31.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 300/1

(1)

Stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Albanien, å andra sidan, (nedan kallat ”SAA”) undertecknades i Luxemburg den 12 juni 2006. SAA är för närvarande på väg att ratificeras.

(2)

Den 12 juni 2006 ingick rådet ett interimsavtal om handel och handelsrelaterade frågor mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Republiken Albanien, å andra sidan, (1) (nedan kallat ”interimsavtalet”) med bestämmelser om ett förtida ikraftträdande av SAA:s bestämmelser om handel och handelsrelaterade frågor. Interimsavtalet träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter den dag då det sista ratificerings- eller godkännandeinstrumentet har deponerats.

(3)

Det är nödvändigt att fastslå förfarandena för tillämpning av vissa bestämmelser i både SAA och interimsavtalet. Eftersom bestämmelserna om handel och handelsrelaterade frågor i dessa instrument i mycket stor utsträckning är identiska, bör denna förordning också tillämpas på genomförandet av SAA när det trätt i kraft.

(4)

Enligt SAA och interimsavtalet får fiskeriprodukter med ursprung i Albanien importeras till gemenskapen till sänkt tullsats, inom tullkvotgränserna. Det är därför nödvändigt att fastställa regler för förvaltningen av dessa tullkvoter.

(5)

När handelspolitiska skyddsåtgärder blir nödvändiga, bör de antas i enlighet med de allmänna bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 3285/94 av den 22 december 1994 om gemensamma importregler (2), rådets förordning (EEG) nr 2603/69 av den 20 december 1969 om upprättandet av gemensamma exportregler (3), rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (4), eller, om så krävs, rådets förordning (EG) nr 2026/97 av den 6 oktober 1997 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (5).

(6)

När en medlemsstat informerar kommissionen om ett eventuellt bedrägeri eller underlåtenhet att tillhandahålla administrativt samarbete skall tillämplig gemenskapslagstiftning gälla, särskilt rådets förordning (EG) nr 515/97 av den 13 mars 1997 om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter och om samarbete mellan dessa och kommissionen för att säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och jordbrukslagstiftningen (6).

(7)

För att kommissionen skall kunna genomföra bestämmelserna i denna förordning bör den biträdas av den tullkodexkommitté som inrättats genom rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (7).

(8)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (8).

a)

1 % eller lägre, när det rör sig om en värdetull, eller

b)

högst 1 EUR per enskilt belopp i fråga om specifika tullar.

a)

inom tre arbetsdagar efter mottagandet av begäran när hänskjutningsförfarandet enligt artikel 25 i interimsavtalet, och därefter artikel 38 i SAA, inte tillämpas,

b)

inom tre dagar efter utgången av den trettiodagarsperiod som avses i artikel 25.5 a i interimsavtalet, och därefter artikel 38.5 a i SAA, när hänskjutningsförfarandet enligt artikel 25 i interimsavtalet, och därefter artikel 38 i SAA, tillämpas.

a)

underrätta rådet, och

b)

meddela den gemensamma kommittén, senare stabiliserings- och associeringskommittén, om sina resultat tillsammans med de objektiva uppgifterna och inleda samråd inom stabiliserings- och associeringskommittén.

31.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 300/5

(1)

I rådets förordning (EG) nr 1207/2001 (1) om förfaranden för att i enlighet med bestämmelserna om förmånshandel mellan Europeiska gemenskapen och vissa länder underlätta utfärdande av varucertifikat EUR.1, upprättande av fakturadeklarationer och EUR.2-formulär och utfärdande av vissa tillstånd för ekonomiska aktörer att fungera som godkända exportörer och om upphävande av förordning (EEG) nr 3351/83, fastställs regler för att underlätta ett korrekt utfärdande eller upprättande av ursprungsintyg i samband med export av produkter från gemenskapen inom ramen för förmånshandel med vissa tredjeländer.

(2)

Ett system med Europatäckande diagonal ursprungskumulation infördes 1997 mellan gemenskapen, Bulgarien, Estland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Rumänien, Schweiz (inbegripet Liechtenstein), Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern och utvidgades 1999 till att även omfatta Turkiet. Den 1 maj 2004 blev Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern medlemsstater i Europeiska unionen.

(3)

Vid mötet i Toledo i mars 2002 mellan handelsministrarna i Europa–Medelhavsområdet kom ministrarna överens om att detta system skulle utvidgas till att även omfatta de Medelhavsländer som, bortsett från Turkiet, deltar i Europa–Medelhavspartnerskapet på grundval av den Barcelonadeklaration som antogs på Europa–Medelhavskonferensen den 27 och 28 november 1995. För att möjliggöra denna utvidgning godkände handelsministrarna i Europa–Medelhavsområdet på mötet i Palermo den 7 juli 2003 en ny Europa–Medelhavstäckande modell för ett protokoll till Europa–Medelhavsavtalen om definition av begreppet ”ursprungsprodukter” och om metoder för administrativt samarbete. Till följd av resultatet av mötet i gemensamma kommittén EG–Färöarna/Danmark av den 28 november 2003 överenskoms det att även Färöarna skall ingå i systemet med Europa–Medelhavstäckande diagonal ursprungskumulation.

(4)

De berörda associeringsråden eller gemensamma kommittéerna har redan antagit eller kommer att anta beslut om att införliva det nya Europa–Medelhavstäckande protokollet i Europa–Medelhavsavtalen och i avtalet mellan EG och Färöarna/Danmark.

(5)

Tillämpningen av detta nya system med diagonal kumulation innebär att nya typer av förmånsursprungsintyg måste användas, som består av varucertifikat EUR–MED och EUR–MED-fakturadeklarationer. Förordning (EG) nr 1207/2001 bör följaktligen också omfatta dessa typer av förmånsursprungsintyg.

(6)

För att möjliggöra ett korrekt fastställande av produkters ursprungsstatus och stödja upprättandet av ursprungsintyg i detta nya sammanhang bör leverantörsdeklarationer för produkter som har förmånsursprungsstatus även innehålla en uppgift om huruvida diagonal kumulation har tillämpats och i så fall med vilka länder.

(7)

Förordning (EG) nr 1207/2001 bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

Titeln skall ersättas med följande:

2.

I artikel 1 skall a ersättas med följande:

3.

Artikel 2.2 skall ersättas med följande:

”2.   Leverantörsdeklarationer skall användas av exportörer som bevis, särskilt som stöd för ansökningar om utfärdande eller upprättande i gemenskapen av ursprungsintyg i enlighet med bestämmelserna om förmånshandel mellan gemenskapen och vissa länder.”

4.

Artikel 10.5 skall ersättas med följande:

”5.   Om det inte kommit in något svar inom fem månader från och med den dag då kontrollen begärdes eller om uppgifterna i svaret inte är tillräckliga för att styrka produkternas faktiska ursprung, skall tullmyndigheterna i exportlandet ogiltigförklara de ursprungsintyg som upprättats på grundval av de berörda dokumenten.”

5.

Bilaga I skall ersättas med texten i bilaga I till denna förordning.

6.

Bilaga II skall ersättas med texten i bilaga II till denna förordning.

31.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 300/9

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

31.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 300/11

(1)

Enligt kommissionens förordning (EG) nr 1555/96 av den 30 juli 1996 om tillämpningsföreskrifter för systemet med tilläggstull vid import inom sektorn för frukt och grönsaker (2) skall importen av de produkter som anges i bilagan till den förordningen övervakas. Denna övervakning skall ske enligt bestämmelserna i artikel 308d i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (3).

(2)

För tillämpning av artikel 5.4 i det jordbruksavtal (4) som slöts inom ramen för de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan, och på grundval av de senast tillgängliga uppgifterna för 2003, 2004 och 2005, bör tröskelvolymerna för tilläggstull för gurka, kronärtskockor, klementiner, mandariner och apelsiner ändras.

(3)

Förordning (EG) nr 1555/96 bör därför ändras.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för färsk frukt och färska grönsaker.

31.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 300/13

(1)

Den 4 februari 2006 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande (nedan kallat ”tillkännagivandet om inledande”) i Europeiska unionens officiella tidning  (2) att den inledde ett antidumpningsförfarande beträffande import till gemenskapen av strykbrädor med ursprung i Folkrepubliken Kina och Ukraina.

(2)

Antidumpningsförfarandet inleddes med anledning av ett klagomål som ingavs den 23 december 2005 av tre gemenskapstillverkare (nedan kallade ”klagandena”) som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 40 %, av gemenskapens sammanlagda tillverkning av strykbrädor. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning av produkten i fråga och för därav vållad väsentlig skada och denna bevisning ansågs tillräcklig för att motivera inledandet av ett förfarande.

(3)

Kommissionen underrättade officiellt de klagande gemenskapstillverkarna, övriga kända gemenskapstillverkare, exporterande tillverkare i Kina och Ukraina, importörer och detaljhandlare som såvitt känt var berörda, företrädare för de berörda exportländerna, tillverkare i Förenta staterna, som var det land som ursprungligen föreslagits som jämförbart land samt tillverkare i andra potentiella jämförbara länder. Kommissionen kontaktade också alla andra gemenskapsoperatörer som möjligen kunde vara involverade i tillverkningen och distributionen av den likadana produkten/den berörda produkten och vars kontaktuppgifter hade lämnats till kommissionen efter inledandet av förfarandet. Berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter skriftligen och begära att bli hörda inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande. Alla berörda parter som hade begärt att bli hörda och visat att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda.

(4)

Eftersom det fanns ett stort antal exporterande tillverkare i Kina förutsågs i tillkännagivandet om inledande ett stickprovsförfarande för fastställande av dumpning enligt artikel 17 i grundförordningen. För att kommissionen skulle kunna besluta om huruvida ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall kunna göra ett urval, uppmanades alla kinesiska exporterande tillverkare att ge sig till känna för kommissionen och såsom anges i tillkännagivandet om inledande lämna grundläggande uppgifter om sin verksamhet rörande den berörda produkten under perioden 1 januari 2005–31 december 2005. Endast åtta kinesiska exporterande tillverkare gav sig emellertid till känna och lämnade de begärda uppgifterna för stickprovsförfarandet inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande. Det beslutades därför att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt.

(5)

För att de exporterande tillverkarna i de berörda länderna som så önskade skulle kunna ansöka om att bli behandlade som företag som är verksamma under marknadsmässiga förhållanden (nedan kallat ”marknadsekonomisk status”) eller om individuell behandling, sände kommissionen ansökningsformulär till de exporterande tillverkare som den visste var berörda och till myndigheterna i Kina och Ukraina. Åtta företag i Kina och ett i Ukraina ansökte om marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 i grundförordningen och i andra hand om individuell behandling, om undersökningen skulle visa att de inte uppfyllde villkoren för att beviljas marknadsekonomisk status.

(6)

Kommissionen skickade frågeformulär till alla parter som den visste var berörda och till övriga företag som gav sig till känna inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(7)

Svar på frågeformuläret mottogs från sex kinesiska exporterande tillverkare, från den enda ukrainska exporterande tillverkaren, från fyra gemenskapstillverkare, från två importörer som inte var de exporterande tillverkarna samt från ett handelsföretag. En importör lämnade synpunkter utan att besvara frågeformuläret.

(8)

Vissa uppgifter inkom också från 17 gemenskapstillverkare av den likadana produkten (av vilka 15 stödde klagomålet, en utryckte en neutral hållning och en var emot) och tre företag som bara importerade den berörda produkten.

(9)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för beviljandet av marknadsekonomisk status och för ett preliminärt avgörande när det gäller dumpning, därav vållad skada och gemenskapens intresse. De kontrollbesök som genomfördes redovisas i det följande.

(10)

Med hänsyn till behovet av att fastställa ett normalvärde för de exporterande tillverkare i Kina och Ukraina som eventuellt inte skulle komma att beviljas marknadsekonomisk status, utfördes ett kontrollbesök för att fastställa normalvärdet på grundval av uppgifter från ett jämförbart land på plats hos följande företag:

(11)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden 1 januari 2005–31 december 2005 (nedan kallad ”undersökningsperioden” eller, i tabeller, ”UP”). Undersökningen av utvecklingstendenser som är av betydelse för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2002 till och med slutet av undersökningsperioden (nedan kallad ”skadeundersökningsperioden”).

(12)

Den produkt som enligt klagomålet dumpas är strykbrädor, fristående eller ej, med eller utan ångfunktion, uppvärmning eller blåsfunktion, inklusive ärmbrädor och väsentliga delar, dvs. ben, bräda och strykjärnsställ, med ursprung i Kina och Ukraina (nedan kallad ”den berörda produkten”), som vanligtvis klassificeras enligt KN-nummer ex 3924 90 90, ex 4421 90 98, ex 7323 93 90, ex 7323 99 91, ex 7323 99 99, ex 8516 79 70 och ex 8516 90 00.

(13)

Det finns olika typer av strykbrädor, vilka huvudsakligen skiljer sig åt i fråga om konstruktion, storlek, tillverkningsmaterial och tillbehör. Alla typer har dock samma grundläggande fysiska egenskaper och användningsområden. Alla befintliga typer anses därför utgöra en och samma produkt för undersökningens syften.

(14)

Den berörda produkten och de strykbrädor och väsentliga delar till dessa som tillverkats och sålts på hemmamarknaderna i Kina och Ukraina, liksom på hemmamarknaden i Turkiet, som användes som jämförbart land, samt de strykbrädor och väsentliga delar till dessa som tillverkats och sålts i gemenskapen av gemenskapsindustrin konstaterades ha samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma användningsområden. Dessa produkter anses därför preliminärt vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(15)

Vid antidumpningsundersökningar som rör import med ursprung i Kina och Ukraina (i det senare fallet för alla förfaranden som ingetts eller inletts före den 30 december 2005) skall enligt artikel 2.7 b i grundförordningen normalvärdet fastställas i enlighet med artikel 2.1–2.6 i samma förordning för de exporterande tillverkare som konstaterats uppfylla kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen, dvs. i de fall de exporterande tillverkarna har visat att marknadsekonomiska förhållanden råder i samband med deras tillverkning och försäljning av den likadana produkten. Nedan ges, enbart för att underlätta för läsaren, en sammanfattning av kriterierna:

(16)

Åtta kinesiska exporterande tillverkare ansökte först om marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 b i grundförordningen och lämnade in blanketten för exporterande tillverkare som ansöker om sådan status inom angivna tidsfrister. Två av dessa beslöt emellertid senare att inte samarbeta i undersökningen. På så sätt kunde man bara beakta ansökningarna om marknadsekonomisk status från de återstående sex samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarna som anges i skäl 9.

(17)

Den enda ukrainska exporterande tillverkaren ansökte om marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 b i grundförordningen och lämnade in blanketten för exporterande tillverkare som ansöker om sådan status inom angivna tidsfrister.

(18)

Den ukrainska tillverkaren anmärkte emellertid att Ukraina genom rådets förordning (EG) nr 2117/2005 har tagits bort från förteckningen över icke-marknadsekonomiska länder. Företaget hävdade att beslutet att bevilja Ukraina marknadsekonomisk status fattades på grundval av en bedömning av situationen under de föregående månaderna. Man hävdade därför att man borde beviljas marknadsekonomisk status därför att i) undersökningsperioden är kalenderåret 2005, ii) klagandena skulle ha lämnat bevis för att de marknadsekonomiska förhållandena inte gällde för de berörda ukrainska tillverkarna och iii) utebliven marknadsekonomisk status för Ukraina skulle diskriminera landet i förhållande till Ryssland.

(19)

Det skall härvidlag noteras att det i rådets förordning (EG) nr 2117/2005 tydligt står att normalvärdet för ukrainska exportörer och tillverkare skall fastställas i enlighet med bestämmelserna i artikel 2.1–2.6 i grundförordningen bara när det gäller undersökningar som inletts efter den 30 december 2005, antingen på grundval av en ansökan om inledande som ingetts efter detta datum eller på kommissionens initiativ. Eftersom klagomålet i detta förfarande ingavs den 23 december 2005, är det uppenbart att bestämmelserna i artikel 2.1–2.6 i grundförordningen inte kan tillämpas och att det samarbetande ukrainska företaget därför måste visa att det uppfyller kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen. Det framgår tydligt av ordalydelsen i den nämnda artikeln att det är de exporterande tillverkarna som har bevisbördan när det gäller uppfyllandet av kriterierna för marknadsekonomisk status och inte klagandena. Man skall vidare notera att beviljandet av marknadsekonomisk status till ett visst land grundas på en övergripande bedömning av hela landets situation för att man skall kunna avgöra om kostnader och priser är så tillförlitliga att de kan användas i antidumpningsundersökningar. Med andra ord rör det sig inte om en utvärdering av en särskild situation i ett enskilt företag. Slutligen skall det sägas att påståendet att Ukraina skulle diskrimineras i förhållande till Ryssland är grundlöst, eftersom Ryssland redan 2002 betraktades som en marknadsekonomi. Av dessa skäl avslog kommissionen påståendena från den ukrainska exporterande tillverkaren och fortsatte beslutsprocessen rörande marknadsekonomisk status.

(20)

När det gäller de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna inhämtade kommissionen alla uppgifter den ansåg vara nödvändiga och kontrollerade på plats hos det berörda företaget alla uppgifter som lämnats i ansökan om marknadsekonomisk status.

(21)

En kinesisk exporterande tillverkare, Since Hardware (Guangzhou) Co., Ltd, Guangzhou, visade att det uppfyllde alla fem kriterier enligt artikel 2.7 c i grundförordningen och det kunde därför beviljas marknadsekonomisk status.

(22)

När det gäller de återstående kinesiska samarbetsvilliga exporterande tillverkarna som anges i skäl 9, var det en som inte uppfyllde kriterierna 1, 2 och 3, en som inte uppfyllde kriterierna 2 och 3 och tre som inte uppfyllde kriterium 2.

(23)

Alla kinesiska samarbetsvilliga exporterande tillverkare och gemenskapsindustrin gavs tillfälle att lämna synpunkter på ovanstående slutsatser. Fyra företag motsatte sig kommissionens slutsatser och hävdade att de borde beviljas marknadsekonomisk status.

(24)

När det gäller kriterium 1, har en kinesisk exporterande tillverkare inte kunnat visa att företaget uppfyller detta kriterium. Framför allt har det inte på något stadium i undersökningen kunnat visa att en av dess två aktieägare faktiskt betalat för de aktier som erhållits från staten. Vidare fick företaget el från staten utan att det fanns något avtal om det. Företaget ifrågasatte resultatet av utredningen, men kunde inte lämna några kontrollerbara uppgifter i dessa frågor. Företagets kommentarer kunde således inte godtas. Följaktligen kan företaget inte visa att det uppfyller kriterium 1.

(25)

När det gäller kriterium 2, misslyckades fem företag med att visa att de har en enda uppsättning räkenskaper som är föremål för en självständig revision i överensstämmelse med internationella redovisningsstandarder. En granskning av räkenskaperna visade istället på avsevärda brister i alla fem fallen. Företagen specificerade till exempel inte de olika inkomsterna och utgifterna i sina räkenskaper, utan använde sig av ett vittgående system med kompensation mellan sådana inkomster och utgifter på månadsbasis. De följde inte heller principen om periodiserad redovisning. De grupperade istället transaktionerna per månad och skrev summariskt in dem i sina böcker utan några detaljer om de enskilda transaktionerna. Eftersom revisorerna inte kommenterade denna överträdelse av de internationella redovisningsnormerna, hade således inte räkenskaperna reviderats enligt dessa normer. När detta avslöjades, fortsatte fyra exporterande tillverkare att hävda att de följde de internationella redovisningsnormerna, men kunde inte lämna några bevis för att så var fallet. Följaktligen drog man slutsatsen att företagen inte hade visat att de uppfyllde kriterium 2.

(26)

Två företag kunde inte heller påvisa att de uppfyllde kriterium 3. För dessa företag fann man vid en kontroll på plats att de inte hade uppfyllt de avtalsförpliktelser gentemot staten när det gällde betalningen för markrättigheter, men detta hade dock inga ekonomiska eller andra konsekvenser för företagen. Man fann dessutom att ett företag under undersökningsperioden hade arrenderat statsägd mark, utan att det hade fått formella markrättigheter av staten. Denna situation rättades inte till förrän efter undersökningsperioden, och då till en avgift under det normala. Efter meddelandet av uppgifter ifrågasattes dessa slutsatser av två kinesiska exporterande tillverkare, men de nya uppgifter de lämnat till stöd för sina krav kunde inte godtas eftersom de inte gick att kontrollera. Därför drogs slutsatsen att båda företagen hade misslyckats med att visa att de uppfyllde kriterium 3.

(27)

På grundval av ovanstående är det bara en kinesisk exporterande tillverkare, Since Hardware (Guangzhou) Co., Ltd, som har kunnat beviljas marknadsekonomisk status, eftersom företaget uppfyllde alla kriterierna enligt artikel 2.7 c i grundförordningen, medan de övriga fem exporterande tillverkarna inte uppfyllde alla kriterierna och således inte kunde beviljas marknadsekonomisk status.

(28)

Den enda exporterande tillverkaren i Ukraina, Eurogold Industries Ltd, Zhitomir, kunde visa att företaget uppfyllde alla kriterierna enligt artikel 2.7 c i grundförordningen och kunde därför beviljas marknadsekonomisk status. Den exporterande tillverkaren och gemenskapsindustrin gavs tillfälle att lämna sina synpunkter på bedömningen av marknadsekonomisk status, men inga synpunkter inkom.

(29)

Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen bör en landsomfattande tull fastställas för de länder som omfattas av den artikeln, utom i de fall där företagen kan visa att de uppfyller alla kriterierna i artikel 9.5 i samma förordning.

(30)

Alla de exporterande tillverkare i Kina som hade ansökt om marknadsekonomisk status ansökte också om individuell behandling för den händelse de inte skulle beviljas marknadsekonomisk status.

(31)

På grundval av de tillgängliga uppgifterna konstaterades att fyra företag uppfyllde villkoren i artikel 9.5 i grundförordningen för individuell behandling.

(32)

Därför dras slutsatsen att följande exporterande tillverkare i Kina bör beviljas individuell behandling:

(33)

På grundval av tillgängliga uppgifter konstaterades att ett företag inte lyckats visa att det kumulativt uppfyllde alla de krav för individuell behandling som anges i artikel 9.5 i grundförordningen.

(34)

Man konstaterade framför allt att det inte gick att kontrollera de uppgifter om exportförsäljning som gjorts direkt eller via ett närstående företag beläget i Hongkong. Företaget kunde inte tillhandahålla viktiga uppgifter om sin totala exportvolym och de relevanta motsvarande exportfakturorna trots att denna information begärdes. Dessutom stämde inte uppgifterna om total omsättning och för försäljning på hemmamarknaden respektive på export med tillgängliga revisionsberättelser och företagets räkenskapshandlingar. Företaget kunde dessutom inte påvisa bestämmelseland för den försäljning man redovisade i frågeformuläret. Kommissionen kunde således inte kontrollera om företaget i enlighet med artikel 9.5 b i grundförordningen fritt kunde bestämma sina exportpriser, exportkvantiteter och försäljningsvillkor.

(35)

Enligt artikel 2.7 i grundförordningen skall normalvärdet för import från länder utan marknadsekonomi och, i det fall marknadsekonomisk status inte beviljats, från de länder som anges i artikel 2.7 b fastställas på grundval av priset eller det konstruerade värdet i ett jämförbart land.

(36)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen sin avsikt att använda Förenta staterna (USA) som ett jämförbart land för fastställande av normalvärdet för Kina och Ukraina och uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på detta.

(37)

Synpunkter inkom från de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i Kina och Ukraina som ansåg att Thailand, Indien eller Turkiet skulle vara ett mera lämpligt val av jämförbart land än USA. De huvudsakliga invändningarna mot USA var skillnader i den allmänna ekonomiska utvecklingen, tillgång på råvaror och priser på dessa, arbetskraftskostnad och produktionsmetoder, liksom skillnader när det gäller konkurrens på hemmamarknaden för strykbrädor. Det hävdades också att USA-marknaden för strykbrädor är en mycket skyddad marknad med onaturligt höga priser.

(38)

Kommissionen sökte samarbete med tillverkare i USA och i andra potentiella jämförbara länder, såsom Thailand, Indien och Turkiet. Brev och frågeformulär skickades därför till fem företag i USA, tre i Thailand, fem i Indien och nio i Turkiet. Av alla dessa företag var det bara en turkisk tillverkare som inom tidsfristen lämnade all nödvändig information för att fastställa normalvärdet och som samtyckte till att samarbeta i undersökningen.

(39)

Det framgick av undersökningen att Turkiet har en konkurrensutsatt marknad för strykbrädor. Ungefär 90 % av behovet på denna marknad tillgodoses genom lokala tillverkare och resten genom import från tredjeland. Produktionsvolymen i Turkiet utgör mer än 5 % av volymen av den kinesiska exporten av den berörda produkten till gemenskapen. När det gäller kvalitet och standarder kunde man inte finna några större skillnader i förhållande till de kinesiska och ukrainska produkterna. Den turkiska marknaden ansågs därför vara tillräckligt representativ för fastställande av normalvärdet för Kina och Ukraina.

(40)

Mot bakgrund av det som sägs ovan dras preliminärt den slutsatsen att Turkiet utgör ett lämpligt jämförelseland i den mening som avses i artikel 2.7 a i grundförordningen.

(41)

Fastställandet av normalvärdet för en kinesisk exporterande tillverkare och den enda ukrainska exporterande tillverkaren som beviljats marknadsekonomisk status bör baseras på uppgifter om dess inhemska försäljning och produktionskostnad. Uppgifterna kontrollerades på plats hos de berörda företagen.

(42)

För att bestämma normalvärdet fastställde kommissionen först i varje exportland och för varje exporterande tillverkare huruvida försäljningen av den berörda produkten på hemmamarknaden var representativ i förhållande till den sammanlagda exportförsäljningen till gemenskapen. I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen ansågs den inhemska försäljningen representativ när den exporterande tillverkarens sammanlagda inhemska försäljningsvolym motsvarade minst 5 % av dess sammanlagda exportförsäljningsvolym till gemenskapen.

(43)

Det fastslogs att den kinesiska exporterande tillverkare som beviljats marknadsekonomisk status inte hade tillräckligt representativ inhemsk försäljning under undersökningsperioden. Normalvärdet kunde därför inte fastställas på grundval av den berörda exporterande tillverkarens priser i exportlandet, såsom föreskrivs i artikel 2 A.1 i grundförordningen. Följaktligen blev det nödvändigt att använda en annan metod.

(44)

Eftersom inhemska priser inte kunde användas för att konstruera normalvärdet, konstruerades normalvärdet på grundval av den berörda tillverkarens kostnader. Normalvärdet konstruerades därför enligt artikel 2.3 i grundförordningen genom att tillverkningskostnaden för de exporterade strykbrädemodellerna, vid behov justerad, adderades med ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och en skälig vinstmarginal. Härvidlag skall det noteras att de inköpspriser för vissa råvaror/delar, särskilt råvaror/delar av stål, som uppgetts av företaget verkar onaturligt låga och produktionskostnaden måste därför undersökas ytterligare och de preliminära undersökningsresultaten kan komma att omprövas i samband med de slutgiltiga avgörandena.

(45)

Eftersom den exporterande tillverkaren som beviljades marknadsekonomisk status inte hade tillräckligt representativ inhemsk försäljning, blev det nödvändigt att fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, liksom vinstmarginalen, på grundval av någon annan rimlig metod, i enlighet med artikel 2.6 c i grundförordningen.

(46)

Följaktligen använde kommissionen försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst från den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren i det jämförbara landet, som hade inhemsk försäljning vid normal handel. Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst från den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren i Turkiet adderades till den berörda exporterande tillverkarens tillverkningskostnad för de exporterade produktslagen, i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen.

(47)

Det fastställdes att den enda ukrainska exporterande tillverkarens sammanlagda inhemska försäljning av den berörda produkten under undersökningsperioden inte hade skett i representativa kvantiteter. Normalvärdet kunde därför inte fastställas på grundval av den berörda exporterande tillverkarens priser i exportlandet, såsom föreskrivs i artikel 2 A.1 i grundförordningen. Följaktligen blev det nödvändigt att använda en annan metod.

(48)

Eftersom den exporterande tillverkaren som beviljats marknadsekonomisk status inte hade tillräcklig inhemsk försäljning och eftersom det inte fanns någon annan samarbetsvillig ukrainsk exporterande tillverkare, blev det nödvändigt att fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, samt vinst, på grundval av någon annan rimlig metod, i enlighet med artikel 2.6 c i grundförordningen.

(49)

Följaktligen använde kommissionen försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst från den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren i det jämförbara landet, som hade inhemsk försäljning vid normal handel. Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst från den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren i Turkiet adderades till den berörda exporterande tillverkarens tillverkningskostnad för de exporterade produktslagen, i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen.

(50)

Efter det att Turkiet valts till jämförbart land, beräknades normalvärdet på grundval av de uppgifter som kontrollerats på plats hos den samarbetsvilliga turkiska tillverkaren.

(51)

Den turkiska tillverkaren av den likadana produkten hade en försäljning på hemmamarknaden som konstaterades vara representativ i förhållande till de kinesiska exporterande tillverkarnas berörda produkt som exporterades till gemenskapen.

(52)

Kommissionen undersökte också om försäljningen på hemmamarknaden kunde anses ha ägt rum vid normal handel och fastställde för det ändamålet hur stor andel av försäljningen som utgjordes av lönsam försäljning till oberoende kunder. Det framgick av kontrollerna hos den turkiska tillverkaren att den del av deras försäljning som avsattes till ett nettoförsäljningspris som minst motsvarade styckkostnaden utgjorde mer än 80 % av dess totala försäljningsvolym. Normalvärdet baserades därför på det faktiska priset på hemmamarknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt av priserna för all försäljning på hemmamarknaden av den berörda produkttypen under undersökningsperioden, oavsett om försäljningen var lönsam eller inte. Man fann dessutom att de inhemska priserna överlag överensstämde med priserna hos en annan viktig turkisk tillverkare som man fick vissa upplysningar om vid ett kontrollbesök på plats i det jämförbara landet.

(53)

De exporterande tillverkarnas export till gemenskapen gick antingen i) direkt till oberoende kunder i gemenskapen eller ii) via icke-närstående handelsföretag belägna utanför gemenskapen eller iii) via närstående handelsföretag belägna utanför gemenskapen.

(54)

I de fall där exportförsäljningen till gemenskapen ägde rum direkt till oberoende kunder i gemenskapen fastställdes exportpriserna, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten. I de fall exportförsäljningen till gemenskapen skedde genom icke-närstående handelsföretag fastställdes exportpriserna i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av priserna för den berörda produkten när den såldes till handelsföretagen för export till gemenskapen.

(55)

I de fall exportförsäljningen till gemenskapen skedde genom närstående handelsföretag fastställdes exportpriset i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av priserna för produkten när den såldes av de närstående handelsföretagen till den första oberoende köparen.

(56)

En exporterande tillverkare sålde en del av den berörda produkten via ett handelsföretag i Hongkong. Det Hongkong-baserade handelsföretaget kunde emellertid inte genom sina räkenskaper påvisa att de uppgivna exportpriserna till oberoende kunder i gemenskapen faktiskt hade betalats. Det var vidare inte möjligt att vid kontrollen på plats koppla ihop det Hongkong-baserade företagets inköp med dess granskade räkenskaper för försäljning till gemenskapen. Företaget informerades om att man allvarligt tvivlade på uppgifterna om försäljning till gemenskapen via det närstående handelsföretaget i Hongkong och att denna försäljning därför inte kunde beaktas vid den preliminära beräkningen av dumpningen. Företaget gavs tillfälle att lämna synpunkter, men lämnade inte in några bevis som kunde ändra det preliminära beslutet. Exporttransaktionerna beaktades därför inte och exportpriset fastställdes uteslutande på grundval av försäljningen antingen direkt till oberoende kunder i gemenskapen eller via icke-närstående handelsföretag belägna utanför Kina och utanför gemenskapen.

(57)

En exporterande tillverkare hade ingen direkt försäljning av den berörda produkten. Företaget sålde produkten antingen via icke-närstående handelsföretag belägna i Kina eller via ett närstående handelsföretag beläget i Kina. Eftersom slutdestinationen för försäljningen via icke-närstående parter inte kunde visas, bortsåg man preliminärt från denna försäljning och exportpriset baserades således på försäljningen via det närstående handelsföretaget, som kunde visa slutdestinationen för sin försäljning. Företaget underrättades om detta och gavs tillfälle att yttra sig. De inkomna synpunkterna ändrar inte den preliminära slutsatsen.

(58)

Såsom förklarades i analysen av individuell behandling i skäl 33, kunde en exporterande tillverkare inte visa och lägga fram bevisning för dess faktiska exportförsäljning. Enligt artikel 18.1 i grundförordningen bortsåg man därför från hela dess exportförsäljning och de uppgivna priserna kunde inte användas för fastställandet av exportpriserna från Kina till gemenskapen. Företaget underrättades om detta och gavs tillfälle att yttra sig. Synpunkterna kunde dock inte ändra undersökningsresultaten och eftersom ingen annan källa fanns tillgänglig för att fastställa detta företags export till gemenskapen, ansågs det lämpligt att bortse från alla företags exportuppgifter och fastställa dumpningsmarginalen utifrån tillgängliga fakta (se skäl 65).

(59)

All exportförsäljning till gemenskapen från den enda ukrainska exporterande tillverkaren gjordes via dess närstående företag beläget utanför gemenskapen. Det närstående företaget genomförde alla uppgifter i samband med importen när varorna övergick till fri omsättning och måste därför betraktas som en närstående importör. Exportpriset fastställdes därför enligt artikel 2.9 i grundförordningen på grundval av de priser till vilka de importerade produkterna första gången såldes vidare till en oberoende köpare. För detta ändamål gjordes justeringar för alla kostnader, inklusive tullar och skatter, som tillkommit mellan import och återförsäljning samt för normal vinst för oberoende samarbetsvilliga importörer, i syfte att fastställa ett tillförlitligt exportpris.

(60)

Jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset gjordes på nivån fritt fabrik.

(61)

För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen justeringar för att beakta olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten. För samtliga undersökta exporterande tillverkare beviljades i tillämpliga och motiverade fall justeringar för olikheter i fråga om transport- och försäkringskostnader, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader, förpacknings-, kredit-, säkerhets- och garantikostnader samt provisioner.

(62)

När det gäller normalvärdet som grundas på jämförbart land för exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status, visade undersökningen att turkiska strykbrädor i de flesta fall var utrustade med elektriskt uttag och sladdhållare, medan detta inte var fallet med de flesta kinesiska produkterna. Av denna anledning företogs, i enlighet med artikel 2.10 a i grundförordningen, en lämplig justering av de turkiska priserna i syfte att undanröja verkningarna av denna olikhet. Dessutom fann man vissa olikheter när det gäller handelsled. Det fastställdes vidare att på den turkiska hemmamarknaden levereras strykbrädorna vanligtvis direkt till detaljhandlarna och således är kvantiteterna per order/leverans avsevärt mindre än de som levereras via importörer/handelsföretag eller via de större detaljhandelskedjornas distributions- och leveranscentraler, såsom är fallet med den kinesiska exportförsäljningen. Av denna anledning företogs, i enlighet med artikel 2.10 d i grundförordningen, en lämplig justering av de turkiska priserna i syfte att undanröja verkningarna av dessa olikheter.

(63)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalerna på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet per produkttyp och det vägda genomsnittliga exportpriset per produkttyp fastställt enligt ovan. Det skall noteras att det inte i något av länderna fanns några exporterande tillverkare utöver de som beviljats marknadsekonomisk status eller individuell behandling.

(64)

I syfte att fastställa dumpningsmarginalen för alla icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkare fastställdes först hur omfattande den bristande samarbetsviljan var. För detta ändamål jämfördes den exportvolym till gemenskapen som uppgivits av de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna med motsvarande volym som fastställts på grundval av klagomålet och viss information som samlats in från andra kända exporterande tillverkare i de berörda länder som slutligen inte samarbetade i undersökningen. Det bör noteras att det inte finns någon Eurostat-statistik för den berörda produkten.

(65)

I de fall där samarbetsnivån var låg, dvs. när de samarbetsvilliga exportörerna svarade för mindre än 80 % av den totala exporten av den berörda produkten, ansågs det att dumpningsmarginalen för de icke samarbetsvilliga exporterande tillverkarna borde fastställas på en högre nivå än nivån för den högsta dumpningsmarginal som fastställts för de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna. I dessa fall fastställdes dumpningsmarginalen därför till en nivå motsvarande den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen för de mest sålda produkttyperna för de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som hade de högsta dumpningsmarginalerna. Det finns skäl att anta att den omfattande bristen på samarbetsvilja beror på att de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i det undersökta landet i allmänhet hade dumpat sina priser i större utsträckning än vad någon samarbetsvillig exporterande tillverkare hade gjort. Det fanns inget som tydde på att någon av de icke samarbetsvilliga exporterande tillverkarna dumpade till en lägre nivå.

(66)

I de fall där samarbetsnivån var hög, dvs. när de samarbetsvilliga exportörerna svarade för minst 80 % av den totala exporten av den berörda produkten, ansågs det att dumpningsmarginalen för de andra exporterande tillverkarna borde fastställas på en lika hög nivå som den högsta dumpningsmarginal som fastställts för en samarbetsvillig exporterande tillverkare i det berörda landet.

(67)

Grundat på klagomålet och på den information som lämnats av de exporterande tillverkare som gav sig till känna och lämnade vissa uppgifter på ett tidigt stadium i undersökningen, fastställde man preliminärt att samarbetsnivån låg under 80 %. Därför användes den metod som beskrivs i skäl 63 ovan för att fastställa den landsomfattande dumpningsmarginalen.

(68)

Dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns före tull, uppgår till följande:

(69)

När det gäller den enda kinesiska exporterande tillverkare som beviljats marknadsekonomisk status, nämligen Since Hardware (Guangzhou) Co., Ltd, fastställdes det preliminärt att exportförsäljningen inte skett till dumpade priser. I detta avseende bör man minnas att de preliminära undersökningsresultaten kan komma att omprövas vid de slutgiltiga avgörandena av de orsaker som anges i skäl 44.

(70)

Grundat på klagomålet och på den information som lämnats av de exporterande tillverkare som gav sig till känna och lämnade vissa uppgifter på ett tidigt stadium i undersökningen, fastställde man preliminärt att samarbetsnivån var över 80 % när det gäller Ukraina. Det förefaller som om Eurogold Industries Ltd är den enda exporterande tillverkaren i Ukraina och det fanns inget som tydde på att någon exporterande tillverkare avsiktligt avstått från att samarbeta. Den metod som beskrevs i skäl 66 användes för att fastställa dumpningsmarginalen för eventuella andra ukrainska exporterande tillverkare av den berörda produkten.

(71)

Dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns före tull, uppgår till följande:

(72)

I de preliminära undersökningsresultaten fastställdes det att den likadana produkten tillverkas av minst ett trettiotal små och medelstora företag i gemenskapen. Större delen av gemenskapens tillverkning återfinns i Italien, Polen och Förenade kungariket.

(73)

Trots att det finns flera olika tillverkare på gemenskapsmarknaden, är koncentrationen stor, vilket framgår av det faktum att de fem största tillverkarna står för mer än 50 % av den sammanlagda beräknade tillverkningen i gemenskapen. De ovan nämnda företagens tillverkning utgör gemenskapens sammanlagda tillverkning.

(74)

Klagomålet ingavs av tre gemenskapstillverkare som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 40 %, av gemenskapens sammanlagda tillverkning av den likadana produkten.

(75)

Klagandena och en annan gemenskapstillverkare samarbetade fullt ut i undersökningen (se även skäl 9). Dessa fyra företag svarar för mer än 45 % av gemenskapens sammanlagda tillverkning av den likadana produkten. En av dessa gemenskapstillverkare hade haft en viss import från Kina under undersökningsperioden. Import var emellertid inte dess huvudsakliga affärsområde och det sågs som att importen hade skett som en reaktion mot det stora inflödet av dumpad lågprisimport, och man hade gjort det för att kunna förbli konkurrenskraftig inom sitt lågprissegment. Det bedöms därför som olämpligt att utesluta denna tillverkare från att definieras som gemenskapsindustrin.

(76)

På denna grundval anses de fyra gemenskapstillverkare som det hänvisas till i skäl 75 utgöra gemenskapsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen. De kallas nedan ”gemenskapsindustrin”.

(77)

Det bör noteras att det inte finns någon Eurostat-statistik för den berörda produkten. Det finns vidare inget som tyder på att det skulle finnas någon större importvolym från andra länder än Kina och Ukraina (”de berörda länderna”). Förbrukningen i gemenskapen fastställdes på grundval av uppgifter om

På denna grundval utvecklades gemenskapsförbrukningen på följande sätt:

(78)

Förbrukningen av strykbrädor i gemenskapen ökade med 28 % mellan 2002 och undersökningsperioden, med den största ökningen mellan 2004 och undersökningsperioden. Den stadiga ökningen beror främst på den ökade förbrukningen i de nya medlemsstaterna, även om ökningen under undersökningsperioden till viss del kan bero på ökad lågprisimport från Kina och Ukraina av vissa traditionella gemenskapstillverkare, som övergått till att importera och på så sätt ökat sitt lager.

(79)

Kommissionen övervägde huruvida verkningarna av den dumpade importen från de berörda länderna borde bedömas sammantaget, på grundval av kriterierna i artikel 3.4 i grundförordningen. I denna artikel fastställs det att om en antidumpningsundersökning samtidigt inbegriper import från mer än ett land, skall verkningarna av denna import slås samman endast om det fastställs att a) varje lands dumpningsmarginal är högre än miniminivån enligt artikel 9.3 i grundförordningen och omfattningen av importen från varje enskilt land inte är försumbar samt att b) det är lämpligt att slå samman verkan av importen vid skadebedömningen med hänsyn till konkurrensvillkoren mellan de olika importerade produkterna och konkurrensvillkoren mellan de importerade produkterna och den likadana gemenskapsprodukten.

(80)

Det erinras om att det konstaterats att importen från en kinesisk exporterande tillverkare inte dumpades. Denna import räknades därför inte in i den dumpade importen.

(81)

De dumpningsmarginaler som fastställdes för importen från varje berört land var högre än miniminivån. Volymen dumpad import från vart och ett av länderna var vidare inte försumbar i den mening som avses i artikel 5.7 i grundförordningen.

(82)

Undersökningen visade dessutom att konkurrensvillkoren mellan dumpad import från de bägge länderna och för konkurrensen mellan den dumpade importen och den likadana gemenskapsprodukten var likartade. Det konstaterades att, oavsett ursprung, strykbrädor som tillverkades eller såldes av de berörda länderna och strykbrädor som tillverkades eller såldes av gemenskapsindustrin konkurrerar med varandra, eftersom de är likadana med avseende på grundläggande egenskaper, är utbytbara från konsumentens synpunkt och säljs genom samma distributionskanaler.

(83)

Några berörda parter ansåg att villkoren för en sammantagen bedömning inte var uppfyllda i detta fall, eftersom det fanns grundläggande skillnader när det gäller priser och marknadsbeteende mellan importen från Kina och importen från Ukraina.

(84)

Den absoluta skillnaden mellan de båda ländernas priser är emellertid inte relevant för den sammantagna bedömningen. Skillnaden kan ju förklaras av flera olika faktorer, t.ex. olika produktsammansättning. Det är prisutvecklingen under skadeundersökningsperioden som är relevant, och den är alltså jämförbar för de båda länderna. Det genomsnittliga importpriset från Kina och Ukraina ökade med 27 % respektive 12 % mellan 2002 (2003 när det gäller Ukraina) och undersökningsperioden.

(85)

När det gäller marknadsbeteendet, kunde man, såsom redan påpekats i skäl 82, inte finna några större skillnader när det gäller produktegenskaper, distributionskanaler osv.

(86)

På denna grundval dras slutsatsen att samtliga villkor för en sammantagen bedömning är uppfyllda, och att verkningarna av den dumpade importen med ursprung i de berörda länderna alltså bör bedömas sammantaget vid skadeanalysen.

(87)

Importvolymerna av den berörda produkten ökade betydligt under skadeundersökningsperioden. Importen under undersökningsperioden ökade mer än 850 % från och med 2002.

(88)

Det bör noteras att det inte fanns någon import från Ukraina 2002. Den enda exporterande tillverkaren av strykbrädor i Ukraina började sin verksamhet 2003. Importen från Ukraina ökade kraftigt 2004, med mer än 400 %.

(89)

Det genomsnittliga importpriset ökade under hela skadeundersökningsperioden. De var emellertid fortfarande avsevärt mycket lägre än gemenskapsindustrins genomsnittspriser (se relevant tabell och skäl 99). Det genomsnittliga importpriset var under undersökningsperioden 40 % lägre än gemenskapsindustrins genomsnittspris.

(90)

Ökningen av det genomsnittliga importpriset kan tillskrivas följande faktorer:

De kinesiska exportörerna hade på ett tydligt sätt rört sig från mellanprissegmenten till högprissegmenten av marknaden. Såsom redan nämnts i skäl 78, hade flera traditionella gemenskapstillverkare upphört med eller kraftigt minskat sin tillverkning i gemenskapen och börjat importera från de berörda länderna istället. De flesta av dessa företag är etablerade i de mellersta eller högre prissegmenten.

De flesta av de kinesiska exporterande tillverkarna är nykomlingar på strykbrädesmarknaden och det är ingen överraskning att priserna i viss mån ökar när de blir mer etablerade.

Ukrainas del av importen ökade plötsligt under 2004. Eftersom den genomsnittliga prisnivån på denna import ligger över den genomsnittliga prisnivån på import från Kina, är den sammantagna prisnivån också högre.

(91)

Marknadsandelen för den dumpade importen från de berörda länderna ökade drastiskt under hela skadeundersökningsperioden. Den tredubblades mellan 2003 och 2004, när importen från Ukraina fick ett stort genomslag på gemenskapsmarknaden och fortsatte sedan att öka så kraftigt under undersökningsperioden att den erövrade nästan hälften av marknaden.

(92)

Vid analysen av prisunderskridandet jämfördes priserna på importen från de exporterande tillverkare med gemenskapsindustrins priser, på grundval av vägda genomsnitt för jämförbara produkttyper under undersökningsperioden. Gemenskapsindustrins priser justerades till nivån fritt fabrik och jämfördes med importpriserna cif vid gemenskapens gräns och, i tillämpliga fall, efter tull. Prisjämförelsen gjordes för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna där så var nödvändigt och efter avräkning av rabatter och avdrag.

(93)

På grundval av de samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas priser uppgår de konstaterade marginalerna för prisunderskridande för respektive land, uttryckta i procent av gemenskapsindustrins priser, till följande:

(94)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen undersökte kommissionen alla ekonomiska faktorer och förhållanden som har betydelse för gemenskapsindustrins tillstånd. En fullständig analys av dessa faktorer genomfördes för klagandena och en annan fullt samarbetsvillig tillverkare, dvs. gemenskapsindustrin.

(95)

Under skadeundersökningsperioden minskade gemenskapsindustrins produktion med 22 %. Den lilla ökningen i kapacitet under undersökningsperioden berodde på att en gemenskapstillverkare installerade extra kapacitet för att dra fördel av den ökade förbrukningen efter utvidgningen av EU. Tyvärr var det bara importen som kunde dra fördel av denna ökade förbrukning. Som en följd av detta minskade kapacitetsutnyttjandet mer än produktionen under undersökningsperioden.

(96)

Det har förekommit en övergripande lagerökning mellan 2002 och undersökningsperioden. Även om det är troligt att den topp som ökningen nådde under 2004 delvis påverkades av fullgjorda order som ännu inte levererats till kunderna, är det tydligt att det finns en tendens till ökning över hela linjen.

(97)

Gemenskapsindustrins försäljning minskade under hela skadeundersökningsperioden och under undersökningsperioden föll den till 79 % av sin ursprungliga volym. En sådan minskning är ännu mer oroande när man ser den mot bakgrund av en ökande gemenskapsförbrukning. Faktum är att gemenskapsindustrin förlorade 39 % av sin marknadsandel mellan 2002 och undersökningsperioden.

(98)

Ingen tillväxt hos gemenskapsindustrin kunde iakttas. Gemenskapsindustrin har inte alls dragit fördel av marknadens tillväxt, dvs. den ökade gemenskapsförbrukningen, utan har tvärtom förlorat 21 % av sin försäljningsvolym under skadeundersökningsperioden.

(99)

Genomsnittspriset per enhet för gemenskapsindustrins egen produktion minskade avsevärt under de första tre åren, nämligen med 14 %. Det nådde sin lägsta nivå 2004 och förblev stabilt under undersökningsperioden.

(100)

Under skadeundersökningsperioden försämrades gemenskapsindustrins lönsamhet. Vinstmarginalen under undersökningsperioden var 40 % lägre än 2002. Den skenbara förbättringen under undersökningsperioden, i jämförelse med 2004, åstadkoms i själva verket genom nedskärningar i chefslönerna i några företag. Sådana nedskärningar av lönerna hade en betydande inverkan på deras vinstmarginaler. Faktiskt fortsatte den totala bruttovinsten att minska under undersökningsperioden och nådde 65 % av sin nivå 2002. Det är därför tydligt att ökningen av den totala nettovinsten före skatt har uppnåtts på artificiell väg och inte kommer att visa sig vara hållbar.

(101)

Investeringarna minskade avsevärt under skadeundersökningsperioden och nådde under undersökningsperioden en nivå som motsvarade mindre än hälften av den de låg på 2002. Vidare utgjordes en stor del av investeringarna av nödvändiga ersättnings- och renoveringsinvesteringar. En del av investeringarna under 2004 hade också att göra med förberedelserna inför de nya möjligheter som öppnade sig efter utvidgningen av EU. Som visats ovan var det dock importen från de berörda länderna som helt och hållet tog över den ökade förbrukningen.

(102)

Avkastningen på investeringar, uttryckt som förhållandet mellan gemenskapsindustrins nettovinst och dess investeringars nettobokföringsvärde, utvecklades i linje med investeringarna och vinstmarginalerna. När det gäller den skenbart höga nivån för avkastning på nettotillgångar, bör det noteras att de flesta av de företag som utgör gemenskapsindustrin etablerades för 30 år sedan eller mer och därför har de flesta av deras tillgångar redan minskat avsevärt i värde. Under 2004 när vissa investeringar var gjorda och vinstmarginalerna reflekterade gemenskapsindustrins verkliga resultat (snarare än den artificiellt ökade vinsten under undersökningsperioden), föll faktiskt avkastningen på investeringarna med 63 procentenheter. Detta bekräftar att gemenskapstillverkarna hade svårigheter att skaffa kapital, särskilt på grund av minskande försäljningsvolym och lågt försäljningspris.

(103)

Gemenskapsindustrins kassaflöde fluktuerade. Förbättringen under 2003 följdes av en plötslig nedgång 2004. Återhämtningen under undersökningsperioden ligger i linje med de åtgärder som syftade till en förbättring av lönsamheten, enligt beskrivningen i skäl 100. Totalt sett försämrades kassaflödet under skadeundersökningsperioden.

(104)

Antalet anställda i gemenskapsindustrin som tillverkade den likadana produkten minskade med 33 % mellan 2002 och undersökningsperioden. Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd, vilken speglade lönerna, förblev ganska stabil; en tillfällig minskning 2004 kompenserades av en liten ökning under undersökningsperioden.

(105)

Ansträngningar för att minska produktionskostnaden, rationaliseringar och ett minskat antal anställda resulterade i en ökad produktivitet per anställd (19 % ökning under skadeundersökningsperioden). Som framgår av de ovan beskrivna ekonomiska indikatorerna för gemenskapsindustrin kunde den ökade produktiviteten dock inte kompensera den minskade försäljningsvolymen och prisnivån.

(106)

Med hänsyn till volymerna av och priserna på den dumpade importen från de berörda länderna kan verkan av den faktiska dumpningsmarginalens storlek inte anses vara försumbar.

(107)

Det fanns inga tecken på att gemenskapsindustrin under undersökningsperioden höll på att återhämta sig från verkningarna av tidigare dumpning eller subventionering.

(108)

Under skadeundersökningsperioden ökade den dumpade lågprisimporten från Kina och Ukraina drastiskt. När det gäller volym ökade den dumpade importen från de berörda länderna med mer än 850 % under skadeundersökningsperioden. I fråga om marknadsandelar ökade importen med mer än 40 procentenheter på gemenskapens strykbrädesmarknad under samma period.

(109)

Analysen av gemenskapsindustrins ekonomiska indikatorer visade att skadan blev synlig i form av minskade försäljningsvolymer, lägre försäljningspriser och en mindre marknadsandel. Detta fick en direkt negativ inverkan på gemenskapsindustrins ekonomiska situation, produktionsnivån och sysselsättningen. Under skadeundersökningsperioden minskade gemenskapsindustrins försäljningsvolym på gemenskapsmarknaden med mer än 20 %, marknadsandelen minskade med 15 procentenheter och sysselsättningen minskade med mer än 30 %. Gemenskapsindustrins genomsnittliga försäljningspris minskade med 14 % och de individuella priserna nådde sin lägsta möjliga nivå. De ekonomiska indikatorerna bekräftar att gemenskapsindustrin inte längre har någon möjlighet att sänka sina priser ytterligare utan att göra förluster, och förluster kan, när det rör sig om ett litet eller medelstort företag, inte bäras mer än några få månader utan att företaget tvingas lägga ned verksamheten.

(110)

Med hänsyn till samtliga dessa faktorer drar kommissionen preliminärt slutsatsen att gemenskapsindustrin vållats väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(111)

I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen om den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit hade vållats av den dumpade importen av den berörda produkten med ursprung i de berörda länderna. Andra kända faktorer utöver den dumpade importen som samtidigt med denna kunde ha vållat gemenskapsindustrin skada undersöktes också, i syfte att säkerställa att den eventuella skada som dessa andra faktorer hade vållat inte tillskrevs den dumpade importen.

(112)

För det första bör det påpekas att undersökningen visade att de strykbrädor som importerades från de berörda länderna direkt konkurrerar med de strykbrädor som gemenskapsindustrin tillverkade och sålde, eftersom de är lika när det gäller de grundläggande egenskaperna, utbytbara mot varandra ur konsumenternas synvinkel och distribueras via samma distributionskanaler.

(113)

Den mycket stora volymökningen av dumpad import från de berörda länderna (mer än 850 %) sammanföll med försämringen av gemenskapsindustrins ekonomiska situation. Denna försämring visade sig bl.a. i form av ett fall i försäljnings- och prisnivåer för gemenskapens produktion under samma period.

(114)

Marknadsandelen för den dumpade importen ökade med 42 procentenheter under skadeundersökningsperioden, medan gemenskapsindustrin förlorade 15 % av marknaden. Det bör påpekas att gemenskapens förbrukning ökade med mer än 20 % mellan 2002 och undersökningsperioden.

(115)

Den dumpade importen underskred gemenskapsindustrins priser med mycket betydande marginaler, varför man rimligen kan dra slutsatsen att den orsakade den prissänkning som ledde till försämringen av gemenskapsindustrins ekonomiska situation. Gemenskapsindustrin kunde inte heller öka sitt kapacitetsutnyttjande, vilket den med tanke på den ökande förbrukningen under skadeundersökningsperioden rimligtvis borde ha kunnat göra under normala omständigheter.

(116)

Mot bakgrund av det klart fastställda tidsmässiga sambandet mellan å ena sidan det stora inflödet av dumpad import till priser som väsentligt underskred gemenskapsindustrins priser och å andra sidan gemenskapsindustrins minskade försäljning och produktion, förlust av marknadsandelar samt sänkta priser, dras preliminärt slutsatsen att den dumpade importen spelade en avgörande roll för den skada som gemenskapsindustrin vållats.

(117)

Klagomålet stöddes av 15 strykbrädestillverkare i gemenskapen, vilka inte ingår i gemenskapsindustrin. Dessa företag ville inte samarbeta fullt ut i undersökningen, men de tillhandahöll vissa uppgifter rörande sin produktion, kapacitet och kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel och sysselsättning. Dessa företag företräder tillsammans cirka 30 % av den totala kända gemenskapsproduktionen. Det bör noteras att inget av dessa företag importerade någon betydande mängd av den berörda produkten.

(118)

Situationen för dessa 15 företag analyserades och jämfördes med situationen för gemenskapsindustrin.

(119)

Dessa tillverkares produktion ökade med 19 % 2003, minskade till sin ursprungliga nivå 2004 och föll därefter med 13 % under undersökningsperioden. Kapacitetsökningen 2004 kan förklaras av förväntningarna på ökad försäljning efter EU:s utvidgning. Som en följd av ökad kapacitet minskade kapacitetsutnyttjandet mer än produktionen under skadeundersökningsperioden. Sysselsättningen utvecklades i linje med produktionen, dvs. ökade under 2003, och återvände sedan till sin ursprungliga nivå 2004 för att sedan minska plötsligt under undersökningsperioden.

(120)

Efter en tillfällig förbättring 2003 föll försäljningen och marknadsandelen för de 15 företagen brant. Denna utveckling sammanfaller tydligt med den plötsliga ökningen av dumpad import från de berörda länderna på gemenskapsmarknaden. Det bör påpekas att denna import nästan tredubblades under 2004 och att dess marknadsandel ökade med 20 procentenheter under samma år. Det bör också påpekas att gemenskapens förbrukning av strykbrädor ökade under hela skadeundersökningsperioden.

(121)

Mot bakgrund av ovanstående kan slutsatsen dras att situationen för dessa 15 strykbrädestillverkare i gemenskapen, som stödde klagomålet, försämrades på samma sätt som situationen för gemenskapsindustrin. Följaktligen kunde dessa företag inte vålla gemenskapsindustrin någon skada.

(122)

Som framgår av skäl 8 tillhandahöll två andra gemenskapstillverkare vissa uppgifter, men stödde däremot inte klagomålet. Dessutom finns det två andra kända tillverkare i gemenskapen som stödde klagomålet men inte samarbetade i undersökningen, och en f.d. tillverkare som tillhandahöll vissa uppgifter om sin tidigare produktionsverksamhet. Alla dessa företag importerade betydande mängder av den berörda produkten. Tillgängliga uppgifter för dessa företag visar följande tendenser (av sekretesskäl kan de verkliga talen inte avslöjas):

(123)

Försäljningen av strykbrädor som tillverkats av dessa gemenskapstillverkare minskade med 71 % under skadeundersökningsperioden. Den motsvarande marknadsandelen minskade till och med mer, med 77 %, eftersom marknaden expanderade under samma period.

(124)

Som redan nämnts i skäl 78 minskade under 2004 och undersökningsperioden en del traditionella strykbrädestillverkare sin produktion i gemenskapen avsevärt eller lade ner den helt för att istället börja importera i mycket stor skala från de berörda länderna. Faktiskt kan en del av dessa företag inte längre betraktas som gemenskapstillverkare, eftersom deras produktionsanläggningar lades ner under undersökningsperioden.

(125)

Mot bakgrund av ovannämnda uppgifter dras slutsatsen att de andra gemenskapstillverkarna befann sig i en liknande situation som gemenskapsindustrin och att deras produktionsverksamhet inte vållade gemenskapsindustrin någon skada.

(126)

Gemenskapsindustrins exportresultat förblev relativt oförändrat under skadeundersökningsperioden. När det gäller volymerna kan inga försämringar iakttas. I fråga om försäljningspris skedde en minskning med 15 % under 2003 som man delvis återhämtade under 2004, och exportpriset förblev stabilt under undersökningsperioden. Det bör noteras att försäljningspriset vid export är avsevärt högre än försäljningspriset i gemenskapen och att den volym som såldes på export bara utgör cirka 10 % av gemenskapsindustrins produktion.

(127)

Ur denna synvinkel kan slutsatsen dras att gemenskapsindustrins exportresultat inte bidrog till den materiella skada som denna industri åsamkades.

(128)

Det bör påpekas att importen från en kinesisk exporterande tillverkare inte befanns säljas till dumpade priser, varför den uteslöts från analysen av dumpad import från de berörda länderna och deras inverkan på gemenskapsindustrins situation. Därför övervägdes om importen från detta företag kunde ha brutit orsakssambandet mellan dumpad import och den materiella skada som gemenskapsindustrin åsamkades.

(129)

I undersökningen fastslogs att den importvolym från Kina som inte såldes till dumpade priser ökade med 467 % under skadeundersökningsperioden, jämfört med den dumpade importen från de berörda länderna, som ökade med 856 %. I absoluta tal överskred volymen av den dumpade importen från de berörda länderna mer än fem gånger volymen för den icke dumpade importen. Marknadsandelen för icke dumpad import från Kina ökade med 343 %, medan marknadsandelen för dumpad import ökade med 647 % under samma period. Genomsnittspriset för icke dumpad import ökade under skadeundersökningsperioden och i absoluta tal låg det fortfarande avsevärt över genomsnittspriset för dumpad import, även om det var lägre än gemenskapsindustrins genomsnittspris.

(130)

Med hänsyn till ovanstående dras preliminärt slutsatsen att den eventuella verkan av import från Kina som inte säljs till dumpade priser inte kan anses bryta orsakssambandet mellan dumpad import och den materiella skada som gemenskapsindustrin vållats.

(131)

Vissa parter hävdade att import från Turkiet skulle ha förts in på gemenskapsmarknaden till priser som liknar de kinesiska och i ständigt ökande volymer, och därigenom ha vållat gemenskapsindustrin skada.

(132)

I detta sammanhang bör det påpekas att dessa påståenden inte bekräftades i undersökningen. Inga bevis på import från Turkiet lämnades in under undersökningens gång. Den samarbetsvilliga turkiska strykbrädestillverkare som avses i skäl 10 sålde dessutom inte den likadana produkten till gemenskapen. Vidare fann man inga andra importkällor under undersökningen.

(133)

Med hänsyn till ovannämnda undersökningsresultat tillbakavisas anspråket rörande import från Turkiet och slutsatsen dras att import från andra tredjeländer inte åsamkade gemenskapsindustrin någon väsentlig skada.

(134)

Vissa berörda parter hävdade att skadan var självförvållad eftersom gemenskapsindustrin inte lyckades bemöta förändringarna i distributions- och förbrukningsmönstren och den tekniska utvecklingen inom strykbrädesproduktionen. Vidare hävdade man att självförvållad skada också har uppkommit genom import av kinesiska strykbrädor som gemenskapstillverkarna själva svarar för.

(135)

Strykbrädor som tillverkats i gemenskapen distribueras normalt sett via handelsagenter eller, i de flesta fall, levereras direkt till detaljhandlare eller deras distributionscentraler. Importerade strykbrädor distribueras normalt sett via importörer/handelsagenter eller via stora detaljhandelskedjors distributions- och leveranscentraler. Proportionen mellan de två distributionskanalerna för import varierar från en exporterande tillverkare till en annan. I samtliga fall kan handelsagenter vara involverade. Detta distributionsmönster är etablerat sedan flera år och inga betydande och plötsliga förändringar kunde iakttas under tidsperioden. Gemenskapsindustrin har traditionellt sett levererat både till små detaljhandlare och stora detaljhandelskedjor. Följaktligen kan den ökande andelen av försäljningen av strykbrädor via detaljhandelskedjor inte anses vara en faktor som vållat skada i sig. Inga betydande förändringar i förbrukningsmönstret bekräftades.

(136)

När det gäller produktionsprocessen och produktionstekniken hävdades det att gemenskapsindustrin inte kan uppfylla specifika krav från kunder/detaljhandlare på grund av den höga automatiseringsnivån i deras produktion. För det första bör det påpekas att utan automatisering skulle gemenskapsindustrin inte ha någon rimlig möjlighet att konkurrera med import av produkter som har sitt ursprung i länder där man kan dra nytta av mycket låga kostnader för energi, råmaterial och arbetskraft. För det andra gör den automatiserade produktionen det möjligt för gemenskapsindustrin att garantera hög kvalitet och korta ledtider, något som kunderna uppfattar som en komparativ fördel. Slutligen lades inga bevis fram för att stödja anspråket att gemenskapsindustrin inte kunde tillfredsställa kundernas/detaljhandlarnas specifika krav när det gäller formgivning och innovation.

(137)

När det gäller gemenskapsindustrins import av kinesiska strykbrädor har undersökningen visat att det inte är några betydande mängder som har importerats under undersökningsperioden. Det rörde sig om en självförsvarsåtgärd från gemenskapsindustrins sida mot inflödet av dumpad lågprisimport. Hur som helst såldes denna import vidare i gemenskapen till icke-skadevållande priser. Denna import kan därför inte ha vållat gemenskapsindustrin skada.

(138)

Mot bakgrund av ovanstående tillbakavisas dessa anspråk och slutsatsen dras att skadan inte skulle kunna vara självförvållad.

(139)

Det bekräftas avslutningsvis att den väsentliga skada som gemenskapsindustrin har vållats och som framför allt utmärks av en nedgång i försäljning, marknadsandel och styckförsäljningspris som i sin tur gett utslag i en försämrad ekonomisk situation vållades av den dumpade importen från de berörda länderna. Även om den import från Kina som inte såldes till dumpade priser troligtvis bidrog till gemenskapstillverkarnas försämrade resultat, var deras utveckling, volym, marknadsandel och prisnivå inte sådana att de bryter orsakssambandet mellan den dumpade importen och den skada som gemenskapsindustrin vållats.

(140)

Med hänsyn till analysen ovan, som tydligt klarlagt och gjort en åtskillnad mellan verkningarna av alla andra kända faktorer för gemenskapsindustrins situation och de skadliga verkningarna av den dumpade importen, bekräftas det att dessa andra faktorer inte i sig ändrar slutsatsen att den skada som konstaterats måste tillskrivas den dumpade importen.

(141)

Kommissionen drar följaktligen den preliminära slutsatsen att den dumpade importen med ursprung i de berörda länderna har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada i enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen.

(142)

Kommissionen undersökte huruvida det, trots den preliminära slutsatsen om skadevållande dumpning, fanns tvingande skäl som skulle kunna leda till slutsatsen att det inte låg i gemenskapens intresse att vidta åtgärder i detta särskilda fall. I detta syfte och i enlighet med artikel 21.1 i grundförordningen övervägde kommissionen på grundval av all inlämnad bevisning vilka verkningar eventuella åtgärder skulle få för de parter som berörs av detta förfarande samt vilka följderna skulle bli om åtgärder inte vidtogs.

(143)

Skadeanalysen har tydligt visat att den dumpade importen har vållat gemenskapsindustrin skada. Den kraftiga ökningen av dumpad import under senare år har förorsakat ett kraftigt prisfall både i grossist-/distributionsledet och i detaljhandelsledet, dvs. de led där det uppstår en konkurrenssituation mellan importerade strykbrädor och strykbrädor som tillverkats i gemenskapen. Gemenskapsindustrin har inte möjlighet att ytterligare sänka sina försäljningspriser, eftersom detta skulle kräva att de säljer till ett pris som ligger under deras produktionskostnad. Därför, och med tanke på att marknaden för strykbrädor huvudsakligen drivs av detaljhandelskedjorna på grundval av pris, blir det allt svårare för gemenskapsindustrin att säkra nya order. Det bör påpekas att flera traditionella tillverkare redan har lagt ner sin produktion och nu agerar som importörer/handelsagenter för den berörda produkten.

(144)

I detta sammanhang står det klart att gemenskapsindustrins ställning skulle försämras ytterligare om inga åtgärder införs och produktionen av strykbrädor i gemenskapen troligtvis snart upphöra. Mycket av den negativa verkan på sysselsättningen skulle ske inom ett enda geografiskt område i gemenskapen, då flera tillverkare och deras underleverantörer finns i denna region. Om åtgärder å andra sidan infördes skulle de förhindra en fortsatt, kraftig ökning av inflödet av dumpad import från de berörda länderna, vilket skulle göra det möjligt för gemenskapsindustrin att åtminstone upprätthålla sin nuvarande ställning på marknaden. Undersökningen har visat att alla ökningar när det gäller marknadsandelen för dumpad import från de berörda länderna vinns på direkt bekostnad av gemenskapsindustrin.

(145)

Efter införandet av anti-dumpningstullar på import av strykbrädor från de berörda länderna kan det förväntas att distributörerna och detaljhandelskedjorna med mycket större sannolikhet byter sina leverantörskällor, åtminstone delvis, till gemenskapstillverkare. Om åtgärder införs och prisnivån för importen återställs till icke dumpade nivåer skulle gemenskapsindustrin faktiskt kunna konkurrera på rättvisa handelsvillkor, på grundval av en verklig komparativ fördel.

(146)

Införandet av åtgärder ligger därför klart och tydligt i gemenskapsindustrins intresse och i de tillverkares intresse som aktivt stödde klagomålet, intresse men också i de gemenskapstillverkares intresse som inte aktivt stödde klagomålet.

(147)

Från konsumentorganisationerna inlämnades inga synpunkter efter offentliggörandet av tillkännagivandet om inledande. Dock har verkan av alla åtgärder för konsumenterna analyserats.

(148)

Vid bedömningen av verkningarna för konsumenterna beaktades följande faktorer:

(149)

Mot bakgrund av ovanstående skulle den eventuella ekonomiska verkan av anti-dumpningsåtgärder för konsumenterna när det gäller strykbrädor troligtvis vara försumbar. Om å andra sidan anti-dumpningsåtgärder inte skulle införas, skulle gemenskapens produktion förmodligen försvinna och urvalet av produkttyper som är tillgängliga för konsumenterna skulle kunna minska.

(150)

Därför dras preliminärt slutsatsen att införandet av åtgärderna troligtvis inte står i motsatsförhållande till gemenskapskonsumenternas intresse när det gäller strykbrädor.

(151)

Det mottogs inga anmärkningar från distributörer/detaljhandlare eller deras organisationer på detta stadium av undersökningen. Dock är det känt att strykbrädor huvudsakligen säljs av stora detaljhandelskedjor, dvs. olika typer av stormarknader. Därför är det mer än troligt att den berörda produkten för majoriteten av distributörerna/detaljhandlarna endast utgör en försumbar del av deras omsättning. Med hänsyn till detta, och med hänsyn till det höga pålägg de vanligtvis tillämpar (se skäl 148), dras preliminärt slutsatsen att eventuella åtgärder förmodligen inte skulle ha någon avgörande negativ inverkan på deras situation.

(152)

Svar på frågeformuläret mottogs från två importörer och en handelsagent som affärsmässigt var närstående en av importörerna. Dessutom lämnade fyra importörer vissa uppgifter och/eller kommentarer inom tidsfristerna. Dessa företag står tillsammans för mer än 20 % av den totala importen till gemenskapen. Alla opponerade sig mot införandet av åtgärder mot Kina, men inte alla var emot åtgärder i fallet Ukraina.

(153)

Situationen för importörer som lämnade anmärkningar varierar beroende på deras storlek och på hur viktig den berörda produkten är i deras verksamhet. Som redan nämnts ovan är, eller var en del, av dessa företag traditionella tillverkare men har som en försvarsåtgärd ändrat sin kärnverksamhet och agerar nu huvudsakligen eller endast som importörer. Dessa företag tillverkar eller importerar normalt sett ett stort urval av andra hushållsartiklar, och strykbrädor, utgör endast en liten del av deras affärsverksamhet. När det gäller en tidigare stor tillverkare, som nyligen blev en stor importör av kinesiska strykbrädor fastslogs det preliminärt att strykbrädor under skadeundersökningsperioden utgjorde mindre än 4 % av företagets omsättning. Vidare uttryckte detta företag att de bara opponerade sig mot åtgärder när det gällde Kina, och inte mot Ukraina, eftersom de inte importerade från det senare landet. Man fann också att företaget även köpte in en del strykbrädor från gemenskapstillverkare. Med hänsyn till de olika leverantörskällor som företaget i fråga använder sig av, och om företaget inte kan överföra 1/3 av anti-dumpningstullen på detaljhandlarna (se skäl 148), uppskattas verkan på dess bruttomarginal för strykbrädor inte uppgå till mer än 10 %. Dock bör det noteras att de uppgifter som kommit in på detta stadium inte har möjliggjort en exakt beräkning. Det bör också påpekas att pålägget även för sådana importörer tycks vara stort. Även om undersökningen av dessa importörers situation fortsätter, har slutsatsen dragits att de preliminära åtgärderna inte skulle påverka deras affärsverksamhet något avsevärt.

(154)

En samarbetsvillig importör tillverkar strykbrädesöverdrag och säljer dem tillsammans med importerade strykbrädor. Det hävdades att en eventuell anti-dumpningstull på import av strykbrädor också skulle påverka produktionen av överdrag och skulle därmed få en betydande verkan på detta företags omsättning. Dock bör det påpekas att strykbrädesöverdrag också säljs separat och införandet av anti-dumpningsåtgärder skulle inte påverka den försäljningen. Det bör också noteras att försäljningen av strykbrädor inte utgör mer än 10 % av företagets omsättning. Följaktligen skulle verkan av de preliminära åtgärderna på det berörda företagets affärsverksamhet inte heller vara så betydande.

(155)

Dessutom medgav de flesta importörer som också handlar eller handlade med gemenskapsprodukter, att det inte skulle ligga i deras intresse att bli helt beroende av importerade strykbrädor – Kina pekades särskilt ut i detta sammanhang – och bekräftade att de föredrar att ha alternativa leverantörskällor. Detta behov kan bäst tillgodoses genom att man eliminerar dumpningspraxis så att gemenskapsindustrin kan fortsätta att existera.

(156)

Mot bakgrund av ovanstående och med hänsyn till de faktorer som sammanfattas i skäl 148, särskilt de höga påläggen och det faktum att de extra tullkostnaderna kommer att bli mindre än en halv euro per enhet, dras preliminärt slutsatsen att eventuella anti-dumpningsåtgärder inte skulle få någon avgörande negativ verkan på situationen för icke-närstående importörer av strykbrädor i gemenskapen, även om en del av dem troligtvis skulle få bära en något högre börda än detaljhandlarna. Hur som helst kommer man att beakta alla kommentarer innan några slutgiltiga slutsatser dras.

(157)

Analysen i det föregående har visat att det ligger i gemenskapsindustrins intresse att åtgärder införs, eftersom åtgärderna väntas åtminstone hålla tillbaka den omfattande importen till dumpade priser, som visat sig ha avsevärda negativa verkningar för gemenskapsindustrins situation. Övriga tillverkare i gemenskapen väntas också komma att gagnas av åtgärderna.

(158)

Analysen visade också att konsumenterna troligtvis inte påverkas ekonomiskt av eventuella anti-dumpningsåtgärder. I ett värsta-fall-scenario kommer de att tvingas betala mindre än en halv euro extra för en hållbar vara. Å andra sidan skulle konsumenternas urval kunna påverkas negativt utan åtgärder, eftersom strykbrädor från gemenskapen skulle kunna försvinna från marknaden.

(159)

Distributörerna och detaljhandlarna kommer kanske att få höjda inköpspriser för den berörda produkten, men med tanke på deras höga marginaler kommer de förmodligen inte att påverkas något nämnvärt av åtgärderna.

(160)

Importörerna av den berörda produkten skulle troligtvis bära en något tyngre börda än detaljhandlarna. Dock skulle de behålla fördelarna med att ha flera leverantörskällor och kunna undvika att bli beroende av import, vilket de troligtvis skulle bli om åtgärder inte infördes.

(161)

Därför dras slutsatsen att ett införande av åtgärder, dvs. avlägsnande av skadevållande dumpning, skulle ge gemenskapsindustrin möjlighet att fortsätta sin verksamhet och att de negativa effekter som åtgärderna kan få för vissa andra ekonomiska aktörer i gemenskapen inte är oproportionerliga i jämförelse med de goda effekterna för gemenskapsindustrin.

(162)

På grundval av ovannämnda dras preliminärt slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl av intresse för gemenskapen för att inte införa anti-dumpningsåtgärder i detta fall.

(163)

Mot bakgrund av de preliminära slutsatserna beträffande dumpning, skada och gemenskapens intresse bör man införa preliminära åtgärder när det gäller importen från Kina och Ukraina i syfte att förhindra att dumpad import vållar gemenskapsindustrin ytterligare skada.

(164)

De provisoriska antidumpningsåtgärderna bör införas på en nivå som, utan att de konstaterade dumpningsmarginalerna överskrids, är tillräcklig för att undanröja den skada som den dumpade importen vållar gemenskapsindustrin.

(165)

Vid beräkningen av det tullbelopp som är nödvändigt för att undanröja verkningarna av den skadevållande dumpningen ansågs det att eventuella åtgärder borde göra det möjligt för gemenskapsindustrin att täcka sina kostnader och uppnå en sådan vinst före skatt som rimligen skulle kunna uppnås under normala konkurrensförhållanden, dvs. om det inte förekom någon dumpad import. En vinstmarginal före skatt på 7 % av omsättningen användes för beräkningen. Det konstaterades att detta var den lönsamhetsnivå som rimligen skulle kunna förväntas om ingen skadevållande dumpning förekom, eftersom det var den lönsamhetsnivå gemenskapsindustrin hade innan den kinesiska och ukrainska importen till gemenskapen började öka så markant under skadeundersökningsperioden. På denna grundval beräknades ett icke-skadevållande pris för gemenskapsindustrin för den likadana produkten. Det icke-skadevållande priset erhölls genom att vinstmarginalen på 7 % lades till tillverkningskostnaden.

(166)

Den nödvändiga prisökningen fastställdes därefter på grundval av jämförelser mellan det vägda genomsnittliga importpriset, såsom detta fastställts i samband med beräkningen av prisunderskridandet, och det genomsnittliga icke-skadevållande priset för gemenskapsindustrins produkter vid försäljning på gemenskapsmarknaden. Den eventuella skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes sedan i procent av det genomsnittliga importvärdet cif. Dessa skillnader överskred för samtliga kinesiska samarbetsvilliga exporterande tillverkare de konstaterade dumpningsmarginalerna. När det gäller Ukraina låg skadeelimineringsnivån under den dumpningsmarginal man fann för den enda exporterande tillverkaren.

(167)

Mot bakgrund av ovanstående och i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen görs bedömningen att provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas beträffande import med ursprung i Kina på en nivå som motsvarar de dumpningsmarginaler som konstaterats och beträffande import med ursprung i Ukraina på den nivå som krävs för att skadan skall elimineras.

(168)

På grundval av ovannämnda bör en preliminär anti-dumpningstull för Kina och Ukraina införas enligt följande:

(169)

De individuella antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av den här undersökningen. De avspeglar således den situation som i denna undersökning befunnits föreligga när det gäller dessa företag. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tullen för ”alla övriga företag”) är uteslutande tillämpliga på import av produkter med ursprung i det berörda landet som har tillverkats av de företag, dvs. de specifika rättsliga enheter, som nämns. Importerade produkter som tillverkats av något annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings artikeldel med namn och adress, inbegripet enheter som är närstående de uttryckligen nämnda företagen, kan inte omfattas av dessa tullsatser utan skall omfattas av den tullsats som gäller för ”alla övriga företag”.

(170)

Alla ansökningar om att få tillämpa dessa individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av en ändring av enhetens namn eller upprättandet av nya tillverknings- eller försäljningsenheter) bör omgående sändas till kommissionen (3) tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt beträffande eventuella ändringar av företagets verksamhet i samband med tillverkning, försäljning på hemmamarknaden och exportförsäljning med anknytning till t.ex. namnändringen eller förändringen av tillverknings- eller försäljningsenheterna. Om det är befogat kommer kommissionen, efter samråd med rådgivande kommittén, i sådana fall att ändra förordningen och uppdatera förteckningen över företag som omfattas av individuella tullsatser.

(171)

I syfte att säkerställa en korrekt tillämpning av antidumpningstullen bör den övriga tullen inte tillämpas enbart på de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna, utan även på de tillverkare som inte exporterade till gemenskapen under undersökningsperioden. De sistnämnda företagen uppmanas emellertid att, när de uppfyller kraven i artikel 11.4 andra stycket i grundförordningen, lämna in en begäran om översyn i enlighet med samma artikel för att få sin situation granskad individuellt.

(172)

Enligt god förvaltningspraxis bör det fastställas en viss tid inom vilken de berörda parter som gav sig till känna inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande får lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda. Vidare bör det anges att alla avgöranden i denna förordning rörande införandet av tullar är preliminära och kan behöva omprövas vid fastställandet av eventuella slutgiltiga tullar.

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för handel

Direktorat B

J-79 5/17

Rue de la Loi/Wetstraat 200

B-1049 Bryssel

31.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 300/43

(1)

I rådets förordning (EG) nr 51/2006 av den 22 december 2005 om fastställande för 2006 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i gemenskapens vatten och, för gemenskapens fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs (3) fastställda kvoter för 2006.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som seglar under den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2006 har uttömts.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd samt förvaring ombord, omlastning och landning av fångster av detta bestånd.

31.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 300/45

(1)

Den 5 juni 2003 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar med tredjeländer om att ersätta vissa bestämmelser i befintliga bilaterala avtal med ett gemenskapsavtal.

(2)

Kommissionen har på gemenskapens vägnar förhandlat fram ett avtal med Republiken Chile om vissa luftfartsaspekter i enlighet med mekanismerna och förhandlingsdirektiven i det beslutet.

(3)

Det avtal som kommissionen har förhandlat fram bör undertecknas och tillämpas provisoriskt med förbehåll för att det ingås.

31.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 300/53

(1)

Den 5 juni 2003 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar med tredjeländer om att ersätta vissa bestämmelser i befintliga bilaterala avtal med ett gemenskapsavtal.

(2)

Kommissionen har på gemenskapens vägnar förhandlat fram ett avtal med Republiken Chile om vissa luftfartsaspekter i enlighet med mekanismerna och förhandlingsdirektiven i bilagan till det beslutet.

(3)

Avtalet har undertecknats på gemenskapens vägnar, med förbehåll för att det ingås.

(4)

Avtalet bör godkännas.

31.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 300/54