10.8.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 210/1

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 946/2007

av den 9 augusti 2007

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 3223/94 av den 21 december 1994 om tillämpningsföreskrifter för importordningen för frukt och grönsaker (1), särskilt artikel 4.1, och

av följande skäl:

(1)	I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)	Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 3223/94 skall fastställas enligt tabellen i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 10 augusti 2007.

---

(1)  EGT L 337, 24.12.1994, s. 66. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 756/2007 (EUT L 172, 30.6.2007, s. 41).

---

---

10.8.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 210/3

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 947/2007

av den 9 augusti 2007

om fastställande av exportbidrag för vitsocker och råsocker som exporteras i obearbetat skick

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 318/2006 av den 20 februari 2006 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (1), särskilt artikel 33.2 andra stycket, och

av följande skäl:

(1)	I artikel 32 i förordning (EG) nr 318/2006 fastställs att skillnaden mellan priserna på världsmarknaden för de produkter som förtecknas i artikel 1.1 b i den förordningen och priserna för dessa produkter inom gemenskapen får täckas av ett exportbidrag.

(2)	Med hänsyn till den situation som för närvarande råder på sockermarknaden bör exportbidrag fastställas i enlighet med bestämmelserna och vissa kriterier i artiklarna 32 och 33 i förordning (EG) nr 318/2006.

(3)	Enligt artikel 33.2 första stycket i förordning (EG) nr 318/2006 kan världsmarknadssituationen eller de särskilda behoven på vissa marknader vara sådana att bidraget måste varieras beroende på destination.

(4)	Bidrag bör endast beviljas för produkter som omfattas av den fria rörligheten för varor inom gemenskapen och som uppfyller kraven i förordning (EG) nr 318/2006.

(5)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för socker.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Exportbidrag enligt artikel 32 i förordning (EG) nr 318/2006 skall beviljas för de produkter och med de belopp som anges i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 10 augusti 2007.

---

(1)  EUT L 58, 28.2.2006, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 247/2007 (EUT L 69, 9.3.2007, s. 3).

---

---

10.8.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 210/5

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 948/2007

av den 9 augusti 2007

om fastställande av det högsta exportbidraget för vitsocker inom ramen för den stående anbudsinfordran som föreskrivs i förordning (EG) nr 900/2007

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 318/2006 av den 20 februari 2006 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (1), särskilt artikel 33.2 andra stycket och tredje stycket led b, och

av följande skäl:

(1)	I kommissionens förordning (EG) nr 900/2007 av den 27 juli 2007 om en stående anbudsinfordran till och med utgången av regleringsåret 2007/08 för fastställande av exportbidrag för vitsocker (2) föreskrivs att det skall genomföras delanbudsinfordringar.

(2)	I enlighet med artikel 8.1 i förordning (EG) nr 900/2007 och efter en granskning av de anbud som lämnats in i samband med den delanbudsinfordran som löper ut den 9 augusti 2007 är det lämpligt att fastställa ett högsta exportbidrag för denna delanbudsinfordran.

(3)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för socker.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

För den delanbudsinfordran som löper ut den 9 augusti 2007 skall det högsta exportbidraget för den produkt som avses i artikel 1.1 i förordning (EG) nr 900/2007 vara 41,751 EUR/100 kg.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 10 augusti 2007.

---

(1)  EUT L 58, 28.2.2006, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 247/2007 (EUT L 69, 9.3.2007, s. 3).

(2)  EUT L 196, 28.7.2007, s. 26.

---

10.8.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 210/6

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 949/2007

av den 9 augusti 2007

om fastställande av det högsta exportbidraget för vitsocker inom ramen för den stående anbudsinfordran som föreskrivs i förordning (EG) nr 38/2007

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 318/2006 av den 20 februari 2006 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (1), särskilt artikel 33.2 andra stycket och tredje stycket led b, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 38/2007 av den 17 januari 2007 om inledande av en stående anbudsinfordran för exportförsäljning av socker som innehas av interventionsorganen i Belgien, Tjeckien, Spanien, Irland, Italien, Ungern, Polen, Slovakien och Sverige (2) föreskrivs att det skall genomföras delanbudsinfordringar.

(2)	I enlighet med artikel 4.1 i förordning (EG) nr 38/2007 och efter en granskning av de anbud som lämnats in i samband med den delanbudsinfordran som löper ut den 8 augusti 2007 är det lämpligt att fastställa ett högsta exportbidrag för denna delanbudsinfordran.

(3)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för socker.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

För den delanbudsinfordran som löper ut den 8 augusti 2007 skall det högsta exportbidraget för den produkt som avses i artikel 1.1 i förordning (EG) nr 38/2007 vara 471,16 EUR/t.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 10 augusti 2007.

---

(1)  EUT L 58, 28.2.2006, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 247/2007 (EUT L 69, 9.3.2007, s. 3).

(2)  EUT L 11, 18.1.2007, s. 4. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 203/2007 (EUT L 61, 28.2.2006, s. 3).

---

10.8.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 210/7

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 950/2007

av den 9 augusti 2007

om fastställande av exportbidragen för bearbetade produkter av spannmål och ris

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt artikel 13.3,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1785/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för ris (2), särskilt artikel 14.3, och

av följande skäl:

(1)

Artikel 13 i förordning (EG) nr 1784/2003 och artikel 14 i förordning (EG) nr 1785/2003 fastställer att skillnaden mellan noteringarna eller priserna på världsmarknaden för de produkter som anges i artikel 1 i de förordningarna och priserna för de produkterna inom gemenskapen kan täckas av ett exportbidrag.

(2)

Artikel 14 i förordning (EG) nr 1785/2003 föreskriver att då exportbidragen fastställs måste hänsyn tas till den rådande situationen och den förväntade utvecklingen vad avser priser för och tillgängliga kvantiteter av spannmål, ris, brutet ris och spannmålsprodukter på gemenskapens marknad å ena sidan och priser för spannmål, ris, brutet ris och spannmålsprodukter på världsmarknaden å andra sidan. Samma artiklar föreskriver att det också är viktigt att säkerställa jämvikten hos och den naturliga utvecklingen av priserna och handeln på marknaderna för spannmål och ris och dessutom att ta hänsyn till den planerade exportens ekonomiska aspekt, och behovet av att undvika störningar på gemenskapens marknad.

(3)	Artikel 2 i kommissionens förordning (EG) nr 1518/95 (3), om import- och exportsystemet för bearbetade produkter baserade på spannmål respektive ris definierar de särskilda kriterier som det bör tas hänsyn till då exportbidraget för dessa produkter beräknas.

(4)

Det exportbidrag som beviljas för vissa bearbetade produkter bör graderas på grundval av innehållet av aska, råfibrer, skal, proteiner, fett och stärkelse i varje enskild berörd produkt, eftersom detta innehåll är en särskilt god indikator på den kvantitet basprodukter som faktiskt ingår i den bearbetade produkten.

(5)

Det finns för närvarande inget behov av att, på grundval av den ekonomiska aspekten av en eventuell export och särskilt produkternas natur och ursprung, fastställa ett exportbidrag för maniok, andra tropiska rötter och knölar eller finmalet mjöl erhållna av dessa. För vissa bearbetade produkter av spannmål är det, på grund av gemenskapens obetydliga deltagande i världshandeln, för närvarande onödigt att fastställa ett exportbidrag.

(6)	Förhållandena på världsmarknaden, eller de särskilda krav som vissa marknader ställer, kan göra det nödvändigt att variera exportbidraget för vissa produkter i enlighet med destination.

(7)	Exportbidraget måste fastställas en gång per månad. Det kan ändras under den mellanliggande perioden.

(8)	Vissa bearbetade produkter av majs får undergå en värmebehandling efter vilken ett exportbidrag som inte motsvarar produktens kvalitet kanske betalas ut. Det bör därför specificeras att för dessa produkter, som innehåller förgelatinerad stärkelse, bör inget exportbidrag betalas ut.

(9)	Förvaltningskommittén för spannmål har inte yttrat sig inom den tid som ordföranden har bestämt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Exportbidragen för de produkter som anges i artikel 1 i förordning (EG) nr 1518/95 fastställs så som det anges i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 10 augusti 2007.

---

(1)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 78. Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1154/2005 (EUT L 187, 19.7.2005, s. 11).

(2)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 96. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1549/2004 (EUT L 280, 31.8.2004, s. 13).

(3)  EGT L 147, 30.6.1995, s. 55. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2993/95 (EGT L 312, 23.12.1995, s. 25).

---

---

10.8.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 210/10

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 951/2007

av den 9 augusti 2007

om fastställande av tillämpningsbestämmelser för program för gränsöverskridande samarbete som finansieras inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1638/2006 om fastställande av allmänna bestämmelser för upprättandet av ett europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1638/2006 av den 24 oktober 2006 om fastställande av allmänna bestämmelser för upprättandet av ett europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument (1), särskilt artikel 11.1, och

av följande skäl:

(1)

Gränsöverskridande samarbete mellan Europeiska unionens medlemsstater och partnerländer i regioner i anslutning till deras gemensamma del av Europeiska unionens yttre gräns med syftet att skapa ett område präglat av välstånd och god grannsämja, (nedan kallat ”gränsöverskridande samarbete inom ramen för det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet” eller ”gränsöverskridande samarbete”) är en av de verksamheter som täcks av förordning (EG) nr 1638/2006.

(2)

Enligt artikel 11 i förordning (EG) nr 1638/2006 ska kommissionen anta tillämpningsbestämmelser med särskilda bestämmelser för tillämpningen av avdelning III ”Gränsöverskridande samarbete”. Tillämpningsbestämmelserna ska enligt artikeln bland annat röra samfinansieringsgrad, utarbetande av gemensamma operativa program, utseende av de gemensamma myndigheterna och fastställande av deras funktioner, fastställande av övervaknings- och urvalskommittéernas och det gemensamma sekretariatets roll och funktioner, stödberättigande utgifter, urval av gemensamma projekt, den förberedande etappen, teknisk och finansiell förvaltning av gemenskapsstöd, finansiell kontroll och revision, övervakning och utvärdering, synlighet och informationsåtgärder för potentiella stödmottagare.

(3)	Enligt artikel 21 i förordning (EG) nr 1638/2006 ska tillämpningsbestämmelserna också omfatta upphandlingsregler för gränsöverskridande samarbete inom ramen för det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet.

(4)	De strategidokument som avses i artikel 7.3 i förordning (EG) nr 1638/2006 bör fastställa den strategiska ramen för kommissionens stöd till gränsöverskridande samarbete och omfatta det vägledande programmet för detta.

(5)	Gemenskapens stöd till gränsöverskridande samarbete bör genomföras genom gemensamma operativa program som fastställs i strategidokumenten.

(6)

Det är nödvändigt att fastställa tillämpningsbestämmelser med särskilda gemensamma bestämmelser för gränsöverskridande samarbete enligt förordning (EG) nr 1638/2006 och samtidigt ge de deltagande länderna visst spelrum när det gäller de närmare bestämmelserna för hur varje enskilt program ska organiseras och genomföras beroende på programmets särskilda karaktär. På grundval av denna princip och med beaktande av den här förordningen bör de deltagande länderna gemensamt föreslå närmare bestämmelser för sitt gränsöverskridande samarbete inom ramen för det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet i det gemensamma operativa programdokument som kommissionen ska anta i enlighet med artikel 9.6 i förordning (EG) nr 1638/2006.

(7)

För att samtliga deltagande länder ska vara delaktiga i programmets beslutsstruktur samtidigt som genomförandet anförtros en gemensam förvaltningsmyndighet i ett av de deltagande länderna krävs det gemensamma regler i syfte att fastställa en fördelning av funktionerna mellan programmets olika förvaltningsstrukturer.

(8)

Eftersom programmen genomförs inom ramen för delad förvaltning måste deras förvaltnings- och kontrollsystem uppfylla kraven i gemenskapslagstiftningen. Kommissionens antagande av ett program bör gälla som ett förhandsgodkännande av dessa system. Kommissionen bör följa genomförandet av varje program genom ett eventuellt deltagande i den gemensamma övervakningskommittén och genom de rapporter som den gemensamma förvaltningskommittén lägger fram för kommissionen.

(9)

I syfte att säkerställa att potentiella stödmottagare i partnerländerna deltar till fullo i programmet och att samma förvaltningssystem tillämpas för aktörer både i medlemsstaterna och i partnerländerna, och eftersom anslagen till det gränsöverskridande samarbetet inom ramen för det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet förvaltas inom ramen för Europeiska unionens utrikespolitik, bör kontraktsförfarandena för externa åtgärder som finansieras av Europeiska kommissionen tillämpas på samtliga projekt som finansieras inom ramen för det gränsöverskridande samarbete som inrättas genom förordning (EG) nr 1638/2006.

(10)	I syfte att säkerställa ett effektivt genomförande av programmet är det nödvändigt att fastställa regler om utvärdering och övervakning.

(11)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom förordning (EG) nr 1638/2006.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

INLEDNING

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

Syftet med denna förordning är att fastställa tillämpningsbestämmelser för förordning (EG) nr 1638/2006 vad gäller program för gränsöverskridande samarbete.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.   tekniskt stöd: förberedelser, förvaltning, övervakning, utvärdering, information, revision och kontroll samt eventuella åtgärder för att stärka den administrativa kapacitet som krävs för genomförandet av de gemensamma operativa programmen.

2.   stödmottagare: det organ som skriver under en bidragsöverenskommelse med den gemensamma förvaltningsmyndigheten och som tar på sig hela det juridiska och ekonomiska ansvaret för genomförandet av projektet gentemot denna myndighet; detta organ får det ekonomiska bidraget från den gemensamma förvaltningskommittén och svarar för förvaltningen och eventuell fördelning av bidraget enligt överenskommelser som ingåtts med dess partner; organet är ensamt ansvarigt inför den gemensamma förvaltningskommittén och redovisar direkt inför denna hur verksamheten framskrider, både praktiskt och ekonomiskt.

3.   kontraktspart: det organ som skriver under ett tjänste-, varu- eller entreprenadkontrakt med den gemensamma förvaltningsmyndigheten och som tar på sig hela det juridiska och ekonomiska ansvaret för genomförandet av kontraktet gentemot denna myndighet.

4.   strategidokument: det dokument som föreskrivs i artikel 7.3 i förordning (EG) nr 1638/2006 och i vilket det bland annat fastställs en förteckning över de gemensamma operativa programmen, det vägledande fleråriga anslaget för dessa samt de territoriella enheter som är stödberättigade inom ramen för varje enskilt program.

5.   deltagande länder: alla medlemsstater och partnerländer som deltar i ett gemensamt operativt program.

6.   partnerländer: de länder och territorier som anges i bilagan till förordning (EG) nr 1638/2006.

7.   projekt av betydande omfattning: projekt som omfattar flera olika arbeten, verksamheter eller tjänster avsedda att tillsammans fullgöra en odelbar uppgift av specifik natur och som har tydligt fastställda mål av gemensamt intresse med sikte på att genomföra gränsöverskridande investeringar.

8.   egna resurser för de länder som deltar i ett gemensamt operativt program: de ekonomiska resurser som härrör från de deltagande ländernas centrala, regionala eller lokala budget.

9.   praktisk uppföljning av projekt: uppföljning av åtgärder som finansieras genom programmet enligt metoden med projektcykelförvaltning, dvs. från programplanering till utvärdering, via teknisk övervakning av genomförandet.

KAPITEL II

GRUNDDOKUMENT

AVSNITT 1

Gemensamma operativa program

Artikel 3

Utarbetande av gemensamma operativa program

Varje enskilt gemensamt operativt program ska fastställas genom en gemensam överenskommelse av alla deltagande länder i enlighet med förordning (EG) nr 1638/2006, strategidokumentet och denna förordning.

Artikel 4

Innehållet i de gemensamma operativa programmen

Alla gemensamma operativa program ska ange mål, prioriteringar och närmaste bestämmelser för de åtgärder som ska vidtas samt klart och tydligt beskriva hur de anknyter till andra pågående bilaterala och multilaterala program i de berörda länderna eller regionerna, framför allt inom ramen för program som finansieras av Europeiska unionen.

Varje enskilt gemensamt operativt program ska

a)	ange de territoriella enheter, även eventuella angränsande regioner, som enligt vad som anges i förordning (EG) nr 1638/2006 och strategidokumentet kan komma i fråga för projekt som finansieras inom ramen för programmet,

b)	fastställa formerna för deltagande i programmen för angränsande regioner i tredjeländer som inte omfattas av förordning (EG) nr 1638/2006 men som får delta i samarbetet på grundval av strategidokumentet,

c)	fastställa prioriteringar och åtgärder som svarar mot de mål som fastställs i strategidokumentet,

d)	ange sammansättningen av den gemensamma övervakningskommittén i enlighet med artikel 11 i denna förordning,

e)	ange den enhet som de deltagande länderna har utsett till gemensam förvaltningsmyndighet,

f)

beskriva den struktur som den gemensamma förvaltningsmyndigheten kommer att inrätta för programmets förvaltning i enlighet med artiklarna 14, 15, 16 och 17 i denna förordning. Denna beskrivning ska vara tillräckligt detaljerad för att ge kommissionen rimliga garantier för att det införs en effektiv intern kontroll som bygger på bästa internationella praxis.

g)	innehålla en finansieringstabell som anger den preliminära årliga fördelningen på de olika prioriteringarna av åtaganden och betalningar inom ramen för programmet och bland annat innehåller uppgifter om de belopp som anslagits till tekniskt stöd,

h)	fastställa metoderna för genomförandet av programmet, i enlighet med de kontraktsförfaranden som avses i artikel 23 i denna förordning,

i)	ange en preliminär vägledande tidsplan för inledande av förfaranden och urval av projekt som ska finansieras,

j)	nämna eventuella lagstadgade skyldigheter när det gäller miljökonsekvensbeskrivningar och ange en preliminär vägledande tidsplan för genomförandet,

k)	fastställa det eller de språk som ska användas i samband med programmet,

l)	innehålla en plan för information och kommunikation i enlighet med artikel 42.

I den tabell som avses i andra stycket led g ska Europeiska gemenskapens bidrag anges liksom de preliminära vägledande belopp som kommissionen har åtagit sig att ingå åtaganden för varje år fram till och med 2013 (beloppen för perioden 2011–2013 ska bekräftas i det vägledande programmet för 2011–2013). De preliminära vägledande beloppen för samfinansieringen från de deltagande ländernas egna resurser ska också anges i tabellen.

Vid tillämpningen av andra stycket led h ska de projekt som finansieras inom ramen för programmet som allmän regel väljas ut efter en förslagsinfordran. De deltagande länderna får emellertid också, i samförstånd med Europeiska kommissionen, gemensamt fastställa projekt av betydande omfattning för gränsöverskridande investeringar för vilka någon förslagsinfordran inte kommer att göras. Dessa projekt ska i så fall uttryckligen omnämnas i programmet eller omfattas av ett senare beslut av den gemensamma övervakningskommitté som avses i artiklarna 11–13; de måste vara förenliga med programmets prioriteringar och åtgärder och en särskild budget måste ha avsatts för dem.

Artikel 5

Antagande av gemensamma operativa program

1.   Varje gemensamt operativt program ska läggas fram för kommissionen av den gemensamma förvaltningskommittén efter det att alla länder som har deltagit i och bidragit till utarbetandet av programmet har lämnat sitt uttryckliga samtycke.

2.   Kommissionen ska granska det gemensamma operativa programmet i syfte att kontrollera att det innehåller alla uppgifter som avses i artikel 4; den ska för det ändamålet särskilt

a)	bedöma programmets överensstämmelse med strategidokumentet,

b)	kontrollera analysens tillförlitlighet samt överensstämmelsen med de föreslagna prioriteringarna och åtgärderna liksom med andra bilaterala och multilaterala program som pågår eller planeras i de regioner som berörs av programmet,

c)	kontrollera programmets förenlighet med tillämplig gemenskapslagstiftning,

d)	kontrollera att de eventuella miljökonsekvensbeskrivningar som krävs har gjorts eller planerats innan de föreslagna projekten ska genomföras,

e)	förvissa sig om att programmets finansieringstabell är korrekt, särskilt när det gäller de belopp som kommissionen åtagit sig att ingå åtaganden för,

f)

förvissa sig om att den gemensamma förvaltningsmyndigheten har tillräcklig kapacitet för programmets åtgärder med tanke på deras omfattning, innehåll och komplexitet. Kommissionen ska i synnerhet kontrollera att den gemensamma förvaltningsmyndigheten förfogar över kvalificerad personal i tillräckligt antal som helt och hållet är avdelad för programmet, nödvändiga datorbaserade förvaltnings- och redovisningsverktyg samt en ekonomihanteringsprocess som är förenligt med tillämplig gemenskapslagstiftning. Kontrollen kan ske genom en förhandsrevision på plats, om kommissionen anser detta nödvändigt,

g)	förvissa sig om att den gemensamma förvaltningsmyndigheten har planerat och infört tillfredsställande system för intern kontroll och revision, som bygger på bästa internationella praxis.

3.   Efter granskningen av det gemensamma operativa programmet får kommissionen uppmana de deltagande länderna att lämna kompletterande information eller, i förekommande fall, att omarbeta vissa punkter.

4.   Antagandet av ett gemensamt operativt program gäller som ackreditering i förväg från kommissionens sida av de förvaltnings- och kontrollstrukturer som den gemensamma förvaltningsmyndigheten infört.

5.   Varje gemensamt operativt program ska antas genom ett kommissionsbeslut som gäller för hela programtiden.

Artikel 6

Övervakning och utvärdering av gemensamma operativa program

1.   Syftet med övervakningen och utvärderingen av de gemensamma operativa programmen är att förbättra kvaliteten, effektiviteten och konsekvensen i genomförandet. Resultaten av utvärderingarna ska beaktas vid den fortsatta programplaneringen.

2.   En utvärdering efter halva tiden av ett gemensamt operativt program ska ske inom ramen för översynen av programmet i enlighet med strategidokumentet.

Utvärderingen ska göras av kommissionen och resultaten, som ska meddelas den gemensamma övervakningskommittén och den gemensamma förvaltningsmyndigheten för programmet, får leda till justeringar i den vägledande programplaneringen.

3.   Utöver utvärderingen efter halva tiden får kommissionen när som helst utvärdera det gemensamma operativa programmet eller en del av detta.

4.   Under det år som följer efter genomförandet av de projekt som finansieras genom det gemensamma operativa programmet ska kommissionen göra en utvärdering i efterhand.

Artikel 7

Ändringar av gemensamma operativa program

1.   Sådana anpassningar av finansieringstabellen för ett gemensamt operativt program som enbart gäller överföring av gemenskapsmedel från en prioritering till en annan av ett belopp motsvarande högst 20 % av de belopp som ursprungligen avsatts för varje prioritering, får göras direkt av den gemensamma förvaltningsmyndigheten efter godkännande från den gemensamma övervakningskommittén. Den gemensamma förvaltningsmyndigheten ska meddela kommissionen dessa ändringar.

Denna bestämmelse får tillämpas på tekniskt stöd endast under förutsättning att det finns ett skriftligt godkännande från kommissionen.

2.   På motiverad begäran från den gemensamma övervakningskommittén eller på kommissionens initiativ i samförstånd med den gemensamma övervakningskommittén får de gemensamma operativa programmen ses över och, vid behov, ändras i följande fall:

a)	För att hänsyn till betydande socioekonomiska förändringar eller större förändringar i gemenskapens prioriteringar eller i nationella eller regionala prioriteringar inom det territorium som omfattas av programmet.

b)	Till följd av svårigheter vid genomförandet som har lett till kraftiga förseningar.

c)	Vid överföringar av gemenskapsmedel från en prioritering till en annan utöver vad som är möjligt enligt punkt 1.

d)	Till följd av de utvärderingar som avses i artikel 6.2 och 6.3.

e)	Vid avslutande av programmet i förtid enligt artikel 44.

3.   Ändring av ett gemensamt operativt program i de fall som avses i punkt 2 ska antas genom ett kommissionsbeslut och kräver att det ingås ett tilläggsavtal till de finansieringsöverenskommelser som avses i artikel 10.

Artikel 8

Språk

1.   Ett gemensamt operativt program ska använda ett eller flera av Europeiska unionens officiella språk som arbetsspråk inom sina förvaltningsstrukturer.

2.   Med hänsyn till att det rör sig om program mellan flera parter får stödmottagarna för projekten lämna in alla dokument om sina projekt till den gemensamma förvaltningsmyndigheten på sitt eget språk under förutsättning att denna möjlighet uttryckligen anges i programmet och att den gemensamma övervakningskommittén planerar att, genom den gemensamma förvaltningsmyndigheten, ombesörja alla nödvändiga resurser för tolkning och översättning.

3.   Kostnaderna för tolkning och översättning för alla de språk som nämns i programmet ska

a)	när det gäller det gemensamma operativa programmet, täckas från budgetposten för tekniskt stöd, och

b)	på projektnivå, täckas från budgeten för varje enskilt projekt.

Artikel 9

De gemensamma operativa programmens inledningsfas

1.   När det gemensamma operativa programmet har antagits genom ett kommissionsbeslut ska programmet omedelbart börja genomföras i medlemsstaterna med utnyttjande av de anslag inom ramen för det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet som avsatts för gränsöverskridande samarbete och som härrör från rubrik 1 B i budgetplanen (Interinstitutionellt avtal 2006/C 139/01) (2). Även sådana gemensamma åtgärder som är nödvändiga för att programmet ska kunna genomföras får påbörjas, t.ex.

a)	verksamheten vid den gemensamma förvaltningsmyndigheten och det gemensamma tekniska sekretariatet,

b)	de första mötena i den gemensamma övervakningskommittén, även med deltagande av företrädare för de partnerländer som ännu inte undertecknat finansieringsöverenskommelsen.

c)	förberedelser för och utlysande av anbuds- och förslagsinfordringar; det ska vid behov anges att de är avhängiga av att finansieringsöverenskommelser undertecknas.

2.   Det kommissionsbeslut som avses i punkt 1 ska vara tillämpligt på varje enskilt partnerland som deltar i programmet från och med det att en finansieringsöverenskommelse träffats med landet i fråga i enlighet med artikel 10.

AVSNITT 2

Finansieringsöverenskommelser

Artikel 10

Undertecknande av en finansieringsöverenskommelse

1.   En finansieringsöverenskommelse ska ingås mellan kommissionen och varje enskilt partnerland som deltar i det berörda gemensamma operativa programmet. Den gemensamma förvaltningsmyndighet som utses inom ramen för varje enskilt gemensamt operativt program får kontrasignera finansieringsöverenskommelsen.

2.   Det gemensamma operativa program som antagits av kommissionen ska ingå som teknisk bilaga till finansieringsöverenskommelsen.

3.   Varje enskild finansieringsöverenskommelse ska ingås senast före utgången av det år som följer på det år då kommissionen fattade sitt beslut om att anta det gemensamma operativa programmet (”N+1-regeln”).

4.   Om överenskommelsen inte har ingåtts inom den föreskrivna tiden får den externa delen av det gemensamma operativa programmet inte inledas för det berörda partnerlandets vidkommande.

Om ett program omfattar flera partnerländer får genomförandet inledas med varje enskilt partnerland så snart landet i fråga har undertecknat sin egen finansieringsöverenskommelse.

5.   Om inget partnerland undertecknar finansieringsöverenskommelsen inom den föreskrivna tiden förfaller den externa delen av programmet och bestämmelserna i artikel 44.3 och 44.4 ska tillämpas.

KAPITEL III

FÖRVALTNINGSSTRUKTURER FÖR DE GEMENSAMMA OPERATIVA PROGRAMMEN

AVSNITT 1

Gemensam övervakningskommitté

Artikel 11

Gemensamma övervakningskommitténs sammansättning

1.   Den gemensamma övervakningskommittén ska omfatta företrädare som av varje deltagande land har fått fullmakt att inom ramen för kommitténs befogenheter fatta alla beslut som rör det gemensamma operativa programmet. Ledamöterna i kommittén ska ges fullmakt i egenskap av företrädare för sina länder, inte i personlig egenskap. Kommittén ska även omfatta en ordförande och en sekreterare. Sekreteraren ska väljas bland ledamöterna i den gemensamma förvaltningskommittén.

2.   Utöver de vederbörligen befullmäktigade företrädarna är det viktigt att de deltagande länderna sörjer för att det civila samhället på lämpligt sätt är representerat (regionala och lokala sammanslutningar, näringslivets och arbetsmarknadens organisationer, och andra delar av det civila samhället) så att de olika lokala stödmottagarna blir nära knutna till genomförandet av det gemensamma operativa programmet.

3.   Kommissionen ska inbjudas till varje enskilt möte i den gemensamma övervakningskommittén samtidigt som de övriga deltagarna och informeras om arbetets resultat. Kommissionen ska ha rätt att på eget initiativ delta i hela mötet, eller en del av detta, som observatör och utan beslutanderätt.

Artikel 12

Gemensamma övervakningskommitténs arbetssätt

1.   De befullmäktigade ledamöterna i den gemensamma övervakningskommittén ska genom ett enhälligt beslut själva fastställa sin arbetsordning.

2.   Den gemensamma övervakningskommittén ska fatta beslut med enhällighet. Den får emellertid tillgripa omröstning i vissa fall, särskilt när den slutgiltigt väljer ut projekt och fastställer de stödbelopp som ska anslås till dessa. Vid röstningsförfarandet förfogar varje land över en röst oavsett hur många företrädare landet har.

3.   De befullmäktigade företrädarna ska välja en ordförande. Kommittén får besluta att välja en företrädare för den gemensamma förvaltningsmyndigheten eller en annan person utifrån till ordförande.

Den gemensamma övervakningskommitténs ordförande ska ha en medlande roll och leda diskussionerna. Ordföranden ska ha rätt att rösta, utom i det fall när ordförandeskapet har anförtrotts en företrädare för den gemensamma förvaltningsmyndigheten eller en annan person utifrån. I det sistnämnda fallet har ordföranden inte rätt att rösta.

4.   Den gemensamma övervakningskommittén ska sammanträda så ofta som det är nödvändigt men minst en gång per år. Den ska sammankallas av ordföranden på begäran av den gemensamma förvaltningsmyndigheten eller på motiverad begäran från en av sina befullmäktigade ledamöter eller från kommissionen. Den får också fatta beslut genom skriftligt förfarande på begäran av ordföranden, den gemensamma förvaltningsmyndigheten eller något av de deltagande länderna. Vid oenighet har varje enskild ledamot rätt att begära att frågan behandlas vid ett möte.

5.   Ett protokoll ska upprättas efter varje möte i den gemensamma övervakningskommittén och undertecknas av ordföranden och sekreteraren. Protokollet ska överlämnas till samtliga ledamöter i kommittén och till kommissionen.

Artikel 13

Gemensamma övervakningskommitténs uppgifter

Kommittén ska särskilt ha följande uppgifter när det gäller det gemensamma operativa programmet:

a)	Godkänna den gemensamma förvaltningsmyndighetens arbetsprogram.

b)	Besluta om omfattningen och användningen av programmets resurser till tekniskt stöd och mänskliga resurser.

c)	Vid varje möte granska de förvaltningsåtgärder som den gemensamma förvaltningsmyndigheten vidtagit.

d)	Tillsätta de kommittéer som ska välja ut projekt.

e)	Fastställa urvalskriterierna för projekten, göra det slutgiltiga projekturvalet och fastställa de stödbelopp som ska anslås till projekten.

f)	Vid varje möte utvärdera och följa framstegen mot målen i det gemensamma operativa programmet på grundval av dokument som den gemensamma förvaltningsmyndigheten lämnat in.

g)	Granska alla rapporter från den gemensamma förvaltningsmyndigheten och, i förekommande fall, vidta lämpliga åtgärder.

h)	Granska omtvistade fall av återkrav som den gemensamma förvaltningsmyndigheten meddelat.

Om den gemensamma övervakningskommittén beslutar att inte, eller bara delvis, följa urvalskommitténs rekommendationer när den fattar sina beslut enligt första stycket led e, ska den skriftligen motivera sitt beslut. Beslutet ska därefter, via den gemensamma förvaltningsmyndigheten, lämnas till kommissionen för förhandsgodkännande. Kommissionen ska lämna ett yttrande i saken till den gemensamma förvaltningsmyndigheten inom 15 arbetsdagar.

Förvaltningsmyndigheten ska fullgöra sina uppgifter inom ramen för gällande förordningar och bestämmelser. Förvaltningskommittén ska ha till uppgift att se till att övervakningskommitténs beslut följer dessa bestämmelser.

AVSNITT 2

Gemensam förvaltningsmyndighet

Artikel 14

Den gemensamma förvaltningsmyndighetens organisation

1.   Den gemensamma förvaltningsmyndigheten ska som regel vara ett offentligrättsligt organ på nationell, regional eller lokal nivå. Den kan också vara ett privaträttsligt organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter.

Detta organ måste erbjuda tillräckliga ekonomiska garantier och uppfylla villkoren i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (3), särskilt artikel 54, och i kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 (4), särskilt artiklarna 38, 39 och 41.

2.   De deltagande länderna ska anförtro den gemensamma förvaltningsmyndigheten de genomförandeuppgifter för programmet som de i sin tur anförtrotts vad gäller programmets förvaltning. De ska ha ansvaret för att i den gemensamma övervakningskommittén kontrollera att användningen av medlen följer de regler och principer som är tillämpliga på förvaltningen av programmet.

3.   Den gemensamma förvaltningsmyndighetens arbete får finansieras med de medel som gemenskapen anslagit till tekniskt stöd och genom samfinansiering, särskilt genom bidrag in natura enligt artikel 19.3.

4.   Den gemensamma förvaltningsmyndighetens räkenskaper ska varje år bli föremål för en extern revision i efterhand som ska utföras av ett oberoende organ enligt artikel 31.

5.   Den gemensamma förvaltningsmyndigheten ska följa bästa internationella praxis när det gäller förvaltning och intern kontroll, och förvaltnings- och internkontrollsystem som anpassats till myndighetens arbetsuppgifter ska användas i syfte att säkerställa laglighet, korrekthet och sund ekonomisk förvaltning av verksamheten.

Framför allt ska den operativa och den ekonomiska förvaltningen organiseras oberoende av varandra inom den gemensamma förvaltningsmyndigheten. Utanordnarens och räkenskapsförarens funktioner ska vara åtskilda och oförenliga sinsemellan.

6.   Den gemensamma förvaltningsmyndigheten ska förfoga över en internrevisionsenhet som är fristående från de enheter som svarar för funktionerna som utanordnare, räkenskapsförare och förvaltare.

7.   Den gemensamma förvaltningsmyndigheten ska införa förfaranden för att säkerställa att de deklarerade utgifterna enligt programmet är korrekta och att systemen för bokföring, övervakning och finansiell rapportering är tillförlitliga och datorbaserade.

8.   Den gemensamma förvaltningsmyndigheten ska särskilt sörja för att villkoren och betalningsfristerna i de bidragsöverenskommelser och upphandlingskontrakt som den undertecknar med tredje part beaktas. Den ska med hjälp av lämpliga kontrollförfaranden säkerställa att de medel som betalas ut för bidrag och upphandling endast används till de ändamål som de beviljats för.

Den ska använda ett allmänt system för bokföring och för administrativ och ekonomisk uppföljning av bidragsöverenskommelserna och upphandlingskontrakten (korrespondens, uppföljningsbrev eller påminnelser, mottagande av rapporter, osv.).

9.   Den gemensamma förvaltningsmyndigheten ska omedelbart underrätta kommissionen och den gemensamma övervakningskommittén om varje ändring av sina förfaranden eller av organisationen eller andra omständigheter som kan påverka genomförandet av programmet.

10.   Den gemensamma förvaltningsmyndigheten, liksom de olika stödmottagare, kontraktsparter och partner med vilka myndigheten ingår kontrakt för genomförande av projekten, ska omfattas av kontroller som görs av kommissionen, Europeiska revisionsrätten och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF).

Artikel 15

Gemensamma förvaltningsmyndighetens uppgifter

1.   Den gemensamma förvaltningsmyndigheten ska ansvara för att det gemensamma operativa programmet, inbegripet det tekniska stödet, förvaltas och genomförs i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning och principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet, och ska genomföra de kontroller som krävs i enlighet med villkoren i den tillämpliga lagstiftningen.

2.   I den gemensamma förvaltningsmyndighetens uppgifter ska följande ingå:

a)	Organisera och fungera som sekretariat för den gemensamma övervakningskommitténs möten; hit hör att upprätta mötesprotokoll.

b)	Färdigställa detaljerade årliga budgetar för programmet och ansökningar till Europeiska kommissionen om nödvändiga anslag.

c)	Utarbeta årliga verksamhetsrapporter och ekonomiska rapporter och överlämna dessa till den gemensamma övervakningskommittén och till kommissionen.

d)	Se till att myndighetens internrevisionsenhet genomför ett program för granskning av ekonomihanteringsprocessen och kontroll av att förfarandena tillämpas korrekt hos myndigheten; årsrapporter om internrevisionen måste lämnas till den gemensamma övervakningskommittén och till kommissionen.

e)	Efter godkännande från den gemensamma övervakningskommittén utlysa anbudsinfordringar och förslagsinfordringar för urval av projekt.

f)	Ta emot anbud och förslag samt organisera, utöva ordförandeskapet i och fungera som sekretariat för urvalskommittéerna; överlämna rapporterna med urvalskommittéernas rekommendationer till den gemensamma övervakningskommittén och till kommissionen.

g)	Ingå kontrakt med stödmottagare och med de aktörer som tilldelats kontrakt efter det att den gemensamma övervakningskommittén valt ut projekt.

h)	Svara för uppföljningen av projektverksamheten och för ekonomisk förvaltning av projekten.

i)	Omedelbart informera den gemensamma övervakningskommittén om alla omtvistade fall av återkrav.

j)	Genomföra eventuella miljökonsekvensbeskrivningar på programnivå.

k)	Genomföra planen för information och synliggörande enligt artikel 42.

Artikel 16

Gemensamt tekniskt sekretariat

1.   Varje enskild gemensam förvaltningsmyndighet ska, efter förhandsgodkännande från den gemensamma övervakningskommittén, ha möjlighet att få hjälp i den dagliga förvaltningen av verksamheterna inom ramen för det gemensamma operativa programmet av ett gemensamt tekniskt sekretariat som förfogar över lämpliga resurser.

Det gemensamma tekniska sekretariatets verksamhet ska finansieras genom anslagen till tekniskt stöd.

2.   Det gemensamma tekniska sekretariatet får vid behov inrätta mindre lokalkontor i de deltagande länderna i syfte att informera potentiella stödmottagare i de berörda länderna om de verksamheter som planeras inom ramen för programmet.

Artikel 17

Kontinuitetsprincip

Om en redan befintlig gemensam förvaltningsmyndighet, som förfogar över ett av kommissionen redan godkänt system för förvaltningen av pågående eller tidigare program, på nytt utses att förvalta ett gemensamt operativt program är det inte nödvändigt att ändra den aktuella organisationen av myndigheten om det gällande systemet uppfyller kraven i denna förordning.

KAPITEL IV

EKONOMISK FÖRVALTNING AV GEMENSAMMA OPERATIVA PROGRAM

AVSNITT 1

Finansiering

Artikel 18

Tekniskt stöd som finansieras genom bidrag från gemenskapen

Gemenskapens finansiering av tekniskt stöd får utgöra högst 10 % av gemenskapens totala bidrag till det gemensamma operativa programmet.

Det är emellertid möjligt att i enskilda fall, vid en ändring av programmet, öka de belopp för tekniskt stöd som ursprungligen fastställdes för programmet, med hänvisning till utgiftsnivån för tidigare genomförandeår och till förutsebara och berättigare behov för programmet.

Artikel 19

Samfinansieringskällor

1.   Samfinansiering ska härröra från egna resurser hos de länder eller organ som deltar i ett gemensamt operativt program.

2.   De deltagande länderna får själva bestämma källan och beloppet för samfinansieringen samt hur den fördelas på målen och prioriteringarna inom ramen för det gemensamma operativa programmet.

3.   Bidrag in natura från den gemensamma förvaltningsmyndigheten får, efter förhandsgodkännande från kommissionen, betraktas som samfinansiering. Sådana bidrag bör uttryckligen anges i programdokumentet.

Artikel 20

Samfinansieringsnivå

1.   Samfinansieringen ska motsvara minst 10 % av gemenskapens bidrag till det gemensamma operativa programmet undantaget beloppet till tekniskt stöd som helt finansieras genom bidrag från gemenskapen.

2.   Samfinansieringen ska om möjligt fördelas jämt under programmets löptid, så att 10-procentsmålet har uppnåtts vid dess slut.

Artikel 21

Bankkonto för det gemensamma operativa programmet och ränta på förhandsfinansiering

1.   Ett bankkonto i euro ska öppnas specifikt för programmet och förvaltas av den enhet inom den gemensamma förvaltningsmyndigheten som svarar för funktionen som räkenskapsförare. För användningen av kontot ska det krävas underskrift både av utanordnaren och av räkenskapsföraren vid den gemensamma förvaltningsmyndigheten.

2.   Om det rör sig om ett räntebärande konto, ska räntan på belopp som betalats som förhandsfinansiering anslås till det berörda gemensamma operativa programmet och deklareras för kommissionen i den slutrapport som avses i artikel 32.

Artikel 22

Räkenskaper för gemensamma operativa program

Räkenskaperna för det gemensamma operativa programmet ska upprättas av den enhet vid den gemensamma förvaltningsmyndigheten som ansvarar för de finansiella transaktionerna. Räkenskaperna ska föras oavhängigt och separat och endast omfatta de transaktioner som gäller det gemensamma operativa programmet. De ska möjliggöra en analytisk granskning av varje mål, prioritering och åtgärd i programmet.

Den gemensamma förvaltningsmyndigheten ska redogöra för avstämningen av dessa räkenskaper mot programmets bankkonto för den gemensamma övervakningskommittén för programmet och för kommissionen i samband med årsrapporten samt vid varje ansökan om ytterligare förhandsfinansiering.

Artikel 23

Kontraktsförfaranden

1.   Kontraktsförfarandena för de upphandlingar och bidrag som är nödvändiga för den gemensamma förvaltningsmyndighetens genomförande av det gemensamma operativa programmet ska vara de som är tillämpliga på externa åtgärder enligt artiklarna 162–170 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 och i artiklarna 231–256 i förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002.

Tillämpliga förfaranden liksom motsvarande standarddokument och förlagor till kontrakt ska vara de som anges i den praktiska handledning för upphandlingsförfaranden inom ramen för externa åtgärder (Practical Guide to Contract Procedures for EC External Actions) med tillhörande bilagor som gäller när anbuds- eller förslagsinfordran inleds.

2.   Bestämmelserna om vem som har rätt att delta i anbuds- och förslagsinfordringar ska vara de som anges i artikel 14 i förordning (EG) nr 1638/2006 i överensstämmelse med artiklarna 40 och 41 i denna förordning.

3.   Bestämmelserna ska vara tillämpliga på hela det geografiska område som omfattas av programmet, liksom på medlemsstaternas och de deltagande ländernas territorier.

AVSNITT 2

Betalningar

Artikel 24

Kommissionens årliga åtagande

Utöver det inledande budgetmässiga åtagande som åtföljer beslutet om att anta det gemensamma operativa programmet ska kommissionen varje år göra ett motsvarande budgetmässigt åtagande senast den 31 mars det berörda året. Beloppet för detta åtagande ska fastställas på grundval av den finansieringstabell med den preliminära årliga fördelningen som ingår i det gemensamma operativa programmet, de framsteg som gjorts inom ramen för programmet och tillgängliga medel. Kommissionen ska informera den gemensamma förvaltningskommittén om exakt datum för när det årliga åtagandet gjordes.

Artikel 25

Gemensamma bestämmelser för betalningar

1.   Alla utbetalningar av gemenskapens bidrag ska göras av kommissionen inom ramen för de disponibla medlen. Kommissionen ska automatiskt räkna av alla betalningar till den gemensamma förvaltningsmyndigheten mot det äldsta av de årliga delåtagandena tills beloppet för detta åtagande helt utnyttjats. När det äldsta av de årliga delåtagandena helt förbrukats får nästa delåtagande börja utnyttjas.

2.   Betalningarna ska göras i euro till det gemensamma operativa programmets bankkonto.

3.   Betalningarna får ske i form av förhandsfinansiering eller slutbetalning.

Artikel 26

Förhandsfinansiering

1.   Varje år, så snart den gemensamma förvaltningsmyndigheten har fått meddelande om det budgetmässiga åtagandet, kan den ansöka om att högst 80 % av gemenskapens bidrag till finansieringen för det innevarande budgetåret utbetalas som förhandsfinansiering.

Från och med det gemensamma operativa programmets andra år ska ansökan om förhandsfinansiering åtföljas av den preliminära ekonomiska årsrapporten som ska omfatta alla utgifter och inkomster det föregående året som ännu inte styrkts av den externa revisionsrapporten samt den preliminära budgeten för den gemensamma förvaltningsmyndighetens åtaganden och utgifter under det kommande året.

När kommissionen har granskat denna rapport, utvärderat programmets verkliga finansieringsbehov och kontrollerat att anslagen är disponibla ska den helt eller delvis betala ut den begärda förhandsfinansieringen.

2.   Den gemensamma förvaltningsmyndigheten får under årets lopp begära att hela, eller en del av återstoden av gemenskapens årliga bidrag betalas ut som ytterligare förhandsfinansiering.

Den gemensamma förvaltningsmyndigheten ska grunda sin ansökan på en ekonomisk delrapport som visar att de utgifter som faktiskt uppkommit eller kommer att uppkomma under året överstiger beloppen för redan beviljad förhandsfinansiering.

Denna kompletterande utbetalning ska utgöra ytterligare förhandsfinansiering om den inte styrks av en extern revisionsrapport.

3.   Under den andra hälften av varje genomförandeår för programmet ska kommissionen stämma av tidigare utbetalningar av förhandsfinansiering mot faktiska och stödberättigande kostnader enligt den årliga externa revisionsrapport som avses i artikel 31.

På grundval av resultaten av denna avstämning ska kommissionen i förekommande fall vidta nödvändiga finansiella justeringar.

Artikel 27

Återkrav

1.   Den gemensamma förvaltningsmyndigheten ska ansvara för att ej styrkta eller icke stödberättigande utgifter återkrävs och för att återvunna belopp återbetalas till kommissionen i förhållande till dess bidrag till programmet.

Om det vid mottagande av slutrapporten för ett kontrakt eller till följd av en kontroll eller revision konstateras att det förekommit icke stödberättigande utgifter för vilka det redan gjorts utbetalningar, ska den gemensamma förvaltningsmyndigheten utfärda betalningskrav gentemot berörda stödmottagare och kontraktsparter.

2.   Om återkravet gäller en fordran gentemot en stödmottagare, en kontraktspart eller en partner som är etablerad i en medlemsstat och om den gemensamma förvaltningsmyndigheten inte har kunnat återvinna beloppen inom ett år efter utfärdandet av betalningskravet, ska den medlemsstat, där den berörda stödmottagaren, kontraktsparten eller partnern befinner sig betala den gemensamma förvaltningsmyndighetens fordran och sedan vända sig till stödmottagaren, kontraktsparten eller partnern för ersättning.

3.   Om återkravet gäller en fordran gentemot en stödmottagare, en kontraktspart eller en partner som är etablerad i ett partnerland och om den gemensamma förvaltningsmyndigheten inte har kunnat återvinna beloppen inom ett år efter utfärdandet av betalningskravet, ska den gemensamma förvaltningsmyndigheten hänskjuta ärendet till kommissionen som, på grundval av fullständig dokumentation, ska överta uppgiften att återvinna beloppen från stödmottagaren, kontraktsparten eller partnern i partnerlandet eller direkt hos de nationella myndigheterna i det land som berörs.

4.   Den dokumentation som överlämnas till medlemsstaten eller till kommissionen ska innehålla alla dokument som krävs för återvinningen liksom bevisning för de åtgärder som den gemensamma förvaltningsmyndigheten har vidtagit hos stödmottagaren eller kontraktsparten för att kräva tillbaka de belopp som de är skyldiga.

5.   Den gemensamma förvaltningsmyndigheten ska vara skyldig att under ett år efter utfärdandet av betalningskravet aktivt verka för att beloppen inkasseras. Den ska särskilt förvissa sig om att fordran är likvid, obestridd och förfallen till betalning. Om den gemensamma förvaltningsmyndigheten överväger att avstå från att kräva in en fastställd fordran ska den först försäkra sig om att ett beslut om detta är formellt korrekt och förenligt med principerna för en sund ekonomisk förvaltning och proportionalitet. Beslutet att avstå från att kräva in en fordran ska vara motiverat och godkännas på förhand av den gemensamma övervakningskommittén och kommissionen.

6.   Om fordran inte har kunnat drivas in eller om fullständig dokumentation enligt punkt 4 inte har kunnat lämnas in till medlemsstaten eller kommissionen på grund av fel eller försumlighet från den gemensamma förvaltningsmyndighetens sida, ska myndigheten fortsätta att vara ansvarig för återvinningen även efter tidsfristen på ett år och de berörda beloppen deklareras som belopp som inte kan omfattas av gemenskapsfinansiering.

7.   I enlighet med punkterna 2 och 3 ska de kontrakt som ingås av den gemensamma förvaltningsmyndigheten inom ramen för programmet innehålla en klausul som möjliggör för kommissionen eller en medlemsstat att verkställa återvinningen hos stödmottagaren, kontraktsparten eller partnern om fordran fortfarande är utestående ett år efter det att den gemensamma förvaltningsmyndigheten utfärdade betalningskravet.

AVSNITT 3

Rapporter

Artikel 28

Årsrapport från den gemensamma förvaltningsmyndigheten

1.   Senast den 30 juni varje år ska den gemensamma förvaltningsmyndigheten till kommissionen lämna in en årsrapport, som attesterats genom den revisionsrapport som avses i artikel 31 och som i förväg bestyrkts av den gemensamma övervakningskommittén, om genomförandet av det operativa programmet under perioden 1 januari–31 december det föregående året. Den första årsrapporten ska lämnas senast den 30 juni under programmets andra år.

2.   Årsrapporten ska innehålla följande:

a)

En teknisk del som redovisar — framstegen i genomförandet av programmet och dess prioriteringar, — ingångna kontrakt och eventuella konstaterade svårigheter, — de verksamheter som genomförts inom ramen för det tekniska stödet under det föregående året, — de åtgärder som vidtagits när det gäller övervakning, utvärdering och revision av projekten, resultaten av dessa samt de åtgärder som vidtagits för att komma till rätta med konstaterade problem, — informations- och kommunikationsverksamheter, — Verksamhetsprogrammet för det påföljande året.

b)

En ekonomisk del som för varje prioritering redovisar (i euro) — de belopp som anslagits till den gemensamma förvaltningsmyndigheten från kommissionen som gemenskapsbidrag och från de deltagande länderna som samfinansiering, liksom programmets eventuella övriga inkomster, — de belopp som den gemensamma förvaltningsmyndigheten betalat och återkrävt inom ramen för tekniskt stöd och till förmån för projekten, och avstämningen mot programmets bankkonto, — beloppet för stödberättigande utgifter för projekten enligt stödmottagarnas uppgifter i deras rapporter och betalningsansökningar, — den gemensamma förvaltningsmyndighetens preliminära budget för åtaganden och utgifter för det påföljande året.

c)

En förklaring som undertecknats av en företrädare för den gemensamma förvaltningsmyndigheten, med en försäkran om att de förvaltnings- och kontrollsystem som användes för programmet under det föregående året fortfarande överensstämmer med den modell som godkänts av kommissionen och har fungerat på ett sådant sätt att de ger rimliga garantier för att utgiftsredogörelserna i den ekonomiska rapporten är korrekta och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

Artikel 29

Årsrapport från internrevisionsenheten

1.   Den gemensamma förvaltningsmyndighetens internrevisionsenhet ska varje år genomföra ett program för granskning av den interna ekonomihanteringsprocessen och kontroll av att förfarandena tillämpas korrekt inom den gemensamma förvaltningsmyndigheten. Den ska upprätta en årsrapport som ska lämnas till en företrädare för den gemensamma förvaltningsmyndigheten.

2.   Den gemensamma förvaltningsmyndigheten ska överlämna den rapport som avses i punkt 1 till kommissionen och till den gemensamma övervakningskommittén som bilaga till den årsrapport som avses i artikel 28.

Artikel 30

Årsrapport om genomförandet av revisionsprogram för projekt

1.   Den gemensamma förvaltningsmyndigheten ska varje år utarbeta en rapport om genomförandet av det revisionsprogram för projekten som avses i artikel 37. Rapporten ska innehålla en redogörelse för den metod som den gemensamma förvaltningsmyndighetens använt för att göra ett representativt projekturval, de kontroller som genomförts, de rekommendationer som lämnats samt den gemensamma förvaltningsmyndighetens slutsatser om den ekonomiska förvaltningen av de berörda projekten.

2.   Den gemensamma förvaltningsmyndigheten ska överlämna den rapport som avses i punkt 1 till kommissionen och till den gemensamma övervakningskommittén som bilaga till den årsrapport som avses i artikel 28.

Artikel 31

Rapport om extern revision

1.   Oberoende av den externa revision av den gemensamma förvaltningsmyndigheten som anordnas av förvaltningen i det land där myndigheten är etablerad, ska den gemensamma förvaltningsmyndigheten ta hjälp av ett oberoende offentligt organ eller ingå kontrakt med en oberoende auktoriserad revisor, som ska vara medlem av ett internationellt erkänt tillsynsorgan för lagstadgad revision, för att varje år, med beaktande av Internationella revisorsförbundets (Ifac) normer och etiska regler, genomföra en efterhandskontroll av de utgifter och inkomster som den gemensamma förvaltningsmyndigheten redovisat i sin ekonomiska årsrapport.

2.   Den externa revisionen ska omfatta den gemensamma förvaltningsmyndighetens direkta utgifter för tekniskt stöd och projektförvaltning (betalningar). Rapporten om extern revision ska intyga de utgifter och inkomster som den gemensamma förvaltningsmyndigheten redovisat i sin ekonomiska årsrapport och framför allt att de deklarerade utgifterna faktiskt har uppstått och är korrekta och stödberättigande.

3.   Den gemensamma förvaltningsmyndigheten ska överlämna rapporten om externa revision till kommissionen och till den gemensamma övervakningskommittén som bilaga till den årsrapport som avses i artikel 28.

Artikel 32

Slutrapport

Slutrapporten om genomförandet av det gemensamma operativa programmet ska i tillämpliga delar ha samma innehåll som årsapporterna, inbegripet bilagor, för programmets hela löptid. Den ska lämnas in senast den 30 juni 2016.

AVSNITT 4

Stödberättigande utgifter för det gemensamma operativa programmet

Artikel 33

Bidragsberättigande kostnader för det gemensamma operativa programmet

1.   För att kunna komma ifråga för gemenskapsfinansiering ska utgifterna för det gemensamma operativa programmet ha uppstått under programmets löptid enligt definitionen i artikel 43.

2.   För att betraktas som bidragsberättigande kostnader när det gäller tekniskt stöd i samband med den gemensamma förvaltningsmyndighetens genomförande av programmet ska kostnaderna uppfylla följande kriterier:

a)	Vara nödvändiga för genomförandet av programmet enligt de kriterier som fastställts i programmet och av den gemensamma övervakningskommittén samt följa principerna för sund ekonomisk förvaltning, särskilt de som gäller sparsamhet och kostnadseffektivitet.

b)	Vara registrerade i programmets räkenskaper, vara möjliga att identifiera och kontrollera samt kunna intygas genom styrkande handlingar i original.

c)	Ha uppstått som led i tillämpningen av gällande upphandlingsförfaranden.

3.   Om inte annat följer av punkterna 1 och 2 ska följande kostnader vara stödberättigande:

a)

Kostnader för den personal som är knuten till programmet, i form av faktiska löner plus sociala avgifter och kostnader för andra löneförmåner. Kostnaderna får inte överstiga de löner och kostnader som man normalt har i den organisation eller enhet till vilken den gemensamma förvaltningsmyndigheten eller det gemensamma tekniska sekretariatet har förlagts såvida det inte kan motiveras att den högre nivån är nödvändig för att det gemensamma operativa programmet ska kunna genomföras.

b)

Resekostnader och traktamentskostnader för personal och andra som deltar i det gemensamma operativa programmet, förutsatt att de motsvarar gängse praxis hos de myndigheter som utsetts att förvalta programmet. Om det tillämpas schablonbelopp för traktamentena får dessa inte överstiga beloppen i de tabeller som Europeiska kommissionen offentliggjorde vid antagandet av det gemensamma operativa programmet.

c)

Kostnader för förvärv eller hyra av varor och utrustning (ny eller begagnad), specifikt för den gemensamma förvaltningsmyndighetens eller det tekniska sekretariatets behov för genomförandet av det gemensamma operativa programmet, liksom kostnader för tjänster, under förutsättning att dessa kostnader motsvarar gängse marknadspriser.

d)	Kostnader för förbrukningsvaror.

e)	Indirekta kostnader för allmänna administrativa utgifter.

f)	Utgifter för underentreprenad.

g)	Kostnader som en direkt följd av krav i denna förordning och i programmet (t.ex. informationskampanjer och kampanjer för att synliggöra programmet, utvärderingar, extern revision, översättning osv.), även kostnader för finansiella tjänster (särskilt för banköverföringar).

Artikel 34

Icke bidragsberättigande kostnader för det gemensamma operativa programmet

Följande kostnader ska betraktas som icke bidragsberättigande kostnader under rubriken tekniskt stöd i samband med den gemensamma förvaltningsmyndighetens genomförande av programmet:

a)	Skulder och avsättningar för förluster eller skulder.

b)	Skuldräntor.

c)	Kostnader som redan finansierats i ett annat sammanhang.

d)	Förvärv av mark eller fastigheter.

e)	Valutaförluster.

f)	Skatter, däribland mervärdesskatt, utom i de fall då den gemensamma förvaltningsmyndigheten inte kan kräva tillbaka dem och i de fall då de får finansieras enligt de tillämpliga bestämmelserna.

g)	Lån till tredje part.

h)

Böter.

Artikel 35

Bidrag in natura för det gemensamma operativa programmet

Eventuella bidrag in natura från de deltagande länderna och, i förekommande fall, från andra källor ska anges separat i budgeten för det gemensamma operativa programmet och ska inte vara bidragsberättigande.

Bidragen in natura får inte betraktas som en del av den samfinansiering på 10 % från de deltagande länderna som avses i artikel 20, med undantag för de ursprungliga bidrag in natura från den gemensamma förvaltningsmyndigheten som avses i artikel 19.3 i denna förordning.

Kostnaden för den personal som de deltagande länderna avdelar för tekniskt stöd inom ramen för programmet ska inte betraktas som bidrag in natura och får inte heller betraktas som samfinansiering i programmets budget.

Artikel 36

Bidragsberättigande kostnader på projektnivå

1.   Utgifterna för varje enskilt projekt ska ha uppstått under kontraktets löptid.

2.   De bidragsberättigande kostnaderna, de icke bidragsberättigande kostnaderna och möjligheten till bidrag in natura ska fastställas för varje projekt i de kontrakt som undertecknas med stödmottagare och kontraktsparter.

AVSNITT 5

Kontroll

Artikel 37

Årligt revisionsprogram för projekten

1.   Från och med slutet av det operativa programmets första år ska den gemensamma förvaltningsmyndigheten varje år fastställa ett revisionsprogram för de projekt som den finansierar.

2.   De kontroller som avses i punkt 1 ska göras av handlingar och på platsen för ett antal projekt som den gemensamma förvaltningsmyndigheten har valt ut enligt en slumpmässig statistisk urvalsmetod som grundar sig på internationellt erkända revisionsnormer, varvid särskilt riskfaktorer som rör projektbelopp, typ av åtgärd och mottagare eller andra relevanta faktorer beaktas. Urvalet ska vara tillräckligt representativt för att man ska få rimliga garantier vad gäller den gemensamma förvaltningsmyndighetens direkta kontroller av om de utgifter som deklarerats för projekten verkligen har gjorts, är korrekta och uppfyller kriterierna för stödberättigande.

Artikel 38

Gemenskapens kontroll

Kommissionen, OLAF, Europeiska gemenskapernas revisionsrätt och eventuella externa revisorer som har fått ett uppdrag av institutionerna får genom kontroller av handlingar och på platsen granska hur gemenskapens medel har använts av den gemensamma förvaltningsmyndigheten och av de olika projektmottagarna och projektpartnerna.

Kontrollen får genomföras i form av en fullständig revision på grundval av styrkande handlingar, räkenskaper, bokslut och andra handlingar som rör finansieringen av det gemensamma operativa programmet (inbegripet, för den gemensamma förvaltningsmyndigheten, samtliga handlingar som rör urvalet och kontrakten) och fnansieringen av de olika projekten.

Artikel 39

Nationellt kontrollsystem

Medlemsstaterna får införa ett nationellt kontrollsystem som gör det möjligt att granska de utgifter som deklarerats för åtgärder eller delar av åtgärder som genomförts på deras territorium och kontrollera om dessa utgifter och de därtill knutna åtgärderna eller delarna av åtgärder följer gemenskapens regler och deras egna regler.

KAPITEL V

PROJEKT SOM FINANSIERAS GENOM GEMENSAMMA OPERATIVA PROGRAM

Artikel 40

Deltagare i projekt inom ramen för det gemensamma operativa programmet

1.   Projekten ska läggas fram av sökande som företräder partnerskap med minst en partner från en medlemsstat som deltar i programmet och minst en partner från ett partnerland som deltar i programmet.

2.   De sökande och de partner som avses i punkt 1 ska vara etablerade i de regioner som avses i artikel 4 a och 4 b och uppfylla urvalskriterierna i artikel 23.2.

Om projektmålen inte kan uppnås utan deltagande från partner i andra regioner än de som avses i första stycket får dessa partners deltagande godtas.

Artikel 41

Typ av projekt

Projekten får vara av följande tre typer:

a)	Integrerade projekt där varje partner inom sitt territorium genomför en del av de åtgärder som ingår i projektet.

b)	Symmetriska projekt där liknande verksamhet genomförs parallellt i medlemsstaterna och i partnerländerna.

c)	Projekt som huvudsakligen eller uteslutande genomförs i en medlemsstat eller i ett partnerland, men till förmån för samtliga eller vissa av partnerna i det gemensamma operativa programmet.

Projekten ska genomföras i de regioner som avses i artikel 4 a och 4 b.

I undantagsfall, om det är nödvändigt för att projektmålen ska uppnås, får projekten genomföras i andra regioner än de som avses i andra stycket.

Artikel 42

Information om och synliggörande av det gemensamma operativa programmet

1.   Den gemensamma förvaltningsmyndigheten ska ansvara för genomförandet av upplysningskampanjer och kampanjer för att synliggöra det gemensamma operativa programmet. Den gemensamma förvaltningsmyndigheten ska framför allt vidta nödvändiga åtgärder för att synliggöra gemenskapens finansiering eller samfinansiering när det gäller myndighetens egen verksamhet och verksamheten inom de projekt som finansieras från programmet. Dessa åtgärder måste följa de regler för externa åtgärders synlighet som kommissionen har fastställt och offentliggjort.

2.   Eventuella lokalkontor för det gemensamma tekniska sekretariatet som upprättas i de deltagande länderna ska ha till uppgift att sprida kännedom om det gemensamma operativa programmets verksamhet och informera eventuellt intresserade organ om denna.

KAPITEL VI

AVSLUTANDE AV GEMENSAMMA OPERATIVA PROGRAM

Artikel 43

Det gemensamma operativa programmets löptid

1.   Ett gemensamt operativt programs löptid ska börja den dag då det antas av kommissionen och ska upphöra senast den 31 december 2016.

2.   Löptiden ska omfatta följande faser:

a)	En genomförandefas på högst sju år för det gemensamma operativa programmet som ska vara avslutad senast den 31 december 2013. Efter denna dag får ingen anbuds- eller förslagsinfordran inledas och inget kontrakt undertecknas, med undantag av revisions- och utvärderingskontrakt.

b)	En genomförandefas för de projekt som finansieras genom det gemensamma operativa programmet, vilken ska börja löpa samtidigt som programmets genomförandefas och upphöra senast den 31 december 2014. Den projektverksamhet som finansieras genom programmet ska vara avslutad senast den dagen.

c)

En fas av avslutning i finansiellt hänseende av det gemensamma operativa programmet som omfattar avslutning av samtliga kontrakt som ingåtts inom ramen för programmet, utvärdering i efterhand av programmet, inlämnande av slutrapporten samt slutbetalning eller slutlig reglering av återkrav från kommissionens sida, och som ska vara avslutad senast den 31 december 2016.

Artikel 44

Avslutande i förtid av programmet

1.   I de fall som avses i artikel 9.10 c och 9.10 d i förordning (EG) nr 1638/2006 eller i andra vederbörligen motiverade fall får kommissionen på begäran av den gemensamma övervakningskommittén, eller på eget initiativ efter samråd med den gemensamma övervakningskommittén, besluta att avsluta det gemensamma operativa programmet före löptidens planerade utgång.

2.   Den gemensamma förvaltningsmyndigheten ska i så fall sända in en begäran om detta till kommissionen och tillhandahålla slutrapporten inom tre månader efter kommissionens beslut. Efter avslutning av tidigare förhandsfinansiering ska kommissionen göra slutbetalningen eller i förekommande fall rikta eventuella slutgiltiga betalningskrav till den gemensamma förvaltningsmyndigheten. Dessutom ska kommissionen dra tillbaka kvarstående åtaganden.

3.   Om programmet avslutas för att partnerländerna inte undertecknar finansieringsöverenskommelserna inom de fastställda tidsfristerna, ska de anslag som redan avsatts för gränsöverskridande samarbete inom ramen för det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet och som härrör från rubrik 1 B i budgetplanen (Interinstitutionellt avtal 2006/C 139/01) förbli tillgängliga under sin normala giltighetstid, men får användas endast för åtgärder som uteslutande genomförs inom de berörda medlemsstaterna. Budgetmässiga åtaganden som redan gjorts från anslag för gränsöverskridande samarbete inom det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet och som härrör från rubrik 4 i budgetplanen (Interinstitutionellt avtal 2006/C 139/01) ska frigöras.

4.   Om partnerländerna inte undertecknar finansieringsöverenskommelsen eller om kommissionen beslutar att avsluta det gemensamma operativa programmet före det planerade datumet för dess upphörande ska följande förfarande tillämpas:

a)

För de anslag inom ramen för grannskaps- och partnerskapsinstrumentet som avsatts för gränsöverskridande samarbete och som härrör från rubrik 1 B i budgetplanen (Interinstitutionellt avtal 2006/C 139/01) ska de belopp som avsatts för ytterligare årliga åtaganden användas inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) i enlighet med de förfaranden som avses i artikel 9.10 i förordning (EG) nr 1638/2006.

b)

För de anslag inom ramen för grannskaps- och partnerskapsinstrumentet som avsatts för gränsöverskridande samarbete och som härrör från rubrik 4 i budgetplanen (Interinstitutionellt avtal 2006/C 139/01) ska de belopp som avsatts för ytterligare årliga åtaganden inom det gemensamma operativa programmet användas för att finansiera andra program eller projekt som är stödberättigade enligt förordning (EG) nr 1638/2006.

Artikel 45

Arkivering av dokument

Den gemensamma förvaltningsmyndigheten och de olika projektmottagarna och projektpartnerna ska under sju år från och med slutbetalningen för programmet eller för ett projekt arkivera samtliga handlingar som rör det gemensamma operativa programmet eller projektet, särskilt rapporter och styrkande handlingar samt räkenskaper och bokslut och alla andra handlingar som rör finansieringen av det gemensamma operativa programmet (inbegripet, för den gemensamma förvaltningsmyndigheten, samtliga handlingar som rör urval och kontrakt) eller projektet.

Artikel 46

Avslutande av programmet

1.   Ett gemensamt operativt program ska anses vara avslutat när följande transaktioner har genomförts:

a)	Avslutande av samtliga kontrakt som ingåtts inom ramen för programmet.

b)	Slutlig betalning eller slutlig reglering av återkrav.

c)	Tillbakadragande av kommissionens anslag.

2.   Avslutandet av det gemensamma operativa programmet ska inte påverka kommissionens rätt att vid behov senare göra finansiella korrigeringar beträffande den gemensamma förvaltningskommittén eller projektmottagarna om det vid kontroller som görs efter dagen för avslutandet visar sig att det stödberättigande slutbeloppet för programmet eller projekten måste ändras.

KAPITEL VII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 47

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

---

(1)  EUT L 310, 9.11.2006, s. 1.

(2)  Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning, EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

(3)  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

(4)  EGT L 357, 31.12.2002, s. 1.

---

10.8.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 210/26

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 952/2007

av den 9 augusti 2007

om upphävande av registreringen av en skyddad beteckning som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Newcastle brown ale [SGB])

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 12.1, och

av följande skäl:

(1)	I enlighet med artikel 12.2 i förordning (EG) nr 510/2006 och med artikel 17.2 i samma förordning har Förenade kungarikets begäran om upphävande av registreringen av ursprungsbeteckningen ”Newcastle Brown Ale” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (2).

(2)	Eftersom inga invändningar i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 510/2006 har inkommit till kommissionen bör registreringen av denna ursprungsbeteckning upphävas.

(3)	I ljuset av detta bör ursprungsbeteckningen alltså strykas ur registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar.

(4)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för skyddade geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Registreringen av den ursprungsbeteckning som anges i bilagan till denna förordning upphävs.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

---

(1)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).

(2)  EUT C 280, 18.11.2006, s. 13.

---

---

10.8.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 210/28

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 953/2007

av den 9 augusti 2007

om fastställande av exportbidrag för sirap och vissa andra sockerprodukter som exporteras i obearbetat skick

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 318/2006 av den 20 februari 2006 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (1), särskilt artikel 33.2 andra stycket, och

av följande skäl:

(1)	I artikel 32 i förordning (EG) nr 318/2006 fastställs att skillnaden mellan priserna på världsmarknaden för de produkter som förtecknas i artikel 1.1 c, d och g i den förordningen och priserna för dessa produkter inom gemenskapen får täckas av ett exportbidrag.

(2)	Med hänsyn till den situation som för närvarande råder på sockermarknaden bör exportbidrag fastställas i enlighet med bestämmelserna och vissa kriterier i artiklarna 32 och 33 i förordning (EG) nr 318/2006.

(3)	Enligt artikel 33.2 första stycket i förordning (EG) nr 318/2006 kan världsmarknadssituationen eller de särskilda behoven på vissa marknader vara sådana att bidraget måste varieras beroende på destination.

(4)

Bidrag bör endast beviljas för produkter som omfattas av den fria rörligheten för varor inom gemenskapen och som uppfyller kraven i kommissionens förordning (EG) nr 951/2006 av den 30 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter till förordning (EG) nr 318/2006 för handel med tredjeländer i sockersektorn (2).

(5)

Exportbidrag kan fastställas för att täcka skillnaden när det gäller konkurrenskraft mellan gemenskapens export och tredjeländers export. Gemenskapens export till vissa närliggande destinationer och till tredjeländer som ger gemenskapsprodukter förmånsbehandling vid import har i dagsläget en särskilt gynnsam konkurrenssituation. Därför bör exportbidragen till de destinationerna avskaffas.

(6)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för socker.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Exportbidrag enligt artikel 32 i förordning (EG) nr 318/2006 skall beviljas för de produkter och med de belopp som anges i bilagan till den här förordningen om inte annat följer av villkoren i punkt 2 i den här artikeln.

2.   För att berättiga till bidrag enligt punkt 1 skall produkterna uppfylla tillämpliga krav i artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 951/2006.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 10 augusti 2007.

---

(1)  EUT L 58, 28.2.2006, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 247/2007 (EUT L 69, 9.3.2007, s. 3).

(2)  EUT L 178, 1.7.2006, s. 24. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2031/2006 (EUT L 414, 30.12.2006, s. 43).

---

---

10.8.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 210/30

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 954/2007

av den 9 augusti 2007

om ändring av bidragssatserna för vissa sockerprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 318/2006 av den 20 februari 2006 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (1), särskilt artikel 33.2 a och 33.4 i denna, och

med beaktande av följande:

(1)	De exportbidragssatser som från och med den 20 juli 2007 gäller för de produkter som förtecknas i bilagan, och som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget, fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 851/2007 (2).

(2)	Tillämpningen av de bestämmelser och kriterier som fastställs i förordning (EG) nr 851/2007 på den information som kommissionen för närvarande har tillgång till, medför att de exportbidrag som för närvarande gäller bör ändras i enlighet med vad som anges i bilagan till denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De exportbidragssatser som fastställs i förordning (EG) nr 851/2007 ändras i enlighet med vad som anges i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 10 augusti 2007.

---

(1)  EUT L 58, 28.2.2006, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 247/2007 (EUT L 69, 9.3.2007, s. 3).

(2)  EUT L 188, 20.7.2007, s. 7.

---

---

10.8.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 210/32

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 955/2007

av den 9 augusti 2007

om fastställande av bidragssatserna för vissa spannmåls- och risprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt artikel 13.3,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1785/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för ris (2), särskilt artikel 14.3, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 13.1 i förordning (EG) nr 1784/2003 och artikel 14.1 i förordning (EG) nr 1785/2003 föreskrivs att skillnaden mellan prisnoteringarna på världsmarknaden för de produkter som förtecknas i artikel 1 i var och en av dessa förordningar och priserna inom gemenskapen får täckas av ett exportbidrag.

(2)

I kommissionens förordning (EG) nr 1043/2005 av den 30 juni 2005 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 3448/93 med avseende på ordningen för beviljande av exportbidrag för vissa jordbruksprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget samt kriterierna för fastställande av bidragsbeloppen (3) anges de produkter för vilka det skall fastställas en bidragssats som skall tillämpas när dessa produkter exporteras i form av varor som förtecknas i bilaga III till förordning (EG) nr 1784/2003 eller i bilaga IV till förordning (EG) nr 1785/2003.

(3)	Enligt artikel 14.1 i förordning (EG) nr 1043/2005 skall bidragssatsen fastställas för varje månad per 100 kg basprodukt.

(4)

De åtaganden som görs med avseende på bidrag som får beviljas för export av jordbruksprodukter som ingår i varor vilka inte omfattas av bilaga I till fördraget kan äventyras om höga bidragssatser fastställs på förhand. Säkerhetsåtgärder bör därför vidtas i sådana situationer, men utan att detta hindrar att långtidskontrakt ingås. Om en specifik bidragssats för förutfastställelse av bidrag bestäms kan dessa olika mål uppnås.

(5)

Med hänsyn till överenskommelsen mellan Europeiska gemenskapen och Förenta staterna om gemenskapens export av pastaprodukter till Förenta staterna, godkänd genom rådets beslut 87/482/EEG (4), är det nödvändigt att differentiera exportbidraget för varor vilka klassificeras enligt KN-nummer 1902 11 00 och 1902 19 utifrån deras bestämmelseort.

(6)	Enligt artikel 15.2 och 15.3 i förordning (EG) nr 1043/2005 skall en minskad bidragssats fastställas, med hänsyn till det produktionsbidrag som enligt kommissionens förordning (EEG) nr 1722/93 (5) gäller för den basprodukt som förbrukas under den förmodade tiden för varornas framställning.

(7)

Alkoholhaltiga drycker anses vara mindre känsliga för priset på det spannmål som används för deras framställning. Enligt protokoll nr 19 till akten om Danmarks, Irlands och Förenade kungarikets anslutning måste nödvändiga bestämmelser antas för att underlätta användningen av säd från gemenskapen vid tillverkningen av alkoholhaltiga drycker framställda ur säd. Den bidragssats som tillämpas på spannmål som exporteras i form av alkoholhaltiga drycker måste därför justeras.

(8)	Förvaltningskommittén för spannmål har inte yttrat sig inom den tid som ordföranden har bestämt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De bidragssatser som skall tillämpas på de basprodukter som förtecknas i bilaga I till förordning (EG) nr 1043/2005 och i artikel 1 i förordning (EG) nr 1784/2003 eller artikel 1 i förordning (EG) nr 1785/2003, och som exporteras i form av varor vilka förtecknas i bilaga III till förordning (EG) nr 1784/2003 respektive bilaga IV till förordning (EG) nr 1785/2003, skall fastställas i överensstämmelse med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 10 augusti 2007.

---

(1)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 78. Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1154/2005 (EUT L 187, 19.7.2005, s. 11).

(2)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 96. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 797/2006 (EUT L 144, 31.5.2006, s. 1).

(3)  EUT L 172, 5.7.2005, s. 24. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 447/2007 (EUT L 106, 24.4.2007, s. 31).

(4)  EGT L 275, 29.9.1987, s. 36.

(5)  EGT L 159, 1.7.1993, s. 112. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1584/2004 (EUT L 280, 31.8.2004, s. 11).

---

---

10.8.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 210/36

---

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 9 augusti 2007

om vissa skyddsåtgärder mot mul- och klövsjuka i Förenade kungariket och om upphävande av beslut 2007/552/EG

[delgivet med nr K(2007) 3901]

(Text av betydelse för EES)

(2007/554/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 89/662/EEG av den 11 december 1989 om veterinära kontroller vid handeln inom gemenskapen i syfte att fullborda den inre marknaden (1), särskilt artikel 9.3,

med beaktande av rådets direktiv 90/425/EEG av den 26 juni 1990 om veterinära och avelstekniska kontroller i handeln med vissa levande djur och varor inom gemenskapen med sikte på att förverkliga den inre marknaden (2), särskilt artikel 10.3, och

av följande skäl:

(1)	Det har rapporterats om utbrott av mul- och klövsjuka i Förenade kungariket.

(2)	Den aktuella situationen när det gäller mul- och klövsjuka i Förenade kungariket kan utgöra ett hot mot djurbesättningar i andra medlemsstater i samband med handeln med levande klövdjur och utsläppande på marknaden av vissa produkter därav.

(3)

Förenade kungariket har vidtagit åtgärder i enlighet med rådets direktiv 2003/85/EG av den 29 september 2003 om gemenskapsåtgärder för bekämpning av mul- och klövsjuka, om upphävande av direktiv 85/511/EEG och besluten 89/531/EEG och 91/665/EEG samt om ändring av direktiv 92/46/EEG (3), och har vidtagit ytterligare åtgärder i de drabbade områdena.

(4)	Sjukdomssituationen i Förenade kungariket kräver att de kontrollåtgärder avseende mul- och klövsjuka som Förenade kungariket vidtagit stärks.

(5)

Vad beträffar kommissionens beslut 2007/552/EG av den 6 augusti 2007 om tillfälliga skyddsåtgärder beträffande mul- och klövsjuka i Förenade kungariket (4) bör man nu som permanent åtgärd definiera hög- och lågriskområdena i den berörda medlemsstaten samt förbjuda sändning av mottagliga djur från dessa hög- och lågriskområden och sändning av produkter som kommer från mottagliga djur från högriskområdena. I beslutet bör det även fastställas bestämmelser för sändning från dessa områden av säkra produkter som antingen hade producerats innan restriktionerna infördes eller som producerats av råvaror som härstammar från områden utanför restriktionsområdena eller som har genomgått en behandling som visat sig vara effektiv när det gäller inaktivering av det eventuella mul- och klövsjukeviruset.

(6)

Storleken på de definierade riskområdena står i direkt relation till resultatet av spårningen av möjliga kontakter med den infekterade anläggningen och tar hänsyn till möjligheten att i tillräcklig utsträckning kontrollera förflyttningar av djur och produkter. I nuläget bör hela Storbritannien enligt de uppgifter som lämnats av Förenade kungariket förbli ett högriskområde.

(7)

Sändningsförbudet bör endast omfatta produkter som kommer från djur av mottagliga arter som i sin tur kommer från eller härrör från djur med ursprung i de högriskområden som anges i bilaga I och bör inte beröra transitering genom dessa områden av produkter som kommer från eller härrör från djur med ursprung i andra områden.

(8)	Rådets direktiv 64/432/EEG (5) rör djurhälsoproblem som påverkar handeln med nötkreatur och svin inom gemenskapen.

(9)	Rådets direktiv 91/68/EEG (6) rör djurhälsovillkor för handel med får och getter inom gemenskapen.

(10)

Rådets direktiv 92/65/EEG av den 13 juli 1992 om fastställande av djurhälsokrav i handeln inom och importen till gemenskapen av djur, sperma, ägg (ova) och embryon som inte faller under de krav som fastställs i de specifika gemenskapsregler som avses i bilaga A.I till direktiv 90/425/EEG (7) rör bland annat handel med andra klövdjur och med sperma, ägg (ova) och embryon från får och getter samt med embryon från grisar.

(11)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (8) rör bland annat hälsobestämmelser för produktion och saluföring av färskt kött, malet kött, maskinurbenat kött och köttberedningar, kött av hägnat vilt, köttprodukter (inbegripet behandlade magar, blåsor och tarmar) samt mejeriprodukter.

(12)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (9) rör bland annat kontrollmärkning av livsmedel av animaliskt ursprung.

(13)

I rådets direktiv 2002/99/EG av den 16 december 2002 om fastställande av djurhälsoregler för produktion, bearbetning, distribution och införsel av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (10) fastställs särskild behandling av köttprodukter för att garantera att mul- och klövsjukeviruset inaktiveras i produkter av animaliskt ursprung.

(14)

Kommissionens beslut 2001/304/EG av den 11 april 2001 om märkning och användning av vissa animaliska produkter i samband med beslut 2001/172/EG om tillfälliga skyddsåtgärder beträffande mul- och klövsjuka i Förenade kungariket (11) rör ett särskilt kontrollmärke som skall anbringas på vissa produkter av animaliskt ursprung som endast får släppas ut på den nationella marknaden.

(15)

I rådets direktiv 92/118/EEG (12) fastställs djurhälso- och hygienkrav för handel inom gemenskapen med produkter som inte omfattas av sådana krav i de särskilda gemenskapsbestämmelser som avses i bilaga A.I till direktiv 89/662/EEG och, i fråga om patogener, till direktiv 90/425/EEG, samt för import till gemenskapen av sådana produkter.

(16)	I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 av den 3 oktober 2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (13) föreskrivs en rad olika behandlingar för animaliska

(17)	I rådets direktiv 88/407/EEG (14) fastställs djurhälsokrav som är tillämpliga vid handel inom gemenskapen med och import av djupfryst sperma från tamdjur av nötkreatur.

(18)	Rådets direktiv 89/556/EEG (15) rör djurhälsovillkor för handel inom gemenskapen med och import från tredjeland av embryon från tamdjur av nötkreatur.

(19)	I rådets direktiv 90/429/EEG (16) fastställs djurhälsokrav som är tillämpliga vid handel inom gemenskapen med och import av djupfryst sperma från tamdjur av svin.

(20)	Rådets direktiv 90/426/EEG (17) rör djurhälsovillkor vid förflyttning och import av hästdjur från tredjeland.

(21)	I rådets beslut 90/424/EEG av den 26 juni 1990 om utgifter inom veterinärområdet (18) fastställs ett system för kompensation till berörda anläggningar vid förluster i samband med åtgärder för sjukdomsbekämpning.

(22)

Om läkemedel enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för veterinärmedicinska läkemedel (19), Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel (20) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/20/EG av den 4 april 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar rörande tillämpning av god klinisk sed vid kliniska prövningar av humanläkemedel (21) inte längre omfattas av förordning (EG) nr 1774/2002 bör de undantas från djurhälsorestriktionerna i detta beslut.

(23)

I artikel 6 i kommissionens beslut 2007/275/EG av den 17 april 2007 om förteckningar över djur och produkter som skall undersökas vid gränskontrollstationer enligt rådets direktiv 91/496/EEG och 97/78/EG (22) undantas vissa produkter innehållande animaliska produkter från veterinärkontroller. Sådana produkter bör tillåtas för sändning från högriskområden enligt ett förenklat certifieringsförfarande.

(24)	Andra medlemsstater än Förenade kungariket bör stödja åtgärderna för att bekämpa sjukdomen i de berörda områdena genom att se till att levande mottagliga djur inte sänds till dessa områden.

(25)	Situationen kommer att ses över vid ett möte inom ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa den 23 augusti 2007 och åtgärderna kommer att anpassas där så krävs.

(26)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Levande djur

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av de åtgärder som Förenade kungariket vidtagit i enlighet med direktiv 2003/85/EG, bland annat inrättande av en tillfällig bekämpningszon i enlighet med artikel 7.1 och förbud mot förflyttning i enlighet med artikel 7.3 i det direktivet, skall Förenade kungariket se till att villkoren i punkterna 2–7 i denna artikel uppfylls.

2.   Inga levande nötkreatur, får, getter, svin eller andra klövdjur får förflyttas mellan de områden som anges i bilaga I och bilaga II.

3.   Inga levande nötkreatur, får, getter, svin eller andra klövdjur får sändas från eller förflyttas genom de områden som anges i bilaga I och bilaga II.

4.   Genom undantag från bestämmelserna i punkt 3 får de behöriga myndigheterna i Förenade kungariket tillåta att klövdjur transiteras direkt och utan avbrott på större vägar och järnvägssträckor genom de områden som anges i bilaga I och bilaga II.

5.   De hälsointyg som fastställs i rådets direktiv 64/432/EEG för levande nötkreatur och svin och i rådets direktiv 91/68/EEG för levande får och getter och åtföljer djur som sänds från andra delar av Förenade kungarikets territorium än de som anges i bilaga I och bilaga II till andra medlemsstater, skall innehålla följande text:

6.   De hälsointyg som åtföljer andra klövdjur än de som omfattas av de intyg som avses i punkt 5 då sådana djur sänds från andra delar av Förenade kungarikets territorium än de som anges i bilaga I och bilaga II till andra medlemsstater skall innehålla följande text:

7.   Djur som åtföljs av det djurhälsointyg som avses i punkt 5 eller 6 skall endast vara tillåten om den lokala veterinärmyndigheten i Förenade kungariket tre dagar före förflyttningen har anmält detta till de centrala och lokala veterinärmyndigheterna i bestämmelsemedlemsstaten.

Artikel 2

Kött

1.   I denna artikel avses med ”kött””färskt kött”, ”malet kött”, ”maskinurbenat kött” och ”köttberedningar” enligt definitionerna i punkterna 1.10, 1.13, 1.14 och 1.15 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

2.   Förenade kungariket får inte sända kött av nötkreatur, får, getter, svin eller andra klövdjur som kommer från eller kött från djur med ursprung i de områden som anges i bilaga I.

3.   Kött som inte får sändas från Förenade kungariket enligt det här beslutet skall märkas i enlighet med artikel 4.1 andra stycket i rådets direktiv 2002/99/EG eller i enlighet med beslut 2001/304/EG.

4.   Förbudet i punkt 2 skall inte tillämpas för kött som har ett kontrollmärke i enlighet med avsnitt I kapitel III i bilaga I till förordning (EG) nr 854/2004/EG under förutsättning att

a)	köttet är tydligt identifierat och sedan produktionsdagen har transporterats och lagrats åtskilt från kött som enligt bestämmelserna i det här beslutet inte får sändas utanför de områden som anges i bilaga I,

b)

köttet uppfyller ett av följande villkor: i) Det framställdes före den 15 juli 2007. ii) Det kommer från djur som under minst 90 dagar före slakt har fötts upp och sedan slaktats utanför de områden som anges i bilaga II eller, när det gäller kött från frilevande vilt av arter som är mottagliga för mul- och klövsjuka, nedlagts utanför de områden som anges i bilaga II.

5.   Den behöriga veterinärmyndigheten skall under överinseende av de centrala veterinärmyndigheterna kontrollera att villkoren i punkterna 3 och 4 är uppfyllda.

6.   Förbudet i punkt 2 skall inte tillämpas på färskt kött från djur som fötts upp utanför de områden som anges i bilaga I och bilaga II och som genom undantag från artikel 1.2 och 1.3 har transporterats under officiell kontroll och direkt, i förseglade transportmedel, till ett slakteri som ligger utanför skyddszonen i de områden som anges i bilaga I för omedelbar slakt.

Sådant kött får endast släppas ut på marknaden i de områden som anges i bilaga I och bilaga II om det uppfyller följande villkor:

a)	Allt sådant färskt kött är märkt i enlighet med artikel 4.1 andra stycket i direktiv 2002/99/EG eller i beslut 2001/304/EG.

b)	Driften av anläggningen står under sträng veterinärkontroll.

c)	Det färska köttet är tydligt identifierat samt transporteras och lagras åtskilt från kött som får sändas utanför Förenade kungariket.

Den behöriga veterinärmyndigheten skall under överinseende av de centrala veterinärmyndigheterna kontrollera att villkoren i första stycket är uppfyllda.

De centrala veterinärmyndigheterna skall till de övriga medlemsstaterna och till kommissionen översända en förteckning över de anläggningar som de har godkänt enligt denna punkt.

7.   Förbudet i punkt 2 skall inte tillämpas på färskt kött som har styckats i styckningsanläggningar som ligger i de områden som anges i bilaga I och där följande villkor är uppfyllda:

a)	Endast sådant färskt kött som beskrivs i punkt 4 b bearbetas i anläggningen under en och samma dag. Rengöring och desinfektion genomföras efter all bearbetning av kött som inte uppfyller detta krav.

b)	Allt färskt kött är försett med ett kontrollmärke i enlighet med avsnitt I kapitel III i bilaga I till förordning (EG) nr 854/2004.

c)	Driften av styckningsanläggningen står under sträng veterinärkontroll.

d)	Det färska köttet är tydligt identifierat och transporteras och lagras åtskilt från kött som inte får sändas utanför de områden som anges i bilaga I.

Den behöriga veterinärmyndigheten skall under överinseende av de centrala veterinärmyndigheterna kontrollera att villkoren i första stycket är uppfyllda.

De centrala veterinärmyndigheterna skall till de övriga medlemsstaterna och till kommissionen översända en förteckning över de anläggningar som de har godkänt enligt denna punkt.

8.   Kött som sänds från Förenade kungariket till övriga medlemsstater skall åtföljas av ett officiellt intyg med följande text.

Artikel 3

Köttprodukter

1.   Förenade kungariket får inte avsända köttprodukter, inbegripet behandlade magar, blåsor och tarmar, av nötkreatur, får, getter, svin eller andra klövdjur (nedan kallade ”köttprodukter”) som kommer från de områden som anges i bilaga I eller som har beretts av kött från djur med ursprung i dessa områden.

2.   Förbudet i punkt 1 skall inte tillämpas för köttprodukter som har ett kontrollmärke i enlighet med avsnitt I kapitel III i bilaga I till förordning (EG) nr 854/2004/EG under förutsättning att köttprodukterna

a)	är tydligt identifierade och sedan produktionsdagen har transporterats och lagrats åtskilt från köttprodukter som enligt bestämmelserna i det här beslutet inte får sändas utanför de områden som anges i bilaga I,

b)	uppfyller ett av följande villkor: i) De har framställts av sådant kött som beskrivs i artikel 2.4 b. ii) De har minst genomgått någon av de relevanta behandlingar som fastställs för mul- och klövsjuka i del 1 i bilaga III till direktiv 2002/99/EG.

Den behöriga veterinärmyndigheten skall under överinseende av de centrala veterinärmyndigheterna kontrollera att villkoren i första stycket är uppfyllda.

De centrala veterinärmyndigheterna skall till de övriga medlemsstaterna och till kommissionen översända en förteckning över de anläggningar som de har godkänt enligt denna punkt.

3.   Köttprodukter som sänds från Förenade kungariket till övriga medlemsstater skall åtföljas av ett officiellt intyg med följande text.

4.   Genom undantag från punkt 3 skall det för köttprodukter som uppfyller kraven i punkt 2 och som har bearbetats i en anläggning med HACCP-system och ett reviderbart produktionssystem som garanterar att behandlingsnormerna uppfylls och registreras, vara tillräckligt att det i det handelsdokument som åtföljer sändningen, och som är påtecknat enligt artikel 9.1, fastställs att villkoren för behandling enligt punkt 2 b ii första stycket är uppfyllda.

5.   Genom undantag från punkt 3 skall det för köttprodukter som värmebehandlats i enlighet med punkt 2 b ii första stycket i hermetiskt tillslutna behållare, så att de har lång hållbarhet, vara tillräckligt att de åtföljs av handelsdokument där det anges vilken värmebehandling som använts.

Artikel 4

Mjölk

1.   Förenade kungariket får inte sända mjölk, vare sig den är avsedd att användas som livsmedel eller ej, från de områden som anges i bilaga I.

2.   Förbudet i punkt 1 skall inte tillämpas på mjölk från djur som hållits i de områden som anges i bilaga I som har genomgått behandling i enlighet med

a)	del A i bilaga IX till direktiv 2003/85/EG om mjölken är avsedd som livsmedel, eller

b)	del B i bilaga IX till direktiv 2003/85/EG om mjölken inte är avsedd som livsmedel eller som är avsedd som foder till djur av arter som är mottagliga för mul- och klövsjuka.

3.   Förbudet i punkt 1 skall inte tillämpas på mjölk som har behandlats i anläggningar som ligger i de områden som anges i bilaga I om följande villkor är uppfyllda:

a)	All mjölk som används i anläggningen uppfyller antingen villkoren i punkt 2 eller kommer från djur som fötts upp och mjölkats utanför de områden som anges i bilaga I.

b)	Driften av anläggningen står under sträng veterinärkontroll.

c)	Mjölken är tydligt identifierad och transporteras och lagras åtskild från mjölk och mejeriprodukter som inte får sändas utanför de områden som anges i bilaga I.

d)

Transport av obehandlad mjölk från anläggningar utanför de områden som anges i bilaga I till de anläggningar som ligger i de områden som anges i bilaga I görs med fordon som före transport har rengjorts och desinfekterats och efter detta inte har varit i kontakt med anläggningar i de områden som anges i bilaga I som håller djur som är mottagliga för mul- och klövsjuka.

Den behöriga veterinärmyndigheten skall under överinseende av de centrala veterinärmyndigheterna kontrollera att villkoren i första stycket är uppfyllda.

De centrala veterinärmyndigheterna skall till de övriga medlemsstaterna och till kommissionen översända en förteckning över de anläggningar som de har godkänt enligt denna punkt.

4.   Mjölk som sänds från Förenade kungariket till övriga medlemsstater skall åtföljas av ett officiellt intyg med följande text.

5.   Genom undantag från punkt 4 skall det för mjölk som uppfyller kraven i punkt 2 och som har bearbetats i en anläggning med HACCP-system och ett reviderbart produktionssystem som garanterar att behandlingsnormerna uppfylls och registreras, vara tillräckligt att det i det handelsdokument som åtföljer sändningen, och som är påtecknat enligt artikel 9.1, fastställs att dessa villkor är uppfyllda.

6.   Genom undantag från punkt 4 skall det för mjölk som uppfyller kraven i punkt 2 a eller b och som värmebehandlats i hermetiskt tillslutna behållare, så att den har lång hållbarhet, vara tillräckligt att den åtföljs av handelsdokument där det anges vilken värmebehandling som använts.

Artikel 5

Mjölkprodukter

1.   Förenade kungariket får inte sända mjölkprodukter, vare sig de är avsedda att användas som livsmedel eller ej, från de områden som anges i bilaga I.

2.   Förbudet i punkt 1 skall inte tillämpas på mjölkprodukter

a)	som har framställts före den 15 juli 2007, eller

b)	som har framställts av mjölk som uppfyller bestämmelserna i artikel 4.2 eller 4.3, eller

c)	som är avsedda att exporteras till ett tredjeland där importvillkoren tillåter att sådana produkter genomgår andra behandlingar än de som fastställs i artikel 4.2, men som säkerställer att mul- och klövsjukeviruset inaktiveras.

3.   Utan att det påverkar tillämpningen av avsnitt IX kapitel II i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 skall förbudet i punkt 1 i denna artikel inte tillämpas på följande mejeriprodukter, som är avsedda att användas som livsmedel:

a)

Mejeriprodukter som har framställts av mjölk med ett pH-värde under 7,0 och som genomgått värmebehandling vid en temperatur av lägst 72 C i minst 15 sekunder, eftersom sådan behandling inte behövdes för färdiga produkter vars ingredienser uppfyller respektive djurhälsovillkor i artiklarna 2, 3 och 4 i detta beslut.

b)

Mejeriprodukter som har framställts av obehandlad mjölk från nötkreatur, får och getter som har vistats minst 30 dagar på en anläggning belägen inom ett område som anges i bilaga I, och i centrum av en cirkel med en radie på minst 10 km där inget utbrott av mul- och klövsjuka har skett under 30 dagar närmast före produktionen av den obehandlade mjölken som har undergått en mogningsprocess på minst 90 dagar under vilken pH-värdet sänkts under 6,0 i hela substansen, och vars skorpa har behandlats med 0,2 % citronsyra omedelbart före emballering.

4.   Förbudet i punkt 1 skall inte tillämpas på mjölkprodukter som har behandlats i anläggningar som ligger i de områden som anges i bilaga I om följande villkor är uppfyllda:

a)	All mjölk som används i anläggningen uppfyller antingen villkoren i artikel 4.2 eller kommer från djur utanför de områden som anges i bilaga I.

b)	Alla mejeriprodukter som används i slutprodukten uppfyller antingen villkoren i punkt 2 a och b eller punkt 3 eller är framställda av mjölk som kommer från djur utanför de områden som anges i bilaga I.

c)	Driften av anläggningen står under sträng veterinärkontroll.

d)	Mejeriprodukterna är tydligt identifierade och transporteras och lagras åtskilda från mjölk och mejeriprodukter som inte får sändas utanför de områden som anges i bilaga I.

Den behöriga veterinärmyndigheten skall under överinseende av de centrala veterinärmyndigheterna kontrollera att villkoren i första stycket är uppfyllda.

De centrala veterinärmyndigheterna skall till de övriga medlemsstaterna och till kommissionen översända en förteckning över de anläggningar som de har godkänt enligt denna punkt.

5.   Förbudet i punkt 1 skall inte tillämpas på mjölkprodukter som har behandlats i anläggningar som ligger i de områden som anges i bilaga I med användning av mjölk som mjölkats före den 15 juli 2007 förutsatt att mejeriprodukterna är tydligt identifierade, och transporteras och lagras åtskilda från mejeriprodukter som inte är avsedda att sändas utanför dessa områden.

6.   Mjölkprodukter som sänds från Förenade kungariket till övriga medlemsstater skall åtföljas av ett officiellt intyg med följande text.

7.   Genom undantag från punkt 6 skall det för mjölkprodukter som uppfyller kraven i punkt 2 a och b samt punkterna 3 och 4 och som har bearbetats i en anläggning med HACCP-system och ett reviderbart produktionssystem som garanterar att behandlingsnormerna uppfylls och registreras, vara tillräckligt att det i det handelsdokument som åtföljer sändningen, och som är påtecknat enligt artikel 9.1, fastställs att dessa villkor är uppfyllda.

8.   Genom undantag från punkt 6 skall det för mejeriprodukter som uppfyller kraven i punkterna 2 a och b, samt punkterna 3 och 4 och som har värmebehandlats i hermetiskt tillslutna behållare, så att de har lång hållbarhet, vara tillräckligt att de åtföljs av handelsdokument där det anges vilken värmebehandling som använts.

Artikel 6

Sperma, ägg (ova) och embryon

1.   Förenade kungariket får inte sända sperma, ägg eller embryon av nötkreatur, får, getter, svin eller andra klövdjur (nedan kallade ”sperma, ägg eller embryon”) från de områden som anges i bilaga I och bilaga II.

2.   De förbud som avses i punkt 1 skall inte tillämpas på följande:

a)	Sperma, ägg eller embryon som producerats före den 15 juli 2007.

b)

Djupfryst sperma från nötkreatur och svin och embryon av nötkreatur som har importerats till Förenade kungariket i enlighet med villkoren i direktiv 88/407/EEG, 90/429/EEG respektive 89/556/EEG, och som sedan införseln till Förenade kungariket har lagrats och transporterats avskilt från sådan sperma och sådana embryon som inte får avsändas i enlighet med punkt 1.

Innan sperman sänds skall de centrala veterinärmyndigheterna till de övriga medlemsstaterna och till kommissionen översända en förteckning över de centrer och grupper som de har godkänt enligt denna punkt.

3.   Det hälsointyg enligt direktiv 88/407/EEG som åtföljer frusen sperma av nötkreatur som sänds från Förenade kungariket till andra medlemsstater skall innehålla följande text:

4.   Det hälsointyg enligt direktiv 90/429/EEG som åtföljer frusen sperma av svin som sänds från Förenade kungariket till andra medlemsstater skall innehålla följande text:

5.   Det hälsointyg enligt rådets direktiv 89/556/EEG som åtföljer embryon av nötkreatur som sänds från Förenade kungariket till andra medlemsstater skall innehålla följande text:

Artikel 7

Hudar och skinn

1.   Förenade kungariket får inte sända hudar och skinn av nötkreatur, får, getter, svin eller andra klövdjur (nedan kallade ”hudar och skinn”) från de områden som anges i bilaga I.

2.   Förbudet i punkt 1 skall inte tillämpas på hudar och skinn som

a)	producerats i Förenade kungariket före den 15 juli 2007, eller

b)	uppfyller kraven i kapitel VI del A punkt 2 c eller 2 d i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1774/2002, eller

c)	framställts utanför de områden som anges i bilaga I i enlighet med villkoren i förordning (EG) nr 1774/2002 och som sedan införseln till Förenade kungariket har lagrats och transporterats avskilt från sådan sperma och sådana embryon som inte får avsändas i enlighet med punkt 1.

Obehandlade hudar och skinn skall åtskiljas från obehandlade hudar och skinn.

3.   Förenade kungariket skall se till att hudar och skinn som skall sändas till andra medlemsstater åtföljs av ett officiellt intyg som är försett med följande text:

4.   Genom undantag från punkt 3 skall det för hudar och skinn som uppfyller kraven i kapitel VI del A punkt 1 b–e i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1774/2002 vara tillräckligt att de åtföljs av handelsdokument där det anges att dessa krav är uppfyllda.

5.   Genom undantag från punkt 3 skall det för hudar och skinn som uppfyller kraven i kapitel VI del A punkt 2 c eller 2 d i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1774/2002 vara tillräckligt att det i det handelsdokument som åtföljer sändningen, och som är påtecknat enligt artikel 9.1, fastställs att dessa krav är uppfyllda.

Artikel 8

Övriga animaliska produkter

1.   Förenade kungariket får inte sända animaliska produkter av nötkreatur, får, getter, svin eller andra klövdjur som inte är nämnda i artiklarna 2–7 och som producerats efter den 15 juli 2007 från de områden som anges i bilaga I eller som kommer från djur med ursprung i de områden som anges i bilaga I.

Förenade kungariket får inte sända stallgödsel från nötkreatur, får, getter, svin eller andra klövdjur från de områden som anges i bilaga I.

2.   Förbudet i punkt 1 första stycket skall inte tillämpas på följande:

a)

Animaliska produkter i) som genomgått värmebehandling — i en hermetiskt sluten behållare med ett Fo-värde av minst 3,00, eller — med vilken kärntemperaturen höjs till minst 70 °C, eller ii) som framställts utanför de områden som anges i bilaga I i enlighet med villkoren i förordning (EG) nr 1774/2002 och som sedan införseln till Förenade kungariket har lagrats och transporterats avskilt från animaliska produkter som inte får avsändas i enlighet med punkt 1.

b)

Blod och blodprodukter enligt definitionen i punkterna 4 och 5 i bilaga I till förordning (EG) nr 1774/2002 som har genomgått minst en av de behandlingar som anges i kapitel VI del A punkt 3 a ii i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1774/2002, följt av ett effektivitetstest, eller som har importerats enligt kapitel IV del A i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1774/2002.

c)	Ister och utsmält fett som har genomgått den värmebehandling som föreskrivs i kapitel IV del B punkt 2 d iv i bilaga VII till förordning (EG) nr 1774/2002.

d)	Djurtarmar som uppfyller villkoren i kapitel 2 del A i bilaga I till direktiv 92/118/EEG och som rengjorts, skrapats och sedan antingen torr- eller våtsaltats, eller torkats, följt av skydd mot upprepad kontaminering.

e)	Fårull, hår från idisslare samt svinborst som har tvättats i fabrik eller erhållits från garvning samt obearbetad fårull, obearbetat hår från idisslare samt obearbetad svinborst som har förpackats säkert och torrt.

f)	Foder för sällskapsdjur som uppfyller kraven i kapitel II del B punkterna 2, 3 och 4 i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1774/2002.

g)	Sammansatta produkter som inte skall genomgå vidare behandling och som innehåller produkter av animaliskt ursprung, eftersom sådan behandling inte behövdes för färdiga produkter vars ingredienser uppfyller respektive djurhälsovillkor i detta beslut.

h)	Jakttroféer i enlighet med kapitel VII del A punkt 1, 3 eller 4 i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1774/2002.

i)	Paketerade animaliska produkter avsedda för användning vid in vitro-diagnostik eller för laboratoriebruk.

j)	Läkemedel enligt definitionen i direktiv 2001/83/EG, veterinärmedicinska läkemedel enligt definitionen i direktiv 2001/82/EG och prövningsläkemedel enligt definitionen i direktiv 2001/20/EG.

3.   Förenade kungariket skall se till att de animaliska produkter som avses i punkt 2 och som skall sändas till andra medlemsstater åtföljs av ett officiellt intyg som är försett med följande text:

4.   Genom undantag från punkt 3 skall det för de produkter som avses i punkt 2 b, 2 c och 2 d vara tillräckligt att de villkor för den behandling som fastställs i det handelsdokument som krävs enligt gemenskapslagstiftningen är uppfyllda och påtecknas enligt artikel 9.1.

5.   Genom undantag från bestämmelserna i punkt 3 skall det för de produkter som avses i punkt 2 e vara tillräckligt att de åtföljs av ett handelsdokument som intygar antingen tvättningen i fabrik eller garvningen eller att de villkor är uppfyllda som fastställs i kapitel VIII del A punkterna 1 och 4 i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1774/2002.

6.   Genom undantag från bestämmelserna i punkt 3 skall det för de produkter som avses i punkt 2 f och 2 g och som har framställts vid en anläggning med HACCP-system och ett reviderbart produktionssystem som garanterar att förbehandlade ingredienser uppfyller de djurhälsokrav som fastställs i detta beslut, vara tillräckligt att detta framgår av det handelsdokument som åtföljer sändningen och påtecknats enligt artikel 9.1.

7.   Genom undantag från bestämmelserna i punkt 3 skall det för de produkter som avses i punkt 2 i och 2 j vara tillräckligt att de åtföljs av ett handelsdokument där det anges att produkterna skall användas vid in vitro-diagnostik eller för laboratoriebruk eller att de är läkemedel, förutsatt att produkterna är tydligt märkta med ”endast för in vitro-diagnostik” eller ”endast för laboratoriebruk” eller ”läkemedel”.

8.   Genom undantag från bestämmelserna i punkt 3 skall det för sammansatta produkter som uppfyller villkoren i artikel 6.1 i kommissionens beslut 2007/275/EG vara tillräckligt att de åtföljs av ett handelsdokument som är försett med följande text:

Artikel 9

Intyg

1.   När hänvisning sker till denna punkt skall de behöriga myndigheterna i Förenade kungariket se till att det handelsdokument som krävs enligt gemenskapslagstiftningen för handel inom gemenskapen påtecknas genom att en kopia av ett officiellt intyg bifogas som visar att

a)	de berörda produkterna har framställts i) i en produktionsprocess som har granskats och befunnits uppfylla tillämpliga krav i gemenskapslagstiftningen och vara lämpad att förstöra det virus som orsakar mul- och klövsjuka, eller ii) av förbehandlat material som har intyg i enlighet därmed, samt

b)	att det finns bestämmelser för att undvika eventuell kontaminering på nytt med mul- och klövsjukeviruset efter behandling.

Intyget om produktionsprocessen skall ha en hänvisning till detta beslut, vara giltigt i 30 dagar, innehålla uppgift om sista giltighetsdatum och kunna förnyas efter inspektion av anläggningen.

2.   När det gäller produkter avsedda för återförsäljning till slutkonsumenten får de behöriga myndigheterna i Förenade kungariket tillåta att sammanslagna laster av andra produkter än färskt kött, malet kött, maskinurbenat kött och köttberedningar, vilka var och en får sändas enligt detta beslut, åtföljs av ett handelsdokument som styrks genom att en kopia av ett officiellt veterinärintyg bifogas som visar att

a)	avsändningsplatsen har ett fungerande system för att garantera att varor endast kan skickas om de kan spåras till bevishandlingar som uppfyller kraven i detta beslut, och

b)	det system som avses i a har granskats och befunnits tillfredsställande.

Intyget om spårningssystemet skall ha en hänvisning till detta beslut, vara giltigt i 30 dagar, innehålla uppgift om sista giltighetsdatum och kunna förnyas endast efter det att anläggningen har granskats med tillfredsställande resultat.

De behöriga myndigheterna i Förenade kungariket skall till de övriga medlemsstaterna och till kommissionen översända en förteckning över de anläggningar som de har godkänt enligt denna punkt.

Artikel 10

Rengöring och desinfektion

1.   Förenade kungariket skall se till att fordon som använts för transport av levande djur i de områden som anges i bilaga I och bilaga II rengörs och desinfekteras efter varje transport, samt att denna rengöring och desinfektion registreras i enlighet med artikel 12.2 d i direktiv 64/432/EEG.

2.   Förenade kungariket skall se till att de ansvariga för utförselhamnar i Förenade kungariket säkerställer att däcken på de fordon som lämnar Förenade kungariket behandlas med desinfektionsmedel.

Artikel 11

Vissa produkter som undantas

De restriktioner som fastställs i artiklarna 3, 4, 5 och 8 skall inte omfatta sändning av de animaliska produkter som avses i dessa artiklar från de områden som anges i bilaga I, om dessa produkter

a)	inte har framställts i Förenade kungariket och ligger kvar i sin ursprungliga förpackning av vilken produktens ursprungsland framgår, eller

b)

har framställts i en godkänd anläggning som är belägen i områden som anges i bilaga I och av förbearbetade produkter som inte har sitt ursprung i dessa områden och i) som efter införseln till Förenade kungarikets territorium har transporterats, lagrats och bearbetats skilda från produkter som inte är avsedda att sändas utanför de områden som anges i bilaga I, ii) som åtföljs av ett handelsdokument eller officiellt intyg i enlighet med detta beslut.

Artikel 12

Hästdjur

1.   Förenade kungariket skall se till att hästdjur som sänds från de områden som anges i bilaga I till andra delar av dess territorium eller till en annan medlemsstat åtföljs av ett hälsointyg enligt förlagan i bilaga C till rådets direktiv 90/426/EEG.

2.   Det djurhälsointyg som åtföljer hästdjur som sänds från Förenade kungariket till en annan medlemsstat i enlighet med bestämmelserna i punkt 1 skall innehålla följande text:

Artikel 13

Åtgärder som skall vidtas av andra medlemsstater än Förenade kungariket

1.   Andra medlemsstater än Förenade kungariket skall se till att levande djur av mottagliga arter inte sänds till de områden som anges i bilaga I.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 6 i rådets beslut 90/424/EEG och de åtgärder som redan vidtagits av medlemsstaterna skall andra medlemsstater än Förenade kungariket vidta lämpliga säkerhetsåtgärder för mottagliga djur som sändes från Förenade kungariket mellan den 15 juli och 6 augusti 2007, inbegripet isolering och klinisk undersökning, vid behov kombinerad med laboratorietester för att påvisa eller utesluta infektion med mul- och klövsjukeviruset och med åtgärderna i artikel 4 i direktiv 2003/85/EG.

Artikel 14

Samarbete mellan medlemsstater

Medlemsstaterna skall samarbeta när det gäller övervakning av personligt bagage hos passagerare som reser från de områden som anges i bilaga I och när det gäller genomförandet av informationskampanjer för att förhindra att produkter av animaliskt ursprung förs in till andra medlemsstater än Förenade kungariket.

Artikel 15

Tillämpning

Medlemsstaterna skall ändra sina handelsbestämmelser så att de är förenliga med detta beslut. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

Artikel 16

Kommissionens beslut 2007/552/EG skall upphöra att gälla.

Artikel 17

Detta beslut skall tillämpas från och med den 25 augusti 2007.

Artikel 18

Adressater

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

---

(1)  EGT L 395, 30.12.1989, s. 13. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/41/EG (EUT L 157, 30.4.2004, s. 33. Rättat i EUT L 195, 2.6.2004, s. 12).

(2)  EGT L 224, 18.8.1990, s. 29. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/33/EG (EGT L 315, 19.11.2002, s. 14).

(3)  EUT L 306, 22.11.2003, s. 1. Direktivet senast ändrat genom beslut 2006/104/EG (EUT L 363, 20.12.2006, s. 352).

(4)  EUT L 206, 7.8.2007, s. 10.

(5)  EGT 121, 29.7.1964, s. 1977/64. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2006/104/EG.

(6)  EGT L 46, 19.2.1991, s. 19. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2006/104/EG.

(7)  EGT L 268, 14.9.1992, s. 54. Direktivet senast ändrat genom kommissionens beslut 2007/265/EG (EUT L 114, 1.5.2007, s. 17).

(8)  EUT L 139, 30.4.2004, s. 55. Rättad i EUT L 226, 25.6.2004, s. 22. Förordningen senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).

(9)  EUT L 139, 30.4.2004, s. 206. Rättad i EUT L 226, 25.6.2004, s. 83. Förordningen senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 1791/2006.

(10)  EGT L 18, 23.1.2003, s. 11.

(11)  EGT L 104, 13.4.2001, s. 6. Beslutet senast ändrat genom beslut 2002/49/EG (EGT L 21, 24.1.2002, s. 30).

(12)  EGT L 62, 15.3.1993, s. 49. Direktivet senast ändrat genom kommissionens förordning (EG) nr 445/2004 (EUT L 72, 11.3.2004, s. 60).

(13)  EGT L 273, 10.10.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 829/2007 (EUT L 191, 21.7.2007, s. 1).

(14)  EGT L 194, 22.7.1988, s. 10. Direktivet senast ändrat genom kommissionens beslut 2006/16/EG (EUT L 11, 17.1.2006, s. 21).

(15)  EGT L 302, 19.10.1989, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommissionens beslut 2006/60/EG (EUT L 31, 3.2.2006, s. 24).

(16)  EGT L 224, 18.8.1990, s. 62. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 806/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1).

(17)  EGT L 224, 18.8.1990, s. 42. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2006/104/EG.

(18)  EGT L 224, 18.8.1990, s. 19.

(19)  EGT L 311, 28.11.2001, s. 1. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/28/EG (EUT L 136, 30.4.2004, s. 58).

(20)  EGT L 311, 28.11.2001, s. 67. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1901/2006/EG (EUT L 378, 27.12.2006, s. 1).

(21)  EGT L 121, 1.5.2001, s. 34. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1901/2006.

(22)  EUT L 116, 4.5.2007, s. 9.

---

---

---