ISSN 1725-2628 |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
L 391 |
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
49 årgången |
Innehållsförteckning |
|
I Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk |
Sida |
|
* |
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1906/2006 av den 18 december 2006 om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i sjunde ramprogrammet och för spridning av forskningsresultat (2007-2013) ( 1 ) |
|
|
II Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk |
|
|
|
Rådet |
|
|
* |
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES. |
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
I Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk
30.12.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 391/1 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1906/2006
av den 18 december 2006
om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i sjunde ramprogrammet och för spridning av forskningsresultat (2007-2013)
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 167 och artikel 172 andra stycket,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
med beaktande av revisionsrättens yttrande (2),
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och
av följande skäl:
(1) |
Sjunde ramprogrammet antogs genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (4). Kommissionen har ansvaret för genomförandet av det ramprogrammet och de särskilda programmen, inklusive de samhörande finansiella aspekterna. |
(2) |
Sjunde ramprogrammet genomförs i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (5) (nedan kallad ”budgetförordningen”) och kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 (6) om genomförandebestämmelser för budgetförordningen (nedan kallade ”genomförandebestämmelserna”). |
(3) |
Sjunde ramprogrammet genomförs också i enlighet med reglerna för statligt stöd, framför allt reglerna för statligt stöd till forskning och utveckling, för närvarande gemenskapsramarna för statligt stöd till forskning och utveckling (7). |
(4) |
Behandlingen av sekretessbelagda uppgifter styrs av all relevant gemenskapslagstiftning, inbegripet institutionernas interna regler såsom kommissionens beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom av den 29 november 2001 om ändring av de interna stadgarna (8) när det gäller säkerhetsbestämmelser. |
(5) |
Reglerna för företags, forskningscentrums och universitets deltagande bör skapa sammanhängande, övergripande och tydliga ramar för ett så effektivt genomförande som möjligt, med hänsyn till behovet av god tillgänglighet för alla som deltar genom förenklade förfaranden, i enlighet med proportionalitetsprincipen. |
(6) |
Reglerna bör också underlätta utövandet av immateriella rättigheter som en deltagare förvärvat, varvid hänsyn även bör tas till det sätt på vilket deltagaren är organiserad internationellt sett, samtidigt som de andra deltagarnas och gemenskapens berättigade intressen skyddas. |
(7) |
Sjunde ramprogrammet bör främja deltagande av regionerna i gemenskapens yttersta randområden samt av många olika företag, forskningscentrum och universitet, inbegripet små och medelstora företag. |
(8) |
För enhetlighetens och tydlighetens skull bör den definition på mikroföretag samt små och medelstora företag som finns i kommissionens rekommendation 2003/361/EG (9) tillämpas. |
(9) |
Det är nödvändigt att fastställa minimikrav för deltagande, både som en allmän regel och med hänsyn till de indirekta åtgärdernas särdrag inom sjunde ramprogrammet. I synnerhet bör regler fastställas om antalet deltagare och deras etableringsort. |
(10) |
Det är lämpligt att föreskriva att alla rättsliga enheter skall kunna delta, under förutsättning att minimikraven är uppfyllda. Att deltagarantalet överstiger minimikraven bör bidra till ett effektivt genomförande av den indirekta åtgärden i fråga. |
(11) |
Internationella organisationer för utveckling av samarbete på forskningsområdet i Europa och som till stor del består av medlemsstater eller associerade länder bör uppmuntras att delta i sjunde ramprogrammet. |
(12) |
Det följer av rådets beslut 2001/822/EG av den 27 november 2001 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen (ULT-beslutet) (10) att rättsliga enheter i de utomeuropeiska länderna och territorierna kan delta i sjunde ramprogrammet. |
(13) |
I linje med målen för det internationella samarbete som beskrivs i artiklarna 164 och 170 i fördraget bör rättsliga enheter som är etablerade i tredjeländer och internationella organisationer också ha möjlighet att delta. Det är emellertid lämpligt att krav ställs på att sådant deltagande skall motiveras av att bidraget till sjunde ramprogrammets mål därmed blir större. |
(14) |
I linje med de mål som nämns ovan är det nödvändigt att villkor upprättas för beviljande av gemenskapsstöd till deltagare i indirekta åtgärder. |
(15) |
För att göra det lättare för deltagarna bör det finnas en effektiv och smidig övergång från det system för kostnadsberäkning som användes i sjätte ramprogrammet. Övervakningsprocessen i sjunde ramprogrammet bör därför inriktas på budgetkonsekvenserna av denna ändring, särskilt när det gäller effekten för deltagarnas administrativa börda. |
(16) |
Det är nödvändigt att kommissionen fastställer ytterligare regler och förfaranden, utöver de i budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser och i den här förordningen, för hanteringen av inlämning, bedömning och urval av förslag och beviljande av bidrag samt prövningsförfaranden för deltagarna. Framför allt bör regler upprättas för utnyttjande av oberoende experter. |
(17) |
Kommissionen bör fastställa ytterligare bestämmelser och förfaranden, utöver de i budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser, för bedömningen av den rättsliga och ekonomiska bärkraften hos deltagarna i indirekta åtgärder inom ramen för sjunde ramprogrammet. Sådana bestämmelser bör uppnå rätt jämvikt mellan skydd av gemenskapens finansiella intressen och förenklande och underlättande av rättsliga enheters deltagande i sjunde ramprogrammet. |
(18) |
I detta sammanhang reglerar budgetförordningen och genomförandebestämmelserna samt rådets förordning (Euratom, EG) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (11) bland annat skydd av gemenskapens finansiella intressen, kamp mot bedrägerier och oegentligheter, förfaranden för återvinning av belopp som kommissionen skall kräva in, uteslutande från avtals- och bidragsförfaranden och därmed relaterade påföljder samt revisioner och kontroller som genomförs av kommissionen och revisionsrätten i enlighet med artikel 248.2 i fördraget. |
(19) |
Det är nödvändigt att gemenskapens finansiella bidrag når deltagarna utan onödiga dröjsmål. |
(20) |
De överenskommelser som ingås för respektive åtgärd bör innehålla bestämmelser om övervakning och finansiell kontroll av kommissionen eller av någon av kommissionen utsedd representant, liksom om revisioner som genomförs av revisionsrätten samt kontroller på plats utförda av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) i enlighet med förfarandena i rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (12). |
(21) |
Kommissionen bör övervaka såväl de indirekta åtgärder som genomförs inom ramen för sjunde ramprogrammet som sjunde ramprogrammet och de särskilda programmen. I syfte att garantera effektiv och konsekvent övervakning och utvärdering av genomförandet av indirekta åtgärder bör kommissionen inrätta och upprätthålla ett lämpligt informationssystem. |
(22) |
Sjunde ramprogrammet bör återspegla och främja de allmänna principerna i Europeiska stadgan för forskare och uppförandekoden för rekrytering av forskare (13), varvid deras frivilliga art bör respekteras. |
(23) |
Reglerna för spridning av forskningsresultat bör säkerställa, där så är lämpligt, att deltagarna skyddar de immateriella rättigheter som uppkommit i samband med åtgärderna, samt att de utnyttjar och sprider dessa resultat. |
(24) |
Dessa regler bör vara utformade så att deltagarna och i förekommande fall deras anknutna enheter som är etablerade i en medlemsstat eller i ett associerat land garanteras tillgång till information som de tillför projektet och till kunskap som den forskning som utförs i projektet leder fram till i den mån detta krävs för att utföra forskningen eller utnyttja den kunskap den resulterar i, samtidigt som de rättigheter som innehavarna av immateriella rättigheter har respekteras. |
(25) |
Den skyldighet som i sjätte ramprogrammet infördes för vissa deltagare att ta ekonomiskt ansvar för sina partner i samma konsortium upphör. I detta sammanhang bör det upprättas en garantifond för deltagarna, vilken skall förvaltas av kommissionen, för att täcka skulder som försumliga partner inte betalar tillbaka. Ett sådant tillvägagångssätt kommer att främja förenkling och underlätta deltagandet, i synnerhet för små och medelstora företag, samtidigt som gemenskapens ekonomiska intressen skyddas på ett sätt som är lämpligt för sjunde ramprogrammet. |
(26) |
Gemenskapsstöd till ett gemensamt företag eller någon annan struktur som inrättats i enlighet med artiklarna 171 eller 169 i fördraget omfattas inte av denna förordning. |
(27) |
Denna förordning respekterar de grundläggande rättigheter och iakttar de principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. |
(28) |
Gemenskapen kan ge ett stöd till Europeiska investeringsbanken (EIB) för att främja privata sektorns investeringar i stödberättigade omfattande europeiska FoTU-åtgärder genom att öka EIB:s kapacitet för att hantera risker, vilket möjliggör i) en större volym EIB-lån för en viss risknivå och ii) finansiering av mer riskfyllda europeiska FoTU-åtgärder än vad som skulle ha varit möjligt utan ett sådant gemenskapsstöd. |
(29) |
Gemenskapen kan ge finansiellt stöd i enlighet med budgetförordningen, bland annat genom
|
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
INLEDANDE BESTÄMMELSER
Artikel 1
Syfte
I denna förordning fastställs reglerna för företags, forskningscentrums och universitets samt andra rättsliga enheters deltagande i åtgärder som vidtas av en eller flera deltagare med hjälp av finansieringsmetoder som anges i del a av bilaga III till beslut nr 1982/2006/EG (nedan kallad ”indirekt åtgärd”).
Regler fastställs också i enlighet med reglerna i budgetförordningen och genomförandebestämmelserna om gemenskapens ekonomiska bidrag till deltagare i indirekta åtgärder inom ramen för sjunde ramprogrammet.
Beträffande resultaten av den forskning som utförs inom ramen för sjunde ramprogrammet fastställs i denna förordning regler för förmedling av förgrundsinformation på alla lämpliga sätt, med undantag för det som ingår i formaliteterna för skydd av sådan information, inbegripet offentliggörande av förgrundsinformation oavsett medium (nedan kallat ”spridning”).
Dessutom innehåller förordningen regler för direkt eller indirekt användning av förgrundsinformation för annan ytterligare forskning än den som omfattas av den indirekta åtgärden i fråga, eller för att utveckla, skapa och marknadsföra en produkt eller process eller för att utveckla och tillhandahålla en tjänst (nedan kallat ”utnyttjande”).
I förordningen fastställs regler för licenser och rättigheter både avseende för- och bakgrundsinformation (nedan kallat ”nyttjanderätt”).
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner utöver de som anges i budgetförordningen och genomförandebestämmelserna:
1. |
rättslig enhet: en fysisk person, eller en juridisk person som upprättats i enlighet med den nationella lagstiftning som gäller där den har etablerats eller i enlighet med gemenskapsrätt eller internationell rätt, vilken har juridisk personlighet och har rätt att i eget namn utöva rättigheter och ha skyldigheter. I fråga om fysiska personer skall hänvisningar till etableringsort anses avse den stadigvarande vistelseorten. |
2. |
anknuten enhet: varje rättslig enhet som står under en deltagares direkta eller indirekta kontroll eller under samma direkta eller indirekta kontroll som deltagaren, varvid kontrollen utövas på något av de sätt som anges i artikel 6.2. |
3. |
rättvisa och rimliga villkor: lämpliga villkor, inbegripet eventuella finansiella villkor, med hänsyn till de särskilda omständigheterna för ansökningen om nyttjanderätt, till exempel det faktiska eller potentiella värdet hos förgrunds- eller bakgrundsinformationen för vilken nyttjanderätt begärs och/eller det avsedda nyttjandets omfattning, varaktighet eller andra särdrag. |
4. |
förgrundsinformation: resultat, även information, oavsett om de kan skyddas eller ej, som uppkommer genom den indirekta åtgärden i fråga. Sådana resultat inbegriper rättigheter förknippade med upphovsrätt, formskydd, patenträttigheter, växtförädlarrätt eller liknande typer av skydd. |
5. |
bakgrundsinformation: information som innehas av deltagarna innan en överenskommelse om bidrag ingåtts, och med sådan information förknippade upphovsrätter eller andra immateriella rättigheter för vilka ansökan har gjorts innan överenskommelsen om bidrag ingåtts, och som är nödvändig för att genomföra den indirekta åtgärden eller för att använda dess resultat. |
6. |
deltagare: en rättslig enhet som bidrar till en indirekt åtgärd och som har rättigheter och skyldigheter gentemot gemenskapen i enlighet med denna förordning. |
7. |
forskningsorganisation: en rättslig enhet som etablerats som en organisation som drivs utan vinstsyfte och som ett av sina huvudmål har att bedriva forskning eller teknisk utveckling. |
8. |
tredjeland: en stat som inte är medlemsstat. |
9. |
associerat land: ett tredjeland som är part i ett internationellt avtal som ingåtts med gemenskapen och som i enlighet med eller på grundval av detta avtal bidrar ekonomiskt till hela eller delar av sjunde ramprogrammet. |
10. |
internationell organisation: en mellanstatlig organisation, annan än gemenskapen, som enligt internationell offentlig rätt har juridisk personlighet, samt särskilda organ som inrättats av en sådan internationell organisation. |
11. |
internationell europeisk intresseorganisation: internationell organisation, i vilken merparten av medlemmarna är medlemsstater eller associerade länder och vars huvudsyfte är att främja vetenskapligt och tekniskt samarbete i Europa. |
12. |
land i det internationella samarbetspartnerskapet: ett tredjeland som av kommissionen klassificeras som låginkomst-, lägre medelinkomst- eller högre medelinkomstland och som definieras som sådant i arbetsprogrammen. |
13. |
offentligt organ: rättslig enhet som är etablerat som offentligt organ enligt nationell lagstiftning, samt internationella organisationer. |
14. |
små och medelstora företag: de mikroföretag samt små och medelstora företag som avses i kommissionens rekommendation 2003/361/EG i dess lydelse av den 6 maj 2003. |
15. |
arbetsprogram: en plan som kommissionen antar för genomförandet av ett särskilt program i enlighet med artikel 3 i beslut nr 1982/2006/EG. |
16. |
finansieringssystem: mekanismerna för gemenskapens finansiering av indirekta åtgärder i enlighet med del a i bilaga III till beslut nr 1982/2006/EG. |
17. |
särskilda grupper: de förmånstagare av ”forskning för särskilda grupper” som fastställs i det särskilda programmet och/eller arbetsprogrammet. |
18. |
FoTU-aktör: rättslig enhet som bedriver verksamhet inom forskning eller teknisk utveckling i finansieringssystem till förmån för särskilda grupper enligt bilaga III till beslut nr 1982/2006/EG. |
Artikel 3
Konfidentialitet
Med förbehåll för villkoren i överenskommelsen om bidrag, utnämningsbrevet eller kontraktet skall kommissionen och deltagarna behandla uppgifter, kunskap och dokument som de får tillgång till som konfidentiell information.
KAPITEL II
DELTAGANDE
AVSNITT 1
Minimikrav
Artikel 4
Allmänna bestämmelser
1. Företag, universitet eller forskningscentrum eller andra rättsliga enheter får, oavsett om de är etablerade i en medlemsstat eller ett associerat land eller tredjeland, delta i en indirekt åtgärd under förutsättning att minimikraven i detta kapitel samt de krav som avses i artikel 12 är uppfyllda.
I fråga om sådana indirekta åtgärder som avses i artikel 5.1 och artiklarna 7, 8 eller 9, enligt vilka minimikraven kan uppfyllas utan att någon rättslig enhet som är etablerad i en medlemsstat deltar, är förutsättningen för deras deltagande emellertid att målen i artiklarna 163 och 164 i fördraget stärks.
2. Kommissionens gemensamma forskningscentrum (nedan kallat ”GFC”) får delta i indirekta åtgärder på samma villkor och med samma rättigheter och skyldigheter som en rättslig enhet etablerad i en medlemsstat.
Artikel 5
Minimikrav
1. Minimikraven för indirekta åtgärder skall vara följande:
a) |
Minst tre rättsliga enheter måste delta, var och en i en medlemsstat eller ett associerat land, och inget får vara etablerat i samma medlemsstat eller associerade land som något av de båda andra. |
b) |
De tre rättsliga enheterna skall vara oberoende av varandra i den mening som avses i artikel 6. |
2. Om någon av deltagarna är GFC, en internationell europeisk intresseorganisation eller enhet som upprättats i enlighet med gemenskapslagstiftningen skall denne, vid tillämpningen av punkt 1 a, anses vara etablerad i en annan medlemsstat eller ett annat associerat land än övriga deltagare i samma indirekta åtgärd.
Artikel 6
Oberoende
1. Två rättsliga enheter skall anses vara oberoende av varandra om en av dem inte står under direkt eller indirekt kontroll av den andra eller under samma direkta eller indirekta kontroll som den andra.
2. Vid tillämpningen av punkt 1 får kontroll framför allt utövas på något av följande sätt:
a) |
Direkt eller indirekt innehav av mer än 50 % av det nominella värdet av den rättsliga enhetens aktiekapital eller av majoriteten av aktieägarnas eller delägarnas rösträtt i denna rättsliga enhet. |
b) |
Direkt eller indirekt, faktiskt eller rättsligt, innehav av rätten att fatta beslut i den rättsliga enheten. |
3. Följande förhållanden mellan rättsliga enheter skall emellertid inte i sig anses utgöra ett kontrollförhållande:
a) |
Samma offentliga investeringsföretag, institutionella investerare eller riskkapitalbolag innehar direkt eller indirekt mer än 50 % av det nominella värdet av aktiekapitalet eller av majoriteten av aktieägarnas eller delägarnas rösträtt. |
b) |
De berörda rättsliga enheterna ägs eller kontrolleras av samma offentliga organ. |
Artikel 7
Indirekta åtgärder för särskilt samarbete avsett för länder i det internationella samarbetspartnerskapet
För samarbetsprojekt för särskilt samarbete avsett för länder i det internationella samarbetspartnerskapet som anges i arbetsprogrammet skall minimikraven vara följande:
a) |
Minst fyra rättsliga enheter skall delta. |
b) |
Minst två av de rättsliga enheter som avses i a skall vara etablerade i medlemsstater eller associerade länder, men de får inte vara etablerade i samma medlemsstat eller associerade land. |
c) |
Om inget annat anges i arbetsprogrammet skall minst två av de rättsliga enheter som avses i a vara etablerade i länder i det internationella samarbetspartnerskapet, men inte etablerade i samma land i det internationella samarbetspartnerskapet som något av de andra. |
d) |
De fyra rättsliga enheter som avses i a skall vara oberoende av varandra i den mening som avses i artikel 6. |
Artikel 8
Samordnings- och stödåtgärder samt forskares utbildning och karriärutveckling
För samordnings- och stödåtgärder samt forskares utbildning och karriärutveckling skall minimikravet vara att en rättslig enhet deltar.
Första stycket skall inte tillämpas på åtgärder vars syfte är att samordna forskningsverksamhet.
Artikel 9
Projekt för spetsforskning
För indirekta åtgärder till stöd för projekt för spetsforskning som finansieras inom ramen för Europeiska forskningsrådet skall minimikravet vara att en rättslig enhet etablerad i en medlemsstat eller ett associerat land skall delta.
Artikel 10
Endast en deltagare
Om minimikraven för en indirekt åtgärd är uppfyllda av ett antal rättsliga enheter som tillsammans utgör en enda rättslig enhet får denna vara ensam deltagare i en indirekt åtgärd, förutsatt att den är etablerad i en medlemsstat eller ett associerat land.
Artikel 11
Internationella organisationer och rättsliga enheter etablerade i tredjeländer
Internationella organisationer och rättsliga enheter etablerade i tredjeländer skall ha rätt att delta i indirekta åtgärder om minimikraven i detta kapitel samt villkor som anges i de särskilda programmen eller relevanta arbetsprogrammen är uppfyllda.
Artikel 12
Ytterligare krav
Utöver de minimikrav som anges i detta kapitel får de särskilda programmen eller arbetsprogrammen innehålla krav på minsta antal deltagare.
De får också, beroende på den indirekta åtgärdens typ och mål, innehålla ytterligare krav beträffande typ av deltagare och, eventuellt, etableringsort.
AVSNITT 2
Förfaranden
Underavsnitt 1
Ansökningsomgångar
Artikel 13
Ansökningsomgångar
1. Kommissionen skall utlysa ansökningsomgångar för indirekta åtgärder i enlighet med villkoren i de relevanta särskilda programmen och arbetsprogrammen, vilka kan inbegripa omgångar riktade till särskilda grupper, t.ex. små och medelstora företag.
Utöver det som anges avseende offentliggörande i genomförandebestämmelserna skall kommissionen utlysa ansökningsomgångar på webbplatser för sjunde ramprogrammet, genom särskilda informationskanaler och hos de nationella kontaktpunkter som inrättas av medlemsstaterna och de associerade länderna.
2. Vid behov skall kommissionen i samband med ansökningsomgången ange att deltagarna inte behöver upprätta något konsortialavtal.
3. Ansökningsomgångar skall ha tydliga mål så att förslagsställare inte lämnar in ansökningar i onödan.
Artikel 14
Undantag
Kommissionen skall inte utlysa ansökningsomgångar för följande åtgärder:
a) |
Samordnings- och stödåtgärder som genomförs av rättsliga enheter som anges i de särskilda programmen eller i arbetsprogrammen när mottagarna enligt det särskilda programmet får anges i arbetsprogrammen, i enlighet med genomförandebestämmelserna. |
b) |
Samordnings- och stödåtgärder som utgörs av inköp av varor eller tjänster som omfattas av reglerna för offentlig upphandling i budgetförordningen. |
c) |
Samordnings- och stödåtgärder i samband med utnämningen av oberoende experter. |
d) |
Andra åtgärder där budgetförordningen eller genomförandebestämmelserna medger detta. |
Underavsnitt 2
Bedömning och urval av förslag och beviljande av bidrag
Artikel 15
Bedömning, urval och beviljande
1. Kommissionen skall bedöma alla förslag som inkommit till följd av en ansökningsomgång på grundval av principerna för bedömning och kriterierna för urval och beviljande i det särskilda programmet och arbetsprogrammet.
a) |
Följande kriterier skall tillämpas på programmen Samarbete och Kapacitet:
|
b) |
Följande kriterier skall tillämpas på programmet Människor:
|
c) |
För stöd till åtgärder inom spetsforskning under programmet Idéer skall endast kriteriet excellens tillämpas. För samordnings- och stödåtgärder kan projektrelaterade kriterier tillämpas. |
Inom denna ram skall arbetsprogrammen innehålla utvärderings- och urvalskriterier, varvid ytterligare krav, viktningar och trösklar får läggas till, eller ange ytterligare detaljer om tillämpningen av kriterierna.
2. Ett förslag som är oförenligt med grundläggande etiska principer eller som inte uppfyller de krav som fastställs i det särskilda programmet, arbetsprogrammet eller ansökningsomgången får inte väljas ut. Ett sådant förslag får alltid uteslutas ur förfarandena för bedömning, urval och beviljande.
3. Förslag skall rangordnas enligt bedömningsresultaten. Beslut om finansiering skall göras på grundval av denna rangordning.
Artikel 16
Förfaranden för inlämning, bedömning, urval och beviljande
1. Om det i ansökningsomgången anges att bedömningen skall ske genom ett förfarande i två steg skall enbart de förslag som godkänns i det första steget, på grundval av bedömningen enligt ett begränsat antal kriterier, genomgå fortsatt bedömning.
2. Om det i ansökningsomgången anges att inlämningen skall ske genom ett förfarande i två etapper skall endast de förslagsställare vars förslag godkänns vid bedömningen i första etappen uppmanas att lämna in ett fullständigt förslag i den andra etappen.
Alla förslagsställare skall snabbt informeras om resultaten av bedömningen i första etappen.
3. Kommissionen skall anta och offentliggöra regler för förfarandena för inlämning av förslag samt för de relaterade förfarandena för bedömning, urval och beviljande och offentliggöra vägledningar för förslagsställare, inbegripet riktlinjer för bedömare. Den skall särskilt fastställa detaljerade regler för förfarandet som innebär att inlämningen skall ske i två etapper (även vad gäller omfattningen av och innehållet i förslaget i den första etappen respektive det fullständiga förslaget i den andra etappen) och regler för bedömningen genom förfarandet i två steg.
Kommissionen skall lämna information och fastställa prövningsförfaranden för förslagsställare.
4. Kommissionen skall anta och offentliggöra regler för konsekvent kontroll av den rättsliga statusen hos deltagarna i indirekta åtgärder samt av deras finansiella kapacitet.
Kommissionen får inte upprepa sådana kontroller utom när den berörda deltagarens situation har förändrats.
Artikel 17
Utnämning av oberoende experter
1. Kommissionen skall utse oberoende experter som skall bistå vid bedömningar av förslagen.
För samordnings- och stödåtgärder som avses i artikel 14 skall oberoende experter utses endast om kommissionen anser det lämpligt.
2. Oberoende experter skall väljas ut på grundval av kompetens och kunskaper som är relevanta för de uppgifter som anförtros dem. Om oberoende experter måste hantera konfidentiell information skall en lämplig säkerhetsprövning krävas innan de utses.
Oberoende experter skall väljas ut på grundval av ansökningsomgångar från enskilda och omgångar som riktar sig till relevanta organisationer, till exempel nationella forskningsorgan, forskningsinstitutioner eller företag, för att upprätta förteckningar över lämpliga kandidater.
Vid behov får kommissionen välja någon person med erforderlig kompetens som inte finns upptagen i förteckningen.
Lämpliga åtgärder skall vidtas för att säkerställa en jämn könsfördelning när grupper av oberoende experter utses.
För spetsforskningsprojekt skall experter utnämnas av kommissionen på grundval av förslag från Europeiska forskningsrådets vetenskapliga råd.
3. När kommissionen utser en oberoende expert skall den vidta de åtgärder som krävs för att se till att ingen intressekonflikt föreligger avseende den fråga som experten skall uttala sig om.
4. Kommissionen skall godkänna en mall för utnämningsbrev, nedan kallat ”utnämningsbrevet”, som skall innehålla en förklaring om att den oberoende experten inte har någon intressekonflikt vid utnämningstillfället och att denne åtar sig att informera kommissionen om en sådan konflikt skulle uppstå under den tid då experten avger sitt yttrande eller utför uppdraget. Kommissionen skall utfärda ett utnämningsbrev mellan gemenskapen och varje oberoende expert.
5. Kommissionen skall årligen på lämpligt sätt offentliggöra förteckningen över de oberoende experter som den har biståtts av för det sjunde ramprogrammet och varje särskilt program
Underavsnitt 3
Genomförande och överenskommelse om bidrag
Artikel 18
Allmänt
1. Deltagarna skall genomföra den indirekta åtgärden och vidta alla nödvändiga och rimliga åtgärder i detta syfte. Deltagare i samma indirekta åtgärd skall utföra arbetet gemensamt och solidariskt gentemot gemenskapen.
2. Kommissionen skall, på grundval av den mall som avses i artikel 19.8 och med hänsyn till den finansieringsmetod som berörs, upprätta en överenskommelse om bidrag mellan gemenskapen och deltagarna.
3. Deltagarna skall inte göra några åtaganden som inte är förenliga med överenskommelsen om bidrag.
4. Om en deltagare underlåter att uppfylla sina åtaganden i fråga om det tekniska genomförandet av den indirekta åtgärden skall övriga deltagare uppfylla överenskommelsen om bidrag utan något extra gemenskapsbidrag, såvida inte kommissionen uttryckligen befriar dem från denna skyldighet.
5. Om en åtgärd blir omöjlig att genomföra eller om deltagarna underlåter att genomföra den skall kommissionen se till att åtgärden avslutas.
6. Deltagarna skall se till att kommissionen informeras om sådant som kan påverka genomförandet av den indirekta åtgärden eller gemenskapens intressen.
7. När så anges i överenskommelsen om bidrag får deltagarna lägga ut vissa delar av arbetet på entreprenad till tredje part.
8. Kommissionen skall fastställa prövningsförfaranden för deltagare.
Artikel 19
Allmänna bestämmelser som skall ingå i överenskommelsen om bidrag
1. Överenskommelsen om bidrag skall, i enlighet med beslut nr 1982/2006/EG, denna förordning, budgetförordningen och genomförandebestämmelserna samt i enlighet med gemenskapsrättens allmänna principer, fastställa deltagarnas rättigheter och skyldigheter i förhållande till gemenskapen.
Det skall också, i enlighet med samma villkor, fastställa rättigheterna och skyldigheterna för de rättsliga enheter som blir deltagare medan den indirekta åtgärden pågår.
2. När så är lämpligt skall det i överenskommelsen om bidrag anges vilken del av gemenskapens ekonomiska bidrag som skall baseras på ersättning av stödberättigande kostnader och vilken del som skall baseras på schablonbelopp (inbegripet kostnad per enhet) eller klumpsummor.
3. I överenskommelsen om bidrag skall de förändringar av konsortiets sammansättning anges för vilka det krävs en konkurrensutsatt ansökningsomgång.
4. Överenskommelsen om bidrag skall innehålla krav på regelbundna verksamhetsrapporter till kommissionen angående genomförandet av den berörda indirekta åtgärden.
5. Där så är lämpligt får det i överenskommelsen om bidrag föreskrivas att kommissionen skall informeras i förväg om avsedda överföringar till en tredje part av äganderätt till förgrundsinformation.
6. Om överenskommelsen om bidrag föreskriver att deltagarna skall genomföra verksamhet som gynnar tredje part skall deltagarna tillkännage detta ordentligt och identifiera, bedöma och välja ut tredje parter på ett öppet, rättvist och opartiskt sätt. Överenskommelsen om bidrag skall innehålla kriterier för urvalet av sådana tredje parter, om detta anges i arbetsprogrammet. Kommissionen har rätt att invända mot urvalet av tredje parter.
7. Överenskommelsen om bidrag får innehålla bestämmelser om att deltagarna skall lämna sådana underrättelser som föreskrivs i denna förordning inom viss tid.
8. Kommissionen skall i nära samarbete med medlemsstaterna fastställa en mall för överenskommelser om bidrag i enlighet med denna förordning. Om det visar sig vara nödvändigt att göra en betydande ändring av mallen för överenskommelser om bidrag, skall kommissionen i nära samarbete med medlemsstaterna revidera mallen på lämpligt sätt.
9. I mallen för överenskommelser om bidrag skall de allmänna principerna i den europeiska stadgan för forskare och riktlinjerna för rekrytering av forskare återspeglas. Den skall vid behov omfatta samverkan inom utbildningsområdet på alla nivåer, beredskap och kapacitet för att gynna dialog och debatt om vetenskapliga frågor och forskningsresultat med en bredare publik utanför forskarsamfundet, verksamhet för att öka kvinnors deltagande och roll inom forskningen, och verksamhet avseende forskningens socioekonomiska aspekter.
10. I mallen för överenskommelser om bidrag skall det föreskrivas att kommissionen eller en av denna bemyndigad företrädare samt revisionsrätten är ansvarig för tillsynen och den ekonomiska kontrollen.
Artikel 20
Bestämmelser avseende nyttjanderätt, utnyttjande och spridning
1. Överenskommelsen om bidrag skall fastställa deltagarnas respektive rättigheter och skyldigheter med avseende på nyttjanderätt, utnyttjande och spridning, i den mån dessa rättigheter och skyldigheter inte fastställs i denna förordning.
För detta ändamål skall överenskommelsen innehålla krav på att en plan för utnyttjande och spridning av förgrundsinformation skall lämnas till kommissionen.
2. I överenskommelsen om bidrag får det anges under vilka förutsättningar deltagarna får invända mot att en teknisk revision av utnyttjandet och spridningen av förgrundsinformation utförs av vissa bemyndigade företrädare för kommissionen.
Artikel 21
Bestämmelser om avslutande
I överenskommelsen om bidrag skall grunderna för uppsägning av hela eller delar av överenskommelsen anges, framför allt till följd av att denna förordning inte efterlevs, inte genomförs eller för att den åsidosätts, liksom för följderna för deltagarna av att en annan deltagare inte efterlever bestämmelserna.
Artikel 22
Särskilda bestämmelser
1. När det gäller indirekta åtgärder för stöd till befintlig forskningsinfrastruktur och, i tillämpliga fall, ny forskningsinfrastruktur får överenskommelsen om bidrag innehålla särskilda bestämmelser om konfidentialitet, offentliggörande samt nyttjanderätt och åtaganden som kan påverka dem som använder infrastrukturen.
2. När det gäller indirekta åtgärder för forskares utbildning och karriärutveckling får överenskommelsen om bidrag innehålla särskilda bestämmelser om konfidentialitet, nyttjanderätt och åtaganden för forskare som drar nytta av åtgärden.
3. När det gäller indirekta åtgärder på området säkerhetsforskning får överenskommelsen om bidrag innehålla särskilda bestämmelser särskilt om ändringar i konsortiets sammansättning, konfidentialitet, bestämning av sekretessgraden för information och information till medlemsstater, spridning, nyttjanderätt, överföring av äganderätt till förgrundsinformation och utnyttjande av den.
4. Även överenskommelsen om bidrag till indirekta åtgärder för andra säkerhetsrelaterade frågor än dem som avses i punkt 3 får, där så är lämpligt, innehålla sådana särskilda bestämmelser.
5. När det gäller spetsforskningsverksamhet får särskilda bestämmelser om spridning fastställas i överenskommelsen om bidrag.
Artikel 23
Undertecknande och anslutning
Överenskommelsen om bidrag skall träda i kraft när samordnaren och kommissionen har undertecknat den.
Den skall gälla för alla deltagare som formellt har anslutit sig till den.
Underavsnitt 4
Konsortier
Artikel 24
Konsortialavtal
1. Om inget annat anges i ansökningsomgången skall alla deltagare i en indirekt åtgärd ingå ett avtal, nedan kallat ”konsortialavtal”, för reglering av bland annat
a) |
konsortiets interna organisation, |
b) |
tilldelning av gemenskapens ekonomiska bidrag, |
c) |
regler om spridning, utnyttjande och nyttjanderätt som kompletterar reglerna i kapitel III och reglerna i överenskommelsen om bidrag, |
d) |
lösning av interna tvister, inklusive fall av missbruk av dominerande ställning, |
e) |
överenskommelser mellan parterna om skadeståndsansvar, skadeersättning och konfidentialitet. |
2. Kommissionen skall upprätta och offentliggöra riktlinjer om de viktigaste frågor som deltagarna kan ta upp i sina konsortialavtal, inbegripet bestämmelser om främjande av små och medelstora företags deltagande.
Artikel 25
Samordnare
1. De rättsliga enheter som önskar delta i en indirekt åtgärd skall utse en deltagare till samordnare med följande uppgifter i enlighet med denna förordning, budgetförordningen, genomförandebestämmelserna och överenskommelsen om bidrag:
a) |
Att övervaka att deltagarna i den indirekta åtgärden uppfyller sina åtaganden. |
b) |
Att kontrollera huruvida de rättsliga enheter som anges i överenskommelsen om bidrag formellt uppfyller kraven för anslutning till överenskommelsen. |
c) |
Att ta emot gemenskapens ekonomiska bidrag och fördela det i enlighet med konsortialavtalet och överenskommelsen om bidrag. |
d) |
Att sköta register och bokföring över gemenskapens ekonomiska bidrag och informera kommissionen om fördelningen av detta i enlighet med artikel 24.1 b och artikel 36. |
e) |
Att vara mellanhand för en effektiv och korrekt kommunikation mellan deltagarna och att regelbundet rapportera till deltagarna och kommissionen om hur projektet framskrider. |
2. Samordnaren skall anges i överenskommelsen om bidrag.
3. För att utse en ny samordnare krävs ett skriftligt godkännande från kommissionen.
Artikel 26
Förändringar i konsortiet
1. Deltagarna i en indirekt åtgärd får enas om att ta med nya deltagare eller utesluta befintliga deltagare i enlighet med respektive bestämmelser i konsortialavtalet.
2. En rättslig enhet som ansluter sig till en pågående åtgärd skall ansluta sig till överenskommelsen om bidrag.
3. Konsortiet skall i särskilda fall, om så föreskrivs i överenskommelsen om bidrag, utlysa en konkurrensutsatt ansökningsomgång och se till att den får stor spridning via specifika informationsmedier, framför allt webbplatser för sjunde ramprogrammet, fackpressen och broschyrer samt via de nationella kontaktpunkter som inrättas av medlemsstaterna och de associerade länderna för information och stöd.
Konsortiet skall bedöma anbuden enligt de kriterier som legat till grund för den ursprungliga indirekta åtgärden och med hjälp av oberoende experter som konsortiet utser i enlighet med de principer som fastställs i artiklarna 15 och 17.
4. Konsortiet skall underrätta kommissionen om alla förslag till ändringar av konsortiets sammansättning, och kommissionen får göra invändningar inom 45 dagar efter underrättelsen.
För ändringar i konsortiets sammansättning som är förknippade med förslag till andra ändringar av överenskommelsen om bidrag som inte är direkt relaterade till ändringen i sammansättningen krävs ett skriftligt godkännande från kommissionen.
Underavsnitt 5
Övervakning och utvärdering av program och indirekta åtgärder samt spridning av information
Artikel 27
Övervakning och utvärdering
1. Kommissionen skall övervaka genomförandet av indirekta åtgärder på grundval av de regelbundna lägesrapporter som lämnats i enlighet med artikel 19.4.
Kommissionen skall framför allt övervaka genomförandet av den plan för utnyttjande och spridning av förgrundsinformation som lämnats i enlighet med artikel 20.1 andra stycket.
För dessa syften får kommissionen biträdas av oberoende experter som utsetts i enlighet med artikel 17.
2. Kommissionen skall inrätta och driva ett informationssystem som gör att denna övervakning kan ske på ett effektivt och konsekvent sätt i hela sjunde ramprogrammet.
Om inte annat följer av artikel 3 skall kommissionen via något lämpligt medium offentliggöra information om projektet.
3. Den bevakning och utvärdering som avses i artikel 7 i beslut nr 1982/2006/EG skall omfatta aspekter med anknytning till tillämpningen av denna förordning, särskilt sådana aspekter som är relevanta för små och medelstora företag, och ta upp budgeteffekten av förändringarna i systemet för kostnadsberäkning jämfört med sjätte ramprogrammet och dess effekter på deltagarnas administrativa börda.
4. Kommissionen skall i enlighet med artikel 17 utnämna oberoende experter för att bistå med de utvärderingar som krävs enligt sjunde ramprogrammet och dess särskilda program samt, när detta anses nödvändigt, för utvärdering av tidigare ramprogram.
5. Kommissionen får dessutom tillsätta grupper av oberoende experter, utsedda i enlighet med artikel 17, som kan bistå med råd vid utformningen och genomförandet av gemenskapens forskningspolitik.
Artikel 28
Information som skall göras tillgänglig
1. Användbar information som kommissionen innehar om förgrundsinformation som framkommit på grundval av arbete som utförts inom ramen för en indirekt åtgärd skall kommissionen med vederbörligt beaktande av artikel 3 på begäran göra tillgänglig för medlemsstater eller associerade länder, under förutsättning att
a) |
sådan information är av allmänt intresse, och |
b) |
deltagarna inte har framfört välgrundade och tillräckliga skäl för att sådan information skall hållas inne. |
2. Tillhandahållande av information i enlighet med punkt 1 skall inte under några omständigheter anses överföra rättigheter eller skyldigheter till mottagaren från kommissionen eller deltagarna.
Mottagaren skall dock hantera sådan information som konfidentiell, såvida inte den offentliggörs eller görs allmänt tillgänglig av deltagarna, eller såvida inte den gavs till kommissionen utan några begränsningar avseende konfidentialitet.
AVSNITT 3
Gemenskapens ekonomiska bidrag
Underavsnitt 1
Stödberättigande och typer av stöd
Artikel 29
Stödberättigande
1. Följande rättsliga enheter kan erhålla ekonomiskt bidrag från gemenskapen när de deltar i en indirekt åtgärd:
a) |
En rättslig enhet som är etablerad i en medlemsstat eller ett associerat land, eller som har upprättats i enlighet med gemenskapslagstiftningen. |
b) |
En internationell europeisk intresseorganisation. |
c) |
En rättslig enhet som är etablerad i ett land i det internationella samarbetspartnerskapet. |
2. Vid deltagande av en annan internationell organisation än en internationell europeisk intresseorganisation eller en rättslig enhet som är etablerad i ett annat tredjeland än i ett associerat land eller ett land i det internationella samarbetspartnerskapet, får ett ekonomiskt bidrag från gemenskapen beviljas, om minst ett av följande villkor är uppfyllda:
a) |
Denna möjlighet ges enligt de särskilda programmen eller det relevanta arbetsprogrammet. |
b) |
Bidraget är av avgörande betydelse för genomförandet av den indirekta åtgärden. |
c) |
Sådana anslag ingår i bilaterala vetenskapliga eller tekniska avtal eller andra överenskommelser mellan gemenskapen och det land där den rättsliga enheten är etablerad. |
Artikel 30
Typer av stöd
1. Gemenskapens ekonomiska bidrag till bidrag som ingår i del a i bilaga III till beslut nr 1982/2006/EG skall grundas på ersättning, helt eller delvis, av bidragsberättigande kostnader.
Gemenskapens ekonomiska bidrag får emellertid utgöras av schablonbelopp, inklusive kostnad per enhet, eller klumpsummor, eller i form av en kombination av ersättning för bidragsberättigande kostnader med schablonbelopp och klumpsummor. Gemenskapens ekonomiska bidrag får också utgöras av stipendier eller priser.
2. I arbetsprogrammen och ansökningsomgångarna skall det specificeras vilka former av bidrag som skall användas i de berörda åtgärderna.
3. Deltagare från länder i det internationella samarbetspartnerskapet kan välja att få gemenskapsbidraget i form av klumpsummor. Kommissionen skall i enlighet med budgetförordningen fastställa de tillämpliga klumpsummorna.
Artikel 31
Ersättning för stödberättigande kostnader
1. Indirekta åtgärder som finansieras genom bidragen skall samfinansieras av deltagarna.
Gemenskapens ekonomiska bidrag för ersättning av bidragsberättigande kostnader skall inte leda till att vinst uppstår.
2. För betalningen av bidraget skall intäkterna vid slutet av åtgärdens genomförande beaktas.
3. För att kostnaderna för genomförandet av en indirekt åtgärd skall vara bidragsberättigande skall de
a) |
vara de faktiska kostnaderna, |
b) |
ha uppstått under åtgärdens genomförande, med undantag för slutrapporter om det föreskrivs i överenskommelsen om bidrag att sådana skall utarbetas, |
c) |
vara konstaterade i enlighet med deltagarens vanliga principer och praxis för bokföring och förvaltning och enbart ha använts i syfte att uppnå den indirekta åtgärdens mål och förväntade resultat, på ett sätt som är förenligt med principerna om ekonomi, ändamålsenlighet och effektivitet, |
d) |
vara registrerade i deltagarens bokföring och i samband med bidrag från tredje part, i den tredje partens bokföring, |
e) |
inte inbegripa icke bidragsberättigande kostnader, i synnerhet konstaterbara indirekta skatter inklusive mervärdesskatt, avgifter, räntor, reserver för eventuella framtida förluster eller krav, valutakursförluster, kostnader förknippade med kapitalavkastning, deklarerade eller uppkomna kostnader, eller kostnader som är ersatta i samband med något annat gemenskapsprojekt, skulder och avgifter för skulder, orimliga eller obetänksamma utgifter och andra kostnader som inte uppfyller kraven i punkterna a-d. |
För tillämpningen av a får genomsnittliga personalkostnader användas om de är förenliga med deltagarens förvaltningsprinciper och bokföringspraxis och inte avsevärt skiljer sig från de faktiska kostnaderna.
4. Gemenskapens ekonomiska bidrag skall beräknas på grundval av kostnaden för den indirekta åtgärden i dess helhet, men ersättningen skall grundas på de rapporterade kostnaderna för varje deltagare.
Artikel 32
Direkta bidragsberättigande kostnader och indirekta bidragsberättigande kostnader
1. Bidragsberättigande kostnader skall bestå av kostnader som direkt kan hänföras till åtgärden (nedan kallade ”direkta bidragsberättigande kostnader”) och, i tillämpliga fall, av kostnader som inte direkt kan hänföras till åtgärden men som har uppstått i direkt samband med de direkta bidragsberättigande kostnader som kan hänföras till åtgärden (nedan kallade ”indirekta bidragsberättigande kostnader”).
2. Ersättningen av deltagarnas kostnader skall grundas på deras bidragsberättigande direkta och indirekta kostnader.
I enlighet med artikel 31.3 c får en deltagare använda en förenklad beräkningsmetod för sina indirekta kostnader på nivån för den rättsliga enheten, om detta är förenligt med deltagarens vanliga praxis och principer för bokföring och förvaltning. De principer som skall följas i detta hänseende skall anges i mallen till överenskommelse om bidrag.
3. I överenskommelsen om bidrag får föreskrivas att ersättningen för indirekta bidragsberättigande kostnader skall begränsas till en viss del av de direkta bidragsberättigande kostnaderna, exklusive de direkta bidragsberättigande kostnaderna för utläggande på entreprenad, i synnerhet för samordnings- och stödåtgärder och, i tillämpliga fall, för forskares utbildning och karriärutveckling.
4. För täckningen av de indirekta bidragsberättigande kostnaderna får deltagarna med avvikelse från punkt 2 välja ett schablonbelopp av sina totala direkta bidragsberättigande kostnader exklusive de direkta bidragsberättigande kostnaderna för utläggande på entreprenad eller ersättning av tredje parts kostnader.
Kommissionen skall fastställa lämpliga schablonbelopp i enlighet med budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser på grundval av en noggrann uppskattning av de berörda faktiska indirekta kostnaderna.
5. Sådana offentliga organ som inte drivs i vinstsyfte, inrättningar för sekundärutbildning och högre utbildning, forskningsorganisationer och små och medelstora företag som inte med visshet kan fastställa sina faktiska indirekta kostnader för den berörda åtgärden får, när de deltar i finansieringssystem som inbegriper forskning, teknisk utveckling och demonstration i enlighet med artikel 33, välja ett schablonbelopp som motsvarar 60 % av de totala direkta bidragsberättigande kostnaderna för bidrag som beviljats enligt ansökningsomgångar som avslutas före den 1 januari 2010.
I syfte att underlätta övergången till fullständig tillämpning av den allmänna princip som fastställs i punkt 2 skall kommissionen för de bidrag som beviljas enligt ansökningsomgångar som avslutas efter den 31 december 2009 fastställa en lämplig nivå för schablonbeloppen och denna nivå bör vara ett närmevärde för de berörda faktiska indirekta kostnaderna men inte understiga 40 %. Detta skall grundas på en utvärdering av deltagandet av sådana offentliga organ som inte drivs i vinstsyfte, inrättningar för sekundärutbildning och högre utbildning, forskningsorganisationer och små och medelstora företag som inte med visshet kan fastställa sina faktiska indirekta kostnader för den berörda åtgärden.
6. Alla schablonbelopp skall fastställas i mallen för överenskommelser om bidrag.
Artikel 33
Övre gränser för finansiering
1. För verksamhet inom forskning och teknisk utveckling får gemenskapens ekonomiska bidrag uppgå till högst 50 % av de totala bidragsberättigande kostnaderna.
För offentliga organ som inte drivs i vinstsyfte, inrättningar för sekundärutbildning och högre utbildning, forskningsorganisationer och små och medelstora företag får det emellertid uppgå till högst 75 % av de totala bidragsberättigande kostnaderna.
För säkerhetsrelaterad forskning och verksamhet som rör teknisk utveckling får det uppgå till högst 75 % när det gäller utveckling av kapacitet på områden med mycket liten marknad och risk för marknadsmisslyckande och för påskyndad utveckling av utrustning som svar på nya hot.
2. För verksamhet inom området demonstration får gemenskapens ekonomiska bidrag uppgå till högst 50 % av de totala bidragsberättigande kostnaderna.
3. För verksamhet som bedrivs inom ramen för åtgärder för spetsforskning, samordnings- och stödåtgärder samt åtgärder för forskares utbildning och karriärutveckling får gemenskapens ekonomiska bidrag uppgå till högst 100 % av de totala bidragsberättigande kostnaderna.
4. För förvaltningsverksamhet som inbegriper intyg över redovisningen samt annan verksamhet som inte omfattas av punkterna 1, 2 och 3 får gemenskapens ekonomiska bidrag uppgå till högst 100 % av de totala bidragsberättigande kostnaderna.
I sådan annan verksamhet som avses i första stycket ingår bland annat utbildning inom ramen för åtgärder som inte omfattas av finansieringssystemet för forskares utbildning och karriärutveckling, samordning, nätverk och spridning.
5. Vid tillämpningen av punkterna 1–4 skall bidragsberättigande kostnader och intäkter beaktas för fastställandet av gemenskapens ekonomiska bidrag.
6. För indirekta åtgärder där schablonbelopp eller klumpsummor används för hela den indirekta åtgärden skall punkterna 1–5 vid behov tillämpas.
Artikel 34
Rapportering och revision av bidragsberättigande kostnader
1. Regelbundna rapporter skall lämnas till kommissionen avseende bidragsberättigande kostnader, avkastning till följd av förhandsfinansiering och intäkter förknippade med den berörda indirekta åtgärden och, i tillämpliga fall, attesteras med intyg över redovisningen i enlighet med budgetförordningen och genomförandebestämmelserna.
Eventuell samfinansiering i samband med den berörda åtgärden skall rapporteras och vid behov bekräftas i slutet av åtgärden.
2. Trots vad som sägs i budgetförordningen och genomförandebestämmelserna skall intyget över redovisningen vara obligatoriskt endast när det sammanlagda beloppet av interimsbetalningar och slutbetalningar till en deltagare uppgår till 375 000 EUR eller mera för en indirekt åtgärd.
För indirekta åtgärder som varar i två år eller mindre skall emellertid inte mer än ett intyg över redovisningen krävas av deltagaren och detta vid projektets avslutande.
Intyg över redovisningen skall inte krävas för indirekta åtgärder som uteslutande ersätts genom klumpsummor eller schablonbelopp.
3. För offentliga organ, forskningsorganisationer och inrättningar för högre utbildning och sekundärutbildning får det intyg över redovisningen som krävs enligt punkt 1 utfärdas av en behörig tjänsteman.
Artikel 35
Expertnätverk
1. Arbetsprogrammet skall innehålla bestämmelser om former av bidrag som skall användas för expertnätverk.
2. När gemenskapens ekonomiska bidrag till expertnätverk lämnas i form av en klumpsumma, skall den beräknas efter det antal forskare som skall ingå i expertnätverket och efter åtgärdens varaktighet. Värdet per enhet för klumpsummor skall vara 23 500 EUR per år och forskare.
Detta belopp skall justeras av kommissionen i enlighet med budgetförordningen och genomförandebestämmelserna.
3. I arbetsprogrammet skall det högsta antalet deltagare anges samt, i tillämpliga fall, det högsta antalet forskare som får användas som grund vid beräkningen av den övre gränsen för storleken av klumpsumman. Deltagare som ligger ovanför gränsen för det ekonomiska bidraget får emellertid i förekommande fall delta.
4. Utbetalningen skall ske periodvis.
Dessa periodiska utbetalningar skall ske enligt en bedömning av hur det gemensamma verksamhetsprogrammet gradvis genomförs genom att integreringen av forskningsresurser och forskningskapacitet mäts på grundval av indikatorer som förhandlats fram med konsortiet och angivits i överenskommelsen om bidrag.
Underavsnitt 2
Utbetalning, fördelning, återkrav och garantier
Artikel 36
Utbetalning och fördelning
1. Gemenskapens ekonomiska bidrag skall betalas ut till deltagarna via samordnaren utan oskäligt dröjsmål.
2. Samordnaren skall föra register som gör det möjligt att när som helst avgöra hur stor del av gemenskapsmedlen som tilldelats varje deltagare.
Samordnaren skall på begäran översända denna information till kommissionen.
Artikel 37
Återkrav
Kommissionen får fatta ett beslut om återkrav i enlighet med budgetförordningen.
Artikel 38
Mekanism för att undvika risker
1. Varje deltagares ekonomiska ansvar skall vara begränsat till deltagarens egna skulder, om inte annat följer av punkterna 2 och 5.
2. För att hantera risken när det gäller skulder till gemenskapen som förfallit till betalning skall kommissionen upprätta och sköta en garantifond för deltagarna (nedan kallad ”fonden”) i enlighet med bilagan.
Avkastning som genereras av fonden skall läggas till fonden och skall uteslutande tjäna de ändamål som anges i punkt 3 i bilagan, utan att detta skall påverka tillämpningen av punkt 4 i bilagan.
3. Det bidrag till fonden som betalas av en deltagare i en indirekt åtgärd i form av bidrag från gemenskapen skall inte överstiga 5 % av gemenskapens ekonomiska bidrag till den deltagaren. När åtgärden avslutas skall det belopp som betalats till fonden återbetalas till deltagaren via samordnaren, om inte annat följer av punkt 4.
4. Om den avkastning som genereras av fonden inte är tillräcklig för att täcka de belopp som skall betalas till gemenskapen får kommissionen från det belopp som skall återbetalas till deltagaren dra av högst en procent av gemenskapens ekonomiska bidrag till deltagaren.
5. Det avdrag som avses i punkt 4 skall inte tillämpas på följande: Offentliga organ, rättsliga enheter vars deltagande i den indirekta åtgärden garanteras av en medlemsstat eller ett associerat land och inrättningar för högre utbildning och sekundärutbildning.
6. Kommissionen skall göra förhandskontroller endast av den ekonomiska förmågan hos samordnare och andra deltagare än de som avses i punkt 5 som ansöker om ekonomiskt bidrag från gemenskapen för en indirekt åtgärd överstigande 500 000 EUR, förutom i de fall det föreligger exceptionella omständigheter och det, på grund av redan tillgänglig information, finns väl grundade skäl att betvivla dessa deltagares ekonomiska förmåga.
7. Fonden skall anses som en tillräcklig garanti enligt budgetförordningen. Ingen ytterligare garanti eller säkerhet får begäras av deltagarna eller åläggas dem.
KAPITEL III
SPRIDNING OCH UTNYTTJANDE SAMT NYTTJANDERÄTT
AVSNITT 1
Förgrundsinformation
Underavsnitt 1
Äganderätt
Artikel 39
Äganderätt till förgrundsinformation
1. Förgrundsinformation som är ett resultat av arbete som bedrivs inom ramen för andra indirekta åtgärder än de som avses i punkt 3 skall tillhöra den deltagare som har utfört det arbete som resulterat i den förgrundsinformationen.
2. Om anställda eller annan personal som arbetar för en deltagare har rätt att hävda rättigheter till förgrundsinformation skall deltagaren se till att dessa rättigheter kan utövas på ett sätt som är förenligt med de skyldigheter som deltagaren har enligt överenskommelsen om bidrag.
3. Förgrundsinformation skall vara gemenskapens egendom i följande fall:
a) |
Samordnings- och stödåtgärder som utgörs av inköp av varor eller tjänster som omfattas av reglerna för offentlig upphandling i enlighet med budgetförordningen. |
b) |
Samordnings- och stödåtgärder med oberoende experter. |
Artikel 40
Gemensamt ägande av förgrundsinformation
1. I de fall flera deltagare gemensamt har utfört det arbete som genererat förgrundsinformationen och deras respektive andelar av arbetet inte går att fastställa, skall förgrundsinformationen vara avtalsparternas gemensamma egendom.
De skall upprätta ett avtal om fördelningen och villkoren för utövandet av detta gemensamma ägande i enlighet med villkoren i överenskommelsen om bidrag.
2. Om inget avtal om gemensamt ägande ännu har ingåtts, skall var och en av ägarna ha rätt att bevilja icke-exklusiva licenser till tredje part, utan någon rätt att bevilja underlicenser på följande villkor:
a) |
Övriga ägare skall underrättas i förväg. |
b) |
Övriga ägare skall kompenseras på ett rättvist och rimligt sätt. |
3. På begäran skall kommissionen ge vägledning om vad som skall ingå i avtalet om gemensamt ägande.
Artikel 41
Särskilda gruppers äganderätt till förgrundsinformation
I fråga om åtgärder till förmån för särskilda grupper skall artiklarna 39.1 och 40.1 inte tillämpas. I sådana fall skall förgrundsinformationen ägas gemensamt av de deltagare som ingår i den särskilda grupp som gynnas av åtgärden, såvida inte dessa deltagare kommer överens om något annat.
Om de som innehar äganderätten till förgrundsinformationen inte ingår i den gruppen skall de se till att gruppen ges alla de rättigheter till denna förgrundsinformation som krävs för att utnyttja och sprida den i enlighet med den tekniska bilagan till överenskommelsen om bidrag.
Artikel 42
Överföring av förgrundsinformation
1. Ägaren till förgrundsinformation får överföra den till varje rättslig enhet, om inte annat följer av punkterna 2-5 och artikel 43.
2. En deltagare som överför äganderätt till förgrundsinformation skall överföra sina skyldigheter vad gäller denna förgrundsinformation till förvärvaren, inklusive skyldigheten att överföra dem till efterföljande förvärvare, i enlighet med överenskommelsen om bidrag.
3. Om inget annat följer av deltagarens skyldigheter med avseende på konfidentialitet skall denne, i de fall deltagaren är skyldig att överföra nyttjanderätter, på förhand meddela övriga deltagare i samma åtgärd och ge dem tillräckligt med information om den nye ägaren till förgrundsinformationen för att de skall kunna utöva sina nyttjanderätter i enlighet med överenskommelsen om bidrag.
De övriga deltagarna får emellertid, genom skriftlig överenskommelse, avstå sin rätt till att enskilt underrättas i förhand om överföringen av äganderätten sker från en deltagare till en särskilt identifierad tredje part.
4. Varje annan deltagare får, till följd av ett meddelande i enlighet med punkt 3 första stycket, invända mot en överföring av äganderätten på grund av att det skulle inverka negativt på dess nyttjanderätter.
Om någon av de övriga deltagarna kan visa att deras rättigheter skulle påverkas negativt får den avsedda överföringen inte äga rum förrän de berörda parterna har kommit överens.
5. Vid behov får det i överenskommelsen om bidrag föreskrivas att kommissionen skall informeras i förväg om avsedda överföringar av äganderätt eller om avsett beviljande av exklusiv licens till en tredje part som är etablerad i ett tredjeland som inte är anslutet till sjunde ramprogrammet.
Artikel 43
Bevarande av europeisk konkurrenskraft och etiska principer
Kommissionen får motsätta sig en överföring av äganderätt till förgrundsinformation, eller ett beviljande av exklusiv licens avseende förgrundsinformation, till tredje parter som är etablerade i ett tredjeland som inte är anslutet till sjunde ramprogrammet, om den anser att detta inte är förenligt med utvecklingen av den europeiska ekonomins konkurrenskraft eller med etiska principer eller med hänsyn till säkerheten.
I sådana fall skall överföringen av äganderätt eller beviljandet av exklusiv licens inte äga rum, såvida inte kommissionen övertygas om att lämpliga garantier införs.
Underavsnitt 2
Skydd, offentliggörande, spridning och utnyttjande
Artikel 44
Skydd av förgrundsinformation
1. Om förgrundsinformation kan användas industriellt eller kommersiellt skall den som äger förgrundsinformationen sörja för tillräckligt och effektivt skydd av denna med vederbörlig hänsyn till sina berättigade intressen och de berättigade intressen, framför allt kommersiella intressen, som de andra deltagarna i den berörda indirekta åtgärden har.
Om en deltagare som inte är ägare till förgrundsinformationen åberopar sitt berättigade intresse skall deltagaren i varje enskilt fall visa att den skulle åsamkas oproportionerligt stor skada.
2. Om förgrundsinformationen kan användas industriellt eller kommersiellt och dess ägare inte skyddar den och inte överför den till en annan deltagare, en anknuten enhet etablerad i en medlemsstat eller i ett associerat land eller annan tredje part etablerad i en medlemsstat eller i ett associerat land tillsammans med de därtill knutna skyldigheterna i enlighet med artikel 42 får ingen spridning ske innan kommissionen har informerats.
I sådana fall får kommissionen, med den berörda deltagarens tillstånd, överta äganderätten av förgrundsinformationen och vidta åtgärder för att skydda den på ett lämpligt och effektivt sätt. Den berörda deltagaren får endast vägra att ge tillstånd om den kan visa att dennes berättigade intressen skulle åsamkas oproportionerligt stor skada.
Artikel 45
Förklaring avseende gemenskapens ekonomiska bidrag
I publikationer, patentansökningar som lämnas in av en deltagare eller på dennes vägnar, eller i samband med annan spridning förknippad med förgrundsinformation skall en förklaring, som får omfatta visuella medel, ingå om att den berörda förgrundsinformationen skapats med hjälp av ekonomiskt bidrag från gemenskapen.
Villkoren för den förklaringen skall fastställas i överenskommelsen om bidrag.
Artikel 46
Utnyttjande och spridning
1. Deltagarna skall utnyttja den förgrundsinformation som de har äganderätten till, eller se till att den utnyttjas.
2. Varje deltagare skall se till att den förgrundsinformation som den har äganderätten till sprids så snabbt som möjligt. Om den underlåter att göra detta får kommissionen sprida förgrundsinformationen. Överenskommelsen om bidrag får innehålla tidsfrister om detta.
3. Spridningen skall vara förenlig med skyddet av immateriella rättigheter, skyldigheter avseende konfidentialitet och de berättigade intressen som ägaren till förgrundsinformationen har.
4. Övriga berörda ägare skall underrättas i förväg om spridning.
Till följd av en sådan underrättelse får en berörd deltagare göra invändningar om den anser sig ha berättigade intressen avseende förgrunds- eller bakgrundsinformationen som skulle kunna åsamkas oproportionerligt stor skada. I sådana fall får ingen spridning ske utan att lämpliga åtgärder vidtas för att skydda dessa berättigade intressen.
AVSNITT 2
Nyttjanderätt till bakgrunds- och förgrundsinformation
Artikel 47
Den bakgrundsinformation som avses
Deltagarna får definiera den bakgrundsinformation som krävs för den indirekta åtgärden i en skriftlig överenskommelse, och när det är lämpligt utesluta viss bakgrundsinformation.
Artikel 48
Principer
1. Alla ansökningar om nyttjanderätt skall göras skriftligen.
2. Nyttjanderätt får inte innefatta en rätt att utfärda underlicenser, såvida inte den som innehar äganderätten till förgrunds- eller bakgrundsinformationen samtycker till något annat.
3. Exklusiva licenser får beviljas för förgrunds- eller bakgrundsinformation under förutsättning att alla deltagare skriftligen bekräftar att de avstår sin nyttjanderätt till den informationen.
4. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 skall avtal om nyttjanderätt avseende förgrunds- eller bakgrundsinformation för deltagare eller tredje part utformas så att möjligheten till nyttjanderätt för andra deltagare upprätthålls.
5. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 49 och 50 samt överenskommelsen om bidrag skall deltagare i samma åtgärd snarast informera varandra om begränsningar av beviljandet av nyttjanderätt till bakgrundsinformation eller om andra begränsningar som väsentligen kan påverka beviljandet av nyttjanderätt.
6. Att en deltagare upphör att delta i en indirekt åtgärd skall inte påverka dennes skyldighet att bevilja nyttjanderätt till övriga deltagare i samma åtgärd enligt villkoren i överenskommelsen om bidrag.
Artikel 49
Nyttjanderätt för genomförande av indirekta åtgärder
1. Nyttjanderätt till förgrundsinformation skall beviljas övriga deltagare i samma indirekta åtgärd om detta behövs för att dessa deltagare skall kunna fortsätta sitt eget arbete inom den indirekta åtgärden.
Sådan nyttjanderätt skall beviljas utan avgift.
2. Nyttjanderätt till bakgrundsinformation skall beviljas övriga deltagare i samma indirekta åtgärd om detta behövs för att dessa deltagare skall kunna fortsätta sitt eget arbete inom den indirekta åtgärden, förutsatt att den berörda deltagaren har rätt att bevilja den.
Sådan nyttjanderätt skall beviljas utan avgift, såvida inte annat avtalats av samtliga deltagare före anslutningen till överenskommelsen om bidrag.
FoTU-aktörer skall dock bevilja nyttjanderätt till bakgrundsinformation utan avgift.
Artikel 50
Nyttjanderätt för utnyttjande
1. Deltagare i samma indirekta åtgärd skall ha nyttjanderätt till förgrundsinformation om den behövs för att de skall kunna utnyttja sin egen förgrundsinformation.
Sådan nyttjanderätt skall efter överenskommelse beviljas antingen på rättvisa och rimliga villkor eller vara avgiftsfri.
2. Deltagare i samma indirekta åtgärd skall ha nyttjanderätt till bakgrundsinformation om den behövs för att de skall kunna utnyttja sin egen förgrundsinformation, förutsatt att den berörda deltagaren har rätt att bevilja den.
Sådan nyttjanderätt skall efter överenskommelse beviljas antingen till rättvisa och rimliga villkor eller vara avgiftsfri.
3. Även en anknuten enhet som är etablerad i en medlemsstat eller i ett associerat land skall ha sådan nyttjanderätt som avses i punkterna 1 och 2 till förgrunds- eller bakgrundsinformation på samma villkor som den deltagare till vilken den har anknytning, såvida inte annat föreskrivs i överenskommelsen om bidrag eller konsortialavtalet.
4. Ansökningar om nyttjanderätt enligt punkterna 1, 2 och 3 får lämnas in upp till ett år efter det att antingen
a) |
den indirekta åtgärden har avslutats, eller |
b) |
deltagandet av den som innehar äganderätten till den berörda förgrunds- eller bakgrundsinformationen har upphört. |
De berörda deltagarna får emellertid komma överens om en annan tidsfrist.
5. Förutsatt att alla berörda ägare är överens skall nyttjanderätt till förgrundsinformation för fortsatt forskningsverksamhet beviljas FoTU-aktörer på rättvisa och rimliga villkor som de skall komma överens om.
6. FoTU-aktörer skall utan avgift, eller på rättvisa och rimliga villkor som skall avtalas innan överenskommelsen om bidrag undertecknas, bevilja nyttjanderätt till bakgrundsinformation som behövs för att utnyttja den förgrundsinformation som skapats genom den indirekta åtgärden.
Artikel 51
Ytterligare bestämmelser avseende nyttjanderätt för utnyttjande för åtgärder för spetsforskning och åtgärder till förmån för särskilda grupper
1. Deltagare i samma åtgärd för spetsforskning skall ha rätt till avgiftsfri nyttjanderätt till förgrunds- och bakgrundsinformation för genomförande eller i syfte att bedriva fortsatt forskningsverksamhet.
Nyttjanderätten för utnyttjande i andra syften än att bedriva fortsatt forskningsverksamhet skall vara avgiftsfri, såvida inte annat följer av överenskommelsen om bidrag.
2. Om den särskilda grupp som drar nytta av åtgärden representeras av en rättslig enhet som deltar i åtgärden i gruppens ställe skall den rättsliga enheten ha rätt att, för nyttjanderätt som den beviljats, bevilja underlicenser till dem av sina medlemmar som är etablerade i en medlemsstat eller ett associerat land.
KAPITEL IV
EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN
Artikel 52
1. Gemenskapen får bevilja Europeiska investeringsbanken (EIB) bidrag för att täcka den risk som EIB tar i samband med lån eller garantier till stöd för sjunde ramprogrammets forskningsmål (finansieringsfacilitet med riskdelning).
2. EIB skall tillhandahålla dessa lån eller garantier i enlighet med principerna om rättvisa, insyn, opartiskhet och lika behandling.
3. Kommissionen har rätt att i samband med vissa lån eller garantier invända mot utnyttjandet av finansieringsfaciliteten med riskdelning, enligt villkor som skall fastställas i överenskommelsen om bidrag och i enlighet med arbetsprogrammen.
KAPITEL V
IKRAFTTRÄDANDE
Artikel 53
Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 18 december 2006
På Europaparlamentets vägnar
J. BORRELL FONTELLES
Ordförande
På rådets vägnar
M. VANHANEN
Ordförande
(1) Yttrandet avgivet den 5 juli 2006 (ännu ej offentliggjort i EUT).
(2) EUT C 203, 25.8.2006, s. 1.
(3) Europaparlamentets yttrande av den 30 november 2006 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 18 december 2006.
(4) EUT L 412, 30.12.2006, s. 1.
(5) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(6) EGT L 357, 31.12.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 1248/2006 (EUT L 227, 19.8.2006, s. 3).
(7) EGT C 45, 17.2.1996, s. 5.
(8) EGT L 317, 3.12.2001, s. 1. Beslutet senast ändrat genom beslut 2006/548/EG, Euratom (EUT L 215, 5.8.2006, s. 38.)
(9) EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.
(10) EGT L 314, 30.11.2001, s. 1.
(11) EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.
(12) EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.
(13) EUT L 75, 22.3.2005, s. 67.
BILAGA
GARANTIFOND FÖR DELTAGARE
1. |
Denna fond skall förvaltas av gemenskapen, företrädd av kommissionen som verkställande organ på deltagarnas vägnar, på de villkor som skall fastställas i mallen för överenskommelser om bidrag. För fondens finansiella förvaltning skall kommissionen anlita antingen Europeiska investeringsbanken eller, i enlighet med artikel 14 b, lämplig finansinstitut (nedan kallat ”depositariebank”). Depositariebanken skall förvalta fonden enligt kommissionens instruktioner. |
2. |
Kommissionen får räkna av deltagarnas bidrag till fonden från den inledande förfinansiering som den skall betala till konsortiet och för deras räkning betala ut det till fonden. |
3. |
Om en deltagare har en skuld till gemenskapen får kommissionen, utan att det påverkar påföljder som en deltagare som inte uppfyller sina förpliktelser kan bli föremål för enligt budgetförordningen, antingen
Kommissionen skall för fondens räkning utfärda ett betalningskrav ställt till den deltagaren. I detta syfte får kommissionen fatta beslut om inkassering i enlighet med budgetförordningen. |
4. |
De belopp som inkasseras från fonden under sjunde ramprogrammet skall utgöra inkomster som avsatts för fonden enligt artikel 18.2 i budgetförordningen. När alla bidrag inom sjunde ramprogrammet har genomförts, skall eventuella från fonden utestående belopp inkasseras av kommissionen och tas upp i gemenskapens budget, om inte annat följer av beslut om åttonde ramprogrammet. |
II Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk
Rådet
30.12.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 391/19 |
RÅDETS BESLUT
av den 18 december 2006
om sjunde ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2007–2011)
(2006/969/EG)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 7,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2), och
av följande skäl:
(1) |
Gemensamma nationella och europeiska insatser inom forskning och utbildning är viktiga för att ekonomisk tillväxt och välfärd för invånarna skall främjas och säkerställas i Europa. |
(2) |
Parallellt med program för framför allt utbildning, konkurrenskraft och innovation, industri, sysselsättning och miljö bör sjunde ramprogrammet komplettera andra forskningspolitiska EU-åtgärder som krävs för att Lissabonstrategin skall kunna genomföras. |
(3) |
Sjunde ramprogrammet bygger vidare på resultaten av sin föregångare för att skapa det europeiska området för forskningsverksamhet och vidareutvecklar dessa resultat för att bidra till utvecklingen av en kunskapsbaserad ekonomi och ett kunskapsbaserat samhälle i Europa. |
(4) |
I kommissionens grönbok Mot en europeisk strategi för trygg energiförsörjning framhåller man att kärnenergi bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser samt minskar Europas beroende av importerad energi. |
(5) |
Den 24 augusti 2005 lade kommissionen fram slutsatserna från den externa bedömningen av genomförandet och resultaten av gemenskapens verksamhet under de fem år som föregick bedömningen, åtföljda av kommissionens egna iakttagelser. |
(6) |
Med hänvisning till rådets beslut av den 26 november 2004 om ändring av förhandlingsdirektiven om ITER (International Thermonuclear Experimental Reactor) bör genomförandet av ITER i Europa, inom en bredare strategi för fusionsenergi, bli en central del i den verksamhet för fusionsforskning som utförs inom ramen för sjunde ramprogrammet. |
(7) |
Genomförandet av sjunde ramprogrammet kan leda till bildandet av gemensamma företag i den mening som avses i artiklarna 45–51 i fördraget. |
(8) |
Forskningsverksamhet som stöds genom sjunde ramprogrammet bör vara förenlig med grundläggande etiska principer, bl.a. de som ingår i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Yttrandena från Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik beaktas och kommer att beaktas. |
(9) |
I detta beslut fastställs, för ramprogrammets hela löptid, en finansieringsram som utgör den särskilda referensen enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (3), för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet. |
(10) |
Det är viktigt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning av sjunde ramprogrammet och ett så effektivt och användarvänligt genomförande av programmet som möjligt samt en hög grad av tillgänglighet för samtliga deltagare. |
(11) |
Inom ramen för sjunde ramprogrammet bör vederbörlig hänsyn tas till kvinnors roll inom vetenskap och forskning i syfte att öka deras aktiva roll i forskningen. |
(12) |
Gemensamma forskningscentret bör bidra till att tillhandahålla ett kundinriktat vetenskapligt och tekniskt stöd för utformning, utveckling, genomförande och övervakning av gemenskapspolitiken. I det avseendet är det värdefullt om GFC fortsätter att fungera som ett oberoende referenscentrum för vetenskap och teknik i EU på de områden där det har särskild kompetens. |
(13) |
Den europeiska forskningsverksamhetens internationella och globala dimension är viktig för att uppnå ömsesidiga fördelar. Sjunde ramprogrammet bör vara öppet för deltagande av länder som har ingått nödvändiga avtal i detta syfte och bör även vara öppet på projektnivå och på grundval av ömsesidiga fördelar för deltagande av organ från tredje länder och internationella organisationer för vetenskapligt samarbete. |
(14) |
Sjunde ramprogrammet bör bidra till utvidgningen av Europeiska unionen genom att ge vetenskapligt och tekniskt stöd till kandidatländerna så att de kan genomföra gemenskapens regelverk och integreras i det europeiska området för forskningsverksamhet. |
(15) |
Lämpliga åtgärder bör även vidtas för att förebygga oegentligheter och bedrägerier och nödvändiga mått och steg bör vidtas för att kräva tillbaka belopp som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt i enlighet med rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (4), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (5) och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) (6). |
(16) |
Kommissionen har hört vetenskapliga och tekniska kommittén, som har avgivit sitt yttrande. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Antagande av sjunde ramprogrammet
Ett flerårigt ramprogram för forskning och utbildning på kärnenergiområdet, nedan kallat ”sjunde ramprogrammet”, antas härmed för perioden 1 januari 2007–31 december 2011.
Artikel 2
Mål
1. Sjunde ramprogrammet skall på grundval av det europeiska området för forskningsverksamhet sträva efter att uppfylla de allmänna målen i artikel 1 och artikel 2 a i fördraget och bidra till inrättandet av ett kunskapssamhälle.
2. Sjunde ramprogrammet skall omfatta gemenskapsforskning, teknisk utveckling, internationellt samarbete, spridning av teknisk information och utnyttjande samt utbildning vilket skall fastställas i två särskilda program:
Det första särskilda programmet skall omfatta följande:
a) |
Forskning om fusionsenergi, i syfte att utveckla teknik för en säker, hållbar, miljövänlig och ekonomiskt livskraftig energikälla. |
b) |
Kärnklyvning och strålskydd, i syfte att förbättra framför allt säkerhetsprestanda, resurseffektivitet och kostnadseffektivitet av kärnklyvning och annan användning av strålning inom industri och medicin. |
Det andra särskilda programmet skall omfatta Gemensamma forskningscentrets verksamhet på kärnenergiområdet.
3. Bilaga I innehåller en beskrivning av huvudlinjerna i dessa särskilda program.
Artikel 3
Högsta totalbelopp och fördelning av anslaget på respektive program
1. Det totala beloppet för genomförandet av sjunde ramprogrammet under perioden 2007-2011 skall vara 2 751 miljoner EUR. Beloppet skall fördelas på följande sätt (miljoner EUR):
Forskning om fusionsenergi (7) |
1 947 |
Kärnklyvning och strålskydd |
287 |
Gemensamma forskningscentrets verksamhet på kärnenergiområdet. |
517 |
2. De närmare bestämmelserna om gemenskapens finansiella deltagande i detta ramprogram fastställs i bilaga II.
Artikel 4
Skydd av gemenskapernas finansiella intressen
För de gemenskapsåtgärder som finansieras inom ramen för detta beslut skall förordningarna (EG, Euratom) nr 2988/95 och (Euratom, EG) nr 2185/96 gälla för varje överträdelse av en bestämmelse i gemenskapslagstiftningen, inbegripet överträdelser av en på grundval av sjunde ramprogrammet fastställd kontraktsförpliktelse, som är resultatet av en ekonomisk aktörs handling eller underlåtenhet, och som genom en omotiverad utgift har eller skulle kunna ha en negativ effekt på Europeiska unionens allmänna budget eller budgetar som förvaltas av unionen.
Artikel 5
Grundläggande etiska principer
All forskningsverksamhet som genomförs inom sjunde ramprogrammet skall vara förenlig med grundläggande etiska principer.
Artikel 6
Övervakning, utvärdering och översyn
1. Kommissionen skall kontinuerligt och systematiskt övervaka genomförandet av sjunde ramprogrammet och dess särskilda program och regelbundet rapportera om och sprida resultaten av denna övervakning.
2. Kommissionen skall, biträdd av externa experter, senast 2010 göra en preliminär faktabaserad utvärdering av sjunde ramprogrammet och de särskilda programmen, med utgångspunkt i efterhandsbedömningen av sjätte ramprogrammet. Utvärderingen skall omfatta den pågående forskningsverksamhetens kvalitet, samt kvaliteten på genomförandet och ledningen, och framstegen med att uppnå de fastställda målen.
3. När sjunde ramprogrammet har avslutats skall kommissionen låta oberoende experter göra en extern utvärdering av dess logiska grund, genomförande och resultat.
Kommissionen skall till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén överlämna slutsatserna av denna utvärdering åtföljda av de iakttagelser som gjorts.
Artikel 7
Ikraftträdande
Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel den 18 december 2006
På rådets vägnar
J.-E. ENESTAM
Ordförande
(1) Yttrande av den 15 juni 2006 (ännu ej offentliggjort i EUT).
(2) EUT C 65, 17.3.2006, s. 9.
(3) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
(4) EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.
(5) EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.
(6) EGT L 136, 31.5.1999, s. 8.
(7) Minst 900 miljoner EUR av det belopp som förutses för forskning om fusionsenergi skall reserveras för sådan annan verksamhet än konstruktionen av ITER som förtecknas i bilaga I.
BILAGA I
VETENSKAPLIGA OCH TEKNISKA MÅL, TEMAN OCH VERKSAMHETER
INLEDNING
Sjunde ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet är uppdelat i två delar som avser dels ”indirekta” åtgärder rörande forskning om fusionsenergi, kärnklyvning och strålskydd, dels Gemensamma forskningscentrets ”direkta” forskningsverksamhet.
I. A. FORSKNING OM FUSIONSENERGI
Syfte
Att utveckla en kunskapsbas för och genomföra ITER som det viktigaste steget mot byggandet av prototypreaktorer för kraftstationer som är säkra, hållbara, miljövänliga och ekonomiskt livskraftiga.
Bakgrund
Det finns allvarliga brister i Europas energiförsörjning både på kort, medellång och lång sikt. I synnerhet behövs åtgärder när det gäller försörjningstrygghet, klimatförändring och hållbar utveckling samtidigt som det måste säkerställas att den ekonomiska tillväxten inte hotas.
Utöver de insatser som EU gör inom forskningen om förnybara energikällor kan fusion om några decennier, när kommersiella fusionsreaktorer slagit igenom på marknaden, komma att utgöra ett viktigt bidrag till förverkligandet av en hållbar och säker energiförsörjning i EU. En framgångsrik utveckling av denna teknik skulle ge energi som är säker, hållbar och miljövänlig. Det långsiktiga målet för europeisk fusionsforskning, vilken omfattar all fusionsverksamhet i både medlemsstaterna och associerade tredjeländer, är att om ungefär 30-35 år, med förbehåll för den tekniska och vetenskapliga utvecklingen, gemensamt skapa prototypreaktorer för kraftstationer som uppfyller dessa krav och samtidigt är ekonomiskt livskraftiga.
Strategin för att uppnå de långsiktiga målen har som första prioritering byggandet av ITER (en omfattande experimentanläggning som kommer att visa fusionskraftens vetenskapliga och tekniska genomförbarhet), vilket kommer att följas av byggandet av DEMO, en fusionskraftstation för ”demonstration”. Detta kommer att åtföljas av ett dynamiskt program för FoU-stöd till ITER och för utveckling av fusionsmaterial, fusionsteknik och fusionsfysik som krävs för DEMO. Programmet skulle omfatta europeisk industri, fusionsorganisationer och tredjeländer, särskilt parter i ITER-avtalet.
Verksamheter
1. Genomförande av ITER
Detta innefattar verksamhet för ett gemensamt genomförande av ITER (som en internationell forskningsinfrastruktur), särskilt när det gäller iordningställande av platsen, upprättande av ITER-organisationen och det gemensamma europeiska företaget för ITER, ledning och anställning av personal, allmänt tekniskt och administrativt stöd, konstruktion av utrustning och installationer samt projektstöd under byggandet.
2. FoU som förberedelse av ITER:s drift
Ett målinriktat program för fysik och teknik kommer att utnyttja relevanta anläggningar och resurser i fusionsprogrammet, dvs. JET och andra anordningar för magnetisk inneslutning (tokamaker, stellaratorer, RFP) – befintliga, framtida eller under uppförande. Särskilda viktiga ITER-tekniker kommer att bedömas, projektval inom ITER konsolideras och driften av ITER förberedas genom experimentell och teoretisk verksamhet.
3. Tekniska förberedelser inför DEMO
Detta innebär en omfattande utveckling av fusionsmaterial och nyckelteknik för fusion, däribland mantlar. Ett särskilt projektteam skall inrättas för att förbereda byggandet av International Fusion Materials Irradiation Facility för kvalificering av material för DEMO (IFMIF - internationell anläggning för bestrålning av fusionsmaterial). Detta kommer att inbegripa bestrålningstester och modellering av material, studier av DEMO:s konceptuella design och studier av säkerhets- och miljörelaterade samt miljömässiga och socio-ekonomiska aspekter av fusionsenergi.
4. FoU-verksamhet på längre sikt
Åtgärderna kommer att inbegripa vidareutveckling av förbättrade koncept för magnetiska inneslutningssystem med möjliga fördelar för fusionskraftstationer (inriktade på ett slutförande av W7-X-stellaratorn), teori och modellering med sikte på en komplett förståelse av hur fusionsplasma fungerar och samordning, genom ett nät av kontaktpersoner, av medlemsstaternas civila forskningsverksamhet om tröghetsinneslutning.
5. Mänskliga resurser och utbildning
När det gäller ITER:s omedelbara behov och behov på medellång sikt samt vidareutvecklingen av fusion kommer initiativ att tas för att se till att personalbehovet tillfredsställs i fråga om antal, kompetens, utbildning på hög nivå och erfarenhet, särskilt vad avser fusionsfysik och fusionsteknik.
6. Infrastruktur
Det internationella forskningsprojektet om fusionsenergi, ITER, kommer att vara en del av de nya forskningsinfrastrukturerna med stark europeisk dimension.
7. Tekniköverföring
ITER kommer att behöva nya och flexiblare organisationsstrukturer så att innovationsprocessen och de tekniska framsteg som ITER för med sig snabbt kan överföras till industrin, vilket gör att utmaningarna kan mötas och den europeiska industrin därigenom kan öka sin konkurrenskraft.
I.B. KÄRNKLYVNING OCH STRÅLSKYDD
Syfte
Att upprätta en solid vetenskaplig och teknisk grund för att påskynda den praktiska utvecklingen när det gäller säkrare hantering av långlivat radioaktivt avfall, förbättra framför allt säkerhetsprestanda, resurseffektivitet och kostnadseffektivitet för kärnenergi samt garantera ett tåligt och socialt godtagbart system för att skydda människor och miljö mot effekterna av joniserande strålning.
Bakgrund
Kärnkraft står för närvarande för en tredjedel av elförbrukningen i EU och utgör, i egenskap av den mest betydande källan till baslastelektricitet som under driften av ett kärnkraftverk inte släpper ut CO2, ett viktigt argument i debatten om hur klimatförändring skall bekämpas och Europas energiimportberoende skall minskas. Den europeiska kärnsektorn kännetecknas som helhet av spetsteknologi och ger högkvalificerade arbetstillfällen åt flera hundra tusen människor. Ännu mer avancerad kärnteknik kan ge möjlighet att avsevärt förbättra effektiviteten och utnyttjandet av resurserna, samtidigt som ännu högre säkerhetsstandarder garanteras och mindre avfall produceras än med dagens anläggningar.
Det finns dock betydande problem i samband med en fortsatt användning av denna energikälla i EU. Det krävs fortfarande insatser för att se till att gemenskapens utmärkta säkerhetsstatistik inte försämras och att förbättrat strålskydd förblir en prioriterad fråga. Nyckelfrågorna är reaktorernas driftsäkerhet och hanteringen av det långlivade avfallet, som båda behandlas genom fortlöpande arbete på teknisk nivå, men det krävs också politiska och samhälleliga insatser. Vid all användning av strålning, både inom industri och medicin, är skyddet av människa och miljö den allra viktigaste principen. Alla temaområden som behandlas här kännetecknas av det allt överskuggande behovet att garantera en hög säkerhetsnivå. På samma sätt finns det tydligt identifierbara behov inom kärn- och ingenjörsvetenskap vad avser tillgången till forskningsinfrastruktur och expertis. De enskilda tekniska områdena är kopplade till varandra genom sådana övergripande frågor som kärnbränslecykeln, aktinidkemi, riskanalys, säkerhetsbedömning och även samhällsfrågor eller förvaltningsfrågor.
Forskning kommer också att behövas för att undersöka nya vetenskapliga och tekniska möjligheter och för att på ett flexibelt sätt ta sig an nya politiska behov som uppstår under ramprogrammets genomförande.
Verksamheter
1. Hantering av radioaktivt avfall
Forskning och utveckling med inriktning på genomförande avseende alla återstående viktiga aspekter av geologisk slutförvaring av utbränt bränsle och långlivat radioaktivt avfall och, i lämpliga fall, demonstration av teknik och säkerhet, för att främja utvecklingen av en gemensam europeisk syn på huvudfrågorna om hantering och slutförvaring av avfall. Forskning om separation och transmutation och/eller andra principer för att minska mängden avfall som skall slutförvaras och/eller för att göra det mindre farligt.
2. Reaktorsystem
Forskning för att stödja en fortsatt säker drift av alla relevanta typer av befintliga reaktorsystem (även bränslecykelanläggningar), med beaktande av nya aspekter som förlängd livslängd och utveckling av nya avancerade metoder för säkerhetsbedömning (både den tekniska och den mänskliga faktorn), även vad avser allvarliga olyckor, och för att bedöma framtida reaktorsystems potential, säkerhets- och avfallshanteringsaspekter på kort och medellång sikt för att därigenom bibehålla dagens höga säkerhetsnormer i EU och avsevärt förbättra den långsiktiga hanteringen av radioaktivt avfall.
3. Strålskydd
Forskning, särskilt om lågdosrisker, medicinsk användning och olyckshantering för att ge en vetenskaplig grund för ett kraftfullt, balanserat och socialt godtagbart skyddssystem som inte i onödan kommer att begränsa den nyttiga och utbredda användningen av strålning inom medicin och industri. Forskning för att minska effekterna av nukleär och radiologisk terrorism och avledning av kärnmaterial.
4. Infrastruktur
Stöd till förbättrad tillgänglighet till och samarbete mellan forskningsinfrastrukturer som materialtestanläggningar, underjordiska forskningslaboratorier, radiobiologiska anläggningar och vävnadsbanker, eftersom de behövs för att bibehålla de höga normerna för tekniska framsteg, innovation och säkerhet i Europas kärnsektor.
5. Mänskliga resurser, rörlighet och utbildning
Stöd till upprätthållande och vidareutveckling av vetenskaplig kompetens och personalkompetens (till exempel genom gemensamma utbildningsaktiviteter) för att det på lång sikt skall finnas forskare, ingenjörer och anställda med lämpliga kvalifikationer inom kärnsektorn.
II. GEMENSAMMA FORSKNINGSCENTRETS (GFC) VERKSAMHET PÅ KÄRNENERGIOMRÅDET
Syfte
Att ge kundinriktat vetenskapligt och tekniskt stöd till gemenskapens politiska process på kärnenergiområdet, garantera stöd till genomförande och övervakning av befintlig politik och reagera flexibelt på nya politiska krav.
Bakgrund
Gemensamma forskningscentret stöder målen för den europeiska strategin för energiförsörjning, i synnerhet för att bidra till att Kyoto-målen uppnås. Gemenskapen har erkänd kompetens på många områden inom kärntekniken vilken bygger på en solid grund av tidigare framgångar på området. Gemensamma forskningscentrets stöd till gemenskapspolitiken och dess bidrag till nya tendenser inom kärnforskningen är värdefulla, eftersom de bygger på centrumets vetenskapliga expertis och dess integrering i det internationella forskarsamhället och på samarbete med andra forskningscentrum samt kunskapsspridning. Gemensamma forskningscentret har kunnig personal och toppmoderna anläggningar för att utföra erkänt vetenskapligt och tekniskt arbete, med syftet att europeisk forskning tack vare kvaliteten i dess vetenskapliga och tekniska arbete skall behålla sin framskjutna position. Gemensamma forskningscentret stöder gemenskapens politik som går ut på att upprätthålla grundläggande kompetens och expertis inför framtiden genom att ge andra forskare tillträde till sin infrastruktur och utbilda unga forskare och främja deras rörlighet för att på så vis befästa Europas kunnande på kärnenergiområdet. Ny efterfrågan har uppstått särskilt när det gäller yttre förbindelser och säkerhetspolitik. I dessa fall krävs intern och säker information, liksom analyser och system som inte alltid finns tillgängliga på marknaden.
Syftet med Gemensamma forskningscentrets verksamhet på kärnområdet är att uppfylla FoU-kraven att stödja både kommissionen och medlemsstaterna. Syftet med programmet är att utveckla och samla in kunskap och ge impulser till debatten om kärnenergiproduktion, dess säkerhet och tillförlitlighet, hållbarhet och kontroll, hot och utmaningar, inbegripet utvärdering av innovativa och framtida system.
Verksamheter
Gemensamma forskningscentrets verksamhet kommer att inriktas på följande:
1. |
Kärnavfallshantering och miljöpåverkan i syfte att förstå kärnbränsleprocesserna från energiproduktion till deponering av avfall och att ta fram effektiva lösningar för hantering av högaktivt kärnavfall enligt de båda huvudalternativen (direkt deponering eller separation och transmutation). Det kommer även att utformas verksamhet för att förbättra kunskaperna om och behandlingen eller konditioneringen av långlivat avfall samt grundforskningen om aktinider. |
2. |
Kärnsäkerhet, genom forskning om såväl befintliga som nya bränslecykler och om reaktorsäkerhet för både västerländska och ryska reaktorer samt nya reaktorkonstruktioner. Gemensamma forskningscentret kommer dessutom att bidra till och samordna Europas bidrag till fjärde generationens internationella forum för FoU-initiativ, där de mest framstående forskningsorganisationerna i världen deltar. Gemensamma forskningscentret bör verka för integration av forskningen på detta område för att sörja för kvaliteten i Europas bidrag till fjärde generationens internationella forum. GFC kommer att bidra uteslutande till de områden som kan förbättra säkerhets- och skyddsaspekter av innovativa bränslecykler, särskilt karakterisering, test och analys av nya bränslen, utarbetande av mål för säkerhet och kvalitet, säkerhetskrav och avancerade systemutvärderingsmetoder. |
3. |
Säkerhetsskydd, genom stöd till gemenskapens uppfyllande av sina åtaganden, särskilt kontrollen av bränslecykelanläggningar med betoning på slutprocessen, övervakning av radioaktiviteten i miljön eller genomförande av tilläggsprotokollet och de integrerade säkerhetskontrollerna samt förhindrande av avledning av kärnmaterial och radioaktivt material i samband med illegal handel med sådant material. |
GFC kommer dessutom att underlätta en faktabaserad debatt och välgrundade beslut om vilken energimix som är lämplig för att tillgodose de europeiska energibehoven (inbegripet förnybara energikällor och kärnkraft).
BILAGA II
FINANSIERINGSSYSTEM
Om inte annat följer av de regler för deltagande som fastställs för genomförandet av sjunde ramprogrammet kommer gemenskapen att stödja forskning, teknisk utveckling och demonstration inom de särskilda programmen, genom en rad finansieringssystem. Systemen kommer att användas enskilt eller i kombination för att finansiera olika typer av åtgärder som genomförs under sjunde ramprogrammet.
1. FINANSIERINGSSYSTEM PÅ OMRÅDET FÖR FUSIONSENERGI
Inom fusionsenergiforskningen kräver verksamhetens särskilda art speciella lösningar. Ekonomiskt stöd kommer att ges till verksamhet som utförs på grundval av förfaranden inom ramen för följande avtal och åtgärder:
1.1 |
Associeringskontrakt mellan kommissionen och medlemsstater eller fullt associerade tredjeländer eller organ inom medlemsstater eller fullt associerade tredjeländer som sörjer för genomförandet av en del av gemenskapens program fusionsenergiforskning enligt artikel 10 i fördraget. |
1.2 |
European Fusion Development Agreement (europeiska avtalet om fusionsutveckling, EFDA), ett multilateralt avtal mellan kommissionen och organisationer i, eller som arbetar för, medlemsstater och associerade tredjeländer, som anger ramarna för vidare forskning om fusionsteknik i associerade organisationer och i industrin, användning av JET-anläggningar och Europas bidrag till det internationella samarbetet. |
1.3 |
Europeiska gemensamma företaget för ITER, som grundar sig på artiklarna 45–51 i fördraget. |
1.4 |
Internationella avtal mellan Euratom och tredje länder som omfattar forskning om och utveckling av fusionsenergi, särskilt ITER-avtalet. |
1.5 |
Varje annat multilateralt avtal som sluts mellan gemenskapen och associerade organisationer, särskilt avtalet om personalrörlighet. |
1.6 |
Kostnadsdelning med organ i medlemsstaterna eller de tredjeländer som är associerade med sjunde ramprogrammet för Euratom i de fall där det inte finns något associeringsavtal, för att främja och bidra till forskning om fusionsenergi. |
Utöver ovannämnda verksamheter får även åtgärder för att främja och utveckla mänskliga resurser, universitetsstipendier, integrerade infrastrukturinitiativ samt särskilda stödåtgärder vidtas, särskilt för att samordna forskningen om fusionsenergi, genomföra studier som stöd för verksamheten och stödja publikationer, informationsutbyte och utbildning för att främja tekniköverföring.
2. FINANSIERINGSSYSTEM PÅ ANDRA OMRÅDEN
Verksamhet på andra områden än fusionsenergi inom sjunde ramprogrammet kommer att finansieras på en rad olika sätt. Metoderna kommer att användas enskilt eller i kombination för att finansiera olika typer av åtgärder som genomförs under sjunde ramprogrammet.
Besluten rörande särskilda program, arbetsprogram och ansökningsomgångar kommer alltefter behov att innehålla följande uppgifter:
— |
Typ(er) av finansieringssystem som används för olika typer av åtgärder. |
— |
Typ av deltagare (t.ex. forskningsorganisationer, universitet, industri, offentliga myndigheter) som kan få stöd. |
— |
Typ av verksamhet (forskning, utveckling, demonstration, utbildning, spridning, kunskapsöverföring och annan därmed sammanhängande verksamhet) som kan finansieras genom respektive system. |
Om olika av finansieringssystem kan användas får det i arbetsprogrammet anges vilken typ av finansieringssystem som bör användas för det ämne som ansökningsomgångarna gäller.
Följande finansieringsmetoder finns:
a) |
Stöd till åtgärder som primärt genomförs på grundval av ansökningsomgångar:
|
b) |
För att stödja åtgärder som genomförs på grundval av rådets beslut efter förslag från kommissionen kommer gemenskapen att ge ekonomiskt stöd till storskaliga initiativ med finansiering från flera håll:
|
Gemenskapen kommer att genomföra finansieringsmetoderna i överensstämmelse med den förordning som skall antas om reglerna för deltagande för företag, forskningscentrum och universitet, relevanta bestämmelser om statligt stöd, särskilt gemenskapens ramar om statligt stöd till forskning och utveckling, samt internationella bestämmelser på området. I överensstämmelse med denna internationella ram måste man kunna anpassa den finansiella medverkans omfattning och former från fall till fall, särskilt om medel från andra offentliga källor står till förfogande, däribland från andra finansieringskällor i gemenskapen, t.ex. Europeiska investeringsbanken (EIB).
Om deltagarna i en indirekt åtgärd är etablerade i en region som släpar efter i utvecklingen (konvergensregioner (1) och de yttersta randområdena) kommer kompletterande stöd att betalas ut från strukturfonderna om så är möjligt och lämpligt.
3. DIREKTA ÅTGÄRDER – GEMENSAMMA FORSKNINGSCENTRET
Gemenskapen kommer att genomföra verksamhet inom ramen för Gemensamma forskningscentret, vilken kommer att benämnas direkta åtgärder.
(1) Konvergensregioner är de regioner som anges i artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden (EUT L 210, 31.7.2006, s. 25). Detta innefattar regioner som kan få stöd ur strukturfonderna under konvergensmålet och regioner som kan få stöd ur Sammanhållningsfonden.