I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

20.11.2007

Europeiska unionens officiella tidning

L 301/3

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT nr 1350/2007/EG

av den 23 oktober 2007

om inrättande av ett andra gemenskapsprogram för åtgärder på hälsoområdet (2008–2013)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 152,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och

av följande skäl:

(1)

Gemenskapen kan bidra till att skydda medborgarnas hälsa och säkerhet genom att vidta åtgärder på folkhälsoområdet. En hög hälsoskyddsnivå bör säkerställas vid utformningen och genomförandet av all gemenskapspolitik och alla gemenskapsåtgärder. Enligt artikel 152 i fördraget ska gemenskapen spela en aktiv roll genom att i enlighet med subsidiaritetsprincipen vidta sådana åtgärder som de enskilda medlemsstaterna inte kan vidta. Gemenskapen respekterar fullt ut medlemsstaternas ansvar för att organisera och tillhandahålla hälso- och sjukvård.

(2)

Hälsosektorn karakteriseras å ena sidan av en stor potential för tillväxt, innovation och dynamik, och å andra sidan av de utmaningar när det gäller ekonomisk och social hållbarhet och hälso- och sjukvårdssystemens effektivitet som denna sektor står inför, bland annat beroende på den omständigheten att befolkningen åldras och den medicinska utvecklingen.

(3)	Programmet för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet (2003–2008), som antogs genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1786/2002/EG (4), är det första integrerade gemenskapsprogrammet på detta område, och det har redan lett till ett antal viktiga utvecklingar och förbättringar.

(4)	Det behövs fortsatta insatser för att nå de mål på folkhälsoområdet som gemenskapen redan ställt upp. Det är därför lämpligt att inrätta ett andra gemenskapsprogram för hälsoåtgärder (2008–2013) (nedan kallat ”programmet”).

(5)

Det finns ett antal allvarliga gränsöverskridande hälsohot av potentiellt världsomfattande karaktär, och nya sådana hot uppstår som kräver ytterligare gemenskapsåtgärder. Gemenskapen bör behandla allvarliga gränsöverskridande hälsohot som en prioriterad fråga. Programmets tyngdpunkt bör ligga på att förstärka gemenskapens totala resurser genom att ytterligare utveckla samarbetet mellan medlemsstaterna. Övervakning, tidig varning och åtgärder mot allvarliga hälsohot är viktiga områden där en effektiv och samordnad respons på hälsohot bör samordnas på gemenskapsnivå. Åtgärder för att säkerställa ett samarbete mellan medlemsstaternas laboratorier avseende högkvalitativ diagnostik är väsentligt för att bemöta hälsohot. Programmet bör uppmuntra inrättandet av ett system med gemenskapens referenslaboratorier. Ett sådant system behöver dock en solid rättslig grund.

(6)

Enligt Världshälsoorganisationens (WHO) hälsorapport för Europa 2005 är de främsta orsakerna till sjukdomsbördorna i WHO:s europeiska region, mätt i DALY (Disability Adjusted Life-Years, sjukdomsjusterade levnadsår), icke smittsamma sjukdomar (77 %), externa skade- och förgiftningsorsaker (14 %) och smittsamma sjukdomar (9 %). Sju vanliga tillstånd – ischemisk hjärtsjukdom, unipolär depressiv störning, cerebrovaskulär sjukdom, alkoholmissbruk, kronisk lungsjukdom, lungcancer och trafikskador – står för 34 % av sjukdomsbördan i regionen, mätt i DALY. Sju stora riskfaktorer – tobak, alkohol, högt blodtryck, högt kolesterolvärde, övervikt, för lågt intag av frukt och grönsaker och fysisk inaktivitet – står för 60 % av sjukdomsbördan mätt i DALY. Dessutom är smittsamma sjukdomar som hiv/aids, influensa, tuberkulos och malaria på väg att bli ett hälsohot för hela befolkningen i Europa. En viktig uppgift för programmet bör vara att, vid behov i samarbete med gemenskapens statistiska program, bättre klarlägga de främsta sjukdomsbördorna i gemenskapen.

(7)

Åtta vanliga orsaker till dödlighet och sjuklighet relaterade till icke smittsamma sjukdomar i WHO:s europeiska region är hjärt- och kärlsjukdomar, neurologiska och psykiatriska störningar, cancer, sjukdomar i matsmältningsorganen, sjukdomar i andningsorganen, sjukdomar i sinnesorganen, muskuloskelettala sjukdomar och diabetes mellitus. Programmet bör i samverkan med andra gemenskapsinitiativ och gemenskapsfinansieringar bidra till bättre kunskaper och information om prevention, diagnos och kontroll av stora sjukdomar. I enlighet med detta kan kommissionen under programmets löptid lägga fram förslag till rekommendationer från rådet. Programmet bör även verka till förmån för lämplig samordning och lämpliga samverkansvinster mellan gemenskapsinitiativ som handlar om insamling av jämförbara uppgifter om stora sjukdomar, bland annat cancer.

(8)

Mikrobiell resistens mot antibiotika och sjukhusinfektioner håller på att bli ett hälsohot i Europa. Bristen på nya effektiva antibiotika och bristande möjlighet att säkerställa att befintliga antibiotika används på ett riktigt sätt utgör allvarliga problem. Det är därför viktigt att samla in och analysera relevanta uppgifter.

(9)	Det är viktigt att i kampen mot smittsamma sjukdomar stärka rollen för Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 851/2004 (5).

(10)

Programmet bör bygga på resultaten från det tidigare programmet för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet (2003–2008). Det bör bidra till en hög fysisk och psykisk hälsonivå och ökad jämlikhet i hälsofrågor i hela gemenskapen genom att insatserna inriktas på att förbättra folkhälsan, förebygga ohälsa och sjukdomar samt undanröja faror för människors hälsa i syfte att bekämpa sjuklighet och förtida dödlighet. Dessutom bör det bidra till att medborgarna ges bättre tillgång till information och på så sätt bättre förutsättningar att kunna fatta beslut som bäst skyddar deras intressen.

(11)	Programmet bör fästa stor vikt vid att förbättra hälsotillståndet bland barn och ungdomar och att främja en hälsosam livsstil och ett förebyggande synsätt bland dem.

(12)

Programmet bör stödja integreringen av hälsomål i all gemenskapspolitik och alla gemenskapsåtgärder, utan överlappning med arbetet i gemenskapens övriga politikområden. Samordning med gemenskapens övriga politikområden och program är en viktig del av målet att integrera hälsofrågor på andra områden. För att främja synergieffekter och undvika överlappning kan gemensamma åtgärder komma att vidtas tillsammans med andra gemenskapsprogram och gemenskapsåtgärder, och gemenskapens andra medel och program bör utnyttjas på lämpligt sätt, däribland gemenskapens nuvarande och framtida ramprogram för forskning och resultaten av dessa, strukturfonderna, Europeiska unionens solidaritetsfond, gemenskapens strategi för arbetsmiljöfrågor, programmet för gemenskapsåtgärder på området konsumentpolitik (2007–2013) (6), programmet ”Förebyggande av narkotikamissbruk och information”, programmet ”Kamp mot våld (Daphne)” och gemenskapens statistiska program inom deras respektive verksamhetsområden.

(13)

Det bör göras särskilda ansträngningar för att garantera koherens och synergieffekter mellan programmet och gemenskapens externa åtgärder, särskilt när det gäller fågelinfluensa, hiv/aids, tuberkulos och andra gränsöverskridande hälsohot. Dessutom bör man få till stånd internationellt samarbete för att främja allmänna hälso- och sjukvårdsreformer och allmänna institutionella frågor rörande hälsa i tredjeländer.

(14)

Att antalet friska levnadsår ökar genom att man förebygger sjukdomar och främjar politik som leder till en sundare livsföring är viktigt för EU-medborgarnas välbefinnande, något som också bidrar till att man kan möta Lissabonprocessens utmaningar i fråga om kunskapssamhället och hållbarheten i de offentliga finanserna, vilka står under tryck från ökade kostnader för hälso- och sjukvård och socialförsäkring.

(15)	Utvidgningen av Europeiska unionen har medfört nya orosmoment i form av ojämlikhet i hälsa inom EU, något som kan förväntas bli ännu tydligare i samband med framtida utvidgningar. Denna fråga bör således prioriteras inom programmet.

(16)	Programmet bör bidra till att fastställa orsakerna till ojämlikhet i hälsa och uppmuntra till bland annat utbyte av bästa praxis för att råda bot på dem.

(17)

För att hälsoläget i Europeiska unionen ska kunna övervakas effektivt är det mycket viktigt att på ett systematiskt sätt samla in, bearbeta och analysera jämförbara uppgifter med hänsyn till nationella begränsningar. Detta gör det möjligt för kommissionen och medlemsstaterna att förbättra informationen till allmänheten och utarbeta lämpliga strategier, politik och åtgärder för att uppnå en hög nivå på folkhälsoskyddet. Man bör se till att systemen och nätverken för informations- och uppgiftsutbyte för bättre folkhälsa inom åtgärderna och stödinsatserna är kompatibla och kan samverka. Kön, socioekonomisk status och ålder utgör viktiga hälsofaktorer. Insamlingen av uppgifter bör om möjligt bygga på befintligt arbete, och förslag om nya insamlingar bör kostnadsberäknas och grunda sig på ett tydligt behov. Uppgiftsinsamlingen bör genomföras i enlighet med tillämpliga rättsliga bestämmelser om skydd av personuppgifter.

(18)

Bästa praxis är viktigt eftersom hälsofrämjande och förebyggande åtgärder bör mätas i ändamålsenlighet och effektivitet och inte enbart utifrån ekonomiska hänsyn. Bästa praxis och de senaste metoderna för att behandla sjukdomar och skador bör främjas så att ytterligare hälsoförluster förhindras, och europeiska referensnätverk för specifika sjukdomar bör utvecklas.

(19)	Åtgärder bör vidtas för att förhindra skador genom att samla in uppgifter, fastställa bestämningsfaktorer för skador och sprida relevant information.

(20)

Hälso- och sjukvård är i första hand medlemsstaternas ansvar, men samarbete på gemenskapsnivå kan gynna både patienterna och hälso- och sjukvårdsystemen. Aktiviteter som finansieras genom programmet samt nya förslag som utarbetats som ett resultat av dessa bör ta vederbörlig hänsyn till rådets slutsatser om gemensamma värderingar i Europeiska unionens hälso- och sjukvårdssystem (7), som antogs i juni 2006, där ett uttalande om gemensamma värderingar och principer i EU:s hälso- och sjukvårdssystem godkänns och Europeiska unionens institutioner uppmanas att respektera dem i sitt arbete. Programmet bör ta vederbörlig hänsyn till kommande utveckling av gemenskapens åtgärder när det gäller hälso- och sjukvårdstjänster samt till arbetet i högnivågruppen för hälso- och sjukvård som utgör ett viktigt forum för samarbete och utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem.

(21)

Programmet bör bidra till uppgiftsinsamling, främjande och utarbetande av metoder och verktyg, inrättande av nätverk och olika slags samarbete och främjande av relevanta strategier för rörlighet bland patienter och personal inom hälso- och sjukvården. Det bör underlätta den fortsatta utvecklingen av det europeiska området för e-hälsa genom gemensamma europeiska initiativ tillsammans med annan EU-politik, även regionalpolitik, samtidigt som det bidrar till arbetet med kvalitetskriterier för hälsorelaterade webbplatser och ett europeiskt sjukförsäkringskort. Telemedicin bör beaktas eftersom telemedicinska tillämpningar kan underlätta gränsöverskridande vård samtidigt som sjukvård i hemmet tryggas.

(22)

Miljöföroreningar utgör ett allvarligt hälsohot och en stor källa till oro för Europas medborgare. Särskilda insatser bör inriktas på barn och andra grupper som är särskilt känsliga för hälsovådliga miljöförhållanden. Programmet bör komplettera de åtgärder som vidtas inom ramen för den europeiska handlingsplanen för miljö och hälsa 2004–2010.

(23)	Programmet ska också beakta könsspecifika och åldersrelaterade hälsofrågor.

(24)	Programmet bör erkänna vikten av en helhetssyn på begreppet folkhälsa och i sina åtgärder vid behov ta hänsyn till kompletterande och alternativ medicin, när effekterna av den är vetenskapligt eller kliniskt belagd.

(25)	Försiktighetsprincipen och riskbedömningar är nyckelfaktorer för skyddet av folkhälsan och bör därför integreras ytterligare i gemenskapens övriga politik och verksamhet.

(26)

I detta beslut fastställs, för hela den tid programmet pågår, en finansieringsram som under det årliga budgetförfarandet utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (8).

(27)

För att säkra en långtgående samordning mellan de åtgärder och initiativ som vidtas av gemenskapen och medlemsstaterna vid genomförandet av programmet måste man främja samarbete mellan medlemsstaterna och effektivisera befintliga och framtida nätverk på folkhälsoområdet. Deltagande av nationella, regionala och lokala myndigheter på lämplig nivå enligt de nationella systemen bör beaktas i samband med programmets genomförande.

(28)

EU:s investeringar i folkhälsa och hälsorelaterade projekt måste öka. I detta hänseende uppmuntras medlemsstaterna att prioritera bättre folkhälsa i sina nationella program. Det behövs en större medvetenhet om möjligheterna till EU-finansiering på hälsoområdet. Medlemsstaterna bör uppmuntras att utbyta erfarenheter av finansiering på hälsoområdet genom strukturfonderna.

(29)

Icke-statliga organ och specialiserade nätverk kan också spela en viktig roll när det gäller att uppnå programmets mål. När de söker nå ett eller flera av programmets mål kan de behöva stöd från gemenskapen för att kunna fungera. Detaljerade kriterier för stödberättigande, bestämmelser om ekonomisk insyn och om löptiden för gemenskapens stöd för icke-statliga organ och specialiserade nätverk som kan erhålla gemenskapsstöd bör därför fastställas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (9). Dessa kriterier bör omfatta dessa organs och nätverks skyldigheter att fastställa tydliga mål, handlingsplaner och mätbara resultat som representerar en stark europeisk dimension och utgör ett verkligt mervärde för programmets mål. Med tanke på de berörda organisationernas karaktär och i de fall där nyttovärdet är exceptionellt stort bör undantag från principen om att gradvis minska gemenskapens stödandel kunna medges när gemenskapens stöd till dessa organs och specialiserade nätverks verksamhet förnyas.

(30)	Programmet bör genomföras i nära samarbete med relevanta organisationer och organ, särskilt Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar.

(31)	De åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av detta beslut bör antas i enlighet med beslut 1999/468/EG, med beaktande av behovet av insyn och en lämplig balans mellan de olika målen i programmet.

(32)

I avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (nedan kallat ”EES-avtalet”) föreskrivs ett samarbete på hälsoområdet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och de stater inom Europeiska frihandelssammanslutningen som deltar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (nedan kallade ”EFTA/EES-länderna”), å andra sidan. Även andra länder bör ges möjlighet att delta i programmet, särskilt gemenskapens grannländer samt länder som ansökt om medlemskap i Europeiska unionen eller som är kandidatländer eller anslutande länder till gemenskapen, och det bör särskilt beaktas att hälsohot som uppkommer i andra länder kan få konsekvenser inom gemenskapen.

(33)

Lämpliga förbindelser med tredjeländer som inte deltar i programmet bör främjas för att underlätta att målen för programmet uppnås, med beaktande av eventuella relevanta avtal mellan de berörda länderna och gemenskapen. Detta kan innebära att tredjeländer satsar på verksamhet som kompletterar de åtgärder som finansieras genom programmet på områden av gemensamt intresse, men bör inte innebära något ekonomiskt stöd genom programmet.

(34)

Samarbete bör sökas med relevanta internationella organisationer som Förenta nationerna och dess fackorgan, särskilt WHO, samt med Europarådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, i syfte att vid genomförandet av programmet optimera effektiviteten av de åtgärder som gäller hälsa i gemenskapen och internationellt, med beaktande av de olika organisationernas olika kapacitet och uppgifter.

(35)

Ett framgångsrikt genomförande av programmets mål bör bygga på god täckning av de frågor som ingår i de årliga arbetsplanerna, på val av lämpliga åtgärder och finansiering av projekt, alla med inbyggd lämplig övervaknings- och utvärderingsprocess, samt övervakning och utvärdering med jämna mellanrum, bland annat genom oberoende externa utvärderingar som bör mäta åtgärdernas effekt och visa hur de bidrar till programmets övergripande mål. Vid utvärderingen av programmet bör hänsyn tas till det faktum att det kan ta längre tid att uppnå programmålen än vad programmets löptid medger.

(36)	De årliga arbetsplanerna bör omfatta de viktigaste förutsebara verksamheter som ska finansieras från programmet genom alla de olika finansieringsmekanismerna, inklusive anbudsförfaranden.

(37)

Eftersom målen för detta beslut inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på grund av att de avser gränsöverskridande frågor och de därför, på grund av att medborgarnas hälsa och säkerhet mer effektivt kan skyddas genom gemenskapsåtgärder än genom enbart nationella åtgärder, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(38)

I enlighet med artikel 2 i fördraget, där det fastställs att jämställdhet mellan kvinnor och män är en av gemenskapens principer, och i enlighet med artikel 3.2 i fördraget, som stadgar att gemenskapen i all sin verksamhet ska syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och främja jämställdhet mellan dem, bland annat i fråga om en hög hälsoskyddsnivå, kommer alla målsättningar och verksamheter som omfattas av programmet att bidra till att främja en ökad förståelse och ett erkännande av mäns och kvinnors respektive behov och inställning till hälsa.

(39)

En lämplig övergång mellan detta program och det tidigare program som det ersätter bör säkerställas, särskilt i fråga om kontinuiteten hos fleråriga åtgärder för dess förvaltning, som t.ex. finansiering av tekniskt och administrativt stöd. Från och med den 1 januari 2014 bör anslagen för det tekniska och administrativa stödet vid behov täcka utgifterna för förvaltningen av åtgärder som inte slutförts före utgången av 2013.

(40)	Detta beslut ersätter beslut nr 1786/2002/EG. Det beslutet bör därför upphöra att gälla.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inrättande av programmet

Det andra ”gemenskapsprogrammet för åtgärder på hälsoområdet (2008–2013)”, som omfattar perioden från och med den 1 januari 2008 till och med den 31 december 2013 (nedan kallat ”programmet”) inrättas härmed.

Artikel 2

Syfte och mål

1. Programmet ska komplettera, stödja och ge ett mervärde åt den politik som förs i medlemsstaterna och bidra till ökad solidaritet och ökat välstånd i Europeiska unionen genom att skydda och främja människors hälsa och säkerhet och förbättra folkhälsan.

2. Följande mål ska uppnås genom de åtgärder som anges i bilagan till detta beslut:

—	Förbättra medborgarnas hälsoskydd.

—	Främja hälsa, och även minska ojämlikhet i hälsa.

—	Ta fram och sprida information och kunskap om hälsa.

De åtgärder som avses i första stycket ska, när så är lämpligt, stödja förebyggandet av stora sjukdomar och bidra till att minska förekomsten av dem samt sjuklighet och dödlighet till följd av dem.

Artikel 3

Finansiering

1. Finansieringsramen för genomförande av programmet för den tidsperiod som anges i artikel 1 ska vara 321 500 000 EUR.

2. De årliga anslagen ska godkännas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetramen.

Artikel 4

Ekonomiskt stöd

1. Det ekonomiska stödet från gemenskapen ska inte överskrida följande nivåer:

a)	60 % av kostnaden för en åtgärd avsedd att bidra till att uppnå ett mål som ingår i detta program, utom i sådana fall där åtgärden har exceptionellt stort nyttovärde, varvid gemenskapens stöd ska uppgå till högst 80 %, och

60 % av kostnaden för driften av ett icke-statligt organ eller specialiserat nätverk som är icke vinstdrivande och oberoende av näringslivs-, handels- och företagsintressen eller andra motstridiga intressen och som har medlemmar i minst hälften av medlemsstaterna, med en väl avvägd geografisk täckning och som huvudsakligen eftersträvar ett eller flera av programmets mål, om stödet är nödvändigt för att uppnå dessa mål. I sådana fall där åtgärden har ett exceptionellt stort nyttovärde ska gemenskapens stöd uppgå till högst 80 %.

2. Vid förlängning av det stöd som anges i punkt 1 b till icke-statliga organ och specialiserade nätverk kan undantag från principen om att gradvis minska stödet medges.

3. Det ekonomiska stödet kan utges av gemenskapen tillsammans med en eller flera medlemsstater eller av gemenskapen tillsammans med de behöriga myndigheterna i andra deltagande länder, om detta är lämpligt med tanke på det mål som ska uppnås. I detta fall ska gemenskapens stöd vara högst 50 %, utom för åtgärder med exceptionellt stort nyttovärde, varvid gemenskapens stöd ska uppgå till högst 70 %. Gemenskapens stöd kan tilldelas ett offentligt organ eller ett icke-statligt organ som är icke vinstdrivande och oberoende av näringslivs-, handels- och företagsintressen eller andra motstridiga intressen och som huvudsakligen eftersträvar ett eller flera av programmets mål och som den berörda medlemsstaten eller behöriga myndigheten har utsett genom ett öppet förfarande och som kommissionen har godkänt.

4. Det ekonomiska stödet från gemenskapen kan också utges i form av en klumpsumma och finansiering med schablonbelopp, om detta är lämpligt med tanke på de berörda åtgärdernas natur. När det gäller ekonomiskt stöd av detta slag ska de procenttak som fastställs i punkterna 1 och 3 inte gälla; dock krävs det fortfarande samfinansiering.

Artikel 5

Administrativt och tekniskt stöd

1. Programbudgeten får även täcka utgifter för åtgärder för förberedelse, uppföljning, kontroll, revision och utvärdering som är direkt nödvändiga för förvaltningen av programmet och för genomförandet av programmålen, särskilt utgifter för undersökningar, möten, information och publikationer, kostnader för datornät för informationsutbyte samt alla andra utgifter för administrativt och tekniskt stöd som kommissionen kan utnyttja för förvaltningen av programmet.

2. Budgeten får också omfatta de utgifter för tekniskt och administrativt stöd som är nödvändiga för övergången mellan detta program och de åtgärder som antagits enligt beslut nr 1786/2002/EG. Vid behov kan medel för att möjliggöra förvaltningen av åtgärder som ännu inte har slutförts den 31 december 2013 föras in i budgeten efter 2013 för att täcka liknande utgifter.

Artikel 6

Metoder för genomförande

När åtgärder vidtas för att uppnå de syften och mål som anges i artikel 2 ska lämpliga tillgängliga metoder för genomförande utnyttjas till fullo, i synnerhet bland annat

a)	direkt eller indirekt centralt genomförande av kommissionen, och

b)	i tillämpliga fall gemensam förvaltning med internationella organisationer.

Artikel 7

Genomförande av programmet

1. Kommissionen ska i nära samarbete med medlemsstaterna se till att insatserna och åtgärderna inom programmet genomförs i enlighet med artiklarna 3 och 8.

2. Kommissionen och medlemsstaterna ska inom sina respektive behörighetsområden vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att programmet genomförs effektivt samt införa mekanismer på gemenskaps- och medlemsstatsnivå för att uppnå programmets mål. De ska se till att lämplig information tillhandahålls om de åtgärder som får stöd genom programmet och att lämpligt deltagande uppnås.

3. För att programmets mål ska kunna uppnås ska kommissionen i nära samarbete med medlemsstaterna

a)	sträva efter att uppgifter och information blir jämförbara och att system och nätverk för utbyte av uppgifter och information om hälsa är kompatibla och kan samverka, och

b)	säkerställa det samarbete och den kommunikation som krävs med Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar och andra relevanta EU-organ för att på bästa sätt använda gemenskapsmedel.

4. Vid genomförandet av programmet ska kommissionen tillsammans med medlemsstaterna se till att alla relevanta rättsliga bestämmelser om skydd av personuppgifter följs och att det i lämpliga fall inrättas mekanismer som garanterar konfidentialitet och säkerhet för dessa uppgifter.

Artikel 8

Genomförandeåtgärder

1. De åtgärder som krävs för att genomföra detta beslut i fråga om följande ska antas i enlighet med förfarandet i artikel 10.2:

Den årliga arbetsplanen för programmets genomförande, där följande anges:

i)	Prioriteringsområden och åtgärder, inklusive fördelningen av finansiella medel.

ii)	Kriterier för hur stor gemenskapens procentandel av det ekonomiska stödet ska vara, inklusive kriterier för bedömning av huruvida nyttovärdet är exceptionellt stort eller inte.

iii)	Arrangemangen för att genomföra de gemensamma strategier och åtgärder som avses i artikel 9.

b)	Urvalskriterier, tilldelningskriterier och andra kriterier för det ekonomiska stödet till åtgärder inom programmet i enlighet med artikel 4.

2. Alla andra åtgärder som kan komma att krävas för att genomföra detta beslut ska antas i enlighet med förfarandet i artikel 10.3.

Artikel 9

Gemensamma strategier och åtgärder

1. För att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa vid utformningen och genomförandet av all gemenskapspolitik och alla gemenskapsåtgärder, och för att främja integreringen av hälsofrågor i dessa, kan gemensamma strategier och åtgärder tillämpas för att uppnå programmets mål, genom att man skapar kopplingar till relevanta gemenskapsprogram, gemenskapsåtgärder och gemenskapsfonder.

2. Kommissionen ska se till att programmet på bästa möjliga sätt samverkar med andra gemenskapsprogram, gemenskapsåtgärder och gemenskapsfonder.

Artikel 10

Kommitté

1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté (nedan kallad ”kommittén”).

2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG ska vara två månader.

3. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Artikel 11

Tredjeländers deltagande

Programmet ska vara öppet för följande länder:

a)	Efta/EES-länderna i enlighet med de villkor som fastställs i EES-avtalet, och

tredjeländer, särskilt länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, länder som ansökt om medlemskap i Europeiska unionen eller som är kandidatländer eller anslutande länder, och de länder i Västra Balkan som deltar i stabiliserings- och associeringsprocessen, i enlighet med de villkor som fastställs i respektive bilaterala eller multilaterala avtal om de allmänna principerna för deras deltagande i gemenskapens program.

Artikel 12

Internationellt samarbete

Vid genomförandet av programmet ska förbindelser och samarbete med tredjeländer som inte deltar i programmet och med relevanta internationella organisationer, i synnerhet WHO, uppmuntras.

Artikel 13

Övervakning, utvärdering och spridning av resultat

1. Kommissionen ska i nära samarbete med medlemsstaterna övervaka genomförandet av de åtgärder som vidtas inom ramen för programmet, mot bakgrund av programmets mål. Kommissionen ska årligen avlägga rapport till kommittén om alla åtgärder och projekt som finansierats genom programmet och ska hålla Europaparlamentet och rådet underrättade.

2. På begäran av kommissionen, som ska undvika en oproportionerlig ökning av medlemsstaternas administrativa börda, ska medlemsstaterna lämna all tillgänglig information om programmets genomförande och effekter.

3. Kommissionen ska till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén överlämna följande:

Senast den 31 december 2010, en extern och oberoende interimsrapport med en utvärdering av vilka resultat som uppnåtts i förhållande till programmets mål och de kvalitativa och kvantitativa aspekterna av genomförandet samt dess överensstämmelse och komplementaritet med övriga relevanta gemenskapsprogram, gemenskapsåtgärder och gemenskapsfonder. Rapporten ska i synnerhet göra det möjligt att bedöma åtgärdernas effekter i alla länder. Rapporten ska innehålla en sammanfattning av de huvudsakliga slutsatserna och den ska åtföljas av kommissionens kommentarer.

b)	Senast den 31 december 2011, ett meddelande om programmets fortsatta genomförande.

c)	Senast den 31 december 2015, en extern och oberoende utvärderingsrapport i efterhand om programmets genomförande och resultat.

4. Kommissionen ska offentliggöra resultaten av de åtgärder som vidtagits i enlighet med detta beslut och ska se till att de får spridning.

Artikel 14

Upphävande

Beslut nr 1786/2002/EG ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2008.

Kommissionen ska anta eventuella administrativa åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa övergången mellan de åtgärder som antagits enligt beslut nr 1786/2002/EG och de åtgärder som ska genomföras inom ramen för programmet.

Artikel 15

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Strasbourg den 23 oktober 2007.

På Europaparlamentets vägnar

H.-G. PÖTTERING

Ordförande

På rådets vägnar

M. LOBO ANTUNES

Ordförande

(1) EUT C 88, 11.4.2006, s. 1.

(2) EUT C 192, 16.8.2006, s. 8.

(3) Europaparlamentets yttrande av den 16 mars 2006 (EUT C 291 E, 30.11.2006, s. 372), rådets gemensamma ståndpunkt av den 22 mars 2007 (EUT C 103 E, 8.5.2007, s. 11) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 10 juli 2007 (ännu ej offentliggjord i EUT). Rådets beslut av den 9 oktober 2007.

(4) EGT L 271, 9.10.2002, s. 1. Beslutet ändrat genom beslut nr 786/2004/EG (EUT L 138, 30.4.2004, s. 7).

(5) EUT L 142, 30.4.2004, s. 1.

(6) Europaparlamentets och rådets beslut nr 1926/2006/EG (EUT L 404, 30.12.2006, s. 39).

(7) EUT C 146, 22.6.2006, s. 1.

(8) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

(9) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).

BILAGA

Åtgärder som avses i artikel 2.2

1. Förbättra medborgarnas hälsoskydd

1.1 Skydda medborgarna från hälsohot

1.1.1 Utarbeta strategier och mekanismer för att förebygga, utbyta information om och vidta åtgärder mot hälsohot från smittsamma och icke smittsamma sjukdomar, hälsohot av fysiskt, kemiskt eller biologiskt ursprung, inklusive avsiktliga utsläpp; vidta åtgärder för att säkerställa ett samarbete mellan medlemsstaternas laboratorier avseende högkvalitativ diagnostik; stödja befintliga laboratorier som utför arbete med relevans för gemenskapen; arbeta för att upprätta ett nätverk av gemenskapens referenslaboratorier.

1.1.2 Stödja utvecklingen av strategier för förebyggande, vaccination och immunisering; förbättra partnerskap, nätverk, verktyg och system för rapportering av vaccinationsstatus och övervakning av allvarliga biverkningar.

1.1.3 Utveckla riskhanteringsförmågan och förfarandena för riskhantering; förbättra krisberedskapen och planeringen inför hälsokriser, bland annat genom att förbereda samordning av krisåtgärder inom EU och internationellt; utveckla riskkommunikation och konsultationsförfaranden om motåtgärder.

1.1.4 Främja samarbete och förbättring av den nuvarande insatsförmågan och resurserna, inklusive skyddsutrustning, isoleringsfaciliteter och mobila laboratorier som snabbt kan sättas in i akuta situationer.

1.1.5 Utforma strategier och förfaranden för utarbetande av, förbättring av beredskapsförmågan hos, genomföra övningar och test av samt utvärdera och se över allmänna beredskapsplaner och specifika planer för hälsokriser och deras kompatibilitet mellan medlemsstaterna.

1.2 Öka medborgarnas säkerhet

1.2.1 Stödja och förbättra vetenskaplig rådgivning och riskbedömningar genom att uppmuntra tidig identifiering av risker, analysera deras potentiella påverkan, utbyta information om risker och exponering och främja integrerade och harmoniserade metoder.

1.2.2 Bidra till att höja säkerheten och kvaliteten hos organ och ämnen av mänskligt ursprung, blod och blodderivat; främja tillgången, spårbarheten och åtkomligheten vid medicinsk användning samtidigt som medlemsstaternas ansvar enligt artikel 152.5 i fördraget beaktas.

1.2.3 Främja åtgärder för att förbättra patientsäkerhet genom högkvalitativ och säker hälso- och sjukvård, inklusive beträffande antibiotikaresistens och sjukhusinfektioner.

2. Främja hälsa

2.1 Främja sundare levnadsvanor och minskad ojämlikhet i hälsa

2.1.1 Främja initiativ för att öka antalet friska levnadsår och främja ett friskt åldrande, stödja åtgärder för att främja och utforska hälsans betydelse för produktivitet och arbetskraftsdeltagande som ett led i uppfyllandet av Lissabonmålen; stödja åtgärder för att studera hur annan politik påverkar hälsan.

2.1.2 Stödja initiativ för att fastställa orsakerna till, hantera och minska ojämlikheter i hälsa inom och mellan medlemsstaterna, bland annat sådana ojämlikheter som har samband med könsskillnader, för att bidra till välstånd och sammanhållning; främja investeringar i hälsa i samarbete med annan gemenskapspolitik och andra gemenskapsfonder; öka solidariteten mellan nationella hälso- och sjukvårdssystem genom att stödja samarbete i frågor som gäller gränsöverskridande vård och rörlighet för patienter och hälsovårdspersonal.

2.2 Främja hälsosammare levnadsvanor och minska stora sjukdomar och personskador genom att angripa hälsans bestämningsfaktorer

2.2.1 Påverka hälsans bestämningsfaktorer för att främja och förbättra fysisk och psykisk hälsa, genom att skapa förutsättningar för en hälsosam livsstil och förebygga sjukdomar; vidta åtgärder i fråga om nyckelfaktorer som kost, fysisk aktivitet och sexuell hälsa och i fråga om missbruksrelaterade bestämningsfaktorer, till exempel tobak, alkohol, illegala droger och läkemedel som används felaktigt, med tonvikten på nyckelmiljöer som skolor och arbetsplatser, och under hela livscykeln.

2.2.2 Främja åtgärder för att förebygga stora sjukdomar av särskild betydelse med tanke på den totala sjukdomsbördan i gemenskapen och sällsynta sjukdomar, i de fall där gemenskapsåtgärder genom att angripa deras bestämningsfaktorer kan ge nationella insatser ett betydande mervärde.

2.2.3 Åtgärda hälsoeffekterna av mer allmänna miljörelaterade bestämningsfaktorer, bland annat inomhusluftens kvalitet och exponeringen för giftiga kemikalier, i de fall dessa inte åtgärdas med hjälp av andra gemenskapsinitiativ, och socioekonomiska bestämningsfaktorer.

2.2.4 Främja åtgärder för att bidra till att minska antalet olycksfall och personskador.

3. Ta fram och sprida information och kunskap om hälsa

3.1 Utbyta kunskap och bästa praxis

3.1.1 Utbyte av kunskap och bästa praxis i hälsofrågor inom ramen för programmet.

3.1.2 Stödja samarbete för att öka tillämpningen av god praxis i medlemsstaterna, även genom stöd till europeiska referensnätverk, när så är lämpligt.

3.2 Samla in, analysera och sprida information om hälsa

3.2.1 Fortsätta utvecklingen av ett hållbart system för hälsoövervakning med mekanismer för att samla in jämförbara uppgifter och information, med lämpliga indikatorer; tillförsäkra en lämplig samordning och uppföljning av gemenskapsinitiativ om cancerregister, utgående bland annat från uppgifter som samlats in vid tillämpningen av rådets rekommendation av den 2 december 2003 om cancerscreening (1) ; samla in uppgifter om hälsotillstånd och hälsostrategier; utveckla, som en del av gemenskapens statistikprogram, den statistiska delen av detta system.

3.2.2 Utveckla mekanismer för analys och spridning av information, till exempel gemenskapens hälsorapporter, hälsoportalen och konferenser; tillhandahålla information till medborgare, intressegrupper och beslutsfattare och utveckla samrådsmekanismerna och delaktighetsprocesserna; regelbundet upprätta rapporter om hälsotillståndet i Europeiska unionen som ska grundas på alla uppgifter och indikatorer och bland annat innehålla en kvalitativ och kvantitativ analys.

3.2.3 Tillhandahålla analys och tekniskt stöd för utarbetande eller genomförande av strategier eller lagstiftning som rör programmets tillämpningsområde.

(1) EUT L 327, 16.12.2003, s. 34.

TRILATERALT UTTALANDE OM DET ANDRA GEMENSKAPSPROGRAMMET FÖR ÅTGÄRDER PÅ FOLKHÄLSOOMRÅDET 2008–2013

Europaparlamentet, rådet och kommissionen,

—	är eniga om att det ska ställas ekonomiska medel till förfogande för att det andra gemenskapsprogrammet för åtgärder på hälsoområdet (2008–2013) ska kunna genomföras fullt ut,

—

påminner om artikel 37 i det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (1) där budgetmyndigheten och kommissionen förpliktar sig att inte avvika från budgeten med mer än 5 % annat än om det uppstår nya objektiva och varaktiga omständigheter som är precist och uttryckligen motiverade. Alla ökningar som görs på grund av sådana omständigheter ska ligga inom ramen för utgiftstaken för de berörda budgetrubrikerna,

—	försäkrar att de är villiga att genomföra en solid utvärdering av de särskilda behov och omständigheter i samband med hälsoprogrammet under det årliga budgetförfarandet.

(1) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

KOMMISSIONENS UTTALANDE

1.	Kommissionen lade den 24 maj 2006 fram ett ändrat förslag till ett andra gemenskapsprogram för åtgärder på hälsoområdet (2007–2013) (1). I artikel 7 föreslås referensbeloppet för programmet uppgå till 365,6 miljoner EUR för perioden 2007 till 2013.

Eftersom lagstiftningsförfarandet försenats informerade kommissionen den 23 mars 2007 budgetmyndigheten om att starten på det nya folkhälsoprogrammet måste skjutas fram till budgetåret 2008 (2). Till följd av detta måste finansieringsramen för det nya hälsoprogrammet 2008–2013 justeras så att den uppgår till 321,5 miljoner EUR.

Ett belopp om 44,1 miljoner EUR kommer under budgetåret 2007 att tas från det befintliga folkhälsoprogrammet (3) så att kontinuiteten för åtgärder på hälsoområdet kan garanteras i så stor utsträckning som möjligt. Den totala finansieringsramen för åtgärder på folkhälsoområdet finansierade från programmen över perioden 2007–2013 kommer därför att uppgå till 365,6 miljoner EUR.

(1) KOM(2006) 234.

(2) KOM(2007) 150.

(3) Europaparlamentets och rådets beslut nr 1786/2002/EG av den 23 september 2002 om antagande av ett program för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet (2003–2008) (EGT L 271, 9.10.2002, s. 1).

II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

20.11.2007

Europeiska unionens officiella tidning

L 301/14

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 9 november 2007

om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av gemenskapens miljömärke till eldrivna eller gasdrivna värmepumpar och gasdrivna absorptionsvärmepumpar

[delgivet med nr K(2007) 5492]

(Text av betydelse för EES)

(2007/742/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1980/2000 av den 17 juli 2000 om ett reviderat gemenskapsprogram för tilldelning av miljömärke (1), särskilt artikel 6.1 andra stycket och bilaga V.2 sjätte stycket,

efter att ha samrått med Europeiska unionens miljömärkningsnämnd, och

av följande skäl:

(1)	Enligt förordning (EG) nr 1980/2000 får gemenskapens miljömärke tilldelas en produkt vars egenskaper gör att den på ett väsentligt sätt kan bidra till betydande förbättringar i fråga om vissa centrala miljöaspekter.

(2)	I förordning (EG) nr 1980/2000 föreskrivs att särskilda miljömärkeskriterier ska fastställas för varje produktgrupp på grundval av det utkast till kriterier som upprättas av Europeiska unionens miljömärkningsnämnd.

(3)	De ekologiska kriterierna och de tillhörande bedömnings- och kontrollkraven bör gälla i tre år.

(4)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 17 i förordning (EG) nr 1980/2000.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Produktgruppen ”eldrivna eller gasdrivna värmepumpar och gasdrivna absorptionsvärmepumpar” ska omfatta värmepumpar som kan koncentrera den energi som finns i luft, mark eller vatten till nyttig värme för uppvärmning av utrymmen eller den omvända processen för kylning av utrymmen. En ”värmepump” är den enhet eller uppsättning enheter som levereras av tillverkaren eller importören till distributören, återförsäljaren eller installatören. Leveransen kan, men måste inte, inbegripa leverans av cirkulationspumpar vid värmesänkan eller värmekällan, men för beräkningen av värmefaktorns (COP) värden ska cirkulationspumparnas effektförbrukning alltid beaktas, enligt den metod som fastställs i EN14511:2004 (om tillverkaren inte kan tillhandahålla data, ska ett standardvärde användas). För gasdrivna absorptionsvärmepumpar ska metoden enligt EN12309–2:2000 användas.

Produktgruppen ska endast omfatta eldrivna eller gasdrivna värmepumpar och gasdrivna absorptionsvärmepumpar med en maximal uppvärmningskapacitet på 100 kW.

Produktgruppen ”eldrivna eller gasdrivna värmepumpar och gasdrivna absorptionsvärmepumpar” omfattar inte följande:

a)	Värmepumpar som endast kan ge varmvatten för sanitär användning.

b)	Värmepumpar som endast kan frigöra värme från en byggnad och leda ut den i luft, mark eller vatten och på så vis kyla ett utrymme.

Artikel 2

För att kunna tilldelas gemenskapens miljömärke enligt förordning (EG) nr 1980/2000 ska värmepumpen ingå i produktgruppen ”eldrivna eller gasdrivna värmepumpar och gasdrivna absorptionsvärmepumpar” och uppfylla de kriterier som anges i bilagan till det här beslutet.

Artikel 3

För administrativa ändamål ska produktgruppen ”eldrivna eller gasdrivna värmepumpar och gasdrivna absorptionsvärmepumpar” tilldelas kodnummer ”31”.

Artikel 4

De ekologiska kriterierna för produktgruppen ”eldrivna eller gasdrivna värmepumpar och gasdrivna absorptionsvärmepumpar” och de tillhörande bedömnings- och kontrollkraven ska gälla till den 9 november 2010.

Artikel 5

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 9 november 2007.

På kommissionens vägnar

Stavros DIMAS

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 237, 21.9.2000, s. 1.

BILAGA

EKOLOGISKA KRITERIER

Kriteriernas syfte

Syftet med kriterierna är att begränsa miljöpåverkan av tillverkning, drift och bortskaffande av eldrivna eller gasdrivna värmepumpar och gasdrivna absorptionsvärmepumpar. Kriterierna omfattar följande:

—	Effektiviteten vid uppvärmning eller uppvärmning/kylning av byggnader.

—	Minskning av miljöpåverkan av uppvärmning eller uppvärmning/kylning av byggnader.

—	Minskning eller förebyggande av miljö- och hälsorisker som beror på att farliga ämnen används.

—	Säkerställande av att korrekt information om värmepumpen och dess effektiva drift ges till kunder och installatörer av värmepumpar.

Kriterierna har fastställts till nivåer som främjar märkning av värmepumpar med låg grad av miljöpåverkan.

Bedömnings- och kontrollkrav

För bedömning och kontroll av värmepumpar kan den sökande gruppera in värmepumparna i grundmodeller. Grundmodellerna ska utgöras av enheter som i stort är desamma när det gäller värmeprestanda och funktion, och desamma eller liknande när det gäller grundkomponenter, särskilt fläktar, slingor, kompressorer och motorer.

Omedelbart nedanför varje kriterium anges de särskilda bedömnings- och kontrollkraven.

I tillämpliga fall får andra provningsmetoder och normer än de som anges för varje kriterium användas, om de godkänns som likvärdiga av det behöriga organ som bedömer ansökan.

När det krävs att sökanden lämnar intyg, dokumentation, analyser eller provningsrapporter, eller på annat sätt styrker att kriterierna uppfylls, kan dessa dokument komma antingen från sökanden själv eller från dennes leverantör(er) eller underleverantör(er) etc.

Behöriga organ får vid behov begära in kompletterande dokumentation och får även genomföra oberoende kontroller.

Vid bedömning av ansökningar och vid kontroll av uppfyllandet av kriterierna rekommenderas att de behöriga organen tar hänsyn till om ett erkänt miljöledningssystem som EMAS eller ISO 14001 används.

(Anmärkning: Sådana system måste dock inte användas.

Dessutom ska laboratoriet för provning av buller och effektivitet uppfylla de allmänna kraven i standard EN-ISO/IEC 17 025:2005. Laboratoriet ska vara oberoende och ackrediterat för provning enligt relevanta provningsmetoder. Andra laboratorier kan godkännas om inte något laboratorium ackrediterats för provning i det land där den sökande är etablerad. I sådana fall ska laboratoriet vara oberoende och behörigt.

Följande definitioner ges i informationssyfte:

Värmefaktor (COP – ”coefficient of performance”) är förhållandet mellan värmeeffekt och den el eller gas som fordras för en viss källa och utgående temperatur.

Köldfaktor (EER – ”energy efficiency ratio”) är förhållandet mellan kyleffekt och den el eller gas som fordras för en viss källa och utgående temperatur.

Primärenergifaktor (PEF) ges av följande: COP × 0,40 (eller COP/2,5) för eldrivna värmepumpar och COP × 0,91 (eller COP/1,1) för gasdrivna värmepumpar eller gasdrivna absorptionsvärmepumpar, där 0,40 är EU:s nuvarande genomsnittliga verkningsgrad vid elproduktion, med hänsyn till nätförluster, och 0,91 är EU:s nuvarande genomsnittliga verkningsgrad för gasproduktion, med hänsyn till distributionsförluster, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG av den 5 april 2006 om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster och upphävande av rådets direktiv 93/76/EEG (1).

1. Effektivitet i uppvärmningsläget (COP)

Värmepumpenhetens effektivitet ska överskrida följande minimikrav på värmefaktor och primärenergifaktor:

Typ av värmepump: Värmekälla/värmesänka	Utomhusenhet [°C]	Inomhusenhet [°C]	Minimi-COP	Minimi-COP	Minimi-PEF
Typ av värmepump: Värmekälla/värmesänka	Utomhusenhet [°C]	Inomhusenhet [°C]	Elektrisk värmepump	Gasvärmepump	Minimi-PEF
Luft/luft	Ingående torr temperatur: 2 Ingående våt temperatur: 1	Ingående torr temperatur: 20 Ingående våt temperatur: max 15	2,90	1,27	1,16
Luft/vatten	Ingående torrtemperatur: 2 Ingående våt temperatur: 1	Ingående temperatur: 30 Utgående temperatur: 35	3,10	1,36	1,24
Luft/vatten	Ingående torrtemperatur: 2 Ingående våt temperatur: 1	Ingående temperatur: 40 Utgående temperatur: 45	2,60	1,14	1,04
Vätska/luft	Ingående temperatur: 0 Utgående temperatur: – 3	Ingående torr temperatur: 20 Ingående våt temperatur: max 15	3,40	1,49	1,36
Vätska/vatten	Ingående temperatur: 0 Utgående temperatur: – 3	Ingående temperatur: 30 Utgående temperatur: 35	4,30	1,89	1,72
Vätska/vatten	Ingående temperatur: 0 Utgående temperatur: – 3	Ingåendetemperatur: 40 Utgående temperatur: 45	3,50	1,54	1,40
Vatten/vatten	Ingående temperatur: 10 Utgående temperatur: 7	Ingående temperatur: 30 Utgående temperatur: 35	5,10	2,24	2,04
Vatten/vatten	Ingående temperatur: 10 Utgående temperatur: 7	Ingående temperatur: 40 Utgående temperatur: 45	4,20	1,85	1,68
Vatten/luft	Ingående temperatur: 15 Utgående temperatur: 12	Ingående torr temperatur: 20 Ingående våt utomhustemperatur: max 15	4,70	2,07	1,88
Vatten/luft	(vattenkrets) Ingående temperatur: 20 Utgående temperatur: 17	Ingående torrtemperatur: 20 Ingående våt temperatur: max 15	4,40	1,93	1,76

Bedömning och kontroll: Provningen ska genomföras i enlighet med EN 14 511:2004. Provet ska genomföras med den aktuella värmepumpens fulla kapacitet, på de villkor som anges i tabellen. Ett oberoende provningslaboratorium som ackrediterats för den angivna provningen ska kontrollera värdena. När det gäller värmepumpar som certifierats inom certifieringsprogrammen Eurovent eller DACH eller något annat program som godkänts av den behöriga myndigheten behöver inte de angivna värdena provas av ett oberoende laboratorium. Provningsrapporterna ska lämnas in tillsammans med ansökan.

2. Effektivitet i kylningsläge (EER)

Om värmepumpen kan reverseras och således alstra kyla ska pumpenhetens effektivitet i kylningsläget överskrida följande minimikrav på köldfaktor:

Typ av värmepump:	Utomhusenhet [°C]	Inomhusenhet [°C]	Minimi-EER	Minimi-EER	Minimi-PEF
Typ av värmepump:	Utomhusenhet [°C]	Inomhusenhet [°C]	Elektrisk värmepump	Gasvärmepump	Minimi-PEF
Luft/luft	Ingående torr temperatur: 35 Ingående våt temperatur: 24	Ingående torr temperatur: 27 Ingående våt temperatur: 19	3,20	1,41	1,3
Luft/vatten	Ingående torr temperatur: 35 Ingående våt temperatur: –	Ingående temperatur: 23 Utgående temperatur: 18	2,20	0,97	0,9
Luft/vatten	Ingående torr temperatur: 35 Ingående våt temperatur: –	Ingående temperatur: 12 Utgående temperatur: 7	2,20	0,97	0,9
Saltlösning/luft	Ingående temperatur: 30 Utgående temperatur: 35	Ingående torr temperatur: 27 Ingående våt temperatur: max 19	3,30	1,45	1,3
Saltlösning/vatten	Ingående temperatur: 30 Utgående temperatur: 35	Ingående temperatur: 23 Utgående temperatur: 18	3,00	1,32	1,2
Saltlösning/vatten	Ingående temperatur: 30 Utgående temperatur: 35	Ingående temperatur: 12 Utgående temperatur: 7	3,00	1,32	1,2
Vatten/vatten	Ingående temperatur: 30 Utgående temperatur: 35	Ingående temperatur: 23 Utgående temperatur: 18	3,20	1,41	1,3
Vatten/vatten	Ingående temperatur: 30 Utgående temperatur: 35	Ingående temperatur: 12 Utgående temperatur: 7	3,20	1,41	1,3
Vatten/luft	Ingående temperatur: 30 Utgående temperatur: 35	Ingående torr temperatur: 27 Ingående våt temperatur: 19	4,40	1,93	1,8

Bedömning och kontroll: Provningen ska genomföras i enlighet med EN 14 511:2004, och, när det gäller gasdrivna absorptionsvärmepumpar, i enlighet med EN 12309–2:2000. Provet ska genomföras med den aktuella värmepumpens fulla kapacitet, på de villkor som anges i tabellen. Ett oberoende provningslaboratorium som ackrediterats för den angivna provningen ska kontrollera värdena. När det gäller värmepumpar som certifierats inom certifieringsprogrammen Eurovent eller DACH eller något annat program som godkänts av den behöriga myndigheten behöver inte de angivna värdena provas av ett oberoende laboratorium. Provningsrapporterna ska lämnas in tillsammans med ansökan.

3. Köldmedium

Köldmediets globala uppvärmningspotential (GWP) får inte överskrida 2 000 under en 100-årsperiod. Om köldmediets GWP understiger 150 ska minimikraven på värmefaktor och primärenergifaktor i uppvärmningsläget och köldfaktor i kylningsläget, enligt kriterierna 1 och 2 i denna bilaga, minskas med 15 %.

GWP-värdena ska vara de värden som anges i bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 (2).

Bedömning och kontroll: Namnet på det köldmedium/de köldmedier som används i produkten ska anges i ansökan, tillsammans med GWP-värdena enligt förordningen ovan. Köldmediernas GWP-värden ska beräknas som uppvärmningspotentialen under 100 år av ett kg gas i förhållande till ett kg koldioxid.

När det gäller fluorerade köldmedier ska GWP-värdena vara de värden som offentliggjorts i IPCC:s tredje bedömningsrapport (GWP-värden under en 100-årsperiod, 2001 IPCC) (3)

När det gäller icke-fluorerade gaser ska GWP-värdena vara de värden under en 100-årsperiod som offentliggjorts i IPPC:s första bedömning (4).

GWP-värdena för blandningar av köldmedier ska beräknas med hjälp av formeln i bilaga 1 till förordning (EG) nr 842/2006.

4. Köldbärare

(Anmärkning: Inte tillämpligt på alla typer av värmepumpar i denna produktgrupp.)

Köldbäraren, saltlösningar eller additiv, får inte vara ämnen som klassificeras som miljö- eller hälsofarliga enligt rådets direktiv 67/548/EEG (5) om farliga ämnen och senare ändringar.

Bedömning och kontroll: Namnet på köldbäraren ska anges i ansökan.

5. Buller

Ljudtrycksnivån/Ljudtrycksnivåerna ska testas och anges i dB(A) på informationsbladet.

Bedömning och kontroll: Provningen ska genomföras i enlighet med ENV -12 102:2004. Provningsrapporten ska lämnas in tillsammans med ansökan.

6. Tungmetaller och flamskyddsmedel

Kadmium, bly, kvicksilver, sexvärt krom eller flamskyddsmedel, dvs. PBB eller PBDE, som anges i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/95/EG (6), får inte användas i värmepumpen eller värmepumpssystemet, med beaktande av de toleranser som anges i beslut 2005/618/EG (7), om ändring av direktiv 2002/95/EG. Detta krav för flamskyddsmedel ska anpassas till senare anpassningar och ändringar av direktivet i fråga om användningen av dekaBDE.

Bedömning och kontroll: Ett intyg som undertecknats av tillverkaren av värmepumpen.

7. Installatörens utbildning

Den sökande ska se till att lämplig utbildning finns för installatörer i de medlemsstater där produkten ska saluföras. Utbildningen ska innehålla information som är relevant för dimensionering och installation av värmepumpen och för ifyllandet av informationsbladet för kunder.

Bedömning och kontroll: Tillsammans med ansökan ska en deklaration lämnas som beskriver vilken utbildning som finns och var den ges.

8. Dokumentation

Den sökande ska lämna in en heltäckande handbok för installation och skötsel samt driftsinstruktioner för värmepumpen.

Bedömning och kontroll: Handboken för skötsel och installation samt driftsinstruktionerna ska lämnas in tillsammans med värmepumpen och uppfylla kraven i EN 378:2000 eller eventuella revideringar av denna.

9. Tillgång till reservdelar

Den sökande ska se till att reservdelar finns under en period på tio år efter försäljningsdatumet.

Bedömning och kontroll: En deklaration om att reservdelar kommer att finnas tillgängliga under tio år ska lämnas tillsammans med ansökan liksom en beskrivning av hur detta kommer att garanteras.

10. Informationsblad

Den sökande ska se till att det oifyllda informationsblad för kunder som bifogas denna bilaga finns tillgängligt vid försäljningsstället, så att kunderna får lämpliga råd om pumpen. Det ifyllda informationsbladet för installatörer som bifogas denna bilaga måste också tillhandahållas installatörerna.

Den sökande ska tillhandahålla lämpliga verktyg och datorprogram liksom vägledning så att de behöriga installatörerna kan beräkna värmepumpsystemets prestandaparametrar, såsom årsvärmefaktor (SPF – ”seasonal performance factor”), årstidsrelaterad köldfaktor (SEER – ”seasonal energy efficiency ratio”), primärenergifaktor (PEF) och årliga utsläpp av koldioxid. Dessutom ska installatören kunna fylla i informationsbladet för kunder innan en kund köper utrustningen.

Bedömning och kontroll: Den sökande måste lämna in det ifyllda informationsbladet för installatörer och beskriva hur de tänker se till att det finns tillgängligt för installatörer. De måste också beskriva hur de tänker se till att informationsbladet för kunder finns tillgängligt vid försäljningsstället.

11. Information på miljömärket

I ruta 2 i miljömärket ska följande stå:

Bland värmepumpar kännetecknas den här produkten av

—	högre energieffektivitet,

—	mindre effekter på den globala uppvärmningen.

Produkten ska ha följande (eller motsvarande) information på förpackningen: ”Information om att produkten har tilldelats miljömärket, med en beskrivning av vad detta innebär, finns på webbplatsen: http://europa.eu.int/ecolabel”

Vägledning vid köp av en miljömärkt värmepump

– Informationsblad för kunder –

Varning! Läs detta före inköp

Att denna värmepump fungerar effektivt garanteras endast om systemet är korrekt avpassat till byggnadens uppvärmnings- eller kylningsbehov och till den klimatzon där den installeras.

Rådfråga alltid en behörig installatör och be honom/henne fylla i detta blad före inköp.

EU:s miljömärke tilldelas de modeller av värmepumpar som är mer energieffektiva och som minimerar miljöpåverkan.

Detta blad bör fyllas i av en behörig installatör så att du får information och rekommendationer om vilket värmepumpssystem som lämpar sig bäst för ditt hem. På så vis kommer du att kunna dra nytta av fördelarna av mycket effektiva värmepumpar som koncentrerar den värme som lagras i luft, mark eller vatten.

Vissa system kan också reverseras och alstra kyla genom att värme frigörs och förs ut i den omedelbara omgivningen. Vissa system kan också ge varmvatten för sanitär användning.

Det finns värmepumpar för de flesta distributionssystem, bland annat radiatorer, varmluftsuppvärmning och golvvärme, och som kan installeras i de flesta befintliga uppvärmningssystem, om de försiktighetsåtgärder som anges nedan vidtas.

Att minska värmeförluster och solvärmelast i byggnader

Om din bostad är mer än tio år gammal kan det vara kostnadseffektivt att förbättra isoleringen innan du väljer värmepump för att minska värmeförlusterna vid uppvärmning av byggnaden eller värmelasten om du vill kyla den. (Det blir t.ex. mer effektivt att installera en mindre värmepump i en välisolerad byggnad.) Om du godtar installatörens rekommendationer för att förbättra isoleringen bör sedan den pump du köper vara anpassad till detta.

Ytterligare information om att minska värmeförlusterna eller solvärmelasten och att dimensionera och installera värmepumpsystem finns på följande webbsida: www.kyotoinhome.info

Vägledning vid installation av miljömärkt värmepump

– Informationsblad för installatörer –

Varning! Läs detta före inköp.

För att denna värmepump ska fungera effektivt krävs att en behörig installatör utformar systemet med hänsyn till byggnadens uppvärmnings- eller kylningsbehov och den klimatzon där den installeras, och installerar systemet i enlighet med tillverkarens anvisningar.

EU:s miljömärke tilldelas de värmepumpar som är mer energieffektiva och som minimerar miljöpåverkan.

Värmepumpar har en mycket hög verkningsgrad eftersom de enbart använder energi för att koncentrera den värme som finns i mark, vatten eller luft. Vissa modeller fungerar också med omvänd verkan och alstrar kyla genom att värme pumpas ut från bostaden. Med hjälp av upplysningarna i detta informationsblad kan du se till att värmepumpens fördelar tas tillvara genom ackumulatorn och distributionssystemet. Upplysningarna underlättar också för dig att fylla i det informationsblad som ska överlämnas till kunden för att förklara ditt val.

1. Uppgifter som ska uppges av tillverkaren

Tillverkare
Modell
Kollektor
Värmemedium
Uppvärmningskapacitet (kW)
Kylkapacitet (kW)
Varmvattenförsörjning
Köldmedium
Bullernivå (dBA)
Reservdelstillgång från försäljningsdatum (år)
Värmefaktorns (COP) värde
Angivelse av ingående och utgående temperaturer (C)
Köldfaktor (kylning)
Angivelse av ingående och utgående temperaturer (C)

Om anslutning ska göras till ett befintligt uppvärmningssystem ska en värmepump väljas som passar det befintliga distributionssystemet (t.ex. varmluftskanaler, varmvatten via radiatorer eller golvvärme). Eftersom temperaturen vid utloppet kan vara lägre jämfört med den värmepanna som ersätts är det viktigt att komma fram till hur värmeförlusten eller solvärmelasten ska kunna minskas för att distributionssystemets storlek inte ska behöva ändras.

Definitioner

Värmefaktor (COP – ”coefficient of performance”) är förhållandet mellan värmeeffekt och den el som fordras för en viss källa och utgående temperatur.

Köldfaktor (EER – ”energy efficiency ratio”) är förhållandet mellan kyleffekt och den el som fordras för en viss källa och utgående temperatur.

Årstidsrelaterad värmefaktor (SCOP – ”seasonal coefficient of performance”) är den genomsnittliga värmefaktorn under den del av året som värmepumpen används för uppvärmning på en specifik plats.

Årstidsrelaterad köldfaktor (SEER – ”seasonal energy efficiency ratio” – säsongmedel-verkningsgrad) är den genomsnittliga köldfaktorn under den del av året som värmepumpen används för kylning på en specifik plats.

Primärenergifaktor (PEF) ges av följande: COP × 0,40 (eller COP/2,5) för värmepumpar med eldriven kompressor och COP × 0,91 (eller COP/1,1) för värmepumpar med gasdriven kompressor, där 0,40 är EU:s nuvarande genomsnittliga effektivitet vid kraftproduktion, med hänsyn till nätförluster, och 0,91 är EU:s nuvarande genomsnittliga gaseffektivitet, med hänsyn till distributionsförluster.

Tillverkaren ska tillhandahålla program, verktyg och riktlinjer till hjälp vid följande beräkningar. Klimatdata bör vara relevant för byggnadens geografiska läge.

2. Att minska värmeförlusten och solvärmelasten i byggnader

Om byggnaden är över tio år gammal är det förmodligen kostnadseffektivt att minska värmeförlusten genom att öka isoleringen, och minska tillskottet av värmeenergi från solen genom att begränsa den direkta solstrålningen under sommaren. Om kunden godtar dina rekommendationer bör systemets storlek anpassas för den minskade värmeförlusten och tillskott av värmeenergi från solen.

För ytterligare information om hur värmeförlusten eller solvärmelasten kan minskas, eller om värmepumpsystemets storlek och installation, se www.kyotoinhome.info

3. Värmeförlust och uppvärmningssystemets storlek

Byggnadens värmeförlust ska beräknas i enlighet med nationell praxis eller med hjälp av ett lämpligt och godkänt dataprogram baserat på EN 832, Euronormen för beräkning av värmeförlust. Värmeförlusten ska sedan jämföras med de värden som gäller enligt byggnormen. Det i allmänhet kostnadseffektivt att isolera befintliga byggnader på ett sätt som närmare överensstämmer med gällande värden innan storleken på värmepumpen fastställs för den värmeförlust som ska begränsas.

Årstidsrelaterad värmefaktor och energiförbrukning för uppvärmning

Beräkningen ska ta hänsyn till följande:

—	Klimat (lufttemperatur utomhus)

—	Dimensionerande utetemperatur

—	Marktemperaturens variation under ett år (för markvärmepumpar, både med vertikala och horisontella kollektorer)

—	Önskad inomhustemperatur

—	Temperaturnivån i vattenburna värmesystem

—	Årligt energibehov för uppvärmning av utrymmen

—	Årligt energibehov för varmvatten för hushållsbruk (om tillämpligt)

Primärenergifaktor (PEF) och årliga koldioxidutsläpp

Den genomsnittliga elkrafts- och gasproduktionseffektiviteten samt nät- och distributionsförluster ska ingå i beräkningen. Koldioxidutsläpp och minskningar av sådana utsläpp beräknas på grundval av användningen av primärenergi.

4. Solvärmelast och storlek på kylsystemet

Om systemet också kan alstra kyla ska byggnadens solvärmelast beräknas i enlighet med nationell praxis eller med hjälp av ett godkänt dataprogram. Värmelasten ska sedan jämföras med de värden som gäller enligt byggnormen. För befintliga byggnader är det i allmänhet kostnadseffektivt att minska solvärmelasten innan storleken på värmepumpen fastställs för den solvärmelast som ska minskas.

Årstidsrelaterad köldfaktor och energiförbrukning för kylning

Beräkningen ska ta hänsyn till följande:

—	Klimat (lufttemperatur utomhus)

—	Dimensionerande utetemperatur

—	Marktemperaturens variation under ett år (för markvärmepumpar, både med vertikala och horisontella kollektorer)

—	Önskad inomhustemperatur

—	Temperaturnivån i vattenburna värmesystem

—	Årligt energibehov för kylning av utrymmen

Primärenergifaktor (PEF) och årliga koldioxidutsläpp

5. Utbildning i installation och borrning

Lämpliga kurser finns i de flesta medlemsstater för att installatörer ska kunna få de nationella eller europeiska godkännanden som krävs. Tillverkarna ska antingen anordna egna kurser där installatörerna får hjälp vid handhavandet av utrustningen eller samarbeta med lokala utbildningsorganisationer och tillhandahålla sådan information som en del av deras kurser.

För markvärmepumpar där ett vertikalt borrhål krävs finns lämpliga kurser i borrning i vissa medlemsstater.

(1) EUT L 114, 27.4.2006, s. 64.

(2) EUT L 161, 14.6.2006, s. 1.

(3) IPCC Third Assessment Climate Change 2001. A Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change: http://www.ipcc.ch/pub/reports.htm

(4) Climate Change, The IPCC Scientific Assessment, J.T. Houghton, G.J. Jenkins, J.J. Ephraums (red.) Cambridge University Press, Cambridge (UK) 1990.

(5) EGT 196, 16.8.1967, s. 1.

(6) EGT L 37, 13.2.2003, s. 19.

(7) EUT L 214, 19.8.2005, s. 65.

RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

		ISSN 1725-2628
Europeiska unionens officiella tidning		L 301

Svensk utgåva	Lagstiftning	50 årgången 20 november 2007

Innehållsförteckning		I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras	Sida
		FÖRORDNINGAR
		Kommissionens förordning (EG) nr 1349/2007 av den 19 november 2007 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	1
		BESLUT SOM ANTAGITS GEMENSAMT AV EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
	*	Europaparlamentets och rådets beslut nr 1350/2007/EG av den 23 oktober 2007 om inrättande av ett andra gemenskapsprogram för åtgärder på hälsoområdet (2008–2013) ( 1 )	3

(EUR/100 kg)
KN-nr	Kod för tredjeland (1)	Schablonvärde vid import
0702 00 00	MA	56,2
	MK	46,0
	TR	85,4
	ZZ	62,5
0707 00 05	JO	196,3
	MA	55,2
	TR	90,0
	ZZ	113,8
0709 90 70	MA	56,6
	TR	99,3
	ZZ	78,0
0709 90 80	EG	336,4
0709 90 80	ZZ	336,4
0805 20 10	MA	77,1
0805 20 10	ZZ	77,1
0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90	HR	40,2
	IL	67,9
	TR	75,7
	UY	98,5
	ZZ	70,6
0805 50 10	AR	71,1
	TR	100,5
	ZA	54,7
	ZZ	75,4
0806 10 10	BR	236,1
	TR	130,6
	US	285,7
	ZZ	217,5
0808 10 80	AR	91,9
	BR	82,0
	CA	88,9
	CL	86,0
	CN	81,2
	MK	31,5
	US	99,2
	ZA	81,5
	ZZ	80,3
0808 20 50	AR	49,0
	CN	52,8
	TR	105,2
	ZZ	69,0

(i EUR)
Post	Beskrivning	Budgetåret 2005	Budgetåret 2006	Budgetåret 2007	Ändringar	Reviderad Budgetåret 2007
Inkomster
100	Inbetalda avgifter	71 895 056	92 580 000	105 870 000	2 700 000	108 570 000
520	Bankräntor	750 726	650 000	916 000	84 000	1 000 000
521	Inkomster från exportlicenser, parallell distribution och andra liknande administrativa avgifter	2 779 825	5 375 000	4 618 000	425 000	5 043 000
600	Bidrag till gemenskapens program och inkomster från tjänster	—	760 000	490 000	216 000	706 000
900	Diverse inkomster	198 960	900 000	800 000	400 000	1 200 000
					3 825 000
	Summa	109 396 448	138 676 000	154 538 000	3 825 000	158 363 000
Utgifter
2125	Analys, programmering och tekniskt stöd för specifika projekt	3 680 288	5 267 000	6 024 000	909 000	6 933 000
3010	Utvärdering av läkemedel	29 098 525	46 058 000	46 513 000	2 700 000	49 213 000
3050	Gemenskapsprogram	131 921	760 000	490 000	216 000	706 000
					3 825 000
	Summa	105 355 032	138 676 000	154 538 000	3 825 000	158 363 000

	II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt
	BESLUT
	Kommissionen
	2007/742/EG
*	Kommissionens beslut av den 9 november 2007 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av gemenskapens miljömärke till eldrivna eller gasdrivna värmepumpar och gasdrivna absorptionsvärmepumpar [delgivet med nr K(2007) 5492] ( 1 )	14
	BUDGETAR
	Dokument bifogade Europeiska unionens allmänna budget
	2007/743/EG
*	Europeiska läkemedelsmyndighetens (EMEA) första ändringsbudget för 2007	26

	III Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen
	RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN
*	Rådets gemensamma åtgärd 2007/744/GUSP av den 19 november 2007 om ändring och förlängning av gemensam åtgärd 2006/623/GUSP om inrättande av en EU-grupp som ska bidra till förberedelserna inför inrättandet av ett eventuellt internationellt civilt uppdrag i Kosovo, som även innefattar Europeiska unionens särskilda representant (ICO/EUSR-förberedelsegrupp)	27

		Rättelser
	*	Rättelse till kommissionens förordning (EG) nr 1347/2007 av den 16 november 2007 om ändring av kommissionens förordning (EG) nr 1725/2003 om antagande av vissa redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 med avseende på International Financial Reporting Standard (IFRS) 8 (EUT L 300 av den 17.11.2007)	28