrats betydligt under senare år tack vare de åtgärder som vidtagits för att minska risken, särskilt det totala utfodringsförbudet och regler om att specificerat riskmaterial ska avlägsnas och destrueras.

(4)

Ett av de strategiska målen i kommissionens TSE-färdplan, som antogs den 15 juli 2005 (2), är att försäkra sig om och bibehålla den nuvarande nivån på konsumentskyddet genom att fortsätta säkerställa säkert avlägsnande av specificerat riskmaterial, men att ändra förteckningen över eller åldern på de djur från vilka specificerat riskmaterial ska avlägsnas på grundval av de senaste vetenskapliga rönen.

(5)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet konstaterade i sitt yttrande av den 19 april 2007 att sannolikt påvisbar smittsamhet i det centrala nervsystemet hos nötkreatur enligt senaste vetenskapliga rön uppträder då ungefär tre fjärdedelar av inkubationstiden förflutit och att det kan förväntas att smittsamhet inte är påvisbar eller fortfarande frånvarande i nötkreatur som är 33 månader.

(6)

Genomsnittsåldern för rapporterade BSE-positiva fall i gemenskapen steg från 86 till 121 månader mellan 2001 och 2006. Under samma period rapporterades i gemenskapen endast sju BSE-fall hos nötkreatur under 35 månader bland totalt 7 413 BSE-fall av totalt mer än 60 miljoner nötkreatur som testades.

(7)

Därför finns det vetenskapliga belägg för att se över den åldersgräns vid vilken vissa typer av specificerat riskmaterial, särskilt kotpelaren, måste avlägsnas från nötkreatur. Med hänsyn till utvecklingen av smittsamhet i det centrala nervsystemet under inkubationstiden, åldersstrukturen bland positiva BSE-fall och den minskade exponeringen bland nötkreatur födda efter den 1 januari 2001 kan åldersgränsen höjas från 24 till 30 månader för avlägsnande av specifikt riskmaterial såsom kotpelaren, inklusive dorsalrotsganglier, från nötkreatur. Följaktligen bör definitionen av specificerat riskmaterial i bilaga V till förordning (EG) nr 999/2001 ändras.

(8)

Förordning (EG) nr 999/2001 bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

”ii)

Kotpelare utom svanskotor, hals-, bröst- och ländkotornas tagg- och tvärutskott och den mediala korsbenskammen och korsbenets ”vingar”, men inklusive dorsalrotsganglier från djur som är äldre än 30 månader.”

23.4.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 111/5

(1)

I enlighet med artikel 4.2 i förordning (EG) nr 2320/2002 är kommissionen skyldig att, när så krävs, vidta åtgärder för att genomföra gemensamma grundläggande standarder för luftfartsskydd i hela gemenskapen. Den första rättsakt där sådana åtgärder fastställdes var kommissionens förordning (EG) nr 622/2003 av den 4 april 2003 om åtgärder för att genomföra gemensamma grundläggande standarder avseende luftfartsskydd (2).

(2)

De åtgärder som föreskrivs i förordning (EG) nr 622/2003 bör ses över mot bakgrund av den tekniska utvecklingen, de praktiska konsekvenserna på flygplatserna och följderna för passagerarna. Ytterligare undersökningar har visat att fördelarna med att fastställa en regel för storleken på handbagaget inte skulle uppväga de praktiska konsekvenserna på flygplatserna och vad detta skulle få för följder för passagerarna. Denna regel, som skulle börja gälla från och med den 6 maj 2008, bör därför utgå.

(3)

Förordning (EG) nr 622/2003 bör ändras i enlighet med detta.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för luftfartsskyddet inom den civila luftfarten.

23.4.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 111/7

(1)

För att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till förordning (EEG) nr 2658/87, är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till denna förordning.

(2)

I förordning (EEG) nr 2658/87 har allmänna regler fastställts för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen och dessa regler gäller också för varje annan nomenklatur som helt eller delvis grundar sig på denna eller som tillfogar underuppdelningar till denna och som har upprättats genom särskilda gemenskapsbestämmelser för tilllämpningen av tulltaxebestämmelser eller andra åtgärder för varuhandeln.

(3)

Enligt dessa allmänna regler måste de varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 med de motiveringar som ges i kolumn 3.

(4)

Det är lämpligt att bindande klassificeringsbesked som utfärdas av medlemsstaternas tullmyndigheter avseende varuklassificeringen i Kombinerade nomenklaturen och som inte överensstämmer med de rättigheter som fastställs i denna förordning, fortfarande kan åberopas av innehavaren enligt bestämmelserna i artikel 12.6 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (2), under en period av tre månader.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén,

23.4.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 111/9

(1)

För klassificeringen av frukt- och bärsaft i Kombinerade nomenklaturen i bilaga I till förordning (EEG) nr 2658/87 bör en åtskillnad göras mellan å ena sidan frukt- och bärsaft med tillsats av socker enligt nr 2009 och å andra sidan beredningar för framställning av drycker som innehåller aromatiserade sockerlösningar enligt nr 2106.

(2)

Enligt förklarande anmärkning till HS-nummer 2009 får, bland andra tillsatser, socker tillsättas frukt- och bärsaft, under förutsättning att saften bibehåller sin ursprungliga karaktär.

(3)

Frukt- och bärsafter eller blandningar av frukt- och bärsafter ska således, oavsett om socker tillsatts eller inte, klassificeras enligt undernumren till HS-nummer 2009, under förutsättning att de inte har förlorat sin ursprungliga karaktär av frukt- och bärsaft. I det senare fallet ska de uteslutas från klassificering enligt HS-nummer 2009 och klassificeras enligt nummer 2106.

(4)

Enligt kompletterande anmärkning 5 b till kapitel 20 i Kombinerade nomenklaturen har frukt- och bärsafter med tillsats av så mycket socker att de innehåller mindre än 50 viktprocent fruktsaft förlorat sin karaktär av naturlig frukt- och bärsaft, och kan därför inte klassificeras enligt HS-nummer 2009. Tillsatsen av socker ska fastställas enligt Brixtalet, vilket bland annat beror på dessa produkters sockerinnehåll.

(5)

Problem har uppstått vid klassificeringen av koncentrat av naturliga frukt- och bärsafter. När tillsatsen av socker i de produkterna beräknas i enlighet med de kompletterande anmärkningarna 2 och 5 kan den verka vara så stor att produkterna innehåller mindre än 50 viktprocent frukt- och bärsaft, och måste klassificeras enligt nr 2106. Detta resultat är inte tillfredsställande eftersom det baseras på en fiktiv beräkning av tillsatsen av socker, medan i själva verket inget socker har tillsatts och det höga resultatet är en följd av koncentratet.

(6)

Det är därför lämpligt att formulera om kompletterande anmärkning 5 b till kapitel 20 och lägga till en ny bestämmelse till den kompletterande anmärkningen, där det tydligt framgår att kriteriet om 50 viktprocent frukt- och bärsaft inte är tillämpligt för koncentrat av naturliga frukt- och bärsafter, så att de safterna inte utesluts från nr 2009 på grundval av en beräknad tillsats av socker. Det bör också tydligt framgå att kompletterande anmärkning 5 ska tillämpas för produkterna i det skick de föreligger.

(7)

Förordning (EEG) nr 2658/87 bör därför ändras i enlighet med detta.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

23.4.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 111/11

(1)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/24/EG av den 15 mars 2006 om lagring av uppgifter som genererats eller behandlats i samband med tillhandahållande av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunikationsnät (1) (nedan kallat direktivet om lagring av uppgifter) syftar till att harmonisera medlemsstaternas bestämmelser om de skyldigheter som leverantörer av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunikationsnät har att lagra vissa uppgifter som de genererat eller behandlat för att säkerställa att uppgifterna är tillgängliga för utredning, avslöjande och åtal av allvarliga brott.

(2)

I ingressen till direktivet om lagring av uppgifter noteras att den teknik som används för elektronisk kommunikation utvecklas snabbt, och de behöriga myndigheternas legitima krav kan därför komma att ändras. För att få råd och uppmuntra utbyte av erfarenheter av bästa metoder i alla frågor som avser lagring av personuppgifter har kommissionen för avsikt att inrätta en grupp bestående av medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter, sammanslutningar inom den elektroniska kommunikationsindustrin, företrädare för Europaparlamentet samt dataskyddsmyndigheter, däribland Europeiska datatillsynsmannen.

(3)

I artikel 14 i direktivet om lagring av uppgifter anges att kommissionen senast den 15 september 2010 ska översända en utvärdering till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av direktivet och dess inverkan på de ekonomiska aktörerna och konsumenterna, med beaktande av den fortsatta utvecklingen av tekniken för elektronisk kommunikation och den statistik som översänts till kommissionen om lagring av uppgifter. Utvärderingen bör vara en hjälp för att avgöra om det är nödvändigt att ändra direktivet om lagring av uppgifter, särskilt med tanke på den förteckning över uppgifter som ges i artikel 5 och de lagringstider som fastställs i artikel 6 i direktivet.

(4)

Den 10 februari 2006 antog rådet och kommissionen ett gemensamt uttalande om utvärderingen av direktivet om lagring av uppgifter. Där uppgavs att kommissionen kommer att bjuda in berörda parter till regelbundna översynsmöten för att utbyta information om den tekniska utvecklingen, kostnader för och effektiviteten av tillämpningen av direktivet. I det gemensamma uttalandet sägs att medlemsstaterna under denna process kommer att inbjudas för att informera parterna om sina erfarenheter av att tillämpa direktivet och för att utbyta bästa praxis. I det gemensamma uttalandet sägs vidare att på grundval av dessa diskussioner ”kommer kommissionen att ta ställning till huruvida den skall lägga fram några förslag, inbegripet med beaktande av eventuella svårigheter för medlemsstaterna när det gäller den tekniska och praktiska tillämpningen av direktivet, i synnerhet tillämpningen på Internetbaserade e-postuppgifter och Internettelefoniuppgifter”.

(5)

Av de skäl som anges ovan är det nödvändigt att inrätta en grupp av experter på uppgiftslagring från de intressenter som nämns i skäl 14 i direktivet om lagring av uppgifter.

(6)

Expertgruppen kommer att arbeta som en rådgivande grupp. Expertgruppen kommer att underlätta utbytet av bästa metoder och bidra till kommissionens bedömning av kostnaderna för och effektiviteten av direktivet, liksom utvecklandet av relevant teknik som kan få en inverkan på direktivet.

(7)

Medlemmarna i expertgruppen kommer att tas från de intressentgrupper som nämns i skäl 14 i direktivet om lagring av uppgifter.

(8)

Gruppen bör bestå av högst 25 medlemmar med en lämplig balans av företrädare från ovan nämnda intressentgrupper.

(9)

För att underlätta och påskynda arbetet bör expertgruppen ha möjlighet att inrätta arbetsgrupper som kan koncentrera sig på specifika frågor. Uppdraget för sådana arbetsgrupper bör fastställas av expertgruppen som helhet och vara klart och tydligt beskrivet.

(10)

Det bör fastställas bestämmelser om gruppmedlemmarnas utlämnande av information, utan att detta påverkar tillämpningen av kommissionens säkerhetsbestämmelser i bilagan till kommissionens beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom (2).

(11)

Alla personuppgifter för gruppens medlemmar bör behandlas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (3).

(12)

Medlemmarna bör utses för en period på fem år. Deras uppdragsperiod bör kunna förnyas.

(13)

Det bör fastställas en tillämpningsperiod för detta beslut. Kommissionen kommer i god tid att överväga om perioden bör förlängas.

a)

Tillhandahålla ett forum för dialog och utbyte av erfarenheter och bästa metoder bland experter från de organisationer som beskrivs i artikel 3, och särskilt mellan behöriga myndigheter i medlemsstaterna och företrädare för sektorn för elektronisk kommunikation, om frågor som avser lagring av personuppgifter av leverantörer av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunikationsnät, för att göra uppgifterna tillgängliga för utredning, avslöjande och åtal av allvarliga brott.

b)

Uppmuntra och underlätta en gemensam syn på tillämpningen av direktivet.

c)

Utbyta information om den tekniska utvecklingen, kostnader för och effektiviteten av tillämpningen av direktivet.

d)

Hjälpa kommissionen att identifiera och definiera svårigheter för medlemsstaterna när det gäller den tekniska och praktiska tillämpningen av direktivet, i synnerhet tillämpningen på Internetbaserade e-postuppgifter och Internettelefoniuppgifter.

e)

Hjälpa kommissionen i dess utvärdering av tillämpningen av direktivet och dess inverkan på de ekonomiska aktörerna och konsumenterna.

a)

medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter (upp till 10 medlemmar),

b)

ledamöter av Europaparlamentet (upp till 2 medlemmar),

c)

sammanslutningar inom den elektroniska kommunikationsindustrin (upp till 8 medlemmar),

d)

företrädare för dataskyddsmyndigheter (upp till 4 medlemmar),

e)

Europeiska datatillsynsmannen (1 medlem).

23.4.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 111/15

23.4.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 111/15