BILAGA 1

VÄSENTLIGA EGENSKAPER HOS FORDON, MOTOR OCH MOTORGASRELATERAD UTRUSTNING

BILAGA 2A

UTFORMNING AV MOTORGASUTRUSTNINGENS TYPGODKÄNNANDEMÄRKE

(Se punkt 5.2 i dessa föreskrifter)

Ovanstående godkännandemärke, anbringat på motorgasutrustningen, visar att denna utrustning godkänts i Nederländerna (E4) enligt föreskrifter nr 67 med godkännandenummer 012439. De första två siffrorna i godkännandenumret anger att godkännandet beviljats i enlighet med kraven i föreskrifter nr 67, ändrade genom ändringsserie 01 (1).

---

(1)  Klass 1, 2, 2A eller 3

BILAGA 2B

MEDDELANDE

BILAGA 2C

UTFOMNING AV GODKÄNNANDEMÄRKEN

FÖRLAGA A

(Se punkt 16.2 i dessa föreskrifter)

Ovanstående godkännandemärke, anbringat på ett fordon, visar att fordonet, med avseende på installering av specifik utrustning för användning av motorgas för framdrivning, godkänts i Nederländerna (E4) enligt föreskrifter nr 67 med godkännandenummer 012439. De första två siffrorna i godkännandenumret anger att godkännandet beviljats i enlighet med kraven i föreskrifter nr 67, ändrade genom ändringsserie 01.

FÖRLAGA B

(Se punkt 16.2 i dessa föreskrifter)

Ovanstående godkännandemärke, anbringat på ett fordon, visar att fordonet, med avseende på installering av specifik utrustning för användning av motorgas för framdrivning, godkänts i Nederländerna (E4) enligt föreskrifter nr 67 med godkännandenummer 012439. De första två siffrorna i godkännandenumret anger att godkännandet beviljats i enlighet med kraven i föreskrifter nr 67, ändrade genom ändringsserie 01, och att ändringsserie 04 ingick i föreskrifter nr 83.

BILAGA 2D

MEDDELANDE

BILAGA 3

BESTÄMMELSER FÖR GODKÄNNANDE AV TILLBEHÖR TILL MOTORGASBEHÅLLARE

80-procentig stoppventil

1.1.   Definition: se punkt 2.5.1 i dessa föreskrifter.

1.2.   Klassificering av komponent (enligt figur 1, punkt 2): klass 3.

1.3.   Klassificering av tryck: 3 000 kPa.

1.4.   Driftstemperaturer:

Från –20 °C till 65 °C

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

1.5.   Allmänna konstruktionsbestämmelser:

Punkt 6.15.1, bestämmelser för den 80-procentiga stoppventilen.

Punkt 6.15.2, bestämmelser för den elektriska isoleringen.

Punkt 6.15.3.1, bestämmelser för de ventiler som aktiveras genom elkraft.

1.6.   Tillämpliga provningsförfaranden:

Övertrycksprovning	Bilaga 15, punkt 4
Yttre läckage	Bilaga 15, punkt 5
Hög temperatur	Bilaga 15, punkt 6
Låg temperatur	Bilaga 15, punkt 7
Läckage vid ventilsätet	Bilaga 15, punkt 8
Uthållighet	Bilaga 15, punkt 9
Driftsprovning	Bilaga 15, punkt 10
Motorgaskompatibilitet	Bilaga 15, punkt 11 (1)
Korrosionsbeständighet	Bilaga 15, punkt 12 (2)
Beständighet mot torr värme	Bilaga 15, punkt 13 (1)
Ozonåldring	Bilaga 15, punkt 14 (1)
Krypning	Bilaga 15, punkt 15 (1)
Temperaturcykel	Bilaga 15, punkt 16 (1)

Nivåindikator

2.1.   Definition: se punkt 2.5.2 i dessa föreskrifter.

2.2.   Klassificering av komponent (enligt figur 1, punkt 2): klass 1.

2.3.   Klassificering av tryck: 3 000 kPa.

2.4.   Driftstemperaturer:

Från –20 °C till 65 °C

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

2.5.   Allmänna konstruktionsbestämmelser:

Punkt 6.15.11, bestämmelser för nivåindikatorn.

Punkt 6.15.2, bestämmelser för den elektriska isoleringen.

2.6.   Tillämpliga provningsförfaranden:

Övertrycksprovning	Bilaga 15, punkt 4
Yttre läckage	Bilaga 15, punkt 5
Hög temperatur	Bilaga 15, punkt 6
Låg temperatur	Bilaga 15, punkt 7
Motorgaskompatibilitet	Bilaga 15, punkt 11 (1)
Korrosionsbeständighet	Bilaga 15, punkt 12 (2)
Beständighet mot torr värme	Bilaga 15, punkt 13 (1)
Ozonåldring	Bilaga 15, punkt 14 (1)
Krypning	Bilaga 15, punkt 15 (1)
Temperaturcykel	Bilaga 15, punkt 16 (1)

Övertrycksventil (utsläppsventil)

3.1.   Definition: se punkt 2.5.3 i dessa föreskrifter.

3.2.   Klassificering av komponent (enligt figur 1, punkt 2): klass 3.

3.3.   Klassificering av tryck: 3 000 kPa.

3.4.   Driftstemperaturer:

Från –20 °C till 65 °C

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

3.5.   Allmänna konstruktionsbestämmelser:

Punkt 6.15.8, bestämmelser för övertrycksventilen (utsläppsventil)

3.6.   Tillämpliga provningsförfaranden:

Övertrycksprovning	Bilaga 15, punkt 4
Yttre läckage	Bilaga 15, punkt 5
Hög temperatur	Bilaga 15, punkt 6
Låg temperatur	Bilaga 15, punkt 7
Läckage vid ventilsätet	Bilaga 15, punkt 8
Uthållighet	Bilaga 15, punkt 9 (med 200 driftscykler)
Driftsprovning	Bilaga 15, punkt 10
Motorgaskompatibilitet	Bilaga 15, punkt 11 (1)
Korrosionsbeständighet	Bilaga 15, punkt 12 (2)
Beständighet mot torr värme	Bilaga 15, punkt 13 (1)
Ozonåldring	Bilaga 15, punkt 14 (1)
Krypning	Bilaga 15, punkt 15 (1)
Temperaturcykel	Bilaga 15, punkt 16 (1)

Fjärrstyrd serviceventil med flödesbegränsningsventil

4.1.   Definition: se punkt 2.5.4 i dessa föreskrifter.

4.2.   Klassificering av komponent (enligt figur 1, punkt 2): klass 3.

4.3.   Klassificering av tryck: 3 000 kPa.

4.4.   Driftstemperaturer:

Från –20 °C till 65 °C

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

4.5.   Allmänna konstruktionsbestämmelser:

Punkt 6.15.2, bestämmelser för den elektriska isoleringen.

Punkt 6.15.3.1, bestämmelser för de ventiler som aktiveras med elektrisk/yttre kraft.

Punkt 6.15.13, bestämmelser för den fjärrstyrda serviceventilen med flödesbegränsningsventil.

4.6.   Tillämpliga provningsförfaranden:

Övertrycksprovning	Bilaga 15, punkt 4
Yttre läckage	Bilaga 15, punkt 5
Hög temperatur	Bilaga 15, punkt 6
Låg temperatur	Bilaga 15, punkt 7
Läckage vid ventilsätet	Bilaga 15, punkt 8
Uthållighet	Bilaga 15, punkt 9
Driftsprovning	Bilaga 15, punkt 10
Motorgaskompatibilitet	Bilaga 15, punkt 11 (1)
Korrosionsbeständighet	Bilaga 15, punkt 12 (2)
Beständighet mot torr värme	Bilaga 15, punkt 13 (1)
Ozonåldring	Bilaga 15, punkt 14 (1)
Krypning	Bilaga 15, punkt 15 (1)
Temperaturcykel	Bilaga 15, punkt 16 (1)

Bussning för eluttag

5.1.   Definition: se punkt 2.5.8 i dessa föreskrifter.

5.2.   Klassificering av komponent (enligt figur 1, punkt 2): klass 1.

5.3.   Klassificering av tryck: 3 000 kPa.

5.4.   Driftstemperaturer:

Från –20 °C till 65 °C

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

5.5.   Allmänna konstruktionsbestämmelser:

Punkt 6.15.2, bestämmelser för den elektriska isoleringen.

Punkt 6.15.2.3, bestämmelser för bussningen för eluttag.

5.6.   Tillämpliga provningsförfaranden:

Övertrycksprovning	Bilaga 15, punkt 4
Yttre läckage	Bilaga 15, punkt 5
Hög temperatur	Bilaga 15, punkt 6
Låg temperatur	Bilaga 15, punkt 7
Motorgaskompatibilitet	Bilaga 15, punkt 11 (1)
Korrosionsbeständighet	Bilaga 15, punkt 12 (2)
Beständighet mot torr värme	Bilaga 15, punkt 13 (1)
Ozonåldring	Bilaga 15, punkt 14 (1)
Krypning	Bilaga 15, punkt 15 (1)
Temperaturcykel	Bilaga 15, punkt 16 (1)

Gastätt hölje

6.1.   Definition: se punkt 2.5.7 i dessa föreskrifter.

6.2.   Klassificering av komponent (enligt figur 1, punkt 2):

Inte tillämplig.

6.3.   Klassificering av tryck: Inte tillämplig.

6.4.   Driftstemperaturer:

Från –20 °C till 65 °C

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

6.5.   Allmänna konstruktionsbestämmelser:

Punkt 6.15.12, bestämmelser för det gastäta höljet.

6.6.   Tillämpliga provningsförfaranden:

Övertrycksprovning	Bilaga 15, punkt 4 (vid 50 kPa)
Yttre läckage	Bilaga 15, punkt 5 (vid 10 kPa)
Hög temperatur	Bilaga 15, punkt 6
Låg temperatur	Bilaga 15, punkt 7

Bestämmelser för godkännande av tryckutjämningsanordningen (säkring)

7.1.   Definition: se punkt 2.5.3.1 i dessa föreskrifter.

7.2.   Klassificering av komponent (enligt figur 1, punkt 2): klass 3.

7.3.   Klassificering av tryck: 3 000 kPa.

7.4.   Driftstemperatur:

Säkringen ska vara konstruerad så att den öppnas vid en temperatur av 120 ± 10 °C

7.5.   Allmänna konstruktionsbestämmelser

Punkt 6.15.2, bestämmelser för den elektriska isoleringen

Punkt 6.15.3.1, bestämmelser för ventiler som aktiveras med elkraft

Punkt 6.15.7, bestämmelser för gasledningens övertrycksventil

7.6.   Tillämpliga provningsförfaranden:

Övertrycksprovning	Bilaga 15, punkt 4
Yttre läckage	Bilaga 15, punkt 5
Hög temperatur	Bilaga 15, punkt 6
Låg temperatur	Bilaga 15, punkt 7
Läckage vid ventilsätet (i förekommande fall)	Bilaga 15, punkt 8
Motorgaskompatibilitet	Bilaga 15, punkt 11 (1)
Korrosionsbeständighet	Bilaga 15, punkt 12 (2)
Beständighet mot torr värme	Bilaga 15, punkt 13 (1)
Ozonåldring	Bilaga 15, punkt 14 (1)
Krypning	Bilaga 15, punkt 15 (1)
Temperaturcykler	Bilaga 15, punkt 16 (1)

7.7.   Krav för tryckutjämningsanordning (säkring)

Den tryckutjämningsanordning (säkring) som specificeras av tillverkaren ska med hjälp av följande provningar visas vara förenlig med driftsvillkoren:

a)	Ett provstycke ska under 24 timmar hållas vid en kontrollerad temperatur av minst 90 °C och ett tryck av minst provningstrycket (3 000 kPa). Vid slutet av denna provning får det inte förekomma något läckage eller synligt tecken på utträngning av någon smältbar metall som använts vid konstruktionen.

b)

Ett provstycke ska utmattningsprovas med en tryckcyklingshastighet som inte får överstiga 4 cykler per minut enligt följande: i) provstycket hålls vid 82 °C medan det under 10 000 cykler utsätts för mellan 300 och 3 000 kPa, ii) provstycket hålls vid –20 °C medan det under 10 000 cykler utsätts för mellan 300 och 3 000 kPa. Vid slutet av denna provning får det inte förekomma något läckage eller synligt tecken på utträngning av någon smältbar metall som använts vid konstruktionen.

c)

De tryckhållande mässingskomponenter i tryckutjämningsanordningen som är exponerade ska tåla den provning med kvicksilvernitrat som beskrivs i ASTM B154 (3)/utan sådan sprickbildning som beror på spänningskorrosion. Tryckutjämningsanordningen ska under 30 minuter hållas nedsänkt i en vattenlösning av kvicksilvernitrat som innehåller 10 g kvicksilvernitrat och 10 ml salpetersyra per liter lösning. Efter nedsänkningen ska tryckutjämningsanordningen läckageprovas genom att ett lufttryck av 3 000 kPa tillförs under en minut varvid komponenten ska kontrolleras mot yttre läckage. Inget läckage får överstiga 200 cm3/tim.

d)	De tryckhållande komponenter av rostfritt stål i tryckutjämningsanordningen som är exponerade ska vara tillverkade av en legeringstyp som tål sådan sprickbildning som beror på den spänningskorrosion som orsakas av klorid.

---

(1)  Endast för icke.metalliska delar.

(2)  Endast för metalliska delar.

(3)  Detta förfarande, eller ett annat likvärdigt, är tillåtet tills en internationell standard kommer att bli tillgänglig.

BILAGA 4

BESTÄMMELSER FÖR GODKÄNNANDE AV BRÄNSLEPUMP

1.   Definition: se punkt 2.5.5 i dessa föreskrifter.

2.   Klassificering av komponent (enligt figur 1, punkt 2): klass 1.

3.   Klassificering av tryck: 3 000 kPa.

4.   Driftstemperaturer:

Från –20 °C till 65 °C, när bränslepumpen är monterad inuti behållaren.

Från –20 °C till120 °C, när bränslepumpen är monterad utanför behållaren.

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

5.   Allmänna konstruktionsbestämmelser:

Punkt 6.15.2, bestämmelser för den elektriska isoleringen.

Punkt 6.15.2.1, bestämmelser för isoleringsklass.

Punkt 6.15.3.2, bestämmelser för när kraften är avstängd.

Punkt 6.15.6.1, bestämmelser för att förhindra tryckstegring.

Tillämpliga provningsförfaranden:

6.1.   Bränslepump som är monterad inuti behållaren:

Motorgaskompabilitet

Bilaga 15, punkt 11 (1)

6.2.   Bränslepump som är monterad utanför behållaren:

Övertrycksprovning	Bilaga 15, punkt 4
Yttre läckage	Bilaga 15, punkt 5
Hög temperatur	Bilaga 15, punkt 6
Låg temperatur	Bilaga 15, punkt 7
Motorgaskompatibilitet	Bilaga 15, punkt 11 (1)
Korrosionsbeständighet	Bilaga 15, punkt 12 (2)
Beständighet mot torr värme	Bilaga 15, punkt 13 (1)
Ozonåldring	Bilaga 15, punkt 14 (1)
Krypning	Bilaga 15, punkt 15 (1)
Temperaturcykel	Bilaga 15, punkt 16 (1)

---

(1)  Endast för icke-metalliska delar.

(2)  Endast för metalliska delar.

BILAGA 5

BESTÄMMELSER FÖR GODKÄNNANDE AV MOTORGASFILTERENHET

1.   Definition: se punkt 2.14 i dessa föreskrifter.

2.   Klassificering av komponent (enligt figur 1, punkt 2):

Filterenheter kan tillhöra klass 1, 2 eller 2A.

3.   Klassificering av tryck:

Komponenter i klass 1:	3 000 kPa.
Komponenter i klass 2:	450 kPa.
Komponenter i klass 2A:	120 kPa.

4.   Driftstemperaturer:

Från –20 °C till 120 °C

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

5.   Allmänna konstruktionsbestämmelser: (inte använda)

Tillämpliga provningsförfaranden:

6.1.   För delar i klass 1:

Övertrycksprovning	Bilaga 15, punkt 4
Yttre läckage	Bilaga 15, punkt 5
Hög temperatur	Bilaga 15, punkt 6
Låg temperatur	Bilaga 15, punkt 7
Motorgaskompatibilitet	Bilaga 15, punkt 11 (1)
Korrosionsbeständighet	Bilaga 15, punkt 12 (2)
Beständighet mot torr värme	Bilaga 15, punkt 13 (1)
Ozonåldring	Bilaga 15, punkt 14 (1)
Krypning	Bilaga 15, punkt 15 (1)
Temperaturcykel	Bilaga 15, punkt 16 (1)

6.2.   För delar i klass 2 och/eller 2A:

Övertrycksprovning	Bilaga 15, punkt 4
Yttre läckage	Bilaga 15, punkt 5
Hög temperatur	Bilaga 15, punkt 6
Låg temperatur	Bilaga 15, punkt 7
Motorgaskompatibilitet	Bilaga 15, punkt 11 (1)
Korrosionsbeständighet	Bilaga 15, punkt 12 (2)

---

(1)  Endast för icke-metalliska delar.

(2)  Endast för metalliska delar.

BILAGA 6

BESTÄMMELSER FÖR GODKÄNNANDE AV TRYCKREGULATOR OCH FÖRÅNGARE

1.   Definition:

Förångare	:	se punkt 2.6 i dessa föreskrifter.
Tryckregulator	:	se punkt 2.7 i dessa föreskrifter.

2.   Klassificering av komponent (enligt figur 1, punkt 2):

Klass 1	:	för den del som står i kontakt med behållarnas tryck.
Klass 2	:	för den del som står i kontakt med det reglerade trycket och med ett högsta reglerat tryck under drift av 450 kPa.
Klass 2A	:	för den del som står i kontakt med det reglerade trycket och med ett högsta reglerat tryck under drift av 120 kPa.

3.   Klassificering av tryck:

Delar i klass 1:	3 000 kPa.
Delar i klass 2:	450 kPa.
Delar i klass 2A:	120 kPa.

4.   Driftstemperaturer:

Från –20 °C till 120 °C

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

5.   Allmänna konstruktionsbestämmelser:

Punkt 6.15.2, bestämmelser för den elektriska isoleringen.

Punkt 6.15.3.1, bestämmelser för de ventiler som aktiveras med yttre kraft.

Punkt 6.15.4, värmeväxlingsmedium (kompatibilitets- och tryckkrav).

Punkt 6.15.5, säkerhetsförbiledning av övertryck.

Punkt 6.15.6.2, gasflödesskydd.

Tillämpliga provningsförfaranden:

6.1.   För delar i klass 1:

Övertrycksprovning	Bilaga 15, punkt 4
Yttre läckage	Bilaga 15, punkt 5
Hög temperatur	Bilaga 15, punkt 6
Låg temperatur	Bilaga 15, punkt 7
Läckage vid ventilsätet	Bilaga 15, punkt 8
Uthållighet	Bilaga 15, punkt 9
Motorgaskompatibilitet	Bilaga 15, punkt 11 (1)
Korrosionsbeständighet	Bilaga 15, punkt 12 (2)
Beständighet mot torr värme	Bilaga 15, punkt 13 (1)
Ozonåldring	Bilaga 15, punkt 14 (1)
Krypning	Bilaga 15, punkt 15 (1)
Temperaturcykel	Bilaga 15, punkt 16 (1)

6.2.   För delar i klass 2 och/eller 2A:

Övertrycksprovning	Bilaga 15, punkt 4
Yttre läckage	Bilaga 15, punkt 5
Hög temperatur	Bilaga 15, punkt 6
Låg temperatur	Bilaga 15, punkt 7
Motorgaskompatibilitet	Bilaga 15, punkt 11 (1)
Korrosionsbeständighet	Bilaga 15, punkt 12 (2)

Anmärkningar:

Avstängningsventilen kan ingå i förångaren/regulatorn och i detta fall är också bilaga 7 tillämplig.

Delarna av tryckregulatorn/förångaren (klass 1, 2 eller 2A) ska vara läckagesäkra när utloppet(en) i denna del är stängt(da).

För övertrycksprovningen ska alla utlopp, inkl. kylutrymmets, vara stängda.

---

(1)  Endast för icke-metalliska delar.

(2)  Endast för metalliska delar.

BILAGA 7

BESTÄMMELSER FÖR GODKÄNNANDE AV AVSTÄNGNINGSVENTIL, BACKVENTIL, GASLEDNINGENS ÖVERTRYCKSVENTIL OCH SERVICEKOPPLING

Bestämmelser för godkännande av avstängningsventil

1.1.   Definition: se punkt 2.8 i dessa föreskrifter.

1.2.   Klassificering av komponent (enligt figur 1, punkt 2): klass 3.

1.3.   Klassificering av tryck: 3 000 kPa.

1.4.   Driftstemperaturer:

Från –20 °C till 120 °C

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

1.5.   Allmänna konstruktionsbestämmelser:

Punkt 6.15.2, bestämmelser för den elektriska isoleringen.

Punkt 6.15.3.1, bestämmelser för de ventiler som aktiveras med elkraft.

1.6.   Tillämpliga provningsförfaranden:

Övertrycksprovning	Bilaga 15, punkt 4
Yttre läckage	Bilaga 15, punkt 5
Hög temperatur	Bilaga 15, punkt 6
Låg temperatur	Bilaga 15, punkt 7
Läckage vid ventilsätet	Bilaga 15, punkt 8
Uthållighet	Bilaga 15, punkt 9
Motorgaskompatibilitet	Bilaga 15, punkt 11 (1)
Korrosionsbeständighet	Bilaga 15, punkt 12 (2)
Beständighet mot torr värme	Bilaga 15, punkt 13 (1)
Ozonåldring	Bilaga 15, punkt 14 (1)
Krypning	Bilaga 15, punkt 15 (1)
Temperaturcykel	Bilaga 15, punkt 16 (1)

Bestämmelser för godkännande av backventil

2.1.   Definition: se punkt 2.5.9 i dessa föreskrifter.

2.2.   Klassificering av komponent (enligt figur 1, punkt 2): klass 1.

2.3.   Klassificering av tryck: 3 000 kPa.

2.4.   Driftstemperaturer:

Från –20 °C till 120 °C

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

2.5.   Allmänna konstruktionsbestämmelser:

Punkt 6.15.2, bestämmelser för den elektriska isoleringen.

Punkt 6.15.3.1, bestämmelser för de ventiler som aktiveras med elkraft.

2.6.   Tillämpliga provningsförfaranden:

Övertrycksprovning	Bilaga 15, punkt 4
Yttre läckage	Bilaga 15, punkt 5
Hög temperatur	Bilaga 15, punkt 6
Låg temperatur	Bilaga 15, punkt 7
Läckage vid ventilsätet	Bilaga 15, punkt 8
Uthållighet	Bilaga 15, punkt 9
Motorgaskompatibilitet	Bilaga 15, punkt 11 (1)
Korrosionsbeständighet	Bilaga 15, punkt 12 (2)
Beständighet mot torr värme	Bilaga 15, punkt 13 (1)
Ozonåldring	Bilaga 15, punkt 14 (1)
Krypning	Bilaga 15, punkt 15 (1)
Temperaturcykel	Bilaga 15, punkt 16 (1)

Bestämmelser för godkännande av gasledningens övertrycksventil

3.1.   Definition: se punkt 2.9 i dessa föreskrifter.

3.2.   Klassificering av komponent (enligt figur 1, punkt 2): klass 3.

3.3.   Klassificering av tryck: 3 000 kPa.

3.4.   Driftstemperaturer:

Från –20 °C till 120 °C

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

3.5.   Allmänna konstruktionsbestämmelser:

Punkt 6.15.2, bestämmelser för den elektriska isoleringen.

Punkt 6.15.3.1, bestämmelser för de ventiler som aktiveras med elkraft.

Punkt 6.15.7, bestämmelser för gasledningens övertrycksventil.

3.6.   Tillämpliga provningsförfaranden:

Övertrycksprovning	Bilaga 15, punkt 4
Yttre läckage	Bilaga 15, punkt 5
Hög temperatur	Bilaga 15, punkt 6
Låg temperatur	Bilaga 15, punkt 7
Läckage vid ventilsätet	Bilaga 15, punkt 8
Uthållighet	Bilaga 15, punkt 9 (med 200 driftscykler)
Motorgaskompatibilitet	Bilaga 15, punkt 11 (1)
Korrosionsbeständighet	Bilaga 15, punkt 12 (2)
Beständighet mot torr värme	Bilaga 15, punkt 13 (1)
Ozonåldring	Bilaga 15, punkt 14 (1)
Krypning	Bilaga 15, punkt 15 (1)
Temperaturcykel	Bilaga 15, punkt 16 (1)

Bestämmelser för godkännande av servicekoppling

4.1.   Definition: se punkt 2.17 i dessa föreskrifter.

4.2.   Klassificering av komponent (enligt figur 1, punkt 2): klass 1.

4.3.   Klassificering av tryck: 3 000 kPa.

4.4.   Driftstemperaturer:

Från –20 °C till 120 °C

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

4.5.   Allmänna konstruktionsbestämmelser:

Punkt 6.15.2, bestämmelser för den elektriska isoleringen.

Punkt 6.15.3.1, bestämmelser för de ventiler som aktiveras med elkraft.

4.6.   Tillämpliga provningsförfaranden:

Övertrycksprovning	Bilaga 15, punkt 4
Yttre läckage	Bilaga 15, punkt 5
Hög temperatur	Bilaga 15, punkt 6
Låg temperatur	Bilaga 15, punkt 7
Läckage vid ventilsätet	Bilaga 15, punkt 8
Uthållighet	Bilaga 15, punkt 9 (med 6 000 driftscykler)
Motorgaskompatibilitet	Bilaga 15, punkt 11 (1)
Korrosionsbeständighet	Bilaga 15, punkt 12 (2)
Beständighet mot torr värme	Bilaga 15, punkt 13 (1)
Ozonåldring	Bilaga 15, punkt 14 (1)
Krypning	Bilaga 15, punkt 15 (1)
Temperaturcykel	Bilaga 15, punkt 16 (1)

---

(1)  Endast för icke-metalliska delar.

(2)  Endast för metalliska delar.

BILAGA 8

BESTÄMMELSER FÖR GODKÄNNANDE AV BÖJLIGA SLANGAR MED KOPPLINGAR

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Syftet med denna bilaga är att fastställa bestämmelser för godkännande av de böjliga slangar som ska användas med motorgas och som har en inre diameter av högst 20 mm.

Denna bilaga omfattar tre typer av böjliga slangar:

i)	Högtrycksslangar av gummi (klass 1, t.ex. påfyllningsslang)

ii)	Lågtrycksslangar av gummi (klass 2)

iii)	Högtrycksslangar av syntetmaterial (klass 1)

1.   HÖGTRYCKSSLANGAR AV GUMMI, KLASS 1, PÅFYLLNINGSSLANG

1.1.   Allmänna anvisningar

1.1.1.   Slangen ska vara så konstruerad att den tål ett högsta driftstryck av 3 000 kPa.

1.1.2.   Slangen ska vara så konstruerad att den tål temperaturer mellan –25 °C och +80 °C. För de driftstemperaturer som överstiger nämnda värden ska provningstemperaturerna anpassas.

1.1.3.   Den inre diametern ska överensstämma med tabell 1 i standarden ISO 1307.

1.2.   Slangkonstruktion

1.2.1.   Slangen ska omsluta ett slätborrat rör och vara täckt med lämpligt syntetmaterial som förstärkts med en eller flera armering(ar).

1.2.2.   Det (de) förstärkande armeringen(arna) ska skyddas mot korrosion av ett hölje.

Om korrosionsbeständigt material används för den (de) förstärkande armeringen(arna) (dvs. rostfritt stål) behövs inget hölje.

1.2.3.   Armeringen och höljet ska vara jämna och fria från porer, hål och främmande föremål.

En avsiktligt åstadkommen punktering i ytterhöljet ska inte anses som en defekt.

1.2.4.   Ytterhöljet ska avsiktligt perforeras för att undvika att bubblor bildas.

1.2.5.   Om ytterhöljet är perforerat och armeringen är tillverkad av ett icke-korrosionsbeständigt material ska armeringen skyddas mot korrosion.

1.3.   Anvisningar för och provningar av armeringen

Draghållfasthet och töjning

1.3.1.1.   Draghållfasthet och töjning vid brott enligt ISO 37. Draghållfastheten ska vara minst 10 MPa och töjningen vid brott minst 250 %.

1.3.1.2.   Beständighet mot n-pentan enligt ISO 1817 under följande villkor:

i)	medium: n-pentan

ii)	temperatur: 23 °C (tolerans enligt ISO 1817)

iii)	nedsänkningstid: 72 timmar

Krav:

i)	största volymförändning 20 %

ii)	största draghållfasthetsförändning 25 %

iii)	största förändring vid töjning vid brott 30 %

Efter förvaring i luft med en temperatur av 40 °C under 48 timmar får vikten jämförd med det ursprungliga värdet inte ha minskat med mer än 5 %.

1.3.1.3.   Beständighet mot åldring enligt ISO 188 under följande villkor:

i)	temperatur: 70 °C (provningstemperatur = högsta driftstemperatur minus 10 °C)

ii)	exponeringstid: 168 timmar

Krav:

i)	största draghållfasthetsförändning 25 %

ii)	största förändring vid töjning vid brott –30 % och +10 %

1.4.   Anvisningar och provningsmetod för höljet

Draghållfasthet och töjning vid brott enligt ISO 37. Draghållfastheten ska vara minst 10 MPa och töjningen vid brott minst 250 %.

1.4.1.1.   Beständighet mot n-hexan enligt ISO 1817 under följande villkor:

i)	medium: n-hexan

ii)	temperatur: 23 °C (tolerans enligt ISO 1817)

iii)	nedsänkningstid: 72 timmar

Krav:

i)	största volymförändning 30 %

ii)	största draghållfasthetsförändning 35 %

iii)	största förändring vid töjning vid brott 35 %

1.4.1.2.   Beständighet mot åldring enligt ISO 188 under följande villkor:

i)	temperatur: 70 °C (provningstemperatur = högsta driftstemperatur minus 10 °C)

ii)	exponeringstid: 336 timmar

Krav:

i)	största draghållfasthetsförändning 25 %

ii)	största förändring vid töjning vid brott –30 % och +10 %

Beständighet mot ozon

1.4.2.1.   Provningen ska utföras i överensstämmelse med ISO-standard 1431/1.

1.4.2.2.   De provstycken som ska töjas till 20 % ska under 120 timmar utsättas för luft av 40 °C med en ozonhalt av 50 delar per hundra miljoner.

1.4.2.3.   Ingen sprickbildning i provstyckena tillåts.

1.5.   Anvisningar för frånkopplad slang

Gastäthet (genomtränglighet)

1.5.1.1.   En slang med fri längd av 1 m ska anslutas till en behållare som är fylld av flytande propan med en temperatur av 23 ±2 °C.

1.5.1.2.   Provningen ska utföras i överensstämmelse med den metod som beskrivs i ISO-standard 4080.

1.5.1.3.   Läckaget genom slangväggen får inte överstiga 95 cm3 ånga per slangmeter per 24 timmar.

Beständighet vid låg temperatur

1.5.2.1.   Provningen ska utföras i överensstämmelse med den metod som beskrivs i ISO-standard 4672:1978, metod B.

1.5.2.2.   Provningstemperatur: –25 ±3 °C.

1.5.2.3.   Sprickbildning eller brott är inte tillåtna.

1.5.3.   (Inte använd)

Böjningsprovning

1.5.4.1.   En tom slang med en längd av ca 3,5 m ska 3 000 gånger kunna tåla den nedan beskrivna böjningsutmattningsprovningen utan att brytas. Efter provningen ska slangen kunna tåla det provningstrycket i punkt 1.5.5.2.

Figur 1

(endast exempel)

Slangens innerdiameter [mm]	Böjningsradie [mm] (figur 1)	Avstånd mellan naven [mm] (figur 1)
		Vertikalt a	Horisontellt b
upp till 13	102	241	102
13–16	153	356	153
från 16 till 20	178	419	178

1.5.4.3.   Provningsmaskinen (se figur 1) ska bestå av en stålram som är försedd med två trähjul, med en fälgbredd av ca 130 mm.

Hjulens omkrets ska ha en skåra för slangens styrning. Hjulens radie, uppmätt i botten av skåran, ska vara den som anges i punkt 1.5.4.2.

Båda hjulens längsgående mittplan ska ligga i samma vertikalplan och avståndet mellan naven ska vara i enlighet med punkt 1.5.4.2.

Varje hjul ska kunna rotera fritt runt sitt nav.

En framdrivningsmekanism drar slangen över hjulen med en hastighet av fyra hela rörelser i minuten.

1.5.4.4.   Slangen ska monteras över hjulen i S-form (se figur 1).

Den ände som löper över det övre hjulet ska vara försedd med tillräcklig vikt så att slangen kommer att ligga fullständigt tätt mot hjulen. Den del som löper över det undre hjulet är ansluten till framdrivningsmekanismen.

Mekanismen ska inställas så att slangen rör sig totalt 1,2 m åt båda hållen.

Hydrauliskt provningstryck och bestämning av lägsta sprängningstryck

1.5.5.1.   Provningen ska utföras i överensstämmelse med den metod som beskrivs i ISO-standard 1402.

1.5.5.2.   Provningstrycket av 6 750 kPa ska anbringas under 10 minuter utan något läckage.

1.5.5.3.   Sprängningstrycket ska vara minst 10 000 kPa.

1.6.   Kopplingar

1.6.1.   Kopplingarna ska tillverkas av stål eller mässing och ytan ska vara korrosionsbeständig.

Kopplingarna ska vara påkrympta.

1.6.2.1.   Svivelmuttern ska vara försedd med UNF-gänga.

1.6.2.2.   Tätningskonan av svivelmuttertyp ska vara av en typ med en halv vertikal vinkel av 45°.

1.6.2.3.   Kopplingarna kan tillverkas som svivelmuttertyp eller som snabbkopplingstyp.

1.6.2.4.   Det ska vara omöjligt att frånkoppla snabbkopplingstypen utan särskilda åtgärder eller genom att använda verktyg avsedda för detta ändamål.

1.7.   Montering av slang och kopplingar

1.7.1.   Kopplingarnas konstruktion ska vara sådan att det inte krävs att höljet avskalas om inte slangens armering består av korrosionsbeständigt material.

Den monterade slangen ska genomgå en islagsprovning i överensstämmelse med ISO-standard 1436.

1.7.2.1.   Provningen ska genomföras med cirkulerande olja med en temperatur av 93 °C och ett lägsta tryck av 3 000 kPa.

1.7.2.2.   Slangen ska utsättas för 150 000 islag.

1.7.2.3.   Efter islagsprovningen ska slangen tåla det provningstryck som omnämns i punkt 1.5.5.2.

Gastäthet

1.7.3.1.   Den monterade slangen (slang med anslutningar) ska under fem minuter tåla ett gastryck av 3 000 kPa utan något läckage.

1.8.   Märkningar

Varje slang ska, med mellanrum av högst 0,5 m, bära följande tydligt läsbara och outplånliga identifieringsmärkningar som består av bokstäver, siffror eller symboler.

1.8.1.1.   Handelsbeteckning eller tillverkarens märke.

1.8.1.2.   År och månad för tillverkningen.

1.8.1.3.   Storlek och typmärkning.

1.8.1.4.   Identifieringsmärkningen ”L.P.G. klass 1”.

1.8.2.   Varje koppling ska bära monteringsfirmans handelsbeteckning eller märke.

2.   LÅGTRYCKSSLANGAR AV GUMMI, KLASS 2

2.1.   Allmänna anvisningar

2.1.1.   Slangen ska vara så konstruerad att den tål ett högsta driftstryck av 450 kPa.

2.1.2.   Slangen ska vara så konstruerad att den tål temperaturer mellan –25 °C och + 125 °C. För de driftstemperaturer som överstiger nämnda värden ska provningstemperaturerna anpassas.

2.2.   Slangkonstruktion

2.2.1.   Slangen ska omsluta ett slätborrat rör och ha ett hölje av lämpligt syntetiskt material som förstärkts med en eller flera armering(ar).

2.2.2.   Det (de) förstärkande armeringen(arna) ska skyddas mot korrosion av ett hölje.

Om korrosionsbeständigt material används för den (de) förstärkande armeringen(arna) (dvs. rostfritt stål) behövs inget hölje.

2.2.3.   Armeringen och höljet ska vara jämna och fria från porer, hål och främmande föremål.

En avsiktligt åstadkommen punktering i höljet ska inte anses som en defekt.

2.3.   Anvisningar för och provningar av armeringen

Draghållfasthet och töjning

2.3.1.1.   Draghållfasthet och töjning vid brott enligt ISO 37. Draghållfastheten ska vara minst 10 MPa och töjningen vid brott minst 250 %.

2.3.1.2.   Beständighet mot n-pentan enligt ISO 1817 under följande villkor:

i)	medium: n-pentan

ii)	temperatur: 23 °C (tolerans enligt ISO 1817)

iii)	nedsänkningstid: 72 timmar

Krav:

i)	största volymförändning 20 %

ii)	största draghållfasthetsförändning 25 %

iii)	största förändring vid töjning vid brott 30 %

Efter förvaring i luft med en temperatur av 40 °C under 48 timmar får vikten jämförd med det ursprungliga värdet inte ha minskat med mer än 5 %.

2.3.1.3.   Beständighet mot åldring enligt ISO 188 under följande villkor:

i)	temperatur: 115 °C (provningstemperatur = högsta driftstemperatur minus 10 °C)

ii)	exponeringstid: 168 timmar

Krav:

i)	största draghållfasthetsförändning 25 %

ii)	största förändring vid töjning vid brott –30 % och +10 %

2.4.   Anvisningar och provningsmetod för höljet

2.4.1.1.   Draghållfasthet och töjning vid brott enligt ISO 37. Draghållfastheten ska vara minst 10 MPa och töjningen vid brott minst 250 %.

2.4.1.2.   Beständighet mot n-hexan enligt ISO 1817 under följande villkor:

i)	medium: n-hexan

ii)	temperatur: 23 °C (tolerans enligt ISO 1817)

iii)	nedsänkningstid: 72 timmar

Krav:

i)	största volymförändning 30 %

ii)	största draghållfasthetsförändning 35 %

iii)	största förändring vid töjning vid brott 35 %

2.4.1.3.   Beständighet mot åldring enligt ISO 188 under följande villkor:

i)	temperatur: 115 °C (provningstemperatur = högsta driftstemperatur minus 10 °C)

ii)	exponeringstid: 336 timmar

Krav:

i)	största draghållfasthetsförändning 25 %

ii)	största förändring vid töjning vid brott –30 % och +10 %

Beständighet mot ozon

2.4.2.1.   Provningen ska utföras i överensstämmelse med ISO-standard 1431/1.

2.4.2.2.   De provstycken som ska töjas till 20 % ska under 120 timmar utsättas för luft av 40 °C med en ozonhalt av 50 delar per hundra miljoner.

2.4.2.3.   Ingen sprickbildning i provstyckena tillåts.

2.5.   Anvisningar för frånkopplad slang

Gastäthet (genomtränglighet)

2.5.1.1.   En slang med fri längd av 1 m ska anslutas till en behållare som är fylld med flytande propan med en temperatur av 23 ±2 °C.

2.5.1.2.   Provningen ska utföras i överensstämmelse med den metod som beskrivs i ISO-standard 4080.

2.5.1.3.   Läckaget genom slangväggen får inte överstiga 95 cm3 ånga per slangmeter per 24 timmar.

Beständighet vid låg temperatur

2.5.2.1.   Provningen ska utföras i överensstämmelse med den metod som beskrivs i ISO-standard 4672–1978, metod B.

2.5.2.2.   Provningstemperatur: –25 ±3 °C

2.5.2.3.   Sprickbildning eller brott är inte tillåtna.

Böjningsprovning

2.5.3.1.   En tom slang med en längd av ca 3,5 m ska 3 000 gånger kunna tåla den nedan beskrivna böjningsutmattningsprovningen utan att brytas. Efter provningen ska slangen kunna tåla det provningstrycket i punkt 2.5.4.2.

Figur 2

(endast exempel)

Slangens innerdiameter [mm]	Böjningsradie [mm] (figur 2)	Avstånd mellan naven [mm] (figur 2)
		Vertikalt a	Horisontellt b
upp till 13	102	241	102
13–16	153	356	153
från 16 till 20	178	419	178

2.5.3.3.   Provningsmaskinen (se figur 2) ska bestå av en stålram som är försedd med två trähjul med en fälgbredd av ca 130 mm.

Hjulens omkrets ska ha en skåra för slangens styrning. Hjulens radie, uppmätt i botten av skåran, ska vara den som anges i punkt 2.5.3.2.

Båda hjulens längsgående mittplan ska ligga i samma vertikalplan och avståndet mellan hjulnaven ska vara i enlighet med punkt 2.5.3.2.

Varje hjul ska kunna rotera fritt runt sitt nav.

En framdrivningsmekanism drar slangen över hjulen med en hastighet av fyra hela rörelser i minuten.

2.5.3.4.   Slangen ska monteras över hjulen i S-form (se figur 2).

Den ände som löper över det övre hjulet ska vara försedd med tillräcklig vikt så att slangen kommer att ligga fullständigt tätt mot hjulen. Den del som löper över det undre hjulet är ansluten till framdrivningsmekanismen.

Mekanismen ska inställas så att slangen rör sig totalt 1,2 m åt båda hållen.

Hydrauliskt provningstryck och bestämning av lägsta sprängningstryck

2.5.4.1.   Provningen ska utföras i överensstämmelse med den metod som beskrivs i ISO-standard 1402.

2.5.4.2.   Provningstrycket av 1 015 kPa ska anbringas under 10 minuter utan något läckage.

2.5.4.3.   Sprängningstrycket ska vara minst 1 800 kPa.

2.6.   Kopplingar

2.6.1.   Kopplingarna ska vara tillverkade av korrosionsbeständigt material.

2.6.2.   Kopplingens sprängningstryck i monterat läge får aldrig vara lägre än ledningens eller slangens sprängningstryck.

Kopplingens läckagetryck i monterat läge får aldrig vara lägre än ledningens eller slangens läckagetryck.

2.6.3.   Kopplingarna ska vara påkrympta.

2.6.4.   Kopplingarna kan tillverkas som svivelmuttertyp eller som snabbkopplingstyp.

2.6.5.   Det ska vara omöjligt att frånkoppla snabbkopplingstypen utan särskilda åtgärder eller genom att använda verktyg avsedda för detta ändamål.

2.7.   Montering av slang och kopplingar

2.7.1.   Kopplingarnas konstruktion ska vara sådan att det inte krävs att höljet avskalas om inte slangens armering består av korrosionsbeständigt material.

Den monterade slangen ska genomgå en islagsprovning i överensstämmelse med ISO-standard 1436.

2.7.2.1.   Provningen ska utföras med cirkulerande olja med en temperatur av 93 °C och ett lägsta tryck av 1 015 kPa.

2.7.2.2.   Slangen ska utsättas för 150 000 islag.

2.7.2.3.   Efter islagsprovningen ska slangen tåla det provningstrycket i punkt 2.5.4.2.

Gastäthet

2.7.3.1.   Den monterade slangen (slang med kopplingar) ska under fem minuter tåla ett gastryck av 1 015 kPa utan något läckage.

2.8.   Märkningar

Varje slang ska, med mellanrum av högst 0,5 m, bära följande tydligt läsbara och outplånliga identifieringsmärkningar som består av bokstäver, siffror eller symboler.

2.8.1.1.   Handelsbeteckning eller tillverkarens märke.

2.8.1.2.   År och månad för tillverkningen.

2.8.1.3.   Storlek och typbeteckning.

2.8.1.4.   Identifieringsmärkningen ”L.P.G. klass 2”.

2.8.2.   Varje koppling ska bära monteringsfirmans handelsbeteckning eller märke.

3.   HÖGTRYCKSSLANGAR AV SYNTETMATERIAL (KLASS 1)

3.1.   Allmänna anvisningar

3.1.1.   Syftet med detta kapitel är att fastställa bestämmelser för godkännande av de böjliga slangar av syntetmaterial som ska användas med motorgas och som har en inre diameter av högst 10 mm.

3.1.2.   Detta kapitel omfattar utöver allmänna anvisningar och provningar för slangar av syntetmaterial också anvisningar och provningar som är tillämpliga på särskilda materialtyper eller en slang av syntetmaterial.

3.1.3.   Slangen ska vara konstruerad så att den tål ett högsta driftstryck av 3 000 kPa.

3.1.4.   Slangen ska vara konstruerad så att den tål temperaturer mellan –25 °C och + 125 °C. Vid de driftstemperaturer som överstiger nämnda värden ska provningstemperaturerna anpassas.

3.1.5.   Den inre diametern ska vara i överensstämmelse med tabell 1 i ISO-standard 1307.

3.2.   Slangkonstruktion

3.2.1.   Slangen av syntetmaterial ska utgöras av ett termoplastiskt rör och ha ett hölje av lämpligt termoplastiskt material som är olje- och väderbeständigt och förstärkt med en eller flera armeringar av syntetmaterial. Om korrosionsbeständigt material används för den (de) förstärkande armeringen(arna) (dvs. rostfritt stål) behövs inget hölje.

3.2.2.   Armeringen och höljet ska vara jämna och fria från porer, hål och främmande föremål.

En avsiktligt åstadkommen punktering i höljet ska inte anses som en defekt.

3.3.   Anvisningar för och provningar av armeringen

Draghållfasthet och töjning

3.3.1.1.   Draghållfasthet och töjning vid brott enligt ISO 37. Draghållfastheten ska vara minst 20 MPa och töjningen vid brott minst 200 %.

3.3.1.2.   Beständighet mot n-pentan enligt ISO 1817 under följande villkor:

i)	medium: n-pentan

ii)	temperatur: 23 °C (tolerans enligt ISO 1817)

iii)	nedsänkningstid: 72 timmar

Krav:

i)	största volymförändning 20 %

ii)	största draghållfasthetsförändning 25 %

iii)	största förändring vid töjning vid brott 30 %

Efter förvaring i luft med en temperatur av 40 °C under 48 timmar får vikten jämförd med det ursprungliga värdet inte ha minskat med mer än 5 %.

3.3.1.3.   Beständighet mot åldring enligt ISO 188 under följande villkor:

i)	temperatur: 115 °C (provningstemperatur = högsta driftstemperatur minus 10 °C)

ii)	exponeringstid: 336 timmar

Krav:

i)	största draghållfasthetsförändning 35 %

ii)	största förändring vid töjning vid brott –30 % och +10 %

Draghållfasthet och töjning specifik för material av polyamid 6

3.3.2.1.   Draghållfasthet och töjning vid brott enligt enligt ISO 527–2 under följande villkor:

i)	provstycketyp: typ 1 BA

ii)	töjningshastighet: 20 mm/min

Materialet ska konditioneras under minst 21 dagar vid 23 °C och en relativ fuktighet av 50 % före provning.

Krav:

i)	draghållfasthet minst 20 MPa

ii)	töjning vid brott minst 50 %.

3.3.2.2.   Beständighet mot n-pentan enligt ISO 1817 under följande villkor:

i)	medium: n-pentan

ii)	temperatur: 23 °C (tolerans enligt ISO 1817)

iii)	nedsänkningstid: 72 timmar

Krav:

i)	största volymförändning 2 %

ii)	största draghållfasthetsförändning 10 %

iii)	största förändring vid töjning vid brott 10 %

Efter förvaring i luft med en temperatur av 40 °C under 48 timmar får vikten jämförd med det ursprungliga värdet inte ha minskat med mer än 5 %.

3.3.2.3.   Beständighet mot åldring enligt ISO 188 under följande villkor:

i)	temperatur: 115 °C (provningstemperatur = högsta driftstemperatur minus 10 °C)

ii)	exponeringstid: 24 och 336 timmar

Efter åldring ska provstyckena konditioneras under minst 21 dagar vid 23 °C och en relativ fuktighet av 50 % före utförandet av draghållfastprovningen enligt punkt 3.3.2.1.

Krav:

i)	största draghållfasthetsförändning 35 % efter 336 timmars åldring jämfört med draghållfastheten hos det material som åldrats 24 timmar

ii)	största förändring vid töjning vid brott 25 % efter 336 timmars åldring jämfört med töjningen vid brott hos det material som åldrats 24 timmar.

3.4.   Anvisningar och provningsmetod för höljet

3.4.1.1.   Draghållfasthet och töjning vid brott enligt ISO 37. Draghållfastheten ska vara minst 20 MPa och töjningen vid brott minst 250 %.

3.4.1.2.   Beständighet mot n-hexan enligt ISO 1817 under följande villkor:

i)	medium: n-hexan

ii)	temperatur: 23 °C (tolerans enligt ISO 1817)

iii)	nedsänkningstid: 72 timmar

Krav:

i)	största volymförändning 30 %

ii)	största draghållfasthetsförändning 35 %

iii)	största förändring vid töjning vid brott 35 %

3.4.1.3.   Beständighet mot åldring enligt ISO 188 under följande villkor:

i)	temperatur: 115 °C (provningstemperatur = högsta driftstemperatur minus 10 °C)

ii)	exponeringstid: 336 timmar

Krav:

i)	största draghållfasthetsförändning 25 %

ii)	största förändring vid töjning vid brott –30 % och +10 %

Beständighet mot ozon

3.4.2.1.   Provningen ska utföras i överensstämmelse med ISO-standard 1431/1.

3.4.2.2.   De provstycken som ska töjas till 20 % ska under 120 timmar utsättas för luft av 40 °C och en relativ fuktighet av av 50 % ±10 % med en ozonhalt av 50 delar per hundra miljoner.

3.4.2.3.   Ingen sprickbildning i provstyckena tillåts.

Anvisningar och provningsmetod för det hölje som tillverkats av material av polyamid 6

3.4.3.1.   Draghållfasthet och töjning vid brott enligt enligt ISO 527–2 under följande villkor:

i)	provstycketyp: typ 1 BA

ii)	töjningshastighet: 20 mm/min

Materialet ska konditioneras under minst 21 dagar vid 23 °C och en relativ fuktighet av 50 % före provning.

Krav:

i)	draghållfasthet minst 20 MPa

ii)	töjning vid brott minst 100 %.

3.4.3.2.   Beständighet mot n-hexan enligt ISO 1817 under följande villkor:

i)	medium: n-hexan

ii)	temperatur: 23 °C (tolerans enligt ISO 1817)

iii)	nedsänkningstid: 72 timmar

Krav:

i)	största volymförändning 2 %

ii)	största draghållfasthetsförändning 10 %

iii)	största förändring vid töjning vid brott 10 %

3.4.3.3.   Beständighet mot åldring enligt ISO 188 under följande villkor:

i)	temperatur: 115 °C (provningstemperatur = högsta driftstemperatur minus 10 °C)

ii)	exponeringstid: 24 och 336 timmar

Efter åldring ska provstyckena konditioneras under minst 21 dagar före utförandet av draghållfastprovningen enligt punkt 3.3.1.1.

Krav:

i)	största draghållfasthetsförändning 20 % efter 336 timmars åldring jämfört med draghållfastheten hos det material som åldrats 24 timmar

ii)	största förändring vid töjning vid brott 50 % efter 336 timmars åldring jämfört med töjningen vid brott hos det material som åldrats 24 timmar.

3.5.   Anvisningar för frånkopplad slang

Gastäthet (genomtränglighet)

3.5.1.1.   En slang med fri längd av 1 m ska anslutas till en behållare som är fylld med flytande propan med en temperatur av 23 ±2 °C.

3.5.1.2.   Provningen ska utföras i överensstämmelse med den metod som beskrivs i ISO-standard 4080.

3.5.1.3.   Läckaget genom slangväggen får inte överstiga 95 cm3 ånga per slangmeter per 24 timmar.

Beständighet vid låg temperatur

3.5.2.1.   Provningen ska utföras i överensstämmelse med den metod som beskrivs i ISO-standard 4672, metod B.

3.5.2.2.   Provningstemperatur: –25 ±3 °C.

3.5.2.3.   Sprickbildning eller brott är inte tillåtna.

Beständighet vid hög temperatur

3.5.3.1.   En slangdel som tryckluftsfyllts vid 3 000 kPa, med en minsta längd av 0,5 m ska under 24 timmar läggas i en ugn vid en temperatur av 125 ±2 °C.

3.5.3.2.   Inget läckage är tillåtet.

3.5.3.3.   Efter provningen ska slangen under 10 minuter tåla ett provningstryck av 6 750 kPa. Inget läckage är tillåtet.

Böjningsprovning

En tom slang med en längd av ca 3,5 m ska 3 000 gånger kunna tåla den nedan beskrivna böjningsutmattningsprovningen utan att brytas. Efter provningen ska slangen kunna tåla det provningstrycket i punkt 3.5.5.2.

Figur 3

(endast exempel) (a = 102 mm; b = 241 mm)

3.5.4.2.   Provningsmaskinen (se figur 3) ska bestå av en stålram som är försedd med två trähjul med en fälgbredd av ca 130 mm.

Hjulens omkrets ska ha en skåra för slangens styrning. Hjulens radie, uppmätt i botten av skåran, ska vara 102 mm.

Båda hjulens längsgående mittplan ska ligga i samma vertikalplan. Avståndet mellan hjulnaven ska vara vertikalt 241 mm och horisontellt 102 mm.

Varje hjul ska kunna rotera fritt runt sitt nav.

En framdrivningsmekanism drar slangen över hjulen med en hastighet av fyra hela rörelser i minuten.

3.5.4.3.   Slangen ska monteras över hjulen i S-form (se figur 3).

Den ände som löper över det övre hjulet ska vara försedd med en tillräcklig vikt så att slangen kommer att ligga fullständigt tätt mot hjulen. Den del som löper över det undre hjulet är ansluten till framdrivningsmekanismen.

Mekanismen ska justeras så att slangen rör sig totalt 1,2 m åt båda hållen.

Hydrauliskt provningstryck och bestämning av lägsta sprängningstryck

3.5.5.1.   Provningen ska utföras i överensstämmelse med den metod som beskrivs i ISO-standard 1402.

3.5.5.2.   Provningstrycket av 6 750 kPa ska anbringas under 10 minuter utan något läckage.

3.5.5.3.   Sprängningstrycket ska vara minst 10 000 kPa.

3.6.   Kopplingar

3.6.1.   Kopplingarna ska tillverkas av stål eller mässing och ytan ska vara korrosionsbeständig.

3.6.2.   Kopplingarna ska vara påkrympta och utgöras av en slangkoppling eller banjobult. Tätningen ska tåla motorgas och uppfylla kraven i punkt 3.3.1.2.

3.6.3.   Banjobulten ska överensstämma med DIN 7643.

3.7.   Montering av slang och kopplingar

Den monterade slangen ska genomgå en islagsprovning i överensstämmelse med ISO-standard 1436.

3.7.1.1.   Provningen ska utföras med cirkulerande olja med en temperatur av 93 °C och ett lägsta tryck av 3 000 kPa.

3.7.1.2.   Slangen ska utsättas för 150 000 islag.

3.7.1.3.   Efter islagsprovningen ska slangen tåla det provningstrycket i punkt 3.5.5.2.

Gastäthet

3.7.2.1.   Den monterade slangen (slang med kopplingar) ska under fem minuter tåla ett gastryck av 3 000 kPa utan något läckage.

3.8.   Märkningar

Varje slang ska, med mellanrum av högst 0,5 m, bära följande tydligt läsbara och outplånliga identifieringsmärkningar som består av bokstäver, siffror eller symboler.

3.8.1.1.   Handelsbeteckning eller tillverkarens märke.

3.8.1.2.   År och månad för tillverkningen.

3.8.1.3.   Storlek och typbeteckning.

3.8.1.4.   Identifieringsmärkningen ”L.P.G. klass 1”.

3.8.2.   Varje koppling ska bära monteringsfirmans handelsbeteckning eller märke.

BILAGA 9

BESTÄMMELSER FÖR GODKÄNNANDE AV PÅFYLLNINGSENHET

1.   Definition: se punkt 2.16 i dessa föreskrifter.

2.   Klassificering av komponent (enligt figur 1, punkt 2):

Påfyllningsenhet: klass 3

Backventil: klass 3

3.   Klassificering av tryck: 3 000 kPa.

4.   Driftstemperaturer:

Från –20 °C till 65 °C

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

5.   Allmänna konstruktionsbestämmelser:

Punkt 6.15.2, bestämmelser för den elektriska isoleringen.

Punkt 6.15.10, bestämmelser för påfyllningsenheten.

6.   Tillämpliga provningsförfaranden:

Övertrycksprovning	Bilaga 15, punkt 4
Yttre läckage	Bilaga 15, punkt 5
Hög temperatur	Bilaga 15, punkt 6
Låg temperatur	Bilaga 15, punkt 7
Läckage vid ventilsätet	Bilaga 15, punkt 8
Uthållighet	Bilaga 15, punkt 9 (med 6 000 driftscykler)
Motorgaskompatibilitet	Bilaga 15, punkt 11 (1)
Korrosionsbeständighet	Bilaga 15, punkt 12 (2)
Beständighet mot torr värme	Bilaga 15, punkt 13
Ozonåldring	Bilaga 15, punkt 14
Krypning	Bilaga 15, punkt 15 (1)
Temperaturcykel	Bilaga 15, punkt 16 (1)
Islagsprovning	Punkt 7 i denna bilaga

Islagsprovningskrav för europåfyllningsenheten

7.1.   Allmänna krav

Påfyllningsenheten ska genomgå en islagsprovning av 10 J.

7.2.   Provningsförfarande

En vikt av härdat stål av 1 kg ska släppas från en höjd av 1 m så att islagshastigheten blir 4,4 m/s. Detta ska erhållas genom att vikten monteras i en pendel.

Påfyllningsenheten ska monteras horisontellt på ett massivt föremål. Viktens islag ska ske i mitten av påfyllningsenhetens utskjutande del.

7.3.   Tolkning av provningen

Påfyllningsenheten ska vid omgivningstemperatur klara provningen för yttre läckage och provningen för läckage vid ventilsätet.

7.4.   Omprovning

Om påfyllningsenheten inte klarar provningen ska två provstycken från samma komponent genomgå islagsprovningen. Om båda provstyckena klarar provningen ska den första provningen inte beaktas.

Om ett eller båda inte klarar omprovningen ska komponenten inte godkännas.

Anmärkningar:

—	Övertrycksprovningen ska utföras på varje backventil.

—

Uthållighetsprovningen ska utföras med ett munstycke som är särskilt avsett för den påfyllningsenhet som provas. 6 000 cykler ska genomföras enligt följande förfarande: — munstycket ansluts till kontaktdonet och påfyllningsenheten öppnas, — munstycket lämnas i öppet läge i minst 3 sekunder, — påfyllningsenheten stängs och munstycket frånkopplas.

Figur 1

Anslutningsområde för bajonettpåfyllningsenhet

Figur 2

Anslutningsområde för skålpåfyllningsenhet

Figur 3

Anslutningsområde för påfyllningsenhet (euroenhet) för lätta fordon

Figur 4

Anslutningsområde för ACME-påfyllningsenhet

Figur 5

Anslutningsområde för påfyllningsenhet (euroenhet) för tunga nyttofordon

---

(1)  Endast för icke-metalliska delar.

(2)  Endast för metalliska delar.

BILAGA 10

BESTÄMMELSER FÖR GODKÄNNANDE AV MOTORGASBEHÅLLARE

Betydelsen hos de symboler och termer som används i denna bilaga

Ph	=	hydrauliskt provningstryck, i kPa,
Pr	=	behållarens sprängningstryck, uppmätt vid sprängningsprovningen, i kPa,
Re	=	den minsta sträckgräns i N/mm2, som garanteras av materialstandarden,
Rm	=	den minsta draghållfasthet i N/mm2, som garanteras av materialstandarden,
Rmt	=	verklig draghållfasthet, i N/mm2,
a	=	beräknad minsta tjocklek hos det cylindriska skalet, i mm,
b	=	beräknad minsta tjocklek hos de kupade gavlarna, i mm,
D	=	nominell yttre diameter hos behållaren, i mm,
R	=	inre radie hos den kupade gaveln i den cylindriska standardbehållaren, i mm,
r	=	inre upphöjning hos den kupade gaveln i den cylindriska standardbehållaren, i mm,
H	=	yttre höjd hos den kupade delen av behållarens gavel, i mm,
h	=	höjden hos den cylindriska delen av den kupade gaveln, i mm,
L	=	längden hos behållarens spänningsbeständiga skal, i mm,
A	=	ursprungsmaterialets töjningsvärde (%),
V0	=	ursprunglig behållarvolym när trycket ökas vid sprängningsprovningen, i dm3,
V	=	slutlig behållarvolym vid sprängning, i dm3,
g	=	tyngdacceleration, i m/s2,
c	=	formfaktor,
Z	=	spänningsreduceringsfaktor.

1.   TEKNISKA KRAV

1.1.   Följande cylindrar omfattas av denna bilaga:

Motorgas-1 metallbehållare

Motorgas-4 helkompositbehållare

1.2.   Mått

För alla mått utan toleransangivelse ska de allmänna toleranserna i EN 22768–1 tillämpas.

1.3.   Material

1.3.1.   Det material som används för tillverkningen av spänningsbeständiga behållarskal ska vara stål som specificeras i Euronorm EN 10120 (andra material får emellertid användas, förutsatt att behållaren har samma säkerhetsegenskaper, vilket ska intygas av de myndigheter som beviljar typgodkännande).

1.3.2.   Ursprungsmaterialet avser materialet i dess tillstånd innan någon specifik förändring i fråga om tillverkningsprocessen utförts.

1.3.3.   Alla komponenter i behållaren och alla de delar som svetsats på den ska vara gjorda av ömsesidigt kompatibla material.

1.3.4.   Fyllningsmaterialen ska vara kompatibla med ursprungsmaterialet så att de svetsfogar som bildas får egenskaper som är likvärdiga med de som specificeras för ursprungsmaterialet (EN 288–39).

1.3.5.   Behållartillverkaren ska upprätta och tillhandahålla:

a)	för metallbehållare: intyg om kemisk chargeanalys,

b)	för behållare helt i kompositmaterial: intyg om analys av kemisk beständighet som gäller de provningar som utförts enligt kraven i tillägg 6,

c)	materialets mekaniska egenskaper i fråga om stål eller andra material som används för konstruktionen av de delar som utsätts för tryck.

1.3.6.   Den inspekterande myndigheten ska få tillfälle att utföra oberoende analyser. Dessa analyser ska utföras antingen på de provstycken som tagits ur de material som tillhandahålls av behållartillverkaren eller på de färdiga behållarna.

1.3.7.   Tillverkaren ska förse den inspekterande myndigheten med resultaten av de metallurgiska och mekaniska provningar och grund- och fyllnadsmaterialanalyser som utförts på svetsar och ska också förse den med en beskrivning av de svetsningsmetoder och processer som kan ses som representativa för de svetsningar som utförs under tillverkningen.

1.4.   Driftstemperaturer och tryck

1.4.1.   Driftstemperatur

Behållarens driftstemperatur ska ligga mellan –20 °C och 65 °C. För de extrema driftstemperaturer som överstiger nämnda temperaturer ska särskilda provningsvillkor tillämpas som ska avtalas med den behöriga myndigheten.

1.4.2.   Driftstryck

Behållarens driftstryck ska vara: 3 000 kPa.

1.5.   Värmebehandlingsförfaranden för endast metallbehållare ska uppfylla följande krav:

1.5.1.   Värmebehandlingen ska utföras på delar av eller på den kompletta behållaren.

1.5.2.   De delar av en behållare som deformerats med mer än 5 % ska genomgå följande värmebehandling: normalisering.

Behållare med en väggtjocklek ≥ 5 mm ska genomgå följande värmebehandling:

1.5.3.1.   varmvalsat och normaliserat material: avspänningsglödgning eller normalisering,

1.5.3.2.   material av ett annat slag: normalisering.

1.5.4.   Tillverkaren ska redogöra för det värmebehandlingsförfarande som tillämpats.

1.5.5.   Lokal värmebehandling av en komplett behållare är inte tillåten.

1.6.   Beräkning av delarna under tryck

Beräkning av tryckutsatta delar av metallbehållare.

Väggtjockleken hos behållarnas cylindriska skal får inte vara mindre än vad som beräknas med formeln:

1.6.1.1.1.   Behållare utan längsgående svetsningar:

1.6.1.1.2.   Behållare med längsgående svetsningar:

i)

z = 0,85 där tillverkaren röntgar varje skärning mellan svetsningarna, 100 mm av den angränsande längsgående svetsningen och 50 mm (25 mm på varje sida av skärningen) av den angränsande rundsvetsningen. Denna provning ska utföras med maskin i början och slutet av varje arbetsskift under fortlöpande tillverkning.

ii)

z = 1 där varje skärning mellan svetsningarna, 100 mm av den angränsande längsgående svetsningen och 50 mm (25 mm på varje sida av skärningen) av den angränsande rundsvetsningen punktröntgas. Denna provning ska utföras på 10 % av behållartillverkningen där de behållare som ska provas väljs slumpmässigt. Skulle dessa röntgenprovningar avslöja oacceptabla defekter enligt definition i punkt 2.4.1.4 ska alla erforderliga åtgärder vidtas för att undersöka den pågående tillverkningen i fråga och eliminera defekterna.

Mått för och beräkningar av gavlar (se figurerna i tillägg 4 till denna bilaga).

1.6.1.2.1.   Behållarens gavlar ska vara i ett stycke, ha sin konkava sida mot trycket och vara antingen torisfäriska eller ellipsformade (exempel ges i tillägg 5).

1.6.1.2.2.   Behållargavlarna ska uppfylla följande villkor:

Torisfäriska gavlar

samtidigt gällande gränsvärden:

0,003 D ≤ b ≤ 0,08 D
r ≥ 0,1 D
R ≤ D
H ≥ 0,18 D
r ≥ 2 b
h ≥ 4 b
h ≤ 0,15 D	(inte tillämpligt för de behållare som visas i tillägg 2 till denna bilaga, figur 2a)

Ellipsformade gavlar

samtidigt gällande gränsvärden:

0,003 D ≤ b≤ 0,08 D
H ≥ 0,18 D
h ≥ 4 b
h ≤ 0,15 D	(inte tillämpligt för de behållare som visas i tillägg 2 till denna bilaga, figur 2a)

1.6.1.2.3.   Tjockleken hos dessa kupade gavlar får totalt inte vara mindre än det värde som beräknats med följande formel:

Den formfaktor C som ska användas för hela gavlar ges i tabellen och diagrammen i tillägg 4 till denna bilaga.

Väggtjockleken hos gavlarnas cylindriska kant får inte vara mindre än eller avvika med mer än 15 % från skalets minsta väggtjocklek.

1.6.1.3.   Den nominella väggtjockleken hos den cylindriska delen och hos den kupade gaveln får under inga omständigheter vara mindre än:

med ett minimum av 1,5 mm.

1.6.1.4.   Behållarens skal får utgöras av en, två eller tre delar. Om skalet består av två eller tre delar ska de längsgående svetsningarna skiftas/roteras motsvarande minst 10 gånger behållarväggens tjocklek (10 · a). Gavlarna ska vara i ett stycke och konvexa.

1.6.2.   Beräkning av tryckutsatta delar för helkompositbehållare

Spänningarna i behållaren ska beräknas för varje behållartyp. De tryck som används vid dessa beräkningar ska vara driftstryck och sprängningsprovningstryck. Vid beräkningarna ska lämplig analysteknik användas för erhålla spänningsfördelningen i hela behållaren.

1.7.   Konstruktion och utförande

Allmänna krav

1.7.1.1.   Tillverkaren ska med ett lämpligt kvalitetskontrollsystem visa sig ha och upprätthålla de möjligheter och metoder för tillverkning som säkerställer att de behållare som tillverkas uppfyller kraven i denna bilaga.

1.7.1.2.   Tillverkaren ska genom lämplig övervakning säkerställa att de ursprungsmaterial och pressade delar som används för att tillverka behållarna är fria från defekter som skulle kunna äventyra säker användning av behållarna.

Tryckutsatta delar

1.7.2.1.   Tillverkaren ska beskriva de metoder och processer för svetsning som används och ange de inspektioner som utförts under tillverkningen.

1.7.2.2.   Tekniska krav på svetsningen

Stumsvetsningarna ska utföras med en automatisk svetsningsprocess.

Stumsvetsningarna på det spänningsbeständiga skalet får inte utföras inom något område där det finns ändringar av profilen.

Vinkelsvetsningar får inte läggas ovanpå stumsvetsningar utan ligga minst 10 mm från dem.

Svetsningar som förenar de delar som bildar behållarskalet ska uppfylla följande villkor (se de figurer som ges som exempel i tillägg 1 till denna bilaga):

längsgående svetsning: denna svetsning utförs i form av en stumsvetsning på hela sektionen av väggmaterialet,

rundsvetsning:

denna svetsning utförs i form av en stumsvetsning på hela sektionen av väggmaterialet. En jogglad svetsning anses vara en särskild stumsvetsningstyp,

svetsningar av ventilens bultsvetsade platta eller ring ska utföras enligt tillägg 1, figur 3.

En svetsning som fixerar behållarens fläns eller upphängningar ska vara antingen en stum- eller vinkelsvetsning.

Svetsade monteringsupphängningar ska svetsas med rundsvetsning. Svetsningarna ska vara tillräckligt starka för att tåla vibration, inbromsningar och yttre krafter av minst 30 g i alla riktningar.

I fråga om stumsvetsningar får kontaktytornas misspassning inte överstiga en femtedel av väggarnas tjocklek (1/5 a).

1.7.2.3.   Kontroll av svetsningar

Tillverkaren ska säkerställa att svetsningarna visar kontinuerlig inbränning utan någon avvikelse i svetsfogen och att de är fria från defekter som skulle kunna äventyra säker användning av behållaren.

För behållare i två delar ska en röntgenprovning utföras på rundstumsvetsningar över 100 mm, med undantag för de svetsningar som överensstämmer med den jogglade svetsningen på sidan 1 i tillägg 1 till denna bilaga. På en behållare som valts i början och slutet av varje arbetsskift under fortlöpande tillverkning och i händelse av att tillverkningen avbrutits under mer än 12 timmar bör den första svetsade behållaren också röntgas.

1.7.2.4.   Orundhet

En orundhet i behållarens cylindriska skal ska vara så begränsad att skillnaden mellan den största och minsta yttre diametern i samma tvärsnitt inte är större än 1 % av medelvärdet för dessa diametrar.

Anslutningar

1.7.3.1.   Upphängningarna ska tillverkas och anbringas på behållaren så att inga farliga spänningskoncentrationer orsakas eller ger upphov till vattenansamling.

1.7.3.2.   Behållarens stativ ska vara tillräckligt starkt och tillverkat av en metall som är kompatibel med den typ av stål som används för behållaren. Stativet ska vara utformat så det ger behållaren tillräcklig stabilitet.

Stativets övre kant ska vara svetsad på behållaren så att den inte ger upphov till vattenansamlingar eller till att vatten kan intränga mellan stativ och behållare.

1.7.3.3.   Ett referensmärke ska anbringas på behållarna för att säkerställa deras korrekta installering.

1.7.3.4.   Om identifieringsskyltar monterats ska de vara anbringade på det spänningsbeständiga skalet och får inte kunna avlägsnas. Alla åtgärder som krävs för att förhindra korrosion ska vidtas.

1.7.3.5.   Behållaren ska vara utformad så att ett gastätt hölje eller annat slags skyddsanordning kan monteras över behållartillbehören.

1.7.3.6.   Vilket annat material som helst får emellertid användas vid tillverkningen av upphängningarna, förutsatt att dess styrka kan säkerställas och att all risk för korrosion av behållargaveln elimineras.

Brandskydd

1.7.4.1.   En behållare som är representativ för behållartypen och försedd med alla tillbehör och eventuell ytterligare isolering eller skyddsmaterial ska genomgå en provning i öppen eld så som anges i punkt 2.6 i denna bilaga.

2.   PROVNINGAR

I tabellerna 1 och 2 nedan ges en översikt över de provningar som ska utföras på motorgasbehållarna såväl på prototyper som under tillverkningsprocessen. Alla provningar ska utföras vid en omgivningstemperatur av 20 ±5 °C om inget annat anges.

Tabell 1

Översikt över de provningar som ska utföras på metallbehållare

Provning som ska utföras	Tillverkning Satsprovningar	Antal behållare som ska provas för typgodkännande	Provningsbeskrivning
Draghållfasthetsprovning	1 per sats	2 (1)	Se punkt 2.1.2.2.
Böjningsprovning	1 per sats	2 (1)	Se punkt 2.1.2.3.
Sprängningsprovning		2	Se punkt 2.2.
Hydraulisk provning	Varje behållare	100 %	Se punkt 2.3.
Provning i öppen eld		1	Se punkt 2.6.
Röntgenundersökning	1 per sats	100 %	Se punkt 2.4.1.
Makroskopisk undersökning	1 per sats	2 (1)	Se punkt 2.4.2.
Kontroll av svetsningar	1 per sats	100 %	Se punkt 1.7.2.3.
Okulärbesiktning av delar av behållaren	1 per sats	100 %

Anmärkning 1: Sex behållare ska inlämnas för typgodkännande.

Anmärkning 2: På en av dessa prototyper ska behållarvolymen och väggtjockleken hos varje del av behållaren bestämmas.

Tabell 2

Översikt över de provningar som ska utföras på helkompositbehållare

Provning som ska utföras	Tillverkning Satsprovningar	Antal behållare som ska provas för typgodkännande	Provningsbeskrivning
Sprängningsprovning	1 per sats	3	Se punkt 2.2.
Hydraulisk provning	Varje behållare	Alla behållare	Se punkt 2.3.
Tryckcykelprovning vid omgivande temperatur	1 per 5 satser	3	Se punkt 2.3.6.1.
Tryckcykelprovning vid hög temperatur		1	Se punkt 2.3.6.2.
Provning av yttre läckage		1	Se punkt 2.3.6.3.
Permeabilitetsprovning		1	Se punkt 2.3.6.4.
Motorgascykelprovning		1	Se punkt 2.3.6.5.
Krypningsprovning vid hög temperatur		1	Se punkt 2.3.6.6.
Provning i öppen eld		1	Se punkt 2.6.
Islagsprovning		1	Se punkt 2.7.
Fallprovning		1	Se punkt 2.8.
Vridprovning för anslutningsklacken		1	Se punkt 2.9.
Provning i syrahaltig miljö		1	Se punkt 2.10.
Provning med ultraviolett strålning		1	Se punkt 2.11.

2.1.   Mekaniska provningar

Allmänna krav

Frekvensen av mekaniska provningar

2.1.1.1.1.   Frekvensen av provningar av metallbehållare ska vara: en behållare ur varje sats under tillverkning och för typprovning, se tabell 1.

Provstycken som inte är plana ska utplanas genom kallpressning.

I de provstycken som innehåller en svetsning ska svetsningen maskinbearbetas för att avlägsna överskottet.

Metallbehållare ska genomgå de provningar som beskrivs i tabell 1.

Provstyckena från behållare med endast en rundsvetsning (två delar) ska tas från de ställen som visas i tillägg 2, figur 1.

Provstyckena från behållare med längsgående svetsningar och rundsvetsningar (tre eller flera delar) ska tas från de ställen som visas i tillägg 2, figur 2.

2.1.1.1.2.   Frekvensen av provningar av helkompositbehållare ska vara:

(a)	Under tillverkning: en behållare ur varje sats

(b)	För typprovning, se tabell 2

2.1.1.2.   Alla mekaniska provningar för att kontrollera egenskaperna hos grundmaterialet och hos svetsningarna i behållarens spänningsbeständiga skal utförs på provstycken som tagits från färdigställda behållare.

Provningstyper och utvärdering av provningsresultat

Varje provningsbehållare genomgår följande provningar:

2.1.2.1.1.   Behållare med längsgående svetsningar och rundsvetsningar (tre delar) på provstycken som tagits från de ställen som visas i figur 1 i tillägg 2 till denna bilaga:

a)	en draghållfasthetsprovning på grundmaterialet: provstycket ska tas i längsgående riktning (om detta inte är möjligt får det tas i radiell riktning),

b)	en draghållfasthetsprovning på undersidans grundmaterial,

c)	en draghållfasthetsprovning vinkelrät mot den längsgående svetsningen.

d)	en draghållfasthetsprovning mot rundsvetsningen,

e)	en böjningsprovning på den längsgående svetsningen med den inre ytan under spänning,

f)	en böjningsprovning på den längsgående svetsningen med den yttre ytan under spänning,

g)	en böjningsprovning på rundsvetsningen med den inre ytan under spänning,

h)	en böjningsprovning på rundsvetsningen med den yttre ytan under spänning, och

i)	en makroskopisk provning av en svetsad del.

(ml, m2) Minst två makroskopiska provningar av ventilens klack-/plåtdelar om det rör sig om de sidoväggsmonterade ventilerna i punkt 2.4.2 nedan.

2.1.2.1.2.   Behållare med endast rundsvetsningar (två delar) på de provstycken som tagits från de ställen som visas i figurerna 2a och 2b i tillägg 2 till denna bilaga:

Provningarna i punkt 2.1.2.1.1 ovan, med undantag av c), e) och f) som inte är tillämpliga. Provstycket för draghållfasthetsprovningen på grundmaterialet ska tas från a) eller b) så som omnämns i punkt 2.1.2.1.1 ovan.

2.1.2.1.3.   Provstycken som inte är plana ska utplanas genom kallpressning.

2.1.2.1.4.   I alla provstycken som innehåller en svetsning ska svetsningen maskinbearbetas för att avlägsna överskottet.

Draghållfasthetsprovning

Draghållfasthetsprovning på grundmaterial

2.1.2.2.1.1.   Draghållfasthetsprovningen ska utföras i enlighet med Euronorm EN 876, EN 895 och EN 10002–1.

2.1.2.2.1.2.   De värden som bestäms för sträckgräns, draghållfasthet och töjning efter brott ska uppfylla de metallegenskaper som krävs i punkt 1.3 i denna bilaga.

Draghållfasthetsprovning på svetsningar

2.1.2.2.2.1.   Denna draghållfasthetsprovning ska utföras vinkelrät mot svetsningen på ett provstycke med ett reducerat tvärsnitt 25 mm i bredd för en längd som sträcker sig upp till 15 mm utanför svetsningskanterna enligt i figur 2 i tillägg 3 till denna bilaga.

Bortom denna mittdel ska provstyckets bredd öka successivt.

2.1.2.2.2.2.   Det draghållfasthetsvärde som erhålls ska uppfylla de lägsta nivåer som krävs i EN 10120.

Böjningsprovning

2.1.2.3.1.   Böjningsprovningen ska för svetsade delar utföras i enlighet med ISO-standarderna 7438:2000 och 7799:2000 och Euronorm EN 910. Böjningsprovningarna ska utföras med den inre ytan utsatt för spänning och den yttre ytan utsatt för spänning.

2.1.2.3.2.   Sprickor får inte uppstå på provstycket när det böjs runt en dorn så länge de inre kanterna befinner sig på ett avstånd från varandra som är mindre än dornens diameter + 3a (se figur 1 i tillägg 3 till denna bilaga).

2.1.2.3.3.   Förhållandet (n) mellan dornens diameter och provstyckets tjocklek får inte överstiga de värden som ges i följande tabell:

Faktisk draghållfasthet Rt i (N/mm2)	Värde (n)
upp till och med 440	2
över 440 till och med 520	3
över 520	4

Omprovning för draghållfasthets- och böjningsprovningarna

2.1.2.4.1.   Omprovning är tillåten för draghållfasthets- och böjningsprovningen. En andra provning ska utföras med två provstycken som tagits från samma behållare.

Om resultaten av dessa provningar är tillfredsställande ska den första provningen inte beaktas.

Om en eller båda omprovningarna inte uppfyller kraven ska satsen kasseras.

2.2.   Sprängningsprovning under hydrauliskt tryck

Provningsvillkor

De behållare som genomgår denna provning ska vara försedda med de märkningar som föreslås bli anbringade på den del av behållaren som är utsatt för tryck.

2.2.1.1.   Sprängningsprovningen under hydrauliskt tryck ska utföras med utrustning som tillåter trycket att öka i jämn takt tills behållaren brister och tryckförändringen över tid registreras. Den största flödeshastigheten under provningen bör inte överstiga 3 % av behållarens kapacitet per minut.

Tolkning av provningen

De kriterier som antagits för tolkning av provningen är som följer:

2.2.2.1.1.   Metallbehållarens volymökning motsvarar den vattenvolym som används mellan den tidpunkt då trycket börjar stiga och tidpunkten för bristningen.

2.2.2.1.2.   Undersökning av brottet och formen på dess kanter.

2.2.2.1.3.   Sprängningstryck.

Villkor för provningsgodkännande

2.2.3.1.   Det uppmätta sprängningstrycket (Pr) får under inga omständigheter vara lägre än 2,25 × 3 000 = 6 750 kPa.

2.2.3.2.   Metallbehållarens specifika volymförändring vid tidpunkten för sprängningen får inte vara mindre än:

20 % om metallbehållarens längd är större än diametern,

17 % om metallbehållarens längd är lika med eller mindre än diametern,

8 % om det rör sig om en specialbehållare av metall som visas i tillägg 5, sidan 1, figurerna A, B and C.

Sprängningsprovningen får inte förorsaka någon splittring av behållaren.

2.2.3.3.1.   Huvudsprickan får inte visa någon sprödhet, dvs. sprickans kanter får inte vara radiella utan ska luta mot ett diametralt plan och visa en sammandragning över hela tjockleken.

2.2.3.3.2.   För metallbehållare får sprickan inte visa någon ursprunglig defekt i metallen. Svetsningen ska vara minst lika stark som grundmetallen och helst starkare.

För helkompositbehållare får sprickan inte visa några defekter i konstruktionen.

2.2.3.4.   Omprovning för sprängningsprovningen

Omprovning är tillåten för sprängningsprovningen. En andra provning ska utföras på två behållare som inom samma sats tillverkats i följd efter den första behållaren.

Om resultaten av dessa provningar är tillfredsställande ska den första provningen inte beaktas.

Om en av eller båda omprovningarna inte uppfyller kraven ska satsen kasseras.

2.3.   Hydraulisk provning

2.3.1.   De behållare som är representativa för den behållartyp som inlämnats för godkännande (utan tillbehör men med utloppen stängda) ska tåla ett inre hydrauliskt tryck av 3 000 kPa utan läckage eller permanent deformering enligt följande krav:

2.3.2.   Vattentrycket i behållaren ska öka i jämn takt tills provningstrycket 3 000 kPa nås.

2.3.3.   Behållaren ska hållas under provningstrycket tillräckligt länge för att göra det möjligt att fastställa att trycket inte sjunker och att behållaren kan garanteras läckagefri.

2.3.4.   Efter provningen får behållaren inte visa några tecken på permanent deformering.

2.3.5.   Varje provad behållare som inte klarar provningen ska kasseras.

Ytterligare hydrauliska provningar som ska utföras på helkompositbehållare

Tryckcykelprovning vid omgivande temperatur

2.3.6.1.1.   Provningsförfarande

Den färdigställda behållaren ska cykeltryckas med högst 20 000 cykler enligt följande förfarande:

a)	den behållare som ska provas fylls med icke-frätande vätska såsom olja, neutraliserat vatten eller glykol,

b)	behållaren tryckcyklas mellan högst 300 kPa och lägst 3 000 kPa med en hastighet som inte överstiger 10 cykler i minuten. Denna cykel ska utföras minst 10 000 gånger och fortsätta till 20 000 gånger om inte en läcka uppträder före bristningen,

c)	det antal cykler där fel uppstår ska rapporteras jämte det ställe där felet börjar samt en beskrivning av detta.

2.3.6.1.2.   Tolkning av provningen

Innan 10 000 cykler fullbordats får inget fel eller läckage uppstå på behållaren.

Efter det att 10 000 cykler fullbordats får behållaren läcka före bristningen.

2.3.6.1.3.   Omprovning

Omprovning är tillåten för tryckcykelprovningen vid omgivande temperatur.

En andra provning ska utföras på två behållare inom samma sats som tillverkats i följd efter den första behållaren.

Om resultaten av dessa provningar är tillfredsställande ska den första provningen inte beaktas.

Om en av eller båda omprovningarna inte uppfyller kraven ska satsen kasseras.

Tryckcykelprovning vid hög temperatur

2.3.6.2.1.   Provningsförfarande

Färdigställda behållare ska cykeltryckas enligt följande utan att visa tecken på brott, läckage eller fibrer som repar upp sig:

a)	den behållare som ska provas fylls med icke-frätande vätska såsom olja, neutraliserat vatten eller glykol,

b)	behållaren konditioneras under 48 timmar vid 0 kPa, 65 °C och 95 % eller högre relativ fuktighet, och

c)	behållaren trycks hydrostatiskt med 3 600 cykler med högst 10 cykler per minut mellan högst 300 kPa och lägst 3 000 kPa vid 65 °C och 95-procentig luftfuktighet.

Efter tryckcyklingen vid hög temperatur ska behållarna genomgå provningen av yttre läckage och därefter tryckas hydrostatiskt till brott i enlighet med sprängningsprovningsförfarandet.

2.3.6.2.2.   Tolkning av provningen

Behållaren ska uppfylla de krav för provning av yttre läckage som definieras i punkt 2.3.6.3.

Behållaren ska uppnå ett lägsta sprängningstryck av 85 % av sprängningstrycket.

2.3.6.2.3.   Omprovning

Omprovning är tillåten för tryckcykelprovningen vid hög temperatur.

En andra provning ska utföras på två behållare inom samma sats som tillverkats i följd efter den första behållaren.

Om resultaten av dessa provningar är tillfredsställande ska den första provningen inte beaktas.

Om en av eller båda omprovningarna inte uppfyller kraven ska satsen kasseras.

Provning av yttre läckage

2.3.6.3.1.   Provningsförfarande

Medan den befinner sig under ett tryck av 3 000 kPa ska behållaren nedsänkas i tvålvatten så att läckage upptäcks (bubbelprovning).

2.3.6.3.2.   Tolkning av provningen

Behållaren får inte uppvisa något läckage.

2.3.6.3.3.   Omprovning

Omprovning är tillåten för provning av yttre läckage.

En andra provning ska utföras på två behållare inom samma sats som tillverkats i följd efter den första behållaren.

Om resultaten av dessa provningar är tillfredsställande ska den första provningen inte beaktas. Om en av eller båda omprovningarna inte uppfyller kraven ska satsen kasseras.

Permeabilitetsprovning

2.3.6.4.1.   Provningsförfarande

Alla provningarna ska vid 40 °C utföras på en behållare som fylls med kommersiellt tillgängligt propan vid 80 % av dess vattenkapacitet.

Provningen ska pågå under minst 8 veckor tills konstruktionens stationära genomträngningshastighet observeras under minst 500 timmar.

Därefter ska behållarens viktminskningshastighet mätas.

En kurva över viktförändringen per antal dagar ska ritas.

2.3.6.4.2.   Tolkning av provningen

Viktminskningshastigheten ska vara mindre än 0,15 g/tim.

2.3.6.4.3.   Omprovning

Omprovning är tillåten för permeabilitetsprovningen.

En andra provning ska utföras på två behållare inom samma sats som tillverkats i följd efter den första behållaren.

Om resultaten av dessa provningar är tillfredsställande ska den första provningen inte beaktas. Om en av eller båda omprovningarna inte uppfyller kraven ska satsen kasseras.

Motorgascykelprovning

2.3.6.5.1.   Provningsförfarande

En behållare som framgångsrikt genomgått permeabilitetsprovningen ska genomgå en tryckcykelprovning vid omgivande temperatur enligt kraven i punkt 2.3.6.1 i denna bilaga.

Behållaren ska delas och stom-/anslutningsklackförbindelsen undersökas.

2.3.6.5.2.   Tolkning av provningen

Behållaren ska uppfylla kraven för tryckcykelprovning vid omgivande temperatur.

Undersökningen av behållarens stom-/anslutningsklackförbindelse ska inte avslöja några tecken på försvagning såsom utmattningssprickor eller elektrostatisk urladdning.

2.3.6.5.3.   Omprovning

Omprovning är tillåten för motorgascykelprovningen.

En andra provning ska utföras på två behållare inom samma sats som tillverkats i följd efter den första behållaren.

Om resultaten av dessa provningar är tillfredsställande ska den första provningen inte beaktas.

Om en av eller båda omprovningarna inte uppfyller kraven ska satsen kasseras.

Högtemperaturkrypprovning

2.3.6.6.1.   Allmänt

Denna provning ska endast utföras på helkompositbehållare med ett bindemedel med en glasningstemperatur (TG) som ligger under driftstemperaturen +50 °C.

2.3.6.6.2.   Provningsförfaranden

En färdigställd behållare ska provas enligt följande:

a)

Behållaren ska tryckutsättas till 3 000 kPa och hållas vid en temperatur som anges i tabellen efter provningstidens varaktighet: Tabell 3 Provningstemperatur för högtemperaturkrypprovningens varaktighet T (°C) Exponeringstid (h) 100 200 95 350 90 600 85 1 000 80 1 800 75 3 200 70 5 900 65 11 000 60 21 000

b)	Behållaren ska genomgå en provning av yttre läckage.

2.3.6.6.3.   Tolkning av provningen

Den högsta tillåtna volymökningen är 5 %. Behållaren ska uppfylla de krav för provning av yttre läckage som definieras i punkt 2.4.3 i denna bilaga och de krav för sprängningsprovning som definieras i punkt 2.2 i denna bilaga.

2.3.6.6.4.   Omprovning

Omprovning är tillåten för högtemperaturkrypprovningen.

En andra provning ska utföras på två behållare inom samma sats som tillverkats i följd efter den första behållaren.

Om resultaten av dessa provningar är tillfredsställande ska den första provningen inte beaktas.

Om en av eller båda omprovningarna inte uppfyller kraven ska satsen kasseras.

2.4.   Icke-förstörande undersökning

Röntgenundersökning

2.4.1.1.   Svetsningar ska röntgas i överensstämmelse med ISO-specifikationen R 1106 och med användning av klassificering B.

2.4.1.2.   Om en indikator av trådtyp används får den synliga trådens minsta diameter inte överstiga värdet 0,10 mm.

Om en indikator av trappstegs- och håltyp används får det minsta synliga hålets diameter inte överstiga 0,25 mm.

2.4.1.3.   Bedömning av svetsningsröntgen ska grundas på originalfilmerna i överensstämmelse med det bruk som rekommenderas i ISO-standard 2504, punkt 6.

Följande defekter kan inte godtas:

Sprickor, bristfälliga svetsningar eller otillräckligt djup i svetsningen.

2.4.1.4.1.   För behållare med en väggtjocklek ≥ 4 mm anses de inneslutningar som förtecknas nedan som godtagbara:

varje gasinneslutning som inte mäter mer än a/4 mm,

varje gasinneslutning som mäter mer än a/4 mm men mindre än a/3 mm och ligger mer än 25 mm från en annan gasinneslutning som mäter mer än a/4 mm men mindre än a/3 mm,

varje avlång inneslutning eller grupp av runda inneslutningar i rad där längden (över en svetsningslängd av 12a) är mindre än 6 mm, och

gasinneslutningar över varje svetsningslängd av 100 mm där den totala ytan av alla inneslutningar är mindre än 2a mm2.

2.4.1.4.2.   För behållare med en väggtjocklek < 4 mm anses de inneslutningar som förtecknas nedan som godtagbara:

varje gasinneslutning som inte mäter mer än a/2 mm,

varje gasinneslutning som mäter mer än a/2 mm men mindre än a/1,5 mm och ligger mer än 25 mm från en annan gasinneslutning som mäter mer än a/2 mm men mindre än a/1,5 mm,

varje avlång inneslutning eller grupp av runda inneslutningar i rad där längden (över en svetsningslängd av 12a) är mindre än 6 mm, och

gasinneslutningar över varje svetsningslängd av 100 mm där den totala ytan av alla inneslutningar inte är större än 2a mm2.

2.4.2.   Makroskopisk undersökning

Den makroskopiska undersökningen av ett helt tvärsnitt av svetsningen ska visa en fullständig sammansmältning av den yta som behandlats med en syra från makroförberedelsen men får inte visa något sammansättningsfel, någon betydande inneslutning eller andra defekter.

I tvivelaktiga fall bör en mikroskopisk undersökning göras av det misstänkta området.

2.5.   Undersökning av svetsningens utsida i fråga om metallbehållare

2.5.1.   Denna undersökning utförs när svetsningen har fullbordats.

Den undersökta svetsytan ska vara väl belyst och fri från fett, damm, slaggrester eller alla slags skyddsbeläggningar.

2.5.2.   Sammansmältningen av den svetsade metallen med grundmetallen ska vara slät och fri från etsmedel. Det får inte finnas några sprickor, hack eller porfläckar på den svetsade ytan eller på den yta som gränsar till väggen. Den svetsade ytan ska vara regebunden och jämn. Om en stumsvetsning använts får den överskjutande tjockleken inte överstiga 1/4 av svetsningens bredd.

2.6.   Provning i öppen eld

2.6.1.   Allmänt

Provningen i öppen eld är utformad för att visa att en behållare komplett, med det brandskyddssystem som anges i konstruktionsbeskrivningen, kommer att hindra behållaren från att sprängas när den provas under angivna brandvillkor. Tillverkaren ska beskriva det totala brandskyddssystemets beteende, inkl. avsett tryckfall till atmosfäriskt tryck. Kraven i denna provning ska anses som uppfyllda för varje behållare som delar följande egenskaper med huvudbehållaren:

a)	samme typgodkännandeinnehavare,

b)	samma form (cylindrisk, specialform),

c)	samma material,

d)	samma eller större väggtjocklek,

e)	samma eller mindre diameter (cylindrisk behållare),

f)	samma höjd eller lägre höjd (specialbehållarform),

g)	samma eller mindre yttre yta,

h)	samma konfiguration av tillbehör som monterats på behållaren (2).

2.6.2.   Behållarens uppriggning

a)	Behållaren ska av tillverkaren placeras i avsett läge med behållarens undersida ca 100 mm ovanför eldkällan.

b)	Avskärmning ska användas för att hindra direkta flammor mot smältpluggen, i förekommande fall. Avskärmningen får inte stå i direkt kontakt med smältpluggen.

c)	Alla fel i en ventil, anslutning eller ett rör som inte är en del av det för konstruktionen avsedda skyddssystemet och som uppstår under provningen ska göra resultatet ogiltigt.

d)	Behållare med en längd mindre än 1,65 m: Behållarens mittpunkt ska placeras ovanför eldkällans mittpunkt.

Behållare med en längd som är lika med eller större än 1,65 m: Om behållaren är försedd med en tryckutjämningsanordning på ena sidan ska eldkällan inledningsvis riktas mot behållarens motsatta sida. Om behållaren är försedd med tryckutjämningsanordningar på båda sidor eller på mer än ett ställe längs behållarens långsida ska eldkällans centrum riktas mitt emellan de tryckutjämningsanordningar som har störst horisontellt avstånd sinsemellan.

2.6.3.   Eldkälla

En enhetlig eldkälla med en längd av 1,65 m ska avge direkta flammor mot behållarens yta över dess hela diameter.

Alla bränslen får användas för eldkällan, förutsatt att de avger en likformig värme som är tillräcklig för att hålla de angivna provningstemperaturerna tills behållaren tömts. Eldarrangemanget ska registreras tillräckligt detaljerat för att säkerställa att den takt med vilken värme tillförs behållaren kan upprepas. Alla fel eller brister i eldkällan under en provning ska göra resultatet ogiltigt.

2.6.4.   Temperatur- och tryckmätningar

Under provningen i öppen eld ska följande temperaturer mätas:

a)	eldens temperatur exakt under behållaren, längs behållarens undersida på minst två ställen som inte ligger mer än 0,75 m från varandra,

b)	väggtemperaturen i behållarens botten,

c)	väggtemperaturen inom 25 mm från tryckutjämningsanordningen,

d)	väggtemperaturen på behållarens ovansida i eldkällans centrum,

e)	trycket inuti behållaren.

Avskärmningen av metall ska användas för att hindra direkta flammor mot termoelementen. Som alternativ får termoelementen placeras i metallblock som är mindre än 25 mm2. Under provningen ska termoelementtemperaturerna och behållartrycket registreras i intervall av 2 sekunder eller mindre.

2.6.5.   Allmänna provningskrav:

a)	Behållaren ska fyllas med motorgas (kommersiellt tillgängligt bränsle) till 80 volymprocent och provas i horisontellt läge under arbetstryck.

b)	Omedelbart efter tändningen ska elden avge flammor mot behållarens yta längs 1,65 m av eldkällan över hela behållaren.

c)	Inom 5 minuter efter tändningen ska minst ett termoelement ange en temperatur i elden av minst 590 °C exakt under behållaren. Denna temperatur ska hållas under återstoden av provningens varaktighet, dvs. tills inget övertryck förekommer i behållaren.

d)	Skärpan i provningsvillkoren får inte lindras av omgivningsförhållanden (t.ex. regn, måttlig/stark vind osv.).

2.6.6.   Provningsresultat:

a)	En sprängning av behållaren ska göra provningsresultatet ogiltigt.

b)	Ett tryck av mer än 3 700 kPa, dvs. 136 % av övertryckventilens inställningstryck (2 700 kPa) under provningen ska göra provningsresultatet ogiltigt. Ett tryck mellan 3 000 och 3 700 kPa ska endast göra provningsresultatet ogiltigt om en synlig plastisk deformering observeras.

c)	Om skyddssystemet inte beter sig i överensstämmelse med tillverkarens anvisning och detta leder till lindrade provningsvillkor ska resultatet vara ogiltigt.

d)	För en helkompositbehållare godtas ett utsläpp av motorgas via ytan om det är ett kontrollerat utsläpp. Ett utsläpp av gasformig motorgas inom 2 minuter efter provningens inledning eller en utsläppkapacitet av mer än 30 liter per minut ska göra provningsresultatet ogiltigt.

e)

Resultaten ska framläggas i en provningssammanfattning och minst följande uppgifter för varje behållare ska ingå: — en beskrivning av behållarkonfigurationen, — ett fotografi av behållarens uppriggning och tryckutjämningsanordningen, — den metod som tillämpats, inkl. tidsintervallen mellan mätningarna, — tidsåtgången från tändningen av elden till motorgasutvädringens inledning samt aktuellt tryck, — tidsåtgång för att nå atmosfäriskt tryck, — tryck- och temperaturdiagram.

2.7.   Islagsprovning

2.7.1.   Allmänt

Efter tillverkarens gottfinnande kan alla islagsprovningar utföras på en och samma behållare eller också kan var och en utföras på olika behållare.

Provningsförfarande

För denna provning ska det flytande mediet vara en vatten-/glykolblandning eller en annan vätska med låg fryspunkt som inte ändrar behållarmaterialets egenskaper.

En behållare fylld med det flytande mediet med en vikt motsvarande en påfyllning av 80 % motorgas med en referensvikt av 0,568 kg/l utskjuts parallellt med längdaxeln (x-axeln i figur 1) i det fordon i vilket det avses bli monterat med en hastighet V av 50 km/h mot en solid kil som är monterad horisontellt och vinkelrät mot behållarens rörelseriktning. Kilen ska installeras så att behållarens tyngdpunkt träffar kilens mittpunkt.

Kilen ska ha en vinkel α av 90 grader och islagspunkten ska avrundas till en största radie av 2,5 mm.

Kilens längd L ska vara minst lika med behållarens bredd med avseende på dess rörelse under provningen. Kilens höjd H ska vara minst 600 millimeter

Figur 1

beskrivning av islagsprovningsförfarandet:

Om en behållare kan installeras i mer än ett läge i fordonet ska varje läge provas.

Efter denna provning ska behållaren genomgå en provning av yttre läckage enligt definition i punkt 2.3.6.3 i denna bilaga.

2.7.3.   Tolkning av provningen

Behållaren ska uppfylla de krav för provning av yttre läckage som definieras i punkt 2.3.6.3 i denna bilaga.

2.7.4.   Omprovning

Omprovning är tillåten för islagsprovningen.

En andra provning ska utföras på två behållare inom samma sats som tillverkats i följd efter den första behållaren.

Om resultaten av dessa provningar är tillfredsställande ska den första provningen inte beaktas.

Om en av eller båda omprovningarna inte uppfyller kraven ska satsen kasseras.

2.8.   Fallprovning

2.8.1.   Provningsförfarande

En färdigställd behållare ska fallprovas vid omgivande temperatur utan inre tryck eller anslutna ventiler. Den yta på vilken behållarna faller ska vara en jämn, horisontell betongbeläggning eller ett golv.

Fallhöjden (Hd) ska vara 2 m (uppmätt till behållarens lägsta punkt).

Samma tomma behållare ska falla:

—	i ett horisontellt läge,

—	vertikalt på varje gavel,

—	i en vinkel av 45°.

Efter fallprovningen ska behållarna genomgå en tryckcykelprovning vid omgivande temperatur enligt kraven i punkt 2.3.6.1 i denna bilaga.

2.8.2.   Tolkning av provningen

Behållarna ska uppfylla kraven i tryckcykelprovningen vid omgivande temperatur enligt kraven i punkt 2.3.6.1 i denna bilaga.

2.8.3.   Omprovning

Omprovning är tillåten för fallprovningen.

En andra provning ska utföras på två behållare inom samma sats som tillverkats i följd efter den första behållaren.

Om resultaten av dessa provningar är tillfredsställande ska den första provningen inte beaktas.

Om en av eller båda omprovningarna inte uppfyller kraven ska satsen kasseras.

2.9.   Vridprovning för anslutningsklacken

2.9.1.   Provningsförfarande

Behållaren ska hållas fast så att den inte kan rotera och ett vridmoment av 2 gånger det ventil- eller tryckutjämningsanordningsinstalleringsvridmoment som anges av tillverkaren ska anbringas på varje anslutningsklack på behållaren först i riktning för åtdragande av en gängad anslutning, därefter i lösgörande riktning och slutligen på nytt i åtdragande riktning.

Behållaren ska därefter genomgå en provning för yttre läckage i enlighet med kraven i punkt 2.3.6.3 i denna bilaga.

2.9.2.   Tolkning av provningen

Behållaren ska uppfylla kraven för provning av yttre läckage i punkt 2.3.6.3 i denna bilaga.

2.9.3.   Omprovning

Omprovning är tillåten för vridprovningen för anslutningsklacken.

En andra provning ska utföras på två behållare inom samma sats som tillverkats i följd efter den första behållaren.

Om resultaten av dessa provningar är tillfredsställande ska den första provningen inte beaktas.

Om en av eller båda omprovningarna inte uppfyller kraven ska satsen kasseras.

2.10.   Provning i syrahaltig miljö

2.10.1.   Provningsförfarande

En färdigställd behållare ska under 100 timmar utsättas för en svavelsyrelösning av 30 % (batterisyra med den specifika vikten 1,219) medan den hålls under ett tryck av 3 000 kPa. Under provningen ska minst 20 % av behållarens yta täckas av svavelsyrelösningen.

Behållaren ska därefter genomgå en sprängningsprovning enligt definition i punkt 2.2 i denna bilaga.

2.10.2.   Tolkning av provningen

Det uppmätta sprängningstrycket ska vara minst 85 % av behållarens sprängningstryck.

2.10.3.   Omprovning

Omprovning är tillåten för provningen i syrahaltig miljö.

En andra provning ska utföras på två behållare inom samma sats som tillverkats i följd efter den första behållaren.

Om resultaten av dessa provningar är tillfredsställande ska den första provningen inte beaktas.

Om en av eller båda omprovningarna inte uppfyller kraven ska satsen kasseras.

2.11.   Provning med ultraviolett strålning

2.11.1.   Provningsförfarande

Om behållaren är direkt utsatt för solljus (även bakom glas) kan den ultravioletta strålningen nedbryta polymermaterial. Tillverkaren ska därför bevisa det yttre lagrets förmåga att under sin 20-åriga livstid tåla den ultravioletta strålningen.

a)	Om det yttre lagret har en mekanisk (belastningsbärande) funktion ska behållaren sprängningsprovas enligt kraven i punkt 2.2 i denna bilaga efter att ha utsatts för en representativ ultraviolett strålning,

b)	Om det yttre lagret har en skyddsfunktion ska tillverkaren bevisa att beläggningen förblir oskadad under 20 år så att underliggande lager skyddas mot en representativ ultraviolett strålning.

2.11.2.   Tolkning av provningen

Om det yttre lagret har en mekanisk funktion ska behållaren uppfylla de sprängningsprovningskrav som definieras i punkt 2.2 i denna bilaga.

2.11.3.   Omprovning

Omprovning är tillåten för provningen med ultraviolett strålning.

En andra provning ska utföras på två behållare inom samma sats som tillverkats i följd efter den första behållaren.

Om resultaten av dessa provningar är tillfredsställande ska den första provningen inte beaktas.

Om en av eller båda omprovningarna inte uppfyller kraven ska satsen kasseras.

---

(1)  Dessa provstycken kan tas från en behållare.

(2)  Ytterligare tillbehör, ändringar och utökningar av de tillbehör som monterats på behållaren är möjliga utan omprovning om det befinns sannolikt att de inte får någon avsevärd negativ effekt och om det meddelas den myndighet som godkänt behållaren. Myndigheten kan kräva ytterligare en provningsrapport från den ansvariga tekniska tjänsten. Behållaren och dess konfigurationer av tillbehör kommer att anges i tillägg 1 till bilaga 2B.

BILAGA 11

BESTÄMMELSER FÖR GODKÄNNANDE AV GASINSPRUTNINGSANORDNINGAR, GASBLANDNINGSMUNSTYCKEN ELLER INSPRUTARE OCH BRÄNSLEFÖRDELARRÖR

Gasinsprutningsanordning eller insprutare

1.1.   Definition: se punkt 2.10 i dessa föreskrifter.

1.2.   Klassificering av komponent (enligt figur 1, punkt 2): klass 1.

1.3.   Klassificering av tryck: 3 000 kPa.

1.4.   Driftstemperaturer:

Från –20 °C till 120 °C

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

1.5.   Allmänna konstruktionsbestämmelser:

Punkt 6.15.2, bestämmelser för den elektriska isoleringen.

Punkt 6.15.2.1, bestämmelser för isoleringsklass.

Punkt 6.15.3.1, bestämmelser för när kraften är avstängd.

Punkt 6.15.4.1, värmeväxlingsmedium (kompatibilitets- och tryckkrav).

1.6.   Tillämpliga provningsförfaranden:

Övertrycksprovning	Bilaga 15, punkt 4
Yttre läckage	Bilaga 15, punkt 5
Hög temperatur	Bilaga 15, punkt 6
Låg temperatur	Bilaga 15, punkt 7
Motorgaskompatibilitet	Bilaga 15, punkt 11 (1)
Korrosionsbeständighet	Bilaga 15, punkt 12 (2)
Beständighet mot torr värme	Bilaga 15, punkt 13 (1)
Ozonåldring	Bilaga 15, punkt 14 (1)
Krypning	Bilaga 15, punkt 15 (1)
Temperaturcykel	Bilaga 15, punkt 16 (1)

Gasinsprutningsanordning eller gasblandningsmunstycke

2.1.   Definition: se punkt 2.10 i dessa föreskrifter.

2.2.   Klassificering av komponent (enligt figur 1, punkt 2):

Klass 2	:	för delen med ett högsta reglerat tryck under drift av 450 kPa.
Klass 2A	:	för delen med ett högsta reglerat tryck under drift av 120 kPa.

2.3.   Klassificering av tryck:

Delar i klass 2:	450 kPa.
Delar i klass 2A:	120 kPa.

2.4.   Driftstemperaturer:

Från –20 °C till 120 °C, när bränslepumpen är monterad utanför behållaren.

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

2.5.   Allmänna konstruktionsbestämmelser:

Punkt 6.15.2, bestämmelser för den elektriska isoleringen.

Punkt 6.15.2.1, bestämmelser för isoleringsklass.

Punkt 6.15.3.1, bestämmelser för när kraften är avstängd.

Punkt 6.15.4.1, värmeväxlingsmedium (kompatibilitets- och tryckkrav).

2.6.   Tillämpliga provningsförfaranden:

Övertrycksprovning	Bilaga 15, punkt 4
Yttre läckage	Bilaga 15, punkt 5
Hög temperatur	Bilaga 15, punkt 6
Låg temperatur	Bilaga 15, punkt 7
Motorgaskompatibilitet	Bilaga 15, punkt 11 (1)
Korrosionsbeständighet	Bilaga 15, punkt 12 (2)

Bränslefördelarrör

3.1.   Definition: se punkt 2.18 i dessa föreskrifter.

3.2.   Klassificering av komponent (enligt figur 1, punkt 2):

Bränslefördelarrör kan vara av klasserna 1, 2 eller 2A.

3.3.   Klassificering av tryck:

Delar i klass 1:	3 000 kPa.
Delar i klass 2:	450 kPa.
Delar i klass 2A:	120 kPa.

3.4.   Driftstemperaturer:

Från –20 °C till 120 °C

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

3.5.   Allmänna konstruktionsbestämmelser: (inte använda)

Tillämpliga provningsförfaranden:

3.6.1.   För bränslefördelarrör i klass 1:

Övertrycksprovning	Bilaga 15, punkt 4
Yttre läckage	Bilaga 15, punkt 5
Hög temperatur	Bilaga 15, punkt 6
Låg temperatur	Bilaga 15, punkt 7
Motorgaskompatibilitet	Bilaga 15, punkt 11 (1)
Korrosionsbeständighet	Bilaga 15, punkt 12 (2)
Beständighet mot torr värme	Bilaga 15, punkt 13 (1)
Ozonåldring	Bilaga 15, punkt 14 (1)
Krypning	Bilaga 15, punkt 15 (1)
Temperaturcykel	Bilaga 15, punkt 16 (1)

3.6.2.   För bränslefördelarrör i klasserna 2 och/eller 2A:

Övertrycksprovning	Bilaga 15, punkt 4
Yttre läckage	Bilaga 15, punkt 5
Hög temperatur	Bilaga 15, punkt 6
Låg temperatur	Bilaga 15, punkt 7
Motorgaskompatibilitet	Bilaga 15, punkt 11 (1)
Korrosionsbeständighet	Bilaga 15, punkt 12 (2)

---

(1)  Endast för icke-metalliska delar.

(2)  Endast för metalliska delar.

BILAGA 12

BESTÄMMELSER FÖR GODKÄNNANDE AV GASDOSERINGSENHET NÄR DENNA INTE ÄR KOMBINERAD MED GASINSPRUTNINGSANORDNING(AR)

1.   Definition: se punkt 2.11 i dessa föreskrifter.

2.   Klassificering av komponent (enligt figur 1, punkt 2):

Klass 2	:	för delen med ett högsta reglerat tryck under drift av 450 kPa.
Klass 2A	:	för delen med ett högsta reglerat tryck under drift av 120 kPa.

3.   Klassificering av tryck:

Delar i klass 2:	450 kPa.
Delar i klass 2A:	120 kPa.

4.   Driftstemperaturer:

Från –20 °C till 120 °C

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

5.   Allmänna konstruktionsbestämmelser:

Punkt 6.15.2, bestämmelser för den elektriska isoleringen.

Punkt 6.15.3.1, bestämmelser för de ventiler som aktiveras med elkraft.

Punkt 6.15.4, värmeväxlingsmedium (kompatibilitets- och tryckkrav).

Punkt 6.15.5, säkerhetsförbiledning av övertryck.

6.   Tillämpliga provningsförfaranden:

Övertrycksprovning	Bilaga 15, punkt 4
Yttre läckage	Bilaga 15, punkt 5
Hög temperatur	Bilaga 15, punkt 6
Låg temperatur	Bilaga 15, punkt 7
Motorgaskompatibilitet	Bilaga 15, punkt 11 (1)
Korrosionsbeständighet	Bilaga 15, punkt 12 (2)

Anmärkningar:

Gasdoseringsenhetens delar (klass 2 eller 2A) ska vara läckagesäkra med utloppet(en) i ifrågavarande del stängt(da).

För övertrycksprovningen ska alla utlopp, inkl. köldmediebehållarens, vara stängda.

---

(1)  Endast för icke-metalliska delar.

(2)  Endast för metalliska delar.

BILAGA 13

BESTÄMMELSER FÖR GODKÄNNANDE AV TRYCK- OCH/ELLER TEMPERATURGIVARE

1.   Definition:

Tryckgivare: se punkt 2.13 i dessa föreskrifter.

Temperaturgivare: se punkt 2.13 i dessa föreskrifter.

2.   Klassificering av komponent (enligt figur 1, punkt 2):

Tryck- och temperaturgivare kan vara av klasserna 1, 2 eller 2A.

3.   Klassificering av tryck:

Delar i klass 1:	3 000 kPa.
Delar i klass 2:	450 kPa.
Delar i klass 2A:	120 kPa.

4.   Driftstemperaturer:

Från –20 °C till 120 °C

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

5.   Allmänna konstruktionsbestämmelser:

Punkt 6.15.2, bestämmelser för den elektriska isoleringen.

Punkt 6.15.4.1, värmeväxlingsmedium (kompatibilitets- och tryckkrav).

Punkt 6.15.6.2, gasflödesskydd.

Tillämpliga provningsförfaranden:

6.1.   För delar i klass 1:

Övertrycksprovning	Bilaga 15, punkt 4
Yttre läckage	Bilaga 15, punkt 5
Hög temperatur	Bilaga 15, punkt 6
Låg temperatur	Bilaga 15, punkt 7
Motorgaskompatibilitet	Bilaga 15, punkt 11 (1)
Korrosionsbeständighet	Bilaga 15, punkt 12 (2)
Beständighet mot torr värme	Bilaga 15, punkt 13 (1)
Ozonåldring	Bilaga 15, punkt 14 (1)
Krypning	Bilaga 15, punkt 15 (1)
Temperaturcykel	Bilaga 15, punkt 16 (1)

6.2.   För delar i klasserna 2 och/eller 2A:

Övertrycksprovning	Bilaga 15, punkt 4
Yttre läckage	Bilaga 15, punkt 5
Hög temperatur	Bilaga 15, punkt 6
Låg temperatur	Bilaga 15, punkt 7
Motorgaskompatibilitet	Bilaga 15, punkt 11 (1)
Korrosionsbeständighet	Bilaga 15, punkt 12 (2)

---

(1)  Endast för icke-metalliska delar.

(2)  Endast för metalliska delar.

BILAGA 14

BESTÄMMELSER FÖR GODKÄNNANDE AV ELEKTRONISK STYRENHET

1.   Den elektroniska styrenheten kan vara vilken anordning som helst som styr motorns tillförsel av motorgas och som säkerställer att den (de) fjärrstyrda serviceventilen(erna), avstängningsventilerna och bränslepumpen i motorgassystemet stängs vid ett brott på bränsletillförselledningen eller/och om motorn stannar.

2.   Fördröjningen av urkopplingen av serviceavstängningsventilerna efter det att motorn stannat får inte vara mer än 5 sekunder.

3.   Den elektroniska styrenheten ska uppfylla relevanta elektromagnetiska kompatibilitetskrav enligt föreskrifter nr 10, ändringsserie 02 eller motsvarande.

4.   Ett elektriskt fel i fordonssystemet får inte leda till en okontrollerad öppning av någon ventil.

5.   Den elektroniska styrenhetens utgångssignal ska vara inaktiv när elkraften är avstängd eller avlägsnad.

BILAGA 15

PROVNINGSFÖRFARANDEN

1.   Klassificering

1.1.   Motorgaskomponenter för användning i fordon ska med avseende på högsta driftstryck och funktion klassificeras enligt kapitel 2 i dessa föreskrifter.

1.2.   Genom klassificeringen av komponenterna avgörs de provningar som ska utföras för typgodkännande av komponenterna eller delar av komponenterna.

2.   Tillämpliga provningsförfaranden

I tabell 1 visas de tillämpliga provningsförfaranden som beror på klassificeringen.

Tabell 1

Provning	Klass 1	Klass 2A	Klass 3	Punkt
Övertryck	x	x	x	4.
Yttre läckage	x	x	x	5.
Hög temperatur	x	x	x	6.
Låg temperatur	x	x	x	7.
Läckage vid ventilsätet	x		x	8.
Provningar av uthållighet/funktion	x		x	9.
Driftsprovning			x	10.
Motorgaskompatibilitet	x	x	x	11.
Korrosionsbeständighet	x	x	x	12.
Beständighet mot torr värme	x		x	13.
Ozonåldring	x		x	14.
Krypning	x		x	15.
Temperaturcykel	x		x	16.
Kompatibilitet med värmeväxlingsmedium		x

3.   Allmänna krav

3.1.   Läckageprovningar ska utföras med trycksatt gas såsom luft eller kväve.

3.2.   Vatten eller annan fluid kan användas för att erhålla det tryck som krävs för provning av den hydrostatiska hållfastheten.

3.3.   I alla provningsvärden ska den typ av provningsmedium som använts, i förekommande fall, anges.

3.4.   Provningstiden för provningar av läckage och hydrostatisk hållfasthet får inte vara kortare än 1 minut.

3.5.   Alla provningar ska utföras vid en rumstemperatur av 20 ±5 °C om inte annat anges.

4.   Övertrycksprovning under hydrauliska förhållanden

En komponent som innehåller motorgas ska utan synliga tecken på bristning eller permanent förvridning under minst 1 minut med högtrycksdelens utlopp igenpluggat tåla ett hydrauliskt provningstryck som bestäms genom tabell 1 (2,25 gånger det högsta klassificeringstrycket).

De provexemplar som tidigare genomgått uthållighetsprovningen i punkt 9 ska anslutas till en källa för hydrostatiskt tryck. En positiv avstängningsventil och en tryckmätare, med ett tryckområde av minst 1,5 gånger men högst 2 gånger provningstrycket, ska installeras i tillförselledningen för det hydrostatiska trycket.

I tabell 2 visas klassificeringstrycket och de tryck som enligt klassificeringen ska användas vid övertrycksprovningen:

Tabell 2

Klassificering av komponent	Klassificering av tryck [kPa]	Hydrauliskt provningstryck för övertrycksprovningen [kPa]
Klass 1, 3	3 000	6 750
Klass 2A	120	270
Klass 2	450	1 015

5.   Provning av yttre läckage

5.1.   En komponent ska vara fri från läckage vid spindel- eller stamtätningar eller vid andra anslutningar och får inte visa tecken på porositet i gjutgodset när den provas så som beskrivs i punkt 5.3 vid något lufttryck mellan noll och trycket i tabell 3. Ovanstående föreskrifter anses uppfyllda om bestämmelserna i punkt 5.4 är uppfyllda.

5.2.   Provningen ska utföras under följande förhållanden:

i)	vid rumstemperatur

ii)	vid lägsta driftstemperatur

iii)	vid högsta driftstemperatur

De högsta och lägsta driftstemperaturerna anges i bilagorna.

5.3.   Under denna provning kommer den utrustning som provas att anslutas till en källa för lufttryck (1,5 gånger det högsta trycket, i fråga om en komponent i klass 3, 2,25 gånger det högsta klassificeringstrycket). En positiv avstängningsventil och en tryckmätare, med ett tryckområde av minst 1,5 gånger men högst 2 gånger provningstrycket, ska installeras i tillförselledningen för trycket. Tryckmätaren ska installeras mellan den positiva avstängningsventilen och det provexemplar som provas. Provexemplaret ska medan provningstrycket är anbringat nedsänkas i vatten så att läckage upptäcks eller också används en annan likvärdig provningsmetod (flödes- eller tryckfallsmätning).

Tabell 3

Klassificerings- och läckageprovningstryck enligt klassificeringen

Klassificering av komponent	Klassificering av tryck [kPa]	Provningstryck för läckageprovning [kPa]
Klass 1	3 000	4 500
Klass 2A	120	180
Klass 2	450	675
Klass 3	3 000	6 750

5.4.   Det yttre läckaget ska vara mindre än vad som anges i bilagorna eller, om inga krav nämns, ska det yttre läckaget vara mindre än 15 cm3/tim med utloppet igenpluggat, när komponenten utsätts för ett gastryck som är lika med läckageprovningstrycket.

6.   Provning vid hög temperatur

En komponent som innehåller motorgas får inte med utloppet igenpluggat läcka mer än 15 cm3/tim när den vid högsta driftstemperatur utsätts för ett gastryck, enligt bilagorna, som är lika med läckageprovningstrycket (tabell 3, punkt 5.3). Komponenten ska konditioneras under minst 8 timmar vid denna temperatur.

7.   Provning vid låg temperatur

En komponent som innehåller motorgas får inte med utloppet igenpluggat läcka mer än 15 cm3/tim när den vid lägsta driftstemperatur (–20 °C) utsätts för ett gastryck som är lika med läckageprovningstrycket (tabell 3, punkt 5.3). Komponenten ska konditioneras under minst 8 timmar vid denna temperatur.

8.   Provning av läckage vid ventilsätet

Följande provningar för läckage vid ventilsätet ska utföras på de provexemplar av serviceventil eller påfyllningsenhet som tidigare genomgått provningen för yttre läckage i punkt 5 ovan.

8.1.1.   Provningar av läckage vid ventilsätet utförs med provexemplarventilens inlopp anslutet till en källa för tryckluft, ventilen i stängt läge och med utloppet öppet. En positiv avstängningsventil och en tryckmätare, med ett tryckområde av minst 1,5 gånger men högst 2 gånger provningstrycket, ska installeras i tillförselledningen för trycket. Tryckmätaren ska installeras mellan den positiva avstängningsventilen och det provexemplar som provas. Om inte annat anges ska läckageundersökningar göras medan provningstrycket är anbringat och med det öppna utloppet nedsänkt i vatten.

8.1.2.   Överensstämmelsen med punkterna 8.2–8.8 nedan ska avgöras genom att en rörlängd ansluts till ventilens utlopp. Detta utloppsrörs öppna ände ska placeras i en uppochnedvänd graderad cylinder som är kalibrerad i kubikcentimeter. Den uppochnedvända cylindern ska förslutas med ett vattenlås. Apparaten ska justeras så att:

1)	utloppsrörets ände är placerad ca 13 mm över vattennivån inuti den uppochnedvända graderade cylindern, och

2)

vattnet inuti och utanför den graderade cylindern är på samma nivå. Sedan dessa justeringar utförts ska vattennivån inuti den graderade cylindern registreras. Med ventilen i stängt läge, som följd av normal drift, ska luft eller kväve med det angivna provningstrycket anbringas på ventilens inlopp under en provningsperiod av minst 2 minuter. Under denna tid ska den graderade cylinderns vertikala position, om så krävs, justeras för att bibehålla samma vattennivå inuti som utanför densamma.

Vid slutet av provningsperioden och med vattnet inuti och utanför den graderade cylindern på samma nivå registreras åter vattennivån i den graderade cylindern. Ur volymförändringen inuti den graderade cylindern beräknas läckagehastigheten enligt följande formel:

där:

V1	=	läckagehastigheten i kubikcentimeter luft eller kväve per timme.
Vt	=	volymökningen inuti den graderade cylindern under provningen.
t	=	provningstid i minuter.
P	=	barometertrycket under provningen, i kPa.
T	=	omgivande temperatur under provningen, i K.

8.1.3.   I stället för med den metod som beskrivs ovan kan läckage mätas med en flödesmätare som installerats på inloppssidan på den ventil som provas. Med flödesmätaren ska för den provningsfluid som används de högsta tillåtna läckageflödeshastigheterna kunna anges korrekt.

8.2.   Sätet på avstängningsventilen ska när denna är i stängt läge vara fritt från läckage vid alla lufttryck mellan 0 och 3 000 kPa.

8.3.   En backventil som är försedd med ett fjädrande säte får när den är i stängt läge inte läcka när den utsätts för något lufttryck mellan 50 och 3 000 kPa.

8.4.   En backventil som är försedd med ett metall-mot-metall-säte får i stängt läge inte läcka med en hastighet som överstiger 0,50 dm3/tim när den utsätts för ett inloppstryck upp till provningstrycket enligt tabell 3 i punkt 5.3.

8.5.   Sätet i den övre backventil som används tillsammans med en påfyllningsenhet ska i stängt läge vara fritt från läckage vid alla lufttryck mellan 50 och 3 000 kPa.

8.6.   Ventilsätet i en servicekoppling ska i stängt läge vara fritt från läckage vid alla lufttryck mellan 0 och 3 000 kPa.

8.7.   Gasledningens övertrycksventil får inte uppvisa något inre läckage upp till 3 000 kPa.

8.8.   Övertrycksventilen (utsläppsventilen) får inte uppvisa något inre läckage upp till 2 600 kPa.

9.   Uthållighetsprovning

9.1.   Efter att ha genomgått ett antal av de öppnings- och stängningscykler som omnämns i bilagorna ska en påfyllningsenhet eller serviceventil kunna uppfylla de tillämpliga läckageprovningskraven i punkterna 5 och 8 ovan.

9.2.   En avstängningsventil ska provas med ventilutloppet igenpluggat. Ventilen ska vara fylld med n-hexan och ventilinloppet utsättas för ett tryck av 3 000 kPa.

9.3.   En uthållighetsprovning ska utföras med en hastighet som inte överstiger 10 gånger i minuten. För en avstängningsventil ska stängningsmomentet motsvara storleken på den ratt, skruvnyckel eller de andra medel som används för att manövrera ventilen.

9.4.   De lämpliga provningar för yttre läckage och ventilsätesläckage som beskrivs under provningen för yttre läckage i punkt 5 och provningen för ventilsätesläckage i punkt 8 ska utföras omedelbart efter uthållighetsprovningen.

Uthållighetsprovning för den 80-procentiga stoppventilen

9.5.1.   Den 80-procentiga stoppventilen ska kunna tåla 6 000 kompletta påfyllningscykler upp till den högsta påfyllningsgraden.

10.   Driftsprovningar

Driftsprovning av övertrycksventil (gasledning)

10.1.1.   I fråga om övertrycksventiler ska tre provexemplar av varje storlek, utformning och inställning användas för provningar av öppnings- och stängningstryck. Samma uppsättning av tre ventiler ska användas för flödeskapacitetsprovningar vid de övriga observationer som anges i följande punkter.

Minst två på varandra följande observationer av öppnings- och stängningstryck ska göras på var och en av de tre provningsventilerna under provningarna nr 1 och 3 i punkterna 10.1.2 och 10.1.4 nedan.

Övertrycksventilernas öppnings- och stängningstryck – provning nr 1

10.1.2.1.   Innan de genomgår en flödeskapacitetsprovning ska öppningstrycket i vart och ett av de tre provexemplaren av en övertrycksventil av en specifik storlek, utformning och inställning ligga inom ±3 % av genomsnittet för tryckvärdena, medan inget öppningstryck i de tre ventilerna får vara lägre än 95 % eller mer än 105 % av det inställningstryck som anges på ventilen.

10.1.2.2.   Stängningstrycket i en övertrycksventil får innan den genomgår en flödeskapacitetsprovning inte vara lägre än 50 % av det inledningsvis observerade öppningstrycket.

10.1.2.3.   En övertrycksventil ska anslutas till en luftkälla eller en annan källa för aerostatisk tillförsel som kan hållas vid ett tryck av minst 500 kPa effektivt tryck över det inställningstryck som anges på den ventil som provas. En positiv avstängningsventil och en tryckmätare med ett tryckområde av minst 1,5 gånger men högst 2 gånger provningstrycket ska installeras i tillförselledningen för trycket. Tryckmätaren ska installeras i ledningen mellan den ventil som provas och den positiva avstängningsventilen. Öppnings- och stängningstrycken ska iakttas genom ett vattenlås som är högst 100 mm djupt.

10.1.2.4.   När ventilens öppningstryck registrerats ska trycket ökas tillräckligt högt över öppningstrycket så att ventilens öppnande säkerställs. Avstängningsventilen ska därefter stängas ordentligt och vattenlåset såväl som tryckmätaren ska noga iakttas. Det tryck vid vilket bubblorna genom vattnet upphör ska registreras som ventilens stängningstryck.

Övertrycksventilernas flödeskapacitet – provning nr 2

10.1.3.1.   Flödeskapaciteten ska hos vart och ett av de tre provexemplaren av en övertrycksventil av en specifik storlek, utformning och inställning ligga inom ett område av 10 % den största kapacitet som observerats.

10.1.3.2.   Under flödeskapacitetsprovningarna på varje ventil får inga tecken på darrningar eller andra onormala driftsförhållanden förekomma.

10.1.3.3.   Utsläppstrycket för varje ventil får inte vara lägre än 65 % av det inledningsvis registrerade öppningstrycket.

10.1.3.4.   En flödeskapacitetsprovning på en övertrycksventil ska utföras vid ett flödestryck av 120 % av det högsta inställningstrycket.

10.1.3.5.   En flödeskapacitetsprovning på en övertrycksventil ska utföras med användning av en lämpligt utformad och kalibrerad mynningsflödesmätare av flänstyp som är ansluten till en luftkälla av passande kapacitet och tryck. Flödesmätare som ändrats i förhållande till vad som beskrivs här och ett annat aerostatiskt flödesmedium än luft får användas, förutsatt att slutresultaten blir desamma.

10.1.3.6.   Flödesmätaren ska förses med tillräckligt långa ledningar såväl före som efter mätflänsen eller med andra arrangemang, inkl. riktskenor, för att säkerställa att ingen störning uppstår vid mynningen i fråga om mynningens förhållande till diametrarna på de rör som ska användas.

De flänsar mellan vilka strypflänsen är placerad och fastspänd ska vara försedda med tryckmätningsledningar som är anslutna till en manometer. På detta instrument anges tryckskillnaden över strypflänsen och detta värde används vid beräkning av flödet. En kalibrerad tryckmätare ska installeras i denna del av mätröret nedströms från strypflänsen. Med denna mätare anges flödestrycket och detta värde används också vid beräkning av flödet.

10.1.3.7.   Ett temperaturmätningsinstrument ska anslutas till mätröret nedströms från strypflänsen för att ange temperaturen i den luft som flyter till säkerhetsventilen. Värdet från detta instrument ska införas i beräkningen för att korrigera luftflödets temperatur i förhållande till en bastemperatur av 15 °C. En barometer ska finnas tillgänglig för att ange det rådande lufttrycket.

Barometervärdet ska adderas till det angivna luftflödesmätartrycket. Detta absoluta tryck ska likaledes införas i beräkningen av flödet. Lufttrycket till flödesmätaren ska styras genom en lämplig ventil som installerats i lufttillförselledningen framför flödesmätaren. Den övertrycksventil som provas ska anslutas till flödesmätarens utsloppsände.

10.1.3.8.   När alla förberedelser för flödeskapacitetsprovningarna gjorts ska ventilen i lufttillförselledningen öppnas sakta och trycket till den ventil som provas ska ökas till ett lämpligt flödeshastighetstryck. Under detta intervall ska det tryck vid vilket ventilen öppnar sig registreras som öppningstrycket.

10.1.3.9.   Det förutbestämda flödeshastighetstrycket ska hållas konstant under en kort tid tills instrumentvärdena stabiliserats. Värdena från flödestryckmätaren, tryckskillnadsmanometern och luftflödestemperaturmätaren ska registreras samtidigt. Trycket ska därefter minskas tills att det inte längre kommer något utsläpp från ventilen.

Det tryck vid vilket detta inträffar ska registreras som ventilens utsläppstryck.

10.1.3.10.   Från de registrerade uppgifterna och från flödesmätarens kända mynningskoefficient ska den provade övertrycksventilens luftflödeskapacitet beräknas med följande formel:

där:

Q	=	Övertrycksventilens flödeskapacitet i m3/min luft vid ett absolut tryck av 100 kPa och en temperatur av 15 °C.
Fb	=	Flödesmätarens basfaktor för mynningen vid ett absolut tryck av 100 kPa och en temperatur av 15 °C.
Ft	=	Luftströmmmens temperaturfaktor för den registrerade temperaturens omräkning till en bastemperatur av 15 °C.
h	=	Tryckskillnaden över mätarmynningen i kPa.
p	=	Luftströmmens tryck till övertrycksventilen i absolut tryck i kPa (registrerat mätvärde plus registrerat barometertryck).
60	=	Faktor för omräkning från m3/tim till m3/min.

10.1.3.11.   Värdet för de tre övertrycksventilernas genomsnittliga flödeskapacitet, avrundat till de närmaste fem enheterna, ska räknas som flödeskapaciteten hos den ventil som har denna specifika storlek, utformning och inställning.

Omkontroll av övertryckventilernas öppnings- och stängningstryck – provning nr 3

10.1.4.1.   Efter flödeskapacitetsprovningarna får övertrycksventilens öppningstryck inte vara mindre än 85 % och stängningstrycket får inte vara mindre än 80 % av de inledande öppnings- och stängningstryck som registreras under provning nr 1 i punkt 10.1.2.

10.1.4.2.   Provningarna ska utföras ca 1 timme efter flödeskapacitetsprovningen och provningsförfarandet är detsamma som beskrivs under provning nr 1 i punkt 10.1.2.

Driftsprovning av flödesbegränsningsventil

10.2.1.   En flödesbegränsningsventil ska fungera vid högst 10 % över men minst 20 % under den nominella flödeskapacitet som anges av tillverkaren och ska stängas automatiskt vid en tryckskillnad över ventilen av högst 100 kPa under de driftsprovningar som beskrivs nedan.

10.2.2.   Tre provexemplar av varje storlek och utformning av ventilen ska utsättas för dessa provningar. En ventil som endast är avsedd för användning med vätska ska provas med vatten, medan i annat fall provningarna ska göras med både luft och vatten. Bortsett från vad som anges i punkt 10.2.3 ska separata provningar utföras med varje provexemplar som installerats i vertikala, horisontella och uppochnedvända lägen. Provningarna med luft ska göras utan ledningar eller andra hinder som anslutits till provexemplarens utlopp.

10.2.3.   En ventil som är avsedd att installeras i endast ett läge får provas endast i detta läge.

10.2.4.   Provningen med luft ska utföras med användande av en lämpligt utformad och kalibrerad mynningsflödesmätare av flänstyp som är ansluten till en källa för lufttillförsel av passande kapacitet och tryck.

10.2.5.   Provexemplaret ska anslutas till flödesmätarens utlopp. En manometer eller kalibrerad tryckmätare med en gradering av högst 3 kPa ska installeras på provexemplarets uppströmssida för att ange stängningstrycket.

10.2.6.   Provningen utförs genom att luftflödet genom flödesmätaren sakta ökas tills kontrollventilen stängs. I stängningsögonblicket ska tryckskillnaden över flödesmätarmynningen och det stängningstryck som visas av tryckmätaren registreras. Flödeshastigheten vid stängningen ska därefter beräknas.

10.2.7.   Andra typer av flödesmätare och en annan gas än luft får användas.

10.2.8.   Provningen med vatten ska utföras med användning av en vätskeflödesmätare (eller motsvarande) som installerats i ett ledningssystem som har tillräckligt tryck för att åstadkomma det flöde som krävs. Systemet ska innehålla en inloppspiezometer eller en ledning som är minst en ledningsstorlek större än den ventil som ska provas samt en flödeskontrollventil som är ansluten mellan flödesmätaren och piezometern. En slang eller en hydrostatisk övertrycksventil, eller bådadera, kan användas för att minska effekterna av tryckchocken när flödesbegränsningsventilen stängs.

10.2.9.   Provexemplaret ska anslutas till piezometerns utloppsände. En manometer eller kalibrerad tryckmätare av fördröjningstyp, som kommer att möjliggöra avläsningar av mellan 0 och 1 440 kPa, ska anslutas till ett tryckuttag på provexemplarets uppströmssida för att ange stängningstrycket. Anslutningen ska göras med användning av en gummislang mellan tryckmätaren och tryckuttaget samt med en ventil som installeras vid tryckmätarens inlopp för att möjliggöra avluftning av systemet.

10.2.10.   Före provningen ska flödeskontrollventilen öppnas något med avluftningsventilen vid tryckmätaren öppen för att eliminera luft i systemet. Avluftningsventilen ska därefter stängas och provningen utförs genom att flödet sakta ökas tills kontrollventilen stängs. Under provningen ska tryckmätaren vara placerad på samma nivå som provexemplaret. I stängningsögonblicket ska flödeshastigheten och stängningstrycket registreras. När flödesbegränsningsventilen är i stängt läge ska läckaget eller hastigheten i det förbipasserande flödet registreras.

10.2.11.   En flödesbegränsningsventil som används tillsammans med en påfyllningsenhet ska stängas automatiskt vid en tryckskillnad av högst 138 kPa när den provas så som beskrivs nedan.

10.2.12.   Tre provexemplar av varje ventilstorlek ska genomgå dessa provningar. Provningarna ska göras med luft, och separata provningar ska köras med varje provexemplar monterat vertikalt och horisontellt. Provningarna ska utföras enligt punkterna 10.2.4–10.2.7 med en påfyllningsenhetsslangkoppling ansluten till provexemplaret och med den övre backventilen hållen i det öppna läget.

Provning av påfyllningshastighet

10.3.1.   Provningen av tillfredsställande funktion hos den anordning som begränsar behållarens påfyllningsfrad ska utföras med påfyllningshastigheter av 20, 50 och 80 l/min eller enligt den högsta flödeshastigheten under ett tryck uppströms av 700 kPa absolutvärde.

Uthållighetsprovning för påfyllningsbegränsaren

Den anordning som begränsar behållarens påfyllningsgrad ska kunna tåla 6 000 kompletta påfyllningscykler upp till den högsta påfyllningsgraden.

10.4.1.   Tillämpningsområde

Varje anordning som begränsar behållarens påfyllningsgrad och är försedd med en flottör ska efter att ha genomgått provningarna uppfylla följande krav:

—	Att den begränsar behållarens påfyllningsgrad till högst 80 % av dess kapacitet.

—	Att den inte möjliggör – i stängt läge – någon påfyllning av behållaren med mer än 0,5 liter/min.

Att den ska genomgå ett av provningsförfarandena i punkterna 10.5.5 eller 10.5.6 nedan för att säkerställa att anordningen är konstruerad att tåla förväntade dynamiska vibrationspåkänningar och säkerställa att prestandaförsämringar eller fel inte kommer att uppstå på grund av vibrationer vid drift.

Vibrationsprovningsförfarande

10.5.1.   Utrustning och monteringsteknik

Provstycket ska med normala monteringsmetoder anbringas på vibrationsutrustningen antingen direkt på vibrationsalstraren eller på överföringsbordet eller med en fast fixtur som kan överföra de angivna vibrationsförhållandena. Den utrustning som används för att mäta och/eller registrera accelerations- eller amplitudnivån och frekvensen ska ha en noggrannhet av minst 10 % av det uppmätta värdet.

10.5.2.   Val av förfarande

Efter val av den myndighet som beviljar typgodkännande ska provningarna utföras antingen enligt förfarande A i punkt 10.5.5 eller förfarande B i punkt 10.5.6.

10.5.3.   Allmänt

Följande provingar ska utföras längs var och en av provstyckets tre ortogonala axlar.

Förfarande A

10.5.4.1.   Resonanssökning

Påfyllningsbegränsarens resonansfrekvenser ska fastställas genom att den påförda vibrationens frekvens långsamt varieras genom det angivna området med reducerade provningsnivåer men med tillräcklig amplitud för att påverka stycket. Sökning efter sinusresonans kan utföras med användning av den provningsnivå och den cykeltid som angivits för provningscykeln, förutsatt att resonanssökningstiden införs i den provningscykeltid som krävs i punkt 10.5.5.3.

10.5.4.2.   Provning av resonansens varaktighet

Provstycket ska vibreras under 30 minuter längs varje axel vid de hårdaste resonansfrekvenserna enligt punkt 10.5.5.1. Provningsnivån ska vara 1,5 g (14,7 m/s2). Om mer än fyra signifikanta resonansfrekvenser upptäcks för någon axel ska de fyra hårdaste resonansfrekvenserna väljas för denna provning. Om en ändring av resonansfrekvensen inträffar under provningen ska tidpunkten för detta registreras och frekvensen ska omedelbart justeras för att behålla det starkaste resonansvillkoret. Den slutliga resonansfrekvensen ska registreras. Den totala provningstiden för varaktighet ska införas i den provningscykeltid som krävs i punkt 10.5.5.3.

10.5.4.3.   Provning med sinuscykel

Provstycket i tre timmar ska utsättas för sinusvibrationer längs var och en av dess ortogonala axlar i enlighet med:

—	en accelerationsnivå av 1,5 g (14,7 m/s2),

—	ett frekvensområde av 5 till 200 Hz,

—	en sveptid av 12 minuter.

Den påförda vibrationens frekvens ska svepas logaritmiskt över det angivna området.

Den angivna sveptiden utgörs av ett stigande och ett fallande svep.

Förfarande B

10.5.5.1.   Provningen ska utföras på en sinusvibrationsbänk vid en konstant acceleration av 1,5 g och vid frekvenser som varierar mellan 5 och 200 Hz. Provningen ska pågå i 5 timmar för var och en av axlarna i punkt 10.5.4. Frekvensbandet 5–200 Hz ska täckas i var och en av de två riktningarna under 15 minuter.

10.5.5.2.   Om provningen inte utförs med användning av en bänk med konstant acceleration ska som alternativ frekvensbandet från 5 till 200 Hz indelas i 11 halvoktavband som vart och ett täcks av en konstant amplitud så att den teoretiska accelerationen ligger mellan 1 och 2 g (g = 9,8 m/s2).

Vibrationsamplituderna för varje band framgår av följande:

Amplitud i mm (toppvärde)	Frekvens i Hz (för acceleration = 1 g)	Frekvens i Hz (för acceleration = 2 g)
10	5	7
5	7	10
2,50	10	14
1,25	14	20
0,60	20	29
0,30	29	41
0,15	41	57
0,08	57	79
0,04	79	111
0,02	111	157
0,01	157	222

Varje band ska täckas i båda riktningar under 2 minuter, sammanlagt 30 minuter för varje band.

10.5.6.   Specifikation

Efter att ha genomgått ett av de vibrationsprovningsförfaranden som beskrivs ovan får anordningen inte uppvisa några mekaniska fel och anses uppfylla vibrationsprovningskraven endast om värdena för dessa karakteristiska parametrar:

—	påfyllningsgraden i avstängt läge,

—	påfyllningshastigheten i avstängt läge,

inte överstiger de föreskrivna gränsvärdena med mer än 10 % av de värden som gällde före vibrationsprovningsförfarandet.

11.   Motorgaskompatibilitetsprovningar för syntetmaterial

11.1.   En syntetisk del i kontakt med motorgasvätska får inte uppvisa någon överdriven volymförändring eller viktförlust.

Motståndskraft mot n-pentan enligt ISO 1817 under följande villkor:

i)	medium: n-pentan

ii)	temperatur: 23 °C (tolerans enligt ISO 1817)

iii)	nedsänkningsperiod: 72 timmar

11.2.   Krav:

—	största volymförändring 20 %

Efter lagring i luft med en temperatur av 40 °C under 48 timmar får vikten, jämförd med det ursprungliga värdet, inte ha minskat med mer än 5 %.

12.   Korrosionsbeständighet

En metallkomponent som innehåller motorgas ska klara de läckageprovningar som omnämns i 4, 5, 6 och 7 efter att under 144 timmar ha utsatts för en saltsprutningsprovning enligt ISO 9227 med alla anslutningar stängda.

Eller en valfri provning:

En metallkomponent som innehåller motorgas ska klara de läckageprovningar som omnämns i 4, 5, 6 och 7 efter att ha utsatts för en saltsprutningsprovning enligt IEC 68–2–52 Kb: Salt Spray Fog Test.

Provningsförfarande:

Före provningen ska komponenten rengöras enligt tillverkarens anvisningar. Alla anslutningar ska vara avstängda. Komponenten ska inte vara i drift under provningen.

Därefter ska komponenten under två timmar utsättas för besprutning med en saltlösning som innehåller 5 % NaCl (viktprocent) med mindre än 0,3 % föroreningar och 95 % destillerat eller avmineraliserat vatten vid en temperatur av 20 °C. Efter besprutningen lagras komponenten under 168 timmar vid en temperatur av 40 °C och en relativ luftfuktighet av 90–95 %. Denna behandling ska upprepas fyra gånger.

Efter provningen ska komponenten rengöras och torkas under en timme vid 55 °C. Komponenten ska nu konditioneras till referensförhållanden under fyra timmar innan den utsätts för ytterligare provning.

12.2.   En komponent av koppar eller mässing som innehåller motorgas ska klara läckageprovningarna i 4, 5, 6 och 7 efter att under 24 timmar ha utsatts för nedsänkning i ammoniak enligt ISO 6957 med alla anslutningar stängda.

13.   Beständighet mot torr värme

Provningen ska utföras i överensstämmelse med ISO 188. Provstycket ska under 168 timmar utsättas för luft vid en temperatur som är lika med den högsta driftstemperaturen.

Den tillåtna förändringen i draghållfasthet får inte överstiga +25 %.

Den tillåtna förändringen i brottöjning får inte överstiga följande värden:

Största ökning 10 %

Största minskning 30 %

14.   Ozonåldring

14.1.   Provningen ska utföras i överensstämmelse med ISO 1431/1.

Provstycket, som ska vara belastat till en uttöjning av 20 %, ska under 72 timmar utsättas för luft vid 40 °C med en ozonkoncentration av 50 delar per hundra miljoner.

14.2.   Inga sprickor i provstycket är tillåtna.

15.   Krypning

En icke-metallisk del som innehåller flytande motorgas ska efter att under minst 96 timmar vid en temperatur av 120 °C ha utsatts för ett hydrauliskt tryck av 2,25 gånger det högsta driftstrycket klara läckageprovningarna i punkterna 5, 6 och 7. Vatten eller någon annan lämplig hydraulvätska kan användas som provningsmedium.

16.   Temperaturcykelprovning

En icke-metallisk del som innehåller flytande motorgas ska efter att under 96 timmar ha genomgått en temperaturcykel från lägsta till högsta driftstemperatur med en cykeltid av 120 minuter under största arbetstryck klara läckageprovningarna i punkterna 5, 6 och 7.

17.   Icke-metalliska delars kompatibilitet med värmeväxlingsmedium

17.1.   Provstyckena ska vara nedsänkta i ett värmeväxlingsmedium under 168 timmar vid 90 °C och därefter torka under 48 timmar vid en temperatur av 40 °C. Sammansättningen av det värmeväxlingsmedium som används för provningen är en vätska bestående av 50 % vatten och 50 % etylenglykol.

17.2.   Provningen anses tillfredsställande om volymförändringen är mindre än 20 %, viktförändringen mindre än 5 %, draghållfasthetsförändringen mindre än –25 % och förändringen i töjning vid brott ligger mellan –30 % och +10 %.

BILAGA 16

BESTÄMMELSER FÖR MOTORGASIDENTIFIERINGSMÄRKE FÖR FORDON I KATEGORIERNA M2 OCH M3 MOTORGAS

Skylten består av en dekal som ska vara väderbeständig.

Dekalens färg och mått ska uppfylla följande krav:

Färger:
	Bakgrund:	grön
	Ram:	vit eller vitreflekterande
	Bokstäver:	vita eller vitreflekterande
Mått
	Rambredd:	4–6 mm
	Teckenhöjd:	≥ 25 mm
	Teckenbredd:	≥ 4 mm
	Dekalens bredd:	110–150 mm
	Dekalens höjd:	80–110 mm

Ordet ”motorgas” ska vara centrerat kring dekalens mitt.