ISSN 1725-2628 |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
L 39 |
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
51 årgången |
Innehållsförteckning |
|
I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras |
Sida |
|
|
FÖRORDNINGAR |
|
|
* |
||
|
* |
||
|
* |
||
|
* |
||
|
* |
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras
FÖRORDNINGAR
13.2.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 39/1 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 106/2008
av den 15 januari 2008
om ett gemenskapsprogram för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning
(omarbetning)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
efter att ha hört Regionkommittén,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och
av följande skäl:
(1) |
Ett antal viktiga ändringar kommer att göras i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2422/2001 av den 6 november 2001 om ett gemenskapsprogram för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning (3). Av tydlighetsskäl bör därför förordningen omarbetas. |
(2) |
Kontorsutrustning svarar för en stor andel av den totala elförbrukningen. Olika modeller på gemenskapsmarknaden har mycket olika energiförbrukning för liknande funktioner, och det finns ett betydande utrymme för att optimera deras energieffektivitet. |
(3) |
En högre energieffektivitet hos kontorsutrustning bör bidra till att stärka gemenskapens konkurrenskraft, trygga dess energiförsörjning samt skydda miljön och konsumenterna. |
(4) |
Det är viktigt att främja åtgärder som syftar till att den inre marknaden ska fungera väl. |
(5) |
Det är önskvärt att de nationella initiativen till energieffektivitetsmärkning samordnas så att den negativa inverkan på industri och handel av de åtgärder som vidtas för att genomföra initiativen minskas så långt som möjligt. |
(6) |
Eftersom målet för den föreslagna åtgärden, nämligen att fastställa reglerna för gemenskapens program för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. |
(7) |
I Kyotoprotokollet till FN:s ramkonvention om klimatförändringar av den 11 december 1997 uppmanas till en minskning av gemenskapens utsläpp av växthusgaser med 8 % senast under perioden 2008–2012. Om detta mål ska kunna uppnås krävs det kraftfullare åtgärder för att minska koldioxidutsläppen i gemenskapen. |
(8) |
I Europaparlamentets och rådets beslut nr 2179/98/EG av den 24 september 1998 om en översyn av Europeiska gemenskapens åtgärdsprogram för miljön och en hållbar utveckling, kallat ”Mot en hållbar utveckling” (4), fastställs energieffektivitetsmärkningen av utrustning som en prioriterad målsättning när det gäller att ställa miljökrav på energianvändningen. |
(9) |
I rådets resolution av den 7 december 1998 om energieffektivitet i Europeiska gemenskapen (5) återfinns uppmaningen att märka apparater och utrustning i ökad utsträckning. |
(10) |
Det är önskvärt att energieffektivitetskrav, märkning och provningsmetoder samordnas när så är lämpligt. |
(11) |
Energieffektiv kontorsutrustning kan i de flesta fall erhållas till samma pris eller till en liten extrakostnad, och den ökade kostnaden kan ofta kompenseras inom en rimligt kort tid genom energibesparingen. Målen att spara energi och minska koldioxidutsläppen kan därför på detta område uppnås på ett kostnadseffektivt sätt och utan nackdelar för konsumenterna eller industrin. |
(12) |
Handeln med kontorsutrustning är världsomfattande. Avtalet av den 20 december 2006 mellan Amerikas förenta staters regering och Europeiska gemenskapen om samordning av program för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning (6) (nedan kallat avtalet) bör underlätta den internationella handeln och miljöskyddet när det gäller denna typ av utrustning. Det avtalet bör genomföras i gemenskapen. |
(13) |
Energy Star-energieffektivitetsmärkningen används över hela världen. För att kunna påverka de krav som är förenade med Energy Star-märkningsprogrammet bör gemenskapen delta i detta program och i utarbetandet av de nödvändiga tekniska specifikationerna. Med tanke på gemenskapens politik för energieffektivitet och dess mål för energieffektivitet bör kommissionen sträva efter en ambitiös nivå på energieffektiviteten när man fastställer de tekniska specifikationerna tillsammans med den amerikanska miljövårdsmyndigheten (USEPA). |
(14) |
Ett effektivt system för kontroll av efterlevnaden är nödvändigt för att säkerställa att programmet för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning genomförs på rätt sätt, garanterar rättvisa konkurrensvillkor för producenterna och skyddar konsumenternas rättigheter. |
(15) |
Denna förordning bör endast gälla kontorsutrustning. |
(16) |
Rådets direktiv 92/75/EEG av den 22 september 1992 om märkning och standardiserad konsumentinformation som anger hushållsapparaters förbrukning av energi och andra resurser (7) är inte det mest adekvata instrumentet när det gäller kontorsutrustning. Den mest kostnadseffektiva åtgärden för att främja energieffektiviteten hos kontorsutrustning är ett frivilligt märkningsprogram. |
(17) |
För att programmet för energieffektivitetsmärkning ska kunna genomföras effektivt och neutralt måste ett lämpligt organ, styrelsen för Energy Star i Europeiska gemenskapen, få i uppdrag att bidra till fastställandet och revideringen av de gemensamma tekniska specifikationerna. Denna styrelse bör bestå av nationella företrädare samt företrädare för de berörda parterna. |
(18) |
Det måste säkerställas att programmet för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning är förenligt och samordnat med prioriteringarna i gemenskapens politik och med andra gemenskapsprogram för märkning eller kvalitetscertifiering, t.ex. de program som inrättats genom direktiv 92/75/EEG och rådets förordning (EEG) nr 880/92 av den 23 mars 1992 om ett gemenskapsprogram för tilldelning av miljömärke (8). |
(19) |
Programmet för energieffektivitetsmärkning bör även utgöra ett komplement till åtgärder som vidtas inom ramen för Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG av den 6 juli 2005 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energianvändande produkter (9). Det måste därför säkerställas att Energy Star-programmet och systemet för ekodesign är inbördes förenliga och samordnade. |
(20) |
För att förhindra osäkerhet för konsumenterna och eventuell snedvridning av marknaden är det önskvärt att gemenskapens Energy Star-program, som grundar sig på avtalet, och andra frivilliga program för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning i gemenskapen samordnas. |
(21) |
Öppenhet i Energy Star-programmets genomförande måste garanteras, liksom att det överensstämmer med tillämpliga internationella standarder, så att det blir lättare för tillverkare och exportörer i länder utanför gemenskapen att gå med och delta i programmet. |
(22) |
I denna förordning tas hänsyn till de erfarenheter som gjorts under den inledande fasen av Energy Star-programmets genomförande i gemenskapen. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Syfte
I denna förordning fastställs reglerna för gemenskapens program för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning (nedan kallat Energy Star-programmet), såsom det definieras i avtalet.
Artikel 2
Tillämpningsområde
Denna förordning ska tillämpas på de grupper av kontorsprodukter som anges i bilaga C till avtalet, med förbehåll för eventuella ändringar av denna i enlighet med artikel XII i avtalet.
Artikel 3
Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner:
a) |
gemensam logotyp: det märke som återges i bilaga A till avtalet. |
b) |
programdeltagare: de tillverkare, sammansättningsföretag, exportörer, importörer, återförsäljare och andra personer eller organ som förbinder sig att främja energieffektiva kontorsprodukter som uppfyller de gemensamma specifikationer som definieras nedan i led c och har valt att delta i Energy Star-programmet genom att registrera sig hos kommissionen. |
c) |
gemensamma specifikationer: de krav på energieffektivitet och prestanda, inklusive provningsmetoder, som används för att avgöra om energieffektiva kontorsprodukter får godkännas för märkning med den gemensamma logotypen. |
Artikel 4
Allmänna principer
1. Energy Star-programmet ska, när så är lämpligt, samordnas med andra gemenskapssystem för märkning och certifiering och med andra program, särskilt det gemenskapsprogram för tilldelning av miljömärke som fastställdes genom förordning (EEG) nr 880/92, den märkning och standardiserade konsumentinformation avseende hushållsapparaters förbrukning av energi och andra resurser som fastställdes genom direktiv 92/75/EEG samt genomförandebestämmelserna för direktiv 2005/32/EG.
2. Programdeltagare får märka sina kontorsprodukter med den gemensamma logotypen och använda den i reklammaterial för dessa.
3. Deltagande i Energy Star-programmet ska vara frivilligt.
4. Kontorsprodukter för vilka USEPA har beviljat användning av den gemensamma logotypen, ska anses uppfylla bestämmelserna i denna förordning, om inte bevis föreligger för motsatsen.
5. Utan att det påverkar tillämpningen av andra gemenskapsbestämmelser om överensstämmelsebedömning och överensstämmelsemärkning och/eller internationella avtal mellan gemenskapen och tredje land vad gäller tillträdet till gemensamma marknaden, får produkter som omfattas av denna förordning och släpps ut på gemenskapsmarknaden provas av kommissionen eller medlemsstaterna för att fastställa huruvida de uppfyller kraven i denna förordning.
Artikel 5
Registrering av programdeltagare
1. Ansökningar om att bli programdeltagare ska lämnas in till kommissionen.
2. Beslut om att godkänna en sökande som programdeltagare ska fattas av kommissionen efter kontroll av att den sökande har samtyckt till att följa de riktlinjer för den gemensamma logotypens användning som anges i bilaga B till avtalet. Kommissionen ska offentliggöra en uppdaterad förteckning över programdeltagare på Energy Star-webbplatsen och regelbundet översända denna till medlemsstaterna.
Artikel 6
Främjande av energieffektivitetskrav
För avtalets giltighetstid ska kommissionen och de andra gemenskapsinstitutionerna samt centrala statliga myndigheter i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (10), utan att gemenskapslagstiftningen, nationell lagstiftning och ekonomiska kriterier åsidosätts, specificera minst samma energieffektivitetskrav som i de gemensamma specifikationerna för offentliga varukontrakt som uppfyller tröskelvärdena i artikel 7 i det direktivet.
Artikel 7
Andra frivilliga program för energieffektivitetsmärkning
1. Andra befintliga och nya frivilliga program för energimärkning av kontorsprodukter i medlemsstaterna får genomföras vid sidan av Energy Star-programmet.
2. Kommissionen och medlemsstaterna ska verka för att säkerställa nödvändig samordning mellan Energy Star-programmet, nationella märkningsprogram och andra märkningsprogram i gemenskapen eller medlemsstaterna.
Artikel 8
Styrelsen för Energy Star i Europeiska gemenskapen
1. Kommissionen ska inrätta en styrelse för Energy Star i Europeiska gemenskapen (nedan kallad ECESB), bestående av de nationella företrädare som anges i artikel 9 och företrädare för berörda parter. ECESB ska se över genomförandet av Energy Star-programmet inom gemenskapen och, när så är lämpligt, bistå och råda kommissionen så att den kan genomföra sin uppgift som förvaltningsorgan, som avses i artikel IV i avtalet.
2. Kommissionen ska se till att ECESB, när den genomför sina uppgifter, för varje grupp av kontorsprodukter i möjligaste mån eftersträvar ett balanserat deltagande av alla berörda parter, t.ex. tillverkare, återförsäljare, importörer, miljöskyddsgrupper och konsumentorganisationer.
3. Kommissionen ska med bistånd av ECESB övervaka marknadspenetrationen för produkter som bär den gemensamma logotypen samt utvecklingen av energieffektiviteten hos kontorsutrustning, så att en översyn av de gemensamma specifikationerna kan genomföras i god tid.
4. Kommissionen ska fastställa ECESB:s arbetsordning med beaktande av synpunkter från nationella företrädare i ECESB.
Artikel 9
Nationella företrädare
Varje medlemsstat ska på lämpligt sätt utse nationella experter på energipolitik, myndigheter eller personer (nedan kallade nationella företrädare), som ska ansvara för att de uppgifter som avses i denna förordning genomförs. Om fler än en nationell företrädare utses, ska medlemsstaten bestämma dessa företrädares respektive befogenheter och kraven på samordning mellan dem.
Artikel 10
Arbetsplan
I enlighet med syftena i artikel 1 ska kommissionen upprätta en arbetsplan. Arbetsplanen ska innehålla en strategi för Energy Star-programmets utveckling i vilken följande ska fastställas för de tre påföljande åren:
a) |
Målen för förbättringarna av energieffektiviteten, varvid kravet på hög standard på konsument- och miljöskydd ska beaktas, liksom den marknadspenetration på gemenskapsnivå som bör eftersträvas med Energy Star-programmet. |
b) |
En icke uttömmande förteckning över kontorsprodukter vars införlivande i Energy Star-programmet bör anses som prioriterat. |
c) |
Utbildnings- och marknadsföringsinitiativ. |
d) |
Förslag till samordning av, och samarbete mellan, Energy Star-programmet och andra frivilliga program för energieffektivitetsmärkning i medlemsstaterna. |
Kommissionen ska se över sin arbetsplan minst en gång om året, och göra den tillgänglig för allmänheten.
Artikel 11
Förberedande förfaranden för revidering av tekniska kriterier
1. För att förbereda en revidering av de gemensamma specifikationer och produktgrupper för kontorsutrustning som omfattas av bilaga C i avtalet och innan ett preliminärt förslag eller ett svar överlämnas till USEPA enligt förfarandena i avtalet och i rådets beslut 2006/1005/EG av den 18 december 2006 om ingående av avtalet mellan Amerikas förenta staters regering och Europeiska gemenskapen om samordning av program för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning (11), ska de åtgärder som anges i punkterna 2 till 5 nedan vidtas.
2. Kommissionen får uppmana ECESB att lägga fram förslag om revidering av avtalet eller av de gemensamma specifikationerna för en produkt. Kommissionen får lämna förslag till ECESB om revidering av de gemensamma specifikationerna för en produkt eller revidering av avtalet. ECESB får också lägga fram förslag till kommissionen på eget initiativ.
3. Kommissionen ska alltid samråda med ECESB när den får ett förslag om revidering av avtalet från USEPA.
4. När ledamöterna i ECESB lämnar in sina synpunkter till kommissionen ska de beakta resultaten av genomförbarhetsstudier och marknadsundersökningar och tillgänglig teknik för minskad energiförbrukning.
5. Kommissionen ska särskilt beakta målet att fastställa gemensamma specifikationer på en ambitiös nivå, i enlighet med artikel I.3 i avtalet, i syfte att minska energiförbrukningen, och kommissionen ska ta tillbörlig hänsyn till den teknik som är tillgänglig och till de därmed förbundna kostnaderna. ECESB ska särskilt, innan den lämnar sina synpunkter på nya gemensamma specifikationer, beakta de senaste resultaten från undersökningar av ekodesign.
Artikel 12
Marknadsövervakning och bekämpande av missbruk
1. Den gemensamma logotypen ska endast användas i samband med de produkter som omfattas av avtalet och i överensstämmelse med riktlinjerna för den gemensamma logotypens användning i bilaga B till avtalet.
2. Falsk eller vilseledande reklam eller användning av märken eller logotyper som leder till förväxling med den gemensamma logotypen ska vara förbjuden.
3. Kommissionen ska säkerställa att den gemensamma logotypen används på rätt sätt genom att vidta eller samordna de åtgärder som anges i artikel IX punkterna 2, 3 och 4 i avtalet. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att bestämmelserna i förordningen följs på deras eget territorium och informera kommissionen. När programdeltagare inte följer bestämmelserna kan medlemsstaterna vända sig till kommissionen för att denna ska inleda åtgärder i sådana fall.
Artikel 13
Utvärdering
Ett år innan avtalet löper ut ska kommissionen utarbeta och för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om övervakning av energieffektiviteten på gemenskapsmarknaden för kontorsutrustning och göra en utvärdering av hur effektivt Energy Star-programmet är. Rapporten ska omfatta såväl kvalitativa som kvantitativa uppgifter. Den ska också innehålla uppgifter om fördelarna med Energy Star-programmet, särskilt energibesparingar och miljöfördelar i form av minskade utsläpp av koldioxid.
Artikel 14
Revidering
Innan avtalsparterna diskuterar en förlängning av avtalet i enlighet med artikel XIV, punkt 2 i detta ska kommissionen bedöma Energy Star-programmet med hänsyn till de erfarenheter som gjorts under den tid det har varit verksamt.
Artikel 15
Upphävande
Förordning (EG) nr 2422/2001 ska härmed upphöra att gälla.
Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilagan.
Artikel 16
Slutbestämmelser
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Strasbourg den 15 januari 2008.
På Europaparlamentets vägnar
H.-G. PÖTTERING
Ordförande
På rådets vägnar
J. LENARČIČ
Ordförande
(1) EUT C 161, 13.7.2007, s. 97.
(2) Europaparlamentets yttrande av den 10 juli 2007 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 17 december 2007.
(3) EGT L 332, 15.12.2001, s. 1.
(4) EGT L 275, 10.10.1998, s. 1.
(5) EGT C 394, 17.12.1998, s. 1.
(6) EUT L 381, 28.12.2006, s. 26.
(7) EGT L 297, 13.10.1992, s. 16. Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).
(8) EGT L 99, 11.4.1992, s. 1. Förordningen upphävd genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1980/2000 (EGT L 237, 21.9.2000, s. 1).
(9) EUT L 191, 22.7.2005, s. 29.
(10) EUT L 134, 30.4.2004, s. 114. Direktivet senast ändrat genom kommissionens förordning (EG) nr 1422/2007 (EUT L 317, 5.12.2007, s. 34).
(11) EUT L 381, 28.12.2006, s. 24.
BILAGA
Förordning (EG) nr 2422/2001 |
Den här förordningen |
Artikel 1 |
Artikel 1 |
Artikel 1, sista meningen |
— |
Artikel 2 |
Artikel 2 |
Artikel 3 |
Artikel 3 |
Artikel 4.1 |
Artikel 4.1 |
Artikel 4.2 |
Artikel 4.2 |
— |
Artikel 4.3 |
Artikel 4.3 |
Artikel 4.4 |
Artikel 4.4 |
Artikel 4.5 |
Artikel 5 |
Artikel 5 |
Artikel 6.1 |
— |
Artikel 6.2 |
— |
Artikel 6.3 |
Artikel 6 |
Artikel 7 |
Artikel 7 |
Artikel 8.1 |
Artikel 8.1 |
Artikel 8.2 |
— |
Artikel 8.3 |
Artikel 8.2 |
Artikel 8.4 |
Artikel 8.3 |
Artikel 8.5 |
— |
Artikel 9 |
Artikel 9 |
Artikel 10, första stycket, inledningen |
Artikel 10, första stycket, inledningen |
Artikel 10, första stycket, första strecksatsen |
Artikel 10, första stycket, led a |
Artikel 10, första stycket, andra strecksatsen |
Artikel 10, första stycket, led b |
Artikel 10, första stycket, tredje strecksatsen |
— |
— |
Artikel 10, första stycket, led c |
Artikel 10, första stycket, fjärde strecksatsen |
Artikel 10, första stycket, led d |
Artikel 10, andra stycket, första meningen |
Artikel 10, andra stycket |
Artikel 11, första stycket |
Artikel 11.1 |
Artikel 11.1 |
Artikel 11.2 |
Artikel 11.2 |
Artikel 11.3 |
Artikel 11.3, första meningen |
Artikel 11.4 |
Artikel 11.3, andra meningen |
Artikel 11.5, första meningen |
— |
Artikel 11.5, sista meningen |
Artikel 12 |
Artikel 12 |
Artikel 13 |
— |
— |
Artikel 13 |
Artikel 14, första stycket |
Artikel 14 |
Artikel 14, andra stycket |
— |
— |
Artikel 15 |
Artikel 15 |
Artikel 16 |
Bilaga |
— |
13.2.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 39/8 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 107/2008
av den 15 januari 2008
om ändring av förordning (EG) nr 1924/2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel vad avser kommissionens genomförandebefogenheter
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och
av följande skäl:
(1) |
I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 (3) anges att det föreskrivande förfarande som fastställs i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (4) ska tillämpas vid antagande av tillämpningsföreskrifter som gäller den förordningen. |
(2) |
Beslut 1999/468/EG har ändrats genom beslut 2006/512/EG genom vilket det infördes ett föreskrivande förfarande med kontroll för antagande av åtgärder med allmän räckvidd avsedda att ändra icke väsentliga delar av en grundläggande rättsakt som antagits i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget, bland annat genom att stryka vissa av dessa delar eller komplettera rättsakten med nya icke väsentliga delar. |
(3) |
Kommissionen bör ges befogenhet att anta gemenskapsåtgärder med avseende på märkning och presentation av livsmedel samt reklam för livsmedel, att fastställa undantag från vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 1924/2006, att fastställa och uppdatera näringsprofiler och vilka villkor och undantag som gäller för att de ska få användas, att fastställa och/eller ändra förteckningar över näringspåståenden och hälsopåståenden samt att ändra förteckningen över livsmedel för vilka påståenden ska begränsas eller förbjudas. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av den förordningen, bland annat genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG. |
(4) |
I de fall bestämmelser om dataskydd är tillämpliga ska det tillstånd som begränsats till en enskild företagare inte hindra andra sökande från att söka tillstånd att använda samma påstående. |
(5) |
Förordning (EG) nr 1924/2006 bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EG) nr 1924/2006 ska ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 1 ska ändras på följande sätt:
|
2. |
I artikel 3 andra stycket ska led d ersättas med följande:
|
3. |
Artikel 4 ska ändras på följande sätt:
|
4. |
Artikel 8.2 ska ersättas med följande: ”2. Ändringar av bilagan ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3 och, när så är lämpligt, efter samråd med myndigheten. Kommissionen ska, när så är lämpligt, samråda med berörda parter, särskilt livsmedelsföretagare och konsumentgrupper, för att utvärdera hur påståendena i fråga uppfattas och förstås.” |
5. |
Artikel 13 ska ändras på följande sätt:
|
6. |
Artikel 17.3 ska ersättas med följande: ”3. Ett slutligt beslut om ansökan som avser att ändra icke väsentliga delar i denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3. Om en sökande begär skydd av äganderättsligt skyddade data och kommissionen föreslår att användningen av påståendet ska begränsas till förmån för sökanden ska emellertid följande gälla:
|
7. |
I artikel 18.4 ska andra stycket ersättas med följande: ”5. Om myndigheten avger ett yttrande som inte stöder att påståendet tas upp i den förteckning som avses i punkt 4, ska ett beslut om ansökan, som avser att ändra icke väsentliga delar i denna förordning genom att komplettera den, fattas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3. Om en sökande begär skydd av äganderättsligt skyddade data och kommissionen föreslår att användningen av påståendet ska begränsas till förmån för sökanden ska emellertid följande gälla:
|
8. |
I artikel 20.2 andra stycket ska led 2 och 3 ersättas med följande:
|
9. |
Artikel 25 ska ersättas med följande: ”Artikel 25 Kommittéförfarande 1. Kommissionen ska biträdas av kommittén. 2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader. 3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.” |
10. |
Artikel 28 ska ändras på följande sätt:
|
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Strasbourg 15 januari 2008.
På Europaparlamentets vägnar
H.-G. PÖTTERING
Ordförande
På rådets vägnar
J. LENARÇIÇ
Ordförande
(1) EUT C 325, 30.12.2006, s. 37.
(2) Europaparlamentets yttrande av den 7 juni 2007 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 17 december 2007.
(3) EUT L 404, 30.12.2006, s. 9. Rättad i EUT L 12, 18.1.2007, s. 3.
(4) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).
13.2.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 39/11 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 108/2008
av den 15 januari 2008
om ändring av förordning (EG) nr 1925/2006 om tillsättning av vitaminer och mineralämnen samt vissa andra ämnen i livsmedel
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och
av följande skäl:
(1) |
I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1925/2006 (3) anges att det föreskrivande förfarande som fastställs i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (4) ska tillämpas vid antagande av tillämpningsföreskrifter som gäller den förordningen. |
(2) |
Beslut 1999/468/EG har ändrats genom beslut 2006/512/EG genom vilket det infördes ett föreskrivande förfarande med kontroll för antagande av åtgärder med allmän räckvidd avsedda att ändra icke väsentliga delar av en grundläggande rättsakt som antagits i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget, bland annat genom att stryka vissa av dessa delar eller komplettera rättsakten med nya icke väsentliga delar. |
(3) |
Kommissionen bör ges befogenhet att anta ändringar av bilagorna I och II till förordning (EG) nr 1925/2006, att fastställa ytterligare livsmedel där vissa vitaminer eller mineralämnen inte får tillsättas, att besluta om att fastställa och/eller ändra förteckningarna över tillåtna, förbjudna eller begränsade andra ämnen, att bestämma villkoren för användningen av vitaminer och mineralämnen, såsom renhetskriterier, högsta mängder, lägsta mängder och andra begränsningar för eller förbud mot tillsättningen av vitaminer och mineralämnen i livsmedel samt att fastställa undantag från vissa bestämmelser i den förordningen. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av den förordningen, bland annat genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG. |
(4) |
När det, på grund av tvingande, brådskande skäl, inte är möjligt att iaktta de normala tidsfristerna för det föreskrivande förfarandet med kontroll bör kommissionen kunna tillämpa det skyndsamma förfarandet i artikel 5a.6 i beslut 1999/468/EG för att stryka vissa vitaminer eller mineralämnen som förtecknas i bilagorna och för att ta upp och ändra vissa andra ämnen i bilaga III till förordning (EG) nr 1925/2006. |
(5) |
Förordning (EG) nr 1925/2006 bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EG) nr 1925/2006 ska ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 3.3 ska ersättas med följande: ”3. Ändringar av de förteckningar som avses i punkt 1 i denna artikel ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 14.3 med beaktande av myndighetens yttrande. När det föreligger tvingande, brådskande skäl får kommissionen tillämpa det skyndsamma förfarande som avses i artikel 14.4 för att stryka ett vitamin eller mineralämne från de förteckningar som avses i punkt 1 i denna artikel. Kommissionen ska innan sådana ändringar fastställs samråda med berörda parter, framför allt med livsmedelsföretagare och konsumentorganisationer.” |
2. |
I artikel 4 ska andra stycket ersättas med följande: ”Åtgärder som fastställer till vilka andra livsmedel eller livsmedelskategorier vissa vitaminer och mineralämnen inte får tillsättas, och som avser att ändra icke väsentliga delar i denna förordning får antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 14.3 mot bakgrund av vetenskapliga rön och med hänsyn till deras näringsvärde.” |
3. |
Artikel 5.1 ska ersättas med följande: ”1. De renhetskriterier för vitaminföreningar och mineralämnen som förtecknas i bilaga II och som avser att ändra icke väsentliga delar i denna förordning genom att komplettera den ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 14.3, utom när de tillämpas i enlighet med punkt 2 i denna artikel.” |
4. |
Artikel 6 ska ändras på följande sätt:
|
5. |
Artikel 7.1 ska ersättas med följande: ”1. I märkning och presentation av samt reklam för livsmedel som tillsatts vitaminer och mineralämnen får det inte påstås eller antydas att en väl sammansatt och varierad kost inte skulle tillhandahålla tillräckliga mängder näringsämnen. Undantag avseende ett särskilt näringsämne som avser att ändra icke väsentliga delar i denna förordning genom att komplettera den får när så är lämpligt beviljas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 14.3.” |
6. |
Artikel 8 ska ändras på följande sätt:
|
7. |
Artikel 14 ska ersättas med följande: ”Artikel 14 Kommittéförfarande 1. Kommissionen ska biträdas av ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, som inrättades genom artikel 58.1 i förordning (EG) nr 178/2002. 2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader. 3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. 4. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1, 5a.2 och 5a.6 samt artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.” |
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Strasbourg den 15 januari 2008.
På Europaparlamentets vägnar
H.-G. PÖTTERING
Ordförande
På rådets vägnar
J. LENARÇIÇ
Ordförande
(1) EUT C 325, 13.12.2006, s. 40.
(2) Europaparlamentets yttrande av den 7 juni 2007 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 17 december 2007.
(3) EUT L 404, 30.12.2006, s. 26.
(4) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).
13.2.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 39/14 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 109/2008
av den 15 januari 2008
om ändring av förordning (EG) nr 1924/2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och
av följande skäl:
(1) |
I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 (3) fastställs regler för användning av påståenden i märkning och presentation av livsmedel och i reklam för livsmedel. |
(2) |
Hälsopåståenden är förbjudna såvida de inte överensstämmer med de allmänna och särskilda kraven i förordning (EG) nr 1924/2006 och finns upptagna i gemenskapens förteckningar över godkända hälsopåståenden. Dessa förteckningar över hälsopåståenden, som ska upprättas i enlighet med de förfaranden som anges i den förordningen, har ännu inte färdigställts. Därför var inte dessa förteckningar i kraft den 1 juli 2007, som är den dag då den förordningen började tillämpas. |
(3) |
I förordning (EG) nr 1924/2006 föreskrivs därför övergångsåtgärder för andra hälsopåståenden än sådana som avser minskad sjukdomsrisk och barns utveckling och hälsa. |
(4) |
För hälsopåståenden som avser minskad sjukdomsrisk behövdes ingen övergångsåtgärd. Eftersom påståenden som gäller förebyggande, behandling och botande av en sjukdom förbjuds i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel (4) och en ny kategori av påståenden, som avser minskad sjukdomsrisk, infördes genom förordning (EG) nr 1924/2006, borde produkter som är försedda med sådana påståenden inte ha förekommit på gemenskapsmarknaden. |
(5) |
Den kategori av påståenden som avser barns utveckling och hälsa infördes på ett mycket sent stadium av förfarandet för att anta förordning (EG) nr 1924/2006, och inga övergångsbestämmelser föreskrevs för dessa påståenden. Men det finns redan produkter med sådana påståenden på gemenskapsmarknaden. |
(6) |
För att undvika störningar på marknaden bör man låta påståenden om barns utveckling och hälsa omfattas av samma övergångsåtgärder som övriga hälsopåståenden. |
(7) |
Förordning (EG) nr 1924/2006 bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EG) nr 1924/2006 ska ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 14.1 ska ersättas med följande: ”1. Trots vad som sägs artikel 2.1 b i direktiv 2000/13/EG får följande påståenden göras om de i enlighet med det förfarande som avses i artiklarna 15, 16, 17 och 19 i denna förordning har godkänts för att tas upp i en gemenskapsförteckning över sådana tillåtna påståenden tillsammans med alla nödvändiga villkor för användning av dessa påståenden:
|
2. |
I artikel 28.6 ska första meningen ersättas med följande: ”Andra hälsopåståenden än de som avses i artikel 13.1 a och artikel 14.1 a och som i enlighet med nationella bestämmelser har använts före den dag då denna förordning träder i kraft ska omfattas av följande:” |
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 juli 2007.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Strasbourg den 15 januari 2008.
På Europaparlamentets vägnar
H.-G. PÖTTERING
Ordförande
På rådets vägnar
J. LENARÇIÇ
Ordförande
(1) Yttrandet avgivet den 26 september 2007 (ännu ej offentliggjort i EUT).
(2) Europaparlamentets yttrande av den 12 december 2007 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 11 januari 2008.
(3) EUT L 404, 30.12.2006, s. 9. Rättad i EUT L 12, 18.1.2007, s. 3.
(4) EGT L 109, 6.5.2000, s. 29. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2007/68/EG (EUT L 310, 28.11.2007, s. 11).
13.2.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 39/16 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 110/2008
av den 15 januari 2008
om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker, samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1576/89
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och
av följande skäl:
(1) |
Rådets förordning (EEG) nr 1576/89 av den 29 maj 1989 om allmänna bestämmelser för definition, beskrivning och presentation av spritdrycker (3) och kommissionens förordning (EEG) nr 1014/90 av den 24 april 1990 om närmare tillämpningsföreskrifter för definition, beskrivning och presentation av spritdrycker (4) har visat sig tjäna sitt syfte när det gäller att utforma ett regelverk för spritdrycker. Erfarenheterna på senare tid visar emellertid att det är nödvändigt att förtydliga de regler som gäller för definition, beskrivning, presentation och märkning av spritdrycker, samt skydd av geografiska beteckningar för vissa spritdrycker, samtidigt som hänsyn tas till traditionella framställningsmetoder. Förordning (EG) nr 1576/89 bör därför upphävas och ersättas. |
(2) |
Spritdryckssektorn är av stor betydelse för konsumenter, producenter och jordbrukssektorn i gemenskapen. Syftet med bestämmelserna på spritdrycksområdet bör vara att få ett konsumentskydd på hög nivå, att förhindra vilseledande förfaranden, samt att uppnå en marknad som kännetecknas av öppenhet och sund konkurrens. På så sätt bör dessa bestämmelser värna om det goda rykte som gemenskapsspritdrycker har i gemenskapen och på världsmarknaden, genom att även i fortsättningen beakta traditionella framställningsmetoder och ett växande behov av konsumentskydd och konsumentinformation. Tekniska innovationer bör också beaktas inom de kategorier där de leder till högre kvalitet utan att det påverkar den berörda dryckens traditionella karaktär. |
(3) |
Framställningen av spritdrycker utgör ett viktigt avsättningsområde för gemenskapens jordbruksprodukter. Denna starka anknytning till jordbrukssektorn bör framhävas genom regelverket. |
(4) |
För att säkerställa en mer systematisk lagstiftning för spritdrycker bör denna förordning innehålla klart definierade kriterier för framställning, beskrivning, presentation och märkning av spritdrycker, samt för skydd av geografiska beteckningar. |
(5) |
För att tillgodose konsumenternas intressen bör denna förordning gälla för samtliga spritdrycker som saluförs i gemenskapen, oavsett om de framställts i gemenskapen eller i ett tredjeland. För att man ska kunna få till stånd en export av högkvalitativa spritdrycker och därmed slå vakt om och förbättra gemenskapsspritdryckernas rykte på världsmarknaden, bör denna förordning även gälla för spritdrycker som framställts i gemenskapen för export. Denna förordning bör också tillämpas på användning av jordbruksalkohol och/eller destillat av jordbruksprodukter vid framställning av alkoholhaltiga drycker och användning av namn på spritdrycker i presentationen och märkningen av livsmedel. I undantagsfall, om detta krävs enligt lagstiftningen i ett importerande tredjeland, bör denna förordning göra det möjligt att bevilja ett undantag från bestämmelserna i bilagorna I och II till denna förordning i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll. |
(6) |
Bestämmelserna i den här förordningen bör även i fortsättningen i första hand avse definitioner av spritdrycker, vilka bör hänföras till kategorier. I definitionerna bör man även i fortsättningen beakta traditionella metoder och kvalitetsaspekter, men en komplettering eller uppdatering bör göras i de fall definitioner saknades eller var bristfälliga, eller om definitionerna kan förbättras till följd av tekniska framsteg. |
(7) |
För att ta hänsyn till konsumentens förväntningar när det gäller de råvaror som används för framställning av vodka, särskilt i de traditionellt vodkaproducerande medlemsstaterna, bör det föreskrivas att tillfredsställande information ska lämnas om vilken råvara som använts, om vodkan framställts av andra jordbruksråvaror än spannmål och/eller potatis. |
(8) |
För att tillgodose konsumenternas förväntningar och slå vakt om traditionella metoder bör det i framställningen av spritdrycker och andra alkoholhaltiga drycker dessutom uteslutande vara tillåtet att använda jordbruksalkohol. Detta bör även säkerställa avsättningsmöjligheter för jordbrukets basprodukter. |
(9) |
Eftersom spritdryckssektorn är så viktig och komplex bör det finnas särskilda bestämmelser för beskrivning och presentation av spritdrycker som går längre än de sektorsövergripande reglerna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel (5). Sådana särskilda bestämmelser bör även förhindra att ordet ”spritdryck” och beteckningarna på spritdrycker används på ett felaktigt sätt i fråga om produkter som inte motsvarar de definitioner som anges i denna förordning. |
(10) |
Medan det är viktigt att se till att angivelsen av lagringsperioden eller åldern i allmänhet endast avser alkoholens yngsta beståndsdel, bör det i denna förordning medges undantag för att ta hänsyn till traditionella lagringsprocesser som regleras av medlemsstaterna. |
(11) |
I enlighet med fördraget, med tillämpning av en kvalitetspolicy och för att få högkvalitativa spritdrycker och mångfald inom sektorn, bör medlemsstaterna ha en möjlighet att införa regler som är strängare än reglerna i denna förordning i fråga om produktion, beskrivning, presentation och märkning av spritdrycker som framställs i det egna landet. |
(12) |
Rådets direktiv 88/388/EEG av den 22 juni 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om aromer för användning i livsmedel och om ursprungsmaterial vid framställning av sådana aromer (6) gäller även för spritdrycker. I den här förordningen behöver man därför endast fastställa sådana regler som inte finns med i det direktivet. |
(13) |
Det är nödvändigt att beakta bestämmelserna i avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (nedan kallat TRIPs-avtalet), särskilt artiklarna 22 och 23 i detta, och i GATT-avtalet, som är en integrerad del av WTO-avtalet och som godkändes genom rådets beslut 94/800/EG (7). |
(14) |
Eftersom rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (8) inte gäller för spritdrycker bör regler för skydd av geografiska beteckningar för spritdrycker fastställas i den här förordningen. Geografiska beteckningar bör registreras, och i de fall en spritdrycks kvalitet, rykte eller andra egenskaper i allt väsentligt kan tillskrivas dess geografiska ursprung bör det anges att drycken har sitt ursprung i ett land, eller i en region eller en plats i ett land. |
(15) |
Ett icke diskriminerande förfarande för registrering, efterlevnad, ändring och eventuellt upphävande av geografiska beteckningar i tredjeländer och EU i enlighet med TRIPs-avtalet bör fastställas i denna förordning, samtidigt som fastställda geografiska beteckningars särskilda status erkänns. |
(16) |
De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra den här förordningen bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (9). |
(17) |
Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att bevilja undantag från vissa delar av denna förordning, om detta krävs enligt lagstiftningen i det importerande tredjelandet, föreskriva en högsta tillåtna halt av de produkter som används för att runda av smaken, bevilja undantag från reglerna om angivande av lagringsperiod eller ålder, anta beslut om ansökningar om registrering, om upphävande och om strykning av geografiska beteckningar samt om ändring av kravspecifikationen, ändra förteckningen över tekniska definitioner och krav, definitionen av spritdrycker indelade i kategorier och förteckningen över registrerade geografiska beteckningar, samt att medge undantag från det förfarande som gäller för registrering av geografiska beteckningar och ändringar av kravspecifikationen. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bland annat genom att stryka vissa av dessa delar eller genom att komplettera denna förordning med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG. |
(18) |
Övergången från reglerna i förordning (EEG) nr 1576/89 till reglerna i den här förordningen kan orsaka problem som inte tas upp i den här förordningen. De åtgärder som är nödvändiga för denna övergång och de åtgärder som krävs för att lösa praktiska problem som är specifika för spritdryckssektorn bör antas i enlighet med beslut 1999/468/EG. |
(19) |
För att underlätta övergången från reglerna i förordning (EEG) nr 1576/89 bör framställningen av spritdrycker enligt den förordningen tillåtas under det första året som den här förordningen tillämpas. Befintliga lager bör också kunna saluföras tills de tar slut. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
TILLÄMPNINGSOMRÅDE, DEFINITIONER OCH KATEGORIER AV SPRITDRYCKER
Artikel 1
Syfte och tillämpningsområde
1. Denna förordning innehåller bestämmelser om definition, beskrivning, presentation och märkning av spritdrycker samt om skydd av geografiska beteckningar för spritdrycker.
2. Denna förordning ska tillämpas på alla spritdrycker som saluförs i gemenskapen, oavsett om de framställts i gemenskapen eller i ett tredjeland, och på spritdrycker som framställts i gemenskapen för export. Denna förordning ska även tillämpas på användningen av jordbruksalkohol och/eller destillat av jordbruksprodukter i framställningen av alkoholhaltiga drycker och på användning av namn på spritdrycker i presentationen och märkningen av livsmedel.
3. I undantagsfall, om detta krävs enligt lagstiftningen i det importerande tredjelandet, får ett undantag beviljas från bestämmelserna i bilagorna I och II till denna förordning i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3.
Artikel 2
Definition av spritdryck
1. I denna förordning avses med spritdryck en alkoholhaltig dryck
a) |
som är avsedd att konsumeras av människor, |
b) |
som har särskilda organoleptiska egenskaper, |
c) |
som har en alkoholhalt på lägst 15 volymprocent, |
d) |
som har framställts
|
2. Drycker med KN-nummer 2203, 2204, 2205, 2206 och 2207 ska emellertid inte anses vara spritdrycker.
3. Den lägsta alkoholhalt som anges i punkt 1 c påverkar inte definitionen av produkten i kategori 41 i bilaga II.
4. Tekniska definitioner och krav enligt denna förordning anges i bilaga I.
Artikel 3
Alkoholens ursprung
1. Den etanol som används för att framställa spritdrycker samt beståndsdelar i dessa drycker får inte framställas av något annat än jordbruksprodukter i enlighet med bilaga I till fördraget.
2. Den etanol som används för att framställa spritdrycker ska överensstämma med den definition som anges i bilaga I.1 till denna förordning.
3. Den etanol som används för att späda ut eller lösa färgämnen, aromämnen eller andra godkända tillsatser som används i framställningen av spritdrycker ska ha framställts av jordbruksprodukter.
4. Alkoholhaltiga drycker får inte innehålla alkohol av syntetiskt ursprung eller annan alkohol framställd av något annat än jordbruksprodukter i enlighet med bilaga I till fördraget.
Artikel 4
Kategorier av spritdrycker
Spritdrycker ska klassificeras i kategorier i enlighet med definitionerna i bilaga II.
Artikel 5
Allmänna regler för kategorierna av spritdrycker
1. Utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda reglerna för var och en av kategorierna 1–14 i bilaga II ska följande gälla för de spritdrycker som definieras där:
a) |
De ska vara framställda genom alkoholjäsning och destillering uteslutande av de råvaror som anges i den relevanta definitionen av den berörda spritdrycken. |
b) |
De får inte innehålla tillsats av alkohol enligt definitionen i bilaga I.5, oavsett om denna är utspädd eller inte. |
c) |
De får inte innehålla tillsatser av aromämnen. |
d) |
De får endast innehålla tillsats av sockerkulör för att anpassa färgen. |
e) |
De får endast sötas för att runda av den slutliga smaken, i enlighet med bilaga I.3. Högsta tillåtna halt av de produkter som används för att runda av smaken enligt bilaga I.3 a–f ska beslutas om i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3. Lagstiftningen i respektive medlemsstat ska beaktas. |
2. Utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda reglerna för var och en av kategorierna 15–46 i bilaga II ska följande gälla för de spritdrycker som definieras där:
a) |
De får framställas av sådana jordbruksråvaror som förtecknas i bilaga I till fördraget. |
b) |
De får innehålla tillsats av alkohol enligt definitionen i bilaga I.5 till denna förordning. |
c) |
De får innehålla naturliga eller naturidentiska aromämnen och arompreparat enligt definitionerna i artikel 1.2 b i) och ii) och artikel 1.2 c i direktiv 88/388/EEG. |
d) |
De får färgas enligt definitionen i bilaga I.10 till denna förordning. |
e) |
De får sötas för att få de egenskaper som är typiska för produkten i fråga, i enlighet med bilaga I.3 till denna förordning, med beaktande av lagstiftningen i respektive medlemsstat. |
3. Utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda reglerna i bilaga II ska följande gälla för övriga spritdrycker som inte uppfyller kraven för kategorierna 1–46:
a) |
De får framställas av sådana jordbruksråvaror som förtecknas i bilaga I till fördraget och/eller av livsmedel som är lämpliga att konsumeras av människor. |
b) |
De får innehålla tillsats av alkohol enligt definitionen i bilaga I.5 till denna förordning. |
c) |
De får innehålla en eller flera av aromerna enligt definitionen i artikel 1.2 a i direktiv 88/388/EEG. |
d) |
De får färgas enligt definitionen i bilaga I.10 till denna förordning. |
e) |
De får sötas för att få de egenskaper som är typiska för produkten i fråga, i enlighet med bilaga I.3 till denna förordning. |
Artikel 6
Medlemsstaternas egen lagstiftning
1. I fråga om produktion, beskrivning, presentation och märkning får medlemsstaterna vid tillämpningen av en kvalitetspolicy för spritdrycker som framställs i det egna landet, och särskilt för geografiska beteckningar som är registrerade i bilaga III eller för fastställandet av nya geografiska beteckningar, fastställa regler som är strängare än reglerna i bilaga II, under förutsättning att sådana regler är förenliga med gemenskapslagstiftningen.
2. Medlemsstaterna får inte förbjuda eller begränsa import, försäljning eller konsumtion av spritdrycker som är förenliga med denna förordning.
KAPITEL II
BESKRIVNING, PRESENTATION OCH MÄRKNING AV SPRITDRYCKER
Artikel 7
Definitioner
Vid tillämpningen av denna förordning ska definitionerna av orden ”beskrivning”, ”presentation” och ”märkning” i bilaga I.14, I.15 och I.16 gälla.
Artikel 8
Försäljningsbeteckning
I enlighet med artikel 5 i direktiv 2000/13/EG ska den beteckning under vilket en spritdryck säljs (”försäljningsbeteckningen”) omfattas av bestämmelserna i det här kapitlet.
Artikel 9
Särskilda regler för försäljningsbeteckningar
1. En spritdryck som uppfyller kraven för produkter som definieras i kategorierna 1–46 i bilaga II ska beskrivas, presenteras och märkas med den försäljningsbeteckning som fastställs i den bilagan.
2. En spritdryck som uppfyller definitionen i artikel 2 men som inte uppfyller kraven för att klassificeras i någon av kategorierna 1–46 i bilaga II ska beskrivas, presenteras och märkas med försäljningsbeteckningen ”spritdryck”. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 5 i denna artikel får inte denna försäljningsbeteckning ersättas eller ändras.
3. Om en spritdryck uppfyller definitionen för mer än en kategori av spritdrycker i bilaga II, får den säljas under en eller flera av de beteckningar som förtecknas för dessa kategorier i bilaga II.
4. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 9 i denna artikel och av artikel 10.1 får de beteckningar som avses i punkt 1 i denna artikel inte användas för att beskriva eller presentera någon annan dryck än de spritdrycker för vilka dessa beteckningar förtecknas i bilaga II och registreras i bilaga III.
5. En försäljningsbeteckning får kompletteras eller ersättas med en geografisk beteckning som är registrerad i bilaga III och i enlighet med kapitel III, eller i enlighet med nationella bestämmelser kompletteras med en annan geografisk beteckning, under förutsättning att detta inte vilseleder konsumenterna.
6. De geografiska beteckningar som är registrerade i bilaga III får enbart kompletteras antingen
a) |
med termer som redan används den 20 februari 2008 för fastställda geografiska beteckningar enligt artikel 20, eller |
b) |
i enlighet med den relevanta kravspecifikationen i artikel 17.1. |
7. En alkoholhaltig dryck som inte uppfyller någon av definitionerna för kategorierna 1–46 i bilaga II får inte beskrivas, presenteras eller märkas genom att man tillsammans med någon av de försäljningsbeteckningar som anges i denna förordning och/eller geografiska beteckningar som är registrerade i bilaga III använder associerande ord som ”liknande”, ”typ”, ”stil”, ”framställd i”, ”smak” eller andra liknande ord.
8. Inget varumärke, ingen märkesbeteckning eller fantasibeteckning får ersätta en spritdrycks försäljningsbeteckning.
9. De beteckningar som anges för kategorierna 1–46 i bilaga II får ingå i en förteckning över ingredienser i livsmedel, under förutsättning att förteckningen överensstämmer med direktiv 2000/13/EG.
Artikel 10
Särskilda regler för användningen av försäljningsbeteckningar och geografiska beteckningar
1. Utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 2000/13/EG får en beteckning som klassificerats i kategorierna 1–46 i bilaga II eller en geografisk beteckning som är registrerad i bilaga III inte användas i en sammansatt beteckning, och i presentationen av ett livsmedel får det inte finnas några antydningar om någon av dessa beteckningar, såvida inte alkoholen har sitt ursprung uteslutande i den eller de spritdrycker som det hänvisas till.
2. Användningen av en sammansatt beteckning enligt punkt 1 ska också vara förbjuden om en spritdryck har spätts ut så att alkoholhalten minskat under den lägsta halt som anges i definitionen av denna spritdryck.
3. Genom undantag från punkt 1 ska bestämmelserna i den här förordningen inte utgöra något hinder för att orden ”amer” eller ”bitter” används i fråga om produkter som inte omfattas av den här förordningen.
4. Genom undantag från punkt 1, och med beaktande av etablerade framställningsmetoder, får de sammansatta beteckningar som förtecknas i kategori 32 d i bilaga II användas i presentationen av likörer som framställts i gemenskapen på de villkor som anges där.
Artikel 11
Beskrivning, presentation och märkning av blandningar
1. Om alkohol, oavsett om den är utspädd eller inte, enligt definitionen i bilaga I.5 har tillsatts en spritdryck som klassificerats i kategorierna 1–14 i bilaga II, ska denna spritdryck ha försäljningsbeteckningen ”spritdryck”. Den får inte i någon form ha en beteckning som reserverats för kategorierna 1–14.
2. I de fall en spritdryck i kategorierna 1–46 i bilaga II blandas med
a) |
en eller flera spritdrycker, och/eller |
b) |
ett eller flera destillat av jordbruksprodukter |
ska den ha försäljningsbeteckningen ”spritdryck”. Denna försäljningsbeteckning ska klart och tydligt anges på en framträdande plats på etiketten och får inte ersättas eller ändras.
3. Punkt 2 ska inte gälla beskrivningen, presentationen eller märkningen av en blandning som avses i den punkten om den uppfyller en av de definitioner som fastställts för kategorierna 146 i bilaga II.
4. Utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 2000/13/EG får beskrivningen, presentationen eller märkningen av spritdrycker som är resultatet av sådana blandningar som avses i punkt 2 i denna artikel innehålla en eller flera av beteckningarna i bilaga II endast om dessa ord inte ingår i försäljningsbeteckningen utan uteslutande anges i samma synfält i förteckningen över samtliga alkoholingredienser i blandningen, föregånget av beteckningen ”blandad spritdryck”.
Beteckningen ”blandad spritdryck” ska vara tryckt med enhetliga bokstäver samt med samma typsnitt och färg som försäljningsbeteckningen. Dessa bokstäver får vara högst hälften så stora som bokstäverna i försäljningsbeteckningen.
5. I märkningen och presentationen av sådana blandningar som avses i punkt 2 och som omfattas av kravet på förteckning över alkoholingredienser enligt punkt 4, ska andelen för varje alkoholingrediens anges i procent i fallande ordning för de kvantiteter som använts. Denna andel ska motsvara den andel ren alkohol i volymprocent som den utgör av blandningens totala innehåll av ren alkohol i volymprocent.
Artikel 12
Särskilda regler för beskrivning, presentation och märkning av spritdrycker
1. Om det i beskrivningen, presentationen eller märkningen av spritdrycker anges vilka råvaror som använts för att framställa jordbruksalkoholen ska varje typ av jordbruksalkohol anges i fallande ordning efter den kvantitet som använts.
2. Beskrivningen, presentationen eller märkningen får kompletteras med orden ”blend”, ”blending” eller ”blended” endast om spritdrycken har egaliserats enligt definitionen i bilaga I.7.
3. Utan att det påverkar de undantag som antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3 får en lagringsperiod eller ålder endast anges i beskrivningen, presentationen eller märkningen av en spritdryck när den avser alkoholens yngsta beståndsdel och under förutsättning att spritdrycken har lagrats under officiell tillsyn eller annan tillsyn som ger likvärdiga garantier.
Artikel 13
Förbud mot blybaserade kapsyler och blybaserad folie
Spritdrycker som är avsedda att säljas eller släppas ut på marknaden får inte förvaras i förpackningar med förslutningar som täcks av blybaserade kapsyler eller blybaserad folie.
Artikel 14
Språk som får användas i beskrivningen, presentationen och märkningen av spritdrycker
1. De uppgifter som föreskrivs i denna förordning ska anges på ett eller flera av Europeiska unionens officiella språk på ett sådant sätt att slutkonsumenten lätt kan förstå samtliga uppgifter, såvida inte konsumenten får denna information på annat sätt.
2. De ord som anges med kursiverad stil i bilaga II och de geografiska beteckningar som är registrerade i bilaga III får inte översättas på etiketten och inte heller i presentationen av spritdrycken.
3. I fråga om spritdrycker med ursprung i ett tredjeland får ett officiellt språk i det land där spritdrycken framställts användas, under förutsättning att de uppgifter som föreskrivs i denna förordning även anges på ett av Europeiska unionens officiella språk på ett sådant sätt att slutkonsumenten lätt kan förstå alla uppgifter.
4. Om spritdrycker framställs inom gemenskapen för att sedan exporteras får de uppgifter som föreskrivs i denna förordning upprepas på ett språk som inte är ett av Europeiska unionens officiella språk utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2.
KAPITEL III
GEOGRAFISKA BETECKNINGAR
Artikel 15
Geografiska beteckningar
1. I den här förordningen avses med geografisk beteckning en beteckning som anger att en spritdryck har sitt ursprung i ett land, eller i en region eller en plats i ett land, där spritdryckens kvalitet, rykte eller andra egenskaper i allt väsentligt kan tillskrivas dess geografiska ursprung.
2. De geografiska beteckningar som avses i punkt 1 är registrerade i bilaga III.
3. De geografiska beteckningar som är registrerade i bilaga III får inte bli generiska.
Beteckningar som har blivit generiska får inte registreras i bilaga III.
Med en beteckning som blivit generisk avses en sådan beteckning på en spritdryck som har blivit den allmänna beteckningen på spritdrycken i gemenskapen, även om den i och för sig hör ihop med den plats eller region där produkten i fråga en gång började framställas eller säljas.
4. Spritdrycker med en geografisk beteckning enligt bilaga III ska uppfylla alla krav i kravspecifikationen i enlighet med artikel 17.1.
Artikel 16
Skydd för geografiska beteckningar
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 10 ska de geografiska beteckningar som är registrerade i bilaga III vara skyddade mot
a) |
varje form av direkt eller indirekt användning i kommersiellt syfte när det gäller produkter som inte omfattas av registreringen, i den mån en sådan produkt är jämförbar med en spritdryck som är registrerad under den geografiska beteckningen i fråga, och i den mån en sådan användning drar fördel av den registrerade geografiska beteckningens rykte, |
b) |
varje form av obehörigt bruk, imitation eller anspelning, även om produktens rätta ursprung anges eller om den geografiska beteckningen används i översättning eller åtföljs av ett uttryck som ”liknande”, ”typ”, ”stil”, ”framställd i”, ”smak” eller liknande ord, |
c) |
varje form av annan falsk eller vilseledande beteckning i fråga om härkomst, ursprung, art eller väsentliga egenskaper som anges i beskrivningen, presentationen eller märkningen av produkten och som kan ge en falsk bild av dess ursprung, |
d) |
varje annan form av agerande som kan vilseleda konsumenten om produktens verkliga ursprung. |
Artikel 17
Registrering av geografiska beteckningar
1. En ansökan om att få en geografisk beteckning registrerad i bilaga III ska lämnas in till kommissionen på ett av Europeiska unionens officiella språk eller åtföljas av en översättning till ett av dessa språk. Ansökan ska vara vederbörligen motiverad och innehålla en kravspecifikation för spritdrycken i fråga.
2. När det gäller geografiska beteckningar inom gemenskapen ska den ansökan som avses i punkt 1 göras av den medlemsstat som spritdrycken härrör från.
3. När det gäller geografiska beteckningar i ett tredjeland ska den ansökan som avses i punkt 1 sändas till kommissionen, antingen direkt eller via myndigheterna i det berörda tredjelandet, och ska innehålla uppgifter som styrker att namnet i fråga är skyddat i ursprungslandet.
4. Den kravspecifikation som avses i punkt 1 ska åtminstone innehålla följande huvudkrav:
a) |
Spritdryckens beteckning och kategori, inklusive den geografiska beteckningen. |
b) |
En beskrivning av spritdrycken, inklusive produktens viktigaste fysikaliska, kemiska, och/eller organoleptiska egenskaper samt spritdryckens särskilda egenskaper vid jämförelse med den relevanta kategorin. |
c) |
En definition av det berörda geografiska området. |
d) |
En beskrivning av framställningsmetoden, samt i förekommande fall uppgift om ursprungliga, hävdvunna lokala metoder. |
e) |
Uppgifter som påvisar sambandet med den geografiska miljön eller det geografiska ursprunget. |
f) |
Övriga uppgifter som föreskrivs av gemenskapsbestämmelser och/eller nationella och/eller regionala bestämmelser. |
g) |
Den sökandes namn och adress. |
h) |
I förekommande fall tillägg till den geografiska beteckningen och/eller särskilda märkningsregler i enlighet med den relevanta kravspecifikationen. |
5. Kommissionen ska inom tolv månader efter det att den ansökan som avses i punkt 1 har lämnats in kontrollera om ansökan är förenlig med bestämmelserna i denna förordning.
6. Om kommissionen kommer fram till att den ansökan som avses i punkt 1 är förenlig med bestämmelserna i denna förordning, ska de huvudkrav i kravspecifikationen som avses i punkt 4 offentliggöras i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning.
7. Inom sex månader efter det att kravspecifikationen offentliggjorts får fysiska eller juridiska personer som har ett berättigat intresse inkomma med invändningar mot registreringen av den geografiska beteckningen i bilaga III, med åberopande av att villkoren i denna förordning inte är uppfyllda. Invändningarna, som måste vara vederbörligen motiverade, ska inlämnas till kommissionen på ett av Europeiska unionens officiella språk eller åtföljas av en översättning till ett av dessa språk.
8. Kommissionen ska fatta beslutet om registrering av en geografisk beteckning i bilaga III i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3, med beaktande av eventuella invändningar som inkommit i enlighet med punkt 7 i denna artikel. Beslutet ska offentliggöras i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 18
Upphävande av en geografisk beteckning
Om efterlevnaden av kravspecifikationen inte längre kan säkerställas, ska kommissionen fatta ett beslut om att upphäva registreringen i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3. Beslutet ska offentliggöras i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 19
Homonyma geografiska beteckningar
En homonym geografisk beteckning som uppfyller kraven i den här förordningen ska registreras med beaktande av lokala och traditionella seder och bruk samt den risk för förväxlingar som kan uppstå, t.ex. i följande fall:
— |
En homonym beteckning som felaktigt får konsumenten att tro att en produkt kommer från ett annat område får inte registreras, även om beteckningen bokstavligen är korrekt i fråga om det område eller den region eller plats där spritdrycken i fråga har sitt verkliga ursprung. |
— |
En registrerad homonym geografisk beteckning får endast användas om det finns en klar skillnad i praxis mellan den nya homonymen och det namn som redan var registrerat sedan tidigare, med beaktande av kraven på att producenterna ska behandlas lika och att konsumenterna inte får vilseledas. |
Artikel 20
Fastställda geografiska beteckningar
1. För varje geografisk beteckning som är registrerad i bilaga III den 20 februari 2008 ska medlemsstaterna till kommissionen lämna in en kravspecifikation i enlighet med artikel 17.1 senast den 20 februari 2015.
2. Medlemsstaterna ska se till att denna kravspecifikation finns tillgänglig för allmänheten.
3. Om ingen kravspecifikation har lämnats in till kommissionen den 20 februari 2015, ska kommissionen stryka den geografiska beteckningen från bilaga III i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3.
Artikel 21
Ändring av kravspecifikationen
Det förfarande som anges i artikel 17 ska på motsvarande sätt tillämpas vid ändring av den kravspecifikation som avses artiklarna 17.1 och 20.1 i denna artikel.
Artikel 22
Kontroll av att huvudkraven i kravspecifikationerna följs
1. När det gäller geografiska beteckningar inom gemenskapen ska, innan produkten släpps ut på marknaden, kontroll av att huvudkraven i kravspecifikationerna följs genomföras av
— |
en eller flera behöriga myndigheter som avses i artikel 24.1, och/eller |
— |
ett eller flera kontrollorgan i den mening som avses i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (10) som utför produktcertifieringar. |
Utan hinder av bestämmelser i nationell lagstiftning ska kostnaderna för sådana kontroller av att produktspecifikationerna följs bäras av de aktörer som omfattas av kontrollerna.
2. När det gäller geografiska beteckningar inom ett tredjeland ska, innan produkten släpps ut på marknaden, kontroll av att kravspecifikationerna följs genomföras av
— |
en eller flera offentliga myndigheter som utsetts av tredjelandet, och/eller |
— |
ett eller flera produktcertifieringsorgan. |
3. De produktcertifieringsorgan som avses i punkterna 1 och 2 ska iaktta och, från och med den 1 maj 2010, vara ackrediterade enligt den europeiska standarden EN 45011 eller ISO/IEC Guide 65 (Certifieringsorgan – Allmänna krav vid certifiering av produkter).
4. Om de myndigheter eller organ som avses i punkterna 1 och 2 har valt att kontrollera att huvudkraven i kravspecifikationerna följs ska de lämna tillfredsställande garantier för objektivitet och opartiskhet samt förfoga över den kvalificerade personal och de resurser som behövs för att utföra sina uppgifter.
Artikel 23
Förhållandet mellan varumärken och geografiska beteckningar
1. En registrering av ett varumärke som innehåller eller består av en geografisk beteckning som är registrerad i bilaga III ska avslås eller ogiltigförklaras i de fall användningen av varumärket skulle kunna leda till någon av de situationer som avses i artikel 16.
2. Med vederbörlig hänsyn till gemenskapslagstiftningen får ett varumärke, vars användning motsvarar någon av de situationer som avses i artikel 16, fortsätta att användas trots registreringen av en geografisk beteckning, om ansökan har lämnats in eller om varumärket har registrerats eller, i enlighet med den tillämpliga lagstiftningen, i god tro har förvärvats genom användning inom gemenskapen före dagen för skyddet av den geografiska beteckningen i ursprungslandet eller före den 1 januari 1996, såvida det inte finns skäl att ogiltigförklara eller häva varumärkesregistreringen enligt rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (11) eller rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (12).
3. En geografisk beteckning får inte registreras om detta med hänsyn till ett varumärkes anseende och renommé och den tid som det har använts i gemenskapen är ägnat att vilseleda konsumenten om produktens rätta identitet.
KAPITEL IV
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER, ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 24
Kontroller och skydd av spritdrycker
1. Medlemsstaterna ska ha ansvaret för kontrollen av spritdrycker. De ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att denna förordning efterlevs, och de ska särskilt utse den eller de myndigheter som ska ansvara för kontroller avseende de skyldigheter som fastställs i denna förordning i enlighet med förordning (EG) nr 882/2004.
2. Medlemsstaterna och kommissionen ska utbyta den information som behövs för tillämpningen av den här förordningen.
3. Kommissionen ska i samråd med medlemsstaterna se till att denna förordning tillämpas enhetligt och ska, om så erfordras, vidta åtgärder i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 25.2.
Artikel 25
Kommitté
1. Kommissionen ska biträdas av kommittén för spritdrycker.
2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader.
3. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5a och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
Artikel 26
Ändringar i bilagorna
Bilagorna får ändras i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3.
Artikel 27
Tillämpningsåtgärder
De åtgärder som är nödvändiga för tillämpningen av denna förordning ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 25.2.
Artikel 28
Övergångsbestämmelser och andra särskilda bestämmelser
1. I enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 25.3 ska bestämmelser om ändring av denna förordning vid behov fastställas
a) |
för att senast den 20 februari 2011 underlätta övergången från reglerna i förordning (EEG) nr 1576/89 till reglerna i den här förordningen, |
b) |
för att i vederbörligt motiverade fall medge undantag från artiklarna 17 och 22, |
c) |
för att fastställa en gemenskapssymbol för geografiska beteckningar inom spritdryckssektorn. |
2. I enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 25.2 ska bestämmelser antas vid behov för att lösa särskilda praktiska problem, till exempel att i vissa fall göra det obligatoriskt att uppge tillverkningsorten på etiketten för att undvika att konsumenten vilseleds och att upprätthålla och utveckla gemenskapens referensmetoder för analys av spritdrycker.
3. Spritdrycker som inte uppfyller kraven i denna förordning får fortsätta att framställas i enlighet med förordning (EEG) nr 1576/89 till och med den 20 maj 2009. Spritdrycker som inte uppfyller kraven i denna förordning, men som har framställts i enlighet med förordning (EEG) nr 1576/89 före den 20 februari 2008 eller till och med den 20 maj 2009 får fortsätta att saluföras till dess att lagren tar slut.
Artikel 29
Upphävande
1. Förordning (EEG) nr 1576/89 ska upphöra att gälla. Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen.
2. Kommissionens förordningar (EEG) nr 2009/92 (13), (EG) nr 1267/94 (14) och (EG) nr 2870/2000 (15) ska fortsätta att gälla.
Artikel 30
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 20 maj 2008.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Strasbourg den 15 januari 2008.
På Europaparlamentets vägnar
H.-G. PÖTTERING
Ordförande
På rådets vägnar
J. LENARČIČ
Ordförande
(1) EUT C 324, 30.12.2006, s. 12.
(2) Europaparlamentets yttrande av den 19 juni 2007 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 17 december 2007.
(3) EGT L 160, 12.6.1989, s. 1. Förordningen senast ändrad genom 2005 års anslutningsakt.
(4) EGT L 105, 25.4.1990, s. 9. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2140/98 (EGT L 270, 7.10.1998, s. 9).
(5) EGT L 109, 6.5.2000, s. 29. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2007/68/EG (EUT L 310, 28.11.2007, s. 11).
(6) EGT L 184, 15.7.1988, s. 61. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).
(7) EGT L 336, 23.12.1994, s. 1.
(8) EUT L 93, 31.3.2006, s. 12. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).
(9) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).
(10) EUT L 165, 30.4.2004, s. 1. Rättad i EUT L 191, 18.5.2004, s. 1. Förordningen senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 1791/2006. (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).
(11) EGT L 40, 11.2.1989, s. 1. Direktivet ändrat genom rådets beslut 92/10/EEG (EGT L 6, 11.1.1992, s. 35).
(12) EGT L 11, 14.1.1994, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1891/2006 (EUT L 386, 29.12.2006, s. 14).
(13) Kommissionens förordning (EEG) nr 2009/92 av den 20 juli 1992 om gemenskapsmetoder för analys av jordbruksalkohol som används vid framställning av spritdrycker, aromatiserade viner, aromatiserade vinbaserade drycker och aromatiserade drinkar baserade på vinprodukter (EGT L 203, 21.7.1992, s. 10).
(14) Kommissionens förordning (EG) nr 1267/94 av den 1 juni 1994 om tillämpning av avtalen mellan Europeiska unionen och tredje land om ömsesidigt erkännande av vissa spritdrycker (EGT L 138, 2.6.1994, s. 7). Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1434/97 (EGT L 196, 24.7.1997, s. 56).
(15) Kommissionens förordning (EG) nr 2870/2000 av den 19 december 2000 om fastställande av gemenskapens referensmetoder för analys av spritdrycker (EGT L 333, 29.12.2000, s. 20). Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2091/2002 (EGT L 322, 27.11.2002, s. 11).
BILAGA I
TEKNISKA DEFINITIONER OCH KRAV
De tekniska definitioner och krav som avses i artikel 2.4 och artikel 7 är följande:
1. |
Jordbruksalkohol Jordbruksalkohol har följande egenskaper:
|
2. |
Destillat av jordbruksprodukter En alkoholhaltig vätska som erhålls genom destillering, efter alkoholjäsning, av en jordbruksprodukt eller sådana produkter som förtecknas i bilaga I till fördraget, som inte har samma egenskaper som etanol eller en spritdryck, men har kvar arom och smak av den eller de råvaror som använts. Om det hänvisas till den råvara som använts ska destillatet ha erhållits uteslutande från den råvaran. |
3. |
Sötning Användning av en eller flera av följande produkter vid framställning av spritdrycker:
|
4. |
Blandning En blandning av två eller flera olika drycker för att skapa en ny dryck. |
5. |
Tillsats av alkohol Tillsats av jordbruksalkohol och/eller destillat som härrör från jordbruksprodukter i en spritdryck. |
6. |
Tillsats av vatten Vid framställning av spritdrycker är det tillåtet att tillsätta vatten under förutsättning att vattenkvaliteten överensstämmer med rådets direktiv 80/777/EEG av den 15 juli 1980 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om utvinning och saluförande av naturliga mineralvatten (3) och rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten (4), och det tillsatta vattnet inte ändrar produktens karaktär. Vattnet får vara destillerat, avjoniserat eller avhärdat. |
7. |
Egalisering Egalisering innebär en kombination av två eller flera spritdrycker av samma kategori som endast skiljer sig från varandra genom mindre olikheter i fråga om sammansättning, beroende på en eller flera av följande faktorer:
En spritdryck som framställs på detta sätt ska vara av samma kategori som de ursprungliga spritdryckerna före egaliseringsförfarandet. |
8. |
Lagring Att tillåta att vissa reaktioner utvecklas på naturlig väg i lämpliga behållare, och att spritdrycken i fråga därmed ska få organoleptiska egenskaper som den annars inte skulle ha fått. |
9. |
Aromatisering Användning av ett eller flera av de aromämnen som anges i artikel 1.2 a i direktiv 88/388/EEG vid framställning av en spritdryck. |
10. |
Färgning Användning av ett eller flera färgämnen enligt definitionerna i Europaparlamentets och rådets direktiv 94/36/EG av den 30 juni 1994 om färgämnen för användning i livsmedel (5) vid framställning av en spritdryck. |
11. |
Alkoholhalt i volymprocent Andel alkohol i produkten vid 20 oC, uttryckt i volym ren alkohol, i förhållande till produktens totala volym vid samma temperatur. |
12. |
Halt av flyktiga ämnen Den mängd andra flyktiga ämnen än etanol och metanol som finns i en spritdryck som uteslutande framställts genom destillering, och som uteslutande är ett resultat av destillering eller omdestillering av de råvaror som använts. |
13. |
Tillverkningsort Den plats eller region där den fas i framställningen av den färdiga produkten ägde rum som gav spritdrycken dess karaktär och väsentliga, slutliga egenskaper. |
14. |
Beskrivning De ord som används i märkningen, i presentationen och på ytterförpackningen, i följedokument vid transporter, i handelsdokument, särskilt fakturor och följesedlar, och i reklam. |
15. |
Presentation De ord som används i märkningen och på ytterförpackningen, även i reklam och marknadsföring, i bilder eller liknande och på behållarna, inklusive flaskan och förslutningen. |
16. |
Märkning Alla beskrivningar och andra hänvisningar, symboler, illustrationer eller varumärken som kännetecknar produkten och som förekommer på en behållare, inbegripet dess förslutning, på behållarens vidhängande etikett, eller på flaskhalsens omslag. |
17. |
Ytterförpackning Skyddsomslag, såsom papper, alla slags fodral, kartonger eller lådor som används vid transport och/eller försäljning av en eller flera behållare. |
(1) EGT L 10, 12.1.2002, s. 53.
(2) EGT L 10, 12.1.2002, s. 47.
(3) EGT L 229, 30.8.1980, s. 1. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003.
(4) EGT L 330, 5.12.1998, s. 32. Direktivet ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003.
(5) EGT L 237, 10.9.1994, s. 13. Direktivet ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003.
BILAGA II
SPRITDRYCKER
Kategorier av spritdrycker
1. Rom
a) |
Rom är
|
b) |
Alkoholhalten för rom ska vara lägst 37,5 volymprocent. |
c) |
Alkohol får inte tillsättas enligt definitionen i bilaga I.5, oavsett om den är utspädd eller inte. |
d) |
Rom får inte smaksättas. |
e) |
Rom får endast innehålla tillsats av sockerkulör för att anpassa färgen. |
f) |
Ordet ”traditionnel” får användas tillsammans med någon av geografiska beteckningar som anges i kategori 1 i bilaga III, under förutsättning att rommen framställts genom destillering till en alkoholhalt som är lägre än 90 volymprocent efter alkoholjäsning av alkoholproducerande råvaror som uteslutande har sitt ursprung på framställningsplatsen. Sådan rom ska ha en halt av flyktiga ämnen om minst 225 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent), och den får inte sötas. Även om ordet ”traditionnel” används får försäljningsbeteckningen ”rom” och geografiska beteckningar kompletteras med uttrycken ”från sockerproduktion” eller ”jordbruks-”. Detta får inte påverka användningen av ordet ”traditionnel” om en produkt som inte omfattas av denna bestämmelse, i enlighet med de särskilda kriterierna för sådana produkter. |
2. Whisky eller whiskey
a) |
Whisky eller whiskey är en spritdryck som uteslutande framställts
Det slutliga destillatet, till vilket endast vatten och sockerkulör (för färgning) får tillsättas, ska ha den färg, arom och smak som är ett resultat av den framställningsprocess som beskrivs i led i, ii och iii. |
b) |
Alkoholhalten för whisky eller whiskey ska vara lägst 40 volymprocent. |
c) |
Alkohol får inte tillsättas enligt definitionen i bilaga I.5, oavsett om den är utspädd eller inte. |
d) |
Whisky eller whiskey får inte sötas eller smaksättas, och får inte heller innehålla några andra tillsatser än sockerkulör som används som färgning. |
3. Sädessprit
a) |
Sädessprit är en spritdryck som uteslutande framställts genom destillering av jäst mäsk från spannmål med hela korn och som har organoleptiska egenskaper som härrör från de råvaror som använts. |
b) |
Alkoholhalten för sädessprit ska vara lägst 35 volymprocent med undantag för ”Korn”. |
c) |
Alkohol får inte tillsättas enligt definitionen i bilaga I.5, oavsett om den är utspädd eller inte. |
d) |
Sädessprit får inte smaksättas. |
e) |
Sädessprit får endast innehålla tillsats av sockerkulör för att anpassa färgen. |
f) |
För att sädessprit ska få ha försäljningsbeteckningen ”sädesbrandy” ska den ha framställts genom att jäst mäsk från spannmål med hela korn destillerats till en alkoholhalt som är lägre än 95 volymprocent, och ha organoleptiska egenskaper som härrör från de råvaror som använts. |
4. Vinsprit
a) |
Vinsprit är en spritdryck
|
b) |
Alkoholhalten för vinsprit ska vara lägst 37,5 volymprocent. |
c) |
Alkohol får inte tillsättas enligt definitionen i bilaga I.5, oavsett om denna är utspädd eller ej. |
d) |
Vinsprit får inte smaksättas. Detta utesluter inte traditionella framställningsmetoder. |
e) |
Vinsprit får endast innehålla tillsats av sockerkulör för att anpassa färgen. |
f) |
Om vinsprit har lagrats får den fortsätta att säljas som ”vinsprit”, under förutsättning att den har lagrats lika länge eller längre än den period som fastställs för den spritdryck som klassificeras i kategori 5. |
5. Brandy eller Weinbrand
a) |
Brandy eller Weinbrand är en spritdryck
|
b) |
Alkoholhalten för brandy eller Weinbrand ska vara lägst 36 volymprocent. |
c) |
Alkohol får inte tillsättas enligt definitionen i bilaga I.5, oavsett om denna är utspädd eller ej. |
d) |
Brandy eller Weinbrand får inte smaksättas. Detta utesluter inte traditionella framställningsmetoder. |
e) |
Brandy eller Weinbrand får endast innehålla tillsats av sockerkulör för att anpassa färgen. |
6. Druvrestsprit eller sprit av druvrester
a) |
Druvrestsprit eller sprit av druvrester är en spritdryck
|
b) |
Alkoholhalten för druvrestsprit eller sprit av druvrester ska vara lägst 37,5 volymprocent. |
c) |
Alkohol får inte tillsättas enligt definitionen i bilaga I.5, oavsett om denna är utspädd eller ej. |
d) |
Druvrestsprit eller sprit av druvrester får inte smaksättas. Detta utesluter inte traditionella framställningsmetoder. |
e) |
Druvrestsprit eller sprit av druvrester får endast innehålla tillsats av sockerkulör för att anpassa färgen. |
7. Sprit av fruktrester
a) |
Sprit av fruktrester är en spritdryck
|
b) |
Alkoholhalten för sprit av fruktrester ska vara lägst 37,5 volymprocent. |
c) |
Alkohol får inte tillsättas enligt definitionen i bilaga I.5, oavsett om denna är utspädd eller ej. |
d) |
Sprit av fruktrester får inte smaksättas. |
e) |
Sprit av fruktrester får endast innehålla tillsats av sockerkulör för att anpassa färgen. |
f) |
Försäljningsbeteckningen ska bestå av namnet på frukten följt av ”sprit av fruktrester”. Om rester av flera olika frukter använts ska försäljningsbeteckningen vara ”sprit av fruktrester”. |
8. Russinsprit eller raisin brandy
a) |
Russinsprit eller raisin brandy är en spritdryck som uteslutande framställts genom destillering av den produkt som erhållits genom alkoholjäsning av extrakt av torkade druvor av sorterna ”Corinth Black” eller Moscatel från Alexandria, och som har destillerats till en alkoholhalt som är lägre än 94,5 volymprocent, så att destillatet fått en arom och smak som härrör från de råvaror som använts. |
b) |
Alkoholhalten för russinsprit eller raisin brandy ska vara lägst 37,5 volymprocent. |
c) |
Alkohol får inte tillsättas enligt definitionen i bilaga I.5, oavsett om denna är utspädd eller ej. |
d) |
Russinsprit eller raisin brandy får inte smaksättas. |
e) |
Russinsprit eller raisin brandy får endast innehålla tillsats av sockerkulör för att anpassa färgen. |
9. Fruktsprit
a) |
Fruktsprit är en spritdryck
|
b) |
Fruktspritens metanolhalt får vara högst 1 000 gram per hektoliter (100 volymprocent). Metanolhalten får emellertid för följande fruktspriter vara högst
|
c) |
Alkoholhalten för fruktsprit ska vara lägst 37,5 volymprocent. |
d) |
Alkohol får inte tillsättas enligt definitionen i bilaga I.5, oavsett om denna är utspädd eller ej. |
e) |
Fruktsprit får inte smaksättas. |
f) |
Försäljningsbeteckningen ska vara ”sprit”, föregånget av namnet på frukten, bäret eller grönsaken, t.ex. körsbärssprit eller kirsch, plommonsprit eller slivovits, mirabell-, persiko-, äppel-, päron-, aprikos-, fikon-, citrus-, druvsprit, eller annan fruktsprit. Den får också kallas wasser, tillsammans med namnet på frukten. Namnet på frukten får ersätta ”sprit” föregånget av namnet på frukten, dock endast i fråga om följande frukter:
Föreligger det risk för att slutkonsumenten kan ha svårt att förstå en av dessa försäljningsbeteckningar, ska märkningen inkludera ordet ”sprit”, eventuellt kompletterat med en förklaring. |
g) |
Namnet Williams får endast användas för päronsprit som uteslutande framställts av päron av sorten ”Williams”. |
h) |
Om två eller flera frukter, bär eller grönsaker destilleras tillsammans ska produkten i förekommande fall säljas under beteckningen ”fruktsprit” eller ”grönsakssprit”. Beteckningen får kompletteras med namnen på varje frukt, bär eller grönsak i fallande ordning efter den kvantitet som har använts. |
10. Cidersprit och päroncidersprit
a) |
Cidersprit och päroncidersprit är spritdrycker
|
b) |
Alkoholhalten för cidersprit och päroncidersprit ska vara lägst 37,5 volymprocent. |
c) |
Alkohol får inte tillsättas enligt definitionen i bilaga I.5, oavsett om denna är utspädd eller ej. |
d) |
Varken cidersprit eller päroncidersprit får smaksättas. |
e) |
Cidersprit eller päroncidersprit får endast innehålla tillsats av sockerkulör för att anpassa färgen. |
11. Honungssprit
a) |
Honungssprit är en spritdryck
|
b) |
Alkoholhalten för honungssprit ska vara lägst 35 volymprocent. |
c) |
Alkohol får inte tillsättas enligt definitionen i bilaga I.5, oavsett om denna är utspädd eller ej. |
d) |
Honungssprit får inte smaksättas. |
e) |
Honungssprit får endast innehålla tillsats av sockerkulör för att anpassa färgen. |
f) |
Honungssprit får enbart sötas med honung. |
12. Hefebrand eller sprit av jäsnings- eller pressrester
a) |
Hefebrand eller sprit av jäsnings- eller pressrester är en spritdryck som uteslutande framställts genom destillering till en alkoholhalt som är lägre än 86 volymprocent av jäsningsrester av vin eller av jäst frukt. |
b) |
Alkoholhalten för Hefebrand eller sprit av jäsnings- eller pressrester ska vara lägst 38 volymprocent. |
c) |
Alkohol får inte tillsättas enligt definitionen i bilaga I.5, oavsett om denna är utspädd eller ej. |
d) |
Hefebrand eller sprit av jäsnings- eller pressrester får inte smaksättas. |
e) |
Hefebrand eller sprit av jäsnings- eller pressrester får endast innehålla tillsats av sockerkulör för att anpassa färgen. |
f) |
Försäljningsbeteckningen Hefebrand eller sprit av jäsnings- eller pressrester ska kompletteras med namnet på den använda råvaran. |
13. Bierbrand eller eau de vie de bière
a) |
Bierbrand eller eau de vie de bière är en spritdryck som uteslutande framställts genom direkt destillering av färskt öl under normalt tryck till en alkoholhalt som är lägre än 86 volymprocent, så att destillatet fått organoleptiska egenskaper som härrör från ölet. |
b) |
Alkoholhalten för Bierbrand eller eau de vie de bière ska vara lägst 38 volymprocent. |
c) |
Alkohol får inte tillsättas enligt definitionen i bilaga I.5, oavsett om denna är utspädd eller ej. |
d) |
Bierbrand eller eau de vie de bière får inte smaksättas. |
e) |
Bierbrand eller eau de vie de bière får endast innehålla tillsats av sockerkulör för att anpassa färgen. |
14. Topinambur eller jordärtskockssprit
a) |
Topinambur eller jordärtskockssprit är en spritdryck som framställs uteslutande genom jäsning och destillering till en alkoholhalt om lägre än 86 volymprocent av jordärtskockor (Helianthus tuberosus L.). |
b) |
Alkoholhalten för Topinambur eller jordärtskockssprit ska vara lägst 38 volymprocent. |
c) |
Alkohol får inte tillsättas enligt definitionen i bilaga I.5, oavsett om denna är utspädd eller ej. |
d) |
Topinambur eller jordärtskockssprit får inte smaksättas. |
e) |
Topinambur eller jordärtskockssprit får endast innehålla tillsats av sockerkulör för att anpassa färgen. |
15. Vodka
a) |
Vodka är en spritdryck som framställts av jordbruksalkohol som erhållits genom jäsning med hjälp av jäst från antingen
som destillerats och/eller rektifierats så att de organoleptiska egenskaperna hos råvarorna och hos de biprodukter som erhållits genom jäsningen selektivt minskas. Efter detta förfarande kan omdestillering och/eller behandling ske med lämpliga processhjälpmedel, t.ex. aktivt kol, för att ge drycken särskilda organoleptiska egenskaper. Halten av restsubstanser får inte vara högre än den halt som i bilaga I anges för jordbruksalkohol; innehållet av metanol får emellertid inte vara högre än 10 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent). |
b) |
Alkoholhalten för vodka ska vara lägst 37,5 volymprocent. |
c) |
Endast sådana naturliga smakämnen som finns i destillat som erhållits från de jästa råvarorna får tillsättas. Dessutom får drycken ges särskilda organoleptiska egenskaper, dock inte en dominerande arom. |
d) |
I beskrivningen, presentationen eller märkningen av vodka som inte enbart framställts av de råvaror som anges i punkt a i ska det anges ”tillverkad av …” med tillägg av namnet på de råvaror som använts för att framställa jordbruksalkoholen. Märkningen ska vara utformad i enlighet med artikel 13.2 i direktiv 2000/13/EG. |
16. Sprit (föregånget av namnet på frukten eller bäret) som erhållits genom maceration och destillering
a) |
Sprit (föregånget av namnet på frukten eller bäret) som erhållits genom maceration och destillering är en spritdryck
|
b) |
Alkoholhalten för sprit (föregånget av namnet på frukten eller bäret) ska vara lägst 37,5 volymprocent. |
c) |
Sprit (föregånget av namnet på frukten eller bäret) som erhållits genom maceration och destillering får inte smaksättas. |
d) |
I märkningen och presentationen av sprit (föregånget av namnet på frukten eller bäret) som erhållits genom maceration och destillering ska ”erhållen genom maceration och destillering” anges i beskrivningen, presentationen eller märkningen, samt på en flaskas framsidesetikett, med bokstäver av samma typsnitt, storlek och färg, och i samma synfält som ”sprit (föregånget av namnet på frukten eller bäret)”. |
17. Geist (tillsammans med namnet på den frukt eller den råvara som använts)
a) |
Geist (tillsammans med namnet på den frukt eller den råvara som använts) är en spritdryck som framställts genom att ojästa frukter och bär som klassificerats i kategori 16a ii eller grönsaker, nötter eller andra växtdelar såsom örter eller rosenblad fått macerera i jordbruksalkohol, följt av destillering till lägre än 86 volymprocent. |
b) |
Alkoholhalten för Geist ska vara lägst 37,5 volymprocent. |
c) |
Geist (tillsammans med namnet på den frukt eller den råvara som använts) får inte smaksättas. |
18. Gentiana
a) |
Gentiana är en spritdryck som har framställts av ett destillat av gentiana, som i sin tur erhållits genom jäsning av gentianarot, med eller utan tillsats av jordbruksalkohol. |
b) |
Alkoholhalten för gentiana ska vara lägst 37,5 volymprocent. |
c) |
Gentiana får inte smaksättas. |
19. Enbärskryddad spritdryck
a) |
Enbärskryddad spritdryck är en spritdryck som har framställts genom att jordbruksalkohol och/eller sädessprit och/eller sädesdestillat smaksatts med enbär (Juniperus communis L. och/eller Juniperus oxycedrus L.). |
b) |
Alkoholhalten för enbärskryddad spritdryck ska vara lägst 30 volymprocent. |
c) |
Andra naturliga och/eller naturidentiska aromämnen enligt definitionerna i artikel 1.2 b i och ii i direktiv 88/388/EEG och/eller arompreparat enligt definitionen i artikel 1.2 c i det direktivet, och/eller aromatiska växter eller delar av aromatiska växter, får dessutom användas, men de organoleptiska egenskaperna för enbär ska kunna urskiljas, även om de ibland är försvagade. |
d) |
En enbärskryddad spritdryck kan ha försäljningsbeteckningarna Wacholder eller genebra. |
20. Gin
a) |
Gin är en enbärskryddad spritdryck som har framställts genom att organoleptiskt lämplig jordbruksalkohol smaksatts med enbär (Juniperus communis L.). |
b) |
Alkoholhalten för gin ska vara lägst 37,5 volymprocent. |
c) |
Endast naturliga och/eller naturidentiska aromämnen enligt definitionerna i artikel 1.2 b i och ii i direktiv 88/388/EEG och/eller arompreparat enligt definitionen i artikel 1.2 c i samma direktiv får användas vid framställningen av gin så att smaken av enbär dominerar. |
21. Destillerad gin
a) |
Destillerad gin är en spritdryck
|
b) |
Alkoholhalten för destillerad gin ska vara lägst 37,5 volymprocent. |
c) |
Sådan gin som erhållits genom att man endast tillsatt essenser eller aromämnen i jordbruksalkohol får inte betecknas som destillerad gin. |
22. London gin
a) |
London gin är en typ av destillerad gin
|
b) |
Alkoholhalten för London gin ska vara lägst 37,5 volymprocent. |
c) |
Beteckningen London gin får kompletteras med ordet ”dry”. |
23. Kumminkryddad spritdryck
a) |
Kumminkryddad spritdryck är en spritdryck som framställts genom att jordbruksalkol smaksatts med kummin (Carum carvi L.). |
b) |
Alkoholhalten för kumminkryddad spritdryck ska vara lägst 30 volymprocent. |
c) |
Andra naturliga och/eller naturidentiska aromämnen enligt definitionerna i artikel 1.2 b i och ii i direktiv 88/388/EEG, och/eller arompreparat enligt definitionen artikel 1.2 c i samma direktiv, får dessutom användas, men smaken av kummin ska dominera. |
24. Akvavit eller aquavit
a) |
Akvavit eller aquavit är en kumminkryddad och/eller dillfrökryddad spritdryck som smaksatts med ett destillat av växter eller kryddor. |
b) |
Alkoholhalten för akvavit eller aquavit ska vara lägst 37,5 volymprocent. |
c) |
Andra naturliga och/eller naturidentiska aromämnen enligt definitionen i artikel 1.2 b i och ii i direktiv 88/388/EEG och/eller arompreparat enligt definitionen i artikel 1.2 c i det direktivet får också användas, men smaken ska till stor del tillskrivas destillat av kummin (Carum carvi L.) och/eller dillfrön (Anethum graveolens L.); eteriska oljor får inte användas. |
d) |
Bitterämnena får inte tydligt dominera smaken; torrsubstanshalten får vara högst 1,5 gram per 100 ml. |
25. Aniskryddad spritdryck
a) |
Aniskryddad spritdryck är en spritdryck som framställts genom att jordbruksalkohol smaksatts med naturliga extrakt av stjärnanis (Illicium verum Hook f.), anis (Pimpinella anisum L.), fänkål (Foeniculum vulgare Mill.) eller andra växter som innehåller samma aromatiska huvudbeståndsdelar, samt enligt en av följande metoder eller en kombination av dessa:
|
b) |
Alkoholhalten för aniskryddad spritdryck ska vara lägst 15 volymprocent. |
c) |
Endast naturliga aromämnen och arompreparat enligt definitionerna i artikel 1.2 b i och artikel 1.2 c i direktiv 88/388/EEG får användas vid framställning av aniskryddad spritdryck. |
d) |
Andra naturliga växtextrakt eller aromatiska frön får också användas, men anissmaken ska dominera. |
26. Pastis
a) |
Pastis är en spritdryck som smaksatts med anisfrön och som innehåller naturliga extrakt av lakritsrot (Glycyrrhiza spp.), vilket innebär att den också innehåller sådana färgämnen som kallas ”chalkoner” samt en halt av glycyrrhizinsyra på lägst 0,05 och högst 0,5 gram per liter. |
b) |
Alkoholhalten för pastis ska vara lägst 40 volymprocent. |
c) |
Endast naturliga aromämnen och arompreparat enligt definitionerna i artikel 1.2 b i och artikel 1.2 c i direktiv 88/388/EEG får användas vid framställning av pastis. |
d) |
Pastis ska innehålla mindre än 100 gram socker per liter, uttryckt i invertsocker och ha en anetolhalt på lägst 1,5 och högst 2 gram per liter. |
27. Pastis de Marseille
a) |
Pastis de Marseille är en pastis med en anetolhalt på 2 gram per liter. |
b) |
Alkoholhalten för Pastis de Marseille ska vara lägst 45 volymprocent. |
c) |
Endast naturliga aromämnen och arompreparat enligt definitionerna i artikel 1.2 b i och artikel 1.2 c i direktiv 88/388/EEG får användas vid framställning av pastis de Marseille. |
28. Anis
a) |
Anis är en aniskryddad spritdryck vars karakteristiska arom uteslutande härrör från anis (Pimpinella anisum L.), och/eller stjärnanis (Illicium verum Hook f.) och/eller fänkål (Foeniculum vulgare Mill.). |
b) |
Alkoholhalten för anis ska vara lägst 35 volymprocent. |
c) |
Endast naturliga aromämnen och arompreparat enligt definitionerna i artikel 1.2 b i och artikel 1.2 c i direktiv 88/388/EEG får användas vid framställning av anis. |
29. Destillerad anis
a) |
Destillerad anis är en anis som innehåller alkohol som destillerats tillsammans med frön som klassificerats i kategori 28 a och, i fråga om geografisk beteckning, mastix och andra aromatiska frön, växter och frukter, förutsatt att denna alkohol utgör minst 20 % av alkoholhalten för destillerad anis. |
b) |
Alkoholhalten för destillerad anis ska vara lägst 35 volymprocent. |
c) |
Endast naturliga aromämnen och arompreparat enligt definitionerna i artikel 1.2 b i och artikel 1.2 c i direktiv 88/388/EEG får användas vid framställning av destillerad anis. |
30. Bitter spritdryck eller bitter
a) |
Bitter spritdryck eller bitter är en spritdryck med en dominerande bitter smak, som framställts genom att jordbruksalkohol smaksatts med naturliga och/eller naturidentiska aromämnen enligt definitionerna i artikel 1.2 b i och ii i direktiv 88/388/EEG och/eller med arompreparat enligt definitionen i artikel 1.2 c i det direktivet. |
b) |
Alkoholhalten för bitter spritdryck eller bitter ska vara lägst 15 volymprocent. |
c) |
Bitter spritdryck eller bitter får också säljas under namnen ”amer” eller ”bitter”, med eller utan ytterligare ett ord. |
31. Smaksatt vodka
a) |
Smaksatt vodka är en vodka som har getts en annan dominerande arom än den som härrör från råvarorna. |
b) |
Alkoholhalten för smaksatt vodka ska vara lägst 37,5 volymprocent. |
c) |
Smaksatt vodka får sötas, egaliseras, smaksättas, lagras eller färgas. |
d) |
Smaksatt vodka får säljas under namnet på en dominerande arom, tillsammans med ordet ”vodka”. |
32. Likör
a) |
Likör är en spritdryck
|
b) |
Alkoholhalten för likör ska vara lägst 15 volymprocent. |
c) |
Endast naturliga aromämnen och arompreparat enligt definitionerna i artikel 1.2 b i och artikel 1.2 c i direktiv 88/388/EEG, samt naturidentiska aromämnen och arompreparat enligt definitionen i artikel 1.2 b ii i samma direktiv, får användas vid framställning av likör. Naturidentiska aromämnen och arompreparat enligt definitionen artikel 1.2 b ii i det direktivet får emellertid inte användas i framställningen av följande likörer:
|
d) |
Följande sammansatta beteckningar får användas i presentationen av likörer som framställts i gemenskapen när jordbruksalkohol används enligt etablerade framställningsmetoder:
I fråga om märkning och presentation av dessa likörer ska den sammansatta beteckningen anges i märkningen på en och samma rad med enhetliga bokstäver av samma typsnitt och färg, och ordet ”likör” ska anges alldeles intill och med minst lika stora bokstäver. Om alkoholen inte kommer från spritdrycken i fråga måste dess ursprung anges i märkningen, i samma synfält som den sammansatta beteckningen och ordet ”likör”, antingen genom att antingen typen av jordbruksalkohol eller ordet ”jordbruksalkohol” anges, i båda fallen föregånget av ”framställd av” eller ”framställd med användande av”. |
33. Crème de (följt av namnet på den frukt eller den råvara som använts)
a) |
En spritdryck med beteckningen Crème de (följt av namnet på den frukt eller den råvara som använts), med undantag för mjölkprodukter, är en likör med en lägsta sockerhalt på 250 gram per liter, uttryckt som invertsocker. |
b) |
Alkoholhalten för Crème de (följt av namnet på den frukt eller den råvara som använts ska vara lägst 15 volymprocent. |
c) |
Aromämnen och arompreparat för denna spritdryck ska användas enligt reglerna för kategori 32. |
d) |
Försäljningsbeteckningen får kompletteras med ordet ”likör”. |
34. Crème de cassis
a) |
Crème de cassis är en svartvinbärslikör med en lägsta sockerhalt på 400 gram per liter, uttryckt som invertsocker. |
b) |
Alkoholhalten för crème de cassis ska vara lägst 15 volymprocent. |
c) |
Aromämnen och arompreparat för crème de cassis ska användas enligt reglerna för kategori 32. |
d) |
Försäljningsbeteckningen får kompletteras med ordet ”likör”. |
35. Guignolet
a) |
Guignolet är en likör som framställts genom att körsbär fått macerera i jordbruksalkohol. |
b) |
Alkoholhalten för guignolet ska vara lägst 15 volymprocent. |
c) |
Aromämnen och arompreparat för guignolet ska användas enligt reglerna för kategori 32. |
d) |
Försäljningsbeteckningen får kompletteras med ordet ”likör”. |
36. Punch au rhum
a) |
Punch au rhum är en likör vars innehåll av alkohol uteslutande kommer från rom. |
b) |
Alkoholhalten för punch au rhum ska vara lägst 15 volymprocent. |
c) |
Aromämnen och arompreparat för punch au rhum ska användas enligt reglerna för kategori 32. |
d) |
Försäljningsbeteckningen får kompletteras med ordet ”likör”. |
37. Sloe gin
a) |
Sloe gin är en likör som framställts genom att slånbär fått macerera i gin, eventuellt med tillsats av slånbärssaft. |
b) |
Alkoholhalten för sloe gin ska vara lägst 25 volymprocent. |
c) |
Endast naturliga aromämnen och arompreparat enligt definitionerna i artikel 1.2 b i och artikel 1.2 c i direktiv 88/388/EEG får användas vid framställning av sloe gin. |
d) |
Försäljningsbeteckningen får kompletteras med ordet ”likör”. |
38. Sambuca
a) |
Sambuca är en färglös likör som smaksatts med anisfrö, och
|
b) |
Alkoholhalten för sambuca ska vara lägst 38 volymprocent. |
c) |
Aromämnen och arompreparat för sambuca ska användas enligt reglerna för kategori 32. |
d) |
Försäljningsbeteckningen får kompletteras med ordet ”likör”. |
39. Maraschino, Marrasquino eller Maraskino
a) |
Maraschino, marrasquino eller maraskino är en färglös likör som i första hand fått sin smaksättning från ett destillat av marascakörsbär, eller från den produkt som erhållits genom att körsbär eller delar av körsbär fått macerera i jordbruksalkohol, med en sockerhalt som ska vara lägst 250 gram per liter, uttryckt som invertsocker. |
b) |
Alkoholhalten för maraschino, marrasquino eller maraskino ska vara lägst 24 volymprocent. |
c) |
Aromämnen och arompreparat för maraschino, marrasquino eller maraskino ska användas enligt reglerna för kategori 32. |
d) |
Försäljningsbeteckningen får kompletteras med ordet ”likör”. |
40. Nocino
a) |
Nocino är en likör som fått sin smak från i första hand macerering och/eller destillering av hela gröna valnötter (Juglans regia L.), med en sockerhalt som ska vara lägst 100 gram per liter, uttryckt som invertsocker. |
b) |
Alkoholhalten för nocino ska vara lägst 30 volymprocent. |
c) |
Aromämnen och arompreparat för nocino ska användas enligt reglerna för kategori 32. |
d) |
Försäljningsbeteckningen får kompletteras med ordet ”likör”. |
41. Ägglikör eller advocaat eller avocat eller advokat
a) |
Ägglikör eller advocaat eller avocat eller advokat är en spritdryck, smaksatt eller inte, som erhållits från jordbruksalkohol, från ett destillat och/eller från sprit, och vars ingredienser är kvalitetsäggula, äggvita och socker eller honung. Socker- eller honungshalten ska vara lägst 150 gram per liter uttryckt som invertsocker. Halten av ren äggula ska vara lägst 140 gram per liter i den färdiga produkten. |
b) |
Genom undantag från artikel 2.1 c ska alkoholhalten för ägglikör eller advocaat eller avocat eller advokat vara lägst 14 volymprocent. |
c) |
Endast naturliga eller naturidentiska aromämnen och arompreparat enligt definitionerna i artikel 1.2 b i och ii samt artikel 1.2 c i direktiv 88/388/EEG får användas vid framställning av ägglikör eller advocaat eller avocat eller advokat. |
42. Likör med ägg
a) |
Likör med ägg är en spritdryck, smaksatt eller inte, som erhållits från jordbruksalkohol, från ett destillat och/eller från sprit, och vars karakteristiska ingredienser är kvalitetsäggula, äggvita och socker eller honung. Socker- eller honungshalten ska vara lägst 150 gram per liter uttryckt som invertsocker. Halten av äggula ska vara lägst 70 gram per liter i den färdiga produkten. |
b) |
Alkoholhalten för likör med ägg ska vara lägst 15 volymprocent. |
c) |
Endast naturliga aromämnen och arompreparat enligt definitionerna i artikel 1.2 b i och artikel 1.2 c i direktiv 88/388/EEG får användas vid framställning av likör med ägg. |
43. Mistrà
a) |
Mistrà är en färglös spritdryck som smaksatts med anisfrö eller naturlig anetol, och
|
b) |
Alkoholhalten för mistrà ska vara lägst 40 och högst 47 volymprocent. |
c) |
Endast naturliga aromämnen och arompreparat enligt definitionerna i artikel 1.2 b i och artikel 1.2 c i direktiv 88/388/EEG får användas vid framställning av mistrà. |
44. Väkevä glögi eller spritglögg
a) |
Väkevä glögi eller spritglögg är en spritdryck som framställts genom att jordbruksalkohol smaksatts med naturliga eller naturidentiska aromämnen av kryddnejlika och/eller kanel, genom en av följande processer eller en kombination av dessa: maceration och/eller destillering, omdestillering av alkoholen tillsammans med delar av de kryddor som nämns ovan, tillsats av naturliga eller naturidentiska aromämnen av kryddnejlika eller kanel. |
b) |
Alkoholhalten för väkevä glögi eller spritglögg ska vara lägst 15 volymprocent. |
c) |
Andra naturliga eller naturidentiska aromämnen av växtextrakt i enlighet med direktiv 88/388/EEG får också användas, men aromen av de nämnda kryddorna ska dominera. |
d) |
Halten av vin eller vinprodukter får vara högst 50 procent i slutprodukten. |
45. Berenburg eller Beerenburg
a) |
Berenburg eller Beerenburg är en spritdryck
|
b) |
Alkoholhalten för Berenburg eller Beerenburg ska vara lägst 30 volymprocent. |
c) |
Endast naturliga aromämnen och arompreparat enligt definitionerna i artikel 1.2 b i och artikel 1.2 c i direktiv 88/388/EEG får användas vid framställning av Berenburg eller Beerenburg. |
46. Honungsnektar eller mjödnektar
a) |
Honungsnektar eller mjödnektar är en spritdryck som framställts genom smaksättning av en blandning av jäst honungsmäsk och honungsdestillat och/eller jordbruksalkohol med ett innehåll av jäst honungsmäsk på minst 30 volymprocent. |
b) |
Alkoholhalten för honungsnektar eller mjödnektar ska vara lägst 22 volymprocent. |
c) |
Endast naturliga aromämnen och arompreparat enligt definitionerna i direktiv 88/388/EEG artikel 1.2 b i och artikel 1.2 c får användas vid framställning av honungsnektar eller mjödnektar under förutsättning att honungssmaken är dominerande. |
d) |
Honungsnektar eller mjödnektar får endast sötas med honung. |
Övriga spritdrycker
1. |
Rum–Verschnitt framställs i Tyskland och består av en mix av rom och alkohol, i vilken minst 5 procent av alkoholen i slutprodukten ska komma från rom. Lägsta alkoholhalt för Rum–Verschnitt ska vara 37,5 volymprocent. Ordet Verschnitt ska finnas med i beskrivningen, presentationen eller märkningen, och det ska anges med bokstäver av samma typsnitt, storlek och färg samt på samma rad som ordet ”Rum” och, när det gäller flaskor, på framsidans etikett. Om produkten säljs utanför den tyska marknaden ska alkoholsammansättningen anges på etiketten. |
2. |
Slivovice framställs i Tjeckien, genom att man före den slutliga destilleringen tillsätter jordbruksalkohol till plommondestillatet till en andel av högst 30 volymprocent. Produkten ska beskrivas som ”spritdryck”, och namnet slivovice får också anges i samma synfält på framsidesetiketten. Om denna tjeckiska slivovice säljs inom gemenskapen ska alkoholsammansättningen anges på etiketten. Denna bestämmelse hindrar inte att namnet slivovice får användas för fruktsprit enligt kategori 9. |
(1) EGT L 149, 14.6.1991, s. 1. Förordningen senast ändrad genom 2005 års anslutningsakt.
BILAGA III
GEOGRAFISKA BETECKNINGAR
Produktkategori |
Geografisk beteckning |
Ursprungsland (det geografiska ursprunget finns närmare beskrivet i kravspecifikationen) |
||
|
|
|
||
|
Rhum de la Martinique |
Frankrike |
||
|
Rhum de la Guadeloupe |
Frankrike |
||
|
Rhum de la Réunion |
Frankrike |
||
|
Rhum de la Guyane |
Frankrike |
||
|
Rhum de sucrerie de la Baie du Galion |
Frankrike |
||
|
Rhum des Antilles françaises |
Frankrike |
||
|
Rhum des départements français d'outre-mer |
Frankrike |
||
|
Ron de Málaga |
Spanien |
||
|
Ron de Granada |
Spanien |
||
|
Rum da Madeira |
Portugal |
||
|
|
|
||
|
Scotch Whisky |
Förenade kungariket (Skottland) |
||
|
Irish Whiskey/Uisce Beatha Eireannach/Irish Whisky (1) |
Irland |
||
|
Whisky español |
Spanien |
||
|
Whisky breton/Whisky de Bretagne |
Frankrike |
||
|
Whisky alsacien/Whisky d'Alsace |
Frankrike |
||
|
|
|
||
|
Eau-de-vie de seigle de marque nationale luxembourgeoise |
Luxemburg |
||
|
Korn/Kornbrand |
Tyskland, Österrike, Belgien (tyskspråkiga gemenskapen) |
||
|
Münsterländer Korn/Kornbrand |
Tyskland |
||
|
Sendenhorster Korn/Kornbrand |
Tyskland |
||
|
Bergischer Korn/Kornbrand |
Tyskland |
||
|
Emsländer Korn/Kornbrand |
Tyskland |
||
|
Haselünner Korn/Kornbrand |
Tyskland |
||
|
Hasetaler Korn/Kornbrand |
Tyskland |
||
|
Samanė |
Litauen |
||
|
|
|
||
|
Eau-de-vie de Cognac |
Frankrike |
||
|
Eau-de-vie des Charentes |
Frankrike |
||
|
Eau-de-vie de Jura |
Frankrike |
||
|
Cognac |
Frankrike |
||
|
(Beteckningen ”Cognac” får kompletteras med följande: |
|
||
|
|
Frankrike |
||
|
|
Frankrike |
||
|
|
Frankrike |
||
|
|
Frankrike |
||
|
|
Frankrike |
||
|
|
Frankrike |
||
|
|
Frankrike |
||
|
|
Frankrike |
||
|
|
Frankrike |
||
|
Fine Bordeaux |
Frankrike |
||
|
Fine de Bourgogne |
Frankrike |
||
|
Armagnac |
Frankrike |
||
|
Bas-Armagnac |
Frankrike |
||
|
Haut-Armagnac |
Frankrike |
||
|
Armagnac-Ténarèze |
Frankrike |
||
|
Blanche Armagnac |
Frankrike |
||
|
Eau-de-vie de vin de la Marne |
Frankrike |
||
|
Eau-de-vie de vin originaire d'Aquitaine |
Frankrike |
||
|
Eau-de-vie de vin de Bourgogne |
Frankrike |
||
|
Eau-de-vie de vin originaire du Centre-Est |
Frankrike |
||
|
Eau-de-vie de vin originaire de Franche-Comté |
Frankrike |
||
|
Eau-de-vie de vin originaire du Bugey |
Frankrike |
||
|
Eau-de-vie de vin de Savoie |
Frankrike |
||
|
Eau-de-vie de vin originaire des Coteaux de la Loire |
Frankrike |
||
|
Eau-de-vie de vin des Côtes-du-Rhône |
Frankrike |
||
|
Eau-de-vie de vin originaire de Provence |
Frankrike |
||
|
Eau-de-vie de Faugères/Faugères |
Frankrike |
||
|
Eau-de-vie de vin originaire du Languedoc |
Frankrike |
||
|
Aguardente de Vinho Douro |
Portugal |
||
|
Aguardente de Vinho Ribatejo |
Portugal |
||
|
Aguardente de Vinho Alentejo |
Portugal |
||
|
Aguardente de Vinho da Região dos Vinhos Verdes |
Portugal |
||
|
Aguardente de Vinho da Região dos Vinhos Verdes de Alvarinho |
Portugal |
||
|
Aguardente de Vinho Lourinhã |
Portugal |
||
|
Сунгурларска гроздова ракия/Гроздова ракия от Сунгурларе/Sungurlarska grozdova rakya/Grozdova rakya from Sungurlare |
Bulgarien |
||
|
Сливенска перла (Сливенска гроздова ракия/Гроздова ракия от Сливен)/Slivenska perla (Slivenska grozdova rakya/Grozdova rakya from Sliven) |
Bulgarien |
||
|
Стралджанска Мускатова ракия/Мускатова ракия от Стралджа/Straldjanska Muscatova rakya/Muscatova rakya from Straldja |
Bulgarien |
||
|
Поморийска гроздова ракия/Гроздова ракия от Поморие/Pomoriyska grozdova rakya/Grozdova rakya from Pomorie |
Bulgarien |
||
|
Русенска бисерна гроздова ракия/Бисерна гроздова ракия от Русе/Russenska biserna grozdova rakya/Biserna grozdova rakya from Russe |
Bulgarien |
||
|
Бургаска Мускатова ракия/Мускатова ракия от Бургас/Bourgaska Muscatova rakya/Muscatova rakya from Bourgas |
Bulgarien |
||
|
Добруджанска мускатова ракия/Мускатова ракия от Добруджа/Dobrudjanska muscatova rakya/muscatova rakya from Dobrudja |
Bulgarien |
||
|
Сухиндолска гроздова ракия/Гроздова ракия от Сухиндол/Suhindolska grozdova rakya/Grozdova rakya from Suhindol |
Bulgarien |
||
|
Карловска гроздова ракия/Гроздова Ракия от Карлово/Karlovska grozdova rakya/Grozdova Rakya from Karlovo |
Bulgarien |
||
|
Vinars Târnave |
Rumänien |
||
|
Vinars Vaslui |
Rumänien |
||
|
Vinars Murfatlar |
Rumänien |
||
|
Vinars Vrancea |
Rumänien |
||
|
Vinars Segarcea |
Rumänien |
||
|
|
|
||
|
Brandy de Jerez |
Spanien |
||
|
Brandy del Penedés |
Spanien |
||
|
Brandy italiano |
Italien |
||
|
Brandy Αττικής/Brandy of Attica |
Grekland |
||
|
Brandy Πελοποννήσου/Brandy of the Peloponnese |
Grekland |
||
|
Brandy Κεντρικής Ελλάδας/Brandy of Central Greece |
Grekland |
||
|
Deutscher Weinbrand |
Tyskland |
||
|
Wachauer Weinbrand |
Österrike |
||
|
Weinbrand Dürnstein |
Österrike |
||
|
Pfälzer Weinbrand |
Tyskland |
||
|
Karpatské brandy špeciál |
Slovakien |
||
|
Brandy français/Brandy de France |
Frankrike |
||
|
|
|
||
|
Marc de Champagne/Eau-de-vie de marc de Champagne |
Frankrike |
||
|
Marc d'Aquitaine/Eau-de-vie de marc originaire d'Aquitaine |
Frankrike |
||
|
Marc de Bourgogne/Eau-de-vie de marc de Bourgogne |
Frankrike |
||
|
Marc du Centre-Est/Eau-de-vie de marc originaire du Centre-Est |
Frankrike |
||
|
Marc de Franche-Comté/Eau-de-vie de marc originaire de Franche-Comté |
Frankrike |
||
|
Marc du Bugey/Eau-de-vie de marc originaire de Bugey |
Frankrike |
||
|
Marc de Savoie/Eau-de-vie de marc originaire de Savoie |
Frankrike |
||
|
Marc des Côteaux de la Loire/Eau-de-vie de marc originaire des Coteaux de la Loire |
Frankrike |
||
|
Marc des Côtes-du-Rhône/Eau-de-vie de marc des Côtes du Rhône |
Frankrike |
||
|
Marc de Provence/Eau-de-vie de marc originaire de Provence |
Frankrike |
||
|
Marc du Languedoc/Eau-de-vie de marc originaire du Languedoc |
Frankrike |
||
|
Marc d'Alsace Gewürztraminer |
Frankrike |
||
|
Marc de Lorraine |
Frankrike |
||
|
Marc d'Auvergne |
Frankrike |
||
|
Marc du Jura |
Frankrike |
||
|
Aguardente Bagaceira Bairrada |
Portugal |
||
|
Aguardente Bagaceira Alentejo |
Portugal |
||
|
Aguardente Bagaceira da Região dos Vinhos Verdes |
Portugal |
||
|
Aguardente Bagaceira da Região dos Vinhos Verdes de Alvarinho |
Portugal |
||
|
Orujo de Galicia |
Spanien |
||
|
Grappa |
Italien |
||
|
Grappa di Barolo |
Italien |
||
|
Grappa piemontese/Grappa del Piemonte |
Italien |
||
|
Grappa lombarda/Grappa di Lombardia |
Italien |
||
|
Grappa trentina/Grappa del Trentino |
Italien |
||
|
Grappa friulana/Grappa del Friuli |
Italien |
||
|
Grappa veneta/Grappa del Veneto |
Italien |
||
|
Südtiroler Grappa/Grappa dell'Alto Adige |
Italien |
||
|
Grappa Siciliana/Grappa di Sicilia |
Italien |
||
|
Grappa di Marsala |
Italien |
||
|
Τσικουδιά/Tsikoudia |
Grekland |
||
|
Τσικουδιά Κρήτης/Tsikoudia of Crete |
Grekland |
||
|
Τσίπουρο/Tsipouro |
Grekland |
||
|
Τσίπουρο Μακεδονίας/Tsipouro of Macedonia |
Grekland |
||
|
Τσίπουρο Θεσσαλίας/Tsipouro of Thessaly |
Grekland |
||
|
Τσίπουρο Τυρνάβου/Tsipouro of Tyrnavos |
Grekland |
||
|
Eau-de-vie de marc de marque nationale luxembourgeoise |
Luxemburg |
||
|
Ζιβανία/Τζιβανία/Ζιβάνα/Zivania |
Cypern |
||
|
Törkölypálinka |
Ungern |
||
|
|
|
||
|
Schwarzwälder Kirschwasser |
Tyskland |
||
|
Schwarzwälder Mirabellenwasser |
Tyskland |
||
|
Schwarzwälder Williamsbirne |
Tyskland |
||
|
Schwarzwälder Zwetschgenwasser |
Tyskland |
||
|
Fränkisches Zwetschgenwasser |
Tyskland |
||
|
Fränkisches Kirschwasser |
Tyskland |
||
|
Fränkischer Obstler |
Tyskland |
||
|
Mirabelle de Lorraine |
Frankrike |
||
|
Kirsch d'Alsace |
Frankrike |
||
|
Quetsch d'Alsace |
Frankrike |
||
|
Framboise d'Alsace |
Frankrike |
||
|
Mirabelle d'Alsace |
Frankrike |
||
|
Kirsch de Fougerolles |
Frankrike |
||
|
Williams d'Orléans |
Frankrike |
||
|
Südtiroler Williams/Williams dell'Alto Adige |
Italien |
||
|
Südtiroler Aprikot/Aprikot dell'Alto Adige |
Italien |
||
|
Südtiroler Marille/Marille dell'Alto Adige |
Italien |
||
|
Südtiroler Kirsch/Kirsch dell'Alto Adige |
Italien |
||
|
Südtiroler Zwetschgeler/Zwetschgeler dell'Alto Adige |
Italien |
||
|
Südtiroler Obstler/Obstler dell'Alto Adige |
Italien |
||
|
Südtiroler Gravensteiner/Gravensteiner dell'Alto Adige |
Italien |
||
|
Südtiroler Golden Delicious/Golden Delicious dell'Alto Adige |
Italien |
||
|
Williams friulano/Williams del Friuli |
Italien |
||
|
Sliwovitz del Veneto |
Italien |
||
|
Sliwovitz del Friuli-Venezia Giulia |
Italien |
||
|
Sliwovitz del Trentino-Alto Adige |
Italien |
||
|
Distillato di mele trentino/Distillato di mele del Trentino |
Italien |
||
|
Williams trentino/Williams del Trentino |
Italien |
||
|
Sliwovitz trentino/Sliwovitz del Trentino |
Italien |
||
|
Aprikot trentino/Aprikot del Trentino |
Italien |
||
|
Medronheira do Algarve |
Portugal |
||
|
Medronheira do Buçaco |
Portugal |
||
|
Kirsch Friulano/Kirschwasser Friulano |
Italien |
||
|
Kirsch Trentino/Kirschwasser Trentino |
Italien |
||
|
Kirsch Veneto/Kirschwasser Veneto |
Italien |
||
|
Aguardente de pèra da Lousã |
Portugal |
||
|
Eau-de-vie de pommes de marque nationale luxembourgeoise |
Luxemburg |
||
|
Eau-de-vie de poires de marque nationale luxembourgeoise |
Luxemburg |
||
|
Eau-de-vie de kirsch de marque nationale luxembourgeoise |
Luxemburg |
||
|
Eau-de-vie de quetsch de marque nationale luxembourgeoise |
Luxemburg |
||
|
Eau-de-vie de mirabelle de marque nationale luxembourgeoise |
Luxemburg |
||
|
Eau-de-vie de prunelles de marque nationale luxembourgeoise |
Luxemburg |
||
|
Wachauer Marillenbrand |
Österrike |
||
|
Szatmári zilvapálinka |
Ungern |
||
|
Kecskeméti Barackpálinka |
Ungern |
||
|
Békési Szilvapálinka |
Ungern |
||
|
Szabolcsi Almapálinka |
Ungern |
||
|
Gönci Barackpálinka |
Ungern |
||
|
Pálinka |
Ungern, Österrike (för aprikossprit som enbart producerats i delstaterna Niederösterreich, Burgenland, Steiermark och Wien |
||
|
Bošácka Slivovica |
Slovakien |
||
|
Brinjevec |
Slovenien |
||
|
Dolenjski sadjevec |
Slovenien |
||
|
Троянска сливова ракия/Сливова ракия от Троян/Troyanska slivova rakya/Slivova rakya from Troyan |
Bulgarien |
||
|
Силистренска кайсиева ракия/Кайсиева ракия от Силистра/Silistrenska kaysieva rakya/Kaysieva rakya from Silistra |
Bulgarien |
||
|
Тервелска кайсиева ракия/Кайсиева ракия от Тервел/Tervelska kaysieva rakya/Kaysieva rakya from Tervel |
Bulgarien |
||
|
Ловешка сливова ракия/Сливова ракия от Ловеч/Loveshka slivova rakya/Slivova rakya from Lovech |
Bulgarien |
||
|
Pălincă |
Rumänien |
||
|
Ţuică Zetea de Medieşu Aurit |
Rumänien |
||
|
Ţuică de Valea Milcovului |
Rumänien |
||
|
Ţuică de Buzău |
Rumänien |
||
|
Ţuică de Argeş |
Rumänien |
||
|
Ţuică de Zalău |
Rumänien |
||
|
Ţuică Ardelenească de Bistriţa |
Rumänien |
||
|
Horincă de Maramureş |
Rumänien |
||
|
Horincă de Cămârzana |
Rumänien |
||
|
Horincă de Seini |
Rumänien |
||
|
Horincă de Chioar |
Rumänien |
||
|
Horincă de Lăpuş |
Rumänien |
||
|
Turţ de Oaş |
Rumänien |
||
|
Turţ de Maramureş |
Rumänien |
||
|
|
|
||
|
Calvados |
Frankrike |
||
|
Calvados du Pays d'Auge |
Frankrike |
||
|
Calvados Domfrontais |
Frankrike |
||
|
Eau-de-vie de cidre de Bretagne |
Frankrike |
||
|
Eau-de-vie de poiré de Bretagne |
Frankrike |
||
|
Eau-de-vie de cidre de Normandie |
Frankrike |
||
|
Eau-de-vie de poiré de Normandie |
Frankrike |
||
|
Eau-de-vie de cidre du Maine |
Frankrike |
||
|
Aguardiente de sidra de Asturias |
Spanien |
||
|
Eau-de-vie de poiré du Maine |
Frankrike |
||
|
|
|
||
|
Svensk Vodka/Swedish Vodka |
Sverige |
||
|
Suomalainen Vodka/Finsk Vodka/Vodka of Finland |
Finland |
||
|
Polska Wódka/Polish Vodka |
Polen |
||
|
Laugarício vodka |
Slovakien |
||
|
Originali lietuviška degtinë/Original Lithuanian vodka |
Litauen |
||
|
Örtvodka från norra Podlasie-lågländerna, smaksatt med extrakt av visentgräs/Wódka ziolowa z Niziny Pólnocnopodlaskiej aromatyzowana ekstraktem z trawy zubrowej |
Polen |
||
|
Latvijas Dzidrais |
Lettland |
||
|
Rīgas degvīns |
Lettland |
||
|
Estonian vodka |
Estland |
||
|
|
|
||
|
Schwarzwälder Himbeergeist |
Tyskland |
||
|
|
|
||
|
Bayerischer Gebirgsenzian |
Tyskland |
||
|
Südtiroler Enzian/Genzians dell'Alto Adige |
Italien |
||
|
Genziana trentina/Genziana del Trentino |
Italien |
||
|
|
|
||
|
Genièvre/Jenever/Genever |
Belgien, Nederländerna, Frankrike (De franska departementen Nord (59) och Pas-de-Calais (62)), Tyskland (tyska förbundsstater Nordrhein-Westfalen and Niedersachsen) |
||
|
Genièvre de grains, Graanjenever, Graangenever |
Belgien, Nederländerna, Frankrike (De franska departementen Nord (59) och Pas-de-Calais (62)) |
||
|
Jonge jenever, jonge genever |
Belgien, Nederländerna |
||
|
Oude jenever, oude genever |
Belgien, Nederländerna |
||
|
Hasseltse jenever/Hasselt |
Belgien (Hasselt, Zonhoven, Diepenbeek) |
||
|
Balegemse jenever |
Belgien (Balegem) |
||
|
O' de Flander-Oost-Vlaamse Graanjenever |
Belgien (Oost-Vlaanderen) |
||
|
Peket-Pekêt/Pèket-Pèkèt de Wallonie |
Belgien (Région wallonne) |
||
|
Genièvre Flandres Artois |
Frankrike (De franska departementen Nord (59) och Pas-de-Calais (62)) |
||
|
Ostfriesischer Korngenever |
Tyskland |
||
|
Steinhäger |
Tyskland |
||
|
Plymouth Gin |
United Kingdom |
||
|
Gin de Mahón |
Spanien |
||
|
Vilniaus džinas/Vilnius Gin |
Litauen |
||
|
Spišská borovička |
Slovakien |
||
|
Slovenská borovička Juniperus |
Slovakien |
||
|
Slovenská borovička |
Slovakien |
||
|
Inovecká borovička |
Slovakien |
||
|
Liptovská borovička |
Slovakien |
||
|
|
|
||
|
Dansk Akvavit/Dansk Aquavit |
Danmark |
||
|
Svensk Aquavit/Svensk Akvavit/Swedish Aquavit |
Sverige |
||
|
|
|
||
|
Anís español |
Spanien |
||
|
Anís Paloma Monforte del Cid |
Spanien |
||
|
Hierbas de Mallorca |
Spanien |
||
|
Hierbas Ibicencas |
Spanien |
||
|
Évora anisada |
Portugal |
||
|
Cazalla |
Spanien |
||
|
Chinchón |
Spanien |
||
|
Ojén |
Spanien |
||
|
Rute |
Spanien |
||
|
Janeževec |
Slovenien |
||
|
|
|
||
|
Ouzo/Ούζο |
Cypern, Grekland |
||
|
Ούζο Μυτιλήνης/Ouzo of Mitilene |
Grekland |
||
|
Ούζο Πλωμαρίου/Ouzo of Plomari |
Grekland |
||
|
Ούζο Καλαμάτας/Ouzo of Kalamata |
Grekland |
||
|
Ούζο Θράκης/Ouzo of Thrace |
Grekland |
||
|
Ούζο Μακεδονίας/Ouzo of Macedonia |
Grekland |
||
|
|
|
||
|
Demänovka bylinná horká |
Slovakien |
||
|
Rheinberger Kräuter |
Tyskland |
||
|
Trejos devynerios |
Litauen |
||
|
Slovenska travarica |
Slovenien |
||
|
|
|
||
|
Berliner Kümmel |
Tyskland |
||
|
Hamburger Kümmel |
Tyskland |
||
|
Münchener Kümmel |
Tyskland |
||
|
Chiemseer Klosterlikör |
Tyskland |
||
|
Bayerischer Kräuterlikör |
Tyskland |
||
|
Irish Cream |
Irland |
||
|
Palo de Mallorca |
Spanien |
||
|
Ginjinha portuguesa |
Portugal |
||
|
Licor de Singeverga |
Portugal |
||
|
Mirto di Sardegna |
Italien |
||
|
Liquore di limone di Sorrento |
Italien |
||
|
Liquore di limone della Costa d'Amalfi |
Italien |
||
|
Genepì del Piemonte |
Italien |
||
|
Genepì della Valle d'Aosta |
Italien |
||
|
Benediktbeurer Klosterlikör |
Tyskland |
||
|
Ettaler Klosterlikör |
Tyskland |
||
|
Ratafia de Champagne |
Frankrike |
||
|
Ratafia catalana |
Spanien |
||
|
Anis português |
Portugal |
||
|
Suomalainen Marjalikööri/Suomalainen Hedelmälikööri/Finsk Bärlikör/Finsk Fruktlikör/ Finnish berry liqueur/Finnish fruit liqueur |
Finland |
||
|
Grossglockner Alpenbitter |
Österrike |
||
|
Mariazeller Magenlikör |
Österrike |
||
|
Mariazeller Jagasaftl |
Österrike |
||
|
Puchheimer Bitter |
Österrike |
||
|
Steinfelder Magenbitter |
Österrike |
||
|
Wachauer Marillenlikör |
Österrike |
||
|
Jägertee/Jagertee/Jagatee |
Österrike |
||
|
Hüttentee |
Tyskland |
||
|
Allažu Kimelis |
Lettland |
||
|
Čepkelių |
Litauen |
||
|
Demänovka Bylinný Likér |
Slovakien |
||
|
Polish Cherry |
Polen |
||
|
Karlovarská Hořká |
Czech Republic |
||
|
Pelinkovec |
Slovenien |
||
|
Blutwurz |
Tyskland |
||
|
Cantueso Alicantino |
Spanien |
||
|
Licor café de Galicia |
Spanien |
||
|
Licor de hierbas de Galicia |
Spanien |
||
|
Génépi des Alpes/Genepì degli Alpi |
Frankrike, Italien |
||
|
Μαστίχα Χίου/Masticha of Chios |
Grekland |
||
|
Κίτρο Νάξου/Kitro of Naxos |
Grekland |
||
|
Κουμκουάτ Κέρκυρας/Koum Kouat of Corfu |
Grekland |
||
|
Τεντούρα/Tentoura |
Grekland |
||
|
Poncha da Madeira |
Portugal |
||
|
|
|
||
|
Cassis de Bourgogne |
Frankrike |
||
|
Cassis de Dijon |
Frankrike |
||
|
Cassis de Saintonge |
Frankrike |
||
|
Cassis du Dauphiné |
Frankrike |
||
|
Cassis de Beaufort |
Luxemburg |
||
|
|
|
||
|
Nocino di Modena |
Italien |
||
|
Orehovec |
Slovenien |
||
Övriga spritdrycker |
||||
|
Pommeau de Bretagne |
Frankrike |
||
|
Pommeau du Maine |
Frankrike |
||
|
Pommeau de Normandie |
Frankrike |
||
|
Svensk Punsch/Swedish Punch |
Sverige |
||
|
Pacharán navarro |
Spanien |
||
|
Pacharán |
Spanien |
||
|
Inländerrum |
Österrike |
||
|
Bärwurz |
Tyskland |
||
|
Aguardiente de hierbas de Galicia |
Spanien |
||
|
Aperitivo Café de Alcoy |
Spanien |
||
|
Herbero de la Sierra de Mariola |
Spanien |
||
|
Königsberger Bärenfang |
Tyskland |
||
|
Ostpreußischer Bärenfang |
Tyskland |
||
|
Ronmiel |
Spanien |
||
|
Ronmiel de Canarias |
Spanien |
||
|
Genièvre aux fruits/Vruchtenjenever/ Jenever met vruchten/Fruchtgenever |
Belgien, Nederländerna, Frankrike (De franska departementen Nord (59) och Pas-de-Calais (62)), Tyskland (tyska förbundsstater Nordrhein-Westfalen och Niedersachsen) |
||
|
Domači rum |
Slovenien |
||
|
Irish Poteen/Irish Póitín |
Irland |
||
|
Trauktinė |
Litauen |
||
|
Trauktinė Palanga |
Litauen |
||
|
Trauktinė Dainava |
Litauen |
(1) Den geografiska beteckningen Irish Whiskey/Uisce Beatha Eireannach/Irish Whisky omfattar whisky/whiskey som produceras i Irland och Nordirland.