5.3.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 60/1

(1)

I rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (3) föreskrivs det att den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (nedan kallad STECF) regelbundet ska lämna utlåtanden om förvaltningen av levande akvatiska resurser, inklusive biologiska, ekonomiska, miljömässiga, sociala och tekniska överväganden.

(2)

Såväl i FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations uppförandekodex för ansvarsfullt fiske som i avtalet om bevarande och förvaltning av gränsöverskridande fiskbestånd betonas behovet av att utveckla forskning och insamling av uppgifter för att förbättra den vetenskapliga kunskapen om sektorn.

(3)

I linje med målen för den gemensamma fiskeripolitiken när det gäller bevarande, förvaltning och utnyttjande av levande akvatiska resurser i icke-gemenskapsvatten, måste gemenskapen ta del i de ansträngningar som görs för att bevara fiskeresurserna, särskilt i enlighet med de bestämmelser som antagits enligt partnerskapsavtalen om fiske eller av de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna.

(4)

Den 23 januari 2003 antog rådet slutsatser rörande kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om fastställande av gemenskapens handlingsplan för att integrera miljöskyddskraven i den gemensamma fiskeripolitiken med riktlinjer, förvaltningsåtgärder och ett arbetsprogram i riktning mot en ekosystembaserad strategi för fiskeriförvaltning.

(5)

Den 13 oktober 2003 antog rådet slutsatser rörande kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om förbättrad vetenskaplig och teknisk rådgivning för förvaltningen av gemenskapens fiske, där det ingår en beskrivning av gemenskapens behov av vetenskaplig rådgivning och fastställs samrådsmekanismer samt där man anger på vilka områden systemet behöver förstärkas och föreslår möjliga lösningar på kort till medellång sikt samt på längre sikt.

(6)

Rådets förordning (EG) nr 1543/2000 av den 29 juni 2000 om upprättande av en gemenskapsram för insamling och förvaltning av uppgifter av grundläggande betydelse för den gemensamma fiskeripolitiken (4) behöver ses över så att en strategi för flottbaserad fiskeriförvaltning kan beaktas tillsammans med behovet av att utarbeta en ekosystembaserad strategi, att förbättra fiskeriuppgifternas kvalitet och fullständighet och att skapa ett bredare tillträde till dessa samt behovet av att effektivisera stödet till utarbetande av vetenskapliga utlåtanden och att främja samarbetet mellan medlemsstater.

(7)

Den nuvarande lagstiftningen på området insamling och förvaltning av fiskeriuppgifter omfattar bestämmelser om insamling och förvaltning av uppgifter som rör fiskefartyg, deras verksamhet och fångster samt om prisövervakning, vilka bör beaktas i denna förordning för att effektivisera insamlingen och utnyttjandet av dessa uppgifter inom hela den gemensamma fiskeripolitiken och för att undvika överlappningar i insamlingen av uppgifter. De nuvarande förordningarna är följande: rådets förordning (EEG) nr 2847/93 av den 12 oktober 1993 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken (5), rådets förordning (EG) nr 788/96 av den 22 april 1996 om medlemsstaternas inlämning av statistik över vattenbruksproduktion (6), kommissionens förordning (EG) nr 2091/98 av den 30 september 1998 om segmentering av fiskeflottan i gemenskapen och av fiskeansträngningen i förhållande till de fleråriga utvecklingsprogrammen (7), rådets förordning (EG) nr 104/2000 av den 17 december 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeri- och vattenbruksprodukter (8), rådets förordning (EG) nr 2347/2002 av den 16 december 2002 om särskilda tillträdeskrav och därmed förbundna villkor vid fiske efter djuphavsbestånd (9), rådets förordning (EG) nr 1954/2003 av den 4 november 2003 om förvaltningen av fiskeansträngningen för vissa fiskezoner och fisketillgångar inom gemenskapen (10), kommissionens förordning (EG) nr 2244/2003 av den 18 december 2003 om närmare föreskrifter för det satellitbaserade övervakningssystemet för fartyg (11), kommissionens förordning (EG) nr 26/2004 av den 30 december 2003 om registret över gemenskapens fiskeflotta (12), rådets förordning (EG) nr 812/2004 av den 26 april 2004 om åtgärder när det gäller oavsiktlig fångst av valar vid fiske (13), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1921/2006 av den 18 december 2006 om rapportering av statistiska uppgifter om landade fiskeriprodukter i medlemsstaterna (14), rådets förordning (EG) nr 1966/2006 av den 21 december 2006 om elektronisk registrering och rapportering av fiskeverksamheter och om metoder för fjärranalys (15) och rådets förordning (EG) nr 1100/2007 av den 18 september 2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål (16).

(8)

De uppgifter som samlas in för vetenskaplig bedömning bör omfatta information om flottorna och deras verksamhet, biologiska uppgifter om fångster, inklusive fångst som kastats över bord, information från studier av fiskbestånden och den miljöpåverkan som kan bli följden av fisket för det marina ekosystemet. Insamlingen bör också omfatta uppgifter som förklarar prisbildning, andra uppgifter som kan underlätta bedömningen av fiskeriföretagens, vattenbrukets och beredningsindustrins ekonomiska situation samt uppgifter om sysselsättningsutvecklingen inom dessa sektorer.

(9)

Den ekosystembaserade strategin för fiskeriförvaltning bör gradvis införas för att de levande akvatiska resurserna ska kunna skyddas, bevaras och utnyttjas på ett hållbart sätt. Mot bakgrund av detta är det nödvändigt att samla in uppgifter för att bedöma fiskets följder för det marina ekosystemet.

(10)

Gemenskapens program för insamling, förvaltning och utnyttjande av uppgifter om fiskeresurserna bör genomföras under medlemsstaternas direkta ansvar. Medlemsstaterna bör därför utarbeta nationella program i linje med gemenskapens program.

(11)

Det är nödvändigt att medlemsstaterna samarbetar sinsemellan och med tredjeländer för att samordna sina nationella program med avseende på insamlingen av uppgifter rörande samma marina regioner och regioner som täcker relevanta inre farvatten.

(12)

Det bör fastställas prioriteringar på gemenskapsnivå liksom förfaranden för insamling och behandling av uppgifter inom gemenskapen i syfte att, genom införande av en stabil flerårig regional ram, garantera ett alltigenom konsekvent system med optimerad kostnadseffektivitet.

(13)

De uppgifter som avses i denna förordning bör läggas in i nationella databaser så att de blir tillgängliga för kommissionen och kan överföras till slutanvändarna. Det ligger i forskarsamhällets intresse att uppgifter som inte möjliggör identifiering av enskilda personer finns tillgängliga för alla parter som har intresse av analys av sådana uppgifter.

(14)

För att specifika frågor ska kunna behandlas i samband med förvaltningen av fiskeresurserna krävs bearbetning av detaljerade uppgifter. I detta sammanhang bör medlemsstaterna överföra de uppgifter som krävs för vetenskaplig analys och se till att de har teknisk kapacitet att göra det. Vid behov kan detaljerade uppgifter före överföringen läggas samman så att de uppnår den aggregationsnivå som anges i begäran om uppgifter från slutanvändaren.

(15)

De skyldigheter som är knutna till tillgången till de uppgifter som täcks av denna förordning bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation (17), och inte heller skyldigheterna enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006 av den 6 september 2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ (18).

(16)

Skyddet för enskilda vid behandling av personuppgifter inom ramen för denna förordning regleras av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (19) och av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (20).

(17)

Genomförandet av nationella program för insamling och förvaltning av uppgifter om fiskeresurserna medför avsevärda utgifter. Det är bara på gemenskapsnivå som sådana program kan utnyttjas fullt ut. Därför bör gemenskapen bidra ekonomiskt till medlemsstaternas kostnader, i enlighet med rådets förordning (EG) nr 861/2006 av den 22 maj 2006 om gemenskapens finansieringsåtgärder för genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken och havsrättsligt arbete (21).

(18)

Om kommissionen konstaterar att de berörda utgifterna är knutna till oegentligheter, bör det göras finansiella korrigeringar i enlighet med artikel 28 i förordning (EG) nr 861/2006.

(19)

Det är mycket viktigt att de nationella programmen genomförs korrekt, särskilt att tidsfristerna respekteras och att de insamlade uppgifterna kvalitetskontrolleras, valideras och överförs. Av denna anledning bör gemenskapens ekonomiska bidrag göras beroende av respekt för tidsfrister, kvalitetskontroll, efterlevnad av överenskomna kvalitetsnormer och uppgiftslämning. Det bör därför införas ett system för ekonomiska sanktioner vid underlåtelse att iaktta dessa villkor.

(20)

För att förbättra tillförlitligheten när det gäller de vetenskapliga utlåtanden som behövs för att genomföra den gemensamma fiskeripolitiken bör medlemsstaterna och kommissionen samordna sitt arbete och samarbeta inom ramen för de berörda internationella vetenskapliga organen.

(21)

Det bör ges prioritet åt att säkerställa att lämpliga vetenskapliga experter deltar i de expertgrupper som utför de vetenskapliga utvärderingar som behövs för att genomföra den gemensamma fiskeripolitiken.

(22)

Forskarsamhället bör konsulteras och de som arbetar inom fiskerinäringen samt andra intressegrupper bör informeras om tillämpningen av bestämmelserna om uppgiftsinsamling. De organ som bör lämna de utlåtanden som krävs är STECF, inrättad genom kommissionens beslut 2005/629/EG (22), den rådgivande kommittén för fiske och vattenbruk, inrättad genom kommissionens beslut 1999/478/EG (23) och de regionala rådgivande nämnderna, inrättade genom rådets beslut 2004/585/EG (24).

(23)

Förvaltningskommittén bör säkerställa ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen i syfte att underlätta en korrekt tillämpning av denna förordning. De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (25).

(24)

På grundval av tidigare erfarenheter och nya behov bör förordning (EG) nr 1543/2000 upphävas och ersättas med den här förordningen.

a)

insamling och förvaltning, inom ramen för fleråriga program, av biologiska, tekniska, miljörelaterade och socioekonomiska uppgifter rörande fiskerisektorn,

b)

utnyttjande av uppgifter om fiskerisektorn, inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken, för vetenskaplig analys.

a)

kommersiellt fiske som bedrivs av gemenskapens fiskefartyg,

b)

fritidsfiske som bedrivs i gemenskapens vatten, inbegripet fritidsfiske efter ål och lax i inlandsvatten,

c)

vattenbruk med anknytning till marina arter, även ål och lax, som bedrivs inom medlemsstaternas och gemenskapens vatten,

d)

industrier som bereder fiskeriprodukter

a)

Fleråriga provtagningsprogram.

b)

Ett system för övervakning till havs av kommersiellt fiske och fritidsfiske, när så är nödvändigt.

c)

Ett system för forskning till havs.

d)

Ett system för förvaltning och utnyttjande av uppgifterna för vetenskapliga analyser.

a)

de nationella programmens och deras eventuella ändringars förenlighet med artiklarna 4 och 5, och

b)

den vetenskapliga relevansen hos de uppgifter som ska omfattas av de nationella programmen för ändamålen i artikel 1.1 samt de föreslagna metodernas och förfarandenas kvalitet.

a)

genomförandet av de nationella program som kommissionen godkänt i enlighet med artikel 6.3, och

b)

kvaliteten på de av medlemsstaterna insamlade uppgifterna.

a)

STECF:s utvärdering,

b)

konsultationer av lämpliga regionala fiskeriförvaltningsorganisationer där gemenskapen är avtalsslutande part eller observatör samt berörda internationella vetenskapliga organ, och

c)

den kostnadsbedömning som gjorts av kommissionens egna avdelningar.

a)

Den utvärdering som avses i artikel 7 visar att genomförandet av ett nationellt program inte är förenligt med denna förordning.

b)

De konsultationer som avses i artikel 7.3 b visar att medlemsstaterna inte har lämnat uppgifter i enlighet med artiklarna 16.3 och 20.1.

c)

Kvalitetskontroll och behandling av uppgifter har inte gjorts i enlighet med artikel 14.2 och artikel 17.

a)

Det nationella programmet har inte lämnats in till kommissionen senast det datum som fastställts i enlighet med artikel 4.4.

b)

Rapporten har inte lämnats in till kommissionen senast den dag som fastställts i enlighet med artikel 7.1.

c)

En officiell begäran om uppgifter har gjorts av en slutanvändare, men uppgifterna har inte lämnats i enlighet med artikel 20.2 och 20.3 till den berörda slutanvändaren eller kvalitetskontrollen och behandlingen av dessa uppgifter har inte skett i enlighet med artikel 14.2 och artikel 17.

a)

en provtagningsplan för biologiska uppgifter grundad på fiskeflottbaserad provtagning som, när så är lämpligt, även omfattar fritidsfiske,

b)

en provtagningsplan för ekosystembaserade uppgifter som gör det möjligt att bedöma fiskerisektorns påverkan på de marina ekosystem som ska uppskattas och som underlättar övervakningen av tillståndet för det marina ekosystemet,

c)

en provtagningsplan för socioekonomiska uppgifter som gör det möjligt att bedöma den ekonomiska situationen inom fiskerisektorn och analysera dess prestanda ur ett tidsperspektiv samt att genomföra konsekvensanalyser av vidtagna eller föreslagna åtgärder.

a)

stabila ur ett tidsperspektiv,

b)

standardiserade inom regioner,

c)

förenliga med de kvalitetsnormer som fastställts av de berörda regionala fiskeriförvaltningsorganisationer där gemenskapen är avtalsslutande part eller observatör samt berörda internationella vetenskapliga organ.

a)

alla landningar samt, i förekommande fall, omlastningar och överföringar till vattenbruk,

b)

fartygs- och företagsregister som sköts av offentligrättsliga organ som är relevanta för insamlingen av ekonomiska uppgifter,

c)

ekonomiska uppgifter om fiskerirelaterade företag.

a)

se till att primära uppgifter som samlats in inom ramen för nationella program lagras på ett säkert sätt i elektroniska databaser samt vidta alla nödvändiga åtgärder för att garantera att de behandlas konfidentiellt,

b)

se till att metauppgifter med anknytning till de primära socioekonomiska uppgifter som samlats in inom ramen för nationella program lagras på ett säkert sätt i elektroniska databaser,

c)

vidta alla nödvändiga tekniska åtgärder för att förhindra att uppgifterna förstörs på grund av slarv eller oegentligheter, oavsiktligt går förlorade, ändras, sprids eller kommer obehöriga till del.

a)

primära uppgifter som samlats in inom ramen för nationella program genomgår kvalitetskontroll enligt lämpliga förfaranden, i syfte att utesluta förekomst av felaktigheter,

b)

detaljerade och aggregerade uppgifter som tagits fram ur primära uppgifter som samlats in inom ramen för nationella program valideras innan de överförs till slutanvändarna,

c)

de kvalitetssäkringsförfaranden som tillämpas på primära uppgifter samt på detaljerade och aggregerade uppgifter enligt leden a och b utarbetas i enlighet med de förfaranden som antagits av internationella vetenskapliga organ, regionala fiskeriförvaltningsorganisationer och STECF.

a)

i enlighet med förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 788/96, (EG) nr 2091/98, (EG) nr 104/2000, (EG) nr 2347/2002, (EG) nr 1954/2003, (EG) nr 2244/2003, (EG) nr 26/2004, (EG) nr 812/2004, (EG) nr 1921/2006, (EG) nr 1966/2006 och (EG) nr 1100/2007,

b)

inom ramen för den här förordningen, när det gäller

a)

relevanta internationella standarder, i mån av förekomst,

b)

protokoll som ingåtts på internationell eller regional nivå, i mån av förekomst.

a)

som grund för utlåtanden till fiskeriförvaltningen, däribland till regionala rådgivande nämnder,

b)

till förmån för offentlig debatt och berörda parters deltagande i utarbetandet av policy,

c)

för offentliggörande i vetenskapliga sammanhang.

a)

inom en månad från mottagandet av uppgiftsbegäran, för det ändamål som avses i artikel 18.1 a,

b)

inom två månader från mottagandet av uppgiftsbegäran, för det ändamål som avses i artikel 18.1 b.

a)

kan medlemsstaterna, för att skydda uppgiftsinsamlarnas yrkesmässiga intressen, stoppa dataöverföringen till slutanvändarna under tre år från och med den dag då uppgifterna samlades in; medlemsstaterna ska underrätta slutanvändarna och kommissionen om sådana beslut; i vederbörligen motiverade fall får kommissionen tillåta att perioden förlängs,

b)

ska medlemsstaterna, om treårsperioden redan har löpt ut, se till att uppgifterna lämnas till slutanvändarna inom två månader från mottagandet av uppgiftsbegäran.

a)

om det finns risk för att fysiska och/eller juridiska personer identifieras; medlemsstaterna kan i så fall föreslå alternativa sätt att tillgodose slutanvändarnas behov, med garanterad anonymitet,

b)

i de fall som avses i artikel 22.3,

c)

om dessa uppgifter redan finns att tillgå i ett annan form eller i ett annat format som slutanvändarna lätt att kan få tillgång till.

a)

endast använda uppgifterna för de syften som de anger i sin begäran i enlighet med artikel 18,

b)

vederbörligen uppge uppgiftskällorna,

c)

ansvara för att uppgifterna används på ett korrekt och lämpligt sätt med avseende på vetenskaplig etik,

d)

underrätta kommissionen och de berörda medlemsstaterna om de misstänker eventuella problem med uppgifterna,

e)

förse de berörda medlemsstaterna och kommissionen med hänvisningar till resultaten av deras utnyttjande av uppgifterna,

f)

inte lämna de begärda uppgifterna till tredje man utan den berörda medlemsstatens samtycke,

g)

inte sälja uppgifterna till tredje man.

5.3.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 60/13

(1)

I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

5.3.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 60/15

(1)

De representativa priserna och tilläggsbeloppen för import av vitsocker, råsocker och vissa sockerlösningar för regleringsåret 2007/2008 har fastställts genom kommissionens förordning (EG) nr 1109/2007 (3). Priserna och tilläggen ändrades senast genom kommissionens förordning (EG) nr 137/2008 (4).

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen för närvarande har tillgång till bör dessa belopp ändras enligt bestämmelserna i förordning (EG) nr 951/2006.

5.3.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 60/17

(1)

Panelen för livsmedelstillsatser, smakämnen, processhjälpmedel och material som kommer i kontakt med livsmedel är en viktig del av säkerheten inom livsmedelskedjan och konsumentskyddet.

(2)

Sedan panelen inrättades har den tagit emot nästan 50 % av det totala antalet uppdrag som sänts till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa). Trots att ett stort antal vetenskapliga yttranden antas varje år har panelen svårt att hinna med sitt arbete.

(3)

Panelen väntas få fler uppdrag i framtiden i och med antagandet av den nya vertikala lagstiftningen om vitaminer och mineralämnen som tillsätts livsmedel och om livsmedelstillsatser, aromer och livsmedelsenzymer.

(4)

Därför är det nödvändigt att ersätta panelen med två nya paneler som benämns ”panelen för näringsstillsatser och andra livsmedelstillsatser” och ”panelen för material som kommer i kontakt med livsmedel och för enzymer, aromer och processhjälpmedel”.

(5)

Ansvarsuppdelningen mellan de två panelerna bör syfta till att se till att expertkunskapen i vardera panelen motsvarar de respektive kompetensområdena och bidrar till en bättre fördelning av arbetet. Förfarandena för Efsas vetenskapliga kommitté och paneler bör garantera flexibel samordning och harmoniserade metoder.

(6)

Förordning (EG) nr 178/2002 bör därför ändras i enlighet med detta.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

1.

Punkt a ska ersättas med följande:

2.

Följande punkt j ska läggas till:

5.3.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 60/18

(1)

Alla farmakologiskt verksamma ämnen som används inom gemenskapen i veterinärmedicinska läkemedel avsedda för livsmedelsproducerande djur måste utvärderas i enlighet med förordning (EEG) nr 2377/90.

(2)

En ansökan om fastställande av gränsvärden för högsta tillåtna restmängder (nedan kallade gränsvärden) av gamitromycin, ett antibiotikum som hör till makrolid-gruppen, har lämnats in till Europeiska läkemedelsmyndigheten. I sitt första yttrande fastställde kommittén för veterinärmedicinska läkemedel (nedan kallad kommittén) ett totalt acceptabelt dagligt intag (nedan kallat ADI) på 370 μg/person som grund för beräkningen av gränsvärdena. Detta baserades på mikrobiologiskt ADI. Gränsvärden för njure och lever fastställdes till 100 respektive 200 μg/kg. Den sökande lämnade in en överklagan avseende det första yttrandet och menade att det mikrobiologiska ADI samt de gränsvärden som kommittén fastställt för lever och njure inte var korrekta. Den sökande begärde att det totala ADI skulle ändras till 600 μg/person, vilket motsvarade det toxikologiska ADI. Vidare begärde den sökande att om det totala ADI inte ändrades till 600 μg/person skulle kommittén överväga att sänka gränsvärdena för njure och lever med hälften. Efter att ha beaktat överklagandet gick kommittén i sitt slutliga yttrande med på att ändra det mikrobiologiska ADI och följaktligen att ändra det totala ADI för gamitromycin till 600 μg/person. Kommittén beslutade att provisoriska gränsvärden skulle fastställas för gamitromycin. Som en följd av detta anses det lämpligt att lägga till detta ämne i bilaga III till förordning (EEG) nr 2377/90 för nötkreatur, för fett, lever och njure, med undantag för djur som producerar mjölk avsedd att användas som livsmedel. De provisoriska gränsvärdena för högsta tilllåtna restmängder upphör att gälla den 1 juli 2009.

(3)

Förordning (EEG) nr 2377/90 bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)

När det gäller de tillstånd som enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för veterinärmedicinska läkemedel (2) beviljats för utsläppande av de berörda veterinärmedicinska läkemedlen på marknaden bör det fastställas en tillräckligt lång frist innan denna förordning börjar tillämpas så att medlemsstaterna kan göra de eventuella ändringar som är nödvändiga för att följa bestämmelserna i denna förordning.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för veterinärmedicinska läkemedel.

5.3.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 60/21

(1)

På grundval av uppgifter från de behöriga myndigheterna kan kommissionen konstatera att importlicenser för helt eller delvis slipat ris som omfattas av KN-nr 1006 30 har utfärdats för en kvantitet av 192 418 ton under perioden från och med den 1 september 2007 till och med den 29 februari 2008. Importtullen för helt eller delvis slipat ris som omfattas av KN-nr 1006 30 bör därför ändras.

(2)

Eftersom tullen måste fastställas inom tio dagar efter ovannämnda periods utgång bör denna förordning träda i kraft så snart som möjligt.

5.3.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 60/22

(1)

Genom ett beslut av den 5 juni 2003 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar med tredjeländer om att ersätta vissa bestämmelser i befintliga bilaterala avtal med ett gemenskapsavtal.

(2)

Kommissionen har på gemenskapens vägnar förhandlat fram ett avtal med Republiken Maldiverna om vissa luftfartsaspekter, i enlighet med mekanismerna och förhandlingsdirektiven i bilagan till beslutet av den 5 juni 2003.

(3)

Avtalet undertecknades på gemenskapens vägnar, med förbehåll för att det kan komma att ingås vid en senare tidpunkt, i enlighet med rådets beslut 2006/695/EG (2).

(4)

Avtalet bör godkännas.

5.3.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 60/23

(1)

Genom ett beslut av den 5 juni 2003 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar med tredjeländer om att ersätta vissa bestämmelser i befintliga bilaterala avtal med ett gemenskapsavtal.

(2)

Kommissionen har på gemenskapens vägnar förhandlat fram ett avtal med Georgien om vissa luftfartsaspekter, i enlighet med mekanismerna och förhandlingsdirektiven i bilagan till beslutet av den 5 juni 2003.

(3)

Detta avtal undertecknades på Europeiska gemenskapens vägnar, med förbehåll för att det eventuellt ingås vid en senare tidpunkt, i enlighet med rådets beslut 2006/357/EG (2).

(4)

Avtalet bör godkännas.

5.3.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 60/24

(1)

Genom beslut av den 5 juni 2003 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar med tredjeländer om att ersätta vissa bestämmelser i befintliga bilaterala avtal med ett gemenskapsavtal.

(2)

Kommissionen har på gemenskapens vägnar förhandlat fram ett avtal med Republiken Moldavien om vissa luftfartsaspekter, i enlighet med mekanismerna och direktiven i bilagan till beslutet av den 5 juni 2003.

(3)

Avtalet har undertecknats på Europeiska gemenskapens vägnar, med förbehåll för att det kan komma att ingås vid en senare tidpunkt, i enlighet med rådets beslut 2006/345/EG (2).

(4)

Avtalet bör godkännas.

5.3.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 60/25

(1)

Genom beslut av den 5 juni 2003 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar med tredjeländer om att ersätta vissa bestämmelser i befintliga bilaterala avtal med ett gemenskapsavtal.

(2)

Kommissionen har på gemenskapens vägnar förhandlat fram ett avtal med Republiken Libanon om vissa luftfartsaspekter, i enlighet med mekanismerna och förhandlingsdirektiven i bilagan till beslutet av den 5 juni 2003.

(3)

Avtalet har undertecknats på Europeiska gemenskapens vägnar, med förbehåll för att det kan komma att ingås vid en senare tidpunkt, i enlighet med rådets beslut 2006/543/EG (2).

(4)

Avtalet bör godkännas.

5.3.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 60/26

(1)

Genom ett beslut av den 5 juni 2003 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar med tredjeländer om att ersätta vissa bestämmelser i befintliga bilaterala avtal med ett gemenskapsavtal.

(2)

Kommissionen har på gemenskapens vägnar förhandlat fram ett avtal med Östliga Republiken Uruguay om vissa luftfartsaspekter, i enlighet med mekanismerna och förhandlingsdirektiven i bilagan till beslutet av den 5 juni 2003.

(3)

Detta avtal har undertecknats på Europeiska gemenskapens vägnar med förbehåll för att det eventuellt ingås vid en senare tidpunkt, i enlighet med rådets beslut 2006/848/EG (2).

(4)

Avtalet bör godkännas.

5.3.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 60/27

(1)

Genom ett beslut av den 5 juni 2003 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar med tredjeländer om att ersätta vissa bestämmelser i befintliga bilaterala avtal med ett gemenskapsavtal.

(2)

På gemenskapens vägnar har kommissionen förhandlat fram ett avtal med Republiken Kroatien om vissa luftfartsaspekter, i enlighet med mekanismerna och direktiven i bilagan till beslutet av den 5 juni 2003.

(3)

Detta avtal undertecknades på gemenskapens vägnar, med förbehåll för att det eventuellt ingås senare, i enlighet med rådets beslut 2006/370/EG (2).

(4)

Avtalet bör godkännas.

5.3.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 60/28

(1)

Genom ett beslut av den 5 juni 2003 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar med tredjeländer om att ersätta vissa bestämmelser i befintliga bilaterala avtal med ett gemenskapsavtal.

(2)

Kommissionen har på gemenskapens vägnar förhandlat fram ett avtal med Republiken Singapores regering om vissa luftfartsaspekter, i enlighet med mekanismerna och förhandlingsdirektiven i bilagan till beslutet av den 5 juni 2003.

(3)

Detta avtal undertecknades på Europeiska gemenskapens vägnar, med förbehåll för att det kan komma att ingås vid en senare tidpunkt, i enlighet med rådets beslut 2006/592/EG (2).

(4)

Avtalet bör godkännas.

5.3.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 60/29

(1)

Den 5 juni 2003 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar med tredjeländer om att ersätta vissa bestämmelser i befintliga bilaterala avtal med ett gemenskapsavtal.

(2)

Kommissionen har på gemenskapens vägnar förhandlat fram ett avtal med Republiken Kirgizistan om vissa luftfartsaspekter (nedan kallat avtalet), i enlighet med mekanismerna och förhandlingsdirektiven i bilagan till rådets beslut om att bemyndiga kommissionen att inleda förhandlingar med tredjeländer om att ersätta vissa bestämmelser i befintliga bilaterala avtal med ett gemenskapsavtal.

(3)

Avtalet undertecknades på Europeiska gemenskapens vägnar, med förbehåll för att det eventuellt ingås vid en senare tidpunkt, i enlighet med rådets beslut 2007/470/EG (1).

(4)

Avtalet bör godkännas.

5.3.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 60/30

(1)

Den 5 juni 2003 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar med tredjeländer om att ersätta vissa bestämmelser i befintliga bilaterala avtal med ett gemenskapsavtal.

(2)

Kommissionen har på gemenskapens vägnar förhandlat fram ett avtal med Malaysias regering om vissa luftfartsaspekter (nedan kallat avtalet), i enlighet med mekanismerna och förhandlingsdirektiven i bilagan till rådets beslut om att bemyndiga kommissionen att inleda förhandlingar med tredjeländer om att ersätta vissa bestämmelser i befintliga bilaterala avtal med ett gemenskapsavtal.

(3)

Avtalet undertecknades på Europeiska gemenskapens vägnar, med förbehåll för att det ingås vid en senare tidpunkt, i enlighet med rådets beslut 2007/210/EG (1).

(4)

Avtalet bör godkännas.

5.3.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 60/31

(1)

Den 5 juni 2003 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar med tredjeländer om att ersätta vissa bestämmelser i befintliga bilaterala avtal med ett gemenskapsavtal.

(2)

Kommissionen har på gemenskapens vägnar förhandlat fram ett avtal med Republiken Paraguay om vissa luftfartsaspekter (nedan kallat avtalet), i enlighet med mekanismerna och förhandlingsdirektiven i bilagan till rådets beslut om att bemyndiga kommissionen att inleda förhandlingar med tredjeländer om att ersätta vissa bestämmelser i befintliga bilaterala avtal med ett gemenskapsavtal.

(3)

Avtalet undertecknades på Europeiska gemenskapens vägnar, med förbehåll för att det eventuellt ingås vid en senare tidpunkt, i enlighet med rådets beslut 2007/323/EG (1).

(4)

Avtalet bör godkännas.

5.3.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 60/32

(1)

Den 5 juni 2003 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar med tredjeländer om att ersätta vissa bestämmelser i befintliga bilaterala avtal med ett gemenskapsavtal.

(2)

Kommissionen har på gemenskapens vägnar förhandlat fram ett avtal med f.d. jugoslaviska republiken Makedonien om vissa luftfartsaspekter (”avtalet”), i enlighet med mekanismerna och förhandlingsdirektiven i bilagan till rådets beslut om att bemyndiga kommissionen att inleda förhandlingar med tredjeländer om att ersätta vissa bestämmelser i befintliga bilaterala avtal med ett gemenskapsavtal.

(3)

Avtalet undertecknades på Europeiska gemenskapens vägnar, med förbehåll för att det eventuellt ingås vid en senare tidpunkt, i enlighet med beslut 2006/550/EG (1).

(4)

Avtalet bör godkännas.

5.3.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 60/33

(1)

Protokollet till Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och dess medlemsstater, å ena sidan, och Egypten, å andra sidan, för att ta hänsyn till Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen undertecknades på Europeiska gemenskapens och dess medlemsstaters vägnar den 26 november 2007.

(2)

Protokollet bör godkännas.

5.3.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 60/34

(1)

Euratex (European Apparel and Textile Organisation) gav den 11 oktober 1999 in ett klagomål i enlighet med artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 3286/94 (nedan kallad förordningen) på uppdrag av de av sina medlemmar som exporterar, eller önskar exportera, till Argentina.

(2)

Klaganden hävdade att gemenskapens försäljning av textil- och beklädnadsprodukter i Argentina försvåras av handelshinder i den mening som avses i artikel 2.1 i förordningen, dvs. ”handelsbruk som införs eller vidmakthålls av tredje land och i fråga om vilket de internationella handelsreglerna ger rätt att ingripa”. Följande handelshinder påstods förekomma:

(3)

Klaganden hävdade också att detta handelsbruk förorsakade negativa handelseffekter i den mening som avses i artikel 2.4 i förordningen.

(4)

Kommissionen beslöt därför, efter samråd med den rådgivande kommitté som inrättats genom förordningen, att det fanns tillräcklig bevisning för att motivera inledandet av ett undersökningsförfarande för att undersöka de rättsliga och faktiska frågorna i fallet. Kommissionen inledde följaktligen ett undersökningsförfarande den 27 november 1999 (2).

(5)

År 2000 drogs det i undersökningen slutsatsen rörande ursprungscertifikatet att de betungande kraven på märkning verkar strida mot artikel VIII.3 och X i 1994 års Gatt-avtal, artikel 7.1 i WTO-avtalet om textil och konfektion, liksom mot rekommendationerna i artikel VIII.1 c i 1994 års Gatt-avtal. Märkningskraven verkade strida mot artikel 2.2 i WTO-avtalet om tekniska handelshinder, liksom rekommendationerna i artikel VIII.1 c i 1994 års Gatt-avtal. När det gäller kraven i deklarationsblanketten för produktsammansättning, verkade de strida mot artikel 2 i WTO-avtalet om importlicensförfaranden. När det gäller förfarandet för kontroll av tullvärdet, kan kommissionen ännu inte ta slutgiltig ställning, beroende på att det införts en helt ny lag som reglerar detta. När det gäller inspektion före skeppning, kunde man inte finna någon överträdelse av någon särskild bestämmelse i WTO-avtalet om inspektion före skeppning. Förfarandet verkar emellertid inte överensstämma med avtalets syfte och andemening. Ingen överträdelse av WTO-bestämmelserna kunde konstateras när det gäller statistikskatten, och den diskriminerande mervärdesskatten har redan behandlats i ett annat undersökningsförfarande rörande tekniska handelshinder för import av berett läder i Argentina (3).

(6)

Det drogs i undersökningen också slutsatsen att de undersökta åtgärderna kumulativt hade förorsakat eller riskerade att förorsaka negativa handelseffekter i den mening som avses i artikel 2.4 i förordningen.

(7)

Efter undersökningens slut ägde under flera år diskussioner rum med de argentinska myndigheterna i syfte att få till stånd en uppgörelse i godo som kunde undanröja eller successivt minska de nämnda handelshindren.

(8)

När det gäller bruket av tullvärdeberäkningar, förefaller situationen ha förbättrats under de senaste åren. Insynen har ökat eftersom europeiska tillverkare och exportföretag kan delta vid fastställandet av de vägledande värdena för tullvärdeberäkningarna. Inspektionen före skeppning har tagits bort och kraven i deklarationsblanketten för produktsammansättning verkar inte längre ställa till problem för exportörerna.

(9)

När det gäller frågan om ursprungscertifikat, var antagandet av Instruccion General No 9/2002 de la Direccion General de Aduanas den 8 februari 2002 en betydande framgång. Fram till nyligen var det främsta kvarvarande handelshindret för den europeiska industrin kravet på att, vid handeln mellan tre parter, för de argentinska myndigheterna kunna visa upp inte bara ursprungscertifikatet, utan också fakturan mellan tillverkaren av varorna med ursprung i ett tredjeland och exportören i skeppningslandet, vilket ledde till oro över konfidentialiteten när det gäller den ursprungliga transaktionen. Genom antagandet av Nota External No 3/07 i Administracion Federal de Ingresos Publicos (Subdireccion general tecnico legal aduanera), upphävde Argentina kravet på inlämnandet av en kopia på den ursprungliga fakturan, vilken nu ersatts av ett intyg som utfärdats av skeppningslandets behöriga myndigheter, t.ex. en handelskammare, och sedan godtagits av det argentinska konsulatet i skeppningslandet.

(10)

När det gäller de märkningskrav som är kopplade till de obligatoriska skattestämplarna, lämnade de argentinska myndigheterna uppgifter som visade att kostnaderna för ett sådant krav är mycket låga i förhållande till skeppningens värde. Det verkar således som om eventuella negativa handelseffekter till följd av återstående handelshinder inte har eller inte kan ha någon väsentlig inverkan på ekonomin i gemenskapen eller i en gemenskapsregion, och inte heller på den textilsektor som återfinns där.

(11)

Mot bakgrund av denna analys, anses det att undersökningsförfarandet har lett till en tillfredsställande situation när det gäller de handelshinder som fanns enligt klagomålet från Euratex, eller, när det gäller skattestämplarna, att den undersökta åtgärden i sig inte kan ha någon väsentlig inverkan på de regioner i Europeiska gemenskapen där det finns textiltillverkning. Undersökningsförfarandet bör därför avslutas i enlighet med artikel 11.1 i förordningen.

(12)

Samråd har ägt rum med den rådgivande kommittén om de åtgärder som föreskrivs i detta beslut.

5.3.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 60/36

(1)

Genom artiklarna 2.2, 3.4, 4.5, 6.4, 8.3 och 9.4 i förordning (EG) nr 1042/2006 bemyndigas kommissionen att utse ett organ för de syften som anges i de artiklarna.

(2)

Enligt artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 768/2005 av den 26 april 2005 rörande inrättande av Gemenskapens kontrollorgan för fiske och om ändring av förordning (EEG) nr 2847/93 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken (3) ska kontrollorganets uppdrag bland annat vara att bistå medlemsstaterna i rapporteringen till kommissionen av information om fiskeverksamhet och kontroll- och inspektionsverksamhet, samt att bidra till medlemsstaternas och kommissionens insatser för forskningen om och utvecklingen av kontroll- och inspektionstekniker.

(3)

Gemenskapens kontrollorgan för fiske bör därför utses till det organ som avses i artiklarna 2.2, 3.4, 4.5, 6.4, 8.3 och 9.4 i förordning (EG) nr 1042/2006.

(4)

I artikel 6.3 i förordning (EG) nr 1042/2006 föreskrivs det att när den ursprungliga förteckningen fastställts över gemenskapens inspektörer och inspektionsmedel med tillstånd att genomföra inspektioner i enlighet med artikel 28.4 i förordning (EG) nr 2371/2002, ska kommissionen senast den 31 december varje år ändra förteckningen i enlighet med medlemsstaternas önskemål mot bakgrund av anmälningar från medlemsstaterna.

(5)

Därför är det nödvändigt att ändra den förteckning över gemenskapens inspektörer och inspektionsmedel som antogs genom kommissionens beslut 2007/116/EG (4).

(6)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från kommittén för fiske och vattenbruk.

a)

tar emot beslut om godkännanden i enlighet med artikel 2.2 i förordning (EG) nr 1042/2006,

b)

fungerar som kontaktpunkt i enlighet med artikel 3.4 i förordning (EG) nr 1042/2006,

c)

begär in och tar emot rapporter i enlighet med artikel 4.5 i förordning (EG) nr 1042/2006,

d)

offentliggör förteckningen över gemenskapsinspektörer och inspektionsmedel samt ändringar av denna i enlighet med artikel 6.4 i förordning (EG) nr 1042/2006,

e)

utfärdar legitimationer i enlighet med artikel 8.3 i förordning (EG) nr 1042/2006, och

f)

begär in och tar emot rapporter i enlighet med artikel 9.4 i förordning (EG) nr 1042/2006.