I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

21.2.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 46/1

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 146/2008

av den 14 februari 2008

om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, samt om ändring av förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 37.2 tredje stycket,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1), och

av följande skäl:

(1)

Erfarenheten har visat att det är nödvändigt att fastställa ett visst mått av tolerans för mindre överträdelser av tvärvillkoren när sådana överträdelser inte är så allvarliga, omfattande eller varaktiga att det är befogat att omedelbart minska de direktstöd som ska betalas ut. Varje sådan toleransåtgärd som vidtas bör emellertid bli föremål för en lämplig uppföljning från den behöriga nationella myndighetens sida till dess att överträdelsen har upphört. Minskningar av belopp av direktstöd som redan inledningsvis är mycket små kan vidare visa sig vara betungande jämfört med den eventuella avskräckande effekt som uppnås. Det bör därför fastställas ett lämpligt tröskelvärde under vilket medlemsstaterna själva får besluta att inte göra en minskning, under förutsättning att åtgärder för att se till att jordbrukaren upphör med de konstaterade överträdelserna vidtas av den behöriga nationella myndigheten.

(2)

Enligt artikel 44.3 i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 (2) måste jordbrukaren kunna förfoga över skiften motsvarande de stödberättigande hektaren under minst tio månader. Erfarenheten har visat att detta villkor riskerar att hindra att marknaden för jordbruksmark fungerar och att det leder till omfattande administrativt arbete för de berörda jordbrukarna och förvaltningarna. För att garantera att dubbla ansökningar inte görs för samma mark bör det dock fastställas vid vilket datum jordbrukarna ska kunna förfoga över skiftena. Medlemsstaterna bör fastställa detta datum, vilket inte bör vara senare än det datum som angetts för ändring av stödansökan. Samma bestämmelse bör också tillämpas för de medlemsstater som tillämpar systemet för enhetlig arealersättning.

(3)

Till följd av att den period under vilken jordbrukaren ska kunna förfoga över de skiften som motsvarar de stödberättigande hektaren minskas till en enda dag för både systemet med samlat gårdsstöd och systemet för enhetlig arealersättning bör bestämmelserna om vem som ska ansvara för att tvärvillkoren följs klargöras, särskilt i samband med överföring av mark under kalenderåret. Det bör därför klargöras att den jordbrukare som lämnar in en stödansökan ansvarar gentemot den behöriga myndigheten för varje försummelse att uppfylla tvärvillkorskraven under hela det aktuella kalenderåret för all jordbruksmark som anges i stödansökan. Detta bör inte utesluta privaträttsliga arrangemang mellan den berörda jordbrukaren och den person till eller från vilken jordbruksmarken har överförts.

(4)

Enligt artikel 71h i förordning (EG) nr 1782/2003 får de nya medlemsstaterna i den mening som avses i artikel 2 g i samma förordning inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd föreskriva olika enhetsvärden för rättigheter som ska fördelas till jordbrukarna för hektar som enligt uppgift avseende den 30 juni 2003 bestod av gräsmark, permanent betesmark och för varje annat stödberättigande hektar; för Bulgariens och Rumäniens vidkommande gäller datumet den 30 juni 2005. De nya medlemsstaterna har infört ett identifieringssystem för jordbruksskiften i enlighet med artikel 20 i den förordningen. På grund av tekniska svårigheter vid övergången till detta identifieringssystem kan emellertid uppgifter rörande vissa skiften som existerade 2003 ha återgetts felaktigt. För att möjligheten att fastställa olika enhetsvärden ska kunna genomföras smidigt bör dagen för identifiering av skiftena justeras till den 30 juni 2006. För Bulgarien och Rumänien bör dock dagen för identifiering av skiftena vara den 1 januari 2008. Artikel 71h i förordning (EG) nr 1782/2003 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

Erfarenheten har även visat att inrättandet av den administrativa infrastruktur som behövs för förvaltningen av de föreskrivna verksamhetskrav som ingår i systemet med tvärvillkor innebär betydande administrativt arbete. En infasningsperiod på tre år för de föreskrivna verksamhetskraven i de nya medlemsstater som tillämpar systemet för enhetlig arealersättning, motsvarande den infasningsperiod som tillämpas i gemenskapen i dess sammansättning den 30 april 2004 i enlighet med den tidsplan som fastställs i bilaga III till förordning (EG) nr 1782/2003, skulle underlätta införande och ett smidigt genomförande av de föreskrivna verksamhetskraven. Denna infasningsperiod bör vara möjlig även om den nya medlemsstaten beslutar att tillämpa direktstöd i full utsträckning före den sista dagen för tillämpning av systemet för enhetlig arealersättning. Artikel 143b.6 i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 och artikel 51.3 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (3) bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)

I artikel 143b.10 och 11 i förordning (EG) nr 1782/2003 finns bestämmelser om de nya medlemsstaternas övergång från systemet för enhetlig arealersättning till systemet med samlat gårdsstöd. Enligt dessa bestämmelser krävs att kommissionen förhandsgodkänner en ny medlemsstats beslut om att införa systemet med samlat gårdsstöd efter att ha undersökt i vilken mån den nya medlemsstaten är redo för detta. Detta förhandsgodkännande är inte längre nödvändigt, eftersom nästan alla direktstöd är frikopplade och eftersom såväl systemet med enhetlig arealersättning som systemet med samlat gårdsstöd är frikopplade och är arealersättningar som i stort sett fungerar på samma sätt som det integrerade systemet, i synnerhet systemet för identifiering av skiften. Dessa bestämmelser bör därför utgå. När artikel 143b.10 och 11 utgår medför detta en konsekvensändring av artikel 143b.9. Den bestämmelsen bör därför också ändras.

(7)

I tabell 2 i bilaga XII till förordning (EG) nr 1782/2003 fastställs de totala beloppen för det kompletterande nationella direktstöd som ska betalas ut i Cypern där systemet för enhetlig arealersättning tillämpas fram till och med 2008. Eftersom fristen för tillämpning av systemet för enhetlig arealersättning har förlängts enligt rådets förordning (EG) nr 2012/2006 (4), måste det fastställas totalbelopp som ska betalas ut i Cypern där systemet för enhetlig arealersättning tillämpas under 2009 och 2010.

(8)	De nya medlemsstater som har beslutat att tillämpa systemet med samlat gårdsstöd har valt att införa det från och med 2007. Därför bör ändringen av artikel 71h i förordning (EG) nr 1782/2003 tillämpas på dessa nya medlemsstater från och med den tidpunkten.

(9)

Ett antal av de bestämmelser som ändras genom denna förordning, i synnerhet måttet av tolerans för mindre överträdelser, tillämpningen av minskningar under ett visst tröskelvärde, fastställandet av den tidpunkt vid vilken jordbrukaren ska kunna förfoga över marken för att vara berättigad för stöd, både inom systemet med samlat gårdsstöd och inom systemet för enhetlig arealersättning, och den infasningsperiod som beviljas medlemsstater som tillämpar systemet för enhetlig arealersättning för att fullt ut uppfylla de krav som är kopplade till tvärvillkor inom deras territorium, skulle resultera i gynnsammare regler för de berörda jordbrukarna än nu gällande regler. En retroaktiv tillämpning av sådana bestämmelser bör inte kränka principen om rättslig säkerhet för de berörda ekonomiska aktörerna. Detta gäller även den ändrade bestämmelsen i artikel 71h i förordning (EG) nr 1782/2003. Bestämmelserna angående jordbrukarnas ansvar för överträdelser i samband med överlåtelse av jordbruksmark bör dock gälla från och med den 1 april 2008 för att ge berörda jordbrukare tillräcklig rättslig säkerhet samtidigt som man säkerställer en effektiv tillämpning av dessa bestämmelser under 2008.

(10)	Förordningarna (EG) nr 1782/2003 och (EG) nr 1698/2005 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 1782/2003 ska ändras på följande sätt:

Artikel 6 ska ändras på följande sätt:

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. I de fall då det förekommer överträdelser av de föreskrivna verksamhetskraven eller villkoren för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden vid någon tidpunkt under ett visst kalenderår (nedan kallat det aktuella kalenderåret) och överträdelsen i fråga beror på en åtgärd eller försummelse som direkt kan tillskrivas den jordbrukare som lämnade in stödansökan det aktuella kalenderåret, ska det sammanlagda direktstöd som med tillämpning av artiklarna 10 och 11 ska betalas ut till jordbrukaren minskas eller dras in i enlighet med de närmare bestämmelser som anges i artikel 7.

Första stycket ska också tillämpas när överträdelsen i fråga beror på en åtgärd eller försummelse som direkt kan tillskrivas den person till eller från vilken jordbruksmarken har överförts.

Vid tillämpning av första och andra stycket för år 2008 ska kalenderåret motsvara perioden 1 april–31 december 2008.

I denna punkt avses med överföring alla typer av transaktioner genom vilka den överlåtande parten upphör att förfoga över jordbruksmarken.”

Följande punkt ska läggas till:

”3. Utan hinder av punkt 1 och i överensstämmelse med de villkor som anges i de närmare bestämmelserna i artikel 7.1 får medlemsstaterna besluta att inte göra någon minskning eller företa någon uteslutning från stöd som avser högst 100 EUR per jordbrukare och per kalenderår.

När en medlemsstat beslutar att inte utnyttja det alternativ som avses i första stycket, ska den behöriga myndigheten under det följande året vidta de åtgärder som krävs för att se till att jordbrukaren upphör med de konstaterade överträdelserna. Jordbrukaren ska informeras om konstaterandet och de korrigeringsåtgärder som ska vidtas.”

I artikel 7.2 ska följande stycken läggas till:

”I välgrundade fall får medlemsstaterna besluta att ingen minskning ska göras när en överträdelse, med hänsyn till dess allvarlighet, omfattning och varaktighet, kan betraktas som en mindre överträdelse. Överträdelser som innebär en direkt risk för människors och djurs hälsa får emellertid inte betraktas som mindre överträdelser.

Om jordbrukaren inte har vidtagit omedelbara korrigeringsåtgärder som gör slut på den konstaterade överträdelsen, ska den behöriga myndigheten vidta nödvändiga åtgärder som, där så är lämpligt, kan begränsas till en administrativ kontroll, för att se till att jordbrukaren upphör med den konstaterade överträdelsen. Den konstaterade mindre överträdelsen och den korrigeringsåtgärd som ska vidtas ska meddelas jordbrukaren.”

I artikel 44.3 ska andra meningen ersättas med följande:

”Utom vid force majeure eller exceptionella omständigheter ska jordbrukaren kunna förfoga över dessa skiften det datum som har fastställts av medlemsstaten, vilket inte ska vara senare än det datum som har fastställts i medlemsstaten för ändring av stödansökan.”

Artikel 71h ska ersättas med följande:

”Artikel 71h

Gräsmark

De nya medlemsstaterna får enligt objektiva kriterier inom det regionala taket eller del av detta också fastställa olika enhetsvärden för rättigheter som ska fördelas till jordbrukarna enligt artikel 71f.1 för hektar som bestod av gräsmark enligt uppgift avseende den 30 juni 2006 och för varje annan stödberättigande hektar eller alternativt för hektar permanent betesmark enligt uppgift avseende den 30 juni 2006 och för varje annan stödberättigande hektar.

För Bulgarien och Rumänien ska dock uppgiften avse den 1 januari 2008.”

Artikel 143b ska ändras på följande sätt:

I punkt 5 ska följande stycke läggas till:

”Utom vid force majeure eller exceptionella omständigheter ska jordbrukaren kunna förfoga över de skiften som avses i första stycket det datum som har fastställts av medlemsstaten, vilket inte ska vara senare än det datum som har fastställts i medlemsstaten för ändring av stödansökan.”

I punkt 6 ska tredje stycket ersättas med följande:

”Från och med den 1 januari 2005 till och med den 31 december 2008 ska tillämpningen av artiklarna 3, 4, 6, 7 och 9 vara frivillig för de nya medlemsstaterna, i den mån dessa bestämmelser avser föreskrivna verksamhetskrav. Från och med den 1 januari 2009 ska en jordbrukare som får stöd enligt systemet för enhetlig arealersättning i dessa medlemsstater iaktta de föreskrivna verksamhetskrav som avses i bilaga III, i enlighet med följande tidsplan:

a)	Krav som avses i A i bilaga III ska gälla från och med den 1 januari 2009.

b)	Krav som avses i B i bilaga III ska gälla från och med den 1 januari 2011.

c)	Krav som avses i C i bilaga III ska gälla från och med den 1 januari 2011.

För Bulgarien och Rumänien ska tillämpningen av artiklarna 3, 4, 6, 7 och 9 emellertid vara frivillig till och med den 31 december 2011, i den mån dessa bestämmelser avser föreskrivna verksamhetskrav. Från och med den 1 januari 2012 ska en jordbrukare som får stöd enligt systemet för enhetlig arealersättning i dessa medlemsstater iaktta de föreskrivna verksamhetskrav som avses i bilaga III, i enlighet med följande tidsplan:

a)	Krav som avses i A i bilaga III ska gälla från och med den 1 januari 2012.

b)	Krav som avses i B i bilaga III ska gälla från och med den 1 januari 2014.

c)	Krav som avses i C i bilaga III ska gälla från och med den 1 januari 2014.

De nya medlemsstaterna får även tillämpa det alternativ som föreskrivs i det tredje stycket, om de beslutar att upphöra med tillämpningen av systemet för enhetlig arealersättning innan den tillämpningsperiod som föreskrivs i punkt 9 har löpt ut.”

c)	I punkt 9 ska den första meningen ersättas med följande: ”Systemet för enhetlig arealersättning ska vara tillgängligt för samtliga nya medlemsstater under en tillämpningsperiod som löper fram till utgången av 2010.”

d)	Punkterna 10 och 11 ska utgå.

6.	Bilaga XII ska ändras i enlighet med bilagan till denna förordning.

Artikel 2

I artikel 51.3 i förordning (EG) nr 1698/2005 ska andra stycket ersättas med följande:

”Undantaget enligt första stycket ska gälla till och med den 31 december 2008. Från och med den 1 januari 2009 ska en jordbrukare som får stöd enligt systemet för enhetlig arealersättning iaktta de föreskrivna verksamhetskrav som avses i bilaga III till förordning (EG) nr 1782/2003, i enlighet med följande tidsplan:

a)	Krav som avses i A i bilaga III ska gälla från och med den 1 januari 2009.

b)	Krav som avses i B i bilaga III ska gälla från och med den 1 januari 2011.

c)	Krav som avses i C i bilaga III ska gälla från och med den 1 januari 2011.

För Bulgarien och Rumänien ska tillämpningen av artiklarna 3, 4, 6, 7 och 9 i förordning (EG) nr 1782/2003 emellertid vara frivillig till och med den 31 december 2011, i den mån dessa bestämmelser avser föreskrivna verksamhetskrav. Från och med den 1 januari 2012 ska en jordbrukare som får stöd enligt systemet för enhetlig arealersättning iaktta de föreskrivna verksamhetskrav som avses i bilaga III till förordning (EG) nr 1782/2003, i enlighet med följande tidsplan:

a)	Krav som avses i A i bilaga III ska gälla från och med den 1 januari 2012.

b)	Krav som avses i B i bilaga III ska gälla från och med den 1 januari 2014.

c)	Krav som avses i C i bilaga III ska gälla från och med den 1 januari 2014.

De nya medlemsstaterna får även tillämpa det alternativ som föreskrivs i det andra stycket, om de beslutar att upphöra med tillämpningen av systemet för enhetlig arealersättning innan den tillämpningsperiod som föreskrivs i artikel 143b.9 i förordning (EG) nr 1782/2003 har löpt ut.”

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2008 med följande undantag:

a)	Artikel 1.1 a ska tillämpas från och med den 1 april 2008.

b)	Artikel 1.4 ska tillämpas från och med den 1 januari 2007.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 februari 2008.

På rådets vägnar

M. ZVER

Ordförande

(1) Yttrande av den 11 december 2007 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2) EUT L 270, 21.10.2003, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1276/2007 (EUT L 284, 30.10.2007, s. 11).

(3) EUT L 277, 21.10.2005, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2012/2006 (EUT L 384, 29.12.2006, s. 8).

(4) EUT L 384, 29.12.2006, s. 8.

BILAGA

I tabell 2 i bilaga XII till förordning (EG) nr 1782/2003 ska följande två kolumner läggas till:

”2009	2010
0	0
1 795 543	1 572 955
0	0
3 456 448	3 438 488
4 608 945	4 608 945
10 724 282	10 670 282
5 547 000	5 115 000
156 332	149 600
4 323 820	4 312 300
1 038 575	1 035 875
31 650 945	30 903 405”

21.2.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 46/11

RÅDETS DIREKTIV 2008/7/EG

av den 12 februari 2008

om indirekta skatter på kapitalanskaffning

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 93 och 94,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2), och

av följande skäl:

(1)	Innehållsmässiga ändringar av rådets direktiv 69/335/EEG av den 17 juli 1969 om indirekta skatter på kapitalanskaffning (3) har gjorts vid flera tillfällen (4). Eftersom nya ändringar ska göras, bör det av tydlighetsskäl omarbetas.

(2)

De indirekta skatterna på kapitalanskaffning ger upphov till diskriminering, dubbelbeskattning och olikheter som stör kapitalets fria rörlighet; här avses skatt på kapitaltillskott (skatt på tillskott av kapital till företag och bolag), stämpelskatt på värdepapper och skatt på ombildningar, oberoende av om detta innebär en ökning av kapitalet. Det samma gäller andra indirekta skatter med samma egenskaper som skatt på kapitaltillskott och stämpelskatt på värdepapper.

(3)	Det gynnar därför den inre marknaden att harmonisera lagstiftningen om indirekta skatter på kapitalanskaffning, så att de faktorer som kan snedvrida konkurrensen eller hindra kapitalets fria rörlighet i möjligaste mån undanröjs.

(4)	Skatt på kapitaltillskott har negativa ekonomiska effekter på företags ombildningar och utveckling. Sådana effekter är särskilt skadliga i den nuvarande ekonomiska situationen, när det är ytterst viktigt att prioritera investeringsstimulanser.

(5)	Bästa sättet att nå dessa mål är att avskaffa skatt på kapitaltillskott.

(6)

De förlorade skatteintäkter som ett omedelbart avskaffande skulle leda till är emellertid oacceptabla för medlemsstater som tar ut skatt på kapitaltillskott. Dessa medlemsstater bör därför ha möjlighet att fortsätta ta ut skatt på kapitaltillskott på alla eller vissa berörda transaktioner, under förutsättning att en enhetlig skattesats tillämpas i en och samma medlemsstat. När en medlemsstat väl valt att inte ta ut skatt på kapitaltillskott beträffande alla eller vissa transaktioner enligt detta direktiv, bör den inte kunna återinföra sådan beskattning.

(7)

I begreppet inre marknad ingår att ett företags eller bolags kapitalanskaffning på den inre marknaden inte bör beskattas mer än en gång. Om den medlemsstat som har beskattningsrätten inte tar ut skatt på kapitaltillskott beträffande alla eller vissa transaktioner enligt detta direktiv, bör alltså ingen annan medlemsstat ha rätt att beskatta transaktionerna i fråga.

(8)	Stränga villkor bör gälla för de situationer där medlemsstater fortsätter ta ut skatt på kapitaltillskott, särskilt beträffande undantag och nedsättningar.

(9)	Utöver skatt på kapitaltillskott bör inga andra indirekta skatter på kapitalanskaffning tas ut. I synnerhet bör stämpelskatt inte tas ut på värdepapper, oberoende av värdepapperens ursprung och oberoende av om de representerar ett bolags eget kapital eller dess främmande kapital.

(10)	Förteckningen över kapitalassociationer enligt direktiv 69/335/EEG är ofullständig och bör därför anpassas.

(11)

Eftersom målen för detta direktiv inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(12)	Skyldigheten att införliva detta direktiv med den nationella lagstiftningen bör begränsas till de bestämmelser som medför innehållsmässiga ändringar jämfört med de tidigare direktiven. Skyldigheten att införliva de bestämmelser som förblir oförändrade följer av de tidigare direktiven.

(13)	Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter när det gäller tidsfristerna för de direktivs införlivande med nationell lagstiftning som anges i bilaga II del B.

(14)	Med tanke på de skadliga effekterna av skatt på kapitalanskaffning bör kommissionen vart tredje år rapportera om hur detta direktiv fungerar med syftet att avskaffa denna skatt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Artikel 1

Syfte

Detta direktiv reglerar indirekt skatt på följande:

a)	Tillskott av kapital till kapitalassociationer.

b)	Ombildningar som rör kapitalassociationer.

c)	Emission av vissa värdepapper och obligationer.

Artikel 2

Kapitalassociationer

1. I detta direktiv avses med kapitalassociationer följande:

a)	Alla företag med någon av de former som anges i bilaga I.

b)	Alla företag, bolag, föreningar eller juridiska personer vars andelar i deras kapital eller tillgångar kan köpas och säljas på en fondbörs.

Alla företag, bolag, föreningar eller juridiska personer som bedriver verksamhet i vinstsyfte och vars delägare eller medlemmar har rätt att avyttra sina andelar till tredje part utan tillstånd i förväg och bara är ansvariga för företagens, bolagens, föreningarnas eller de juridiska personernas skulder i den utsträckning som motsvaras av deras andelar.

2. I detta direktiv ska varje annan typ av företag, bolag, förening eller juridisk person som bedriver verksamhet i vinstsyfte anses vara en kapitalassociation.

Artikel 3

Kapitaltillskott

I detta direktiv och om inte annat följer av artikel 4 ska följande transaktioner anses utgöra kapitaltillskott:

a)	Ett bildande av en kapitalassociation.

b)	En omvandling av ett företag eller bolag eller en förening eller juridisk person som inte är en kapitalassociation till en kapitalassociation.

c)	En ökning av en kapitalassociations kapital genom ett tillskott av varje slags tillgångar.

En ökning av en kapitalassociations tillgångar genom ett tillskott av varje slags tillgångar, varvid ersättningen inte utgörs av andelar i associationens kapital eller tillgångar utan av sådana rättigheter som delägare eller medlemmar har i associationen, exempelvis rösträtt, andel i vinsten eller andel i ett överskott efter en avveckling.

e)	En överföring från ett tredjeland till en medlemsstat av den centrala ledningen för en kapitalassociation vars säte är beläget i ett tredjeland.

f)	En överföring från ett tredjeland till en medlemsstat av sätet för en kapitalassociation vars centrala ledning är belägen i ett tredjeland.

g)	En ökning av en kapitalassociations kapital genom kapitalisering av vinster eller av permanenta eller tillfälliga reserver.

h)	En ökning av en kapitalassociations tillgångar genom att en delägare eller medlem tillhandahåller tjänster som inte innebär någon ökning av associationens kapital men som medför en ändring av rättigheter i associationen eller kan höja värdet på andelarna i associationen.

i)	Ett lån som tas upp av en kapitalassociation, om borgenären får rätt till en andel i associationens vinst.

j)	Ett lån som en kapitalassociation tar upp hos en delägare eller medlem eller dennes make/maka eller barn, eller hos tredje part om en säkerhet för det ställs av en delägare eller medlem, på villkor att sådana lån har samma funktion som en ökning av associationens kapital.

Artikel 4

Ombildningar

1. I detta direktiv ska följande typer av ombildningar inte anses utgöra kapitaltillskott:

En överföring av en eller flera kapitalassociationers samtliga tillgångar och skulder eller en eller flera verksamhetsgrenar till en eller flera kapitalassociationer som håller på att bildas eller som redan bildats, förutsatt att ersättningen för överföringen åtminstone delvis består av värdepapper som representerar kapital i den förvärvande associationen.

Ett förvärv, som görs av en kapitalassociation som håller på att bildas eller som redan bildats, av andelar som representerar en majoritet av rösträttigheterna i en annan kapitalassociation, förutsatt att ersättningen för de förvärvade andelarna åtminstone delvis består av värdepapper som representerar kapital i den förstnämnda associationen. Om en majoritet av rösträttigheterna uppnås genom två eller flera transaktioner ska endast den transaktion genom vilken röstmajoriteten uppnås samt efterföljande transaktioner anses utgöra ombildningar.

2. Ombildningar ska även innefatta överföring till ett kapitalbolag av alla tillgångar och skulder tillhöriga ett annat kapitalbolag som helt och hållet ägs av det förra bolaget.

KAPITEL II

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 5

Transaktioner som inte får omfattas av indirekta skatter

1. Medlemsstaterna får inte av kapitalassociationer ta ut någon som helst form av indirekt skatt på följande:

a)	Kapitaltillskott.

b)	Lån eller tillhandahållande av tjänster som utgör en del av ett kapitaltillskott.

c)	Registrering eller annan formalitet som krävs innan verksamhet inleds och som en kapitalassociation måste utföra till följd av dess företagsform.

En ändring av en kapitalassociations stiftelseurkund eller stadgar, särskilt följande:

i)	En omvandling av en kapitalassociation till en annan typ av kapitalassociation.

ii)	En överföring mellan medlemsstater av en kapitalassociations centrala ledning eller säte.

iii)	En ändring av en kapitalassociations verksamhetsföremål.

iv)	En förlängning av en kapitalassociations livslängd.

e)	De typer av ombildningar som avses i artikel 4.

2. Medlemsstaterna får inte ta ut någon som helst form av indirekt skatt på följande:

a)	Utfärdande, emission, börsnotering eller tillhandahållande på marknaden av eller handel med aktier, andelar eller andra värdepapper av samma typ, eller av certifikat som representerar sådana värdepapper, oavsett emittent.

Lån, inbegripet statsobligationer, som tas upp genom emission av obligationer eller andra överlåtbara värdepapper, oavsett emittent, eller formaliteter i samband därmed, eller utfärdande, emission, börsnotering eller tillhandahållande på marknaden av eller handel med sådana obligationer eller andra överlåtbara värdepapper.

Artikel 6

Avgifter och mervärdesskatt

1. Trots vad som sägs i artikel 5 får medlemsstaterna ta ut följande avgifter och skatter:

a)	Avgifter för överlåtelse av värdepapper, oavsett om de är av schablonkaraktär.

b)	Avgifter, inbegripet för registrering av mark, för överlåtelse till en kapitalassociation av verksamhet eller fast egendom belägen på deras territorium.

c)	Avgifter för överlåtelse av alla slags tillgångar till en kapitalassociation, i den mån tillgångarna överlåts för annan ersättning än andelar i associationen.

d)	Avgifter för utfärdande, registrering eller avslutande av inteckningar eller andra avgifter för mark eller annan egendom.

e)	Avgifter av vederlagskaraktär.

f)	Mervärdesskatt.

2. Det belopp som tas ut i form av avgifter och skatter enligt punkt 1 b–e får inte variera med hänsyn till huruvida en kapitalassociations centrala ledning eller säte befinner sig på den medlemsstats territorium som tar ut avgiften eller skatten. Dessa belopp får inte överskrida beloppen av de avgifter eller skatter som är tillämpliga på likadana transaktioner som äger rum inom den medlemsstat som tar ut dem.

KAPITEL III

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER

Artikel 7

Skatt på kapitaltillskott i vissa medlemsstater

1. Trots vad som sägs i artikel 5.1 a får en medlemsstat som per den 1 januari 2006 tog ut en skatt på tillskott av kapital till kapitalassociationer, nedan kallad skatt på kapitaltillskott, fortsätta att göra det förutsatt att bestämmelserna i artiklarna 8–14 iakttas.

2. Om en medlemsstat efter den 1 januari 2006 upphör med att ta ut en skatt på kapitaltillskott, får den inte återinföra en sådan skatt.

3. Om en medlemsstat efter den 1 januari 2006 upphör med att ta ut en skatt på kapitaltillskott enligt artikel 3 g–j, får den inte återinföra en sådan skatt på kapitaltillskott, trots vad som sägs i artikel 10.2.

4. Om en medlemsstat efter den 1 januari 2006 upphör med att ta ut en skatt på kapitaltillskott vid överföring av anläggningstillgångar eller rörelsekapital till en filial, får den inte återinföra en skatt på sådana kapitaltillskott, trots vad som sägs i artikel 10.4.

5. Om en medlemsstat efter den 1 januari 2006 medger undantag enligt artikel 13, får den därefter inte ta ut skatt på sådana kapitaltillskott.

Artikel 8

Skattesats för skatt på kapitaltillskott

1. Skatt på kapitaltillskott ska tas ut med en enhetlig skattesats.

2. Den skattesats som en medlemsstat tillämpar får inte överstiga den skattesats som den medlemsstaten tillämpade den 1 januari 2006.

Om medlemsstaten därefter sänker den tillämpliga skattesatsen, får den inte återinföra en högre skattesats.

3. Skattesatsen för skatt på kapitaltillskott får inte överstiga 1 %.

Artikel 9

Undantag för vissa företagsenheter

Vid beskattning av kapitaltillskott får medlemsstaterna anse att de företagsenheter som avses i artikel 2.2 inte är kapitalassociationer.

Artikel 10

Transaktioner för vilka skatt på kapitaltillskott tas ut och fördelning av beskattningsrätter

1. Om en medlemsstat i enlighet med artikel 7.1 fortsätter att ta ut skatt på kapitaltillskott ska de kapitaltillskott som avses i artikel 3 a–d omfattas av en sådan skatt, om kapitalassociationens centrala ledning är belägen i den medlemsstaten vid tidpunkten för kapitaltillskottet.

Medlemsstaten ska också låta de kapitaltillskott som avses i artikel 3 e och f omfattas av skatt på kapitaltillskott.

2. Om en medlemsstat fortsätter att ta ut skatt på kapitaltillskott får de kapitaltillskott som avses i artikel 3 g–j omfattas av en sådan skatt, om kapitalassociationens centrala ledning är belägen i den medlemsstaten vid tidpunkten för kapitaltillskottet.

3. Om en kapitalassociations centrala ledning är belägen i ett tredjeland och dess säte är beläget i en medlemsstat som fortsätter att ta ut skatt på kapitaltillskott, ska kapitaltillskott omfattas av skatt på kapitaltillskott i den medlemsstaten.

4. Om en kapitalassociations säte och centrala ledning är belägna i ett tredjeland, får en överföring av anläggningstillgångar eller rörelsekapital till en filial som är belägen i en medlemsstat som fortsätter att ta ut skatt på kapitaltillskott omfattas av en sådan skatt i den medlemsstaten.

Artikel 11

Beräkningsgrund för skatt på kapitaltillskott

1. Vid kapitaltillskott enligt artikel 3 a, c och d ska beräkningsgrunden för skatt på kapitaltillskott vara det faktiska värdet på de tillgångar av varje slag som delägarna eller medlemmarna skjuter till eller kommer att skjuta till, efter avdrag för övertagna skulder och associationens kostnader för varje kapitaltillskott.

Uttaget av skatt på kapitaltillskott får skjutas upp till dess att tillskottet har skett.

2. Vid kapitaltillskott enligt artikel 3 b, e och f ska beräkningsgrunden för skatt på kapitaltillskott vara det faktiska värdet på de tillgångar av varje slag som tillhör associationen vid tidpunkten för omvandlingen eller överföringen, efter avdrag för de skulder och kostnader som associationen ansvarar för vid den tidpunkten.

3. Vid kapitaltillskott enligt artikel 3 g ska beräkningsgrunden för skatt på kapitaltillskott vara ökningens nominella värde.

4. Vid kapitaltillskott enligt artikel 3 h ska beräkningsgrunden för skatt på kapitaltillskott vara det faktiska värdet på de tillhandahållna tjänsterna, efter avdrag för övertagna skulder och associationens kostnader för tillhandahållandet av tjänsterna.

5. Vid kapitaltillskott enligt artikel 3 i och j ska beräkningsgrunden för skatt på kapitaltillskott vara det upptagna lånets nominella belopp.

6. I de fall som avses i punkterna 1 och 2 får det faktiska värdet på de andelar i associationen som tilldelats eller tillhör varje delägare eller medlem användas som beräkningsgrund för skatt på kapitaltillskott, utom när tillskottet endast sker med kontanta medel.

Det belopp som utgör beräkningsgrund får under inga omständigheter understiga det nominella beloppet av de andelar i associationen som tilldelats eller tillhör varje delägare eller medlem.

Artikel 12

Undantag från beräkningsgrunden för skatt på kapitaltillskott

1. Vid en ökning av kapitalet får beräkningsgrunden för skatt på kapitaltillskott inte inkludera följande:

a)	Beloppet av de tillgångar tillhörande kapitalassociationen som hänförs till kapitalökningen och på vilka skatt på kapitaltillskott redan har tagits ut.

b)	Beloppet av de av kapitalassociationen upptagna lån som omvandlas till andelar i associationen och på vilka skatt på kapitaltillskott redan har tagits ut.

2. En medlemsstat får från beräkningsgrunden för skatt på kapitaltillskott undanta beloppet av det kapital som en delägare eller medlem med obegränsad ansvarighet för en kapitalassociations förpliktelser skjutit till samt en sådan delägares eller medlems andel i associationens tillgångar.

När en medlemsstat utövar denna befogenhet ska skatt på kapitaltillskott tas ut för varje transaktion som leder till att en delägares eller medlems ansvarighet begränsas till dennes andel i associationens kapital, i synnerhet när begränsningen av ansvarigheten är ett resultat av att kapitalassociationen omvandlas till en annan typ av kapitalassociation.

I samtliga sådana fall ska skatt på kapitaltillskott tas ut på värdet av de andelar i associationens tillgångar som tillhör delägare eller medlemmar med obegränsad ansvarighet för associationens förpliktelser.

3. Om en kapitalassociations kapital minskats till följd av förluster, får därefter vid kapitaltillskott enligt artikel 3 c den del av tillskottet som motsvarar kapitalminskningen undantas från beräkningsgrunden, om kapitaltillskottet görs inom fyra år efter kapitalminskningen.

Artikel 13

Undantag för kapitaltillskott till vissa kapitalassociationer

Medlemsstaterna får undanta kapitaltillskott till följande typer av kapitalassociationer från skatt på kapitaltillskott:

a)	Kapitalassociationer som tillhandahåller allmännyttiga tjänster, t.ex. offentliga transportföretag, hamnmyndigheter eller företag som levererar vatten, gas eller elektricitet, när statliga, regionala eller lokala myndigheter äger minst hälften av associationens kapital.

b)	Kapitalassociationer som i enlighet med sina stadgar och i praktiken endast bedriver direkt kulturell, social eller utbildningsrelaterad verksamhet eller hjälpverksamhet.

De medlemsstater som undantar sådana kapitaltillskott från skatt på kapitaltillskott ska också tillämpa undantaget i fråga på överföring av anläggningstillgångar eller rörelsekapital till en filial på dess territorium enligt artikel 10.4.

Artikel 14

Undantagsförfarande

Medlemsstaterna får låta vissa typer av kapitaltillskott eller kapitalassociationer omfattas av undantag eller nedsatta skattesatser för att uppnå en rättvis beskattning, för att uppnå sociala syften eller för att hantera särskilda situationer.

De medlemsstater som avser att vidta en sådan åtgärd ska i god tid hänskjuta frågan till kommissionen, med beaktande av tillämpningen av artikel 97 i fördraget.

KAPITEL IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 15

Genomförande

1. Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artiklarna 3, 4, 5, 7, 8, 12, 13 och 14 senast den 31 december 2008. De ska genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Bestämmelserna ska även inbegripa en uppgift om att hänvisningar i befintliga lagar och andra författningar till de direktiv som upphävs genom detta direktiv ska anses som hänvisningar till detta direktiv. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras och om hur uppgiften ska formuleras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 16

Upphävande

Direktiv 69/335/EEG, ändrat genom de direktiv som anges i bilaga II del A, ska upphöra att gälla den 1 januari 2009, dock utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter när det gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning av de direktiv som anges i bilaga II del B.

Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvisningar till detta direktiv och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga III.

Artikel 17

Översyn

Kommissionen ska vart tredje år rapportera till rådet om hur detta direktiv fungerar, särskilt med syftet att avskaffa skatt på kapitaltillskott. För att bistå kommissionen med översynen ska medlemsstaterna tillhandahålla kommissionen information om inkomster av skatt på kapitaltillskott.

Artikel 18

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artiklarna 1, 2, 6, 9, 10 och 11 ska tillämpas från och med den 1 januari 2009.

Artikel 19

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 12 februari 2008.

På rådets vägnar

A. BAJUK

Ordförande

(1) Yttrandet avgivet den 12 december 2007 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2) EUT C 126, 7.6.2007, s. 6.

(3) EGT L 249, 3.10.1969, s. 25. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2006/98/EG (EUT L 363, 20.12.2006, s. 129).

(4) Se bilaga II del A.

BILAGA I

FÖRTECKNING ÖVER FÖRETAG SOM AVSES I ARTIKEL 2.1 A

1.	Företag som bildats i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag (1).

Följande typer av företag enligt belgisk rättsordning:

i)	société anonyme/naamloze vennootschap

ii)	société en commandite par actions/commanditaire vennootschap op aandelen

iii)	société privée à responsabilité limitée/besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid

Följande typer av företag enligt bulgarisk rättsordning:

i)	”Акционерно дружество”

ii)	”Командитно дружество с акции”

iii)	”Дружество с ограничена отговорност”

Följande typer av företag enligt tjeckisk rättsordning:

i)	akciová společnost

ii)	komanditní společnost

iii)	společnost s ručením omezeným

Följande typer av företag enligt dansk rättsordning:

i)	aktieselskab

ii)	kommandit-aktieselskab

Följande typer av företag enligt tysk rättsordning:

i)	Aktiengesellschaft

ii)	Kommanditgesellschaft auf Aktien

iii)	Gesellschaft mit beschränkter Haftung

Följande typer av företag enligt estnisk rättsordning:

täisühing

ii)	usaldusühing

iii)

osaühing

iv)	aktsiaselts

v)	tulundusühistu

8.	Följande typer av företag enligt irländsk rättsordning: companies incorporated with limited liability.

Följande typer av företag enligt grekisk rättsordning:

i)	Ανώνυμος Εταιρία

ii)	Ετερόρρυθμος κατά μετοχάς Εταιρία

iii)	Εταιρία Περιωρισμένης Ευθύνης

10.

Följande typer av företag enligt spansk rättsordning:

i)	sociedad anónima

ii)	sociedad comanditaria por acciones

iii)	sociedad de responsabilidad limitada

11.

Följande typer av företag enligt fransk rättsordning:

i)	société anonyme

ii)	société en commandite par actions

iii)	société à responsabilité limitée

12.

Följande typer av företag enligt italiensk rättsordning:

i)	società per azioni

ii)	società in accomandita per azioni

iii)	società a responsabilità limitata

13.	Följande typer av företag enligt cypriotisk rättsordning: εταιρείες περιορισμένης ευθύνης.

14.	Följande typer av företag enligt lettisk rättsordning: kapitālsabiedrība.

15.

Följande typer av företag enligt litauisk rättsordning:

i)	akcinė bendrovė

ii)	uždaroji akcinė bendrovė

16.

Följande typer av företag enligt luxemburgsk rättsordning:

i)	société anonyme

ii)	société en commandite par actions

iii)	société à responsabilité limitée

17.

Följande typer av företag enligt ungersk rättsordning:

i)	részvénytársaság

ii)	korlátolt felelősségű társaság

18.

Följande typer av företag enligt maltesisk rättsordning:

i)	Kumpaniji ta’ Responsabilità Limitata

ii)	Soċjetajiet in akkomandita li l-kapital tagħhom jkun maqsum f’azzjonijiet

19.

Följande typer av företag enligt nederländsk rättsordning:

i)	naamloze vennootschap

ii)	besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid

iii)	open commanditaire vennootschap

20.

Följande typer av företag enligt österrikisk rättsordning:

i)	Aktiengesellschaft

ii)	Gesellschaft mit beschränkter Haftung

21.

Följande typer av företag enligt polsk rättsordning:

i)	spółka akcyjna

ii)	spółka z ograniczoną odpowiedzialnością

22.

Följande typer av företag enligt portugisisk rättsordning:

i)	sociedade anónima

ii)	sociedade em comandita por acções

iii)	sociedade por quotas

23.

Följande typer av företag enligt rumänsk rättsordning:

i)	”societăți în nume colectiv”

ii)	”societăți în comandită simplă”

iii)	”societăți pe acțiuni”

iv)	”societăți în comandită pe acțiuni”

v)	”societăți cu răspundere limitată”

24.

Följande typer av företag enligt slovensk rättsordning:

i)	delniška družba

ii)	komanditna delniška družba

iii)	družba z omejeno odgovornostjo

25.

Följande typer av företag enligt slovakisk rättsordning:

i)	akciová spoločnosť

ii)	spoločnosť s ručením obmedzeným

iii)	komanditná spoločnosť

26.

Följande typer av företag enligt finsk rättsordning:

i)	osakeyhtiö – aktiebolag

ii)	osuuskunta – andelslag

iii)	säästöpankki – sparbank

iv)	vakuutusyhtiö – försäkringsbolag

27.

Följande typer av företag enligt svensk rättsordning:

i)	aktiebolag

ii)	försäkringsaktiebolag

28.	Följande typer av företag enligt brittisk rättsordning: companies incorporated with limited liability.

(1) EGT L 294, 10.11.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).

BILAGA II

DEL A

Upphävt direktiv och dess ändringar

(enligt artikel 16 första stycket)

Rådets direktiv 69/335/EEG	(EGT L 249, 3.10.1969, s. 25)
Punkt VI.1 i bilaga I till anslutningsakten från 1972	(EGT L 73, 27.3.1972, s. 93)
Rådets direktiv 73/79/EEG	(EGT L 103, 18.4.1973, s. 13)
Rådets direktiv 73/80/EEG	(EGT L 103, 18.4.1973, s. 15)
Rådets direktiv 74/553/EEG	(EGT L 303, 13.11.1974, s. 9)
Punkt VI.1 i bilaga I till 1979 års anslutningsakt	(EGT L 291, 19.11.1979, s. 95)
Rådets direktiv 85/303/EEG	(EGT L 156, 15.6.1985, s. 23)
Punkt V.1 i bilaga I till 1985 års anslutningsakt	(EGT L 302, 15.11.1985, s. 167)
Punkt XI B I.1 i bilaga I till 1994 års anslutningsakt	(EGT C 241, 29.8.1994, s. 196)
Punkt 9.1 i bilaga II till 2003 års anslutningsakt	(EUT L 236, 23.9.2003, s. 555)

DEL B

Tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning

(enligt artikel 16 första stycket)

Direktiv	Tidsfrister för införlivande
Rådets direktiv 69/335/EEG	1 januari 1972
Rådets direktiv 73/79/EEG	—
Rådets direktiv 73/80/EEG	—
Rådets direktiv 74/553/EEG	—
Rådets direktiv 85/303/EEG	1 januari 1986

BILAGA III

Jämförelsetabell

Direktiv 69/335/EEG	Detta direktiv
Artikel 1	Artikel 7
—	Artikel 1
Artikel 2.1	Artikel 10.1 första stycket och artikel 10.2
Artikel 2.2	Artikel 10.3
Artikel 2.3	Artikel 10.4
Artikel 3.1 inledande orden	Artikel 2.1 inledande orden
Artikel 3.1 a	Artikel 2.1 a och Bilaga I
Artikel 3.1 b	Artikel 2.1 b
Artikel 3.1 c	Artikel 2.1 c
Artikel 3.2 första meningen	Artikel 2.2
Artikel 3.2 andra meningen	Artikel 9
Artikel 4.1 a–f	Artikel 3 a–f och artikel 10.1
Artikel 4.1 g och h	Artikel 5.1 d ii
Artikel 4.2 första stycket	Artikel 3 g–j, artikel 7.3 och artikel 10.2
Artikel 4.2 andra stycket	—
Artikel 4.3	Artikel 5.1 d
Artikel 5.1 a	Artikel 11.1
Artikel 5.1 b	Artikel 11.2
Artikel 5.1 c	Artikel 11.3
Artikel 5.1 d	Artikel 11.4
Artikel 5.1 e	Artikel 11.5
Artikel 5.2	Artikel 11.6
Artikel 5.3	Artikel 12.1
Artikel 6.1	Artikel 12.2 första stycket
Artikel 6.2	Artikel 12.2 andra och tredje stycket
Artikel 7.1 första och andra stycket	Artikel 4, artikel 5.1 e
Upphävd artikel 7.1 b	Artikel 4 a
Upphävd artikel 7.1 bb	Artikel 4 b
Artikel 7.1 tredje stycket	—
Artikel 7.2	Artiklarna 7 och 8
Artikel 7.3	Artikel 12.3
Artikel 8	Artikel 7.5 och artikel 13 första stycket
—	Artikel 13 andra stycket
Artikel 9	Artikel 14
Artikel 10	Artikel 5.1 a–c
Artikel 11	Artikel 5.2
Artikel 12	Artikel 6
Artikel 13	Artikel 15.1
Artikel 14	Artikel 15.2
—	Artikel 16
—	Artikel 17
Artikel 15	Artikel 18
Artikel 3.1 a	Bilaga I
—	Bilaga II
—	Bilaga III

II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

21.2.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 46/23

RÅDETS BESLUT

av den 28 januari 2008

om ingående av avtalet om sjötransport mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Folkrepubliken Kinas regering, å andra sidan

(2008/143/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 80.2 jämförd med artikel 300.2 första stycket första meningen och 300.3 första stycket,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1), och

av följande skäl:

(1)	Den 12 februari 1998 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar om ett avtal om sjötransport mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Folkrepubliken Kinas regering, å andra sidan (nedan kallat avtalet), samt fastställde förhandlingsdirektiv för detta.

(2)	Dessa förhandlingar har varit framgångsrika och avtalet paraferades av kommissionen den 12 december 2001.

(3)	Avtalet undertecknades i Bryssel den 6 december 2002, med förbehåll för senare ingående.

(4)

Ett protokoll om ändring av avtalet för att beakta Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen undertecknades i Peking den 5 september 2005.

(5)	I enlighet med artikel 6.2 i 2005 års anslutningsakt ska Bulgarien och Rumänien ansluta sig till avtalet genom ett protokoll mellan rådet och Folkrepubliken Kina.

(6)	De nödvändiga konstitutionella och institutionella förfarandena har avslutats och avtalet bör därför godkännas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Avtalet om sjötransport mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Folkrepubliken Kinas regering, å andra sidan, godkänns härmed på gemenskapens vägnar.

Texten till avtalet (2) åtföljer detta beslut.

Artikel 2

Rådets ordförande ska, på Europeiska gemenskapens och dess medlemsstaters vägnar, göra den anmälan som anges i artikel 15.2 i avtalet.

Utfärdat i Bryssel den 28 januari 2008.

På rådets vägnar

D. RUPEL

Ordförande

(1) Yttrandet avgivet den 2 september 2003 (EUT C 76 E, 25.3.2004, s. 102).

(2) Se sidan 25 i detta nummer av EUT.

AVTAL

om sjötransport mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Folkrepubliken Kinas regering, å andra sidan

KONUNGARIKET BELGIEN,

KONUNGARIKET DANMARK,

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND,

REPUBLIKEN GREKLAND,

KONUNGARIKET SPANIEN,

REPUBLIKEN FRANKRIKE,

IRLAND,

REPUBLIKEN ITALIEN,

STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG,

KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA,

REPUBLIKEN ÖSTERRIKE,

REPUBLIKEN PORTUGAL,

REPUBLIKEN FINLAND,

KONUNGARIKET SVERIGE OCH

FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,

parter i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, nedan kallade gemenskapens medlemsstater, och

EUROPEISKA GEMENSKAPEN,

nedan kallad gemenskapen,

å ena sidan, och

FOLKREPUBLIKEN KINAS REGERING,

nedan kallad Kina,

å andra sidan

SOM TAR HÄNSYN TILL avtalet om handelssamarbete och ekonomiskt samarbete mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Folkrepubliken Kina från maj 1985,

SOM TAR HÄNSYN TILL vikten av förbindelserna på sjöfartsområdet mellan gemenskapen och dess medlemsstater och Kina,

SOM ANSER att samarbete på sjöfartsområdet mellan parterna kommer vara gynnsamt för utvecklingen av handel och ekonomiska förbindelser mellan Kina och gemenskapen och dess medlemsstater,

SOM VILL ytterligare stärka och befästa förbindelserna, på grundval av jämlikhet och ömsesidig nytta, på området internationella sjötransporter,

SOM ERKÄNNER betydelsen av sjötransporttjänster och som ytterligare vill främja multimodala transporter som inbegriper ett transportled till sjöss, för att främja transportkedjans effektivitet,

SOM ERKÄNNER betydelsen av att ytterligare utveckla ett flexibelt och marknadsorienterat tillvägagångssätt liksom fördelarna för båda parternas ekonomiska aktörer med att kontrollera och bedriva sina egna internationella godstransporttjänster inom ramen för ett effektivt internationellt sjötransportsystem,

SOM BEAKTAR befintliga bilaterala sjöfartsavtal mellan gemenskapens medlemsstater och Kina,

SOM STÖDER multilaterala förhandlingar om sjötransporttjänster inom Världshandelsorganisationen,

KONUNGARIKET BELGIEN:

Isabelle DURANT

vice premiärminister och minister för rörlighet och transport

KONUNGARIKET DANMARK:

Bendt BENDTSEN

ekonomi- och näringsminister

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND:

Manfred STOLPE

förbundsminister för transport, byggande och bostadsfrågor

Wilhelm SCHÖNFELDER

ambassadör, ständig representant för Förbundsrepubliken Tyskland

REPUBLIKEN GREKLAND:

Georgios ANOMERITIS

minister för handelsflottan

KONUNGARIKET SPANIEN:

Francisco ÁLVAREZ-CASCOS FERNÁNDEZ

minister för ekonomisk utveckling

REPUBLIKEN FRANKRIKE:

Pierre SELLAL

ambassadör, Franska republikens ständiga representant

IRLAND:

Peter GUNNING

Irlands ställföreträdande ständiga representant

REPUBLIKEN ITALIEN:

Pietro LUNARDI

minister för infrastruktur och transport

STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG:

Henri GRETHEN

ekonomiminister och transportminister

KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA:

Roelf Hendrik de BOER

kommunikationsminister och minister för offentliga arbeten

REPUBLIKEN ÖSTERRIKE:

Mathias REICHHOLD

förbundsminister för transport, innovation och teknik

REPUBLIKEN PORTUGAL:

Luís Francisco VALENTE DE OLIVEIRA

minister för offentliga arbeten, transport och bostadsfrågor

REPUBLIKEN FINLAND:

Kimmo SASI

kommunikationsminister

KONUNGARIKET SVERIGE:

Ulrica MESSING

kommunikationsminister

FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND:

David JAMIESON

statssekreterare vid transportministeriet

EUROPEISKA GEMENSKAPEN:

Bendt BENDTSEN

ekonomi- och näringsminister för Konungariket Danmark

Europeiska unionens råds sittande ordförande

Loyola de PALACIO

vice ordförande för Europeiska gemenskapernas kommission

FOLKREPUBLIKEN KINAS REGERING:

Chunxian ZHANG

kommunikationsminister för Folkrepubliken Kina

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

Detta avtal syftar till att förbättra villkoren för godstransporter till sjöss till och från Kina, till och från gemenskapen liksom till och från gemenskapen och Kina, å ena sidan, och tredje land, å andra sidan, till förmån för ekonomiska aktörer. Det grundas på principerna om frihet att tillhandahålla sjötransporttjänster, oinskränkt tillgång till laster och tredjelandshandel, obegränsad tillgång till och icke-diskriminerande behandling vid utnyttjande av hamnar och stödtjänster, liksom när det gäller bedrivande av kommersiell verksamhet. Det omfattar alla aspekter av dörr-till-dörr-tjänster.

Artikel 2

Räckvidd

1. Detta avtal är tillämpligt på internationella godstransporter till sjöss och logistiska tjänster, även multimodala transporter som inbegriper ett transportled till sjöss, mellan hamnar i Kina och hamnar i gemenskapens medlemsstater, liksom internationella godstransporter till sjöss mellan hamnar i gemenskapens medlemsstater. Det är också tillämpligt på tredjelandshandel och förflyttning av utrustning såsom tomma containrar – som inte transporteras som gods mot betalning – mellan hamnar i Kina eller mellan hamnar i någon av gemenskapens medlemsstater.

Om fartyg från den ena parten går i trafik från en av den andra partens hamnar till en annan, eller från en hamn i någon av gemenskapens medlemsstater till en annan, för att lasta gods som ska transporteras till utlandet eller lossa gods från utlandet, ska detta anses vara ett led i internationell sjötransport.

Detta avtal ska inte tillämpas på ren inhemsk transport mellan hamnar i Kina eller mellan hamnar i någon av gemenskapens medlemsstater.

2. Detta avtal ska inte påverka tillämpningen av bilaterala sjöfartsavtal som ingåtts mellan Kina och gemenskapens medlemsstater när det gäller frågor som inte omfattas av detta avtal.

3. Detta avtal ska inte påverka rätten för tredje parts fartyg att bedriva gods- eller passagerartransporter mellan parternas hamnar eller mellan någon av parternas hamnar och en tredje parts hamnar.

Artikel 3

Definitioner

I detta avtal används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

internationella godstransporter till sjöss och logistiska tjänster: omfattar tillhandahållandet av internationella godstransporttjänster till sjöss, och därmed förbunden lasthantering, lagrings- och magasineringstjänster, tullklareringstjänster, containerterminaler och depåtjänster, i hamn eller på land, samt agent-, mäklar- och fraktspeditionstjänster.

b)	multimodala transporter: frakt av gods med hjälp av mer än ett transportmedel som inbegriper ett transportled till sjöss, och som omfattas av ett enda transportdokument.

agent- och mäklartjänster: verksamhet som utgörs av att i ett visst geografiskt område, som agent, företräda ett eller flera linjerederiers eller rederiers företagsintressen, i följande syfte:

—	Att marknadsföra och sälja sjötransporttjänster och därmed förbundna tjänster, från lämnande av offerter till fakturering, utfärdande av konossement för företagens räkning, upphandling av nödvändiga stödtjänster, förberedelser av dokumentation samt tillhandahållande av företagsinformation.

—	Att representera företagen när det gäller organiserande av fartygets hamnanlöp eller övertagande av last vid behov.

d)	fraktspeditionstjänster: verksamhet som utgörs av att organisera och övervaka sändningar för avlastarens räkning, genom upphandling av stödtjänster, förberedelser av dokumentation och tillhandahållande av företagsinformation.

rederi: ett företag som

i)	är etablerat i enlighet med offentlig rätt eller privaträtt i Kina, gemenskapen eller någon medlemsstat i gemenskapen,

ii)	har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet i Kina eller gemenskapen, och som

iii)	bedriver internationella sjötransporter med fartyg som det äger eller opererar.

Rederier som är etablerade utanför gemenskapen eller Kina och som kontrolleras av medborgare i någon av gemenskapens medlemsstater eller Kina, ska också omfattas av bestämmelserna i detta avtal, om deras fartyg är registrerade i den aktuella medlemsstaten eller i Kina, i enlighet med gällande lagstiftning.

f)	dotterbolag: ett företag som ägs av ett rederi och är en separat juridisk person.

g)	filial: ett driftsställe som ägs av ett rederi och som inte är en separat juridisk person.

h)	representationskontor: ett representationskontor för en parts rederi som är etablerat i den andra parten.

fartyg: ett handelsfartyg registrerat, i enlighet med Kinas, gemenskapens eller dess medlemsstaters lagar, i någon parts sjöfartsregister under den partens nationella flagg och som bedriver internationella sjötransporter, även fartyg som för tredje lands flagg, men som ägs eller opereras av ett rederi i Kina eller någon av gemenskapens medlemsstater. Detta begrepp omfattar dock inte örlogsfartyg eller andra fartyg i icke-kommersiell drift.

Artikel 4

Tillhandahållande av tjänster

1. Parterna ska fortsätta att garantera fartyg som för den andra partens flagg eller som opereras av den andra partens medborgare eller företag icke-diskriminerande behandling jämfört med den behandling som garanteras partens egna fartyg, när det gäller tillträde till hamnar, utnyttjande av infrastruktur och stödtjänster i dessa hamnar, liksom därmed förbundna avgifter, tullformaliteter och tilldelning av kajplatser samt möjligheter till lastning och lossning.

2. Parterna ska åta sig att på ett effektivt sätt tillämpa principen om obegränsat tillträde till den internationella sjöfartsmarknaden och sjöfartstrafiken på en icke-diskriminerande och kommersiell grund.

3. Vid tillämpningen av principerna i punkterna 1 och 2 ska parterna

a)	avstå från att införa lastdelningsbestämmmelser i framtida avtal med tredje land när det gäller sjötransporttjänster och, inom en rimlig tidsperiod, upphäva eventuella sådana bestämmelser som finns i tidigare bilaterala avtal,

b)	då detta avtal träder i kraft, upphäva alla ensidiga administrativa, tekniska eller andra åtgärder, som kan utgöra en indirekt begränsning och ha diskriminerande effekter på det fria tillhandahållandet av internationella sjötransporttjänster,

c)	då detta avtal träder i kraft, avstå från att genomföra administrativa, tekniska eller lagstiftningsmässiga åtgärder som kan ha diskriminerande effekter på den andra partens medborgare eller företag, när det gäller tillhandahållande av internationella sjötransporttjänster.

4. Varje part ska låta den andra partens rederier, på icke-diskriminerande grund och på villkor som avtalats mellan de berörda företagen, få tillgång till och kunna utnyttja matartrafik som bedrivs av rederier registrerade i förstnämnda part, för internationell last mellan hamnar i Kina eller mellan hamnar i någon av gemenskapens medlemsstater.

Artikel 5

Bedrivande av kommersiell verksamhet

När det gäller tillhandahållande av internationella godstransporttjänster till sjöss och logistiska tjänster, bland annat multimodala dörr-till-dörr transporter, ska varje part tillåta att den andra partens rederier etablerar helägda eller gemensamt ägda dotterföretag, filialer eller representationskontor, och att dotterföretag och filialer bedriver ekonomisk verksamhet, i enlighet med den förra partens lagar och andra författningar. Sådan verksamhet inbegriper, men är inte begränsad till, följande:

1.	Marknadsföring och försäljning av godstransporter samt fraktbokning.

2.	Upprättande, bekräftelse, hantering och utfärdande av konossement, bland annat vedertagna genomgångskonossement i internationell sjötransport, samt upprättande av dokumentation i form av transport- och tullhandlingar.

3.	Fastställande, insamling och överföring av fraktavgifter och andra avgifter som uppstår på grund av servicekontrakt eller frakttariffer.

4.	Förhandlingar om och undertecknande av servicekontrakt.

5.	Undertecknande av kontrakt för biltransporter, järnvägstransport, lasthantering och andra därmed förbundna stödtjänster.

6.	Angivelse och offentliggörande av frakttariffer.

7.	Deltagande i markningsföringsverksamhet i anslutning till sina tjänster.

8.	Ägande av den utrustning som krävs för den ekonomiska verksamheten.

9.	Tillhandahållande av företagsinformation via alla slags medier, inbegripet datoriserade informationssystem och elektroniskt datautbyte (om inte annat följer av icke-diskriminerande restriktioner beträffande telekommunikation).

10.	Etablering av samriskföretag tillsammans med lokalt etablerade mäklare och agenter för att bedriva närliggande verksamhet, till exempel organiserande av fartygets hamnanlöp eller omhändertagande av last för avtransport.

Artikel 6

Insyn

1. Båda parter ska, efter samråd och lämplig förhandsanmälan, omedelbart offentliggöra alla relevanta åtgärder med allmän räckvidd som hänför sig till eller påverkar tillämpningen av detta avtal.

2. När det offentliggörande som avses i punkt 1 inte är möjligt, ska informationen göras allmänt tillgänglig på annat sätt.

3. Parterna ska utan dröjsmål svara på den andra partens begäran om information om de åtgärder med allmän räckvidd som avses i punkt 1.

Artikel 7

Nationella bestämmelser

1. Parterna ska se till att alla åtgärder med allmän räckvidd som påverkar handeln på området internationella sjötransporttjänster förvaltas på ett rimligt, objektivt och opartiskt sätt.

2. I de fall godkännande krävs ska en parts behöriga myndigheter, inom rimlig tid efter det att en ansökan som anses vara fullständig enligt nationella lagar och andra författningar lämnats in, informera den sökande om det beslut som fattats angående ansökan. På sökandens begäran ska partens behöriga myndigheter, utan onödigt dröjsmål, lämna information om ansökans status.

3. För att säkerställa att åtgärder som avser tekniska normer samt tillståndskrav och -förfaranden inte utgör onödiga handelshinder, ska kraven grundas på objektiva, icke-diskriminerande och på förhand fastställda kriterier som är öppna för insyn, såsom kapacitet att tillhandahålla tjänsten, och när det gäller tillståndsförfaranden får de i sig inte utgöra en restriktion eller ett hinder för tillhandahållandet av tjänsten.

Artikel 8

Nyckelpersonal

Helägda eller gemensamt ägda dotterbolag, filialer eller representationskontor tillhörande den ena partens rederier som är etablerade i den andra parten ska, oavsett nationalitet, ha rätt att anställa nyckelpersonal, i enlighet med värdlandets gällande lagstiftning. Parterna ska underlätta för utländska arbetstagare att få arbetstillstånd och visum.

Artikel 9

Betalningar och kapitalrörelser

1. Inkomster för den ena partens medborgare eller företag från internationell sjötransport och multimodala transporter i den andra parten får regleras i fritt konvertibel valuta.

2. Inkomster från och utgifter för ekonomisk verksamhet som bedrivs av dotterbolag, filialer eller representationskontor tillhörande den ena partens rederier som är etablerade i den andra parten får regleras i värdlandets valuta. Återstoden efter ovannämnda rederiers, dotterbolags, filialers eller representationskontors betalning av lokala avgifter får fritt överföras till utlandet, till den växelkurs som banken tillämpar dagen för överföringen.

Artikel 10

Sjöfartssamarbete

För att främja utvecklingen av parternas sjöfartsindustri ska parterna uppmuntra sina behöriga myndigheter, rederier, hamnar, berörda forskningsorgan, universitet och högskolor att samarbeta, bland annat, men inte endast, när det gäller att

1.	utbyta åsikter om sin verksamhet inom ramen för internationella sjöfartsorganisationer,

2.	utarbeta och förbättra lagstiftning om sjötransporter och marknadsadministration,

3.	främja effektiva transporttjänster för internationell sjöfartshandel genom ett effektivt utnyttjande av parternas hamnar och flottor,

4.	garantera fartygssäkerhet och förebygga havsföroreningar,

5.	främja sjöfartsutbildning, framför allt utbildning av sjöfolk,

6.	utbyta personal, vetenskaplig information och teknik, samt

7.	förbättra sina insatser för att bekämpa sjöröveri och terrorism.

Artikel 11

Samråd och tvistlösning

1. Parterna ska införa lämpliga förfaranden för att säkerställa ett korrekt genomförande av detta avtal.

2. Om det uppstår tvister mellan parterna angående tolkningen eller tillämpningen av detta avtal, ska parternas behöriga myndigheter söka lösa tvisten genom samråd. Om det inte kan nås någon överenskommelse ska tvisten lösas på diplomatisk väg.

Artikel 12

Ändringar

Detta avtal får ändras genom en skriftlig överenskommelse mellan parterna, och ändringen kommer att träda i kraft i enlighet med de förfaranden som anges i artikel 15.2.

Artikel 13

Territoriell tillämpning

Detta avtal ska tillämpas, å ena sidan, på de territorier där fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen är tillämpligt och i enlighet med de villkor som fastställs i fördraget, och, å andra sidan, på Kinas territorium.

Artikel 14

Giltig text

Detta avtal är upprättat i två exemplar på danska, engelska, finska, franska, grekiska, italienska, nederländska, portugisiska, spanska, svenska, tyska och kinesiska, vilka alla texter är lika giltiga.

Artikel 15

Varaktighet och ikraftträdande

1. Detta avtal är ingånget för en period på fem år. Det ska automatiskt förlängas varje år såvida inte någon av parterna säger upp det skriftligen sex månader före den dag det löper ut.

2. Detta avtal ska godkännas av parterna enligt deras egna förfaranden.

Detta avtal träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter den dag då parterna till varandra anmält att de förfaranden som avses i första stycket är avslutade.

3. Om detta avtal på vissa punkter är mindre gynnsamt än befintliga bilaterala avtal som ingåtts mellan enskilda medlemsstater i gemenskapen och Kina, ska de mer gynnsamma bestämmelserna ha företräde utan att det påverkar gemenskapens skyldigheter och med hänsyn till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Detta avtals bestämmelser ska ersätta bestämmelserna i tidigare bilaterala avtal som ingåtts mellan gemenskapens medlemsstater och Kina, om sistnämnda bestämmelser antingen strider mot förstnämnda bestämmelser, utom när det gäller den situation som avses i föregående mening, eller är identiska. Bestämmelser i befintliga bilaterala avtal som inte omfattas av detta avtal ska fortsätta att tillämpas.

EN FE DE LO CUAL, los plenipotenciarios abajo firmantes suscriben el presente Acuerdo.

TIL BEKRÆFTELSE HERAF har undertegnede befuldmægtigede underskrevet denne aftale.

ZU URKUND DESSEN haben die unterzeichneten Bevollmächtigten dieses Abkommen unterzeichnet.

ΣΕ ΠΙΣΤΩΣΗ ΤΩΝ ΑΝΩΤΕΡΩ, οι υπογράφοντες πληρεξούσιοι έθεσαν την υπογραφή τους κάτω από την παρούσα συμφωνία.

IN WITNESS WHEREOF the undersigned Plenipotentiaries have signed this Agreement.

EN FOI DE QUOI, les plénipotentiaires soussignés ont apposé leur signature sur le présent accord.

IN FEDE DI CHE i Plenipotenziari sottoscritti hanno apposto le loro firme in calce al presente accordo.

TEN BLIJKE WAARVAN de, hiertoe naar behoren gemachtigde, ondergetekenden hun handtekening onder deze overeenkomst hebben gesteld.

EM FÉ DO QUE, os abaixo-assinados apuseram as suas assinaturas no presente Acordo.

TÄMÄN VAKUUDEKSI alla mainitut täysivaltaiset edustajat ovat allekirjoittaneet tämän sopimuksen.

TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat detta avtal.

Hecho en Bruselas, el seis de diciembre del dos mil dos.

Udfærdiget i Bruxelles den sjette december to tusind og to.

Geschehen zu Brüssel am sechsten Dezember zweitausendzwei.

'Εγινε στις Βρυξέλλες, στις έξι Δεκεμβρίου δύο χιλιάδες δύο.

Done at Brussels on the sixth day of December in the year two thousand and two.

Fait à Bruxelles, le six décembre deux mille deux.

Fatto a Bruxelles, addì sei dicembre duemiladue.

Gedaan te Brussel, de zesde december tweeduizendtwee.

Feito em Bruxelas, em seis de Dezembro de dois mil e dois.

Tehty Brysselissä kuudentena päivänä joulukuuta vuonna kaksituhattakaksi.

Som skedde i Bryssel den sjätte december tjugohundratvå.

Pour le Royaume de Belgique

Voor het Koninkrijk België

Für das Königreich Belgien

Cette signature engage également la Communauté française, la Communauté flamande, la Communauté germanophone, la Région wallonne, la Région flamande et la Région de Bruxelles-Capitale.

Deze handtekening verbindt eveneens de Vlaamse Gemeenschap, de Franse Gemeenschap, de Duitstalige Gemeenschap, het Vlaamse Gewest, het Waalse Gewest en het Brussels Hoofdstedelijk Gewest.

Diese Unterschrift bindet zugleich die Deutschsprachige Gemeinschaft, die Flämische Gemeinschaft, die Französische Gemeinschaft, die Wallonische Region, die Flämische Region und die Region Brüssel-Hauptstadt.

På Kongeriget Danmarks vegne

Für die Bundesrepublik Deutschland

Για την Ελληνική Δημοκρατία

Por el Reino de España

Pour la Republique française

Thar cheann Na hÉireann

For Ireland

Per la Repubblica italiana

Pour le Grand-Duché de Luxembourg

Voor het Koninkrijk der Nederlanden

Für die Republik Österreich

Pela República Portuguesa

Suomen tasavallan puolesta

För Konungariket Sverige

For the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland

Por la Comunidad Europea

For Det Europæiske Fællesskab

Für die Europäische Gemeinschaft

Για την Ευρωπαϊκή Κοινότητα

For the European Community

Pour la Communauté européenne

Per la Comunità europea

Voor de Europese Gemeenschap

Pela Comunidade Europeia

Euroopan yhteisön puolesta

På Europeiska gemenskapens vägnar

21.2.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 46/37

RÅDETS BESLUT

av den 28 januari 2008

om ingående av protokollet om ändring av avtalet om sjötransport mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Folkrepubliken Kina, å andra sidan, i syfte att beakta Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen

(2008/144/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 80.2 jämförd med artikel 300.2 första stycket första meningen och 300.3 första stycket,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1), och

av följande skäl:

(1)	Avtalet om sjötransport mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Folkrepubliken Kina, å andra sidan, (nedan kallat avtalet) undertecknades i Bryssel den 6 december 2002.

(2)

Ett protokoll om ändring av avtalet i syfte att beakta Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen undertecknades i Peking den 5 september 2005.

(3)	I enlighet med artikel 6.2 i 2005 års anslutningsakt ska Bulgarien och Rumänien ansluta sig till avtalet genom ett protokoll mellan rådet och Folkrepubliken Kina.

(4)	De nödvändiga konstitutionella och institutionella förfarandena har avslutats och protokollet bör därför godkännas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Enda artikel

1. Protokollet om ändring av avtalet om sjötransport mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Folkrepubliken Kina, å andra sidan, i syfte att beakta Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen godkänns härmed på gemenskapens vägnar.

Texten till protokollet (2) åtföljer detta beslut.

2. Rådets ordförande ska på Europeiska gemenskapens och dess medlemsstaters vägnar göra den anmälan som anges i artikel 3 i protokollet.

Utfärdat i Bryssel den 28 januari 2008.

På rådets vägnar

D. RUPEL

Ordförande

(1) Yttrandet avgivet den 5 juli 2005 (EUT C 157 E, 6.7.2006, s. 53).

(2) Se sidan 38 i detta nummer av EUT.

PROTOKOLL

om ändring av avtalet om sjötransport mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Folkrepubliken Kinas regering, å andra sidan

KONUNGARIKET BELGIEN,

REPUBLIKEN TJECKIEN,

KONUNGARIKET DANMARK,

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND,

REPUBLIKEN ESTLAND,

REPUBLIKEN GREKLAND,

KONUNGARIKET SPANIEN,

REPUBLIKEN FRANKRIKE,

IRLAND,

REPUBLIKEN ITALIEN,

REPUBLIKEN CYPERN,

REPUBLIKEN LETTLAND,

REPUBLIKEN LITAUEN,

STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG,

REPUBLIKEN UNGERN,

REPUBLIKEN MALTA,

KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA,

REPUBLIKEN ÖSTERRIKE,

REPUBLIKEN POLEN,

REPUBLIKEN PORTUGAL,

REPUBLIKEN SLOVENIEN,

REPUBLIKEN SLOVAKIEN,

REPUBLIKEN FINLAND,

KONUNGARIKET SVERIGE, OCH

FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,

nedan kallade medlemsstaterna, företrädda av Europeiska unionens råd,

samt

EUROPEISKA GEMENSKAPEN, nedan kallad gemenskapen, företrädd av Europeiska unionens råd,

å ena sidan, och

FOLKREPUBLIKEN KINAS REGERING,

å andra sidan,

SOM BEAKTAR Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen, och därmed till gemenskapen, den 1 maj 2004,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

Artikel 1

Republiken Tjeckien, Republiken Estland, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Ungern, Republiken Malta, Republiken Polen, Republiken Slovenien och Republiken Slovakien ska vara parter i avtalet om sjötransport mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Folkrepubliken Kinas regering, å andra sidan, vilket undertecknades i Bryssel den 6 december 2002 (nedan kallat avtalet).

Artikel 2

Avtalstexterna på estniska, lettiska, litauiska, maltesiska, polska, slovakiska, slovenska, tjeckiska och ungerska språken, vilka åtföljer detta protokoll, ska vara giltiga på samma villkor som de andra språkversionerna av avtalet som upprättats i enlighet med artikel 14 i avtalet.

Artikel 3

Detta protokoll ska godkännas av de avtalsslutande parterna i enlighet med deras egna förfaranden. Det ska träda i kraft samma dag som avtalet träder i kraft. Om detta protokoll emellertid skulle godkännas av de avtalsslutande parterna vid ett senare tillfälle än dagen för avtalets ikraftträdande, ska protokollet träda i kraft den dag som parterna till varandra har anmält slutförandet av de interna förfarandena för protokollets godkännande.

Artikel 4

Detta protokoll är upprättat i Peking den femte september tjugohundrafem, i två exemplar på danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska, ungerska och kinesiska, vilka alla texter är lika giltiga.

Por los Estados miembros

Za členské státy

For medlemsstaterne

Für die Mitgliedstaaten

Liikmesriikide nimel

Για τα κράτη μέλη

For the Member States

Pour les États membres

Per gli Stati membri

Dalībvalstu vārdā

Valstybių narių vardu

A tagállamok részéről

Għall-Istati Membri

Voor de lidstaten

W imieniu państw członkowskich

Pelos Estados-Membros

Za členské štáty

Za države članice

Jäsenvaltioiden puolesta

På medlemsstaternas vägnar

Por la Comunidad Europea

Za Evropské společenství

For Det Europæiske Fællesskab

Für die Europäische Gemeinschaft

Euroopa Ühenduse nimel

Για την Ευρωπαϊκή Κοινότητα

For the European Community

Pour la Communauté européenne

Per la Comunità europea

Eiropas Kopienas vārdā

Europos bendrijos vardu

az Európai Közösség részéről

Għall-Komunità Ewropea

Voor de Europese Gemeenschap

W imieniu Wspólnoty Europejskiej

Pela Communidade Europeia

Za Európske spoločenstvo

za Evropsko skupnost

Euroopan yhteisön puolesta

På Europeiska gemenskapens vägnar

Por el Gobierno de la República Popular China

Za vládu Čínské lidové republiky

For Folkerepublikken Kinas regering

Im Namen der Regierung der Volksrepublik China

Hiina Rahvavabariigi valitsuse nimel

Για την κυβέρνηση της Λαϊκής Δημοκρατίας της Κίνας

For the Government of the People's Republic of China

Pour le gouvernement de la République populaire de Chine

Per il Governo della Repubblica popolare cinese

Kīnas Tautas Republikas vārdā

Kinijos Liaudies Respublikos Vyriausybės vardu

A Kínai Népköztársaság kormánya részéről

Għall-Gvern tar-Repubblika tal-Poplu taċ-Ċina

Voor de regering van de Volksrepubliek China

W imieniu rządu Chińskiej Republiki Ludowej

Pelo Governo da República Popular da China

Za vládu Čínskej l'udovej republiky

Za Vlado Ljudske republike Kitajske

Kiinan kansantasavallan hallituksen puolesta

På Folkrepubliken Kinas regerings vägnar

21.2.2008

Europeiska unionens officiella tidning

L 46/41

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 12 september 2007

om statligt stöd C 54/2006 (ex N 276/2006) som Polen planerar att genomföra till förmån för Bison Bial SA

[delgivet med nr K(2007) 4145]

(Endast den polska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2008/145/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 88.2 första stycket,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a,

efter att i enlighet med dessa artiklar ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig (1), och

av följande skäl:

1. FÖRFARANDE

(1)	Den 4 maj 2006 anmälde Polen till kommissionen det omstruktureringsstöd som landet planerade att genomföra till förmån för företaget Bison-Bial SA (nedan kallat BB).

(2)

Genom en skrivelse av den 13 juni 2006 bad kommissionen Polen lämna vissa uppgifter som fattades, vilket de polska myndigheterna gjorde den 13 juli 2006. Kommissionen begärde in ytterligare uppgifter genom en skrivelse av den 29 augusti 2006. De polska myndigheterna svarade genom skrivelser av den 18 september, 20 oktober och 3 november 2006.

(3)

Genom en skrivelse av den 20 december 2006 underrättade kommissionen Polen att den beslutat att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget avseende det ovan nämnda stödet. Kommissionens beslut att inleda förfarandet enligt artikel 88.2 i EG-fördraget offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning (2). Kommissionen uppmanade berörda parter att inkomma med sina synpunkter på stödåtgärden i fråga.

(4)	De polska myndigheterna inkom med sina synpunkter genom en skrivelse av den 23 januari 2007. Inga synpunkter har lämnats av tredje part.

(5)	Den 28 mars hölls ett möte med företrädare för de polska myndigheterna och BB. Kommissonen begärde in ytterligare uppgifter genom en skrivelse av den 17 april 2007. De polska myndigheterna svarade genom en skrivelse av den 15 maj 2007.

2. DETALJERAD BESKRIVNING AV STÖDET

2.1 Företaget

(6)

BB är ett stort företag som tillverkar delar till verktygsmaskiner, bl.a. svarvchuckar, dornar, hylsor, fräsverktyg och verktygshållare. Företaget grundades 1948 som ett statligt företag. År 1997 sålde polska staten 53 % av BB:s aktier till det privata företaget Metalexport sp. z o.o., som 2004 bytte namn till Mex-Holding Sp. z o.o. I slutet av 2006 ägde staten 18 % av BB:s aktier. De övriga aktieägarna var privata investerare. Under 2000–2006 minskade antalet anställda på BB från 1 680 till 950.

(7)

År 2004 hade företagets en andel på 17 % av den polska marknaden för delar till verktygsmaskiner, vilken motsvarade endast 20 % av BB:s produktion. Företagets produktion går nämligen i huvudsak på export (år 2004 exporterades 30 % av produktionen till Förenta staterna, 15 % till Italien, 7 % till Östeuropa inklusive Ryssland och 5 % till Förenade kungariket). Företaget distribuerar största delen av exportprodukterna genom företag tillhörande koncernen Mex-Holding, bl.a. Toolmex Corporation (Förenta staterna), Mexpol GmbH (Tyskland), Toolmex Polmach (Förenade kungariket) och Italmex SA (Italien).

(8)

BB:s andel av den europeiska marknaden uppskattas till 1,3 %. Geografiskt omfattar marknaden för BB:s produkter åtminstone Europa och potentiellt hela världen. Produktionen av delar till verktygsmaskiner av det slag som tillverkas av BB kännetecknas av ett kapacitetsöverskott, på både europeisk och världsomfattande nivå.

(9)	Företaget är beläget i en region som är berättigad till stöd enligt artikel 87.3 a i EG-fördraget.

2.2 Företagets svårigheter

(10)

BB:s svårigheter började 2001, då företaget noterade förluster på 24 miljoner zloty. Polen anger följande huvudsakliga orsaker till svårigheterna:

—	Zlotyns ökade värde i jämförelse med US-dollarn (Förenta staterna står för 30 % av försäljningen).

—	Den svåra ekonomiska situationen för hela koncernen och det faktum att moderbolaget inte betalat tillbaka ett lån på 16 miljoner zloty.

—	Den minskade exportförsäljningen till följd av stagnationen i Förenta staterna och Västeuropa efter september 2001.

(11)

Dessa omständigheter, i kombination med de höga kostnaderna för lån på marknaden, medförde allvarliga likviditetsproblem för företaget. De ekonomiska svårigheterna ledde till att förfallna skulder inte betalades i tid. År 2002 begärde fyra banker omedelbar återbetalning av lån. BB var inte i stånd att betala sina löpande skulder, bl.a. löner, vilket ledde till ett fyra månader långt driftstopp i produktionsanläggningen. Till följd av detta halverades försäljningen (från 91 miljoner zloty 2001 till 48 miljoner zloty 2002) och vid årets utgång uppgick nettoförlusten till 74,8 miljoner zloty.

(12)	BB:s svårigheter återspeglade den försämrade situationen i moderbolaget Mex-Holding Sp. z o.o. År 2002 noterade hela koncernen förluster på 75,8 miljoner zloty. Situationen har förbättrats sedan dess, men koncernen fortsätter att gå med förlust och dess egna kapital är negativt.

(13)

År 2003 lyckades företaget minska sina skulder till 8,5 miljoner zloty och 2004 genererade det en vinst på 5,1 miljoner zloty. Enligt de polska myndigheterna var detta ett resultat av den omstrukturering av BB som hade inletts. Genomförandet av de första omstruktureringsåtgärderna ledde till att försäljningen ökade, utgifterna minskade, och en del av skulden avskrevs. Till följd av detta uppvisade företaget 2005 och 2006 vinster på 20 respektive 12,5 miljoner zloty.

(14)

Trots att BB går med vinst kämpar företaget fortfarande med svårigheter. De acckumulerade förlusterna från den operativa verksamheten sedan 2001 har lett till en betydande skuldsättning. År 2004 uppskattades värdet av tillgångarna till 57 miljoner zloty och skulderna uppgick till 115,7 miljoner zloty. Det egna kapitalet var således negativt. I slutet av 2006 var det egna kapitalet fortfarande negativt, (- 26 miljoner zloty). Av den analys som tillställts kommissionen framgår det att företaget, om det inte erhåller stöd, inom kort kommer att gå i konkurs, eftersom det inte kommer att kunna betala vissa skulder som förfaller till omedelbar betalning.

(15)

BB har utarbetat en omstruktureringsplan för åren 2003–2009. Planen är i huvudsak inriktad på ekonomisk omstrukturering och omstrukturering av tillgångar och personal. Den ekonomiska omstruktureringen, som inleddes 2003, inbegrep betalning av gamla skulder i enlighet med de överenskommelser som ingåtts med de privata fordringsägarna, avskrivning av en del av de privata och offentligrättsliga fordringarna och återbetalning av den återstående delen av de offentligrättsliga fordringarna med medel från det lån som företaget beviljats genom den statliga byrån för utveckling av industrin (Agencja Rozwoju Przemysłu, nedan kallad ARP).

(16)	År 2004 ingick företaget överenskommelser rörande betalningen av skulderna till bankerna och sina anställda och en ackordsöverenskommelse med andra privata fordringsägare.

(17)

Omstruktureringen av verksamheten inleddes 2001. Företaget minskade personalen från 1 680 anställda år 2000 till 1 144 år 2001 och 925 år 2005. Vid slutet av omstruktureringsperioden ska antalet anställda enligt planerna vara 800. Personalen kommer således vid slutet av omstruktureringsperioden att ha minskat med 52 % jämfört med år 2000 och 30 % jämfört med 2001.

(18)

När det gäller omstruktureringen av BB:s tillgångar planerar företaget att sälja överflödiga tillgångar, omlokalisera företaget och sälja marken där företaget nu har sin verksamhet. Av en värdering som lagts fram uppgår markens marknadsvärde till […] (3) miljoner zloty. Enligt den information som ursprungligen lämnades av de polska myndigheterna skulle marken säljas 2009, efter det att maskiner och utrustning i sin helhet flyttats till den nya platsen. Dessutom är den fastighet som ska säljas intecknad. Efter det att kommissionen beslutat att inleda det formella granskningsförfarandet meddelade Polen att försäljningen skulle kunna skjutas upp till 2010.

(19)

Under 2003–2005 investerade BB 1,4 miljoner zloty, och de investeringar som planerats för 2006–2009 uppgår till 14,2 miljoner zloty. Det handlar främst om ersättningsinvesteringar, dvs. inköp av maskiner och anläggningar som är effektivare och mer miljövänliga. Vidare ska enligt planen ingen större ökning av investeringarna företas förrän efter 2009, med tanke på företagets knappa ekonomiska resurser. Största delen av investeringarna kommer att genomföras efter 2010 och knytas till den planerade omlokaliseringen av företaget.

(20)

De polska myndigheterna föreslog ursprungligen att minskningen av personalen och produktionsytan i företaget skulle betraktas som tillräckliga för att mildra de negativa följderna av stödet. De polska myndigheterna bekräftade dock samtidigt att effekterna av dessa minskningar skulle uppvägas av de planerade investeringarna i effektivare anläggningar, varvid BB:s produktionskapacitet skulle förbli oförändrad. De polska myndigheterna hävdade att upprätthållandet av produktionskapaciteten på nuvarande nivå (i stället för att öka den) bör betraktas som en kompensationsåtgärd.

(21)

Enligt den omstruktureringsplan som anmälts antas att kostnaderna för omstrukturering under åren 2003–2009 kommer att uppgå till 138 miljoner zloty. Den viktigaste posten är kostnaderna för ekonomisk omstrukturering på 122,6 miljoner zloty. Det återstående beloppet på 15,6 miljoner zloty utgörs av investeringskostnader.

(22)

Enligt planen går den ekonomiska omstruktureringen ut på betalning av fordringar på 65,6 miljoner zloty till banker, på grundval av överenskommelsen med dessa fordringsägare, betalning av andra privata fordringar på 17,5 miljoner zloty och betalning av offentligrättsliga fordringar på 39,5 miljoner zloty. Det fulla beloppet av det planerade statliga stödet kommer att avsättas för betalningen av de offentligrättsliga fordringarna. En del av kostnaderna för omstruktureringen kommer att täckas av intäkterna från försäljningen av tillgångar efter omlokaliseringen av företaget.

(23)

Det statliga stödet för omstruktureringen av BB grundar sig på två rättsakter, nämligen lagen av den 30 augusti 2002 om omstrukturering av företags offentligrättsliga fordringar (nedan kallad lagen av den 30 augusti 2002) och lagen av den 30 oktober 2002 om statligt stöd till företag med särskild betydelse för arbetsmarknaden (nedan kallad lagen av den 30 oktober 2002), senast ändrad genom lagen av den 14 november 2003 (nedan kallad lagen av den 14 november 2003).

(24)

Genom lagen av den 30 augusti 2002 infördes i den polska lagstiftningen en möjlighet för företag i svårigheter att omstrukturera offentligrättsliga fordringar genom avskrivning. Det berörda företaget måste lämna in en ansökan tillsammans med en omstruktureringsplan till varje offentligt organ, vars fordringar skulle omfattas av omstruktureringen (nedan kallat omstruktureringsorgan). Efter det att vart och ett av omstruktureringsorganen hade konstaterat att den föreslagna omstruktureringsplanen skulle kunna leda till en förbättring i företagets ekonomiska situation utfärdade det ett beslut om villkoren för omstruktureringen, med en förteckning över de fordringar som omfattades av omstruktureringen. Om företaget uppfyllde de villkor som angavs i beslutet var omstruktureringsorganet enligt lag skyldigt att utfärda ett beslut om avskrivning av de skulder som angavs i beslutet om villkoren för omstruktureringen.

(25)

Genom lagen av den 30 oktober 2002 centraliserades detta system och ordföranden för ARP gavs befogenhet att utfärda en motsvarighet till det ovan nämnda beslutet om villkoren för omstruktureringen, ett s.k. beslut om omstrukturering (artikel 10.1.4, i förening med artikel 19). Beslutet om omstrukturering innehåller en bedömning av omstruktureringsplanen och ett avgörande om hur de i planen angivna offentligrättsliga fordringarna ska omstruktureras. De berörda omstruktureringsorganen är därefter enligt lag skyldiga att utfärda enskilda beslut om avskrivning av de offentligrättsliga fordringar som anges i beslutet om omstrukturering.

(26)

I lagen av den 14 november 2003 om ändring av lagen av den 30 oktober 2002 angavs som villkor för omstruktureringen av de offentligrättsliga fordringarna att tillgångar motsvarande minst 25 % av det totala skuldbelopp som skulle omstruktureras skulle överföras på en tredje part, Operator (ett företag som till 100 % ägs av ARP eller staten). Intäkterna från Operators försäljning av dessa tillgångar skulle täcka åtminstone en del av de berörda offentligrättsliga fordringarna. Den återstående delen skulle avskrivas efter det att omstruktureringen genomförts.

(27)

BB lämnade in en ansökan om omstrukturering av de offentligrättsliga fordringarna på grundval av lagen av den 30 augusti 2002 och lagen av den 30 oktober 2002. Det sammanlagda nominella värdet av det planerade statliga stödet uppgår till 31,43 miljoner zloty (4) (8,2 miljoner euro). Åtgärderna inbegriper ett lån på förmånliga villkor och avskrivning av offentligrättsliga fordringar. I nedanstående tabell redogörs närmare för de statliga stödåtgärderna.

Tabell 2

Planerat statligt stöd

(i zloty)
Nr	Stödbeviljande organ	Stödform	Nominellt stödbelopp
Stöd på grundval av lagen av den 30 augusti 2002
1.	Socialförsäkringsinstitutionen (ZUS) i Białystok	Avskrivning	933 474,51
2.	Socialförsäkringsinstitutionen (ZUS) i Bielsk Podlaski	Avskrivning	113 884,66
3.	Socialförsäkringsinstitutionen (ZUS) i Zambrów	Avskrivning	144 934,88
4.	Borgmästaren i Białystok	Avskrivning	1 448 108,90
5.	Den statliga fonden för rehabilitering av funktionshindrade (PFRON)	Avskrivning	519 591,35
6.	II skattemyndigheten i Białystok	Avskrivning	217 590,00
Totalt stödbelopp på grundval av lagen av den 30 augusti 2002			3 377 584,30 (med ränta från och med 31.12.2005 6 171 774,74)
Stöd på grundval av lagen av den 30 oktober 2002
7.	Socialförsäkringsinstitutionen (ZUS) i Białystok	Avskrivning	3 019 362,90
8.	Borgmästaren i Białystok	Avskrivning	1 505 534,12
9.	Den statliga fonden för rehabilitering av funktionshindrade (PFRON)	Avskrivning	539 650,70
10.	Skattemyndigheten i Białystok	Avskrivning	71 516,60
11.	Länsförvaltningen (Urząd Wojewódzki) i Białystok	Avskrivning	25 064,81
12.	Grajewos förvaltningsdistrikt	Avskrivning	12 133,80
13.	Kolnos förvaltningsdistrikt	Avskrivning	17 224,60
14.	Borgmästaren i Kolno	Avskrivning	248 648,09
15.	Socialförsäkringsinstitutionen (ZUS) i Zambrów	Avskrivning	626 625,15
16.	Socialförsäkringsinstitutionen (ZUS) i Białystok	Avskrivning	398 029,30
Totalt avskrivet belopp på grundval av lagen av 30 oktober 2002			6 463 790,07 (med ränta från och med 31.12.2005 9 259 229,92)
17.	Byrån för utveckling av industrin	Förmånslån	16 000 000
Totalt			31 431 004,66

3. BESLUT ATT INLEDA ETT FÖRFARANDE ENLIGT ARTIKEL 88.2 I EG-FÖRDRAGET

(28)	Kommissionen beslöt att inleda det formella granskningsförfarandet eftersom den tvivlade på att omstruktureringsstödet var förenligt med den gemensamma marknaden.

(29)

För det första tvivlade kommissionen på att omstruktureringsplanen skulle leda till att företagets långfristiga lönsamhet skulle återställas. Kommissionen misstänkte att de vinster som noterades 2004 och 2005 erhållits tack vare engångsposter (t.ex. efterskänkta skulder) och att de därför inte återspeglade några verkliga förbättringar i företagets verksamhet. Därtill var planen inriktad på reglering av gamla skulder, och de angivna investeringarna skulle inte räcka till för att garantera att produktionsmedlen är konkurrenskraftiga vid slutet av omstruktureringsperioden.

(30)

För det andra tvivlade kommissionen på att de föreslagna kompensationsåtgärderna var effektiva. Företaget planerade en minskning av produktionsytan, men det skulle dock inte leda till en minskning av produktionskapaciteten. Antalet anställda hade också minskat betydligt, men det förefaller som om det var nödvändigt av lönsamhetsskäl.

(31)

Slutligen förefaller det som om inte alla åtgärder som enligt de polska myndigheterna utgjorde företagets eget bidrag till omstruktureringen kan betraktas som sådana enligt riktlinjerna. Det var därför oklart om det faktiska egna bidraget var tillräckligt stort, dvs. om stödet var begränsat till vad som var absolut nödvändigt.

4. DE POLSKA MYNDIGHETERNAS SYNPUNKTER

(32)	Efter kommissionens beslut att inleda det formella granskningsförfarandet beträffande det planerade stödet till förmån för BB lämnade de polska myndigheterna närmare upplysningar om företagets strategi.

(33)

De polska myndigheterna meddelade att företagets produktionsverksamhet i Białystok sker i två anläggningar, varav den ena befinner sig i centrum av staden (en fastighet på adressen ulica […]) har sålts. BB planerar att sälja denna fastighet och flytta produktionen till den andra anläggningen eller köpa en tredje fastighet, flytta produktionsverksamheten dit och sälja båda de nuvarande tomterna. I enlighet med de prognoser som lagts fram planerar BB att investera […] miljoner zloty 2010, efter det att fastigheten på adressen ulica […] har sålts. Om företaget beslutar att sälja båda fastigheterna och flytta produktionen till en ny plats kommer investeringsbeloppet att vara ännu högre.

(34)

De polska myndigheterna har bekräftat att de viktigaste moderniseringsåtgärderna inom företaget kommer att genomföras 2010, efter omlokaliseringen. Under 2010–2014 planerar BB att investera 43 miljoner zloty, varav […] miljoner zloty bör investeras fram till slutet av 2010, då den planerade omlokaliseringen äger rum.

(35)

De polska myndigheterna har meddelat att avsikten med de investeringar som planerats för åren 2010–2014 är att uppdatera styrsystemen för planering och tillverkning, att automatisera monteringsprocessen för standarddelar, förbättra produkternas kvalitet, optimera de tekniska processerna samt den termiska och kemiska behandlingen av produkterna och utveckla kontroll- och mätningsmetoderna. De polska myndigheterna har också bekräftat att omlokaliseringen och de efterföljande investeringarna utgör en del av genomförandet av företagets strategi på lång sikt.

(36)

När det gäller att förhindra otillbörlig snedvridning av konkurrensen har de polska myndigheterna och företaget föreslagit följande tre alternativ för möjliga kompensationsåtgärder som kan genomföras av företaget:

a)	Begränsning av BB:s produktionskapacitet genom att minska mängden producerade artiklar med 5 % i förhållande till den planerade framtida produktionen.

b)	Begränsning av produktionskapaciteten genom att sälja 5 % av de maskinverktyg som ägs av BB.

c)	Begränsning av produktionskapaciteten genom att sälja BB:s produktionsenhet i […], som 2006 svarade för 13 % av BB:s omsättning och genererade en vinst på 1,2 miljoner zloty.

(37)

Det tredje alternativet, dvs. att sälja produktionsenheten i […] skull leda till en minskning av BB:s produktsortiment med 46 % och en minskning av mängden producerade maskinverktyg med 12 %. Produktionsenheten i […] är emellertid delvis skuldsatt, och en omstrukturering av denna skuld måste finansieras med hjälp av det statliga stöd som anmälts. Dessutom är tillgångarna i enheten i […] intecknade eller ställda som säkerhet för betalningen av BB:s kommersiella fordringar. De polska myndigheterna hävdar därför att man först måste lösa problemet med skuldsättningen för enheten i […] och att enheten kan säljas först därefter, dvs. tidigast 2009. BB har åtagit sig att vidta alla nödvändiga åtgärder för att slutföra försäljningen före slutet av 2009 om kommissionen skulle besluta att detta är en lämplig kompensationsåtgärd.

(38)

När det gäller finansieringen av omstruktureringen har de polska myndigheterna meddelat att den förväntade inkomsten från försäljningen av tomten i centrum av Białystok uppgår till […] miljoner zloty, med beaktande av ökningen av fastighetspriserna i regionen under den senaste tiden och fastighetens läge. Den förväntade intäkten av försäljningen av produktionsenheten i […] uppgår till […] miljoner zloty. Slutligen är BB enligt den rättsliga grunden för det planerade statliga stödet skyldigt att till det offentliga rättssubjektet (Operator) överföra tillgångar till ett värde av 2,795 miljoner zloty i utbyte mot avskrivning av skulder.

5. BEDÖMNING AV ÅTGÄRDERNA

5.1 Statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget

(39)

Enligt artikel 87.1 i EG-fördraget är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

(40)

Både den planerade avskrivningen av de offentligrättsliga fordringarna, med upplupen ränta, och lånet från den statliga byrån förutsätter en användning av statliga medel. Dessa lösningar medför också fördelar för företaget eftersom dess omkostnader minskas. När det gäller den andra åtgärden bör det särskilt märkas att BB, i egenskap av ett företag i svårigheter, vars skulder är betydligt större än tillgångarna, inte skulle ha erhållit sådan finansiering på marknadsvillkor. Hela lånebeloppet kan därför betraktas som statligt stöd.

(41)

De tidigare besluten om omstrukturering, i vilka det utlovas en avskrivning av de offentligrättsliga fordringarna och anstånd med betalningen av skulderna, kan också utgöra statligt stöd. Kommissionen anser dock att det stöd som ingår i anståndet med betalningen i detta fall beaktats i det anmälda stödet, dvs. i de räntor som upplupit under hela perioden och lagts till det skuldbelopp som skulle avskrivas.

(42)

De maskinverktyg av metall som tillverkas av BB säljs på gemenskapsmarknaden. Dessutom konkurrerar BB med gemenskapsproducenterna på marknaderna utanför gemenskapen. Förstärkningen av BB:s ställning till följd av det statliga stödet kan således få verkningar för konkurrensen i gemenskapen, vilket betyder att kriteriet rörande påverkan på handeln inom gemenskapen är uppfyllt.

(43)	De ovan nämnda åtgärderna betraktas därför som statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget.

5.2 Undantag enligt artikel 87.2 och 87.3 i EG-fördraget

(44)

De undantag som anges i artikel 87.2 i EG-fördraget är inte tillämpliga i föreliggande fall. Eftersom stödets grundläggande syfte är att återställa den långsiktiga lönsamheten för ett företag i svårigheter är det av de undantag som anges i artikel 87.3 endast undantaget enligt 3 c som kan tillämpas, nämligen statligt stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter, när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. Stödet kan därför anses vara förenligt med den gemensamma marknaden enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget endast om de villkor som anges i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (5) (nedan kallade riktlinjerna) är uppfyllda.

5.3 Företagets stödberättigande

(45)

Enligt riktlinjerna är ett företag i svårigheter om det inte kan återhämta sig med egna finansiella medel eller med medel som erhålls från aktieägare eller långivare och om företaget utan ingripanden från de offentliga myndigheterna med största sannolikhet försätts i konkurs. I riktlinjerna anges även vissa vanliga tecken på att ett företag befinner sig i svårigheter, t.ex. stigande skuldsättningsgrad och ett sjunkande värde, som kan gå ner till noll, på nettotillgångarna. Enligt punkt 13 i riktlinjerna är ett företag som ingår i en större koncern i princip inte berättigat till stöd för omstrukturering, förutom om det kan visas att det endast är det berörda företaget som är i svårigheter och att svårigheterna inte är en följd av en godtycklig kostnadsfördelning inom koncernen och att företagets svårigheter är så allvarliga att de inte kan åtgärdas inom koncernen.

(46)

BB bör betraktas som ett företag i svårigheter i den mening som avses i riktlinjerna. Dess egna kapital är negativt. Företaget betalar gamla skulder till privata fordringsägare enligt de överenskommelser som ingåtts med dessa (den sista delbetalningen sker 2009). Om företaget inte reglerar sina skulder till offentligrättsliga fordringsägare (genom att betala dem eller få dem avskrivna) förfaller de omedelbart till betalning. Om denna skuld indrivs kan företaget inte klara av delbetalningarna till de privata fordringsägarna, och det skulle sannolikt försättas i konkurs. BB kan inte få lånekapital på marknadsvillkor för att betala sina skulder till offentligrättsliga fordringsägare, eftersom företagets ekonomiska situation är mycket svag och alla dess tillgångar redan är intecknade.

(47)

Det faktum att företaget går med vinst påverkar inte bedömningen av huruvida företaget är stödberättigat, eftersom dess egna kapital fortfarande är negativt. Det bör dessutom noteras att företaget kunde generera vinst endast eftersom myndigheterna har gett anstånd med betalningen av skulderna till offentligrättsliga fordringsägare med tanke på den planerade avskrivningen av dem.

(48)

BB:s moderbolag befinner sig också i svårigheter. Företaget går med förlust, dess skuldsättning ökar och det kan därför inte lösa BB:s problem. Moderbolagets svårigheter började strax efter år 2000. Företaget betalade då inte tillbaka ett lån som det fått av BB, vilket blev en av orsakerna till BB:s svårigheter. Detta faktum måste betraktas som ett bevis för de ekonomiska svårigheter som moderbolaget befinner sig i. Avsikten var inte att öka vinsten för en del av koncernen eller att medvetet förvärra BB:s svårigheter.

5.4 Återställande av lönsamheten

(49)

I beslutet om att inleda det formella granskningsförfarandet uttryckte kommissionen sina tvivel i fråga om omstruktureringen och framhöll att den framför allt är av ekonomisk karaktär och inte i tillräcklig utsträckning inriktad på industriell omstrukturering. Efter kommissionens beslut om inledande av det formella granskningsförfarandet lämnade de polska myndigheterna kompletterande uppgifter och skingrade kommissionens tvivel när det gäller möjligheterna att återställa lönsamheten.

(50)

En detaljerad analys av BB:s räkenskaper ger vid handen att företagets verksamhet har förbättrats betydligt från 2004–2005, och att denna förbättring bara i begränsad utsträckning beror på tillfälliga händelser. Sådana tillfälliga händelser, t.ex. avskrivning av skulder, förbättrade företagets resultat ytterligare, men det var dock den operativa verksamheten som var den huvudsakliga källan till BB:s vinst.

(51)

Av analysen av omstruktureringen av produkterna framgår det att företaget i allt högre grad riktar in sig på tillverkning av produkter med ett högre mervärde (2001 producerade BB 709 000 artiklar, och hade en omsättning på 84,9 miljoner zloty, medan företaget 2006 tillverkade 377 000 artiklar och hade en omsättning på 93,8 miljoner zloty).

(52)

Värdet på de investeringar som planerats för 2003–2009 uppgår till 14,75 miljoner zloty. Företaget planerar i själva verket att genomföra ett program med ytterligare betydande investeringar 2010 till ett belopp av […] miljoner zloty, förenat med den planerade omlokaliseringen av produktionsanläggningen. Kommissionen anser att ett återställande av företagets lönsamhet på lång sikt kan garanteras endast genom att genomföra den andra delen av investeringsprogrammet.

(53)

Av denna anledning, och mot bakgrund av att den fastighetsförsäljning som behövs för att finansiera investeringarna kommer att skjutas upp till 2010, anser kommissionen att omstruktureringsperioden bör förlängas till slutet av 2010, och att de investeringar som företaget planerar att göra 2010 bör ingå i omstruktureringsåtgärderna. På så sätt skulle investeringarna under 2003–2010 uppgå till […] miljoner zloty (14,75 miljoner zloty + […] miljoner zloty), vilket är betydligt högre än det ursprungligen planerade beloppet på 15,6 miljoner zloty.

(54)

Kommissionen noterar att det faktum att det för närvarande inte går att beräkna avkastningen på BB:s eget kapital, eftersom kapitalet fortfarande är negativt. År 2010 kommer företagets eget kapital gradvis att återskapas. Uppgifterna för 2011 kan tjäna som långsiktigt värde. Under detta år kommer avkastningen på kapitalet att vara 9 % (en nettovinst på 4 miljoner zloty på det egna kapitalet 44 miljoner zloty). Även om avkastningen inte är särskilt hög anser kommissionen att dennna nivå är rimlig, eftersom BB är verksamt på en marknad med betydande konkurrens från producenter i Asien, och marginalerna är begränsade.

(55)	På grundval av ovanstående anser kommissionen att företagets lönsamhet kan återställas genom att genomföra omstruktureringsplanen, förutsatt att omstruktureringen inbegriper ett genomförande av de investeringar som planerats för 2010 och att omstruktureringsperioden förlängs till slutet av 2010.

5.5 Förhindrande av otillbörlig snedvridning av konkurrensen

(56)	Efter kommissionens beslut i enlighet med artikel 88.2 i EG-fördraget föreslog de polska myndigheterna tre valmöjligheter när det gäller kompensationsåtgärder som skulle kunna vidtas av BB.

(57)

Det första föreslaget går ut på att minska mängden producerade artiklar med 5 %. Kommissionen noterar att BB på ett naturligt sätt inriktar sin produktion mot en mindre mängd artiklar som har ett högre mervärde. Kommissionen anser därför att denna åtgärd inte kommer att ha någon faktisk inverkan på företagets verksamhet och och att den därför inte utgör någon garanti för att BB:s marknadsandel kommer att minska.

(58)

Det andra alternativet går ut på en försäljning av 5 % av företagets maskiner. Med tanke på att BB planerar att genomföra ett omfattande moderniseringsprogram som innebär köp av effektivare maskiner anser kommissionen att detta alternativ inte utgör en reell kompensationsåtgärd, eftersom den produktionskapacitet som förloras vid försäljningen av maskinerna tas igen genom den högre produktionskapaciteten hos de nya maskinerna.

(59)	På grund av ovanstående anser kommissionen att dessa två alternativ inte garanterar en begränsning av stödets negativa följder för konkurrensen.

(60)

Det tredje alternativet går ut på att företaget säljer sin produktionsenhet i […]. Försäljningen skulle minska BB:s produkturval med 46 %, omsättningen med 13 % och antalet maskinverktyg med 12 %. Detta alternativ innebär en integrering av lösningarna i de två första alternativen och vissa ytterligare inslag. Så snart som produktionsenheten i […] bjuds ut till försäljning kommer dessutom möjliga konkurrenter till företaget att kunna förvärva en organiserad del av BB:s produktionskapacitet, vilket kan mildra de negativa följderna av stödet. Slutligen genererar produktionsenheten i […] intäkter, och t.ex. 2006 stod den för en vinst på 1,2 miljoner zloty. En försäljning av den är således inte nödvändig med hänsyn till omstruktureringen.

(61)	På grundval av ovanstående anser kommissionen att försäljningen av produktionsenheten i […] är en ändamålsenlig och tillräcklig kompensationsåtgärd.

5.6 Begränsning av stödet till vad som är absolut nödvändigt

(62)

I punkt 45 i beslutet om inledande av förfarandet uttryckte kommissionen tvivel om huruvida den planerade betalningen av vissa skulder under omstruktureringsperioden (6) skulle kunna tas med i kostnaderna för omstruktureringen. Tvivlet kvarstår. Kommissionen noterar att detta lånekapital skaffades som en del av den normala finansieringen av företagets verksamhet och att betalningen av skulden kan ske med företagets egna medel.

(63)	Om omstruktureringsperioden förlängs till och med 2010 för att omfatta även de investeringar som planerats för det året måste emellertid investeringarna räknas med i kostnaderna för omstruktureringen.

(64)

I punkterna 46 och 47 i beslutet om inledande av förfarandet uttryckte kommissionen tvivel om huruvida vissa åtgärder som anmälts av Polen skulle kunna anses som stödmottagarens eget bidrag i enlighet med punkterna 43 och 44 i riktlinjerna. Tvivlet kvarstår. Dessa åtgärder kommer därför inte heller att betraktas som stödmottagarens eget bidrag i den följande analysen.

(65)

Förteckningen över omstruktureringskostnaderna, stödmottagarens bidrag och det statliga stödet ser därmed ut som följer:

(i tusen zloty)
	2003-2009	2010	2003-2010
Kostnader för omstrukturering
Omstrukturering av offentliga fordringar	31 431		31 431
Investeringar	14 754	[…]	[…]
Totalt	46 185	[…]	[…]
Eget bidrag
Försäljning av tillgångar (fastighet på adressen ulica […])		[…]	[…]
Överföring av tillgångar	2 795		2 795
Försäljning av produktionsenheten i […]	[…]		[…]
Totalt	[…]	[…]	[…]
Statligt stöd	31 431		31 431
Eget bidrag/kostnader för omstrukturering 50,4 %

(66)	BB:s eget bidrag till de allmänna kostnaderna för omstrukturering uppgår således till 50,4 %, vilket är i linje med punkt 44 i riktlinjerna för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag.

(67)

I punkt 45 i riktlinjerna anges följande: ”För att begränsa den snedvridande effekten skall stödet ges i sådan form eller med ett sådant belopp att det inte förser företaget med ett överskott av likvida medel”. Kommissionen noterar att företagets verksamhet åter går med vinst. Företagets lönsamhet är dock hotad med tanke på omfattningen av de skulder som omedelbart förfaller till betalning. Det faktum att hälften av stödet beviljats i form av lån bidrar i detta sammanhang till att säkerställa att stödet är begränsat till vad som är absolut nödvändigt. Tack vare lånet får BB omedelbart tillgång till medel för betalningen av de utestående skulderna. BB måste emellertid betala tillbaka detta lån i framtiden. Det kommer att vara möjligt tack vare regelbundna vinster och garanterar att företaget inte kommer att få ett överskott av likvida medel i den mening som avses i riktlinjerna.

(68)	Kommissionen anser därför att stödet är begränsat till vad som är absolut nödvändigt.

6. SLUTSATS

(69)	Kommissionen anser att det anmälda statliga stödet till förmån för Bison Bial kan betraktas som förenligt med den gemensamma marknaden, förutsatt att de villkor som uppställts är uppfyllda.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De av Polen anmälda statliga stödåtgärderna till ett belopp av 31,43 miljoner zloty till förmån för Bison Bial är förenliga med den gemensamma marknaden, förutsatt att de skyldigheter och villkor som anges i artikel 2 är uppfyllda.

Artikel 2

1. Omstruktureringsperioden ska förlängas till slutet av 2010, och omstruktureringsplanen ska genomföras i sin helhet.

2. Fastigheten på adressen ulica […] ska säljas före utgången av 2010.

3. Investeringar till ett belopp av minst 41,61 miljoner zloty ska genomföras fram till slutet av omstruktureringsperioden, dvs. före utgången av 2010.

4. Produktionsenheten i […] ska före slutet av 2009 säljas till en av BB oberoende köpare. Före försäljningen ska de polska myndigheterna säkerställa att verksamheten i produktionsenheten i […] bedrivs korrekt, att denna enhet har tillgång till medel för att utvecklas normalt och att stödmottagaren inte vidtar några åtgärder för att avsiktligt minska enhetens värde, såsom att överföra immateriella tillgångar, anställda, kunder eller försäljningskapacitet till Bison Bials andra produktionsanläggningar.

Artikel 3

De polska myndigheterna ska varje halvår lägga fram rapporter om hur omstruktureringsprocessen framskrider.

Artikel 4

Detta beslut riktar sig till republiken Polen.

Utfärdat i Bryssel den 12 september 2007.

På kommissionens vägnar

Neelie KROES

Ledamot av kommissionen

(1) EUT C 23, 1.2.2007, s. 20.

(2) Se fotnot 1.

(3) Konfidentiella uppgifter.

(4) När det gäller beräkningen av stödinslaget inom ramen för åtgärden har de polska myndigheterna föreslagit att värdet av de tillgångar som skulle överföras på Operator i utbyte mot avskrivning av skulder skulle dras av från stödets nominella värde. I själva verket utgör överföringen av dessa tillgångar företagets bidrag till omstruktureringen och inverkar inte på värdet av stödåtgärden. I detta fall är stödinslaget lika stort som det nominella stödbeloppet.

(5) EUT C 244, 1.10.2004, s. 2.

(6) Se tabell 1 i beslutet om inledande av förfarandet.

		ISSN 1725-2628
Europeiska unionens officiella tidning		L 46

Svensk utgåva	Lagstiftning	51 årgången 21 februari 2008

Innehållsförteckning		I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Rådets förordning (EG) nr 146/2008 av den 14 februari 2008 om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, samt om ändring av förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)	1
		Kommissionens förordning (EG) nr 147/2008 av den 20 februari 2008 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	7
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 148/2008 av den 20 februari 2008 om ändring av förordningarna (EG) nr 900/2007 och (EG) nr 1060/2007 för att klargöra statusen för de destinationer som är uteslutna från exportbidrag för socker	9
		DIREKTIV
	*	Rådets direktiv 2008/7/EG av den 12 februari 2008 om indirekta skatter på kapitalanskaffning	11

(EUR/100 kg)
KN-nr	Kod för tredjeland (1)	Schablonvärde vid import
0702 00 00	IL	53,3
	JO	69,6
	MA	45,2
	TN	115,9
	TR	84,2
	ZZ	73,6
0707 00 05	JO	190,5
	MA	150,4
	TR	181,9
	ZZ	174,3
0709 90 70	MA	49,7
	TR	115,6
	ZZ	82,7
0709 90 80	EG	111,9
0709 90 80	ZZ	111,9
0805 10 20	EG	52,6
	IL	54,8
	MA	57,4
	TN	48,4
	TR	85,6
	ZZ	59,8
0805 20 10	IL	110,6
	MA	111,4
	ZZ	111,0
0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90	CN	42,0
	EG	82,4
	IL	76,7
	JM	114,0
	MA	117,2
	PK	65,4
	TR	77,5
	ZZ	82,2
0805 50 10	EG	107,9
	IL	107,6
	MA	114,0
	TR	116,6
	ZZ	111,5
0808 10 80	AR	96,3
	CA	88,1
	CL	60,8
	CN	83,1
	MK	37,5
	US	126,4
	ZZ	82,0
0808 20 50	AR	89,6
	CN	92,4
	US	122,2
	ZA	85,7
	ZZ	97,5

	II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt
	BESLUT
	Rådet
	2008/143/EG
*	Rådets beslut av den 28 januari 2008 om ingående av avtalet om sjötransport mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Folkrepubliken Kinas regering, å andra sidan	23
	Avtal om sjötransport mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Folkrepubliken Kinas regering, å andra sidan	25
	2008/144/EG
*	Rådets beslut av den 28 januari 2008 om ingående av protokollet om ändring av avtalet om sjötransport mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Folkrepubliken Kina, å andra sidan, i syfte att beakta Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen	37
	Protokoll om ändring av avtalet om sjötransport mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Folkrepubliken Kinas regering, å andra sidan	38
	Kommissionen
	2008/145/EG
*	Kommissionens beslut av den 12 september 2007 om statligt stöd C 54/2006 (ex N 276/2006) som Polen planerar att genomföra till förmån för Bison Bial SA [delgivet med nr K(2007) 4145] ( 1 )	41