(1)

Den 11 november 2006 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande (nedan kallat ”tillkännagivandet om inledande”) i Europeiska unionens officiella tidning (2) att den inledde ett antidumpningsförfarande beträffande import till gemenskapen av dihydromyrcenol med ursprung i Indien.

(2)

Antidumpningsförfarandet inleddes efter ett klagomål som lämnades in den 29 september 2006 av följande gemenskapsproducenter: Destilaciones Bordas Chinchurreta S.A. och Sensient Fragrances S.A. (nedan kallade ”de klagande”), som tillsammans står för en betydande andel (i detta fall över 25 %) av gemenskapens totala produktion av dihydromyrcenol. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning av den berörda produkten och om därav vållad väsentlig skada, och denna bevisning ansågs tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleds.

(3)

Kommissionen lämnade en officiell underrättelse om att en undersökning inletts till de klagande, andra kända producenter i gemenskapen, exporterande producenter i Indien, importörer, de användare som den visste var berörda och deras intresseorganisationer samt företrädarna för Indien. Berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter skriftligen och begära att bli hörda inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande. Alla berörda parter som begärde att bli hörda, och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem, gavs tillfälle att bli hörda.

(4)

Eftersom det föreföll finnas ett stort antal exporterande producenter i Indien och importörer till gemenskapen förutsågs i tillkännagivandet om inledande ett stickprovsförfarande för fastställande av dumpning och skada enligt artikel 17 i grundförordningen. För att kommissionen skulle kunna besluta om huruvida ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall kunna göra ett urval, uppmanade den alla indiska exporterande producenter och alla importörer i gemenskapen att ge sig till känna och lämna grundläggande uppgifter om sin verksamhet rörande den berörda produkten under perioden 1 oktober 2005–30 september 2006, enligt vad anges i tillkännagivandet om inledande. Endast två indiska exporterande producenter och två importörer av den berörda produkten i gemenskapen gav sig emellertid till känna och lämnade de begärda uppgifterna för stickprovsförfarandet inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande. Det beslutades därför att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt.

(5)

Kommissionen skickade frågeformulär till alla parter som den visste var berörda och till övriga företag som gav sig till känna inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(6)

Besvarade frågeformulär mottogs från två indiska exporterande producenter, fyra producenter av den likadana produkten i gemenskapen, två importörer som inte var närstående de exporterande producenterna och en användare i gemenskapen.

(7)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav vållad skada och gemenskapens intresse samt genomförde kontroller på plats hos följande företag:

(8)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 oktober 2005 till och med den 30 september 2006 (nedan kallad ”undersökningsperioden”, ”UP” i tabeller). Undersökningen av utvecklingstendenser som är av betydelse för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2003 till och med slutet av undersökningsperioden (nedan kallad ”skadeundersökningsperioden”).

(9)

Den berörda produkten är dihydromyrcenol med en renhetsgrad av minst 93 viktprocent, med ursprung i Indien (nedan kallad ”den berörda produkten”), som vanligen klassificieras enligt KN-nummer ex 2905 22 90 .

(10)

Produkten är en färglös till blekgul vätska som har en stark limeliknande söt citrusdoft med föga eller ingen terpenartad underton och som är löslig i paraffinolja och alkolhol och olöslig i vatten. Den tillhör familjen acykliska terpenalkoholer. Det kemiska namnet är 2,6-dimetylokt-7-en-2-ol (CAS RN 18479-58-8).

(11)

Produkten används oftast i tvättmedel, doftämnen i tvålar och som en stark underton i parfymer med citrus- och limedoft.

(12)

Den berörda produkten och dihydromyrcenol som produceras och säljs på den inhemska marknaden i Indien samt dihydromyrcenol som produceras och säljs i gemenskapen av gemenskapsindustrin befanns ha samma grundläggande kemiska och tekniska egenskaper och slutanvändningsområden. Dessa produkter anses därför preliminärt vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(13)

Vid beräkningen av normalvärdet fastställde kommissionen först, för var och en av de två samarbetsvilliga exporterande producenterna, huruvida dess sammanlagda försäljning på hemmamarknaden av den likadana produkten var representativ i förhållande till dess sammanlagda exportförsäljning till gemenskapen. Försäljningen på hemmamarknaden av den likadana produkten konstaterades vara representativ i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen för bara ett av de samarbetsvilliga företagen, eftersom detta företags försäljningsvolym på hemmamarknaden utgjorde mer än 5 % av dess totala exportförsäljning till gemenskapen av den berörda produkten.

(14)

Kommissionen fastställde därefter för detta företag, på grundval av renhetsgrad, vilka typer av den likadana produkten som såldes på hemmamarknaden och som var identiska eller direkt jämförbara med de produkttyper som såldes på export till gemenskapen. För var och en av dessa produkttyper fastställdes det huruvida försäljningen på hemmamarknaden var tillräckligt representativ enligt artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden av en viss produkttyp ansågs vara tillräckligt representativ om den sammanlagda försäljningen av denna produkttyp på hemmamarknaden under undersökningsperioden utgjorde minst 5 % av den sammanlagda försäljningen på export till gemenskapen av den jämförbara produkttypen. Så var fallet för alla inhemska typer som var jämförbara med de typer som exporteras till gemenskapen.

(15)

Kommissionen undersökte därefter om försäljningen på hemmamarknaden av varje typ av den berörda produkten, som såldes i representativa kvantiteter på denna marknad, kunde anses ha skett vid normal handel i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen. Detta skedde genom att andelen lönsam försäljning på hemmamarknaden till oberoende kunder av varje exporterad produkttyp fastställdes.

(16)

Eftersom mer än 80 % av försäljningsvolymen på hemmamarknaden betingade ett nettopris som motsvarade eller översteg den beräknade produktionskostnaden för alla produkttyper, och eftersom det vägda genomsnittliga försäljningspriset samtidigt var detsamma som eller högre än produktionskostnaden, beräknades normalvärdet som ett vägt genomsnitt av priserna vid all försäljning av den berörda produkttypen på hemmamarknaden under undersökningsperioden, oavsett om denna försäljning varit lönsam eller inte.

(17)

För den exporterande producent vars försäljning av den likadana produkten på hemmamarknaden inte var representativ under undersökningsperioden (se skäl 13) fastställdes normalvärdet på grundval av den andra exporterande producentens inhemska priser vid normal handel (se skälen 14–16) i enlighet med artikel 2.1 i grundförordningen.

(18)

All försäljning från de samarbetsvilliga exporterande producenterna skedde direkt till oberoende kunder i gemenskapen. För denna försäljning fastställdes exportpriset i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas av dessa oberoende kunder i gemenskapen.

(19)

Jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset gjordes på nivån fritt fabrik. För att kunna göra en rättvis jämförelse togs det i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen hänsyn till olikheter som påverkade prisjämförbarheten. I de fall där det var tillämpligt och motiverat togs hänsyn till olikheter i fråga om transportkostnader, sjöfrakt- och försäkringskostnader, hanteringskostnader, lastningskostnader samt därmed sammanhängande kostnader, provisioner, kreditkostnader samt importavgifter.

(20)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalerna för de två samarbetsvilliga exporterande producenterna på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet per produkttyp och det vägda genomsnittliga exportpriset per produkttyp, fastställt enligt ovan.

(21)

De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid gemenskapens gräns före tull är följande:

(22)

För de exporterande producenter som inte samarbetade fastställdes dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Först fastställdes graden av samarbetsvilja. En jämförelse mellan Eurostats uppgifter om importen från Indien och importvolymen till gemenskapen enligt de uppgifter som lämnats av de samarbetsvilliga exporterande producenterna visade att samarbetsviljan var hög (över 80 %). Eftersom det inte heller fanns något som tydde på att de icke samarbetande företagen dumpade till en lägre nivå, ansågs det lämpligt att fastställa dumpningsmarginalen för de återstående företagen, dvs. de som inte samarbetat i undersökningen, till samma nivå som den högre dumpningsmarginal som konstaterats för de två samarbetsvilliga företagen. Detta tillvägagångssätt överensstämmer med gemenskapsinstitutionernas rådande praxis och ansågs även vara nödvändigt för att inte uppmuntra till bristande samarbete. Den övriga dumpningsmarginalen fastställdes således till 7,5 %.

(23)

Inom gemenskapen produceras den likadana produkten av fem producenter. Dessa fem producenters produktionsvolym anses därför utgöra gemenskapens sammanlagda produktion enligt artikel 4.1 i grundförordningen.

(24)

Fyra av de fem producenterna besvarade frågeformuläret. Ett av de företag som besvarade frågeformuläret stödde dock inte uttryckligen klagomålet, dvs. tog inte ställning till det. Det företaget kunde således inte ingå i gemenskapsindustrin och omfattas därför inte av skadeanalysen. Företagets situation beaktades dock och undersöktes som ytterligare en skadevållande faktor i del 5 – Orsakssamband

(25)

De tre återstående företagen svarar för mer än 40 % av gemenskapens sammanlagda produktion av den likadana produkten. Det noteras att ett av dessa företag importerade avsevärda kvantiteter dihydromyrcenol från Indien under undersökningsperioden. Import ingick dock inte i företagets kärnverksamhet, och denna import ansågs vara en reaktion mot inflödet av dumpad import som pressade ned priserna betydligt och särskilt syfta till att förbättra företagets ekonomiska situation och se till att den egna produktionen av den likadana produkten var livskraftig även i fortsättningen. Det ansågs därför inte lämpligt att utesluta denna producent från definitionen av gemenskapsindustrin.

(26)

På denna grundval anses de tre gemenskapsproducenter som det hänvisas till i skäl 25 utgöra gemenskapsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen. De kallas nedan ”gemenskapsindustrin”.

(27)

För att avgöra om gemenskapsindustrin lidit skada och för att fastställa förbrukningen och de olika ekonomiska indikatorerna för gemenskapsindustrins situation, undersöktes om och i vilken utsträckning man i denna analys borde beakta den efterföljande användningen av den likadana produkt som produceras av gemenskapsindustrin.

(28)

Dihydromyrcenol används som insatsvara vid produktion av derivat som tetrahydromyrcenol och myrcetol, eller vid sammansättning av dofter. Vid undersökningen konstaterades det att gemenskapsindustrin använde en vissa mängd dihydromyrcenol internt för dessa ändamål (ca 10 % av den totala produktionsvolymen). Det innebar att dihydromyrcenol helt enkelt överfördes utan faktura inom samma företag. Produkten nådde alltså inte ut på den öppna marknaden, eftersom den användes av producenten för vidare bearbetning och/eller sammansättning. Detta kallas företagsintern användning.

(29)

Gemenskapsindustrin sålde också dihydromyrcenol till närstående parter inom gemenskapen och i tredjeländer för återförsäljning eller användning av dessa parter. Vid undersökningen slogs det dock fast att denna försäljning inte kan betraktas som företagsintern, dvs. försäljning på den företagsinterna marknaden, eftersom den skedde till marknadspris och köparna fritt kunde välja leverantör. Det bör därför betraktas som försäljning på den öppna marknaden.

(30)

Den åtskillnad som görs mellan försäljning på den företagsinterna marknaden och försäljning på den öppna marknaden är relevant för skadeanalysen eftersom de produkter som är avsedda för företagsintern användning (dvs. i detta fall företagsintern användning av producenterna själva) inte är utsatta för direkt konkurrens med importade produkter. Produktionen för den öppna marknaden ansågs däremot konkurrera direkt med importen av den berörda produkten.

(31)

För att ge en så fullständig bild som möjligt av gemenskapsindustrins situation samlades uppgifter om all verksamhet som rör dihydromyrcenol in och analyserades, och det fastställdes senare om produktionen var avsedd för den företagsinterna marknaden eller för den öppna marknaden.

(32)

När det gäller följande ekonomiska indikatorer för gemenskapsindustrin slogs det fast att man för att kunna göra en meningsfull analys och utvärdering måste inrikta sig på situationen på den öppna marknaden: försäljningsvolym och försäljningspriser på gemenskapsmarknaden, marknadsandel, tillväxt, lönsamhet, avkastning på investeringarna, kassaflöde samt exportvolym och exportpriser.

(33)

När det gäller övriga ekonomiska indikatorer konstaterades dock att dessa kan bedömas på ett rimligt sätt endast om hela verksamheten beaktas. Produktionen (för såväl den företagsinterna som den öppna marknaden), kapaciteten, kapacitetsutnyttjandet, investeringarna, lagernivåerna, sysselsättningen, produktiviteten, lönerna och kapitalanskaffningsförmågan bestäms av verksamheten som helhet, oavsett om produkterna säljs på den företagsinterna eller den öppna marknaden.

(34)

Det noterades också att den företagsinterna användningens utveckling inom gemenskapsindustrin undersöktes som en ytterligare skadevållande faktor i del 5 – Orsakssamband för att fastställa om den kunde ha påverkat situationen.

(35)

Förbrukningen i gemenskapen fastställdes på grundval av gemenskapsproducenternas egen produktion för den öppna marknaden inom gemenskapen respektive för den företagsinterna marknaden samt uppgifter om importvolymen till gemenskapen från Eurostat.

(36)

Statistiken kan dock omfatta även andra produkter än dihydromyrcenol, eftersom dihydromyrcenol klassificeras enligt ett ex KN-nummer. Uppgifterna från Eurostat jämfördes därför med marknadsinformation hämtad från gemenskapsindustrin. Importen från Japan uteslöts således, eftersom den ansågs bestå helt av andra produkter än dihydromyrcenol och eftersom den produkten såvitt det är känt inte produceras i Japan. När det gäller importen från andra tredjeländer än Japan verkade statistiken från Eurostat vara ganska korrekt (dvs. ansågs inte inkludera andra produkter än dihydromyrcenol i betydande utsträckning, vilket skulle ge en snedvriden bild) och därför gjordes inga justeringar av dessa uppgifter vid skadeanalysen eller analysen av orsakssamband.

(37)

Under den första hälften av skadeundersökningsperioden var gemenskapsmarknaden för dihydromyrcenol relativt stabil. Den började växa under 2005 och nådde under undersökningsperioden en nivå som var 23 % högre än 2003, dvs. omkring 4 400 000 kg.

(38)

Den dumpade importen av den berörda produkten till gemenskapen ökade dramatiskt under 2004, med över 1 600 %. Importen nästan fördubblades under 2005, varefter den ökade i långsammare takt under undersökningsperioden och nådde en nivå som var 2 963 % högre än i början av skadeundersökningsperioden, dvs. omkring 760 000 kg under undersökningsperioden jämfört med 25 000 kg under 2003.

(39)

Det genomsnittliga importpriset minskade med nära 20 % 2004 och ökade till den ursprungliga nivån 2005 och ökade med 11 % under undersökningsperioden. Som framgår av skälen 41 och 42 låg importpriserna betydligt lägre än gemenskapsindustrins priser under undersökningsperioden.

(40)

Den dumpade indiska importens marknadsandel ökade med nästan 17 procenenheter under skadeundersökningsperioden, dvs. från 0,7 % 2003 till 17,3 % under undersökningsperioden. Marknadsandelen ökade betydligt under 2004, i linje med den kraftigt ökade importen och den stabila förbrukningen i gemenskapen. Under undersökningsperioden minskade de indiska exportörernas marknadsandel med 2,4 procentenheter i absoluta tal, trots att försäljningsvolymen ökade. Eftersom förbrukningen i gemenskapen ökade med endast 23 % under skadeundersökningsperioden är det dock tydligt att den dumpade importen från Indien till gemenskapsmarknaden ökade i mycket större utsträckning under den perioden.

(41)

För att beräkna prisunderskridandet jämfördes de samarbetsvilliga exporterande producenternas importpriser med gemenskapsindustrins priser på grundval av viktade genomsnitt för direkt jämförbara produkttyper (efter renhetsgrad) under undersökningsperioden. Gemenskapsindustrins priser justerades till nivån fritt fabrik och jämfördes med importpriserna cif vid gemenskapens gräns och efter tull. Prisjämförelsen gjordes för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna där så var nödvändigt och efter avräkning av rabatter och avdrag.

(42)

På grundval av de samarbetsvilliga exporterande producenternas priser uppgår de konstaterade marginalerna för prisunderskridande, uttryckta i procent av gemenskapsindustrins priser, till 5,8 % respektive 7,4 %.

(43)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen undersökte kommissionen alla relevanta ekonomiska faktorer och förhållanden av betydelse för gemenskapsindustrins tillstånd.

(44)

Det bör påpekas att förekomsten av företagsintern användning av den likadana produkten inom gemenskapsindustrin måste beaktas vid skadeanalysen. Vissa skadeindikatorer undersöktes därför med avseende på situationen på den öppna marknaden, medan andra kunde undersökas på ett meningsfullt sätt endast genom att hela verksamheten beaktades (se skälen 27–34).

(45)

Gemenskapsindustrins produktion av den likadana produkten ökade med 6 % under skadeundersökningsperioden. Produktionen var stabil under 2004 och ökade med 2 % 2005 och med ytterligare 4 procentenheter under undersökningsperioden. Eftersom produktionskapaciteten var stabil ökade kapacitetsutnyttjandet något i linje med den ökade produktionen. Under undersökningsperioden var kapacitetsutnyttjandet 73 %.

(46)

Lagren ökade generellt mellan 2003 och undersökningsperioden. Den topp som nåddes 2004 sammanfaller med en plötslig minskning av försäljningen (se skäl 47). Under undersökningsperioden var lagernivån 8 % högre än 2003.

(47)

Försäljningen av gemenskapsindustrins egen produktion på den öppna marknaden i gemenskapen minskade plötsligt med 7 % 2004. En återhämtning skedde 2005 då försäljningen ökade till en nivå något över den ursprungliga, och under undersökningsperioden ökade den med 19 procentenheter. Med tanke på den ökade förbrukningen 2005 och under undersökningsperioden (se skäl 37) stärkte gemenskapsindustrin dock inte sin ställning på marknaden. Tvärtemot lyckades gemenskapsindustrin knappt behålla sin marknadsandel. De genomsnittliga försäljningspriserna på gemenskapens produktion avspeglade utvecklingen på marknaden. Priserna föll kraftigt 2004 (med 22 %) och minskade med ytterligare 10 procentenheter 2005 och var sedan ganska stabila under undersökningsperioden.

(48)

Gemenskapsindustrins lönsamhet minskade kraftigt under skadeundersökningsperioden. En vinst på 12,3 % 2003 vändes till betydande förluster för gemenskapsindustrins produktion av den likadana produkten för försäljning på den öppna marknaden 2004, vilket överensstämmer med försäljningsminskningen och de sänkta priserna. Gemenskapsindustrins förlustmarginal fördubblades under 2005 och låg på nära 17 % under undersökningsperioden.

(49)

Investeringarna minskade betydligt under skadeundersökningsperioden och låg under undersökningsperioden på bara 7 % av 2003 års nivå, vilket avspeglar det faktum att industrin redan använder modern utrustning. Som framgår av skäl 45 gjordes inga investeringar i produktionskapacitet, trots att marknaden för dihydromyrcenol förväntades fortsätta att öka. Avkastningen på investeringar, uttryckt som förhållandet mellan gemenskapsindustrins nettovinst/nettoförlust och investeringarnas nettobokföringsvärde, utvecklades i linje med investeringarna och vinst-/förlustmarginalerna. Den minskade från 13,7 % 2003 till – 26,9 % under undersökningsperioden. Gemenskapsindustrins kassaflöde minskade också i betydande utsträckning. Ett kassinflöde på ca 1 300 000 euro 2003 vändes till ett kassautflöde på drygt 60 000 euro under undersökningsperioden. Alla dessa indikatorer visar tydligt gemenskapsindustrins oförmåga att anskaffa kapital.

(50)

Gemenskapsindustrin bibehöll sin marknadsandel till priset av betydande förluster och detta följdes bl.a. av ett kassautflöde. Gemenskapsindustrin kunde alltså inte dra nytta av marknadens tillväxt.

(51)

Antalet anställda i gemenskapsindustrin som arbetar med den likadana produkten minskade trots ökad produktion (se skäl 45). Under undersökningsperioden var sysselsättningen 15 % lägre än 2003. Den totala arbetskraftskostnaden ökade dock. Arbetskraftskostnaden ökade med 13 % 2004, var ganska stabil under 2005 och minskade sedan något under undersökningsperioden till en nivå som var 6 % högre än 2003. Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden ökade med 24 % under skadeundersökningsperioden. Ökningen berodde på inflationen (ca 3 % 2004 och 2005 i Spanien) och förändringar i sysselsättningsstrukturen (en högre andel kvalificerad arbetskraft). Produktiviteten uttryckt som produktion per anställd och år ökade med 24 % mellan 2003 och undersökningsperioden.

(52)

Med hänsyn till volymerna av och priserna på den dumpade importen från det berörda landet kan verkan av på gemenskapsindustrin av de faktiska dumpningsmarginalernas storlek inte anses vara försumbar.

(53)

Det fanns inga tecken på att gemenskapsindustrin under undersökningsperioden höll på att återhämta sig från verkningarna på gemenskapsindustrin av tidigare dumpning eller subventionering.

(54)

Under skadeundersökningsperioden ökade den dumpade lågprisimporten från Indien dramatiskt. Den dumpade importen av den berörda produkten ökade med nära 3 000 % mellan 2003 och undersökningsperioden. Dess andel av gemenskapsmarknaden för dihydromyrcenol under undersökningsperioden var 17 %, jämfört med bara 0,7 % 2003.

(55)

Trots att förbrukningen av dihydromyrcenol i gemenskapen ökade med 23 % under skadeundersökningsperioden lyckades gemenskapsindustrin under undersökningsperioden bara uppnå samma marknadsandel på gemenskapsmarknaden som 2003, vilket berodde på att försäljningen av dess produktion ökade 2005 och under undersökningsperioden. Som analysen av de ekonomiska indikatorerna för gemenskapsindustrin visar skedde detta dock till priset av kraftiga förluster, minskade investeringar och kassautflöde. Skadan innebar i synnerhet att gemenskapsindustrins priser föll, vilket fick direkta negativa konsekvenser för företagens ekonomiska situation. Gemenskapsindustrins priser minskade från 4,55 euro 2003 till 3,15 euro under undersökningsperioden. Denna minskning åtföljdes inte av minskade produktionskostnader. Gemenskapsindustrin började därför gå med förlust 2004, och dess förluster från försäljningen av dihydromyrcenol på gemenskapsmarknaden ökade ytterligare 2005 och under undersökningsperioden, då försäljningsintäkterna knappt täckte gemenskapsindustrins fasta kostnader. En sådan situation är givetvis inte hållbar i längden.

(56)

Med hänsyn till alla dessa faktorer drar kommissionen preliminärt slutsatsen att gemenskapsindustrin vållats väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(57)

I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen om den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit hade vållats av den dumpade importen av den berörda produkten. Andra kända faktorer utöver den dumpade importen som samtidigt med denna kunde ha vållat gemenskapsindustrin skada undersöktes också, i syfte att säkerställa att den eventuella skada som dessa andra faktorer hade vållat inte tillskrevs den dumpade importen.

(58)

Det bör först och främst påpekas att undersökningen visade att importen av dihydromyrcenol från Indien direkt konkurrerar med dihydromyrcenol som produceras och säljs av gemenskapsindustrin, eftersom produkterna har samma grundläggande kemiska egenskaper, är utbytbara och distribueras via samma distributionskanaler.

(59)

Samtidigt som det skedde en betydande ökning av den dumpade importen från det berörda landet (med nästan 3 000 %) och dess andel av gemenskapsmarknaden (med nästan 17 procentenheter) försämrades gemenskapsindustrins ekonomiska situation. Det innebar bl.a. att gemenskapsindustrins priser föll, vilken ledde till sämre ekonomiska resultat under samma period. Den dumpade importen underskred gemenskapsindustrins priser med betydande marginaler, varför man rimligen kan dra slutsatsen att den orsakade den prissänkning som ledde till försämringen av gemenskapsindustrins ekonomiska situation.

(60)

En part framhöll att flera producenter i Indien har upphört att producera den berörda produkten och därigenom minskat produktionskapaciteten för den berörda produkten i Indien. Samma part ansåg att importen från Indien därför inte riskerar att vålla gemenskapsproducenterna någon skada. Undersökningen bekräftade också att vissa av de producenter som nämns i klagomålet och i skäl 2 hade upphört att producera dihydromyrcenol under undersökningsperioden. Det konstaterades dock att ny kapacitet hade tillkommit. Indien fick minst en ny producent av dihydromyrcenol under 2005. Påståendet bör därför avvisas.

(61)

Mot bakgrund av det klart fastställda tidsmässiga sambandet mellan å ena sidan det stora inflödet av dumpad import till priser som väsentligt underskred gemenskapsindustrins priser och å andra sidan gemenskapsindustrins sänkta priser och försämrade ekonomiska situation, dras preliminärt slutsatsen att den dumpade importen spelade en avgörande roll för den skadevållande situationen för gemenskapsindustrin.

(62)

Som anges i skälen 23–26 finns det fem producenter av den likadana produkten i gemenskapen. Två av dessa anses inte ingå i gemenskapsindustrin. Nedan analyseras hur de två företagens försäljningsvolym och marknadsandelar har utvecklats. Av sekretesskäl kan de faktiska siffrorna inte redovisas. Därför visas endast uppgifter i indexerad form.

(63)

Försäljningen i gemenskapen av dihydromyrcenol som produceras av andra gemenskapsproducenter minskade med 12 % under skadeundersökningsperioden. Den motsvarande marknadsandelen minskade till och med mer, med 28 %, eftersom marknaden expanderade under samma period.

(64)

Med tanke på detta dras preliminärt slutsatsen att de två andra gemenskapsproducenternas resultat inte vållade gemenskapsindustrin någon skada.

(65)

Som anges i skälen 27–34 innefattar gemenskapsindustrins verksamhet när det gäller den likadana produkten bl.a. företagsintern användning av produkten för produktion av derivat och/eller parfymoljor. Som förklaras vidare i de nämnda skälen ansågs det lämpligt att undanta gemenskapsindustrins företagsinterna användning från analysen av skadefaktorer (där det är meningsfullt att göra detta) och att undersöka denna i samband med andra faktorer, t.ex. andra tänkbara orsaker till den skada som gemenskapsindustrin lidit.

(66)

Gemenskapsindustrins företagsinterna användning minskade något under skadeundersökningsperioden. Den minskade med 14 % 2004 och med ytterligare 14 procentenheter 2005, varefter den under undersökningsperioden ökade till ca 240 000 kg, vilket dock är 5 % mindre än 2003. Relativt sett utgjorde den företagsinterna användningen ca 10 % av den totala produktionsvolymen, förutom 2005 då den minskade till 8 %.

(67)

Med tanke på detta och eftersom den företagsinterna användningen bara står för ca 10 % av gemenskapsindustrins produktion dras preliminärt slutsatsen att den företagsinterna användningens utveckling inte kunde ha bidragit i betydande utsträckning till den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit.

(68)

Gemenskapsindustrins export ökade något under skadeundersökningsperioden. Exporten ökade med 8 % 2004 och med ytterligare 12 procentenheter 2005, varefter den under undersökningsperioden minskade till en nivå som var 4 % högre än 2003. Priset per enhet minskade med 26 % mellan 2003 och undersökningsperioden (se tabellen nedan). Det bör dock noteras att försäljningspriset vid export inte minskade lika mycket som försäljningspriset i gemenskapen och att det i absoluta tal var betydligt högre än det sistnämnda.

(69)

Man kan därför preliminärt dra slutsatsen att gemenskapsindustrins exportresultat inte i någon betydande utsträckning bidrog till den väsentliga skada som den vållades.

(70)

Även importen från andra tredjeländer än Indien granskades. Av de orsaker som anges i skäl 36 beaktades inte de uppgifter om importen från Japan som lämnats av Eurostat. Inga andra justeringar gjordes av uppgifterna från Eurostat inom denna undersökning.

(71)

Som framgår av tabellen nedan minskade importen från andra tredjeländer under skadeundersökningsperioden. Efter en nedgång 2004 och 2005 ökade importen under undersökningsperioden till en nivå som var 4 % lägre än 2003. Denna utveckling sammanföll i tiden med en prisökning på importen 2004 och 2005 och en senare prisminskning under undersökningsperioden. I absoluta tal låg priset på importen från andra tredjeländer betydligt högre än priset på importen från Indien under hela skadeundersökningsperioden (se skäl 39). Den motsvarande andelen för importen från andra tredjeländer på gemenskapsmarknaden utvecklades i linje med volymerna och marknadens tillväxt. Denna andel minskade med 22 % mellan 2003 och undersökningsperioden.

(72)

Med tanke på detta dras preliminärt slutsatsen att importen från andra tredjeländer än Indien inte vållade gemenskapsindustrin någon skada.

(73)

En part hävdade att skadan var självförvållad eftersom de klagande är beroende av import av de huvudsakliga råvarorna vid produktion av den likadana produkten och därför inte kan konkurrera med andra producenter i gemenskapen eller på det globala planet. Undersökningen har inte visat på några betydande skillnader i fråga om källor och priser när det gäller de huvudsakliga råvaror som används och köps in av de klagande och övriga gemenskapsproducenter, eller av de samarbetsvilliga indiska producenterna, som skulle kunna stödja dessa påståenden. Påståendet bör därför avvisas.

(74)

Det bekräftas avslutningsvis att den väsentliga skada som gemenskapsindustrin har vållats och som framför allt utmärks av en nedgång i försäljningspriset per enhet, vilket i sin tur lett till en försämrad ekonomisk situation, vållades av den dumpade importen från det berörda landet. Även om den företagsinterna användningen och exportresultatet i viss utsträckning kan ha bidragit till gemenskapsindustrins försämrade resultat är dessa faktorer inte så viktiga att de bryter orsakssamband mellan den dumpade importen och den skadevållande situationen för gemenskapsindustrin.

(75)

Med hänsyn till analysen ovan, som tydligt klarlagt och gjort åtskillnad mellan verkningarna av alla andra kända faktorer för gemenskapsindustrins situation och de skadliga verkningarna av den dumpade importen, bekräftas det att dessa andra faktorer inte i sig ändrar slutsatsen att den skada som konstaterats måste tillskrivas den dumpade importen.

(76)

Kommissionen drar följaktligen den preliminära slutsatsen att den dumpade importen med ursprung i det berörda landet har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada i enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen.

(77)

Kommissionen undersökte huruvida det, trots den preliminära slutsatsen om skadevållande dumpning, fanns tvingande skäl som skulle kunna leda till slutsatsen att det inte låg i gemenskapens intresse att vidta åtgärder i detta särskilda fall. I detta syfte och i enlighet med artikel 21.1 i grundförordningen övervägde kommissionen på grundval av all inlämnad bevisning vilka verkningar eventuella åtgärder skulle få för de parter som berörs av detta förfarande samt vilka följderna skulle bli om åtgärder inte vidtogs.

(78)

Skadeanalysen har tydligt visat att den dumpade importen har vållat gemenskapsindustrin skada. Den kraftigt ökade dumpade importen under de senaste åren ledde till ett starkt pristryck nedåt. Gemenskapsindustrin tvingas sälja till priser som knappt täcker de fasta kostnaderna för att behålla sin ställning på marknaden och sin försäljningsvolym på den öppna marknaden, vilket är avgörande för produktionskostnaderna.

(79)

Utan åtgärder skulle gemenskapsindustrins situation inte vara hållbar på längre sikt. Även om den direkta sysselsättningen inom produktion av dihydromyrcenol inte är särskilt stor, skulle de negativa konsekvenserna främst drabba ett visst område i Spanien där den största delen av gemenskapsproduktionen sker. Om åtgärder införs och prisnivån för importen återställs till icke dumpad nivå kommer gemenskapsindustrin att kunna konkurrera på rättvisa handelsvillkor, på grundval av en verklig komparativ fördel. Gemenskapsindustrins försäljningsvolym förväntas då öka, samtidigt som gemenskapsindustrin därigenom kan dra nytta av skalekonomier. Gemenskapsindustrin kommer också sannolikt att utnyttja det ökade prisutrymmet för att ta ut något högre försäljningspriser, eftersom åtgärderna undanröjer prisunderskridandet under undersökningsperioden. Dessa förväntade positiva effekter av åtgärderna ger också gemenskapsindustrin möjlighet att förbättra sin kritiska ekonomiska situation.

(80)

Det är därför tydligt att det är i gemenskapsindustrins intresse att införa åtgärder. Om man inte inför åtgärder skulle detta kunna leda till att produktionen av dihydromyrcenol upphör eller till och med till att anläggningar läggs ned i gemenskapen.

(81)

Inga konsumentorganisationer har gett sig till känna eller lämnat upplysningar i enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen. Med anledning av detta och med tanke på att dihydromyrcenol används endast som råvara eller insatsvara vid produktionen av andra mellanprodukter och slutprodukter (se skälen 11 och 28), har analysen begränsats till åtgärdernas konsekvenser för användarna. Produkten används oftast i tvättmedel, doftämnen i tvålar och vissa parfymer. De berörda sektorerna är således sektorerna för tvätt- och hushållsprodukter samt skönhetsvårds- och kroppsvårdsprodukter. Frågeformulär skickades till 13 kända gemenskapsanvändare av dihydromyrcenol och till fyra intresseorganisationer för företag som producerar smakämnen och doftämnen. Kommissionen begärde bl.a. att få deras synpunkter på om införandet av antidumpningsåtgärder skulle ligga i gemenskapens intresse och hur dessa åtgärder skulle påverka dem.

(82)

Ett frågaformulär mottogs från ett företag som producerar en rad olika tvätt-, hushålls- och kroppsvårdsprodukter. Producenten framhöll att den produkt som ingår i undersökningen står endast för en marginell del av dess mellanprodukter och slutprodukter. Företaget använde heller inte dihydromyrcenol med ursprung i Indien och kunde därför inte tillhandahålla fullständig information. Företaget antog dock att införandet av åtgärder skulle kunna leda till en bristsituation och stigande priser, vilket på lång sikt kunde leda till prisdrivna förändringar när det gäller parfymers sammansättning. En annan användare kontaktade kommissionen och uppgav att man inte använde dihydromyrcenol med ursprung i Indien. Företaget kommenterade inte följderna av eventuella åtgärder. Inga synpunkter inkom från intresseorganisationer.

(83)

Beträffande de inlämnade synpunkterna konstaterades i undersökningen att någon brist på dihydromyrcenol sannolikt inte kan förväntas, eftersom gemenskapsindustrins kapacitetsutnyttjande endast var 73 % under undersökningsperioden (se skäl 45). Dihydromyrcenol produceras i flera andra tredjeländer utöver Indien. Med tanke på den måttliga dumpningsmarginalen förväntas heller inga betydande prishöjningar. Med anledning av detta och med tanke på den marginella effekt dihydromyrcenol har på kostnaden för produkter i senare led, dras preliminärt slutsatsen att införandet av antidumpningsåtgärder sannolikt inte får några betydande konsekvenser för användarnas situation i gemenskapen.

(84)

Kommissionen kontaktade 27 kända importörer/handlare av den berörda produkten i gemenskapen. Tre av företagen uppgav att de inte importerade dihydromyrcenol från Indien. Endast två importörer som inte var de exporterande producenterna närstående besvarade frågeformuläret. Ett av företagen uppgav att det hade slutat importera från Indien under undersökningsperioden, eftersom dess leverantör hade beslutat att sälja enbart via vissa andra distributörer. Den importören kommenterade inte de sannolika konsekvenserna av åtgärderna eftersom företaget inte längre berördes av detta. För den andra samarbetsvilliga importören utgjorde gemenskapsförsäljningen av den berörda produkten mindre än 20 % av den totala omsättningen, och dess andel av den sammanlagda importen av den berörda produkten från Indien var ganska marginell. Företaget kommenterade inte vilka konsekvenser eventuella åtgärder skulle kunna få för den egna affärsverksamheten. Man uppgav bara att eventuella åtgärder skulle uppmuntra de indiska producenterna att anpassa sig genom att förbättra effektiviteten, medan gemenskapsproducenterna tack vare det skydd som åtgärderna ger skulle kunna bibehålla sin ineffektiva produktion och inte tvingas omstrukturera. Som visas i skäl 79 skulle antidumpningsåtgärder, tvärtemot dessa påståenden, göra det möjligt för gemenskapsindustrin att öka försäljningsvolymen och förbättra det kritiska ekonomiska läget och därigenom skapa utrymme för ökad effektivitet i produktionen. Argumentet bör därför avvisas.

(85)

Med anledning av detta och särskilt med tanke på i synnerhet den bristande samarbetsviljan bland icke närstående importörer/handlare i gemenskapen dras preliminärt slutsatsen att antidumpningsåtgärder inte skulle få någon avgörande negativ inverkan på deras situation.

(86)

Analysen i det föregående har visat att det ligger i gemenskapsindustrins intresse att åtgärder införs, eftersom åtgärderna väntas hålla tillbaka den omfattande importen till dumpade priser och undanröja prisunderskridandet genom denna import, som visat sig ha avsevärda negativa verkningar för gemenskapsindustrins situation. Övriga producenter i gemenskapen förväntas också gagnas av åtgärderna.

(87)

Analysen visade också att användarna troligen inte påverkas nämnvärt av eventuella anti-dumpningsåtgärder.

(88)

Eftersom samarbetsviljan var så låg bland icke närstående importörer/handlare av den berörda produkten i gemenskapen var det inte möjligt att göra en ingående analys av deras intressen. Det konstaterades dock att dessa företag valde att inte delta i undersökningen eftersom deras verksamhet inte skulle påverkas i någon betydande utsträckning om antidumpningstullar införs på importen av dihydromyrcenol från Indien.

(89)

Därför dras slutsatsen att införande av åtgärder, dvs. avlägsnande av skadevållande dumpning, skulle ge gemenskapsindustrin möjlighet att förbättra sin ekonomiska situation och fortsätta sin verksamhet och att de negativa effekter som åtgärderna kan få för vissa andra ekonomiska aktörer i gemenskapen inte är oproportionerliga i jämförelse med de goda effekterna för gemenskapsindustrin.

(90)

På grundval av ovannämnda dras preliminärt slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl av gemenskapsintresse för att inte införa anti-dumpningsåtgärder i detta fall.

(91)

Mot bakgrund av de preliminära slutsatserna beträffande dumpning, skada och gemenskapens intresse bör preliminära åtgärder införas på importen av den berörda produkten från Indien för att förhindra att dumpad import vållar gemenskapsindustrin ytterligare skada.

(92)

De preliminära antidumpningsåtgärderna bör införas på en nivå som, utan att de konstaterade dumpningsmarginalerna överskrids, är tillräcklig för att undanröja den skada som den dumpade importen vållar gemenskapsindustrin. Vid beräkningen av det tullbelopp som är nödvändigt för att undanröja verkningarna av den skadevållande dumpningen ansågs det att eventuella åtgärder borde göra det möjligt för gemenskapsindustrin att täcka sina kostnader och uppnå en sådan vinst före skatt som rimligen skulle kunna uppnås under normala konkurrensförhållanden, dvs. om det inte förekom någon dumpad import.

(93)

På grundval av tillgängliga uppgifter konstaterades det preliminärt att en vinstmarginal på 5 % av omsättningen kunde betraktas som den nivå som gemenskapsindustrin kunde förväntas uppnå om skadevållande dumpning inte förekom. 2003, dvs. före den kraftiga ökningen av den dumpade importen från Indien, hade gemenskapsindustrin en vinst på 12,3 % på försäljningen av den likadana produkten på den öppna marknaden (se skäl 48). Det ansågs dock lämpligt att justera lönsamheten för att ta hänsyn till att gemenskapsmarknaden och världsmarknaden för dihydromyrcenol har vuxit och ny kapacitet har tillkommit, vilket har lett till att priserna generellt har minskat något oavsett förekomsten av dumpad import, medan produktionskostnaden per enhet varit i stort sett oförändrad. En vinst på ca 12 % utan någon dumpad import föreföll därför inte rimlig; med tanke på den aktuella situationen borde vinstmarginalen istället ligga kring 5 %.

(94)

Den nödvändiga prisökningen fastställdes därefter på grundval av jämförelser mellan det vägda genomsnittliga importpriset, såsom detta fastställts i samband med beräkningen av prisunderskridandet, och det genomsnittliga icke-skadevållande priset för gemenskapsindustrins produkter vid försäljning på gemenskapsmarknaden. Den eventuella skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes sedan i procent av det genomsnittliga importvärdet cif. Dessa skillnader överskred för de båda samarbetsvilliga exporterande producenterna de konstaterade dumpningsmarginalerna.

(95)

Med tanke på detta och enligt artikel 7.2 i grundförordningen ansågs det att en preliminär antidumpningstull för de samarbetsvilliga exporterande producenterna skulle införas på en nivå som motsvarar de konstaterade dumpningsmarginalerna.

(96)

Eftersom samarbetsviljan var hög ansågs det lämpligt att fastställa tullen för de övriga företagen, som inte hade samarbetat i undersökningen, till den högre tull som införs för de samarbetande företagen (se skäl 22). Tullen för övriga företag fastställs därför till 7,5 %.

(97)

På grundval av ovannämnda bör en preliminär antidumpningstull införas enligt följande:

(98)

Den individuella antidumpningstullen för företag som anges i denna förordning fastställdes på grundval av slutsatserna i den nu aktuella undersökningen. Den återspeglar därför den situation som konstaterats under denna undersökning för detta företag. Denna tullsats (i motsats till den landsomfattande tullen för ”alla övriga företag”) är uteslutande tillämplig på import av produkter med ursprung i Indien som har producerats av det företag, dvs. den specifika rättsliga enhet, som nämns. Importerade produkter som tillverkats av något annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings artikeldel med namn och adress, inbegripet enheter som är närstående det uttryckligen nämnda företaget, kan inte omfattas av denna tullsats utan skall omfattas av den tullsats som gäller för ”alla övriga företag”.

(99)

Alla ansökningar om att få tillämpa denna individuella företagsspecifika antidumpningstullsats (t.ex. till följd av en ändring av enhetens namn eller upprättandet av nya tillverknings- eller försäljningsenheter) bör omgående sändas till kommissionen tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt uppgifter om eventuella ändringar av företagets verksamhet i samband med tillverkning, försäljning på hemmamarknaden och exportförsäljning med anknytning till t.ex. namnändring eller förändring av tillverknings- eller försäljningsenheterna. Om det är motiverat kommer kommissionen, efter samråd med rådgivande kommittén, i sådana fall att ändra förordningen och uppdatera förteckningen över företag som omfattas av individuella tullsatser.

(100)

För att se till att antidumpningstullen genomförs på korrekt sätt bör den övriga tullen tillämpas inte bara på de icke samarbetande exporterande producenterna, utan även på de producenter som inte hade någon export till gemenskapen under undersökningsperioden. De sistnämnda företagen uppmanas dock att när de uppfyller kraven i artikel 11.4 andra stycket i grundförordningen lämna in en begäran om en översyn enligt den artikeln, för en individuell granskning av företagets situation.

(101)

Enligt god förvaltningspraxis bör en period fastställas inom vilken de berörda parter som givit sig till känna inom den tidsfrist som anges i tillkännagivandet om inledande får lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda. Vidare bör det anges att alla avgöranden i denna förordning rörande införandet av tullar är preliminära och kan behöva omprövas vid fastställandet av eventuella slutgiltiga tullar.

(1)

Den 11 november 2006 tillkännagav kommissionen via Europeiska unionens officiella tidning (2) (nedan kallat “tillkännagivande om inledande”) inledandet av ett antisubventionsförfarande beträffande import av dihydromyrcenol med en renhet på 93 viktprocent eller mer med ursprung i Indien, som vanligen klassificeras i KN-nummer ex 2905 22 90 .

(2)

Antisubventionsförfarandet inleddes enligt artikel 10 i grundförordningen efter det att ett klagomål lämnats in den 29 september 2006 av följande gemenskapstillverkare: Destilaciones Bordas Chinchurreta S.A. och Sensient Fragances S.A. (nedan kallade “klagandena”) såsom företrädare för tillverkare som står för en betydande del, i detta fall mer än 25 %, av den sammanlagda tillverkningen i gemenskapen av dihydromyrcenol. Klagomålet innehöll bevisning för att det förekom subventionering av nämnda produkt och för därav vållad väsentlig skada. Bevisningen ansågs vid första påseendet vara tillräcklig för att motivera att ett antisubventionsförfarande inleddes.

(3)

Kommissionen underrättade officiellt myndigheterna i Indien, de exporterande tillverkarna i Indien, importörer och användare som man visste var berörda och deras organisationer samt klagandena om att undersökningen hade inletts. Berörda parter gavs möjlighet att inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande lämna synpunkter skriftligen och begära att bli hörda.

(4)

Klagandena återkallade formellt sitt klagomål genom en skrivelse till kommissionen av den 25 maj 2007.

(5)

I enlighet med artikel 14.1 i grundförordningen får ett förfarande avslutas om klagomålet återkallas, utom när ett sådant avslutande står i strid med gemenskapens intresse.

(6)

Kommissionen ansåg att det aktuella förfarandet borde avslutas, eftersom det inte hade framkommit något nytt inom ramen för undersökningen som tydde på att ett avslutande av förfarandet skulle stå i strid med gemenskapens intresse. De berörda parterna underrättades om detta och gavs tillfälle att lämna synpunkter. Inga invändningar gjordes.

(7)

Mot bakgrund av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att antisubventionsförfarandet beträffande import till gemenskapen av dihydromyrcenol med ursprung i Indien bör avslutas utan att några utjämningsåtgärder införs.