3.4.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 93/1

---

KODIFIERAD VERSION AV EESK:s ARBETSORDNING

(träder i kraft den 24 oktober 2006)

ANMÄRKNINGAR

A.

Denna version är en sammanställning av följande texter: Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs arbetsordning, som antogs av plenarförsamlingen under plenarsessionen den 17 juli 2002 (EGT L 268 av den 4 oktober 2002) och trädde i kraft den 1 augusti 2002 i enlighet med artikel 78. Ändringar har införts på grund av följande: 1. Ändringar i Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs arbetsordning av den 27 februari 2003 (EUT L 258, 10.10.2003). 2. Ändringar i Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs arbetsordning av den 31 mars 2004 (EUT L 310, 7.10.2004). 3. Ändringar i Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs arbetsordning av den 5 juli 2006.

B.	Denna text har redigerats av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs generalsekretariat och innefattar de olika ändringar som godkänts av EESK:s plenarförsamling.

C.	Tillämpningsbestämmelserna för denna arbetsordning, som antagits av kommitténs presidium i enlighet med artikel 8.4, presenteras separat.

INGRESS

1.	Europeiska ekonomiska och sociala kommittén skall företräda de olika ekonomiska och sociala grupperingarna i det organiserade civila samhället. Kommittén är ett rådgivande institutionellt organ som inrättades genom Romfördraget 1957.

2.

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs rådgivande funktion ger ledamöterna, och därmed de organisationer som de representerar, möjlighet att delta i gemenskapens beslutsprocess. I de ibland diametralt motsatta uppfattningar som kommer till uttryck, och den dialog som kommittéledamöterna för, återspeglas inte bara åsikterna hos de traditionella arbetsmarknadsparterna, dvs. arbetsgivarna (grupp I) och arbetstagarna (grupp II), utan även hos alla andra ekonomiska och sociala intressegrupper som är representerade (grupp III). Denna sakkunskap, dialog och strävan efter samförstånd kan öka kvaliteten och trovärdigheten i gemenskapens politiska beslut, genom att göra det lättare för EU-medborgarna att förstå och godta dessa beslut, och ge dem den insyn som är oumbärlig för demokratin.

3.	EESK har en speciell funktion bland de europeiska institutionerna: Kommittén är utan jämförelse det främsta organet när det gäller att representera och debattera det organiserade civila samhället inom Europeiska unionen.

4.

Eftersom Europeiska ekonomiska och sociala kommittén är ett forum för såväl diskussion som för rådgivande verksamhet bidrar den till en bättre demokratisk förankring av genomförandet av Europeiska unionen, och även av relationerna med de ekonomiska och sociala grupperna i tredje land. Kommittén deltar också i utvecklingen av en europeisk medvetenhet.

5.	För att utföra sitt uppdrag antog kommittén den 17 juli 2002 följande arbetsordning (1), i enlighet med artikel 260 andra stycket i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

 

AVDELNING I

KOMMITTÉNS ORGANISATION

KAPITEL I

Kommitténs tillträde

Artikel 1

1.   Kommittén utövar sin verksamhet i perioder om fyra år.

2.   Kommitténs första sammanträde i början av varje ny mandatperiod vart fjärde år skall sammankallas av kommitténs äldste ledamot, om möjligt inom en månad efter det att rådet meddelat ledamöterna att de blivit utnämnda.

Artikel 2

1.   Kommittén skall bestå av följande organ: plenarförsamlingen, presidiet, ordföranden och facksektionerna.

2.   I kommittén finns tre grupper: Deras sammansättning och roll föreskrivs i artikel 27.

KAPITEL II

Presidiet

Artikel 3

1.   Kommitténs presidium skall bestå av

a)	en ordförande och två vice ordförande,

b)	en medlem från varje medlemsstat, samtliga direktvalda av plenarförsamlingen,

c)	de tre gruppordförandena, utsedda i enlighet med artikel 27,

d)	facksektionsordförandena.

2.   Ordföranden skall väljas i turordning bland de tre gruppernas medlemmar.

3.   Ordföranden och vice ordförandena kan inte bli omvalda. Under den tvåårsperiod som följer direkt efter mandatperioden kan ordföranden inte utses till presidiemedlem i sin egenskap av vice ordförande eller ordförande för en grupp eller facksektion.

4.   Vice ordförandena skall väljas bland de medlemmar som representerar en annan ekonomisk och social intressegrupp än den ordföranden representerar.

5.   Valet av presidiemedlemmar skall återspegla den balans mellan grupperna som skapas i enlighet med artikel 27.

Artikel 4

1.   Under det första sammanträdet, som hålls i enlighet med artikel 1, skall kommittén under ledning av ålderspresidenten bland sina ledamöter välja: sin ordförande, sina två vice ordförande, facksektionernas ordförande och andra presidiemedlemmar än gruppordförandena för en tid av två år räknat från mandatperiodens början.

2.   Under ålderspresidentens ledning kan endast frågor som rör dessa val diskuteras.

Artikel 5

Det sammanträde där presidiet väljs för mandatperiodens sista två år skall sammankallas av den avgående ordföranden. Det skall hållas i början av plenarsessionen den månad då det första presidiets mandat går ut och under den avgående ordförandens ledning.

Artikel 6

1.   Kommittén kan bland ledamöterna välja en valberedning bestående av en företrädare från varje medlemsstat, med uppgift att ta emot kandidaturerna och lägga fram en lista med kandidater för plenarförsamlingen i enlighet med bestämmelserna i artikel 3.

2.   Kommittén röstar om en eller flera listor med kandidater till ordförandeskapet och presidiet i enlighet med bestämmelserna i denna artikel.

3.   Kommittén skall, eventuellt i flera voteringsomgångar, välja alla presidiemedlemmar utom gruppordförandena enligt ett röstningsförfarande där en eller flera namnlistor är föremål för omröstning.

4.   Votering kan endast ske om fullständiga listor med kandidater som uppfyller bestämmelserna i artikel 3. Listorna skall åtföljas av en deklaration i vilken varje kandidat lämnar sitt godkännande.

5.   Kandidaterna på den lista som erhåller det största antalet giltiga röster skall förklaras valda till presidiemedlemmar, förutsatt att denna lista får minst en fjärdedel av rösterna.

6.   Plenarförsamlingen skall därefter med enkel majoritet välja kommitténs ordförande och vice ordförande.

7.   Kommittén skall därefter med enkel majoritet välja facksektionernas ordförande.

8.   Kommittén skall slutligen rösta om presidiet i dess helhet. Presidiet måste erhålla minst två tredjedelar av de giltiga rösterna.

Artikel 7

En presidiemedlem skall, om han eller hon är förhindrad att utöva sitt mandat eller i de fall som anges i artikel 70.2, bli ersatt för återstoden av mandatperioden i enlighet med artikel 6. Plenarförsamlingen skall rösta om det förslag till ersättare som utarbetats av den berörda gruppen.

Artikel 8

1.   Ordföranden skall sammankalla presidiet ex officio eller på begäran av tio ledamöter.

2.   Ett protokoll skall upprättas vid varje presidiesammanträde och läggas fram för presidiet för godkännande.

3.   Presidiet skall fastställa sina egna procedurregler.

4.   Presidiet skall fastställa kommitténs organisation och interna arbetsgång. Det skall anta arbetsordningens tillämpningsföreskrifter efter samråd med grupperna.

5.   Presidiet och ordföranden utövar de befogenheter i fråga om budget och finanser som fastställs i budgetförordningen och kommitténs arbetsordning.

6.   Presidiet skall besluta om tillämpningen av bestämmelserna om reskostnadsersättning och traktamenten till ledamöterna och till deras suppleanter som utsetts i enlighet med artikel 18, till sakkunniga som tillsatts i enlighet med artikel 23 och till delegater och deras suppleanter som tillsatts i enlighet med artikel 24, med beaktande av de budgetmässiga och finansiella förfarandena.

7.   Presidiet är politiskt ansvarigt för kommitténs allmänna ledning. Det skall i synnerhet säkerställa att de uppgifter som tillkommer kommittén, dess organ och dess personal utförs i överensstämmelse med kommitténs institutionella roll.

8.   Presidiet skall ansvara för att de mänskliga, budgetära och tekniska resurserna används på bästa sätt när kommittén utför de uppgifter som den tilldelats i fördraget. Presidiet skall bland annat delta i budgetarbetet och i organisationen av sekretariatet.

9.   Presidiet kan bilda tillfälliga arbetsgrupper av presidiemedlemmar för att behandla alla frågor som faller inom presidiets kompetensområde. Övriga ledamöter kan också delta i dessa gruppers arbete såvida inte frågan som diskuteras rör tillsättning av tjänstemän.

10.   På grundval av en för detta syfte framtagen rapport skall presidiet var sjätte månad undersöka vilka åtgärder som vidtagits till följd av de yttranden kommittén avgivit.

11.   På begäran av en ledamot eller av generalsekreteraren skall presidiet tolka arbetsordningens bestämmelser och tillämpningsföreskrifter. Presidiets beslut är bindande, med förbehåll för en möjlighet att överklaga till plenarförsamlingen, som avgör frågan i sista hand.

12.   I samband med att en ny fyraårig mandatperiod inleds skall det avgående presidiet svara för den löpande verksamheten fram till den nytillsatta kommitténs första sammanträde. I undantagsfall kan det ge en avgående kommittéledamot i uppgift att utföra enstaka eller tidsbegränsade uppgifter som kräver särskilda sakkunskaper.

Artikel 9

Inom ramen för samarbetet mellan institutionerna kan presidiet ge ordföranden mandat att sluta samarbetsavtal med Europeiska unionens institutioner och organ.

Artikel 10

1.   En ”budgetgrupp” skall tillsättas med uppgift att biträda presidiet i utövandet av dess befogenheter i fråga om finanser och budget.

2.   Underställd kommitténs ordförande fungerar en av kommitténs två vice ordförande som ordförande i budgetgruppen. Budgetgruppen skall ha 9 medlemmar som utnämns av presidiet på förslag av grupperna.

3.   I särskilda frågor kan presidiet delegera sin beslutsrätt till budgetgruppen.

4.   De förslag som budgetgruppen antar enhälligt skall läggas fram för presidiet för godkännande utan debatt.

5.   Budgetgruppen skall delta i utarbetandet av budgeten och försäkra sig om att den blir korrekt genomförd.

6.   Budgetgruppens ordförande skall leda den delegation som deltar i förhandlingarna med budgetmyndigheterna och rapportera om förhandlingarna till presidiet.

7.   Budgetgruppens uppgifter innefattar en rådgivande funktion gentemot ordföranden, presidiet och kommittén samt en kontrollfunktion gentemot kommitténs enheter.

Artikel 10a

1.   En ”kommunikationsgrupp” skall tillsättas med uppgift att ge nödvändiga impulser till kommitténs kommunikationsstrategi och ansvara för uppföljningen av denna strategi. Den skall varje år utarbeta en rapport till kommittén om genomförandet av denna strategi samt ett program för kommande år.

2.   Underställd kommitténs ordförande fungerar en av kommitténs två vice ordförande som ordförande i kommunikationsgruppen. Kommunikationsgruppen skall ha 9 medlemmar som utnämns av presidiet på förslag av grupperna.

3.   Kommunikationsgruppen skall samordna verksamheten i de organ som svarar för kommunikation och kontakter med press och media samt se till att dessa aktiviteter stämmer överens med den strategi och de program som antagits.

KAPITEL III

Ordförandeskapet och ordföranden

Artikel 11

1.   Ordförandeskapet skall bestå av ordföranden och de två vice ordförandena.

2.   Gruppordförandena skall sammanträda med kommitténs ordförandeskap för att hjälpa till att förbereda presidiets och plenarförsamlingens arbete. Facksektionernas ordförande kan bjudas in att delta i dessa sammanträden.

3.   Ordförandeskapet skall minst två gånger om året sammanträda med gruppernas och facksektionernas ordförande för att planera kommitténs arbete och utvärdera dess utveckling.

Artikel 12

1.   Ordföranden skall leda kommitténs arbete i enlighet med fördragen och bestämmelserna i denna arbetsordning.

2.   Ordföranden skall fortlöpande involvera vice ordförandena i sin verksamhet; han eller hon kan tilldela dem särskilda uppdrag eller uppgifter som faller inom ordförandens kompetensområde.

3.   Ordföranden kan tilldela generalsekreteraren särskilda tidsbegränsade uppgifter.

4.   Ordföranden representerar kommittén utåt. Ordföranden kan i vissa fall delegera denna befogenhet till en vice ordförande eller en ledamot.

5.   Ordföranden skall inför kommittén redogöra för vilka åtgärder som vidtagits å kommitténs vägnar under tiden mellan plenarsessionerna. Dessa redovisningar skall inte följas av någon debatt.

6.   När ordföranden har blivit vald skall han eller hon inför plenarförsamlingen presentera sitt arbetsprogram för sin mandatperiod. Han eller hon skall också presentera en resultatöversikt i slutet av sin mandatperiod.

Dessa två dokument kan bli föremål för debatt inom plenarförsamlingen.

Artikel 13

Kommitténs två vice ordförande fungerar som ordförande för budgetgruppen och informationsgruppen och är underställda kommitténs ordförande.

KAPITEL IV

Facksektioner

Artikel 14

1.   Kommittén skall bestå av sex facksektioner. Ytterligare facksektioner kan dock upprättas efter förslag från presidiet inom de områden som täcks av fördragen.

2.   Facksektionerna upprättas av kommittén under den första plenarsessionen i början av varje ny fyraårsperiod.

3.   Förteckningen över facksektionerna och deras kompetensområden kan på nytt ses över i samband med varje ny fyraårig mandatperiod.

Artikel 15

1.   Facksektionernas medlemsantal och sammansättning skall bestämmas av kommittén efter förslag från presidiet.

2.   Med undantag för ordföranden skall varje kommittéledamot också vara medlem av minst en facksektion.

3.   Ingen får vara medlem av fler än två facksektioner, såvida han eller hon inte kommer från en medlemsstat som har nio ledamöter eller färre. Ingen kan dock vara medlem av fler än tre facksektioner.

4.   Facksektionens medlemmar tillsätts av kommittén för en period av två år med möjlighet till förlängning.

5.   En facksektionsmedlem ersätts enligt förfarandet för tillsättning av facksektionsmedlemmar.

Artikel 16

1.   En facksektions presidium skall väljas för en period av två år och bestå av tolv medlemmar, inklusive en ordförande och tre vice ordförande, en från varje grupp.

2.   Facksektionernas ordförande och övriga medlemmar av facksektionernas presidium skall väljas av kommittén.

3.   Sektionsordförandena och övriga medlemmar av sektionspresidierna kan bli omvalda.

4.   Vartannat år växlar ordförandeskapet för tre facksektioner mellan grupperna. En och samma grupp kan inte inneha ordförandeskapet i en facksektion under mer än fyra år i följd.

Artikel 17

1.   Det är facksektionernas uppgift att anta yttranden eller informationsrapporter om de frågor som remitteras till dem enligt artikel 32 i denna arbetsordning.

2.   För att behandla en fråga som remitterats till en facksektion kan denna bland sina medlemmar tillsätta en studiegrupp eller förslagsgrupp eller utse en föredragande utan studiegrupp.

3.   Utnämningen av föredragande, och i förekommande fall medföredragande, samt sammansättningen av studiegrupper och förslagsgrupper skall göras på grundval av förslag från grupperna.

4.   Föredraganden skall, eventuellt med stöd av sin sakkunnige, ansvara för uppföljningen av ett yttrande efter det att det antagits under en plenarsession. Föredraganden skall bistås av den berörda facksektionens sekretariat, och facksektionen skall informeras om uppföljningen.

5.   Studiegrupperna får inte bli permanenta, utom i särskilda fall som kräver presidiets tillstånd i förväg med avseende på innevarande tvåårsperiod.

Artikel 18

1.   En kommittéledamot som inte kan närvara under det förberedande arbetet, inklusive debatten i facksektionen, kan låta sig representeras av sin suppleant. Suppleanten har ingen rösträtt i facksektionen.

2.   Uppgifter om suppleantens namn och titel skall meddelas kommitténs presidium för godkännande.

3.   Vid det förberedande arbetet har suppleanten samma funktion som den ledamot han eller hon ersätter och omfattas av samma bestämmelser i fråga om reskostnadsersättning och traktamenten.

KAPITEL V

Underkommittéer, huvudföredragande och föredragande utan studiegrupp

Artikel 19

1.   På presidiets initiativ kan kommittén i särskilda fall tillsätta underkommittéer sammansatta av kommittéledamöter. Dessa skall utarbeta utkast till yttranden, att föreläggas plenarförsamlingen, i frågor av allmän karaktär eller i frågor som berör två eller flera facksektioners kompetensområden.

2.   Under perioderna mellan plenarsessionerna kan presidiet inrätta underkommittéer med förbehåll för plenarförsamlingens godkännande i efterhand. En underkommitté kan bara inrättas för en enda fråga. Den upphör att existera så snart plenarförsamlingen röstat om det utkast till yttrande eller den informationsrapport som underkommittén förberett.

3.   När en fråga berör flera facksektioners kompetensområde skall underkommittén bestå av medlemmar från de berörda facksektionerna.

4.   De regler som gäller facksektionerna skall tillämpas analogt på underkommittéerna.

Artikel 20

Kommittén kan utnämna en huvudföredragande eller en föredragande utan studiegrupp, framför allt i de fall då fördraget föreskriver obligatorisk remiss men då det endast krävs ett formellt eller kortfattat yttrande från kommittén.

KAPITEL VI

Observationsgrupper, hearingar och sakkunniga

Artikel 21

1.   När en fråga på grund av sin art, omfattning eller komplexitet kräver särskild flexibilitet med avseende på arbetsmetoder, förfaranden och arbetsinstrument kan kommittén tillsätta en observationsgrupp.

2.   En observationsgrupp tillsätts genom att plenarförsamlingen fastställer ett beslut som presidiet har fattat på grundval av ett förslag från en grupp eller en facksektion.

3.   Vid beslutet om att tillsätta en observationsgrupp skall gruppens målsättning, organisation, sammansättning och varaktighet fastställas.

Artikel 22

Om den fråga som diskuteras är särskilt viktig kan kommitténs olika organ och andra arbetsstrukturer höra personer som inte tillhör kommittén. Om dessa personers närvaro medför extrakostnader skall den berörda instansen begära tillstånd i förväg från kommitténs presidium och lägga fram ett program i vilket den preciserar de aspekter av frågan där den anser att det krävs hjälp utifrån.

Artikel 23

Om det visar sig nödvändigt för att förbereda särskilda frågor kan ordföranden på eget initiativ eller på förslag från grupperna, facksektionerna, föredragandena eller medföredragandena utnämna sakkunniga enligt de bestämmelser som presidiet antagit i enlighet med artikel 8.6. De sakkunniga deltar i det förberedande arbetet på samma villkor som ledamöterna när det gäller reskostnadsersättning och traktamenten.

KAPITEL VII

Rådgivande kommittéer

Artikel 24

1.   Kommittén skall ha möjlighet att inrätta rådgivande kommittéer bestående av kommitténs ledamöter och företrädare för de delar av det organiserade civila samhället som kommittén önskar göra delaktiga i sin verksamhet.

2.   Dessa rådgivande kommittéer tillsätts genom att plenarförsamlingen fastställer ett beslut som presidiet har fattat. I beslutet om att inrätta en rådgivande kommitté skall dess syfte, struktur, sammansättning, varaktighet och dess procedurregler anges.

3.   I enlighet med artikel 24.1 och 24.2 kan ett rådgivande utskott för industriell omvandling (CCMI) inrättas, bestående av kommittéledamöter och företrädare för organisationer som representerar olika ekonomiska och sociala sektorer samt organisationer inom det civila samhället som berörs av den industriella omvandlingen. Ordföranden för detta utskott skall vara medlem av kommitténs presidium och skall vartannat år rapportera om CCMI:s verksamhet till presidiet. Ordföranden väljs bland presidiets medlemmar enligt artikel 3.1 b i denna arbetsordning. Delegater och suppleanter som deltar i det förberedande arbetet skall omfattas av samma bestämmelser som ledamöterna i fråga om reskostnadsersättning och traktamenten.

KAPITEL VIII

Dialog med organisationer inom näringsliv och samhälle i Europeiska unionen och i tredje land

Artikel 25

1.   Kommittén kan på presidiets initiativ upprätthålla strukturerade förbindelser med ekonomiska och sociala råd och liknande organ samt organisationer av ekonomisk och social natur i det civila samhället i Europeiska unionen och i tredje land.

2.   Kommittén kan likaså vidta åtgärder för att främja att det inrättas ekonomiska och sociala råd eller liknande organ i de länder som ännu inte har några sådana.

Artikel 26

1.   Kommittén kan på förslag från presidiet utnämna delegationer för att upprätthålla förbindelser med de olika ekonomiska och sociala grupperingarna i det organiserade civila samhället i länder eller sammanslutningar av länder utanför Europeiska unionen.

2.   Samarbetet mellan kommittén och parterna inom det organiserade civila samhället i kandidatländerna skall ske i form av gemensamma rådgivande kommittéer, i de fall sådana har inrättats av associeringsråden. Annars skall samarbetet ske i kontaktgrupper.

3.   De gemensamma rådgivande kommittéerna och kontaktgrupperna skall utarbeta rapporter och förklaringar som kan vidarebefordras av kommittén till behöriga institutioner och andra berörda aktörer.

KAPITEL IX

Grupper och sektorsgrupperingar

Artikel 27

1.   Kommittén består av tre grupper av ledamöter som representerar arbetsgivare, arbetstagare samt övriga ekonomiska och sociala grupperingar i det organiserade civila samhället.

2.   Grupperna skall välja var sin ordförande och vice ordförande. Grupperna skall delta i förberedelserna, organisationen och samordningen av arbetet inom kommittén och dess organ. De skall hjälpa till att förse kommittén och dess organ med information. Varje grupp skall ha ett sekretariat.

2a.   Inför valet av ordförande och vice ordförande skall grupperna föreslå plenarförsamlingen kandidater i enlighet med artikel 6.6, i överensstämmelse med principen om lika möjligheter för män och kvinnor så som den fastställts av EU-institutionerna.

3.   Gruppordförandena skall vara medlemmar av presidiet i enlighet med artikel 3.1 c.

4.   Gruppordförandena skall bistå kommitténs ordförande vid utformningen av politiken och i förekommande fall vid övervakningen av utgifterna.

5.   Gruppordförandena skall sammanträda med kommitténs ordförandeskap för att hjälpa till att förbereda presidiets och plenarförsamlingens arbete.

6.   Grupperna skall ge förslag till plenarförsamlingen inför valet av facksektionernas ordförande i enlighet med artikel 6.7 och facksektionernas presidier i enlighet med artikel 16.

7.   Grupperna skall ge förslag om sammansättningen av budgetgruppen som inrättas av kommitténs presidium i enlighet med artikel 10.1.

8.   Grupperna skall ge förslag om sammansättningen av observationsgrupperna och de rådgivande kommittéer som inrättas av plenarförsamlingen i enlighet med artiklarna 21 och 24.

9.   Grupperna skall ge förslag om sammansättningen av delegationerna och de gemensamma rådgivande kommittéer som inrättas i enlighet med artikel 26.1 och 26.2.

10.   Grupperna skall ge förslag om föredragande och sammansättningen av studiegrupper och förslagsgrupper som utses eller inrättas av facksektionerna i enlighet med artikel 17.3.

11.   Vid tillämpningen av artikel 27.6 till 27.10 skall grupperna eftersträva en proportionell representation inom kommittén för medlemsstaterna och de olika grupperingarna i näringsliv och samhälle, samt ta hänsyn till kompetensområden och kriterierna för sund förvaltning.

12.   En ledamot kan på frivillig basis ansluta sig till en av grupperna, med förbehåll för att gruppmedlemmarna finner att han eller hon uppfyller förutsättningarna. En ledamot kan bara vara medlem av en grupp i taget.

13.   Generalsekretariatet skall ge ledamöter utan grupptillhörighet den materiella och tekniska hjälp som krävs för att de skall kunna utöva sitt mandat. För att dessa ledamöter skall få delta i studiegrupper och andra interna organ krävs ett beslut av kommitténs ordförande efter samråd med grupperna.

Artikel 28

1.   Kommitténs ledamöter kan på frivillig basis ingå i sektorsgrupperingar som företräder de olika ekonomiska och sociala intressena i det organiserade civila samhället i Europeiska unionen.

2.   En sektorsgruppering kan bestå av medlemmar från kommitténs tre grupper. En ledamot kan bara vara medlem av en sektorsgruppering i taget.

3.   En sektorsgruppering skall inrättas efter godkännande av presidiet, som skall informera plenarförsamlingen.

AVDELNING II

KOMMITTÉNS ARBETSGÅNG

KAPITEL I

Rådfrågning av kommittén

Artikel 29

1.   Kommittén skall sammankallas av ordföranden för att anta yttranden som begärts av rådet, kommissionen eller Europaparlamentet.

2.   Kommittén kan sammankallas av ordföranden på förslag från presidiet och med majoriteten av ledamöternas godkännande för att på eget initiativ avge yttranden i alla frågor som rör Europeiska unionen, dess politik och den tänkbara utvecklingen av denna.

Artikel 30

En begäran om yttrande i enlighet med artikel 29.1 skall riktas till kommitténs ordförande. Ordföranden skall i samråd med presidiet organisera kommitténs arbete, med så stor hänsyn som möjligt till de tidsgränser som fastställts i begäran om yttrande.

Artikel 31

På presidiets förslag kan kommittén besluta att utarbeta en informationsrapport för att studera frågor som rör Europeiska unionens politikområden och den tänkbara utvecklingen av dessa.

Artikel 31a

På förslag av en facksektion, en av grupperna eller en tredjedel av ledamöterna kan kommittén avge resolutioner i aktuella frågor. Dessa resolutioner skall antas av plenarförsamlingen i enlighet med artikel 56.2. Utkast till resolutioner skall prioriteras på plenarförsamlingens dagordning.

KAPITEL II

Arbetsorganisation

A.   Facksektionernas arbete

Artikel 32

1.   När ett yttrande eller en informationsrapport skall utarbetas skall presidiet, i enlighet med artikel 8.4, utse en facksektion som svarar för beredningen av ärendet. Då det klart framgår att ett ämne ligger inom en facksektions kompetensområde skall ordföranden utse denna sektion och informera presidiet om sitt beslut.

2.   När en facksektion som fått i uppdrag att utarbeta ett yttrande vill höra rådgivande utskottet för industriell omvandling (CCMI), eller när detta utskott vill yttra sig i en fråga som en facksektion fått på remiss, kan presidiet tillåta att CCMI utarbetar ett kompletteringsyttrande om en eller flera punkter som är föremål för begäran om yttrande. Presidiet kan också fatta detta beslut på eget initiativ. Presidiet skall organisera kommitténs arbete så att CCMI kan utarbeta sitt yttrande i tillräckligt god tid för att facksektionen skall hinna beakta det.

Facksektionen blir även i fortsättningen ensam behörig att rapportera inför kommittén, men måste bifoga CCMI:s kompletteringsyttrande till sitt huvudyttrande.

3.   Kommitténs ordförande skall informera ordföranden för den utsedda facksektionen om beslutet och om den tidsgräns inom vilken arbetet skall utföras.

4.   Kommitténs ordförande skall informera kommittéledamöterna om remitteringen till facksektionen och om vilket datum ämnet skall behandlas av plenarförsamlingen.

Artikel 33

(struken)

Artikel 34

Kommitténs ordförande kan i samförstånd med presidiet bemyndiga en facksektion att hålla ett gemensamt sammanträde med ett utskott från Europaparlamentet eller Regionkommittén.

Artikel 35

Facksektioner till vilka en fråga har remitterats i enlighet med dessa regler skall sammankallas av sin ordförande.

Artikel 36

1.   Facksektionernas sammanträden skall förberedas av facksektionens ordförande i samråd med sektionens presidium.

2.   Sammanträdena skall ledas av facksektionens ordförande, eller i dennes frånvaro av en vice ordförande.

Artikel 37

1.   Ett facksektionssammanträde är beslutsmässigt när mer än hälften av sektionens ordinarie eller representerade medlemmar är närvarande.

2.   Om beslutsmässighet inte föreligger skall ordföranden avsluta sammanträdet och sammankalla ett nytt sammanträde som skall hållas inom den tidsgräns och enligt de former som ordföranden fastställer, men under samma dag. Detta sammanträde är beslutsmässigt oavsett antalet närvarande eller representerade medlemmar.

Artikel 38

Facksektionerna skall anta ett yttrande med föredragandens, och i förekommande fall medföredragandens, utkast till yttrande som grund.

Artikel 39

1.   Facksektionernas yttrande skall bara innehålla de texter som sektionen antagit i enlighet med förfarandet i artikel 56 i denna arbetsordning.

2.   Texten till de ändringsförslag som fått avslag skall medfölja som bilaga tillsammans med omröstningsresultatet, om de fått minst en fjärdedel av de avgivna rösterna.

Artikel 40

En facksektions yttrande skall, tillsammans med de dokument som i enlighet med artikel 39 skall medfölja som bilaga, överlämnas av facksektionens ordförande till kommitténs ordförande, och därefter läggas fram för kommittén av presidiet så snart som möjligt. Dokumenten skall snarast ställas till kommittéledamöternas förfogande.

Artikel 41

Ett kortfattat protokoll skall upprättas för varje facksektionssammanträde och underställas facksektionen för godkännande.

Artikel 42

Ordföranden kan i samförstånd med presidiet eller plenarförsamlingen återremittera en fråga till en facksektion när denne anser att det förfarande som föreskrivs i denna arbetsordning angående utarbetande av yttranden inte har följts, eller om denne bedömer att frågan kräver ytterligare behandling.

Artikel 43

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 17.2 skall facksektionernas förberedande arbete i princip utföras inom en studiegrupp.

2.   Föredraganden skall, i samarbete med sin sakkunnige och i förekommande fall med en eller flera medföredragande, studera den remitterade frågan, beakta de åsikter som framförts och på grundval av detta utarbeta ett utkast till yttrande som överlämnas till facksektionens ordförande.

3.   Studiegrupperna skall inte företa omröstningar.

B.   Plenarsessionens arbete

Artikel 44

Plenarförsamlingen, som omfattar alla ledamöter av kommittén, skall sammanträda i sessioner.

Artikel 45

1.   Plenarsessionerna skall förberedas av ordföranden i samråd med presidiet. Presidiet skall sammanträda före varje session, och eventuellt under en session, för att förbereda arbetet.

2.   Presidiet kan för varje yttrande fastställa en tidsgräns för den allmänna diskussionen under sessionen.

Artikel 46

1.   Den preliminära dagordning som fastställts av presidiet på förslag av kommitténs ordförandeskap i samarbete med gruppernas ordförande skickas av kommitténs ordförande till alla kommittéledamöter och till rådet, kommissionen och Europaparlamentet minst femton dagar före sessionens öppnande.

2.   Den preliminära dagordningen skall föreläggas plenarförsamlingen för godkännande vid varje sessions öppnande. När väl dagordningen godkänts skall punkterna behandlas under det sammanträde dagordningen gäller. De dokument som är nödvändiga för kommitténs överläggningar skall finnas tillgängliga för kommitténs ledamöter i enlighet med artikel 40.

Artikel 47

1.   Plenarsessionens sammanträden är beslutsmässiga då mer än hälften av kommittéledamöterna är närvarande eller representerade.

2.   Är plenarförsamlingen inte beslutsmässig skall ordföranden avsluta sammanträdet och, vid en tid han eller hon finner lämplig under samma plenarsession, kalla till nytt sammanträde, och församlingen är då beslutsför oavsett antalet närvarande eller representerade ledamöter.

Artikel 48

I samband med att dagordningen godkänns skall ordföranden tillkännage eventuella debattpunkter angående aktuella frågor.

Artikel 49

Kommittén kan ändra den preliminära dagordningen i syfte att behandla resolutionsutkast som lämnats in i enlighet med det förfarande som anges i artikel 31a.

Artikel 50

1.   Ordföranden öppnar plenarsessionen, leder överläggningarna samt säkerställer att arbetsordningen följs. Han eller hon biträds av vice ordförandena.

2.   I ordförandens frånvaro leds plenarsessionen av en vice ordförande. Om även de vice ordförandena är frånvarande leds plenarsessionen av presidiets äldste medlem.

3.   Kommittén skall grunda sina överläggningar på texter från de facksektioner som är behöriga att avrapportera till kommittén inom det berörda området.

4.   När en text har antagits av en facksektion utan röster emot kan presidiet föreslå plenarförsamlingen att omröstning skall ske utan föregående debatt. Detta förfarande skall tillämpas om inte minst 25 ledamöter invänder mot detta.

5.   Om ett yttrande inte får majoriteten av plenarförsamlingens röster kan ordföranden med plenarförsamlingens medgivande hänskjuta yttrandet till den ansvariga facksektionen för ny genomgång, eller utse en huvudföredragande som under samma eller en annan plenarsession lägger fram ett nytt utkast till yttrande.

Artikel 51

1.   Ändringsförslag skall vara skriftliga och undertecknade av förslagsställarna. De skall lämnas in till generalsekretariatet före plenarsessionens öppnande.

2.   I syfte att säkerställa en effektiv arbetsgång för plenarförsamlingen fastslår presidiet villkoren för inlämnande av ändringsförslag.

3.   Kommittén kan dock godkänna att ett ändringsförslag lämnas in fram till öppnandet av det sammanträde där förslaget skall diskuteras, på villkor att det är undertecknat av minst 25 ledamöter.

4.   Ändringsförslag skall innehålla en hänvisning till det avsnitt i texten som avses, samt en kortfattad motivering. Ändringsförslag som liknar varandra till innehåll eller form behandlas i ett sammanhang.

5.   I anslutning till ändringsförslagen är det i allmänhet endast förslagsställaren, en kommittéledamot som opponerar sig mot förslaget samt föredraganden som får yttra sig inför plenarförsamlingen.

6.   Under behandlingen av ett ändringsförslag kan föredraganden muntligen, med förslagsställarens godkännande, lägga fram ett kompromissförslag. I sådana fall röstar plenarförsamlingen endast om kompromissförslaget.

7.   När det gäller ändringsförslag eller serier av ändringsförslag vars syfte är att uttrycka en helt avvikande uppfattning i förhållande till facksektionens yttrande, skall presidiet besluta om förslagen skall behandlas som ett motyttrande eller, i samråd med facksektionens ordförande och föredraganden, bedöma om frågan bör återremitteras till facksektionen för ytterligare behandling.

8.   Kommitténs ordförande kan, i samråd med den behöriga facksektionens ordförande och föredraganden, föreslå kommittén att ändringsförslag behandlas på ett sådant sätt att den slutliga texten förblir logiskt sammanhängande.

Artikel 52

1.   Ordföranden kan på eget initiativ eller på en ledamots begäran anmoda kommittén att besluta att begränsa talartiden och antalet talare, ajournera ett sammanträde eller avsluta en diskussion. När en diskussion förklarats avslutad kan ingen ledamot få ordet utom i samband med de röstförklaringar som sker efter en omröstning, och då inom de tidsgränser som ordföranden fastställt.

2.   En ledamot kan när som helst begära och få förtur på talarlistan under en debatt för att lägga fram en ordningsfråga.

Artikel 53

1.   Ett protokoll skall utarbetas för varje plenarsession. Detta protokoll skall föreläggas kommittén för godkännande.

2.   Den slutliga versionen av protokollet skall undertecknas av kommitténs ordförande och generalsekreterare.

Artikel 54

1.   Kommitténs yttranden skall innehålla en motiveringsdel, kommitténs synpunkter på frågan i dess helhet samt en hänvisning till den rättsliga grunden.

2.   Resultatet av omröstningen om yttrandet som helhet skall anges i yttrandets ingress. Då en omröstning med namnupprop genomförts skall namnen på de röstande anges.

3.   Om de föreslagna ändringarna avslås av plenarförsamlingen men erhåller minst en fjärdedel av de avgivna rösterna skall förslagen till ändringar och motiveringarna bifogas yttrandet tillsammans med omröstningsresultatet. Detsamma skall gälla för motyttranden.

4.   Texten till facksektionsyttranden som avslagits till förmån för ändringsförslag antagna av plenarförsamlingen skall också bifogas kommitténs yttrande tillsammans med omröstningsresultatet, förutsatt att facksektionsyttrandet fick stöd av minst en fjärdedel av de avgivna rösterna.

5.   När en av kommitténs grupper som bildats i enlighet med artikel 27 eller en av de sektorsgrupperingar inom det ekonomiska och sociala livet som bildats i enlighet med artikel 28 antar en avvikande men enhetlig ståndpunkt i en fråga som förelagts plenarförsamlingen för granskning, kan deras ställningstagande sammanfattas i en kort förklaring som bifogas yttrandet som bilaga, då debatten i frågan avslutats med en omröstning med namnupprop.

Artikel 55

1.   Yttranden som kommittén antagit och protokoll från kommitténs plenarsessioner skall överlämnas till Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

2.   Yttranden som kommittén antagit kan vidarebefordras till andra berörda institutioner eller enheter.

AVDELNING III

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

KAPITEL I

Röstningsförfarande

Artikel 56

1.   För att en röst skall vara giltig skall den avges ”för”, ”emot” eller som ”nedlagd röst”.

2.   Utom där denna arbetsordning stadgar annorlunda skall texter och beslut antas av kommittén och dess organ med en majoritet av de avgivna rösterna för och emot.

3.   Omröstning skall ske i form av öppen omröstning, namnupprop eller sluten omröstning.

4.   Omröstning om ändringsförslag eller om ett yttrande i dess helhet skall ske genom namnupprop om en fjärdedel av de närvarande eller företrädda ledamöterna kräver det.

5.   Sluten omröstning skall ske om en majoritet av de närvarande eller företrädda ledamöterna kräver det.

6.   Om en omröstning ger lika röstetal för och emot är sammanträdesordförandens röst utslagsgivande.

7.   Att föredraganden antar ett ändringsförslag utgör inte skäl nog för att inte rösta om ändringsförslaget på vanligt sätt.

KAPITEL II

Förfarande vid brådskande ärenden

Artikel 57

1.   När ärendets brådskande karaktär kan hänföras till en tidsgräns för kommittén att yttra sig om en remiss från rådet, Europaparlamentet eller kommissionen, kan förfarandet för brådskande ärenden användas om ordföranden anser det vara nödvändigt för att kommittén skall kunna anta sitt yttrande i tid.

2.   I brådskande frågor på kommitténivå kan ordföranden, omedelbart och utan att i förhand rådfråga presidiet, företa alla nödvändiga åtgärder för att möjliggöra kommitténs arbete. Ordföranden skall informera presidiets medlemmar om de åtgärder som vidtagits.

3.   Åtgärder företagna av ordföranden skall läggas fram för godkännande under kommitténs nästa plenarsession.

Artikel 58

(struken)

Artikel 59

1.   När ärendets brådskande karaktär beror på facksektionens tidsgräns kan facksektionens ordförande med godkännande från kommitténs ordförande och i samråd med facksektionens presidium, organisera arbetet på annat sätt än enligt denna arbetsordning.

2.   Åtgärder företagna av facksektionens ordförande skall läggas fram för godkännande under facksektionens nästa sammanträde.

KAPITEL III

Frånvaro och ställföreträdarskap

Artikel 60

1.   En ledamot som är förhindrad att närvara vid ett sammanträde till vilket han eller hon vederbörligen kallats, skall i förväg meddela berörd ordförande.

2.   När en kommittéledamot är frånvarande från fler än tre på varandra följande plenarsessioner utan att utse en ställföreträdare och utan giltigt förfall kan ordföranden, efter samråd med presidiet och efter att ha uppmanat ledamoten att förklara sin frånvaro, anmoda rådet att upphäva ledamotens mandat.

3.   När en facksektionsmedlem är frånvarande från fler än tre på varandra följande sammanträden utan att ha utsett en ställföreträdare och utan att ha anmält giltigt förfall kan facksektionens ordförande, efter att ha uppmanat medlemmen att förklara sin frånvaro, anmoda medlemmen att överlåta sin plats i facksektionen till en annan medlem. Ordföranden skall informera presidiet om detta.

Artikel 61

1.   En ledamot av kommittén som är förhindrad att närvara vid en av kommitténs plenarsessioner eller vid ett facksektionssammanträde kan efter att ha meddelat berörd ordförande, skriftligen överlåta sin rösträtt till en annan medlem av kommittén eller av facksektionen.

2.   Ingen medlem kan ha mer än en fullmakt att rösta vid en plenarsession eller ett facksektionssammanträde.

Artikel 62

1.   En medlem som är förhindrad att närvara vid ett sammanträde till vilket han eller hon vederbörligen kallats, kan efter att skriftligen ha meddelat berörd ordförande, antingen direkt eller genom sitt gruppsekretariat, låta sig representeras av en annan kommittéledamot. Detta är inte möjligt när det gäller sammanträden inom presidiet eller budgetgruppen.

2.   Ställföreträdarens fullmakt gäller endast för det sammanträde för vilket den blivit utfärdad.

3.   När en studiegrupp tillsätts kan en ledamot som blivit utsedd till medlem av studiegruppen begära att få bli ersatt av en annan ledamot av kommittén. Detta byte skall gälla för en särskild fråga och för den tid facksektionen arbetar med frågan. Det kan inte återkallas.

KAPITEL IV

Offentliggörande och spridning av kommitténs texter

Artikel 63

1.   Kommittén skall offentliggöra sina yttranden i Europeiska unionens officiella tidning, i enlighet med de bestämmelser som fastställts av rådet och kommissionen efter rådfrågning av kommitténs presidium.

2.   Namnen på medlemmarna i kommittén, dess presidium och facksektioner samt förändringar av dessas sammansättning skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och på kommitténs webbplats.

Artikel 64

1.   Kommittén ansvarar för att beslutsförfarandet är öppet för insyn i enlighet med bestämmelserna i artikel 1 i fördraget om Europeiska unionen.

2.   Generalsekreteraren ansvarar för att nödvändiga åtgärder vidtas så att allmänheten får tillgång till offentliga dokument.

3.   Varje unionsmedborgare kan skriftligen vända sig till kommittén på något av de officiella språken och få svar på samma språk i enlighet med artikel 21 tredje stycket i EG-fördraget.

Artikel 65

1.   Kommitténs plenarsessioner och facksektionernas sammanträden är offentliga.

2.   Efter anmodan från berörda institutioner eller organ, eller på förslag av presidiet, kan kommittén besluta att vissa förhandlingar som inte rör det rådgivande arbetet förs bakom stängda dörrar.

3.   Övriga sammanträden är inte offentliga. I motiverade fall kan emellertid andra personer delta som observatörer efter sammanträdesordförandens godkännande.

Artikel 66

1.   De europeiska institutionernas medlemmar kan delta i och ta till orda under sammanträden i kommittén och dess organ.

2.   Medlemmar av andra organ och tjänstemän från institutioner och organ kan efter bemyndigande inbjudas att delta i sammanträden, att ta till orda under dessa eller svara på frågor, under ledning av sammanträdets ordförande.

KAPITEL V

Ledamöternas titel, privilegier, immunitet och mandatvillkor samt kvestorer

Artikel 67

1.   Kommitténs ledamöter bär titeln ”Ledamot av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén”.

2.   Bestämmelserna i kapitel IV artikel 11 i protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier av den 8 april 1965 som bifogas fördraget skall vara tillämpliga på kommitténs ledamöter.

Artikel 68

1.   Ledamöternas mandatvillkor omfattar deras rättigheter och skyldigheter samt bestämmelser avseende deras verksamhet och deras kontakter med institutionen och dess olika enheter.

2.   I mandatvillkoren fastställs dessutom de åtgärder som kan vidtas om arbetsordningen eller ledamöternas mandatvillkor inte respekteras.

Artikel 69

På presidiets förslag skall plenarförsamlingen för varje tvåårsperiod välja tre ledamöter utan andra stadigvarande uppdrag i kommitténs organisation till en kvestorsgrupp som har följande uppgifter:

a)	Att följa upp och övervaka att ledamöternas mandatvillkor tillämpas på ett riktigt sätt.

b)	Att utarbeta förslag i syfte att förfina och förbättra dessa regler.

c)	Att försöka ta lämpliga initiativ för att lösa eventuella tveksamheter eller konflikter med anknytning till tillämpningen av ledamöternas mandatvillkor.

d)	Att ansvara för relationerna mellan kommittéledamöterna och generalsekretariatet i fråga om tillämpningen av ledamöternas mandatvillkor.

KAPITEL VI

Avslutande av ledamöters mandat och omständigheter som är oförenliga med ett medlemskap i kommittén

Artikel 70

1.   Kommittéledamöternas mandat löper ut vid utgången av den av rådet fastlagda fyraårsperioden, samtidigt som den nya kommittén tillträder sitt mandat.

2.   En enskild ledamots mandat upphör vid entledigande, avsättning, dödsfall, force majeure eller vid omständigheter som är oförenliga med ett medlemskap i kommittén.

3.   Medlemskap i kommittén är oförenligt med medlemskap i en regering, ett parlament, en av Europeiska gemenskapernas institutioner, Regionkommittén, eller en styrelsepost i Europeiska investeringsbanken och med aktiv tjänst som tjänsteman eller annan aktiv anställning inom någon av gemenskapernas institutioner.

4.   Anhållan om entledigande skall göras skriftligt och adresseras till kommitténs ordförande.

5.   Omständigheter som utgör grund för avsked återfinns i artikel 60.2 i denna arbetsordning. Då rådet beslutar att upphäva ett mandat, skall det påbörja förfarandet för utnämning av en ersättare till detta mandat.

6.   Vid entledigande, dödsfall, force majeure eller vid omständigheter som är oförenliga med ett medlemskap i kommittén skall kommitténs ordförande underrätta rådet, som sedan påbörjar förfarandet för nyutnämning. Vid avgång skall den avgående kommittéledamoten, om han eller hon inte meddelar annat, kvarstå i sitt ämbete till det datum då ersättarens mandat träder i kraft.

7.   I alla de fall som nämns i denna artikels andra stycke utnämns ersättaren för den återstående mandatperioden.

KAPITEL VII

Kommitténs administration

Artikel 71

1.   Kommittén skall biträdas av ett generalsekretariat, vilket leds av en generalsekreterare som i sin tjänsteutövning är underställd presidiets ordförande.

2.   Generalsekreteraren skall delta i presidiets sammanträden, vid vilka han eller hon har en rådgivande roll samt är protokollförare.

3.   Generalsekreteraren skall avlägga en högtidlig försäkran inför presidiet att utföra sina uppgifter samvetsgrant och helt opartiskt.

4.   Generalsekreteraren ansvarar för verkställandet av de beslut som fattats av plenarförsamlingen, presidiet och ordföranden, med stöd av kommitténs arbetsordning, samt avlägger var tredje månad en skriftlig rapport till ordföranden angående de kriterier och genomförandebestämmelser som antagits eller planerats i syfte att lösa administrations-, organisations- och personalfrågor.

5.   Generalsekreteraren kan delegera sina befogenheter inom de gränser som bestäms av ordföranden.

6.   På förslag från generalsekreteraren skall presidiet fastställa generalsekretariatets struktur för att säkerställa att kommittén och dess organ fungerar på bästa möjliga sätt. Generalsekretariatet skall också bistå ledamöterna i utövandet av deras mandat, särskilt vad avser organisationen av sammanträden samt utarbetandet av yttranden.

Artikel 72

1.   De befogenheter som enligt Europeiska gemenskapernas tjänsteföreskrifter tillkommer tillsättningsmyndigheten skall utövas

—	vid utnämning av generalsekreterare, av presidiet,

—

vid utnämning av tjänstemän i tjänstegrupp AD, lönegrad 16, 15 och 14, av presidiet på förslag av generalsekreteraren, vad avser tillämpning av artiklarna 13, 29, 30, 31, 32, 40, 41, 49, 50, 51, 78 och artikel 90.1 i tjänsteföreskrifterna och av ordföranden på förslag av generalsekreteraren vid tillämpning av övriga artiklar i tjänsteföreskrifterna, inklusive artikel 90.2,

—	vid utnämning av tjänstemän i tjänstegrupp AD, lönegrad 13, 12 och 11, av ordföranden på förslag av generalsekreteraren,

—	vid utnämning av tjänstemän i övriga lönegrader i tjänstegrupp AD samt i tjänstegrupp AST, av generalsekreteraren.

2.   De befogenheter som i anställningsvillkoren för övriga anställda inom gemenskapens institutioner tillkommer tillsättningsmyndigheten skall utövas

—

vid anställning av tjänstemän i tjänstegrupp AD, lönegrad 16, 15 och 14, av presidiet på förslag av generalsekreteraren, vad avser tillämpning av artiklarna 11, 17, 33 och 48 i anställningsvillkoren för övriga anställda och av ordföranden på förslag av generalsekreteraren vid tillämpning av övriga artiklar i dessa anställningsvillkor,

—	vid anställning av tjänstemän i tjänstegrupp AD, lönegrad 13, 12 och 11, av ordföranden på förslag av generalsekreteraren,

—	vid anställning av tjänstemän i övriga lönegrader i tjänstegrupp AD samt i tjänstegrupp AST, av generalsekreteraren,

—	vid anställning av särskilda rådgivare, tillfälligt anställda, kontraktsanställda och lokalt anställda, av generalsekreteraren.

3.   Ordföranden skall utöva de befogenheter som tilldelats institutionen genom artikel 110 i tjänsteföreskrifterna och ansvara för tillämpningen av tjänsteföreskrifterna och de bestämmelser som avtalats mellan institutionerna.

4.   Presidiet, ordföranden och generalsekreteraren kan delegera de befogenheter som de har tilldelats genom denna artikel.

5.   De delegeringsakter som utfärdats enligt artikel 72.4 i denna arbetsordning avgör omfattningen av och gränserna för de befogenheter som delegerats, tidsperioden för delegeringen samt huruvida de personer till vilka befogenheterna delegerats har rätt att vidaredelegera dessa.

Artikel 73

1.   Ordföranden skall bistås av ett eget sekretariat.

2.   Sekretariatets personal skall, inom budgetramen, vara tillfälligt anställd. Ordföranden är behörig att ingå anställningsavtal med sekretariatets personal.

Artikel 74

1.   Före den 1 juni varje år skall generalsekreteraren förelägga presidiet en preliminär beräkning av inkomster och utgifter för nästkommande räkenskapsår. Budgetgruppen skall granska denna preliminära beräkning före presidiets diskussion, och kan eventuellt lägga fram synpunkter eller föreslå ändringar. Presidiet skall utarbeta beräkningen av inkomster och utgifter och översända denna enligt bestämmelserna i Europeiska gemenskapernas budgetförordning inom den i förordningen reglerade tidsfristen.

2.   Kommitténs ordförande ansvarar för genomförandet av beräkningen av inkomster och utgifter inom ramen för budgetförordningens bestämmelser.

Artikel 75

Korrespondens till kommittén skall ställas till ordföranden eller generalsekreteraren.

KAPITEL VIII

Allmänna bestämmelser

Artikel 76

De beteckningar på tjänster och funktioner som används i denna arbetsordning skall uppfattas som könsneutrala.

Artikel 77

1.   Kommittén kan med absolut majoritet av ledamöterna besluta om att revidera denna arbetsordning.

2.   Om ett sådant beslut fattas skall kommittén tillsätta en kommitté för arbetsordningen och utse en huvudföredragande som skall lägga fram ett förslag till ny arbetsordning.

2a   Efter att ha antagit arbetsordningen med absolut majoritet skall plenarförsamlingen förlänga mandatet för kommittén för arbetsordningen med högst 60 dagar, så att denna om nödvändigt kan lägga fram ett förslag till ändring av tillämpningsföreskrifterna. Ett sådant förslag skall läggas fram för presidiet, som fattar beslut efter att ha inhämtat gruppernas synpunkter.

3.   Datum för den nya arbetsordningens och de ändrade tillämpningsföreskrifternas ikraftträdande fastställs i samband med att dessa texter antas av kommittén.

Artikel 78

Denna arbetsordning träder i kraft den 24 oktober 2006.

---

(1)  Arbetsordningen har senare ändrats den 27 februari 2003, den 31 mars 2004 och den 5 juli 2006.

---

---