BILAGA I

VILLKOR FÖR GEMENSKAPSFARTYGENS FISKEVERKSAMHET I GUINEA-BISSAUS FISKEZON

KAPITEL I

Ansökan om och utfärdande av licens

AVSNITT 1

Allmänna bestämmelser som ska tillämpas för samtliga fartyg

1.   Endast behöriga fartyg kan få licens för att fiska i Guinea-Bissaus fiskezon.

2.   För att ett fartyg ska vara behörigt får inte fartygsägaren, befälhavaren eller själva fartyget vara förbjudna att fiska i Guinea-Bissau. Deras mellanhavanden med Guinea-Bissaus myndigheter ska vara ordnade, i den bemärkelsen att de ska ha fullgjort alla tidigare skyldigheter som uppstått genom deras fiskeverksamhet i Guinea-Bissau inom ramen för fiskeavtal som slutits med gemenskapen.

3.   Gemenskapsfartyg som ansöker om fiskelicens får företrädas av ett ombud med hemvist i Guinea-Bissau. Ombudets namn och adress ska anges i licensansökan.

4.   Gemenskapens behöriga myndigheter ska, för varje fartyg som önskar bedriva fiske enligt avtalet, via Europeiska kommissionens delegation i Guinea-Bissau lämna in en ansökan till Guinea-Bissaus ministerium minst 20 dagar före den begärda giltighetstidens början.

5.   Ansökningarna ska lämnas in till ministeriet på blanketter som Guinea-Bissaus regering utfärdat för ändamålet och som överensstämmer med mallen i bilaga 1. Guinea-Bissaus myndigheter ska vidta alla åtgärder som krävs för att se till att uppgifterna i ansökningarna behandlas konfidentiellt. Uppgifterna får användas uteslutande inom ramen för genomförandet av fiskeavtalet.

6.   Licensansökan ska innehålla följande:

—	Ett bevis för att avgiften för licensens giltighetstid samt det belopp som avses i kapitel VII punkt 13 är betalda.

—	Alla andra handlingar eller intyg som krävs enligt särskilda bestämmelser för den aktuella fartygstypen enligt detta protokoll.

7.   Avgiften ska betalas till det konto som anvisas av Guinea-Bissaus myndigheter.

8.   Avgifterna ska omfatta alla nationella och lokala avgifter utom hamn- och serviceavgifter.

9.   Licensen ska utfärdas via Europeiska kommissionens delegation i Guinea-Bissau till fartygsägarna eller deras ombud inom 20 dagar efter det att ministeriet har mottagit den dokumentation som avses i punkt 6.

10.   Om Europeiska kommissionens delegations kontor är stängt vid den tidpunkt då licensen undertecknas ska licensen skickas direkt till fartygets ombud med kopia till delegationen.

11.   Licensen ska utfärdas för ett visst fartyg och får inte överföras.

12.   Vid force majeure ska på Europeiska gemenskapens begäran licensen för ett fartyg ersättas med en ny licens för ett annat fartyg med egenskaper som motsvarar dem hos det fartyg som ska ersättas, utan att någon ny avgift behöver betalas. Om det nya fartyget har större bruttodräktighet än det fartyg som ska ersättas, ska mellanskillnaden för avgiften betalas tidsproportionellt.

13.   Ägaren till det fartyg vars licens ska ersättas, eller dennes ombud, ska via Europeiska kommissionens delegation lämna tillbaka den licens som ska annulleras till ministeriet.

14.   Den nya licensen ska börja gälla samma dag som fartygsägaren lämnar tillbaka den annullerade licensen till ministeriet. Europeiska kommissionens delegation i Guinea-Bissau ska informeras om överlåtelsen av licensen.

15.   Licensen ska alltid förvaras ombord på fartyget, utan att det påverkar tillämpningen av kapitel I avsnitt 2 punkt 1.

16.   Parterna är eniga om att arbeta för ett licenssystem som uteslutande bygger på att den information och dokumentation som avses ovan förmedlas på elektronisk väg. Parterna är också eniga om att arbeta för att snabbt byta ut papperslicensen mot en elektronisk och göra samma sak med förteckningen över fartyg med rätt att fiska i Guinea-Bissaus fiskezon.

17.   Parterna ska förbinda sig att inom ramen för den gemensamma kommittén ersätta alla i detta protokoll förekommande hänvisningar till BRT med GT och i enlighet med detta anpassa alla bestämmelser som berörs. Bytet av dessa beteckningar ska föregås av lämpligt tekniskt samråd mellan parterna.

AVSNITT 2

Särskilda bestämmelser för notfartyg för tonfiskfiske och fartyg för fiske med flytlinor

1.   Licensen ska alltid förvaras ombord på fartyget. Europeiska gemenskapen ska föra och uppdatera en preliminär förteckning över de fartyg som har ansökt om fiskelicens enligt detta protokoll. Förteckningen ska meddelas Guinea-Bissaus myndigheter så snart den har upprättats, och därefter varje gång den uppdateras. Så snart den preliminära förteckningen och meddelandet om förskottsbetalning från Europeiska kommissionen mottagits av Guinea-Bissaus myndigheter ska den behöriga myndigheten i Guinea-Bissau föra in fartyget i en förteckning över fartyg med tillstånd att fiska, vilken därefter ska meddelas de myndigheter som ansvarar för fiskerikontroll samt Europeiska kommissionens delegation i Guinea-Bissau. Europeiska kommissionens delegation ska i detta fall översända en bestyrkt kopia av förteckningen till fartygsägaren. Denna kopia ska förvaras ombord och gälla i stället för fiskelicensen till dess en sådan har utfärdats av den behöriga myndigheten i Guinea-Bissau.

2.   Licenserna har en giltighetstid på ett år. De kan förnyas.

3.   Avgifterna ska beräknas per fartyg på grundval av de årliga avgifter som fastställs i de tekniska uppgiftsbladen i protokollet. I fråga om kvartals- eller halvårslicenser ska avgifterna beräknas tidsproportionellt och ökas med 3 % respektive 2 % för att täcka avgifter som uppstår varje gång i samband med utfärdandet.

4.   Licenserna ska utfärdas efter det att följande schablonbelopp har betalats till de behöriga nationella myndigheterna i enlighet med motsvarande tekniskt uppgiftsblad.

5.   Senast den 15 juni varje år ska Europeiska gemenskapernas kommission via Europeiska kommissionens delegation göra en slutavräkning av avgifterna för fisket under det föregående året, på grundval av de fångstdeklarationer som varje fartygsägare lämnat och som bekräftats av de vetenskapliga institut som ansvarar för kontrollen av fångstuppgifter i medlemsstaterna, exempelvis IRD (Institut de Recherche pour le Développement), IEO (Instituto Español de Oceanografia), IPIMAR (Instituto Português de Investigaçao Maritima).

6.   Slutavräkningen ska överlämnas samtidigt till ministeriet och till fartygsägarna.

7.   Alla eventuella ytterligare betalningar ska fartygsägarna göra till Guinea-Bissaus behöriga myndigheter senast den 31 juli det år slutavräkningen av avgifterna görs, till det konto som avses i avsnitt 1 punkt 7.

8.   Om slutavräkningen ger ett lägre belopp än det förskott som anges i punkt 3, ska det resterande beloppet inte betalas tillbaka till fartygsägaren.

AVSNITT 3

Särskilda bestämmelser för trålare

1.   Utöver de dokument som avses i avsnitt 1 punkt 6 i detta kapitel ska licensansökningar för de fartyg som avses i detta avsnitt åtföljas av följande:

—	En bestyrkt kopia av det dokument som utfärdats av medlemsstaten och som intygar fartygets tonnage i GT.

—	Ett av ministeriet utfärdat intyg om att gällande bestämmelser följts efter att fartyget har besiktigats i enlighet med kapitel VIII punkt 3.2.

2.   Vid en ansökan om ny licens för ett fartyg för vilket det redan beviljats en licens inom ramen för detta protokoll och vars tekniska egenskaper är oförändrade ska denna ansökan lämnas till ministeriet via Europeiska kommissionens delegation i Bissau, åtföljd endast av ett kvitto på att avgiften för de perioder som ansökan omfattar samt det belopp som avses i kapitel VII punkt 13 betalats. Ministeriet ska bevilja den nya licensen med en hänvisning till den första licensansökan inom ramen för det gällande protokollet.

3.   Licensernas giltighetstid ska fastställas på grundval av följande årsperioder:

—	Första perioden: 16 juni 2007–31 december 2007.

—	Andra perioden: 1 januari 2008–31 december 2008.

—	Tredje perioden: 1 januari 2009–31 december 2009.

—	Fjärde perioden: 1 januari 2010–31 december 2010.

—	Femte perioden: 1 januari 2011–15 juni 2011.

4.   En licens får inte börja gälla under en årsperiod och upphöra att gälla under följande årsperiod.

5.   Ett kvartal motsvarar en tremånadersperiod som börjar antingen den 1 januari, den 1 april, den 1 juli eller den 1 oktober, med undantag för protokollets första och sista period som kommer att vara den 16 juni 2007–30 september 2007 respektive den 1 april 2011–15 juni 2011.

6.   Licenserna ska gälla under ett år, sex månader eller tre månader. De kan förnyas.

7.   Licensen ska alltid förvaras ombord.

8.   Avgifterna ska beräknas per fartyg på grundval av de årliga avgifter som fastställs i de tekniska uppgiftsbladen i protokollet. I fråga om kvartals- eller halvårslicenser ska avgifterna beräknas tidsproportionellt och ökas med 3 % respektive 2 % för att täcka avgifter som uppstår varje gång i samband med utfärdandet.

KAPITEL II

Fiskezoner

De gemenskapsfartyg som avses i artikel 1 i protokollet får fiska i vatten bortom tolv sjömil från baslinjerna.

KAPITEL III

Fångstrapportering för fartyg som har rätt att fiska i Guinea-Bissaus vatten

1.   Vid tillämpningen av denna bilaga mäts varaktigheten för ett gemenskapsfartygs fiskeresa i Guinea-Bissaus vatten på något av följande sätt:

—	Från fartygets inträde i Guinea-Bissaus fiskezon till dess utträde.

—	Från fartygets inträde i Guinea-Bissaus fiskezon till dess fartyget gör en omlastning.

—	Från fartygets inträde i Guinea-Bissaus fiskezon till dess fartyget gör en landning i Guinea-Bissau.

Alla fartyg som har rätt att fiska i Guinea-Bissaus vatten enligt avtalet ska underrätta ministeriet om sina fångster enligt följande:

2.1   Deklarationerna ska innehålla uppgifter om fartygets fångster under varje fiskeresa. De ska sändas till ministeriet med fax, post, eller på elektronisk väg, med kopia till Europeiska kommissionen, vid slutet av varje fiskeresa och under alla omständigheter innan fartyget lämnar Guinea-Bissaus vatten. Båda mottagarna ska utan dröjsmål skicka mottagningsbevis på elektronisk väg till fartyget med kopior till varandra. För tonfiskfiskefartyg ska dessa deklarationer sändas vid utgången av varje fiskeår.

2.2   De fångstdeklarationer som överförts per fax eller på elektronisk väg under licensens ettåriga giltighetstid i enlighet med kapitel I avsnitt 2 punkt 2 för tonfiskfiskefartyg och avsnitt 3 punkt 3 för trålare ska skickas som original på papper till ministeriet senast 45 dagar efter det att den sista fiskeresan under den nämnda ettårsperioden avslutats. Papperskopior ska samtidigt sändas till Europeiska kommissionens delegation i Guinea-Bissau.

2.3   Notfartyg för tonfiskfiske och fartyg för fiske med flytlinor ska deklarera sina fångster på blanketter som överensstämmer med förlagan till fiskeloggbok i tillägg 2. Under de perioder då fartygen inte befinner sig i Guinea-Bissaus vatten ska följande noteras i fiskeloggboken: ”Utanför Guinea-Bissaus exklusiva ekonomiska zon”.

2.4   Trålare ska deklarera sina fångster på blanketter som överensstämmer med förlagan i tillägg 3. I deklarationen ska den totala fångsten per art, kalendermånad eller del av kalendermånad anges.

2.5   Blanketterna ska fyllas i läsligt och undertecknas av fartygets befälhavare.

3.   Guinea-Bissaus regering förbehåller sig rätten att dra in licensen för fartyg som inte följer bestämmelserna i detta kapitel, och, vid upprepad underlåtenhet, neka att utfärda nya licenser för det aktuella fartyget, till dess att alla formkrav har uppfyllts och att döma till påföljd enligt lag i Guinea-Bissau. Europeiska kommissionen ska underrättas.

Parterna är eniga om att ett system för elektroniskt informationssystem ska upprättas.

KAPITEL IV

Bifångster

För varje fiskevatten som anges i protokollet ska fångstnivåer för bifångster fastställas i enlighet med lagstiftningen i Guinea-Bissau och anges i de tekniska uppgiftsbladen för varje kategori.

KAPITEL V

Påmönstring av sjömän

De fartygsägare som har beviljats fiskelicenser enligt avtalet ska bidra till den praktiska yrkesutbildningen av medborgare från Guinea-Bissau och till att förbättra arbetsmarknaden på följande villkor och med följande förbehåll:

1.   Varje ägare till en trålare förbinder sig att påmönstra

—	tre fiskare på fartyg på mindre än 250 GT,

—	fyra fiskare på fartyg på mellan 250 och 400 GT,

—	fem fiskare på fartyg på mellan 400 och 650 GT,

—	sex fiskare på fartyg på mer än 650 GT.

2.   Fartygsägarna ska bemöda sig om att mönstra på ytterligare sjömän från Guinea-Bissau.

3.   Fartygsägarna får med hjälp av sina ombud fritt välja vilka sjömän de ska anställa till sina fartyg.

4.   Fartygsägaren eller dennes ombud ska meddela ministeriet namnen på de sjömän från Guinea-Bissau som mönstrat på fartyget i fråga, med uppgift om deras befattning i besättningen.

5.   Internationella arbetsorganisationens (ILO) deklaration om grundläggande principer och rättigheter på arbetet ska gälla fullt ut för de sjömän som anställs på EU-fartygen. Detta gäller särskilt föreningsfriheten, erkännandet av den kollektiva förhandlingsrätten och undanröjandet av diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning.

6.   Anställningsavtal för sjömän från Guinea-Bissau ska upprättas mellan fartygsägarnas ombud och sjömännen eller deras fackförening eller ombud i samråd med ministeriet. De undertecknande parterna ska få varsin kopia. Avtalen ska säkerställa att sjömännen omfattas av det sociala trygghetssystem som är tillämpligt på dem, med liv-, sjuk- och olycksfallsförsäkring.

7.   Lönen för sjömännen från Guinea-Bissau ska betalas av fartygsägarna. Innan licenser utfärdas ska fartygsägarna eller deras ombud komma överens om lönen med myndigheterna i Guinea-Bissau. Lönevillkoren för sjömännen från Guinea-Bissau får dock inte vara sämre än de som gäller för besättningar från Guinea-Bissau och under inga förhållanden sämre än ILO:s normer.

8.   Sjömän som anställs på gemenskapsfartyg ska anmäla sig hos fartygets befälhavare dagen före den föreslagna påmönstringsdagen. Om sjömannen inte infinner sig vid det datum och klockslag som fastställts för påmönstring, ska fartygsägaren automatiskt vara befriad från skyldigheten att anställa sjömannen.

9.   Om sjömän från Guinea-Bissau inte mönstras på av andra skäl än de som anges i föregående punkt är ägarna till de berörda gemenskapsfartygen skyldiga att så snart som möjligt, för fiskeresan i Guinea-Bissaus vatten, betala ett schablonbelopp som är likvärdigt med lönen för de sjömän som inte mönstrats på.

10.   Detta belopp ska betalas ut till ett konto som har angivits i förväg av de behöriga myndigheterna i Guinea-Bissau och ska användas för att finansiera offentlig yrkesutbildning inom fiskeriområdet.

KAPITEL VI

Tekniska bestämmelser

1.   Fartyg som inriktar sig på långvandrande arter ska följa de bestämmelser och rekommendationer som antagits av ICCAT när det gäller fiskeredskap, tekniska specifikationer och alla andra tekniska bestämmelser som gäller för deras fiskeverksamhet.

2.   För trålare ska särskilda bestämmelser anges i var och en av de motsvarande tekniska uppgiftsbladen.

3.   När fiskeverksamhet eller fiskeansträngningar avbryts på grund av fredningstid ska Guinea-Bissau tillämpa detta utan diskriminering på alla fartyg som deltar i denna fiskeriverksamhet, oavsett om dessa fartyg är nationella, gemenskapfartyg, eller för ett tredjelands flagg.

4.   Vid behov ska parterna vid sammanträde i den gemensamma kommittén komma överens om eventuella korrigerande åtgärder i fråga om fredningstider med utgångspunkt i en konsekvensanalys.

5.   Om Guinea-Bissau tvingas ta till nödåtgärder som innebär ett avbrott i andra fisken än de som avses i punkt 3, eller om det avbrott som avses i den punkten förlängs, ska den gemensamma kommittén kallas till ett sammanträde för att utvärdera dessa åtgärders konsekvenser för gemenskapsfartygen.

6.   När tillämpningen av punkterna 4 och 5 leder till att avbrottsperioderna förlängs ska parterna samråda inom ramen för den gemensamma kommittén för att anpassa nivån på den ekonomiska ersättningen i förhållande till de minskade fiskemöjligheterna för gemenskapen till följd av dessa åtgärder.

KAPITEL VII

Observatörer ombord på trålare

Fartyg som enligt avtalet har rätt att fiska i Guinea-Bissaus vatten ska på nedanstående villkor ta ombord observatörer som utses av Guinea-Bissau på följande villkor:

1.1   På varje trålare ska en av fiskeriministeriet utsedd observatör tas ombord. I förekommande fall ska ombordstigningshamnen bestämmas genom överenskommelse mellan fiskeriministeriet och fartygsägaren eller dennes ombud.

1.2   Ministeriet ska upprätta en förteckning över de fartyg som ska ta ombord en observatör samt en förteckning över de observatörer som utsetts. Förteckningarna ska hållas uppdaterade. De ska sändas till Europeiska kommissionen så snart de har upprättats och därefter var tredje månad om de har uppdaterats.

1.3   Ministeriet ska i samband med att licensen utfärdas meddela de berörda fartygsägarna eller deras ombud namnet på den observatör som är utsedd att placeras ombord på fartyget.

2.   Den tid observatören ska finnas ombord ska fastställas av ministeriet, men ska normalt inte överstiga den tid som observatören behöver för att fullgöra sina uppgifter. Ministeriet ska informera fartygsägarna eller deras ombud om detta när det meddelar dem namnet på den observatör som utsetts för det berörda fartyget.

3.   Villkoren för observatörens ombordstigning ska fastställas i samråd mellan fartygsägaren eller dennes ombud och Guinea-Bissau.

4.   Vid början av den första fiskeresan ska observatören tas ombord i en hamn i Guinea-Bissau. Vid förlängning av en licens ska observatören tas ombord i den hamn som fartygsägaren väljer.

5.   Fartygsägarna ska inom två veckor och tio dagar i förväg meddela vilken dag och i vilken hamn de tänker ta ombord observatörer.

6.   Om observatören tas ombord i en utländsk hamn, ska observatörens resekostnader betalas av fartygsägaren. Om ett fartyg med en observatör från Guinea-Bissau ombord lämnar Guinea-Bissaus fiskezon ska alla åtgärder vidtas för att se till att observatören kan återvända så snart som möjligt, på fartygsägarens bekostnad.

7.   Om observatören inte har infunnit sig på överenskommen plats tolv timmar efter utsatt tid, ska fartygsägaren automatiskt befrias från skyldigheten att ta ombord observatören.

Observatören ska behandlas som en befälsperson ombord. Observatören ska ha följande uppgifter när fartyget bedriver sin fiskeverksamhet i Guinea-Bissaus vatten:

8.1   Observera fartygens fiskeverksamhet.

8.2   Kontrollera fartygens position vid fiske.

8.3   Göra biologisk provtagning inom ramen för vetenskapliga program.

8.4   Upprätta en förteckning över de fiskeredskap som används.

8.5   Kontrollera fångstuppgifterna i fiskeloggboken för Guinea-Bissaus vatten.

8.6   Kontrollera bifångsternas procentandel och göra en uppskattning av hur stora fångstmängder som kastas överbord.

8.7   Minst en gång i veckan via radio meddela fiskeuppgifterna, även hur stora kvantiteter som finns ombord av fångster och bifångster.

9.   Befälhavarna ska göra allt de kan för att garantera observatörens fysiska säkerhet och välbefinnande vid tjänsteutövningen.

10.   Observatörerna ska ha tillgång till de hjälpmedel som behövs för deras tjänsteutövning. Befälhavarna ska ge observatörerna tillgång till de kommunikationsmedel som är nödvändiga för deras tjänsteutövning, de handlingar som är direkt förbundna med fartygets fiskeverksamhet, i synnerhet fiskeloggbok och skeppsdagbok, och till de delar av fartyget som är nödvändiga för att underlätta observatörens tjänsteutövning.

Observatörerna ska under vistelsen på fartygen

11.1   vidta alla lämpliga åtgärder för att deras ombordstigning och närvaro ombord på fartyget inte ska avbryta eller hindra fisket,

11.2   respektera egendom och utrustning ombord samt sekretessen för alla fartygshandlingar, och

11.3   sammanställa en aktivitetsrapport som ska översändas till de behöriga myndigheterna i Guinea-Bissau. Dessa myndigheter ska efter behandling av uppgifterna och inom en vecka skicka en kopia av rapporten till Europeiska kommissionens delegation i Bissau.

12.   När observationsperioden är avslutad och innan fartyget lämnas ska observatören upprätta en aktivitetsrapport som ska skickas till de behöriga myndigheterna i Guinea-Bissau med kopia till Europeiska kommissionen. Observatören ska underteckna rapporten i närvaro av befälhavaren, som får lägga till, eller låta lägga till, de synpunkter som han eller hon anser nödvändiga och signera dessa. En kopia av rapporten ska lämnas till fartygets befälhavare när observatören går i land.

13.   Fartygsägaren ska stå för observatörens kost och logi på samma villkor som gäller för befälspersoner, med hänsyn till fartygets struktur.

För att bidra till att täcka kostnaderna för observatörens vistelse ombord ska fartygsägaren samtidigt med betalningen av avgiften till Guinea-Bissaus myndigheter erlägga ett belopp på 12 EUR per GT och år, tidsproportionellt, per fartyg som bedriver fiske i Guinea-Bissaus vatten.

14.   Observatörens lön och sociala avgifter ska betalas av ministeriet.

KAPITEL VIII

Observatörer ombord på tonfiskfiskefartyg

Parterna ska snarast möjligt tillsammans med berörda länder diskutera utformningen av ett regionalt observatörssystem och val av behörig regional fiskeriorganisation.

KAPITEL IX

Kontroll

1.   Europeiska gemenskapen ska i enlighet med kapitel I avsnitt 2 punkt 1 föra och uppdatera en förteckning över fartyg som har en fiskelicens enligt detta protokoll. Förteckningen ska, så snart den är upprättad och därefter varje gång den uppdateras, skickas till de myndigheter i Guinea-Bissau som har ansvaret för fiskerikontrollen.

2.   Fartyg som inriktar sig på långvandrande arter får skrivas in på den lista som avses i föregående punkt efter det att ett meddelande om erlagd förskottsbetalning enligt kapitel I avsnitt 2 punkt 3 i denna bilaga har inkommit. Fartygsägaren ska då få en bestyrkt kopia av förteckningen över tonfiskfartyg som ska förvaras ombord i stället för fiskelicensen till dess att denna har utfärdats av den behöriga myndigheten i Guinea-Bissau.

3.   Besiktningar av trålare

3.1   En gång per år samt efter förändringar i tonnage eller byte av fiskekategori som också innebär att andra fiskeredskap kommer att användas, ska varje gemenskapsfartyg infinna sig i en hamn i Guinea-Bissau för att genomgå de besiktningar som anges i gällande bestämmelser. Besiktningarna måste utföras inom 48 timmar efter det att fartyget har anlöpt hamn.

3.2   Efter besiktningen ska det till befälhavaren på fartyget utfärdas ett intyg med lika lång giltighet som licensen och som i praktiken förlängs utan kostnad för de fartyg som förnyar sin licens under året. Giltighetstiden får dock högst vara ett år. Intyget ska alltid förvaras ombord.

3.3   Besiktningen syftar till att kontrollera att de tekniska egenskaperna och redskapen ombord är förenliga med bestämmelserna och att bestämmelserna i fråga om manskapet efterlevs.

3.4   Fartygsägarna ska stå för besiktningskostnaderna, i enlighet med den taxa som fastställs i Guinea-Bissaus lagstiftning. Kostnaderna får inte överstiga de belopp som normalt betalas av andra fartyg för samma typ av tjänst.

3.5   Om någon av bestämmelserna i punkterna 3.1 och 3.2 ovan inte följs ska fiskelicensen automatiskt dras in till dess att fartygsägaren har uppfyllt sina förpliktelser.

4.   Inträde i och utträde ur fiskezonen

Alla fartyg från Europeiska gemenskapen som bedriver fiske i Guinea-Bissaus fiskezon enligt avtalet ska meddela fiskeriministeriets radiostation datum, tidpunkt och position vid varje inträde i och utträde ur Guinea-Bissaus fiskezon.

Vid utfärdandet av licensen ska fiskeriministeriet meddela fartygsägarna anropssignal, samtalsfrekvens och arbetstider.

Om det inte är möjligt att använda denna radio får fartygen använda andra kommunikationsmedel t.ex. telex, fax (nr 20 11 57, 20 19 57 eller 20 69 50) eller telegram.

4.1   Minst 24 timmar innan ett gemenskapsfartyg har för avsikt att inträda i eller utträda ur Guinea-Bissaus fiskezon ska det meddela detta till ministeriet. För tonfiskfiskefartyg ska denna tidsfrist förkortas till sex timmar.

4.2   Samtidigt med meddelandet om utträde ska fartyget också uppge sin position och samtidigt ange kvantitet och arter för de fångster som finns ombord. Meddelandet ska i första hand lämnas via fax, men kan också lämnas via radio eller e-post om fartyget saknar fax.

4.3   Fartyg som ertappas med att bedriva fiske utan att ha underrättat ministeriet ska betraktas som fartyg utan licens.

4.4   Telefonnummer, faxnummer och e-postadresser ska också meddelas när fiskelicenserna utfärdas.

5.   Kontroller

5.1   Befälhavare på gemenskapsfartyg som bedriver fiskeverksamhet i Guinea-Bissaus fiskevatten ska låta tjänstemän från Guinea-Bissau med ansvar för inspektion och kontroll av fiskeverksamhet komma ombord, och underlätta deras tjänsteutövning.

5.2   Tjänstemännen ska inte stanna ombord längre än tjänsteutövningen kräver.

5.3   Efter inspektion och kontroll ska ett intyg utfärdas till fartygets befälhavare.

6.   Bordning

6.1   Ministeriet ska inom 48 timmar via Europeiska kommissionens delegation i Guinea-Bissau underrätta Europeiska kommissionen när ett gemenskapsfartyg bordas eller har dömts till påföljd i Guinea-Bissaus fiskevatten.

6.2   Samtidigt ska en kortfattad rapport om omständigheterna kring och orsakerna till bordningen överlämnas till Europeiska kommissionen.

7.   Bordningsprotokoll

7.1   När de behöriga myndigheterna i kuststaten har upprättat ett bordningsprotokoll ska detta undertecknas av fartygets befälhavare.

7.2   Underskriften ska inte inskränka befälhavarens rättigheter eller möjligheter att försvara sig mot en anklagelse om överträdelse.

7.3   Befälhavaren får i enlighet med gällande lagstiftning tvingas att föra sitt fartyg till den hamn som anvisas av de behöriga myndigheterna.

8.   Informationsmöte vid bordning

8.1   Senast en arbetsdag efter underrättelsen om bordning ska Europeiska kommissionen och ministeriet, och eventuellt en företrädare för den berörda medlemsstaten, träffas för ett informationsmöte, och utöver bevissäkring får inga åtgärder vidtas mot fartygets befälhavare eller besättning eller beträffande fartygets last eller utrustning förrän efter mötet.

8.2   Vid mötet ska parterna presentera alla handlingar och all information som kan bidra till att klarlägga de faktiska omständigheterna. Fartygsägaren eller dennes ombud ska underrättas om resultatet av mötet och om alla åtgärder som kan bli följden av bordningen.

9.   Regler för bordning

9.1   Innan något domstolsförfarande inleds ska man försöka reglera överträdelsen genom förlikning. Förlikningen ska avslutas senast fyra arbetsdagar efter bordningen.

9.2   Vid en uppgörelse i godo ska bötesbeloppet fastställas i enlighet med lagstiftningen i Guinea-Bissau.

9.3   Om frågan inte har kunnat lösas genom förlikning utan måste föras vidare till en behörig domstol, ska fartygsägaren ställa en säkerhet genom att till den bank som anges av ministeriet betala ett belopp vars storlek ska fastställas med hänsyn till de kostnader som har uppstått genom bordningen samt de bötes- och skadeståndsbelopp som ska betalas av de ansvariga för överträdelsen.

9.4   Säkerheten ska inte kunna dras tillbaka förrän det rättsliga förfarandet har avslutats. Den ska omedelbart frigöras om förfarandet avslutas utan fällande dom. Om böterna vid en fällande dom är lägre än den ställda säkerheten, ska det resterande beloppet frisläppas av ministeriet.

9.5   Fartyget ska släppas och besättningen få lämna hamnen

—	så snart de förpliktelser som följer av förlikningen har fullgjorts, eller

—	så snart den säkerhet som avses i punkt 9.3 ovan har ställts och godkänts av ministeriet, i väntan på att det rättsliga förfarandet slutförs.

10.   Övervakning av bestämmelserna

All information rörande överträdelser begångna av gemenskapsfartyg ska regelbundet meddelas kommissionen, via delegationen.

11.   Omlastning

11.1   Gemenskapsfartyg som vill lasta om fångst i Guinea-Bissaus vatten ska göra detta i någon av Guinea-Bissaus hamnar.

11.2   Fartygens ägare ska minst 24 timmar i förväg meddela ministeriet följande uppgifter:

—	De levererande fiskefartygens namn.

—	Det mottagande fartygets namn.

—	Vikt i ton för varje art som ska omlastas.

—	Dag för omlastningen.

11.3   Omlastning ska betraktas som utträde ur Guinea-Bissaus fiskezon. Fartygen måste därför lämna sina fångstdeklarationer till de behöriga myndigheterna och meddela om de tänker fortsätta fisket eller lämna Guinea-Bissaus fiskezon.

11.4   Annan omlastning av fångst som inte följer bestämmelserna ovan är förbjuden i Guinea-Bissaus fiskezon. Överträdelse kan leda till påföljd enligt gällande lagstiftning i Guinea-Bissau.

12.   Befälhavare på gemenskapsfartyg som deltar i landning eller omlastning i en hamn i Guinea-Bissau ska låta inspektörer från Guinea-Bissau kontrollera denna verksamhet och ska underlätta inspektörernas arbete. Efter inspektion och kontroll ska ett intyg utfärdas till fartygets befälhavare.

KAPITEL X

Satellitövervakning av fiskefartyg

Parterna ska vid sammanträde i den gemensamma kommittén enas om bestämmelser för satellitövervakning av fiskefartyg från gemenskapen som bedriver fiske enligt detta avtal så snart de tekniska förutsättningarna finns.

BILAGA II

BLAD 1 – FISKEKATEGORI 1:

FISK- OCH BLÄCKFISKTRÅLARE MED FRYSANLÄGGNING

1.   Fiskezon

Bortom 12 sjömil från baslinjerna, inklusive Guinea-Bissaus och Senegals gemensamma förvaltningsområde, norrut till azimut 268°.

2.   Tillåtet redskap

Klassisk trål med trålbord och andra selektiva redskap är tillåtna.

Sidotrålar är tillåtna.

Användande av alla sorters redskap, hjälpmedel eller anordningar ägnade att täppa till nätens maskor eller att minska deras selektiva verkan är förbjudet. För att undvika att näten nöts ut eller slits sönder är det tillåtet att endast på undersidan av bottentrålens säck fästa ett skydd av nät eller annat material. Dessa skydd får endast fästas framtill och på sidorna av trålens säck. På ovansidan är det tillåtet att använda olika former av skydd under förutsättning att de är i ett enda stycke nät av samma material som säcken och vars maskor när de sträcks ut har ett mått av minst 300 mm.

Dubblering av enkelt eller tvinnat garn i trålens säck är förbjudet.

3.   Minsta tillåtna maskstorlek

70 mm

4.   Fredningstid

I enlighet med Guinea-Bissaus lagstiftning.

När bestämmelser saknas i Guinea-Bissaus lagstiftning ska parterna inom ramen för den gemensamma kommittén och mot bakgrund av bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning och efter godkännande av det gemensamma vetenskapliga mötet komma överens om vilken period som är lämpligast för fredningstiden.

5.   Bifångster

I enlighet med Guinea-Bissaus lagstiftning.

Får fisketrålare ha högst 9 % kräftdjur och 9 % bläckfisk ombord, räknat på den totala fångsten i Guinea-Bissaus fiskezon vid slutet av en fiskeresa i enlighet med kapitel III i bilagan till detta protokoll,

och bläckfisktrålare får ha högst 9 % kräftdjur, räknat på den totala fångsten i Guinea-Bissaus fiskezon vid slutet av en fiskeresa i enlighet med kapitel III i bilagan till detta protokoll.

Ett överskridande av de tillåtna procentsatserna för bifångsterna ska leda till påföljder i enlighet med Guinea-Bissaus lagstiftning.

Parterna ska samråda inom ramen för den gemensamma kommittén om eventuella ändringar av de tillåtna procentandelarna.

6.   Tillåtet tonnage/Avgifter

Tillåtet tonnage (GT) per år	4 400
Avgifter i EUR per GT och år	229 EUR/GT/år I fråga om kvartals- eller halvårslicenser ska avgifterna beräknas tidsproportionellt och ökas med 3 % respektive 2 % för att täcka avgifter som uppstår varje gång i samband med utfärdandet.

7.   Kommentarer

Villkoren för fartygens verksamhet fastställs i bilagan till protokollet.

BLAD 2 – FISKEKATEGORI 2:

RÄKTRÅLARE

1.   Fiskezon

Bortom 12 sjömil från baslinjerna, inklusive Guinea-Bissaus och Senegals gemensamma förvaltningsområde, norrut till azimut 268°.

2.   Tillåtet redskap

Klassisk trål med trålbord och andra selektiva redskap är tillåtna.

Sidotrålar är tillåtna.

Användande av alla sorters redskap, hjälpmedel eller anordningar ägnade att täppa till nätens maskor eller att minska deras selektiva verkan är förbjudet. För att undvika att näten nöts ut eller slits sönder är det tillåtet att endast på undersidan av bottentrålens säck fästa ett skydd av nät eller annat material. Dessa skydd får endast fästas framtill och på sidorna av trålens säck. På ovansidan är det tillåtet att använda olika former av skydd under förutsättning att de är i ett enda stycke nät av samma material som säcken och vars maskor när de sträcks ut har ett mått av minst 300 mm.

Dubblering av enkelt eller tvinnat garn i trålens säck är förbjudet.

3.   Minsta tillåtna maskstorlek

40 mm

Guinea-Bissau åtar sig att ändra sin lagstiftning senast 12 månader efter ikraftträdandet av detta protokoll för att införa en maskstorlek på 50 mm i enlighet med befintlig lagstiftning i subregionen, vilken ska tillämpas för samtliga flottor som fiskar efter kräftdjur och är verksamma i Guinea-Bissaus fiskezon.

4.   Fredningstid

I enlighet med Guinea-Bissaus lagstiftning.

När bestämmelser saknas i Guinea-Bissaus lagstiftning ska parterna inom ramen för den gemensamma kommittén och mot bakgrund av bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning och efter godkännande av det gemensamma vetenskapliga mötet komma överens om vilken period som är lämpligast för fredningstiden.

5.   Bifångster

I enlighet med Guinea-Bissaus lagstiftning.

Får räktrålare ha högst 50 % bläckfisk ombord, räknat på den totala fångsten i Guinea-Bissaus fiskezon vid slutet av en fiskeresa i enlighet med kapitel III i bilagan till detta protokoll.

Ett överskridande av de tillåtna procentsatserna för bifångsterna ska leda till påföljder i enlighet med Guinea-Bissaus lagstiftning.

6.   Tillåtet tonnage/Avgifter

Tillåtet tonnage (GT) per år	4 400
Avgifter i EUR per GT och år	307 EUR/GT/år I fråga om kvartals- eller halvårslicenser ska avgifterna beräknas tidsproportionellt och ökas med 3 % respektive 2 % för att täcka avgifter som uppstår varje gång i samband med utfärdandet.

7.   Kommentarer

Villkoren för fartygens verksamhet fastställs i bilagan till protokollet.

BLAD 3 – FISKEKATEGORI 3:

TONFISKFISKEFARTYG FÖR SPÖFISKE MED FASTA LINOR

1.   Fiskezon

Bortom 12 sjömil från baslinjerna, inklusive Guinea-Bissaus och Senegals gemensamma förvaltningsområde, norrut till azimut 268°.

Tonfiskfiskefartyg för spöfiske med fasta linor har rätt att fiska efter levande bete för fiskeåret i Guinea-Bissaus fiskezon.

2.   Tillåtet redskap och tekniska åtgärder

Spön

Ringnot/snörpvad med levande bete: 16 mm

Fartyg som inriktar sig på långvandrande arter ska följa de bestämmelser och rekommendationer som antagits av Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (ICCAT) när det gäller fiskeredskap, tekniska specifikationer och alla andra tekniska bestämmelser som gäller för deras fiskeverksamhet.

3.   Bifångster

Med hänsyn till rekommendationer från ICCAT och FAO är fiske efter arterna brugd (Cetorhinus maximus), vithaj (Carcharodon carcharias), oxhaj (Carcharias taurus) och gråhaj (Galeorhinus galeus) förbjudet.

4.   Tillåtet tonnage/Avgifter

Avgift per ton fångst	25 EUR/ton
Årlig schablonavgift:	500 EUR för 20 ton
Antal fartyg med tillstånd att fiska:	14

5.   Kommentarer

Villkoren för fartygens verksamhet fastställs i bilagan till protokollet.

BLAD 4 – FISKEKATEGORI 4:

NOTFARTYG FÖR TONFISKFISKE MED FRYSANLÄGGNING OCH FARTYG FÖR FISKE MED FLYTLINOR

1.   Fiskezon

Bortom 12 sjömil från baslinjerna, inklusive Guinea-Bissaus och Senegals gemensamma förvaltningsområde, norrut till azimut 268°.

2.   Tillåtet redskap och tekniska åtgärder

Not och ytlångrev

Fartyg som inriktar sig på långvandrande arter ska följa de bestämmelser och rekommendationer som antagits av Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (ICCAT) när det gäller fiskeredskap, tekniska specifikationer och alla andra tekniska bestämmelser som gäller för deras fiskeverksamhet.

3.   Minsta tillåtna maskstorlek

Enligt normer som rekommenderas av ICCAT.

4.   Bifångster

Med hänsyn till rekommendationer från ICCAT och FAO är fiske efter arterna brugd (Cetorhinus maximus), vithaj (Carcharodon carcharias), oxhaj (Carcharias taurus) och gråhaj (Galeorhinus galeus) förbjudet.

5.   Tillåtet tonnage/Avgifter

Avgift per ton fångst:	35 EUR/ton
Årlig schablonavgift:	3 150 EUR för 90 ton
Antal fartyg med tillstånd att fiska:	23

6.   Kommentarer

Villkoren för fartygens verksamhet fastställs i bilagan till protokollet.

BILAGA III

Förvaltningsplan 2007 – kräftdjur och bottenlevande arter

Arter	GT 2006	GT 2007	Skillnad i GT	Procentuell skillnad i GT
Kräftdjur	11 000	8 000	–3 000	–27 %
Bläckfiskar	8 000	5 600	–2 400	–30 %
Demersal fisk	12 000	18 000	6 000	50 %
Pelagisk fisk	20 000	23 000	3 000	15 %
Tonfisk	49 000	49 000	0	0 %
TOTALT	100 000	103 600	3 600	0

Guinea-Bissau ska under avtalets giltighetstid, förutsatt att vetenskaplig rådgivning medger detta, sträva efter att minska fiskeansträngningarna efter kategorierna räka och bläckfisk och samtidigt under 2007 upprätthålla befintliga avtal med tredjeländer och Europeiska gemenskapen.

Om de fiskemöjligheter som har beviljats tredjeländer inte utnyttjas fram till den 1 januari 2007 får dessa möjligheter inte tas i anspråk under 2008 eller efterföljande år.

Inom dessa kategorier ska inga fiskemöjligheter beviljas befraktare.

Alla avtal med europeiska företag, firmor eller sammanslutningar ska upphöra definitivt och formellt sägas upp inom 30 dagar från och med att detta protokoll träder i kraft.

BILAGA IV

Grundfaktorer i fråga om de mål och resultatindikatorer som ska bedömas inom ramen för artiklarna 3, 8 och 9 i protokollet.

Strategisk inriktning och mål	Indikatorer
1. Förbättring av de sanitära förhållandena för att utveckla fisket
1.1 Förberedelser för att erhålla godkännande för export	Regler rörande de minimihälso- och hygienkrav som ska gälla för fartyg för industriellt fiske, piroger och fiskeriföretag som utarbetas/antas av parlamentet och tillämpas Behörig myndighet inrättad Anpassning efter CIPA-normerna (ISO 9000) Tillgång till laboratorium för att utföra mikrobiologiska och kemiska analyser Plan för att kontrollera och analysera räkor (PNVAR 2008) antagen och införlivad i lagstiftningen Antal utbildade hälsoinspektörer Antal vårdanställda och tjänstemän inom fiskeriministeriet som har utbildning i hygiennormer Godkännande för export till EU utfärdat
1.2 Modernisering av och uppgradering av hygienvillkoren inom den industriella och icke industriella flottan	Antal fartyg för industriellt fiske som är anpassade till normerna Antal träpiroger som ersatts med piroger i lämpligare material (faktiskt värde och värde i %) Antal piroger som utrustats med kylanläggningar Ökat antal landningsplatser Fartyg för icke industriellt fiske och kustfiske som uppfyller hygienkraven (antal i absoluta tal och i %)
1.3 Utveckling av infrastruktur, framför allt hamninfrastruktur	Renovering av Bissaus hamn och utbyggnad av fiskehamnen Anpassning enligt normerna av Bissaus hamn för landning av fångster från det icke industriella och industriella fisket Bissaus hamn anpassad efter internationella normer (ratificering av SOLAS-konventionen) Avlägsnande av vrak i hamnen
1.4 Främjande av fiskeriprodukter (sanitära och fytosanitära förhållanden när det gäller landade och beredda produkter)	Inspektionssystem för fiskeriprodukter anpassat och driftsklart Aktörer uppmärksammade på hygienkrav (antal organiserade kurser och antal utbildade personer) Analyslaboratorium i drift Antal platser utrustade för icke industriell landning och beredning Främjande av tekniska partnerskap och handelspartnerskap med privata utländska aktörer Miljömärkningsprocessen för produkter från Guinea-Bissau startad
2. Förbättring av uppföljning, kontroll och övervakning i fiskezonen
2.1 Förbättrat regelverk	Avtal mellan fiskeriministeriet och försvarsministeriet om övervakning och kontroll antaget Nationell plan för uppföljning, kontroll och övervakning antagen och genomförd
2.2 Förstärkt uppföljning, kontroll och övervakning	Kår av godkända och oberoende inspektörer inrättad och driftsduglig (antal rekryterade och utbildade personer) och budgetmedel avsatta i finanslagen Antal övervakningsdagar till havs: 250 dagar/år före utgången av protokollets giltighetsperiod Antal inspektioner i land och till havs Antal inspektioner från luften Antal offentliggjorda statistiska publikationer Radartäckning VMS-täckning för hela flottan Utbildningsprogram anpassat till den övervakningsteknik som införts (antal utbildningstimmar, antal utbildade tekniker etc.)
2.3 Uppföljning av bordningar av fartyg	Ökad insyn i systemet för bordningar, påföljder och böter Förbättrat regelverk för betalning av böter och förbud mot icke-finansiella böter infört Förbättrat system för indrivning av böter Offentliggörande av årlig statistik om indrivna böter Införa en svart lista över fartyg som har dömts till påföljder Statistik över påföljder utarbetas och offentliggörs årligen FISCAP:s årsrapport offentliggörs
3. Förbättrad förvaltning av fisket
3.1 Förvaltning av fiskeansträngningarna i fråga om räkfiske och fiske efter bläckfisk	Under 2007 ska befintliga avtal med tredjeländer och Europeiska kommissionen bibehållas. Om de fiskemöjligheter som har beviljats tredjeländer fram till den 1 januari 2007 får dessa möjligheter inte tas i anspråk under 2008 eller efterföljande år Befraktare ska inte ges några fiskemöjligheter Alla avtal med europeiska företag, firmor eller sammanslutningar ska upphöra definitivt och formellt sägas upp inom 30 dagar från och med att detta protokoll träder i kraft
3.2 Modernisering och förstärkning av havsforskningen	Förstärkt forskningskapacitet för CIPA
3.3 Förbättrade kunskaper om fiskeresurserna	Årligt tråldrag utfört Antal utvärderade bestånd Antal forskningsprogram Antal rekommendationer rörande tillståndet för de viktigaste resurserna som utfärdats och följts (framför allt åtgärder för fiskestopp och bevarande när det gäller överfiskade bestånd) Utvärdering av årlig fiskeansträngning för arter som omfattas av en utvecklingsplan Förvaltningsinstrument för fiskeansträngningen (införande av databas, verktyg för statistisk övervakning, nätverk för de avdelningar som ansvarar för förvaltningen av flottan, offentliggörande av statistiska publikationer etc.)
3.4 Kontrollerad utveckling av fisket	Årlig förvaltningsplan för det industriella fisket antagen innan det aktuella året börjar Utvecklingsplaner antas och genomförs för överutnyttjade resurser Förda fartygsregister inom den exklusiva ekonomiska zonen, inbegripet det icke industriella fisket Antal färdiga utvecklingsplaner, genomförda och utvärderade
3.5 Förbättrad effektivitet inom de tekniska tjänsteavdelningarna på ministeriet för havsfiske och havsekonomi och de tjänsteavdelningar som arbetar med förvaltningen av sektorn	Förstärkt administrativ kapacitet Program för utbildning och omskolning utarbetat och tillämpat (antal utbildade tjänstemän, antal utbildningstimmar etc.) Stärkta mekanismer för samordning, samråd och samarbete i partnerskap Stärkt system för insamling av data och statistisk övervakning av det icke industriella fisket och kustfisket
3.6 Stärkt system för licensförvaltning och fartygsövervakning	Antal utbildningstimmar för teknikerna Antal utbildade tekniker IT-nätverk för olika tjänster och statistik