ISSN 1725-2628

Europeiska unionens

officiella tidning

L 72

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

51 årgången
14 mars 2008


Innehållsförteckning

 

II   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

Sida

 

 

RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL

 

*

Föreskrifter nr 67 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser för: I. Godkännande av specifik utrustning för de motorfordon som använder motorgaser i sitt framdrivningssystem. II. Godkännande av ett fordon som är försett med specifik utrustning för användning av motorgaser i sitt framdrivningssystem med avseende på installering av sådan utrustning

1

 

*

Föreskrifter nr 110 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser om typgodkännande av: I. Specifika komponenter i motorfordon som använder komprimerad naturgas (compressed natural gas, CNG) i sina framdrivningssystem. II. Fordon med avseende på installation av specifika komponenter av godkänd typ för användande av komprimerad naturgas (compressed natural gas, CNG) i sina framdrivningssystem

113

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL

14.3.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 72/1


Endast FN/ECE-texterna i original har bindande internationell folkrättslig verkan. Dessa föreskrifters status och dagen för deras ikraftträdande bör kontrolleras i den senaste versionen av FN/ECE:s statusdokument TRANS/WP.29/343 som finns på: http://www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29fdocstts.html.

Föreskrifter nr 67 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser för:

I.

Godkännande av specifik utrustning för de motorfordon som använder motorgaser i sitt framdrivningssystem.

II.

Godkännande av ett fordon som är försett med specifik utrustning för användning av motorgaser i sitt framdrivningssystem med avseende på installering av sådan utrustning

Addendum 66: Föreskrifter nr 67

Supplement 7 till ändringsserie 01 – dag för ikraftträdande: 2 februari 2007

INNEHÅLL

FÖRESKRIFTER

1.

Tillämpningsområde

2.

Definition och klassificering av komponenter

DEL 1

3.

Ansökan om godkännande

4.

Märkningar

5.

Godkännande

6.

Specifikationer för motorgasutrustningens olika komponenter

7.

Ändringar av en motorgasutrustningstyp och utökning av godkännande

8.

(Inte fastställd)

9.

Tillverkningens överensstämmelse

10.

Påföljder vid tillverkningens bristande överensstämmelse

11.

Övergångsbestämmelser i fråga om motorgasutrustningens olika komponenter

12.

Tillverkningens slutgiltiga upphörande

13.

Namn- och adressuppgifter gällande de tekniska tjänster som ansvarar för godkännandeprovningarnas utförande och myndigheterna

DEL II

14.

Definitioner

15.

Ansökan om godkännande

16.

Godkännande

17.

Krav för installering av specifik utrustning för användning av motorgaser i ett fordons framdrivningssystem

18.

Tillverkningens överensstämmelse

19.

Påföljder vid tillverkningens bristande överensstämmelse

20.

Ändring och utökning av godkännande av en fordonstyp

21.

Tillverkningens slutgiltiga upphörande

22.

Övergångsbestämmelser i fråga om installering av olika komponenter i motorgasutrustning och om typgodkännande av ett fordon som försetts med specifik utrustning för användning av motorgas i sitt framdrivningssystem med avseende på installering av sådan utrustning

23.

Namn- och adressuppgifter gällande de tekniska tjänster som ansvarar för godkännandeprovningarnas utförande och myndighetena

BILAGOR

Bilaga 1 –

Väsentliga egenskaper hos fordon, motor och motorgasrelaterad utrustning

Bilaga 2A –

Utformning av motorgasutrustningens typgodkännandemärke

Bilaga 2B –

Meddelande om beviljat, utökat, avslag på ansökan om, återkallat godkännande eller tillverkningens slutgiltiga upphörande för en motorgasutrustningstyp enligt föreskrifter nr 67

Bilaga 2C –

Utformning av godkännandemärken

Bilaga 2D –

Meddelande om beviljat, utökat, avslag på ansökan om eller återkallat godkännande eller tillverkningens slutgiltiga upphörande för en fordonstyp med avseende på installering av motorgassystem enligt föreskrifter nr 67

Bilaga 3 –

Bestämmelser för godkännande av tillbehör till motorgasbehållare

Bilaga 4 –

Bestämmelser för godkännande av bränslepump

Bilaga 5 –

Bestämmelser för godkännande av motorgasfilterenhet

Bilaga 6 –

Bestämmelser för godkännande av tryckregulator och förångare

Bilaga 7 –

Bestämmelser för godkännande av avstängningsventil, backventil, gasledningens övertrycksventil och servicekoppling

Bilaga 8 –

Bestämmelser för godkännande av böjliga slangar med kopplingar

Bilaga 9 –

Bestämmelser för godkännande av påfyllningsenhet

Bilaga 10 –

Bestämmelser för godkännande av motorgasbehållare

Bilaga 11 –

Bestämmelser för godkännande av gasinsprutningsanordningar, gasblandningsmunstycken eller gasblandningsinsprutare och bränslefördelarrör

Bilaga 12 –

Bestämmelser för godkännande av gasdoseringsenhet när denna inte är kombinerad med gasinsprutningsanordning(ar)

Bilaga 13 –

Bestämmelser för godkännande av tryck- och/eller temperaturgivare

Bilaga 14 –

Bestämmelser för godkännande av elektronisk styrenhet

Bilaga 15 –

Provningsförfaranden

Bilaga 16 –

Bestämmelser för motorgasidentifieringsmärke för fordon i kategorierna M2 och M3

Bilaga 17 –

Bestämmelser för identifieringsmärke för servicekopplingar

1.   TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Dessa föreskrifter ska gälla för:

Del I.

Godkännande av specifik utrustning för de fordon i kategorierna M och N (1) som använder motorgaser i sitt framdrivningssystem;

Del II.

Godkännande av de fordon i kategorierna M och N (1) som är försedda med specifik utrustning för användning av motorgaser i sitt framdrivningssystem med avseende på installering av sådan utrustning.

2.   DEFINITION OCH KLASSIFICERING AV KOMPONENTER

Motorgaskomponenterna för användning i fordon ska med avseende på högsta arbetstryck och funktion klassificeras enligt figur 1.

Klass 1

Högtrycksdelar, inkl. rör och anslutningar som innehåller flytande motorgas, vid ett ångtryck eller ökat ångtryck av upp till 3 000 kPa.

Klass 2

Lågtrycksdelar, inkl. rör och anslutningar som innehåller förångad motorgas, med ett högsta driftstryck under 450 kPa och över 20 kPa över lufttrycket.

Klass 2A

Lågtrycksdelar för ett begränsat tryckområde, inkl. rör och anslutningar som innehåller förångad motorgas, med ett högsta driftstryck under 120 kPa och över 20 kPa över lufttrycket.

Klass 3

Avstängnings- och övertrycksventiler när de arbetar i flytande fas.

De motorgaskomponenter som är konstruerade för ett högsta driftstryck under 20 kPa över lufttrycket omfattas inte av dessa föreskrifter.

En komponent kan bestå av flera delar där varje del med avseende på högsta driftstryck och funktion klassificeras i sin egen klass.

Figur 1

Klassificering med avseende på arbetstryck och funktion

Image

tryck: tryck i förhållande till lufttrycket, om inte annat anges.

2.1.1.   servicetryck: stabiliserat tryck vid en enhetlig gastemperatur av 15 °C.

2.1.2.   provningstryck: det tryck för vilket komponenten utsätts under godkännandeprovningen.

2.1.3.   arbetstryck: det högsta tryck för vilket komponenten är konstruerad att utsättas och av vilket dess styrka bestäms.

2.1.4.   driftstryck: tryck under normala driftsförhållanden.

2.1.5.   högsta driftstryck: det högsta tryck i en komponent som kan uppstå under drift.

2.1.6.   klassificeringstryck: högsta tillåtna driftstryck i en komponent enligt dess klassificering.

2.2.   specifik utrustning:

a)

behållare,

b)

tillbehör monterade på behållare,

c)

förångare/tryckregulator,

d)

avstängningsventil,

e)

gasinsprutningsanordning, gasinsprutare eller gasblandningsmunstycke,

f)

gasdoseringsenhet, separat eller kombinerad med gasinsprutningsanordning,

g)

böjliga slangar,

h)

påfyllningsenhet,

i)

backventil,

j)

gasledningens övertrycksventil,

k)

filterenhet,

l)

tryck- eller temperaturgivare,

m)

bränslepump,

n)

servicekoppling,

o)

elektronisk styrenhet,

p)

bränslefördelarrör,

q)

tryckutjämningsanordning.

behållare: varje kärl som används för lagring av motorgas.

2.3.1.   En behållare kan vara:

i)

en cylindrisk standardbehållare med ett cylindriskt skal, två kupade gavlar som antingen är torisfäriska eller ellipsformade samt de öppningar som krävs,

ii)

en specialbehållare, dvs. andra behållare än cylindriska standardbehållare. Måttuppgifter ges i bilaga 10, tillägg 5.

2.3.2.   helkompositbehållare: behållare som är tillverkad av endast kompositmaterial med icke-metallisk stomme.

2.3.3.   behållarsats: högst 200 behållare av samma typ som tillverkas i följd i samma tillverkningsserie.

2.4.   behållartyp: behållare som inte skiljer sig åt i fråga om följande egenskaper angivna i bilaga 10:

a)

handelsbeteckning eller varumärke(n),

b)

form (cylindrisk, specialform),

c)

öppningar (plats för tillbehör/metallring),

d)

material,

e)

svetsmetod (i fråga om metallbehållare),

f)

värmebehandling (i fråga om metallbehållare),

g)

tillverkningsserie,

h)

nominell väggtjocklek,

i)

diameter,

j)

höjd (i fråga om specialbehållare).

tillbehör monterade på behållaren: följande utrustning som antingen kan vara separat eller kombinerad:

a)

80-procentig stoppventil,

b)

nivåindikator,

c)

övertrycksventil,

d)

fjärrstyrd serviceventil med flödesbegränsningsventil,

e)

bränslepump,

f)

flerventil,

g)

gastätt hölje,

h)

bussning för eluttag,

i)

backventil,

j)

tryckutjämningsanordning.

2.5.1.   80-procentig stoppventil: anordning som begränsar påfyllning när högst 80 % av behållarens kapacitet nåtts.

2.5.2.   nivåindikator: anordning som anger vätskenivå i behållaren.

övertrycksventil (utsläppsventil): anordning som begränsar tryckstegring i behållaren.

2.5.3.1.   tryckutjämningsanordning: anordning som genom att tömma den motorgas som finns syftar till att skydda behållaren från att sprängas vilket kan inträffa vid brand.

2.5.4.   fjärrstyrd serviceventil med flödesbegränsningsventil: anordning som gör det möjligt att inleda och avbryta motorgastillförseln till förångare/tryckregulator, där fjärrstyrd innebär att serviceventilen styrs av den elektroniska styrenheten, där ventilen är stängd när fordonets motor inte körs och med flödesbegränsningsventil avses en anordning som begränsar flödet av motorgas.

2.5.5.   bränslepump: anordning som inleder tillförseln av flytande motorgas till motorn genom att med trycket från bränslepumpen öka trycket i behållaren.

2.5.6.   flerventil: anordning som består av alla eller några av de tillbehör som nämns i punkterna 2.5.1–2.5.3 och 2.5.8.

2.5.7.   gastätt hölje: anordning som skyddar tillbehören och avluftar allt läckage ut i det fria.

2.5.8.   bussning för eluttag (bränslepump/manöverorgan/bränslenivåindikator).

2.5.9.   backventil: anordning som tillåter flöde av flytande motorgas i en riktning och hindrar flöde av flytande motorgas i motsatt riktning.

2.6.   förångare: anordning avsedd att förånga motorgas från flytande till gasformig form.

2.7.   tryckregulator: anordning avsedd att minska och reglera trycket i motorgas.

2.8.   avstängningsventil: anordning för att stänga motorgasflödet.

2.9.   gasledningens övertrycksventil: anordning för att hindra att trycket i ledningarna överskrider ett förinställt värde.

2.10.   gasinsprutningsanordning, insprutare eller gasblandningsmunstycke: anordning som styr insprutningen av flytande eller förångad motorgas i motorn.

2.11.   gasdoseringsenhet: anordning som mäter och/eller fördelar gasflödet till motorn och som antingen kan vara kombinerad med gasinsprutningsanordningen eller separat.

2.12.   elektronisk styrenhet: anordning som styr motorns förbrukning av motorgas och som automatiskt stänger krafttillförseln till motorgassystemets avstängningsventiler när en bränsletillförselledning brutits till följd av en olycka eller om motorn stannar.

2.13.   tryck- eller temperaturgivare: anordning som mäter tryck eller temperatur.

2.14.   motorgasfilterenhet: anordning som filtrerar motorgasen och där filtret kan ingå i andra komponenter.

2.15.   böjliga slangar: slangar för ledning under olika tryckförhållanden från en punkt till en annan av motorgas antingen i flytande eller gasformig form.

2.16.   påfyllningsenhet: anordning med vilken behållaren kan fyllas och där påfyllningsenheten kan ingå i behållarens 80-procentiga stoppventil eller vara en fjärrstyrd påfyllningsenhet utanför fordonet.

2.17.   servicekoppling: koppling i bränsleledningen mellan bränslebehållare och motor. Om ett fordon som drivs med ett bränsle får slut på bränslet kan motorn drivas från en reservbränslebehållare som kan anslutas till servicekopplingen.

2.18.   bränslefördelarrör: rör eller ledning som förbinder bränsleinsprutningsanordningarna.

2.19.   motorgas: varje produkt som i huvudsak består av följande kolväten: propan, propen (propylen), normalt butan, isobutan, isobutylen, buten (butylen) och etan.

I den europeiska standarden EN 589:1993 anges krav och provningsmetoder för den motorgas för bilar som marknadsförs och levereras i de länder som är medlemmar av Europeiska standardiseringskommittén (CEN).

DEL I

GODKÄNNANDE AV SPECIFIK UTRUSTNING FÖR MOTORFORDON SOM ANVÄNDER MOTORGAS I SITT FRAMDRIVNINGSSYSTEM

3.   ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE

3.1.   Ansökan om godkännande av specifik utrustning ska lämnas av handelsbetecknings- eller varumärkesinnehavaren eller dennes vederbörligen befullmäktigade ombud.

Den ska åtföljas av nedannämnda dokument i tre exemplar med följande uppgifter:

3.2.1.   detaljerad beskrivning av den specifika utrustningens typ (som den anges i bilaga 1),

3.2.2.   en ritning av den specifika utrustningen som är tillräckligt detaljerad och i lämplig skala,

3.2.3.   styrkande av överensstämmelse med de anvisningar som föreskrivs i punkt 6 i dessa föreskrifter,

3.3.   På begäran av den tekniska tjänst som ansvarar för godkännandeprovningarnas utförande ska prov på den specifika utrustningen tillhandahållas.

Ytterligare prov ska på begäran tillhandahållas.

4.   MÄRKNINGAR

4.1.   Alla delar som lämnas för godkännande ska vara försedda med tillverkarens handelsbeteckning eller varumärke och typ samt för icke-metalliska delar även månad och år för tillverkningen och där denna märkning ska vara lätt läsbar och outplånlig.

4.2.   All utrustning ska ha ett utrymme tillräckligt stort för godkännandemärket, inkl. klassificeringen av komponenten (se bilaga 2A) där detta utrymme ska framgå av de ritningar som avses i punkt 3.2.2 ovan.

4.3.   Varje behållare ska också ha en påsvetsad märkningsskylt med följande lätt läsbara och outplånliga uppgifter:

a)

serienummer,

b)

volym i liter,

c)

märkning ”motorgas”,

d)

provningstryck [kPa],

e)

texten: ”högsta fyllnadsgrad: 80 %”,

f)

år och månad för godkännandet (t.ex. 99/01);

g)

godkännandemärke enligt punkt 5.4,

h)

märkningen ”PUMP PÅ INSIDAN” och en märkning som visar när en pump monterats i behållaren.

5.   GODKÄNNANDE

5.1.   Om de prov på utrustning som lämnats för godkännande uppfyller kraven i punkterna 6.1–6.13 i dessa föreskrifter ska godkännande av utrustningstypen beviljas.

5.2.   Ett godkännandenummer ska tilldelas varje godkänd utrustningstyp. De första två siffrorna (för närvarande 01, motsvarande den ändringsserie 01 som trädde i kraft den 13 november 1999) ska ange den ändringsserie där de senaste större tekniska ändringar ingår som gjorts i föreskrifterna vid tiden för godkännandets utfärdande. Samma avtalsslutande part får inte tilldela en annan utrustningstyp denna alfanumeriska kod.

5.3.   Uppgift om godkännande eller avslag på ansökan om godkännande eller utökning av godkännande för en motorgasutrustnings-typ/del enligt dessa föreskrifter ska meddelas de avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter med ett formulär som överensstämmer med förlagan i bilaga 2B till dessa föreskrifter. Om det handlar om en behållare ska bilaga 2B – tillägg 1 tilläggas.

På all utrustning som överensstämmer med en typ som godkänts enligt dessa föreskrifter ska utöver det märke som föreskrivs i punkterna 4.1 och 4.3 väl synligt och i det utrymme som avses i punkt 4.2 ovan ett internationellt typgodkännandemärke anbringas som består av:

5.4.1.   En cirkel som omger bokstaven ”E”, åtföljd av det särskilda landsnumret för det land som beviljat godkännande (2).

5.4.2.   Numret på dessa föreskrifter, åtföljt av bokstaven ”R”, ett bindestreck och godkännandenumret till höger om den cirkel som föreskrivs i punkt 5.4.1. Detta godkännandenummer består av det typgodkännandenummer för komponenten som finns på det intyg som ifyllts för denna typ (se punkt 5.2 och bilaga 2B), föregånget av de två siffror som anger den senaste följden av ändringsserier till dessa föreskrifter.

5.5.   Godkännandemärket ska vara lätt läsbart och outplånligt.

5.6.   I bilaga 2A till dessa föreskrifter ges exempel på utformningen av ovannämnda godkännandemärke.

6.   SPECIFIKATIONER FÖR MOTORGASUTRUSTNINGENS OLIKA KOMPONENTER

6.1.   Allmänna bestämmelser

Den specifika utrustningen i de fordon som använder motorgas i sitt framdrivningssystem ska fungera på ett riktigt och säkert sätt.

De utrustningsmaterial som kommer i kontakt med motorgas ska vara kompatibla med denna.

De utrustningsdelar vars korrekta och säkra funktion kan påverkas av motorgas, högt tryck eller vibrationer ska genomgå de relevanta provningsmetoder som föreskrivs i bilagorna till dessa föreskrifter. Bestämmelserna i punkterna 6.2–6.13 ska i synnerhet vara uppfyllda.

Installeringen av den motorgasutrustning som godkänts enligt dessa föreskrifter ska uppfylla relevanta elektromagnetiska kompatibilitetskrav enligt föreskrifter nr 10, ändringsserie 02, eller motsvarande.

6.2.   Bestämmelser för behållare

Motorgasbehållarna ska vara typgodkända enligt bestämmelserna i bilaga 10 till dessa föreskrifter.

6.3.   Bestämmelser för tillbehör som monterats på behållaren

Behållaren ska vara utrustad med följande tillbehör, som antingen kan vara separata eller kombinerade (flerventil(er)):

6.3.1.1.   80-procentig stoppventil,

6.3.1.2.   nivåindikator,

6.3.1.3.   övertrycksventil (utsläppsventil),

6.3.1.4.   fjärrstyrd serviceventil med flödesbegränsningsventil.

6.3.2.   Behållaren kan, om så krävs, vara utrustad med ett gastätt hölje.

6.3.3.   Behållaren kan vara utrustad med en bussning för eluttag för manöverorgan/motorgasbränslepump.

6.3.4.   Behållaren kan vara utrustad med en motorgasbränslepump inuti behållaren.

6.3.5.   Behållaren kan vara utrustad med en backventil.

6.3.6.   Behållaren ska vara utrustad med en tryckutjämningsanordning. Anordningar eller funktioner som kan godkännas som tryckutjämningsanordning är:

a)

en smältplugg (temperaturstyrd) (säkring), eller

b)

en övertrycksventil, förutsatt att den överensstämmer med punkt 6.15.8.3, eller

c)

en kombination av de båda anordningarna ovan, eller

d)

en annan likvärdig teknisk lösning, förutsatt att den har samma prestanda.

6.3.7.   De tillbehör som omnämns i punkterna 6.3.1–6.3.6 ovan ska vara typgodkända enligt bestämmelserna i:

bilaga 3 till dessa föreskrifter för de tillbehör som nämns i punkterna 6.3.1, 6.3.2, 6.3.3 och 6.3.6,

bilaga 4 till dessa föreskrifter för de tillbehör som nämns i punkt 6.3.4, och

bilaga 7 till dessa föreskrifter för de tillbehör som nämns i punkt 6.3.5.

6.4.–6.14.   Bestämmelser för andra komponenter

De andra komponenter som visas i tabell 1 ska vara typgodkända enligt bestämmelserna i de bilagor som anges i tabellen.

Tabell 1

Punkt

Komponent

Bilaga

6.4

Bränslepump

4

6.5

Förångare (3)

Tryckregulator (3)

6

6.6

Avstängningsventiler

Backventiler

Gasledningens övertrycksventiler

Servicekopplingar

7

6.7

Böjliga slangar

8

6.8

Påfyllningsenhet

9

6.9

Gasinsprutningsanordningar/

Gasblandningsmunstycke (5)

eller

Insprutare

11

6.10

Gasdoseringsenheter (4)

12

6.11.

Tryckgivare

Temperaturgivare

13

6.12

Elektronisk styrenhet

14

6.13

Motorgasfilterenheter

5

6.14

Tryckutjämningsanordning

3

6.15.   Allmänna regler för konstruktion av komponenter

Bestämmelser för den 80-procentiga stoppventilen

6.15.1.1.   Anslutningen mellan flottören och avstängningsenheten i den 80-procentiga stoppventilen får inte deformeras under normala användningsförhållanden.

6.15.1.2.   Om behållarens 80-procentiga stoppventil är försedd med en flottör ska denna tåla ett yttre tryck av 4 500 kPa.

6.15.1.3.   Avstängningsenheten på den anordning som begränsar påfyllningen vid 80 +0/-5 % av kapaciteten hos den behållare, för vilken den 80-procentiga stoppventilen är konstruerad, ska tåla ett tryck av 6 750 kPa. I avstängt läge får påfyllningsflödet vid en tryckdifferens av 700 kPa inte överstiga 500 cm3/minut. Ventilen ska antingen provas med alla de behållare på vilka den avses bli monterad eller också ska tillverkaren med hjälp av beräkning ange för vilka behållartyper denna ventil är lämplig.

6.15.1.4.   Om den 80-procentiga stoppventilen inte är försedd med någon flottör ska det inte vara möjligt att efter avstängning fortsätta påfyllningen i en takt som överstiger 500 cm3/minut.

6.15.1.5.   Anordningen ska vara försedd med en varaktig märkning som anger den behållartyp för vilken den konstruerats, diameter och vinkel samt, i förekommande fall, monteringsanvisning.

Elektriskt drivna anordningar som innehåller motorgas ska för att vid sprickbildning på komponenten undvika elektriska gnistor på sprickans yta:

i)

isoleras så att ingen ström leds genom de delar som innehåller motorgas

ii)

hålla anordningens elektriska system isolerat från:

karossen

behållaren för bränslepumpen.

Isoleringsmotståndet ska vara > 10 MΩ.

6.15.2.1.   Elanslutningarna i bagage- och passagerarutrymme ska överensstämma med isoleringsklass IP 40 enligt IEC 529.

6.15.2.2.   Övriga elanslutningar ska överensstämma med isoleringsklass IP 54 enligt IEC 529.

6.15.2.3.   Bussning för eluttag (bränslepump/manöverorgan/bränslenivågivare) ska för att erhålla en isolerad och tät elanslutning vara av en hermetiskt sluten typ.

Särskilda bestämmelser för de ventiler som aktiveras av en elektrisk/yttre (hydraulisk, pneumatisk) kraft

6.15.3.1.   I fråga om de ventiler som aktiveras av en elektrisk/yttre kraft (t.ex. 80-procentig stoppventil, serviceventil, avstängningsventiler, backventiler, gasledningens övertrycksventil, servicekoppling) ska dessa vara i stängt läge när krafttillförseln stängs.

6.15.3.2.   Bränslepumpens krafttillförsel ska frånkopplas om den elektroniska styrenheten blir undermålig eller förlorar strömtillförsel.

Värmeväxlingsmediet (kompabilitets- och tryckkrav).

6.15.4.1.   De material som bildar en anordning som står i kontakt med värmeväxlingsmediet i en anordning under drift ska vara kompatibla med denna fluid och vara konstruerade för att tåla ett tryck av 200 kPa i värmeväxlingsmediet. Materialet ska uppfylla bestämmelserna i bilaga 15, punkt 17.

6.15.4.2.   Det utrymme som innehåller förångarens/tryckregulatorns värmeväxlingsmedium ska vara läckagesäkert vid ett tryck av 200 kPa.

6.15.5.   En komponent som består av både hög- och lågtrycksdelar ska vara så konstruerad att den förhindrar en tryckstegring i lågtrycksdelen av mer än 2,25 gånger det högsta arbetstryck för vilket den provats. De komponenter som är direktanslutna till tanktrycket ska vara konstruerade för ett klassificeringstryck av 3 000 kPa. Ventilering till motorutrymmet eller utanför fordonet är inte tillåten.

Särskilda bestämmelser för att förhindra gasflöde

6.15.6.1.   Pumpen ska vara konstruerad så att det utgående trycket aldrig överstiger 3 000 kPa om t.ex. rören blockeras eller avstängningsventilen inte öppnas. Detta kan uppnås genom att pumpen stängs eller genom återcirkulering till behållaren.

6.15.6.2.   Tryckregulatorn/förångaren ska vara konstruerad så att gasflöde förhindras när regulator-/förångarenheten tillförs motorgas vid ett tryck av ≤ 4 500 kPa när regulatorn inte är i drift.

6.15.7.   Bestämmelser för gasledningens övertrycksventil

6.15.7.1.   Gasledningens övertrycksventil ska vara konstruerad så att den öppnas vid ett tryck av 3 200 ±100 kPa.

6.15.7.2.   Gasledningens övertrycksventil får inte uppvisa något inre läckage upp till 3 000 kPa.

Bestämmelser för övertrycksventilen (utsläppsventil)

6.15.8.1.   Övertrycksventilen ska vara monterad inuti behållaren eller på behållaren inom det område där bränslet är gasformigt.

6.15.8.2.   Övertrycksventilen ska vara konstruerad så att den öppnas vid ett tryck av 2 700 ±100 kPa.

6.15.8.3.   Övertrycksventilens flödeskapacitet som bestäms med komprimerad luft vid ett tryck 20 % högre än det normala driftstrycket, ska vara minst

Q ≥ 10,66 · A0,82

där

Q

=

luftflödet i standard m3/min (100 kPa absolut tryck och temperatur 15 °C)

A

=

behållarens ytteryta i m2.

Flödesprovningsresultaten ska korrigeras i förhållande till standardförhållanden:

absolut lufttryck 100 kPa och temperatur 15 °C.

Om övertrycksventilen ses som en tryckutjämningsanordning ska flödet vara minst 17,7 standard m3/min.

6.15.8.4.   Övertrycksventilen får inte uppvisa något inre läckage upp till 2 600 kPa.

6.15.8.5.   Tryckutjämningsanordningen (säkringen) ska vara konstruerad så att den öppnas vid en temperatur av 120 ± 10 °C.

6.15.8.6.   Tryckutjämningsanordningen (säkringen) ska vara konstruerad så att den i öppet läge har en flödeskapacitet av:

Q ≥ 2,73 · A

där

Q

=

luftflödet i standard m3/min (100 kPa absolut tryck och temperatur 15 °C)

A

=

behållarens ytteryta i m2.

Flödesprovningen ska utföras uppströms vid ett absolut lufttryck av 200 kPa och en temperatur av 15 °C.

Flödesprovningsresultaten ska korrigeras i förhållande till standardförhållanden:

absolut lufttryck 100 kPa och temperatur 15 °C.

6.15.8.7.   Tryckutjämningsanordningen ska vara monterad på behållaren i gasområdet.

6.15.8.8.   Tryckutjämningsanordningen ska monteras på behållaren på ett sådant sätt att den har sitt utlopp i det gastäta höljet om ett sådant föreskrivs.

6.15.8.9.   Tryckutjämningsanordningen (säkringen) ska provas enligt bestämmelserna i bilaga 3, punkt 7.

6.15.9.   Bränslepumpens effektförlust

Vid den lägsta bränslenivå där motorn fortfarande fungerar får värmestegringen i bränslepumpen(arna) aldrig förorsaka att övertrycksventilen öppnas.

Bestämmelser för påfyllningsenheten

6.15.10.1.   Påfyllningsenheten ska vara försedd med minst en lätt iskruvbar backventil och den får inte vara konstruerad för isärtagning.

6.15.10.2.   Påfyllningsenheten ska vara skyddad mot nedsmutsning.

6.15.10.3.   Konstruktion och mått hos påfyllningsenhetens anslutning ska överensstämma med dem som anges i figurerna i bilaga 9.

Den påfyllningsenhet som visas i figur 5 är endast tillämpbar på motorfordon i kategorierna M2, M3, N2, N3 och M1 med en största totalvikt av > 3 500 kg (6).

6.15.10.4.   Den påfyllningsenhet som visas i figur 4 kan också användas på motorfordon i kategorierna M2, M3, N2, N3 och M1 med en största totalvikt av > 3 500 kg (6).

6.15.10.5.   Den utvändiga påfyllningsenheten är ansluten till behållaren med slang eller rör.

Särskilda bestämmelser för påfyllningsenheten (euroenheten) för lätta fordon (bilaga 9, figur 3):

6.15.10.6.1.   Dödvolymen mellan den främre tätningsytan och backventilens framsida får inte överstiga 0,1 cm3.

6.15.10.6.2.   Flödet genom anslutningen vid en tryckskillnad av 30 kPa ska vara minst 60 liter/min, om det provas med vatten.

Särskilda bestämmelser för påfyllningsenheten (euroenheten) för tunga nyttofordon (bilaga 9, figur 5):

6.15.10.7.1.   Dödvolymen mellan den främre tätningsytan och backventilens framsida får inte överstiga 0,5 cm3.

6.15.10.7.2.   Flödet genom påfyllningsenheten ska med backventilen mekaniskt öppnad och vid en tryckskillnad av 50 kPa vara minst 200 liter/min, om det provas med vatten.

6.15.10.7.3.   Påfyllningsenheten (euroenheten) ska uppfylla den islagsprovning som beskrivs i bilaga 9, punkt 7.4.

Bestämmelser för nivåindikatorn

6.15.11.1.   Den anordning som ska kontrollera vätskenivån i behållaren ska vara av indirekt typ (t.ex. magnetisk) mellan behållarens in- och utsida. Om den anordning som ska kontrollera vätskenivån i behållaren är av direkttyp bör elkraftanslutningarna uppfylla anvisningarna för IP 54 enligt IEC EN 60529:1997–06.

6.15.11.2.   Om behållarens nivåindikator är försedd med en flottör ska denna tåla ett yttre tryck av 3 000 kPa.

Bestämmelser för behållarens gastäta hölje.

6.15.12.1.   Det gastäta höljets utlopp ska ha en total fri tvärsnittsyta av minst 450 mm2.

6.15.12.2.   Det gastäta höljet ska med stängd(a) öppning(ar) vara läckagesäkert vid ett tryck av 10 kPa, ha ett högsta tillåtna ångläckage av 100 cm3/tim och inte uppvisa någon varaktig deformering.

6.15.12.3.   Det gastäta höljet ska vara konstruerat för att tåla ett tryck av 50 kPa.

Bestämmelser för den fjärrstyrda serviceventilen med flödesbegränsningsventil.

Bestämmelser för serviceventilen

6.15.13.1.1.   Om serviceventilen är kombinerad med en bränsletillförselpump för motorgas ska pumpen identifieras med märkningen ”PUMP PÅ INSIDAN” antingen på motorgasbehållarens märkskylt eller på flerventilen, i förekommande fall. Elanslutningar inuti motorgasbehållaren ska överensstämma med isoleringsklass IP 40 enligt IEC 529.

6.15.13.1.2.   Serviceventilen ska i öppet och stängt läge tåla ett tryck av 6 750 kPa.

6.15.13.1.3.   Serviceventilen får inte i stängt läge ge upphov till inre läckage i flödesriktningen. Läckage får förekomma i motsatt riktning.

Bestämmelser för flödesbegränsningsventilen

6.15.13.2.1.   Flödesbegränsningsventilen ska monteras inuti behållaren.

6.15.13.2.2.   Flödesbegränsningsventilen ska vara försedd med en förbikoppling som medger tryckutjämning.

6.15.13.2.3.   Flödesbegränsningsventilen ska stängas vid en tryckskillnad över ventilen av 90 kPa. Vid denna tryckskillnad får flödet inte överstiga 8 000 cm3/min.

6.15.13.2.4.   När flödesbegränsningsventilen är i stängt läge får flödet genom förbikopplingen vid en tryckskillnad av 700 kPa inte överstiga 500 cm3/min.

7.   ÄNDRINGAR AV EN MOTORGASUTRUSTNINGSTYP OCH UTÖKNING AV GODKÄNNANDE

Varje ändring av en motorgasutrustningstyp ska meddelas den myndighet som beviljat typgodkännandet. Myndigheten kan då antingen:

7.1.1.   anse att de ändringar som gjorts sannolikt inte får någon märkbar negativ inverkan och att utrustningen fortfarande uppfyller kraven, eller

7.1.2.   överväga om en omprovning kommer att bli partiell eller fullständig.

7.2.   Bekräftelse eller avslag på ansökan om godkännande ska, med angivande av ändringarna, enligt förfarandet i punkt 5.3 ovan meddelas de avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter.

7.3.   Den behöriga myndighet som utfärdar en utökning av godkännande ska tilldela varje meddelandeformulär som upprättas för en sådan utökning ett serienummer.

8.   (Inte fastställd)

9.   TILLVERKNINGENS ÖVERENSSTÄMMELSE

Tillverkningsförfarandenas överensstämmelse ska uppfylla följande krav i avtalet, tillägg 2 (E/ECE/324-E/ECE/TRANS/505/Rev.2):

9.1.   All utrustning som godkänns enligt dessa föreskrifter ska tillverkas så att den överensstämmer med den godkända typen genom att uppfylla kraven i punkt 6 ovan.

9.2.   För att kontrollera att kraven i punkt 9.1 uppfylls ska lämpliga tillverkningskontroller utföras.

9.3.   De lägsta kraven för tillverkningskontrollprovningarnas överensstämmelse i bilagorna 8, 10 och 15 till dessa föreskrifter ska uppfyllas.

9.4.   Den myndighet som beviljat typgodkännande får när som helst kontrollera överensstämmelsen i de kontrollmetoder som tillämpas i varje tillverkningsanläggning. Dessa kontroller ska normalt äga rum en gång om året.

9.5.   Varje behållare ska dessutom provas vid ett lägsta tryck av 3 000 kPa i överensstämmelse med bestämmelserna i punkt 2.3 i bilaga 10 till dessa föreskrifter.

9.6.   Varje slangenhet som används i högtrycksklassen (klass 1) enligt den klassificering som föreskrivs i punkt 2 i dessa föreskrifter ska under en halv minut genomgå en provning med gas under ett tryck av 3 000 kPa.

9.7.   För svetsade behållare ska minst 1 av 200 behållare och en av återstående antal genomgå radiografisk undersökning enligt bilaga 10, punkt 2.4.1.

9.8.   Under tillverkningen ska 1 av 200 behållare och 1 av återstående antal genomgå de ovannämnda mekaniska provningar som beskrivs i bilaga 10, punkt 2.1.2.

10.   PÅFÖLJDER VID TILLVERKNINGENS BRISTANDE ÖVERENSSTÄMMELSE

10.1.   Det godkännande som enligt dessa föreskrifter beviljats med avseende på en utrustningstyp kan återkallas om kraven i punkt 9 ovan inte uppfylls.

10.2.   Om en avtalsslutande part som tillämpar dessa föreskrifter återkallar ett godkännande som den tidigare beviljat ska den genast underrätta de övriga avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter om detta med användning av ett meddelandeformulär som överensstämmer med förlagan i bilaga 2B till dessa föreskrifter.

11.   ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR MOTORGASUTRUSTNINGENS OLIKA KOMPONENTER

11.1.   Från och med dagen för det officiella ikraftträdandet av ändringsserie 01 till dessa föreskrifter får ingen avtalsslutande part som tillämpar dessa föreskrifter vägra att bevilja FN/ECE-godkännande enligt dessa föreskrifter, ändrade genom ändringsserie 01.

11.2.   Från och med tre månader efter dagen för det officiella ikraftträdandet av ändringsserie 01 till dessa föreskrifter ska de avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter endast bevilja FN/ECE-godkännanden om den komponenttyp som ska godkännas uppfyller kraven i dessa föreskrifter, ändrade genom ändringsserie 01.

11.3.   Ingen avtalsslutande part som tillämpar dessa föreskrifter får vägra att godkänna en komponenttyp som godkänts enligt ändringsserie 01 till dessa föreskrifter.

11.4.   Till och med tolv månader efter dagen för ikraftträdandet av ändringsserie 01 till dessa föreskrifter får ingen avtalsslutande part som tillämpar dessa föreskrifter vägra att godkänna en komponenttyp som godkänts enligt dessa föreskrifter i deras ursprungliga form.

11.5.   Tolv månader efter ikraftträdandet av ändringsserie 01 får de avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter vägra saluföring av en komponenttyp som inte uppfyller kraven i ändringsserie 01 till dessa föreskrifter, såvida komponenten inte är avsedd som en ersättning för att monteras på fordon i bruk.

12.   TILLVERKNINGENS SLUTGILTIGA UPPHÖRANDE

Om godkännandeinnehvaren fullständigt upphör att tillverka en utrustningstyp som godkänts i enlighet med dessa föreskrifter ska denne underrätta den myndighet som beviljat godkännandet om detta. Vid mottagandet av det berörda meddelandet ska denna myndighet underrätta de övriga avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter om detta med hjälp av ett meddelandeformulär som överensstämmer med förlagan i bilaga 2B till dessa föreskrifter.

13.   NAMN- OCH ADRESSUPPGIFTER GÄLLANDE DE TEKNISKA TJÄNSTER SOM ANSVARAR FÖR GODKÄNNANDEPROVNINGARNAS UTFÖRANDE OCH MYNDIGHETERNA

De avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter ska meddela Förenta nationernas sekretariat namn- och adressuppgifter gällande de tekniska tjänster som ansvarar för utförande av godkännandeprovningar samt de myndigheter som beviljar godkännande och till vilka de intyg, som bestyrker det godkännande, den utökning, det avslag på ansökan om eller det återkallande av godkännande som utfärdats i andra länder, ska sändas.

DEL II

GODKÄNNANDE AV ETT FORDON SOM ÄR FÖRSETT MED EN SPECIFIK UTRUSTNING FÖR ANVÄNDNING AV MOTORGASER I SITT FRAMDRIVNINGSSYSTEM MED AVSEENDE PÅ INSTALLERING AV SÅDAN UTRUSTNING

14.   DEFINITIONER

I del II av dessa föreskrifter gäller följande definitioner:

14.1.1.   godkännande av ett fordon: godkännande av en fordonstyp med avseende på installering av specifik utrustning för användning av motorgas i dess framdrivningssystem.

fordonstyp: ett fordon eller en fordonsfamilj som är försett med specifik utrustning för användning av motorgas i sitt framdrivningssystem och som inte skiljer sig åt i fråga om följande:

14.1.2.1.   tillverkaren,

14.1.2.2.   den typbeteckning som fastställts av tillverkaren,

formgivningens och konstruktionens väsentliga drag,

14.1.2.3.1.   chassi/bottenplatta (uppenbara och grundläggande skillnader), samt

14.1.2.3.2.   installering av motorgasutrustningen (uppenbara och grundläggande skillnader).

15.   ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE

15.1.   Ansökan om godkännande för en fordonstyp med avseende på installering av specifik utrustning för användning av motorgas i dess framdrivningssystem ska lämnas av fordonstillverkaren eller dennes vederbörligen befullmäktigade ombud.

15.2.   Ansökan ska åtföljas av nedannämnda dokument i tre exemplar: en beskrivning av fordonet som innehåller alla relevanta uppgifter i bilaga 1 till dessa föreskrifter.

15.3.   Ett fordon som är representativt för den fordonstyp som ska godkännas ska lämnas till den tekniska tjänst som utför godkännandeprovningarna.

16.   GODKÄNNANDE

16.1.   Om det fordon som lämnats för godkännande enligt dessa föreskrifter är försett med all den specifika utrustning som krävs för användning av motorgas i dess framdrivningssystem och uppfyller kraven i punkt 17 nedan ska godkännande av denna fordonstyp beviljas.

16.2.   Ett godkännandenummer ska tilldelas varje godkänd fordonstyp. Dess första två siffror ska ange den ändringssserie som innehåller de senaste större tekniska ändringar som gjorts i föreskrifterna vid tiden för godkännandets utfärdande.

16.3.   Uppgift om godkännande, avslag på ansökan om eller utökning av godkännande för en motorgasfordonstyp enligt dessa föreskrifter ska meddelas de avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter med ett formulär som överensstämmer med förlagan i bilaga 2D till dessa föreskrifter.

På varje fordonstyp som godkänts enligt dessa föreskrifter ska väl synligt och på ett lättillgängligt ställe som anges på godkännandeintyget i punkt 16.3 ovan anbringas ett internationellt godkännandemärke som består av:

16.4.1.   En cirkel som omger bokstaven ”E”, följt av det särskilda landsnumret för det land som beviljat godkännande (7).

16.4.2.   Numret på dessa föreskrifter, följt av bokstaven ”R”, ett tankstreck och godkännandenumret till höger om den cirkel som beskrivs i punkt 16.4.1.

16.5.   Om fordonet överensstämmer med ett fordon som enligt en eller flera av de föreskrifter som bilagts avtalet godkänts i det land som beviljat godkännande enligt dessa föreskrifter behöver den symbol som föreskrivs i punkt 16.4.1 inte upprepas, utan i så fall ska föreskrifterna och godkännandenumren och tilläggssymbolerna i alla de föreskrifter enligt vilka godkännande beviljats i det land som beviljat godkännande enligt dessa föreskrifter placeras i lodräta kolumner till höger om den symbol som föreskrivs i punkt 16.4.1.

16.6.   Godkännandemärket ska vara lätt läsbart och outplånligt.

16.7.   Godkännandemärket ska placeras nära eller på fordonets registreringsskylt.

16.8.   I bilaga 2C till dessa föreskrifter ges exempel på utformningen av ovannämnda godkännandemärke.

17.   KRAV FÖR INSTALLERING AV SPECIFIK UTRUSTNING FÖR ANVÄNDNING AV MOTORGAS I ETT FORDONS FRAMDRIVNINGSSYSTEM

17.1.   Allmänt

17.1.1.   Den motorgasutrustning som installerats i fordonet ska fungera på ett sådant sätt att det högsta driftstryck för vilket det utformats och godkänts inte kan överstigas.

17.1.2.   Alla delar av systemet ska typgodkännas för enskilda delar enligt del I av dessa föreskrifter.

17.1.3.   De material som används i systemet ska vara lämpade för användning med motorgas.

17.1.4.   Alla delar av systemet ska fastmonteras på ett korrekt sätt.

17.1.5.   Motorgassystemet får inte uppvisa några läckor.

17.1.6.   Motorgassystemet ska installeras så att det får bästa möjliga skydd mot skador, såsom skador som orsakas av rörliga fordonsdelar, kollision, stenskott, fordonets i- eller urlastning eller förskjutning i lasten.

Inga tillbehör får anslutas till motorgassystemet utom de som absolut krävs för att motorn i motorfordonet ska fungera korrekt.

17.1.7.1.   Utan att det påverkar bestämmelserna i punkt 17.1.7 får motorfordon i kategorierna M2, M3, N2, N3 och M1 med en högsta totalvikt av > 3 500 kg vara försedda med ett uppvärmningssystem för att värma det passagerarutrymme som är anslutet till motorgassystemet.

17.1.7.2.   Det uppvärmningssystem som avses i punkt 17.1.7.1 ska tillåtas om de tekniska tjänster som ansvarar för att utföra typgodkännandet anser att uppvärmningssystemet är lämpligt skyddat och att den funktion som krävs av det normala motorgassystemet inte påverkas.

17.1.7.3.   Utan att det påverkar bestämmelserna i punkt 17.1.7 får ett fordon som endast kan drivas med en bränsletyp och inte är försett med nödsystem för fortsatt körning (”limp-home system”) utrustas med en servicekoppling i motorgassystemet.

17.1.7.4.   Servicekopplingen i punkt 17.1.7.3 ska tillåtas om de tekniska tjänster som ansvarar för att utföra typgodkännandet anser att servicekopplingen är lämpligt skyddad och att den funktion som krävs av det normala motorgassystemet inte påverkas. Servicekopplingen ska kombineras med en separat gastät backventil med vilken det endast är möjligt att driva motorn.

17.1.7.5.   Fordon som endast kan drivas med en bränsletyp och som fått en servicekoppling installerad ska nära servicekopplingen vara försedda med dekalen i bilaga 17.

Identifiering av motorgasdrivna fordon i kategorierna M2 och M3.

17.1.8.1.   Fordon i kategorierna M2 och M3 ska vara försedda med skylten i bilaga 16.

17.1.8.2.   Skylten ska monteras fram- och baktill på fordon i kategorierna M2 eller M3 samt på dörrarnas utsida på den vänstra sidan för högerstyrda fordon och på den högra sidan för vänsterstyrda fordon.

17.2.   Ytterligare krav

17.2.1.   Ingen komponent i motorgassystemet, inkl. det skyddsmaterial som utgör del av sådana komponenter, får sticka utanför fordonets yttre kontur, med undantag för påfyllningsenheten om denna inte sticker mer än 10 mm utanför karosseriväggens nominella linje.

17.2.2.   Med undantag för motorgasbränslebehållaren får ingen komponent i motorgassystemets tvärprofil, inkl. något skyddsmaterial som utgör del av sådana komponenter, sträcka sig utanför fordonets nedre kant om inte någon annan del av fordonet är placerad lägre inom en radie av 150 mm.

17.2.3.   Ingen del av motorgassystemet får finnas inom 100 mm från avgasröret eller liknande värmekälla om dessa komponenter inte är lämpligt skyddade mot värme.

17.3.   Motorgassystemet

17.3.1.   Ett motorgassystem ska innehålla minst följande komponenter:

17.3.1.1.   bränslebehållare,

17.3.1.2.   80-procentig stoppventil,

17.3.1.3.   nivåindikator,

17.3.1.4.   övertrycksventil,

17.3.1.5.   fjärrstyrd serviceventil med flödesbegränsningsventil,

17.3.1.6.   tryckregulator och förångare, som kan kombineras,

17.3.1.7.   fjärrstyrd avstängningsventil,

17.3.1.8.   påfyllningsenhet,

17.3.1.9.   gasrör och slangar,

17.3.1.10.   gasanslutningar mellan motorgaskomponenterna,

17.3.1.11.   gasinsprutare eller gasinsprutningsanordning eller gasblandningsmunstycke,

17.3.1.12.   elektronisk kontrollenhet,

17.3.1.13.   tryckutjämningsanordning (säkring).

17.3.2.   Systemet kan också innehålla följande komponenter:

17.3.2.1.   gastätt hölje, som täcker de tillbehör som är monterade på bränslebehållaren,

17.3.2.2.   backventil,

17.3.2.3.   gasledningens övertrycksventil,

17.3.2.4.   gasdoseringsenhet,

17.3.2.5.   motorgasfilterenhet,

17.3.2.6.   tryck- eller temperaturgivare,

17.3.2.7.   motorgasbränslepump,

17.3.2.8.   bussning för eluttag för behållaren (manöverorgan/bränslepump/bränslenivåindikator),

17.3.2.9.   servicekoppling (endast fordon som drivs med en bränsletyp och inget nödsystem för fortsatt körning (”limp-home system”),

17.3.2.10.   bränslevalsystem och elsystem,

17.3.2.11.   bränslefördelarrör.

17.3.3.   Behållaranslutningarna i punkterna 17.3.1.2–17.3.1.5 kan kombineras.

17.3.4.   Den fjärrstyrda avstängningsventilen i punkt 17.3.1.7 kan kombineras med tryckregulatorn/förångaren.

17.3.5.   De ytterligare komponenter som krävs för att motorn ska fungera effektivt får installeras i den del av motorgassystemet där trycket är lägre än 20 kPa.

17.4.   Montering av bränslebehållaren

17.4.1.   Bränslebehållaren ska vara varaktigt monterad i fordonet och får inte monteras i motorutrymmet.

17.4.2.   Bränslebehållaren ska monteras i korrekt läge enligt behållartillverkarens anvisningar.

17.4.3.   Bränslebehållaren ska monteras så att det inte uppstår någon kontakt metall mot metall utom vid behållarens permanenta fästpunkter.

17.4.4.   Bränslebehållaren ska ha permanenta fästpunkter där den fastgörs vid motorfordonet eller också ska behållaren fastgöras vid motorfordonet med en behållarram och behållarband.

När fordonet är färdigt för användning ska bränslebehållaren vara minst 200 mm över vägytan.

17.4.5.1.   Bestämmelserna i punkt 17.4.5 ska inte tillämpas om behållaren är lämpligt skyddad framtill och på sidorna och ingen del av behållaren är placerad lägre än denna skyddskonstruktion.

17.4.6.   Bränslebehållaren(arna) ska vara monterad(e) och fastgjord(a) så att följande accelerationer kan upptas (utan att skada uppstår) när behållarna är fulla:

Fordon i kategorierna M1 och N1:

a)

20 g i färdriktningen

b)

8 g horisontellt vinkelrätt mot färdriktningen

Fordon i kategorierna M2 och N2:

a)

10 g i färdriktningen

b)

5 g horisontellt vinkelrätt mot färdriktningen

Fordon i kategorierna M3 och N3:

a)

6,6 g i färdriktningen

b)

5 g horisontellt vinkelrätt mot färdriktningen

En beräkningsmetod kan användas i stället för provning i praktiken om dess likvärdighet till den tekniska tjänstens tillfredsställelse kan bevisas av den som ansöker om godkännande.

17.5.   Ytterligare krav för bränslebehållaren

17.5.1.   Om mer än en motorgasbehållare ansluts till en enda tillförselledning ska varje behållare förses med en backventil som monteras nedströms från den fjärrstyrda serviceventilen och en övertrycksventil för ledningen ska monteras i tillförselledningen nedströms från backventilen. Ett lämpligt filtersystem ska placeras uppströms från backventilen(erna) för att förhindra nedsmutsning av backventilen(erna).

17.5.2.   En backventil och en övertrycksventil för ledningen ska inte krävas om bakflödestrycket i den fjärrstyrda serviceventilen i stängt läge överstiger 500 kPa.

I detta fall ska manöverdonet till de fjärrstyrda serviceventilerna vara konstruerat så att det blir omöjligt för mer än en fjärrstyrd ventil att vara öppen samtidigt. Den överlappningstid som medges för omkoppling är begränsad till två minuter.

17.6.   Tillbehör till bränslebehållaren

17.6.1.   Fjärrstyrd serviceventil med flödesbegränsningsventil på behållaren

17.6.1.1.   Den fjärrstyrda serviceventilen med flödesbegränsningsventil ska monteras direkt på bränslebehållaren utan några mellanliggande kopplingar.

17.6.1.2.   Den fjärrstyrda serviceventilen med flödesbegränsningsventil ska styras så att den stängs automatiskt när motorn inte körs, oavsett tändningsnyckelns läge, och den ska förbli stängd så länge motorn inte körs.

17.6.2.   Fjäderbelastad övertrycksventil i behållaren

17.6.2.1.   Den fjäderbelastade övertrycksventilen ska installeras i bränslebehållaren på ett sådant sätt att den är ansluten till ångfasutrymmet och kan utmynna i den omgivande luften. Den fjäderbelastade övertrycksventilen får utmynna i det gastäta höljet om detta gastäta hölje uppfyller kraven i punkt 17.6.5.

17.6.3.   80-procentig stoppventil

17.6.3.1.   Den automatiska påfyllningsnivåbegränsaren ska vara avpassad för den bränslebehållare på vilken den är monterad och ska monteras i lämpligt läge för att säkerställa att behållaren inte kan fyllas till mer än 80 %.

17.6.4.   Nivåindikator

17.6.4.1.   Nivåindikatorn ska vara avpassad för den bränslebehållare på vilken den monteras och ska installeras i lämpligt läge.

17.6.5.   Gastätt hölje på behållaren

17.6.5.1.   Ett gastätt hölje över behållaranslutningarna som uppfyller kraven i punkterna 17.6.5.2–17.6.5.5 ska monteras på bränslebehållaren om behållaren inte är monterad på fordonets utsida och behållaranslutningarna är skyddade mot smuts och vatten.

17.6.5.2.   Det gastäta höljet ska stå i öppen förbindelse med luften, om så krävs med en anslutningsslang och en genomföring.

17.6.5.3.   Det gastäta höljets ventilationsöppning ska vara riktad nedåt där den utgår från motorfordonet. Den får emellertid varken utmynna i ett hjulhus eller vara riktad mot någon värmekälla såsom avgasröret.

17.6.5.4.   Alla anslutningsslangar och genomföringar i botten av motorfordonskarosseriet för ventilering av det gastäta höljet ska ha en minsta fri öppning av 450 mm2. Om en gasledning, en annan ledning eller en elledning installeras i anslutningsslangen och genomföringen ska den fria öppningen vara minst 450 mm2.

17.6.5.5.   Det gastäta höljet och anslutningsslangarna ska vara gastäta vid ett tryck av 10 kPa med öppningarna stängda och inte uppvisa någon varaktig deformering vid ett största tillåtna läckage av 100 cm3/h.

17.6.5.6.   Anslutningsslangen ska på ett lämpligt sätt säkras vid det gastäta höljet och genomföringen för att garantera att gastät en skarv bildas.

17.7.   Gasledningar och gasslangar

17.7.1.   Gasledningar ska tillverkas av sömlöst material: antingen koppar eller rostfritt stål eller stål med korrosionsbeständig beläggning.

17.7.2.   Om sömlös koppar används ska ledningen skyddas av en gummi- eller plastmuff.

17.7.3.   Den yttre diametern i de gasledningar som tillverkas av koppar får inte överstiga 12 mm med en väggtjocklek av minst 0,8 mm medan den yttre diametern för gasledningar av stål och rostfritt stål inte får överstiga 25 mm med en väggtjocklek lämpad för gastillförsel.

17.7.4.   Gasledningen får vara tillverkad av icke-metalliskt material om ledningen uppfyller kraven i punkt 6.7 i dessa föreskrifter.

17.7.5.   Gasledningen får ersättas med en gasslang om denna slang uppfyller kraven i punkt 6.7 i dessa föreskrifter.

17.7.6.   Andra gasledningar än icke-metalliska gasledningar ska säkras så att de inte utsätts för vibration eller påfrestningar.

17.7.7.   Gasslangar och icke-metalliska gasledningar ska säkras så att de inte utsätts för påfrestningar.

17.7.8.   Vid fästpunkten ska gasledningen eller slangen monteras med skyddsmaterial.

17.7.9.   Gasledningar eller slangar ska inte placeras vid domkraftsfästen.

17.7.10.   Vid passager ska gasledningar eller slangar, oavsett om de är försedda med en skyddsmuff eller inte, monteras med skyddsmaterial.

17.8.   Gasanslutningar mellan motorgassystemets komponenter

17.8.1.   Lödda eller svetsade skarvar och presskopplingar är inte tillåtna.

17.8.2.   Gasledningar ska endast anslutas till anslutningar som i fråga om korrosion är kompatibla.

17.8.3.   Ledningar av rostfritt stål får endast sammankopplas med anslutningar av rostfritt stål.

17.8.4.   Fördelningsblock ska tillverkas av korrosionsbeständigt material.

17.8.5.   Gasledningar ska förenas genom lämpliga anslutningar, t.ex. tvådelade presskopplingar i stålrör och anslutningar med skärringar som avsmalnar på båda sidor eller två flänsar i kopparrör. Gasledningarna ska förenas genom lämpliga anslutningar. Sådana anslutningar som orsakar att ledningen skadas får under inga omständigheter användas. Sprängningstrycket i de monterade anslutningarna ska vara samma eller högre än det som anges för ledningen.

17.8.6.   Antalet anslutningar ska begänsas till ett minimum.

17.8.7.   Alla anslutningar ska göras på ställen som är tillgängliga för inspektion.

I ett passagerarutrymme eller avskilt bagageutrymme får gasledningen eller slangen inte finnas längre än vad som rimligen krävs varvid denna bestämmelse är uppfylld om gasledningen eller slangen inte sträcker sig längre än från bränslebehållaren till fordonssidan.

17.8.8.1.   Det får inte finnas några gasledande anslutningar i passagerarutrymmet eller det avskilda bagageutrymmet med undantag för:

i)

anslutningarna till det gastäta höljet, och

ii)

anslutningen mellan gasledningen eller slangen och påfyllningsenheten om denna anslutning är försedd med en muff som är motorgasbeständig och om eventuell läckande gas kommer att gå direkt ut i luften.

17.8.8.2.   Bestämmelserna i punkterna 17.8.8 och 17.8.8.1 ska inte tillämpas på fordon i kategorierna M2 eller M3 om gasledningarna eller slangarna och anslutningarna är försedda med en muff som är motorgasbeständig och som är öppen mot luften. Muffens eller ledningens öppna del ska vara placerad vid den lägsta punkten.

17.9.   Fjärrstyrd avstängningsventil

17.9.1.   En fjärrstyrd avstängningsventil ska installeras i den gasledning som förbinder motorgasbehållaren med tryckregulatorn/förångaren så nära tryckregulatorn/förångaren som möjligt.

17.9.2.   Den fjärrstyrda avstängningsventilen får ingå i tryckregulatorn/förångaren.

17.9.3.   Utan att det påverkar bestämmelserna i punkt 17.9.1 får den fjärrstyrda avstängningsventilen installeras på en plats i motorrummet som anges av motorgassystemets tillverkare om ett bränsleåterledningssystem finns mellan tryckregulatorn och motorgasbehållaren.

17.9.4.   Den fjärrstyrda avstängningsventilen ska installeras så att bränsletillförseln stängs när motorn inte körs eller om fordonet också är försett med ett annat bränslesystem när den andra bränsletypen väljs. En fördröjning med två sekunder är tillåten av diagnostiska skäl.

17.10.   Påfyllningsenhet

17.10.1.   Påfyllningsenheten ska säkras mot rotation och ska skyddas mot smuts och vatten.

17.10.2.   När motorgasbehållaren är monterad i passagerarutrymmet eller i ett avskilt (bagage)utrymme ska påfyllningsenheten placeras på fordonets utsida.

17.11.   Bränslevalsystem och elinstallering

Motorgassystemets elkomponenter ska skyddas mot överbelastning och minst en separat säkring ska finnas i matningskabeln.

17.11.1.1.   Säkringen ska installeras på en känd plats där den kan nås utan användning av verktyg.

17.11.2.   Elförsörjningen till de komponenter i motorgassystemet som också leder gas får inte ske med en gasledning.

17.11.3.   Alla elkomponenter som installeras i en del av motorgassystemet där trycket överstiger 20 kPa ska anslutas och isoleras på ett sådant sätt att ingen ström leds genom de delar som innehåller motorgas.

17.11.4.   Elkablar ska vara lämpligt skyddade mot skada. Elledningar i bagage- och passagerarutrymme ska överensstämma med isoleringsklass IP 40 enligt IEC 529. Alla övriga elledningar ska överensstämma med isoleringsklass IP 54 enligt IEC 529.

17.11.5.   Fordon med mer än ett bränslesystem ska ha ett bränslevalssystem som säkerställer att inte mer än ett bränsle tillförs motorn åt gången. En kort överlappningstid för att medge omkoppling är tillåten.

17.11.6.   Utan att det påverkar bestämmelserna i punkt 17.11.5 är det i fråga om motorer som drivs med två bränsletyper och där systemet sköts av föraren tillåtet att tillföra motorn mer än ett bränsle.

17.11.7.   Elledningar och komponenter i det gastäta höljet ska konstrueras så att inga gnistor bildas.

17.12.   Tryckutjämningsanordning

17.12.1.   Tryckutjämningsanordningen ska monteras på bränslebehållaren(arna) på ett sådant sätt den kan avleda till det gastäta höljet när dettas föreskrivs och om detta gastäta hölje uppfyller kraven i punkt 17.6.5.

18.   TILLVERKNINGENS ÖVERENSSTÄMMELSE

Tillverkningsförfarandenas överensstämmelse ska uppfylla följande krav i avtalet, tillägg 2 (E/ECE/324-E/ECE/TRANS/505/Rev.2):

18.1.   Alla fordon som godkänns enligt föreskrifter ska tillverkas så att de överensstämmer med den typ som godkänts genom att uppfylla kraven i punkt 17 ovan.

18.2.   För att kontrollera att kraven i punkt 18.1 uppfylls ska lämpliga kontroller av tillverkningen utföras.

18.3.   Den myndighet som beviljat typgodkännande får när som helst kontrollera överensstämmelsen i de kontrollmetoder som tillämpas i varje tillverkningsanläggning. Dessa kontroller ska normalt äga rum en gång om året.

19.   PÅFÖLJDER VID TILLVERKNINGENS BRISTANDE ÖVERENSSTÄMMELSE

19.1.   Det godkännande som enligt dessa föreskrifter beviljats med avseende på ett fordon kan återkallas om kraven i punkt 18 ovan inte uppfylls.

19.2.   Om en avtalsslutande part som tillämpar dessa föreskrifter återkallar ett godkännande som den tidigare beviljat ska den genast underrätta de övriga avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter om detta med användning av ett meddelandeformulär som överensstämmer med förlagan i bilaga 2D till dessa föreskrifter.

20.   ÄNDRING OCH UTÖKNING AV GODKÄNNANDE AV EN FORDONSTYP

Varje ändring av installeringen av specifik utrustning för användning av motorgaser i fordonets framdrivningssystem ska meddelas den myndighet som beviljat typgodkännandet. Myndigheten kan då antingen:

20.1.1.   anse att de ändringar som gjorts sannolikt inte får någon märkbar negativ inverkan och att fordonet i alla händelser fortfarande uppfyller kraven, eller

20.1.2.   kräva ytterligare en provningsrapport från den tekniska tjänst som ansvarar för provningarnas utförande.

20.2.   Bekräftelse eller avslag på ansökan om godkännande ska, med angivande av ändringen, enligt förfarandet i punkt 16.3 ovan meddelas de avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter.

20.3.   Den behöriga myndighet som utfärdar en utökning av godkännande ska tilldela en sådan utökning ett serienummer och underrätta de övriga parter i 1958 års avtal som tillämpar dessa föreskrifter om detta med hjälp av ett meddelandeformulär som överensstämmer med förlagan i bilaga 2D till dessa föreskrifter.

21.   TILLVERKNINGENS SLUTGILTIGA UPPHÖRANDE

Om godkännandeinnehvaren fullständigt upphör att tillverka en fordonstyp som godkänts i enlighet med dessa föreskrifter ska denne underrätta den myndighet som beviljat godkännandet om detta. Vid mottagandet av det berörda meddelandet ska denna myndighet underrätta de övriga avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter om detta med hjälp av ett meddelandeformulär som överensstämmer med förlagan i bilaga 2D till dessa föreskrifter.

22.   ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR INSTALLERINGEN AV MOTORGASUTRUSTNINGENS OLIKA KOMPONENTER OCH FÖR TYPGODKÄNNANDE AV ETT FORDON SOM ÄR FÖRSETT MED SPECIFIK UTRUSTNING FÖR ANVÄNDNING AV MOTORGAS I SITT FRAMDRIVNINGSSYSTEM MED AVSEENDE PÅ INSTALLERINGEN AV SÅDAN UTRUSTNING

22.1.   Från och med dagen för det officiella ikraftträdandet av ändringsserie 01 till dessa föreskrifter får ingen avtalsslutande part som tillämpar dessa föreskrifter vägra att bevilja FN/ECE-godkännande enligt dessa föreskrifter, ändrade genom ändringsserie 01.

22.2.   Från och med dagen för det officiella ikraftträdandet av ändringsserie 01 till dessa föreskrifter får ingen avtalsslutande part som tillämpar dessa föreskrifter hindra montering på ett fordon och användning som första utrustning av en komponent som godkänts enligt dessa föreskrifter, ändrade genom ändringsserie 01.

22.3.   Under en period av tolv månader efter dagen för ikraftträdandet av ändringsserie 01 till dessa föreskrifter får de avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter tillåta användning som första utrustning av en komponenttyp som godkänts enligt dessa föreskrifter i deras ursprungliga form, när den monteras på ett fordon som ombyggts för framdrivning med motorgas.

22.4.   Tolv månader efter dagen för ikraftträdandet av ändringsserie 01 till dessa föreskrifter ska de avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter hindra användning som första utrustning av en komponent som inte uppfyller kraven i dessa föreskrifter, ändrade genom ändringsserie 01, när den monteras på ett fordon som ombyggts för framdrivning med motorgas.

22.5.   Tolv månader efter dagen för ikraftträdandet av ändringsserie 01 till dessa föreskrifter får de avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter vägra första nationell registrering (första ibruktagande) av ett fordon som inte uppfyller kraven i dessa föreskrifter, ändrade genom ändringsserie 01.

23.   NAMN- OCH ADRESSUPPGIFTER GÄLLANDE DE TEKNISKA TJÄNSTER SOM ANSVARAR FÖR GODKÄNNANDEPROVNINGARNAS UTFÖRANDE OCH MYNDIGHETERNA

De avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter ska meddela Förenta nationernas sekretariat namn- och adressuppgifter gällande de tekniska tjänster som ansvarar för utförande av godkännandeprovningar samt de myndigheter som beviljar godkännande och till vilka de intyg, som bestyrker det godkännande, den utökning, det avslag på ansökan om eller det återkallande av godkännande som utfärdats i andra länder, ska sändas.


(1)  Enligt definition i bilaga 7 till den konsoliderade resolutionen om fordonstillverkning (R.E.3), (dokument TRANS/WP.29/78/Rev.1/Ändring 2, senast ändrad genom ändring 4).

(2)  1 för Tyskland, 2 för Frankrike, 3 för Italien, 4 för Nederländerna, 5 för Sverige, 6 för Belgien, 7 för Ungern, 8 för Tjeckien, 9 för Spanien, 10 för Serbien, 11 för Förenade kungariket, 12 för Österrike, 13 för Luxemburg, 14 för Schweiz, 15 (vakant), 16 för Norge, 17 för Finland, 18 för Danmark, 19 för Rumänien, 20 för Polen, 21 för Portugal, 22 för Ryssland, 23 för Grekland, 24 för Irland, 25 för Kroatien, 26 för Slovenien, 27 för Slovakien, 28 för Vitryssland, 29 för Estland, 30 (vakant), 31 för Bosnien och Hercegovina, 32 för Lettland, 33 (vakant), 34 för Bulgarien, 35 (vakant), 36 för Litauen, 37 för Turkiet, 38 (vakant), 39 för Azerbajdzjan, 40 för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, 41 (vakant), 42 för Europeiska gemenskapen (godkännanden beviljas av dess medlemsstater med användning av deras respektive ECE-symbol), 43 för Japan, 44 (vakant), 45 för Australien, 46 för Ukraina, 47 för Sydafrika, 48 för Nya Zeeland, 49 för Cypern, 50 för Malta, 51 för Sydkorea, 52 för Malaysien, 53 för Thailand, 54–55 (vakanta) och 56 för Montenegro. Följande nummer ska tilldelas andra länder i den kronologiska ordning i vilken de ratificerar eller ansluter sig till överenskommelsen om antagande av enhetliga tekniska bestämmelser för hjulförsedda fordon, utrustning och delar som kan monteras och/eller användas på hjulförsedda fordon samt om villkoren för ömsesidigt erkännande av de godkännanden som beviljats på grundval av dessa bestämmelser, varefter de nummer som sålunda tilldelats ska delges de avtalsslutande parterna av Förenta nationernas generalsekreterare.

(3)  Antingen kombinerad eller separat

(4)  Tillämpas endast när gasdoseringsenheten inte ingår i gasinsprutningsanordningen.

(5)  Tillämpas endast när driftstrycket i gasblandningsmunstycket överstiger 20 kPa (klass 2).

(6)  Enligt definition i bilaga 7 till den konsoliderade resolutionen om fordonstillverkning (R.E.3), (dokument TRANS/WP.29/78/Rev.1/Ändring 2, senast ändrad genom ändring 4).

(7)  Se fotnot 2


BILAGA 1

VÄSENTLIGA EGENSKAPER HOS FORDON, MOTOR OCH MOTORGASRELATERAD UTRUSTNING

Image

Image

Image

Image


BILAGA 2A

UTFORMNING AV MOTORGASUTRUSTNINGENS TYPGODKÄNNANDEMÄRKE

(Se punkt 5.2 i dessa föreskrifter)

Image

Ovanstående godkännandemärke, anbringat på motorgasutrustningen, visar att denna utrustning godkänts i Nederländerna (E4) enligt föreskrifter nr 67 med godkännandenummer 012439. De första två siffrorna i godkännandenumret anger att godkännandet beviljats i enlighet med kraven i föreskrifter nr 67, ändrade genom ändringsserie 01 (1).


(1)  Klass 1, 2, 2A eller 3


BILAGA 2B

MEDDELANDE

Image

Image

Tillägg (endast behållare)

Image

Image


BILAGA 2C

UTFOMNING AV GODKÄNNANDEMÄRKEN

FÖRLAGA A

(Se punkt 16.2 i dessa föreskrifter)

Image

Ovanstående godkännandemärke, anbringat på ett fordon, visar att fordonet, med avseende på installering av specifik utrustning för användning av motorgas för framdrivning, godkänts i Nederländerna (E4) enligt föreskrifter nr 67 med godkännandenummer 012439. De första två siffrorna i godkännandenumret anger att godkännandet beviljats i enlighet med kraven i föreskrifter nr 67, ändrade genom ändringsserie 01.

FÖRLAGA B

(Se punkt 16.2 i dessa föreskrifter)

Image

Ovanstående godkännandemärke, anbringat på ett fordon, visar att fordonet, med avseende på installering av specifik utrustning för användning av motorgas för framdrivning, godkänts i Nederländerna (E4) enligt föreskrifter nr 67 med godkännandenummer 012439. De första två siffrorna i godkännandenumret anger att godkännandet beviljats i enlighet med kraven i föreskrifter nr 67, ändrade genom ändringsserie 01, och att ändringsserie 04 ingick i föreskrifter nr 83.


BILAGA 2D

MEDDELANDE

Image


BILAGA 3

BESTÄMMELSER FÖR GODKÄNNANDE AV TILLBEHÖR TILL MOTORGASBEHÅLLARE

80-procentig stoppventil

1.1.   Definition: se punkt 2.5.1 i dessa föreskrifter.

1.2.   Klassificering av komponent (enligt figur 1, punkt 2): klass 3.

1.3.   Klassificering av tryck: 3 000 kPa.

1.4.   Driftstemperaturer:

Från –20 °C till 65 °C

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

1.5.   Allmänna konstruktionsbestämmelser:

Punkt 6.15.1, bestämmelser för den 80-procentiga stoppventilen.

Punkt 6.15.2, bestämmelser för den elektriska isoleringen.

Punkt 6.15.3.1, bestämmelser för de ventiler som aktiveras genom elkraft.

1.6.   Tillämpliga provningsförfaranden:

Övertrycksprovning

Bilaga 15, punkt 4

Yttre läckage

Bilaga 15, punkt 5

Hög temperatur

Bilaga 15, punkt 6

Låg temperatur

Bilaga 15, punkt 7

Läckage vid ventilsätet

Bilaga 15, punkt 8

Uthållighet

Bilaga 15, punkt 9

Driftsprovning

Bilaga 15, punkt 10

Motorgaskompatibilitet

Bilaga 15, punkt 11 (1)

Korrosionsbeständighet

Bilaga 15, punkt 12 (2)

Beständighet mot torr värme

Bilaga 15, punkt 13 (1)

Ozonåldring

Bilaga 15, punkt 14 (1)

Krypning

Bilaga 15, punkt 15 (1)

Temperaturcykel

Bilaga 15, punkt 16 (1)

Nivåindikator

2.1.   Definition: se punkt 2.5.2 i dessa föreskrifter.

2.2.   Klassificering av komponent (enligt figur 1, punkt 2): klass 1.

2.3.   Klassificering av tryck: 3 000 kPa.

2.4.   Driftstemperaturer:

Från –20 °C till 65 °C

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

2.5.   Allmänna konstruktionsbestämmelser:

Punkt 6.15.11, bestämmelser för nivåindikatorn.

Punkt 6.15.2, bestämmelser för den elektriska isoleringen.

2.6.   Tillämpliga provningsförfaranden:

Övertrycksprovning

Bilaga 15, punkt 4

Yttre läckage

Bilaga 15, punkt 5

Hög temperatur

Bilaga 15, punkt 6

Låg temperatur

Bilaga 15, punkt 7

Motorgaskompatibilitet

Bilaga 15, punkt 11 (1)

Korrosionsbeständighet

Bilaga 15, punkt 12 (2)

Beständighet mot torr värme

Bilaga 15, punkt 13 (1)

Ozonåldring

Bilaga 15, punkt 14 (1)

Krypning

Bilaga 15, punkt 15 (1)

Temperaturcykel

Bilaga 15, punkt 16 (1)

Övertrycksventil (utsläppsventil)

3.1.   Definition: se punkt 2.5.3 i dessa föreskrifter.

3.2.   Klassificering av komponent (enligt figur 1, punkt 2): klass 3.

3.3.   Klassificering av tryck: 3 000 kPa.

3.4.   Driftstemperaturer:

Från –20 °C till 65 °C

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

3.5.   Allmänna konstruktionsbestämmelser:

Punkt 6.15.8, bestämmelser för övertrycksventilen (utsläppsventil)

3.6.   Tillämpliga provningsförfaranden:

Övertrycksprovning

Bilaga 15, punkt 4

Yttre läckage

Bilaga 15, punkt 5

Hög temperatur

Bilaga 15, punkt 6

Låg temperatur

Bilaga 15, punkt 7

Läckage vid ventilsätet

Bilaga 15, punkt 8

Uthållighet

Bilaga 15, punkt 9

(med 200 driftscykler)

Driftsprovning

Bilaga 15, punkt 10

Motorgaskompatibilitet

Bilaga 15, punkt 11 (1)

Korrosionsbeständighet

Bilaga 15, punkt 12 (2)

Beständighet mot torr värme

Bilaga 15, punkt 13 (1)

Ozonåldring

Bilaga 15, punkt 14 (1)

Krypning

Bilaga 15, punkt 15 (1)

Temperaturcykel

Bilaga 15, punkt 16 (1)

Fjärrstyrd serviceventil med flödesbegränsningsventil

4.1.   Definition: se punkt 2.5.4 i dessa föreskrifter.

4.2.   Klassificering av komponent (enligt figur 1, punkt 2): klass 3.

4.3.   Klassificering av tryck: 3 000 kPa.

4.4.   Driftstemperaturer:

Från –20 °C till 65 °C

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

4.5.   Allmänna konstruktionsbestämmelser:

Punkt 6.15.2, bestämmelser för den elektriska isoleringen.

Punkt 6.15.3.1, bestämmelser för de ventiler som aktiveras med elektrisk/yttre kraft.

Punkt 6.15.13, bestämmelser för den fjärrstyrda serviceventilen med flödesbegränsningsventil.

4.6.   Tillämpliga provningsförfaranden:

Övertrycksprovning

Bilaga 15, punkt 4

Yttre läckage

Bilaga 15, punkt 5

Hög temperatur

Bilaga 15, punkt 6

Låg temperatur

Bilaga 15, punkt 7

Läckage vid ventilsätet

Bilaga 15, punkt 8

Uthållighet

Bilaga 15, punkt 9

Driftsprovning

Bilaga 15, punkt 10

Motorgaskompatibilitet

Bilaga 15, punkt 11 (1)

Korrosionsbeständighet

Bilaga 15, punkt 12 (2)

Beständighet mot torr värme

Bilaga 15, punkt 13 (1)

Ozonåldring

Bilaga 15, punkt 14 (1)

Krypning

Bilaga 15, punkt 15 (1)

Temperaturcykel

Bilaga 15, punkt 16 (1)

Bussning för eluttag

5.1.   Definition: se punkt 2.5.8 i dessa föreskrifter.

5.2.   Klassificering av komponent (enligt figur 1, punkt 2): klass 1.

5.3.   Klassificering av tryck: 3 000 kPa.

5.4.   Driftstemperaturer:

Från –20 °C till 65 °C

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

5.5.   Allmänna konstruktionsbestämmelser:

Punkt 6.15.2, bestämmelser för den elektriska isoleringen.

Punkt 6.15.2.3, bestämmelser för bussningen för eluttag.

5.6.   Tillämpliga provningsförfaranden:

Övertrycksprovning

Bilaga 15, punkt 4

Yttre läckage

Bilaga 15, punkt 5

Hög temperatur

Bilaga 15, punkt 6

Låg temperatur

Bilaga 15, punkt 7

Motorgaskompatibilitet

Bilaga 15, punkt 11 (1)

Korrosionsbeständighet

Bilaga 15, punkt 12 (2)

Beständighet mot torr värme

Bilaga 15, punkt 13 (1)

Ozonåldring

Bilaga 15, punkt 14 (1)

Krypning

Bilaga 15, punkt 15 (1)

Temperaturcykel

Bilaga 15, punkt 16 (1)

Gastätt hölje

6.1.   Definition: se punkt 2.5.7 i dessa föreskrifter.

6.2.   Klassificering av komponent (enligt figur 1, punkt 2):

Inte tillämplig.

6.3.   Klassificering av tryck: Inte tillämplig.

6.4.   Driftstemperaturer:

Från –20 °C till 65 °C

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

6.5.   Allmänna konstruktionsbestämmelser:

Punkt 6.15.12, bestämmelser för det gastäta höljet.

6.6.   Tillämpliga provningsförfaranden:

Övertrycksprovning

Bilaga 15, punkt 4 (vid 50 kPa)

Yttre läckage

Bilaga 15, punkt 5 (vid 10 kPa)

Hög temperatur

Bilaga 15, punkt 6

Låg temperatur

Bilaga 15, punkt 7

Bestämmelser för godkännande av tryckutjämningsanordningen (säkring)

7.1.   Definition: se punkt 2.5.3.1 i dessa föreskrifter.

7.2.   Klassificering av komponent (enligt figur 1, punkt 2): klass 3.

7.3.   Klassificering av tryck: 3 000 kPa.

7.4.   Driftstemperatur:

Säkringen ska vara konstruerad så att den öppnas vid en temperatur av 120 ± 10 °C

7.5.   Allmänna konstruktionsbestämmelser

Punkt 6.15.2, bestämmelser för den elektriska isoleringen

Punkt 6.15.3.1, bestämmelser för ventiler som aktiveras med elkraft

Punkt 6.15.7, bestämmelser för gasledningens övertrycksventil

7.6.   Tillämpliga provningsförfaranden:

Övertrycksprovning

Bilaga 15, punkt 4

Yttre läckage

Bilaga 15, punkt 5

Hög temperatur

Bilaga 15, punkt 6

Låg temperatur

Bilaga 15, punkt 7

Läckage vid ventilsätet (i förekommande fall)

Bilaga 15, punkt 8

Motorgaskompatibilitet

Bilaga 15, punkt 11 (1)

Korrosionsbeständighet

Bilaga 15, punkt 12 (2)

Beständighet mot torr värme

Bilaga 15, punkt 13 (1)

Ozonåldring

Bilaga 15, punkt 14 (1)

Krypning

Bilaga 15, punkt 15 (1)

Temperaturcykler

Bilaga 15, punkt 16 (1)

7.7.   Krav för tryckutjämningsanordning (säkring)

Den tryckutjämningsanordning (säkring) som specificeras av tillverkaren ska med hjälp av följande provningar visas vara förenlig med driftsvillkoren:

a)

Ett provstycke ska under 24 timmar hållas vid en kontrollerad temperatur av minst 90 °C och ett tryck av minst provningstrycket (3 000 kPa). Vid slutet av denna provning får det inte förekomma något läckage eller synligt tecken på utträngning av någon smältbar metall som använts vid konstruktionen.

b)

Ett provstycke ska utmattningsprovas med en tryckcyklingshastighet som inte får överstiga 4 cykler per minut enligt följande:

i)

provstycket hålls vid 82 °C medan det under 10 000 cykler utsätts för mellan 300 och 3 000 kPa,

ii)

provstycket hålls vid –20 °C medan det under 10 000 cykler utsätts för mellan 300 och 3 000 kPa.

Vid slutet av denna provning får det inte förekomma något läckage eller synligt tecken på utträngning av någon smältbar metall som använts vid konstruktionen.

c)

De tryckhållande mässingskomponenter i tryckutjämningsanordningen som är exponerade ska tåla den provning med kvicksilvernitrat som beskrivs i ASTM B154 (3)/utan sådan sprickbildning som beror på spänningskorrosion. Tryckutjämningsanordningen ska under 30 minuter hållas nedsänkt i en vattenlösning av kvicksilvernitrat som innehåller 10 g kvicksilvernitrat och 10 ml salpetersyra per liter lösning. Efter nedsänkningen ska tryckutjämningsanordningen läckageprovas genom att ett lufttryck av 3 000 kPa tillförs under en minut varvid komponenten ska kontrolleras mot yttre läckage. Inget läckage får överstiga 200 cm3/tim.

d)

De tryckhållande komponenter av rostfritt stål i tryckutjämningsanordningen som är exponerade ska vara tillverkade av en legeringstyp som tål sådan sprickbildning som beror på den spänningskorrosion som orsakas av klorid.


(1)  Endast för icke.metalliska delar.

(2)  Endast för metalliska delar.

(3)  Detta förfarande, eller ett annat likvärdigt, är tillåtet tills en internationell standard kommer att bli tillgänglig.


BILAGA 4

BESTÄMMELSER FÖR GODKÄNNANDE AV BRÄNSLEPUMP

1.   Definition: se punkt 2.5.5 i dessa föreskrifter.

2.   Klassificering av komponent (enligt figur 1, punkt 2): klass 1.

3.   Klassificering av tryck: 3 000 kPa.

4.   Driftstemperaturer:

Från –20 °C till 65 °C, när bränslepumpen är monterad inuti behållaren.

Från –20 °C till120 °C, när bränslepumpen är monterad utanför behållaren.

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

5.   Allmänna konstruktionsbestämmelser:

Punkt 6.15.2, bestämmelser för den elektriska isoleringen.

Punkt 6.15.2.1, bestämmelser för isoleringsklass.

Punkt 6.15.3.2, bestämmelser för när kraften är avstängd.

Punkt 6.15.6.1, bestämmelser för att förhindra tryckstegring.

Tillämpliga provningsförfaranden:

6.1.   Bränslepump som är monterad inuti behållaren:

Motorgaskompabilitet

Bilaga 15, punkt 11 (1)

6.2.   Bränslepump som är monterad utanför behållaren:

Övertrycksprovning

Bilaga 15, punkt 4

Yttre läckage

Bilaga 15, punkt 5

Hög temperatur

Bilaga 15, punkt 6

Låg temperatur

Bilaga 15, punkt 7

Motorgaskompatibilitet

Bilaga 15, punkt 11 (1)

Korrosionsbeständighet

Bilaga 15, punkt 12 (2)

Beständighet mot torr värme

Bilaga 15, punkt 13 (1)

Ozonåldring

Bilaga 15, punkt 14 (1)

Krypning

Bilaga 15, punkt 15 (1)

Temperaturcykel

Bilaga 15, punkt 16 (1)


(1)  Endast för icke-metalliska delar.

(2)  Endast för metalliska delar.


BILAGA 5

BESTÄMMELSER FÖR GODKÄNNANDE AV MOTORGASFILTERENHET

1.   Definition: se punkt 2.14 i dessa föreskrifter.

2.   Klassificering av komponent (enligt figur 1, punkt 2):

Filterenheter kan tillhöra klass 1, 2 eller 2A.

3.   Klassificering av tryck:

Komponenter i klass 1:

3 000 kPa.

Komponenter i klass 2:

450 kPa.

Komponenter i klass 2A:

120 kPa.

4.   Driftstemperaturer:

Från –20 °C till 120 °C

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

5.   Allmänna konstruktionsbestämmelser: (inte använda)

Tillämpliga provningsförfaranden:

6.1.   För delar i klass 1:

Övertrycksprovning

Bilaga 15, punkt 4

Yttre läckage

Bilaga 15, punkt 5

Hög temperatur

Bilaga 15, punkt 6

Låg temperatur

Bilaga 15, punkt 7

Motorgaskompatibilitet

Bilaga 15, punkt 11 (1)

Korrosionsbeständighet

Bilaga 15, punkt 12 (2)

Beständighet mot torr värme

Bilaga 15, punkt 13 (1)

Ozonåldring

Bilaga 15, punkt 14 (1)

Krypning

Bilaga 15, punkt 15 (1)

Temperaturcykel

Bilaga 15, punkt 16 (1)

6.2.   För delar i klass 2 och/eller 2A:

Övertrycksprovning

Bilaga 15, punkt 4

Yttre läckage

Bilaga 15, punkt 5

Hög temperatur

Bilaga 15, punkt 6

Låg temperatur

Bilaga 15, punkt 7

Motorgaskompatibilitet

Bilaga 15, punkt 11 (1)

Korrosionsbeständighet

Bilaga 15, punkt 12 (2)


(1)  Endast för icke-metalliska delar.

(2)  Endast för metalliska delar.


BILAGA 6

BESTÄMMELSER FÖR GODKÄNNANDE AV TRYCKREGULATOR OCH FÖRÅNGARE

1.   Definition:

Förångare

:

se punkt 2.6 i dessa föreskrifter.

Tryckregulator

:

se punkt 2.7 i dessa föreskrifter.

2.   Klassificering av komponent (enligt figur 1, punkt 2):

Klass 1

:

för den del som står i kontakt med behållarnas tryck.

Klass 2

:

för den del som står i kontakt med det reglerade trycket och med ett högsta reglerat tryck under drift av 450 kPa.

Klass 2A

:

för den del som står i kontakt med det reglerade trycket och med ett högsta reglerat tryck under drift av 120 kPa.

3.   Klassificering av tryck:

Delar i klass 1:

3 000 kPa.

Delar i klass 2:

450 kPa.

Delar i klass 2A:

120 kPa.

4.   Driftstemperaturer:

Från –20 °C till 120 °C

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

5.   Allmänna konstruktionsbestämmelser:

Punkt 6.15.2, bestämmelser för den elektriska isoleringen.

Punkt 6.15.3.1, bestämmelser för de ventiler som aktiveras med yttre kraft.

Punkt 6.15.4, värmeväxlingsmedium (kompatibilitets- och tryckkrav).

Punkt 6.15.5, säkerhetsförbiledning av övertryck.

Punkt 6.15.6.2, gasflödesskydd.

Tillämpliga provningsförfaranden:

6.1.   För delar i klass 1:

Övertrycksprovning

Bilaga 15, punkt 4

Yttre läckage

Bilaga 15, punkt 5

Hög temperatur

Bilaga 15, punkt 6

Låg temperatur

Bilaga 15, punkt 7

Läckage vid ventilsätet

Bilaga 15, punkt 8

Uthållighet

Bilaga 15, punkt 9

Motorgaskompatibilitet

Bilaga 15, punkt 11 (1)

Korrosionsbeständighet

Bilaga 15, punkt 12 (2)

Beständighet mot torr värme

Bilaga 15, punkt 13 (1)

Ozonåldring

Bilaga 15, punkt 14 (1)

Krypning

Bilaga 15, punkt 15 (1)

Temperaturcykel

Bilaga 15, punkt 16 (1)

6.2.   För delar i klass 2 och/eller 2A:

Övertrycksprovning

Bilaga 15, punkt 4

Yttre läckage

Bilaga 15, punkt 5

Hög temperatur

Bilaga 15, punkt 6

Låg temperatur

Bilaga 15, punkt 7

Motorgaskompatibilitet

Bilaga 15, punkt 11 (1)

Korrosionsbeständighet

Bilaga 15, punkt 12 (2)

Anmärkningar:

Avstängningsventilen kan ingå i förångaren/regulatorn och i detta fall är också bilaga 7 tillämplig.

Delarna av tryckregulatorn/förångaren (klass 1, 2 eller 2A) ska vara läckagesäkra när utloppet(en) i denna del är stängt(da).

För övertrycksprovningen ska alla utlopp, inkl. kylutrymmets, vara stängda.


(1)  Endast för icke-metalliska delar.

(2)  Endast för metalliska delar.


BILAGA 7

BESTÄMMELSER FÖR GODKÄNNANDE AV AVSTÄNGNINGSVENTIL, BACKVENTIL, GASLEDNINGENS ÖVERTRYCKSVENTIL OCH SERVICEKOPPLING

Bestämmelser för godkännande av avstängningsventil

1.1.   Definition: se punkt 2.8 i dessa föreskrifter.

1.2.   Klassificering av komponent (enligt figur 1, punkt 2): klass 3.

1.3.   Klassificering av tryck: 3 000 kPa.

1.4.   Driftstemperaturer:

Från –20 °C till 120 °C

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

1.5.   Allmänna konstruktionsbestämmelser:

Punkt 6.15.2, bestämmelser för den elektriska isoleringen.

Punkt 6.15.3.1, bestämmelser för de ventiler som aktiveras med elkraft.

1.6.   Tillämpliga provningsförfaranden:

Övertrycksprovning

Bilaga 15, punkt 4

Yttre läckage

Bilaga 15, punkt 5

Hög temperatur

Bilaga 15, punkt 6

Låg temperatur

Bilaga 15, punkt 7

Läckage vid ventilsätet

Bilaga 15, punkt 8

Uthållighet

Bilaga 15, punkt 9

Motorgaskompatibilitet

Bilaga 15, punkt 11 (1)

Korrosionsbeständighet

Bilaga 15, punkt 12 (2)

Beständighet mot torr värme

Bilaga 15, punkt 13 (1)

Ozonåldring

Bilaga 15, punkt 14 (1)

Krypning

Bilaga 15, punkt 15 (1)

Temperaturcykel

Bilaga 15, punkt 16 (1)

Bestämmelser för godkännande av backventil

2.1.   Definition: se punkt 2.5.9 i dessa föreskrifter.

2.2.   Klassificering av komponent (enligt figur 1, punkt 2): klass 1.

2.3.   Klassificering av tryck: 3 000 kPa.

2.4.   Driftstemperaturer:

Från –20 °C till 120 °C

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

2.5.   Allmänna konstruktionsbestämmelser:

Punkt 6.15.2, bestämmelser för den elektriska isoleringen.

Punkt 6.15.3.1, bestämmelser för de ventiler som aktiveras med elkraft.

2.6.   Tillämpliga provningsförfaranden:

Övertrycksprovning

Bilaga 15, punkt 4

Yttre läckage

Bilaga 15, punkt 5

Hög temperatur

Bilaga 15, punkt 6

Låg temperatur

Bilaga 15, punkt 7

Läckage vid ventilsätet

Bilaga 15, punkt 8

Uthållighet

Bilaga 15, punkt 9

Motorgaskompatibilitet

Bilaga 15, punkt 11 (1)

Korrosionsbeständighet

Bilaga 15, punkt 12 (2)

Beständighet mot torr värme

Bilaga 15, punkt 13 (1)

Ozonåldring

Bilaga 15, punkt 14 (1)

Krypning

Bilaga 15, punkt 15 (1)

Temperaturcykel

Bilaga 15, punkt 16 (1)

Bestämmelser för godkännande av gasledningens övertrycksventil

3.1.   Definition: se punkt 2.9 i dessa föreskrifter.

3.2.   Klassificering av komponent (enligt figur 1, punkt 2): klass 3.

3.3.   Klassificering av tryck: 3 000 kPa.

3.4.   Driftstemperaturer:

Från –20 °C till 120 °C

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

3.5.   Allmänna konstruktionsbestämmelser:

Punkt 6.15.2, bestämmelser för den elektriska isoleringen.

Punkt 6.15.3.1, bestämmelser för de ventiler som aktiveras med elkraft.

Punkt 6.15.7, bestämmelser för gasledningens övertrycksventil.

3.6.   Tillämpliga provningsförfaranden:

Övertrycksprovning

Bilaga 15, punkt 4

Yttre läckage

Bilaga 15, punkt 5

Hög temperatur

Bilaga 15, punkt 6

Låg temperatur

Bilaga 15, punkt 7

Läckage vid ventilsätet

Bilaga 15, punkt 8

Uthållighet

Bilaga 15, punkt 9

(med 200 driftscykler)

Motorgaskompatibilitet

Bilaga 15, punkt 11 (1)

Korrosionsbeständighet

Bilaga 15, punkt 12 (2)

Beständighet mot torr värme

Bilaga 15, punkt 13 (1)

Ozonåldring

Bilaga 15, punkt 14 (1)

Krypning

Bilaga 15, punkt 15 (1)

Temperaturcykel

Bilaga 15, punkt 16 (1)

Bestämmelser för godkännande av servicekoppling

4.1.   Definition: se punkt 2.17 i dessa föreskrifter.

4.2.   Klassificering av komponent (enligt figur 1, punkt 2): klass 1.

4.3.   Klassificering av tryck: 3 000 kPa.

4.4.   Driftstemperaturer:

Från –20 °C till 120 °C

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

4.5.   Allmänna konstruktionsbestämmelser:

Punkt 6.15.2, bestämmelser för den elektriska isoleringen.

Punkt 6.15.3.1, bestämmelser för de ventiler som aktiveras med elkraft.

4.6.   Tillämpliga provningsförfaranden:

Övertrycksprovning

Bilaga 15, punkt 4

Yttre läckage

Bilaga 15, punkt 5

Hög temperatur

Bilaga 15, punkt 6

Låg temperatur

Bilaga 15, punkt 7

Läckage vid ventilsätet

Bilaga 15, punkt 8

Uthållighet

Bilaga 15, punkt 9

(med 6 000 driftscykler)

Motorgaskompatibilitet

Bilaga 15, punkt 11 (1)

Korrosionsbeständighet

Bilaga 15, punkt 12 (2)

Beständighet mot torr värme

Bilaga 15, punkt 13 (1)

Ozonåldring

Bilaga 15, punkt 14 (1)

Krypning

Bilaga 15, punkt 15 (1)

Temperaturcykel

Bilaga 15, punkt 16 (1)


(1)  Endast för icke-metalliska delar.

(2)  Endast för metalliska delar.


BILAGA 8

BESTÄMMELSER FÖR GODKÄNNANDE AV BÖJLIGA SLANGAR MED KOPPLINGAR

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Syftet med denna bilaga är att fastställa bestämmelser för godkännande av de böjliga slangar som ska användas med motorgas och som har en inre diameter av högst 20 mm.

Denna bilaga omfattar tre typer av böjliga slangar:

i)

Högtrycksslangar av gummi (klass 1, t.ex. påfyllningsslang)

ii)

Lågtrycksslangar av gummi (klass 2)

iii)

Högtrycksslangar av syntetmaterial (klass 1)

1.   HÖGTRYCKSSLANGAR AV GUMMI, KLASS 1, PÅFYLLNINGSSLANG

1.1.   Allmänna anvisningar

1.1.1.   Slangen ska vara så konstruerad att den tål ett högsta driftstryck av 3 000 kPa.

1.1.2.   Slangen ska vara så konstruerad att den tål temperaturer mellan –25 °C och +80 °C. För de driftstemperaturer som överstiger nämnda värden ska provningstemperaturerna anpassas.

1.1.3.   Den inre diametern ska överensstämma med tabell 1 i standarden ISO 1307.

1.2.   Slangkonstruktion

1.2.1.   Slangen ska omsluta ett slätborrat rör och vara täckt med lämpligt syntetmaterial som förstärkts med en eller flera armering(ar).

1.2.2.   Det (de) förstärkande armeringen(arna) ska skyddas mot korrosion av ett hölje.

Om korrosionsbeständigt material används för den (de) förstärkande armeringen(arna) (dvs. rostfritt stål) behövs inget hölje.

1.2.3.   Armeringen och höljet ska vara jämna och fria från porer, hål och främmande föremål.

En avsiktligt åstadkommen punktering i ytterhöljet ska inte anses som en defekt.

1.2.4.   Ytterhöljet ska avsiktligt perforeras för att undvika att bubblor bildas.

1.2.5.   Om ytterhöljet är perforerat och armeringen är tillverkad av ett icke-korrosionsbeständigt material ska armeringen skyddas mot korrosion.

1.3.   Anvisningar för och provningar av armeringen

Draghållfasthet och töjning

1.3.1.1.   Draghållfasthet och töjning vid brott enligt ISO 37. Draghållfastheten ska vara minst 10 MPa och töjningen vid brott minst 250 %.

1.3.1.2.   Beständighet mot n-pentan enligt ISO 1817 under följande villkor:

i)

medium: n-pentan

ii)

temperatur: 23 °C (tolerans enligt ISO 1817)

iii)

nedsänkningstid: 72 timmar

Krav:

i)

största volymförändning 20 %

ii)

största draghållfasthetsförändning 25 %

iii)

största förändring vid töjning vid brott 30 %

Efter förvaring i luft med en temperatur av 40 °C under 48 timmar får vikten jämförd med det ursprungliga värdet inte ha minskat med mer än 5 %.

1.3.1.3.   Beständighet mot åldring enligt ISO 188 under följande villkor:

i)

temperatur: 70 °C (provningstemperatur = högsta driftstemperatur minus 10 °C)

ii)

exponeringstid: 168 timmar

Krav:

i)

största draghållfasthetsförändning 25 %

ii)

största förändring vid töjning vid brott –30 % och +10 %

1.4.   Anvisningar och provningsmetod för höljet

Draghållfasthet och töjning vid brott enligt ISO 37. Draghållfastheten ska vara minst 10 MPa och töjningen vid brott minst 250 %.

1.4.1.1.   Beständighet mot n-hexan enligt ISO 1817 under följande villkor:

i)

medium: n-hexan

ii)

temperatur: 23 °C (tolerans enligt ISO 1817)

iii)

nedsänkningstid: 72 timmar

Krav:

i)

största volymförändning 30 %

ii)

största draghållfasthetsförändning 35 %

iii)

största förändring vid töjning vid brott 35 %

1.4.1.2.   Beständighet mot åldring enligt ISO 188 under följande villkor:

i)

temperatur: 70 °C (provningstemperatur = högsta driftstemperatur minus 10 °C)

ii)

exponeringstid: 336 timmar

Krav:

i)

största draghållfasthetsförändning 25 %

ii)

största förändring vid töjning vid brott –30 % och +10 %

Beständighet mot ozon

1.4.2.1.   Provningen ska utföras i överensstämmelse med ISO-standard 1431/1.

1.4.2.2.   De provstycken som ska töjas till 20 % ska under 120 timmar utsättas för luft av 40 °C med en ozonhalt av 50 delar per hundra miljoner.

1.4.2.3.   Ingen sprickbildning i provstyckena tillåts.

1.5.   Anvisningar för frånkopplad slang

Gastäthet (genomtränglighet)

1.5.1.1.   En slang med fri längd av 1 m ska anslutas till en behållare som är fylld av flytande propan med en temperatur av 23 ±2 °C.

1.5.1.2.   Provningen ska utföras i överensstämmelse med den metod som beskrivs i ISO-standard 4080.

1.5.1.3.   Läckaget genom slangväggen får inte överstiga 95 cm3 ånga per slangmeter per 24 timmar.

Beständighet vid låg temperatur

1.5.2.1.   Provningen ska utföras i överensstämmelse med den metod som beskrivs i ISO-standard 4672:1978, metod B.

1.5.2.2.   Provningstemperatur: –25 ±3 °C.

1.5.2.3.   Sprickbildning eller brott är inte tillåtna.

1.5.3.   (Inte använd)

Böjningsprovning

1.5.4.1.   En tom slang med en längd av ca 3,5 m ska 3 000 gånger kunna tåla den nedan beskrivna böjningsutmattningsprovningen utan att brytas. Efter provningen ska slangen kunna tåla det provningstrycket i punkt 1.5.5.2.

Figur 1

(endast exempel)

Image

Slangens innerdiameter [mm]

Böjningsradie [mm] (figur 1)

Avstånd mellan naven [mm] (figur 1)

Vertikalt a

Horisontellt b

upp till 13

102

241

102

13–16

153

356

153

från 16 till 20

178

419

178

1.5.4.3.   Provningsmaskinen (se figur 1) ska bestå av en stålram som är försedd med två trähjul, med en fälgbredd av ca 130 mm.

Hjulens omkrets ska ha en skåra för slangens styrning. Hjulens radie, uppmätt i botten av skåran, ska vara den som anges i punkt 1.5.4.2.

Båda hjulens längsgående mittplan ska ligga i samma vertikalplan och avståndet mellan naven ska vara i enlighet med punkt 1.5.4.2.

Varje hjul ska kunna rotera fritt runt sitt nav.

En framdrivningsmekanism drar slangen över hjulen med en hastighet av fyra hela rörelser i minuten.

1.5.4.4.   Slangen ska monteras över hjulen i S-form (se figur 1).

Den ände som löper över det övre hjulet ska vara försedd med tillräcklig vikt så att slangen kommer att ligga fullständigt tätt mot hjulen. Den del som löper över det undre hjulet är ansluten till framdrivningsmekanismen.

Mekanismen ska inställas så att slangen rör sig totalt 1,2 m åt båda hållen.

Hydrauliskt provningstryck och bestämning av lägsta sprängningstryck

1.5.5.1.   Provningen ska utföras i överensstämmelse med den metod som beskrivs i ISO-standard 1402.

1.5.5.2.   Provningstrycket av 6 750 kPa ska anbringas under 10 minuter utan något läckage.

1.5.5.3.   Sprängningstrycket ska vara minst 10 000 kPa.

1.6.   Kopplingar

1.6.1.   Kopplingarna ska tillverkas av stål eller mässing och ytan ska vara korrosionsbeständig.

Kopplingarna ska vara påkrympta.

1.6.2.1.   Svivelmuttern ska vara försedd med UNF-gänga.

1.6.2.2.   Tätningskonan av svivelmuttertyp ska vara av en typ med en halv vertikal vinkel av 45°.

1.6.2.3.   Kopplingarna kan tillverkas som svivelmuttertyp eller som snabbkopplingstyp.

1.6.2.4.   Det ska vara omöjligt att frånkoppla snabbkopplingstypen utan särskilda åtgärder eller genom att använda verktyg avsedda för detta ändamål.

1.7.   Montering av slang och kopplingar

1.7.1.   Kopplingarnas konstruktion ska vara sådan att det inte krävs att höljet avskalas om inte slangens armering består av korrosionsbeständigt material.

Den monterade slangen ska genomgå en islagsprovning i överensstämmelse med ISO-standard 1436.

1.7.2.1.   Provningen ska genomföras med cirkulerande olja med en temperatur av 93 °C och ett lägsta tryck av 3 000 kPa.

1.7.2.2.   Slangen ska utsättas för 150 000 islag.

1.7.2.3.   Efter islagsprovningen ska slangen tåla det provningstryck som omnämns i punkt 1.5.5.2.

Gastäthet

1.7.3.1.   Den monterade slangen (slang med anslutningar) ska under fem minuter tåla ett gastryck av 3 000 kPa utan något läckage.

1.8.   Märkningar

Varje slang ska, med mellanrum av högst 0,5 m, bära följande tydligt läsbara och outplånliga identifieringsmärkningar som består av bokstäver, siffror eller symboler.

1.8.1.1.   Handelsbeteckning eller tillverkarens märke.

1.8.1.2.   År och månad för tillverkningen.

1.8.1.3.   Storlek och typmärkning.

1.8.1.4.   Identifieringsmärkningen ”L.P.G. klass 1”.

1.8.2.   Varje koppling ska bära monteringsfirmans handelsbeteckning eller märke.

2.   LÅGTRYCKSSLANGAR AV GUMMI, KLASS 2

2.1.   Allmänna anvisningar

2.1.1.   Slangen ska vara så konstruerad att den tål ett högsta driftstryck av 450 kPa.

2.1.2.   Slangen ska vara så konstruerad att den tål temperaturer mellan –25 °C och + 125 °C. För de driftstemperaturer som överstiger nämnda värden ska provningstemperaturerna anpassas.

2.2.   Slangkonstruktion

2.2.1.   Slangen ska omsluta ett slätborrat rör och ha ett hölje av lämpligt syntetiskt material som förstärkts med en eller flera armering(ar).

2.2.2.   Det (de) förstärkande armeringen(arna) ska skyddas mot korrosion av ett hölje.

Om korrosionsbeständigt material används för den (de) förstärkande armeringen(arna) (dvs. rostfritt stål) behövs inget hölje.

2.2.3.   Armeringen och höljet ska vara jämna och fria från porer, hål och främmande föremål.

En avsiktligt åstadkommen punktering i höljet ska inte anses som en defekt.

2.3.   Anvisningar för och provningar av armeringen

Draghållfasthet och töjning

2.3.1.1.   Draghållfasthet och töjning vid brott enligt ISO 37. Draghållfastheten ska vara minst 10 MPa och töjningen vid brott minst 250 %.

2.3.1.2.   Beständighet mot n-pentan enligt ISO 1817 under följande villkor:

i)

medium: n-pentan

ii)

temperatur: 23 °C (tolerans enligt ISO 1817)

iii)

nedsänkningstid: 72 timmar

Krav:

i)

största volymförändning 20 %

ii)

största draghållfasthetsförändning 25 %

iii)

största förändring vid töjning vid brott 30 %

Efter förvaring i luft med en temperatur av 40 °C under 48 timmar får vikten jämförd med det ursprungliga värdet inte ha minskat med mer än 5 %.

2.3.1.3.   Beständighet mot åldring enligt ISO 188 under följande villkor:

i)

temperatur: 115 °C (provningstemperatur = högsta driftstemperatur minus 10 °C)

ii)

exponeringstid: 168 timmar

Krav:

i)

största draghållfasthetsförändning 25 %

ii)

största förändring vid töjning vid brott –30 % och +10 %

2.4.   Anvisningar och provningsmetod för höljet

2.4.1.1.   Draghållfasthet och töjning vid brott enligt ISO 37. Draghållfastheten ska vara minst 10 MPa och töjningen vid brott minst 250 %.

2.4.1.2.   Beständighet mot n-hexan enligt ISO 1817 under följande villkor:

i)

medium: n-hexan

ii)

temperatur: 23 °C (tolerans enligt ISO 1817)

iii)

nedsänkningstid: 72 timmar

Krav:

i)

största volymförändning 30 %

ii)

största draghållfasthetsförändning 35 %

iii)

största förändring vid töjning vid brott 35 %

2.4.1.3.   Beständighet mot åldring enligt ISO 188 under följande villkor:

i)

temperatur: 115 °C (provningstemperatur = högsta driftstemperatur minus 10 °C)

ii)

exponeringstid: 336 timmar

Krav:

i)

största draghållfasthetsförändning 25 %

ii)

största förändring vid töjning vid brott –30 % och +10 %

Beständighet mot ozon

2.4.2.1.   Provningen ska utföras i överensstämmelse med ISO-standard 1431/1.

2.4.2.2.   De provstycken som ska töjas till 20 % ska under 120 timmar utsättas för luft av 40 °C med en ozonhalt av 50 delar per hundra miljoner.

2.4.2.3.   Ingen sprickbildning i provstyckena tillåts.

2.5.   Anvisningar för frånkopplad slang

Gastäthet (genomtränglighet)

2.5.1.1.   En slang med fri längd av 1 m ska anslutas till en behållare som är fylld med flytande propan med en temperatur av 23 ±2 °C.

2.5.1.2.   Provningen ska utföras i överensstämmelse med den metod som beskrivs i ISO-standard 4080.

2.5.1.3.   Läckaget genom slangväggen får inte överstiga 95 cm3 ånga per slangmeter per 24 timmar.

Beständighet vid låg temperatur

2.5.2.1.   Provningen ska utföras i överensstämmelse med den metod som beskrivs i ISO-standard 4672–1978, metod B.

2.5.2.2.   Provningstemperatur: –25 ±3 °C

2.5.2.3.   Sprickbildning eller brott är inte tillåtna.

Böjningsprovning

2.5.3.1.   En tom slang med en längd av ca 3,5 m ska 3 000 gånger kunna tåla den nedan beskrivna böjningsutmattningsprovningen utan att brytas. Efter provningen ska slangen kunna tåla det provningstrycket i punkt 2.5.4.2.

Figur 2

(endast exempel)

Image

Slangens innerdiameter [mm]

Böjningsradie [mm] (figur 2)

Avstånd mellan naven [mm] (figur 2)

Vertikalt a

Horisontellt b

upp till 13

102

241

102

13–16

153

356

153

från 16 till 20

178

419

178

2.5.3.3.   Provningsmaskinen (se figur 2) ska bestå av en stålram som är försedd med två trähjul med en fälgbredd av ca 130 mm.

Hjulens omkrets ska ha en skåra för slangens styrning. Hjulens radie, uppmätt i botten av skåran, ska vara den som anges i punkt 2.5.3.2.

Båda hjulens längsgående mittplan ska ligga i samma vertikalplan och avståndet mellan hjulnaven ska vara i enlighet med punkt 2.5.3.2.

Varje hjul ska kunna rotera fritt runt sitt nav.

En framdrivningsmekanism drar slangen över hjulen med en hastighet av fyra hela rörelser i minuten.

2.5.3.4.   Slangen ska monteras över hjulen i S-form (se figur 2).

Den ände som löper över det övre hjulet ska vara försedd med tillräcklig vikt så att slangen kommer att ligga fullständigt tätt mot hjulen. Den del som löper över det undre hjulet är ansluten till framdrivningsmekanismen.

Mekanismen ska inställas så att slangen rör sig totalt 1,2 m åt båda hållen.

Hydrauliskt provningstryck och bestämning av lägsta sprängningstryck

2.5.4.1.   Provningen ska utföras i överensstämmelse med den metod som beskrivs i ISO-standard 1402.

2.5.4.2.   Provningstrycket av 1 015 kPa ska anbringas under 10 minuter utan något läckage.

2.5.4.3.   Sprängningstrycket ska vara minst 1 800 kPa.

2.6.   Kopplingar

2.6.1.   Kopplingarna ska vara tillverkade av korrosionsbeständigt material.

2.6.2.   Kopplingens sprängningstryck i monterat läge får aldrig vara lägre än ledningens eller slangens sprängningstryck.

Kopplingens läckagetryck i monterat läge får aldrig vara lägre än ledningens eller slangens läckagetryck.

2.6.3.   Kopplingarna ska vara påkrympta.

2.6.4.   Kopplingarna kan tillverkas som svivelmuttertyp eller som snabbkopplingstyp.

2.6.5.   Det ska vara omöjligt att frånkoppla snabbkopplingstypen utan särskilda åtgärder eller genom att använda verktyg avsedda för detta ändamål.

2.7.   Montering av slang och kopplingar

2.7.1.   Kopplingarnas konstruktion ska vara sådan att det inte krävs att höljet avskalas om inte slangens armering består av korrosionsbeständigt material.

Den monterade slangen ska genomgå en islagsprovning i överensstämmelse med ISO-standard 1436.

2.7.2.1.   Provningen ska utföras med cirkulerande olja med en temperatur av 93 °C och ett lägsta tryck av 1 015 kPa.

2.7.2.2.   Slangen ska utsättas för 150 000 islag.

2.7.2.3.   Efter islagsprovningen ska slangen tåla det provningstrycket i punkt 2.5.4.2.

Gastäthet

2.7.3.1.   Den monterade slangen (slang med kopplingar) ska under fem minuter tåla ett gastryck av 1 015 kPa utan något läckage.

2.8.   Märkningar

Varje slang ska, med mellanrum av högst 0,5 m, bära följande tydligt läsbara och outplånliga identifieringsmärkningar som består av bokstäver, siffror eller symboler.

2.8.1.1.   Handelsbeteckning eller tillverkarens märke.

2.8.1.2.   År och månad för tillverkningen.

2.8.1.3.   Storlek och typbeteckning.

2.8.1.4.   Identifieringsmärkningen ”L.P.G. klass 2”.

2.8.2.   Varje koppling ska bära monteringsfirmans handelsbeteckning eller märke.

3.   HÖGTRYCKSSLANGAR AV SYNTETMATERIAL (KLASS 1)

3.1.   Allmänna anvisningar

3.1.1.   Syftet med detta kapitel är att fastställa bestämmelser för godkännande av de böjliga slangar av syntetmaterial som ska användas med motorgas och som har en inre diameter av högst 10 mm.

3.1.2.   Detta kapitel omfattar utöver allmänna anvisningar och provningar för slangar av syntetmaterial också anvisningar och provningar som är tillämpliga på särskilda materialtyper eller en slang av syntetmaterial.

3.1.3.   Slangen ska vara konstruerad så att den tål ett högsta driftstryck av 3 000 kPa.

3.1.4.   Slangen ska vara konstruerad så att den tål temperaturer mellan –25 °C och + 125 °C. Vid de driftstemperaturer som överstiger nämnda värden ska provningstemperaturerna anpassas.

3.1.5.   Den inre diametern ska vara i överensstämmelse med tabell 1 i ISO-standard 1307.

3.2.   Slangkonstruktion

3.2.1.   Slangen av syntetmaterial ska utgöras av ett termoplastiskt rör och ha ett hölje av lämpligt termoplastiskt material som är olje- och väderbeständigt och förstärkt med en eller flera armeringar av syntetmaterial. Om korrosionsbeständigt material används för den (de) förstärkande armeringen(arna) (dvs. rostfritt stål) behövs inget hölje.

3.2.2.   Armeringen och höljet ska vara jämna och fria från porer, hål och främmande föremål.

En avsiktligt åstadkommen punktering i höljet ska inte anses som en defekt.

3.3.   Anvisningar för och provningar av armeringen

Draghållfasthet och töjning

3.3.1.1.   Draghållfasthet och töjning vid brott enligt ISO 37. Draghållfastheten ska vara minst 20 MPa och töjningen vid brott minst 200 %.

3.3.1.2.   Beständighet mot n-pentan enligt ISO 1817 under följande villkor:

i)

medium: n-pentan

ii)

temperatur: 23 °C (tolerans enligt ISO 1817)

iii)

nedsänkningstid: 72 timmar

Krav:

i)

största volymförändning 20 %

ii)

största draghållfasthetsförändning 25 %

iii)

största förändring vid töjning vid brott 30 %

Efter förvaring i luft med en temperatur av 40 °C under 48 timmar får vikten jämförd med det ursprungliga värdet inte ha minskat med mer än 5 %.

3.3.1.3.   Beständighet mot åldring enligt ISO 188 under följande villkor:

i)

temperatur: 115 °C (provningstemperatur = högsta driftstemperatur minus 10 °C)

ii)

exponeringstid: 336 timmar

Krav:

i)

största draghållfasthetsförändning 35 %

ii)

största förändring vid töjning vid brott –30 % och +10 %

Draghållfasthet och töjning specifik för material av polyamid 6

3.3.2.1.   Draghållfasthet och töjning vid brott enligt enligt ISO 527–2 under följande villkor:

i)

provstycketyp: typ 1 BA

ii)

töjningshastighet: 20 mm/min

Materialet ska konditioneras under minst 21 dagar vid 23 °C och en relativ fuktighet av 50 % före provning.

Krav:

i)

draghållfasthet minst 20 MPa

ii)

töjning vid brott minst 50 %.

3.3.2.2.   Beständighet mot n-pentan enligt ISO 1817 under följande villkor:

i)

medium: n-pentan

ii)

temperatur: 23 °C (tolerans enligt ISO 1817)

iii)

nedsänkningstid: 72 timmar

Krav:

i)

största volymförändning 2 %

ii)

största draghållfasthetsförändning 10 %

iii)

största förändring vid töjning vid brott 10 %

Efter förvaring i luft med en temperatur av 40 °C under 48 timmar får vikten jämförd med det ursprungliga värdet inte ha minskat med mer än 5 %.

3.3.2.3.   Beständighet mot åldring enligt ISO 188 under följande villkor:

i)

temperatur: 115 °C (provningstemperatur = högsta driftstemperatur minus 10 °C)

ii)

exponeringstid: 24 och 336 timmar

Efter åldring ska provstyckena konditioneras under minst 21 dagar vid 23 °C och en relativ fuktighet av 50 % före utförandet av draghållfastprovningen enligt punkt 3.3.2.1.

Krav:

i)

största draghållfasthetsförändning 35 % efter 336 timmars åldring jämfört med draghållfastheten hos det material som åldrats 24 timmar

ii)

största förändring vid töjning vid brott 25 % efter 336 timmars åldring jämfört med töjningen vid brott hos det material som åldrats 24 timmar.

3.4.   Anvisningar och provningsmetod för höljet

3.4.1.1.   Draghållfasthet och töjning vid brott enligt ISO 37. Draghållfastheten ska vara minst 20 MPa och töjningen vid brott minst 250 %.

3.4.1.2.   Beständighet mot n-hexan enligt ISO 1817 under följande villkor:

i)

medium: n-hexan

ii)

temperatur: 23 °C (tolerans enligt ISO 1817)

iii)

nedsänkningstid: 72 timmar

Krav:

i)

största volymförändning 30 %

ii)

största draghållfasthetsförändning 35 %

iii)

största förändring vid töjning vid brott 35 %

3.4.1.3.   Beständighet mot åldring enligt ISO 188 under följande villkor:

i)

temperatur: 115 °C (provningstemperatur = högsta driftstemperatur minus 10 °C)

ii)

exponeringstid: 336 timmar

Krav:

i)

största draghållfasthetsförändning 25 %

ii)

största förändring vid töjning vid brott –30 % och +10 %

Beständighet mot ozon

3.4.2.1.   Provningen ska utföras i överensstämmelse med ISO-standard 1431/1.

3.4.2.2.   De provstycken som ska töjas till 20 % ska under 120 timmar utsättas för luft av 40 °C och en relativ fuktighet av av 50 % ±10 % med en ozonhalt av 50 delar per hundra miljoner.

3.4.2.3.   Ingen sprickbildning i provstyckena tillåts.

Anvisningar och provningsmetod för det hölje som tillverkats av material av polyamid 6

3.4.3.1.   Draghållfasthet och töjning vid brott enligt enligt ISO 527–2 under följande villkor:

i)

provstycketyp: typ 1 BA

ii)

töjningshastighet: 20 mm/min

Materialet ska konditioneras under minst 21 dagar vid 23 °C och en relativ fuktighet av 50 % före provning.

Krav:

i)

draghållfasthet minst 20 MPa

ii)

töjning vid brott minst 100 %.

3.4.3.2.   Beständighet mot n-hexan enligt ISO 1817 under följande villkor:

i)

medium: n-hexan

ii)

temperatur: 23 °C (tolerans enligt ISO 1817)

iii)

nedsänkningstid: 72 timmar

Krav:

i)

största volymförändning 2 %

ii)

största draghållfasthetsförändning 10 %

iii)

största förändring vid töjning vid brott 10 %

3.4.3.3.   Beständighet mot åldring enligt ISO 188 under följande villkor:

i)

temperatur: 115 °C (provningstemperatur = högsta driftstemperatur minus 10 °C)

ii)

exponeringstid: 24 och 336 timmar

Efter åldring ska provstyckena konditioneras under minst 21 dagar före utförandet av draghållfastprovningen enligt punkt 3.3.1.1.

Krav:

i)

största draghållfasthetsförändning 20 % efter 336 timmars åldring jämfört med draghållfastheten hos det material som åldrats 24 timmar

ii)

största förändring vid töjning vid brott 50 % efter 336 timmars åldring jämfört med töjningen vid brott hos det material som åldrats 24 timmar.

3.5.   Anvisningar för frånkopplad slang

Gastäthet (genomtränglighet)

3.5.1.1.   En slang med fri längd av 1 m ska anslutas till en behållare som är fylld med flytande propan med en temperatur av 23 ±2 °C.

3.5.1.2.   Provningen ska utföras i överensstämmelse med den metod som beskrivs i ISO-standard 4080.

3.5.1.3.   Läckaget genom slangväggen får inte överstiga 95 cm3 ånga per slangmeter per 24 timmar.

Beständighet vid låg temperatur

3.5.2.1.   Provningen ska utföras i överensstämmelse med den metod som beskrivs i ISO-standard 4672, metod B.

3.5.2.2.   Provningstemperatur: –25 ±3 °C.

3.5.2.3.   Sprickbildning eller brott är inte tillåtna.

Beständighet vid hög temperatur

3.5.3.1.   En slangdel som tryckluftsfyllts vid 3 000 kPa, med en minsta längd av 0,5 m ska under 24 timmar läggas i en ugn vid en temperatur av 125 ±2 °C.

3.5.3.2.   Inget läckage är tillåtet.

3.5.3.3.   Efter provningen ska slangen under 10 minuter tåla ett provningstryck av 6 750 kPa. Inget läckage är tillåtet.

Böjningsprovning

En tom slang med en längd av ca 3,5 m ska 3 000 gånger kunna tåla den nedan beskrivna böjningsutmattningsprovningen utan att brytas. Efter provningen ska slangen kunna tåla det provningstrycket i punkt 3.5.5.2.

Figur 3

(endast exempel) (a = 102 mm; b = 241 mm)

Image

3.5.4.2.   Provningsmaskinen (se figur 3) ska bestå av en stålram som är försedd med två trähjul med en fälgbredd av ca 130 mm.

Hjulens omkrets ska ha en skåra för slangens styrning. Hjulens radie, uppmätt i botten av skåran, ska vara 102 mm.

Båda hjulens längsgående mittplan ska ligga i samma vertikalplan. Avståndet mellan hjulnaven ska vara vertikalt 241 mm och horisontellt 102 mm.

Varje hjul ska kunna rotera fritt runt sitt nav.

En framdrivningsmekanism drar slangen över hjulen med en hastighet av fyra hela rörelser i minuten.

3.5.4.3.   Slangen ska monteras över hjulen i S-form (se figur 3).

Den ände som löper över det övre hjulet ska vara försedd med en tillräcklig vikt så att slangen kommer att ligga fullständigt tätt mot hjulen. Den del som löper över det undre hjulet är ansluten till framdrivningsmekanismen.

Mekanismen ska justeras så att slangen rör sig totalt 1,2 m åt båda hållen.

Hydrauliskt provningstryck och bestämning av lägsta sprängningstryck

3.5.5.1.   Provningen ska utföras i överensstämmelse med den metod som beskrivs i ISO-standard 1402.

3.5.5.2.   Provningstrycket av 6 750 kPa ska anbringas under 10 minuter utan något läckage.

3.5.5.3.   Sprängningstrycket ska vara minst 10 000 kPa.

3.6.   Kopplingar

3.6.1.   Kopplingarna ska tillverkas av stål eller mässing och ytan ska vara korrosionsbeständig.

3.6.2.   Kopplingarna ska vara påkrympta och utgöras av en slangkoppling eller banjobult. Tätningen ska tåla motorgas och uppfylla kraven i punkt 3.3.1.2.

3.6.3.   Banjobulten ska överensstämma med DIN 7643.

3.7.   Montering av slang och kopplingar

Den monterade slangen ska genomgå en islagsprovning i överensstämmelse med ISO-standard 1436.

3.7.1.1.   Provningen ska utföras med cirkulerande olja med en temperatur av 93 °C och ett lägsta tryck av 3 000 kPa.

3.7.1.2.   Slangen ska utsättas för 150 000 islag.

3.7.1.3.   Efter islagsprovningen ska slangen tåla det provningstrycket i punkt 3.5.5.2.

Gastäthet

3.7.2.1.   Den monterade slangen (slang med kopplingar) ska under fem minuter tåla ett gastryck av 3 000 kPa utan något läckage.

3.8.   Märkningar

Varje slang ska, med mellanrum av högst 0,5 m, bära följande tydligt läsbara och outplånliga identifieringsmärkningar som består av bokstäver, siffror eller symboler.

3.8.1.1.   Handelsbeteckning eller tillverkarens märke.

3.8.1.2.   År och månad för tillverkningen.

3.8.1.3.   Storlek och typbeteckning.

3.8.1.4.   Identifieringsmärkningen ”L.P.G. klass 1”.

3.8.2.   Varje koppling ska bära monteringsfirmans handelsbeteckning eller märke.


BILAGA 9

BESTÄMMELSER FÖR GODKÄNNANDE AV PÅFYLLNINGSENHET

1.   Definition: se punkt 2.16 i dessa föreskrifter.

2.   Klassificering av komponent (enligt figur 1, punkt 2):

Påfyllningsenhet: klass 3

Backventil: klass 3

3.   Klassificering av tryck: 3 000 kPa.

4.   Driftstemperaturer:

Från –20 °C till 65 °C

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

5.   Allmänna konstruktionsbestämmelser:

Punkt 6.15.2, bestämmelser för den elektriska isoleringen.

Punkt 6.15.10, bestämmelser för påfyllningsenheten.

6.   Tillämpliga provningsförfaranden:

Övertrycksprovning

Bilaga 15, punkt 4

Yttre läckage

Bilaga 15, punkt 5

Hög temperatur

Bilaga 15, punkt 6

Låg temperatur

Bilaga 15, punkt 7

Läckage vid ventilsätet

Bilaga 15, punkt 8

Uthållighet

Bilaga 15, punkt 9

(med 6 000 driftscykler)

Motorgaskompatibilitet

Bilaga 15, punkt 11 (1)

Korrosionsbeständighet

Bilaga 15, punkt 12 (2)

Beständighet mot torr värme

Bilaga 15, punkt 13

Ozonåldring

Bilaga 15, punkt 14

Krypning

Bilaga 15, punkt 15 (1)

Temperaturcykel

Bilaga 15, punkt 16 (1)

Islagsprovning

Punkt 7 i denna bilaga

Islagsprovningskrav för europåfyllningsenheten

7.1.   Allmänna krav

Påfyllningsenheten ska genomgå en islagsprovning av 10 J.

7.2.   Provningsförfarande

En vikt av härdat stål av 1 kg ska släppas från en höjd av 1 m så att islagshastigheten blir 4,4 m/s. Detta ska erhållas genom att vikten monteras i en pendel.

Påfyllningsenheten ska monteras horisontellt på ett massivt föremål. Viktens islag ska ske i mitten av påfyllningsenhetens utskjutande del.

7.3.   Tolkning av provningen

Påfyllningsenheten ska vid omgivningstemperatur klara provningen för yttre läckage och provningen för läckage vid ventilsätet.

7.4.   Omprovning

Om påfyllningsenheten inte klarar provningen ska två provstycken från samma komponent genomgå islagsprovningen. Om båda provstyckena klarar provningen ska den första provningen inte beaktas.

Om ett eller båda inte klarar omprovningen ska komponenten inte godkännas.

Anmärkningar:

Övertrycksprovningen ska utföras på varje backventil.

Uthållighetsprovningen ska utföras med ett munstycke som är särskilt avsett för den påfyllningsenhet som provas. 6 000 cykler ska genomföras enligt följande förfarande:

munstycket ansluts till kontaktdonet och påfyllningsenheten öppnas,

munstycket lämnas i öppet läge i minst 3 sekunder,

påfyllningsenheten stängs och munstycket frånkopplas.

Figur 1

Anslutningsområde för bajonettpåfyllningsenhet

Image

Figur 2

Anslutningsområde för skålpåfyllningsenhet

Image

Figur 3

Anslutningsområde för påfyllningsenhet (euroenhet) för lätta fordon

Image

Figur 4

Anslutningsområde för ACME-påfyllningsenhet

Image

Figur 5

Anslutningsområde för påfyllningsenhet (euroenhet) för tunga nyttofordon

Image


(1)  Endast för icke-metalliska delar.

(2)  Endast för metalliska delar.


BILAGA 10

BESTÄMMELSER FÖR GODKÄNNANDE AV MOTORGASBEHÅLLARE

Betydelsen hos de symboler och termer som används i denna bilaga

Ph

=

hydrauliskt provningstryck, i kPa,

Pr

=

behållarens sprängningstryck, uppmätt vid sprängningsprovningen, i kPa,

Re

=

den minsta sträckgräns i N/mm2, som garanteras av materialstandarden,

Rm

=

den minsta draghållfasthet i N/mm2, som garanteras av materialstandarden,

Rmt

=

verklig draghållfasthet, i N/mm2,

a

=

beräknad minsta tjocklek hos det cylindriska skalet, i mm,

b

=

beräknad minsta tjocklek hos de kupade gavlarna, i mm,

D

=

nominell yttre diameter hos behållaren, i mm,

R

=

inre radie hos den kupade gaveln i den cylindriska standardbehållaren, i mm,

r

=

inre upphöjning hos den kupade gaveln i den cylindriska standardbehållaren, i mm,

H

=

yttre höjd hos den kupade delen av behållarens gavel, i mm,

h

=

höjden hos den cylindriska delen av den kupade gaveln, i mm,

L

=

längden hos behållarens spänningsbeständiga skal, i mm,

A

=

ursprungsmaterialets töjningsvärde (%),

V0

=

ursprunglig behållarvolym när trycket ökas vid sprängningsprovningen, i dm3,

V

=

slutlig behållarvolym vid sprängning, i dm3,

g

=

tyngdacceleration, i m/s2,

c

=

formfaktor,

Z

=

spänningsreduceringsfaktor.

1.   TEKNISKA KRAV

1.1.   Följande cylindrar omfattas av denna bilaga:

Motorgas-1 metallbehållare

Motorgas-4 helkompositbehållare

1.2.   Mått

För alla mått utan toleransangivelse ska de allmänna toleranserna i EN 22768–1 tillämpas.

1.3.   Material

1.3.1.   Det material som används för tillverkningen av spänningsbeständiga behållarskal ska vara stål som specificeras i Euronorm EN 10120 (andra material får emellertid användas, förutsatt att behållaren har samma säkerhetsegenskaper, vilket ska intygas av de myndigheter som beviljar typgodkännande).

1.3.2.   Ursprungsmaterialet avser materialet i dess tillstånd innan någon specifik förändring i fråga om tillverkningsprocessen utförts.

1.3.3.   Alla komponenter i behållaren och alla de delar som svetsats på den ska vara gjorda av ömsesidigt kompatibla material.

1.3.4.   Fyllningsmaterialen ska vara kompatibla med ursprungsmaterialet så att de svetsfogar som bildas får egenskaper som är likvärdiga med de som specificeras för ursprungsmaterialet (EN 288–39).

1.3.5.   Behållartillverkaren ska upprätta och tillhandahålla:

a)

för metallbehållare: intyg om kemisk chargeanalys,

b)

för behållare helt i kompositmaterial: intyg om analys av kemisk beständighet som gäller de provningar som utförts enligt kraven i tillägg 6,

c)

materialets mekaniska egenskaper i fråga om stål eller andra material som används för konstruktionen av de delar som utsätts för tryck.

1.3.6.   Den inspekterande myndigheten ska få tillfälle att utföra oberoende analyser. Dessa analyser ska utföras antingen på de provstycken som tagits ur de material som tillhandahålls av behållartillverkaren eller på de färdiga behållarna.

1.3.7.   Tillverkaren ska förse den inspekterande myndigheten med resultaten av de metallurgiska och mekaniska provningar och grund- och fyllnadsmaterialanalyser som utförts på svetsar och ska också förse den med en beskrivning av de svetsningsmetoder och processer som kan ses som representativa för de svetsningar som utförs under tillverkningen.

1.4.   Driftstemperaturer och tryck

1.4.1.   Driftstemperatur

Behållarens driftstemperatur ska ligga mellan –20 °C och 65 °C. För de extrema driftstemperaturer som överstiger nämnda temperaturer ska särskilda provningsvillkor tillämpas som ska avtalas med den behöriga myndigheten.

1.4.2.   Driftstryck

Behållarens driftstryck ska vara: 3 000 kPa.

1.5.   Värmebehandlingsförfaranden för endast metallbehållare ska uppfylla följande krav:

1.5.1.   Värmebehandlingen ska utföras på delar av eller på den kompletta behållaren.

1.5.2.   De delar av en behållare som deformerats med mer än 5 % ska genomgå följande värmebehandling: normalisering.

Behållare med en väggtjocklek ≥ 5 mm ska genomgå följande värmebehandling:

1.5.3.1.   varmvalsat och normaliserat material: avspänningsglödgning eller normalisering,

1.5.3.2.   material av ett annat slag: normalisering.

1.5.4.   Tillverkaren ska redogöra för det värmebehandlingsförfarande som tillämpats.

1.5.5.   Lokal värmebehandling av en komplett behållare är inte tillåten.

1.6.   Beräkning av delarna under tryck

Beräkning av tryckutsatta delar av metallbehållare.

Väggtjockleken hos behållarnas cylindriska skal får inte vara mindre än vad som beräknas med formeln:

1.6.1.1.1.   Behållare utan längsgående svetsningar:

Formula

1.6.1.1.2.   Behållare med längsgående svetsningar:

Formula

i)

z = 0,85 där tillverkaren röntgar varje skärning mellan svetsningarna, 100 mm av den angränsande längsgående svetsningen och 50 mm (25 mm på varje sida av skärningen) av den angränsande rundsvetsningen.

Denna provning ska utföras med maskin i början och slutet av varje arbetsskift under fortlöpande tillverkning.

ii)

z = 1 där varje skärning mellan svetsningarna, 100 mm av den angränsande längsgående svetsningen och 50 mm (25 mm på varje sida av skärningen) av den angränsande rundsvetsningen punktröntgas.

Denna provning ska utföras på 10 % av behållartillverkningen där de behållare som ska provas väljs slumpmässigt. Skulle dessa röntgenprovningar avslöja oacceptabla defekter enligt definition i punkt 2.4.1.4 ska alla erforderliga åtgärder vidtas för att undersöka den pågående tillverkningen i fråga och eliminera defekterna.

Mått för och beräkningar av gavlar (se figurerna i tillägg 4 till denna bilaga).

1.6.1.2.1.   Behållarens gavlar ska vara i ett stycke, ha sin konkava sida mot trycket och vara antingen torisfäriska eller ellipsformade (exempel ges i tillägg 5).

1.6.1.2.2.   Behållargavlarna ska uppfylla följande villkor:

Torisfäriska gavlar

samtidigt gällande gränsvärden:

0,003 D ≤ b ≤ 0,08 D

r ≥ 0,1 D

R ≤ D

H ≥ 0,18 D

r ≥ 2 b

h ≥ 4 b

h ≤ 0,15 D

(inte tillämpligt för de behållare som visas i tillägg 2 till denna bilaga, figur 2a)

Ellipsformade gavlar

samtidigt gällande gränsvärden:

0,003 D ≤ b≤ 0,08 D

H ≥ 0,18 D

h ≥ 4 b

h ≤ 0,15 D

(inte tillämpligt för de behållare som visas i tillägg 2 till denna bilaga, figur 2a)

1.6.1.2.3.   Tjockleken hos dessa kupade gavlar får totalt inte vara mindre än det värde som beräknats med följande formel:

Formula

Den formfaktor C som ska användas för hela gavlar ges i tabellen och diagrammen i tillägg 4 till denna bilaga.

Väggtjockleken hos gavlarnas cylindriska kant får inte vara mindre än eller avvika med mer än 15 % från skalets minsta väggtjocklek.

1.6.1.3.   Den nominella väggtjockleken hos den cylindriska delen och hos den kupade gaveln får under inga omständigheter vara mindre än:

Formula

med ett minimum av 1,5 mm.

1.6.1.4.   Behållarens skal får utgöras av en, två eller tre delar. Om skalet består av två eller tre delar ska de längsgående svetsningarna skiftas/roteras motsvarande minst 10 gånger behållarväggens tjocklek (10 · a). Gavlarna ska vara i ett stycke och konvexa.

1.6.2.   Beräkning av tryckutsatta delar för helkompositbehållare

Spänningarna i behållaren ska beräknas för varje behållartyp. De tryck som används vid dessa beräkningar ska vara driftstryck och sprängningsprovningstryck. Vid beräkningarna ska lämplig analysteknik användas för erhålla spänningsfördelningen i hela behållaren.

1.7.   Konstruktion och utförande

Allmänna krav

1.7.1.1.   Tillverkaren ska med ett lämpligt kvalitetskontrollsystem visa sig ha och upprätthålla de möjligheter och metoder för tillverkning som säkerställer att de behållare som tillverkas uppfyller kraven i denna bilaga.

1.7.1.2.   Tillverkaren ska genom lämplig övervakning säkerställa att de ursprungsmaterial och pressade delar som används för att tillverka behållarna är fria från defekter som skulle kunna äventyra säker användning av behållarna.

Tryckutsatta delar

1.7.2.1.   Tillverkaren ska beskriva de metoder och processer för svetsning som används och ange de inspektioner som utförts under tillverkningen.

1.7.2.2.   Tekniska krav på svetsningen

Stumsvetsningarna ska utföras med en automatisk svetsningsprocess.

Stumsvetsningarna på det spänningsbeständiga skalet får inte utföras inom något område där det finns ändringar av profilen.

Vinkelsvetsningar får inte läggas ovanpå stumsvetsningar utan ligga minst 10 mm från dem.

Svetsningar som förenar de delar som bildar behållarskalet ska uppfylla följande villkor (se de figurer som ges som exempel i tillägg 1 till denna bilaga):

längsgående svetsning: denna svetsning utförs i form av en stumsvetsning på hela sektionen av väggmaterialet,

rundsvetsning:

denna svetsning utförs i form av en stumsvetsning på hela sektionen av väggmaterialet. En jogglad svetsning anses vara en särskild stumsvetsningstyp,

svetsningar av ventilens bultsvetsade platta eller ring ska utföras enligt tillägg 1, figur 3.

En svetsning som fixerar behållarens fläns eller upphängningar ska vara antingen en stum- eller vinkelsvetsning.

Svetsade monteringsupphängningar ska svetsas med rundsvetsning. Svetsningarna ska vara tillräckligt starka för att tåla vibration, inbromsningar och yttre krafter av minst 30 g i alla riktningar.

I fråga om stumsvetsningar får kontaktytornas misspassning inte överstiga en femtedel av väggarnas tjocklek (1/5 a).

1.7.2.3.   Kontroll av svetsningar

Tillverkaren ska säkerställa att svetsningarna visar kontinuerlig inbränning utan någon avvikelse i svetsfogen och att de är fria från defekter som skulle kunna äventyra säker användning av behållaren.

För behållare i två delar ska en röntgenprovning utföras på rundstumsvetsningar över 100 mm, med undantag för de svetsningar som överensstämmer med den jogglade svetsningen på sidan 1 i tillägg 1 till denna bilaga. På en behållare som valts i början och slutet av varje arbetsskift under fortlöpande tillverkning och i händelse av att tillverkningen avbrutits under mer än 12 timmar bör den första svetsade behållaren också röntgas.

1.7.2.4.   Orundhet

En orundhet i behållarens cylindriska skal ska vara så begränsad att skillnaden mellan den största och minsta yttre diametern i samma tvärsnitt inte är större än 1 % av medelvärdet för dessa diametrar.

Anslutningar

1.7.3.1.   Upphängningarna ska tillverkas och anbringas på behållaren så att inga farliga spänningskoncentrationer orsakas eller ger upphov till vattenansamling.

1.7.3.2.   Behållarens stativ ska vara tillräckligt starkt och tillverkat av en metall som är kompatibel med den typ av stål som används för behållaren. Stativet ska vara utformat så det ger behållaren tillräcklig stabilitet.

Stativets övre kant ska vara svetsad på behållaren så att den inte ger upphov till vattenansamlingar eller till att vatten kan intränga mellan stativ och behållare.

1.7.3.3.   Ett referensmärke ska anbringas på behållarna för att säkerställa deras korrekta installering.

1.7.3.4.   Om identifieringsskyltar monterats ska de vara anbringade på det spänningsbeständiga skalet och får inte kunna avlägsnas. Alla åtgärder som krävs för att förhindra korrosion ska vidtas.

1.7.3.5.   Behållaren ska vara utformad så att ett gastätt hölje eller annat slags skyddsanordning kan monteras över behållartillbehören.

1.7.3.6.   Vilket annat material som helst får emellertid användas vid tillverkningen av upphängningarna, förutsatt att dess styrka kan säkerställas och att all risk för korrosion av behållargaveln elimineras.

Brandskydd

1.7.4.1.   En behållare som är representativ för behållartypen och försedd med alla tillbehör och eventuell ytterligare isolering eller skyddsmaterial ska genomgå en provning i öppen eld så som anges i punkt 2.6 i denna bilaga.

2.   PROVNINGAR

I tabellerna 1 och 2 nedan ges en översikt över de provningar som ska utföras på motorgasbehållarna såväl på prototyper som under tillverkningsprocessen. Alla provningar ska utföras vid en omgivningstemperatur av 20 ±5 °C om inget annat anges.

Tabell 1

Översikt över de provningar som ska utföras på metallbehållare

Provning som ska utföras

Tillverkning

Satsprovningar

Antal behållare som ska provas för typgodkännande

Provningsbeskrivning

Draghållfasthetsprovning

1 per sats

2 (1)

Se punkt 2.1.2.2.

Böjningsprovning

1 per sats

2 (1)

Se punkt 2.1.2.3.

Sprängningsprovning

 

2

Se punkt 2.2.

Hydraulisk provning

Varje behållare

100 %

Se punkt 2.3.

Provning i öppen eld

 

1

Se punkt 2.6.

Röntgenundersökning

1 per sats

100 %

Se punkt 2.4.1.

Makroskopisk undersökning

1 per sats

2 (1)

Se punkt 2.4.2.

Kontroll av svetsningar

1 per sats

100 %

Se punkt 1.7.2.3.

Okulärbesiktning av delar av behållaren

1 per sats

100 %

 

Anmärkning 1: Sex behållare ska inlämnas för typgodkännande.

Anmärkning 2: På en av dessa prototyper ska behållarvolymen och väggtjockleken hos varje del av behållaren bestämmas.

Tabell 2

Översikt över de provningar som ska utföras på helkompositbehållare

Provning som ska utföras

Tillverkning

Satsprovningar

Antal behållare som ska provas för typgodkännande

Provningsbeskrivning

Sprängningsprovning

1 per sats

3

Se punkt 2.2.

Hydraulisk provning

Varje behållare

Alla behållare

Se punkt 2.3.

Tryckcykelprovning vid omgivande temperatur

1 per 5 satser

3

Se punkt 2.3.6.1.

Tryckcykelprovning vid hög temperatur

 

1

Se punkt 2.3.6.2.

Provning av yttre läckage

 

1

Se punkt 2.3.6.3.

Permeabilitetsprovning

 

1

Se punkt 2.3.6.4.

Motorgascykelprovning

 

1

Se punkt 2.3.6.5.

Krypningsprovning vid hög temperatur

 

1

Se punkt 2.3.6.6.

Provning i öppen eld

 

1

Se punkt 2.6.

Islagsprovning

 

1

Se punkt 2.7.

Fallprovning

 

1

Se punkt 2.8.

Vridprovning för anslutningsklacken

 

1

Se punkt 2.9.

Provning i syrahaltig miljö

 

1

Se punkt 2.10.

Provning med ultraviolett strålning

 

1

Se punkt 2.11.

2.1.   Mekaniska provningar

Allmänna krav

Frekvensen av mekaniska provningar

2.1.1.1.1.   Frekvensen av provningar av metallbehållare ska vara: en behållare ur varje sats under tillverkning och för typprovning, se tabell 1.

Provstycken som inte är plana ska utplanas genom kallpressning.

I de provstycken som innehåller en svetsning ska svetsningen maskinbearbetas för att avlägsna överskottet.

Metallbehållare ska genomgå de provningar som beskrivs i tabell 1.

Provstyckena från behållare med endast en rundsvetsning (två delar) ska tas från de ställen som visas i tillägg 2, figur 1.

Provstyckena från behållare med längsgående svetsningar och rundsvetsningar (tre eller flera delar) ska tas från de ställen som visas i tillägg 2, figur 2.

2.1.1.1.2.   Frekvensen av provningar av helkompositbehållare ska vara:

(a)

Under tillverkning: en behållare ur varje sats

(b)

För typprovning, se tabell 2

2.1.1.2.   Alla mekaniska provningar för att kontrollera egenskaperna hos grundmaterialet och hos svetsningarna i behållarens spänningsbeständiga skal utförs på provstycken som tagits från färdigställda behållare.

Provningstyper och utvärdering av provningsresultat

Varje provningsbehållare genomgår följande provningar:

2.1.2.1.1.   Behållare med längsgående svetsningar och rundsvetsningar (tre delar) på provstycken som tagits från de ställen som visas i figur 1 i tillägg 2 till denna bilaga:

a)

en draghållfasthetsprovning på grundmaterialet: provstycket ska tas i längsgående riktning (om detta inte är möjligt får det tas i radiell riktning),

b)

en draghållfasthetsprovning på undersidans grundmaterial,

c)

en draghållfasthetsprovning vinkelrät mot den längsgående svetsningen.

d)

en draghållfasthetsprovning mot rundsvetsningen,

e)

en böjningsprovning på den längsgående svetsningen med den inre ytan under spänning,

f)

en böjningsprovning på den längsgående svetsningen med den yttre ytan under spänning,

g)

en böjningsprovning på rundsvetsningen med den inre ytan under spänning,

h)

en böjningsprovning på rundsvetsningen med den yttre ytan under spänning, och

i)

en makroskopisk provning av en svetsad del.

(ml, m2) Minst två makroskopiska provningar av ventilens klack-/plåtdelar om det rör sig om de sidoväggsmonterade ventilerna i punkt 2.4.2 nedan.

2.1.2.1.2.   Behållare med endast rundsvetsningar (två delar) på de provstycken som tagits från de ställen som visas i figurerna 2a och 2b i tillägg 2 till denna bilaga:

Provningarna i punkt 2.1.2.1.1 ovan, med undantag av c), e) och f) som inte är tillämpliga. Provstycket för draghållfasthetsprovningen på grundmaterialet ska tas från a) eller b) så som omnämns i punkt 2.1.2.1.1 ovan.

2.1.2.1.3.   Provstycken som inte är plana ska utplanas genom kallpressning.

2.1.2.1.4.   I alla provstycken som innehåller en svetsning ska svetsningen maskinbearbetas för att avlägsna överskottet.

Draghållfasthetsprovning

Draghållfasthetsprovning på grundmaterial

2.1.2.2.1.1.   Draghållfasthetsprovningen ska utföras i enlighet med Euronorm EN 876, EN 895 och EN 10002–1.

2.1.2.2.1.2.   De värden som bestäms för sträckgräns, draghållfasthet och töjning efter brott ska uppfylla de metallegenskaper som krävs i punkt 1.3 i denna bilaga.

Draghållfasthetsprovning på svetsningar

2.1.2.2.2.1.   Denna draghållfasthetsprovning ska utföras vinkelrät mot svetsningen på ett provstycke med ett reducerat tvärsnitt 25 mm i bredd för en längd som sträcker sig upp till 15 mm utanför svetsningskanterna enligt i figur 2 i tillägg 3 till denna bilaga.

Bortom denna mittdel ska provstyckets bredd öka successivt.

2.1.2.2.2.2.   Det draghållfasthetsvärde som erhålls ska uppfylla de lägsta nivåer som krävs i EN 10120.

Böjningsprovning

2.1.2.3.1.   Böjningsprovningen ska för svetsade delar utföras i enlighet med ISO-standarderna 7438:2000 och 7799:2000 och Euronorm EN 910. Böjningsprovningarna ska utföras med den inre ytan utsatt för spänning och den yttre ytan utsatt för spänning.

2.1.2.3.2.   Sprickor får inte uppstå på provstycket när det böjs runt en dorn så länge de inre kanterna befinner sig på ett avstånd från varandra som är mindre än dornens diameter + 3a (se figur 1 i tillägg 3 till denna bilaga).

2.1.2.3.3.   Förhållandet (n) mellan dornens diameter och provstyckets tjocklek får inte överstiga de värden som ges i följande tabell:

Faktisk draghållfasthet Rt i (N/mm2)

Värde (n)

upp till och med 440

2

över 440 till och med 520

3

över 520

4

Omprovning för draghållfasthets- och böjningsprovningarna

2.1.2.4.1.   Omprovning är tillåten för draghållfasthets- och böjningsprovningen. En andra provning ska utföras med två provstycken som tagits från samma behållare.

Om resultaten av dessa provningar är tillfredsställande ska den första provningen inte beaktas.

Om en eller båda omprovningarna inte uppfyller kraven ska satsen kasseras.

2.2.   Sprängningsprovning under hydrauliskt tryck

Provningsvillkor

De behållare som genomgår denna provning ska vara försedda med de märkningar som föreslås bli anbringade på den del av behållaren som är utsatt för tryck.

2.2.1.1.   Sprängningsprovningen under hydrauliskt tryck ska utföras med utrustning som tillåter trycket att öka i jämn takt tills behållaren brister och tryckförändringen över tid registreras. Den största flödeshastigheten under provningen bör inte överstiga 3 % av behållarens kapacitet per minut.

Tolkning av provningen

De kriterier som antagits för tolkning av provningen är som följer:

2.2.2.1.1.   Metallbehållarens volymökning motsvarar den vattenvolym som används mellan den tidpunkt då trycket börjar stiga och tidpunkten för bristningen.

2.2.2.1.2.   Undersökning av brottet och formen på dess kanter.

2.2.2.1.3.   Sprängningstryck.

Villkor för provningsgodkännande

2.2.3.1.   Det uppmätta sprängningstrycket (Pr) får under inga omständigheter vara lägre än 2,25 × 3 000 = 6 750 kPa.

2.2.3.2.   Metallbehållarens specifika volymförändring vid tidpunkten för sprängningen får inte vara mindre än:

20 % om metallbehållarens längd är större än diametern,

17 % om metallbehållarens längd är lika med eller mindre än diametern,

8 % om det rör sig om en specialbehållare av metall som visas i tillägg 5, sidan 1, figurerna A, B and C.

Sprängningsprovningen får inte förorsaka någon splittring av behållaren.

2.2.3.3.1.   Huvudsprickan får inte visa någon sprödhet, dvs. sprickans kanter får inte vara radiella utan ska luta mot ett diametralt plan och visa en sammandragning över hela tjockleken.

2.2.3.3.2.   För metallbehållare får sprickan inte visa någon ursprunglig defekt i metallen. Svetsningen ska vara minst lika stark som grundmetallen och helst starkare.

För helkompositbehållare får sprickan inte visa några defekter i konstruktionen.

2.2.3.4.   Omprovning för sprängningsprovningen

Omprovning är tillåten för sprängningsprovningen. En andra provning ska utföras på två behållare som inom samma sats tillverkats i följd efter den första behållaren.

Om resultaten av dessa provningar är tillfredsställande ska den första provningen inte beaktas.

Om en av eller båda omprovningarna inte uppfyller kraven ska satsen kasseras.

2.3.   Hydraulisk provning

2.3.1.   De behållare som är representativa för den behållartyp som inlämnats för godkännande (utan tillbehör men med utloppen stängda) ska tåla ett inre hydrauliskt tryck av 3 000 kPa utan läckage eller permanent deformering enligt följande krav:

2.3.2.   Vattentrycket i behållaren ska öka i jämn takt tills provningstrycket 3 000 kPa nås.

2.3.3.   Behållaren ska hållas under provningstrycket tillräckligt länge för att göra det möjligt att fastställa att trycket inte sjunker och att behållaren kan garanteras läckagefri.

2.3.4.   Efter provningen får behållaren inte visa några tecken på permanent deformering.

2.3.5.   Varje provad behållare som inte klarar provningen ska kasseras.

Ytterligare hydrauliska provningar som ska utföras på helkompositbehållare

Tryckcykelprovning vid omgivande temperatur

2.3.6.1.1.   Provningsförfarande

Den färdigställda behållaren ska cykeltryckas med högst 20 000 cykler enligt följande förfarande:

a)

den behållare som ska provas fylls med icke-frätande vätska såsom olja, neutraliserat vatten eller glykol,

b)

behållaren tryckcyklas mellan högst 300 kPa och lägst 3 000 kPa med en hastighet som inte överstiger 10 cykler i minuten.

Denna cykel ska utföras minst 10 000 gånger och fortsätta till 20 000 gånger om inte en läcka uppträder före bristningen,

c)

det antal cykler där fel uppstår ska rapporteras jämte det ställe där felet börjar samt en beskrivning av detta.

2.3.6.1.2.   Tolkning av provningen

Innan 10 000 cykler fullbordats får inget fel eller läckage uppstå på behållaren.

Efter det att 10 000 cykler fullbordats får behållaren läcka före bristningen.

2.3.6.1.3.   Omprovning

Omprovning är tillåten för tryckcykelprovningen vid omgivande temperatur.

En andra provning ska utföras på två behållare inom samma sats som tillverkats i följd efter den första behållaren.

Om resultaten av dessa provningar är tillfredsställande ska den första provningen inte beaktas.

Om en av eller båda omprovningarna inte uppfyller kraven ska satsen kasseras.

Tryckcykelprovning vid hög temperatur

2.3.6.2.1.   Provningsförfarande

Färdigställda behållare ska cykeltryckas enligt följande utan att visa tecken på brott, läckage eller fibrer som repar upp sig:

a)

den behållare som ska provas fylls med icke-frätande vätska såsom olja, neutraliserat vatten eller glykol,

b)

behållaren konditioneras under 48 timmar vid 0 kPa, 65 °C och 95 % eller högre relativ fuktighet, och

c)

behållaren trycks hydrostatiskt med 3 600 cykler med högst 10 cykler per minut mellan högst 300 kPa och lägst 3 000 kPa vid 65 °C och 95-procentig luftfuktighet.

Efter tryckcyklingen vid hög temperatur ska behållarna genomgå provningen av yttre läckage och därefter tryckas hydrostatiskt till brott i enlighet med sprängningsprovningsförfarandet.

2.3.6.2.2.   Tolkning av provningen

Behållaren ska uppfylla de krav för provning av yttre läckage som definieras i punkt 2.3.6.3.

Behållaren ska uppnå ett lägsta sprängningstryck av 85 % av sprängningstrycket.

2.3.6.2.3.   Omprovning

Omprovning är tillåten för tryckcykelprovningen vid hög temperatur.

En andra provning ska utföras på två behållare inom samma sats som tillverkats i följd efter den första behållaren.

Om resultaten av dessa provningar är tillfredsställande ska den första provningen inte beaktas.

Om en av eller båda omprovningarna inte uppfyller kraven ska satsen kasseras.

Provning av yttre läckage

2.3.6.3.1.   Provningsförfarande

Medan den befinner sig under ett tryck av 3 000 kPa ska behållaren nedsänkas i tvålvatten så att läckage upptäcks (bubbelprovning).

2.3.6.3.2.   Tolkning av provningen

Behållaren får inte uppvisa något läckage.

2.3.6.3.3.   Omprovning

Omprovning är tillåten för provning av yttre läckage.

En andra provning ska utföras på två behållare inom samma sats som tillverkats i följd efter den första behållaren.

Om resultaten av dessa provningar är tillfredsställande ska den första provningen inte beaktas. Om en av eller båda omprovningarna inte uppfyller kraven ska satsen kasseras.

Permeabilitetsprovning

2.3.6.4.1.   Provningsförfarande

Alla provningarna ska vid 40 °C utföras på en behållare som fylls med kommersiellt tillgängligt propan vid 80 % av dess vattenkapacitet.

Provningen ska pågå under minst 8 veckor tills konstruktionens stationära genomträngningshastighet observeras under minst 500 timmar.

Därefter ska behållarens viktminskningshastighet mätas.

En kurva över viktförändringen per antal dagar ska ritas.

2.3.6.4.2.   Tolkning av provningen

Viktminskningshastigheten ska vara mindre än 0,15 g/tim.

2.3.6.4.3.   Omprovning

Omprovning är tillåten för permeabilitetsprovningen.

En andra provning ska utföras på två behållare inom samma sats som tillverkats i följd efter den första behållaren.

Om resultaten av dessa provningar är tillfredsställande ska den första provningen inte beaktas. Om en av eller båda omprovningarna inte uppfyller kraven ska satsen kasseras.

Motorgascykelprovning

2.3.6.5.1.   Provningsförfarande

En behållare som framgångsrikt genomgått permeabilitetsprovningen ska genomgå en tryckcykelprovning vid omgivande temperatur enligt kraven i punkt 2.3.6.1 i denna bilaga.

Behållaren ska delas och stom-/anslutningsklackförbindelsen undersökas.

2.3.6.5.2.   Tolkning av provningen

Behållaren ska uppfylla kraven för tryckcykelprovning vid omgivande temperatur.

Undersökningen av behållarens stom-/anslutningsklackförbindelse ska inte avslöja några tecken på försvagning såsom utmattningssprickor eller elektrostatisk urladdning.

2.3.6.5.3.   Omprovning

Omprovning är tillåten för motorgascykelprovningen.

En andra provning ska utföras på två behållare inom samma sats som tillverkats i följd efter den första behållaren.

Om resultaten av dessa provningar är tillfredsställande ska den första provningen inte beaktas.

Om en av eller båda omprovningarna inte uppfyller kraven ska satsen kasseras.

Högtemperaturkrypprovning

2.3.6.6.1.   Allmänt

Denna provning ska endast utföras på helkompositbehållare med ett bindemedel med en glasningstemperatur (TG) som ligger under driftstemperaturen +50 °C.

2.3.6.6.2.   Provningsförfaranden

En färdigställd behållare ska provas enligt följande:

a)

Behållaren ska tryckutsättas till 3 000 kPa och hållas vid en temperatur som anges i tabellen efter provningstidens varaktighet:

Tabell 3

Provningstemperatur för högtemperaturkrypprovningens varaktighet

T (°C)

Exponeringstid (h)

100

200

95

350

90

600

85

1 000

80

1 800

75

3 200

70

5 900

65

11 000

60

21 000

b)

Behållaren ska genomgå en provning av yttre läckage.

2.3.6.6.3.   Tolkning av provningen

Den högsta tillåtna volymökningen är 5 %. Behållaren ska uppfylla de krav för provning av yttre läckage som definieras i punkt 2.4.3 i denna bilaga och de krav för sprängningsprovning som definieras i punkt 2.2 i denna bilaga.

2.3.6.6.4.   Omprovning

Omprovning är tillåten för högtemperaturkrypprovningen.

En andra provning ska utföras på två behållare inom samma sats som tillverkats i följd efter den första behållaren.

Om resultaten av dessa provningar är tillfredsställande ska den första provningen inte beaktas.

Om en av eller båda omprovningarna inte uppfyller kraven ska satsen kasseras.

2.4.   Icke-förstörande undersökning

Röntgenundersökning

2.4.1.1.   Svetsningar ska röntgas i överensstämmelse med ISO-specifikationen R 1106 och med användning av klassificering B.

2.4.1.2.   Om en indikator av trådtyp används får den synliga trådens minsta diameter inte överstiga värdet 0,10 mm.

Om en indikator av trappstegs- och håltyp används får det minsta synliga hålets diameter inte överstiga 0,25 mm.

2.4.1.3.   Bedömning av svetsningsröntgen ska grundas på originalfilmerna i överensstämmelse med det bruk som rekommenderas i ISO-standard 2504, punkt 6.

Följande defekter kan inte godtas:

Sprickor, bristfälliga svetsningar eller otillräckligt djup i svetsningen.

2.4.1.4.1.   För behållare med en väggtjocklek ≥ 4 mm anses de inneslutningar som förtecknas nedan som godtagbara:

varje gasinneslutning som inte mäter mer än a/4 mm,

varje gasinneslutning som mäter mer än a/4 mm men mindre än a/3 mm och ligger mer än 25 mm från en annan gasinneslutning som mäter mer än a/4 mm men mindre än a/3 mm,

varje avlång inneslutning eller grupp av runda inneslutningar i rad där längden (över en svetsningslängd av 12a) är mindre än 6 mm, och

gasinneslutningar över varje svetsningslängd av 100 mm där den totala ytan av alla inneslutningar är mindre än 2a mm2.

2.4.1.4.2.   För behållare med en väggtjocklek < 4 mm anses de inneslutningar som förtecknas nedan som godtagbara:

varje gasinneslutning som inte mäter mer än a/2 mm,

varje gasinneslutning som mäter mer än a/2 mm men mindre än a/1,5 mm och ligger mer än 25 mm från en annan gasinneslutning som mäter mer än a/2 mm men mindre än a/1,5 mm,

varje avlång inneslutning eller grupp av runda inneslutningar i rad där längden (över en svetsningslängd av 12a) är mindre än 6 mm, och

gasinneslutningar över varje svetsningslängd av 100 mm där den totala ytan av alla inneslutningar inte är större än 2a mm2.

2.4.2.   Makroskopisk undersökning

Den makroskopiska undersökningen av ett helt tvärsnitt av svetsningen ska visa en fullständig sammansmältning av den yta som behandlats med en syra från makroförberedelsen men får inte visa något sammansättningsfel, någon betydande inneslutning eller andra defekter.

I tvivelaktiga fall bör en mikroskopisk undersökning göras av det misstänkta området.

2.5.   Undersökning av svetsningens utsida i fråga om metallbehållare

2.5.1.   Denna undersökning utförs när svetsningen har fullbordats.

Den undersökta svetsytan ska vara väl belyst och fri från fett, damm, slaggrester eller alla slags skyddsbeläggningar.

2.5.2.   Sammansmältningen av den svetsade metallen med grundmetallen ska vara slät och fri från etsmedel. Det får inte finnas några sprickor, hack eller porfläckar på den svetsade ytan eller på den yta som gränsar till väggen. Den svetsade ytan ska vara regebunden och jämn. Om en stumsvetsning använts får den överskjutande tjockleken inte överstiga 1/4 av svetsningens bredd.

2.6.   Provning i öppen eld

2.6.1.   Allmänt

Provningen i öppen eld är utformad för att visa att en behållare komplett, med det brandskyddssystem som anges i konstruktionsbeskrivningen, kommer att hindra behållaren från att sprängas när den provas under angivna brandvillkor. Tillverkaren ska beskriva det totala brandskyddssystemets beteende, inkl. avsett tryckfall till atmosfäriskt tryck. Kraven i denna provning ska anses som uppfyllda för varje behållare som delar följande egenskaper med huvudbehållaren:

a)

samme typgodkännandeinnehavare,

b)

samma form (cylindrisk, specialform),

c)

samma material,

d)

samma eller större väggtjocklek,

e)

samma eller mindre diameter (cylindrisk behållare),

f)

samma höjd eller lägre höjd (specialbehållarform),

g)

samma eller mindre yttre yta,

h)

samma konfiguration av tillbehör som monterats på behållaren (2).

2.6.2.   Behållarens uppriggning

a)

Behållaren ska av tillverkaren placeras i avsett läge med behållarens undersida ca 100 mm ovanför eldkällan.

b)

Avskärmning ska användas för att hindra direkta flammor mot smältpluggen, i förekommande fall. Avskärmningen får inte stå i direkt kontakt med smältpluggen.

c)

Alla fel i en ventil, anslutning eller ett rör som inte är en del av det för konstruktionen avsedda skyddssystemet och som uppstår under provningen ska göra resultatet ogiltigt.

d)

Behållare med en längd mindre än 1,65 m: Behållarens mittpunkt ska placeras ovanför eldkällans mittpunkt.

Behållare med en längd som är lika med eller större än 1,65 m: Om behållaren är försedd med en tryckutjämningsanordning på ena sidan ska eldkällan inledningsvis riktas mot behållarens motsatta sida. Om behållaren är försedd med tryckutjämningsanordningar på båda sidor eller på mer än ett ställe längs behållarens långsida ska eldkällans centrum riktas mitt emellan de tryckutjämningsanordningar som har störst horisontellt avstånd sinsemellan.

2.6.3.   Eldkälla

En enhetlig eldkälla med en längd av 1,65 m ska avge direkta flammor mot behållarens yta över dess hela diameter.

Alla bränslen får användas för eldkällan, förutsatt att de avger en likformig värme som är tillräcklig för att hålla de angivna provningstemperaturerna tills behållaren tömts. Eldarrangemanget ska registreras tillräckligt detaljerat för att säkerställa att den takt med vilken värme tillförs behållaren kan upprepas. Alla fel eller brister i eldkällan under en provning ska göra resultatet ogiltigt.

2.6.4.   Temperatur- och tryckmätningar

Under provningen i öppen eld ska följande temperaturer mätas:

a)

eldens temperatur exakt under behållaren, längs behållarens undersida på minst två ställen som inte ligger mer än 0,75 m från varandra,

b)

väggtemperaturen i behållarens botten,

c)

väggtemperaturen inom 25 mm från tryckutjämningsanordningen,

d)

väggtemperaturen på behållarens ovansida i eldkällans centrum,

e)

trycket inuti behållaren.

Avskärmningen av metall ska användas för att hindra direkta flammor mot termoelementen. Som alternativ får termoelementen placeras i metallblock som är mindre än 25 mm2. Under provningen ska termoelementtemperaturerna och behållartrycket registreras i intervall av 2 sekunder eller mindre.

2.6.5.   Allmänna provningskrav:

a)

Behållaren ska fyllas med motorgas (kommersiellt tillgängligt bränsle) till 80 volymprocent och provas i horisontellt läge under arbetstryck.

b)

Omedelbart efter tändningen ska elden avge flammor mot behållarens yta längs 1,65 m av eldkällan över hela behållaren.

c)

Inom 5 minuter efter tändningen ska minst ett termoelement ange en temperatur i elden av minst 590 °C exakt under behållaren. Denna temperatur ska hållas under återstoden av provningens varaktighet, dvs. tills inget övertryck förekommer i behållaren.

d)

Skärpan i provningsvillkoren får inte lindras av omgivningsförhållanden (t.ex. regn, måttlig/stark vind osv.).

2.6.6.   Provningsresultat:

a)

En sprängning av behållaren ska göra provningsresultatet ogiltigt.

b)

Ett tryck av mer än 3 700 kPa, dvs. 136 % av övertryckventilens inställningstryck (2 700 kPa) under provningen ska göra provningsresultatet ogiltigt.

Ett tryck mellan 3 000 och 3 700 kPa ska endast göra provningsresultatet ogiltigt om en synlig plastisk deformering observeras.

c)

Om skyddssystemet inte beter sig i överensstämmelse med tillverkarens anvisning och detta leder till lindrade provningsvillkor ska resultatet vara ogiltigt.

d)

För en helkompositbehållare godtas ett utsläpp av motorgas via ytan om det är ett kontrollerat utsläpp. Ett utsläpp av gasformig motorgas inom 2 minuter efter provningens inledning eller en utsläppkapacitet av mer än 30 liter per minut ska göra provningsresultatet ogiltigt.

e)

Resultaten ska framläggas i en provningssammanfattning och minst följande uppgifter för varje behållare ska ingå:

en beskrivning av behållarkonfigurationen,

ett fotografi av behållarens uppriggning och tryckutjämningsanordningen,

den metod som tillämpats, inkl. tidsintervallen mellan mätningarna,

tidsåtgången från tändningen av elden till motorgasutvädringens inledning samt aktuellt tryck,

tidsåtgång för att nå atmosfäriskt tryck,

tryck- och temperaturdiagram.

2.7.   Islagsprovning

2.7.1.   Allmänt

Efter tillverkarens gottfinnande kan alla islagsprovningar utföras på en och samma behållare eller också kan var och en utföras på olika behållare.

Provningsförfarande

För denna provning ska det flytande mediet vara en vatten-/glykolblandning eller en annan vätska med låg fryspunkt som inte ändrar behållarmaterialets egenskaper.

En behållare fylld med det flytande mediet med en vikt motsvarande en påfyllning av 80 % motorgas med en referensvikt av 0,568 kg/l utskjuts parallellt med längdaxeln (x-axeln i figur 1) i det fordon i vilket det avses bli monterat med en hastighet V av 50 km/h mot en solid kil som är monterad horisontellt och vinkelrät mot behållarens rörelseriktning. Kilen ska installeras så att behållarens tyngdpunkt träffar kilens mittpunkt.

Kilen ska ha en vinkel α av 90 grader och islagspunkten ska avrundas till en största radie av 2,5 mm.

Kilens längd L ska vara minst lika med behållarens bredd med avseende på dess rörelse under provningen. Kilens höjd H ska vara minst 600 millimeter

Figur 1

beskrivning av islagsprovningsförfarandet:

Image

Om en behållare kan installeras i mer än ett läge i fordonet ska varje läge provas.

Efter denna provning ska behållaren genomgå en provning av yttre läckage enligt definition i punkt 2.3.6.3 i denna bilaga.

2.7.3.   Tolkning av provningen

Behållaren ska uppfylla de krav för provning av yttre läckage som definieras i punkt 2.3.6.3 i denna bilaga.

2.7.4.   Omprovning

Omprovning är tillåten för islagsprovningen.

En andra provning ska utföras på två behållare inom samma sats som tillverkats i följd efter den första behållaren.

Om resultaten av dessa provningar är tillfredsställande ska den första provningen inte beaktas.

Om en av eller båda omprovningarna inte uppfyller kraven ska satsen kasseras.

2.8.   Fallprovning

2.8.1.   Provningsförfarande

En färdigställd behållare ska fallprovas vid omgivande temperatur utan inre tryck eller anslutna ventiler. Den yta på vilken behållarna faller ska vara en jämn, horisontell betongbeläggning eller ett golv.

Fallhöjden (Hd) ska vara 2 m (uppmätt till behållarens lägsta punkt).

Samma tomma behållare ska falla:

i ett horisontellt läge,

vertikalt på varje gavel,

i en vinkel av 45°.

Efter fallprovningen ska behållarna genomgå en tryckcykelprovning vid omgivande temperatur enligt kraven i punkt 2.3.6.1 i denna bilaga.

2.8.2.   Tolkning av provningen

Behållarna ska uppfylla kraven i tryckcykelprovningen vid omgivande temperatur enligt kraven i punkt 2.3.6.1 i denna bilaga.

2.8.3.   Omprovning

Omprovning är tillåten för fallprovningen.

En andra provning ska utföras på två behållare inom samma sats som tillverkats i följd efter den första behållaren.

Om resultaten av dessa provningar är tillfredsställande ska den första provningen inte beaktas.

Om en av eller båda omprovningarna inte uppfyller kraven ska satsen kasseras.

2.9.   Vridprovning för anslutningsklacken

2.9.1.   Provningsförfarande

Behållaren ska hållas fast så att den inte kan rotera och ett vridmoment av 2 gånger det ventil- eller tryckutjämningsanordningsinstalleringsvridmoment som anges av tillverkaren ska anbringas på varje anslutningsklack på behållaren först i riktning för åtdragande av en gängad anslutning, därefter i lösgörande riktning och slutligen på nytt i åtdragande riktning.

Behållaren ska därefter genomgå en provning för yttre läckage i enlighet med kraven i punkt 2.3.6.3 i denna bilaga.

2.9.2.   Tolkning av provningen

Behållaren ska uppfylla kraven för provning av yttre läckage i punkt 2.3.6.3 i denna bilaga.

2.9.3.   Omprovning

Omprovning är tillåten för vridprovningen för anslutningsklacken.

En andra provning ska utföras på två behållare inom samma sats som tillverkats i följd efter den första behållaren.

Om resultaten av dessa provningar är tillfredsställande ska den första provningen inte beaktas.

Om en av eller båda omprovningarna inte uppfyller kraven ska satsen kasseras.

2.10.   Provning i syrahaltig miljö

2.10.1.   Provningsförfarande

En färdigställd behållare ska under 100 timmar utsättas för en svavelsyrelösning av 30 % (batterisyra med den specifika vikten 1,219) medan den hålls under ett tryck av 3 000 kPa. Under provningen ska minst 20 % av behållarens yta täckas av svavelsyrelösningen.

Behållaren ska därefter genomgå en sprängningsprovning enligt definition i punkt 2.2 i denna bilaga.

2.10.2.   Tolkning av provningen

Det uppmätta sprängningstrycket ska vara minst 85 % av behållarens sprängningstryck.

2.10.3.   Omprovning

Omprovning är tillåten för provningen i syrahaltig miljö.

En andra provning ska utföras på två behållare inom samma sats som tillverkats i följd efter den första behållaren.

Om resultaten av dessa provningar är tillfredsställande ska den första provningen inte beaktas.

Om en av eller båda omprovningarna inte uppfyller kraven ska satsen kasseras.

2.11.   Provning med ultraviolett strålning

2.11.1.   Provningsförfarande

Om behållaren är direkt utsatt för solljus (även bakom glas) kan den ultravioletta strålningen nedbryta polymermaterial. Tillverkaren ska därför bevisa det yttre lagrets förmåga att under sin 20-åriga livstid tåla den ultravioletta strålningen.

a)

Om det yttre lagret har en mekanisk (belastningsbärande) funktion ska behållaren sprängningsprovas enligt kraven i punkt 2.2 i denna bilaga efter att ha utsatts för en representativ ultraviolett strålning,

b)

Om det yttre lagret har en skyddsfunktion ska tillverkaren bevisa att beläggningen förblir oskadad under 20 år så att underliggande lager skyddas mot en representativ ultraviolett strålning.

2.11.2.   Tolkning av provningen

Om det yttre lagret har en mekanisk funktion ska behållaren uppfylla de sprängningsprovningskrav som definieras i punkt 2.2 i denna bilaga.

2.11.3.   Omprovning

Omprovning är tillåten för provningen med ultraviolett strålning.

En andra provning ska utföras på två behållare inom samma sats som tillverkats i följd efter den första behållaren.

Om resultaten av dessa provningar är tillfredsställande ska den första provningen inte beaktas.

Om en av eller båda omprovningarna inte uppfyller kraven ska satsen kasseras.


(1)  Dessa provstycken kan tas från en behållare.

(2)  Ytterligare tillbehör, ändringar och utökningar av de tillbehör som monterats på behållaren är möjliga utan omprovning om det befinns sannolikt att de inte får någon avsevärd negativ effekt och om det meddelas den myndighet som godkänt behållaren. Myndigheten kan kräva ytterligare en provningsrapport från den ansvariga tekniska tjänsten. Behållaren och dess konfigurationer av tillbehör kommer att anges i tillägg 1 till bilaga 2B.

Tillägg 1

Figur 1

Typer av längsgående stumsvetsningar

Image

Figur 2

Rund stumsvetsning

Image

Figur 3

Exempel på svetsade plåtar med stift

Image

Figur 4

Exempel på svetsade ringar med fläns

Image

Tillägg 2

Figur 1

Behållare med längsgående svetsningar och rundsvetsningar samt placering av provstycken

Image

Figur 2a

Behållare med endast rundsvetsningar och sidomonterade ventilblock samt placering av provstycken

Image

Figur 2b

Behållare med endast rundsvetsningar och med ventilens anslutningsklack/plåt monterad på gaveln.

Image

TILLÄGG 3

Figur 1

Illustration av böjningsprovning

Image

Figur 2

Provstycke för draghållfasthetsprovning vinkelrät mot svetsningen

Image

Tillägg 4

Image

Anmärkning: För torisfäriska gavlar

Formula

Förhållande mellan H/D och formfaktorn C

Image

Värden för formfaktorn C för H/D mellan 0,20 och 0,25

Förhållande mellan H/D och formfaktorn C

Image

Värden för formfaktorn C för H/D mellan 0,25 och 0,50

Tillägg 5

EXEMPEL PÅ SPECIALKÄRL

Image

Image

Tillägg 6

MATERIALPROVNINGSMETODER

Kemisk motståndskraft

De material som används i en helkompositbehållare ska provas enligt ISO-standard 175 under 72 timmar vid rumstemperatur.

Det är också tillåtet att demonstrera den kemiska motståndskraften genom att använda uppgifter ur litteraturen.

Kompatibiliteten med följande media ska kontrolleras:

a)

bromsvätska,

b)

vindrutespolarvätska,

c)

kylvätska,

d)

oblyad bensin,

e)

en lösning av avjoniserat vatten, natriumklorid (2,5 ±0,1 viktprocent), (kalciumklorid (2,5 ±0,1 viktprocent) och svavelsyra som är tillräcklig för att erhålla en lösning med pH-värdet 4,0 ± 0,2.

Kriterier för godkännande av provningen:

a)

Töjning:

Töjningen av ett termoplastiskt material ska efter provning vara minst 85 % av den ursprungliga töjningen. Töjningen av en elast ska efter provning vara minst större än 100 %.

b)

För delar av konstruktionen (t.ex. fibrer):

Den kvarvarande styrkan hos en konstruktionsdel ska efter provning vara minst 80 % av den ursprungliga draghållfastheten.

c)

Delar som inte ingår i konstruktionen (t.ex. beläggning):

Inga synliga sprickor är tillåtna.

2.   Kompositkonstruktion

a)

Fibrer som är inlagda i en matris

Draghållfasthetsegenskaper:

ASTM 3039

Plastfiberkompositer

ASTM D2343

Glas, aramid (draghållfasthetsegenskap, glasfibrer)

ASTM D4018.81

Kol (draghållfasthetsegenskap, kontinuerliga fibrer) med särskild uppmärksamhet på matrisen

Skjuvhållfasthetsegenskaper:

ASTM D2344

(Kortbalksmetod för skjuvhållfasthet mellan skikten i kompositer med parallella fibrer)

b)

Torra fibrer på en isotensoid form

Draghållfasthetsegenskaper:

ASTM D4018.81

Kol (kontinuerliga fibrer), andra fibrer.

3.   Skyddsbeläggning

Ultraviolett strålning nedbryter polymermaterial när detta utsätts för direkt solljus. Beroende på installeringsform ska tillverkaren ge belägg för beläggningens ”säkra livstid”.

4.   Termoplastkomponenter

En termoplastkomponents mjukningstemperatur, bestämd med Vicat-prov, ska vara minst 70 °C. För konstruktionsdelar ska mjukningstemperaturen, bestämd med Vicat-prov, vara minst 75 °C.

5.   Termosetkomponenter

En termosetkomponents mjukningstemperatur, bestämd med Vicat-prov, ska vara minst 70 °C.

6.   Elastkomponenter

En elastkomponents glasningstemperatur ska vara högst –40 °C. Glasningstemperaturen ska provas enligt ISO 6721 ”Plastics – Determination of dynamic mechanical properties”. Glasningstemperaturens inträde härleds ur diagrammodulens förhållande till temperaturen genom att den temperatur, där de två tangenter som anger diagrammets kurvor före och efter den dramatiska stelhetsförlusten skär varandra, bestäms.


BILAGA 11

BESTÄMMELSER FÖR GODKÄNNANDE AV GASINSPRUTNINGSANORDNINGAR, GASBLANDNINGSMUNSTYCKEN ELLER INSPRUTARE OCH BRÄNSLEFÖRDELARRÖR

Gasinsprutningsanordning eller insprutare

1.1.   Definition: se punkt 2.10 i dessa föreskrifter.

1.2.   Klassificering av komponent (enligt figur 1, punkt 2): klass 1.

1.3.   Klassificering av tryck: 3 000 kPa.

1.4.   Driftstemperaturer:

Från –20 °C till 120 °C

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

1.5.   Allmänna konstruktionsbestämmelser:

Punkt 6.15.2, bestämmelser för den elektriska isoleringen.

Punkt 6.15.2.1, bestämmelser för isoleringsklass.

Punkt 6.15.3.1, bestämmelser för när kraften är avstängd.

Punkt 6.15.4.1, värmeväxlingsmedium (kompatibilitets- och tryckkrav).

1.6.   Tillämpliga provningsförfaranden:

Övertrycksprovning

Bilaga 15, punkt 4

Yttre läckage

Bilaga 15, punkt 5

Hög temperatur

Bilaga 15, punkt 6

Låg temperatur

Bilaga 15, punkt 7

Motorgaskompatibilitet

Bilaga 15, punkt 11 (1)

Korrosionsbeständighet

Bilaga 15, punkt 12 (2)

Beständighet mot torr värme

Bilaga 15, punkt 13 (1)

Ozonåldring

Bilaga 15, punkt 14 (1)

Krypning

Bilaga 15, punkt 15 (1)

Temperaturcykel

Bilaga 15, punkt 16 (1)

Gasinsprutningsanordning eller gasblandningsmunstycke

2.1.   Definition: se punkt 2.10 i dessa föreskrifter.

2.2.   Klassificering av komponent (enligt figur 1, punkt 2):

Klass 2

:

för delen med ett högsta reglerat tryck under drift av 450 kPa.

Klass 2A

:

för delen med ett högsta reglerat tryck under drift av 120 kPa.

2.3.   Klassificering av tryck:

Delar i klass 2:

450 kPa.

Delar i klass 2A:

120 kPa.

2.4.   Driftstemperaturer:

Från –20 °C till 120 °C, när bränslepumpen är monterad utanför behållaren.

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

2.5.   Allmänna konstruktionsbestämmelser:

Punkt 6.15.2, bestämmelser för den elektriska isoleringen.

Punkt 6.15.2.1, bestämmelser för isoleringsklass.

Punkt 6.15.3.1, bestämmelser för när kraften är avstängd.

Punkt 6.15.4.1, värmeväxlingsmedium (kompatibilitets- och tryckkrav).

2.6.   Tillämpliga provningsförfaranden:

Övertrycksprovning

Bilaga 15, punkt 4

Yttre läckage

Bilaga 15, punkt 5

Hög temperatur

Bilaga 15, punkt 6

Låg temperatur

Bilaga 15, punkt 7

Motorgaskompatibilitet

Bilaga 15, punkt 11 (1)

Korrosionsbeständighet

Bilaga 15, punkt 12 (2)

Bränslefördelarrör

3.1.   Definition: se punkt 2.18 i dessa föreskrifter.

3.2.   Klassificering av komponent (enligt figur 1, punkt 2):

Bränslefördelarrör kan vara av klasserna 1, 2 eller 2A.

3.3.   Klassificering av tryck:

Delar i klass 1:

3 000 kPa.

Delar i klass 2:

450 kPa.

Delar i klass 2A:

120 kPa.

3.4.   Driftstemperaturer:

Från –20 °C till 120 °C

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

3.5.   Allmänna konstruktionsbestämmelser: (inte använda)

Tillämpliga provningsförfaranden:

3.6.1.   För bränslefördelarrör i klass 1:

Övertrycksprovning

Bilaga 15, punkt 4

Yttre läckage

Bilaga 15, punkt 5

Hög temperatur

Bilaga 15, punkt 6

Låg temperatur

Bilaga 15, punkt 7

Motorgaskompatibilitet

Bilaga 15, punkt 11 (1)

Korrosionsbeständighet

Bilaga 15, punkt 12 (2)

Beständighet mot torr värme

Bilaga 15, punkt 13 (1)

Ozonåldring

Bilaga 15, punkt 14 (1)

Krypning

Bilaga 15, punkt 15 (1)

Temperaturcykel

Bilaga 15, punkt 16 (1)

3.6.2.   För bränslefördelarrör i klasserna 2 och/eller 2A:

Övertrycksprovning

Bilaga 15, punkt 4

Yttre läckage

Bilaga 15, punkt 5

Hög temperatur

Bilaga 15, punkt 6

Låg temperatur

Bilaga 15, punkt 7

Motorgaskompatibilitet

Bilaga 15, punkt 11 (1)

Korrosionsbeständighet

Bilaga 15, punkt 12 (2)


(1)  Endast för icke-metalliska delar.

(2)  Endast för metalliska delar.


BILAGA 12

BESTÄMMELSER FÖR GODKÄNNANDE AV GASDOSERINGSENHET NÄR DENNA INTE ÄR KOMBINERAD MED GASINSPRUTNINGSANORDNING(AR)

1.   Definition: se punkt 2.11 i dessa föreskrifter.

2.   Klassificering av komponent (enligt figur 1, punkt 2):

Klass 2

:

för delen med ett högsta reglerat tryck under drift av 450 kPa.

Klass 2A

:

för delen med ett högsta reglerat tryck under drift av 120 kPa.

3.   Klassificering av tryck:

Delar i klass 2:

450 kPa.

Delar i klass 2A:

120 kPa.

4.   Driftstemperaturer:

Från –20 °C till 120 °C

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

5.   Allmänna konstruktionsbestämmelser:

Punkt 6.15.2, bestämmelser för den elektriska isoleringen.

Punkt 6.15.3.1, bestämmelser för de ventiler som aktiveras med elkraft.

Punkt 6.15.4, värmeväxlingsmedium (kompatibilitets- och tryckkrav).

Punkt 6.15.5, säkerhetsförbiledning av övertryck.

6.   Tillämpliga provningsförfaranden:

Övertrycksprovning

Bilaga 15, punkt 4

Yttre läckage

Bilaga 15, punkt 5

Hög temperatur

Bilaga 15, punkt 6

Låg temperatur

Bilaga 15, punkt 7

Motorgaskompatibilitet

Bilaga 15, punkt 11 (1)

Korrosionsbeständighet

Bilaga 15, punkt 12 (2)

Anmärkningar:

Gasdoseringsenhetens delar (klass 2 eller 2A) ska vara läckagesäkra med utloppet(en) i ifrågavarande del stängt(da).

För övertrycksprovningen ska alla utlopp, inkl. köldmediebehållarens, vara stängda.


(1)  Endast för icke-metalliska delar.

(2)  Endast för metalliska delar.


BILAGA 13

BESTÄMMELSER FÖR GODKÄNNANDE AV TRYCK- OCH/ELLER TEMPERATURGIVARE

1.   Definition:

Tryckgivare: se punkt 2.13 i dessa föreskrifter.

Temperaturgivare: se punkt 2.13 i dessa föreskrifter.

2.   Klassificering av komponent (enligt figur 1, punkt 2):

Tryck- och temperaturgivare kan vara av klasserna 1, 2 eller 2A.

3.   Klassificering av tryck:

Delar i klass 1:

3 000 kPa.

Delar i klass 2:

450 kPa.

Delar i klass 2A:

120 kPa.

4.   Driftstemperaturer:

Från –20 °C till 120 °C

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

5.   Allmänna konstruktionsbestämmelser:

Punkt 6.15.2, bestämmelser för den elektriska isoleringen.

Punkt 6.15.4.1, värmeväxlingsmedium (kompatibilitets- och tryckkrav).

Punkt 6.15.6.2, gasflödesskydd.

Tillämpliga provningsförfaranden:

6.1.   För delar i klass 1:

Övertrycksprovning

Bilaga 15, punkt 4

Yttre läckage

Bilaga 15, punkt 5

Hög temperatur

Bilaga 15, punkt 6

Låg temperatur

Bilaga 15, punkt 7

Motorgaskompatibilitet

Bilaga 15, punkt 11 (1)

Korrosionsbeständighet

Bilaga 15, punkt 12 (2)

Beständighet mot torr värme

Bilaga 15, punkt 13 (1)

Ozonåldring

Bilaga 15, punkt 14 (1)

Krypning

Bilaga 15, punkt 15 (1)

Temperaturcykel

Bilaga 15, punkt 16 (1)

6.2.   För delar i klasserna 2 och/eller 2A:

Övertrycksprovning

Bilaga 15, punkt 4

Yttre läckage

Bilaga 15, punkt 5

Hög temperatur

Bilaga 15, punkt 6

Låg temperatur

Bilaga 15, punkt 7

Motorgaskompatibilitet

Bilaga 15, punkt 11 (1)

Korrosionsbeständighet

Bilaga 15, punkt 12 (2)


(1)  Endast för icke-metalliska delar.

(2)  Endast för metalliska delar.


BILAGA 14

BESTÄMMELSER FÖR GODKÄNNANDE AV ELEKTRONISK STYRENHET

1.   Den elektroniska styrenheten kan vara vilken anordning som helst som styr motorns tillförsel av motorgas och som säkerställer att den (de) fjärrstyrda serviceventilen(erna), avstängningsventilerna och bränslepumpen i motorgassystemet stängs vid ett brott på bränsletillförselledningen eller/och om motorn stannar.

2.   Fördröjningen av urkopplingen av serviceavstängningsventilerna efter det att motorn stannat får inte vara mer än 5 sekunder.

3.   Den elektroniska styrenheten ska uppfylla relevanta elektromagnetiska kompatibilitetskrav enligt föreskrifter nr 10, ändringsserie 02 eller motsvarande.

4.   Ett elektriskt fel i fordonssystemet får inte leda till en okontrollerad öppning av någon ventil.

5.   Den elektroniska styrenhetens utgångssignal ska vara inaktiv när elkraften är avstängd eller avlägsnad.


BILAGA 15

PROVNINGSFÖRFARANDEN

1.   Klassificering

1.1.   Motorgaskomponenter för användning i fordon ska med avseende på högsta driftstryck och funktion klassificeras enligt kapitel 2 i dessa föreskrifter.

1.2.   Genom klassificeringen av komponenterna avgörs de provningar som ska utföras för typgodkännande av komponenterna eller delar av komponenterna.

2.   Tillämpliga provningsförfaranden

I tabell 1 visas de tillämpliga provningsförfaranden som beror på klassificeringen.

Tabell 1

Provning

Klass 1

Klass 2A

Klass 3

Punkt

Övertryck

x

x

x

4.

Yttre läckage

x

x

x

5.

Hög temperatur

x

x

x

6.

Låg temperatur

x

x

x

7.

Läckage vid ventilsätet

x

 

x

8.

Provningar av uthållighet/funktion

x

 

x

9.

Driftsprovning

 

 

x

10.

Motorgaskompatibilitet

x

x

x

11.

Korrosionsbeständighet

x

x

x

12.

Beständighet mot torr värme

x

 

x

13.

Ozonåldring

x

 

x

14.

Krypning

x

 

x

15.

Temperaturcykel

x

 

x

16.

Kompatibilitet med värmeväxlingsmedium

 

x

 

 

3.   Allmänna krav

3.1.   Läckageprovningar ska utföras med trycksatt gas såsom luft eller kväve.

3.2.   Vatten eller annan fluid kan användas för att erhålla det tryck som krävs för provning av den hydrostatiska hållfastheten.

3.3.   I alla provningsvärden ska den typ av provningsmedium som använts, i förekommande fall, anges.

3.4.   Provningstiden för provningar av läckage och hydrostatisk hållfasthet får inte vara kortare än 1 minut.

3.5.   Alla provningar ska utföras vid en rumstemperatur av 20 ±5 °C om inte annat anges.

4.   Övertrycksprovning under hydrauliska förhållanden

En komponent som innehåller motorgas ska utan synliga tecken på bristning eller permanent förvridning under minst 1 minut med högtrycksdelens utlopp igenpluggat tåla ett hydrauliskt provningstryck som bestäms genom tabell 1 (2,25 gånger det högsta klassificeringstrycket).

De provexemplar som tidigare genomgått uthållighetsprovningen i punkt 9 ska anslutas till en källa för hydrostatiskt tryck. En positiv avstängningsventil och en tryckmätare, med ett tryckområde av minst 1,5 gånger men högst 2 gånger provningstrycket, ska installeras i tillförselledningen för det hydrostatiska trycket.

I tabell 2 visas klassificeringstrycket och de tryck som enligt klassificeringen ska användas vid övertrycksprovningen:

Tabell 2

Klassificering av komponent

Klassificering av tryck

[kPa]

Hydrauliskt provningstryck för övertrycksprovningen

[kPa]

Klass 1, 3

3 000

6 750

Klass 2A

120

270

Klass 2

450

1 015

5.   Provning av yttre läckage

5.1.   En komponent ska vara fri från läckage vid spindel- eller stamtätningar eller vid andra anslutningar och får inte visa tecken på porositet i gjutgodset när den provas så som beskrivs i punkt 5.3 vid något lufttryck mellan noll och trycket i tabell 3. Ovanstående föreskrifter anses uppfyllda om bestämmelserna i punkt 5.4 är uppfyllda.

5.2.   Provningen ska utföras under följande förhållanden:

i)

vid rumstemperatur

ii)

vid lägsta driftstemperatur

iii)

vid högsta driftstemperatur

De högsta och lägsta driftstemperaturerna anges i bilagorna.

5.3.   Under denna provning kommer den utrustning som provas att anslutas till en källa för lufttryck (1,5 gånger det högsta trycket, i fråga om en komponent i klass 3, 2,25 gånger det högsta klassificeringstrycket). En positiv avstängningsventil och en tryckmätare, med ett tryckområde av minst 1,5 gånger men högst 2 gånger provningstrycket, ska installeras i tillförselledningen för trycket. Tryckmätaren ska installeras mellan den positiva avstängningsventilen och det provexemplar som provas. Provexemplaret ska medan provningstrycket är anbringat nedsänkas i vatten så att läckage upptäcks eller också används en annan likvärdig provningsmetod (flödes- eller tryckfallsmätning).

Tabell 3

Klassificerings- och läckageprovningstryck enligt klassificeringen

Klassificering av komponent

Klassificering av tryck

[kPa]

Provningstryck för läckageprovning

[kPa]

Klass 1

3 000

4 500

Klass 2A

120

180

Klass 2

450

675

Klass 3

3 000

6 750

5.4.   Det yttre läckaget ska vara mindre än vad som anges i bilagorna eller, om inga krav nämns, ska det yttre läckaget vara mindre än 15 cm3/tim med utloppet igenpluggat, när komponenten utsätts för ett gastryck som är lika med läckageprovningstrycket.

6.   Provning vid hög temperatur

En komponent som innehåller motorgas får inte med utloppet igenpluggat läcka mer än 15 cm3/tim när den vid högsta driftstemperatur utsätts för ett gastryck, enligt bilagorna, som är lika med läckageprovningstrycket (tabell 3, punkt 5.3). Komponenten ska konditioneras under minst 8 timmar vid denna temperatur.

7.   Provning vid låg temperatur

En komponent som innehåller motorgas får inte med utloppet igenpluggat läcka mer än 15 cm3/tim när den vid lägsta driftstemperatur (–20 °C) utsätts för ett gastryck som är lika med läckageprovningstrycket (tabell 3, punkt 5.3). Komponenten ska konditioneras under minst 8 timmar vid denna temperatur.

8.   Provning av läckage vid ventilsätet

Följande provningar för läckage vid ventilsätet ska utföras på de provexemplar av serviceventil eller påfyllningsenhet som tidigare genomgått provningen för yttre läckage i punkt 5 ovan.

8.1.1.   Provningar av läckage vid ventilsätet utförs med provexemplarventilens inlopp anslutet till en källa för tryckluft, ventilen i stängt läge och med utloppet öppet. En positiv avstängningsventil och en tryckmätare, med ett tryckområde av minst 1,5 gånger men högst 2 gånger provningstrycket, ska installeras i tillförselledningen för trycket. Tryckmätaren ska installeras mellan den positiva avstängningsventilen och det provexemplar som provas. Om inte annat anges ska läckageundersökningar göras medan provningstrycket är anbringat och med det öppna utloppet nedsänkt i vatten.

8.1.2.   Överensstämmelsen med punkterna 8.2–8.8 nedan ska avgöras genom att en rörlängd ansluts till ventilens utlopp. Detta utloppsrörs öppna ände ska placeras i en uppochnedvänd graderad cylinder som är kalibrerad i kubikcentimeter. Den uppochnedvända cylindern ska förslutas med ett vattenlås. Apparaten ska justeras så att:

1)

utloppsrörets ände är placerad ca 13 mm över vattennivån inuti den uppochnedvända graderade cylindern, och

2)

vattnet inuti och utanför den graderade cylindern är på samma nivå. Sedan dessa justeringar utförts ska vattennivån inuti den graderade cylindern registreras. Med ventilen i stängt läge, som följd av normal drift, ska luft eller kväve med det angivna provningstrycket anbringas på ventilens inlopp under en provningsperiod av minst 2 minuter. Under denna tid ska den graderade cylinderns vertikala position, om så krävs, justeras för att bibehålla samma vattennivå inuti som utanför densamma.

Vid slutet av provningsperioden och med vattnet inuti och utanför den graderade cylindern på samma nivå registreras åter vattennivån i den graderade cylindern. Ur volymförändringen inuti den graderade cylindern beräknas läckagehastigheten enligt följande formel:

Formula

där:

V1

=

läckagehastigheten i kubikcentimeter luft eller kväve per timme.

Vt

=

volymökningen inuti den graderade cylindern under provningen.

t

=

provningstid i minuter.

P

=

barometertrycket under provningen, i kPa.

T

=

omgivande temperatur under provningen, i K.

8.1.3.   I stället för med den metod som beskrivs ovan kan läckage mätas med en flödesmätare som installerats på inloppssidan på den ventil som provas. Med flödesmätaren ska för den provningsfluid som används de högsta tillåtna läckageflödeshastigheterna kunna anges korrekt.

8.2.   Sätet på avstängningsventilen ska när denna är i stängt läge vara fritt från läckage vid alla lufttryck mellan 0 och 3 000 kPa.

8.3.   En backventil som är försedd med ett fjädrande säte får när den är i stängt läge inte läcka när den utsätts för något lufttryck mellan 50 och 3 000 kPa.

8.4.   En backventil som är försedd med ett metall-mot-metall-säte får i stängt läge inte läcka med en hastighet som överstiger 0,50 dm3/tim när den utsätts för ett inloppstryck upp till provningstrycket enligt tabell 3 i punkt 5.3.

8.5.   Sätet i den övre backventil som används tillsammans med en påfyllningsenhet ska i stängt läge vara fritt från läckage vid alla lufttryck mellan 50 och 3 000 kPa.

8.6.   Ventilsätet i en servicekoppling ska i stängt läge vara fritt från läckage vid alla lufttryck mellan 0 och 3 000 kPa.

8.7.   Gasledningens övertrycksventil får inte uppvisa något inre läckage upp till 3 000 kPa.

8.8.   Övertrycksventilen (utsläppsventilen) får inte uppvisa något inre läckage upp till 2 600 kPa.

9.   Uthållighetsprovning

9.1.   Efter att ha genomgått ett antal av de öppnings- och stängningscykler som omnämns i bilagorna ska en påfyllningsenhet eller serviceventil kunna uppfylla de tillämpliga läckageprovningskraven i punkterna 5 och 8 ovan.

9.2.   En avstängningsventil ska provas med ventilutloppet igenpluggat. Ventilen ska vara fylld med n-hexan och ventilinloppet utsättas för ett tryck av 3 000 kPa.

9.3.   En uthållighetsprovning ska utföras med en hastighet som inte överstiger 10 gånger i minuten. För en avstängningsventil ska stängningsmomentet motsvara storleken på den ratt, skruvnyckel eller de andra medel som används för att manövrera ventilen.

9.4.   De lämpliga provningar för yttre läckage och ventilsätesläckage som beskrivs under provningen för yttre läckage i punkt 5 och provningen för ventilsätesläckage i punkt 8 ska utföras omedelbart efter uthållighetsprovningen.

Uthållighetsprovning för den 80-procentiga stoppventilen

9.5.1.   Den 80-procentiga stoppventilen ska kunna tåla 6 000 kompletta påfyllningscykler upp till den högsta påfyllningsgraden.

10.   Driftsprovningar

Driftsprovning av övertrycksventil (gasledning)

10.1.1.   I fråga om övertrycksventiler ska tre provexemplar av varje storlek, utformning och inställning användas för provningar av öppnings- och stängningstryck. Samma uppsättning av tre ventiler ska användas för flödeskapacitetsprovningar vid de övriga observationer som anges i följande punkter.

Minst två på varandra följande observationer av öppnings- och stängningstryck ska göras på var och en av de tre provningsventilerna under provningarna nr 1 och 3 i punkterna 10.1.2 och 10.1.4 nedan.

Övertrycksventilernas öppnings- och stängningstryck – provning nr 1

10.1.2.1.   Innan de genomgår en flödeskapacitetsprovning ska öppningstrycket i vart och ett av de tre provexemplaren av en övertrycksventil av en specifik storlek, utformning och inställning ligga inom ±3 % av genomsnittet för tryckvärdena, medan inget öppningstryck i de tre ventilerna får vara lägre än 95 % eller mer än 105 % av det inställningstryck som anges på ventilen.

10.1.2.2.   Stängningstrycket i en övertrycksventil får innan den genomgår en flödeskapacitetsprovning inte vara lägre än 50 % av det inledningsvis observerade öppningstrycket.

10.1.2.3.   En övertrycksventil ska anslutas till en luftkälla eller en annan källa för aerostatisk tillförsel som kan hållas vid ett tryck av minst 500 kPa effektivt tryck över det inställningstryck som anges på den ventil som provas. En positiv avstängningsventil och en tryckmätare med ett tryckområde av minst 1,5 gånger men högst 2 gånger provningstrycket ska installeras i tillförselledningen för trycket. Tryckmätaren ska installeras i ledningen mellan den ventil som provas och den positiva avstängningsventilen. Öppnings- och stängningstrycken ska iakttas genom ett vattenlås som är högst 100 mm djupt.

10.1.2.4.   När ventilens öppningstryck registrerats ska trycket ökas tillräckligt högt över öppningstrycket så att ventilens öppnande säkerställs. Avstängningsventilen ska därefter stängas ordentligt och vattenlåset såväl som tryckmätaren ska noga iakttas. Det tryck vid vilket bubblorna genom vattnet upphör ska registreras som ventilens stängningstryck.

Övertrycksventilernas flödeskapacitet – provning nr 2

10.1.3.1.   Flödeskapaciteten ska hos vart och ett av de tre provexemplaren av en övertrycksventil av en specifik storlek, utformning och inställning ligga inom ett område av 10 % den största kapacitet som observerats.

10.1.3.2.   Under flödeskapacitetsprovningarna på varje ventil får inga tecken på darrningar eller andra onormala driftsförhållanden förekomma.

10.1.3.3.   Utsläppstrycket för varje ventil får inte vara lägre än 65 % av det inledningsvis registrerade öppningstrycket.

10.1.3.4.   En flödeskapacitetsprovning på en övertrycksventil ska utföras vid ett flödestryck av 120 % av det högsta inställningstrycket.

10.1.3.5.   En flödeskapacitetsprovning på en övertrycksventil ska utföras med användning av en lämpligt utformad och kalibrerad mynningsflödesmätare av flänstyp som är ansluten till en luftkälla av passande kapacitet och tryck. Flödesmätare som ändrats i förhållande till vad som beskrivs här och ett annat aerostatiskt flödesmedium än luft får användas, förutsatt att slutresultaten blir desamma.

10.1.3.6.   Flödesmätaren ska förses med tillräckligt långa ledningar såväl före som efter mätflänsen eller med andra arrangemang, inkl. riktskenor, för att säkerställa att ingen störning uppstår vid mynningen i fråga om mynningens förhållande till diametrarna på de rör som ska användas.

De flänsar mellan vilka strypflänsen är placerad och fastspänd ska vara försedda med tryckmätningsledningar som är anslutna till en manometer. På detta instrument anges tryckskillnaden över strypflänsen och detta värde används vid beräkning av flödet. En kalibrerad tryckmätare ska installeras i denna del av mätröret nedströms från strypflänsen. Med denna mätare anges flödestrycket och detta värde används också vid beräkning av flödet.

10.1.3.7.   Ett temperaturmätningsinstrument ska anslutas till mätröret nedströms från strypflänsen för att ange temperaturen i den luft som flyter till säkerhetsventilen. Värdet från detta instrument ska införas i beräkningen för att korrigera luftflödets temperatur i förhållande till en bastemperatur av 15 °C. En barometer ska finnas tillgänglig för att ange det rådande lufttrycket.

Barometervärdet ska adderas till det angivna luftflödesmätartrycket. Detta absoluta tryck ska likaledes införas i beräkningen av flödet. Lufttrycket till flödesmätaren ska styras genom en lämplig ventil som installerats i lufttillförselledningen framför flödesmätaren. Den övertrycksventil som provas ska anslutas till flödesmätarens utsloppsände.

10.1.3.8.   När alla förberedelser för flödeskapacitetsprovningarna gjorts ska ventilen i lufttillförselledningen öppnas sakta och trycket till den ventil som provas ska ökas till ett lämpligt flödeshastighetstryck. Under detta intervall ska det tryck vid vilket ventilen öppnar sig registreras som öppningstrycket.

10.1.3.9.   Det förutbestämda flödeshastighetstrycket ska hållas konstant under en kort tid tills instrumentvärdena stabiliserats. Värdena från flödestryckmätaren, tryckskillnadsmanometern och luftflödestemperaturmätaren ska registreras samtidigt. Trycket ska därefter minskas tills att det inte längre kommer något utsläpp från ventilen.

Det tryck vid vilket detta inträffar ska registreras som ventilens utsläppstryck.

10.1.3.10.   Från de registrerade uppgifterna och från flödesmätarens kända mynningskoefficient ska den provade övertrycksventilens luftflödeskapacitet beräknas med följande formel:

Formula

där:

Q

=

Övertrycksventilens flödeskapacitet i m3/min luft vid ett absolut tryck av 100 kPa och en temperatur av 15 °C.

Fb

=

Flödesmätarens basfaktor för mynningen vid ett absolut tryck av 100 kPa och en temperatur av 15 °C.

Ft

=

Luftströmmmens temperaturfaktor för den registrerade temperaturens omräkning till en bastemperatur av 15 °C.

h

=

Tryckskillnaden över mätarmynningen i kPa.

p

=

Luftströmmens tryck till övertrycksventilen i absolut tryck i kPa (registrerat mätvärde plus registrerat barometertryck).

60

=

Faktor för omräkning från m3/tim till m3/min.

10.1.3.11.   Värdet för de tre övertrycksventilernas genomsnittliga flödeskapacitet, avrundat till de närmaste fem enheterna, ska räknas som flödeskapaciteten hos den ventil som har denna specifika storlek, utformning och inställning.

Omkontroll av övertryckventilernas öppnings- och stängningstryck – provning nr 3

10.1.4.1.   Efter flödeskapacitetsprovningarna får övertrycksventilens öppningstryck inte vara mindre än 85 % och stängningstrycket får inte vara mindre än 80 % av de inledande öppnings- och stängningstryck som registreras under provning nr 1 i punkt 10.1.2.

10.1.4.2.   Provningarna ska utföras ca 1 timme efter flödeskapacitetsprovningen och provningsförfarandet är detsamma som beskrivs under provning nr 1 i punkt 10.1.2.

Driftsprovning av flödesbegränsningsventil

10.2.1.   En flödesbegränsningsventil ska fungera vid högst 10 % över men minst 20 % under den nominella flödeskapacitet som anges av tillverkaren och ska stängas automatiskt vid en tryckskillnad över ventilen av högst 100 kPa under de driftsprovningar som beskrivs nedan.

10.2.2.   Tre provexemplar av varje storlek och utformning av ventilen ska utsättas för dessa provningar. En ventil som endast är avsedd för användning med vätska ska provas med vatten, medan i annat fall provningarna ska göras med både luft och vatten. Bortsett från vad som anges i punkt 10.2.3 ska separata provningar utföras med varje provexemplar som installerats i vertikala, horisontella och uppochnedvända lägen. Provningarna med luft ska göras utan ledningar eller andra hinder som anslutits till provexemplarens utlopp.

10.2.3.   En ventil som är avsedd att installeras i endast ett läge får provas endast i detta läge.

10.2.4.   Provningen med luft ska utföras med användande av en lämpligt utformad och kalibrerad mynningsflödesmätare av flänstyp som är ansluten till en källa för lufttillförsel av passande kapacitet och tryck.

10.2.5.   Provexemplaret ska anslutas till flödesmätarens utlopp. En manometer eller kalibrerad tryckmätare med en gradering av högst 3 kPa ska installeras på provexemplarets uppströmssida för att ange stängningstrycket.

10.2.6.   Provningen utförs genom att luftflödet genom flödesmätaren sakta ökas tills kontrollventilen stängs. I stängningsögonblicket ska tryckskillnaden över flödesmätarmynningen och det stängningstryck som visas av tryckmätaren registreras. Flödeshastigheten vid stängningen ska därefter beräknas.

10.2.7.   Andra typer av flödesmätare och en annan gas än luft får användas.

10.2.8.   Provningen med vatten ska utföras med användning av en vätskeflödesmätare (eller motsvarande) som installerats i ett ledningssystem som har tillräckligt tryck för att åstadkomma det flöde som krävs. Systemet ska innehålla en inloppspiezometer eller en ledning som är minst en ledningsstorlek större än den ventil som ska provas samt en flödeskontrollventil som är ansluten mellan flödesmätaren och piezometern. En slang eller en hydrostatisk övertrycksventil, eller bådadera, kan användas för att minska effekterna av tryckchocken när flödesbegränsningsventilen stängs.

10.2.9.   Provexemplaret ska anslutas till piezometerns utloppsände. En manometer eller kalibrerad tryckmätare av fördröjningstyp, som kommer att möjliggöra avläsningar av mellan 0 och 1 440 kPa, ska anslutas till ett tryckuttag på provexemplarets uppströmssida för att ange stängningstrycket. Anslutningen ska göras med användning av en gummislang mellan tryckmätaren och tryckuttaget samt med en ventil som installeras vid tryckmätarens inlopp för att möjliggöra avluftning av systemet.

10.2.10.   Före provningen ska flödeskontrollventilen öppnas något med avluftningsventilen vid tryckmätaren öppen för att eliminera luft i systemet. Avluftningsventilen ska därefter stängas och provningen utförs genom att flödet sakta ökas tills kontrollventilen stängs. Under provningen ska tryckmätaren vara placerad på samma nivå som provexemplaret. I stängningsögonblicket ska flödeshastigheten och stängningstrycket registreras. När flödesbegränsningsventilen är i stängt läge ska läckaget eller hastigheten i det förbipasserande flödet registreras.

10.2.11.   En flödesbegränsningsventil som används tillsammans med en påfyllningsenhet ska stängas automatiskt vid en tryckskillnad av högst 138 kPa när den provas så som beskrivs nedan.

10.2.12.   Tre provexemplar av varje ventilstorlek ska genomgå dessa provningar. Provningarna ska göras med luft, och separata provningar ska köras med varje provexemplar monterat vertikalt och horisontellt. Provningarna ska utföras enligt punkterna 10.2.4–10.2.7 med en påfyllningsenhetsslangkoppling ansluten till provexemplaret och med den övre backventilen hållen i det öppna läget.

Provning av påfyllningshastighet

10.3.1.   Provningen av tillfredsställande funktion hos den anordning som begränsar behållarens påfyllningsfrad ska utföras med påfyllningshastigheter av 20, 50 och 80 l/min eller enligt den högsta flödeshastigheten under ett tryck uppströms av 700 kPa absolutvärde.

Uthållighetsprovning för påfyllningsbegränsaren

Den anordning som begränsar behållarens påfyllningsgrad ska kunna tåla 6 000 kompletta påfyllningscykler upp till den högsta påfyllningsgraden.

10.4.1.   Tillämpningsområde

Varje anordning som begränsar behållarens påfyllningsgrad och är försedd med en flottör ska efter att ha genomgått provningarna uppfylla följande krav:

Att den begränsar behållarens påfyllningsgrad till högst 80 % av dess kapacitet.

Att den inte möjliggör – i stängt läge – någon påfyllning av behållaren med mer än 0,5 liter/min.

Att den ska genomgå ett av provningsförfarandena i punkterna 10.5.5 eller 10.5.6 nedan för att säkerställa att anordningen är konstruerad att tåla förväntade dynamiska vibrationspåkänningar och säkerställa att prestandaförsämringar eller fel inte kommer att uppstå på grund av vibrationer vid drift.

Vibrationsprovningsförfarande

10.5.1.   Utrustning och monteringsteknik

Provstycket ska med normala monteringsmetoder anbringas på vibrationsutrustningen antingen direkt på vibrationsalstraren eller på överföringsbordet eller med en fast fixtur som kan överföra de angivna vibrationsförhållandena. Den utrustning som används för att mäta och/eller registrera accelerations- eller amplitudnivån och frekvensen ska ha en noggrannhet av minst 10 % av det uppmätta värdet.

10.5.2.   Val av förfarande

Efter val av den myndighet som beviljar typgodkännande ska provningarna utföras antingen enligt förfarande A i punkt 10.5.5 eller förfarande B i punkt 10.5.6.

10.5.3.   Allmänt

Följande provingar ska utföras längs var och en av provstyckets tre ortogonala axlar.

Förfarande A

10.5.4.1.   Resonanssökning

Påfyllningsbegränsarens resonansfrekvenser ska fastställas genom att den påförda vibrationens frekvens långsamt varieras genom det angivna området med reducerade provningsnivåer men med tillräcklig amplitud för att påverka stycket. Sökning efter sinusresonans kan utföras med användning av den provningsnivå och den cykeltid som angivits för provningscykeln, förutsatt att resonanssökningstiden införs i den provningscykeltid som krävs i punkt 10.5.5.3.

10.5.4.2.   Provning av resonansens varaktighet

Provstycket ska vibreras under 30 minuter längs varje axel vid de hårdaste resonansfrekvenserna enligt punkt 10.5.5.1. Provningsnivån ska vara 1,5 g (14,7 m/s2). Om mer än fyra signifikanta resonansfrekvenser upptäcks för någon axel ska de fyra hårdaste resonansfrekvenserna väljas för denna provning. Om en ändring av resonansfrekvensen inträffar under provningen ska tidpunkten för detta registreras och frekvensen ska omedelbart justeras för att behålla det starkaste resonansvillkoret. Den slutliga resonansfrekvensen ska registreras. Den totala provningstiden för varaktighet ska införas i den provningscykeltid som krävs i punkt 10.5.5.3.

10.5.4.3.   Provning med sinuscykel

Provstycket i tre timmar ska utsättas för sinusvibrationer längs var och en av dess ortogonala axlar i enlighet med:

en accelerationsnivå av 1,5 g (14,7 m/s2),

ett frekvensområde av 5 till 200 Hz,

en sveptid av 12 minuter.

Den påförda vibrationens frekvens ska svepas logaritmiskt över det angivna området.

Den angivna sveptiden utgörs av ett stigande och ett fallande svep.

Förfarande B

10.5.5.1.   Provningen ska utföras på en sinusvibrationsbänk vid en konstant acceleration av 1,5 g och vid frekvenser som varierar mellan 5 och 200 Hz. Provningen ska pågå i 5 timmar för var och en av axlarna i punkt 10.5.4. Frekvensbandet 5–200 Hz ska täckas i var och en av de två riktningarna under 15 minuter.

10.5.5.2.   Om provningen inte utförs med användning av en bänk med konstant acceleration ska som alternativ frekvensbandet från 5 till 200 Hz indelas i 11 halvoktavband som vart och ett täcks av en konstant amplitud så att den teoretiska accelerationen ligger mellan 1 och 2 g (g = 9,8 m/s2).

Vibrationsamplituderna för varje band framgår av följande:

Amplitud i mm

(toppvärde)

Frekvens i Hz

(för acceleration = 1 g)

Frekvens i Hz

(för acceleration = 2 g)

10

5

7

5

7

10

2,50

10

14

1,25

14

20

0,60

20

29

0,30

29

41

0,15

41

57

0,08

57

79

0,04

79

111

0,02

111

157

0,01

157

222

Varje band ska täckas i båda riktningar under 2 minuter, sammanlagt 30 minuter för varje band.

10.5.6.   Specifikation

Efter att ha genomgått ett av de vibrationsprovningsförfaranden som beskrivs ovan får anordningen inte uppvisa några mekaniska fel och anses uppfylla vibrationsprovningskraven endast om värdena för dessa karakteristiska parametrar:

påfyllningsgraden i avstängt läge,

påfyllningshastigheten i avstängt läge,

inte överstiger de föreskrivna gränsvärdena med mer än 10 % av de värden som gällde före vibrationsprovningsförfarandet.

11.   Motorgaskompatibilitetsprovningar för syntetmaterial

11.1.   En syntetisk del i kontakt med motorgasvätska får inte uppvisa någon överdriven volymförändring eller viktförlust.

Motståndskraft mot n-pentan enligt ISO 1817 under följande villkor:

i)

medium: n-pentan

ii)

temperatur: 23 °C (tolerans enligt ISO 1817)

iii)

nedsänkningsperiod: 72 timmar

11.2.   Krav:

största volymförändring 20 %

Efter lagring i luft med en temperatur av 40 °C under 48 timmar får vikten, jämförd med det ursprungliga värdet, inte ha minskat med mer än 5 %.

12.   Korrosionsbeständighet

En metallkomponent som innehåller motorgas ska klara de läckageprovningar som omnämns i 4, 5, 6 och 7 efter att under 144 timmar ha utsatts för en saltsprutningsprovning enligt ISO 9227 med alla anslutningar stängda.

Eller en valfri provning:

En metallkomponent som innehåller motorgas ska klara de läckageprovningar som omnämns i 4, 5, 6 och 7 efter att ha utsatts för en saltsprutningsprovning enligt IEC 68–2–52 Kb: Salt Spray Fog Test.

Provningsförfarande:

Före provningen ska komponenten rengöras enligt tillverkarens anvisningar. Alla anslutningar ska vara avstängda. Komponenten ska inte vara i drift under provningen.

Därefter ska komponenten under två timmar utsättas för besprutning med en saltlösning som innehåller 5 % NaCl (viktprocent) med mindre än 0,3 % föroreningar och 95 % destillerat eller avmineraliserat vatten vid en temperatur av 20 °C. Efter besprutningen lagras komponenten under 168 timmar vid en temperatur av 40 °C och en relativ luftfuktighet av 90–95 %. Denna behandling ska upprepas fyra gånger.

Efter provningen ska komponenten rengöras och torkas under en timme vid 55 °C. Komponenten ska nu konditioneras till referensförhållanden under fyra timmar innan den utsätts för ytterligare provning.

12.2.   En komponent av koppar eller mässing som innehåller motorgas ska klara läckageprovningarna i 4, 5, 6 och 7 efter att under 24 timmar ha utsatts för nedsänkning i ammoniak enligt ISO 6957 med alla anslutningar stängda.

13.   Beständighet mot torr värme

Provningen ska utföras i överensstämmelse med ISO 188. Provstycket ska under 168 timmar utsättas för luft vid en temperatur som är lika med den högsta driftstemperaturen.

Den tillåtna förändringen i draghållfasthet får inte överstiga +25 %.

Den tillåtna förändringen i brottöjning får inte överstiga följande värden:

Största ökning 10 %

Största minskning 30 %

14.   Ozonåldring

14.1.   Provningen ska utföras i överensstämmelse med ISO 1431/1.

Provstycket, som ska vara belastat till en uttöjning av 20 %, ska under 72 timmar utsättas för luft vid 40 °C med en ozonkoncentration av 50 delar per hundra miljoner.

14.2.   Inga sprickor i provstycket är tillåtna.

15.   Krypning

En icke-metallisk del som innehåller flytande motorgas ska efter att under minst 96 timmar vid en temperatur av 120 °C ha utsatts för ett hydrauliskt tryck av 2,25 gånger det högsta driftstrycket klara läckageprovningarna i punkterna 5, 6 och 7. Vatten eller någon annan lämplig hydraulvätska kan användas som provningsmedium.

16.   Temperaturcykelprovning

En icke-metallisk del som innehåller flytande motorgas ska efter att under 96 timmar ha genomgått en temperaturcykel från lägsta till högsta driftstemperatur med en cykeltid av 120 minuter under största arbetstryck klara läckageprovningarna i punkterna 5, 6 och 7.

17.   Icke-metalliska delars kompatibilitet med värmeväxlingsmedium

17.1.   Provstyckena ska vara nedsänkta i ett värmeväxlingsmedium under 168 timmar vid 90 °C och därefter torka under 48 timmar vid en temperatur av 40 °C. Sammansättningen av det värmeväxlingsmedium som används för provningen är en vätska bestående av 50 % vatten och 50 % etylenglykol.

17.2.   Provningen anses tillfredsställande om volymförändringen är mindre än 20 %, viktförändringen mindre än 5 %, draghållfasthetsförändringen mindre än –25 % och förändringen i töjning vid brott ligger mellan –30 % och +10 %.


BILAGA 16

BESTÄMMELSER FÖR MOTORGASIDENTIFIERINGSMÄRKE FÖR FORDON I KATEGORIERNA M2 OCH M3 MOTORGAS

Image

Skylten består av en dekal som ska vara väderbeständig.

Dekalens färg och mått ska uppfylla följande krav:

Färger:

 

Bakgrund:

grön

Ram:

vit eller vitreflekterande

Bokstäver:

vita eller vitreflekterande

Mått

 

Rambredd:

4–6 mm

Teckenhöjd:

≥ 25 mm

Teckenbredd:

≥ 4 mm

Dekalens bredd:

110–150 mm

Dekalens höjd:

80–110 mm

Ordet ”motorgas” ska vara centrerat kring dekalens mitt.


BILAGA 17

BESTÄMMELSER FÖR IDENTIFIERINGSMÄRKE FÖR SERVICEKOPPLING ENDAST

Image

Skylten består av en dekal som ska vara väderbeständig.

Dekalens färg och mått ska uppfylla följande krav:

Färger:

 

Bakgrund:

röd

Bokstäver:

vita eller vitreflekterande

Mått

 

Teckenhöjd:

≥ 5 mm

Teckenbredd:

≥ 1 mm

Dekalens bredd:

70–90 mm

Dekalens höjd:

20–30 mm

Texten ”endast för tjänstebruk” ska vara centrerad kring dekalens mitt.


14.3.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 72/113


Endast FN/ECE-texterna i original har bindande folkrättslig verkan. Dessa föreskrifters status och dag för ikraftträdande bör kontrolleras i den senaste versionen av FN/ECE:s statusdokument som finns på: http://www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29fdocstts.html.

Föreskrifter nr 110 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser om typgodkännande av:

I.

Specifika komponenter i motorfordon som använder komprimerad naturgas (compressed natural gas, CNG) i sina framdrivningssystem.

II.

Fordon med avseende på installation av specifika komponenter av godkänd typ för användande av komprimerad naturgas (compressed natural gas, CNG) i sina framdrivningssystem

Addendum 109: Föreskrifter nr 110

Ändringsserie 6 till föreskrifternas ursprungliga lydelse – Dag för ikraftträdande: 18 juni 2007

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRESKRIFTER

1.

Tillämpningsområde

2.

Definition och klassning av komponenter

AVSNITT I

3.

Ansökan om godkännande

4.

Märkningar

5.

Godkännande

6.

Specifikationer för CNG-komponenter

7.

Ändring av en CNG-komponenttyp och utökning av godkännande

8.

(Ej fastställd)

9.

Produktionsöverensstämmelse

10.

Påföljd för icke överensstämmande produktion

11.

(Ej fastställd)

12.

Produktionens definitiva upphörande

13.

Namn och adresser till de tekniska tjänster som ansvarar för godkännandeprov och till de administrativa myndigheterna

AVSNITT II

14.

Definitioner

15.

Ansökan om godkännande

16.

Godkännande

17.

Krav för att installera specifika komponenter för användning av komprimerad naturgas i framdrivningssystemet på ett fordon

18.

Produktionsöverensstämmelse

19.

Påföljd för icke överensstämmande produktion

20.

Ändring av fordonstyp och utökning av typgodkännande

21.

Produktionens definitiva upphörande

22.

Namn och adresser till de tekniska tjänster som ansvarar för godkännandeprov och till de administrativa myndigheterna

BILAGOR

Bilaga 1A

Väsentliga egenskaper för CNG-komponenter

Bilaga 1B

Väsentliga karakteristika för fordonet, motorn och CNG-relaterade system

Bilaga 2A

Mall för typgodkännandemärket för CNG-komponenter

Bilaga 2B

Rapport om beviljat, utökat, ej beviljat eller återkallat godkännande eller produktionens definitiva upphörande av en typ av CNG-komponent i enlighet med föreskrifter nr 110

Bihang –

Tilläggsinformation angående typgodkännande för en typ av CNG-komponenter enligt föreskrifter nr 110

Bilaga 2C

Typgodkännandemärkets utformning

Bilaga 2D

Rapport om beviljat, utökat, ej beviljat eller återkallat godkännande eller produktionens definitiva upphörande av en fordonstyp med avseende på installation av CNG-system i enlighet med föreskrifter nr 110

Bilaga 3

Gasbehållare – högtrycksbehållare för förvaring av naturgas som bränsle i fordon

Tillägg A –

Provmetod

Tillägg B –

(Ej fastställd)

Tillägg C –

(Ej fastställd)

Tillägg D –

Rapportmallar

Tillägg E –

Verifiering av påkänningsförhållanden med töjningsgivare

Tillägg F –

Sprickutbredningsmetod

Tillägg G –

Behållartillverkarens instruktioner för hantering, användning och kontroll av behållare

Tillägg H –

Omgivningsprov

Bilaga 4A

Bestämmelser för godkännande av automatventil, kontrollventil, övertrycksventil, övertrycksanordning och flödesbegränsningsventil

Bilaga 4B

Bestämmelser för godkännande av böjliga bränsleledningar eller slangar

Bilaga 4C

Bestämmelser för godkännande av CNG-filter

Bilaga 4D

Bestämmelser för godkännande av tryckregulatorn

Bilaga 4E

Bestämmelser för godkännande av tryck- och temperaturgivarna

Bilaga 4F

Bestämmelser för godkännande av påfyllningsenheten

Bilaga 4G

Bestämmelser för godkännande av gasflödesjusterare, gas/luft-blandare eller gasinsprutare

Bilaga 4H

Bestämmelser för godkännande av den elektroniska styrenheten

Bilaga 5

Provningsförfaranden

Bilaga 5A

Övertrycksprov (hållfasthetsprov)

Bilaga 5B

Yttre läckageprov

Bilaga 5C

Inre läckageprov

Bilaga 5D

Provning av motståndkraften mot CNG

Bilaga 5E

Prov för motståndskraft mot korrosion

Bilaga 5F

Motståndskraft mot torr värme

Bilaga 5G

Ozonåldring

Bilaga 5H

Temperaturcykelprov

Bilaga 5I

Tryckcykelprov tillämpliga endast för behållare (se bilaga 3)

Bilaga 5J

(Ej fastställd)

Bilaga 5K

(Ej fastställd)

Bilaga 5L

Hållbarhetsprov (kontinuerlig drift)

Bilaga 5M

Sprängningsprov/förstörande prov tillämpliga bara för behållare (se bilaga 3)

Bilaga 5N

Prov för motståndskraft mot vibrationer

Bilaga 5O

Driftstemperaturer

Bilaga 6

Bestämmelser gällande CNG-identifieringsmärke för offentliga fordon

1.   TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Dessa föreskrifter skall gälla för:

Avsnitt I

:

Specifika komponenter i motorfordon av kategori M och N (1) som använder komprimerad naturgas (Compressed Natural Gas-CNG) i sina framdrivningssystem.

Avsnitt II

:

Fordon i kategori M och N (1) av godkänd typ med avseende på installation av specifika komponenter för användning av komprimerad naturgas (Compressed Natural Gas-CNG) i sina framdrivningssystem.

2.   DEFINITION OCH KLASSNING AV KOMPONENTER

CNG-komponenter som används i fordon skall klassas med avseende på arbetstryck och funktion, enligt figur 1-1.

Klass 0

Högtrycksdelar inklusive rör och anslutningar som innehåller CNG vid ett tryck mellan 3 MPa och 26 MPa.

Klass 1

Mellantrycksdelar inklusive rör och anslutningar som innehåller CNG vid ett tryck mellan 450 kPa och 3 000 kPa (3 MPa).

Klass 2

Lågtrycksdelar inklusive rör och anslutningar som innehåller CNG vid ett tryck mellan 20 kPa och 450 kPa.

Klass 3

Mellantrycksdelar såsom säkerhetsventiler eller delar, skyddade av säkerhetsventiler inklusive rör och anslutningar som innehåller CNG vid ett tryck mellan 450 kPa och 3 000 kPa (3 MPa).

Klass 4

Delar i kontakt med gas under lägre tryck än 20 kPa.

En komponent kan bestå av flera delar. Varje del är då klassad för sig med avseende på högsta arbetstryck och funktion.

tryck: tryck i förhållande till lufttrycket, om inte annat anges.

2.1.1.   servicetryck: stabiliserat tryck vid en homogen gastemperatur om 15 °C.

2.1.2.   provtryck: det tryck som en komponent skall klara under prov för godkännande.

2.1.3.   arbetstryck: det högsta tryck för vilket en komponent är konstruerad.

2.1.4.   driftstemperaturer: maximivärdena på de temperaturintervall, angivna i bilaga 5O, för vilket det för den specifika komponenten kan säkerställas säker och god funktion och för vilket den har konstruerats och godkänts.

specifika komponenter:

a)

behållare (eller cylinder),

b)

tillbehör monterade på behållaren,

c)

tryckregulator,

d)

automatventil,

e)

manuell ventil,

f)

gasinmatningsanordning,

g)

gasflödesjusterare,

h)

böjlig bränsleledning,

i)

fast bränsleledning,

j)

påfyllningsenhet eller mottagare,

k)

backventil,

l)

övertrycksventil (utsläppsventil),

m)

övertrycksanordning (temperaturstyrd),

n)

filter,

o)

tryck- eller temperaturgivare/indikator,

p)

flödesbegränsningsventil,

q)

serviceventil,

r)

elektronisk kontrollenhet,

s)

gastätt hölje,

t)

anslutning,

u)

ventilationsslang.

Många av komponenterna som nämnts ovan kan kombineras eller monteras ihop som flerfunktionskomponenter.

Fig. 1-1

Flödesschema för klassificering av CNG-komponenter

Image

Figur 1-2

Prov tillämpliga för olika komponentklasser (utom behållare)

Prestandaprov

Övertryckhållfasthetsprov

Läckageprov (yttre)

Läckageprov (inre)

Hållbarhetsprov i kontinuerlig drift

Motståndskraft mot korrosion

Ozonåldring

Resistens mot CNG

Motståndskraft mot vibrationer

Motståndskraft mot torka – värme

 

Bilaga 5A

Bilaga 5B

Bilaga 5C

Bilaga 5L

Bilaga 5E

Bilaga 5G

Bilaga 5D

Bilaga 5N

Bilaga 5F

Klass 0

X

X

A

A

X

X

X

X

X

Klass 1

X

X

A

A

X

X

X

X

X

Klass 2

X

X

A

A

X

A

X

X

A

Klass 3

X

X

A

A

X

X

X

X

X

Klass 4

O

O

O

O

X

A

X

O

A

X

=

Tillämplig

O

=

Ej tillämplig

A

=

Kan tillämpas

behållare (eller cylinder): varje kärl som kan användas för att lagra komprimerad naturgas;

2.3.1.   En behållare kan vara

CNG-1

:

metall,

CNG-2

:

metallstomme armerad med plastimpregnerade sammanhängande fibrer (omlindad),

CNG-3

:

metallstomme armerad med plastimpregnerade sammanhängande fibrer (helt inlindad),

CNG-4

:

plastimpregnerade sammanhängande fibrer med en metallfri stomme (helt i kompositmaterial).

2.4.   typ av behållare: behållare som inte avviker med avseende på de dimensions- och materialkarakteristika som anges i bilaga 3.

tillbehör monterade på behållaren: följande komponenter (men inte begränsat till dem), antingen separata eller kombinerade, när de monteras på behållaren:

2.5.1.   Manuell ventil.

2.5.2.   Tryckgivare/indikator.

2.5.3.   Övertrycksventil (utsläppsventil).

2.5.4.   Övertrycksanordning (temperaturstyrd).

2.5.5.   Automatisk behållarventil.

2.5.6.   Gasflödesbegränsare.

2.5.7.   Gastätt hölje.

2.6.   ventil: en anordning med vilken ett flöde av en fluid kan styras.

2.7.   automatventil: en ventil som inte regleras för hand.

2.8.   automatisk behållarventil: en automatisk ventil som är fast monterad på en behållare och som kontrollerar gasflödet till bränslesystemet. Automatisk behållarventil kallas också fjärrstyrd serviceventil.

2.9.   kontrollventil eller backventil: en automatisk ventil som tillåter gas att bara flöda i en riktning.

2.10.   flödesbegränsningsventil: en ventil som automatiskt stänger av, eller begränsar, gasflödet då det överskrider ett inställt värde.

2.11.   manuell ventil: en manuell ventil som är fast monterad på behållaren.

2.12.   övertrycksventil (utsläppsventil): en anordning som hindrar att ett på förhand bestämt tryck överskrids.

2.13.   serviceventil: en avstängningsventil som bara stängs vid service på fordonet.

2.14.   filter: ett skydd som tar bort främmande partiklar från gasflödet.

2.15.   anslutning: en koppling som används i ett rör- eller slangsystem.

Bränsleledningar

2.16.1.   böjliga bränsleledningar: ett böjligt rör eller slang genom vilket naturgas flödar.

2.16.2.   fasta bränsleledningar: ett rörsystem som inte är gjort för att böjas under normal drift och genom vilket naturgas flödar.

gasinmatningsanordning: en anordning för att införa gasbränsle i motorns olika inlopp (förgasare eller insprutare).

2.17.1.   gas/luftblandare: en anordning för att blanda gasbränslet och tilluften för motorn.

2.17.2.   gasinsprutare: en anordning för att införa gasbränsle i motorn eller i därtill hörande inlopp.

2.18.   gasflödesjusterare: en gasflödesbegränsande anordning, monterad efter tryckregulatorn, som kontrollerar gasflödet till motorn.

2.19.   gastätt hölje: en anordning som avluftar läckande gas till fordonets utsida eller till gasventilationsslangen.

2.20.   tryckindikator: en trycksatt anordning som indikerar gastrycket.

2.21.   tryckregulator: en anordning som används för att styra bränslegastrycket till motorn.

2.22.   övertrycksanordning (temperaturstyrd): en engångsanordning som styrs av för hög temperatur eller för högt tryck och som släpper ut gas för att hindra behållaren från att brista.

2.23.   påfyllningsenhet eller mottagare: en anordning monterad på fordonet, utanpå eller inuti (i motorrummet), som används för att fylla behållaren på tankstationen.

2.24.   elektronisk kontrollenhet (CNG – bränsleflöde): en anordning som styr motorns gaskrav, och andra motorparametrar, och som automatiskt stänger av automatventilen om så behövs av säkerhetsskäl.

2.25.   komponenttyp: komponenter som inte skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som material och arbetstryck, enligt punkterna 2.6–2.23.

2.26.   typ av elektronisk kontrollenhet: komponenter som inte är olika i sådana väsentliga avseenden som de grundläggande mjukvaruprinciperna med undantag för smärre ändringar, enligt punkt 2.24.

AVSNITT I

GODKÄNNANDE AV SPECIFIKA KOMPONENTER I MOTORFORDON SOM ANVÄNDER KOMPRIMERAD NATURGAS (COMPRESSED NATURAL GAS-CNG) I SINA FRAMDRIVNINGSSYSTEM

3.   ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE

3.1.   Ansökan om godkännande av specifika komponenter eller flerfunktionskomponenter skall lämnas in av innehavaren av handelsnamnet eller varumärket, eller av dennes representant.

Ansökan skall åtföljas av följande dokument i tre exemplar och med följande upplysningar:

3.2.1.   En beskrivning av fordonet vad gäller de kriterier som anges i bilaga 1A till dessa föreskrifter.

3.2.2.   En detaljerad beskrivning av den specifika komponentens typ.

3.2.3.   En ritning på den specifika komponenten, tillräckligt detaljerad och i en passande skala.

3.2.4.   Ett bestyrkande av överensstämmelse med de specifikationer som föreskrivs i punkt 6 i dessa föreskrifter.

På begäran av den tekniska tjänst som ansvarar för godkännandeproven skall exemplar av den specifika komponenten tillhandahållas. Ytterligare exemplar skall kunna tillhandahållas på begäran (högst 3).

3.3.1.   Under förproduktion av behållare skall [n] (2) av 50 (kvalifikationsmängd) bli föremål för icke-förstörande prov enligt bilaga 3.

4.   MÄRKNINGAR

4.1.   De exemplar av specifika komponenter som lämnats för godkännande skall vara försedda med tillverkarens handelsnamn eller varumärke och typbeteckningen, inbegripet beteckning för driftstemperaturer (”M” för måttliga temperaturer eller ”C” för låga temperaturer). För böjliga slangar skall även tillverkningsmånad och år anges. Denna märkning skall vara lättläslig och outplånlig.

4.2.   Alla komponenter skall ha ett tillräckligt stort utrymme för placering av godkännandemärket. Detta utrymme skall anges på de ritningar som omnämns i avsnitt 3.2.2. ovan.

4.3.   Varje behållare skall också ha en märkning med följande uppgifter lätt läsbara och outplånliga:

a)

Serienummer.

b)

Volymen i liter.

c)

Märket ”KOMPRIMERAD NATURGAS”.

d)

Arbetstryck/provtryck [bar].

e)

Vikt (kg).

f)

År och månad för godkännandet (till exempel 96/01).

g)

Godkännandemärke enligt avsnitt 5.4.

5.   GODKÄNNANDE

5.1.   Om komponentproven som lämnats in för godkännande uppfyller kraven i punkterna 6.1–6,11. i dessa föreskrifter, skall godkännande för den typen av utrustning beviljas.

5.2.   Ett godkännandenummer skall tilldelas varje komponenttyp eller flerfunktionskomponent som godkänts. De första två siffrorna (för närvarande 00 för föreskrifterna i den ursprungliga lydelsen) skall ange löpnumret på den senaste betydande tekniska ändringen av föreskrifterna vid beviljandet av godkännande. Samma avtalspart skall inte tilldela samma nummer för en annan typ av utrustning.

5.3.   Utfärdande av typgodkännande, avslag eller utökning av godkännande av en CNG-komponent enligt dessa föreskrifter skall rapporteras till de avtalsslutande parterna som tillämpar dessa föreskrifter med hjälp av ett formulär som överensstämmer mallen i bilaga 2B till dessa föreskrifter.

På varje komponent som överensstämmer med typen som godkänts enligt dessa föreskrifter skall det finnas ett internationellt godkännandemärke, placerat på ett väl synligt och lätt tillgängligt ställe, som hänvisas till i punkt 4.2. ovan, som tillägg till märket som föreskrivs i punkterna 4.1. och 4.3. Godkännandemärket skall bestå av följande:

5.4.1.   En cirkel som omger bokstaven ”E” följt av det särskilda landsnumret för landet som beviljat godkännande (3),

5.4.2.   Numret på dessa föreskrifter, följt av bokstaven ”R”, ett tankstreck och typgodkännandenumret, till höger om cirkeln som föreskrivs i punkt 5.4.1. Detta godkännandenummer består av komponentens typgodkännandenummer, som finns på intyget som utfärdats för denna typ (se punkt 5.2. och bilaga 2B), föregånget av två siffror som anger den senaste genomförda ändringen av föreskrifterna.

5.5.   Godkännandemärket skall vara lättläsligt och outplånligt.

5.6.   Bilaga 2A till dessa föreskrifter ger exempel på det nämnda godkännandemärket.

6.   SPECIFIKATIONER FÖR CNG-KOMPONENTER

6.1.   Allmänna bestämmelser

6.1.1.   De specifika komponenterna i fordon som använder CNG för sitt framdrivningssystem skall fungera på ett riktigt och säkert sätt såsom anges i dessa föreskrifter.

Komponentmaterialen som är i kontakt med CNG skall vara resistenta mot CNG (se bilaga 5D).

De komponentdelar vars funktion riskerar att påverkas av CNG, högt tryck eller vibrationer, måste genomgå relevanta provförfaranden som beskrivs i bilagorna till dessa föreskrifter. Särskilt bestämmelserna i punkterna 6.2–6,11 måste uppfyllas.

De specifika komponenterna i fordon som använder CNG för sitt framdrivningssystem skall följa relevanta krav på elektromagnetisk kompatibilitet enligt föreskrifter nr 10, ändringsserie 02, eller motsvarande.

6.2.   Bestämmelser för behållare

6.2.1.   CNG-behållarna skall vara typgodkända enligt bestämmelserna i bilaga 3 till dessa föreskrifter.

6.3.   Bestämmelser för komponenter monterade på behållaren

Behållaren skall vara utrustad med åtminstone följande komponenter, vilka kan vara separata eller kombinerade:

6.3.1.1.   Manuell ventil.

6.3.1.2.   Automatisk behållarventil.

6.3.1.3.   Övertrycksanordning.

6.3.1.4.   Flödesbegränsningsventil.

6.3.2.   Behållaren kan vara utrustad med ett gastätt hölje, om det anses nödvändigt.

6.3.3.   Komponenterna som nämns i punkterna 6.3.1–6.3.2. ovan skall vara typgodkända enligt de bestämmelser som anges i bilaga 4 till dessa föreskrifter.

6.4.–6.11.   Bestämmelser för andra komponenter:

Komponenterna skall vara typgodkända enligt de bestämmelser som anges i bilagaorna enligt tabellen nedan:

Punkt

Komponent

Bilaga

6.4.

Automatventil

Backventil

Övertrycksventil

Övertrycksanordning

Flödesbegränsningsventil

4A

6.5.

Böjlig bränsleledning/-slang

4B

6.6.

CNG-filter

4C

6.7.

Tryckregulator

4D

6.8.

Tryck- och temperaturgivare

4E

6.9.

Påfyllningsenhet eller mottagare

4F

6.10.

Gasflödesjusterare och gas-luftblandare eller gasinsprutare

4G

6.11.

Elektronisk styrenhet

4H

7.   ÄNDRING AV EN CNG-KOMPONENTTYP OCH UTÖKNING AV GODKÄNNANDE

Varje ändring av en CNG-komponenttyp skall rapporteras till den administrativa myndighet som beviljat typgodkännandet. Myndigheten kan då antingen

7.1.1.   anse att ändringarna troligen inte har någon märkbar negativ inverkan och att komponenten fortfarande uppfyller ställda krav, eller

7.1.2.   begära att omprovning skall ske; huruvida omprovning skall vara partiell eller total måste avgöras av den behöriga myndigheten.

7.2.   Bekräftelse eller avslag på ansökan, med angivande av ändringarna, skall rapporteras på det sätt som anges i punkt 5.3. ovan till de avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter.

7.3.   Den behöriga myndighet som beviljar en utökning av godkännande skall tilldela varje rapportformulär som skrivs för en sådan utökning ett serienummer.

8.   (Ej fastställd)

9.   PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

Säkerställande av produktionsöverensstämmelse skall ske enligt det förfarande som fastställts i avtalet, bilaga 2 (E/ECE/324-E/ECE/TRANS/505/Rev.2), med följande krav:

9.1.   Varje behållare skall provas vid ett lägsta tryck av 1,5 gånger arbetstrycket i överensstämmelse med föreskrifterna i bilaga 3 till dessa föreskrifter.

9.2.   Sprängprov med hydraultryck enligt punkt 3.2. i bilaga 3 skall utföras för varje parti som består av högst 200 behållare som är tillverkade av samma parti råvaror.

9.3.   Varje böjlig ihopmonterad bränsleledning som är kopplad till hög- eller mellantryck (klass 0, 1) enligt den klassificering som beskrivs i punkt 2 i dessa föreskrifter, skall provas med ett tryck som är lika med dubbla arbetstrycket.

10.   PÅFÖLJD FÖR ICKE ÖVERENSSTÄMMANDE PRODUKTION

10.1.   Godkännande som beviljats med avseende på en komponenttyp enligt dessa föreskrifter kan återkallas om kraven enligt punkt 9 ovan inte uppfylls.

10.2.   Om en avtalspart som tillämpar dessa föreskrifter återkallar ett godkännande som tidigare beviljats, skall avtalsparten genast rapportera detta till de andra avtalsslutande parterna som tillämpar dessa föreskrifter med hjälp av ett rapportformulär som överenstämmer med mallen i bilaga 2B till dessa föreskrifter.

11.   (Ej fastställd)

12.   PRODUKTIONENS DEFINITIVA UPPHÖRANDE

Om innehavaren av ett godkännande helt upphör med tillverkningen av den komponenttyp som godkänts enligt dessa föreskrifter, skall han meddela detta till den myndighet som beviljat godkännandet. Då myndigheten fått en sådant meddelande skall myndigheten informera de andra avtalsslutande parterna som tillämpar dessa föreskrifter med hjälp av ett rapportformulär som överensstämmer med mallen i bilaga 1 till dessa föreskrifter.

13.   NAMN OCH ADRESSER TILL DE TEKNISKA TJÄNSTER SOM ANSVARAR FÖR GODKÄNNANDEPROV OCH TILL DE ADMINISTRATIVA MYNDIGHETERNA

De avtalsslutande parterna som tillämpar dessa föreskrifter skall till FN:s sekretariat rapportera namn och adresser till de tekniska tjänster som ansvarar för godkännandeprov, liksom till de administrativa myndigheter som beviljar godkännande, och till vilka intyg om godkännande, eller utökning, avslag eller återkallande av godkännande, som utfärdats i annat land, skall skickas.

AVSNITT II

GODKÄNNANDE AV FORDON MED AVSEENDE PÅ INSTALLATION AV SPECIFIKA KOMPONENTER AV GODKÄND TYP FÖR ANVÄNDNING AV KOMPRIMERAD NATURGAS (CNG) I FRAMDRIVNINGSSYSTEMET

14.   DEFINITIONER

I avsnitt II i dessa föreskrifter används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

14.1.1.   godkännande av ett fordon: godkännande av en fordonstyp av kategorierna M och N med avseende på dess CNG-system som originalutrustning för användande i framdrivningssystemet.

fordonstyp: ett fordon utrustad med specifika komponenter för användande av CNG i sitt framdrivningssystem som inte avviker med avseende på följande förhållanden:

14.1.2.1.   Tillverkare.

14.1.2.2.   Tillverkarens fastställda typbeteckning.

Konstruktionens och formgivningens väsentliga aspekter, såsom

14.1.2.3.1.   chassi/bottenplatta (uppenbara och grundläggande skillnader),

14.1.2.3.2.   installationen av CNG-utrustning (tydliga och grundläggande skillnader).

14.1.3.   CNG-system: en monterad enhet av komponenter (behållare eller cylindrar, ventiler, böjliga bränsleledningar etc.) och anslutna delar (fasta bränsleledningar, röranslutningar etc.) som är monterade på motorfordon som använder CNG i sina framdrivningssystem.

15.   ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE

15.1.   Ansökan om godkännande för en fordonstyp med avseende på installationen av specifika komponenter för användning av CNG i framdrivningssystemet skall lämnas av fordonstillverkaren eller av dennes vederbörligen godkända representant.

15.2.   Ansökan skall åtföljas av nedanstående dokument i tre exemplar: En beskrivning av fordonet vad gäller alla de relevanta kriterier som anges i bilaga 1B till dessa föreskrifter.

15.3.   Ett fordon som är representativt för den fordonstyp som skall godkännas skall tillhandahållas den tekniska tjänst som ansvarar för godkännandeprovningar.

16.   GODKÄNNANDE

16.1.   Om fordonet som inlämnats för godkännande enligt dessa föreskrifter är utrustat med alla de nödvändiga specifika komponenterna för att använda naturgas i sitt framdrivningssystem och uppfyller kraven enligt punkt 17 nedan, skall godkännande av fordonstypen beviljas.

16.2.   Ett godkännandenummer skall tilldelas varje godkänd fordonstyp. Dess första två siffror skall ange löpnumret på den senaste betydande tekniska ändringen av föreskrifterna vid beviljandet av godkännandet.

16.3.   Utfärdande av godkännande, avslag eller utökning av godkännande av en CNG-fordonstyp enligt dessa föreskrifter skall rapporteras till de avtalsslutande parterna som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av ett formulär som överensstämmer med mallen i bilaga 2D till dessa föreskrifter.

På varje fordon, som överensstämmer med den fordonstyp som godkänts enligt dessa föreskrifter, skall det finnas ett internationellt godkännandemärke placerat på ett väl synligt och lätt tillgängligt ställe, som anges på det godkännandeintyg som hänvisas till i punkt 16.2. Godkännandemärket skall bestå av

16.4.1.   en cirkel som omger bokstaven ”E” följt av det särskilda landsnumret för landet som beviljat godkännande (3),

16.4.2.   numret på dessa föreskrifter, följt av bokstaven ”R”, ett tankstreck och godkännandenumret till höger om cirkeln som föreskrivs i punkt 16.4.1.

16.5.   Om fordonet överensstämmer med en godkänd fordonstyp, enligt föreskrifter som omfattas av avtalet, i det land som beviljat godkännande enligt dessa föreskrifter, behöver symbolen som föreskrivs i punkt 16.4.1. inte upprepas. I så fall skall föreskrifternas nummer, godkännandenummer och tilläggssymboler för alla de föreskrifter enligt vilka godkännande har beviljats i landet som beviljat godkännande enligt dessa föreskrifter, placeras i lodräta kolumner till höger om symbolen som föreskrivs i punkt 16.4.1.

16.6.   Godkännandemärket skall vara lättläsligt och outplånligt.

16.7.   Godkännandemärket skall placeras nära eller på fordonets identitetsskylt.

16.8.   Bilaga 2C till dessa föreskrifter ger exempel på det nämnda godkännandemärket.

17.   KRAV FÖR ATT INSTALLERA SPECIFIKA KOMPONENTER FÖR ANVÄNDNING AV KOMPRIMERAD NATURGAS I FRAMDRIVNINGSSYSTEMET PÅ ETT FORDON

17.1.   Allmänt

17.1.1.   CNG-systemet i fordonet skall fungera på ett bra och säkert sätt vid det arbetstryck som det är konstruerat och godkänt för.

17.1.2.   Systemets samtliga komponenter skall vara typgodkända individuellt enligt avsnitt I i dessa föreskrifter

17.1.3.   Materialen som används i systemet skall vara lämpliga att använda med CNG.

17.1.4.   Systemets samtliga komponenter skall monteras fast på korrekt sätt.

17.1.5.   CNG-systemet får inte ha några läckor, dvs. vara bubbelfritt under 3 minuter.

17.1.6.   CNG-systemet skall monteras så att det får bästa möjliga skydd mot skador, såsom skador orsakade av rörliga fordonskomponenter, kollision, sand eller av fordonets lastning, urlastning eller förskjutning av last.

Inga anordningar skall kopplas till CNG-systemet utom de som absolut krävs för att motorn i motorfordonet skall fungera väl.

17.1.7.1.   Utan hinder av bestämmelserna i punkt 17.1.7. kan fordon utrustas med ett uppvärmningssystem, för att värma upp passagerarutrymmet och/eller lastutrymmet, som är kopplat till CNG-systemet.

17.1.7.2.   Uppvärmningssystemet som nämns i punkt 17.1.7.1. skall tillåtas om den tekniska tjänst som ansvarar för typgodkännandet anser att uppvärmningsystemet är tillräckligt skyddat och funktionen i det normala CNG-systemet inte påverkas.

Identifiering av CNG-bränsledrivna fordon av kategorierna M2 och M3 (4).

17.1.8.1.   Fordon av kategorierna M2 och M3 som är försedda med ett CNG-system skall ha en skylt såsom anges i bilaga 6.

17.1.8.2.   Skylten skall monteras framtill och baktill och på de högra dörrarnas utsida på fordonet av kategori M2 och M3.

17.2.   Ytterligare krav

17.2.1.   Inga komponenter som tillhör CNG-systemet, inklusive skyddsmaterial som utgör delar av sådana komponenter, får sticka ut från fordonets kontur, med undantag för påfyllningsanordningen, om denna inte sticker ut mer än 10 mm från sitt fäste.

17.2.2.   Ingen av CNG-systemets komponenter får finnas inom 100 mm från avgasröret eller liknande värmekälla, om inte sådana komponenter är tillräckligt skyddade mot värme.

17.3.   CNG-systemet

Ett CNG-system skall innehålla åtminstone följande komponenter:

17.3.1.1.   Behållare (cylindrar).

17.3.1.2.   Tryckindikator eller bränslenivåindikator.

17.3.1.3.   Övertrycksanordning (temperaturstyrd).

17.3.1.4.   Automatisk behållarventil.

17.3.1.5.   Manuell ventil.

17.3.1.6.   Tryckregulator.

17.3.1.7.   Gasflödesjusterare.

17.3.1.8.   Gasflödesbegränsare.

17.3.1.9.   Gasinmatningsanordning.

17.3.1.10.   Påfyllningsenhet eller mottagare.

17.3.1.11.   Böjlig bränsleledning.

17.3.1.12.   Fast bränsleledning.

17.3.1.13.   Elektronisk kontrollenhet.

17.3.1.14.   Anslutningar.

17.3.1.15.   Gastätt hölje för de komponenter som är installerade i bagage- och passagerarutrymmet. Om det gastäta höljet kommer att förstöras i händelse av brand, får övertrycksanordningen täckas av det gastäta höljet.

CNG-systemet kan också innehålla följande komponenter:

17.3.2.1.   Backventil.

17.3.2.2.   Övertrycksventil.

17.3.2.3.   CNG-filter.

17.3.2.4.   Tryck- eller temperaturgivare.

17.3.2.5.   Bränslevalssystem och elektriska system.

17.3.3.   En extra automatventil kan kombineras med tryckregulatorn.

17.4.   Montering av behållaren

17.4.1.   Behållaren skall vara fast monterad i fordonet och får inte monteras i motorutrymmet.

17.4.2.   Behållaren skall vara monterad så att det inte blir kontakt metall mot metall, utom vid behållarens fästen.

När fordonet är färdigt för användning skall bränslebehållaren vara minst 200 mm ovanför vägytan.

17.4.3.1.   Bestämmelserna i punkt 17.4.3. skall inte gälla om behållaren är tillräckligt skyddad framifrån och från sidorna och ingen del är placerad lägre än skyddet.

17.4.4.   Bränslebehållare (cylindrar) måste monteras och fästas så att följande accelerationskrafter kan tas upp (utan att skador uppstår) när behållaren är full:

Fordon av kategorierna M1 och N1:

a)

20 g i färdriktningen

b)

8 g vågrätt vinkelrätt mot färdriktningen

Fordon av kategorierna M2 och N2:

a)

10 g i färdriktningen

b)

5 g vågrätt vinkelrätt mot färdriktningen

Fordon av kategorierna M3 och N3:

a)

6,6 g i färdriktningen

b)

5 g vågrätt vinkelrätt mot färdriktningen

En beräkningsmetod kan användas istället för praktiska prov om dess likvärdighet kan bevisas av den som ansöker om godkännande på ett sätt som den tekniska tjänsten anser tillfredsställande.

17.5.   Tillbehör som monteras på behållare

Automatventil

17.5.1.1.   En automatventil skall monteras direkt på behållaren.

17.5.1.2.   Automatventilen skall fungera så att bränsletillförseln stängs av när motorn stängs av, oberoende av tändningsnyckelns läge, och skall fortsätta att vara stängd när motorn inte går. En fördröjning om 2 sekunder är tillåten för diagnostiska ändamål.

Övertrycksanordning

17.5.2.1.   Övertrycksanordningen (temperaturstyrd) skall monteras på bränslebehållaren på sådant sätt att gasen släpps ut i det gastäta höljet, om detta uppfyller kraven i punkt 17.5.5.

Gasflödesbegränsare på behållaren

17.5.3.1.   Gasflödesbegränsningsventilen skall monteras på bränslebehållaren på den automatiska cylinderventilen.

Manuell ventil

17.5.4.1.   En manuell ventil är fast monterad på cylindern, vilken kan integreras i den automatiska cylinderventilen.

Gastätt hölje på behållare

17.5.5.1.   Ett gastätt hölje över behållarens anslutningar, som uppfyller kraven i punkterna 17.5.5.2–17.5.5.5., skall monteras på bränslebehållaren, såvida inte behållaren är monterad på fordonets utsida.

17.5.5.2.   Det gastäta höljet skall stå i förbindelse med uteluften, om så behövs med en anslutningsslang och en genomföring vilka skall vara resistenta mot CNG.

17.5.5.3.   Det gastäta höljets ventilationsöppning får inte sluta i ett hjulhus, och får inte heller vara riktat mot någon värmekälla såsom avgasröret.

17.5.5.4.   Alla anslutningsslangar och genomföringar i botten av motorfordonets kaross för ventilering av det gastäta höljet skall ha en öppning som är minst 450 mm2.

17.5.5.5.   Höljet över behållaranslutningar och anslutningsslangar skall vara gastätt vid ett tryck av 10 kPa utan några kvarstående deformationer. Under dessa omständigheter får ett läckage på högst 100 cm3 per timme godtas.

17.5.5.6.   Den anslutande slangen skall säkras med klämmor, eller på annat sätt, till det gastäta höljet och genomföringen, så att anslutningen blir gastät.

17.5.5.7.   Det gastäta höljet skall innehålla alla komponenter som är monterade i bagage- och passagerarutrymmen.

17.6.   Fasta och böjliga bränsleledningar

17.6.1.   Fasta bränsleledningar skall vara gjorda av sömlöst material: antingen rostfritt stål eller stål med korrosionsbeständig beläggning.

17.6.2.   Den fasta bränsleledningen kan ersättas av en böjlig bränsleledning om den tillhör klass 0, 1 eller 2.

17.6.3.   Böjliga bränsleledningar skall uppfylla kraven i tilägg 4B till dessa föreskrifter.

17.6.4.   Fasta bränsleledningar skall säkras så att de inte utsätts för påfrestningar vid vibrationer.

17.6.5.   Böjliga bränsleledningar skall säkras så att de inte utsätts för påfrestningar.

17.6.6.   Fästningen av bränsleledningen, fast eller böjlig, skall göras så att det inte blir kontakt metall mot metall.

17.6.7.   Fasta och böjliga bränslegasledningar skall inte placeras där domkraft kan anbringas.

17.6.8.   Vid genomföringar skall bränsleledningarna monteras med skyddsmaterial.

17.7.   Kopplingar eller gasanslutningar mellan komponenterna

17.7.1.   Lödda kopplingar och presskopplingar får inte användas.

17.7.2.   Rostfria rör får endast kopplas med rostfria kopplingar.

17.7.3.   Fördelningsblock skall göras av material som motstår korrosion.

17.7.4.   Fasta bränsleledningar skall förenas med ändamålsenliga kopplingar, till exempel tvådelade presskopplingar i stålrör och kopplingar med skärringar som smalnar av åt båda håll.

17.7.5.   Antalet kopplingar skall vara så få som möjligt.

17.7.6.   Alla kopplingar skall göras där de kan inspekteras.

I ett passagerarutrymme eller inbyggt bagageutrymme skall bränsleledningarna vara så korta som möjligt och inneslutna i ett gastätt hölje.

17.7.7.1.   Bestämmelserna i punkt 17.7.7. skall inte gälla om fordonet tillhör kategori M2 eller M3 och om bränsleledningen och kopplingarna är monterade med en muff som tål CNG och som har förbindelse med uteluften.

17.8.   Automatventil

17.8.1.   En extra automatventil kan monteras på bränsleledningen så nära tryckregulatorn som möjligt.

17.9.   Påfyllningsenhet eller mottagare

17.9.1.   Påfyllningsenheten skall säkras mot rotation och vara skyddad från smuts och vatten.

17.9.2.   När CNG-behållaren är monterad i passagerarutrymmet eller ett inbyggt (bagage)utrymme skall påfyllningsenheten placeras utanpå fordonet eller i motorrummet.

17.10.   Bränslevalssystem och elektrisk installation

17.10.1.   De elektriska komponenterna i CNG-systemet skall skyddas mot överbelastningar.

17.10.2.   Fordon med mer än ett bränslesystem skall ha ett bränslevalssystem för att garantera att bara ett bränsle vid varje tillfälle tillförs motorn i mer än 5 sekunder. Fordon med två bränslen, som använder diesel som det primära bränslet för att tända luft-gas-blandningen, är tillåtna om motorer och fordon uppfyller obligatoriska utsläppskrav.

17.10.3.   De elektriska kopplingarna och komponenterna i det gastäta höljet skall konstrueras så att inga gnistor bildas.

18.   PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

18.1.   Säkerställande av produktionsöverensstämmelse skall ske enligt det förfarande som fastställts i avtalet, bilaga 2 (E/ECE/324-E/ECE/TRANS/505/Rev.2).

19.   PÅFÖLJD FÖR ICKE ÖVERENSSTÄMMANDE PRODUKTION

19.1.   Godkännande som beviljats med avseende på en komponenttyp enligt dessa föreskrifter, kan återkallas om kraven enligt punkt 18 ovan inte uppfylls.

19.2.   Om en avtalsslutande part som tillämpar dessa föreskrifter återkallar ett godkännande som tidigare beviljats, skall denna genast rapportera detta till de andra avtalsslutande parterna som tillämpar dessa föreskrifter med hjälp av ett rapportformulär som överenstämmer med mallen i bilaga 2D till dessa föreskrifter.

20.   ÄNDRING AV FORDONSTYP OCH UTÖKNING AV TYPGODKÄNNANDE

Varje ändring av installationen av en specifik komponent för användning av CNG i fordonets framdrivningssystemen skall rapporteras till den administrativa myndighet som beviljat typgodkännandet. Myndigheten kan då antingen

20.1.1.   anse att ändringarna troligen inte har någon märkbar negativ inverkan och att fordonet fortfarande uppfyller ställda krav, eller

20.1.2.   kräva ytterligare provrapport från den tekniska tjänst som ansvarar för proven.

20.2.   Bekräftelse eller avslag på ansökan, med angivande av ändringen, skall rapporteras till de avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter med hjälp av ett formulär enligt mallen i bilaga 2D till dessa föreskrifter.

20.3.   Den behöriga myndighet som beviljar en utökning av godkännandet skall tilldela varje rapportformulär som skrivs för en sådan utökning ett serienummer och informera övriga parter till 1958 års avtal om utökningen, med hjälp av ett rapportformulär som överenstämmer med mallen i bilaga 2D till dessa föreskrifter.

21.   PRODUKTIONENS DEFINITIVA UPPHÖRANDE

Om innehavaren av ett godkännande helt upphör med tillverkningen av den fordonstyp som godkänts enligt dessa föreskrifter, skall denne underrätta den myndighet som beviljat godkännandet. Då myndigheten fått en sådant meddelande skall myndigheten informera de andra avtalsslutande parterna som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av ett rapportformulär som överensstämmer med mallen i bilaga 2D till dessa föreskrifter.

22.   NAMN OCH ADRESSER TILL DE TEKNISKA TJÄNSTER SOM ANSVARAR FÖR GODKÄNNANDEPROV OCH TILL DE ADMINISTRATIVA MYNDIGHETERNA

De avtalsslutande parterna som tillämpar dessa föreskrifter skall till FN:s sekretariat rapportera namn och adresser till de tekniska tjänster som ansvarar för godkännandeprov, liksom till de administrativa myndigheter som beviljar godkännande, till vilka intyg om godkännande, eller utökning, avslag eller återkallande av godkännande, som utfärdats i annat land, skall skickas.


(1)  Enligt definitionen i bilaga 7 till den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3) (dokument TRANS/WP.29/78/Rev.1/Amend.2, senast ändrad genom ändring 4).

(2)  Anges senare.

(3)  1 för Tyskland, 2 för Frankrike, 3 för Italien, 4 för Nederländerna, 5 för Sverige, 6 för Belgien, 7 för Ungern, 8 för Tjeckien, 9 för Spanien, 10 för Serbien, 11 för Förenade kungariket, 12 för Österrike, 13 för Luxemburg, 14 för Schweiz, 15 (vakant), 16 för Norge, 17 för Finland, 18 för Danmark, 19 för Rumänien, 20 för Polen, 21 för Portugal, 22 för Ryssland, 23 för Grekland, 24 för Irland, 25 för Kroatien, 26 för Slovenien, 27 för Slovakien, 28 för Vitryssland, 29 för Estland, 30 (vakant), 31 för Bosnien och Hercegovina, 32 för Lettland, 33 (vakant), 34 för Bulgarien, 36 för Litauen, 37 för Turkiet, 38 (vakant), 39 för Azerbajdzjan, 40 för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, 41 (vakant), 42 för Europeiska gemenskapen (typgodkännanden beviljas av dess medlemsstater med användning av respektive ECE-symbol), 43 för Japan, 44 (vakant), 45 för Australien, 46 för Ukraina, 47 för Sydafrika, 48 för Nya Zeeland, 49 för Cypern, 50 för Malta, 51 för Sydkorea, 52 för Malaysia, 53 för Thailand, 54–55 (vakant) och 56 för Montenegro. Påföljande nummer kommer att tilldelas andra länder i den kronologiska ordning som de ratificerar eller ansluter sig till överenskommelsen om antagande av enhetliga tekniska föreskrifter för hjulförsedda fordon, utrustning och delar som kan monteras eller användas på hjulförsett fordon, samt om villkoren för ömsesidigt erkännande av typgodkännande utfärdade på grundval av dessa föreskrifter, och det nummer de då tilldelas skall delges de avtalsslutande parterna av FN:s generalsekreterare.

(4)  Enligt definition i den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3), tillägg 7 (TRANS/WP.29/78/Rev.1/Amend.2).


BILAGA 1A

VÄSENTLIGA EGENSKAPER FÖR CNG-KOMPONENTER

Image

Image

Image

Image


BILAGA 1B

VÄSENTLIGA KARAKTERISTIKA FÖR FORDONET, MOTORN OCH CNG-RELATERADE SYSTEM

Image

Image

Image

Image


BILAGA 2A

MALL FÖR TYPGODKÄNNANDEMÄRKET FÖR CNG-KOMPONENTER

(Se punkt 5.2. i dessa föreskrifter)

Image

Ovanstående typgodkännandemärke på en CNG-komponent visar att denna komponent har godkänts i Italien (E3), enligt föreskrifter nummer 110 under typgodkännandenummer 002439. Typgodkännandenumrets första två siffror anger att när godkännandet beviljades enligt föreskrifterna nummer 110 förelåg de i ursprunglig lydelse.


BILAGA 2B

RAPPORT

Image

Image

Tillägg

Image

Image


BILAGA 2C

TYPGODKÄNNANDEMÄRKETS UTFORMNING

MODELL A

(Se punkt 16.2. i dessa föreskrifter)

Image

Ovanstående typgodkännandemärke på ett fordon visar att fordonet ifråga har, med avseende på installation av CNG-system för användning av CNG för framdrivning, godkänts i Italien (E3) enligt föreskrifter nummer 110 med godkännandenummer 002439. Typgodkännandenumrets första två siffror anger att när godkännandet beviljades enligt föreskrifter nummer 110 förelåg dessa i sin ursprungliga lydelse.

MODELL B

(Se punkt 16.2. i dessa föreskrifter)

Image

Ovanstående typgodkännandemärke på ett fordon visar att fordonet ifråga har, med avseende på installation av CNG-system för användning av CNG för framdrivning, godkänts i Italien (E3) enligt föreskrifter nummer 110 med godkännandenummer 002439. Typgodkännandenumrets första två siffror anger att, vid det datum när godkännandet beviljades enligt kraven i föreskrifter nummer 110, förelåg dessa i sin ursprungliga lydelse och i föreskrifter nummer 83 ingick ändringar t.o.m. nummer 04.


BILAGA 2D

RAPPORT

Image


BILAGA 3

GASBEHÅLLARE HÖGTRYCKSBEHÅLLARE FÖR FÖRVARING AV NATURGAS SOM BRÄNSLE I FORDON

1.   TILLÄMPNINGSOMRÅDE

I denna bilaga anges minimikrav för lätta återfyllningsbara gasbehållare. Behållarna är endast avsedda för lagring av komprimerad naturgas under högt tryck som bränsle i fordon, i vilka behållarna skall vara fast monterade. Behållarna kan vara av stål, aluminium eller ickemetalliskt material, konstruerade och tillverkade på lämpligt sätt för den speciella uppgiften. Denna bilaga omfattar inte metallstommar eller behållare av rostfritt stål eller av svetsade konstruktioner. Följande behållare omfattas av denna bilaga, samtliga är klassade i klass 0, enligt punkt 2 i dessa föreskrifter:

CNG-1

Metall

CNG-2

Metallstomme armerad med plastimpregnerade sammanhängande fibrer (omlindade)

CNG-3

Metallstomme armerad med plastimpregnerade sammanhängande fibrer (helt inlindad)

CNG-4

Plastimpregnerade sammanhängande fibrer med en metallfri stomme (helt i kompositmaterial)

De driftsförhållanden som behållarna kommer att utsättas för anges i punkt 4. Denna bilaga baseras på naturgas som bränsle med ett arbetstryck av 20 MPa stabiliserat vid 15 °C och med ett högsta fyllnadstryck av 26 MPa. Andra arbetstryck kan anpassas genom justering av trycket med motsvarande faktor. Till exempel kräver ett system med ett arbetstryck på 25 MPa att trycket multipliceras med 1,25.

Behållarens livslängd skall bestämmas av tillverkaren och kan variera med användningen. Bestämmandet av livslängden grundas på fyllning av behållarna 1 000 gånger per år med 15 000 som ett minsta antal fyllningar. Den maximala livslängden skall vara 20 år.

Livslängden på metallbehållare och behållare med metallstommar baseras på hur fort utmattningssprickor växer. Ultraljudskontroll, eller motsvarande, krävs för varje behållare eller stomme för att garantera att det inte finns sprickor som är större än tillåtet. Denna metod tillåter bästa möjliga formgivning och enklaste tillverkning av lättviktsbehållare för användning i naturgasdrivna fordon.

För alla helkompositbehållare med ickemetalliska, ickebärande stommar avgörs den ”säkra livslängden” med hjälp av lämpliga konstruktionsmetoder, konstruktionsprov och tillverkningskontroller.

2.   REFERENSER

Följande standarder innehåller bestämmelser som, med referenser i denna text, gäller för denna bilaga tills motsvarande ECE-bestämmelser blir tillgängliga.

ASTM-standarder (1)

ASTM B117–90

Test method of Salt Spray (Fog) Testing (provningsmetod med saltspray (dimma))

ASTM B154–92

Mercurous Nitrate Test for Copper and Copper Alloys (kvicksilvernitratprov för koppar och kopparlegeringar)

ASTM D522–92

Mandrel Bend Test of attached Organic Coatings (bockningsprov för pålagda organiska beläggningar)

ASTM D1308–87

Effect of Household Chemicals on Clear and Pigmented Organic Finishes (påverkan av hushållskemikalier på ofärgade och färgade organiska ytor)

ASTM D2344–84

Test Method for Apparent interlaminar Shear Strength of Parallel Fibre Composites by Short Beam Method (provmetod för synbar skjuvhållfasthet mellan skikten för kompositer med parallella fibrer med kortvågig strålningsmetod)

ASTM D2794–92

Test Method for Resistance of Organic Coatings to the Effects of Rapid Deformation (Impact)(provmetod för organiska beläggningars motståndskraft mot snabb deformation (slag))

ASTM D3170–87

Chipping Resistance of Coatings (beläggningars motståndskraft mot flisbildning)

ASTM D3418–83

Test Method for Transition Temperatures Polymers by Thermal Analysis (provningsmetod för bestämning av polymerers övergångstemperaturer genom värmeanalys)

ASTM E647–93

Standard Test, Method for Measurement of Fatigue Crack Growth Rates (standardprovmetod för mätning av utmattningssprickors tillväxthastighet)

ASTM E813–89

Test Method for JIC, a Measure of Fracture Toughness (provmetod för JIC, ett mått på brotthållfastheten)

ASTM G53–93

Standard Practice for Operating Light and Water – Exposure Apparatus (Fluorescent UV-Condensation Type) for Exposure of non-metallic materials (standardförfarande för påverkan av ljus och vatten under drift – exponeringsapparat (av fluorescerande UV-förtätande typ) för exponering av ickemetalliska material).

BSI-standarder (2)

BS 5045

Part 1 (1982) Transportable Gas Containers – Specification for Seamless Steel Gas Containers Above 0,5 litre Water Capacity (transporterbara gasbehållare – specifikationer för gasbehållare av sömlöst rostfritt stål med större volym än 0,5 liter)

BS 7448–91

Fracture Mechanics Toughness Tests Part I – Method for Determination of KIC, Critical COD and Critical J Values of BS PD 6493-1991.Guidance an Methods for Assessing the A Acceptability of Flaws in Fusion Welded Structures; Metallic Materials (prov av den mekaniska brotthållfastheten avsnitt 1 – metod för bestämning av KIC, kritiska COD och kritiska J värden för användning av BS PD 6493-1991. Vägledning för en metod att fastställa acceptansnivån för sprickor i smältsvetsade strukturer; metalliska material)

ISO-standarder (3)

ISO 148–1983

Steel – Charpy Impact Test (v-notch) (stål – charpyprov (v-spets))

ISO 306–1987

Plastics – Thermoplastic Materials – Determination of Vicat Softening Temperature (plaster – material av termoplast – bestämning av uppmjukningstemperaturen med Vicatprov)

ISO 527 Pt 1–93

Plastics – Determination of Tensile Properties – Part I: General principles (plaster – bestämning av hållfasthetsegenskaperna – avsnitt 1: Allmänna principer)

ISO 642–79

Steel-Hardenability Test by End Quenching (Jominy Test) (härdbarhetsprov för stål genom sluthärdning (Jominy prov))

ISO 2808–91

Paints and Varnishes – Determination of film Thickness (färger och lacker – bestämning av skikttjocklek)

ISO 3628–78

Glass Reinforced Materials – Determination of Tensile Properties (glasfiberarmerade material – bestämning av hållfasthetsegenskaperna)

ISO 4624–78

Plastics and Varnishes – Pull-off Test for adhesion (färger och lacker – provning av vidhäftning med avdragningsprov)

ISO 6982–84

Metallic Materials – Tensile Testing (metalliska material – hållfasthetsprov)

ISO 6506–1981

Metallic Materials – Hardness test – Brinell Test (metalliska material – hårdhetsprov – Brinellprov)

ISO 6508–1986

Metallic Materials – Hardness Tests – Rockwell Test (Scales, ABCDEFGHK) (metalliska material – hårdhetsprov – Rockwellprov (skalor, ABCDEFGHK))

ISO 7225

Precautionary Labels for Gas Cylinders (varningsskyltar för gasbehållare)

ISO/DIS 7866–1992

Refillable Transportable Seamless Aluminium Alloy Cylinders for Worldwide Usage Design, Manufacture and Acceptance (transporterbara, påfyllningsbara behållare av sömlös aluminiumlegering för användning över hela världen, tillverkning och godkännanden)

ISO 9001:1994

Kvalitetssystem – kvalitetssäkring vid konstruktion, utveckling, produktion, installation och service

ISO 9002:1994

Kvalitetssystem – kvalitetssäkring vid produktion och installation och service)

ISO/DIS 12737

Metallic Materials – Determination of the Plane-Strain Fracture Toughness (metalliska material – bestämning av brotthållfastheten vid plan deformation)

ISO/IEC Guide 25–1990

General requirements for the Technical Competence of Testing Laboratories (allmänna krav på teknisk kompetens vid provlaboratorier)

ISO/IEC Guide 48–1986

Guidelines for Third Party Assessment and Registration of Supplies Quality System (Riktlinjer för Tredjepartsbedömning och Registrering av kvalitetssystem för reservdelar

ISO/DIS 9809

Transportable Seamless Steel Gas Cylinders Design, Construction and Testing – Part I: Quenched and Tempered Steel Cylinders with Tensile Strength < 1 100 MPa (transporterbara gasbehållare av sömlöst rostfritt stål formgivning, konstruktion och provning – avsnitt 1: Härdade och anlöpta stålbehållare med hållfasthet < 1 100 MPa)

NACE standard (4)

NACE TM0177–90

Laboratory Testing of Metals for Resistance to Sulphide Stress Cracking in H2S Environments (laboratorieprovning av metaller för tålighet mot sulfidspänningssprickor i H2S-miljöer)

3.   DEFINITIONER

I denna bilaga används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

3.1.   (Ej fastställd)

3.2.   automatisk förspänning (auto-frettage): tryckappliceringsförfarande som används vid tillverkning av kompositbehållare med metallstomme, som tänjer stommen bortom dess sträckgräns, tillräckligt för att orsaka kvarstående plastiska deformationer, vilket ger stommen tryckpåkänningar och fibrerna får dragspänningar vid 0-tryck.

3.3.   automatiskt förspänningstryck: tryck inuti den överklädda behållaren vid vilket den önskade spänningsfördelningen mellan stommen och överklädnaden skapas.

3.4.   parti – kompositbehållare: ”parti” skall vara en grupp behållare som i följd tillverkas från godkända stommar med samma storlek, design, konstruktionsmaterial och tillverkningsprocess.

3.5.   parti – metallbehållare och stommar: ”parti” skall vara en grupp metallbehållare eller stommar som i följd tillverkas med samma nominella diameter, väggtjocklek, utformning, konstruktionsmaterial, tillverkningsprocess, utrustning för tillverkning och värmebehandling samt tids-, temperatur- och omgivningsförhållanden under värmebehandlingen.

3.6.   parti – ickemetalliska stommar: ”parti” skall vara en grupp ickemetalliska stommar som i följd tillverkas med samma nominella diameter, väggtjocklek och utformning, av samma konstruktionsmaterial och med samma tillverkningsprocess.

3.7.   partigränser: antalet enheter i ett ”parti” får inte överskrida det som är störst av 200 färdiga behållare eller stommar (exklusive behållare och stommar för förstörande prov) eller ett arbetsskifts kontinuerliga tillverkning.

3.8.   kompositbehållare: behållare tillverkad av plastimpregnerade kontinuerliga fibrer lindade över en metallisk eller ickemetallisk stomme. Kompositbehållare med ickemetalliska stommar kallas helkompositbehållare.

3.9.   styrd spänningslindning: process som används vid tillverkning av omlindade kompositbehållare med metallstommar, i vilka tryckspänningar i stommen och dragspänningar i överlindningen vid 0-tryck fås genom att linda armeringsfibrerna under betydande dragspänning.

3.10.   fyllnadstryck: gastrycket i behållaren direkt efter avslutad fyllning.

3.11.   färdiga behållare: kompletta behållare som är färdiga för användning, typiska för normal tillverkning, kompletta med identifikationsmärken och yttre beläggning inklusive inbyggd isolering angiven av tillverkaren, men utan yttre isolering eller skydd.

3.12.   helt inlindad: överlindning som har fiberlindad armering både i behållarens radiala och axiala riktning.

3.13.   gastemperatur: gasens temperatur i behållaren.

3.14.   omlindad: överlindning med fiberarmeringen lindad i ett huvudsakligen radiellt mönster över den cylindriska delen av stommen så att fibrerna inte kan bära någon märkbar belastning i behållarens axiella riktning.

3.15.   stomme: behållare som används som ett gastätt innerskal, på vilket armeringsfibrer lindas för att uppnå tillräcklig styrka. Två typer av stommar beskrivs i denna standard: Metalliska stommar som är tillverkade för att dela belastningen med armeringen, och ickemetalliska stommar som inte tar upp någon del av belastningen.

3.16.   tillverkare: den person eller det företag som är ansvarigt för konstruktion, tillverkning och provning av behållarna.

3.17.   högsta uppbyggda trycket: det stabiliserade trycket som byggts upp när gas i en behållare fylld till arbetstryck värms till högsta tillåtna arbetstemperatur.

3.18.   överlindad: armeringssystem av fibrer och plast anbringade över stommen.

3.19.   förspänning: processen att anbringa automatisk förspänning (auto-frettage) eller styrd spänningslindning.

3.20.   livslängd: antalet år under vilka behållarna kan användas säkert under normala arbetsbetingelser.

3.21.   stabiliserade trycket: gastrycket när en given stabiliserad temperatur uppnåtts.

3.22.   stabiliserade temperaturen: enhetliga gastemperaturen sedan en förändring i temperaturen på grund av fyllning har försvunnit.

3.23.   provtryck: trycket vid vilket behållaren provas hydrostatiskt.

3.24.   arbetstryck: stabiliserade trycket av 20 MPa vid en enhetlig temperatur av 15 °C.

4.   ARBETSFÖRHÅLLANDEN

4.1.   Allmänt

4.1.1.   Normala arbetsförhållanden

De normala arbetsförhållanden som anges i detta avsnitt är avsedda som grund för konstruktion, tillverkning, kontroll, provning och godkännande av behållare, som skall vara fast monterade i fordon och användas för att lagra naturgas vid omgivande temperatur för att användas som bränsle i fordon.

4.1.2.   Användning av behållare

Arbetsförhållandena som anges är också avsedda att ge information om hur behållarna som tillverkats enligt denna standard kan användas på ett säkert sätt. Informationen riktar sig till

a)

tillverkare av behållare,

b)

ägare av behållare,

c)

konstruktörer eller entreprenörer ansvariga för installationen av behållarna,

d)

konstruktörer eller ägare till utrustning som används för att fylla fordonsbehållare,

e)

leverantörer av naturgas och

f)

tillsynsmyndigheter som har övervakningsansvar för behållarnas användning.

4.1.3.   Livslängd

Tillverkaren skall ange livslängden under vilken behållaren är säker. Livslängden skall grundas på användning under de här angivna arbetsförhållandena. Den maximala livslängden skall vara 20 år.

Regelbundna kontroller

Rekommendationer för regelbundna kontroller genom visuell kontroll eller provning under livslängden skall tillhandahållas av behållartillverkaren. Rekommendationerna skall grundas på användning under de här angivna arbetsförhållanden. Varje behållare skall kontrolleras visuellt minst var 48:e månad efter den dag den tas i bruk på fordonet (fordonets registrering) och vid återmontering. Man skall därvid undersöka förekomst av yttre skada eller förslitning, även under fästbanden. Den visuella kontrollen skall utföras av ett kompetent företag godkänt eller erkänt av tillsynsmyndigheten, enligt tillverkarens uppgifter. Behållare utan skyltar med obligatoriska uppgifter eller med skyltar där de obligatoriska uppgifterna är oläsliga på något sätt, får inte längre användas. Om en behållare säkert kan identifieras genom namn på tillverkare och serienummer, kan en ersättningsskylt anbringas så att behållaren kan användas vidare.

4.1.4.1.   Behållare inblandade i kollisioner

Behållare som varit med om en fordonskollision skall ombesiktigas av ett företag, godkänt av tillverkaren, om inte andra bestämmelser är utfärdade av den övervakande myndigheten. Behållare som inte fått några skador vid kollisionen kan åter användas; annars skall behållaren skickas tillbaka till tillverkaren för utvärdering.

4.1.4.2.   Behållare inblandade i bränder

Behållare som råkat ut för brand skall ombesiktigas av ett företag som är godkänt av tillverkaren, eller dömas ut och inte användas mer.

4.2.   Högsta tryck

Behållartrycket skall begränsas till följande:

a)

Ett tryck som skulle stabiliserats till 20 MPa vid en stabiliserad temperatur av 15 °C.

b)

26 MPa, omedelbart efter fyllning, oberoende av temperatur.

4.3.   Högsta antal fyllningscykler

Behållarna är gjorda för att fyllas upp till ett stabiliserat tryck av 20 MPa vid en stabiliserad gastemperatur av 15 °C upp till 1 000 gånger per år under sin beräknade livslängd.

4.4.   Temperaturområde

4.4.1.   Stabiliserad gastemperatur.

Den stabiliserade temperaturen för gas i behållare får variera från minimalt –40 °C till maximalt 65 °C.

4.4.2.   Behållartemperaturer

Behållarmaterialets temperatur får variera från minimalt –40 °C till maximalt +82 °C.

Temperaturer över +65 °C skall vara tillräckligt lokala, eller tillräckligt kortvariga, för att gastemperaturen i behållaren aldrig skall överskrida +65 °C, utom vid förhållanden enligt punkt 4.4.3.

4.4.3.   Övergångstemperaturer

Gastemperaturer utvecklade under fyllning eller tömning kan variera utanför gränserna i punkt 4.1.1.

4.5.   Gassammansättning

Metanol eller glykol får inte avsiktligt tillsättas naturgasen. Behållare skall vara konstruerade för att tåla att fyllas med naturgas som uppfyller något av följande tre villkor:

a)

SAE J1616

b)

Torr gas

Vattenångan kommer normalt att begränsas till mindre än 32 mg/m3 vid en tryckdaggpunkt av –9 °C vid 20 MPa. Det kommer inte att finnas några fastställda gränser för torr gas, utom för

vätesulfid och andra lösliga sulfider: … 23 mg/m3

syre: … 1 volymprocent

Vätgas skall begränsas till 2 volymprocent när behållarna är tillverkade av stål med en övre sträckgräns som överstiger 950 MPa.

c)

Våt gas

Gas som innehåller mer vatten än b) uppfyller normalt följande fastställda gränser:

Vätesulfid och andra lösliga sulfider: … 23 mg/m3

Syre: … 1 volymprocent

Koldioxid: … 4 volymprocent

Väte: … 0,1 volymprocent

Under våtgasförhållanden behövs minst 1 mg kompressorolja per kg gas för att skydda metallbehållare och stommar.

4.6.   Yttre ytor

Behållarna är inte gjorda för att kontinuerligt utsättas för mekaniska eller kemiska angrepp, till exempel läckage från last på fordon eller allvarliga nötningsskador på grund av vägbeskaffenheten, och skall följa erkända monteringsstandarder. Emellertid kan behållares yttre ytor oavsiktligt utsättas för

a)

vatten, antingen genom tillfällig neddoppning eller stänk från hjulen,

b)

salt, på grund av närhet till havet eller där vägsalt används,

c)

solens ultravioletta strålning,

d)

stenskott,

e)

lösningsmedel, syror och alkalier, gödningsämnen,

f)

bilvätskor, inklusive bensin, hydraulvätskor och oljor.

4.7.   Gasgenomträngning och läckage

Behållare kan placeras i slutna utrymmen under långa tidsperioder. Genomträngning av gas genom behållarväggarna eller läckage mellan anslutningsklackarna och stommen skall beaktas vid konstruktionen.

5.   KONSTRUKTIONSGODKÄNNANDE

5.1.   Allmänt

Följande information skall lämnas av behållarkonstruktören med ansökan om godkännande till den behöriga myndigheten:

a)

Användningsintyg (punkt 5.2.).

b)

Konstruktionsdata (punkt 5.3.).

c)

Tillverkningsdata (punkt 5.4.).

d)

Kvalitetssystem (punkt 5.5.).

e)

Brottprestanda och NDE (ickeförstörande undersökning) felstorlek (punkt 5.6.).

f)

Specifikationsblad (punkt 5.7.).

g)

Extra stöduppgifter (punkt 5.8.).

För behållare konstruerade enligt ISO 9809 behöver man inte tillhandahålla rapporten om påkänningsanalys enligt punkt 5.3.2. eller uppgifterna enligt punkt 5.6.

5.2.   Användningsintyg

Avsikten med användningsintyget är att vägleda användare och installatörer av behållare samt att informera behöriga myndigheter eller deras utnämnda representanter. Användningsintyget skall innehålla följande uppgifter:

a)

En bekräftelse om att konstruktionen av behållaren är lämplig för att behållarens livslängd skall uppnås under de arbetsförhållanden som anges i punkt 4.

b)

Livslängd.

c)

Det minsta antalet driftsprov eller lägsta inspektionskrav.

d)

Övertryckanordningar eller isolering som behövs.

e)

Monteringsdetajer, skyddsbeläggningar etc., som behövs men inte medlevereras.

f)

En beskrivning av behållarkonstruktionen.

g)

Alla andra uppgifter som behövs för att säkerställa säker användning och kontroll av behållaren.

5.3.   Konstruktionsdata

5.3.1.   Ritningar

Ritningar skall visa minst följande:

a)

Benämning, referensnummer, datum och om tillämpligt revisionsnummer med datum.

b)

Hänvisning till dessa föreskrifter och behållartypen.

c)

Alla mått kompletta med toleranser, inklusive information om formen på ändöppningarna och uppgift om minsta tjocklekar samt om anslutningar.

d)

Vikten på behållarna, komplett med toleranser.

e)

Materialspecifikationer kompletta med lägsta krav på mekaniska och kemiska egenskaper eller toleransgränser och, för behållare av metall eller med metallstommar, angivet hårdhetsområde.

f)

Andra uppgifter som tryckområdet vid automatisk förspänning (auto-frettage), lägsta provtryck, detaljerad beskrivning av brandskyddssystemet och av det yttre skyddshöljet.

5.3.2.   Rapport om påkänningsanalys

En påkänningsanalys med finita element-metoden eller annan påkänningsanalys skall tillhandahållas.

En tabell där de beräknade spänningarna i rapporten summeras skall tillhandahållas.

5.3.3.   Materialprovningsdata

En detaljerad beskrivning av de material som används i konstruktionen och toleransen för materialegenskaperna som används i konstruktionen skall anges. Provningsdata som visar de mekaniska egenskaperna och materialens lämplighet för arbete under de förhållanden som anges i punkt 4 skall också finnas.

5.3.4.   Provningsdata för konstruktion

Behållarmaterialet, konstruktion, tillverkning och besiktning skall vara tillräckliga för sin avsedda funktion, vilket skall visas genom att de klarar de prov som krävs för varje särskild behållarkonstruktion, när denna provas i överensstämmelse med de provmetoder som beskrivs i tillägg A till denna bilaga.

I provdata skall också finnas uppgift om dimensionerna, väggtjocklekarna och vikterna på varje provbehållare.

5.3.5.   Brandskydd

Man skall beskriva användningen av övertrycksanordningar för att skydda behållaren från att plötsligt sprängas när den utsätts för eld enligt punkt A.15. Provdata skall visa effektiviteten hos det angivna brandskyddssystemet.

5.3.6.   Behållarupphängningar

Information om behållarupphängningar eller upphängningskrav skall tillhandahållas enligt punkt 6.11.

5.4.   Tillverkningsdata

Information skall ges om alla tillverkningsprocesser, ickeförstörande undersökningar, tillverkningsprov och partiprover. Även toleranserna för alla produktionsprocesser som värmebehandling, ändformning, inblandningsmängd plast/fiber, fiberlindningens spänning och hastighet, härdningstider och temperaturer samt metoderna för automatisk förspänning (auto-frettage) skall anges. Ytfinish, fiberdata, kraven för godkänt vid ultraljudsundersökning (eller liknande) och den största partistorleken för partiprov skall också anges.

5.5.   (Ej fastställd)

5.6.   Brottegenskaper och NDE-felstorlek

5.6.1.   Brottegenskaper

Tillverkaren skall kunna visa att konstruktionen har en läcka-före-bristning-funktion enligt punkt 6.7.

5.6.2.   NDE-felstorlek

Med den metod som beskrivs i punkt 6.15.2. skall tillverkaren fastställa den största tillåtna felstorleken vid ickeförstörande undersökning, som inte får behållaren att brista eller gå sönder på grund av utmattning under dess avsedda livslängd.

5.7.   Specifikationsblad

En sammanfattning av dokumenten som innehåller de uppgifter som krävs i punkt 5.1. skall listas på ett specifikationsblad för varje behållarkonstruktion. Titeln, referensnummer, ändringsnummer och datum för orginalutgåva och versionsutgåvor för varje dokument skall anges. Specifikationsbladet skall tilldelas ett nummer, och om tillämpligt ändringsnummer, som kan användas för att referera till behållarkonstruktionen och skall skrivas under av konstruktören. Det skall finnas plats för registreringstämpel på specifikationsbladet.

5.8.   Extra stöduppgifter

Extra information som kan ge stöd åt ansökan, såsom tidigare användning av föreslaget material eller användning av en särskild behållarkonstruktion under andra arbetsförhållanden, skall uppges om tillämpligt.

5.9.   Godkännande och certifiering

5.9.1.   Kontroll och provning

Utvärdering av överensstämmelse måste utföras enligt bestämmelserna i punkt 9 i dessa föreskrifter.

För att säkerställa att behållarna överensstämmer med dessa internationella föreskrifter skall de genomgå kontroller enligt punkterna 6.13. och 6.14. Kontrollerna skall utföras av den behöriga myndigheten.

5.9.2.   Provningsintyg

Om resultaten från prototypprovningarna enligt punkt 6.13. är tillfredsställande skall den behöriga myndigheten utfärda ett provningsintyg. Ett exempel på provningsintyg ges i tillägg D till denna bilaga.

5.9.3.   Partigodkännandeintyg

Den behöriga myndigheten skall förbereda ett godkännandeintyg såsom föreskrivs i tillägg D till denna bilaga.

6.   KRAV SOM GÄLLER ALLA BEHÅLLARTYPER

6.1.   Allmänt

Följande krav gäller generellt de behållartyper som anges i punkterna 7–10. Behållarkonstruktionen skall omfatta allt som är viktigt för att säkerställa att varje behållare som tillverkas enligt konstruktionsbeskrivningarna är lämplig för avsedd användning under angiven livslängd. Stålbehållare typ CNG-1 som är konstruerade enligt ISO 9809 och som uppfyller alla kraven däri behöver bara uppfylla kraven i punkt 6.3.2.4. och punkterna 6.9–6.13.

6.2.   Konstruktion

Dessa föreskrifter ger inga konstruktionsbeskrivningar, ej heller tillåtna påkänningar eller töjningar, men kräver att konstruktionens riktighet visas genom lämpliga beräkningar och bevisas genom att behållarna alltid klarar de material-, konstruktions-, produktions- och partiprover som anges i dessa föreskrifter. Alla konstruktioner skall garantera funktionen läcka-före-bristning vid eventuella skador på trycksatta delar vid normal användning. Om läckage från metallbehållare eller metallstommar uppstår, skall det endast ske på grund av tillväxande utmattningssprickor.

6.3.   Material

6.3.1.   Använda material skall vara lämpliga för de arbetsförhållanden som anges i punkt 4. Konstruktionen skall inte innehålla oförenliga material i kontakt med varandra. Konstruktionsproven för material är sammanfattade i tabell 6.1.

Stål

6.3.2.1.   Sammansättning

Stålen skall vara aluminium- eller kiseltätade och normalt tillverkade för att bli finkorniga. Den kemiska sammansättningen för alla stål skall deklareras och bestämmas åtminstone vad gäller

a)

kol-, mangan-, aluminium- och kiselinnehåll för samtliga stål,

b)

nickel-, krom-, molybden-, bor- och vanadininnehåll och alla andra legeringsämnen avsiktligt tillsatta.

Följande gränser får inte överskridas i stålanalysen:

Brotthållfasthet

< 950 MPa

≥ 950 MPa

Svavel

0,020 %

0,010 %

Fosfor

0,020 %

0,020 %

Svavel och fosfor

0,030 %

0,025 %

När ett kol-bor-stål används, skall ett härdbarhetsprov enligt ISO 642 göras på den första och den sista stången eller slabsen i varje göt. Hårdheten, mätt 7,9 mm in från den härdade änden, skall ligga inom området 33–53 HRC, eller 327–560 HV och skall intygas av materialtillverkaren.

6.3.2.2.   Hållfasthetsegenskaper

Stålets mekaniska egenskaper i den färdiga behållaren eller stommen skall beräknas enligt punkt A.1 (tillägg A). Stålets elastiska töjning skall vara minst 14 %.

6.3.2.3.   Slagegenskaper

Stålets slagegenskaper i den färdiga behållaren eller stommen skall beräknas enligt punkt A.2 (tillägg A). Slagvärdena skall inte vara lägre än vad som anges i tabell 6.2 i denna bilaga.

6.3.2.4.   Motståndskraft mot sprickor i sulfidhaltig miljö

Om den övre gränsen på stålets angivna draghållvasthet överstiger 950 MPa, skall stålet i färdiga behållare provas med avseende på motståndskraft mot sprickor i slufidhaltig miljö enligt punkt A3 (tillägg A) och uppfylla kraven däri.

Aluminium

6.3.3.1.   Sammansättning

Aluminiumlegeringar skall anges enligt Aluminium Associations (AA) praxis för ett visst legeringssystem. Föroreningsgränserna för bly och vismut i aluminiumlegeringar får inte överskrida 0,003 %.

6.3.3.2.   Korrosionsprov

Aluminiumlegeringar skall uppfylla kraven i korrosionsproven som utförs enligt punkt A.4 (tillägg A).

6.3.3.3.   Belastningssprickor

Aluminiumlegeringar skall uppfylla kraven i proven för belastningssprickor som utförs enligt punkt A.5 (tillägg A).

6.3.3.4.   Hållfasthetsegenskaper

Aluminiumlegeringens mekaniska egenskaper i den färdiga behållaren skall beräknas enligt punkt A.1 (tillägg A). Förlängningen för aluminium skall vara minst 12 %.

Plaster

6.3.4.1.   Allmänt

Impregneringsmaterialen kan vara härdplaster eller termoplaster. Exempel på lämpliga bindemedel är epoxy, modifierad epoxy, härdplaster av polyester och vinylester och termoplaster av polyeten och polyamid.

6.3.4.2.   Skjuvhållfasthet

Plastmaterial skall provas enligt punkt A.26 (tillägg A) och uppfylla kraven däri.

6.3.4.3.   Glasningstemperaturen

Glasningstemperaturen för plastmaterialet beräknas enligt ASTM D3418.

6.3.5.   Fibrer

Strukturella armeringsfibrer skall vara av glasfibrer, aramidfibrer eller kolfibrer. Om kolfiberarmering används skall det i konstruktionen ingå sätt att förhindra galvanisk korrosion på behållarens metallkomponenter. Tillverkaren skall arkivera de utgivna specifikationerna för kompositmaterial, materialtillverkarens rekommendationer för lagringsförhållanden och hållbarhet och materialtillverkarens intyg om att varje leverans överensstämmer med kraven enligt sagda specifikationer. Fibertillverkaren skall intyga att fibermaterialets egenskaper överensstämmer med tillverkarens specifikationer för produkten.

6.3.6.   Plaststommar

Elasticitetsgränsen och brottöjningen skall beräknas enligt punkt A.22 (tillägg A). Provning skall visa töjningsegenskaperna för plastmaterialet i stommen vid temperaturer på –50 °C eller lägre genom att de värden som angetts av tillverkaren uppfylls. Polymermaterialet skall vara lämpligt för tilltänkt användning enligt punkt 4 i denna bilaga. Enligt metoden som anges i punkt A.23 (tillägg A) skall uppmjukningstemperaturen vara lägst 90 °C och smälttemperaturen lägst 100 °C.

6.4.   Provtryck

Det minsta tryck som används vid tillverkning skall vara 30 MPa.

6.5.   Sprängningstryck och fiberspänningsförhållanden

För alla typer av behållare får det minsta verkliga sprängningstrycket inte vara lägre än de värden som anges i tabell 6.3 i denna bilaga. För konstruktionstyperna CNG-2, CNG-3 och CNG-4 skall kompositöverlindningen vara gjord för hög pålitlighet under bibehållet tryck och återkommande fyllningar. Pålitligheten skall uppnås genom att motsvara eller överskrida de värden för armeringens spänningsförhållande som ges i tabell 6.3 i denna bilaga. Spänningsförhållandet definieras som spänningen i fibern vid det angivna minsta sprängningstrycket dividerat med spänningen i fibern vid arbetstryck. Sprängningsförhållandet definieras som behållarens verkliga sprängningstryck dividerat med arbetstrycket. För konstruktioner av CNG-4 typ är spänningsförhållandet lika med sprängningsförhållandet. För konstruktionstyperna CNG-2 och CNG-3 (metallstommar med kompositöverlindning) måste följande beräkningar av spänningsförhållandet ingå:

a)

En analysmetod som klarar ickelinjära material (speciella datorprogram eller analysprogram som använder finita element-metoden).

b)

Elastisk-plastisk spännings-deformationskurva för materialet i stommen måste vara känd och korrekt utformad.

c)

Kompositmaterialens mekaniska egenskaper måste vara korrekt utformade.

d)

Beräkningar måste göras vid: automatisk förspänning (auto-frettage), nolltryck efter automatisk förspänning, arbetstryck och minsta sprängningstryck.

e)

Förspänningar från lindningens dragning måste beaktas i analysen.

f)

Det minsta sprängningstrycket måste väljas så att den beräknade påkänningen vid minsta sprängningstryck dividerat med den beräknade påkänningen vid arbetstryck motsvarar spänningsförhållandet för den använda fibern.

g)

När man analyserar behållare med hybridfiberarmering (två eller fler olika fibrer), måste hänsyn tas till lastfördelningen mellan de olika fibrerna på grund av fibrernas olika elasticitetsmoduler. Kraven på spänningsförhållande för varje enskild fibertyp framgår av värdena enligt tabell 6.3 i denna bilaga. Kontroll av spänningsförhållandet kan också ske med hjälp av töjningsmätare. En godtagbar metod skissas i den informativa bilagan E.

6.6.   Påkänningsanalys

En påkänningsanalys skall utföras för att motivera valet av konstruktionens minsta väggtjocklek. Den skall innehålla bestämning av påkänningarna i såväl stommarna som fibrerna i kompositkonstruktioner.

6.7.   LBB-bedömning

Behållartyperna CNG-1, CNG-2 och CNG-3 skall visa ett

läcka-före-bristning-beteende (LBB). LBB-funktionsprovet skall utföras enligt punkt A.6 (tillägg A). Uppvisande av LBB-funktion krävs inte för behållarkonstruktioner med en livslängd före utmattningsbrott som överstiger 45 000 påfyllningar när den provas enligt punkt A.13 (tilllägg A). Två metoder för LBB-bedömning finns i informationen i tillägg F till denna bilaga.

6.8.   Kontroll och provning

Tillverkningskontrollen skall ange program och tillvägagångssätt för följande:

a)

Tillverkningskontroll, prov och godkännandekrav.

b)

Periodisk driftkontroll, prov och godkännandekrav. Intervallen mellan de visuella kontrollerna av de yttre behållarytorna skall vara enligt punkt 4.1.4. i denna bilaga såvida den behöriga myndigheten ej kräver annat. Tillverkaren skall fastställa den visuella kontrollens kasseringskrav, grundade på resultaten från tryckcykelprov som utförts på behållare med sprickor. En vägledning för tillverkarens instruktioner för hantering, användning och kontroll finns i tillägg G till denna bilaga.

6.9.   Brandskydd

Alla behållare skall skyddas från brand med hjälp av övertrycksanordningar. Behållaren, dess material, övertrycksanordningar och all tillagd isolering eller skyddsmaterial skall konstrueras gemensamt för att garantera en adekvat säkerhet vid brand genom provet som anges i punkt A.15 (tillägg A).

Övertrycksanordningar skall provas enligt punkt A.24 (tillägg A).

6.10.   Öppningar

6.10.1.   Allmänt

Öppningar tillåts bara i ändarna. Öppningarnas centrumlinje skall sammanfalla med behållarens längdaxel. Gängor skall vara renskurna, jämna, utan ytojämnheter och inom toleransgränserna.

6.11.   Behållarupphängningar

Tillverkaren skall ange på vilket sätt behållarna skall fästas vid montering i fordon. Tillverkaren skall också tillhandahålla anvisningar om upphängningen vid installation, inklusive fastspänningskraft och moment för att få den önskade fastspänningskraften utan att orsaka för hög spänning i behållaren eller skada behållarytan.

6.12.   Yttre skydd mot omgivningen

Behållarnas yttre skall uppfylla kraven i bestämmelserna för omgivningsprov i punkt A.14 (tillägg A). Yttre skydd kan erhållas på något av följande sätt:

a)

En ytfinish som ger tillräckligt skydd (till exempel metallsprutning på aluminium, anodisering).

b)

Genom att en lämplig fiber och lämpligt bindemedel används (till exempel kolfiber i plast).

c)

En skyddsbeläggning (till exempel organisk beläggning, färg) som skall uppfylla kraven i punkt A.9 (tillägg A).

Alla beläggningar som läggs på behållarna skall vara sådana att appliceringen inte skadligt påverkar behållarens mekaniska egenskaper. Beläggningen skall vara gjord så att senare driftskontroller förenklas och tillverkaren skall tillhandahålla instruktioner för hur beläggningen skall hanteras vid sådana kontroller, för att garantera en fortsatt god funktion för behållaren.

Tillverkarna bör observera att det finns ett omgivningsprov som utvärderar lämpligheten för olika beläggningssystem i informationsbilägget H till denna bilaga.

6.13.   Konstruktionsprov

För godkännande av varje behållartyp måste material, konstruktion, tillverkning och undersökningar visas vara lämpade för sin avsedda användning genom att uppfylla kraven på materialprov som sammanställts i tabell 6.1 i denna bilaga och behållarproven i tabell 6.4 i denna bilaga, med alla prov utförda enligt de provmetoder som beskrivs i tillägg A till denna bilaga. Provbehållare och stommar skall utväljas och provas under överinseende av behörig myndighet. Om fler behållare eller stommar provas än vad som krävs enligt detta tillägg skall alla resultat dokumenteras.

6.14.   Partiprov

Partiproven som anges i detta tillägg för varje behållartyp skall utföras på behållare eller stommar som tas från varje parti färdiga behållare och stommar. Värmebehandlade kontrollexemplar som visats vara representativa för de färdiga behållarna kan också användas. De partiprov som behövs för varje behållartyp anges i tabell 6.5 i denna bilaga.

6.15.   Produktionsundersökningar och prov

6.15.1.   Allmänt

Produktionsundersökningar och prov skall utföras på alla behållare som produceras i ett parti. Varje behållare skall undersökas under tillverkning och sedan de färdigställts på följande sätt:

a)

Ultraljudsundersökning (eller bevisat likvärdig metod) av metallbehållare och stommar enligt BS 5045, avsnitt 1, tillägg B, eller bevisat likvärdig metod, för att bekräfta att den största felstorleken som finns är mindre än största tillåtna felstorlek enligt konstruktionsbeskrivningen.

b)

Bekräftelse på att de kritiska dimensionerna och vikten för de färdiga behållarna och alla stommar och överlindningar hålls inom konstruktionstoleranserna.

c)

Bekräftelse på överensstämmelse med angiven ytfinish med speciell uppmärksamhet på djupt dragna ytor och veck eller flikar på halsar eller skuldror på formade eller spunna ändavslutningar eller öppningar.

d)

Bekräftelse på märkningar.

e)

Hårdhetsprov på metallbehållare och -stommar enligt punkt A8 (tillägg A) skall utföras efter den sista värmebehandlingen. De värden som då bestäms skall ligga i det tillåtna området för konstruktionen.

f)

Hydrostatiska säkerhetsprov enligt punkt A.11 (tillägg A).

En sammanfattning av gränsvärdena vid produktionskontrollerna som skall utföras på varje behållare finns i tabell 6.6 i denna bilaga.

6.15.2.   Största felstorlek

För konstruktionstyperna CNG-1, CNG-2 och CNG-3 skall man bestämma den största felstorleken var som helst i metallbehållarna eller -stommarna som inte växer till kritisk storlek inom den angivna livslängden. Den kritiska felstorleken definieras som den begränsande väggens (behållare eller stomme) tjockleksfel som skulle tillåta förvarad gas att släppas ut utan att behållaren spricker. Felstorleken för kassation vid ultraljudsundersökning eller liknande skall vara mindre än den största tillåtna felstorleken. För konstruktionstyperna CNG-2 och CNG-3 antas att det inte uppstår någon skada på kompositen på grund av tidsberoende faktorer. Den tillåtna felstorleken för NDE skall avgöras med en lämplig metod. Två sådana metoder skissas i informationen i tillägg F till denna bilaga.

6.16.   Om provkraven inte uppfylls

Om provkraven inte uppfylls skall omprovning eller ny värmebehandling och omprovning göras enligt följande:

a)

Om det finns bevis på ett fel i provningsförfarandet, eller ett fel i mätningen, skall ytterligare ett prov göras. Om resultatet av detta prov är tillfredsställande, skall det första provet ignoreras.

b)

Om provet utförts på ett riktigt sätt, skall orsaken till underkännandet bestämmas.

Om underkännandet anses bero på den utförda värmebehandlingen, kan tillverkaren skicka alla behållarna i partiet på ytterligare värmebehandling.

Om underkännandet inte beror på den utförda värmebehandlingen, skall alla upptäckta defekta behållare kasseras eller repareras på ett godkänt sätt. De behållare som inte kasseras räknas då som ett nytt parti.

I båda fallen skall det nya partiet provas om. Alla de prototyp- eller partiprov som behövs för att bevisa godtagbarheten för det nya partiet skall utföras igen. Om ett eller flera prov visat sig vara bara delvis otillfredsställande, skall hela partiet kasseras.

6.17.   Ändring av konstruktionen

En konstruktionsändring är varje förändring i val av material eller dimensionsändringar som inte faller inom normala tillverkningstoleranser.

Mindre konstruktionsändringar skall tillåtas bli godkända med ett minskat provprogram. Ändringar i konstruktionen som anges i tabell 6.7 skall kräva konstruktionsprov enligt tabellen.

Tabell 6.1

Prov för konstruktionsmaterial

 

Motsvarande punkt i denna bilaga

Stål

Aluminium

Plaster

Fibrer

Plaststommar

Hållfasthetsegenskaper

6.3.2.2

6.3.3.4

 

6.3.5

6.3.6

Motståndskraft mot sprickor i sulfidhaltig miljö

6.3.2.4

 

 

 

 

Slagegenskaper

6.3.2.3

 

 

 

 

Belastningssprickor vid kontinuerlig belastning

 

6.3.3.3

 

 

 

Sprickor av spänningskorrosion

 

6.3.3.2

 

 

 

Skjuvhållfasthet

 

 

6.3.4.2

 

 

Glasningstemperatur

 

 

6.3.4.3

 

 

Mjuknings-/smältningstemperatur

 

 

 

 

6.3.6

Brottmekanik (5)

6.7

6.7

 

 

 


Tabell 6.2

Godtagbara värden för slagprov

Behållardiameter D, mm

> 140

≤ 140

Provriktning

tvärgående

längsgående

Provbitens bredd, mm

3–5

> 5–7,5

> 7,5–10

3–5

Provtemperatur, °C

–50

–50

Genomsnitt för 3 provbitar

30

35

40

60

Slaghållfasthet, J/cm2

 

 

 

 

Ensam provbit

24

28

32

48


Tabell 6.3

Minsta verkliga sprängningsvärden och påkänningsförhållanden

 

CNG-1

Helt i metall

CNG-2

Omlindad

CNG-3

Helt inlindad

CNG-4

Helt av komposit

 

Sprängtryck [MPa]

Påkänningsförhållande [MPa]

Sprängtryck [MPa]

Påkänningsförhållande [MPa]

Sprängtryck [MPa]

Påkänningsförhållande [MPa]

Sprängtryck [MPa]

Helt i metall

45

 

 

 

 

 

 

Glas

 

2,75

50 1)

3,65

70 1)

3,65

73

Aramid

 

2,35

47

3,10

60 1)

3,1

62

Kol

 

2,35

47

2,35

47

2,35

47

Hybrid

 

2)

2)

2)

Observera 1: Minsta verkliga sprängningsvärden. Dessutom måste beräkningar utföras enligt punkt 6.5 i denna bilaga för att bekräfta att kraven på minsta påkänningsförhållande också uppfylls.

Observera 2: Påkänningsförhållanden och sprängningstryck skall beräknas enligt punkt 6.5 i denna bilaga.

Tabell 6.4

Konstruktionsprov för behållare

Prov och tilläggsreferens

Behållartyp

CNG-1

CNG-2

CNG-3

CNG-4

A.12

Sprängning

X (6)

X

X

X

A.13

Omgivande temp/cykel

X (6)

X

X

X

A.14

Prov i syrahaltig miljö

 

X

X

X

A.15

Prov i öppen eld

X

X

X

X

A.16

Punkteringssprov

X

X

X

X

A.17

Spricktolerans

 

X

X

X

A.18

Högtemperaturkrypning

 

X

X

X

A.19

Spänningsbrott

 

X

X

X

A.20

Fallprov

 

 

X

X

A.21

Permeabilitet

 

 

 

X

A.24

PRD-funktion

X

X

X

X

A.25

Vridprov för anslutningsklacken

 

 

 

X

A.27

Naturgascykelprov

 

 

 

X

A.6

LBB-bedömning

X

X

X

 

A.7

Extrem temperatur/cykel

 

X

X

X

X

= krävs


Tabell 6.5

Partiprov

Prov och tilläggsreferens

Behållartyp

CNG-1

CNG-2

CNG-3

CNG-4

A.12

Sprängning

X

X

X

X

A.13

Omgivande cykel

X

X

X

X

A.1

Drag

X

X (8)

X (8)

 

A.2

Slag (stål)

X

X (8)

 (8)

 

A.9.2

Beläggning (7)

X

X

X

X

X

= krävs


Tabell 6.6

Gränsvärden för produktionskontroll

Typ

CNG-1

CNG-2

CNG-3

CNG-4

Inspektionskrav

 

 

 

 

Dimensionsgränser

X

X

X

X

Ytfinish

X

X

X

X

Sprickor (ultraljud eller liknande)

X

X

X

 

Metallbehållares och metallstommars hårdhet

X

X

X

 

Hydrostatiskt säkerhetsprov

X

X

X

X

Läckageprov

 

 

 

X

Märkningar

X

X

X

X

X

= krävs


Tabell 6.7

Ändring av konstruktion

 

Provtyp

Ändring av konstruktionen

Hydrostatisk sprängning A.12

Cykling i omgivande temp A.13

Omgivningsprov A.14

Prov i öppen eld A.15

Spricktolerans A.17

Genomträngning A.16

Spänningsbrott A.19 Högtemperaturkrypning A.18 Fallprov A.20

Vridprov på anslutningsklack A.25 Permeabilitet A.21 CNG-cykling A.27

Prov på övertrycksanordning A.24

Fibertillverkare

X

X

 

 

 

 

X (9)

X (10)

 

Material i metallbehållare eller -stomme

X

X

X (9)

X

X (9)

X

X (9)

 

 

Material i plaststomme

 

X

X

 

 

 

 

X (10)

 

Fibermaterial

X

X

X

X

X

X

X

X (10)

 

Plastmaterial

 

 

X

 

X

X

X

 

 

Diameterförändring ≤ 20 %

X

X

 

 

 

 

 

 

 

Diameterförändring > 20 %

X

X

 

X

X (9)

X

 

 

 

Längdförändring ≤ 50 %

X

 

 

X (11)

 

 

 

 

 

Längdförändring > 50 %

X

X

 

X (11)

 

 

 

 

 

Arbetstrycksförändring ≤ 20 % @

X

X

 

 

 

 

 

 

 

Form på ändyta

X

X

 

 

 

 

 

X (10)

 

Öppningsstorlek

X

X

 

 

 

 

 

 

 

Byte av beläggning

 

 

X

 

 

 

 

 

 

Anslutningsklackens utseende

 

 

 

 

 

 

 

X (10)

 

Ändring i tillverkningsprocess

X

X

 

 

 

 

 

 

 

Övertrycksanordning

 

 

 

X

 

 

 

 

X

X

= krävs

@

= Bara när tjockleken i förhållande till diametern ändras eller trycket förändras.

7.   METALLBEHÅLLARE AV TYP CNG-1

7.1.   Allmänt

Konstruktionensunderlaget skall ange den största tillåtna felstorleken i någon del av behållaren, som inte kommer att växa till kritisk storlek för en behållare som används vid avsett arbetstryck före nästa omprov eller under sin livslängd om inget omprov är angivet. Fastställandet av läcka-före-bristning (LBB) skall göras enligt de sätt som anges i punkt A.6 (tillägg A). Tillåten felstorlek skall bestämmas enligt punkt 6.15.2. ovan.

Behållare konstruerade enligt ISO 9809 och som uppfyller alla krav däri behöver bara uppfylla materialprovkraven i punkt 6.3.2.4. ovan och konstruktionsprovens krav i punkt 7.5., utom punkterna 7.5.2. och 7.5.3. nedan.

7.2.   Påkänningsanalys

Påkänningarna i behållaren skall beräknas för 2 MPa, 20 MPa, provtryck och konstruktionens sprängningstryck. Beräkningarna skall använda lämpliga analysmetoder med användning av tunnskalsteori som tar hänsyn till deformationer av skalet för att beräkna spänningsfördelningen vid halsen, övergångsområdena och den cylindriska delen av behållaren.

7.3.   Krav för tillverknings- och produktionsprov

7.3.1.   Allmänt

Ändarna på aluminiumbehållare skall inte tillslutas med en formningsmetod. Bottenändan på stålbehållare som har stängts med formning, utom de behållare som konstruerats enligt ISO 9809, skall NDE-kontrolleras eller kontrolleras med likvärdig metod. Metall skall inte tillföras då änden tillsluts. Varje behållare skall undersökas före och efter formningsåtgärder vad gäller tjocklek och ytfinish.

Sedan behållarnas ändar formats skall de värmebehandlas till det hårdhetsområde som angetts för konstruktionen. Lokal värmebehandling är inte tillåten.

När en halsring, fotring eller tillbehör för stöd finns, skall det vara av ett material som är förenligt med behållarens och det skall fästas säkert med en annan metod än svetsning eller hård- eller mjuklödning.

7.3.2.   Ickeförstörande undersökningar

Följande prov skall utföras på varje metallbehållare:

a)

Hårdhetsprov enligt punkt A.8 (tillägg A),

b)

Ultraljudsundersökning enligt BS 5045, avsnitt 1, tillägg I, eller bevisad likvärdig NDT-metod, för att bekräfta att den största felstorleken inte överskrider den största tillåtna felstorlek som anges i konstruktionsbeskrivningen enligt punkt 6.15.2. ovan.

7.3.3.   Hydrostatiskt tryckprov

Varje färdig behållare skall bli hydrostatiskt tryckprovad enligt punkt A.11 (tillägg A).

7.4.   Partiprov för behållare

Partiprovning skall utföras på färdiga behållare som är representativa för normal produktion och är kompletta med identifieringsmärken. Två behållare skall slumpmässigt väljas ut från varje parti. Om fler behållare provas än vad som krävs enligt denna bilaga skall alla resultat dokumenteras. Följande prov skall åtminstone utföras på behållarna:

a)

Partimaterialprov. En behållare, eller ett värmebehandlat kontrollexemplar representativt för de färdiga behållarna, skall bli utsatt för följande prov:

i)

Dimensionsgränser skall jämföras med konstruktionsbeskrivningen.

ii)

Ett dragprov enligt punkt A.1 (tillägg A) och resultatet skall uppfylla kraven enligt konstruktionsbeskrivningen.

iii)

För stålbehållare, tre slagprov enligt punkt A.2 (tillägg A) vilka skall uppfylla kraven i punkt 6.3.2.3. ovan.

iv)

När en skyddsbeläggning är en del av konstruktionen, skall beläggningen provas enligt punkt A.9.2 (tillägg A).

Alla behållare som tillhör ett parti vars partiprov inte uppfyller de angivna kraven skall hanteras enligt punkt 6.16. ovan.

När beläggningen inte uppfyller kraven i punkt A.9.2 (tillägg A), skall alla enheter i partiet kontrolleras för att ta bort behållare med samma fel. Beläggningen på alla felaktiga behållare kan tas bort och ersättas av ny. Partiprovet för beläggningen skall sedan göras om.

b)

Partisprängprov. En behållare skall bli hydrostatiskt tryckt till sprängning enligt punkt A.12 (tillägg A).

Om sprängningstrycket är lägre än det minsta beräknade sprängningstrycket skall de förfaringssätt som anges i punkt 6.16. ovan följas.

c)

Periodiskt tryckcykelprov. Färdiga behållare skall tryckcyklas enligt punkt A.13 (tillägg A) med en provfrekvens definierad enligt följande:

i)

En behållare från varje parti skall bli cykeltryckt totalt 1 000 gånger den angivna livslängden i år, dock minst 15 000 cykler.

ii)

Om i 10 på varandra följande produktionspartier i en konstruktionsfamilj (dvs. liknande material och metoder), inte någon av de cykeltryckta behållarna i i) ovan läcker eller går sönder på mindre än 1 500 cykler gånger livslängden i år (minst 22 500 cykler), då kan cykeltryckprovet minskas till en behållare från vart femte produktionsparti.

iii)

Om i 10 på varandra följande produktionspartier i en konstruktionsfamilj, inte någon av de cykeltryckta behållarna i i) ovan läcker eller går sönder på mindre än 2 000 cykler gånger livslängden i år (minst 30 000 cykler), då kan cykeltryckprovet minskas till en behållare från vart tionde produktionsparti.

iv)

Om mer än 6 månader förflutit sedan senaste produktionspartiet, skall en behållare från nästa produktionsparti tryckcykelprovas för att behålla det minskade kravet på partiprov enligt ii) och iii) ovan.

v)

Om någon behållare från ett parti med minskat krav på tryckcykelprov enligt ii) och iii) ovan inte klarar det krävda antalet tryckcykler (minst 22 500 resp. 30 000 tryckcykler), blir det nödvändigt att återgå till det högre kravet i i) under minst 10 produktionspartier för att få återgå till de lägre kraven på partitryckcykelprov enligt ii) eller iii) ovan.

vi)

om någon behållare enligt i), ii) och iii) ovan inte klarar det minsta livscykelkravet på 1 000 cykler gånger angiven livslängd i år (minst 15 000 cykler), skall orsaken klarläggas och åtgärdas enligt det förfaringssätt som anges i punkt 6.16. Tryckcykelprovet skall då upprepas på ytterligare tre behållare från det partiet. Om någon av de tre extra behållarna inte klarar det minsta livscykelkravet på 1 000 cykler gånger angiven livslängd i år, skall partiet kasseras.

7.5.   Konstruktionsprov för behållare

7.5.1.   Allmänt

Prov skall utföras på färdiga behållare som är representativa för normal produktion och är kompletta med identifieringsmärken. Urval, intygande och dokumentering av resultaten skall ske enligt punkt 6.13. ovan.

7.5.2.   Hydrostatiskt trycksprängningsprov

Tre representativa behållare skall bli hydrostatiskt tryckta till sprängning enligt punkt A.12 (tillägg A till denna bilaga). Behållarens sprängningstryck skall överskrida det minsta sprängningstrycket som beräknats med påkänningsanalys för konstruktionen och skall uppgå till minst 45 MPa.

7.5.3.   Tryckcykelprov vid omgivande temperatur

Två färdiga behållare skall tryckcyklas i omgivande temperatur enligt punkt A.13 (tillägg A) tills de går sönder, eller med minst 45 000 cykler. Behållarna får inte brista innan de uppnått den angivna livslängden i år gånger 1 000 cykler. Behållare som klarar minst 1 000 cykler gånger angiven livslängd i år skall gå sönder på grund av läckage och inte genom bristning. Behållare som klarar 45 000 cykler skall förstöras antingen genom att cyklingen fortsätts tills fel uppstår eller genom hydrostatisk trycksprängning. Antalet cykler innan fel uppstår och platsen där felet börjar skall dokumenteras.

7.5.4.   Prov i öppen eld

Prov skall utföras enligt punkt A.15 (tillägg A) och resultatet skall uppfylla kraven enligt konstruktionsbeskrivningen.

7.5.5.   Genomträngningsprov

Prov skall utföras enligt punkt A.16 (tillägg A) och resultatet skall uppfylla kraven enligt konstruktionsbeskrivningen.

7.5.6.   LBB-funktion

För behållarkonstruktioner som inte klarar 45 000 cykler när de provas enligt punkt 7.5.3. ovan, skall LBB-funktionsprov utföras enligt A.6 och behållarna skall uppfylla kraven däri.

8.   OMLINDADE BEHÅLLARE AV CNG-2 TYP

8.1.   Allmänt

Under trycksättning har denna behållartyp ett uppträdande i vilket förskjutningen av kompositöverlindningen och metallstommen linjärt överlagras. På grund av olika tillverkningstekniker ger denna bilaga inte någon bestämd metod för konstruktionen.

Fastställandet av läcka-före-bristning (LBB) skall ske enligt punkt A.6 (tillägg A). Tillåten felstorlek skall bestämmas enligt punkt 6.15.2. ovan.

8.2.   Konstruktionskrav

8.2.1.   Metallstomme

Metallstommen skall ha ett minsta verkligt sprängningstryck på 26 MPa.

8.2.2.   Kompositöverlindning

Dragpåkänningen i fibrerna skall uppfylla kraven enligt punkt 6.5. ovan.

8.2.3.   Påkänningsanalys

Påkänningarna i kompositen och stommarna efter förspänning skall beräknas. De tryck som används för dessa beräkningar skall vara 0 MPa, 2 MPa, 20 MPa, provtryck och konstruktionens sprängningstryck. Beräkningarna skall använda lämpliga analysmetoder med användning av tunnskalsteori som tar hänsyn till stommens ickelinjära egenskaper för att beräkna spänningsfördelningen vid halsen, övergångsområdena och den cylindriska delen av behållaren.

För konstruktioner som använder automatisk förspänning (auto-frettage) för att få förspänning, skall man beräkna gränserna som det automatiska förspänningstrycket måste ligga inom.

För konstruktioner som använder styrd spänningslindning för att få förspänning, skall man beräkna temperaturen vid vilken det sker, spänningen som behövs i varje lager i kompositen och den förspänning som uppnåtts i stommen.

8.3.   Tillverkningskrav

8.3.1.   Allmänt

Kompositbehållaren skall tillverkas av en stomme överlindad med lindningar av kontinuerliga fibrer. Fiberlindningen skall kontrolleras med dator eller mekaniskt. Fibrernas spänning skall styras vid lindning. Sedan lindningen avslutats, skall de termohärdande plasterna härdas med värme enligt en förbestämd och kontrollerad tid-temperaturkurva.

8.3.2.   Stomme

Tillverkningen av en metallstomme skall uppfylla de krav som ges under punkt 7.3. ovan för motsvarande typ av stomme.

Överlindning

Behållarna skall tillverkas i en trådlindningsmaskin. Under lindning skall de viktiga variablerna följas inom givna toleranser och dokumenteras i ett lindningsprotokoll. Dessa variabler kan vara, men är inte begränsade till

a)

fibertyp inklusive grovlek,

b)

sätt för impregnering,

c)

lindningsspänning,

d)

lindningshastighet,

e)

antal lindningslager,

f)

bandbredd,

g)

typ av plast och sammansättning,

h)

plastens temperatur,

i)

stommens temperatur.

8.3.3.1.   Härdning av termoplaster

Om en härdplast används, skall plasten härdas efter trådlindningen. Under härdningen skall härdningscykeln (dvs. tid-temperaturförändringarna) dokumenteras.

Härdningstemperaturen skall kontrolleras och får inte påverka materialegenskaperna i stommen. Den högsta härdningstemperaturen för behållare med aluminiumstommar är 177 °C.

8.3.4.   Automatisk förspänning (auto-frettage)

Automatisk förspänning skall om den används utföras före det hydrostatiska tryckprovet. Automatiska förspänningstrycket skall vara inom de gränser som fastslagits i punkt 8.2.3. ovan, och tillverkaren skall bestämma metoden för att kontrollera rätt tryck.

8.4.   Krav för produktionsprov

8.4.1.   Ickeförstörande undersökningar

Ickeförstörande undersökningar skall utföras enligt erkänd ISO-standard eller likvärdig standard. Följande prov skall utföras på varje metallstomme:

a)

Hårdhetsprov enligt punkt A.8 (tillägg A).

b)

Ultraljudsundersökning enligt BS 5045, avsnitt 1, tillägg 1B, eller bevisad likvärdig NDT-metod, för att säkerställa att den största felstorleken inte överskrider den största tillåtna felstorleken enligt konstruktionsbeskrivningen.

8.4.2.   Hydrostatiskt tryckprov

Varje färdig behållare skall bli hydrostatiskt tryckprovad enligt punkt A.11 (tillägg A). Tillverkaren skall bestämma de lämpliga gränserna för den permanenta volymökningen för använt tryck, men inte i något fall får den permanenta ökningen överstiga 5 % av den totala volymökningen vid provtryck. Alla behållare som överskrider kassationsgränsen skall kasseras och antingen förstöras eller användas för partiprovsändamål.

8.5.   Partiprov för behållare

8.5.1.   Allmänt

Partiprovning skall utföras på färdiga behållare som är representativa för normal produktion och är kompletta med identifieringsmärken. Två behållare eller en behållare och en stomme, vilket som är lämpligast, skall slumpmässigt väljas ut från varje parti. Om fler behållare provas än vad som krävs enligt denna bilaga skall alla resultat dokumenteras. Åtminstone följande prov skall utföras på dem:

Då fel hittas i överlindning före automatisk förspänning eller hydrostatisk provning, kan överlindningen tas bort helt och ersättas med ny.

a)

Partimaterialprov. En behållare, eller stomme, eller ett värmebehandlat kontrollexemplar som är representativt för en färdig behållare, skall bli utsatt för följande prov:

i)

Dimensionerna skall jämföras med konstruktionsbeskrivningen.

ii)

Ett dragprov enligt punkt A.1 (tillägg A) och resultatet skall uppfylla kraven enligt konstruktionsbeskrivningen.

iii)

För stålstommar, tre slagprov enligt punkt A.2 (tillägg A) och resultatet skall uppfylla kraven enligt konstruktionsbeskrivningen.

iv)

När en skyddsbeläggning är en del av konstruktionen, skall beläggningen provas enligt punkt A.9.2 (tillägg A) och resultatet skall uppfylla kraven däri. Alla behållare eller stommar som representeras av ett partiprov som inte uppfyller de angivna kraven skall hanteras enligt punkt 6.16. ovan.

Om beläggningen inte uppfyller kraven i punkt A.9.2 (tillägg A), skall alla enheter i partiet kontrolleras för att ta bort behållare med samma fel. Beläggningen på alla felaktiga behållare kan tas bort med en metod som inte påverkar kompositlindningen och sedan kan behållarna beläggas på nytt. Partiprovet för beläggningen skall sedan göras om.

b)

Partisprängprov. En behållare skall provas enligt kraven i punkt 7.4 b ovan.

c)

Periodiskt tryckcykelprov. Resultatet skall uppfylla kraven i punkt 7.4 c ovan.

8.6.   Konstruktionsprov för behållare

8.6.1.   Allmänt

Allmänna prov skall utföras på behållare som är representativa för normal produktion och kompletta med identifieringsmärken. Urval, intygande och dokumentering av resultaten skall överensstämma med punkt 6.13. ovan.

8.6.2.   Hydrostatiskt trycksprängningsprov

a)

En stomme skall bli hydrostatiskt sprängd enligt punkt A.12 (tillägg A). Sprängningstrycket skall överskrida lägsta sprängningstrycket enligt konstruktionsbeskrivningen för stommen.

b)

Tre behållare skall bli hydrostatiskt sprängda enligt punkt A.12 (tillägg A). Behållarens sprängningstryck skall överskrida det föreskrivna minsta sprängningstrycket som fastställts med påkänningsanalys för konstruktionen enligt tabell 6.3, och får inte i något fall vara lägre än det nödvändiga värdet för att uppfylla kravet på spänningförhållande i punkt 6.5 ovan.

8.6.3.   Tryckcykelprov vid omgivande temperatur

Två färdiga behållare skall tryckcykelprovas i omgivande temperatur enligt punkt A.13 (tillägg A) tills de går sönder eller med minst 45 000 cykler. Behållarna får inte brista innan de uppnått den angivna livslängden i år gånger 1 000 cykler. Behållare som klarar minst 1 000 cykler gånger angiven livslängd i år skall gå sönder på grund av läckage och inte genom bristning. Behållare som klarar 45 000 cykler skall förstöras antingen genom att cyklingen fortsätts tills fel uppstår eller genom hydrostatisk trycksprängning. Behållare som klarar minst 45 000 cykler får gå sönder genom bristning. Antalet cykler innan fel uppstår och platsen där felet börjar skall dokumenteras.

8.6.4.   Prov i syrahaltig miljö

En behållare skall provas enligt punkt A.14 (tillägg A) och uppfylla kraven däri. Ett kompletterande omgivningsprov finns i informationstillägg H till denna bilaga.

8.6.5.   Prov i öppen led

Färdiga behållare skall provas enligt punkt A.15 (tillägg A) och resultatet skall uppfylla kraven enligt konstruktionsbeskrivningen.

8.6.6.   Genomträngningsprov

En färdig behållare skall provas enligt punkt A.16 (tillägg A) och resultatet skall uppfylla kraven däri.

8.6.7.   Spricktoleransprov

En färdig behållare skall provas enligt punkt A.17 (tillägg A) och resultatet skall uppfylla kraven däri.

8.6.8.   Högtemperaturkrypprov

I konstruktioner där plastens glasningstemperatur inte överskrider den högsta temperatur som konstruktionen är gjord för med åtminstone 20 °C, skall en färdig behållare provas enligt punkt A.18 (tillägg A) och resultaten skall uppfylla kraven däri.

8.6.9.   Påskyndat spänningsbrottprov

En färdig behållare skall provas enligt punkt A.19 (tillägg A) och resultatet skall uppfylla kraven däri.

8.6.10.   LBB-funktion

För behållarkonstruktioner som inte klarar 45 000 cykler när de provas enligt punkt 8.6.3. ovan, skall LBB-funktionsprov utföras enligt A.6 och resultatet skall uppfylla kraven däri.

8.6.11.   Tryckcykelprov vid extrema temperatur

En färdig behållare skall provas enligt punkt A.7 (tillägg A) och resultatet skall uppfylla kraven däri.

9.   HELT INLINDADE BEHÅLLARE AV CNG-3 TYP

9.1.   Allmänt

Under trycksättning har denna behållartyp ett uppträdande i vilket förskjutningen av kompositöverlindningen och metallstommen linjärt överlagras. På grund av olika tillverkningstekniker ger denna bilaga inte någon bestämd metod för konstruktionen. Fastställandet av läcka-före-bristning (LBB) skall ske enligt punkt A.6 (tillägg A). Tillåtna felstorlekar skall bestämmas enligt punkt 6.15.2. ovan.

9.2.   Konstruktionskrav

9.2.1.   Metallstomme

Kompressionsspänningen i stommen vid nolltryck och 15 °C skall inte få stommen att buckla eller skrynkla sig.

9.2.2.   Kompositöverlindning

Dragpåkänningen i fibrerna skall uppfylla kraven enligt punkt 6.5. ovan.

9.2.3.   Påkänningsanalys

Påkänningarna i tangentiell och longitudinell riktning i kompositen och stommen efter trycksättning skall beräknas. De tryck som används för dessa beräkningar skall vara noll, arbetstryck, 10 % av arbetstryck, provtryck och konstruktionens sprängningstryck. De gränser inom vilka det automatiska förspänningstrycket måste falla skall beräknas. Beräkningarna skall använda lämpliga analysmetoder med användning av tunnskalsteori som tar hänsyn till stommens ickelinjära egenskaper för att beräkna spänningsfördelningen vid halsen, övergångsområdena och den cylindriska delen av behållaren.

9.3.   Tillverkningskrav

Tillverkningskraven skall vara enligt punkt 8.3. ovan utom att överlindningen också skall innehålla spirallindade fibrer.

9.4.   Krav för produktionsprov

Kraven för produktionsprov skall vara enligt kraven i punkt 8.4. ovan.

9.5.   Partiprov för behållare

Partiproven skall ske enligt kraven i punkt 8.5. ovan.

9.6.   Konstruktionsprov för behållare

Konstruktionsprov för behållare skall ske enligt kraven i punkt 8.6. ovan, och punkt 9.6.1. nedan, utom att sprängningen av stommen i punkt 8.6. ovan inte krävs.

9.6.1.   Fallprov

En eller fler behållare skall fallprovas enligt punkt A.30 (tillägg A).

10.   HELKOMPOSITBEHÅLLARE AV TYP CNG-4

10.1.   Allmänt

I denna bilaga föreskrivs inte någon bestämd metod för konstruktion av behållare med polymerstommar på grund av den stora mängden möjliga behållarkonstruktioner.

10.2.   Konstruktionskrav

Konstruktionsberäkningar skall utföras för att styrka konstruktionens lämplighet. Dragpåkänningarna i fibrerna skall uppfylla kraven i punkt 6.5. ovan.

Koniska och raka gängor enligt punkt 6.10.2 eller 6.10.3. ovan skall användas på metallanslutningsklackarna.

Metallanslutningsklackarna med gängade öppningar skall klara ett vridmoment av 500 Nm utan att skada fastsättningen i den ickemetalliska stommen. Metallanslutningsklackarna som sitter i de ickemetalliska stommarna skall vara av material som är förenliga med de arbetsförhållanden som anges i punkt 4 i denna bilaga.

10.3.   Påkänningsanalys

Påkänningarna i tangentiell och longitudinell riktning i kompositen och stommen efter trycksättning skall beräknas. De tryck som används för dessa beräkningar skall vara noll, arbetstryck, provtryck och konstruktionens sprängningstryck. Beräkningarna skall använda lämpliga analysmetoder för att bestämma spänningsfördelningen i hela behållaren.

10.4.   Tillverkningskrav

Tillverkningskraven skall vara enligt punkt 8.3. ovan med undantag för att härdningstemperaturen för härdplasten skall vara minst 10 °C lägre än mjukningstemperaturen för plaststommen.

10.5.   Krav för produktionsprov

10.5.1.   Hydrostatiskt tryckprov

Varje färdig behållare skall bli hydrostatiskt tryckprovad enligt punkt A.11 (tillägg A). Tillverkaren skall ange den lämpliga gränsen för elastisk utvidgning vid det provtryck som används, men den elastisk utvidgningen får inte för någon behållare överstiga partiets medelvärde med mer än 10 %. Alla behållare som överskrider kassationsgränsen skall kasseras eller användas för partiprovsändamål.

10.5.2.   Läckageprovning

Varje färdig behållare skall läckageprovas enligt punkt A.10 (tillägg A) och resultatet skall uppfylla kraven däri.

10.6.   Partiprov för behållare

10.6.1.   Allmänt

Partiprovning skall utföras på färdiga behållare som är representativa för normal produktion och är kompletta med identifieringsmärken. En behållare skall slumpmässigt väljas ut från varje parti. Om fler behållare provas än vad som krävs enligt denna bilaga skall alla resultat dokumenteras. Åtminstone följande prov skall utföras på dem.

a)

Partimaterialprov.

En behållare, en stomme eller ett kontrollexemplar av stomme som är representativt för de färdiga behållarna, skall bli utsatt för följande prov:

i)

Dimensionerna skall jämföras med konstruktionsbeskrivningen.

ii)

Ett dragprov på plaststommen enligt punkt A.22 (tillägg A) och resultatet skall uppfylla kraven enligt konstruktionsbeskrivningen.

iii)

Smälttemperaturen på plaststommen skall provas enligt punkt A.23 (tillägg A) och resultatet skall uppfylla kraven enligt konstruktionsbeskrivningen.

iv)

När en skyddsbeläggning är en del av konstruktionen, skall beläggningen provas enligt punkt A.9.2 (tillägg A). När beläggningen inte uppfyller kraven i punkt A.9.2 (tillägg A), skall alla enheter i partiet kontrolleras för att ta bort behållare med samma fel. Beläggningen på alla felaktiga behållare kan tas bort med en metod som inte påverkar kompositlindningen och sedan kan behållarna beläggas på nytt. Partiprovet för beläggningen skall sedan göras om.

b)

Partisprängprov.

En behållare skall provas enligt kraven i punkt 7.4 b ovan.

c)

Periodiskt tryckcykelprov.

På en behållare skall anslutningsklacken vridprovas till 500 Nm enligt provmetoden i punkt A 25 (tillägg A). Behållaren skall sedan tryckcykelprovas enligt punkt 7.4 c ovan.

Efter den erforderliga tryckcyklingen skall behållaren läckageprovas enligt provmetoden som beskrivs i punkt A.10 (tillägg A) och resultatet skall uppfylla kraven däri.

10.7.   Konstruktionsprov för behållare

10.7.1.   Allmänt

Konstruktionssprov för behållare skall ske enligt kraven i punkterna 8.6., 10.7.2., 10.7.3. och 10.7.4 i denna bilaga, utom att LBB-funktionen i punkt 8.6.10. ovan inte krävs.

10.7.2.   Vridprov för anslutningsklacken

En behållare skall provas enligt punkt A.25 (tillägg A).

10.7.3.   Permeabilitetsprov

En behållare skall permeabilitetsprovas enligt punkt A.21 (tillägg A) och resultatet skall uppfylla kraven däri.

10.7.4.   Naturgascykelprov

En färdig behållare skall provas enligt punkt A.27 (tillägg A) och resultatet skall uppfylla kraven däri.

11.   MÄRKNING

11.1.   Bestämmelser för märkning

Tillverkaren skall förse varje behållare med tydlig och outplånlig märkning, minst 6 mm hög. Märkningen skall göras antingen med etiketter inlagda i plastbeläggningen, fastlimmade etiketter, instansning i tjockändan med stans som ger liten påverkan (”low stress stamp”) på konstruktionstyperna CNG-1 och CNG-2 eller någon kombination av ovan nämnda metoder. Självhäftande etiketter och deras fastsättning skall överensstämma med ISO 7225 (Precautionary Labels for Gas Cylinders) eller en likvärdig standard. Det är tillåtet att använda flera etiketter och dessa skall då placeras så att de inte skyms av monteringsfästen. Varje behållare som överenstämmer med denna bilaga skall märkas enligt följande:

a)

Obligatoriska uppgifter

i)

”ENDAST KOMPRIMERAD NATURGAS”:

ii)

”FÅR EJ ANVÄNDAS EFTER XX/XXXX”, angivande utgångsmånad och år (12).

iii)

Uppgifter om tillverkaren.

iv)

Behållaridentifikation (tillämpligt delnummer och serienummer unikt för varje behållare).

v)

Arbetstryck vid viss temperatur.

vi)

ECE-föreskriftsnummer, samt behållartyp och godkännandeintygets nummer.

vii)

De övertrycksanordningar eller ventiler som är godkända för användning på behållaren, eller metoderna för att få information om godkända brandskyddssystem.

viii)

När etiketter används, skall alla behållare ha unika identifikationsnummer stämplade på en synlig metallyta för att möjliggöra spårning om etiketten skulle förstöras.

b)

Ej obligatoriska uppgifter.

På en eller flera separata etiketter kan följande ej obligatoriska uppgifter ges:

i)

Gastemperaturområdet, till exempel –40 °C till 65 °C.

ii)

Behållarens nominella volym med två siffrors noggrannhet, till exempel 120 l.

iii)

Datum för ursprunglig provtryckning (månad och år).

Märkningarna skall placeras i ordning enligt listan men den särskilda placeringen kan variera för att passa det tillgängliga utrymmet. Ett acceptabelt exempel på obligatoriska uppgifter är följande:

ENDAST KOMPRIMERAD NATURGAS: FÅR EJ ANVÄNDAS EFTER:Tillverkare/delnummer/serienummer20 MPa/15 °CECE 110 CNG-2 (registreringsnummer)”Använd endast övertrycksanordningar som godkänts av tillverkaren”

12.   FÖRBEREDELSE FÖR LEVERANS

Före leverans från tillverkaren skall varje behållare vara invändigt rengjord och torkad. Behållare som inte genast försluts genom montering av en ventil, och säkerhetsanordningar om tillämpligt, skall ha pluggar, som förhindrar fukt och skyddar gängorna, insatta i alla öppningar. Rostskyddsmedel (till exempel oljebaserat) skall sprutas i alla stålbehållare och stommar innan de levereras.

Tillverkarens användningsintyg och alla nödvändiga uppgifter för att garantera rätt hantering, användning och driftskontroller av behållaren skall tillhandahållas köparen. Intyget skall innehålla de uppgifter som anges i tillägg D till denna bilaga.


(1)  Den amerikanska organisationen för provningsmetoder och material, ASTM (American Society for Testing and Materials).

(2)  Den brittiska standardiseringsorganisationen, BSI (British Standards Institution).

(3)  Internationella standardiseringsorganisationen, ISO (International Organization for Standardization).

(4)  Korrosionsorganisationen NACE (National Association of Corrosion Engineers).

(5)  Behövs inte om tillvägagångssättet med behållarsprickprov i punkt A.7 (tillägg A) används.

(6)  = krävs ej för behållare konstruerade enligt ISO 9809 (ISO 9809 har redan dessa prov).

(7)  = utom när ingen skyddsbeläggning används

(8)  = prov på material i stomme

(9)  = Provet behövs inte på metallkonstruktioner (CNG-1).

(10)  = Provet behövs bara på helkompositkonstruktioner (CNG-4).

(11)  = Provet behövs bara när längden ökar.

@

= Bara när tjockleken i förhållande till diametern ändras eller trycket förändras.

(12)  Utgångsdatumet får inte vara senare än den angivna livslängden. Utgångsdatum kan anbringas på behållaren när den levereras, under förutsättning att behållarna har förvarats på ett torrt ställe utan inre tryck.

Tillägg A

PROVMETODER

A.1.   Dragprov för stål och aluminium

Ett dragprov skall göras på material taget från den cylindriska delen av den färdiga behållaren med en rektangulär provbit formad enligt metoden som beskrivs i ISO 9809 för stål och ISO 7866 för aluminium. De två sidorna av provbiten som representerar behållarens inre och yttre yta skall inte bearbetas. Dragprovet skall utföras enligt ISO 6892.

Observera: Observera mätmetoden för töjning som beskrivs i ISO 6892, särskilt i de fall då dragprovbiten är avsmalnande, vilket orsakar en brottpunkt som inte ligger i mätlängdens mitt.

A.2.   Slagprov för stålbehållare och stålstommar

Slagprovet skall utföras på material taget från den cylindriska delen av den färdiga behållaren i form av tre provbitar enligt ISO 148. Slagprovsbitarna skall tas från behållarväggen i den riktning som anges i tabell 6.2 i bilaga 3. Jacket skall vara vinkelrätt mot behållarväggsytan. För längsgående prov skall provbiten maskinbearbetas överallt (på sex sidor). Om väggtjockleken inte tillåter en slutlig provbitsbredd av 10 mm, skall bredden vara så nära den nominella väggtjockleken som det är praktiskt möjligt. Provbitarna som tas i tvärgående riktning skall maskinbearbetas på bara fyra sidor, behållarväggens inre och yttre sida skall inte bearbetas.

A.3.   Spänningssprickprov för stål i sulfidhaltig miljö

Om inte annat sägs här skall NACE standarddragprov Metod A-NACE, som beskrivs i NACE standard TM0177–96, användas. Provningen skall utföras på små sträckbara prov med en livdiameter av 3,81 mm (0,150 tum) som maskinbearbetas fram från behållarväggen på en färdig behållare och placeras under konstant dragbelastning motsvarande 60 % av stålets angivna minsta sträckgräns, nedsänkt i en lösning av destillerat vatten buffrat med 0,5 massprocent natriumacetattrihydrat och justerat till ett initialt pH-värde om 4,0 med hjälp av ättiksyra.

Lösningen skall fortlöpande mättas vid normalt tryck och temperatur med vätesulfid vid 0,414 kPa (0,06 psia) (kvävebalanserat). Proven får inte brista under en provningstid på 144 timmar.

A.4.   Korrosionsprov för aluminium

Korrosionsprov för aluminiumlegeringar skall utföras enligt bilaga A till ISO/DIS 7866 och resultatet skall uppfylla kraven däri.

A.5.   Sprickprov vid kontinuerlig belastning för aluminium

Motståndskraften mot sprickor på grund av kontinuerlig belastning skall provas enligt bilaga D till ISO/DIS 7866 och resultatet skall uppfylla kraven däri.

A.6.   Prov av läcka-före-bristning-funktion (LBB)

Tre färdiga behållare skall tryckcyklas mellan högst 2 MPa och lägst 30 MPa med en hastighet som inte överskrider 10 cykler per minut.

Alla behållare skall gå sönder på grund av läckage.

A.7.   Tryckcykelprov vid omgivande temperatur

Färdiga behållare, med kompositlindningen fri från alla skyddsbeläggningar, skall cykelprovas utan att visa prov på bristning, läckage eller fibrer som repar upp sig, enligt följande:

a)

Anpassning under 48 timmar vid 0-tryck, 65 °C eller högre och 95 % eller högre relativ fuktighet. Syftet med detta krav skall anses uppfyllt om man besprutar med en fin vattenstråle eller vattendimma i en kammare med temperaturen 65 °C.

b)

Hydrostatisk trycksättning i 500 cykler gånger livslängden i år mellan högst 2 MPa och lägst 26 MPa vid minst 65 °C och 95 % fuktighet.

c)

Stabilising vid 0-tryck och omgivande temperatur.

d)

Trycksättning från mellan högst 2 MPa och lägst 20 MPa i 500 cykler gånger livslängden i år vid –40 °C eller lägre.

Tryckcyklingshastigheten under b) får inte överskrida 10 cykler per minut. Tryckcyklingshastigheten under d) får inte överskrida 3 cykler per minut såvida inte en tryckgivare monterats i själva behållaren. Lämpliga registreringsinstrument skall användas för att garantera att den lägsta temperaturen i vätskan bibehålls under lågtemperaturcyklingen.

Efter tryckcyklingen vid extrema temperaturer skall behållarna hydrostatiskt tryckas tills de går sönder enligt kraven i det hydrostatiska sprängprovet, och uppnå ett minsta sprängningstryck av 85 % av konstruktionens lägsta sprängningstryck. Behållare av typ CNG-4 skall innan den sprängprovas hydrostatiskt först läckprovas enligt punkt A.10 nedan.

A.8.   Brinellprov

Hårdhetsprov skall utföras på den parallella väggen vid mitten och vid den välvda änden på varje behållare eller stomme enligt ISO 6506. Provet skall utföras efter den sista värmebehandlingen och de hårdhetsvärden som då bestäms skall ligga i det område som anges för konstruktionen.

Beläggningsprov (obligatoriska om punkt 6.12 c i bilaga 3 används)

A.9.1.   Prestandaprovning av beläggningar

Beläggningarna skall utvärderas med användande av följande provmetoder, eller med likvärdig nationell standard:

i)

Vidhäftningsprov enligt ISO 4624 med metod A eller B, det som är lämpligast. Beläggningen skall uppvisa en vidhäftningsklass av antingen 4A eller 4B, det som är tillämpligt.

ii)

Böjbarhet enligt ASTM D522 Mandrel Bend Test of attached Organic Coatings (Bockningsprov för pålagda organiska beläggningar), med provmetod B med en 12,7 mm (0,5 tum) tapp med den angivna tjockleken vid –20 °C.

Provbitar för flexibilitetsprovet skall förbehandlas enligt ASTM D522 standard. Inga synliga sprickor får finnas.

iii)

Slagtålighet enligt ASTM D2794 Test Method for Resistance of Organic Coatings to the Effects of Rapid Deformation (Impact) (Provmetod för organiska beläggningars motståndskraft mot snabb deformation (slag)). Beläggningen skall vid rumstemperatur klara ett slagprov av 18 J (160 in-lbs).

iv)

Kemisk motståndskraft under provning i huvudsak enligt ASTM D 1308 Effect of Household Chemicals on Clear and Pigmented Organic Finishes (Påverkan av hushållskemikalier på ofärgade och färgade organiska ytor). Proven skall utföras med prov på öppen yta och 100 timmars exponering för lösning med 30 % svavelsyra (batterisyra med en specifik vikt av 1,219) och 24 timmars exponering för en polyalkalenglykol (till exempel bromsvätska). Beläggningen får inte visa några tecken på att lyfta sig, bilda blåsor eller mjukna. Vidhäftningsförmågan skall motsvara kraven för klass 3 när den provas enligt ASTM D3359.

v)

Minst 1 000 timmars exponering enligt ASTM G53 Standard Practice for Operating Light and Water – Exposure Apparatus (Fluorescent UV-Condensation Type) for Exposure of non-metallic materials (Standardförfarande för påverkan av ljus och vatten under drift – exponeringsapparat (av fluorescerande UV-förtätande typ) för exponering av ickemetalliska material). Det får inte finnas några tecken på blåsbildning och vidhäftningen skall uppfylla klass 3 när den provas enligt ISO 4624 Plastics and Varnishes – Pull-off Test for adhesion. Den största tillåtna glansförlusten är 20 %.

vi)

Minst 500 timmars exponering enligt ASTM B117 Test method of Salt Spray (Fog) Testing (Provningsmetod med saltspray (dimma)). Nedskärningen får inte överskrida 3 mm vid ritsmärket, det får inte finnas några tecken på blåsbildning och vidhäftningen skall uppfylla klass 3 när den provas enligt ASTM D3359.

vii)

Motståndskraft mot flisbildning vid rumstemperatur enligt ASTM D3170 Chipping Resistance of Coatings (Beläggningars motståndskraft mot flisbildning). Beläggningen skall klassas som 7A eller bättre och det får inte märkas någon påverkan på provytan.

A.9.2.   Beläggningspartiprov

i)

Beläggningstjocklek

Tjockleken på beläggningen skall uppfylla konstruktionskraven när den provas enligt ISO 2808.

ii)

Beläggningens vidhäftning

Beläggningens vidhäftningsförmåga skall mätas enligt ISO 4624 och skall ha lägst klass 4 när den mäts med antingen metod A eller B, det som är lämpligast.

A.10.   Läckageprov

Konstruktioner av typ CNG-4 skall läckageprovas med användande av följande förfarande (eller ett acceptabelt alternativ):

a)

Behållarna skall vara helt torkade och tryckta till arbetstryck med torr luft eller kvävgas och innehålla en spårbar gas såsom helium.

b)

Allt läckage, mätt var som helst, som överskrider 0,004 cm3/h skall vara orsak till kassering.

A.11.   Hydrostatiskt prov

Ett av följande alternativ skall användas:

Alternativ 1: Vattenmantelprov

a)

Behållaren skall provas hydrostatiskt till minst 1,5 gånger arbetstrycket. Provtrycket får inte i något fall överstiga det automatiska förspänningstrycket.

b)

Trycket skall behållas i minst 30 sekunder och tillräckligt länge för att få en fullständig utvidgning. Inre tryck som lagts till efter automatisk förspänning (auto-frettage) och före det hydrostatiskt provet får inte överskrida 90 % av provtrycket. Om provtrycket inte kan bibehållas på grund av fel på provapparaten, är det tillåtet att upprepa provet med en tryckökning på 700 kPa. Högst två sådana upprepningar är tillåtna.

c)

Tillverkaren skall ange de lämpliga gränserna för den permanenta volymökningen för använt tryck, men inte i något fall får den permanenta ökningen överstiga 5 % av den totala volymökningen under provtryckningen. För konstruktioner av typ CNG-4 skall den elastiska utvidgningen fastställas av tillverkaren. Alla behållare som överskrider kassationsgränsen skall kasseras eller användas för partiprovsändamål.

Alternativ 2: Trycksäkerhetsprov

Det hydrostatiska trycket i behållaren skall ökas gradvis och regelbundet tills provtrycket, minst 1,5 gånger arbetstrycket, har nåtts. Behållarprovtrycket skall hållas under tillräckligt lång tid (minst 30 sekunder) för att fastställa att det inte finns någon tendens till tryckminskning och att tätheten är garanterad.

A.12.   Hydrostatiskt trycksprängningsprov

a)

Hastigheten på tryckökningen får inte överskrida 1,4 MPa/s (200 psi/s) vid tryck som är högre än 80 % av konstruktionens sprängningstryck. Om tryckökningshastigheten vid tryck över 80 % av konstruktionens sprängningstryck överskrider 350 kPa/s (50 psi/s), måste antingen behållaren vara inkopplad mellan tryckkällan och tryckmätningsanordningen eller också måste man göra ett uppehåll på 5 sekunder vid konstruktionens lägsta sprängningstryck.

b)

Det lägsta tillåtna (beräknade) sprängningstrycket skall vara minst 45 MPa, och inte i något fall lägre än det som behövs för att uppfylla kravet på påkänningsförhållande. Det verkliga sprängningstrycket skall dokumenteras. Bristning får uppträda antingen i den cylindriska eller den halvsfäriska delen av behållaren.

A.13.   Tryckcykelprov vid omgivande temperatur

Tryckcykelprov skall utföras på följande sätt:

a)

Fyll behållaren som skall provas med ickefrätande vätska såsom olja, neutraliserat vatten eller glykol.

b)

Tryckcykla behållaren mellan högst 2 MPa och lägst 26 MPa med en hastighet som inte överskrider 10 cykler per minut.

Antalet cykler innan fel uppstår skall dokumenteras tillsammans med en beskrivning av felet och platsen där det börjande.

A.14.   Prov i syrahaltig miljö

Följande provningssätt skall tillämpas på en färdig behållare:

i)

Exponera en behållaryta som är 150 mm i diameter under 100 timmar för en lösning med 30 % svavelsyra (batterisyra med en specifik vikt av 1,219) medan behållartrycket hålls vid 26 MPa.

ii)

Behållaren skall sedan sprängas enligt det förfarande som anges i punkt A.12 ovan och uppnå ett lägsta sprängningstryck av 85 % av konstruktionen lägsta tillåtna sprängningstryck.

A.15.   Prov i öppen eld

A.15.1.   Allmänt

Proven i öppen eld är utformade för att visa att de färdiga behållarna kompletta med brandskyddssystem (behållarventil, övertrycksanordningar eller inbyggd värmeisolering) som angetts i konstruktionsbeskrivningen kommer att hindra behållaren från att brista när den provas under vissa specifika brandförhållanden. Stor försiktighet måste iaktas vid provning i öppen eld om behållaren skulle brista.

A.15.2.   Behållarens uppriggning

Behållaren skall placeras vågrätt med behållarens undre sida cirka 100 mm ovanför eldkällan.

Avskärmning av metall skall användas för att hindra flammorna från att direkt träffa behållarventiler, anslutningar eller övertrycksanordningar. Metallavskärmningen får inte vara i direkt kontakt med det angivna brandskyddssystemet (övertrycksanordningar eller behållarventil). Om det under provet uppstår fel på en ventil, anslutning eller rör som inte är en del av det avsedda skyddssystemet för konstruktionen skall detta göra resultatet ogiltigt.

A.15.3.   Eldkälla

En enhetlig eldkälla med 1,65 m längd skall ge direkta flamträffar på behållarytan över hela diametern.

Alla bränslen kan användas för eldkällan under förutsättning att de ger likformig värme och tillräckligt för att bibehålla den angivna provtemperaturen tills behållaren har tömts. Vid valet av bränsle skall hänsyn tas till luftföroreningsaspekter. Eldanordningen skall dokumenteras med tillräcklig noggrannhet för att garantera att den takt med vilken värme tillförs behållaren kan upprepas. Alla fel eller brister i eldkällan under provet gör resultatet ogiltigt.

A.15.4.   Tryck- och temperaturmätningar

Yttemperaturerna skall mätas av minst tre termoelement placerade längs behållarens botten och placerade högst 0,75 m från varandra. Avskärmning av metall skall användas för att hindra flammorna från att direkt träffa termoelementen. Alternativt kan termoelementen placeras i metallblock som är mindre än 25 mm i fyrkant.

Termoelementens temperatur och behållartrycket skall dokumenteras minst var 30:e sekund under provet.

A.15.5.   Allmänna provkrav

Behållaren skall fyllas med naturgas och provas i vågrätt läge vid

a)

arbetstryck,

b)

25 % av arbetstrycket.

Direkt efter tändning skall elden ge flamträffar på behållaren längs 1,65 m av eldkällan och över hela behållarens diameter. Inom 5 minuter efter tändning skall temperaturen vid minst en av termoelementen visa minst 590 °C. Denna lägsta temperatur skall bibehållas under resten av provet.

A.15.6.   Behållare som är 1,65 m eller kortare

Behållarens centrum skall placeras över eldkällans centrum.

A.15.7.   Behållare längre än 1,65 m

Om behållaren är utrustad med en övertrycksanordning i ena änden, skall eldkällan börja i behållarens andra ända. Om behållaren är utrustad med övertrycksanordningar i båda ändarna eller på mer än en plats längs behållaren, skall eldkällans centrum vara mittemellan de övertrycksanordningar som har det längsta horisontella avståndet.

Om behållaren dessutom är skyddad med värmeisolering, skall två provningar i öppen eld göras vid arbetstryck, en med eldkällans centrum under mitten på behållaren och den andra med eldens början vid en av behållarens ändar.

A.15.8.   Godkända resultat

Behållaren skall tömmas genom en övertrycksanordning.

A.16.   Genomträngningsprov

En behållare trycksatt till 20 MPa ±1 MPa med komprimerad gas skall genomträngas av en pansarbrytande kula med minst 7,62 mm diameter. Kulan skall helt genomtränga åtminstone behållarväggens ena sida. För konstruktionstyperna CNG-2, CNG-3 och CNG-4 skall kulan träffa behållaren med en ungefärlig vinkel av 45°. Behållaren skall inte uppvisa några tecken på splittring. Förlust av små materialbitar, var och en vägande under 45 gram, skall inte vara felorsak i provet. Den ungefärliga storleken på ingångs- och utgångshål och deras placering skall dokumenteras.

A.17.   Spricktoleransprov för komposit

På en färdig behållare av konstruktionstyperna CNG-2, CNG-3 och CNG-4 komplett med skyddsbeläggning skall sprickor skäras in i kompositens längdriktning. Sprickorna skall vara större än gränserna för visuell inspektion enligt tillverkaren.

Behållaren med sprickor skall sedan tryckcyklas från mindre än 2 MPa till minst 26 MPa i 3 000 cykler, följt av ytterligare 12 000 cykler vid omgivande temperatur. Behållaren får inte läcka eller spricka under de första 3 000 cyklerna, men får gå sönder genom läckage under de sista 12 000 cyklerna. Alla behållare som genomgått detta prov skall förstöras.

A.18.   Högtemperaturkrypprov

Detta prov krävs för alla konstruktioner av typ CNG-4, och för alla av typ CNG-2 och CNG-3 för vilka plastbindemedlets glasningstemperatur inte överskrider konstruktionsmaterialets högsta temperatur med minst 20 °C enligt punkt 4.4.2. i bilaga 3.

En färdig behållare skall provas enligt följande:

a)

Behållaren skall trycksättas till 26 MPa och hållas vid en temperatur av 100 °C under minst 200 timmar.

b)

Efter provet skall behållaren klara kraven i det hydrostatiska expansionsprovet A.11, läckageprovet A.10 och sprängprovet A.12 ovan.

A.19.   Påskyndat spänningsbrottprov

En färdig behållare av konstruktionstyperna CNG-2, CNG-3 och CNG-4 utan skyddsbeläggning skall hydrostatiskt tryckas till 26 MPa när den är nedsänkt i vatten med temperaturen 65 °C. Behållaren skall hållas vid detta tryck och denna temperatur under 1 000 timmar. Behållaren skall sedan tryckas till sprängning enligt det förfarande som anges i punkt A.12 ovan och uppnå ett minsta sprängningstryck av 85 % av konstruktionens lägsta tillåtna sprängningstryck.

A.20.   Slagskadeprov

En eller fler färdiga behållare skall fallprovas vid omgivande temperatur utan inre tryck eller monterade ventiler. Ytan på vilken behållarna faller skall vara en jämn, vågrät betongbeläggning eller golv. En behållare skall falla från vågrätt läge med undersidan 1,8 m över den yta på vilken den faller. En behållare skall falla lodrätt på varje ända och med en tillräcklig höjd över golvet eller beläggningen så att lägesenergin är 488 J, men höjden för den lägre änden får inte vara större än 1,8 m. En behållare skall falla med en vinkel om 45° på den rundade delen från en höjd sådan att tyngdpunkten är på 1,8 m. Om den lägre änden är närmare marken än 0,6 m, skall dock vinkeln ändras för att bibehålla en minsta höjd av 0,6 m och en tyngdpunkt på 1,8 m.

Efter fallprovet skall behållarna tryckcyklas från högst 2 MPa till minst 26 MPa under 1 000 cykler gånger livslängden i år. Under cyklingen får behållarna läcka men inte brista. Alla behållare som genomgått detta prov skall förstöras.

A.21.   Permeabilitetsprov

Provet behövs bara för konstruktionstypen CNG-4. En färdig behållare skall fyllas med komprimerad naturgas eller en blandning av 90 % kväve/10 % helium till arbetstryck, placerad i en kapslad förseglad kammare vid omgivande temperatur, läckagekontrollerad under tillräckligt lång tid för att fastställa den stationära genomträngningshastigheten. Permeabiliteten skall vara mindre än 0,25 ml naturgas eller helium per timme och volymsenhet i liter för behållaren.

A.22.   Hållfasthetsegenskaper för plaster

Elasticitetsgränsen och brottöjningen för material i plaststommar skall bestämmas vid –50 °C med ISO 3628 (Glass Reinforced Materials – Determination of Tensile Properties) och resultaten skall uppfylla kraven i punkt 6.3.6. i bilaga 3.

A.23.   Smälttemperaturen för plaster

Polymermaterial från färdiga stommar skall provas enligt metoden som beskrivs i ISO 306, och resultaten skall uppfylla kraven i punkt 6.3.6. i bilaga 3.

A.24.   Krav för övertrycksanordning

Övertrycksanordningar som specificeras av tillverkaren skall bevisas vara lämpliga för de arbetsförhållanden som listas i punkt 4 i bilaga 3 och genom följande prov:

a)

Ett provexemplar skall hållas vid en kontrollerad temperatur av minst 95 °C och ett tryck som inte understiger provtrycket (30 MPa) under 24 timmar. Vid slutet av provet skall det inte finnas något läckage eller synliga tecken på utträngning av ingjutna metalldelar som använts i konstruktionen.

b)

Ett provexemplar skall utmattningsprovas vid en tryckcykling långsam nog för att inte överskrida 4 cykler per minut enligt följande:

i)

Provexemplaret skall hållas vid 82 °C när det trycks 10 000 cykler mellan 2 MPa och 26 Mpa.

ii)

Provexemplaret skall hållas vid –40 °C när det trycks 10 000 cykler mellan 2 MPa och 20 MPa.

Vid slutet av detta prov får det inte finnas något läckage eller synliga tecken på utträngning av ingjutna metalldelar som använts i konstruktionen.

c)

Utsatta tryckhållande mässingskomponenter i övertrycksanordningar skall, utan att spricka av spänningskorrosion, motstå ett kvicksilvernitratprov enligt ASTM B154. Övertrycksanordningen skall nedsänkas under 30 minuter i en vattenhaltig kvicksilvernitratlösning innehållande 10 gram kvicksilvernitrat och 10 ml salpetersyra per liter lösning. Efter nedsänkningen skall övertrycksanordningen läckageprovas genom att ett lufttryck av 26 MPa läggs på under en minut under det att komponentens yttre läckage kontrolleras. Eventuellt läckage får inte överstiga 200 cm3/h.

d)

Utsatta tryckhållande stålkomponenter i övertrycksanordningar skall vara tillverkade av en legeringstyp som motstår sprickor på grund av spänningskorrosion orsakad av klorider.

A.25.   Vridprov för anslutningsklacken

Behållaren skall hållas fast så den inte kan rotera och ett vridmoment av 500 Nm skall anbringas på varje anslutningsklack på behållaren, först i åtdragande riktning, sen i urdragande riktning och slutligen åter i åtdragande riktning.

A.26.   Plastens skjuvhållfasthet

Plastmaterial skall provas på en provbit representativ för överlindningen enligt ASTM D2344 (Test Method for Apparent interlaminar Shear Strength of Parallel Fibre Composites by Short Beam Method) eller en likvärdig nationell standard. Efter 24 timmars vattenkokning skall kompositen ha en minsta skjuvhållfasthet av 13,8 MPa.

A.27.   Naturgascykelprov

En färdig behållare skall tryckcyklas med komprimerad naturgas från lägre än 2 MPa till arbetstryck under 300 cykler. Varje cykel, bestående av påfyllning och tömning av behållaren, får inte ta längre tid än en timme. Behållaren skall läckageprovas enligt punkt A.10 ovan och resultatet skall uppfylla kraven däri. Efter avslutad naturgascykling skall behållaren delas och man skall undersöka om det finns tecken på försvagning, till exempel utmattningssprickor eller elektrostatiska urladdningar på förbindelsen mellan stommen och anslutningsklacken.

Observera: Speciell hänsyn måste tas till säkerhet när detta prov utförs. Innan det utförs måste behållarna av denna konstruktion ha klarat provkraven i punkt A.12 ovan (hydrostatiskt sprängprov), punkt 8.6.3. i bilaga 3 (tryckcykelprov vid omgivande temperatur) och punkt A.21 ovan (permeabilitetsprov). Innan detta prov utförs, måste de specifika behållare som skall provas ha klarat provkraven i punkt A.10 ovan (läckageprov).

A.28.   Krav på manuell ventil

Ett provexemplar skall utmattningsprovas vid en tryckcykling långsam nog för att inte överskrida 4 cykler per minut enligt följande:

i)

Provexemplaret skall hållas vid 20 °C när det tryckcyklas i 2 000 cykler mellan 2 MPa och 26 MPa.

Tillägg B

(Ej fastställd)

Tillägg C

(Ej fastställd)

Tillägg D

RAPPORTMALLAR

Observera: Detta tillägg är inte en obligatorisk del av denna bilaga. Följande mallar skall användas:

1)

Tillverkningsrapport och överensstämmelseintyg – Skall vara klara, läsliga och ha samma utseende och format som mall 1.

2)

Rapport (1) om kemiska analyser av material till metalliska behållare, stommar eller anslutningsklackar – Viktig information som skall anges, identifiering etc.

3)

Rapport (1) om mekaniska egenskaper för material till metalliska behållare och stommar – Krävs för att rapportera alla prov som skall anges enligt denna standard.

4)

Rapport (1) om fysiska och mekaniska egenskaper för material till ickemetalliska stommar – Krävs för att rapportera alla prov som skall anges enligt denna standard.

5)

Rapport (1) om kompositanalyser – Krävs för att rapportera alla prov som skall anges enligt denna standard.

6)

Rapport om hydrostatiska prov, periodisk tryckcykling och sprängprov – Krävs för att rapportera alla prov som skall anges enligt denna standard.

Image


(1)  Rapportmallarna 2–6 skall tas fram av tillverkaren, och i dem måste behållarna och kraven klart identifieras. Varje rapport skall undertecknas av behörig myndighet och av tillverkaren.

TILLÄGG E

VERIFIERING AV PÅKÄNNINGSFÖRHÅLLANDEN MED TÖJNINGSGIVARE

1.   Förhållandet spänning/töjning är för fibrer alltid elastiskt, därför är kvoten mellan spänning och töjning alltid konstant.

2.   Töjningsgivare med stort mätområde krävs.

3.   Töjningsgivare skall placeras enligt riktningen på de fibrer på vilka de är monterade (dvs. med omlindade fibrer på behållarens utsida monteras givarna i lindningsriktningen).

4.   Metod 1 (gäller behållare som inte har högspänningslindning)

a)

Montera och kalibrera töjningsgivare före automatisk förspänning (auto-frettage).

b)

Mät töjningen vid automatisk förspänning (auto-frettage), 0-tryck efter automatisk förspänning, arbetstryck och då lägsta sprängningstryck har uppnåtts.

c)

Bekräfta att töjningen vid sprängningstryck dividerat med töjningen vid arbetstryck uppfyller kraven på påkänningsförhållande. För hybridkonstruktioner skall töjningen vid arbetstryck jämföras med töjningen vid bristning för behållare som är armerade med bara en fibertyp.

5.   Metod 2 (gäller alla behållare)

a)

Montera och kalibrera töjningsgivare vid 0-tryck efter lindning och automatisk förspänning (auto-frettage).

b)

Mät töjningarna vid 0-tryck, arbetstryck och minsta sprängningstryck.

c)

Skär isär behållaren, vid 0-tryck efter att töjningsmätningarna har utförts vid arbetstryck och minsta sprängningstryck och med töjningsgivarna övervakade, så att området som innehåller töjningsgivaren blir ca 12,5 cm lång. Mät töjningen sedan stommen avlägsnats.

d)

Justera töjningsavläsningarna vid 0-tryck, arbetstryck och minsta sprängningstryck med den töjning som mätts vid 0-tryck med och utan stommen.

e)

Bekräfta att töjningen vid sprängningstryck dividerat med töjningen vid arbetstryck uppfyller kraven på påkänningsförhållandet. För hybridkonstruktioner skall töjningen vid arbetstryck jämföras med töjningen vid bristning för behållare som är armerade med bara en fibertyp.

Tillägg F

SPRICKUTBREDNINGSMETOD

F.1.   Bestäm utmattningskänsliga ställen

Platserna och utmattningsfelens riktning i behållarna skall bestämmas genom lämpliga påkänningsanalyser eller genom fullskaliga utmattningsprov på färdiga behållare såsom krävs vid konstruktionsproven för varje konstruktionstyp. Om analys med finita element-metoden används, skall det utmattningskänsligaste stället identifieras med hjälp av platsen och riktningen för huvudspänningskoncentrationen i behållarväggen eller stommen vid arbetstryck.

F.2.   Läcka före bristning (LBB)

F.2.1.   Denna analys kan utföras för att fastställa

att den färdiga behållaren kommer att läcka om ett fel i behållaren eller stommen växer till en genomgående spricka. En bedömning av läcka-före-bristning skall utföras för behållarväggen. Om det utmattningskänsliga stället sitter på behållarens utsida, skall också en bedömning av läcka-före-bristning göras för detta ställe på ett sätt som skissas för nivå II i BS PD6493. Bedömningen skall innehålla följande steg:

a)

Mät den totala längden (dvs. huvudaxeln) på den uppkomna genom väggen gående sprickan (ofta ellipsformad) från de tre behållarna som cykelprovats enligt konstruktionsproven (enligt punkterna A.13 och A.14 i tillägg A) för varje konstruktionstyp. Använd den längsta spricklängden hos de tre behållarna i analysen. Utforma en halvelliptisk genomgående spricka med en huvudaxel som är två gånger den uppmätta längsta huvudaxeln och med den minsta axeln lika med 0,9 av väggtjockleken. Den halvelliptiska sprickan skall placeras på de ställen som anges i punkt A.6.7.1. i tillägg A. Sprickan skall vara orienterad så att den högsta huvuddragspänningen blir sprickdrivande.

b)

Påkänningsnivåerna i väggen/stommen vid 26 MPa som erhållits från påkänningsanalysen enligt punkt 6.6 i bilaga 3 skall användas för bedömningen. Lämpliga sprickdrivande krafter skall beräknas med användning av antingen sektion 9.2 eller 9.3 i BS PD6493.

c)

Brotthållfastheten i den färdiga behållaren eller stommen från en färdig behållare, som den bestämts vid rumstemperatur för aluminium och vid –40 °C för stål, skall fastställas med en standardiserad provmetod (antingen ISO/DIS 12737, ASTM 813–89 eller BS 7448) enligt sektion 8.4 och 8.5 i BS PD6493.

d)

Det plastiska kollapsförhållandet skall beräknas enligt sektion 9.4 i BS PD6493–91.

e)

Utformningen av felet skall vara acceptabelt enligt sektion 11.2 i BS PD6493–91.

F.2.2.   LBB genom sprängning av behållare med sprickor

Ett sprickprov skall utföras på behållarens sidovägg. Om de utmattningskänsliga ställena som bestämts i punkt F.1 (tillägg F) ligger utanför sidoväggen, skall sprickprovet också utföras där. Provningen görs enligt följande:

a)

Bestämning av spricklängden för läcka-före-bristning

Längden på LBB-sprickan på det utmattningskänsliga stället skall vara dubbelt så lång som maximilängden för den uppmätta erhållna genomgående sprickan från de tre behållarna som cykelprovats till bristning enligt konstruktionsproven för varje konstruktionstyp.

b)

Behållarsprickor

För konstruktionstypen CNG-1, som har det utmattningskänsliga stället i den cylindriska delen i axiell riktning, skall yttre sprickor maskinbearbetas fram longitudinellt, ungefär mitt på den cylindriska delen av behållaren. Sprickorna skall placeras vid mittsektionens minsta väggtjocklek grundad på tjockleksmätning på fyra punkter runt behållaren. För konstruktionstypen CNG-1 som har det utmattningskänsliga stället utanför den cylindriska delen, skall LBB-sprickan anvisas på den inre behållarytan i den utmattningskänsliga riktningen. För konstruktionstyperna CNG-2 och CNG-3 skall LBB-sprickan anvisas i metallstommen.

För sprickor som skall provas med konstant tryck skall sprickfräsen vara cirka 12,5 mm tjock med 45 graders vinkel och en spetsradie av högst 0,25 mm. Fräsens diameter skall vara 50 mm för behållare med en yttre diameter mindre än 140 mm och 65–80 mm för behållare med ytterdiameter större än 140 mm (en standard CVN-fräs rekommenderas).

Observera: Fräsen skall slipas regelbundet för att garantera att spetsradien uppfyller kraven. Sprickdjupet kan justeras för att få läckage med konstant trycksättning. Sprickan får inte utbreda sig mer än 10 % utanför den maskingjorda sprickan mätt på den yttre ytan.

c)

Provningsförfarande

Provet skall utföras med konstant tryck eller cykliskt tryck enligt följande:

i)

Konstant tryck till bristning

Behållaren skall tryckas hydrostatiskt tills trycket släpps ut från behållaren vid sprickan. Tryckningen skall utföras enligt A.12 (tillägg A).

ii)

Cykliskt tryck

Provningsförfarandet skall ske enligt kraven i punkt A.13. i tillägg A.

d)

Godkännandekrav för prov på behållare med sprickor

Behållaren godkänns i proven om följande villkor är uppfyllda:

i)

För monotont trycksättningssprängningsprov skall sprängningstrycket vara lika med eller mer än 26 MPa.

För monotont sprängningsprov får den totala spricklängden på den yttre ytan vara 1,1 gånger den ursprungliga maskinbearbetade längden.

ii)

Cykelprovade behållares uttmattningssprickor tillåts växa till mer än den ursprungliga maskinbearbetade längden. De måste dock gå sönder genom läckage. Sprickans tillväxt på grund av utmattning skall uppträda över minst 90 % av den ursprungliga maskinbearbetade sprickan.

Observera: Om dessa krav inte uppfylls (om fel uppstår under 36 MPa och felet är läckage), kan ett nytt prov göras med en mindre djup spricka. Också om en bristning uppstår vid ett tryck som är större än 26 MPa och sprickdjupet är litet kan ett nytt prov göras med en djupare spricka.

F.3.   Felstorlek för ickeförstörande undersökning (NDE)

F.3.1.   NDE-felstorlek genom konstruktionskritiska bedömningar

Beräkningar skall utföras enligt brittisk standard BS PD 6493, sektion 3, i följande steg:

a)

Anvisningen för utmattningssprickorna skall förläggas till det ställe i väggen/stommen, som har den högsta påkänningen, och utformas som plana sprickor.

b)

De pålagda spänningsnivåerna vid det utmattningskänsliga stället, på grund av tryck mellan 2 MPa och 20 MPa, skall fastställas från påkänningsanalysen såsom skissats i punkt F.1 i tillägg F.

c)

Böj- och membranspänningskomponenten kan användas separat.

d)

Det minsta antalet tryckcykler är 15 000.

e)

Utmattningssprickans utbredningsdata skall bestämmas i luft enligt ASTM E647. Sprickans plana utbredningsriktning skall vara i C–L riktningen (dvs. sprickplanet skall vara vinkelrätt mot omkretsen och ligga längs behållarens axel), vilket beskrivs i ASTM E399. Utbredningshastigheten skall bestämmas som ett genomsnitt för 3 provbitar som provats. När det finns utbredningsdata för utmattningssprickor för gällande material och arbetsvillkor, kan dessa användas för bedömningen.

f)

Storleken på spricktillväxten i tjockleksriktningen och längdriktningen för varje tryckcykel skall bestämmas enligt de steg som skissas i sektion 14.2 i BS PD6493-91, genom att integrera förhållandet mellan utmattningssprickans utbredningshastighet, enligt e) ovan, och storleken på de sprickdrivande krafterna som motsvarar den använda tryckcykeln.

g)

Genom att tillämpa ovanstående steg kan man beräkna det största tillåtna felets djup och längd. Detta skall inte få behållaren att gå sönder under den beräknade livslängden, varken genom utmattning eller bristning. Felstorleken för NDE skall vara högst så stor som den beräknade största felstorleken för konstruktionen.

F.3.2.   NDE-felstorlek genom cykling av behållare med sprickor

För konstruktioner av typerna CNG-1, CNG-2 och CNG-3 skall tre behållare som har konstgjorda fel som är större än de fel, i längd och djup, som kan upptäckas med NDE-kontrollmetoden som föreskrivs i punkt 6.15. i bilaga 3, tryckcyklas tills de går sönder enligt provmetoden i punkt A.13 (tillägg A). För konstruktioner av CNG-1 typ som har det utmattningskänsliga stället i den cylindriska delen skall sprickorna anvisas på sidoväggen. För konstruktioner av typ CNG-1 som har det utmattningskänsliga stället utanför sidoväggen och för konstruktionstyperna CNG-2 och CNG-3 skall inre sprickor anvisas. Inre sprickor kan göras genom maskinbearbetning före värmebehandling och förslutning av behållaränden.

Behållarna skall inte läcka eller brista på mindre än 15 000 cykler. Den tillåtna felstorleken för NDE skall vara mindre än den konstgjorda sprickan på det stället.

Tillägg G

BEHÅLLARTILLVERKARENS INSTRUKTIONER FÖR HANTERING, ANVÄNDNING OCH KONTROLL AV BEHÅLLARE

G.1.   Allmänt

Detta dokuments viktigaste funktion är att ge ledning till köpare, distributörer, installatörer och användare av behållaren för en säker användning under dess tilltänkta livstid.

G.2.   Distribution

Tillverkaren skall upplysa köparen om att instruktioner skall tillhandahållas alla parter som är inblandade i distribution, hantering, installation och användning av behållarna. Dokumentet får kopieras i tillräckligt antal för detta ändamål. Kopiorna skall dock märkas med referens till den levererade behållaren.

G.3.   Referens till gällande regler, standarder och bestämmelser

Speciella instruktioner kan bestämmas med hänvisning till nationella eller erkända regler, standard och bestämmelser.

G.4.   Behållarhantering

Regler för hantering skall tillhandahållas för att garantera att behållarna inte får oacceptabla skador eller förorenas under hantering.

G.5.   Installation

Installationsinstruktioner skall tillhandahållas för att garantera att behållarna inte får oacceptabla skador under installation och under normal drift under den beräknade livslängden.

Om monteringsinformation ges av tillverkaren skall instruktionerna när så är relevant innehålla information om till exempel hållarens konstruktion, användning av elastiskt packningsmaterial, rätt åtdragningsmoment och undvikande av direkt exponering av behållaren för omgivningen och för kemiska och mekaniska kontakter.

Om monteringsinformation inte ges av tillverkaren, skall tillverkaren göra köparen uppmärksam på möjliga långsiktiga skador från fordonets monteringssystem, till exempel: fordonets rörelser och behållarens utvidgning/hopdragning vid tryck- och temperaturförändringar vid användning.

Då så är tillämpligt skall köparen uppmärksammas på behovet av att utföra installationer så att vätskor och fasta föremål inte kan ansamlas och orsaka skador på behållarmaterialet.

Det skall anges vilken övertrycksventil som skall monteras.

G.6.   Användning av behållare

Tillverkaren skall fästa köparens uppmärksamhet på de avsedda användningsförhållanden som anges i denna standard, särskilt behållarens tillåtna antal tryckcykler, dess livslängd i år, gaskvalitetsbegränsningar och det högsta tillåtna trycket.

G.7.   Driftskontroller

Tillverkaren skall noga ange användarens skyldighet att iaktta kraven på behållarkontroller (till exempel omkontrollsintervall av behörig personal). Denna information skall överensstämma med godkännandekraven för konstruktionen.

Tillägg H

OMGIVNINGSPROV

H.1.   Tillämpningsområde

Omgivningsproven är avsedda att visa att CNG-behållare kan motstå exponeringen för omgivningen under ett fordon och tillfällig exponering för andra vätskor. Detta prov utvecklades av USA:s bilindustri som svar på behållarfel som börjat med spänningskorrosionssprickor i kompositöverdraget.

H.2.   Sammanfattning av provmetoden

En behållare förbehandlas först med en kombination av pendelslag och grusträffar för att simulera möjliga chassiförhållanden. Behållaren utsätts sedan för en sekvens nedsänkningar i simulerat vägsalt/surt regn, exponeras för andra vätskor, tryckcyklas och utsätts för höga och låga temperaturer. Vid provsekvensens avslutning trycks behållaren hydrauliskt tills den förstörs. Den kvarstående behållarstyrkan mot sprängning får inte vara mindre än 85 % av konstruktionens minsta tillåtna sprängningstryck.

H.3.   Behållarens uppsättning och förbehandling

Behållaren skall provas under omständigheter som är representativa för normal montering inklusive beläggningar (om tillämpligt), fästen och packningar och tryckanslutningar med samma typ av tätning (dvs. O-ringar) som används i drift. Fästen kan målas eller beläggas före installation för nedsänkningsprovet om de är målade eller belagda innan de installeras i fordon.

Behållarna kommer att provas horisontellt och delas längs den vågräta centrumlinjen i en ”övre” och en ”undre” del. Den undre delen av behållaren kommer att omväxlande nedsänkas i en miljö med vägsalt/surt regn och utsättas för varm och kall luft.

Den övre delen kommer att delas in i fem avgränsade delar och märkas för förbehandling och vätskeexponering. Ytorna skall nominellt vara 100 mm i diameter. Ytorna får inte överlappa varandra på behållarytan. När det är lämpligt för provning behöver ytorna inte vara orienterade längs en linje, men får inte överlappa den nedsänkta delen av behållaren.

Även om förbehandlingen och vätskeexponeringen sker på den cylindriska delen, skall hela behållaren, inklusive de rundade delarna, vara lika motståndskraftiga mot den omgivande miljön, som de exponerade områdena.

Figur H.1

Behållarens orientering och placering av exponeringsytor

Image

H.4.   Förbehandlingsutrustning

Följande apparater behövs för att förbehandla provbehållaren med pendelslag och stenskott.

a)

Pendelslag

Slagkroppen skall vara av stål och ha formen av en pyramid med liksidiga triangelytor och en kvadratisk bas, toppen och kanterna skall vara rundade med en radie av 3 mm. Slagpendelns centrum skall sammanfalla med pyramidens tyngdkraftcentrum. Dess avstånd från pendelns rotationsaxel skall vara 1 m. Pendelns totala massa i förhållande till slagcentrum skall vara 15 kg. Pendelenergin i slagögonblicket får inte vara mindre än 30 Nm och så nära detta värde som möjligt.

Vid pendelslag skall behållaren fixeras i läge med anslutningsklackarna eller med de tilltänkta monteringsfästena.

b)

Stenskott

Provuppställningen skall konstrueras enligt figur H.2. Utrustningens driftssätt skall följa beskrivningen i ASTM D3170 Chipping Resistance of Coatings (Standard provmetod för beläggningars motståndskraft mot flisbildning) med undantag för att behållaren får ha omgivande temperatur när den träffas av grus.

c)

Grus

Uppslammat väggrus som passerar genom ett 16 mm såll men inte ett 9,5 mm såll. Varje påläggning skall bestå av 550 ml sorterat grus (cirka 250 till 300 stenar).

Figur H.2

Stenskottsprov

Image

H.5.   Exponering för omgivningen

a)

Nedsänkningsmiljö

Vid angivet steg i denna provsekvens (tabell 1) skall behållaren placeras vågrätt med den undre tredjedelen av behållarens diameter nedsänkt i en simulerad surt regn/vägsaltslösning. Lösningen skall bestå av följande blandning:

Avjoniserat vatten:

Natriumklorid:

2,5 viktprocent ±0,1 procent

Kalciumklorid:

2,5 viktprocent ±0,1 procent

Svavelsyra:

Tillräckligt för att få en lösning med pH 4,0 ± 0,2

Lösningens nivå och pH skall justeras före varje provsteg som använder denna lösning.

Temperaturen i badet skall vara 21 ±5 °C. Under nedsänkningen skall den icke nedsänkta delen vara i omgivande luft.

b)

Exponering för andra vätskor

Vid ett visst steg i provsekvensen (tabell 1) skall varje markerad yta exponeras för en av fem olika lösningar under 30 minuter. Samma omgivning skall användas för varje ställe under hela provet. Lösningarna är följande:

Svavelsyra

19 volymprocent i vatten.

Natriumhydroxid

25 viktprocent i vatten.

Metanol/bensin

i förhållandet 30/70 %.

Ammoniumnitrat

28 viktprocent i vatten.

Spolarvätska för vindruta.

 

Provytan skall under exponeringen vara riktad uppåt. En kudde glasull, ett lager tjock (cirka 0,5 mm) och tillskuren till lämplig storlek skall placeras på provytan. Med en pipett tillförs provytan 5 ml av provvätskan. Ta bort glasullskudden efter tryckning av behållaren under 30 minuter.

H.6.   Provningsförhållanden

a)

Tryckcykel

Såsom anges i provsekvensen skall behållaren tryckcyklas mellan högst 2 MPa och lägst 26 MPa. Hela cykeln får inte vara kortare än 66 sekunder och skall innehålla ett 60 sekunders uppehåll vid 26 MPa. Den nominella cykelprocessen skall vara följande:

Tryckökning från ≤ 2 MPa till ≥ 26 MPa.

Uppehåll vid ≥ 26 MPa under minst 60 sekunder.

Tryckminskning från ≥ 26 MPa till ≤ 2 MPa.

Totala minsta cykeltid skall vara 66 sekunder.

b)

Tryckning vid exponering av andra vätskor

Efter påläggning av de andra vätskorna skall behållaren tryckas till minst 26 MPa under minst 30 minuter,

c)

Exponering för höga och låga temperaturer

Såsom anges i provsekvensen skall hela behållaren utsättas för luft med hög eller låg temperatur över hela den yttre ytan. Den låga lufttemperaturen skall vara högst –40 °C och den höga lufttemperaturen skall vara 82 °C ±5 °C. Vid den låga temperaturen skall vätsketemperaturen i CNG-1 behållare övervakas med termoelement i behållaren för att garantera att den håller högst –40 °C.

H.7.   Provningsförfarande

a)

Förbehandling av behållaren

Alla de fem markerade provytorna för exponering av andra vätskor på övre delen av behållaren skall förbehandlas med ett enda slag av pendelspetsen mitt i provytan. Efter detta slag skall de fem ytorna förbehandlas ytterligare med stenskott.

Den centrala delen av behållarens underdel, som skall nedsänkas, skall förbehandlas med ett slag av pendelspetsen på tre ställen cirka 150 mm från varandra.

Efter detta slag skall samma centrala del förbehandlas ytterligare med stenskott.

Behållaren skall inte vara trycksatt vid förbehandling.

b)

Provningssekvens och cykler

I tabell 1 anges sekvensen för exponering för omgivningen, antal tryckcykler och temperatur som skall användas.

Behållarytan skall inte tvättas eller torkas av mellan stegen.

H.8.   Godkända resultat

Efter ovanstående provsekvens skall behållaren provtryckas tills den går sönder enligt förfarandet i punkt A.12. Behållarens sprängningstryck får inte vara mindre än 85 % av konstruktionens minsta tillåtna sprängningstryck.

Tabell H.1

Provningsförhållanden och sekvens

Provsteg

Exponering för omgivningen

Antal tryckcykler

Temperatur

1

Andra vätskor

Omgivande

2

Nedsänkning

1 875

Omgivande

3

Luft

1 875

Hög

4

Andra vätskor

Omgivande

5

Nedsänkning

1 875

Omgivande

6

Luft

3 750

Låg

7

Andra vätskor

Omgivande

8

Nedsänkning

1 875

Omgivande

9

Luft

1 875

Hög

10

Andra vätskor

Omgivande

11

Nedsänkning

1 875

Omgivande


BILAGA 4A

BESTÄMMELSER FÖR GODKÄNNANDE AV AUTOMATVENTIL, KONTROLLVENTIL, ÖVERTRYCKSVENTIL, ÖVERTRYCKSANORDNING OCH FLÖDESBEGRÄNSNINGSVENTIL

1.   Syftet med denna bilaga är att fastställa bestämmelserna för godkännande av automatventilen, kontrollventilen, övertrycksventilen, övertrycksanordningen och flödesbegränsningsventilen.

2.   AUTOMATVENTILEN

2.1.   De material i automatventilen som är i kontakt med CNG under drift skall vara resistenta mot prov-CNG. För att bestyrka resistensen skall förfarandet som beskrivs i bilaga 5D användas.

2.2.   Driftspecifikationer

2.2.1.   Automatventilen skall vara så konstruerad att den klarar ett tryck som är 1,5 gånger arbetstrycket utan läckage eller deformation.

2.2.2.   Automatventilen skall vara så konstruerad att den är läckagesäker vid ett tryck som är 1,5 gånger arbetstrycket (MPa) (se bilaga 5B).

2.2.3.   Automatventilen skall i sitt normala driftsläge angivet av tillverkaren, underkastas 20 000 arbetsförlopp, sedan stängs den. Automatventilen skall förbli läckagesäker vid ett tryck som är 1,5 gånger arbetstrycket (MPa) (se bilaga 5B).

2.2.4.   Automatventilen skall vara gjord för att arbeta vid de temperaturer som anges i bilaga 5O.

2.3.   Det elektriska systemet, om sådant finns, skall vara isolerat från själva automatventilen. Isoleringsresistansen skall vara >10 MΩ.

2.4.   Automatventilen som aktiveras elektriskt skall var i ”stängt” läge när strömmen stängs av.

2.5.   Automatventilen måste klara de provningsförfarande för klassens komponenter som är bestämda enligt schemat i figuren 1–1 i punkt 2 i dessa föreskrifter.

3.   KONTROLLVENTIL

3.1.   De material i kontrollventilen som är i kontakt med CNG under drift skall vara resistenta mot prov-CNG. För att bestyrka resistensen skall förfarandet som beskrivs i bilaga 5D användas.

3.2.   Driftspecifikationer

3.2.1.   Kontrollventilen skall vara så konstruerad att den klarar ett tryck som är 1,5 gånger arbetstrycket (MPa) utan läckage eller deformation.

3.2.2.   Kontrollventilen skall vara så konstruerad att den är läckagesäker (utåt) vid ett tryck som är 1,5 gånger arbetstrycket (MPa) (se bilaga 5B).

3.2.3.   Kontrollventilen skall i sitt normala driftsläge, angivet av tillverkaren, underkastas 20 000 arbetsförlopp, sedan stängs den. Kontrollventilen skall förbli läckagesäker (utåt) vid ett tryck som är 1,5 gånger arbetstrycket (MPa) (se bilaga 5B).

3.2.4.   Kontrollventilen skall vara gjord för att arbeta vid de temperaturer som anges i bilaga 5O.

3.3.   Kontrollventilen måste klara de provningsförfaranden för klassens komponenter som är bestämda enligt schemat i figuren 1–1 i punkt 2 i dessa föreskrifter.

4.   ÖVERTRYCKSVENTILEN OCH ÖVERTRYCKSANORDNINGEN

4.1.   De material i övertrycksventilen och övertrycksanordningen som är i kontakt med CNG under drift skall vara resistenta mot prov-CNG. För att bestyrka resistensen skall förfarandet som beskrivs i bilaga 5D användas.

4.2.   Driftspecifikationer

4.2.1.   Övertrycksventilen och övertrycksanordningen av klass 0 skall vara så konstruerade att de klarar ett tryck som är 1,5 gånger arbetstrycket (MPa).

4.2.2.   Övertrycksventilen och övertrycksanordningen av klass 1 skall vara så konstruerade att de är läckagesäkra vid ett tryck som är 1,5 gånger arbetstrycket (MPa) med utloppen avstängda.

4.2.3.   Övertrycksventilen och övertrycksanordningen i klass 1 och klass 2 skall vara så konstruerade att de är läckagesäkra vid dubbla arbetstrycket med utloppen avstängda (se bilaga 5B).

4.2.4.   Övertrycksanordningen skall vara konstruerad så att säkringen öppnar vid en temperatur av 110 °C ±10 °C.

4.2.5.   Övertrycksventilen av klass 0 skall vara konstruerad för att arbeta vid temperaturer från –40 °C till 85 °C.

4.3.   Övertrycksventilen och övertrycksanordningen måste klara de provningsförfaranden för klassens komponenter som är bestämda enligt schemat i figuren 1–1 i punkt 2 i dessa föreskrifter.

5.   FLÖDESBEGRÄNSNINGSVENTILEN

5.1.   De material i flödesbegränsningsventilen som är i kontakt med CNG under drift skall vara resistenta mot prov-CNG. För att bestyrka resistensen skall det förfarande som beskrivs i bilaga 5D användas.

5.2.   Driftspecifikationer

5.2.1.   Flödesbegränsningsventilen, om den inte är inbyggd i behållaren, skall vara så konstruerad att den klarar ett tryck som är 1,5 gånger arbetstrycket (MPa).

5.2.2.   Flödesbegränsningsventilen skall vara konstruerad så att den är läckagesäker vid ett tryck som är 1.5 gånger arbetstrycket (MPa).

5.2.3.   Flödesbegränsningsventilen skall vara gjord för att arbeta vid de temperaturer som anges i bilaga 5O.

5.3.   Flödesbegränsningsventilen skall monteras inuti behållaren.

5.4.   Flödesbegränsningsventilen skall vara konstruerad med en förbikoppling för att tillåta tryckutjämning.

5.5.   Flödesbegränsningsventilen skall stänga av vid en tryckskillnad över ventilen av 650 kPa.

5.6.   När flödesbegränsningsventilen är i avstängt läge skall flödet genom förbikopplingen inte överskrida 0,05 cm3/min, vid en tryckdifferans om 10 000 kPa.

5.7.   Anordningen måste efterkomma de provningsförfaranden för klassens komponenter som är bestämda enligt schemat i figuren 1–1 i punkt 2 i dessa föreskrifter, med undantag för övertryck, yttre läckage, prov för motståndskraft mot torka och ozonåldring.

6.   MANUELL VENTIL

6.1.   Den manuella ventilanordningen av klass 0 skall vara så konstruerad att den klarar ett tryck som är 1,5 gånger arbetstrycket.

6.2.   Den manuella ventilanordningen av klass 0 skall vara konstruerad för att arbeta vid temperaturer från –40 °C till 85 °C.


BILAGA 4B

BESTÄMMELSER FÖR GODKÄNNANDE AV BÖJLIGA BRÄNSLELEDNINGAR ELLER SLANGAR

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Syftet med denna bilaga är att fastställa bestämmelserna för godkännande av böjliga slangar för användning med CNG.

Denna bilaga omfattar tre böjliga slangtyper:

i)

Högtrycksslangar (klass 0).

ii)

Mellantrycksslangar (klass 1).

iii)

Lågtrycksslangar (klass 2).

1.   HÖGTRYCKSSLANGAR KLASS 0

1.1.   Allmänna specifikationer

1.1.1.   Slangen skall vara så konstruerad att den klarar ett tryck som är 1,5 gånger arbetstrycket (MPa).

1.1.2.   Slangen skall vara gjord för att arbeta vid de temperaturer som anges i bilaga 5O.

1.1.3.   Innerdiametern skall vara i överensstämmelse med tabell 1 i ISO standard 1307.

1.2.   Slangkonstruktion

1.2.1.   Slangen måste innesluta en slätborrad inre slang och vara täckt med lämpligt syntetmaterial, armerad med ett eller flera mellanlager.

1.2.2.   Armeringen måste ha ett skydd mot korrosion.

Om ett korrosionsäkert material används (till exempel rostfritt stål) behövs inget skydd.

1.2.3.   Inre slangen och höljet måste vara jämna och fria från porer, hål och främmande inslag.

En avsiktligt uppkommen punktering i höljet skall inte anses som en defekt.

1.2.4.   Höljet måste avsiktligt perforeras för att undvika att bubblor bildas.

1.2.5.   När höljet är perforerat och armeringen är gjord av icke korrosionsskyddat material, måste armeringen skyddas mot korrosion.

1.3.   Specifikationer och prov för inre slangen

Draghållfasthet och förlängning för gummimaterial och termoelaster (TPE)

1.3.1.1.   Draghållfasthet och förlängning vid brott enligt ISO 37. Draghållfastheten får inte vara lägre än 20 MPa och förlängningen vid brott inte mindre än 250 %.

1.3.1.2.   Motståndskraft mot n-pentan enligt ISO 1817 med följande villkor:

i)

Medium: n-pentan.

ii)

Temperatur: 23 °C (tolerans enligt ISO 1817).

iii)

Nedsänkningstid: 72 timmar.

Krav:

i)

Största volymändring 20 %.

ii)

Största ändring i draghållfasthet 25 %.

iii)

Största ändring i förlängning vid brott 30 %.

Efter lagring i luft med en temperatur av 40 °C under 48 timmar skall vikten jämfört med det ursprungliga värdet inte ha minskat med mer än 5 %.

1.3.1.3.   Motståndskraft mot åldring enligt ISO 188 med följande villkor:

i)

Temperatur: 115 °C (provtemperatur = högsta arbetstemperatur –10 °C).

ii)

Exponeringstid: 24 och 336 timmar.

Efter åldring skall provexemplaren konditioneras vid 23 °C och 50 % relativ luftfuktighet i minst 21 dagar före den draghållfasthetsprovning som föreskrivs i punkt 1.3.1.1.

Krav:

i)

Största ändring i draghållfasthet 35 % efter 336 timmars åldring jämfört med draghållfastheten hos material som åldrats i 24 timmar.

ii)

Största ändring i förlängning vid brott 25 % efter 336 timmars åldring jämfört med förlängning vid brott hos material som åldrats i 24 timmar.

Draghållfasthet och förlängning vid brott särskilt för termoplastiskt material

1.3.2.1.   Draghållfasthet och förlängning vid brott enligt ISO 527–2 med följande villkor:

i)

Provtyp: typ 1 BA.

ii)

Töjningshastighet: 20mm/min.

Materialet skall konditioneras i minst 21 dagar vid 23 °C och 50 % relativ luftfuktighet före provning.

Krav:

i)

Draghållfasthet minst 20 MPa.

ii)

Förlängning vid brott minst 100 %.

1.3.2.2.   Motståndskraft mot n-pentan enligt ISO 1817 med följande villkor:

i)

Medium: n-pentan.

ii)

Temperatur: 23 °C (toleranser enligt ISO 1817).

iii)

Nedsänkningstid: 72 timmar.

Krav:

i)

Största volymförändring: 2 %.

ii)

Största förändring av draghållfasthet: 10 %.

iii)

Största förändring av förlängning vid brott: 10 %.

Efter lagring i luft vid en temperatur på 40 °C i 48 timmar får massan jämfört med den ursprungliga massan inte ha minskat med mer än 5 %.

1.3.2.3.   Motståndskraft mot åldring enligt ISO 188 med följande villkor:

i)

Temperatur: 115 °C (provtemperatur = högsta arbetstemperatur –10 °C).

ii)

Exponeringstid: 24 och 336 timmar.

Efter åldring skall provexemplaren konditioneras vid 23 °C och 50 % relativ luftfuktighet i minst 21 dagar före den draghållfasthetsprovning som föreskrivs i punkt 1.3.2.1.

Krav:

i)

Största ändring i draghållfasthet 35 % efter 336 timmars åldring jämfört med draghållfastheten hos material som åldrats i 24 timmar.

ii)

Största ändring i förlängning vid brott 25 % efter 336 timmars åldring jämfört med förlängning vid brott hos material som åldrats i 24 timmar.

1.4.   Specifikationer och provmetod för ytterhöljet

Draghållfasthet och förlängning för gummimaterial och termoelaster (TPE)

1.4.1.1.   Draghållfasthet och förlängning vid brott enligt ISO 37. Draghållfastheten får inte vara lägre än 10 MPa och förlängningen vid brott inte mindre än 250 %.

1.4.1.2.   Motståndskraft mot n-hexan enligt ISO 1817 med följande villkor:

i)

Medium: n-hexan.

ii)

Temperatur: 23 °C (tolerans enligt ISO 1817).

iii)

Nedsänkningstid: 72 timmar.

Krav:

i)

Största volymändring 30 %.

ii)

Största ändring i draghållfasthet 35 %.

iii)

Största ändring i förlängning vid brott 35 %.

1.4.1.3.   Motståndskraft mot åldring enligt ISO 188 med följande villkor:

i)

Temperatur: 115 °C (provtemperatur = högsta arbetstemperatur –10 °C)

ii)

Exponeringstid: 24 och 336 timmar.

Efter åldring skall provexemplaren konditioneras vid 23 °C och 50 % relativ luftfuktighet i minst 21 dagar före den draghållfasthetsprovning som föreskrivs i punkt 1.4.1.1.

Krav:

i)

Största ändring i draghållfasthet 35 % efter 336 timmars åldring jämfört med draghållfastheten hos material som åldrats i 24 timmar.

ii)

Största ändring i förlängning vid brott 25 % efter 336 timmars åldring jämfört med förlängning vid brott hos material som åldrats i 24 timmar.

Draghållfasthet och förlängning särskilt för termoelaster (TPE)

1.4.2.1.   Draghållfasthet och förlängning vid brott enligt ISO 527–2 med följande villkor:

i)

Provtyp: typ 1 BA.

ii)

Töjningshastighet: 20mm/min.

Materialet skall konditioneras i minst 21 dagar vid 23 °C och 50 % relativ luftfuktighet före provning.

Krav:

i)

Draghållfasthet minst 20 MPa.

ii)

Förlängning vid brott minst 100 %.

1.4.2.2.   Motståndskraft mot n-hexan enligt ISO 1817 med följande villkor:

i)

Medium: n-hexan.

ii)

Temperatur: 23 °C (toleranser enligt ISO 1817).

iii)

Nedsänkningstid: 72 timmar.

Krav:

i)

Största volymförändring: 2 %.

ii)

Största förändring av draghållfasthet: 10 %.

iii)

Största förändring av förlängning vid brott: 10 %.

Efter lagring i luft vid en temperatur på 40 °C i 48 timmar får massan jämfört med den ursprungliga massan inte ha minskat med mer än 5 %.

1.4.2.3.   Motståndskraft mot åldring enligt ISO 188 med följande villkor:

i)

Temperatur: 115 °C (provtemperatur = högsta arbetstemperatur –10 °C).

ii)

Exponeringstid: 24 och 336 timmar.

Efter åldring skall provexemplaren konditioneras vid 23 °C och 50 % relativ luftfuktighet i minst 21 dagar före den draghållfasthetsprovning som föreskrivs i punkt 1.4.2.1.

Krav:

i)

Största ändring i draghållfasthet 20 % efter 336 timmars åldring jämfört med draghållfastheten hos material som åldrats i 24 timmar.

ii)

Största ändring i förlängning vid brott 50 % efter 336 timmars åldring jämfört med förlängning vid brott hos material som åldrats i 24 timmar.

Motståndskraft mot ozon

1.4.3.1.   Detta prov måste utföras enligt ISO standard 1431/1.

1.4.3.2.   Provbitarna, som måste vara uttöjda 20 %, skall bli utsatta för luft vid 40 °C med en ozonkoncentration av 0,5 ppm under 120 timmar.

1.4.3.3.   Inga sprickor i provbitarna är tillåtna.

1.5.   Specifikationer för frånkopplad slang

Gastäthet (genomtränglighet)

1.5.1.1.   En slang med en fri längd på en meter skall kopplas till en behållare fylld med flytande propan, med en temperatur av 23 °C ±2 °C.

1.5.1.2.   Provet måste utföras i överensstämmelse med metoden som beskrivs i ISO standard 4080.

1.5.1.3.   Läckaget genom slangens vägg får inte överskrida 95 cm3 per meter slang per dygn.

Motståndskraft vid låg temperatur

1.5.2.1.   Provet måste utföras i överensstämmelse med den metod som beskrivs i ISO standard 4672–1978 metod B.

Provtemperatur:

–40 °C ±3 °C

eller

–20 °C ±3 °C, om det är tillämpligt.

1.5.2.3.   Ingen sprickbildning eller bristning tillåts.

Böjningsprov

1.5.3.1.   En tom slang med en längd av cirka 3,5 m måste kunna klara det här nedan beskrivna alternerande-böjningsprovet 3 000 gånger utan att gå sönder. Efter provet måste slangen kunna klara provtrycket enligt punkt 1.5.4.2. Provningen skall utföras både på ny slang och efter åldring enligt ISO 188 på det sätt som anges i punkt 1.4.2.3 och sedan enligt ISO 1817 på det sätt som anges i punkt 1.4.2.2.

Figur 1

(endast exempel)

Image

Slangens innerdiameter

[mm]

Böjningsradie

[mm]

(Fig. 1)

Avstånd mellan nav [mm]

(Fig. 1)

Lodrätt

b

Vågrätt

a

upp till 13

102

241

102

13–16

153

356

153

16–20

178

419

178

1.5.3.3.   Provmaskinen (figur 1) skall bestå av en stålram, försedd med två trähjul, med en ringbredd av cirka 130 mm.

Hjulens omkrets måste ha en skåra som styrning för slangen.

Hjulens radie, mätt i botten av skåran, måste vara enligt punkt 1.5.3.2.

Det vågräta mittplanet för båda hjulen måste ligga i samma lodräta plan och avståndet mellan hjulcentra måste vara enligt punkt 1.5.3.2.

Varje hjul måste kunna rotera fritt runt sitt nav.

En framdrivningsmekanism (betecknad propulsion mechanism i figur 1) drar slangen över hjulen med en hastighet av fyra hela rörelser per minut.

1.5.3.4.   Slangen skall monteras på hjulen i S-form (se figur 1).

Den ände som löper över det övre hjulet skall vara försedd med tillräcklig vikt för att få en perfekt anslutning av slangen mot hjulen. Den del som löper över det undre hjulet är kopplad till framdrivningsmekanismen.

Mekanismen måste justeras så att slangen rör sig totalt 1,2 m åt båda hållen.

Hydrauliskt provtryck och uppfyllande av krav på minsta sprängningstryck

1.5.4.1.   Provet måste utföras i överensstämmelse med den metod som beskrivs i ISO standard 1402.

1.5.4.2.   Provtrycket på 1,5 gånger arbetstrycket (MPa) skall läggas på under 10 minuter utan något läckage.

1.5.4.3.   Sprängtrycket får inte vara lägre än 45 MPa.

1.6.   Kopplingar

1.6.1.   Kopplingarna skall göras av stål eller mässing och ytan måste vara korrosionssäker.

Kopplingarna måste vara påkrympta.

1.6.2.1.   Svivelmuttern måste ha UNF-gänga.

1.6.2.2.   Svivelmutterns tätningskona måste ha en vinkel av 45°.

1.6.2.3.   Kopplingarna får utformas som svivelmuttertyp eller snabbkopplingstyp.

1.6.2.4.   Det skall vara omöjligt att koppla loss snabbkopplingstypen utan särskilda åtgärder eller för ändamålet särskilt avsedda verktyg.

1.7.   Montering av slang och kopplingar

1.7.1.   Kopplingarnas konstruktion måste vara sådan att man inte behöver skala av höljet om inte slangens armering består av korrosionsäkert material.

Den monterade slangen skall utsättas för ett impulsprov enligt ISO standard 1436.

1.7.2.1.   Provet skall avslutas med cirkulerande olja med en temperatur av 93 °C och ett minsta tryck av 26 MPa.

1.7.2.2.   Slangen skall utsättas för 150 000 impulser.

1.7.2.3.   Efter impulsprovet måste slangen kunna motstå provtrycket såsom nämndes i punkt 1.5.5.2.

Gastäthet

1.7.3.1.   Den monterade slangen (slang med kopplingar) måste under fem minuter motstå ett gastryck av 1,5 gånger arbetstrycket (MPa) utan något läckage.

1.8.   Märkningar

Varje slang måste, med mellanrum mindre än 0,5 m, ha följande lättläsliga och outplånliga identifieringsmärkningar bestående av bokstäver, figurer eller symboler:

1.8.1.1.   Handelsnamnet eller tillverkarens märke.

1.8.1.2.   Tillverkningsår och -månad.

1.8.1.3.   Storleken och typmärket.

1.8.1.4.   Märkningen ”CNG-klass 0”.

1.8.2.   Varje koppling skall ha handelsnamnet eller fabrikatet på monteringstillverkaren.

2.   MELLANTRYCKSSLANGAR KLASS 1

2.1.   Allmänna specifikationer

2.1.1.   Slangen skall vara konstruerad så att den klarar ett arbetstryck på 3 MPa.

2.1.2.   Slangen skall vara gjord för att arbeta vid de temperaturer som anges i bilaga 5O.

2.1.3.   Innerdiametern skall vara i överensstämmelse med tabell 1 i ISO standard 1307.

2.2.   Slangkonstruktion

2.2.1.   Slangen måste innesluta en slätborrad inre slang och vara täckt med lämpligt syntetmaterial, armerad med ett eller flera mellanlager.

2.2.2.   Armeringen måste ha ett skydd mot korrosion.

Om ett korrosionsäkert material används (till exempel rostfritt stål) behövs inget skydd.

2.2.3.   Inre slangen och höljet måste vara jämna och fria från porer, hål och främmande inslag.

En avsiktligt uppkommen punktering i höljet skall inte anses som en defekt.

2.3.   Specifikationer och prov för inre slangen

Draghållfasthet och förlängning för gummimaterial och termoelaster (TPE)

2.3.1.1.   Draghållfasthet och förlängning vid brott enligt ISO 37. Draghållfastheten får inte vara lägre än 10 MPa och förlängningen vid brott inte mindre än 250 %.

2.3.1.2.   Motståndskraft mot n-pentan enligt ISO 1817 med följande villkor:

i)

Medium: n-pentan.

ii)

Temperatur: 23 °C (tolerans enligt ISO 1817).

iii)

Nedsänkningstid: 72 timmar.

Krav:

i)

Största volymändring 20 %.

ii)

Största ändring i draghållfasthet 25 %.

iii)

Största ändring i förlängning vid brott 30 %.

Efter lagring i luft med en temperatur av 40 °C under 48 timmar skall vikten jämfört med det ursprungliga värdet inte ha minskat med mer än 5 %.

2.3.1.3.   Motståndskraft mot åldring enligt ISO 188 med följande villkor:

i)

Temperatur: 115 °C (provtemperatur = högsta arbetstemperatur –10 °C).

ii)

Exponeringstid: 24 och 336 timmar.

Efter åldring skall provexemplaren konditioneras vid 23 °C och 50 % relativ luftfuktighet i minst 21 dagar före den draghållfasthetsprovning som föreskrivs i punkt 2.3.1.1.

Krav:

i)

Största ändring i draghållfasthet 35 % efter 336 timmars åldring jämfört med draghållfastheten hos material som åldrats i 24 timmar.

ii)

Största ändring i förlängning vid brott 25 % efter 336 timmars åldring jämfört med förlängning vid brott hos material som åldrats i 24 timmar.

Draghållfasthet och förlängning vid brott särskilt för termoplastiskt material

2.3.2.1.   Draghållfasthet och förlängning vid brott enligt ISO 527–2 med följande villkor:

i)

Provtyp: typ 1 BA.

ii)

Töjningshastighet: 20mm/min.

Materialet skall konditioneras i minst 21 dagar vid 23 °C och 50 % relativ luftfuktighet före provning.

Krav:

i)

Draghållfasthet minst 20 MPa.

ii)

Förlängning vid brott minst 100 %.

2.3.2.2.   Motståndskraft mot n-pentan enligt ISO 1817 med följande villkor:

i)

Medium: n-pentan.

ii)

Temperatur: 23 °C (toleranser enligt ISO 1817).

iii)

Nedsänkningstid: 72 timmar.

Krav:

i)

Största volymförändring: 2 %.

ii)

Största förändring av draghållfasthet: 10 %.

iii)

Största förändring av förlängning vid brott: 10 %.

Efter lagring i luft vid en temperatur på 40 °C i 48 timmar får massan jämfört med den ursprungliga massan inte ha minskat med mer än 5 %.

2.3.2.3.   Motståndskraft mot åldring enligt ISO 188 med följande villkor:

i)

Temperatur: 115 °C (provtemperatur = högsta arbetstemperatur –10 °C).

ii)

Exponeringstid: 24 och 336 timmar.

Efter åldring skall provexemplaren konditioneras vid 23 °C och 50 % relativ luftfuktighet i minst 21 dagar före den draghållfasthetsprovning som föreskrivs i punkt 2.3.2.1.

Krav:

i)

Största ändring i draghållfasthet 35 % efter 336 timmars åldring jämfört med draghållfastheten hos material som åldrats i 24 timmar.

ii)

Största ändring i förlängning vid brott 25 % efter 336 timmars åldring jämfört med förlängning vid brott hos material som åldrats i 24 timmar.

2.4.   Specifikationer och provmetod för ytterhöljet

Draghållfasthet och förlängning för gummimaterial och termoelaster (TPE)

2.4.1.1.   Draghållfasthet och förlängning vid brott enligt ISO 37. Draghållfastheten får inte vara lägre än 10 MPa och förlängningen vid brott inte mindre än 250 %.

2.4.1.2.   Motståndskraft mot n-hexan enligt ISO 1817 med följande villkor:

i)

Medium: n-hexan.

ii)

Temperatur: 23 °C (tolerans enligt ISO 1817).

iii)

Nedsänkningstid: 72 timmar.

Krav:

i)

Största volymändring 30 %.

ii)

Största ändring i draghållfasthet 35 %.

iii)

Största ändring i förlängning vid brott 35 %.

2.4.1.3.   Motståndskraft mot åldring enligt ISO 188 med följande villkor:

i)

Temperatur: 115 °C (provtemperatur = högsta arbetstemperatur –10 °C)

ii)

Exponeringstid: 24 och 336 timmar.

Efter åldring skall provexemplaren konditioneras vid 23 °C och 50 % relativ luftfuktighet i minst 21 dagar före den draghållfasthetsprovning som föreskrivs i punkt 2.4.1.1.

Krav:

i)

Största ändring i draghållfasthet 35 % efter 336 timmars åldring jämfört med draghållfastheten hos material som åldrats i 24 timmar.

ii)

Största ändring i förlängning vid brott 25 % efter 336 timmars åldring jämfört med förlängning vid brott hos material som åldrats i 24 timmar.

Draghållfasthet och förlängning särskilt för termoelaster (TPE)

2.4.2.1.   Draghållfasthet och förlängning vid brott enligt ISO 527–2 med följande villkor:

i)

Provtyp: typ 1 BA.

ii)

Töjningshastighet: 20mm/min.

Materialet skall konditioneras i minst 21 dagar vid 23 °C och 50 % relativ luftfuktighet före provning.

Krav:

i)

Draghållfasthet minst 20 MPa.

ii)

Förlängning vid brott minst 100 %.

2.4.2.2.   Motståndskraft mot n-hexan enligt ISO 1817 med följande villkor:

i)

Medium: n-hexan.

ii)

Temperatur: 23 °C (toleranser enligt ISO 1817).

iii)

Nedsänkningstid: 72 timmar.

Krav:

i)

Största volymförändring: 2 %.

ii)

Största förändring av draghållfasthet: 10 %.

iii)

Största förändring av förlängning vid brott: 10 %.

Efter lagring i luft vid en temperatur på 40 °C i 48 timmar får massan jämfört med den ursprungliga massan inte ha minskat med mer än 5 %.

2.4.2.3.   Motståndskraft mot åldring enligt ISO 188 med följande villkor:

i)

Temperatur: 115 °C (provtemperatur = högsta arbetstemperatur –10 °C).

ii)

Exponeringstid: 24 och 336 timmar.

Efter åldring skall provexemplaren konditioneras vid 23 °C och 50 % relativ luftfuktighet i minst 21 dagar före den draghållfasthetsprovning som föreskrivs i punkt 2.4.2.1.

Krav:

i)

Största ändring i draghållfasthet 20 % efter 336 timmars åldring jämfört med draghållfastheten hos material som åldrats i 24 timmar.

ii)

Största ändring i förlängning vid brott 50 % efter 336 timmars åldring jämfört med förlängning vid brott hos material som åldrats i 24 timmar.

Motståndskraft mot ozon

2.4.3.1.   Detta prov måste utföras enligt ISO standard 1431/1.

2.4.3.2.   Provbitarna, som måste vara uttöjda 20 %, skall bli utsatta för luft vid 40 °C med en ozonkoncentration av 0,5 ppm under 120 timmar.

2.4.3.3.   Inga sprickor i provbitarna är tillåtna.

2.5.   Specifikationer för frånkopplad slang

Gastäthet

2.5.1.1.   En slang med en fri längd på en meter skall kopplas till en behållare fylld med flytande propan, med en temperatur av 23 °C ±2 °C.

2.5.1.2.   Provet måste utföras i överensstämmelse med den metod som beskrivs i ISO standard 4080.

2.5.1.3.   Läckaget genom slangens vägg skall inte överskrida 95 cm3 per meter slang per dygn.

Motståndskraft vid låg temperatur

2.5.2.1.   Provet måste utföras i överensstämmelse med metoden som beskrivs i ISO standard 4672–1978 metod B.

Provtemperatur:

–40 °C ±3 °C

eller

–20 °C ±3 °C om det är tillämpligt.

2.5.2.3.   Ingen sprickbildning eller bristning tillåts.

Böjningsprov

2.5.3.1.   En tom slang med en längd av cirka 3,5 m måste kunna klara det här nedan beskrivna alternerande-böjningsprovet 3 000 gånger utan att gå sönder. Efter provet måste slangen kunna klara provtrycket enligt punkt 2.5.4.2. Provningen skall utföras både på ny slang och efter åldring enligt ISO 188 på det sätt som anges i punkt 2.4.2.3 och sedan enligt ISO 1817 på det sätt som anges i punkt 2.4.2.2.

Figur 2

(endast exempel)

Image

Slangens innerdiameter

[mm]

Böjningsradie

[mm]

(Fig. 2)

Avstånd mellan nav

(Fig. 2)

Lodrätt

b

Vågrätt

a

upp till 13

102

241

102

13–16

153

356

153

16–20

178

419

178

2.5.3.3.   Provmaskinen (figur 2) skall bestå av en stålram, försedd med två trähjul, med en ringbredd av cirka 130 mm.

Hjulens omkrets måste ha en skåra som styrning för slangen.

Hjulens radie, mätt i botten av skåran, måste vara enligt punkt 2.5.3.2.

Det längsgående mittplanet för båda hjulen måste ligga i samma lodräta plan och avståndet mellan hjulcentra måste vara enligt punkt 2.5.3.2.

Varje hjul måste kunna rotera fritt runt sitt nav.

En framdrivningsmekanism (benämnd propulsion mechanism i figur 2) drar slangen över hjulen med en hastighet av fyra hela rörelser per minut.

2.5.3.4.   Slangen skall monteras på hjulen i S-form (se figur 2).

Den ände som löper över det övre hjulet skall vara försedd med tillräcklig vikt för att få en perfekt anslutning av slangen mot hjulen. Den del som löper över det undre hjulet är kopplad till framdrivningsmekanismen.

Mekanismen måste justeras så att slangen rör sig totalt 1,2 m åt båda hållen.

Hydrauliskt provtryck

2.5.4.1.   Provet måste utföras i överensstämmelse med metoden som beskrivs i ISO standard 1402.

2.5.4.2.   Provtrycket på 3 MPa skall läggas på under 10 minuter utan något läckage.

2.6.   Kopplingar

2.6.1.   Om en koppling är monterad på slangen måste följande villkor uppfyllas:

2.6.2.   Kopplingarna skall göras av stål eller mässing och ytan måste vara korrosionssäker.

2.6.3.   Kopplingarna måste vara påkrympta.

2.6.4.   Kopplingarna får utformas som svivelmuttertyp eller snabbkopplingstyp.

2.6.5.   Det skall vara omöjligt att koppla loss snabbkopplingstypen utan särskilda åtgärder eller för ändamålet särskilt avsedda verktyg.

2.7.   Montering av slang och kopplingar

2.7.1.   Kopplingarnas konstruktion måste vara sådan att man inte behöver skala av höljet om inte slangens armering består av korrosionsäkert material.

Den monterade slangen skall utsättas för ett impulsprov enligt ISO standard 1436.

2.7.2.1.   Provet skall genomföras med cirkulerande olja med en temperatur av 93 °C och ett minsta tryck av 1,5 gånger högsta arbetstryck.

2.7.2.2.   Slangen skall utsättas för 150 000 impulser.

2.7.2.3.   Efter impulsprovet måste slangen kunna motstå provtrycket enligt punkt 2.5.4.2.

Gastäthet

2.7.3.1.   Den monterade slangen (slang med kopplingar) måste under fem minuter motstå ett gastryck av 3 MPa utan något läckage.

2.8.   Märkningar

Varje slang måste, med mellanrum mindre än 0,5 m, ha följande lättläsliga och outplånliga identifieringsmärkningar bestående av bokstäver, figurer eller symboler:

2.8.1.1.   Handelsnamnet eller tillverkarens märke.

2.8.1.2.   Tillverkningsår och -månad.

2.8.1.3.   Storlek och typmärke.

2.8.1.4.   Märkningen ”CNG klass 1”.

2.8.2.   Varje koppling skall ha handelsnamnet eller fabrikatet på monteringstillverkaren.

3.   LÅGTRYCKSSLANGAR KLASS 2

3.1.   Allmänna specifikationer

3.1.1.   Slangen skall vara konstruerad så att den klarar ett arbetstryck på 450 kPa.

3.1.2.   Slangen skall vara gjord för att användas vid de temperaturer som anges i bilaga 5O.

3.1.3.   Innerdiametern skall vara i överensstämmelse med tabell 1 i ISO standard 1307.

3.2.   (Ej fastställd)

3.3.   Specifikationer och prov för den inre slangen

Draghållfasthet och förlängning för gummimaterial och termoelaster (TPE)

3.3.1.1.   Draghållfasthet och förlängning vid brott enligt ISO 37.

Draghållfastheten får inte vara lägre än 10 MPa och förlängningen vid brott inte mindre än 250 %.

3.3.1.2.   Motståndskraft mot n-pentan enligt ISO 1817 med följande villkor:

i)

Medium: n-pentan.

ii)

Temperatur: 23 °C (tolerans enligt ISO 1817).

iii)

Nedsänkningstid: 72 timmar.

Krav:

i)

Största volymändring 20 %.

ii)

Största ändring i draghållfasthet 25 %.

iii)

Största ändring i förlängning vid brott 30 %.

Efter lagring i luft med en temperatur av 40 °C under 48 timmar skall vikten jämfört med det ursprungliga värdet inte ha minskat med mer än 5 %.

3.3.1.3.   Motståndskraft mot åldring enligt ISO 188 med följande villkor:

i)

Temperatur: 115 °C (provningstemperatur = högsta arbetstemperatur –10 °C).

ii)

Exponeringstid: 24 och 336 timmar.

Efter åldring skall proven konditioneras vid 23 °C och 50 % relativ luftfuktighet i minst 21 dagar före den draghållfasthetsprovning som föreskrivs i punkt 3.3.1.1.

Krav:

i)

Största ändring i draghållfasthet 35 % efter 336 timmars åldring jämfört med draghållfasthet hos material som åldrats i 24 timmar.

ii)

Största ändring i töjning vid brott 25 % efter 336 timmars åldring jämfört med töjning vid brott hos material som åldrats i 24 timmar.

Draghållfasthet och förlängning vid brott särskilt för termoplastiskt material

3.3.2.1.   Draghållfasthet och förlängning vid brott enligt ISO 527–2 med följande villkor:

i)

Provtyp: typ 1 BA.

ii)

Töjningshastighet: 20mm/min.

Materialet skall konditioneras i minst 21 dagar vid 23 °C och 50 % relativ luftfuktighet före provning.

Krav:

i)

Draghållfasthet minst 20 MPa.

ii)

Förlängning vid brott minst 100 %.

3.3.2.2.   Motståndskraft mot n-pentan enligt ISO 1817 med följande villkor:

i)

Medium: n-pentan.

ii)

Temperatur: 23 °C (toleranser enligt ISO 1817).

iii)

Nedsänkningstid: 72 timmar.

Krav:

i)

Största volymförändring: 2 %.

ii)

Största förändring av draghållfasthet: 10 %.

iii)

Största förändring av förlängning vid brott: 10 %.

Efter lagring i luft vid en temperatur på 40 °C i 48 timmar får massan jämfört med den ursprungliga massan inte ha minskat med mer än 5 %.

3.3.2.3.   Motståndskraft mot åldring enligt ISO 188 med följande villkor:

i)

Temperatur: 115 °C (provtemperatur = högsta arbetstemperatur –10 °C).

ii)

Exponeringstid: 24 och 336 timmar.

Efter åldring skall provexemplaren konditioneras vid 23 °C och 50 % relativ luftfuktighet i minst 21 dagar före den draghållfasthetsprovning som föreskrivs i punkt 3.3.2.1.

Krav:

i)

Största ändring i draghållfasthet 35 % efter 336 timmars åldring jämfört med draghållfastheten hos material som åldrats i 24 timmar.

ii)

Största ändring i förlängning vid brott 25 % efter 336 timmars åldring jämfört med förlängning vid brott hos material som åldrats i 24 timmar.

3.4.   Specifikationer och provmetod för ytterhöljet

Draghållfasthet och förlängning för gummimaterial och termoelaster (TPE)

3.4.1.1.   Draghållfasthet och förlängning vid brott enligt ISO 37.

Draghållfastheten får inte vara lägre än 10 MPa och förlängningen vid brott inte mindre än 250 %.

3.4.1.2.   Motståndskraft mot n-hexan enligt ISO 1817 med följande villkor:

i)

Medium: n-hexan.

ii)

Temperatur: 23 °C (tolerans enligt ISO 1817).

iii)

Nedsänkningstid: 72 timmar.

Krav:

i)

Största volymändring 30 %.

ii)

Största ändring i draghållfasthet 35 %.

iii)

Största ändring i förlängning vid brott 35 %.

3.4.1.3.   Motståndskraft mot åldring enligt ISO 188 med följande villkor:

i)

Temperatur: 115 °C (provtemperatur = högsta arbetstemperatur –10 °C).

ii)

Exponeringstid: 24 och 336 timmar.

Efter åldring skall provexemplaren konditioneras vid 23 °C och 50 % relativ luftfuktighet i minst 21 dagar före den draghållfasthetsprovning som föreskrivs i punkt 3.4.1.1.

Krav:

i)

Största ändring i draghållfasthet 35 % efter 336 timmars åldring jämfört med draghållfastheten hos material som åldrats i 24 timmar.

ii)

Största ändring i förlängning vid brott 25 % efter 336 timmars åldring jämfört med förlängning vid brott hos material som åldrats i 24 timmar.

Draghållfasthet och förlängning vid brott särskilt för termoplastiskt material

3.4.2.1.   Draghållfasthet och förlängning vid brott enligt ISO 527–2 med följande villkor:

i)

Provtyp: typ 1 BA.

ii)

Töjningshastighet: 20mm/min.

Materialet skall konditioneras i minst 21 dagar vid 23 °C och 50 % relativ luftfuktighet före provning.

Krav:

i)

Draghållfasthet minst 20 MPa.

ii)

Förlängning vid brott minst 100 %.

3.4.2.2.   Motståndskraft mot n-hexan enligt ISO 1817 med följande villkor:

i)

Medium: n-hexan.

ii)

Temperatur: 23 °C (toleranser enligt ISO 1817).

iii)

Nedsänkningstid: 72 timmar.

Krav:

i)

Största volymförändring: 2 %.

ii)

Största förändring av draghållfasthet: 10 %.

iii)

Största förändring av förlängning vid brott: 10 %.

Efter lagring i luft vid en temperatur på 40 °C i 48 timmar får massan jämfört med den ursprungliga massan inte ha minskat med mer än 5 %.

3.4.2.3.   Motståndskraft mot åldring enligt ISO 188 med följande villkor:

i)

Temperatur: 115 °C (provtemperatur = högsta arbetstemperatur –10 °C).

ii)

Exponeringstid: 24 och 336 timmar.

Efter åldring skall provexemplaren konditioneras vid 23 °C och 50 % relativ luftfuktighet i minst 21 dagar före den draghållfasthetsprovning som föreskrivs i punkt 3.3.2.1.

Krav:

i)

Största ändring i draghållfasthet 20 % efter 336 timmars åldring jämfört med draghållfastheten hos material som åldrats i 24 timmar.

ii)

Största ändring i förlängning vid brott 50 % efter 336 timmars åldring jämfört med förlängning vid brott hos material som åldrats i 24 timmar.

Motståndskraft mot ozon

3.4.3.1.   Detta prov måste utföras enligt ISO standard 1431/1.

3.4.3.2.   Provbitarna, som måste vara uttöjda 20 %, skall bli utsatta för luft vid 40 °C med en relativ fuktighet av 50 % ±10 % med en ozonkoncentration av 0,5 ppm under 120 timmar.

3.4.3.3.   Inga sprickor i provbitarna är tillåtna.

3.5.   Specifikationer för frånkopplad slang

Gastäthet (genomtränglighet)

3.5.1.1.   En slang med en fri längd på en meter skall kopplas till en behållare fylld med flytande propan, med en temperatur av 23 °C ±2 °C.

3.5.1.2.   Provet måste utföras i överensstämmelse med den metod som beskrivs i ISO standard 4080.

3.5.1.3.   Läckaget genom slangens vägg får inte överskrida 95 cm3 per meter slang per dygn.

Motståndskraft vid låg temperatur

3.5.2.1.   Provet måste utföras i överensstämmelse med den metod som beskrivs i ISO standard 4672 metod B.

Provtemperatur:

–40 °C ±3 °C

eller

–20 °C ±3 °C om det är tillämpligt.

3.5.2.3.   Ingen sprickbildning eller bristning tillåts.

Motståndskraft vid hög temperatur

3.5.3.1.   En slangbit, trycksatt till 450 kPa, med en minsta längd av 0,5 m måste läggas i en ugn vid en temperatur av 120 °C ±2 °C under ett dygn. Provningen skall utföras på både ny slang och slang efter åldring enligt punkt 3.4.2.3 och i enlighet med ISO 1817 i överensstämmelse med punkt 3.4.2.2.

3.5.3.2.   Läckaget genom slangens vägg får inte överskrida 95 cm3 per meter slang per dygn.

3.5.3.3.   Efter provet måste slangen kunna motstå provtrycket på 50 kPa under 10 minuter. Läckaget genom slangens vägg får inte överskrida 95 cm3 per meter slang per dygn.

Böjningsprov

3.5.4.1.   En tom slang med en längd av cirka 3,5 m måste kunna klara det här nedan beskrivna alternerande-böjningsprovet 3 000 gånger utan att gå sönder.

Figur 3

(endast exempel)

Image

Provmaskinen (figur 3) skall bestå av en stålram, försedd med två trähjul, med en ringbredd av cirka 130 mm.

Hjulens omkrets måste ha en skåra som styrning för slangen.

Hjulens radie, mätt i botten av skåran, måste vara 102 mm.

Det längsgående mittplanet för båda hjulen måste ligga i samma lodräta plan. Avståndet mellan hjulens nav måste lodrätt vara 241 mm och vågrätt 102 mm.

Varje hjul måste kunna rotera fritt runt sitt nav.

En framdrivningsmekanism (benämnd propulsion mechanism i figur 3) drar slangen över hjulen med en hastighet av fyra hela rörelser per minut.

3.5.4.3.   Slangen skall monteras på hjulen i S-form (se figur 3).

Den ände som löper över det övre hjulet skall vara försedd med tillräcklig vikt för att få en perfekt anslutning av slangen mot hjulen. Den del som löper över det undre hjulet är kopplad till framdrivningsmekanismen.

Mekanismen måste justeras så att slangen rör sig totalt 1,2 m åt båda hållen.

3.6.   Märkningar

Varje slang måste, med mellanrum mindre än 0,5 m, ha följande lättläsliga och outplånliga identifieringsmärkningar bestående av bokstäver, figurer eller symboler:

3.6.1.1.   Handelsnamnet eller tillverkarens märke.

3.6.1.2.   Tillverkningsår och -månad.

3.6.1.3.   Storlek och typmärke.

3.6.1.4.   Märkningen ”CNG klass 2”.

3.6.2.   Varje koppling skall ha handelsnamnet eller fabrikatet på monteringstillverkaren.


BILAGA 4C

BESTÄMMELSER FÖR GODKÄNNANDE AV CNG-FILTER

1.   Syftet med denna bilaga är att fastställa bestämmelserna för godkännande av CNG-filter.

Driftsförutsättningar

2.1.   CNG-filtret skall vara gjort för att arbeta vid de temperaturer som anges i bilaga 5O.

CNG-filtret skall klassas med avseende på högsta arbetstryck (se punkt 2 i dessa föreskrifter):

2.2.1.   Klass 0: CNG-filtret skall vara konstruerat så att det klarar ett tryck som är 1.5 gånger arbetstrycket.

2.2.2.   Klass 1 och klass 2: CNG-filtret skall vara konstruerat så att det klarar dubbla arbetstrycket (MPa).

2.2.3.   Klass 3: CNG-filtret skall vara konstruerat så att det klarar dubbla släpptrycket från övertrycksventilen till vilken det är kopplat.

2.3.   De material i CNG-filtret som under drift är i kontakt med CNG skall vara resistenta mot denna gas (se bilaga 5D).

2.4.   Komponenten måste uppfylla kraven enligt de provningsförfaranden för klassens komponenter som är bestämda enligt schemat i figuren 1–1 i punkt 2 i dessa föreskrifter.


BILAGA 4D

BESTÄMMELSER FÖR GODKÄNNANDE AV TRYCKREGULATORN

1.   Syftet med denna bilaga är att fastställa bestämmelserna för godkännande av tryckregulatorn.

2.   TRYCKREGULATOR

2.1.   De material i regulatorn som under drift är i kontakt med CNG skall vara resistenta mot prov-CNG. För att bestyrka resistensen skall förfarandet i bilaga 5D användas.

2.2.   De material i regulatorn som under drift är i kontakt med regulatorns värmeöverföringsmedium skall vara resistenta mot den vätskan.

2.3.   Komponenten skall uppfylla kraven enligt de förfaringssätt som anges för klass 0 för de delar som utsätts för högtryck och för klasserna 1, 2, 3 och 4 för de delar som utsätts för mellantryck och lågt tryck.

3.   KLASSIFICERING OCH PROVTRYCK

Den del av tryckregulatorn som är i kontakt med trycket i behållaren anses som klass 0.

3.1.1.   Klass 0-delen av tryckregulatorn skall vara läckagesäker (se bilaga 5B) vid ett tryck upp till 1,5 gånger arbetstrycket (MPa) med utloppet (utloppen) från den delen stängda.

3.1.2.   Klass 0-delen av tryckregulatorn skall motstå ett tryck upp till 1,5 gånger arbetstrycket (MPa).

3.1.3.   Klass 1-och klass 2-delen av tryckregulatorn skall vara läckagesäkra (se bilaga 5B) vid ett tryck upp till dubbla arbetstrycket.

3.1.4.   Klass 1-och klass 2-delen av tryckregulatorn skall klara ett tryck upp till dubbla arbetstrycket.

3.1.5.   Klass 3-delen av tryckregulatorn skall vara konstruerat så att det klarar dubbla släpptrycket från övertrycksventilen till vilken den är kopplad.

3.2.   Tryckregulatorn skall vara gjord för att arbeta vid de temperaturer som anges i bilaga 5O.


BILAGA 4E

BESTÄMMELSER FÖR GODKÄNNANDE AV TRYCK- OCH TEMPERATURGIVARNA

1.   Syftet med denna bilaga är att fastställa bestämmelserna för godkännande av tryck- och temperaturgivarna.

2.   TRYCK- OCH TEMPERATURGIVARE

2.1.   De material i tryck- och temperaturgivarna som är i kontakt med CNG under drift skall vara resistenta mot prov-CNG. För att bestyrka resistensen skall förfarandet i bilaga 5D användas.

2.2.   Tryck- och temperaturgivarna är klassificerade enligt schemat i figuren 1–1 i punkt 2 i dessa föreskrifter.

3.   KLASSIFICERING OCH PROVTRYCK

Delarna i tryck- och temperaturgivarna som är i kontakt med trycket i behållaren anses som klass 0.

3.1.1.   Klass 0-delarna i tryck- och temperaturgivarna skall vara läckagesäkra vid ett tryck upp till 1,5 gånger arbetstrycket (MPa) (se bilaga 5B).

3.1.2.   Klass 0-delar i tryck- och temperaturgivarna skall motstå ett tryck upp till 1,5 gånger arbetstrycket (MPa).

3.1.3.   Klass 1- och klass 2-delen av tryck- och temperaturgivarna skall vara läckagesäkra vid ett tryck upp till dubbla arbetstrycket (se bilaga 5B).

3.1.4.   Klass 1- och klass 2-delen av tryck- och temperaturgivarna skall motstå ett tryck upp till dubbla arbetstrycket.

3.1.5.   Klass 3-delen av tryck- och temperaturgivarna skall motstå dubbla släpptrycket från övertrycksventilen till vilken de är kopplade.

3.2.   Tryck- och temperaturgivarna skall vara gjorda för att arbeta vid de temperaturer som anges i bilaga 5O.

3.3.   Det elektriska systemet, om sådant finns, skall vara isolerat från själva tryck- och temperaturgivarna. Isoleringsresistansen skall vara >10 MΩ.


BILAGA 4F

BESTÄMMELSER FÖR GODKÄNNANDE AV PÅFYLLNINGSENHETEN

1.   TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Syftet med denna bilaga är att fastställa bestämmelserna för godkännande av påfyllningsenheten.

2.   PÅFYLLNINGSENHETEN

2.1.   De material i påfyllningsenheten som är i kontakt med CNG när utrustningen är i drift skall vara resistenta mot CNG. För att bestyrka resistensen skall förfarandet i bilaga 5D användas.

2.2.   Påfyllningsenheten skall uppfylla kraven för klass 0-komponenter.

3.   PROVTRYCK

Påfyllningsenheten skall anses vara en komponent tillhörande klass 0.

3.1.1.   Påfyllningsenheten skall förbli läckagesäker vid ett tryck som är 1,5 gånger arbetstrycket (MPa) (se bilaga 5B).

3.1.2.   Påfyllningsenheten skall motstå ett tryck av 33 MPa.

3.2.   Påfyllningsenheten skall vara gjord för att arbeta vid de temperaturer som anges i bilaga 5O.


BILAGA 4G

BESTÄMMELSER FÖR GODKÄNNANDE AV GASFLÖDESJUSTERARE, GAS/LUFT-BLANDARE ELLER GASINSPRUTARE

1.   Syftet med denna bilaga är att fastställa bestämmelserna för godkännande av gasflödesjusterare, gas/luftblandare eller insprutare.

2.   GAS/LUFTBLANDARE ELLER INSPRUTARE

2.1.   De material i gas/luftblandare eller insprutare som är i kontakt med CNG under drift skall vara resistenta mot CNG. För att bestyrka resistensen skall förfarandet i bilaga 5D användas.

2.2.   Gas/luftblandare eller insprutare skall uppfylla kraven för komponenter av klass 1 eller klass 2, beroende på sina klassificeringar.

Provtryck

Gas/luftblandaren eller insprutaren av klass 2 skall motstå dubbla arbetstrycket.

2.3.1.1.   Gas/luftblandaren eller insprutaren av klass 2 skall förbli läckagesäker vid dubbla arbetstrycket.

2.3.2.   Gas/luftblandaren eller insprutaren av klass 1 och klass 2 skall vara gjord för att arbeta vid de temperaturer som anges i bilaga 5O.

2.4.   Elektriskt styrda komponenter som innehåller CNG skall uppfylla följande krav:

i)

De skall ha en separat jordledning.

ii)

Komponentens elektriska system skall vara isolerat från själva komponenten.

iii)

Insprutaren skall vara i stängt läge när den elektriska strömmen är avstängd.

3.   GASFLÖDESJUSTERARE

3.1.   De material i gasflödesjusteraren som är i kontakt med CNG under drift skall vara resistenta mot CNG. För att bestyrka resistensen skall förfarandet i bilaga 5D användas.

3.2.   Gasflödesjusteraren skall uppfylla kraven för komponenter av klass 1 eller klass 2, beroende på sin klassificering.

Provtryck

Gasflödesjusteraren av klass 2 skall motstå dubbla arbetstrycket.

3.3.1.1.   Gasflödesjusteraren av klass 2 skall vara fri från läckage vid dubbla arbetstrycket.

3.3.2.   Gasflödesjusteraren av klass 1 och klass 2 skall vara gjord för att arbeta vid de temperaturer som anges i bilaga 5O.

3.4.   Elektriskt styrda komponenter som innehåller CNG skall uppfylla följande krav:

i)

De skall ha en separat jordledning.

ii)

Komponentens elektriska system skall vara isolerat från själva komponenten.


BILAGA 4H

BESTÄMMELSER FÖR GODKÄNNANDE AV DEN ELEKTRONISKA STYRENHETEN

1.   Syftet med denna bilaga är att fastställa bestämmelserna för godkännande av den elektroniska styrenheten.

2.   ELEKTRONISK STYRENHET

2.1.   Den elektroniska styrenheten är varje anordning som styr motorns förbrukning av CNG och stänger av automatventilen om bränsleledningen går av eller om motorn hakar upp sig eller vid en krock.

2.2.   Fördröjningen från motorfel till avstängning av automatventilen får inte vara längre än 5 sekunder.

2.3.   Anordningen kan vara utrustad med ett automatiskt tändsystem med förställning inbyggt i elektronikmodulen eller separat.

2.4.   Anordningen kan vara hopbyggd med insprutaratrapper för att elektronikmodulen för bensindrift skall fungera riktigt vid CNG-drift.

2.5.   Den elektroniska styrenheten skall vara gjord för att arbeta vid de temperaturer som anges i bilaga 5O.


BILAGA 5

PROVNINGSFÖRFARANDEN

1.   KLASSIFICERING

1.1.   CNG-komponenter för användning i fordon skall klassas med avseende på högsta arbetstryck och funktion, enligt punkt 2 i dessa föreskrifter.

1.2.   Klassificeringen av komponenterna avgör vilka prov som skall utföras för typgodkännande av komponenterna eller delar av komponenterna.

2.   TILLÄMPLIGA PROVNINGSFÖRFARANDEN

I tabellen 5.1 nedan visas de tillämpliga provningssätten beroende på klassificeringen:

Tabell 5.1

Prov

Klass 0

Klass 1

Klass 2

Klass 3

Klass 4

Punkt

Övertryck eller hållfasthet

X

X

X

X

O

5A

Yttre läckage

X

X

X

X

O

5B

Inre läckage

A

A

A

A

O

5C

Hållbarhetsprov

A

A

A

A

O

5L

CNG-resistens

A

A

A

A

A

5D

Motståndskraft mot korrosion

X

X

X

X

X

5E

Motståndskraft mot torr värme

A

A

A

A

A

5F

Ozonåldring

A

A

A

A

A

5G

Sprängning/förstörande prov

X

O

O

O

O

5M

Temperaturcykling

A

A

A

A

O

5H

Tryckcykel

X

O

O

O

O

5I

Motståndskraft mot vibrationer

A

A

A

A

O

5N

Driftstemperaturer

X

X

X

X

X

5O

X

=

Tillämplig

O

=

Ej tillämplig

A

=

Kan tillämpas

Anmärkningar:

a)

Inre läckage: Tillämpligt om komponentklassen utgörs av interna ventilfästen som normalt är stängda när motorn inte är påslagen.

b)

Hållbarhetsprov: Tillämpligt om komponentklassen utgörs av integrerade delar som kommer att röra sig upprepade gånger under motorns drift.

c)

CNG-resistens, motståndskraft mot torr värme, ozonåldring: Tillämpligt om komponentklassen utgörs av syntetiska eller icke-metalliska delar.

d)

Temperaturcykling: Tillämpligt om komponentklassen utgörs av syntetiska eller icke-metalliska delar.

e)

Motståndskraft mot vibrationer: Tillämpligt om komponentklassen utgörs av integrerade delar som kommer att röra sig upprepade gånger under motorns drift.

De material som används till komponenterna skall ha skrivna specifikationer som minst uppfyller eller överskrider (prov)kraven i detta dokument med avseende på

i)

temperatur,

ii)

tryck,

iii)

CNG-resistens,

iv)

hållbarhet.

3.   ALLMÄNNA KRAV

3.1.   Läckageprov måste utföras med trycksatt gas som luft eller kväve.

3.2.   Vatten eller annan vätska kan användas för att uppnå önskat tryck för det hydrostatiska hållfasthetsprovet.

3.3.   Provtiden för läckage- och hydrostatiska hållfasthetsprov får inte understiga 3 minuter.

BILAGA 5A

ÖVERTRYCKSPROV (HÅLLFASTHETSPROV)

1.   En komponent som innehåller CNG skall utan synliga tecken på bristning eller permanent förvridning motstå ett hydrauliskt tryck av 1,5–2 gånger högsta arbetstrycket under minst 3 minuter vid rumstemperatur med högtrycksutgången igenpluggad. Vatten eller någon annan lämplig hydraulvätska kan användas som provmedium.

2.   De provexemplar som tidigare utsatts för hållbarhetsprovet i bilaga 5L skall kopplas till en hydrostatisk tryckkälla. En positiv avstängningsventil och en tryckmätare, med ett tryck av minst 1,5 och högst än 2 gånger provtrycket, skall installeras på den hydrostatiska tilloppsledningen.

3.   Tabell 5.2 nedan visar arbetstrycken och sprängningsprovtrycken enligt klassificeringen i punkt 2 i dessa föreskrifter.

Tabell 5.2

Klassificering av komponent

Arbetstryck [kPa]

Övertryck [kPa]

Klass 0

3 000 < p < 26 000

1,5 gånger arbetstrycket

Klass 1

450 < p < 3 000

1,5 gånger arbetstrycket

Klass 2

20 < p < 450

2 gånger arbetstrycket

Klass 3

450 < p < 3 000

2 gånger släpptrycket

BILAGA 5B

YTTRE LÄCKAGEPROV

1.   En komponent skall vara fri från läckage i spindel- eller anslutningstätningar eller andra kopplingar och inte visa tecken på porositet i gjutgodset när den provas såsom beskrivs i punkt 3 vid något lufttryck mellan 0 och trycken som visas i tabell 5.2.

2.   Provet skall utföras enligt följande villkor:

i)

Vid rumstemperatur.

ii)

Vid lägsta arbetstemperatur.

iii)

Vid högsta arbetstemperatur.

De högsta och lägsta arbetstemperaturerna anges i bilaga 5O.

3.   Under detta prov skall utrustningen under provning (EUT) vara kopplad till en tryckluftskälla. En automatventil och en tryckmätare, med ett tryckområde av minst 1,5 och högst 2 gånger provtrycket, skall installeras på ledningen från tryckkällan. Tryckmätaren skall vara monterad mellan automatventilen och provexemplaret. Under provtryck skall provexemplaret nedsänkas i vatten för att upptäcka läckage eller använda någon annan likvärdig provmetod (flödesmätning eller tryckfallsmätning).

4.   Det yttre läckaget måste vara lägre än vad som krävs i bilagorna eller om inga krav angetts skall yttre läckaget vara mindre än 15 cm3/h.

5.   Högtemperaturprov

En komponent som innehåller CNG får inte läcka mer än 15 cm3/h med utgångarna igenpluggade när den är utsatt för gastryck, vid högsta arbetstemperatur enligt bilaga 5O, lika med det högsta arbetstrycket. Komponenten skall hållas vid denna temperatur under minst 8 timmar.

6.   Lågtemperaturprov

En komponent som innehåller CNG får inte läcka mer än 15 cm3/h med utgångarna igenpluggade när den är utsatt för gastryck, vid lägsta arbetstemperatur, lika med det högsta tillåtna arbetstrycket enligt tillverkarens deklaration. Komponenten skall hållas vid denna temperatur under minst 8 timmar.

BILAGA 5C

INRE LÄCKAGEPROV

1.   Följande prov skall göras på provexemplar av ventiler och påfyllningsenheter som tidigare utsatts för det yttre läckageprovet i bilaga 5B ovan.

2.   Ventilsätet skall när det är stängt vara fritt från läckage vid alla lufttryck mellan 0 och 1,5 gånger arbetstrycket (kPa).

3.   En backventil som är utrustad med ett fjädrande säte (elastiskt), skall när den är stängd inte läcka vid något lufttryck mellan 0 och 1,5 gånger arbetstrycket (kPa).

4.   En backventil som är utrustad med ett metall-mot-metall säte skall när den är stängd inte läcka med mer än 0,47 dm3/s när den utsätts för en lufttrycksskillnad av 138 kPa effektivt tryck.

5.   Sätet i den övre backventilen, som används i påfyllningsenheten, skall när ventilen är stängd vara fri från läckage vid alla lufttryck mellan 0 och 1,5 gånger arbetstrycket (kPa).

6.   De inre läckageproven utförs med inloppet till provventilen kopplad till en tryckluftskälla, ventilen i stängt läge och utloppet öppet. En automatventil och en tryckmätare, med ett tryckområde av minst 1,5 och högst 2 gånger provtrycket, skall installeras på ledningen från tryckkällan. Tryckmätaren skall vara monterad mellan automatventilen och provexemplaret. Läckageundersökningar skall göras under provtryck med utloppet öppet och nedsänkt under vatten, om inte annat anges.

7.   Överensstämmelsen med punkterna 2 och 5 skall fastställas genom att koppla ett rörstycke till ventilens utlopp. Den öppna änden av detta utloppsrör skall utrustas med en uppochnedvänd graderad behållare som är kalibrerad i kubikcentimeter. Den uppochnedvända behållaren skall stängas med ett vattentätt lås. Apparaten skall justeras så att

1)

änden på utloppsröret befinner sig cirka 13 mm ovanför vattenytan inuti den uppochnedvända behållaren och

2)

vattnet inuti och utanför den graderade behållaren är på samma nivå. Med dessa justeringar gjorda skall vattennivån i den graderade behållaren noteras. Med ventilen i stängt läge, antaget som en följd av normal drift, skall luft eller kväve vid det angivna provtrycket läggas på ventilens inlopp under en provperiod om minst två minuter. Under denna tid skall behållarens lodräta position justeras, om det behövs, för att bibehålla samma vattennivå inuti som utanför.

Vid slutet av provperioden och med samma vattennivå inuti som utanför den graderade behållaren, skall vattennivån i behållaren åter noteras. Av volymändringen i den graderade behållaren kan läckagehastigheten beräknas enligt följande formel:

Formula

Där

V1

=

Läckagehastigheten, cm3/h, luft eller kväve.

Vt

=

Ökningen i volym i den graderade behållaren under provet.

t

=

Tiden för provet, minuter.

P

=

Barometertrycket under provet, i kPa.

T

=

Omgivande temperatur under provet, i K.

8.   Istället för den metod som beskrivs ovan, kan läckaget mätas med en flödesmätare monterad på ventilens inloppssida under provet. Flödesmätaren skall klara att för den använda provvätskan korrekt visa den minsta tillåtna flödeshastigheten.

BILAGA 5D

PROVNING AV MOTSTÅNDKRAFTEN MOT CNG

1.   En syntetisk del i kontakt med CNG får inte visa någon överdriven volymförändring eller viktförlust.

Motståndskraft mot n-pentan enligt ISO 1817 med följande villkor:

i)

Medium: n-pentan.

ii)

Temperatur: 23 °C (tolerans enligt ISO 1817).

iii)

Nedsänkningstid: 72 timmar.

2.   Krav:

Största volymändring 20 %.

Efter lagring i luft med en temperatur av 40 °C under 48 timmar skall vikten jämfört med det ursprungliga värdet inte ha minskat med mer än 5 %.

BILAGA 5E

PROV FÖR MOTSTÅNDSKRAFT MOT KORROSION

Provningsförfaranden:

1.   En metallkomponent som innehåller CNG skall klara läckageproven som nämnts i bilagorna 5B och 5C efter att ha blivit utsatt för 144 timmars saltsprutprov enligt ISO 15500–2, med alla öppningar stängda.

2.   En koppar- eller mässingkomponent som innehåller CNG skall klara läckageproven som nämnts i bilagorna 5B och 5C efter att ha blivit utsatt för 24 timmars nedsänkning i ammoniak enligt ISO CD 15500–2, med alla öppningar stängda.

BILAGA 5F

MOTSTÅNDSKRAFT MOT TORR VÄRME

1.   Provet skall göras enligt ISO 188. Provbiten skall utsättas för luft vid en temperatur lika med den högsta tillåtna arbetstemperaturen under 168 timmar.

2.   Den tillåtna förändringen i hållfasthet får inte överstiga +25 %. Den tillåtna förändringen i brottöjning får inte överstiga följande värden:

Största höjning

10 %.

Största minskning

30 %.

BILAGA 5G

OZONÅLDRING

1.   Provet skall göras enligt ISO 1431/1.

Provbiten, som måste vara uttöjd 20 %, skall utsättas för luft vid 40 °C med en ozonkoncentration av 0,5 ppm under 72 timmar.

2.   Inga sprickor i provbiten är tillåtna.

BILAGA 5H

TEMPERATURCYKELPROV

En ickemetallisk del som innehåller CNG skall klara läckageproven som nämnts i bilagorna 5B och 5C efter att ha blivit utsatt för 96 timmars temperaturcykling från minsta arbetstemperatur till högsta arbetstemperatur med en cykeltid på 120 minuter, under högsta arbetstryck.

BILAGA 5I

TRYCKCYKELPROV TILLÄMPLIGA ENDAST FÖR BEHÅLLARE (SE BILAGA 3)

 

BILAGORNA 5J OCH 5K

EJ FASTSTÄLLDA

 

BILAGA 5L

HÅLLBARHETSPROV (KONTINUERLIG DRIFT)

Provmetod

Komponenten skall kopplas till en tryckkälla med torr luft eller kvävgas säkert kopplad till en lämplig anslutning och utsättas för det antal cykler som angetts för den specifika komponenten. En cykel skall bestå av en öppning och en stängning av komponenten inom en period av 10 ± 2 sekunder.

a)

Cykling vid rumstemperatur

Komponenten skall vid 96 % av det totala antalet cykler vara vid rumstemperatur och angivet arbetstryck. Under avstängningsfasen skall trycket efter provfixturen tillåtas sjunka till 50 % av provtrycket. Efter detta skall den klara läckageprovet i bilaga 5B i rumstemperatur. Det är tillåtet att avbryta denna del av provet i intervall om 20 % för läckageprov.

b)

Högtemperaturcykling

Komponenten skall vid 2 % av det totala antalet cykler vara vid avsedd högsta temperatur och angivet arbetstryck. Den skall klara läckageprovet i bilaga 5B vid avsedd högsta temperatur efter avslutningen av högtemperaturcyklingen.

c)

Lågtemperaturcykling

Komponenten skall vid 2 % av det totala antalet cykler vara vid avsedd lägsta temperatur och angivet arbetstryck. Den skall klara läckageprovet i bilaga 5B vid avsedd minsta temperatur efter avslutningen av lågtemperaturcyklingen.

Efter cykling och omprovning av läckage skall komponenten klara att helt öppna och stänga när ett vridmoment som inte är större än det som anges i tabell 5.3 läggs på ventilens vred i riktning för att öppna den helt och sedan i omvänd riktning.

Tabell 5.3

Komponentens inloppsstorlek (mm)

Max. vridmoment (Nm)

6

1,7

8 eller 10

2,3

12

2,8

Detta prov skall utföras vid den avsedda högsta angivna temperaturen och skall upprepas vid en temperatur av –40 °C.

BILAGA 5M

SPRÄNGNINGSPROV/FÖRSTÖRANDE PROV TILLÄMPLIGA BARA FÖR BEHÅLLARE (SE BILAGA 3)

 

BILAGA 5N

PROV FÖR MOTSTÅNDSKRAFT MOT VIBRATIONER

Alla komponenter med rörliga delar skall vara oskadade, fortsätta att fungera och klara komponentens läckageprov efter 6 timmars vibration enligt följande provmetod.

Provmetod

Komponenten skall säkras i en apparat och vibreras under 2 timmar med 17 Hz med en amplitud av 1,5 mm (0,006 tum) i vardera av de tre axelriktningarna. Efter 6 timmars vibration skall komponenten klara kraven enligt punkt 3.

BILAGA 5O

DRIFTSTEMPERATURER

 

I motorrum

Monterad på motorn

Utanför motorrum

Normalt

–20 °C ÷ 105 °C

–20 °C ÷ 120 °C

–20 °C ÷ 85 °C

Kallt

–40 °C ÷ 105 °C

–40 °C ÷ 120 °C

–40 °C ÷ 85 °C


BILAGA 6

BESTÄMMELSER GÄLLANDE CNG-IDENTIFIERINGSMÄRKE FÖR OFFENTLIGA FORDON

Image

Skylten består av en dekal som måste vara väderbeständig.

Färgen och dimensionerna på dekalen måste uppfylla följande krav:

Färger:

 

Bakgrund:

grön.

Ram:

vita eller vita reflekterande.

Bokstäver:

vita eller vita reflekterande.

Dimensioner:

 

Rambredd:

4–6 mm

Teckenhöjd:

≥ 25 mm

Teckenbredd:

≥ 4 mm

Dekalens bredd:

110–150 mm

Dekalens höjd:

80–110 mm

Bokstäverna ”CNG” måste sitta mitt på dekalen.