9.11.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 291/1

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1307/2007

av den 8 november 2007

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 3223/94 av den 21 december 1994 om tillämpningsföreskrifter för importordningen för frukt och grönsaker (1), särskilt artikel 4.1, och

av följande skäl:

(1)	I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)	Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 3223/94 skall fastställas enligt tabellen i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 9 november 2007.

---

(1)  EGT L 337, 24.12.1994, s. 66. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 756/2007 (EUT L 172, 30.6.2007, s. 41).

---

---

9.11.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 291/3

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1308/2007

av den 8 november 2007

om fastställande av exportbidrag för vitsocker och råsocker som exporteras i obearbetat skick

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 318/2006 av den 20 februari 2006 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (1), särskilt artikel 33.2 andra stycket, och

av följande skäl:

(1)	I artikel 32 i förordning (EG) nr 318/2006 fastställs att skillnaden mellan priserna på världsmarknaden för de produkter som förtecknas i artikel 1.1 b i den förordningen och priserna för dessa produkter inom gemenskapen får täckas av ett exportbidrag.

(2)	Med hänsyn till den situation som för närvarande råder på sockermarknaden bör exportbidrag fastställas i enlighet med bestämmelserna och vissa kriterier i artiklarna 32 och 33 i förordning (EG) nr 318/2006.

(3)	Enligt artikel 33.2 första stycket i förordning (EG) nr 318/2006 kan världsmarknadssituationen eller de särskilda behoven på vissa marknader vara sådana att bidraget måste varieras beroende på destination.

(4)	Bidrag bör endast beviljas för produkter som omfattas av den fria rörligheten för varor inom gemenskapen och som uppfyller kraven i förordning (EG) nr 318/2006.

(5)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för socker.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Exportbidrag enligt artikel 32 i förordning (EG) nr 318/2006 skall beviljas för de produkter och med de belopp som anges i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 9 november 2007.

---

(1)  EUT L 58, 28.2.2006, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 247/2007 (EUT L 69, 9.3.2007, s. 3).

---

---

9.11.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 291/5

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1309/2007

av den 8 november 2007

om fastställande av det högsta exportbidraget för vitsocker inom ramen för den stående anbudsinfordran som föreskrivs i förordning (EG) nr 900/2007

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 318/2006 av den 20 februari 2006 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (1), särskilt artikel 33.2 andra stycket och tredje stycket led b, och

av följande skäl:

(1)	I kommissionens förordning (EG) nr 900/2007 av den 27 juli 2007 om en stående anbudsinfordran till och med utgången av regleringsåret 2007/08 för fastställande av exportbidrag för vitsocker (2) föreskrivs att det skall genomföras delanbudsinfordringar.

(2)	I enlighet med artikel 8.1 i förordning (EG) nr 900/2007 och efter en granskning av de anbud som lämnats in i samband med den delanbudsinfordran som löper ut den 8 november 2007 är det lämpligt att fastställa ett högsta exportbidrag för denna delanbudsinfordran.

(3)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för socker.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

För den delanbudsinfordran som löper ut den 8 november 2007 skall det högsta exportbidraget för den produkt som avses i artikel 1.1 i förordning (EG) nr 900/2007 vara 36,494 EUR/100 kg.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 9 november 2007.

---

(1)  EUT L 58, 28.2.2006, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 247/2007 (EUT L 69, 9.3.2007, s. 3).

(2)  EUT L 196, 28.7.2007, s. 26. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1298/2007 (EUT L 289, 7.11.2007, s. 3).

---

9.11.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 291/6

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1310/2007

av den 8 november 2007

om fastställande av det högsta exportbidraget för vitsocker inom ramen för den stående anbudsinfordran som föreskrivs i förordning (EG) nr 1060/2007

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 318/2006 av den 20 februari 2006 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (1), särskilt artikel 33.2 andra stycket och tredje stycket led b, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1060/2007 av den 14 september 2007 om inledande av en stående anbudsinfordran för exportförsäljning av socker som innehas av interventionsorganen i Belgien, Tjeckien, Spanien, Irland, Italien, Ungern, Polen, Slovakien och Sverige (2) föreskrivs att det skall genomföras delanbudsinfordringar.

(2)	I enlighet med artikel 4.1 i förordning (EG) nr 1060/2007 och efter en granskning av de anbud som lämnats in i samband med den delanbudsinfordran som löper ut den 7 november 2007 är det lämpligt att fastställa ett högsta exportbidrag för denna delanbudsinfordran.

(3)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för socker.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

För den delanbudsinfordran som löper ut den 7 november 2007 skall det högsta exportbidraget för den produkt som avses i artikel 1.1 i förordning (EG) nr 1060/2007 vara 422,21 EUR/t.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 9 november 2007.

---

(1)  EUT L 58, 28.2.2006, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 247/2007 (EUT L 69, 9.3.2007, s. 3).

(2)  EUT L 242, 15.9.2007, s. 8.

---

9.11.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 291/7

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1311/2007

av den 8 november 2007

om fastställande av den definitiva bidragssatsen och procentsatsen för utfärdande av exportlicenser inom system B inom sektorn för frukt och grönsaker (tomater, apelsiner, citroner, bordsdruvor, äpplen och persikor)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2200/96 av den 28 oktober 1996 om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1961/2001 av den 8 oktober 2001 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2200/96 när det gäller exportbidrag inom sektorn för frukt och grönsaker (2), särskilt artikel 6.7, och

av följande skäl:

(1)	Genom kommissionens förordning (EG) nr 628/2007 (3) fastställs de vägledande kvantiteter för vilka det får utfärdas exportlicenser inom system B.

(2)

Den definitiva bidragssatsen för tomater, apelsiner, citroner, bordsdruvor, äpplen och persikor som omfattas av licenser inom system B, för vilka det lämnades in ansökningar mellan den 1 juli och den 31 oktober 2007, bör fastställas på den vägledande nivån, och procentsatsen för utfärdande av licenser för begärda kvantiteter bör fastställas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

För de ansökningar om exportlicens inom system B som i enlighet med artikel 1 i förordning (EG) nr 628/2007 lämnats in mellan den 1 juli och den 31 oktober 2007 skall procentsatserna för utfärdande av licenser och de tillämpliga bidragssatserna vara de som anges i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 9 november 2007.

---

(1)  EGT L 297, 21.11.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 47/2003 (EGT L 7, 11.1.2003, s. 64).

(2)  EGT L 268, 9.10.2001, s. 8. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 548/2007 (EUT L 130, 22.5.2007, s. 3).

(3)  EUT L 145, 7.6.2007, s. 7.

---

---

9.11.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 291/9

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1312/2007

av den 8 november 2007

om utfärdande av exportlicenser enligt system A3 för frukt och grönsaker (tomater, apelsiner, citroner, bordsdruvor och äpplen)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2200/96 av den 28 oktober 1996 om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker (1), särskilt artikel 35.3 tredje stycket, och

av följande skäl:

(1)	Genom kommissionens förordning (EG) nr 1210/2007 (2) inleds ett anbudsförfarande som fastställer de vägledande exportbidragssatserna och kvantiteterna för de exportlicenser som kan utfärdas inom ramen för system A3.

(2)	På grundval av de anbud som lämnats in skall de maximala exportbidragssatserna fastställas liksom de procentsatser som skall gälla för de kvantiteter för vilka anbuden ligger på samma nivå som dessa maximisatser.

(3)	När det gäller tomater, apelsiner, citroner, bordsdruvor och äpplen är den maximala bidragssats som krävs för att utfärda licenser för den vägledande kvantiteten, inom ramen för de kvantiteter som anges i anbuden, inte mer än en och en halv gång större än den vägledande bidragssatsen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den maximala exportbidragssatsen och procentsatsen för utfärdande av licenser som skall gälla för tomater, apelsiner, citroner, bordsdruvor och äpplen inom ramen för det anbudsförfarande som inleds genom förordning (EG) nr 1210/2007 skall vara den som anges i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 9 november 2007.

---

(1)  EGT L 297, 21.11.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 47/2003 (EGT L 7, 11.1.2003, s. 64).

(2)  EUT L 274, 18.10.2007, s. 3.

---

---

9.11.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 291/11

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1313/2007

av den 8 november 2007

om ändring av förordning (EG) nr 2076/2002 med avseende på en förlängning av den tidsperiod som avses i artikel 8.2 i rådets direktiv 91/414/EEG när det gäller metalaxyl och förordning (EG) nr 2024/2006 med avseende på ett upphävande av undantaget för metalaxyl

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av anslutningsfördraget för Bulgarien och Rumänien,

med beaktande av anslutningsakten för Bulgarien och Rumänien, särskilt artikel 42,

med beaktande av rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (1), särskilt artikel 8.2 tredje stycket, och

av följande skäl:

(1)

Metalaxyl är ett av de verksamma ämnen som förtecknas i bilaga I till kommissionens förordning (EEG) nr 3600/92 av den 11 december 1992 om närmare bestämmelser för genomförandet av den första etappen i det arbetsprogram som avses i artikel 8.2 i rådets direktiv 91/414/EEG om utsläppande av växtskyddsprodukter på marknaden (2).

(2)

Den tidsperiod som avses i artikel 8.2 i direktiv 91/414/EEG löpte ut den 31 december 2006 för de verksamma ämnen som utvärderas inom ramen för förordning (EEG) nr 3600/92, i enlighet med artikel 1 i kommissionens förordning (EG) nr 2076/2002 av den 20 november 2002 om förlängning av den tidsperiod som avses i artikel 8.2 i rådets direktiv 91/414/EEG samt om att inte förteckna vissa verksamma ämnen i bilaga I till det direktivet och att återkalla godkännanden för växtskyddsmedel som innehåller dessa ämnen (3).

(3)	Den 2 maj 2003 antog kommissionen beslut 2003/308/EG om att inte uppta metalaxyl i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG och om återkallande av godkännande för växtskyddsmedel som innehåller detta verksamma ämne (4).

(4)

I kommissionens förordning (EG) nr 2024/2006 av den 22 december 2006 om övergångsbestämmelser som innebär ett undantag från förordning (EG) nr 2076/2002 och besluten 98/270/EG, 2002/928/EG, 2003/308/EG, 2004/129/EG, 2004/141/EG, 2004/247/EG, 2004/248/EG, 2005/303/EG och 2005/864/EG när det gäller fortsatt användning av växtskyddsmedel som innehåller vissa verksamma ämnen som inte ingår i bilaga I till direktiv 91/414/EEG med anledning av Rumäniens anslutning (5), medges ett undantag från artikel 3 i beslut 2003/308/EG.

(5)	I en dom av den 18 juli 2007 i mål C-326/05 P (6) ogiltigförklarade EG-domstolen beslut 2003/308/EG.

(6)	Enligt artikel 233 i EG-fördraget ska den eller de institutioner vars rättsakt har förklarats ogiltig vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa domstolens dom.

(7)

Följaktligen är det nödvändigt att för metalaxyl förlänga den tidsperiod som föreskrivs i förordning (EG) nr 2076/2002 för att detta ämne ska kunna utvärderas och för att medlemsstaterna under tiden ska kunna godkänna växtskyddsmedel som innehåller detta verksamma ämne. Närmare föreskrifter för utvärderingsförfarandet för metalaxyl ska lämnas i en särskild rättsakt. För att domen ska kunna verkställas så snart som möjligt bör man förlänga tidsperioden utan att vänta på att en sådan rättsakt ska antas.

(8)	Förordningarna (EG) nr 2076/2002 och (EG) nr 2024/2006 bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)	Den åtgärd som föreskrivs i denna förordning är förenlig med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I artikel 1 i förordning (EG) nr 2076/2002 ska följande mening läggas till efter första meningen:

”För metalaxyl ska den tolvårsperiod som avses i artikel 8.2 i direktiv 91/414/EEG förlängas till och med den 30 juni 2010.”

Artikel 2

Artikel 4 i förordning (EG) nr 2024/2006 ska utgå.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 2 maj 2003.

---

(1)  EGT L 230, 19.8.1991, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2007/52/EG (EUT L 214, 17.8.2007, s. 3).

(2)  EGT L 366, 15.12.1992, s. 10. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2266/2000 (EUT L 259, 13.10.2000, s. 27).

(3)  EGT L 319, 23.11.2002, s. 3. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1980/2006 (EUT L 368, 23.12.2006, s. 96).

(4)  EUT L 113, 7.5.2003, s. 8.

(5)  EUT L 384, 29.12.2006, s. 79.

(6)  EUT C 235, 6.10.2007, s. 5.

---

9.11.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 291/13

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1314/2007

av den 8 november 2007

om ändring av rådets förordning (EG) nr 499/96 beträffande gemenskapstullkvoter för viss fisk och vissa fiskeriprodukter med ursprung i Island

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 499/96 av den 19 mars 1996 om öppnande och förvaltning av gemenskapstullkvoter för vissa fiskeprodukter och för levande hästar med ursprung på Island (1), särskilt artikel 5.1 b, och

av följande skäl:

(1)	Bulgariens och Rumäniens deltagande i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) godkändes genom avtalet om utvidgning av EES, som den 25 juli 2007 undertecknades mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, Island, Liechtenstein, Norge och EES-ansökarländerna.

(2)

I avvaktan på att de förfaranden som krävs för antagande av 2007 års avtal om utvidgning av EES ska slutföras beslutades det att avtalet skulle tillämpas provisoriskt genom ett avtal genom skriftväxling. Det avtalet godkändes genom rådets beslut 2007/566/EG av den 23 juli 2007 om undertecknande och provisorisk tillämpning av avtalet om Republiken Bulgariens och Rumäniens deltagande i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och av fyra därtill hörande avtal (2).

(3)

2007 års avtal om utvidgning av EES innehåller bestämmelser om ett tilläggsprotokoll till frihandelsavtalet mellan EG och Island från 1972. Tilläggsprotokollet innehåller i sin tur nya årliga tullfria tullkvoter för import till gemenskapen av viss fisk och vissa fiskeriprodukter med ursprung i Island.

(4)	För att dessa nya tullkvoter ska kunna tillämpas är det nödvändigt att ändra förordning (EG) nr 499/96.

(5)

I kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (3) fastställs ett system för förvaltning av tullkvoter enligt vilket uttag ur kvoterna ska beviljas i den kronologiska ordning i vilken tulldeklarationerna godtagits. Av förenklingsskäl bör samma system tillämpas för de tullkvoter som föreskrivs i förordning (EG) nr 499/96.

(6)	Tullkvoterna i tilläggsprotokollet bör till en början betraktas som icke-kritiska, i den mening som avses i artikel 308c i förordning (EEG) nr 2454/93. Artikel 308c.2 och 308c.3 i den förordningen bör därför inte tillämpas.

(7)	I enlighet med tilläggsprotokollet bör den oanvända volymen av tullkvoten för frysta havskräftor för 2007 överföras till motsvarande tullkvot för 2008.

(8)	I enlighet med beslut 2007/566/EG ska de nya tullkvoterna tillämpas från och med den 1 september 2007. Denna förordning bör därför tillämpas från och med samma dag och träda i kraft omedelbart.

(9)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 499/96 ska ändras på följande sätt:

1.

Artiklarna 2 och 3 ska ersättas med följande: ”Artikel 2 De tullkvoter som avses i denna förordning ska förvaltas i enlighet med artiklarna 308a, 308b och 308c i förordning (EEG) nr 2454/93. Artikel 308c.2 och 308c.3 i förordning (EEG) nr 2454/93 ska emellertid inte tillämpas på tullkvoterna med löpnumren 09.0810 och 09.0811. Artikel 3 Om tullkvoten med löpnummer 09.0810 för KN-nummer 0306 19 30 för frysta havskräftor inte är fullständigt förbrukad vid utgången av 2007, ska den kvarvarande volymen överföras till motsvarande tullkvot för 2008. Därför ska uttagen ur tullkvoten för 2007 upphöra på kommissionens andra arbetsdag efter den 1 april 2008. Följande arbetsdag ska den outnyttjade delen av tullkvoten för 2007 göras tillgänglig under motsvarande tullkvot för 2008. Från och med den dagen får inga retroaktiva uttag från och inga återföranden till denna tullkvot för 2007 göras.”

2.	Bilagan ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 september 2007.

---

(1)  EGT L 75, 23.3.1996, s. 8. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1921/2004 (EUT L 331, 5.11.2004, s. 5).

(2)  EUT L 221, 25.8.2007, s. 1.

(3)  EGT L 253, 11.10.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 214/2007 (EUT L 62, 1.3.2007, s. 6).

---

---

9.11.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 291/16

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1315/2007

av den 8 november 2007

om säkerhetstillsyn av flygledningstjänsten och om ändring av kommissionens förordning (EG) nr 2096/2005

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 550/2004 av den 10 mars 2004 om tillhandahållande av flygtrafiktjänster inom det gemensamma europeiska luftrummet (förordning om tillhandahållande av tjänster) (1), särskilt artikel 4, och

av följande skäl:

(1)

Enligt förordning (EG) nr 550/2004 ska kommissionen fastställa och anta de relevanta bestämmelserna i Eurocontrols flygsäkerhetskrav (Eurocontrol Safety Regulatory Requirements – ESARR) med hänsyn till den gällande gemenskapslagstiftningen. ESARR 1 innehåller en samling flygsäkerhetskrav för säkerhetstillsyn av flygledningstjänsten (ATM).

(2)

De nationella tillsynsmyndigheternas roll och uppgifter har fastställts i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 549/2004 av den 10 mars 2004 om ramen för inrättande av det gemensamma europeiska luftrummet (ramförordning) (2), förordning (EG) nr 550/2004, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 552/2004 av den 10 mars 2004 om driftskompatibiliteten hos det europeiska nätverket för flygledningstjänst (förordning om driftskompatibilitet) (3) samt kommissionens förordning (EG) nr 2096/2005 av den 20 december 2005 om gemensamma krav i fråga om tillhandahållande av flygtrafiktjänster (4). Dessa förordningar innehåller bland annat säkerhetskrav för flygtrafiktjänster. Ansvaret för att tjänsterna tillhandahålls på ett säkert sätt åligger respektive leverantör, men medlemsstaterna bör se till att de nationella tillsynsmyndigheterna utför en effektiv tillsyn av den aktuella verksamheten.

(3)	Denna förordning bör inte omfatta militära operationer och militär träning som avses i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 549/2004.

(4)	De nationella tillsynsmyndigheterna bör utföra säkerhetsrevisioner och säkerhetsgranskningar i enlighet med denna förordning inom ramen för de inspektioner och undersökningar som ska utföras enligt förordning (EG) nr 550/2004.

(5)	De nationella tillsynsmyndigheterna bör överväga att använda det system för säkerhetstillsyn som fastställs i denna förordning även inom andra tillsynsområden för att bygga upp en effektiv och sammanhängande tillsynsverksamhet.

(6)

I överensstämmelse med avsnitt 2.26 i bilaga 11 till konventionen angående internationell civil luftfart föreskriver ESARR 1 att uppnådda säkerhetsnivåer ska övervakas och bedömas i förhållande till de godtagbara säkerhetsnivåer som fastställts för respektive luftrumsblock. Sådana godtagbara säkerhetsnivåer är dock ännu inte fastställda i full omfattning på gemenskapens nivå, och därför bör de tillämpas först senare inom ramen för denna förordning.

(7)	I alla flygtrafiktjänster, liksom i flödesplanering och luftrumsplanering, används funktionella system för styrning av luftfarten. Ändringar i de funktionella systemen bör därför bli föremål för en säkerhetstillsyn.

(8)

Enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 552/2004 ska en nationell tillsynsmyndighet, som fastställt att ett system eller en komponent i ett system inte uppfyller tillämpliga krav, vidta alla nödvändiga åtgärder. Härvid bör tillsynsmyndigheten, i synnerhet när en säkerhetsinstruktion måste utfärdas, överväga att instruera de anmälda organ som deltar i utfärdandet av EG-försäkringar att utföra särskilda undersökningar beträffande det berörda tekniska systemet.

(9)	När det gäller säkerhetstillsyn av ändringar bör de nationella tillsynsmyndigheterna få tillräckligt med tid på sig till förberedelser, framför allt när det gäller att fastställa mål och standarder. Vid fastställandet av dessa bör man följa tillämpliga EU-specifikationer och andra riktlinjer.

(10)

Genom att införa ett krav på att de nationella tillsynsmyndigheterna ska lämna årliga rapporter om säkerhetstillsynen torde man bidra till att tillsynen får större insyn och öppenhet och tydligare ansvarsförhållanden. Rapporterna bör lämnas till den medlemsstat som utsett eller inrättat tillsynsmyndigheten. Rapporterna bör dessutom användas inom ramen för regionalt samarbete och internationell övervakning av säkerhetstillsyn. De bör bland annat innehålla relevant information om följande: övervakning av säkerhetstillsynens effektivitet, de övervakade organisationernas uppfyllande av tillämpliga flygsäkerhetskrav, program för säkerhetsrevisioner, granskning av säkerhetsbevisning samt ändringar av funktionella system som organisationerna utför enligt förfaranden som godkänts av den nationella tillsynsmyndigheten och i enlighet med säkerhetsinstruktioner som utfärdats av den nationella tillsynsmyndigheten.

(11)

Enligt artikel 2.4 i förordning (EG) nr 550/2004 ska nationella tillsynsmyndigheter på lämpligt sätt komma överens om ett nära samarbete med varandra för att säkerställa adekvat övervakning av leverantörer av flygtrafiktjänster som tillhandahåller tjänster med avseende på det luftrum som omfattas av en annan medlemsstats ansvarsområde än den som utfärdade certifikatet. De nationella tillsynsmyndigheterna bör utbyta information med varandra, med fokus på säkerhetstillsyn av organisationer.

(12)	Förordning (EG) nr 2096/2005 bör ändras i enlighet med detta för att åvägabringa ett enhetligt och sammanhängande genomförande av det gemensamma europeiska luftrummet.

(13)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för det gemensamma luftrummet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1.   Genom denna förordning införs ett system för säkerhetstillsyn av flygtrafiktjänster, flödesplanering (nedan kallad ”ATFM”) och luftrumsplanering (nedan kallad ”ASM”) för allmän flygtrafik genom fastställande och antagande av de relevanta obligatoriska bestämmelserna i Eurocontrols flygsäkerhetskrav för säkerhetstillsyn av flygledningstjänsten (Eurocontrol Safety Regulatory Requirement on safety oversight in air traffic management [ATM], ESARR 1) som utfärdades den 5 november 2004.

2.   Förordningen ska tillämpas på den verksamhet som bedrivs av nationella tillsynsmyndigheter och av erkända organisationer, som verkar på tillsynsmyndigheternas uppdrag, och vilken avser säkerhetstillsyn av flygtrafiktjänster, ATFM och ASM.

Artikel 2

Definitioner

För denna förordning gäller de definitioner som fastställs i förordning (EG) nr 549/2004.

Följande definitioner gäller också:

1.   korrigerande åtgärd: åtgärd för att undanröja orsaken till en fastställd bristande överensstämmelse.

2.   funktionellt system: kombination av system, förfaranden och personal som samverkar på ett organiserat sätt för att utföra en uppgift inom flygledningstjänsten.

3.   organisation: leverantör av flygtrafiktjänster, eller organisation som tillhandahåller flödesplanering eller luftrumsplanering.

4.   process: kedja eller uppsättning av verksamheter eller åtgärder som är inbördes förbundna eller som påverkar varandra ömsesidigt och som omvandlar tillförda faktorer (input) till en resulterande verkan (output).

5.   säkerhetsbevisning: underlag som styrker att en föreslagen ändring av ett funktionellt system kan utföras med uppfyllande av de mål eller standarder som fastställs i regelverket och i enlighet med flygsäkerhetskraven.

6.   säkerhetsinstruktion: meddelande som utfärdas eller antas av en nationell tillsynsmyndighet och som föreskriver vilka åtgärder som ska vidtas i ett funktionellt system för att återupprätta säkerheten när det har fastställts att flygsäkerheten annars kan äventyras.

7.   säkerhetsmål: en kvalitativ eller kvantitativ angivelse av den största frekvens eller sannolikhet med vilken en riskkälla kan förväntas uppstå.

8.   säkerhetsrevision: systematisk och oberoende undersökning, som utförs av en nationell tillsynsmyndighet eller på dennas uppdrag i syfte att bestämma huruvida samlade säkerhetsåtgärder – eller delar av dem – för processer och deras resultat samt för produkter eller tjänster överensstämmer med föreskrivna säkerhetsåtgärder samt huruvida de utförs på ett effektivt sätt och är ägnade att uppnå förväntade resultat.

9.   flygsäkerhetskrav: krav som fastställs i EU-lagstiftning eller nationell lagstiftning för tillhandahållande av flygtrafiktjänster, ATFM- eller ASM-funktioner och som avser teknisk och driftsmässig kompetens och lämplighet för tillhandahållande av sådana tjänster och funktioner, handhavande av de säkerhetsfrågor som är knutna till dem, och som avser system, deras beståndsdelar och förfaranden som är knutna till dem.

10.   säkerhetskrav: sätt att minska risk som är fastställt på basis av en riskreduktionsstrategi i syfte att uppnå ett bestämt säkerhetsmål; ett säkerhetskrav kan röra t.ex. organisation, drift, förfaranden, funktioner, prestanda och resultat, kompatibilitet och miljöegenskaper.

11.   verifiering: framläggande av objektiva bevis som styrker att bestämda krav har uppfyllts.

Artikel 3

Säkerhetstillsyn

1.   De nationella tillsynsmyndigheterna ska, som ett inslag i sin övervakning av krav för flygtrafiktjänster, ATFM och ASM, utföra säkerhetstillsyn för att övervaka att dessa verksamheter tillhandahålls på ett säkert sätt och för att verifiera att tillämpliga flygsäkerhetskrav och tillhörande säkerhetsåtgärder uppfylls.

2.   När medlemsstater ingår ett avtal om övervakning av organisationer som bedriver verksamhet i funktionella luftrumsblock som sträcker sig över fler än en medlemsstats luftrum, ska de berörda medlemsstaterna fastlägga och fördela ansvarsområdena för säkerhetstillsynen så att

a)	det klart framgår vem som ansvarar för tillämpningen av respektive bestämmelse i denna förordning,

b)	medlemsstaterna har överblick över funktionerna för säkerhetstillsynen och dess resultat.

De berörda medlemsstaterna ska regelbundet se över avtalet och dess praktiska tillämpning, med fokus på de resultat som uppnåtts i fråga om säkerheten.

Artikel 4

Övervakning av säkerhetsprestanda

1.   De nationella tillsynsmyndigheterna ska regelbundet övervaka och bedöma uppnådda säkerhetsnivåer för att avgöra huruvida de uppfyller de flygsäkerhetskrav som gäller för de luftrumsblock som står under deras ansvar.

2.   De nationella tillsynsmyndigheterna ska använda resultaten från säkerhetsövervakningen framför allt för att fastställa vilka områden som ska prioriteras när det gäller verifiering av uppfyllandet av flygsäkerhetskraven.

Artikel 5

Verifiering av uppfyllande av flygsäkerhetskrav

1.   De nationella tillsynsmyndigheterna ska fastställa en process för att verifiera

a)	att tillämpliga flygsäkerhetskrav är uppfyllda före utfärdande eller förnyelse av ett certifikat – inklusive de säkerhetsrelaterade villkor som är knutna till det – som krävs för tillhandahållande av flygtrafiktjänster,

b)	att alla säkerhetsrelaterade skyldigheter i de utnämningsbeslut som utfärdas i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) 550/2004 är uppfyllda,

c)	att organisationerna stadigvarande uppfyller tillämpliga flygsäkerhetskrav,

d)

att säkerhetsmål, säkerhetskrav och andra säkerhetsrelaterade villkor tillämpas som är fastställda i) i EG-försäkringar om kontroll av system, inklusive relevanta EG-försäkringar om systemkomponenters överensstämmelse eller lämplighet för användning, ii) i förfaranden för riskbedömning och riskreduktion vilka föreskrivs i flygsäkerhetskrav som gäller för flygtrafiktjänster, ATFM och ASM,

e)	att säkerhetsinstruktioner följs.

2.   Den process som avses i punkt 1 ska

a)	bygga på dokumenterade förfaranden,

b)	underbyggas med dokumentation som är speciellt avsedd att ge personal för säkerhetstillsyn vägledning om hur den ska utföra sina uppgifter,

c)	upplysa den berörda organisationen om resultaten av säkerhetstillsynen,

d)	baseras på säkerhetsrevisioner och säkerhetsgranskningar som utförs i enlighet med artiklarna 6, 8 och 9,

e)	ge den nationella tillsynsmyndigheten de underlag den behöver för att vidta ytterligare åtgärder, bland annat sådana som avses i artikel 9 i förordning (EG) nr 549/2004 och artikel 7.7 i förordning (EG) nr 550/2004 i fall då flygsäkerhetskraven inte uppfylls.

Artikel 6

Säkerhetsrevisioner

1.   De nationella tillsynsmyndigheterna eller de erkända organisationer som verkar på deras uppdrag ska utföra säkerhetsrevisioner.

2.   Säkerhetsrevisionerna enligt punkt 1 ska

a)	genom bedömning av behovet av förbättringar eller korrigerande åtgärder ge de nationella tillsynsmyndigheterna underlag för avgörande av huruvida tillämpliga flygsäkerhetskrav och tillhörande säkerhetsåtgärder följs,

b)	utföras oberoende av den revisionsverksamhet som den granskade organisationen bedriver internt i sina egna funktioner för säkerhets- eller kvalitetsstyrning,

c)	utföras av revisionspersonal som uppfyller de kvalifikationskrav som avses i artikel 11,

d)	avse samlade säkerhetsåtgärder – eller delar av dem – för processer, produkter eller tjänster,

e)	fastställa huruvida i) säkerhetsåtgärder uppfyller flygsäkerhetskrav, ii) ingrepp som gjorts uppfyller säkerhetsåtgärder, iii) resultat av gjorda ingrepp uppfyller förväntade resultat av säkerhetsåtgärderna,

f)	leda till att alla fastställda bristande överensstämmelser undanröjs i enlighet med artikel 7.

3.   De nationella tillsynsmyndigheterna ska inom ramen för det inspektionsprogram som föreskrivs i artikel 7 i förordning (EG) nr 2096/2005 upprätta ett program för säkerhetsrevisioner, vilket ska uppdateras minst en gång per år; syftet med programmet är att

a)	täcka alla områden med potentiella säkerhetsrisker, med fokus på områden där problem har konstaterats,

b)	täcka alla organisationer och tjänster som står under den nationella tillsynsmyndighetens tillsyn,

c)	säkerställa att revisioner utförs på ett sätt som står i rimlig proportion till den risknivå som organisationernas verksamhet har,

d)	säkerställa att ett tillräckligt antal revisioner utförs under en tvåårsperiod för att kontrollera att alla berörda organisationer uppfyller tillämpliga flygsäkerhetskrav inom alla relevanta områden i de funktionella systemen,

e)	säkerställa en uppföljning av genomförandet av korrigerande åtgärder.

4.   De nationella tillsynsmyndigheterna får besluta att ändra omfattningen av planerade revisioner och att vid behov utföra ytterligare revisioner.

5.   De nationella tillsynsmyndigheterna ska besluta om vilka åtgärder, tjänster, produkter, platser, verksamheter och andra inslag som ska genomgå revision inom en fastställd tidsperiod.

6.   Iakttagelser och fastställda bristande överensstämmelser ska dokumenteras. Fastställanden av bristande överensstämmelser ska styrkas med bevisning och innehålla hänvisningar till de tillämpliga flygsäkerhetskrav och tillhörande säkerhetsåtgärder som används som referenspunkter för revisionen.

Det ska upprättas en revisionsrapport med närmare uppgifter om de bristande överensstämmelserna.

Artikel 7

Korrigerande åtgärder

1.   Den nationella tillsynsmyndigheten ska meddela resultaten av revisionen till den granskade organisationen och samtidigt anmoda den att vidta korrigerande åtgärder för att undanröja de fastställda bristande överensstämmelserna, vilket dock inte ska innebära någon begränsning för vidtagande av ytterligare åtgärder som följer av de tillämpliga flygsäkerhetskraven.

2.   Den granskade organisationen ska bestämma vilka korrigerande åtgärder som ska genomföras för att undanröja en bristande överensstämmelse, samt bestämma tidsplanen för deras genomförande.

3.   Den nationella tillsynsmyndigheten ska bedöma de korrigerande åtgärder och det genomförande som den granskade organisationen har bestämt och godkänna dem om slutsatsen av bedömningen är att de är tillräckliga för att undanröja de bristande överensstämmelserna.

4.   Den granskade organisationen ska verkställa de korrigerande åtgärder som godkänts av den nationella tillsynsmyndigheten. De korrigerande åtgärderna och den efterföljande uppföljningen ska slutföras inom den tidsperiod som godkänts av den nationella tillsynsmyndigheten.

Artikel 8

Säkerhetstillsyn av ändringar i funktionella system

1.   När organisationer beslutar om införande av en säkerhetsrelaterad ändring av sina funktionella system får de bara använda förfaranden som godtas av deras nationella tillsynsmyndigheter. När det gäller leverantörer av flygtrafikledningstjänster och leverantörer av kommunikations-, navigations- och övervakningstjänster, ska den nationella tillsynsmyndigheten godta dessa förfaranden inom ramen för förordning (EG) nr 2096/2005.

2.   Organisationer ska anmäla alla planerade säkerhetsrelaterade ändringar till sin nationella tillsynsmyndighet. För detta ändamål ska de nationella tillsynsmyndigheterna fastställa administrativa förfaranden i enlighet med nationell lagstiftning.

3.   Om inte artikel 9 är tillämplig, får organisationerna genomföra en anmäld ändring i enlighet med de förfaranden som avses i punkt 1 i denna artikel.

Artikel 9

Förfarande för granskning av föreslagna ändringar

1.   Den nationella tillsynsmyndigheten ska granska säkerhetsbevisningar för nya funktionella system eller för ändringar i befintliga funktionella system vilka föreslagits av en organisation när

a)	allvarlighetsbedömningen, som utförs enligt punkt 3.2.4 i bilaga II till förordning (EG) nr 2096/2005, visar att de tänkbara effekterna av de kartlagda riskkällorna har allvarlighetsgraden 1 eller 2, eller

b)	införandet av de nya funktionella systemen eller av ändringarna i befintliga funktionella system kräver införande av nya luftfartsstandarder.

När den nationella tillsynsmyndigheten finner att det krävs en granskning i fall som inte omfattas av punkten a eller b ska den meddela organisationen att den kommer att företa en säkerhetsgranskning av den anmälda ändringen.

2.   Säkerhetsgranskningen ska utföras på ett sätt som står i rimlig proportion till den risknivå som det nya funktionella systemet eller ändringen i ett befintlig funktionellt system har.

Säkerhetsgranskningen ska

a)	följa dokumenterade förfaranden,

b)	underbyggas med dokumentation som är speciellt avsedd att ge personal för säkerhetstillsyn vägledning om hur den ska utföra sina uppgifter,

c)

avse de säkerhetsmål, säkerhetskrav och andra säkerhetsrelaterade villkor som rör den aktuella ändringen och som är fastställda i i) EG-försäkringar om kontroll av system, ii) EG-försäkringar om systemkomponenters överensstämmelse eller lämplighet för användning, eller iii) dokumentation för riskbedömning och riskreduktion vilken upprättats i enlighet med tillämpliga flygsäkerhetskrav,

d)	vid behov fastställa ytterligare säkerhetsrelaterade villkor som är knutna till genomförandet av ändringen,

e)

bedöma huruvida den framlagda säkerhetsbevisningen kan godtas, med beaktande av i) kartläggningen av riskkällor, ii) konsekvensen i fråga om klassning i allvarlighetsgrader, iii) giltigheten hos säkerhetsmålen, iv) giltigheten, effektiviteten och genomförbarheten hos säkerhetskraven och de eventuella andra säkerhetsrelaterade villkor som fastställts, v) påvisande av att säkerhetsmålen, säkerhetskraven och andra säkerhetsrelaterade villkor är stadigvarande uppfyllda, vi) påvisande av att processen som används för att ta fram säkerhetsbevisning uppfyller tillämpliga flygsäkerhetskrav,

f)	verifiera de processer som organisationerna använder för att ta fram säkerhetsbevisning för de nya funktionella system eller de ändringar i befintliga funktionella system som är föremål för granskning,

g)	fastställa om det är nödvändigt att verifiera att kraven uppfylls stadigvarande,

h)	inbegripa alla åtgärder som är nödvändiga för samordning med myndigheter som är ansvariga för säkerhetstillsyn av luftvärdighet och flygverksamhet,

i)	leda fram till att organisationen underrättas om godkännande av ändringen – i tillämpliga fall med villkor – eller underkännande, i det sistnämnda fallet med motivering.

3.   Ibruktagandet av en ändring som är föremål för granskning ska förutsätta godkännande av den nationella tillsynsmyndigheten.

Artikel 10

Erkända organisationer

1.   När en nationell tillsynsmyndighet beslutar att ge en erkänd organisation i uppdrag att utföra säkerhetsrevisioner, eller säkerhetsgranskningar i enlighet med artikel 9.2, ska den se till att följande ingår bland de krav som tillämpas för att utse en organisation bland dem som erkänts i enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 550/2004:

a)	Organisationen ska ha tidigare erfarenhet av bedömning av säkerhet inom luftfartsverksamhet.

b)	Organisationen får inte samtidigt delta i den verksamhet som den granskade organisationen bedriver internt i sina egna funktioner för säkerhets- eller kvalitetsstyrning.

c)	All personal som har att göra med utförandet av säkerhetsrevisioner eller säkerhetsgranskningar ska vara väl utbildade och kvalificerade samt uppfylla kvalifikationskraven i artikel 11.3 i den här förordningen.

2.   Organisationen ska godta att den kan komma att omfattas av revisioner utförda av den nationella tillsynsmyndigheten eller en organisation som verkar på dess uppdrag.

3.   De nationella tillsynsmyndigheterna ska föra dokumentation över de erkända organisationer som de har gett i uppdrag att utföra säkerhetsrevisioner eller säkerhetsgranskningar. Dokumentationen ska innehålla uppgifter om uppfyllandet av kraven i punkt 1.

Artikel 11

Kapacitet för säkerhetstillsyn

1.   Medlemsstaterna ska se till att de nationella tillsynsmyndigheterna har den kapacitet som behövs för att utföra säkerhetstillsyn av alla organisationer som står under tillsynsmyndigheternas tillsyn, däribland tillräckliga resurser för att utföra de uppgifter som föreskrivs i denna förordning.

2.   De nationella tillsynsmyndigheterna ska vartannat år ta fram eller uppdatera en bedömning av personalbehovet för deras säkerhetstillsyn, baserad på en analys av de processer som föreskrivs i denna förordning och deras tillämpning.

3.   De nationella tillsynsmyndigheterna ska se till att alla personer som deltar i arbetet med säkerhetstillsyn har kompetens för att utföra aktuella funktioner. För detta ändamål ska tillsynsmyndigheterna

a)	för varje befattning i tillsynsmyndighetens organisation som rör arbete med säkerhetstillsyn fastlägga och dokumentera kraven beträffande utbildning, fortbildning, kunskaper om teknik och/eller drift, erfarenhet och övriga kvalifikationer,

b)	se till att de som i tillsynsmyndighetens organisation deltar i arbete med säkerhetstillsyn får särskild utbildning,

c)

se till att personal som utsetts till att utföra säkerhetsrevisioner, däribland revisionspersonal från erkända organisationer, uppfyller bestämda kvalifikationskrav som fastställs av den nationella tillsynsmyndigheten. Kraven ska omfatta i) kunskaper och insikter om krav avseende flygtrafiktjänster, ATFM och ASM som får användas som referenspunkter vid säkerhetsrevisioner, ii) användning av bedömningsmetoder, iii) kunskaper som krävs för att leda en revision, iv) styrkande av revisionspersonalens kompetens genom prövning eller på andra godtagbara sätt.

Artikel 12

Säkerhetsinstruktioner

1.   En nationell tillsynsmyndighet ska utfärda en säkerhetsinstruktion när den har fastställt en risksituation i ett funktionellt system vilken kräver omedelbar åtgärd.

2.   Säkerhetsinstruktionen ska delges berörda organisationer och innehålla minst följande information:

a)	Beskrivning av risksituationen.

b)	Uppgift om vilket funktionellt system som påverkas.

c)	Erforderliga åtgärder med motiveringar.

d)	Tid inom vilken de erforderliga åtgärderna ska vara genomförda för att uppfylla säkerhetsinstruktionen.

e)	Datum för instruktionens ikraftträdande.

3.   Den nationella tillsynsmyndigheten ska delge en kopia av säkerhetsinstruktionen till andra berörda nationella tillsynsmyndigheter, i synnerhet till dem som deltar i säkerhetstillsynen av det aktuella funktionella systemet, samt – om det bedöms nödvändigt – till kommissionen, Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (EASA) och Eurocontrol.

4.   Den nationella tillsynsmyndigheten ska verifiera att de säkerhetsinstruktioner den utfärdat följs.

Artikel 13

Dokumentation av säkerhetstillsyn

De nationella tillsynsmyndigheterna ska föra, och hålla tillgänglig, dokumentation över deras processer för säkerhetstillsyn; dokumentationen ska bland annat omfatta rapporter från alla säkerhetsrevisioner samt annan säkerhetsrelaterad dokumentation avseende certifikat, utnämningar av organisationer, säkerhetstillsyn av ändringar, säkerhetsinstruktioner och anlitandet av erkända organisationer.

Artikel 14

Rapportering av säkerhetstillsyn

1.   Den nationella tillsynsmyndigheten ska varje år upprätta en rapport över säkerhetstillsynen med uppgifter om de åtgärder som genomförts inom ramen för denna förordning. Rapporten ska också innehålla uppgifter om följande:

a)	Den nationella tillsynsmyndighetens organisationsschema och förfaranden.

b)	Luftrum som omfattas av ansvarsområdet för de medlemsstater som inrättat eller utsett den nationella tillsynsmyndigheten och de organisationer som står under tillsynsmyndighetens tillsyn.

c)	Erkända organisationer med uppdrag att utföra säkerhetsrevisioner.

d)	Tillsynsmyndighetens aktuella resurser.

e)	Alla säkerhetsproblem som konstaterats genom de processer för säkerhetstillsyn som den nationella tillsynsmyndigheten sköter.

2.   Medlemsstaterna ska använda de nationella tillsynsmyndigheterna rapporter som underlag när de i enlighet med artikel 12 i förordning (EG) nr 549/2004 upprättar sina årliga rapporter till kommissionen.

3.   Den årliga rapporten över säkerhetstillsynen ska göras tillgänglig för medlemsstater som ingår i de funktionella luftrumsblock som omfattas av rapporten; vidare ska den göras tillgänglig för de program eller verksamheter som bedrivs inom ramen för internationella avtal och som avser övervakning eller revision av genomförandet av säkerhetstillsynen av flygtrafiktjänster, ATFM och ASM.

Artikel 15

Informationsutbyte mellan nationella tillsynsmyndigheter

De nationella tillsynsmyndigheterna ska träffa överenskommelser om nära samarbete i enlighet med artikel 2.4 i förordning (EG) nr 550/2004 samt utbyta all relevant information med varandra för att säkerställa säkerhetstillsynen av alla organisationer som tillhandahåller gränsöverskridande tjänster eller funktioner.

Artikel 16

Ändring av förordning (EG) nr 2096/2005

Artikel 5.3 i förordning (EG) nr 2096/2005 ska utgå.

Artikel 17

Övergångsbestämmelse

Medlemsstaterna får senarelägga datumet då artikel 9.3 ska börja tillämpas till den 1 november 2008. Om de utnyttjar denna möjlighet ska de omedelbart underrätta kommissionen om det.

Artikel 18

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

---

(1)  EUT L 96, 31.3.2004, s. 10.

(2)  EUT L 96, 31.3.2004, s. 1.

(3)  EUT L 96, 31.3.2004, s. 26.

(4)  EUT L 335, 21.12.2005, s. 13.

---

9.11.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 291/23

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1316/2007

av den 8 november 2007

om förbud mot fiske efter torsk i ICES-områdena VII b–k, VIII, IX och X; EG-vatten i CECAF 34.1.1 med fartyg som seglar under nederländsk flagg

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (1), särskilt artikel 26.4,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2847/93 av den 12 oktober 1993 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken (2), särskilt artikel 21.3, och

av följande skäl:

(1)

I rådets förordning (EG) nr 41/2007 av den 21 december 2006 om fastställande för år 2007 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i gemenskapens vatten och, för gemenskapens fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs (3) fastställs kvoter för år 2007.

(2)	Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som seglar under den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2007 är uppfiskad.

(3)	Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd samt förvaring ombord, omlastning och landning av fångster av detta bestånd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Uppfiskad kvot

Den fiskekvot för 2007 som tilldelats den medlemsstat som anges i bilagan till den här förordningen för det bestånd som anges i samma bilaga ska anses vara uppfiskad från och med den dag som fastställs i bilagan.

Artikel 2

Förbud

Fiske efter det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, och som bedrivs av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som seglar under den medlemsstatens flagg, är förbjudet från och med den dag som fastställs i bilagan. Efter den dagen är det även förbjudet att förvara ombord, omlasta och landa fångster av detta bestånd gjorda av sådana fartyg.

Artikel 3

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

---

(1)  EGT L 358, 31.12.2002, s. 59. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 865/2007 (EUT L 192, 24.7.2007, s. 1).

(2)  EGT L 261, 20.10.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1967/2006 (EUT L 409, 30.12.2006, s. 11). Rättad i EUT L 36, 8.2.2007, s. 6.

(3)  EUT L 15, 20.1.2007, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 898/2007 (EUT L 196, 28.7.2007, s. 22).

---

---

9.11.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 291/25

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1317/2007

av den 8 november 2007

om fastställande av exportbidragen för bearbetade produkter av spannmål och ris

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt artikel 13.3,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1785/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för ris (2), särskilt artikel 14.3, och

av följande skäl:

(1)

Artikel 13 i förordning (EG) nr 1784/2003 och artikel 14 i förordning (EG) nr 1785/2003 fastställer att skillnaden mellan noteringarna eller priserna på världsmarknaden för de produkter som anges i artikel 1 i de förordningarna och priserna för de produkterna inom gemenskapen kan täckas av ett exportbidrag.

(2)

Artikel 14 i förordning (EG) nr 1785/2003 föreskriver att då exportbidragen fastställs måste hänsyn tas till den rådande situationen och den förväntade utvecklingen vad avser priser för och tillgängliga kvantiteter av spannmål, ris, brutet ris och spannmålsprodukter på gemenskapens marknad å ena sidan och priser för spannmål, ris, brutet ris och spannmålsprodukter på världsmarknaden å andra sidan. Samma artiklar föreskriver att det också är viktigt att säkerställa jämvikten hos och den naturliga utvecklingen av priserna och handeln på marknaderna för spannmål och ris och dessutom att ta hänsyn till den planerade exportens ekonomiska aspekt, och behovet av att undvika störningar på gemenskapens marknad.

(3)	Artikel 2 i kommissionens förordning (EG) nr 1518/95 (3), om import- och exportsystemet för bearbetade produkter baserade på spannmål respektive ris definierar de särskilda kriterier som det bör tas hänsyn till då exportbidraget för dessa produkter beräknas.

(4)

Det exportbidrag som beviljas för vissa bearbetade produkter bör graderas på grundval av innehållet av aska, råfibrer, skal, proteiner, fett och stärkelse i varje enskild berörd produkt, eftersom detta innehåll är en särskilt god indikator på den kvantitet basprodukter som faktiskt ingår i den bearbetade produkten.

(5)

Det finns för närvarande inget behov av att, på grundval av den ekonomiska aspekten av en eventuell export och särskilt produkternas natur och ursprung, fastställa ett exportbidrag för maniok, andra tropiska rötter och knölar eller finmalet mjöl erhållna av dessa. För vissa bearbetade produkter av spannmål är det, på grund av gemenskapens obetydliga deltagande i världshandeln, för närvarande onödigt att fastställa ett exportbidrag.

(6)	Förhållandena på världsmarknaden, eller de särskilda krav som vissa marknader ställer, kan göra det nödvändigt att variera exportbidraget för vissa produkter i enlighet med destination.

(7)	Exportbidraget måste fastställas en gång per månad. Det kan ändras under den mellanliggande perioden.

(8)	Vissa bearbetade produkter av majs får undergå en värmebehandling efter vilken ett exportbidrag som inte motsvarar produktens kvalitet kanske betalas ut. Det bör därför specificeras att för dessa produkter, som innehåller förgelatinerad stärkelse, bör inget exportbidrag betalas ut.

(9)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för spannmål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Exportbidragen för de produkter som anges i artikel 1 i förordning (EG) nr 1518/95 fastställs så som det anges i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 9 november 2007.

---

(1)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 78. Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1154/2005 (EUT L 187, 19.7.2005, s. 11).

(2)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 96. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1549/2004 (EUT L 280, 31.8.2004, s. 13).

(3)  EGT L 147, 30.6.1995, s. 55. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2993/95 (EGT L 312, 23.12.1995, s. 25).

---

---

9.11.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 291/28

---

INFORMATION OM DAGEN FÖR IKRAFTTRÄDANDET AV RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1891/2006 OCH KOMMISSIONENS FÖRORDNINGAR (EG) nr 876/2007 OCH (EG) nr 877/2007

Genèveakten inom Haagkonventionen beträffande internationell registrering av industriella formgivningar, antagen i Genève den 2 juli 1999, kommer att träda i kraft för Europeiska gemenskapen den 1 januari 2008. Följaktligen kommer även följande förordningar att träda i kraft den 1 januari 2008:

—	Rådets förordning (EG) nr 1891/2006 av den 18 december 2006 om ändring av förordningarna (EG) nr 6/2002 och (EG) nr 40/94 för att ge verkan till Europeiska gemenskapens anslutning till Genèveakten inom Haagöverenskommelsen om internationell registrering av industriella formgivningar (1),

—

Kommissionens förordning (EG) nr 876/2007 av den 24 juli 2007 om ändring av förordning (EG) nr 2245/2002 om tillämpning av rådets förordning (EG) nr 6/2002 om gemenskapsformgivningar till följd av Europeiska gemenskapens anslutning till Genèveakten inom Haagöverenskommelsen om internationell registrering av industriella formgivningar (2),

—

Kommissionens förordning (EG) nr 877/2007 av den 24 juli 2007 om ändring av förordning (EG) nr 2246/2002 om avgifter till Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och formgivning) efter Europeiska gemenskapens anslutning till Genèveakten till Haagöverenskommelsen om internationell registrering av industriella formgivningar (3).

---

(1)  EUT L 386, 29.12.2006, s. 14.

(2)  EUT L 193, 25.7.2007, s. 13.

(3)  EUT L 193, 25.7.2007, s. 16.

---

9.11.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 291/29

---

RÅDETS GEMENSAMMA ÅTGÄRD 2007/720/GUSP

of 8 november 2007

om ändring av gemensam åtgärd 2004/570/Gusp om Europeiska unionens militära operation i Bosnien och Hercegovina

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA GEMENSAMMA ÅTGÄRD

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 14, och

av följande skäl:

(1)	Den 12 juli 2004 antog rådet gemensam åtgärd 2004/570/GUSP (1) (Operation ALTHEA).

(2)

Den 19 december 2006 godkände kommittén för utrikes och säkerhetspolitik rekommendationer som syftar till att uppnå optimal samordning och enhetlighet i situationer där minst två EU-aktörer är verksamma i samma land på området krishantering, särskilt genom närmare samråd mellan EU-styrkans befälhavare och Europeiska unionens särskilda representant (EUSR) samt mellan EU-styrkans befälhavare och chefen för EU:s polisuppdrag.

(3)	Den 18 juni 2007 godkände rådet ovannämnda rekommendationer avseende operationen Althea.

(4)	Gemensam åtgärd 2004/570/Gusp bör ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 7.2 och 7.3 i gemensam åtgärd 2004/570/Gusp ska ersättas med följande:

Artikel 2

Denna gemensamma åtgärd träder i kraft samma dag som den antas.

Artikel 3

Denna gemensamma åtgärd ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

---

(1)  EUT L 252, 28.7.2004, s. 10.

---