25.5.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 133/1

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

25.5.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 133/3

(1)

Enligt artikel 31.1 i förordning (EG) nr 1255/1999 får skillnaden mellan världsmarknadspriserna på de produkter som förtecknas i artikel 1 i samma förordning och priserna på dessa produkter på gemenskapsmarknaden täckas av ett exportbidrag.

(2)

Med hänsyn till den rådande situationen på marknaden för mjölk och mjölkprodukter bör exportbidrag därför fastställas i enlighet med bestämmelserna och vissa kriterier i artikel 31 i förordning (EG) nr 1255/1999.

(3)

Enligt artikel 31.3 andra stycket i förordning (EG) nr 1255/1999 kan världsmarknadssituationen eller de särskilda behoven på vissa marknader göra det nödvändigt att anpassa bidraget efter bestämmelseort.

(4)

I enlighet med avtalsmemorandumet mellan Europeiska gemenskapen och Dominikanska republiken om importskydd för mjölkpulver i Dominikanska republiken (2) som godkänts genom rådets beslut 98/468/EG (3), får en viss kvantitet mjölkprodukter från gemenskapen som exporteras till Dominikanska republiken omfattas av nedsatt tull. Exportbidragen för produkter som exporteras inom ramen för den ordningen bör därför minskas med en viss procentsats.

(5)

Förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter har inte yttrat sig inom den tid som ordföranden har bestämt.

25.5.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 133/7

(1)

I artikel 32 i förordning (EG) nr 318/2006 fastställs att skillnaden mellan priserna på världsmarknaden för de produkter som förtecknas i artikel 1.1 b i den förordningen och priserna för dessa produkter inom gemenskapen får täckas av ett exportbidrag.

(2)

Med hänsyn till den situation som för närvarande råder på sockermarknaden bör exportbidrag fastställas i enlighet med bestämmelserna och vissa kriterier i artiklarna 32 och 33 i förordning (EG) nr 318/2006.

(3)

Enligt artikel 33.2 första stycket i förordning (EG) nr 318/2006 kan världsmarknadssituationen eller de särskilda behoven på vissa marknader vara sådana att bidraget måste varieras beroende på destination.

(4)

Bidrag bör endast beviljas för produkter som omfattas av den fria rörligheten för varor inom gemenskapen och som uppfyller kraven i förordning (EG) nr 318/2006.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för socker.

25.5.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 133/9

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 958/2006 av den 28 juni 2006 om en stående anbudsinfordran för regleringsåret 2006/07 för fastställande av exportbidrag för vitsocker (2) föreskrivs att det skall genomföras delanbudsinfordringar.

(2)

I enlighet med artikel 8.1 i förordning (EG) nr 958/2006 och efter en granskning av de anbud som lämnats in i samband med den delanbudsinfordran som löper ut den 24 maj 2007 är det lämpligt att fastställa ett högsta exportbidrag för denna delanbudsinfordran.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för socker.

25.5.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 133/10

(1)

I artikel 32 i förordning (EG) nr 318/2006 fastställs att skillnaden mellan priserna på världsmarknaden för de produkter som förtecknas i artikel 1.1 c, d och g i den förordningen och priserna för dessa produkter inom gemenskapen får täckas av ett exportbidrag.

(2)

Med hänsyn till den situation som för närvarande råder på sockermarknaden bör exportbidrag fastställas i enlighet med bestämmelserna och vissa kriterier i artiklarna 32 och 33 i förordning (EG) nr 318/2006.

(3)

Enligt artikel 33.2 första stycket i förordning (EG) nr 318/2006 kan världsmarknadssituationen eller de särskilda behoven på vissa marknader vara sådana att bidraget måste varieras beroende på destination.

(4)

Bidrag bör endast beviljas för produkter som omfattas av den fria rörligheten för varor inom gemenskapen och som uppfyller kraven i kommissionens förordning (EG) nr 951/2006 av den 30 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter till förordning (EG) nr 318/2006 för handel med tredjeländer i sockersektorn (2).

(5)

Exportbidrag kan fastställas för att täcka skillnaden när det gäller konkurrenskraft mellan gemenskapens export och tredjeländers export. Gemenskapens export till vissa närliggande destinationer och till tredjeländer som ger gemenskapsprodukter förmånsbehandling vid import har i dagsläget en särskilt gynnsam konkurrenssituation. Därför bör exportbidragen till de destinationerna avskaffas.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för socker.

25.5.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 133/12

(1)

Republiken Chile återfinns i förteckningen över förmånsländer som omfattas av gemenskapens Allmänna preferenssystem i enlighet med bilaga I till rådets förordning (EG) nr 980/2005.

(2)

Införlivandet av alla de tullförmåner som beviljades Chile enligt gemenskapens Allmänna preferenssystem i avtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan, slutfördes genom den konsolidering som gjordes genom att associeringsrådet EG–Chile den 16 oktober 2006 fattade beslut nr 2/2006 om ändring av bilaga I till associeringsavtalet (2).

(3)

I artikel 3.2 i förordning (EG) nr 980/2005 anges det att ett land skall strykas från den förteckning över förmånsländer som återfinns i bilaga I till förordningen, när det omfattas av ett förmånshandelsavtal med gemenskapen, vilket täcker minst alla de tullförmåner som fastställts enligt det systemet för det landet.

(4)

Bilaga I till förordning (EG) nr 980/2005 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för allmänna tullförmåner.

25.5.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 133/13

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 297/2003 (2) föreskrivs om öppnande och förvaltning på flerårig basis av en importkvot för vissa nötköttsprodukter.

(2)

Kommissionens förordning (EG) nr 1301/2006 av den 31 augusti 2006 om gemensamma regler för administrationen av sådana importtullkvoter för jordbruksprodukter som omfattas av ett system med importlicenser (3) tillämpas på importlicenser för tullkvotperioder från och med den 1 januari 2007. Förordningen föreskriver också att licenserna inte skall gälla efter kvotperiodens sista dag. Kapitel III i förordning (EG) nr 1301/2006 bör från och med den 1 juli 2007 tillämpas på importlicenser som har utfärdats i enlighet med förordning (EG) nr 297/2003, utan att det påverkar tillämpningen av ytterligare villkor som fastställs i den förordningen. Bestämmelserna i förordning (EG) nr 297/2003 bör när så är lämpligt anpassas till förordning (EG) nr 1301/2006.

(3)

I förordning (EG) nr 297/2003 är vissa bestämmelser om tidigare kvotperioder föråldrade. För tydlighetens skull bör de bestämmelserna utgå.

(4)

Förordning (EG) nr 297/2003 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för nötkött.

1.

I artikel 1 skall punkt 2 utgå.

2.

Artikel 2 skall ersättas med följande:

”Artikel 2

Förordning (EG) nr 1445/95, förordning (EG) nr 1291/2000 och kapitel III i kommissionens förordning (EG) nr 1301/2006 (4) skall tillämpas om inte annat föreskrivs i den här förordningen.

3.

Artikel 3.1 skall ersättas med följande:

”1.   Importlicenserna skall medföra en skyldighet att importera från det angivna landet. I licensansökan och i licensen skall ursprungslandet anges i fält 8 och rutan ’ja’ vara ikryssad.”

4.

I artikel 4.1 skall andra stycket ersättas med följande:

”Äkthetsintyget i original och en bestyrkt kopia skall lämnas in till behörig myndighet i medlemsstaten i fråga (nedan kallad ’den behöriga myndigheten’) samtidigt som den första ansökan om importlicens som intyget avser lämnas in.”

25.5.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 133/15

(1)

Kommissionens förordning (EG) nr 996/97 (2) innehåller bestämmelser om öppnande och förvaltning av en importtullkvot som löper över flera år för fryst mellangärde från nötkreatur som omfattas av KN-nummer 0206 29 91.

(2)

Kommissionens förordning (EG) nr 1301/2006 av den 31 augusti 2006 om gemensamma regler för administrationen av sådana importtullkvoter för jordbruksprodukter som omfattas av ett system med importlicenser (3) gäller för importlicenser för tullkvotperioder med början från och med den 1 januari 2007.

(3)

För de kvantiteter som har sitt ursprung i och som kommer från Argentina, i enlighet med artikel 1.3 a i förordning (EG) nr 996/97, bör bestämmelserna i kapitel III i förordning (EG) nr 1301/2006 från och med den 1 juli 2007 tillämpas på importlicenser som har utfärdats i enlighet med förordning (EG) nr 996/97, utan att det påverkar de ytterligare villkor som fastställs i den förordningen.

(4)

För de kvantiteter som har sitt ursprung i och som kommer från andra tredjeländer än Argentina, i enlighet med artikel 1.3 b i förordning (EG) nr 996/97, bör bestämmelserna i förordning (EG) nr 1301/2006 angående ansökningar om importlicenser, sökandes status och utfärdandet av licenser tillämpas. Kapitlen I och II i förordning (EG) nr 1301/2006 bör därför från och med den 1 juli 2007 gälla för importlicenser som har utfärdats för de kvantiteterna i enlighet med förordning (EG) nr 996/97, utan att det påverkar tillämpningen av de ytterligare villkor som fastställs i den förordningen.

(5)

Vid behov är det nödvändigt att anpassa bestämmelserna i förordning (EG) nr 996/97 till förordning (EG) nr 1301/2006. I den sistnämnda förordningen föreskrivs framför allt att licenserna inte skall gälla efter tullkvotperiodens sista dag.

(6)

Förordning (EG) nr 996/97 bör därför ändras i enlighet med detta.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för nötkött.

1.

Artikel 1 skall ändras på följande sätt:

2.

Artikel 2 skall ändras på följande sätt:

3.

I artikel 5.2 skall andra stycket utgå.

4.

Artikel 7 skall ersättas med följande:

”Artikel 7

För att omfattas av de importordningar som avses i artikel 1.3 b får den licensansökan som den sökande lämnar in högst avse 80 ton.”

5.

Artikel 8 skall ersättas med följande:

”Artikel 8

1.   De licensansökningar som avses i artikel 7 får lämnas in endast under de tio första dagarna varje tullkvotperiod.

2.   Medlemsstaterna skall meddela kommissionen den totala kvantitet per ursprungsland som ansökningarna omfattar senast kl. 16.00 lokal tid i Bryssel den sjunde arbetsdagen efter det att perioden för inlämnande av ansökan har löpt ut.

3.   Importlicenserna skall utfärdas mellan den sjunde och den sextonde arbetsdagen efter det att den meddelandeperiod som anges i punkt 2 har löpt ut.”

6.

Artikel 9 skall utgå.

25.5.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 133/17

(1)

I artikel 8 i kommissionens förordning (EG) nr 1282/2006 av den 17 augusti 2006 om fastställande av särskilda tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1255/1999 i fråga om exportlicenser och exportbidrag inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter (2) fastställs giltighetstiden för exportlicenser.

(2)

I kommissionens förordning (EG) nr 210/2007 (3) föreskrivs att giltighetstiden för exportlicenser för mjölkprodukter, för vilka ansökan lämnas in från och med den 1 mars 2007, genom undantag från förordning (EG) nr 1282/2006 bör begränsas till den 30 juni 2007 i syfte att som en förebyggande åtgärd skydda gemenskapens budget från onödiga utgifter och hindra spekulationer vid tillämpningen av exportbidragssystemet inom mjölksektorn.

(3)

Den noggranna övervakning av både den inre marknaden och världsmarknaden som genomförts har visat att det går att successivt återinföra en längre giltighetsperiod för licenserna utan att därigenom riskera destabilisering av den gemensamma organisationen av marknaden. Förordning (EG) nr 210/2007 bör därför ändras.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter.

25.5.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 133/18

(1)

I artikel 31.1 i rådets förordning (EG) nr 1255/1999 föreskrivs att skillnaden mellan priserna på världsmarknaden för de produkter som förtecknas i artikel 1 a–e och 1 g i nämnda förordning och priserna inom gemenskapen får täckas av ett exportbidrag.

(2)

I kommissionens förordning (EG) nr 1043/2005 av den 30 juni 2005 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 3448/93 med avseende på ordningen för beviljande av exportbidrag för vissa jordbruksprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget samt kriterierna för fastställande av bidragsbeloppen (2), anges de produkter för vilka det skall fastställas en bidragssats som skall tillämpas när dessa produkter exporteras i form av varor som förtecknas i bilaga II till förordning (EG) nr 1255/1999.

(3)

Enligt artikel 14.1 i förordning (EG) nr 1043/2005 skall bidragssatsen fastställas för varje månad per 100 kg basprodukt.

(4)

När det gäller vissa mjölkprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget finns det emellertid, om det på förhand fastställs höga bidragssatser, en risk att de åtaganden som görs i samband med dessa bidrag äventyras. För att undvika detta måste lämpliga säkerhetsåtgärder vidtas utan att detta hindrar ingåendet av långtidskontrakt. Om en specifik bidragssats för förutfastställelse av bidrag bestäms för dessa produkter bör båda dessa syften kunna uppnås.

(5)

I artikel 15.2 i förordning (EG) nr 1043/2005 föreskrivs att bidragssatsen i förekommande fall skall fastställas med hänsyn till de produktionsbidrag, det stöd och de andra åtgärder med motsvarande verkan som, i enlighet med förordningen om den gemensamma organisationen av marknaden för den aktuella produkten, är tillämpliga i alla medlemsstater för de basprodukter som förtecknas i bilaga I till förordning (EG) nr 1043/2005 eller därmed jämställda produkter.

(6)

I artikel 12.1 i förordning (EG) nr 1255/1999 föreskrivs att ett stöd skall utbetalas för skummjölk som producerats i gemenskapen och som bearbetas till kasein, om denna mjölk och det kasein som framställs av denna mjölk uppfyller vissa villkor.

(7)

I kommissionens förordning (EG) nr 1898/2005 av den 9 november 2005 om tillämpningsbestämmelser för rådets förordning (EG) nr 1255/1999 beträffande försäljning av grädde, smör och koncentrerat smör på gemenskapens marknad (3), fastställs att smör och grädde till reducerat pris skall göras tillgängliga för industrier som framställer vissa produkter.

(8)

Förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter har inte yttrat sig inom den tid som ordföranden har bestämt.

25.5.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 133/21

(1)

I artikel 32.1 och 32.2 i förordning (EG) nr 318/2006 föreskrivs att skillnaden mellan priserna inom den internationella handeln för de produkter som förtecknas i artikel 1.1 b–d och 1.1 g i nämnda förordning och priserna inom gemenskapen får utjämnas genom exportbidrag då produkterna exporteras i form av varor som förtecknas i bilaga VII till samma förordning.

(2)

I kommissionens förordning (EG) nr 1043/2005 av den 30 juni 2005 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 3448/93 med avseende på ordningen för beviljande av exportbidrag för vissa jordbruksprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget samt kriterierna för fastställande av bidragsbeloppen (2) anges de produkter för vilka det skall fastställas en bidragssats som skall tillämpas när dessa produkter exporteras i form av varor som förtecknas i bilaga VII till förordning (EG) nr 318/2006.

(3)

Enligt artikel 32.4 i förordning (EG) nr 318/2006 skall bidragssatsen fastställas för varje månad per 100 kg basprodukt.

(4)

I artikel 27.3 i förordning (EG) nr 1260/2001 föreskrivs att exportbidraget för en produkt som ingår i en vara inte får vara högre än det bidrag som tillämpas på produkten när den exporteras i obearbetad form.

(5)

De bidragssatser som fastställs enligt denna förordning får fastställas på förhand, eftersom det inte går att avgöra hur situationen kommer att se ut på marknaden under de närmaste månaderna.

(6)

De åtaganden som görs med avseende på bidrag som får beviljas för export av jordbruksprodukter som ingår i varor vilka inte omfattas av bilaga I till fördraget kan äventyras om höga bidragssatser fastställs på förhand. Säkerhetsåtgärder bör därför vidtas i sådana situationer, men utan att detta hindrar att långtidskontrakt ingås. Om en specifik bidragssats för förutfastställelse av bidrag bestäms kan dessa olika mål uppnås.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för socker.

25.5.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 133/23

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 38/2007 av den 17 januari 2007 om inledande av en stående anbudsinfordran för exportförsäljning av socker som innehas av interventionsorganen i Belgien, Tjeckien, Spanien, Irland, Italien, Ungern, Polen, Slovakien och Sverige (2) föreskrivs att det skall genomföras delanbudsinfordringar.

(2)

I enlighet med artikel 4.1 i förordning (EG) nr 38/2007 och efter en granskning av de anbud som lämnats in i samband med den delanbudsinfordran som löper ut den 23 maj 2007 är det lämpligt att fastställa ett högsta exportbidrag för denna delanbudsinfordran.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för socker.

25.5.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 133/24

(1)

Detta ärende gäller DONG:s förvärv av kontrollen över Elsam, Energi E2, KE och FE.

(2)

DONG är det statliga danska gasbolaget med en helt dominerande ställning på marknaden. Elsam och Energi E2 är danska elproduktionsbolag som har en helt dominerande ställning i västra respektive östra Danmark. KE och FE är elhandelsbolag med en helt dominerande ställning i Köpenhamnsområdet.

(3)

I detta beslut konstateras att transaktionen påtagligt skulle hämma effektiv konkurrens, särskilt genom att stärka en dominerande ställning på följande marknader:

(4)

I beslutet konstateras att de åtaganden som parterna har föreslagit är tillräckliga för att lösa konkurrensproblemen. Det viktigaste åtagandet i fråga om lagrings- eller flexibilitetsmarknaden är avyttringen av lagringsanläggningen i Lille Torup, vilket kommer att ha positiva följder för konkurrensen på marknaden för lagring och flexibilitet i Danmark. När det gäller marknaden för leveranser till slutkunder och andra gasanvändare konstateras i beslutet att det program för gasöverlåtelse som DONG föreslår i kombination med avyttringen av lagringsanläggningen löser alla konkurrensproblem som kommissionen funnit på dessa marknader.

(5)

Kommissionen förklarar därför den anmälda transaktionen förenlig med den gemensamma marknaden och EES-avtalet i enlighet med artikel 2.2 och artikel 8.2 i koncentrationsförordningen och artikel 57 i EES-avtalet.

(6)

Det statliga danska gasbolaget DONG med en helt dominerande ställning på marknaden är verksamt inom prospektering, produktion, offshore-transporter och försäljning av olja och naturgas, samt lagring och distribution av naturgas. DONG har också viss verksamhet inom vindkraftverk och el- och värmeleveranser.

(7)

Elsam och Energi E2 är danska elproduktionsbolag som har en helt dominerande ställning i västra respektive östra Danmark. De är båda verksamma inom elproduktion och elhandel (finansiell och fysisk) på grossistmarknaden och inom produktion av fjärrvärme. År 2004 förvärvade Elsam eldetaljisten Nesa (verksam i östra Danmark) och har sedan dess också betydande verksamhet inom detaljistförsäljning av el till hushålls- och företagskunder. Elsam och E2 ägs i första hand av lokala myndigheter, men även DONG och Vattenfall är betydande delägare i Elsam, och Nesa och KE i E2.

(8)

KE och FE levererar el till hushålls- och företagskunder i Köpenhamnsområdet. KE ägs för närvarande av Köpenhamns stad och FE ägs av Frederiksbergs stad.

(9)

I denna del av beslutet beskrivs den planerade transaktionen, som utgör en koncentration, genom vilken DONG förvärvar kontroll över Elsam, E2, KE och FE, med undantag för vissa av Elsams och E2:s produktionstillgångar som kommer att förvärvas av Vattenfall. Vattenfalls förvärv av dessa tillgångar utgör en separat koncentration.

(10)

I beslutet behandlas det gällande regelverket för gas och el.

(11)

Den danska naturgasmarknaden blev konkurrensutsatt den 1 juli 2000, då de största kunderna fick möjlighet att välja leverantör. År 2004 fick alla kunder denna valmöjlighet. Samma år särade man på transmissionsnätet på land och systemansvariga för transmissionssystemet. Nätet ägs och drivs i dag av Energinet.dk, ett fristående offentligt företag ägt av den danska staten, som också fungerar som systemansvarig. Transmissionsnätet på land omfattas av reglerat tillträde för tredje part. Lagringsanläggningarna och gasrörledningarna på havsbotten som går från den danska delen av Nordsjön till det danska fastlandet ägs av DONG. Tredje part får tillträde till denna infrastruktur genom förhandlat tillträde för tredje part. Reglerna om tillträde för tredje part övervakas av Energitilsynet (DERA), som är ett fristående tillsynsorgan inom energisektorn.

(12)

När det gäller de relevanta produktmarknaderna på gasområdet koncentrerades kommissionens marknadsundersökning på definitionen av marknaderna för gaslagring, flexibilitet, grossistförsäljning och gasleveranser.

(13)

I beslutet ges ingen exakt definition av produktmarknaden för gaslagring och andra flexibilitetsverktyg.

(14)

Parterna föreslog en produktmarknad för flexibilitet som skulle omfatta lagring i särskilda lagringsanläggningar, ändringar i produktionen, internationell handel, lagring av gas i rörledning (line-pack), övergång till andra bränslen, avbrytbara kontrakt och gashandelsplatser (market hubs) med terminsmarknader.

(15)

Kommissionen har delat upp dessa flexibilitetsverktyg i följande fem grupper:

(16)

Kommissionens marknadsundersökning visade att man i Danmark inte betraktar något av de fyra alternativen till lagring av gas i särskilda lagringsanläggningar som ett helt genomförbart eller tillräckligt utvecklat flexibilitetsverktyg. Kommissionen anser därför att frågan om den relevanta produktmarknaden (antingen flexibilitet eller lagring) kan lämnas obesvarad.

(17)

I beslutet konstateras att marknaden för grossistleveranser av gas i Danmark består av all försäljning

som kan tillfredsställa dessa kunders behov av tillgång till grossistleveranser av gas i Danmark.

(18)

Kommissionens marknadsundersökning visade att det sannolikt finns en separat marknad för grossistleveranser av naturgas. I sitt svar på beslutet enligt artikel 6.1 c medgav DONG att ”det förekommer gasförsäljning och handel på grossistnivå”. Inte heller i sitt svar på meddelandet om invändningar bestred DONG detta eller kommissionens definition av produktmarknaden på grossistnivå.

(19)

Den planerade transaktionen påverkar även grossistförsäljningen i Sverige. I beslutet konstateras att det finns en separat marknad för grossistleveranser av gas avsedd att förbrukas i Sverige. Det beror på att marknadssituationen och villkoren för grossistleveranser i Sverige skiljer sig från dem i Danmark.

(20)

I beslutet anges att naturgasleveranser till centrala kraftvärmeverk (dvs. stora kraftvärmeverk) utgör en separat marknad, eftersom leveranser till centrala kraftvärmeverk inte hör till grossistmarknaden. Ett centralt kraftvärmeverk kan dock gå in på grossistmarknaden som köpare eller säljare och grossister som tillhandahåller detaljistleveranser inom vissa segment till kraftvärmeverk ställs inte inför några oöverstigliga hinder.

(21)

Marknaden för leveranser till centrala kraftvärmeverk är också annorlunda än andra marknader för leveranser till slutförbrukare på grund av större flexibilitet och förbrukning, annorlunda efterfrågemönster, priser och avtalstyper, annan lagstiftning och på grund av att centrala kraftvärmeverk kan vara direkt verksamma på grossistmarknaden.

(22)

I beslutet anges att naturgasleveranser till lokala kraftvärmeverk (dvs. små kraftvärmeverk) och naturgasleveranser till stora företagskunder utgör en produktmarknad eller två olika produktmarknader.

(23)

Små företagskunder hör inte till denna produktmarknad på grund av skillnader när det gäller bland annat priser, marginaler, marknadsförings- och distributionskanaler, lagringskostnader, marknadsstruktur, byteskostnader och mätningskrav.

(24)

I beslutet konstateras att det finns vissa likheter mellan leveranser till stora företagskunder och lokala kraftvärmeverk (gasförbrukning, avtalstyper), men också vissa skillnader (regelbundenhet i efterfrågan, olika ägarstrukturer, kundernas trofasthet och byteskostnader).

(25)

I beslutet konstateras att det finns en eller två separata marknader för kunder vars förbrukning inte mäts, dvs. kunder med en årlig förbrukning under 300 000 m3. Försäljning till små företagskunder med en förbrukning under 300 000 m3 och till hushåll kan därför antingen höra till samma produktmarknad eller till olika produktmarknader.

(26)

Det finns många likheter i efterfråge- och leveransvillkoren för dessa två olika typer av kunder i Danmark (högre gaspriser, mindre benägenhet att byta leverantör, behovet av förvaltningsverktyg för kundportföljen, standardiserade allmänna erbjudanden, varumärkets betydelse, marknadsstruktur, lagringskostnader och höga inträdeshinder). Det finns också en rad viktiga skillnader (genomsnittlig förbrukning, priser, kostnader och marginaler samt olika marknadsföringsstrategier).

(27)

Det finns inte några betydande skillnader i konkurrensbedömningen för dessa två kundgrupper och frågan om huruvida leveranser till hushåll och små företagskunder utgör olika segment på samma relevanta marknad eller två olika relevanta marknader lämnas därför obesvarad.

(28)

DONG anförde att den relevanta geografiska marknaden för flexibilitetsverktyg är större än Danmark och även omfattar Sverige, norra Tyskland och Nederländerna.

(29)

Marknadsundersökningen visade dock att den geografiska marknaden för lagring (eller flexibilitet) omfattar endast Danmark, oberoende av den relevanta produktmarknadens omfattning. De främsta skälen till denna slutsats är följande:

(30)

I beslutet konstateras att den svenska marknaden för lagring och andra flexibilitetsverktyg omfattar antingen Sverige eller Danmark och Sverige.

(31)

DONG anförde att den relevanta geografiska marknaden för grossistleveranser av gas är större än Danmark (eller Danmark och Sverige) och även omfattar åtminstone Tyskland.

(32)

Marknadsundersökningen visade att marknaden för grossistleveranser av gas sannolikt är begränsad till Danmark. I beslutet konstateras att Sverige inte är en del av samma geografiska marknad som Danmark. Sverige utgör en separat marknad som antingen omfattar Sverige eller Danmark och Sverige, eftersom den svenska marknaden för grossistleveranser inte är någon stark konkurrent till den danska marknaden. I beslutet konstateras också att Tyskland, Nederländerna och Storbritannien inte är en del av samma geografiska marknad som Danmark. Skälen till detta är följande:

(33)

I sitt svar på beslutet enligt artikel 6.1 c hävdade DONG att gasleveranserna på den tyska sidan om det danska införsel- och utförselstället i Ellund hör till den danska marknaden för grossistleveranser av gas. Med hänvisning till resultaten av marknadsundersökningen lämnas frågan om huruvida dessa leveranser skall ingå i den geografiska marknaden för danska grossistleveranser av gas obesvarad i detta beslut.

(34)

Marknaden för naturgasleveranser till centrala kraftvärmeverk är sannolikt nationell och kan som mest omfatta Danmark och Sverige, eftersom den inte kan vara större än den geografiska marknaden för grossistleveranser. Dessutom kan endast delar av de centrala kraftvärmeverkens behov hämtas från grannländerna.

(35)

Marknaden eller marknaderna för naturgasleveranser till lokala kraftvärmeverk och stora industrikunder är nationella, eftersom det inte förekommer någon direktimport. Dessutom har de olika grannländerna olika marknadsstrukturer. De betydande prisskillnaderna mellan Danmark, Tyskland, Sverige och Nederländerna är ytterligare en bekräftelse på att det rör sig om nationella marknader.

(36)

I beslutet konstateras att marknaderna för gasleveranser till företags- och hushållskunder i Danmark som mest är nationella och att de rentav kan vara regionala. Frågan om huruvida marknaderna är nationella eller regionala kan lämnas därhän. Å ena sidan kräver försäljning på denna marknad ett nationellt försäljnings- och servicekontor. Alla leverantörer till kunder utan mätningskrav är danska och det finns stora prisskillnader mellan de nationella marknaderna. Å andra sidan har hittills mindre än 1 % av kunderna beslutat att byta leverantör. Regionala distributionsföretag har därför fortfarande mycket stora marknadsandelar i sina respektive områden och slutkundernas priser varierar därför i de tre regionala områdena. Förekomsten av stora skillnader i marknadsandelar och prisskillnader mellan regioner skulle normalt vara tecken på att de regionala marknaderna inte är integrerade.

(37)

Enligt detta beslut finns följande relevanta marknader:

(38)

En viktig del av försäljningen och inköpen av grossistel i Norden går genom den nordiska elbörsen Nord Pool Spot ASA (nedan kallad Nord Pool). Förutom grossisthandeln via Nord Pool ingår producenter/handlare och kunder även bilaterala avtal om grossistförsäljning av fysisk el.

(39)

De direkta köparna av sidotjänster är de systemansvariga för överföringssystemen, som skall upprätthålla balansen i nätet och garantera leveranser i nödsituationer. Kommissionens marknadsundersökning visade tydligt att sidotjänster eller systemtjänster inte enkelt kan ersättas med andra elleveranser på grossistnivå. Dessutom kan en operatörs andel av regleringskraft variera betydligt över tiden utan något uppenbart samband med operatörens ställning på marknaden för elproduktion.

(40)

Frågan om den exakta avgränsningen av denna marknad eller dessa marknader kan dock lämnas därhän i detta beslut. Bilaterala leveranser till kunder utan direkt tillträde till Nord Pool kan eventuellt utgöra en separat produktmarknad och detsamma gäller för sidotjänster.

(41)

I beslutet konstateras att det finns en separat marknad för finansiell el, eftersom den finansiella marknaden i grunden avser handel med risker medan den fysiska marknaden avser handel med el för konsumtion. Dessa marknader är därför inte helt utbytbara. Frågan om huruvida den finansiella produkten CfD (Contracts for Difference) hör till samma marknad eller till en separat marknad lämnas därhän.

(42)

I beslutet konstateras att det finns en separat marknad för leveranser till kunder med krav på timmätning och en separat marknad för kunder utan sådana mätningskrav. Detta bekräftades vid marknadsundersökningen. Dessa kundgrupper betalar olika priser, förbrukar olika produkter och köper på olika sätt.

(43)

I beslutet konstateras att koncentrationens följder för konkurrensen bör bedömas på grundval av separata östdanska och västdanska Nord Pool-prisområden eller på grundval av en kombination av de två områdena plus Sverige, eftersom parternas nordiska verksamhet i princip är begränsad till Danmark. Om koncentrationen inte har några negativa följder för konkurrensen i ett sådant kombinerat område, kan den inte heller ha några negativa följder i ett större prisområde.

(44)

Alla andra frågor om definitionen av den geografiska marknaden för grossistförsäljning av el lämnas obesvarade i samband med denna transaktion.

(45)

I beslutet konstateras att sidotjänsterna är nationella, eftersom de förutsätter direkt och tillförlitlig tillgång inom ett visst prisområde och eftersom det finns flaskhalsar i nätet.

(46)

När det gäller finansiella elderivat konstateras i beslutet att marknaden åtminstone omfattar hela Norden, eftersom handeln med finansiella elderivat sker på Nord Pool. CfD:er kan däremot omfatta endast ett visst prisområde, eftersom det främst är grossisterna och kunderna i just detta prisområde som handlar med dessa produkter.

(47)

Beträffande marknaderna för detaljistförsäljning av el konstateras i beslutet att marknaden för kunder med mätningskrav är nationell, medan marknaden för kunder utan mätningskrav är nationell eller regional. Det förekommer inte något direkt inträde av utländska leverantörer, och kunder utan mätningskrav har i stor utsträckning stannat kvar hos sin lokala leverantör av samhällsomfattande tjänster.

(48)

I beslutet definieras följande elmarknader:

(49)

Vissa andra marknader påverkas av den planerade koncentrationen, men den får inga negativa följder för konkurrensen, antingen på grund av små marknadsandelar eller också på grund av att det inte finns någon geografisk överlappning. Det gäller fjärrvärmemarknaden, som är lokal, marknaden för produktion av flygaska, vars regionala omfattning inte har fastställts, och marknaden för handel med koldioxid, som sannolikt omfattar EU.

(50)

I beslutet granskar kommissionen DONG:s påpekanden om effekterna av de band som redan före koncentrationen finns mellan de samgående parterna och mellan de samgående parterna och tredje parter. Kommissionen finner dock att även om den skulle ta hänsyn till sådana effekter kan de inte uppväga koncentrationens negativa följder.

(51)

På grundval av marknadsundersökningen konstaterar kommissionen att DONG för närvarande har en dominerande ställning på den danska marknaden för lagring eller flexibilitet.

(52)

I beslutet konstateras att tillgång till lagring eller flexibilitet är ett nödvändigt komplement till annan gasverksamhet och att marknaden för lagring eller flexibilitet gränsar till övriga gasmarknader. Även om två olika juridiska enheter inom DONG är ansvariga för gaslagring respektive gashandel anser kommissionen att dessa verksamheter har det gemensamma syftet att öka DONG-koncernens vinst. Detta har därför varit utgångspunkten för kommissionens analys av effekterna på den danska marknaden för lagring eller flexibilitet.

(53)

I beslutet konstateras också att förvärvet av E2 och Elsam, som är de två största fristående flexibilitetsleverantörerna i Danmark, kommer att ge DONG möjlighet och incitament att minska lagringen av gas och ersätta lagringsanläggningarna genom att utnyttja den flexibilitet som E2 och Elsam erbjuder. Samtidigt kommer konkurrerande gasleverantörer att få färre flexibilitetsalternativ. På grund av det danska avgiftssystemet för lagring kommer detta att leda till ökade lagringskostnader för andra gasleverantörer och deras möjligheter att konkurrrera med DONG kommer därför att minska.

(54)

Av dessa skäl konstateras beslutet att transaktionen märkbart skulle hämma effektiv konkurrens på den danska marknaden för lagring eller på den danska marknaden för lagring eller flexibilitet, särskilt genom att stärka DONG:s dominerande ställning på dessa marknader.

(55)

I beslutet konstateras också att de negativa effekter som koncentrationen kan ha i Danmark i princip även kan gälla för den svenska marknaden för lagring eller flexibilitet. Det är dock inte nödvändigt att göra någon ingående bedömning av den svenska marknadens särdrag, eftersom den övergripande bedömningen av transaktionen inte påverkas av effekterna på den svenska marknaden.

(56)

Under undersökningens gång har kommissionen och DONG intagit olika ståndpunkter i fråga om huruvida det är relevant att bedöma grossistmarknaden för gas efter […] (3). DONG ifrågasatte om det är rimligt att bedöma grossistmarknaden på längre sikt än […] * år. Kommissionen anser att gasmarknaden kännetecknas av långsiktiga investeringar i infrastruktur och långfristiga leveransavtal, vilket innebär att det finns skäl att analysera marknaden även längre fram än […] *. I beslutet konstateras dock att även om man inte tar hänsyn till marknaden efter […] * kommer koncentrationen att ha betydande konkurrenshämmande effekter på grossistleveranserna av gas i Danmark. Skälet till detta är att det så kallade BGI-projektets (Baltic Gas Interconnector) återhållande verkan försvinner och att konkurrenternas beslut om att gå in på marknaden från och med 2008 kommer att göras efter förhandlingar om leveransavtal med Elsam och E2.

(57)

I beslutet konstateras att DONG har en dominerande ställning på den danska marknaden för grossistleveranser av gas, eftersom företaget hade en marknadsandel på [80–90 %] * år 2004 (4). Kommissionen har granskat fem möjliga källor till konkurrens som skulle kunna fungera som motvikt till DONG:s dominerande ställning på marknaden, nämligen följande:

(58)

I beslutet konstateras att dessa konkurrenskällor är för svaga eller för otillförlitliga för att på kort sikt fungera som motvikt till DONG:s dominerande ställning på marknaden.

(59)

I beslutet granskas sedan om transaktionen kommer att stärka DONG:s dominerande ställning genom att befintlig eller potentiell konkurrens försvinner. När det gäller frågan om E2:s och Elsams kommersiella intresse av att bli aktiva aktörer på den danska grossistmarknaden för gas bestrider DONG att E2 och Elsam är potentiella konkurrenter och hävdar att de inte är den mest betydande motvikten till DONG:s dominerande ställning på marknaden.

(60)

Kommissionen anser att det är tillräckligt att E2 och Elsam är betydande konkurrerande motvikter (även om de inte är de mest betydande) och att det skulle leda till konkurrensproblem om de försvann.

(61)

Av kommissionens undersökning och beslutet framgår att den planerade koncentrationen skulle leda till att E2 försvann som befintlig konkurrent och Elsam som en trovärdig potentiell konkurrent till DONG. Kommissionens analys av de fem möjliga källorna till konkurrens som nämns i skäl 57 ovan ändrar inte denna slutsats. Dessutom konstateras i beslutet att Vattenfalls förvärv av en liten andel i E2:s och Elsams gasdrivna kraftverk inte kommer att uppväga den minskade konkurrens som blir följden av att E2 och Elsam integreras i DONG-koncernen.

(62)

I beslutet konstateras att transaktionen förutom dessa horisontella effekter också kommer att leda till ett bortfall av kunder, och därmed till att konkurrensen hämmas påtagligt. Skälet till detta är den vertikala integreringen av DONG och E2 och Elsam, som står för omkring [20–30 %] * av den sammanlagda danska förbrukningen. Det kommer således att bli svårare för DONG:s konkurrenter att gå in på de danska gasmarknaderna, både som grossister och som leverantörer till slutkunder. Transaktionen kommer därför att orsaka hinder för inträde på denna marknad.

(63)

Parterna anförde att Elsam hittills endast i begränsad utsträckning har köpt el från tredje parter, eftersom Elsam bara har ingått några få swapavtal och kortfristiga inköpsavtal. Kommissionen anser emellertid att det finns en möjlighet att leveranser från DONG:s konkurrenter till Elsam skulle ha kunnat ha en återhållande verkan på DONG:s agerande.

(64)

I beslutet konstateras att även om endast E2 försvann som kund, skulle det påtagligt stärka DONG:s dominerande ställning på den danska grossistmarknaden genom att ge tredje parter ännu ett skäl att inte gå in på denna marknad i någon större skala. Detta beror på att E2 har stått för nästan all oberoende (konkurrensutsatt) efterfrågan från tredje part på den danska marknaden. Den planerade transaktionen kommer att skapa hinder för inträde på den danska grossistmarknaden, eftersom den leder till bortfallet av ett företag som har köpt stora kvantiteter naturgas på den danska grossistmarknaden, både för eget bruk och för leveranser till andra förbrukare.

(65)

I beslutet konstateras att den planerade koncentrationen skulle leda till att betydande källor till konkurrens som kan ha återhållande verkan på DONG skulle försvinna från den danska grossistmarknad för gas. Genom DONG:s sedan länge etablerade dominerande ställning på denna marknad är det sannolikt att den planerade transaktionen påtagligt skulle hämma en effektiv konkurrens, särskilt genom att stärka DONG:s dominerande ställning.

(66)

DONG har också en mycket stark ställning på den svenska marknaden för grossistleveranser av gas (5). I beslutet fastställs inte om DONG har en ensam eller gemensam dominerande ställning på den svenska eller dansk-svenska grossistmarknaden, eftersom eventuella skadliga effekter på någon av dessa marknader skulle härröra från transaktionens effekter på grossistmarknaden i Danmark.

(67)

I beslutet anges att inget bortfall av kunder eller av kraftutbud kan uppstå på marknaderna för naturgasleveranser till centrala kraftvärmeverk i Danmark och Sverige, eftersom a) de centrala kraftvärmeverken inte kommer att lida skada, åtminstone inte före 2009, vare sig på den danska eller den svenska marknaden för leveranser till centrala kraftvärmeverk, och b) kraftvärmeverken skulle efter 2009 vara skyddade genom att grossistmarknadens funktion skulle förbättras genom det program för gasöverlåtelse som parterna föreslår.

(68)

När det gäller frågan om potentiell konkurrens konstateras i beslutet att E2 eller Elsam sannolikt inte kan betraktas som potentiella nya aktörer på marknaden för leveranser till centrala kraftvärmeverk, eftersom det är osannolikt att andra centrala kraftvärmeverk skulle vara villiga att köpa gas från direkta konkurrenter.

(69)

I beslutet konstateras därför att koncentrationen inte påtagligt hämmar en effektiv konkurrens på marknaderna för leveranser till centrala kraftvärmeverk, vare sig i Danmark eller Sverige.

(70)

I beslutet konstateras att DONG har en dominerande ställning och kommer att fortsätta att ha det inom en förutsebar framtid med en marknadsandel på [60–70 %] * år 2004, som är det senaste året för vilket det finns tillförlitliga uppgifter om marknadsandelar. Det finns ingen anledning att tro att DONG:s marknadsandel skulle hamna under 50 % inom en förutsebar framtid.

(71)

DONG:s dominerande ställning i föregående marknadsled när det gäller grossistförsäljning, lagring, gas från offshore-fälten och importrörledningar stödjer DONG:s ställning på marknaden (marknaderna) för leveranser till stora företagskunder och lokala kraftvärmeverk, eftersom lagringsanläggningar och tillgång till gas är viktiga konkurrensmedel i samband med leveranser till dessa kundgrupper.

(72)

Dessutom kan DONG:s konkurrenter inte utmana DONG:s dominerande ställning, eftersom HNG/MN och Statoil Gazelle är små företag, eftersom HNG/MN en ekonomiskt svag konkurrent och eftersom det finns starka band mellan DONG och HNG/MN.

(73)

E.ON och Shell har båda mycket små marknadsandelar på den danska marknaden (marknaderna) för leveranser till stora företagskunder och lokala kraftvärmeverk.E.ON kommer sannolikt att inrikta sin nordiska satsning på den svenska marknaden.

(74)

I beslutet anges också andra faktorer som visar att DONG har en sedan länge etablerad dominerande ställning redan före koncentrationen. DONG har den klart lägsta andelen kunder som byter leverantör bland de stora aktörerna på marknaden. DONG har de bästa möjligheterna att erbjuda två olika bränslen och DONG har kunnat utveckla ganska nära förbindelser med en rad lokala kraftvärmeverk.

(75)

I beslutet anges att den planerade transaktionen stärker DONG:s dominerande ställning genom att den skapar hinder för inträde och på grund av att potentiella konkurrenter försvinner.

(76)

Den planerade transaktionen skapar hinder för inträde eftersom det kommer att bli svårare för andra aktörer att uppnå en kritisk storlek när det gäller gasleveranser om omkring 20 % av den sammanlagda danska gasförbrukningen försvinner från marknaden. Dessutom kommer DONG:s priviligierade ställning när det gäller tillgång till lokala kraftvärmeverk att stärkas ytterligare till följd av koncentrationen. Koncentrationen innebär också risk att företag utestängs från marknaden för gaslagring eller för att konkurrenternas lagringskostnader kommer att öka, vilket kommer att höja inträdeshindren ytterligare. Dessutom kommer koncentrationen sannolikt att höja hindren för inträde på grossistmarknaden och därmed göra det svårare för DONG:s konkurrenter att köpa gas på en marknad med konkurrens. Efter koncentrationen kommer DONG också att kunna erbjuda två olika bränslen, vilket ger företaget en priviligierad ställning jämfört med konkurrenterna, som kommer att få svårare att matcha DONG:s erbjudanden.

(77)

Den planerade koncentrationen stärker DONG:s dominerande ställning ytterligare genom att de potentiella konkurrenterna Elsam, E2, Nesa och KE försvinner.

(78)

E2 och Elsam har båda tillgång till stora kvantiteter naturgas till konkurrenskraftiga priser. De har också tillgång till lagringsanläggningar och till flexibilitetsverktyg. Dessutom har de det nödvändiga ”energivarumärket”. En stor majoritet av dem som svarade på kommissionens marknadsundersökning uppgav att Elsam och E2 kunde sälja vidare extra gaskvantiteter till dem. Slutligen har kommissionen funnit starka bevis för att E2 har haft möjlighet till och planerat ett sådant inträde, eftersom företaget under 2003 och 2004 skickade erbjudanden till regionala grossister i Sverige och Danmark.

(79)

Nesa och KE har starka energivarumärken och kan uppnå kostnadssynergier och få trognare kunder genom att sälja två olika bränslen. De har ett stort kundbas bestående av företagskunder. Även DONG och Statoil Gazelle ansåg att KE, Elsam och Energi E2 var potentiella konkurrenter på de danska gasmarknaderna.

(80)

Av dessa skäl konstateras i beslutet att den planerade transaktionen påtagligt kommer att hämma effektiv konkurrens, särskilt till följd av att dominerande ställningar skapas eller stärks på marknaden eller marknaderna för naturgasleveranser till stora företagskunder och lokala kraftvärmeverk.

(81)

I beslutet konstateras att DONG har en dominerande ställning i två regionala områden med en marknadsandel på över [90–100 %] * och att denna dominerande ställning stärks genom höga inträdeshinder, DONG:s kontroll över lagringsverksamheten och tillgång till gas från offshore-fälten samt dess dominerande ställning på grossistmarknaden.

(82)

Om man i stället utgår ifrån att marknaden är nationell, har DONG och HNG/MN en gemensam dominerande ställning med marknadsandelar på [25–35 %] * respektive [55–65 %] *. Det finns starka band mellan dessa företag. Marknaden är helt öppen för insyn och alla avvikelser från ett oligopolistiskt beteende skulle därför vara lätta att upptäcka. Produkten är mycket homogen, vilket underlättar tyst samordning. Kunderna är mycket trogna, vilket leder till höga inträdeshinder. Dessutom finns det effektiva vedergällningsmekanismer mot oligopolföretag som inte samarbetar och ett stort gemensamt intresse av att upprätthålla den rådande situationen.

(83)

I beslutet anges att DONG:s dominerande ställning kommer att stärkas genom att transaktionen skapar nya inträdeshinder och genom att vissa potentiella konkurrenter försvinner.

(84)

Koncentrationen kommer att skapa inträdeshinder genom att lagringskostnaderna höjs och genom att det blir svårare att uppnå en kritisk storlek och de stordriftsfördelar och den räckvidd som krävs för att ett inträde skall bli ekonomiskt lönsamt. Dessutom försvinner stora kunder på olika marknader, vilkas flexibilitet skulle kunna balanseras mot hushållens och småföretagens flexibilitetsbehov. Slutligen ökar den sannolikt minskade likviditeten på den danska grossistmarknaden för gas DONG:s möjligheter att utestänga konkurrenterna från tillträde till grossistgas.

(85)

Genom koncentrationen kommer viss potentiell konkurrens från KE och Nesa att försvinna. Dessa företag är eldetaljister och har båda sin bas i Köpenhamnsområdet. De har redan försäljningskontor, säljare, IT-utrustning och faktureringssystem. Båda har stora kundportföljer som skulle kunna användas för att gå in på detaljistmarknaden för gas. Båda företagen har också starka varumärken både på nationell och regional nivå. Därför ställs inte Nesa och KE inför de höga inträdeshinder som de flesta andra aktörer skulle ställas inför. […] *

(86)

Många av KE:s kunder har dock redan täckt sitt behov av matlagningsgas genom stadsgas och behovet av värme med fjärrvärme. Kommissionen har också beaktat att större delen av Nesas och KE:s kundbas för el endast skulle ha kunnat användas för att konkurrera med HNG/MN, vars gasdistributionsområden geografiskt överlappar med Nesa och KE, men inte med DONG.

(87)

I beslutet medger kommissionen också att andra elleverantörer skulle kunna gå in på marknaden för gasleveranser till småföretag och hushåll, men konstaterar att KE och Nesa har en särskild ställning när det gäller tillgång till gas, som det skulle vara svårt för de andra elföretagen att uppnå.

(88)

Av dessa skäl konstateras i beslutet att den planerade koncentrationen påtagligt kommer att hämma konkurrensen på marknaden eller marknaderna för gasleveranser till hushåll och småföretag, oberoende av om denna marknad eller dessa marknader definieras som regionala eller nationella, särskilt genom att stärka en dominerande ställning.

(89)

I detta beslut konstateras att transaktionen påtagligt skulle hämma en effektiv konkurrens, särskilt genom att stärka en dominerande ställning på följande produktmarknader:

(90)

I beslutet konstateras att koncentrationen inte ger upphov till konkurrensproblem på någon elmarknad.

(91)

I beslutet konstateras att Elsam och E2 tycks ha en dominerande ställning i sina respektive Nord Pool-områden när det gäller grossistförsäljning av el, om dessa områden är isolerade från andra Nord Pool-områden, eftersom de lokala vindkraftverken och kraftvärmeverken inte har potential att konkurrera annat än i mycket begränsad omfattning.

(92)

De horisontella effekterna av den planerade transaktionen kommer dock sannolikt i stor utsträckning att uppvägas av förlusten av marknadsandelar på grund av avyttringen av kraftverk till Vattenfall i både östra och västra Danmark, vilket skapar en livskraftig konkurrent till de etablerade företagen i området och minskar deras marknadsandelar betydligt. I beslutet konstateras också att det inte har kunnat fastställas att Elsam och E2 skulle ha planerat att gå in på varandras marknader och att DONG har avvisat tanken på att gå in på elproduktionsmarknaden med ett gasdrivet kraftverk. I beslutet konstateras därför att alla eventuella horisontella effekter mer än väl uppvägs av den garanterade och omedelbara positiva effekt som Vattenfalls inträde kommer att ha.

(93)

Beträffande de vertikala effekterna konstateras beslutet att DONG sannolikt inte kommer att höja konkurrenternas kostnader (gas som kraft) efter koncentrationen. En simuleringsmodell bekräftade att för att minskningen i produktion skall ha någon betydelse krävs mycket stora höjningar av gaspriserna. Sådana höjningar grundade på vertikala effekter som har samband med koncentrationen skulle inte vara realistiska mot bakgrund av den återhållande verkan som konkurrenterna, trots DONG:s dominerande ställning, skulle ha även efter koncentrationen. Denna slutsats stärks av de korrigerande åtgärder som DONG föreslagit och som kommer att ge lokala kraftvärmeverk tillgång till fler alternativa gasleverantörer efter koncentrationen. Även om den sammanslagna enheten efter koncentrationen skulle ha en anledning att försöka höja gaspriserna för lokala kraftvärmeverk är det osannolikt att detta skulle leda till högre elpriser, eftersom konkurrensen i östra och västra Danmark ökar genom avyttringen av kraftverk till Vattenfall.

(94)

Det är också osannolikt att DONG i framtiden skall kunna ha något direkt inflytande över centrala kraftvärmeverk, eftersom Elsam i mars 2004 på det danska konkurrensverkets uppmaning åtog sig att i samband med förvärvet av Nesam avyttra alla sina aktier i lokala gasdrivna kraftvärmeverk.

(95)

Koncentrationens effekter på sammanlänkningen över Stora Bält granskas också. Denna sammanlänkning mellan östra och västra Danmark kommer i sig att ha positiva effekter och planeras vara klar 2010. Kommissionen konstaterar att den återhållande verkan som sammanlänkningen skulle ha utan koncentrationen, nämligen omkring 600 MW, i alla händelser är mindre än den återhållande verkan som Vattenfalls inträde på marknaden i de båda områdena kommer att ha. Detta har också bekräftats genom en simuleringsmodell.

(96)

Resultaten från marknadsundersökningen och synpunkterna på den planerade koncentrationens horisontella och vertikala effekter gäller också bilateral grossistförsäljning av el till kunder i östra och västra Danmark, om man antar att det finns en separat marknad för grossistkunder som kanske inte har direkt tillträde till Nord Pools grossistmarknad.

(97)

Om man utgår från ett större Nord Pool-område, så kommer parterna att ha en marknadsandel under 10 % på en marknad som omfattar endast Sverige och västra och östra Danmark.

(98)

I beslutet konstateras att Elsam och E2 före koncentrationen har utsatts för begränsad konkurrens i sina respektive områden, medan DONG efter koncentrationen i varje område kommer att konkurrera med en betydande konkurrent, nämligen Vattenfall. Koncentrationen kommer därför inte att leda till några konkurrensproblem på de eventuella marknaderna för sidotjänster i östra och västra Danmark.

(99)

På en nordisk marknad för handel med finansiella elderivat kommer de samgående parterna att ha en sammanlagd marknadsandel på mindre än 10 %. En så liten marknadsandel innebär att det inte kommer att finnas några konkurrensproblem på den marknaden.

(100)

Beträffande potentiella marknader för CfD:er i östra och västra Danmark konstateras att E2 och Elsam är de klart största säljarna av CfD:er i sina respektive områden. Genom avyttringen av produktionstillgångar till Vattenfall kommer dock Vattenfall att bli en stor säljare av CfD:er både i östra och västra Danmark.

(101)

I beslutet konstateras att det finns en hård konkurrens på den danska marknaden för elleveranser till kunder med mätningskrav. Den sammanslagna enheten kommer att ha en sammanlagd marknadsandel på [20–30 %] *. Efter koncentrationen kommer den sammanslagna enheten nästan att vara ikapp den största aktören, nämligen EnergiDanmark. Dessutom kommer kunderna att betrakta en rad andra konkurrenter som realistiska alternativ.

(102)

Koncentrationen kommer också att leda till viss överlappning av marknadsandelar på detaljistmarknaden för elleveranser till små kunder. Konkurrensläget på denna marknad är ganska splittrat, eftersom endast ett fåtal hushåll har bytt från sin etablerade lokala leverantör. På en nationell dansk marknad kommer DONG att bli det största företaget, dock med en relativt liten marknadsandel på omkring [25–30 %] *.

(103)

Även om Nesa och KE hör till de företag som flest kunder bytt till, har andra konkurrenter en jämförbar tillströmning av nya kunder.

(104)

Med utgångspunkten att det är fråga om regionala marknader konstateras i beslutet att transaktionen inte i någon större omfattning skulle stärka Nesas, KE:s och FE:s ställning i de områden där de är etablerade sedan länge, eftersom tredje part som OK och EnergiDanmark har lika goda möjligheter att konkurrera med de etablerade företagen som de andra parterna i koncentrationen.

(105)

I beslutet konstateras att koncentrationen inte påtagligt kommer att hämma effektiv konkurrens, vare sig genom att stärka en dominerande ställning på någon eventuell berörd marknad för grossistleveranser av el, sidotjänster, finansiella elderivat, detaljistförsäjning till företagskunder eller elleveranser till små kunder.

(106)

För att lösa konkurrensproblemen när det gäller lagringseller flexibilitetsmarknaden har DONG åtagit sig att före den 1 maj 2007 avyttra sina stora gaslagringsanläggning i Lille Torup på Jylland. Endast köparen skall ha rätt att sälja lagringskapacitet i Lille Torup för gaslagringsåret 2007/08, som löper från den 1 maj 2007 till och med den 30 april 2008. DONG åtar sig att, under en period om tio år från det att köpet har avslutats, inte förvärva direkt eller indirekt inflytande över hela eller delar av lagringsanläggningen, såvida inte kommissionen tidigare har godkänt det.

(107)

För att lösa de konkurrensproblem som skulle uppstå på grossistmarknaderna har DONG åtagit sig att utarbeta ett program för gasöverlåtelse för att ge tredje parter tillgång till naturgas i Danmark. De gasvolymer som kommer att överlåtas kommer att uppgå till 400 kubikmeter per år (sammanlagt 2 400 kubikmeter), som skall auktioneras ut under åren 2006–2011 för leverans under det gasår som följer efter varje auktion. Volymerna motsvarar omkring 10 % av den sammanlagda danska förbrukningen 2005. Om marknadsvillkoren skulle ändras betydligt, får DONG på vissa villkor ansöka hos kommissionen om att avsluta programmet för gasöverlåtelse före de två sista auktionerna. I programmet för gasöverlåtelse planeras en auktionsprocess i två steg. Vid huvudauktionen kommer DONG att göra gas tillgänglig på den virtuella handelsplatsen i Danmark och, på samma sätt som vid en swap, kommer framgångsrika budgivare att göra samma gasvolym tillgänglig för DONG på en av fyra namngivna gashandelsplatser i nordvästra Europa. Alla kvantiteter som inte säljs vid huvudauktionen kommer att säljas vid en traditionell auktion för gasöverlåtelse, som kommer att hållas senare samma år. Dessutom har DONG åtagit sig att införa en bestämmelse som innebär att befintliga direkta kunder till DONG, som deltar i auktionsprocessen eller som köper gas från en handlare eller grossist som köpte gas vid auktionen, har rätt att minska den gasvolym som de är enligt avtal är skyldiga att köpa från DONG.

(108)

Åtagandenas främsta effekt på lagringseller flexibilitetsmarknaden härrör från avyttringen av lagringsanläggningen i Lille Torup. Dessutom kommer programmet för gasöverlåtelse att öka likviditeten på den danska grossistmarknaden och därmed också ge tillgång till nya källor till flexibilitet.

(109)

Avyttringen av den största av Danmarks två lagringsanläggningar, som har en kapacitet på omkring 400 kubikmeter och inga kapacitetsreservationer som sträcker sig längre än ett år, kommer att leda till ökad konkurrens på denna marknad, oavsett om den betraktas som en marknad för lagring eller en större marknad för flexibilitet. Dessa lagringseller flexibilitetsvolymer utgör mer än 57 % av lagringskapaciteten i Danmark och således en mycket stor del av den sammanlagda flexiblitetskapaciteten i Danmark.

(110)

Marknadsaktörerna anser allmänt att avyttringen av lagringsanläggningen i Lille Torup kommer att ha positiva effekter för konkurrensen på lagringseller flexiblitetsmarknaden i Danmark.

(111)

Även programmet för gasöverlåtelse kommer att ha positiva effekter för flexibiliteten i Danmark, eftersom det kommer att vara ett komplement till den flexibilitet som lagringsanläggningen i Lille Torup erbjuder.

(112)

Båda inslagen i åtagandena, dvs. avyttringen av lagringsanläggningen och programmet för gasöverlåtelse, kommer att ha positiva effekter på de svenska marknaderna. Konkurrensen mellan DONG och den nya ägaren av lagringsanläggningen i Lille Torup kommer också att vara till fördel för svenska lagringskunder. Detsamma gäller effekterna av programmet för gasöverlåtelse.

(113)

Kommissionen konstaterar att det program för gasöverlåtelse som DONG föreslår tillsammans med avyttringen av lagringsanläggningen kommer att lösa alla konkurrensproblem som kommissionen funnit när det gäller grossistmarknaden.

(114)

När det gäller programmet för gasöverlåtelse utgör den volym på 400 kubikmeter per år som skall swappas eller säljas på huvudauktionen eller den senare auktionen omkring 10 % av efterfrågan i Danmark.

(115)

När det gäller problemet med bortfall av kunder kommer dessa volymer och bestämmelsen om att kunderna har rätt att minska sina inköp från DONG att kompensera för de volymer som E2 under de senaste åren har köpt på kort sikt, både i och utanför Danmark. Dessa inköp har utgjort omkring 5 % av den danska efterfrågan. De överlåtna volymerna kompenserar också för de ytterligare volymer som Elsam och E2 eventuellt skulle ha köpt av DONG före utgången av deras långfristiga leveransavtal med DONG år 2009.

(116)

Volymerna kommer också att kompensera för att Elsam och, framför allt, E2 försvinner som potentiella konkurrenter. Det har dock varit svårt att med tillräcklig säkerhet fastställa vilka volymer som skulle ha sålts av dessa företag under en förutsebar framtid. Import av och för E2 plus alla konkurrenters marknadsandelar (förutom […] *) uppgick tillsammans (dvs. all fristående konkurrens till DONG sammantagen) till omkring 10 % av den danska efterfrågan 2004.

(117)

Man bör också beakta att dessa volymer kommer att omfattas av flexibilitetsbestämmelser som kommer att göra gasen attraktiv för alla syften på den danska grossistmarknaden.

(118)

Ett särskilt viktigt inslag är bestämmelsen om att kunderna har rätt att minska sina gasinköp från DONG, vilket ger köparna av denna gas ett skäl att använda den i Danmark, underlättar inträde och löser problemet med bortfall av kunder.

(119)

När det gäller varaktigheten för programmet för gasöverlåtelse och de volymer som programmet omfattar har ett stort antal marknadsaktörer uppgett att det är tillräckligt för att uppväga koncentrationens negativa effekter på den danska grossistmarknaden.

(120)

Även avyttringen av lagringsanläggningen kommer att ha positiva effekter på den danska grossistmarknaden. Skälet till detta är att tillträde till lagringskapacitet på icke-diskriminerande grunder och oberoende av DONG på ett avgörande sätt underlättar tredje parters grossistverksamhet i Danmark.

(121)

I beslutet konstateras att programmet för gasöverlåtelse löser alla problem när det gäller uppkomsten av hinder för inträde på dessa marknader.

(122)

Närmare bestämt löser bestämmelsen om att kunderna har rätt att minska sina gasinköp från DONG problemet med bortfall av kunder och uppnåendet av en kritisk storlek. Den utauktionerade volymen på 400 kubikmeter utgör 17 % av marknaden för leveranser till företagskunder och lokala kraftvärmeverk och 45 % av marknaden för leveranser till småföretag och hushåll.

(123)

Den gasvolym som skall överlåtas varje år kommer att ha en stor betydelse för likviditeten på den danska grossistmarknaden för gas och kommer att ge de konkurrenter som är eller vill bli verksamma på dessa marknader bättre möjligheter att erbjuda två olika bränslen, nämligen naturgas eller el, i konkurrens med DONG.

(124)

Alla problem som beror på att man inte längre kan använda centrala kraftvärmeverks flexibilitet för att balansera leverantörernas flexibilitetsbehov eller på bortfall av kraftutbud, löses genom flexiblitetsbestämmelserna i programmet för gasöverlåtelse och genom avyttringen av lagringsanläggningen i Lille Torup, som leder till att de två danska lagringsanläggningarna nu kommer att konkurrera med varandra.

(125)

I beslutet konstateras därför att DONG:s åtaganden innebär att inträdeshindren inte kommer att vara högre än de var före koncentrationen.

(126)

I beslutet konstateras att förlusten av potentiell konkurrens på dessa marknader kommer att uppvägas av att inträdeshindren blir mindre.

(127)

När det gäller programmet för gasöverlåtelse uppnås detta framför allt på två sätt. För det första kommer den ökade tillgången till gas genom programmet för överlåtelse och den flexibilitet som hänger samman med detta att underlätta inträde för andra potentiella konkurrenter. För det andra garanterar bestämmelsen om att kunderna har rätt att minska sina inköp av gas från DONG att de potentiella konkurrenter som vill gå in på den danska marknaden och som har köpt gas genom programmet för överlåtelse kommer att ha förhållandesvis lätt att finna kunder.

(128)

Dessutom kommer avyttringen av lagringsanläggningen att underlätta tillträde genom att de två danska lagringsanläggningarna kommer att börja konkurrera med varandra, vilket innebär att risken för bortfall av kraftutbud försvinner och stärker förtroendet för att aktörerna skall få tillgång till lagringsanläggningar på ett icke-diskrimerande sätt.

(129)

I beslutet konstateras att den föreslagna koncentrationen tillsammans med de föreslagna åtagandena inte påtagligt kommer att hämma en effektiv konkurrens på den gemensamma marknaden eller en avsevärd del av denna, särskilt inte genom att en dominerande ställning skapas eller stärks.

(130)

Kommissionen förklarar därför den anmälda transaktionen förenlig med den gemensamma marknaden och EES-avtalet i enlighet med artikel 2.2 och artikel 8.2 i koncentrationsförordningen och artikel 57 i EES-avtalet.

25.5.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 133/37

(1)

I direktiv 2000/75/EG fastställs kontrollregler och åtgärder för bekämpning av bluetongue i gemenskapen, bl.a. genom inrättande av skydds- och övervakningszoner och förbud mot förflyttning av mottagliga arter från dessa zoner.

(2)

Om förekomst av bluetongue har bekräftats skall den officiella veterinären enligt artikel 6.1 c i direktiv 2000/75/EG officiellt utsträcka åtgärderna enligt artikel 4 i det direktivet till anläggningar som är belägna inom en radie av 20 km från den smittade anläggningen. Dessa åtgärder syftar till att förhindra spridning av sjukdomen i ett tidigt stadium efter det att virus infördes till en nysmittad zon.

(3)

I enlighet med artikel 6.2 får den berörda medlemsstaten dock anpassa dessa åtgärder på grundval av ett positivt resultat i en riskbedömning där det tas hänsyn till geografiska, epidemiologiska, ekologiska, entomologiska, meteorologiska och historiska data samt resultat från aktiv övervakning, inklusive uppgifter om den procentuella andelen seropositiva djur, vilken serotyp av viruset som cirkulerar och förekomsten av potentiellt kompetenta vektorer.

(4)

Det är därför lämpligt att fastställa krav för undantaget från förbudet mot förflyttning för djur som lämnar 20 km-zonen runt den smittade anläggningen, inklusive djur som är avsedda för handel inom gemenskapen och export, efter förhandsgodkännande av den behöriga myndigheten på bestämmelseorten.

(5)

I kommissionens beslut 2005/393/EG av den 23 maj 2005 om skydds- och övervakningszoner när det gäller bluetongue och villkor för förflyttning från eller genom dessa zoner (2) avgränsas geografiska områden inom vilka medlemsstaterna skall upprätta skydds- och övervakningszoner (nedan kallade ”restriktionszoner”) för bluetongue.

(6)

Enligt kommissionens beslut 93/444/EEG av den 2 juli 1993 om närmare bestämmelser om handeln inom gemenskapen med vissa levande djur och produkter avsedda för export till tredje land (3) skall djur som är avsedda för export fram till det ställe där de förs ut ur gemenskapen åtföljas av hälsointyg som i förekommande fall innehåller de tilläggsgarantier som krävs av gemenskapslagstiftningen för djur som är avsedda för slakt. Det intyg som omfattar djur för export bör därför innehålla en hänvisning till om någon behandling mot insekter genomförts i enlighet med beslut 2005/393/EG.

(7)

Det bör fastställas villkor för hur djur och transportmedel som lämnar restriktionszonen för att sändas till en restriktionszon eller genom områden utanför en restriktionszon skall behandlas med godkända bekämpningsmedel mot insekter på lastningsplatsen. I de fall då det under transiteringen genom en restriktionszon ingår en viloperiod på en kontrollstation skall djuren skyddas mot angrepp av vektorinsekter.

(8)

Beslut 2005/393/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

1.

Artikel 2a skall ersättas med följande:

”Artikel 2a

Undantag från förbudet mot förflyttning

1.   Genom undantag från artikel 6.1 c i direktiv 2000/75/EG skall följande djur undantas från förbudet mot flyttning inom 20 km-zonen:

2.

Artikel 6 skall ersättas med följande:

”Artikel 6

Transitering av djur

1.   Djur från en restriktionszon som transporteras till eller transiteras genom områden utanför en restriktionszon och det transportmedel som de transporteras med skall behandlas med godkända bekämpningsmedel mot insekter på lastningsplatsen, eller under alla omständigheter innan de lämnar restriktionszonen.

Djur som transiteras från ett område utanför en restriktionszon genom en restriktionszon och det transportmedel som de transporteras med skall behandlas med godkända bekämpningsmedel mot insekter på lastningsplatsen, eller under alla omständigheter innan de når fram till restriktionszonen.

I de fall då det under transiteringen genom en restriktionszon ingår en viloperiod på en kontrollstation skall djuren skyddas mot angrepp av vektorinsekter.

2.   Följande text skall läggas till i de aktuella hälsointyg som föreskrivs i direktiv 64/432/EEG, 91/68/EEG och 92/65/EEG, när det gäller handel inom gemenskapen, eller i det hälsointyg som föreskrivs i beslut 93/444/EEG om djuren är avsedda för export:

’Har behandlats mot insekter med … (produktens namn) den … (datum) kl. … (tid) i enlighet med beslut 2005/393/EG.’

3.   Om mer än 40 dagar har förflutit från den dag då vektoraktiviteten upphörde i ett epidemiologiskt relevant område i restriktionszonen, skall bestämmelserna i punkterna 1 och 2 inte längre gälla.

Den behöriga myndigheten skall emellertid se till att undantaget inte längre gäller om det med hjälp av det program för epidemiövervakning som föreskrivs i artikel 9.1 b i direktiv 2000/75/EG påvisas att vektorn åter har blivit aktiv i den berörda restriktionszonen.”

25.5.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 133/40

(1)

Enligt artikel 8.2 i direktiv 91/414/EEG får en medlemsstat under en period av tolv år efter anmälan av det direktivet godkänna att växtskyddsmedel som innehåller verksamma ämnen som inte är upptagna i bilaga I till det direktivet och som fanns på marknaden två år efter anmälan av direktivet släpps ut på marknaden under den tid som dessa ämnen successivt undersöks inom ramen för ett arbetsprogram.

(2)

Kommissionens förordningar (EG) nr 451/2000 (2) och (EG) nr 703/2001 (3) innehåller närmare bestämmelser om genomförandet av den andra etappen i det arbetsprogram som avses i artikel 8.2 i direktiv 91/414/EEG och en förteckning över de verksamma ämnen som skall bedömas för att eventuellt tas upp i bilaga I till direktiv 91/414/EEG. I den förteckningen ingår karbaryl.

(3)

Effekterna av karbaryl på människors hälsa och på miljön har bedömts i enlighet med förordningarna (EG) nr 451/2000 och (EG) nr 703/2001 för ett antal av de användningsområden som anmälaren har föreslagit. I dessa förordningar utses dessutom de rapporterande medlemsstater som i enlighet med artikel 8.1 i förordning (EG) nr 451/2000 skall lämna relevanta utvärderingsrapporter och rekommendationer till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA). För karbaryl utsågs Spanien till rapporterande medlemsstat, och alla relevanta upplysningar lämnades den 29 april 2004.

(4)

Utvärderingsrapporten granskades av medlemsstaterna och EFSA och lades fram för kommissionen den 12 maj 2006 i form av EFSA:s slutsats angående granskningen av riskbedömningen för bekämpningsmedel med det verksamma ämnet karbaryl (4). Medlemsstaterna och kommissionen granskade rapporten i ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och den färdigställdes slutgiltigt den 29 september 2006 som kommissionens granskningsrapport om karbaryl.

(5)

Under utvärderingen av det verksamma ämnet väcktes en rad frågor. Särskilt på grundval av tillgängliga uppgifter har det inte gått att visa att konsumenternas exponering ligger på en godtagbar nivå. Den tillgängliga informationen tyder på att metaboliter är lika giftiga som det verksamma ämnet och att det inte kan uteslutas att de förekommer i toxikologiskt betydelsefulla halter. Vidare finns frågor om eventuella carcinogena egenskaper hos det verksamma ämnet. Det finns också en hög långsiktig risk för insektsätande fåglar och en hög akut risk för gräsätande däggdjur, en hög akut och långsiktig risk för vattenlevande organismer och en hög risk för nyttiga leddjur.

(6)

Kommissionen uppmanade anmälaren att inkomma med synpunkter på resultatet av granskningen och att meddela om ansökan om att få ämnet godkänt vidhölls. Anmälaren inkom med synpunkter som granskades omsorgsfullt. Trots de argument som anmälaren lade fram kunde frågorna emellertid inte lösas, och bedömningar på grundval av inlämnade uppgifter som granskats under EFSA:s expertmöten har inte visat att växtskyddsmedel innehållande karbaryl, under föreslagna användningsvillkor, generellt uppfyller kraven i artikel 5.1 a och b i direktiv 91/414/EEG.

(7)

Karbaryl bör därför inte tas upp som verksamt ämne i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG.

(8)

Åtgärder bör vidtas för att se till att beviljade godkännanden för växtskyddsmedel innehållande karbaryl dras tillbaka inom en föreskriven period och inte förnyas samt att inga nya godkännanden beviljas för sådana produkter.

(9)

Om medlemsstaterna tillåter en övergångsperiod under vilken kvarvarande lager av de växtskyddsmedel som innehåller karbaryl får omhändertas, lagras, släppas ut på marknaden och användas, bör den perioden begränsas till högst tolv månader så att kvarvarande lager kan användas under ytterligare en växtodlingssäsong.

(10)

Detta beslut påverkar inte inlämnandet av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i direktiv 91/414/EEG om att ta upp karbaryl i bilaga I till det direktivet.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

a)

att godkännanden av växtskyddsmedel som innehåller karbaryl återkallas från och med den 21 november 2007, och

b)

att inga godkännanden av växtskyddsmedel som innehåller karbaryl beviljas eller förnyas från och med dagen för offentliggörandet av detta beslut.

25.5.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 133/42

(1)

Enligt artikel 8.2 i direktiv 91/414/EEG får en medlemsstat under en period av tolv år efter anmälan av det direktivet godkänna att växtskyddsmedel som innehåller verksamma ämnen som inte är upptagna i bilaga I till det direktivet och som fanns på marknaden två år efter anmälan av direktivet släpps ut på marknaden under den tid som dessa ämnen successivt undersöks inom ramen för ett arbetsprogram.

(2)

Kommissionens förordningar (EG) nr 451/2000 (2) och (EG) nr 703/2001 (3) innehåller närmare bestämmelser om genomförandet av den andra etappen i det arbetsprogram som avses i artikel 8.2 i direktiv 91/414/EEG och en förteckning över de verksamma ämnen som skall bedömas för att eventuellt tas upp i bilaga I till direktiv 91/414/EEG. I den förteckningen ingår triklorfon.

(3)

Effekterna av triklorfon på människors hälsa och på miljön har bedömts i enlighet med förordningarna (EG) nr 451/2000 och (EG) nr 703/2001 för ett antal av de användningsområden som anmälaren har föreslagit. I dessa förordningar utses dessutom de rapporterande medlemsstater som i enlighet med artikel 8.1 i förordning (EG) nr 451/2000 skall lämna relevanta utvärderingsrapporter och rekommendationer till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA). För triklorfon utsågs Spanien till rapporterande medlemsstat, och alla relevanta upplysningar lämnades den 23 augusti 2004.

(4)

Utvärderingsrapporten granskades av medlemsstaterna och EFSA och lades fram för kommissionen den 12 maj 2006 i form av EFSA:s slutsats angående granskningen av riskbedömningen för bekämpningsmedel med det verksamma ämnet triklorfon (4). Medlemsstaterna och kommissionen granskade rapporten i ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och den färdigställdes slutgiltigt den 29 september 2006 som kommissionens granskningsrapport om triklorfon.

(5)

På grund av att det saknades underlag i form av undersökningar gick det inte att visa att ämnet är säkert att använda. Den information som fanns medgav inte någon bedömning av riskerna med exponering av konsumenter, användare, arbetstagare och kringstående. Vidare var utvärderingen av hur ämnet sprids och beter sig i miljön begränsad, och de ekotoxikologiska egenskaperna bedömdes inte fullständigt.

(6)

Kommissionen uppmanade anmälaren att inkomma med synpunkter på resultatet av granskningen inom fyra veckor och att meddela om ansökan om att få ämnet godkänt vidhölls. Anmälaren inkom med synpunkter som granskades omsorgsfullt. Trots de argument som anmälaren lade fram kunde frågorna emellertid inte avföras, och bedömningar på grundval av inlämnade uppgifter som granskats under EFSA:s expertmöten har inte visat att växtskyddsmedel innehållande triklorfon, under föreslagna användningsvillkor, generellt uppfyller kraven i artikel 5.1 a och b i direktiv 91/414/EEG.

(7)

Triklorfon bör därför inte tas upp som verksamt ämne i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG.

(8)

Åtgärder bör vidtas för att se till att beviljade godkännanden för växtskyddsmedel innehållande triklorfon dras tillbaka inom en föreskriven period och inte förnyas samt att inga nya godkännanden beviljas för sådana produkter.

(9)

Om medlemsstaterna tillåter en övergångsperiod under vilken kvarvarande lager av de växtskyddsmedel som innehåller triklorfon får omhändertas, lagras, släppas ut på marknaden och användas, bör den perioden begränsas till tolv månader så att kvarvarande lager kan användas under ytterligare en växtodlingssäsong.

(10)

Detta beslut påverkar inte inlämnandet av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i direktiv 91/414/EEG om att ta upp triklorfon i bilaga I till det direktivet.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

a)

att godkännanden av växtskyddsmedel som innehåller triklorfon återkallas från och med den 21 november 2007, och

b)

att inga godkännanden av växtskyddsmedel som innehåller triklorfon beviljas eller förnyas enligt undantaget i artikel 8.2 i direktiv 91/414/EEG från och med den 25 maj 2007.

25.5.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 133/44

(1)

I direktiv 2000/75/EG fastställs kontrollregler och åtgärder för bekämpning av bluetongue i gemenskapen, bl.a. genom inrättande av skydds- och övervakningszoner och förbud mot förflyttning av djur från dessa zoner.

(2)

I kommissionens beslut 2005/393/EG av den 23 maj 2005 om skydds- och övervakningszoner när det gäller bluetongue och villkor för förflyttning från eller genom dessa zoner (2) avgränsas geografiska områden inom vilka medlemsstaterna skall upprätta skydds- och övervakningszoner (nedan kallade ”restriktionszoner”) för bluetongue.

(3)

Till följd av att Belgien, Tyskland, Frankrike och Nederländerna i mitten av augusti och början av september 2006 anmälde utbrott av bluetongue har kommissionen vid ett flertal tillfällen ändrat beslut 2005/393/EG i fråga om avgränsningen av de berörda restriktionszonerna.

(4)

Med anledning av en väl underbyggd begäran från Tyskland bör avgränsningen av restriktionszonen i Tyskland ändras.

(5)

Beslut 2005/393/EG bör ändras i enlighet med detta.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

25.5.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 133/49

(1)

Enligt artikel 6 i gemensam åtgärd 2006/304/GUSP bemyndigar rådet kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) att fatta lämpliga beslut i enlighet med artikel 25 i fördraget, inbegripet beslut att på förslag av generalsekreteraren/den höge representanten utnämna en chef för EU:s planeringsgrupp (EUPT Kosovo).

(2)

Kusp antog den 2 maj 2006 beslut EUPT/1/2006 (2) om utnämning av Casper Klynge till chef för EU:s planeringsgrupp (EUPT Kosovo).

(3)

Den 11 december 2006 antog rådet gemensam åtgärd 2006/918/GUSP (3) om ändring och förlängning till och med den 31 maj 2007 av gemensam åtgärd 2006/304/GUSP.

(4)

Kusp antog den 12 december 2006 beslut EUPT/2/2006 (4) om förlängning till och med den 31 maj 2007 av Casper Klynges mandat som chef för EU:s planeringsgrupp (EUPT Kosovo).

(5)

Den 14 maj 2007 antog rådet gemensam åtgärd 2007/334/GUSP om ändring och förlängning till och med den 1 september 2007 av gemensam åtgärd 2006/304/GUSP.

(6)

Generalsekreteraren/den höge representanten har föreslagit att Casper Klynges mandat som chef för EU:s planeringsgrupp (EUPT Kosovo) förlängs fram till dess att mandatet för EUPT Kosovo löper ut.

(7)

Mandatet för chefen för EU:s planeringsgrupp (EUPT Kosovo) bör därför förlängas fram till dess att mandatet för EUPT Kosovo löper ut.

25.5.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 133/51

(1)

Den 25 november 2005 antog rådet gemensam åtgärd 2005/889/GUSP om inrättande av Europeiska unionens gränsövervakningsuppdrag för gränsövergångsstället i Rafah (EU BAM Rafah) (1) för en period på tolv månader.

(2)

Den 13 november 2006 antog rådet gemensam åtgärd 2006/773/GUSP om ändring och förlängning av uppdragets mandat till och med den 24 maj 2007.

(3)

Den 15 och 16 maj 2007 begärde såväl den palestinska som den israeliska parten en förlängning av uppdraget med ytterligare tolv månader.

(4)

Den 21 maj 2007 välkomnade kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik begäran om en förlängning av EU BAM Rafah och rekommenderade att uppdragets mandat skulle förlängas med ytterligare tolv månader.

(5)

Gemensam åtgärd 2005/889/GUSP bör ändras i enlighet med detta.

1.

Följande punkt skall införas i artikel 13.1:

”Det finansiella referensbelopp som är avsett att täcka utgifterna för uppdraget för perioden 25 maj 2007–24 maj 2008 skall vara 7 000 000 EUR.”

2.

Artikel 16 andra stycket skall ersättas med följande:

”Den upphör att gälla den 24 maj 2008.”

3.

Artikel 17 skall ersättas med följande:

”Artikel 17

Denna gemensamma åtgärd skall ses över senast den 31 mars 2008.”