II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

27.2.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 53/3

RÅDETS BESLUT

av den 28 januari 2008

om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Schweiz

(2008/147/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 63.1 a, jämförd med artikel 300.2 första stycket första meningen och artikel 300.3 första stycket,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och

av följande skäl:

(1)	Den 17 juni 2002 erhöll kommissionen tillstånd att inleda förhandlingar med den schweiziska regeringen om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Schweiz. Dessa förhandlingar har slutförts.

(2)

I enlighet med rådets beslut av den 25 oktober 2004 undertecknades avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Schweiz på Europeiska gemenskapens vägnar den 26 oktober 2004, med förbehåll för att det ingås vid en senare tidpunkt.

(3)	Avtalet bör nu godkännas.

(4)	Enligt avtalet inrättas en gemensam kommitté med behörighet att fatta beslut inom vissa områden och det är därför nödvändigt att precisera vem som företräder gemenskapen i denna kommitté.

(5)	Det är vidare nödvändigt att fastställa ett förfarande för hur gemenskapens ståndpunkt ska antas.

(6)	I enlighet med artikel 3 i det till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fogade protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning, deltar Förenade kungariket och Irland i antagandet och tillämpningen av detta beslut.

(7)	I enlighet med artiklarna 1 och 2 i det till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fogade protokollet om Danmarks ställning, deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt i Danmark.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Schweiz, inklusive anknytande dokument bestående av slutakten och den gemensamma förklaringen om de gemensamma mötena för de gemensamma kommittéerna, godkänns härmed på Europeiska gemenskapens vägnar.

Texterna till avtalet, slutakten och den gemensamma förklaringen åtföljer detta beslut.

Artikel 2

Rådets ordförande bemyndigas härmed att utse den person som ska ha rätt att på Europeiska gemenskapens vägnar deponera det godkännandeinstrument som föreskrivs i artikel 12 i avtalet, för att uttrycka gemenskapens samtycke till att bli bunden av avtalet.

Artikel 3

Kommissionen ska företräda gemenskapen i den gemensamma kommitté som inrättas genom artikel 3 i avtalet.

Artikel 4

1. Gemenskapens ståndpunkt i den gemensamma kommittén när det gäller antagandet av dess arbetsordning i enlighet med artikel 3.2 i avtalet ska antas av kommissionen efter samråd med en särskild kommitté som utsetts av rådet.

2. För alla andra beslut i den gemensamma kommittén ska gemenskapens ståndpunkt antas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen.

Artikel 5

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 28 januari 2008.

På rådets vägnar

D. RUPEL

Ordförande

AVTAL

mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Schweiz

EUROPEISKA GEMENSKAPEN

och

SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET,

nedan kallade de avtalsslutande parterna,

SOM BEAKTAR att Europeiska unionens råd har antagit förordning (EG) nr 343/2003 av den 18 februari 2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat (1) (nedan kallad Dublinförordningen), som har ersatt konventionen rörande bestämmandet av den ansvariga staten för prövningen av en ansökan om asyl som framställts i en av medlemsstaterna i de Europeiska gemenskaperna, undertecknad i Dublin den 15 juni 1990 (2) (nedan kallad Dublinkonventionen), och att Europeiska gemenskapernas kommission har antagit förordning (EG) nr 1560/2003 av den 2 september 2003 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 343/2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat (3) (nedan kallad förordningen om tillämpningsföreskrifter för Dublinkonventionen),

SOM BEAKTAR att Europeiska unionens råd har antagit förordning (EG) nr 2725/2000 av den 11 december 2000 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av Dublinkonventionen (4) (nedan kallad Eurodacförordningen) och förordning (EG) nr 407/2002 av den 28 februari 2002 om vissa tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 2725/2000 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av Dublinkonventionen (5) (nedan kallad förordningen om tillämpningsföreskrifter för Eurodacförordningen),

SOM BEAKTAR att Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (6) (nedan kallat direktivet om skydd av personuppgifter) ska tillämpas av Schweiziska edsförbundet på samma sätt som av Europeiska unionens medlemsstater vid behandlingen av personuppgifter i enlighet med detta avtal,

SOM TAR HÄNSYN TILL Schweiziska edsförbundets geografiska läge,

SOM BEAKTAR att Schweiziska edsförbundets deltagande i det gemenskapsregelverk som omfattas av Dublin och Eurodacförordningarna (nedan kallat Dublin/Eurodacregelverket) kommer att göra det möjligt att stärka samarbetet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet,

SOM BEAKTAR att Europeiska gemenskapen har ingått ett avtal med Republiken Island och Konungariket Norge om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i någon av medlemsstaterna eller i Island eller Norge (7), på grundval av Dublinkonventionen,

SOM BEAKTAR att det är önskvärt att Schweiziska edsförbundet, på lika villkor som Island och Norge, associeras till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Dublin/Eurodacregelverket,

SOM BEAKTAR att det mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet bör ingås ett avtal som innebär rättigheter och skyldigheter motsvarande de som har avtalats mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Island och Norge å den andra,

SOM ÄR ÖVERTYGADE OM nödvändigheten av att organisera samarbetet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet när det gäller genomförandet, den praktiska tillämpningen och den vidare utvecklingen av Dublin/Eurodacregelverket,

SOM BEAKTAR att det för att associera Schweiziska edsförbundet till Europeiska gemenskapens verksamhet inom de områden som omfattas av detta avtal och göra det möjligt för landet att delta i denna verksamhet är nödvändigt att inrätta en kommitté i enlighet med den institutionella modell som inrättats för associeringen av Island och Norge,

SOM BEAKTAR att samarbetet inom de områden som omfattas av Dublin- och Eurodacförordningarna vilar på principerna om frihet, demokrati, rättsstaten och respekten för de mänskliga rättigheterna, som garanteras särskilt genom Europakonventionen av den 4 november 1950 om skyddet av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

SOM BEAKTAR att bestämmelserna i avdelning IV i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och de akter som antagits på den grunden inte gäller för Konungariket Danmark, i enlighet med protokollet om Danmarks ställning som är fogat till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, men att det bör skapas möjligheter för Schweiziska edsförbundet och Danmark att i sina inbördes förbindelser tillämpa sakinnehållet i detta avtal,

SOM BEAKTAR att det måste säkerställas att de stater med vilka Europeiska unionen har ingått associeringsavtal i syfte att genomföra, tillämpa och utveckla Dublin/Eurodacregelverket tillämpar detta regelverk också i sina inbördes förbindelser,

SOM BEAKTAR att för att Dublin/Eurodacregelverket ska fungera väl krävs att detta avtal tillämpas samtidigt med avtalen som de olika parter som associerats till eller deltar i genomförandet och utvecklingen av Dublin/Eurodacregelverket har ingått för att reglera sina inbördes förbindelser,

SOM TAR HÄNSYN TILL avtalet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket,

SOM BEAKTAR kopplingen mellan Schengenregelverket och Dublin/Eurodacregelverket,

SOM BEAKTAR att denna koppling förutsätter samtidig tillämpning av Dublin/Eurodacregelverket och Schengenregelverket,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Bestämmelserna i

—	Dublinförordningen,

—	Eurodacförordningen,

—	förordningen om tillämpningsföreskrifter för Eurodacförordningen, och

—	förordningen om tillämpningsföreskrifter för Dublinförordningen

ska genomföras av Schweiziska edsförbundet, nedan kallat Schweiz, och tillämpas i dess förbindelser med Europeiska unionens medlemsstater, nedan kallade medlemsstaterna.

2. Medlemsstaterna ska tillämpa de förordningar som avses i punkt 1 i förhållande till Schweiz.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 ska även akter och åtgärder som beslutas av Europeiska gemenskapen och som ändrar eller kompletterar de bestämmelser som avses i punkt 1 samt beslut som fattas i enlighet med förfaranden som föreskrivs i dessa bestämmelser godtas, genomföras och tillämpas av Schweiz.

4. Bestämmelserna i direktivet om skydd av personuppgifter, såsom de tillämpas på medlemsstaterna i fråga om uppgifter som behandlas i syfte att genomföra och tillämpa bestämmelserna i punkt 1, ska, i tillämpliga delar, genomföras och tillämpas också av Schweiz.

5. Vid tillämpningen av punkterna 1 och 2 ska hänvisningarna till medlemsstaterna i de bestämmelser som avses i punkt 1 anses omfatta även Schweiz.

Artikel 2

1. Vid utarbetandet av nya lagstiftningsbestämmelser som ändrar eller kompletterar bestämmelserna i artikel 1, ska Europeiska gemenskapernas kommission, nedan kallad kommissionen, samråda informellt med de schweiziska experterna på samma sätt som den samråder med medlemsstaternas experter när den utarbetar sina förslag.

2. Kommissionen ska när den överlämnar sina förslag enligt punkt 1 till Europaparlamentet och Europeiska unionens råd, nedan kallat rådet, sända en kopia till Schweiz.

På begäran av en av de avtalsslutande parterna kan ett preliminärt utbyte av synpunkter äga rum i den gemensamma kommitté som inrättas genom artikel 3.

3. De avtalsslutande parterna ska på begäran av en av dem samråda på nytt i den gemensamma kommittén i viktiga skeden av den fas som föregår antagandet av de lagstiftningsbestämmelser som avses i punkt 1, inom ramen för en fortlöpande informations- och samrådsprocess.

4. De avtalsslutande parterna ska samarbeta uppriktigt under informations- och samrådsfasen för att i slutet av processen underlätta den gemensamma kommitténs verksamhet i enlighet med detta avtal.

5. Företrädarna för den schweiziska regeringen ska ha rätt att komma med förslag i den gemensamma kommittén när det gäller sådana frågor som anges i punkt 1.

6. Kommissionen ska tillförsäkra de schweiziska experterna ett så brett deltagande som möjligt, beroende på vilka områden det gäller, i förberedandet av utkast till åtgärder som senare ska läggas fram för de kommittéer som bistår kommissionen vid utövandet av dess genomförandebefogenheter. Vid utarbetandet av dessa åtgärder ska kommissionen således samråda med de schweiziska experterna på samma grund som med experterna från medlemsstaterna.

7. Om förslag läggs fram för rådet, i enlighet med det förfarande som gäller för den berörda typen av kommitté, ska kommissionen förmedla de schweiziska experternas synpunkter till rådet.

Artikel 3

1. Det ska inrättas en gemensam kommitté, bestående av företrädare för de avtalsslutande parterna.

2. Den gemensamma kommittén ska anta sin arbetsordning med enhällighet.

3. Den gemensamma kommittén ska sammanträda på initiativ av sin ordförande eller på begäran av en av sina ledamöter.

4. Den gemensamma kommittén ska sammanträda på lämplig nivå, efter behov, för att undersöka genomförandet och den praktiska tillämpningen av de bestämmelser som avses i artikel 1, och utbyta synpunkter om utarbetandet av akter och åtgärder som ändrar eller kompletterar de bestämmelser som avses i artikel 1.

Allt utbyte av information rörande detta avtal ska anses ha ägt rum inom ramen för den gemensamma kommitténs mandat.

5. Ordförandeskapet i kommittén ska utövas under sexmånadersperioder omväxlande av Europeiska gemenskapens företrädare och den schweiziska regeringens företrädare.

Artikel 4

1. När rådet antar akter eller åtgärder som ändrar eller kompletterar de bestämmelser som avses i artikel 1 och dessa akter eller åtgärder antas i enlighet med de förfaranden som avses i de bestämmelserna, ska de berörda akterna eller åtgärderna, med förbehåll för punkt 2, tillämpas samtidigt av medlemsstaterna och Schweiz, om inte annat följer av uttryckliga bestämmelser.

2. Kommissionen ska utan dröjsmål underrätta Schweiz om antagandet av akter eller åtgärder som avses i punkt 1. Schweiz ska yttra sig om godtagandet av akten eller åtgärden och om införlivandet av dessa i sin nationella rättsordning. Beslutet om detta ska meddelas rådet och kommissionen inom trettio dagar från antagandet av de berörda akterna eller åtgärderna.

3. Om innehållet i ovan avsedda akter eller åtgärder inte kan vara bindande för Schweiz förrän efter det att landet har uppfyllt sina konstitutionella krav, ska kommissionen underrättas om detta i samband med att anmälan görs. Schweiz ska utan dröjsmål skriftligen meddela kommissionen när alla konstitutionella krav är uppfyllda. Om folkomröstning inte begärs ska anmälan göras omedelbart efter utgången av folkomröstningsfristen. Om en folkomröstning begärs har Schweiz en frist på högst två år på sig för att göra anmälan räknat från kommissionens anmälan. Från och med den dag då akten eller åtgärden träder ikraft för Schweiz och till dess att landet anmäler att man har uppfyllt sina konstitutionella krav, ska Schweiz i den mån det är möjligt provisoriskt tillämpa innehållet i den berörda akten eller åtgärden.

4. Om Schweiz inte kan tillämpa den berörda aktens eller åtgärdens innehåll provisoriskt, och dessa omständigheter skapar svårigheter som stör Dublin/Eurodacsamarbetet, ska situationen granskas av den gemensamma kommittén. Europeiska gemenskapen får gentemot Schweiz vidta proportionerliga och nödvändiga åtgärder för att garantera ett väl fungerande Dublin/Eurodacsamarbete.

5. Schweiz godtagande av innehållet i de akter och åtgärder som avses i punkt 1 skapar rättigheter och skyldigheter mellan Schweiz och Europeiska unionens medlemsstater.

6. I det fall

a)	Schweiz anmäler sitt beslut att inte godta innehållet i en sådan akt eller en åtgärd som avses i punkt 1, och på vilken förfarandena i detta avtal har tillämpats, eller

b)	Schweiz inte gör en anmälan inom den frist på trettio dagar som avses i punkt 2, eller

Schweiz inte gör en anmälan efter utgången av fristen för folkomröstning eller, om folkomröstning begärs, inom den frist på två år som avses i punkt 3, eller inte inleder en provisorisk tillämpning på det sätt som avses i samma punkt från och med den dag som fastställs för ikraftträdandet av akten eller åtgärden,

ska detta avtal upphöra att gälla.

7. Den gemensamma kommittén ska undersöka den fråga som har lett till att avtalet har upphört att gälla och arbeta på att komma till rätta med orsakerna till att avtalet inte godkänts eller ratificerats inom 90 dagar. Efter att ha undersökt alla andra möjligheter att få detta avtal att fortsatt fungera väl, inklusive möjligheten att notera att de avtalsslutande parternas lagar och andra författningar är likvärdiga, kan kommittén besluta med enhällighet att detta avtal åter ska börja gälla. Om avtalet fortfarande inte har börjat gälla efter 90 dagar, ska det upphöra att vara tillämpligt.

Artikel 5

1. För att förverkliga de avtalsslutande parternas mål att få en så enhetlig tillämpning och tolkning som möjligt av de bestämmelser som avses i artikel 1, ska den gemensamma kommittén fortlöpande övervaka utvecklingen av den rättspraxis som utarbetas av Europeiska gemenskapernas domstol, nedan kallad EG-domstolen, samt den rättspraxis som utarbetas av de schweiziska domstolar som är behöriga i fråga om dessa bestämmelser. För detta ändamål ska de avtalsslutande parterna komma överens om ömsesidigt översändande av sådan rättspraxis, utan dröjsmål.

2. Schweiz får komma med inlagor eller skriftliga påpekanden till EG-domstolen om en domstol i en medlemsstat vänder sig till EG-domstolen för ett förhandsavgörande om tolkningen av en bestämmelse som avses i artikel 1.

Artikel 6

1. Varje år ska Schweiz lägga fram en rapport för den gemensamma kommittén om hur dess administrativa myndigheter och domstolar har tillämpat och tolkat de bestämmelser som avses i artikel 1, i förekommande fall med hänsyn till EG-domstolens tolkning.

2. Om den gemensamma kommittén, inom en tidsfrist på två månader efter att ha underrättats om förekomsten av en betydande skillnad mellan EG-domstolens och de schweiziska domstolarnas rättspraxis, eller en betydande skillnad i tillämpningen av bestämmelserna som avses i artikel 1 mellan myndigheterna i de berörda medlemsstaterna och myndigheterna i Schweiz, inte har varit i stånd att säkerställa en enhetlig tillämpning och tolkning, ska förfarandet i artikel 7 tillämpas.

Artikel 7

1. Om det uppstår en tvist om tillämpningen eller tolkningen av detta avtal, eller om den situation som avses i artikel 6.2 uppstår, ska frågan officiellt tas upp som tvistefråga på dagordningen för den gemensamma kommittén.

2. Den gemensamma kommittén förfogar över 90 dagar från och med godkännandet av den dagordning i vilken den aktuella tvistefrågan förs upp för att få sin lösning.

3. Om den gemensamma kommittén inte kan lösa tvisten inom den frist på 90 dagar som avses i punkt 2, ska fristen förlängas med 90 dagar i syfte att nå en slutgiltig lösning på tvisten. Om, vid utgången av denna period, den gemensamma kommittén inte har fattat något beslut, ska detta avtal upphöra att vara tillämpligt efter den sista dagen i nämnda period.

Artikel 8

1. För de administrativa kostnader och de driftskostnader som hör samman med inrättandet och driften av den centrala enheten i Eurodacsystemet, ska Schweiz tillföra Europeiska gemenskapernas allmänna budget ett årligt bidrag på 7,286 % av ett preliminärt referensbelopp på 11 675 000 EUR och, från och med budgetåret 2004, ett årligt bidrag på 7,286 % av motsvarande budgetanslag för det aktuella budgetåret.

För andra administrativa kostnader eller driftskostnader som är förknippade med tillämpningen av detta avtal, ska Schweiz tillföra Europeiska gemenskapernas allmänna budget ett årligt bidrag beräknat på landets bruttonationalprodukt i förhållande till bruttonationalprodukten för samtliga deltagande stater.

2. Schweiz har rätt att erhålla de dokument som rör detta avtal och att, vid den gemensamma kommitténs möten, begära tolkning till något av de officiella språken inom Europeiska gemenskapernas institutioner, efter eget val.

Artikel 9

Den nationella tillsynsmyndighet i Schweiz som ansvarar för uppgiftsskyddet och den oberoende tillsynsmyndighet som inrättas genom artikel 286.2 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen ska samarbeta i den utsträckning som krävs för utövandet av deras funktioner och ska i synnerhet utbyta all användbar information. De båda myndigheterna ska i samförstånd fastställa formerna för sitt samarbete.

Artikel 10

1. Detta avtal ska inte i något avseende påverka de andra avtal som ingåtts mellan Europeiska gemenskapen och Schweiz.

2. Detta avtal ska inte i något avseende påverka de avtal som i framtiden kan komma att ingås mellan Europeiska gemenskapen och Schweiz.

Artikel 11

1. Konungariket Danmark kan begära att få delta i detta avtal. De avtalsslutande parterna ska, med Konungariket Danmarks samtycke, fastslå villkoren för ett sådant deltagande i ett protokoll till detta avtal.

2. Schweiz kommer att ingå ett avtal med Republiken Island och Konungariket Norge om fastställande av ömsesidiga rättigheter och skyldigheter i kraft av deras respektive associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Dublin/Eurodacregelverket.

Artikel 12

1. Detta avtal ska ratificeras eller godkännas av de avtalsslutande parterna. Ratificerings- och godkännandeinstrumenten ska deponeras hos rådets generalsekretare, som ska vara depositarie för detta avtal.

2. Detta avtal träder i kraft den första dagen i den månad som följer på depositariens anmälan till de avtalsslutande parterna om att det sista av ratifikations- eller godkännandeinstrumenten har deponerats.

3. Artiklarna 2, 3 och artikel 4.2 första meningen ska tillämpas provisoriskt från dagen för undertecknande av avtalet.

Artikel 13

När det gäller akter eller åtgärder som antagits efter undertecknandet av detta avtal men innan det trädde i kraft, ska den trettiodagarsperiod som avses i artikel 4.2 sista meningen börja löpa den dag då detta avtal träder i kraft.

Artikel 14

1. Detta avtal ska endast tillämpas om de avtal som avses i artikel 11 också har börjat tillämpas.

2. Vidare ska detta avtal endast tillämpas om avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiz om associeringen av Schweiz till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket också har börjat tillämpas.

Artikel 15

1. Liechtenstein får ansluta sig till detta avtal.

2. Liechtensteins eventuella anslutning ska vara föremål för ett protokoll till detta avtal, där alla följder av en sådan anslutning fastställs, inklusive de rättigheter och skyldigheter som uppkommer mellan Liechtenstein och Schweiz, samt mellan Liechtenstein, å ena sidan, och Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och de medlemsstater som är bundna av detta avtal, å den andra.

Artikel 16

1. Varje avtalsslutande part får säga upp detta avtal genom att rikta en skriftlig förklaring till depositarien. Denna förklaring får verkan sex månader efter det att den deponerades.

2. Detta avtal ska anses vara uppsagt om Schweiz säger upp ett av de avtal som avses i artikel 11 eller det avtal som avses i artikel 14.2.

Artikel 17

1. Detta avtal är upprättat i två exemplar på danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, nederländska, polska, portugisiska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska, vilka alla texter är lika giltiga.

2. Den maltesiska versionen av detta avtal ska bestyrkas av de avtalsslutande parterna genom skriftväxling. Den ska ha samma giltighet som de språk som anges i punkt 1.

TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat detta avtal.

Hecho en Luxemburgo, el veintiséis de octubre de dos mil cuatro.

V Lucemburku dne dvacátého šestého října dva tisíce čtyři.

Udfærdiget i Luxembourg den seksogtyvende oktober to tusind og fire.

Geschehen zu Luxemburg am sechsundzwanzigsten Oktober zweitausendvier.

Kahe tuhande neljanda aasta oktoobrikuu kahekümne kuuendal päeval Luxembourgis.

Έγινε στo Λουξεμβούργο, στις είκοσι έξι Οκτωβρίου δύο χιλιάδες τέσσερα.

Done at Luxembourg on the twenty-sixth day of October in the year two thousand and four.

Fait à Luxembourg, le vingt-six octobre deux mille quatre.

Fatto a Lussemburgo, addì ventisei ottobre duemilaquattro.

Luksemburgā, divi tūkstoši ceturtā gada divdesmit sestajā oktobrī.

Priimta du tūkstančiai ketvirtų metų spalio dvidešimt šeštą dieną Liuksemburge.

Kelt Luxembourgban, a kettőezer-negyedik év október havának huszonhatodik napján.

Magħmula fil-Lussemburgu fis-sitta u għoxrin jum ta' Ottubru tas-sena elfejn u erbgħa.

Gedaan te Luxemburg, de zesentwintigste oktober tweeduizend vier.

Sporządzono w Luksemburgu dnia dwudziestego szóstego października roku dwa tysiące czwartego.

Feito no Luxemburgo, em vinte e seis de Outubro de dois mil e quatro.

V Luxemburgu dvadsiateho šiesteho októbra dvetisícštyri.

V Luxembourgu, dne šestindvajsetega oktobra leta dva tisoč štiri.

Tehty Luxemburgissa kahdentenakymmenentenäkuudentena päivänä lokakuuta vuonna kaksituhattaneljä.

Som skedde i Luxemburg den tjugosjätte oktober tjugohundrafyra.

Por la Comunidad Europea

Za Evropské společenství

For Det Europæiske Fællesskab

Für die Europäische Gemeinschaft

Euroopa Ühenduse nimel

Για την Ευρωπαϊκή Κοινότητα

For the European Community

Pour la Communauté européenne

Per la Comunità europea

Eiropas Kopienas vārdā

Europos bendrijos vardu

az Európai Közösség részéről

Għall-Komunità Ewropea

Voor de Europese Gemeenschap

W imieniu Wspólnoty Europejskiej

Pela Comunidade Europeia

Za Európske spoločenstvo

Za Evropsko skupnost

Euroopan yhteisön puolesta

På Europeiska gemenskapens vägnar

Für die Schweizerische Eidgenossenschaft

Pour la Confédération suisse

Per la Confederazione svizzera

(1) EUT L 50, 25.2.2003, s. 1.

(2) EGT C 254, 19.8.1997, s. 1.

(3) EUT L 222, 5.9.2003, s. 3.

(4) EGT L 316, 15.12.2000, s. 1.

(5) EGT L 62, 5.3.2002, s. 1.

(6) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31. Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

(7) EGT L 93, 3.4.2001, s. 38.

SLUTAKT

De befullmäktigade ombuden har antagit nedan angivna förklaringar som åtföljer denna slutakt:

1.	Gemensam förklaring av de avtalsslutande parterna om en nära dialog.

2.	Gemensam förklaring av de avtalsslutande parterna om Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG om skydd av personuppgifter.

De befullmäktigade ombuden har även noterat nedan angivna förklaringar som åtföljer denna slutakt:

1.	Förklaring av Schweiz om artikel 4.3 om fristen för godtagande av nya utvecklingar i Dublin/Eurodacregelverket.

2.	Förklaring av Europeiska kommissionen om de kommittéer som ska bistå Europeiska kommissionen vid utövandet av dess genomförandebefogenheter.

Hecho en Luxemburgo, el veintiséis de octubre de dos mil cuatro.

V Lucemburku dne dvacátého šestého října dva tisíce čtyři.

Udfærdiget i Luxembourg den seksogtyvende oktober to tusind og fire.

Geschehen zu Luxemburg am sechsundzwanzigsten Oktober zweitausendvier.

Kahe tuhande neljanda aasta oktoobrikuu kahekümne kuuendal päeval Luxembourgis.

Έγινε στo Λουξεμβούργο, στις είκοσι έξι Οκτωβρίου δύο χιλιάδες τέσσερα.

Done at Luxembourg on the twenty-sixth day of October in the year two thousand and four.

Fait à Luxembourg, le vingt-six octobre deux mille quatre.

Fatto a Lussemburgo, addì ventisei ottobre duemilaquattro.

Luksemburgā, divi tūkstoši ceturtā gada divdesmit sestajā oktobrī.

Priimta du tūkstančiai ketvirtų metų spalio dvidešimt šeštą dieną Liuksemburge.

Kelt Luxembourgban, a kettőezer-negyedik év október havának huszonhatodik napján.

Magħmula fil-Lussemburgu fis-sitta u għoxrin jum ta' Ottubru tas-sena elfejn u erbgħa.

Gedaan te Luxemburg, de zesentwintigste oktober tweeduizend vier.

Sporządzono w Luksemburgu dnia dwudziestego szóstego października roku dwa tysiące czwartego.

Feito no Luxemburgo, em vinte e seis de Outubro de dois mil e quatro.

V Luxemburgu dvadsiateho šiesteho októbra dvetisícštyri.

V Luxembourgu, dne šestindvajsetega oktobra leta dva tisoč štiri.

Tehty Luxemburgissa kahdentenakymmenentenäkuudentena päivänä lokakuuta vuonna kaksituhattaneljä.

Som skedde i Luxemburg den tjugosjätte oktober tjugohundrafyra.

Por la Comunidad Europea

Za Evropské společenství

For Det Europæiske Fællesskab

Für die Europäische Gemeinschaft

Euroopa Ühenduse nimel

Για την Ευρωπαϊκή Κοινότητα

For the European Community

Pour la Communauté européenne

Per la Comunità europea

Eiropas Kopienas vārdā

Europos bendrijos vardu

az Európai Közösség részéről

Għall-Komunità Ewropea

Voor de Europese Gemeenschap

W imieniu Wspólnoty Europejskiej

Pela Comunidade Europeia

Za Európske spoločenstvo

Za Evropsko skupnost

Euroopan yhteisön puolesta

På Europeiska gemenskapens vägnar

Für die Schweizerische Eidgenossenschaft

Pour la Confédération suisse

Per la Confederazione svizzera

GEMENSAMMA FÖRKLARINGAR AV DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA

GEMENSAM FÖRKLARING AV DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA OM EN NÄRA DIALOG

De avtalsslutande parterna understryker vikten av en nära och fruktbar dialog mellan alla som deltar i genomförandet av de bestämmelser som anges i artikel 1.1 i avtalet.

Med iakttagande av artikel 3.1 i avtalet inbjuder kommissionen experter från medlemsstaterna till den gemensamma kommitténs möten, för att kunna utbyta synpunkter med Schweiz om alla frågor som rör avtalet.

De avtalsslutande parterna har noterat att medlemsstaterna är villiga att acceptera ovan nämnda inbjudningar och delta i utbytet av synpunkter med Schweiz om alla frågor som rör avtalet.

GEMENSAM FÖRKLARING AV DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA OM EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 95/46/EG OM SKYDD AV PERSONUPPGIFTER

De avtalsslutande parterna har kommit överens om att när det gäller Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, ska deltagandet av företrädarna för Schweiziska edsförbundet återspegla det koncept som fastställts i skriftväxlingen om de kommittéer som bistår kommissionen vid utövandet av dess genomförandebefogenheter som åtföljer avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket.

ÖVRIGA FÖRKLARINGAR

FÖRKLARING AV SCHWEIZ OM ARTIKEL 4.3 OM FRISTEN FÖR GODTAGANDE AV NYA UTVECKLINGAR I DUBLIN/EURODACREGELVERKET

Den maximala fristen på två år enligt artikel 4.3 avser såväl godtagandet som genomförandet av akten eller åtgärden. Följande faser omfattas:

—	Den förberedande fasen.

—	Det parlamentariska förfarandet.

—	Fristen för folkomröstning (100 dagar från och med det officiella offentliggörandet av akten).

—	I förekommande fall, folkomröstning (organisation och omröstning).

Förbundsrådet ska omedelbart underrätta rådet och kommissionen om avslutandet av var och en av dessa faser.

Förbundsrådet åtar sig att använda alla medel som står till dess förfogande för att se till att de olika faserna som nämns ovan genomförs så snabbt som möjligt.

FÖRKLARING AV EUROPEISKA KOMMISSIONEN OM DE KOMMITTÉER SOM SKA BISTÅ EUROPEISKA KOMMISSIONEN VID UTÖVANDET AV DESS GENOMFÖRANDEBEFOGENHETER

De kommittéer som bistår kommissionen i utövandet av dess genomförandebefogenheter när det gäller genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket utgörs för närvarande av

—	den kommitté som inrättas genom artikel 27 i förordning (EG) nr 343/2003 (Dublinkommittén), och

—	den kommitté som inrättas genom artikel 23 i förordning (EG) nr 2725/2000 (Eurodackommittén).

GEMENSAM FÖRKLARING OM GEMENSAMMA MÖTEN I DE GEMENSAMMA KOMMITTÉERNA

Europeiska kommissionens delegation,

delegationerna som företräder Republiken Islands och Konungariket Norges regeringar, och

delegationen som företräder Schweiziska edsförbundet,

—

har beslutat att gemensamt organisera mötena i de gemensamma kommittéer som inrättas genom å ena sidan avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Island och Norge om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i någon av medlemsstaterna eller i Island eller Norge, å andra sidan avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiz om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Schweiz,

—

noterar att anordnandet av gemensamma möten kräver att praktiska arrangemang vidtas av ordförandeskapet vid dessa möten när ordförandeskapet ska innehas av de associerade staterna i enlighet med avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiz om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Schweiz eller avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Island och Norge om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i någon av medlemsstaterna eller i Island eller Norge,

—

noterar de associerade staternas önskan att, i fall det blir nödvändigt, avsäga sig sitt ordförandeskap och låta ordförandeskapet rotera mellan sig i alfabetisk ordning från det att avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Schweiz träder i kraft.

27.2.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 53/19

RÅDETS BESLUT

av den 22 mars 2007

om ingående av ett avtal genom skriftväxling som redovisar samförståndet om förnyelse och ändring av avtalet om internationellt samarbete om forsknings- och utvecklingsverksamhet på området för intelligenta tillverkningssystem (IMS) mellan Europeiska gemenskapen och Amerikas förenta stater, Australien, Kanada, Eftaländerna Norge och Schweiz, Sydkorea och Japan

(2008/148/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 170 jämförd med artikel 300.2 och artikel 300.3 första stycket,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1), och

av följande skäl:

(1)

I Europaparlamentets och rådets beslut nr 1513/2002/EG av den 27 juni 2002 om sjätte ramprogrammet för Europeiska gemenskapens verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration med syfte att främja inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet samt innovation (2002–2006) (2) föreskrivs ett internationellt samarbete inom området tillverkningsforskning.

(2)	I Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (3) föreskrivs att det internationella samarbetet bör fortsätta.

(3)

Ett avtal genom skriftväxling har ingåtts mellan gemenskapen och Amerikas förenta stater, Australien, Kanada, Eftaländerna Norge och Schweiz, Sydkorea och Japan (4) som redovisar samförståndet rörande principerna för internationellt samarbete om forsknings- och utvecklingsverksamhet på området för intelligenta tillverkningssystem, nedan kallat IMS-avtalet. IMS-avtalet upphörde att gälla i april 2005. Eftersom det verkade finnas ett mervärde i att öka forskningsinsatser inom området intelligenta tillverkningssystem begärde kommissionen ett förhandlingsmandat för att förnya IMS-avtalet.

(4)	Genom beslut av den 29 november 2005 bemyndigade rådet kommissionen att på gemenskapens vägnar förhandla med Amerikas förenta stater, Australien, Kanada, Eftaländerna Norge och Schweiz, Sydkorea och Japan om förnyelse och ändring av IMS-avtalet.

(5)

Förhandlingar hölls i enlighet med förhandlingsmandatet och resultaten införlivades med behörighetsreglerna för den internationella samarbetsverksamheten på området för intelligenta tillverkningssystem i vilka samarbetsramen fastställs. Dessa behörighetsregler bifogas avtalet i form av skriftväxling som redovisar samförståndet om förnyelse och ändring av avtalet om internationellt samarbete om forsknings- och utvecklingsverksamhet på området för intelligenta tillverkningssystem (IMS) mellan Europeiska gemenskapen, Amerikas förenta stater, Australien, Kanada, Eftaländerna Norge och Schweiz, Sydkorea och Japan, nedan kallat avtalet i form av skriftväxling. Ändringarna av den tidigare ordningen avser förvaltningen av IMS och dess budgetverksamhet.

(6)	Enligt behörighetsreglerna för IMS skall ordförandeskapet för IMS-förvaltningen rotera mellan deltagarna i IMS-ordningen. För att gemenskapen skall kunna uppfylla denna skyldighet föreskrivs det att den skall kunna vara värd för det interregionala IMS-sekretariatet i Europa.

(7)	Avtalet i form av skriftväxling bör godkännas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Avtalet i form av skriftväxling som redovisar samförståndet om förnyelse och ändring av avtalet om internationellt samarbete om forsknings- och utvecklingsverksamhet på området för intelligenta tillverkningssystem (IMS) mellan Europeiska gemenskapen och Amerikas förenta stater, Australien, Kanada, Eftaländerna Norge och Schweiz, Sydkorea och Japan godkänns härmed på gemenskapens vägnar.

Texten till avtalet i form av skriftväxling åtföljer detta beslut.

Artikel 2

Rådets ordförande bemyndigas härmed att utse den person som skall ha rätt att med bindande verkan för gemenskapen underteckna avtalet i form av skriftväxling (5).

Utfärdat i Bryssel den 22 mars 2007.

På rådets vägnar

W. TIEFENSEE

Ordförande

(1) Yttrandet avgivet den 14 december 2006 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2) EGT L 232, 29.8.2002, s. 1. Beslutet ändrat genom beslut nr 786/2004/EG (EUT L 138, 30.4.2004, s. 7).

(3) EUT L 412, 30.12.2006, s. 1.

(4) EGT L 161, 18.6.1997, s. 2 och EGT L 151, 7.6.2001, s. 35.

(5) Dagen för avtalets ikraftträdande kommer av rådets generalsekretariat att offentliggöras i EUT.

AVTAL

i form av skriftväxling som redovisar samförståndet om förnyelse och ändring av avtalet om internationellt samarbete om forsknings- och utvecklingsverksamhet på området för intelligenta tillverkningssystem (IMS) mellan Europeiska gemenskapen och Amerikas förenta stater, Australien, Kanada, Eftaländerna Norge och Schweiz, Sydkorea och Japan

Jag hänvisar till avtalet om forsknings- och utvecklingsverksamhet på området för intelligenta tillverkningssystem (IMS) som ingicks 1997 och 2001 mellan Europeiska gemenskapen och Amerikas förenta stater, Australien, Kanada, Eftaländerna Norge och Schweiz, Sydkorea och Japan.

Syftet med denna skrivelse är att redovisa det samförstånd som uppnåtts om förnyelse och ändring av detta samarbetsavtal i överensstämmelse med de behörighetsregler som bifogas detta brev.

De regioner som deltar skall samarbeta för att förbättra industrins konkurrenskraft, lösa problem som tillverkningsindustrin i hela världen står inför och utveckla avancerade tillverkningstekniker och -system. Samarbetet skall garantera en balans mellan insats och utbyte och det skall vara relevant för industrin samt vara grundat på principen om ömsesidigt intresse och förståelse.

Finansieringen av samarbetsverksamheten skall avgöras av tillgängliga medel och ske i enlighet med de deltagande regionernas gällande lagar och andra bestämmelser. Varje deltagande region skall finansiera sitt eget deltagande och skall, genom finansiering eller in natura, på ett rättvist sätt bidra till kostnaderna för det interregionala IMS-sekretariatet. Detta sekretariat skall fungera i enlighet med de principer som fastställs i behörighetsreglerna. Europeiska gemenskapen är beredd att vara värd för det interregionala sekretariatet när de deltagande regionerna gemensamt bestämmer att det är gemenskapens tur.

Detta samarbetsavtal har en varaktighet på tio år. Varje deltagande region har rätt att när som helst träda ut med tolv månaders varsel till de andra deltagarna. Deltagarna skall granska ordningen fem år efter den trätt i kraft.

Europeiska gemenskapen och Norge förbehåller sig rätten att uppträda tillsammans som en enda europeisk region.

Genom detta brev och deltagarnas godkännande av det, godkänns behörighetsreglerna och redovisas samförståndet rörande principerna för IMS-samarbetet. Jag vore tacksam om Ni skyndsamt ville bekräfta att Ni delar detta samförstånd.

På Europeiska gemenskapens vägnar

ANNEX

TERMS OF REFERENCE FOR A SCHEME FOR INTERNATIONAL COOPERATION IN ADVANCED MANUFACTURING FOR INTELLIGENT MANUFACTURING SYSTEMS

TABLE OF CONTENTS

PREAMBLE

PURPOSE

RATIONALE

4.	OPERATING PRINCIPLES

5.	STRUCTURE AND FUNDING

6.	MANAGEMENT STRUCTURE

7.	TRANSITION TO AND COMMENCEMENT OF THE IMS SCHEME

8.	DURATION OF THE IMS SCHEME

9.	ADMISSION OF NEW PARTICIPANTS

10.	FORMATION AND EVALUATION OF PROJECT CONSORTIA AND OTHER COLLABORATIVE INSTRUMENTS

11.	SMALL AND MEDIUM-SIZED ENTERPRISES

12.	DISSEMINATION OF RESULTS

Technical Appendix 1:

Intellectual property rights provisions for research and development projects

Technical Appendix 1.A:

Convention establishing the World Intellectual Property Organisation (Stockholm, 14 July 1967)

Technical Appendix 2:

financial accountability and principles for setting up and executing the IRS budget

Technical Appendix 3:

IMS technical themes

Technical Appendix 4:

Responsibilities of the IMS Inter-Regional Secretariat

Technical Appendix 5:

Responsibilities of the IMS Regional Secretariats

Technical Appendix 6:

Admission of new participants

Technical Appendix 7:

Project consortia formation and evaluation

Technical Appendix 8:

Role Of IMS vis-à-vis small and medium-sised enterprises (SMEs), universities and government research institutes

1. PREAMBLE

This document sets forth the terms of reference for the partners of the intelligent manufacturing systems (IMS) scheme for international cooperation in research and development in intelligent manufacturing systems. These terms of reference are not intended to create obligations under international or domestic law.

2. PURPOSE

The IMS scheme is an international and multilateral cooperation scheme in which Participants work cooperatively to boost industrial competitiveness, solve problems facing manufacturing worldwide, and develop advanced manufacturing technologies and systems to benefit humanity. Its purposes are to:

—	enhance knowledge-based manufacturing in industry to improve the quality of life and citizens and improve the global environment,

—	share manufacturing knowledge and to transfer it to future generations,

—	increase the participation of SMEs in international collaborative activities,

—	adapt educational and training activities to support the knowledge-based manufacturing industries, and

—	contribute to establishing common, global norms and standards.

3. RATIONALE

Manufacturing has been and continues to be an important element in the global economy. It remains a primary generator of wealth and is critical to establishing a sound economic basis for economic growth.

Properly managed international cooperation in research and development in advanced manufacturing can help improve manufacturing operations (1). IMS provides the framework within which cooperative research and development activities can flourish. IMS:

—	provides a structure for global, ‘forward-thinking’ syntheses (e.g. roadmaps, analyses, foresight),

—	fosters the creation of networks to reinforce interaction and collaborative research and development,

—	fosters the development of consortia to undertake collaborative research and development projects (including cooperative work on pre-standardisation topics),

—	provides an intellectual property rights management framework (Technical Appendix 1) for international collaboration and dissemination activities, and

—	disseminates research results broadly.

4. OPERATING PRINCIPLES

IMS collaborative activities proceed on the following bases:

—	contributions to, and benefits from such cooperation, are equitable and balanced,

—	collaborative projects have industrial relevance,

—	collaborative project should include where possible academic participation,

—	collaborative projects are carried out by inter-regional, geographically distributed consortia,

—	collaborative projects can occur throughout the full innovation cycle,

—	IMS project activities under government sponsorship or using government resources should not involve competitive research and development,

—	results of collaborative projects are shared through a process of controlled information diffusion, and

—	there should be protection for an equitable allocation of any intellectual property right created or furnished during cooperation projects.

5. STRUCTURE AND FUNDING

IMS is governed by a management structure that consists of:

—	an International Steering Committee,

—	an Inter-Regional Secretariat, and

—	Regional Secretariats.

5.1. Funding for the management structure

—	Each participant will fund its own participation,

—	Each participant will determine the method by which its own participation will be funded,

—	Each participant will contribute in an equitable manner in funding or in kind to defray the costs of operating the Inter-Regional Secretariat,

—	Each participant will be responsible for supporting its own delegation, and

—	Each Participant will have the right to audit the operations of the management structure.

—	Principles for setting up and executing the IRS budget shall be in accordance with Technical Appendix 2.

5.2. Funding for the Projects

—	Each participant will fund its own participation, and

—	Each participant will determine the method by which its own participation will be funded.

6. MANAGEMENT STRUCTURE

6.1. IMS International Steering Committee

The IMS International Steering Committee will oversee the IMS scheme. Members must be eminent representatives of the participants' industrial, academic, or governmental/public administration sectors who are knowledgeable in manufacturing issues. Members must be willing and able to devote the necessary time and effort involved in guiding the IMS scheme.

6.1.2.

Composition. Two members and one observer from each participant will normally comprise a participant's delegation.

Selection of delegation members is at the discretion of each participant, in accordance with the appropriate laws and provisions of their respective participant governments/public administrations. Designation of alternate delegation members is recommended, but not mandatory.

Each delegation will have a head of delegation who will serve as the chief spokesperson for the delegation. Selection of the head of delegation is at the discretion of each participant, in accordance with the appropriate laws and provisions of their respective participant governments/public administrations.

Each participant's delegation to the meetings of the IMS International Steering Committee may be accompanied by two representatives from its designated Regional Secretariat. Additional attendance is at the discretion of the chair of the IMS International Steering Committee.

6.1.3.

Consensus. The IMS International Steering Committee will reach decisions by consensus of its members.

6.1.4.

Chair. The chair of the IMS International Steering Committee will rotate among the participants and will be decided by the IMS International Steering Committee. The term of each chair will last for 30 months. During the term when a participant chairs, that participant also is responsible for organising the Inter-Regional Secretariat. The participant which is to take the following term will serve as vice chair.

6.1.5.

Responsibilities. The IMS International Steering Committee will determine policies and strategies for undertaking, and for the evolution of, the IMS scheme, including the matter of new participants. It will also:

—	provide overall guidance, set strategic priorities, review, amend, and update Technical Appendices 3, 4, 5, 7, and 8 and additional Technical Appendices within the scope of these terms of reference, and oversee the implementation of IMS,

—	oversee the Inter-Regional Secretariat and approve its budget,

—	provide international promotion for IMS and for manufacturing as a generic discipline,

—	endorse projects as provided in Section 10,

—	set performance metrics of the scheme and provide a regular report in respect of same,

—	ensure activities undertaken under this scheme are done in a manner consistent with the purpose, principles and structure agreed upon by the participants,

—	foster communication among the International IMS Steering Committee, the Inter-Regional Secretariats, and the project consortium members,

—	sponsor and approve new IMS documents, and

—	form interim task forces or committees (e.g., for technical or legal issues), if necessary, to accomplish its work.

6.2. Inter-Regional Secretariat

The participant that chairs the International Steering Committee will be responsible for organising and managing the Inter-Regional Secretariat. The Inter-Regional Secretariat's primary role is to execute the policies and actions as decided by the IMS International Steering Committee. The responsibilities of the IMS Inter-Regional Secretariat are listed in Technical Appendix 4.

6.3. Regional Secretariats

The governments/public administrations and public organisations of the participants will organise and manage their respective Regional Secretariats in a manner they see fit. The responsibilities of the IMS Regional Secretariat are listed in Technical Appendix 5.

7. TRANSITION TO AND COMMENCEMENT OF THE IMS SCHEME

7.1. Transition

It is the intention of the participants that IMS projects endorsed under the original scheme should be considered to be continued to be endorsed by the current ISC and its successor upon commencement of the new IMS scheme. Other IMS activities, including processing of applications to become a participant, shall continue without interruption.

7.2. Commencement

The IMS scheme will commence upon:

—	the ratification of the Terms of Reference for the IMS Scheme by at least three (3) participants. participants under the pre-existing IMS Scheme become new participants under this scheme when they ratify these Terms of Reference;

—	the appointment of the members to the IMS International Steering Committee; and,

—	the designation of the Regional Secretariats.

8. DURATION OF THE IMS SCHEME

participants will review the scheme every five years to determine whether it should be continued, modified or terminated. A participant may withdraw at any time subject to 12 months' notice to other participants.

9. ADMISSION OF NEW PARTICIPANTS

The IMS International Steering Committee can admit new participants. The procedures for admission of new participants are set forth in Technical Appendix 6.

10. FORMATION AND EVALUATION OF PROJECT CONSORTIA AND OTHER COLLABORATIVE INSTRUMENTS

The IMS International Steering Committee shall have the authority to set the procedures for: (i) project consortia and formation, evaluation and review; these procedures are set forth in Technical Appendix 7; and (ii) other collaborative instruments within the scope of these Terms of Reference.

11. SMALL AND MEDIUM-SIZED ENTERPRISES

The participants individually and the IMS International Steering Committee will develop mechanisms to enlist SMEs directly and indirectly in the IMS scheme. A representative list of these mechanisms is in Technical Appendix 8.

12. DISSEMINATION OF RESULTS

Dissemination of information is of the utmost importance and is required in the IMS scheme. However, all information dissemination must comply with the intellectual property rights provisions in Technical Appendix 1. This includes the dissemination of interim and final project technical results.

Information dissemination will occur at the project, regional and inter-regional levels. This dissemination shall be, but not limited to, written reports, international symposia, and publications by members of the academic sector.

Technical Appendix 1

Intellectual property rights provisions for research and development projects

OBJECTIVES

These provisions lay down mandatory requirements as well as recommended principles for PARTNERS which wish to participate in a PROJECT conducted within the Intelligent Manufacturing Systems Scheme (IMS SCHEME). The objectives of these provisions are to provide adequate protection for intellectual property rights used in and generated during joint research and development PROJECTS under the IMS SCHEME while ensuring:

—	that contributions and benefits by PARTICIPANTS, from cooperation in such PROJECTS, are equitable and balanced,

—	that the proper balance is struck between the need for flexibility in PARTNERS' negotiations and the need for uniformity of procedure among PROJECTS and among PARTNERS, and

—	that the results of the research will be shared by the PARTNERS through a process that protects and equitably allocates any intellectual property rights created or furnished during the cooperation.

Article 1

Definitions

1.1.	ACCOUNTING. The sharing of any consideration such as royalties or other license fees by one PARTNER with another PARTNER when the first PARTNER which solely or jointly owns FOREGROUND discloses, licenses or assigns it to a third party.

1.2.

AFFILIATE. Any legal entity directly or indirectly owned or controlled by, or owning or controlling, or under the same ownership or control as, any PARTNER. Common ownership or control through government does not in itself create AFFILIATE status.

Ownership or control shall exist through the direct or indirect:

—	ownership of more than 50 % of the nominal value of the issued equity share capital, or

—	ownership of more than 50 % of the shares entitling the holders to vote for the election of directors or persons performing similar functions, or right by any other means to elect or appoint directors, or persons performing similar functions, who have a majority vote, or,

—	ownership of 50 % of the shares, and the right to control management or operation of the company through contractual provisions.

1.3.	BACKGROUND: All information and INTELLECTUAL PROPERTY RIGHTS except BACKGROUND RIGHTS owned or controlled by a PARTNER or its AFFILIATE and which are not FOREGROUND.

1.4.

BACKGROUND RIGHTS: Patents for inventions and design and utility models, and applications therefor as soon as made public, owned or controlled by a PARTNER or its AFFILIATES, a license for which is necessary for the work in a PROJECT or for the commercial exploitation of FOREGROUND, and which are not FOREGROUND.

1.5.	CONFIDENTIAL INFORMATION: All information which is not made generally available and which is only made available in confidence by law or under written confidentiality agreements.

1.6.	CONSORTIUM: Three or more GROUPS which have agreed to carry out jointly a PROJECT.

1.7.	COOPERATION AGREEMENT: The one or more signed agreements among all PARTNERS in a CONSORTIUM concerning the conduct of the PROJECT.

1.8.	FOREGROUND: All information and INTELLECTUAL PROPERTY RIGHTS first created, conceived, invented or developed in the course of work in a PROJECT.

1.9.	GROUP: All PARTNERS in a given PROJECT from the geographic area of a PART ICIPANT.

1.10.

IMS SCHEME: The Intelligent Manufacturing Systems Scheme.

1.11.

INTELLECTUAL PROPERTY RIGHTS: All rights defined by Article 2(viii) of the Convention Establishing the World Intellectual Property Organisation signed at Stockholm on 14 July 1967 (see Technical Appendix 1.A.), excluding trademarks, service marks and commercial names and designations.

1.12.

NON-PROFIT INSTITUTIONS: Any legal entity, either public or private, established or organised for purposes other than profit-making, which does not itself commercially exploit FOREGROUND.

1.13.

PARTICIPANT: Australia, Canada, the European Union and Norway, Japan, Korea, Switzerland, the United States and any other country or geographic region whose participation in the IMS SCHEME may be approved in the manner determined by the PARTICIPANTS.

1.14.

PARTNER: Any legal or natural person participating as a contracting party to the COOPERATION AGREEMENT for a given PROJECT.

1.15.

PROJECT: Any research and development project carried out by a CONSORTIUM within the IMS SCHEME.

1.16.

SUMMARY INFORMATION: A description of the objectives, status and results of a PROJECT which does not disclose CONFIDENTIAL INFORMATION.

Article 2

Mandatory provisions

Each COOPERATION AGREEMENT must contain substantive terms and conditions that are fully consistent with each of the provisions 2.1 through 2.13 in this Article and the definitions used in each COOPERATION AGREEMENT shall be those specified in Article 1 of this document.

Where a PROJECT or a potential PARTNER or its AFFILIATES is subject to government requirements, whether by law or agreement, and such requirements will affect rights or obligations pursuant to the COOPERATION AGREEMENT, the potential PARTNER shall disclose to the other PARTNERS all such requirements of which it is aware prior to signing the COOPERATION AGREEMENT. PARTNERS must ensure that ownership, use, disclosure and licensing of FOREGROUND will comply with these mandatory provisions if the PROJECT is subject to government requirements.

PARTNERS will, at the outset of a PROJECT, promptly notify one another of their AFFILIATES which will be involved in the performance of the PROJECT, and will notify one another of any changes in the AFFILIATES so involved during the life of the PROJECT. At the time of entering into a COOPERATION AGREEMENT, and immediately after new legal entities have come to meet the AFFILIATE definition, PARTNERS may exclude AFFILIATES from the rights and obligations set forth in these provisions in accordance with the terms of the COOPERATION AGREEMENT.

Written Agreement

2.1.	PARTNERS shall enter into a written COOPERATION AGREEMENT that governs their participation in a PROJECT consistent with this document.

Ownership

2.2.	FOREGROUND shall be owned solely by the PARTNER or jointly by the PARTNERS creating it.

2.3.	A PARTNER which is the sole owner of FOREGROUND may disclose and non-exclusively license that FOREGROUND to third parties without ACCOUNTING to any other PARTNER.

2.4.	A PARTNER which is a joint owner of FOREGROUND may disclose and non-exclusively license that FOREGROUND to third parties without the consent of and without ACCOUNTING to any other PARTNER, unless otherwise agreed in the COOPERATION AGREEMENT.

2.5.

A PARTNER may assign its sole and/or joint ownership interests in its BACKGROUND, BACKGROUND RIGHTS and FOREGROUND to third parties without the consent of and without ACCOUNTING to any other PARTNER.

PARTNERS who assign any of their rights to BACKGROUND RIGHTS or FOREGROUND must make each assignment subject to the COOPERATION AGREEMENT and must require each assignee to agree in writing to be bound to the assignor's obligations under the COOPERATION AGREEMENT in respect of the assigned rights.

Dissemination of information

2.6.	SUMMARY INFORMATION shall be available to all PARTNERS in other PROJECTS and to the committees formed under the IMS SCHEME.

2.7.	The CONSORTIUM will make available at the end of the PROJECT a public report setting out SUMMARY INFORMATION about the PROJECT.

License rights

Foreground

2.8.

Each PARTNER and its AFFILIATES may use FOREGROUND, royalty-free, for research and development and for commercial exploitation. Commercial exploitation includes the rights to use, make, have made, sell and import.

However, in exceptional circumstances,

—	PARTNERS may agree in their COOPERATION AGREEMENT to pay a royalty to PARTNERS which are NON-PROFIT INSTITUTIONS for commercial exploitation of FOREGROUND which is solely owned by such NON-PROFIT INSTITUTIONS; and

—

PARTNERS may agree in their COOPERATION AGREEMENT to pay a royalty to PARTNERS which are NON-PROFIT INSTITUTIONS for commercial exploitation of FOREGROUND which is jointly owned with such NON-PROFIT INSTITUTIONS, provided such royalties are both small and consistent with the principle that contributions and benefits in the IMS SCHEME must be balanced and equitable.

2.9.

A non-owning PARTNER and its AFFILIATES may not disclose or sub-license FOREGROUND to third parties except that each PARTNER or its AFFILIATES may, in the normal course of business:

—	disclose FOREGROUND in confidence solely for the purposes of manufacturing, having manufactured, importing or selling products,

—	sub-license any software forming part of FOREGROUND in object code, or

—	engage itself in the rightful provision of products or services that inherently disclose the FOREGROUND.

Background

2.10.

A PARTNER in a PROJECT may, but is not obligated to, supply or license its BACKGROUND to other PARTNERS.

2.11.

PARTNERS and their AFFILIATES may use another PARTNER'S or its AFFILIATES' BACKGROUND RIGHTS solely for research and development in the PROJECT without additional consideration, including, but not limited to, financial consideration.

2.12.

PARTNERS and their AFFILIATES must grant to other PARTNERS and their AFFILIATES a license of BACKGROUND RIGHTS on normal commercial conditions when such license is necessary for the commercial exploitation of FOREGROUND unless:

—	the owning PARTNER or its AFFILIATE is by reason of law or by contractual obligation existing before signature of the COOPERATION AGREEMENT unable to grant such licenses and such BACKGROUND RIGHTS are specifically identified in the COOPERATION AGREEMENT; or

—	the PARTNERS agree, in exceptional cases, on the exclusion of BACKGROUND RIGHTS specifically identified in the COOPERATION AGREEMENT.

Survival of rights

2.13.

The COOPERATION AGREEMENT shall specify that the rights and obligations of PARTNERS and AFFILIATES concerning FOREGROUND, BACKGROUND and BACKGROUND RIGHTS shall survive the natural expiration of the term of the COOPERATION AGREEMENT.

Article 3

Provisions that need to be addressed in the Cooperation Agreement

PARTNERS shall address each of the following items in their COOPERATION AGREEMENT:

Publication of results

3.1.	PARTNERS shall address the issue of the consent required, if any, from the other PARTNERS for publication of the results from the PROJECT other than SUMMARY INFORMATION.

3.2.	PARTNERS shall address the issue of whether PARTNERS which are NON-PROFIT INSTITUTIONS may, for academic purposes, publish FOREGROUND which they solely own, provided that adequate procedures for protecting FOREGROUND are taken in accordance with Articles 3.3 and 3.4.

Protection of foreground

3.3.

PARTNERS shall identify the steps they will take to seek legal protection of FOREGROUND by means of INTELLECTUAL PROPERTY RIGHTS and upon making an invention shall notify other PARTNERS in the same PROJECT in a timely manner of the protection sought and provide a summary description of the invention.

3.4.

PARTNERS shall address the issue of prompt notification of all other PARTNERS in the same PROJECT and, upon request and on mutually agreed conditions, disclosure of the invention and reasonably cooperate in such protection being undertaken by another PARTNER in the same PROJECT in the event and to the extent that a PARTNER or PARTNERS which own FOREGROUND do not intend to seek such protection.

Confidential information

3.5.	PARTNERS shall identify the measures they will take to ensure that any PARTNER which has received CONFIDENTIAL INFORMATION only uses or discloses this CONFIDENTIAL INFORMATION by itself or its AFFILIATES as far as permitted under the conditions under which it was supplied.

Dispute settlement and applicable laws

3.6.	PARTNERS shall agree in their COOPERATION AGREEMENT on the manner in which disputes will be settled.

3.7.	PARTNERS shall agree in their COOPERATION AGREEMENT on the law which will govern the COOPERATION AGREEMENT

Article 4

Optional provisions

PARTNERS may, but are not required to address each of the following provisions in their COOPERATION AGREEMENT:

—	AFFILIATE PROVISIONS,

—	ANTITRUST/COMPETITION LAW ISSUES,

—	CANCELLATION AND TERMINATION,

—	EMPLOYER/EMPLOYEE RELATIONSHIPS,

—	EXPORT CONTROLS AND COMPLIANCE,

—	FIELD OF THE AGREEMENT,

—	INTENT OF THE PARTIES,

—	LICENSING PARTNERS IN OTHER PROJECTS,

—	LICENSOR'S LIABILITY ARISING FROM LICENSEE'S USE OF LICENSED TECHNOLOGY,

—	LOANED OR ASSIGNED EMPLOYEES AND RESULTING RIGHTS,

—	NEW PARTNERS AND WITHDRAWAL OF PARTNERS FROM PROJECTS,

—	POST COOPERATION AGREEMENT BACKGROUND,

—	PROTECTION, USE AND NON-DISCLOSURE OBLIGATIONS REGARDING CONFIDENTIAL INFORMATION,

—	RESIDUAL INFORMATION,

—	ROYALTY RATES FOR BACKGROUND RIGHT LICENSES,

—	SOFTWARE SOURCE CODE,

—

TAXATION,

—	TERM/DURATION OF AGREEMENT.

There are likely to be other provisions the PARTNERS will need to put into their COOPERATION AGREEMENTS depending on the particular circumstances of their PROJECT. PARTNERS should seek their own expert advice on this and note that no additional terms may conflict with Articles 1 and 2 of these provisions.

Technical Appendix 1.A

Convention establishing the World Intellectual Property Organisation (Stockholm, 14 July 1967)

Article 2(viii) defines Intellectual Property to include:

‘… the rights to literary, artistic and scientific works; performances of performing artists; phonograms, and broadcasts; inventions in all fields of human endeavour; scientific discoveries; industrial designs; trade marks, service marks, and commercial names and designations; protection against unfair competition; and all other rights resulting from intellectual activity in the industrial, scientific, literary or artistic fields.’

Technical Appendix 2

Financial accountability and principles for setting up and executing the IRS budget

ISC and IRS members should avoid conflicts of interest in so far as decisions relating to the IRS budget are concerned.

All revenue and expenditures must be incorporated in a single set of accounts (2) to be approved by the ISC.

The balance between revenue and expenditure must be respected at all times (3).

The budget shall be annual with exceptional carry-overs (4).

There should be no transfers of appropriations between line items of budget expenditure, unless formally approved by the ISC.

All revenues shall constitute a common pool (5).

All expenditures shall be reasonable, justified and in accordance with the principles of sound financial management.

The IRS shall respond to all reasonable requests to report on its financial activities.

Regional contributions shall be based on fair principles, and will be paid in accordance with a defined schedule subject to late fees. Regional contributions will be based on the approved IRS budget and will be structured in different tiers, related directly to the size and level of development of each participant's economy. The Initial participants will be allocated in two tiers as follows:

—	Tier 1: European Union and Norway, Japan, United States,

—	Tier 2: Australia, Canada, Korea, Switzerland.

The maximum amounts for the contributions will be CAD 200 000 or equivalent per annum for Tier 1; and CAD 125 000 or equivalent per annum for Tier 2.

The foregoing principles shall be incorporated in a document on IRS operational guidelines.

Technical Appendix 3

IMS technical themes

In general, any project that addresses the IMS Scheme objectives as set forth in these terms of reference is considered an appropriate topic for an IMS Project. IMS projects might also address one or more of the following technical themes:

Total product life cycle issues

—	Future general models of manufacturing systems. Examples for that theme are the proposals of ‘agile manufacturing’, ‘fractal factory’, ‘bionic manufacturing’, ‘holistic enterprise integration’, etc.

—	Intelligent communication network systems for information processes in manufacturing. To understand the productivity of global distribution and global sourcing, the communication networks and tools and their applications have to be improved.

—

Environment protection, minimum use of energy and materials. Environment, energy and materials questions have reached a complexity that can only be handled via cooperation with a variety of specialists. Due to the fact that the conditions in that field are very different in different regions a common understanding and harmonised views for the response of manufacturing technologies to environment protection are necessary.

—	New ideas and methods for recyclability that are globally accepted should be developed under the IMS umbrella.

Harmonised assessment and economic justification models for new manufacturing systems.

Process issues

To enable the needs for rapid response to changing requirements and to saving human and material resources and to improving working conditions for employees the following themes can be identified.

—	Clean manufacturing processes that can minimise effects on environment. Process emission minimised systems. Process disposal minimised systems.

—	Factory (process) life-cycle pre-assessed systems.

Minimum consumption of energy. Energy efficient processes that can meet manufacturing requirements with minimum consumption of energy. Integrated cycled process for less energy consumption.

—	Modules of energy conservation type. Production management technology of energy conservation type.

—	Technology innovation in manufacturing processes. Methods that can quickly produce different products through ‘Rapid Prototyping Methods’. Manufacturing processes that can flexibly respond to changes in labour conditions, changes of products or materials.

—

Improvement in the flexibility and autonomy of processing modules that compose manufacturing systems. Open distributed systems and their modules that can match both unmanned, man-machine mixed and labour intensive systems, and can metamorphologically architect system components in correspondence with changes of products.

—	Improvement in interaction or harmony among various components and functions of manufacturing. Open infrastructure for manufacturing. Inter-connected information systems such as ‘remote ID’ among respective modules.

Strategy/planning/design tools

Manufacturing takes place in a global economy. How and where raw materials are transformed is a strategic decision. The decision is complicated in terms of what to make and where to make or buy it, in what is becoming a single global economy.

Many of today's manufacturing organisations are designed using vertical and hierarchical structures. The move towards hierarchical structures is and will continue to require major changes in organisations, systems and work practices. We need methodologies and tools to help us to define appropriate manufacturing strategies and to design appropriate organisations and business/work processes.

Methods and tools to support business process re-engineering. Modelling tools to support the analyses and development of manufacturing strategies.

Design support tools to support planning in an extended enterprise or virtual enterprise environment.

Human/organisation/social issues

—

Promotion and development projects for improved image of manufacturing. Manufacturing engineers tend to be at the bottom of the pay scale relevant to other engineers, and the profession as a whole has a lower stature. Therefore ITC considers as projects globally recognised, strong professional societies and educational institutions for the promotion of manufacturing as a discipline. These proposals include the creation of international organisations to promote manufacturing.

—

Improved capability of manufacturing workforce/education, training. Engineering education has often tended to emphasise theory over process. In addition, basic education has not always met the needs of industry, producing graduates with often-inadequate skills. This has led to industries that are poor at turning innovation into successful products. This necessitates a change in priorities and closer ties between industry and educational institutions. As well, changes in system organisation means that training within companies is a continuous process which seeks to update the skills and increase the potential of employees — the crucial elements in any system.

—

Autonomous offshore plants (integration of supplementary business functions in subsidiaries). Offshore plants were originally meant to increase market share and decrease production costs: development of the transplant labour forces were a secondary consideration. However, giving more autonomy to these plants enables them to react more flexibly to changing conditions in the areas where they are based, and is consistent with organisational ideas of decentralisation, empowerment and hierarchy flattening. It also serves to contribute to domestic development in the countries where the plants are located and further the IMS goal of spreading widely basic manufacturing knowledge.

—

Corporate technical memory — keeping, developing, accessing. Often in a manufacturing enterprise knowledge and sources of information are isolated or locked. ‘Organisational learning’ is a strategy for translating such knowledge into a framework or a model that leads to better decision-making and could be an important theme within IMS.

—

Appropriate performance measures for new paradigms. New paradigms of manufacturing must offer superiority in performance from the points of view of costs, quality, delivery and flexibility. The first three are familiar performance criteria used for mass production, while flexibility is a key attribute of new paradigm manufacturing. To increase the acceptance of new paradigms performance evaluation methods should be developed.

Virtual/extended enterprise issues

The extended enterprise is an expression of the market-driven requirement to embrace external resources in the enterprise without owning them. Core business focus is the route to excellence but product/service delivery requires the amalgam of multiple world-class capabilities. Changing markets require a fluctuating mix of resources. The extended enterprises which can be likened to the ultimate customisable, reconfigurable, manufacturing resource is the goal. The operation of the extended enterprise requires take up of communications and database technologies that are near to the current state of the art. However, the main challenge is organisational rather than technological.

Research and development opportunities in this area are:

—	methodologies to determine and support information processes and logistics across the value chain in the extended enterprise,

—	architecture (business, functional and technical) to support engineering cooperation across the value chain, e.g., concurrent engineering across the extended enterprise,

—	methods and approaches to assign cost/liability/risk and reward to elements of the extended enterprise,

—	team working across individual units within the extended enterprise.

Technical Appendix 4

Responsibilities of the IMS Inter-Regional Secretariat

The Inter-Regional Secretariat will have responsibility to:

1.	provide logistics for inter-regional meetings and proposals,

2.	maintain and distribute IMS meeting materials and other documents,

3.	provide logistics for inter-regional publicity at the direction of the International Steering Committee,

4.	educate new and prospective participants,

5.	disseminate information during, and upon the conclusion of, projects,

6.	assist with inter-regional consortia formation,

7.	organise and arrange studies and/or work as requested by the International IMS Steering Committee, and

8.	undertake other appropriate tasks as assigned by the International Steering Committee.

Technical Appendix 5

Responsibilities of the IMS Regional Secretariats

To support the IMS Scheme, the Regional Secretariats will:

1.	provide regional logistics for inter-regional meetings and proposals,

2.	maintain and distribute IMS meeting materials and other documents within respective regions,

3.	provide logistics for regional meetings and promotion,

4.	disseminate information during and upon the conclusion of projects within respective regions,

5.	assist in consortium formation within and across respective regions,

6.	support regional delegations in attending the International IMS Steering Committee meetings,

7.	facilitate regional selections and reviews, and

8.	work with regional infrastructure groups to facilitate the IMS Scheme.

Technical Appendix 6

Admission of new participants

Procedures for admission of new participants to the IMS scheme are as follows:

1.	The admission process begins with a letter of inquiry/interest from a ministerial or senior government/public administration level in the prospective participant, addressed to the chair of the IMS International Steering Committee.

2.	Each IMS head of delegation shall be alerted to the receipt of this letter of inquiry/interest. Each IMS participant is chartered to evaluate the application and respond through its respective head of delegation to the chair of the IMS International Steering Committee.

3.	If all IMS participants accept the application, the chair of the IMS International Steering Committee shall inform, in writing, the applicant that if the applicant can ratify these Terms of Reference, then the IMS scheme will admit the applicant as a full participant.

This process shall be completed as soon as practical, and in no case should take longer than three months after receipt of the letter of inquiry/interest.

Technical Appendix 7

Project consortia formation and evaluation

The Regional Secretariats together with the Inter-Regional Secretariat provide assistance in forming consortia for IMS projects.

A. Basic consortium formation document

Each consortium will prepare a basic document that explains the:

—	IMS technical themes addressed by the project,

—	industrial relevance of the project,

—	project work plans, organisation and structure,

—	basic information, including contact information, of project partners,

—	a consortium cooperation agreement that addresses the intellectual property provisions and other legal requirements for the consortium, and

—	other relevant information to facilitate project endorsement.

B. International coordinating partner

An international coordinating partner must be appointed by each consortium. The appointed international coordinating partner must be an entity with the necessary resources and expertise to lead the project to its completion. International coordinating partner duties include:

—	coordinate consortia formation,

—	coordinate preparation of full proposal and cooperation agreements,

—	act as the primary contact for all communication between the consortium and the International Steering Committee and Inter-Regional Secretariat, and

—	facilitate successful execution of the project.

C. List of interested entities

Within a region, its Regional Secretariat will distribute to all organisations in the industrial, academic and governmental sectors identified as potential project partners the basic document, the domestic funding opportunities, and the domestic agenda for the IMS scheme. The Regional Secretariat will compile a list of interested entities. The list must include the area of interest and the capabilities of each of the interested entities.

D. Exchange of project proposals

Any entity can submit preliminary proposals to its Regional Secretariat for transmittal to, and posting by, the Inter-Regional Secretariat.

Regional Secretariats will distribute these proposals to interested entities within their Regions. Based on the information, potential partners can strive to form international consortia.

E. Evaluation, selection and review of projects

Proposals and projects must be consistent with the purpose and the principles of the scheme, and the intellectual property provisions set forth in Technical Appendix 1.

1. Project selection criteria

—	Industrial relevance

—	Compliance with the technical themes in Appendix 3 as may be amended from time to time by the IMS International Steering Committee

—	Scientific and technical merit

—	Adoption, commercialisation and exploitation potential

—	The IMS International Steering Committee shall assess compliance with the IPR provisions in Technical Appendix 1

—	Value-added.

2. Consortium SELECTION Criteria

—	Inter-Regional DISTRIBUTION OF PARTNERS. Consortium partners must be from at least three participants. Partners from applicant Regions may participate in consortia on a case-by-case basis.

—	Balanced Contributions and Benefits. The consortium partners will show how the contributions to, and the benefits from, participation are equitable and balanced. To this end, partners' contributions to the project should be identified by scale and scope.

—	Inter-regional leadership. The inter-regional consortium must appoint an international coordinating partner for the consortium to carry out the duties described in Section B above.

—	Dissemination of results. The consortium must commit to and submit a plan to disseminate project results, including the lessons learned in forming and managing IMS consortium, and non-proprietary technical results permitted by the IPR provisions.

3. Project endorsement

The project endorsement process consists of three stages. The IMS International Steering Committee and Inter-Regional Secretariat will endeavour to move the entire endorsement process expeditiously.

—

Project abstract evaluation. The consortium must submit an abstract of the planned research. This abstract shall be submitted to the Regional Secretariats for initial regional reviews. Each delegation will make a recommendation to the International IMS Steering Committee. Proposers of unapproved projects will be given feedback as to why they did not receive support.

—

Full proposal evaluation. The consortium must submit a final proposal using a standardised format for detailed evaluation by all regions. The final proposal shall include the formal commitment of each partner to the principles, the structure and the IPR provisions of the IMS scheme, and will include a signed consortium cooperation agreement.

—	Final endorsement. Final endorsement will be made by the IMS International Steering Committee based on the regional recommendations and the submitted proposals.

F. Project review

The IMS International Steering Committee, through the Inter-Regional Secretariat, will monitor and review progress regularly. To facilitate this, each consortium will submit an annual summary report, in a standardised format, to the IMS International Steering Committee.

Any region may review progress of partner(s) from its region at any time as it sees fit.

Technical Appendix 8

Role of IMS vis-à-vis small and medium-sized enterprises (SMEs), universities and government research institutes

All regions should consider activities such as:

A.	Clear and well documented advice on IPR issues.

B.	A ‘road map’ of existing constraints in law or custom in the participants' territories, and their practical implications.

C.	Help desks for answering simple queries.

D.	An electronic partner search facility specifically oriented to SMEs.

E.	An electronic register of ‘expressions of interest’ by SMEs, which are looking for opportunities to join existing or emerging project clusters.

F.	An ongoing ‘case-book’ of IMS experiences with donations from project teams.

G.	Dissemination events specifically geared to various SME sectors.

The list is not exhaustive, and research should continue alongside the evolving scheme, to monitor the participation of SMEs, and to identify further needs.

The items listed above also are useful for encouraging the participating of universities and government research institutes. Harnessing the educational role of universities in dissemination of results of research through to the next generation of practitioners is necessary.

Jag bekräftar mottagandet av Er skrivelse av den […], som har följande lydelse:

”Jag hänvisar till avtalet om forsknings- och utvecklingsverksamhet på området för intelligenta tillverkningssystem (IMS) som ingicks 1997 och 2001 mellan Europeiska gemenskapen och Amerikas förenta stater, Australien, Kanada, Norge, Schweiz, Sydkorea och Japan.

Syftet med denna skrivelse är att redovisa det samförstånd som uppnåtts om förnyelse och ändring av detta samarbetsavtal i överensstämmelse med de behörighetsregler som bifogas detta brev.

Europeiska gemenskapen och Norge förbehåller sig rätten att uppträda tillsammans som en enda europeisk region.

Jag har äran att bekräfta att min regering godtar innehållet i skrivelsen.

På Amerikas förenta staters regerings vägnar

Jag bekräftar mottagandet av Er skrivelse av den […], som har följande lydelse:

Syftet med denna skrivelse är att redovisa det samförstånd som uppnåtts om förnyelse och ändring av detta samarbetsavtal i överensstämmelse med de behörighetsregler som bifogas detta brev.

Europeiska gemenskapen och Norge förbehåller sig rätten att uppträda tillsammans som en enda europeisk region.

Jag har äran att bekräfta att min regering godtar innehållet i skrivelsen.

På Australiens regerings vägnar

Jag bekräftar mottagandet av Er skrivelse av den […], som har följande lydelse:

Syftet med denna skrivelse är att redovisa det samförstånd som uppnåtts om förnyelse och ändring av detta samarbetsavtal i överensstämmelse med de behörighetsregler som bifogas detta brev.

Europeiska gemenskapen och Norge förbehåller sig rätten att uppträda tillsammans som en enda europeisk region.

Jag har äran att bekräfta att min regering godtar innehållet i skrivelsen.

På Kanadas regerings vägnar

Jag bekräftar mottagandet av Er skrivelse av den […], som har följande lydelse:

Syftet med denna skrivelse är att redovisa det samförstånd som uppnåtts om förnyelse och ändring av detta samarbetsavtal i överensstämmelse med de behörighetsregler som bifogas detta brev.

Europeiska gemenskapen och Norge förbehåller sig rätten att uppträda tillsammans som en enda europeisk region.

Jag har äran att bekräfta att min regering godtar innehållet i skrivelsen.

På Norges regerings vägnar

Jag bekräftar mottagandet av Er skrivelse av den […], som har följande lydelse:

Syftet med denna skrivelse är att redovisa det samförstånd som uppnåtts om förnyelse och ändring av detta samarbetsavtal i överensstämmelse med de behörighetsregler som bifogas detta brev.

Europeiska gemenskapen och Norge förbehåller sig rätten att uppträda tillsammans som en enda europeisk region.

Jag har äran att bekräfta att min regering godtar innehållet i skrivelsen.

På Schweiziska edsförbundets regerings vägnar

Jag bekräftar mottagandet av Er skrivelse av den […], som har följande lydelse:

Syftet med denna skrivelse är att redovisa det samförstånd som uppnåtts om förnyelse och ändring av detta samarbetsavtal i överensstämmelse med de behörighetsregler som bifogas detta brev.

Europeiska gemenskapen och Norge förbehåller sig rätten att uppträda tillsammans som en enda europeisk region.

Jag har äran att bekräfta att min regering godtar innehållet i skrivelsen.

På Sydkoreas regerings vägnar

Jag bekräftar mottagandet av Er skrivelse av den […], som har följande lydelse:

Syftet med denna skrivelse är att redovisa det samförstånd som uppnåtts om förnyelse och ändring av detta samarbetsavtal i överensstämmelse med de behörighetsregler som bifogas detta brev.

Europeiska gemenskapen och Norge förbehåller sig rätten att uppträda tillsammans som en enda europeisk region.

Jag har äran att bekräfta att min regering godtar innehållet i skrivelsen.

På Japans regerings vägnar

(1) The IMS collaboration scheme was launched in 1995, following the conclusion of a successful Feasibility Study. The duration of the initial IMS collaboration scheme was set at ten years up to 2005. Based on the experience gained in this initial phase, the partners to the IMS scheme decided to expand and improve on the initial phase. The Next-Phase IMS Working Group set up by the parties of IMS and the IMS International Steering Committee recommended that the partners to IMS renew the scheme with a modified framework for international multilateral collaboration in IMS.

(2) Revenue and expenditures need to be in one single budgetary document; which is subject to approval.

(3) Expenditures should not be increased simply to keep revenues and expenditures in balance.

(4) By way of example, an ‘exceptional carry over’ may be made as a provision against negative cashflow from year to year, to preserve operational flexibility.

(5) All contributions shall form a common pool and no members' contribution/revenue can be designated for use with a certain purpose only; concomitantly, no expenditure may be assigned to a particular contribution.

RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

27.2.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 53/50

RÅDETS BESLUT

av den 28 januari 2008

om ingående på Europeiska unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket

(2008/149/RIF)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 24 och artikel 38,

med beaktande av ordförandeskapets rekommendation, och

av följande skäl:

(1)	Den 17 juni 2002 gavs ordförandeskapet tillstånd att med bistånd av kommissionen inleda förhandlingar med de schweiziska myndigheterna om Schweiz associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket. Dessa förhandlingar har slutförts.

(2)

I enlighet med rådets beslut 2004/849/EG (1) om undertecknades avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket på Europeiska gemenskapens vägnar den 26 oktober 2004, med förbehåll för att det ingås vid en senare tidpunkt.

(3)	Avtalet bör nu godkännas.

(4)

När det gäller utvecklingen av Schengenregelverket, som omfattas av avdelning VI i fördraget om Europeiska unionen, bör bestämmelserna i rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtal som har ingåtts mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (2) göras tillämpligt också på förbindelserna med Schweiz.

(5)

Detta beslut påverkar inte Förenade kungarikets ställning i enlighet med det till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fogade protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar och rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (3).

(6)

Detta beslut påverkar inte Irlands ställning i enlighet med det till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fogade protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar och rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (4).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, inklusive anknytande dokument bestående av slutakten, avtalet genom skriftväxling om de kommittéer som bistår kommissionen när den utövar sina genomförandebefogenheter och den gemensamma förklaringen om gemensamma möten för de gemensamma kommittéerna, godkänns härmed på Europeiska unionens vägnar.

Texten till avtalet, slutakten, skriftväxlingen och den gemensamma förklaringen åtföljer detta beslut.

Artikel 2

Detta beslut är tillämpligt på de områden som omfattas av bestämmelserna som förtecknas i bilagorna A och B till avtalet och på utvecklingen av dessa bestämmelser, i den utsträckning sådana bestämmelser har en rättslig grund i fördraget om Europeiska unionen eller har fastställts ha en rättslig grund i samma fördrag enligt rådets beslut 1999/436/EG (5).

Artikel 3

Bestämmelserna i artiklarna 1–4 i rådets beslut 1999/437/EG skavara tillämpliga på samma sätt i fråga om Schweiz associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, som omfattas av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Artikel 4

Rådets ordförande bemyndigas härmed att utse den person som ska ha rätt att på Europeiska unionens vägnar deponera det godkännandeinstrument som föreskrivs i artikel 14 i avtalet för att uttrycka Europeiska unionens samtycke till att bli bundet av avtalet.

Artikel 5

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 28 januari 2008.

På rådets vägnar

D. RUPEL

Ordförande

(1) EUT L 368, 15.12.2004, s. 26.

(2) EGT L 176, 10.7.1999, s. 31.

(3) EGT L 131, 1.6.2000, s. 43.

(4) EGT L 64, 7.3.2002, s. 20.

(5) EGT L 176, 10.7.1999, s. 17.

AVTAL

mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket

EUROPEISKA UNIONEN,

EUROPEISKA GEMENSKAPEN,

och

SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET,

nedan kallade de avtalsslutande parterna,

SOM BEAKTAR att Europeiska unionen i och med ikraftträdandet av Amsterdamfördraget åtog sig att upprätthålla och utveckla unionen som ett område med frihet, säkerhet och rättvisa där det råder fri rörlighet för personer, och samtidigt vidta lämpliga åtgärder när det gäller kontroll av de yttre gränserna, asyl och invandring samt förebyggande av brottslighet och brottsbekämpning,

SOM BEAKTAR att Schengenregelverket, som införlivats inom Europeiska unionens ramar, utgör en del av de bestämmelser som syftar till att skapa detta område med frihet, säkerhet och rättvisa, då de innebär att det skapas ett område utan kontroller vid de inre gränserna och samtidigt föreskriver kompletterande åtgärder som garanterar en hög säkerhetsnivå,

SOM TAR HÄNSYN TILL Schweiziska edsförbundets geografiska läge,

SOM BEAKTAR att om Schweiziska edsförbundet deltar i Schengenregelverket och utvecklingen av detta, så kommer det att dels undanröja vissa hinder för den fria rörligheten för personer som är en följd av Schweiziska edsförbundets geografiska läge, dels stärka samarbetet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet på de områden som omfattas av Schengenregelverket,

SOM BEAKTAR att genom det avtal som Europeiska unionens råd ingick den 18 maj 1999 med Republiken Island och Konungariket Norge (1), associerades dessa båda stater till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket,

SOM BEAKTAR att Schweiziska edsförbundet bör associeras till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, på jämställd fot med Island och Norge,

SOM BEAKTAR att det mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet bör ingås ett avtal som innebär rättigheter och skyldigheter motsvarande de som har avtalats mellan Europeiska unionens råd, å ena sidan, och Island och Norge å den andra,

SOM ÄR ÖVERTYGADE OM att det är nödvändigt att organisera samarbetet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet när det gäller genomförandet, den praktiska tillämpningen och den vidare utvecklingen av Schengenregelverket,

SOM BEAKTAR att det för att associera Schweiziska edsförbundet till Europeiska unionens verksamhet inom de områden som omfattas av detta avtal och göra det möjligt för landet att delta i denna verksamhet är nödvändigt att inrätta en kommitté i enlighet med den institutionella modell som använts för associeringen av Island och Norge,

SOM BEAKTAR att Schengensamarbetet vilar på principerna om frihet, demokrati, rättsstaten och respekten för de mänskliga rättigheterna, som garanteras särskilt genom Europakonventionen av den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

SOM BEAKTAR att bestämmelserna i avdelning IV i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och de rättsakter som antagits på den grunden inte gäller för Konungariket Danmark, i enlighet med protokollet om Danmarks ställning som genom Amsterdamfördraget är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, och att de beslut om att utveckla Schengenregelverket på grundval av avdelning IV vilka Danmark har införlivat med sin nationella lagstiftning endast kan skapa folkrättsliga förpliktelser mellan Danmark och övriga medlemsstater,

SOM BEAKTAR att Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, i enlighet med de beslut som antagits på grundval av det protokoll om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (2), deltar i vissa bestämmelser i Schengenregelverket,

SOM BEAKTAR behovet av att säkerställa att de stater med vilka Europeiska unionen har ingått associeringsavtal i syfte att genomföra, tillämpa och utveckla Schengenregelverket tillämpar detta regelverk också i sina inbördes förbindelser,

SOM BEAKTAR att det för att Schengenregelverket ska fungera väl krävs att detta avtal tillämpas samtidigt med de avtal som de olika parter som associerats till eller deltar i genomförandet eller utvecklingen av Schengenregelverket har ingått för att reglera sina inbördes förbindelser,

SOM TAR HÄNSYN TILL avtalet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av gemenskapslagstiftningen om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat och om inrättandet av Eurodac,

SOM BEAKTAR kopplingen mellan Schengenregelverket och gemenskapsrätten,

SOM BEAKTAR att denna koppling förutsätter samtidig tillämpning av Schengenregelverket och gemenskapslagstiftningen om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat och om inrättandet av Eurodac,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Schweiziska edsförbundet, nedan kallat Schweiz, ska associeras till Europeiska gemenskapens och Europeiska unionens verksamheter inom de områden som omfattas av de bestämmelser som avses i bilagorna A och B i detta avtal och av bestämmelser som följer av dessa.

2. Detta avtal skapar ömsesidiga rättigheter och skyldigheter i enlighet med de förfaranden som avtalet föreskriver.

Artikel 2

1. Schweiz ska genomföra och tillämpa de av Schengenregelverkets bestämmelser som anges i bilaga A till detta avtal på samma sätt som de är tillämpliga för Europeiska unionens medlemsstater, nedan kallade medlemsstaterna.

2. Schweiz ska genomföra och tillämpa bestämmelserna i de av Europeiska unionens och Europeiska gemenskapens rättsakter som räknas upp i bilaga B till detta avtal på samma sätt som de ersätter och/eller utvecklar motsvarande bestämmelser i den konvention om tillämpning av Schengenavtalet om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna som undertecknades den 19 juni 1990, nedan kallad konventionen om tillämpning av Schengenavtalet, eller har antagits på grundval av denna.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7 ska Schweiz godta, genomföra och tillämpa rättsakter och åtgärder som Europeiska unionen och Europeiska gemenskapen antar för att ändra eller komplettera de bestämmelser som avses i bilagorna A och B, i enlighet med förfarandena i detta avtal.

Artikel 3

1. Det ska inrättas en gemensam kommitté, bestående av företrädare för den schweiziska regeringen, medlemmar av Europeiska unionens råd, nedan kallat rådet, och företrädare för Europeiska gemenskapernas kommission, nedan kallad kommissionen.

2. Den gemensamma kommittén ska anta sin arbetsordning med enhällighet.

3. Den gemensamma kommittén ska sammanträda på initiativ av sin ordförande eller på begäran av en av sina ledamöter.

4. Med förbehåll för artikel 4.2 ska kommittén sammanträda på ministernivå, hög tjänstemannanivå eller expertnivå, alltefter behov.

5. Ordförandeskapet i kommittén ska utövas enligt följande:

—	På expertnivå: av Europeiska unionens företrädare.

—	På hög tjänstemannanivå och ministernivå: sex månader åt gången omväxlande av Europeiska unionens företrädare och den schweiziska regeringens företrädare.

Artikel 4

1. I enlighet med detta avtal ska den gemensamma kommittén handha alla frågor som avses i artikel 2 och se till att alla synpunkter från schweizisk sida tas under övervägande i vederbörlig ordning.

2. Inom den gemensamma kommittén på ministernivå har de schweiziska företrädarna möjlighet

—	att redovisa de problem som en viss åtgärd eller rättsakt innebär för dem eller komma med lösningar på problem som påträffats av de andra delegationerna,

—	att yttra sig om varje fråga som rör utarbetandet av bestämmelser som rör dem eller om genomförandet av sådana bestämmelser.

3. Kommitténs möten på ministernivå ska förberedas av den gemensamma kommittén på hög tjänstemannanivå.

4. Företrädarna för den schweiziska regeringen får lägga fram förslag för den gemensamma kommittén angående sådana frågor som avses i artikel 1. Kommissionen eller en medlemsstat får efter samråd granska dessa förslag i syfte att lägga fram ett förslag eller ta ett initiativ i enlighet med Europeiska unionens bestämmelser, och anta en rättsakt eller en åtgärd på gemenskaps- eller unionsnivå.

Artikel 5

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 ska den gemensamma kommittén underrättas om varje rättsakt eller åtgärd under förberedelse i rådet som skulle kunna omfattas av detta avtal.

Artikel 6

Vid utarbetandet av nya bestämmelser inom ett område som omfattas av detta avtal ska kommissionen samråda informellt med schweiziska experter på samma sätt som den samråder med medlemsstaternas experter inför utarbetandet av sina lagförslag.

Artikel 7

1. Antagandet av nya rättsakter eller åtgärder som har anknytning till sådana frågor som avses i artikel 2 är förbehållet Europeiska unionens behöriga institutioner. Med förbehåll för punkt 2, ska dessa rättsakter eller åtgärder träda i kraft samtidigt för Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och berörda medlemsstater och Schweiz, om inte annat särskilt föreskrivs i rättsakterna eller åtgärderna. I detta sammanhang ska vederbörlig hänsyn tas till den tidsfrist som Schweiz i den gemensamma kommittén ansett sig behöva för att kunna uppfylla sina konstitutionella krav.

Rådet ska utan dröjsmål underrätta Schweiz om antagandet av rättsakter eller åtgärder som avses i punkt 1 på vilka förfarandena i detta avtal har tillämpats. Schweiz ska yttra sig om landets godtagande av rättsakten eller åtgärden och införlivande av denna i sin interna rättsordning. Beslutet om detta ska meddelas rådet och kommissionen inom trettio dagar från antagandet av den berörda rättsakten eller åtgärder.

Om innehållet i ovan avsedda rättsakter eller åtgärder inte kan vara bindande för Schweiz förrän landet har uppfyllt sina konstitutionella krav, ska rådet och kommissionen underrättas om detta i samband med meddelandet. Schweiz ska utan dröjsmål skriftligen meddela rådet och kommissionen när alla konstitutionella krav är uppfyllda. Om folkomröstning inte begärs ska meddelandet lämnas omedelbart efter det att folkomröstningsfristen har löpt ut. Om en folkomröstning begärs har Schweiz en frist på högst två år från rådets underrättelse om åtgärden på sig för att lämna meddelandet. Från den dag då rättsakten eller åtgärden träder i kraft för Schweiz och till dess att landet meddelar att man har uppfyllt sina konstitutionella skyldigheter, ska Schweiz i den mån det är möjligt tillämpa innehållet i den berörda rättsakten eller åtgärden provisoriskt.

Om Schweiz inte kan tillämpa den berörda rättsaktens eller åtgärdens innehåll provisoriskt, och detta faktum skapar svårigheter som stör Schengensamarbetets funktion, ska den rådande situationen granskas av den gemensamma kommittén. Europeiska unionen och Europeiska gemenskapen får gentemot Schweiz vidta proportionerliga och nödvändiga åtgärder för att garantera ett väl fungerande Schengensamarbete.

3. Schweiz godtagande av innehållet i de rättsakter och åtgärder som avses i punkt 2 skapar rättigheter och skyldigheter mellan Schweiz å ena sidan och, beroende på omständigheterna, Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och medlemsstaterna, i den utsträckning de är bundna av dessa rättsakter och åtgärder, å den andra.

4. För det fall att

a)	Schweiz meddelar sitt beslut att inte godta innehållet i en rättsakt eller en åtgärd som avses i punkt 2 på vilken förfarandena i detta avtal har tillämpats, eller

b)	Schweiz inte avger ett meddelande inom den frist på trettio dagar som avses i punkt 2 a eller punkt 5 a, eller

Schweiz inte avger ett meddelande efter utgången av fristen för folkomröstning eller, om folkomröstning begärs, inom den frist på två år som avses i punkt 2 b, eller inte genomför provisorisk tillämpning på det sätt som avses i samma punkt från den dag som fastställts för ikraftträdandet av rättsakten eller åtgärden,

ska detta avtal upphöra att vara tillämpligt, såvida inte den gemensamma kommittén, efter att noga ha granskat förutsättningarna att upprätthålla avtalet, beslutar annat inom 90 dagar. Detta avtal ska upphöra att gälla tre månader efter utgången av 90-dagarsperioden.

Om bestämmelserna i en ny rättsakt eller åtgärd leder till att medlemsstaterna inte längre får låta verkställighet av en framställan om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål eller erkännande av ett beslut om husrannsakan eller beslag som fattats i en annan medlemsstat omfattas av de villkor som anges i artikel 51 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet, får Schweiz inom den trettiodagarsfrist som anges i punkt 2 a meddela rådet och kommissionen att man inte godtar och inte kommer att genomföra innehållet i dessa bestämmelser i sin interna rättsordning i den utsträckning de är tillämpliga på framställningar eller beslut om husrannsakan och beslag i samband med utredningar eller åtal på området för direkt beskattning som, om de begås i Schweiz, enligt den schweiziska lagstiftningen inte är belagda med frihetsstraff. I motsats till vad som gäller enligt punkt 4 ska avtalet i sådant fall inte upphöra att vara tillämpligt.

Den gemensamma kommittén ska sammanträda inom två månader från det att en av kommitténs medlemmar begär detta för att, under hänsynstagande till utvecklingen på internationell nivå, diskutera den situation som uppstått till följd av ett meddelande lämnats i enlighet med led a.

När den gemensamma kommittén enhälligt nått fram till en överenskommelse som innebär att Schweiz godtar och till fullo genomför de berörda bestämmelserna i den nya rättsakten eller åtgärden, ska punkt 2 b samt punkterna 3 och 4 vara tillämpliga. De uppgifter som det hänvisas till i punkt 2 b första meningen, ska tillhandahållas inom trettio dagar från det att överenskommelsen nåddes i den gemensamma kommittén.

Artikel 8

1. För att förverkliga de avtalsslutande parternas mål att nå en så enhetlig tillämpning och tolkning som möjligt av de bestämmelser som avses i artikel 2, ska den gemensamma kommittén fortlöpande övervaka utvecklingen av den rättspraxis som utarbetas av Europeiska gemenskapernas domstol, nedan kallad EG-domstolen, samt den rättspraxis som utarbetas av de schweiziska domstolar som är behöriga i fråga om dessa bestämmelser. En mekanism som garanterar ett regelbundet utbyte av denna rättspraxis ska inrättas för ändamålet.

2. Schweiz får komma med inlagor eller skriftliga påpekanden till EG-domstolen om en domstol i en medlemsstat har vänt sig till EG-domstolen för ett förhandsavgörande om tolkningen av en bestämmelse som avses i artikel 2.

Artikel 9

1. Varje år ska Schweiz lägga fram en rapport för den gemensamma kommittén om hur dess administrativa myndigheter och domstolar har tillämpat och tolkat bestämmelserna som avses i artikel 2, i förekommande fall med hänsyn till EG-domstolens tolkning.

2. Om den gemensamma kommittén, inom en frist på två månader efter att ha underrättats om att det föreligger en betydande skillnad mellan EG-domstolens och de schweiziska domstolarnas rättspraxis, eller en betydande skillnad i tillämpningen av bestämmelserna som avses i artikel 2 mellan myndigheterna i de berörda medlemsstaterna och myndigheterna i Schweiz, inte har varit i stånd att garantera en enhetlig tillämpning och tolkning, ska förfarandet i artikel 10 inledas.

Artikel 10

1. Om det uppstår en tvist om tillämpningen av detta avtal, eller om den situation som avses i artikel 9.2 skulle uppstå, ska frågan officiellt tas upp som tvistefråga på dagordningen för den gemensamma kommittén i dess sammansättning på ministernivå.

2. Den gemensamma kommittén förfogar över 90 dagar från antagandet av den dagordning i vilken den aktuella tvistefrågan fördes upp för att lösa denna tvist.

3. Om den gemensamma kommittén inte kan lösa tvisten inom den nittiodagarsfrist som avses i punkt 2, ska fristen förlängas med trettio dagar i syfte att nå en slutgiltig lösning på tvisten.

Om det inte går att nå en slutlig lösning, ska detta avtal upphöra att gälla sex månader efter utgången av trettiodagarsperioden.

Artikel 11

1. För de administrativa kostnader som hör samman med tillämpningen av detta avtal, ska Schweiz tillföra Europeiska gemenskapernas allmänna budget ett årligt bidrag på 7,286 % av beloppet 8 100 000 euro, med förbehåll för en årlig justering med hänsyn till inflationsnivån i Europeiska unionen.

2. För kostnaderna för att utveckla Schengens informationssystem II ska Schweiz, med start budgetåret 2002, tillföra Europeiska gemenskapernas allmänna budget ett årligt bidrag för de berörda budgetåren, beräknat på landets bruttonationalinkomst jämförd med bruttonationalinkomsten för alla de deltagande länderna.

Bidrag för de budgetår som föregår ikraftträdandet av detta avtal ska betalas senast när avtalet träder i kraft.

3. Om driftskostnaderna för tillämpningen av detta avtal inte täcks av Europeiska gemenskapernas allmänna budget, utan belastar de deltagande medlemsstaterna direkt, ska Schweiz bidra till dessa kostnader med den procentandel som dess bruttonationalprodukt utgör i förhållande till alla de deltagande ländernas bruttonationalprodukt.

Om driftskostnaderna täcks av Europeiska gemenskapernas allmänna budget, ska Schweiz bidra till denna budget med ett årligt belopp som motsvarar den procentandel som landets bruttonationalprodukt utgör i förhållande till alla de deltagande ländernas bruttonationalprodukt.

4. Schweiz har rätt att erhålla dokument som kommissionen och rådet utarbetar om detta avtal och att, vid den gemensamma kommitténs möten, efter eget val begära tolkning till ett av Europeiska institutionernas officiella språk.

Artikel 12

1. Detta avtal ska inte i något avseende påverka tillämpningen av andra avtal som ingåtts mellan Europeiska gemenskapen och Schweiz, och inte heller avtal som ingåtts mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan, och Schweiz å den andra.

2. Detta avtal ska inte påverka avtal mellan å ena sidan Schweiz, och å andra sidan en eller flera medlemsstater, om dessa avtal är förenliga med detta avtal. Om de andra avtalen och detta avtal är oförenliga, ska detta avtal ha företräde.

3. Detta avtal ska inte i något avseende påverka de avtal som i framtiden kan komma att ingås mellan Europeiska gemenskapen och Schweiz, och inte heller avtal som ingås mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan, och Schweiz å den andra eller avtal som kan komma att ingås på grundval av artiklarna 24 och 38 i fördraget om Europeiska unionen.

Artikel 13

1. Schweiz kommer att ingå ett avtal med Konungariket Danmark om fastställande av rättigheter och skyldigheter mellan Danmark och Schweiz i fråga om de bestämmelser som avses i artikel 2, vilka grundar sig på avdelning IV i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och följaktligen omfattas av protokollet om Danmarks ställning som genom Amsterdamfördraget är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

2. Schweiz kommer att ingå ett avtal med Republiken Island och Konungariket Norge om fastställande av ömsesidiga rättigheter och skyldigheter på grund av deras respektive associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket.

Artikel 14

1. Detta avtal träder i kraft en månad efter den dag då rådets generalsekreterare, i sin egenskap av depositarie, konstaterar att alla formaliteter är uppfyllda i fråga om det samtycke till att vara bunden av detta avtal som uttryckts av parterna i detta avtal eller på deras vägnar.

2. Artiklarna 1, 3, 4, 5, 6 och artikel 7.2 a första meningen ska tillämpas provisoriskt från dagen för undertecknandet av detta avtal.

3. När det gäller rättsakter eller åtgärder som antagits efter undertecknandet av detta avtal men innan det trädde i kraft, ska den trettiodagarsperiod som avses i artikel 7.2 a sista meningen börja löpa den dag då avtalet träder i kraft.

Artikel 15

1. De bestämmelser som avses i bilagorna A och B och de bestämmelser som redan antagits i enlighet med artikel 2.3, ska börja tillämpas av Schweiz vid en tidpunkt som fastställs i rådet med enhällighet av de rådsmedlemmar som företräder regeringarna i de medlemsstater som tillämpar alla bestämmelser som avses i bilagorna A och B, efter samråd inom den gemensamma kommittén och efter att ha försäkrat sig om att Schweiz har uppfyllt förhandsvillkoren för genomförande av de aktuella bestämmelserna och att kontrollerna vid landets yttre gränser är effektiva.

De rådsmedlemmar som företräder Irlands regering och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands regering ska delta i fattandet av dessa beslut i den mån de berör de bestämmelser i Schengenregelverket och rättsakter som grundar sig på eller har anknytning till detta regelverk, vilka dessa medlemsstater deltar i.

De rådsmedlemmar som företräder regeringarna i medlemsstater för vilka, i enlighet med anslutningsfördraget, endast en del av de bestämmelser som avses i bilagorna A och B är tillämpliga, ska delta i antagandet av detta beslut i den utsträckning det rör bestämmelser i Schengenregelverket vilka redan är tillämpliga för dem.

2. Tillämpningen av bestämmelserna som avses i punkt 1 skapar rättigheter och skyldigheter mellan Schweiz å ena sidan och, beroende på omständigheterna, Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och medlemsstaterna, i den utsträckning de är bundna av dessa bestämmelser, å den andra.

3. Detta avtal ska endast vara tillämpligt om de avtal som avses i artikel 13 också har börjat tillämpas.

4. Vidare ska detta avtal endast vara tillämpligt om avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiz om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Schweiz också har börjat tillämpas.

Artikel 16

1. Liechtenstein får ansluta sig till detta avtal.

2. Liechtensteins eventuella anslutning ska vara föremål för ett protokoll till detta avtal, där alla följder av en sådan anslutning regleras, inklusive skapandet av rättigheter och skyldigheter mellan Liechtenstein och Schweiz, samt mellan Liechtenstein å ena sidan och Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och medlemsstaterna, i den utsträckning de är bundna av dessa bestämmelser, å den andra.

Artikel 17

1. Detta avtal får sägas upp av Schweiz eller genom enhälligt beslut i rådet. Uppsägningen ska meddelas depositarien och börja gälla sex månader efter detta meddelande.

2. Detta avtal ska anses uppsagt om Schweiz säger upp något av de avtal som avses i artikel 13 eller i artikel 15.4.

Artikel 18

2. Den maltesiska versionen av detta avtal ska bestyrkas av de avtalsslutande parterna genom skriftväxling. Den ska ha samma giltighet som de språk som anges i punkt 1.

TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat detta avtal.

Hecho en Luxemburgo, el veintiséis de octubre de dos mil cuatro.

V Lucemburku dne dvacátého šestého října dva tisíce čtyři.

Udfærdiget i Luxembourg den seksogtyvende oktober to tusind og fire.

Geschehen zu Luxemburg am sechsundzwanzigsten Oktober zweitausendvier.

Kahe tuhande neljanda aasta oktoobrikuu kahekümne kuuendal päeval Luxembourgis.

Έγινε στo Λουξεμβούργο, στις είκοσι έξι Οκτωβρίου δύο χιλιάδες τέσσερα.

Done at Luxembourg on the twenty-sixth day of October in the year two thousand and four.

Fait à Luxembourg, le vingt-six octobre deux mille quatre.

Fatto a Lussemburgo, addì ventisei ottobre duemilaquattro.

Luksemburgā, divi tūkstoši ceturtā gada divdesmit sestajā oktobrī.

Priimta du tūkstančiai ketvirtų metų spalio dvidešimt šeštą dieną Liuksemburge.

Kelt Luxembourgban, a kettőezer-negyedik év október havának huszonhatodik napján.

Magħmula fil-Lussemburgu fis-sitta u għoxrin jum ta' Ottubru tas-sena elfejn u erbgħa.

Gedaan te Luxemburg, de zesentwintigste oktober tweeduizend vier.

Sporządzono w Luksemburgu dnia dwudziestego szóstego października roku dwa tysiące czwartego.

Feito no Luxemburgo, em vinte e seis de Outubro de dois mil e quatro.

V Luxemburgu dvadsiateho šiesteho októbra dvetisícštyri.

V Luxembourgu, dne šestindvajsetega oktobra leta dva tisoč štiri.

Tehty Luxemburgissa kahdentenakymmenentenäkuudentena päivänä lokakuuta vuonna kaksituhattaneljä.

Som skedde i Luxemburg den tjugosjätte oktober tjugohundrafyra.

Por la Unión Europea

Za Evropskou unii

For Den Europæiske Union

Für die Europäische Union

Euroopa Liidu nimel

Για την Ευρωπαϊκή Ένωση

For the European Union

Pour l'Union européenne

Per l'Unione europea

Eiropas Savienības vārdā

Europos Sąjungos vardu

az Európai Unió részéről

Għall-Unjoni Ewropea

Voor de Europese Unie

W imieniu Unii Europejskiej

Pela União Europeia

Za Európsku úniu

Za Evropsko unijo

Euroopan unionin puolesta

På Europeiska unionens vägnar

Por la Comunidad Europea

Za Evropské společenství

For Det Europæiske Fællesskab

Für die Europäische Gemeinschaft

Euroopa Ühenduse nimel

Για την Ευρωπαϊκή Κοινότητα

For the European Community

Pour la Communauté européenne

Per la Comunità europea

Eiropas Kopienas vārdā

Europos bendrijos vardu

az Európai Közösség részéről

Għall-Komunità Ewropea

Voor de Europese Gemeenschap

W imieniu Wspólnoty Europejskiej

Pela Comunidade Europeia

Za Európske spoločenstvo

Za Evropsko skupnost

Euroopan yhteisön puolesta

På Europeiska gemenskapens vägnar

Für die Schweizerische Eidgenossenschaft

Pour la Confédération suisse

Per la Confederazione svizzera

(1) EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

(2) EGT L 131, 1.6.2000, s. 43 och EGT L 64, 7.3.2002, s. 20.

BILAGA A

(Artikel 2.1)

Del 1 i denna bilaga gäller 1985 års Schengenavtal och konventionen om tillämpning av Schengenavtalet, undertecknad i Schengen den 19 juni 1990, del 2 tar upp anslutningsinstrumenten och del 3 avser relevant sekundärlagstiftning rörande Schengen.

DEL 1

Bestämmelserna i det avtal som undertecknades den 14 juni 1985 i Schengen mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna.

Alla bestämmelser i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985, som undertecknades den 19 juni 1990 mellan Konungariket Belgien, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Frankrike, Storhertigdömet Luxemburg och Konungariket Nederländerna, med undantag för följande bestämmelser:

Artikel 2.4 om kontrollen av varor

Artikel 4 i den del som gäller kontroll av bagage

Artikel 10.2

Artikel 19.2

Artiklarna 28–38 med tillhörande definitioner

Artikel 60

Artikel 70

Artikel 74

Artiklarna 77–91 i den utsträckning de omfattas av rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen

Artiklarna 120–125 om rörlighet för varor

Artiklarna 131–133

Artikel 134

Artiklarna 139–142

Slutakt: förklaring nr 2

Slutakt: förklaringar nr 4, 5 och 6

Protokoll

Gemensam förklaring

Gemensam förklaring av ministrar och statssekreterare

DEL 2

Bestämmelserna i anslutningsinstrumenten till Schengenavtalet och Schengenkonventionen som undertecknades med Republiken Italien (i Paris den 27 november 1990), Konungariket Spanien och Republiken Portugal (i Bonn den 25 juni 1991), Republiken Grekland (i Madrid den 6 november 1992), Republiken Österrike (i Bryssel den 28 april 1995) samt Konungariket Danmark, Republiken Finland och Konungariket Sverige (i Luxemburg den 19 december 1996), med undantag för följande bestämmelser:

Protokoll, undertecknat i Paris den 27 november 1990, om Republiken Italiens regerings anslutning till avtalet mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Republiken Frankrike om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknat i Schengen den 14 juni 1985.

Följande bestämmelser i avtalet, undertecknat i Paris den 27 november 1990, om Republiken Italiens anslutning till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Republiken Frankrike om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknad i Schengen den 19 juni 1990, i dess slutakt och i tillhörande förklaringar:

Artikel 1

Artiklarna 5 och 6

Slutakten, del I

Slutakten, del II, förklaringarna nr 2 och 3

Förklaring av ministrarna och statssekreterarna

Protokoll, undertecknat i Bonn den 25 juni 1991, om Konungariket Spaniens anslutning till avtalet mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Republiken Frankrike om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknat i Schengen den 14 juni 1985, efter ändringar genom protokollet om Republiken Italiens regerings anslutning, undertecknat i Paris den 27 november 1990, samt de förklaringar som bilagts detta protokoll.

Följande bestämmelser i avtalet, undertecknat i Bonn den 25 juni 1991, om Konungariket Spaniens anslutning till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Republiken Frankrike om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknad i Schengen den 19 juni 1990, till vilken Republiken Italien anslutit sig genom avtal undertecknat i Paris den 27 november 1990, i dess slutakt och i tillhörande förklaringar:

Artikel 1

Artiklarna 5 och 6

Slutakten, del I

Slutakten, del II, förklaringarna nr 2 och 3

Slutakten, del III, förklaringarna nr 3 och 4

Förklaring av ministrarna och statssekreterarna

Protokoll, undertecknat i Bonn den 25 juni 1991, om Republiken Portugals anslutning till avtalet mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknat i Schengen den 14 juni 1985, efter ändringar genom protokollet om Republiken Italiens regerings anslutning, undertecknat i Paris den 27 november 1990, samt de förklaringar som bilagts detta protokoll.

Följande bestämmelser i avtalet, undertecknat i Bonn den 25 juni 1991, om Republiken Portugals anslutning till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknad i Schengen den 19 juni 1990, till vilken Italienska republiken anslutit sig genom avtal undertecknat i Paris den 27 november 1990, i dess slutakt och i tillhörande förklaringar:

Artikel 1

Artiklarna 7 och 8

Slutakten, del I

Slutakten, del II, förklaringarna nr 2 och 3

Slutakten, del III, förklaringarna 2, 3, 4 och 5

Förklaring av ministrarna och statssekreterarna

Protokoll, undertecknat i Madrid den 6 november 1992, om Republiken Greklands regerings anslutning till avtalet mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknat i Schengen den 14 juni 1985, efter ändringar genom protokollet om Republiken Italiens regerings anslutning, protokollet om Konungariket Spaniens och Republiken Portugals regeringars anslutning, undertecknade den 27 november 1990 i Paris respektive den 25 juni 1991 i Bonn, samt de förklaringar som bilagts detta protokoll.

Följande bestämmelser i avtalet, undertecknat i Madrid den 6 november 1992, om Republiken Greklands anslutning till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknad i Schengen den 19 juni 1990, till vilken Italienska republiken anslutit sig genom avtal undertecknat i Paris den 27 november 1990 samt Konungariket Spanien och Republiken Portugal genom avtal undertecknade i Bonn den 25 juni 1991, i dess slutakt och i tillhörande förklaringar:

Artikel 1

Artiklarna 6 och 7

Slutakten, del I

Slutakten, del II, förklaringarna nr 2, 3 och 4

Slutakten, del III, förklaringarna nr 1 och 3

Förklaring av ministrarna och statssekreterarna

Protokoll, undertecknat i Bryssel den 28 april 1995, om Republiken Österrikes regerings anslutning till avtalet mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknat i Schengen den 14 juni 1985, efter ändringar genom protokollet om Republiken Italiens regerings anslutning, protokollet om Konungariket Spaniens och Republiken Portugals regeringars anslutning samt protokollet om Republiken Greklands regerings anslutning, undertecknade den 27 november 1990, den 25 juni 1991 respektive den 6 november 1992.

10.

Följande bestämmelser i avtalet, undertecknat i Bryssel den 28 april 1995, om Republiken Österrikes anslutning till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknad i Schengen den 19 juni 1990, till vilken Republiken Italien, Konungariket Spanien och Republiken Portugal samt Republiken Grekland anslutit sig genom avtal undertecknade den 27 november 1990, den 25 juni 1991 respektive den 6 november 1992, och dess slutakt:

Artikel 1

Artiklarna 5 och 6

Slutakten, del I

Slutakten, del II, förklaring nr 2

Slutakten, del III

11.	Protokoll, undertecknat Luxemburg den 19 december 1996, om Konungariket Danmarks anslutning till avtalet om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknat i Schengen den 14 juni 1985, samt den förklaring som bilagts detta protokoll.

12.

Följande bestämmelser i avtalet, undertecknat i Luxemburg den 19 december 1996, om Konungariket Danmarks anslutning till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknad i Schengen den 19 juni 1990, i dess slutakt och i tillhörande förklaringar:

Artikel 1

Artiklarna 7 och 8

Slutakten, del I

Slutakten, del II, förklaring nr 2

Slutakten, del III

Förklaring av ministrarna och statssekreterarna

13.	Protokoll, undertecknat i Luxemburg den 19 december 1996, om Republiken Finlands regerings anslutning till avtalet om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknat i Schengen den 14 juni 1985, samt den förklaring som bilagts detta protokoll.

14.

Följande bestämmelser i avtalet, undertecknat i Luxemburg den 19 december 1996, om Republiken Finlands anslutning till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknad i Schengen den 19 juni 1990, i dess slutakt och i tillhörande förklaring:

Artikel 1

Artiklarna 6 och 7

Slutakten, del I

Slutakten, del II, förklaring nr 2

Slutakten, del III, utom förklaringen avseende Åland

Förklaring av ministrarna och statssekreterarna

15.	Protokoll, undertecknat i Luxemburg den 19 december 1996, om Konungariket Sveriges regerings anslutning till avtalet om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknat i Schengen den 14 juni 1985, samt den förklaring som bilagts detta protokoll.

16.

Följande bestämmelser i avtalet, undertecknat i Luxemburg den 19 december 1996, om Konungariket Sveriges anslutning till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, undertecknad i Schengen den 19 juni 1990, i dess slutakt och i tillhörande förklaring:

Artikel 1

Artiklarna 6 och 7

Slutakten, del I

Slutakten, del II, förklaring nr 2

Slutakten, del III

Förklaring av ministrarna och statssekreterarna

DEL 3

A. Följande beslut av Verkställande kommittén:

SCH/Com-ex (93) 10

14.12.1993

Bekräftelse av ministrarnas och statssekreterarnas förklaringar av den 19 juni 1992 och den 30 juni 1993 om ikraftträdande

SCH/Com-ex (93) 14

14.12.1993

Förbättring av det praktiska samarbetet mellan rättsliga myndigheter för att bekämpa narkotikahandel

SCH/Com-ex (93) 21

14.12.1993

Förlängning av den enhetliga viseringen

SCH/Com-ex (93) 24

14.12.1993

Gemensamma förfaranden för återkallande av eller förkortning av giltighetstiden för den enhetliga viseringen

SCH/Com-ex (94) 1 rev. 2

26.4.1994

Anpassningsåtgärder för att avlägsna hinder vid gränsövergångar för passage av de inre gränserna

SCH/Com-ex (94) 15 rev.

21.11.1994

Införande av ett datoriserat samrådsförfarande för de centrala myndigheter som avses i artikel 17.2 i Schengenkonventionen

SCH/Com-ex (94) 16 rev.

21.11.1994

Gemensamma in- och utresestämplar

SCH/Com-ex (94) 17 rev. 4

22.12.1994

Införande och tillämpning av Schengensystemet på flygplatser

SCH/Com-ex (94) 25

22.12.1994

Utbyte av statistik om utfärdande av enhetliga viseringar

SCH/Com-ex (94) 28 rev.

22.12.1994

Certifikat enligt artikel 75 för transport av narkotika och psykotropa ämnen

SCH/Com-ex (94) 29 rev. 2

22.12.1994

Ikraftträdande av konventionen av den 19 juni 1990 om tillämpning av Schengenavtalet

SCH/Com-ex (95) PV 1 rev.

(point 8)

Gemensam politik på viseringsområdet

SCH/Com-ex (95) 20 rev. 2

20.12.1995

Godkännande av dokument SCH/I (95) 40 rev. 6 om förfarandet för tillämpning av artikel 2.2 i konventionen

SCH/Com-ex (95) 21

20.12.1995

Snabbt utbyte mellan Schengenmedlemsstaterna av statistiska och konkreta uppgifter om eventuella problem vid de yttre gränserna

SCH/Com-ex (96) 13 rev.

27.6.1996

Principer för utfärdande av Schengenviseringar i förbindelse med artikel 30.1 a i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet

SCH/Com-ex (97) 39 rev.

15.12.1997

Vägledande principer för bevis och indicier inom ramen för återtagandeavtal mellan Schengenländerna

SCH/Com-ex (98) 1 rev. 2

21.4.1998

Arbetsgruppens verksamhetsrapport

SCH/Com-ex (98) 12

21.4.1998

Utbyte av statistik om utfärdade viseringar

SCH/Com-ex (98) 18 rev.

23.6.1998

Åtgärder mot medlemsstater som orsakar problem när det gäller utfärdande av handlingar som möjliggör avlägsnande från Schengenområdet

ÅTERTAGANDE – VISERING

SCH/Com-ex (98) 19

23.6.1998

Monaco

VISERING – YTTRE GRÄNSER – SIS

SCH/Com-ex (98) 21

23.6.1998

Påförande av stämpel i viseringssökandes pass

VISERING

SCH/Com-ex (98) 26 def

16.9.1998

Inrättande av en ständig kommitté för utvärdering och tillämpning av Schengenregelverket

SCH/Com-ex (98) 29 rev.

23.6.1998

Generalklausul som omfattar alla tekniska bestämmelser i Schengenregelverket

SCH/Com-ex (98) 35 rev. 2

16.9.1998

Översändande av den gemensamma handboken till kandidatländerna

SCH/Com-ex (98) 37 def 2

27.10.1998

Antagande av åtgärder för att bekämpa olaglig invandring

SCH/Com-ex (98) 51 rev. 3

16.12.1998

Gränsöverskridande polissamarbete för att förebygga och avslöja straffbara handlingar

SCH/Com-ex (98) 52

16.12.1998

Handbok om gränsöverskridande polissamarbete

SCH/Com-ex (98) 56

16.12.1998

Handbok om handlingar som kan förses med visering

SCH/Com-ex (98) 57

16.12.1998

Införande av ett harmoniserat formulär för inbjudningar, åtagandeförklaringar och bevis för bostad

SCH/Com-ex (98) 59 rev.

16.12.1998

Samordnade insatser av dokumentrådgivare

SCH/Com-ex (99) 1 rev. 2

28.4.1999

Schengen och narkotikasituationen

SCH/Com-ex (99) 5

28.4.1999

Uppdatering av Sirenehandboken

SCH/Com-ex (99) 6

28.4.1999

Regelverket på området för telekommunikation

SCH/Com-ex (99) 7 rev. 2

28.4.1999

Kontaktpersoner

SCH/Com-ex (99) 8 rev. 2

28.4.1999

Ersättning till uppgiftslämnare och infiltratörer

SCH/Com-ex (99) 10

28.4.1999

Olaglig vapenhandel

SCH/Com-ex (99) 13

28.4.1999

Antagande av nya versioner av den gemensamma handboken och de gemensamma konsulära anvisningarna och upphävande av de tidigare versionerna

SCH/Com-ex (99) 14

28.4.1999

Handbok om handlingar som kan förses med visering

SCH/Com-ex (99) 18

28.4.1999

Förbättrat polissamarbete för att förebygga och avslöja straffbara handlingar

B. Följande förklaringar av Verkställande kommittén:

Förklaring	Föremål
SCH/Com-ex (96) förkl. 5 18.4.1996	Definition av begreppet ”utlänning”
SCH/Com-ex (96) förkl. 6 rev. 2 26.6.1996	Förklaring om utlämning
SCH/Com-ex (97) förkl. 13 rev. 2 21.4.1996	Bortförande av underåriga

C. Följande beslut av Centralgruppen:

Beslut

Föremål

SCH/C (98) 117

27.10.1998

Antagande av åtgärder för bekämpning av olaglig invandring

SCH/C (99) 25

22.3.1999

Allmänna principer för ersättning till uppgiftslämnare och infiltratörer

BILAGA B

(Artikel 2.2)

Schweiz ska tillämpa innehållet i följande rättsakter från den dag som fastställts av rådet i enlighet med artikel 15.

Om en konvention eller ett protokoll som omfattas av en rättsakt som markerats med en asterisk nedan ännu inte har trätt i kraft denna dag för alla stater som är medlemmar i Europeiska unionen när den berörda rättsakten antas, ska Schweiz tillämpa innehållet i de relevanta bestämmelserna i dessa instrument först från och med den dag då konventionen eller protokollet i fråga är i kraft för samtliga av de ovan nämnda medlemsstaterna.

—

Rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen (EGT L 256, 13.9.1991, s. 51) och kommissionens rekommendation 93/216/EEG av den 25 februari 1993 om det europeiska skjutvapenpasset (EGT L 93, 17.4.1993, s. 39), ändrad genom kommissionens rekommendation 96/129/EG av den 12 januari 1996 (EGT L 30, 8.2.1996, s. 47)

—

Rådets förordning (EG) nr 1683/95 av den 29 maj 1995 om en enhetlig utformning av visumhandlingar (EGT L 164, 14.7.1995, s. 1), ändrad genom rådets förordning nr 334/2002 av den 18 februari 2002 (EGT L 53, 23.2.2002, s. 7); kommissionens beslut av den 7 februari 1996 och kommissionens beslut av den 3 juni 2002 om kompletterande tekniska specifikationer för en enhetlig utformning av visumhandlingar (ej offentliggjorda)

—	Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31)

—	Rådets akt av den 29 maj 2000 om att i enlighet med artikel 34 i fördraget om Europeiska unionen upprätta konventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater (bestämmelserna som avses i artikel 2.1 i konventionen) (EGT C 197, 12.7.2000, s. 1) *

—

Rådets beslut 2000/586/RIF av den 28 september 2000 om inrättande av ett förfarande för ändring av artikel 40.4 och 40.5, artikel 41.7 och artikel 65.2 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna (EGT L 248, 3.10.2000, s. 1)

—	Rådets beslut 2000/645/EG av den 17 oktober 2000 om rättelse i Schengenregelverket enligt Verkställande Schengenkommitténs beslut SCH/Com-ex (94) 15 rev (EGT L 272, 25.10.2000, s. 24)

—

Rådets förordning (EG) nr 539/2001 av den 15 mars 2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav (EGT L 81, 21.3.2001, s. 1), ändrad genom rådets förordning (EG) nr 2414/2001 av den 7 december 2001 (EGT L 327, 12.12.2001, s. 1) och rådets förordning (EG) nr 453/2003 av den 6 mars 2003 (EGT L 69, 13.3.2003, s. 10)

—	Rådets beslut 2001/329/EG av den 24 april 2001 om uppdatering av del VI och bilagorna 3, 6 och 13 i de gemensamma konsulära anvisningarna samt av bilagorna 5a, 6a och 8 i den gemensamma handboken (EGT L 116, 26.4.2001, s. 32)

—	Rådets förordning (EG) nr 1091/2001 av den 28 maj 2001 om fri rörlighet med en visering för längre vistelse (EGT L 150, 6.6.2001, s. 4)

—

Rådets beslut 2001/420/EG av den 28 maj 2001 om anpassning av delarna V och VI samt bilaga 13 i de gemensamma konsulära anvisningarna och bilaga 6 a i den gemensamma handboken vad gäller viseringar för längre vistelse med samma giltighet som viseringar för kortare vistelse (EGT L 150, 6.6.2001, s. 47)

—

Rådets direktiv 2001/40/EG av den 28 maj 2001 om ömsesidigt erkännande av beslut om avvisning eller utvisning av medborgare i tredje land (EGT L 149, 2.6.2001, s. 34) och rådets beslut 2004/191/EG av den 23 februari 2004 om fastställande av kriterier och närmare föreskrifter för ersättning för finansiella obalanser som uppstår till följd av tillämpningen av direktiv 2001/40/EG om ömsesidigt erkännande av beslut om avvisning eller utvisning av medborgare i tredje land (EUT L 60, 27.2.2004, s. 55)

—	Rådets direktiv 2001/51/EG av den 28 juni 2001 om komplettering av bestämmelserna i artikel 26 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 (EGT L 187, 10.7.2001, s. 45)

—

Rådets akt av den 16 oktober 2001 om att i enlighet med artikel 34 i fördraget om Europeiska unionen upprätta protokollet till konventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater (bestämmelsen som avses i artikel 15 i protokollet) (EGT C 326, 21.11.2001, s. 1)*

—	Rådets förordning (EG) nr 2424/2001 av den 6 december 2001 om utvecklingen av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (EGT L 328, 13.12.2001, s. 4)

—	Rådets beslut 2001/886/RIF av den 6 december 2001 om utvecklingen av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (EGT L 328, 13.12.2001, s. 1)

—	Rådets beslut 2002/44/EG av den 20 december 2001 om ändring av del VII i och bilaga 12 till de gemensamma konsulära anvisningarna samt av bilaga 14a till den gemensamma handboken (EGT L 20, 23.1.2002, s. 5)

—

Rådets förordning (EG) nr 333/2002 av den 18 februari 2002 om fastställande av en enhetlig modell för blad för påförande av visering som utfärdas av medlemsstaterna för personer som innehar resehandlingar som inte erkänns av den medlemsstat som utfärdar bladet (EGT L 53, 23.2.2002, s. 4) och kommissionens beslut av den 12 augusti 2002 med tekniska specifikationer för den enhetliga modellen för påförande av visering som utfärdas av medlemsstaterna för personer som innehar resehandlingar som inte erkänns av den medlemsstat som utfärdar bladet (ej offentliggjort)

—	Rådets beslut 2002/352/EG av den 25 april 2002 om översyn av den gemensamma handboken (EGT L 123, 9.5.2002, s. 47)

—	Rådets beslut 2002/354/EG av den 25 april 2002 om anpassning av del III och upprättande av bilaga 16 till de gemensamma konsulära anvisningarna (EGT L 123, 9.5.2002, s. 50)

—

Rådets förordning (EG) nr 1030/2002 av den 13 juni 2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland (EGT L 157, 15.6.2002, s. 1) och kommissionens beslut av den 14 augusti 2002 med tekniska specifikationer för den enhetliga utformningen av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland (ej offentliggjord)

—	Rådets beslut 2002/585/EG av den 12 juli 2002 om anpassning av delarna III och VIII i de gemensamma konsulära anvisningarna (EGT L 187, 16.7.2002, s. 44)

—	Rådets beslut 2002/586/EG av den 12 juli 2002 om anpassning av del VI i de gemensamma konsulära anvisningarna (EGT L 187, 16.7.2002, s. 48)

—	Rådets beslut 2002/587/EG av den 12 juli 2002 om översyn av den gemensamma handboken (EGT L 187, 16.7.2002, s. 50)

—	Rådets rambeslut 2002/946/RIF av den 28 november 2002 om förstärkning av den straffrättsliga ramen för att förhindra hjälp till olaglig inresa, transitering och vistelse (EGT L 328, 5.12.2002, s. 1)

—	Rådets direktiv 2002/90/EG av den 28 november 2002 om definition av hjälp till olaglig inresa, transitering och vistelse (EGT L 328, 5.12.2002, s. 17)

—	Rådets förordning (EG) nr 415/2003 av den 27 februari 2003 om utfärdandet av viseringar vid gränsen, inbegripet till sjömän i transit (EGT L 64, 7.3.2003, s. 1)

—

De bestämmelser i 1995 års konvention om ett förenklat förfarande för utlämning mellan Europeiska unionens medlemsstater (EGT C 78, 30.3.1995, s. 2) och i 1996 års konvention om utlämning mellan Europeiska unionens medlemsstater (EGT C 313, 23.10.1996, s. 12) som det hänvisas till i rådets beslut 2003/169/RIF av den 27 februari 2003 om fastställande av vilka bestämmelser i 1995 års konvention om ett förenklat förfarande för utlämning mellan Europeiska unionens medlemsstater och 1996 års konvention om utlämning mellan Europeiska unionens medlemsstater som utgör en utveckling av Schengenregelverket enligt avtalet om Republiken Islands och Konungariket Norges associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EGT L 67, 12.3.2003, s. 25)*

—	Rådets beslut 2003/170/RIF av den 27 februari 2003 om gemensamt utnyttjande av sambandsmän som är utsända av medlemsstaternas brottsbekämpande organ (utom artikel 8) (EUT L 67, 12.3.2003, s. 27)

—	Rådets förordning (EG) nr 693/2003 av den 14 april 2003 om införande av ett särskilt dokument för förenklad transitering (FTD) och ett dokument för förenklad järnvägstransitering (FRTD) och om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna och den gemensamma handboken (EUT L 99, 17.4.2003, s. 8)

—	Rådets förordning (EG) nr 694/2003 av den 14 april 2003 om en enhetlig utformning av de dokument för förenklad transitering (FTD) och dokument för förenklad järnvägstransitering (FRTD) som det föreskrivs om i förordning (EG) nr 693/2003 (EUT L 99, 17.4.2003, s. 15)

—	Rådets beslut 2003/454/EG av den 13 juni 2003 om ändring av bilaga 12 till de gemensamma konsulära anvisningarna och bilaga 14 a till den gemensamma handboken vad gäller viseringsavgifter (EUT L 152, 20.6.2003, s. 82)

—	Rådets förordning (EG) nr 1295/2003 av den 15 juli 2003 om åtgärder för att förenkla viseringsansökningar och utfärdande av visering för de medlemmar i den olympiska familjen som deltar i Olympiska spelen eller Paralympiska spelen 2004 i Aten (EUT L 183, 22.7.2003, s. 1)

—	Rådets beslut 2003/585/EG av den 28 juli 2003 om ändring av bilaga 2 förteckning A till de gemensamma konsulära anvisningarna och bilaga 5 förteckning A till den gemensamma handboken vad gäller viseringskrav för innehavare av pakistanska diplomatpass (EUT L 198, 6.8.2003, s. 13)

—	Rådets beslut 2003/586/EG av den 28 juli 2003 om ändring av bilaga 3 del I till de gemensamma konsulära anvisningarna och bilaga 5a del I till den gemensamma handboken vad gäller tredjelandsmedborgare som omfattas av viseringskrav på flygplatser (EUT L 198, 6.8.2003, s. 15)

—	Rådets beslut 2003/725/RIF av den 2 oktober 2003 om ändring av bestämmelserna i artikel 40.1 och 40.7 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna (EUT L 260, 11.10.2003, s. 37)

—	Rådets direktiv 2003/110/EG av den 25 november 2003 om bistånd vid transitering i samband med återsändande med flyg (EUT L 321, 6.12.2003, s. 26)

—	Rådets beslut 2004/14/EG av den 22 december 2003 om ändring av tredje stycket (Grundläggande kriterier för prövning av ansökan) i del V av Gemensamma konsulära anvisningarna (EUT L 5, 9.1.2004, s. 74)

—	Rådets beslut 2004/15/EG av den 22 december 2003 om ändring av punkt 1.2 i del II av de gemensamma konsulära anvisningarna och om upprättande av en ny bilaga till dessa anvisningar (EUT L 5, 9.1.2004, s. 76)

—

Rådets beslut 2004/17/EG av den 22 december 2003 om ändring av del V punkt 1.4 i de gemensamma konsulära anvisningarna och del I punkt 4.1.2 i den gemensamma handboken om att införa kravet på innehav av medicinsk reseförsäkring som en av de handlingar som krävs för utfärdande av en enhetlig visering för inresa (EUT L 5, 9.1.2004, s. 79)

—	Rådets förordning (EG) nr 377/2004 av den 19 februari 2004 om inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring (EUT L 64, 2.3.2004, s. 1)

—	Rådets beslut 2004/466/EG av den 29 april 2004 om ändring av den gemensamma handboken för att införa åtgärder för riktade gränskontroller av minderåriga med medföljande vuxen (EUT L 157, 30.4.2004, s. 136)

—	Rättelse till rådets beslut 2004/466/EG av den 29 april 2004 om ändring av den gemensamma handboken för att införa åtgärder för riktade gränskontroller av minderåriga med medföljande vuxen (EUT L 195, 2.6.2004, s. 44)

—	Rådets förordning (EG) nr 871/2004 av den 29 april 2004 om införande av ett antal nya funktioner för Schengens informationssystem bland annat i kampen mot terrorism (EUT L 162, 30.4.2004, s. 29)

—	Rådets direktiv 2004/82/EG av den 29 april 2004 om skyldighet för transportörer att lämna uppgifter om passagerare (EUT L 261, 6.8.2004, s. 24)

—	Rådets beslut 2004/573/EG av den 29 april 2004 om organisation av gemensamma flygningar för återsändande från två eller flera medlemsstaters territorium av tredjelandsmedborgare vilka omfattas av enskilda beslut om återsändande (EUT L 261, 6.8.2004, s. 28)

—	Rådets beslut 2004/574/EG av den 29 april 2004 om ändring av den gemensamma handboken (EUT L 261, 6.8.2004, s. 36)

—	Rådets beslut 2004/581/EG av den 29 april 2004 om fastställande av minimibeteckningar på skyltar vid gränsövergångsställen vid de yttre gränserna (EUT L 261, 6.8.2004, s. 119)

—	Rådets beslut 2004/512/EG av den 8 juni 2004 om inrättande av Informationssystemet för viseringar (VIS) (EUT L 213, 15.6.2004, s. 5)

SLUTAKT

De befullmäktigade ombuden har antagit nedan angivna förklaringar som bifogas denna slutakt:

1.	Gemensam förklaring av de avtalsslutande parterna om parlamentariskt samråd.

2.	Gemensam förklaring av de avtalsslutande parterna om yttre förbindelser.

3.	Gemensam förklaring av de avtalsslutande parterna om artikel 23.7 i konventionen av den 29 maj 2000 om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater.

De befullmäktigade ombuden har även tagit hänsyn till nedan angivna förklaringar som bifogats denna slutakt:

1.	Förklaring av Schweiz om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål.

2.	Förklaring av Schweiz om artikel 7.2 b om fristen för godtagande av förändringar i Schengenregelverket.

3.	Förklaring av Schweiz om tillämpningen av den europeiska konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål och den europeiska utlämningskonventionen.

4.	Förklaring av kommissionen om överlämnandet av förslag.

5.	Förklaring av kommissionen om de kommittéer som ska bistå kommissionen när den utövar sina genomförandebefogenheter.

Hecho en Luxemburgo, el veintiséis de octubre de dos mil cuatro.

V Lucemburku dne dvacátého šestého října dva tisíce čtyři.

Udfærdiget i Luxembourg den seksogtyvende oktober to tusind og fire.

Geschehen zu Luxemburg am sechsundzwanzigsten Oktober zweitausendvier.

Kahe tuhande neljanda aasta oktoobrikuu kahekümne kuuendal päeval Luxembourgis.

Έγινε στo Λουξεμβούργο, στις είκοσι έξι Οκτωβρίου δύο χιλιάδες τέσσερα.

Done at Luxembourg on the twenty-sixth day of October in the year two thousand and four.

Fait à Luxembourg, le vingt-six octobre deux mille quatre.

Fatto a Lussemburgo, addì ventisei ottobre duemilaquattro.

Luksemburgā, divi tūkstoši ceturtā gada divdesmit sestajā oktobrī.

Priimta du tūkstančiai ketvirtų metų spalio dvidešimt šeštą dieną Liuksemburge.

Kelt Luxembourgban, a kettőezer-negyedik év október havának huszonhatodik napján.

Magħmula fil-Lussemburgu fis-sitta u għoxrin jum ta' Ottubru tas-sena elfejn u erbgħa.

Gedaan te Luxemburg, de zesentwintigste oktober tweeduizend vier.

Sporządzono w Luksemburgu dnia dwudziestego szóstego października roku dwa tysiące czwartego.

Feito no Luxemburgo, em vinte e seis de Outubro de dois mil e quatro.

V Luxemburgu dvadsiateho šiesteho októbra dvetisícštyri.

V Luxembourgu, dne šestindvajsetega oktobra leta dva tisoč štiri.

Tehty Luxemburgissa kahdentenakymmenentenäkuudentena päivänä lokakuuta vuonna kaksituhattaneljä.

Som skedde i Luxemburg den tjugosjätte oktober tjugohundrafyra.

Por la Unión Europea

Za Evropskou unii

For Den Europæiske Union

Für die Europäische Union

Euroopa Liidu nimel

Για την Ευρωπαϊκή Ένωση

For the European Union

Pour l'Union européenne

Per l'Unione europea

Eiropas Savienības vārdā

Europos Sąjungos vardu

az Európai Unió részéről

Għall-Unjoni Ewropea

Voor de Europese Unie

W imieniu Unii Europejskiej

Pela União Europeia

Za Európsku úniu

Za Evropsko unijo

Euroopan unionin puolesta

På Europeiska unionens vägnar

Por la Comunidad Europea

Za Evropské společenství

For Det Europæiske Fællesskab

Für die Europäische Gemeinschaft

Euroopa Ühenduse nimel

Για την Ευρωπαϊκή Κοινότητα

For the European Community

Pour la Communauté européenne

Per la Comunità europea

Eiropas Kopienas vārdā

Europos bendrijos vardu

az Európai Közösség részéről

Għall-Komunità Ewropea

Voor de Europese Gemeenschap

W imieniu Wspólnoty Europejskiej

Pela Comunidade Europeia

Za Európske spoločenstvo

Za Evropsko skupnost

Euroopan yhteisön puolesta

På Europeiska gemenskapens vägnar

Für die Schweizerische Eidgenossenschaft

Pour la Confédération suisse

Per la Confederazione svizzera

GEMENSAMMA FÖRKLARINGAR AV DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA

GEMENSAM FÖRKLARING AV DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA OM PARLAMENTARISKT SAMRÅD

De avtalsslutande parterna anser att frågor rörande detta avtal bör diskuteras i möten mellan Europaparlamentet och det schweiziska parlamentet.

GEMENSAM FÖRKLARING AV DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA OM YTTRE FÖRBINDELSER

De avtalsslutande parterna är överens om att Europeiska gemenskapen ska uppmuntra tredjeländer och internationella organisationer med vilka den har ingått avtal inom ett område med anknytning till Schengensamarbetet att ingå liknande avtal med Schweiziska edsförbundet, utan att det påverkar Schweiziska edsförbundets behörighet att ingå sådana avtal.

GEMENSAM FÖRKLARING AV DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA OM ARTIKEL 23.7 I KONVENTIONEN AV DEN 29 MAJ 2000 OM ÖMSESIDIG RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÅL MELLAN EUROPEISKA UNIONENS MEDLEMSSTATER

Med förbehåll för bestämmelserna i artikel 23.1 c i konventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater är de avtalsslutande parterna överens om att Schweiz, om den berörda medlemsstaten inte har fått den berörda personens samtycke, i enskilda fall kan kräva att personuppgifter inte får användas för de ändamål som avses i artikel 23.1 a-b i denna konvention utan Schweiz föregående samtycke i samband med förfaranden där Schweiz hade kunnat neka eller begränsa översändandet eller användningen av personuppgifter i enlighet med denna konvention eller de instrument som avses i artikel 1 i denna.

Om Schweiz i ett enskilt fall skulle vägra att ge sitt medgivande efter en begäran från en medlemsstat i enlighet med ovan nämnda bestämmelser, ska Schweiz motivera sitt beslut skriftligen.

ÖVRIGA FÖRKLARINGAR

FÖRKLARING AV SCHWEIZ OM ÖMSESIDIG RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÅL

Schweiz förklarar att avgöranden angående överträdelser av lagstiftningen på området för direkt beskattning, som lagförs av schweiziska myndigheter, inte vid tidpunkten för detta avtals ikraftträdande kan överklagas till domstol med behörighet i brottmål.

FÖRKLARING AV SCHWEIZ OM ARTIKEL 7.2 B

om fristen för godtagande av förändringar i Schengenregelverket

Den maximala fristen på två år enligt artikel 7.2 b avser såväl godtagandet som genomförandet av rättsakten eller åtgärder. Följande faser omfattas:

—	Den förberedande fasen.

—	Det parlamentariska förfarandet.

—	Fristen för folkomröstning (100 dagar från det officiella offentliggörandet av rättsakten).

—	I förekommande fall folkomröstning (organisation och omröstning).

Förbundsrådet ska genast underrätta rådet och kommissionen efter avlutandet av var och en av dessa faser.

Förbundsrådet åtar sig att använda alla medel som står till dess förfogande för att se till att de olika faserna som nämns ovan genomförs så snabbt som möjligt.

FÖRKLARING AV SCHWEIZ OM TILLÄMPNINGEN AV DEN EUROPEISKA KONVENTIONEN OM INBÖRDES RÄTTSHJÄLP I BROTTMÅL OCH DEN EUROPEISKA UTLÄMNINGSKONVENTIONEN

Schweiz åtar sig att inte åberopa sina reservationer och förklaringar i samband med ratificeringen av den europeiska utlämningskonventionen av den 13 december 1957 och den europeiska konventionen av den 20 april 1959 om inbördes rättshjälp i brottmål, i den utsträckning det skulle vara oförenligt med detta avtal.

FÖRKLARING AV EUROPEISKA KOMMISSIONEN OM ÖVERLÄMNANDET AV FÖRSLAG

När kommissionen överlämnar förslag angående detta avtal till Europeiska unionens råd och Europaparlamentet ska den översända kopior av dessa förslag till Schweiz.

FÖRKLARING AV EUROPEISKA KOMMISSIONEN OM DE KOMMITTÉER SOM SKA BISTÅ KOMMISSIONEN NÄR DEN UTÖVAR SINA GENOMFÖRANDEBEFOGENHETER

Utöver den kommitté som inrättas genom artikel 31 i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, utgörs de kommittéer som bistår kommissionen när den utövar sina genomförandebefogenheter när det gäller genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket för närvarande av

—	den kommitté som inrättas genom artikel 6 i rådets förordning (EG) nr 1683/95 av den 29 maj 1995 om en enhetlig utformning av visumhandlingar (”visumkommittén”), och

—

den kommitté som inrättas genom artikel 5 i rådets beslut av den 6 december 2001 (2001/886/RIF) och genom artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 2424/2001 av den 6 december 2001, som båda är instrument inom ramen för utvecklingen av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (”SIS II-kommittén”).

AVTAL

i form av skriftväxling mellan Europeiska unionens råd och Schweiziska edsförbundet om de kommittéer som bistår Europeiska kommissionen i utövandet av dess verkställande befogenheter

Rådet hänvisar till förhandlingarna om avtalet om att associera Schweiziska edsförbundet (nedan kallat Schweiz) till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och har noterat Schweiz begäran att, som ett uttryck för dess medverkan i beslutsfattandet på de områden som omfattas av avtalet och för att få avtalet att fungera bättre, fullt ut bli associerat till arbetet i de kommittéer som bistår Europeiska kommissionen i utövandet av dess verkställande befogenheter.

Rådet noterar att det i framtiden, när sådana förfaranden kommer att tillämpas på de områden som omfattas av avtalet, verkligen kommer att finnas behov av att associera Schweiziska edsförbundet till dessa kommittéers arbete, också för att se till att avtalsförfarandena har tillämpats på de berörda rättsakterna eller åtgärderna så att dessa kan bli bindande för Schweiz.

Europeiska gemenskapen åtar sig att förhandla om lämpliga arrangemang för att associera Schweiz till dessa kommittéers arbete.

I fråga om Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, gäller följande:

—

Europeiska kommissionen ska se till Schweiz experter deltar i så stor utsträckning som möjligt, om det skulle uppkomma en fråga om tillämpningen av Schengenregelverket och uteslutande för denna fråga, i förberedandet av utkast till åtgärder som sedermera ska läggas fram för den kommitté, inrättad genom artikel 31 i detta direktiv, som bistår kommissionen vid utövandet av dess genomförandebefogenheter. När kommissionen utarbetar sina förslag ska den således samråda med Schweiz experter på samma grund som med experterna från medlemsstaterna.

—

Schweiz kan, i enlighet med artikel 29.2 andra stycket i direktivet, utse en person som företräder övervakningskommittén eller de myndigheter som Schweiz har utsett att delta med observatörsstatus, utan rösträtt, vid mötena med arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter. Dessa företrädare ska delta på inbjudan då en viss punkt på dagordningen rör tillämpningen av Schengenregelverket, och då endast med avseende på denna punkt.

Jag vore tacksam om Ni kunde meddela mig huruvida Er regering samtycker till detta.

Med utmärkt högaktning.

Tack för Er skrivelse av den…, som hade följande lydelse:

”Rådet hänvisar till förhandlingarna om avtalet om att associera Schweiziska edsförbundet (nedan kallat Schweiz) till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och har noterat Schweiz begäran att, som ett uttryck för dess medverkan i beslutsfattandet på de områden som omfattas av avtalet och för att få avtalet att fungera bättre, fullt ut bli associerat till arbetet i de kommittéer som bistår Europeiska kommissionen i utövandet av dess verkställande befogenheter.

Rådet noterar att det i framtiden, när sådana förfaranden kommer att tillämpas på de områden som omfattas av avtalet, verkligen kommer att finnas behov av att associera Schweiz till dessa kommittéers arbete, också för att se till att avtalsförfarandena har tillämpats på de berörda rättsakterna eller åtgärderna så att dessa kan bli bindande för Schweiz.

Europeiska gemenskapen åtar sig att förhandla om lämpliga arrangemang för att associera Schweiz till dessa kommittéers arbete.

—

Europeiska kommissionen ska se till Schweiz experter deltar i så stor utsträckning som möjligt, om det skulle uppkomma en fråga om tillämpningen av Schengenregelverket och uteslutande för denna fråga, i förberedandet av utkast till åtgärder som sedermera ska läggas fram för den kommitté, inrättad genom artikel 31 i detta direktiv, som bistår kommissionen vid utövandet av dess genomförandebefogenheter. När kommissionens utarbetar sina förslag ska den således samråda med Schweiziska edsförbundets experter på samma grund som med experterna från medlemsstaterna.

—

Jag vore tacksam om Ni kunde meddela mig huruvida Er regering samtycker till detta.”

Jag har glädjen att meddela att Schweiz förbundsråd har godkänt ovan nämnda arrangemang.

Högaktningsfullt

GEMENSAM FÖRKLARING OM GEMENSAMMA MÖTEN I DE GEMENSAMMA KOMMITTÉERNA

Delegationerna som företräder Europeiska unionens medlemsstaters regeringar,

Europeiska kommissionens delegation,

delegationerna som företräder Republiken Islands och Konungariket Norges regeringar, och

delegationen som företräder Schweiziska edsförbundet,

—

har beslutat att gemensamt organisera mötena i de gemensamma kommittéer som inrättades genom å ena sidan avtalet om Islands och Norges associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, å andra sidan avtalet om Schweiz associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, oavsett nivå på mötet,

—

noterar att gemensamma möten kräver praktiska arrangemang för ordförandeskapet vid dessa möten när ordförandeskapet ska innehas av de associerade länderna i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket eller avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket,

—

noterar de associerade ländernas önskan att, när så är nödvändigt, avträda sitt ordförandeskap och låta ordförandeskapet rotera mellan sig i alfabetisk ordning från det att avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket träder i kraft.

		ISSN 1725-2628
Europeiska unionens officiella tidning		L 53

Svensk utgåva	Lagstiftning	51 årgången 27 februari 2008

Innehållsförteckning		II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt	Sida
		BESLUT
		Rådet
		2008/146/EG
	*	Rådets beslut av den 28 januari 2008 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket	1
		2008/147/EG
	*	Rådets beslut av den 28 januari 2008 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Schweiz	3
		Avtal mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Schweiz	5
	*	Information om ikraftträdandet av avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, samt om avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som skall ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Schweiz	18
		2008/148/EG
	*	Rådets beslut av den 22 mars 2007 om ingående av ett avtal genom skriftväxling som redovisar samförståndet om förnyelse och ändring av avtalet om internationellt samarbete om forsknings- och utvecklingsverksamhet på området för intelligenta tillverkningssystem (IMS) mellan Europeiska gemenskapen och Amerikas förenta stater, Australien, Kanada, Eftaländerna Norge och Schweiz, Sydkorea och Japan	19
		Avtal i form av skriftväxling som redovisar samförståndet om förnyelse och ändring av avtalet om internationellt samarbete om forsknings- och utvecklingsverksamhet på området för intelligenta tillverkningssystem (IMS) mellan Europeiska gemenskapen och Amerikas förenta stater, Australien, Kanada, Eftaländerna Norge och Schweiz, Sydkorea och Japan	21
	*	Information om ikraftträdandet av ett avtal genom skriftväxling som redovisar samförståndet om förnyelse och ändring av avtalet om internationellt samarbete om forsknings- och utvecklingsverksamhet på området för intelligenta tillverkningssystem (IMS) mellan Europeiska gemenskapen och Amerikas förenta stater, Australien, Kanada, Eftaländerna Norge och Schweiz, Sydkorea och Japan	49

	III Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen
	RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN
	2008/149/RIF
*	Rådets beslut av den 28 januari 2008 om ingående på Europeiska unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket	50
	Avtal mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket	52