(1)

Genom förordning (EEG) nr 2200/90 (2) införde rådet slutgiltiga antidumpningsåtgärder i form av en fast tull per ton kisel med ursprung i Kina som importeras till gemenskapen.

(2)

Till följd av en begäran som ingivits av gemenskapsindustrin drog rådet senare genom förordning (EEG) nr 1607/92 (3) slutsatsen att den gällande antidumpningstullen hade absorberats av de kinesiska exportörerna och införde därför en tilläggstull på import av kisel med ursprung i Kina.

(3)

Både en översyn vid giltighetstidens utgång och en interimsöversyn inleddes 1997. Dessa översyner slutfördes genom förordning (EG) nr 2496/97 (4). De ledde till att åtgärderna bibehölls, även om det ansågs ändamålsenligt att ändra deras form från en fast tull till en värdetull. Tullsatsen fastställdes till 49 % av priset cif för den berörda importen. I enlighet med regeln om lägsta tull motsvarade detta skademarginalen.

(4)

Till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång drog rådet genom förordning (EG) nr 398/2004 (5) slutsatsen att antidumpningstullen borde bibehållas.

(5)

Den 6 mars 2006 tog kommissionen emot en begäran enligt artikel 13.3 i grundförordningen om undersökning av ett påstått kringgående av de antidumpningsåtgärder som införts på import av kisel som klassificeras enligt KN-nummer 2804 69 00 (innehållande mindre än 99,99 viktprocent kisel) med ursprung i Kina. Begäran hade lämnats av Euroalliages (Liaison Committee of the Ferro-Alloy Industry) (nedan kallad ”sökanden”) såsom företrädare för tillverkare som svarar för en betydande del, i detta fall 100 %, av gemenskapens produktion av kisel. I begäran hävdades det att de gällande antidumpningsåtgärderna på import av kisel med ursprung i Kina kringgicks genom omlastning i Sydkorea.

(6)

Det hävdades vidare att det inte fanns någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av antidumpningsåtgärderna för förändringen i handelsmönstret än införandet av antidumpningsåtgärderna och att de positiva verkningarna av de gällande antidumpningstullarna undergrävdes både i fråga om kvantiteter och priser. Importen av kisel från Kina föreföll ha ersatts av betydande importvolymer av kisel från Sydkorea. Det fanns dessutom tillräcklig bevisning för att denna import skedde till priser som var lägre än den produktionskostnad och den skäliga vinstmarginal som fastställts för gemenskapsindustrin i samband med den undersökning som ledde till införandet av de gällande åtgärderna.

(7)

Den sökande hävdade slutligen även att priserna för det kisel som avsänts från Sydkorea låg på en dumpad nivå i förhållande till det normalvärde som tidigare fastställts för kisel med ursprung i Kina.

(8)

Sedan kommissionen, efter samråd med rådgivande kommittén, hade fastställt att det fanns tillräcklig bevisning för att inleda en undersökning enligt artikel 13 i grundförordningen inledde den en undersökning genom förordning (EG) nr 607/2006 (6) (nedan kallad ”förordningen om inledande”). I enlighet med artiklarna 13.3 och 14.5 i grundförordningen instruerade kommissionen genom förordningen om inledande också tullmyndigheterna att registrera import av kisel som avsänts från Sydkorea, oavsett om denna import deklarerats ha sitt ursprung i Sydkorea eller ej.

(9)

Kommissionen underrättade officiellt myndigheterna i Kina och Sydkorea, producenterna/exportörerna, de importörer i gemenskapen som den visste var berörda och den sökande gemenskapsindustrin om att undersökningen hade inletts. Frågeformulär sändes till producenterna/exportörerna i Sydkorea och myndigheterna i Kina och Sydkorea. De berörda parterna gavs tillfälle att inom den tidsfrist som anges i förordningen om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda. Alla parter underrättades om att bristande samarbete skulle kunna medföra tillämpning av artikel 18 i grundförordningen och att avgöranden i så fall skulle komma att träffas på grundval av tillgängliga uppgifter.

(10)

Kommissionen mottog varken några svar på frågeformuläret från producenterna/exportörerna i Kina eller några synpunkter från de kinesiska myndigheterna.

(11)

Två sydkoreanska företag erbjöd sig att samarbeta i undersökningen. Endast ett av dessa importerade kisel från Kina till Sydkorea, men hade dock ingen export till gemenskapen. Det andra samarbetsvilliga sydkoreanska företaget hade varken någon produktion eller någon import av kisel.

(12)

Undersökningsperioden omfattade perioden från och med den 1 april 2005 till och med den 31 mars 2006 (nedan kallad ”undersökningsperioden” respektive ”UP” i tabeller). För undersökningen av den påstådda förändringen i handelsmönstret inhämtades uppgifter för perioden från och med 2001 till och med undersökningsperiodens slut.

(13)

Såsom nämns i skäl 10 samarbetade inga producenter/exportörer av kisel i Kina i undersökningen, och inga gemenskapsimportörer lämnade uppgifter av betydelse för undersökningen. Såsom nämns i skäl 11 var endast två sydkoreanska företag samarbetsvilliga, men dessa exporterade inte kisel till gemenskapen under skadeundersökningsperioden. Följaktligen fastställdes undersökningsresultaten beträffande kisel som avsänts från Sydkorea till gemenskapen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(14)

Den produkt som berörs är densamma som i den ursprungliga undersökningen, dvs. kisel med ursprung i Kina som klassificeras enligt KN-nummer 2804 69 00 (innehållande mindre än 99,99 viktprocent kisel). Det är att märka att kisel med högre renhetsgrad, dvs. minst 99,99 viktprocent kisel, som i huvudsak används i den elektroniska halvledarindustrin, klassificeras enligt ett annat KN-nummer och omfattas inte av detta förfarande.

(15)

På grundval av de uppgifter som lämnats av de två samarbetsvilliga sydkoreanska företagen och uppgifterna i den sökandes begäran drogs slutsatsen att sådant kisel som exporterades till gemenskapen från Kina och sådant kisel som avsändes till gemenskapen från Sydkorea hade samma grundläggande fysiska egenskaper och användningsområden. De ansågs därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen. Det inkom inga synpunkter under undersökningen som ändrade denna slutsats.

(16)

Såsom anges ovan påstods förändringen i handelsmönstret bero på omlastning i Sydkorea.

(17)

Eftersom de sydkoreanska exporterande företagen inte var samarbetsvilliga fastställdes volymen och värdet för exporten av den berörda produkten från Sydkorea till gemenskapen på grundval av tillgängliga uppgifter, vilket i detta fall innebar Eurostats importstatistik.

(18)

Förändringen i handelsmönstret har konstaterats på grundval av uppgifterna i den första tabellen nedan. Kisel började importeras i betydande mängder till gemenskapen från Sydkorea under 2002 och 2003 och denna import låg kvar på en hög nivå fram till undersökningsperioden. Den betydande importen av kisel som omlastats i Sydkorea framförallt mellan 2003 och undersökningsperioden, även om det förekom fluktuationer, sammanföll i tiden med en betydande och fortlöpande minskning (på över 50 %) av importen från Kina.

Tabell 1

Import av kisel från Kina och Sydkorea (volym)

(19)

Eftersom inget av de sydkoreanska företag som exporterade kisel till EU samarbetade i den nu aktuella undersökningen fastställdes kringgåendet i enlighet med artikel 18 i grundförordningen på grundval av tillgängliga uppgifter, vilket inbegriper uppgifterna i klagomålet. Det framkom inga uppgifter i samband med undersökningen som tydde på att detta kisel producerats i Sydkorea. Tvärtom bekräftade båda de samarbetsvilliga sydkoreanska företagen att det inte förekom någon produktion av kisel i Sydkorea.

(20)

Följaktligen dras slutsatsen att förändringen i handelsmönstret, eftersom det inte fanns någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering i den mening som avses i artikel 13.1 andra meningen i grundförordningen, berodde på antidumpningstullen på import av kisel med ursprung i Kina, och det får antas att den, såsom anges i klagomålet, beror på omlastning i Sydkorea.

(21)

Det framgår tydligt av uppgifterna i skäl 18 att det skett en kvantitativ förändring när det gäller mönstret för importen till gemenskapen av den berörda produkten och att importen till gemenskapen från Kina minskade väsentligt under 2005, samtidigt som exporten av den berörda produkten till gemenskapen från Sydkorea ökade kraftigt fastän det inte fanns någon produktion av kisel i detta land. Det står därför klart att den markanta förändringen i handelsmönstret undergrävde de positiva verkningarna av åtgärderna i fråga om importvolymerna till gemenskapen, även om importen från Sydkorea under undersökningsperioden var väsentligt lägre än minskningen av importen från Kina mellan 2004 och undersökningsperioden.

(22)

När det gäller priserna på kisel som avsänts från Sydkorea blev man på grund av bristande samarbetsvilja tvungen att använda uppgifter från Eurostat. Det konstaterades att de genomsnittliga priserna för exporten från Sydkorea till gemenskapen låg på en nivå som betydligt underskred de försäljningspriser och produktionskostnader som fastställdes för gemenskapsindustrin i den undersökning som ledde till införandet av de gällande åtgärderna.

Tabell 2

Import av kisel från Kina och Sydkorea (euro per ton)

(23)

Följaktligen dras slutsatsen att importen av den berörda produkten från Sydkorea undergräver de positiva verkningarna av tullen i fråga om både kvantiteter och priser.

(24)

Såsom framgår av skälen 10 och 11 användes på grund av bristande samarbetsvilja i enlighet med artikel 18 i grundförordningen uppgifter från Eurostat på KN-nummernivå för att fastställa exportpriserna till EU i syfte att avgöra om det fanns någon bevisning för att exporten av den berörda produkten till gemenskapen från Sydkorea hade dumpats under undersökningsperioden.

(25)

I enlighet med artikel 13.1 i grundförordningen jämfördes dessa exportpriser med det normalvärde som tidigare fastställts, vilket i detta fall innebar det normalvärde som fastställts i den senaste översynen vid giltighetstidens utgång.

(26)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen gjordes en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärde som fastställts i samband med översynen vid giltighetstidens utgång och det vägda genomsnittliga exportpriset under denna undersöknings undersökningsperiod, uttryckt i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull, och denna visade att det förekom betydande dumpning.

(27)

Mot denna bakgrund konstateras det att det har förekommit kringgående i den mening som avses i artikel 13.1 andra meningen i grundförordningen. I enlighet med artikel 13.1 första meningen i grundförordningen bör de gällande antidumpningsåtgärderna beträffande den berörda produkten med ursprung i Kina utvidgas till att även omfatta samma produkt som avsänts från Sydkorea, oavsett om denna deklarerats ha sitt ursprung i Sydkorea eller ej.

(28)

De åtgärder som bör utvidgas är de som fastställs i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 398/2004, dvs. en slutgiltig antidumpningstull på 49 % på nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull.

(29)

I enlighet med artiklarna 13.3 och 14.5 i grundförordningen, enligt vilka eventuella utvidgade åtgärder bör tillämpas på import till gemenskapen som varit föremål för registrering i enlighet med förordningen om inledande, bör tull tas ut på registrerad import av kisel som avsänts från Sydkorea.

(30)

Även om det i samband med denna undersökning konstaterades att man inte funnit någon egentlig producent/exportör i Sydkorea och att någon sådan inte heller hade givit sig till känna för kommissionen kommer alla eventuella berörda exportörer som överväger att ansöka om befrielse från den utvidgade antidumpningstullen enligt artikel 13.4 i grundförordningen att uppmanas att fylla i ett frågeformulär i syfte att göra det möjligt för kommissionen att avgöra om det är berättigat med en befrielse. Sådan befrielse kan beviljas efter en bedömning av marknadssituationen för den berörda produkten, produktionskapaciteten, kapacitetsutnyttjandet, inköp och försäljning, sannolikheten för fortsatt tillämpning av metoder för vilka det inte finns tillräcklig grund eller ekonomisk motivering, samt bevis för dumpning. Kommissionen gör vanligen även ett kontrollbesök på plats. Ansökan om befrielse från tullen bör omgående sändas till kommissionen tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt uppgifter om eventuella ändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning och försäljning.

(31)

I det fall en befrielse är berättigad kommer kommissionen, efter samråd med rådgivande kommittén, att föreslå att förordningen ändras. Alla befrielser som beviljas kommer att följas upp, i syfte att se till att de i befrielserna angivna villkoren iakttas.

(32)

Berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka rådet avsåg att föreslå en utvidgning av den gällande slutgiltiga antidumpningstullen och gavs tillfälle att lämna synpunkter. Det inkom inga synpunkter som kunde ändra dessa slutsatser.