18.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 287/1

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

18.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 287/3

(1)

Den 19 januari 2006 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning  (2) att ett antidumpningsförfarande skulle inledas beträffande import till gemenskapen av vissa typer av frysta jordgubbar med ursprung i Kina.

(2)

Förfarandet inleddes efter ett klagomål som ingivits den 5 december 2005 av den polska intresseorganisationen för producenter av frysta varor (nedan kallad ”klaganden”) såsom företrädare för producenter som svarar för en betydande del – i detta fall över 25 % – av gemenskapens totala produktion av frysta jordgubbar. Klagomålet innehöll bevisning för att den berörda produkten dumpades och att detta medförde väsentlig skada, och denna bevisning ansågs tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleddes.

(3)

Kommissionen underrättade officiellt de klagande gemenskapsproducenterna, andra gemenskapsproducenter, exporterande producenter, leverantörer, importörer och användare liksom intresseorganisationer för användare som kommissionen visste var berörda samt kinesiska företrädare om att förfarandet hade inletts. De berörda parterna gavs tillfälle att inom den tidsfrist som angivits i tillkännagivandet om inledande lämna synpunkter skriftligen och begära att bli hörda.

(4)

De klagande producenterna, andra samarbetsvilliga gemenskapsproducenter, exporterande producenter, importörer, användare och intresseorganisationer för användare lämnade synpunkter. Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda.

(5)

För att de exporterande producenterna i Kina, om de så önskade, skulle kunna ansöka om att bli behandlade som företag som är verksamma under marknadsmässiga förhållanden (nedan kallat ”marknadsekonomisk status”) eller om individuell behandling, sände kommissionen blanketter för ansökan om marknadsekonomisk status respektive individuell behandling till de kinesiska företag som den visste var berörda. Fem företag ansökte om marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 i grundförordningen eller, för det fall att det i undersökningen skulle fastställas att de inte uppfyllde kriterierna för att få marknadsekonomisk status, individuell behandling, medan ett företag endast ansökte om individuell behandling.

(6)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att det kunde bli aktuellt med ett stickprovsförfarande för att fastställa dumpning och skada enligt artikel 17 i grundförordningen. För att kommissionen skulle kunna besluta om huruvida ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall kunna göra ett urval, uppmanades alla gemenskapsproducenter, exporterande producenter och icke-närstående importörer att ge sig till känna för kommissionen och lämna de uppgifter om sin verksamhet avseende den berörda produkten under undersökningsperioden (1 januari 2005–31 december 2005) som anges i tillkännagivandet om inledande. Efter granskning av de uppgifter som lämnats in beslutades det, med tanke på de få exporterande producenter i Kina och icke-närstående importörer som angivit att de var beredda att samarbeta med kommissionen i undersökningen, att ett stickprovsförfarande endast var nödvändigt med avseende på gemenskapsproducenter.

(7)

Kommissionen skickade frågeformulär till alla parter som den visste var berörda och till alla företag som givit sig till känna inom den tidsfrist som angivits i tillkännagivandet om inledande. Totalt 26 gemenskapsproducenter svarade på stickprovsblanketten. Svar på frågeformuläret mottogs från åtta klagande gemenskapsproducenter som ingick i stickprovet, fem exporterande producenter i Kina, två närstående handlare baserade i Kina, fyra icke-närstående importörer och nio icke-närstående användare i gemenskapen. Skrivelser lämnades in av en icke-närstående importör och en användare. Skrivelser mottogs också från tre importörorganisationer och fyra användarorganisationer.

(8)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, skada och gemenskapens intresse samt genomförde kontroller på plats hos följande företag:

(9)

Eftersom det måste fastställas ett normalvärde för de exporterande producenter i Kina som eventuellt inte skulle beviljas marknadsekonomisk status gjordes ett kontrollbesök hos följande företag för att fastställa normalvärdet på grundval av uppgifter från ett jämförbart land:

Producenter i Turkiet

(10)

När det gäller gemenskapsproducenterna gjorde kommissionen i enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen ett urval på åtta företag som byggde på den största representativa produktionsvolymen i gemenskapen (cirka 14 %), som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen samrådde kommissionen med gemenskapsproducenternas intresseorganisation, som inte hade några invändningar. De återstående producenterna i gemenskapen ombads dessutom att lämna vissa allmänna uppgifter för skadeanalysen.

(11)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden 1 januari 2005–31 december 2005 (nedan kallad ”undersökningsperioden” eller ”UP”). Undersökningen av hur de faktorer som är relevanta för bedömningen av skada hade utvecklats omfattade perioden från och med den 1 januari 2002 till och med undersökningsperiodens utgång (nedan kallad ”skadeundersökningsperioden”).

(12)

Frysta jordgubbar används vanligen av livsmedelsindustrin till framställning av sylt, fruktjuice, yoghurt och andra mejerivaror. Endast en liten andel säljs till detaljhandeln och restaurangbranschen för omedelbar konsumtion. Frysta jordgubbar måste vanligtvis konsumeras inom ett år för att smak- och färgegenskaper inte skall gå förlorade. Produkten framställs vanligen enligt standardspecifikationer som sedan ändras för att passa slutanvändarens behov.

(13)

Den berörda produkten är jordgubbar (även ångkokta eller kokta i vatten, frysta, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel) med ursprung i Kina (nedan kallade ”den berörda produkten”) som för närvarande omfattas av KN-nummer 0811 10 11, 0811 10 19 och 0811 10 90. Dessa KN-nummer nämns endast upplysningsvis.

(14)

Av undersökningen framgår det att olika typer av den berörda produkten – sorter, kvaliteter, storlekar och typer av förädling – trots allt har samma grundläggande fysiska och biologiska egenskaper och i princip används för samma ändamål. De bör därför anses utgöra en enda produkt.

(15)

Vissa berörda parter har framhållit att det finns väsentliga skillnader mellan den berörda produkten och den produkt som framställs av gemenskapsindustrin. Främst påtalas skillnader i jordgubbssorter, kvalitet och slutanvändning av produkten. Men av undersökningen framgår det att alla typer av den berörda produkten som framställs och säljs på hemmamarknaden i Kina och på hemmamarknaden i Turkiet, vilket tjänade som jämförbart land, liksom även frysta jordgubbar som framställs och säljs i gemenskapen av gemenskapsproducenter befanns ha samma grundläggande fysiska och biologiska egenskaper och användningsområden, trots skillnader på några punkter, t.ex. kvalitet, vidareförädling, form och storlek.

(16)

Därför dras den preliminära slutsatsen att alla typer av frysta jordgubbar utgör en och samma produkt och bör anses såsom likadana i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(17)

I enlighet med artikel 2.7 b i grundförordningen skall normalvärdet vid antidumpningsundersökningar beträffande import med ursprung i Kina fastställas i enlighet med punkterna 1–6 i samma artikel när det gäller producenter som konstaterats uppfylla de kriterier som anges i artikel 2.7 c i grundförordningen.

(18)

Kriterierna för erhållande av marknadsekonomisk status är i korthet följande:

(19)

När det gäller föreliggande undersökning ansökte fem exporterande producenter i Kina om marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 b i grundförordningen och lämnade in ansökningsblanketten inom tidsfristen. I de fall den sökande i Kina hade ett dotterbolag eller ett annat närstående företag som exporterade den berörda produkten uppmanades även den närstående parten att fylla i en blankett för marknadsekonomisk status och ett kontrollbesök gjordes därstädes. Gemenskapen har som praxis att undersöka huruvida en grupp av närstående företag som helhet uppfyller kriterierna för marknadsekonomisk status.

(20)

Undersökningen visade att en av de fem kinesiska exporterande producenterna uppfyllde samtliga villkor för att beviljas marknadsekonomisk status. Ansökningarna från de fyra andra företagen måste avslås.

(21)

Nedanstående tabell innehåller en sammanfattning av vad som fastställts för vart och ett av de företag som inte beviljats marknadsekonomisk status mot bakgrund av de fem kriterier som anges i artikel 2.7 c i grundförordningen.

(22)

På dessa grunder beviljades följande exporterande producenter i Kina marknadsekonomisk status:

Yantai Yongchang Foodstuff

(23)

Av de fyra företag som inte kunde beviljas marknadsekonomisk status var tre oförmögna att uppfylla det första kriteriet. Två företag, som visserligen var privata aktiebolag, visade sig ha näringstillstånd med mycket kort giltighet, vilket innebar att de var beroende av välvilja från myndigheterna varje gång de behövde förlänga tillståndet och att det därmed fanns en risk för statlig inblandning. Företagets osäkra framtid innebar också att aktieägarna var ovilliga att skjuta till tillräckligt mycket kapital, vilket var ett stort problem på den kapitalintensiva marknaden för frysta jordgubbar. Om det tredje företaget konstaterades att inköpspriset på färska jordgubbar, dvs. den huvudsakliga råvaran för framställning och förädling av frysta jordgubbar, fastställdes för hela säsongen oberoende av kvalitet och säsongsvariationer. Därför kunde företaget inte visa att kostnaden för den viktigaste insatsvaran huvudsakligen motsvarade marknadsvärdet.

(24)

Visserligen uppfyllde två företag det första kriteriet, men alla fem företagen fick bidrag. Alla företagen visade sig köpa färska jordgubbar från ortens jordbrukare. Odlarna betalade inte någon moms på sin jordgubbsförsäljning. Producenterna av den berörda produkten drog emellertid av en ”uppskattad moms” på dessa inköp från den moms de var skyldiga att betala på sin försäljning av frysta jordgubbar. Företagen kan visserligen ha haft fördel av lägre kostnader tack vare detta tillvägagångssätt, men den sammantagna kostnadsbilden påverkas marginellt och den eventuella fördel företagen kan ha haft hade kunnat rättas till genom en justering av normalvärdet.

(25)

Inget av de fyra företag som inte beviljades marknadsekonomisk status uppfyllde det andra kriteriet. I vissa fall sköttes bokföringen inkonsekvent och på ett sätt som bröt mot internationella redovisningsnormer. Vid revision påtalades för övrigt inte flera inkonsekvenser i bokföringen och inte heller ett allvarligt ekonomiskt läge i ett företag. Dessa omständigheter gjorde att revisionernas tillförlitlighet och oberoende ifrågasattes. I två andra fall noterades felaktigheter i redovisningen som står i strid med internationella redovisningsnormer. Återigen påtalades inte felen vid revisioner. Därför drogs slutsatsen att de fyra företagen inte kunde visa att de hade en enda uppsättning räkenskaper som är föremål för en självständig revision i överensstämmelse med internationella redovisningsnormer.

(26)

Tre av de fyra företag som inte beviljades marknadsekonomisk status kunde inte uppfylla det tredje kriteriet. I ett fall hade markrättigheterna varken värderats eller tagits upp i balansräkningen. Vidare hyrde detta företag lagerlokaler av utomstående men hyresräkningen specificerade inte elkostnader. Tveksamma avskrivningsmetoder och tydliga indikationer på byteshandel i samband med fasta tillgångar iakttogs också för samma företag. Ett annat företag hyrde också markrättigheter på förmånliga villkor och irreguljära avskrivningar påträffades. När det gäller det tredje företaget fanns det ingen säkerhet för sex av sju lån. I dessa tre fall drogs slutsatsen att det tredje kriteriet inte var uppfyllt, eftersom dessa företags produktionskostnad och/eller ekonomiska situation företedde avvikelser som härrörde från det tidigare ekonomiska systemet utan fri marknad.

(27)

I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen bör en landsomfattande tull fastställas för de länder som omfattas av den artikeln, utom i de fall där företagen kan visa att de uppfyller alla kriterierna i artikel 9.5 i samma förordning.

(28)

Individuell behandling kunde beviljas följande exporterande producenter:

Junao Foodstuff Co.,Ltd.

(29)

I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen fastställde kommissionen till att börja med huruvida de berörda exporterande producenternas totala försäljning av frysta jordgubbar på hemmamarknaden var representativ, dvs. huruvida denna försäljningsvolym motsvarade minst 5 % av deras totala exportförsäljning till gemenskapen av den berörda produkten.

(30)

Kommissionen identifierade därefter de produkttyper som såldes på den inhemska marknaden av det företag, vars inhemska försäljning var representativ totalt sett, och som var identiska eller direkt jämförbara med de typer som såldes på export till gemenskapen.

(31)

För varje typ av frysta jordgubbar som de exporterande producenterna sålde på hemmamarknaden och som konstaterades vara direkt jämförbar med den typ som såldes på export till gemenskapen fastställdes om försäljningen på hemmamarknaden var tillräckligt representativ i den mening som avses i artikel 2.2 i grundförordningen. Den inhemska försäljningen av en viss produkttyp ansågs vara tillräckligt representativ när den inhemska försäljningsvolymen av den produkttypen till oberoende kunder under undersökningsperioden uppgick till minst 5 % av den totala volym av den jämförbara produkttyp som såldes för export till gemenskapen.

(32)

Kommissionen undersökte därefter om det berörda företagets försäljning på hemmamarknaden av varje typ av den berörda produkten, som såldes i representativa kvantiteter på denna marknad, kunde anses ha skett vid normal handel i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen. Detta gjorde man genom att för varje produkttyp fastställa andelen lönsam försäljning till oberoende kunder under undersökningsperioden.

(33)

Normalvärdet för exporterande producenter med marknadsekonomisk status bestämdes med hjälp av den metod som redovisas nedan. Av undersökningen framgick det att den exporterande producenten med marknadsekonomisk status hade en generellt representativ försäljning på hemmamarknaden. Det kunde vidare fastställas att priserna på hemmamarknaden sattes i normal handel, dvs. priserna på hemmamarknaden kunde användas för alla typer som såldes av den kinesiska producenten.

(34)

I enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen fastställdes normalvärdet för företag som inte kunde beviljas marknadsekonomisk status på grundval av priserna eller det konstruerade värdet i ett jämförbart land.

(35)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade för avsikt att för fastställande av normalvärde för Kina använda Förenta staterna som ett lämpligt jämförbart land och inbjöd berörda parter att lämna synpunkter.

(36)

Vissa gemenskapsförädlingsföretag motsatte sig detta med hänvisning till att Förenta staterna inte kunde uppfattas som ett lämpligt jämförbart land på grund av ett annorlunda produktionsmönster, särskilt arbetskraftskostnader. Frågeformulär sändes till alla kända producenter i Förenta staterna, men inget svar mottogs. Förenta staterna kunde därför inte väljas som jämförbart land.

(37)

Kommissionen övervägde då alternativa lösningar och kom fram till att Turkiet kunde betraktas som ett jämförbart land. Undersökningen visade att Turkiet har en konkurrenskraftig marknad för produkten ifråga med många inhemska producenter av olika storlek. De inhemska producenterna befanns framställa likadana produkttyper som i Kina, eftersom de levererade enligt specifikationer från gemenskapsförädlingsföretag, och använda liknande produktionsmetoder. Den turkiska marknaden bedömdes därför vara tillräckligt representativ för fastställande av normalvärde. Inga invändningar restes mot detta val av jämförbart land.

(38)

Alla kända producenter i Turkiet kontaktades och tre företag accepterade att samarbeta. Ett frågeformulär sändes därför till dessa producenter, och de uppgifter som lämnades i deras svar kontrollerades på plats.

(39)

Användarorganisationerna godtog Turkiet som jämförbart land, men en exportör ogillade valet och hävdade att turkiska jordgubbar håller mycket högre kvalitet än kinesiska. Enligt uppgift skulle de ofta vara vilda i motsats till de kinesiska odlade jordgubbarna och därmed av en annan sort.

(40)

Efter det att Turkiet valts som jämförbart land och i överensstämmelse med artikel 2.7 a i grundförordningen fastställdes normalvärdet för exporterande producenter som inte hade beviljats marknadsekonomisk status eller som hade beviljats individuell behandling på grundval av kontrollerade upplysningar från de tre producenterna i det jämförbara landet, dvs. på grundval av priser som hade betalats eller skulle betalas i enlighet med den metod som beskrivs ovan.

(41)

De tre turkiska producenterna av den likadana produkten hade en försäljning på hemmamarknaden som konstaterades vara representativ i förhållande till de kinesiska exporterande producenternas export av den berörda produkten till gemenskapen.

(42)

Det framgick av undersökningen att deras försäljning som avsattes till ett nettoförsäljningspris som minst motsvarade styckkostnaden utgjorde mer än 80 % av deras respektive totala försäljningsvolym. Därför ansågs denna inhemska försäljning utgöra normal handel.

(43)

Eftersom den berörda produkten alltid exporterades till oberoende kunder i gemenskapen fastställdes exportpriset i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, dvs. på grundval av de exportpriser som faktiskt betalats eller skulle betalas.

(44)

Normalvärdet och exportpriset jämfördes på nivån fritt fabrik. För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis gjordes justeringar för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. Lämpliga justeringar för transport och försäkring, kredit, provisioner och bankavgifter beviljades i samtliga fall där dessa konstaterades vara skäliga, korrekta och styrkta med kontrollerad bevisning. När det gäller de uppgifter till grund för fastställande av ett normalvärde som hämtades från det jämförbara landet gjordes en justering med hänvisning till fysiska skillnader enligt artikel 2.10 a i grundförordningen, eftersom det konstaterades att jordgubbar som producerades och såldes i Turkiet höll högre kvalitet än de jordgubbar som exporterades av kinesiska företag (se skäl 40). De turkiska jordgubbarna hade dessutom bättre kvalitet än de jordgubbar som producerades av gemenskapsindustrin. Justeringen skattades preliminärt till 30 % av det turkiska försäljningsvärdet. Procentsatsen motsvarade på ett ungefär prisskillnaden mellan turkiska jordgubbar som såldes på hemmamarknaden och gemenskapsindustrins försäljningspris.

(45)

För det företag som beviljats marknadsekonomisk status jämfördes i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen det vägda genomsnittliga normalvärdet för den berörda produkten som exporterades till gemenskapen med det vägda genomsnittliga exportpriset.

På denna grundval är den preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull, följande:

(46)

För det företag som beviljats individuell behandling jämfördes i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen det vägda genomsnittliga normalvärde som fastställts för det jämförbara landet med det vägda genomsnittliga exportpriset till gemenskapen.

(47)

På denna grundval är den preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull, följande:

(48)

I syfte att beräkna en landsomfattande dumpningsmarginal för alla andra exportörer i Kina fastställde kommissionen först hur omfattande samarbetet hade varit. Den totala importen av den berörda produkten med ursprung i Kina, beräknad på grundval av uppgifter från Eurostat, jämfördes med exportvolymen enligt svaren i de frågeformulär som hade mottagits från exportörer i Kina. På denna grundval fastställdes det att samarbetsviljan var låg, dvs. 37 % av sammantagen kinesisk export till gemenskapen.

(49)

Därmed beräknades dumpningsmarginalen enligt följande: Exportpriset för samarbetsvilliga exportörer fastställdes med ledning av de kontrollerade upplysningar de hade lämnat. Därefter fastställdes ett exportpris på grundval av uppgifter från Eurostat, varvid överskottet enligt uppgifter från Eurostat i jämförelse med den mängd som hade rapporterats av de samarbetsvilliga exportföretagen inkluderades. De två exportpriserna vägdes sedan mot de respektive mängderna och jämfördes med det vägda genomsnittliga normalvärde som hade fastställts för det jämförbara landet. Uppgifterna från Eurostat var nödvändiga, eftersom det saknades tillräcklig information om exportpriser för att en landsomfattande tull skulle kunna fastställas.

(50)

På denna grundval fastställdes den landsomfattande dumpningsmarginalen preliminärt till 66,9 % av priset cif vid gemenskapens gräns före tull.

(51)

Under undersökningen konstaterades det att frysta jordgubbar framställdes i gemenskapen av följande:

(52)

Förfarandet inleddes efter ett klagomål som ingivits av den polska intresseorganisationen för producenter av frysta varor (nedan kallad ”klaganden”) såsom företrädare för 25 producenter som svarar för en betydande del av gemenskapens produktion av frysta jordgubbar.

(53)

Av undersökningen framgick det att de klagande gemenskapsproducenterna, tillsammans med den andra gemenskapsproducenten som stödde klaganden och som hade besvarat stickprovsförfrågan, hade framställt omkring 41 000 ton frysta jordgubbar under undersökningsperioden. Detta motsvarar cirka 29 % av den totala volymen av den likadana produkten som framställs i gemenskapen och utgör därmed en väsentlig andel av gemenskapsproduktionen. De 25 klagande gemenskapsproducenterna och de enda andra producenter som stödde klaganden anses därför utgöra gemenskapsindustrin i enlighet med artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen. Några berörda parter hävdade att vissa av de 26 samarbetande företagen inte längre stödde förfarandet. Men det är tvärtom så att alla de 26 företagen fortfarande stöder förfarandet.

(54)

Såsom förklaras i skäl 10, med hänsyn till det stora antalet företag som framställer frysta jordgubbar i gemenskapen, gjorde kommissionen i enlighet med artikel 17 i grundförordningen ett urval på åtta producenter som byggde på den största representativa produktionsvolymen i gemenskapen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande.

(55)

Den sammanlagda produktionen för de åtta gemenskapsproducenter som ingick i urvalet och till fullo samarbetade i undersökningen uppgick till cirka 19 200 ton under undersökningsperioden, vilket motsvarar omkring 14 % av den uppskattade totala gemenskapsproduktionen av frysta jordgubbar.

(56)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades förbrukningen i gemenskapen på följande sätt:

(57)

Gemenskapsförbrukningen fastställdes såsom varande total volym frysta jordgubbar framställd av gemenskapsindustrin och andra producenter i gemenskapen plus import från alla tredjeländer, minus all export. Uppgiften om total produktion för gemenskapsindustrin och andra producenter i gemenskapen grundas på uppskattningar av relevanta myndigheter och organisationer i de medlemsstater där frysta jordgubbar produceras, främst IERiGEZ i Polen, FruktVeb i Ungern, Assomela i Italien och jordbruksministeriet i Spanien. Uppgifter om de kvantiteter som importerats och exporterats lämnades av Eurostat.

(58)

Det bör observeras att förbrukningstalen innefattar frysta jordgubbar i lager. Men det gick inte att få tillförlitliga uppgifter vare sig när det gäller försäljning eller lagerhållning för alla gemenskapsproducenter av den likadana produkten, så uppgifterna om total produktion av den likadana produkten från gemenskapsproducenterna betraktas som den mest tillförlitliga källan.

(59)

Såsom framgår av tabellen ovan har förbrukningen av frysta jordgubbar i gemenskapen varit förhållandevis stabil under skadeundersökningsperioden om man undantar 2004 då förbrukningen steg med 13 % i förhållande till föregående år. Denna ökning kan emellertid förklaras med att produktionen i gemenskapen var hög på grund av att skörden var god och samtidigt var importvolymerna fortsatt stora. Under undersökningsperioden höll sig förbrukningen på 2002 och 2003 års nivåer.

(60)

Importen från det berörda landet utvecklades på följande sätt när det gäller volym och marknadsandel:

(61)

Samtidigt som förbrukningen av frysta jordgubbar låg på en relativt stabil nivå under skadeundersökningsperioden steg importen från det berörda landet med cirka 381 %. Det är därmed tydligt att Kinas uppskattade marknadsandel har ökat väsentligt under skadeundersökningsperioden, nämligen från 4 % 2002 till 20 % under undersökningsperioden.

(62)

Tabellen ovan visar utvecklingen av de genomsnittliga priserna för importen från Kina. Under skadeundersökningsperioden sjönk priserna successivt med totalt 38 %.

(63)

Under undersökningsperioden gjordes en jämförelse av försäljningspriserna på gemenskapsmarknaden mellan de priser som tillämpades av urvalet gemenskapsföretag och priserna på importen från det berörda landet. Man använde sig därvid av de utvalda gemenskapsproducenternas försäljningspriser till icke-närstående kunder, vid behov justerade till nivån fritt fabrik, dvs. exklusive fraktkostnader i gemenskapen och efter avräkning för rabatter och avdrag. Dessa priser jämfördes med de kinesiska exporterande producenternas försäljningspriser efter rabatter och andra avdrag, vid behov justerade till nivån cif vid gemenskapens gräns, med en lämplig justering för tullklareringskostnader och kostnader efter importen.

(64)

Av jämförelsen framgick det att den berörda produkten såldes i gemenskapen under undersökningsperioden till priser som låg lägre än gemenskapsindustrins priser. Uttryckt i procent var prisunderskridandet 6,0 % beräknat på grundval av uppgifter från de samarbetande exporterande producenterna och 6,4 % på grundval av uppgifter från Eurostat som omfattar alla import. Det framgår tydligt av detta prisunderskridande och prisutvecklingen för gemenskapsindustrins priser (se skäl 74) att en betydande prisnedgång redan hade skett.

(65)

I de skäl som följer här redovisas, enligt etablerad praxis, uppgifterna som samlats in under skadeundersökningen i två avsnitt: I det första behandlas gemenskapsindustrin företrädd av de åtta företagen i stickprovet. I det andra avsnittet redovisas uppgifter om alla producenter av den berörda produkten i gemenskapen. Dessa uppgifter har hämtats från nationella myndigheter och organisationer i medlemsstater där den berörda produkten framställs.

(66)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade undersökningen av den dumpade importens inverkan på gemenskapsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer och förhållanden som har betydelse för gemenskapsindustrins tillstånd från och med 2002 till och med undersökningsperioden.

(67)

Uppgifterna nedan beträffande gemenskapsindustrin är sammanlagda uppgifter från alla de åtta samarbetsvilliga gemenskapsproducenter som ingick i stickprovet. Dessa uppgifter företräder de 26 samarbetande producenter som svarade på urvalsförfrågan.

(68)

I tabellen nedan visas produktionsutveckling, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande för gemenskapsproducenterna i stickprovet:

(69)

Såsom framgår av tabellen ovan minskade tillverkningen under skadeundersökningsperioden med 26 % samtidigt som kapaciteten steg med 16 %. Kapacitetsutnyttjandet minskade med 36 % under samma period. Det sjunkande kapacitetsutnyttjandet kan bara delvis förklaras med utbyggd kapacitet. Den huvudsakliga förklaringen är sjunkande produktion, dvs. skörden under året i fråga.

(70)

Produktionen av frysta jordgubbar är nära kopplad till produktionen av färska jordgubbar. Skördens storlek och kvalitet är avgörande för produktionsvolymen för den berörda produkten. Skörden 2003 var dålig, vilket ledde till lägre produktion, medan den rikliga skörden 2004 innebar motsatsen, vilket sammantaget resulterade i en liten produktionsökning jämfört med 2002. Mellan 2004 och undersökningsperioden minskade produktionen med 29 %. Men eftersom produktionen av frysta jordgubbar beror på skördens storlek kan produktionsminskningen från 2004 fram till undersökningsperioden inte betraktas som en relevant skadeindikator när det gäller denna produkt.

(71)

Siffrorna nedan visar lagervolymen hos stickprovet av gemenskapsindustrin vid utgången av varje period.

(72)

Det bör här påpekas att lagrade frysta jordgubbar vanligtvis måste förbrukas, alltså även säljas, inom ett år annars finns det en risk för att smak- och färgegenskaper går förlorade.

(73)

Lagren har ökat avsevärt under skadeundersökningsperioden. Att lagren minskade under 2003 berodde på den dåliga skörden som i sin tur påverkade tillgången på råvara för gemenskapsindustrin det året. År 2004 ökade lagren kraftigt på grund av den rikliga skörden detta år. Jämfört med 2002 ökade lagren med 92 % 2004. Efter denna toppnotering sjönk lagernivåerna till mer normala nivåer under undersökningsperioden men låg fortfarande 24 % över 2002 års nivå. Mellan 2004 och undersökningsperioden förekom kraftig utförsäljning från lagren för att säkerställa att de frysta jordgubbarna fortfarande höll den kvalitet som krävs.

(74)

Tabellen nedan visar försäljningsvolym, marknadsandel och genomsnittliga försäljningspriser för gemenskapsindustrin i stickprovet.

(75)

Gemenskapsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel sjönk under 2003 som ett resultat av att råvaran, dvs. färska jordgubbar, förelåg i mindre mängd det året. Försäljningsvolymen och marknadsandelen sjönk ytterligare under 2004 trots att produktionen återgick till den normala. Den sjunkande försäljningen ledde till ökade lager. Under undersökningsperioden återhämtade sig försäljningsvolymen något till följd av lagerutförsäljning. Återgången till stora försäljningsvolymer skedde dock på bekostnad av det genomsnittliga försäljningspriset, vilket sjönk drastiskt från 1 019 euro per ton 2004 till 671 euro per ton under undersökningsperioden, dvs. med 34 %.

(76)

Det genomsnittliga priset på den berörda produkt som såldes av gemenskapsindustrin i stickprovet sjönk med 28 % under skadeundersökningsperioden, vilket ledde till en avsevärd prisnedgång under undersökningsperioden. Såsom påpekades ovan var det genomsnittliga prisfallet kraftigast mellan 2004 och undersökningsperioden, då en nedgång på 34 % i försäljningspris inträffade. Den kraftiga utförsäljningen av jordgubbar i lager från 2004 till undersökningsperioden fick göras till mycket låga priser.

(77)

Lönsamheten enligt nedan gäller försäljningen på gemenskapsmarknaden och uttrycks som avkastning på omsättning, räntabilitet och kassaflöde.

(78)

Av tabellen ovan framgår att lönsamheten föll drastiskt mellan 2002 och undersökningsperioden. Det rör sig om ett fall på nästan 300 %. Situationen är extra allvarlig eftersom den synbarligen rimliga vinstnivån 2002 och 2003 följdes av ohållbara förluster på 12,5 % under undersökningsperioden.

(79)

Lönsamheten, räntabiliteten och kassaflödet visar alla att situationen för företagen i stickprovet försämrades under skadeundersökningsperioden.

(80)

Tendensen när det gäller investeringar för gemenskapsindustrin i stickprovet visas i tabellen nedan.

(81)

Trots den negativa lönsamhetsutveckling som konstateras ovan ökade gemenskapsindustrin sina investeringar i den berörda produkten under skadeundersökningsperioden för att förbättra sin konkurrenskraft. Investeringarna gällde främst nya byggnader och modernisering av fryslager och utrustning. Dessa åtgärder förbättrade avsevärt effektiviteten hos de gemenskapsföretag som ingick i stickprovet.

(82)

Kommissionen fick inte in några uppgifter om huruvida det blev lättare eller svårare att skaffa kapital under skadeundersökningsperioden.

(83)

Av tabellen ovan framgår det att gemenskapsindustrin i stickprovet anpassade antalet anställda till produktionen. Antalet anställda var som högst 2004 på grund av återgången till höga produktionsvolymer efter lägre volymer 2003. Eftersom produktionen sjönk under undersökningsperioden, sjönk även produktiviteten och sysselsättningen. Lönekostnaderna sjönk under skadeundersökningsperioden. Att produktiviteten per anställd sjönk beror främst på att produktionen föll dramatiskt till följd av ökad import. De investeringar gemenskapsindustrin gjorde under undersökningsperioden förväntas höja industrins effektivitet och produktivitet på medellång och lång sikt.

(84)

Dumpningsmarginalerna anges i avsnittet om dumpning. Alla fastställda marginaler utom den för företaget som beviljades marknadsekonomisk status ligger klart över miniminivån. Med tanke på den dumpade importens omfattning och priser kan den faktiska dumpningsmarginalens inverkan inte anses vara försumbar.

(85)

Gemenskapsindustrin håller inte på att återhämta sig från verkningarna av tidigare dumpning eller subventionering. Någon undersökning av dumpning eller subventionering har nämligen inte gjorts tidigare.

(86)

Följande uppgifter gäller hela gemenskapsproduktionen.

(87)

Det bör erinras om att det inte finns några officiella siffror om total försäljningsvolym i gemenskapen. En uppskattning av total försäljningsvolym för producenterna på gemenskapsmarknaden gjordes genom att dessa producenters produktion minskades med beräknad export.

(88)

Tabellen ovan är baserad på relevant produktionsvolym minus export. Den visar alltså vilken mängd som finns tillgänglig för försäljning, som antingen kommer att säljas under samma säsong eller lagras och säljas under följande säsong. Uppgifterna hänför sig således snarare till produktion än till försäljning. Men av uppgifterna ovan kan man snarast utläsa en minskning under undersökningsperioden både vad beträffar total försäljningsvolym (– 11 %) och marknadsandel (– 14 %) för hela gemenskapsindustrin.

(89)

Det konstateras inledningsvis att följande skadeindikatorer utvecklades negativt under skadeundersökningsperioden: Försäljningspriser och försäljningsvolymer, lönsamhet, lager, kapacitetsutnyttjande, produktion, sysselsättning, löner, produktivitet, kassaflöde och marknadsandel. Men av de skäl som anges ovan anses utvecklingen när det gäller produktion och kapacitetsutnyttjande inte som särskilt relevanta skadeindikatorer för denna produkt. I gengäld noterades en positiv utveckling när det gäller investeringar och produktionskapacitet.

(90)

Volymen på den dumpade importen av den berörda produkten från Kina steg med över 300 % under skadeundersökningsperioden samtidigt som försäljningspriserna sjönk kraftigt (– 38 %). Priserna på de berörda dumpade importvarorna underskred vidare väsentligt (med cirka 6 %) gemenskapsindustrins priser under undersökningsperioden.

(91)

Följden blev att gemenskapsindustrins situation försämrades väsentligt under skadeundersökningsperioden. Lagerhållningen ökade med 24 % och nådde alarmerande nivåer mot slutet av 2004. Samtidigt sjönk försäljningspriserna och särskilt försäljningsvolymen väsentligt under 2004. Inte förrän vid undersökningsperioden återgick försäljningsvolymen till 2002 års nivå, men detta skedde genom prissänkningar till en icke bärkraftig nivå. Trots företagens fortgående investeringar för att höja konkurrenskraften ledde prisfallet till att lönsamheten sjönk till – 12,5 % under undersökningsperioden. Dessutom försämrades företagens kassaflöde och räntabilitet till negativa resultat under undersökningsperioden.

(92)

Under undersökningsperioden sjönk också antalet anställda och deras produktivitet.

(93)

Sammanfattningsvis utgörs skadan främst av prisnedgång i kombination med växande lagerhållning, vilket ledde till svåra förluster för gemenskapsproducenterna under undersökningsperioden.

(94)

Eftersom uppgifterna om förbrukningen i hela gemenskapen och marknadsandel för hela gemenskapsindustrin fick uppskattas har de delar av skadeundersökningen som hänför sig till detta begränsats till att endast omfatta de gemenskapsföretag som ingick i stickprovet.

(95)

Med hänsyn till samtliga ovan nämnda faktorer drar kommissionen preliminärt slutsatsen att gemenskapsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3 i grundförordningen.

(96)

I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersöktes det också om det fanns ett orsakssamband mellan den dumpade importen från Kina och den skada som gemenskapsindustrin hade lidit. Andra kända faktorer än den dumpade importen som vid samma tid skulle ha kunnat vålla gemenskapsindustrin skada undersöktes också, i syfte att se till att den eventuella skada som dessa faktorer vållat inte skulle tillskrivas den dumpade importen.

(97)

Importvolymen från Kina ökade med cirka 380 % under skadeundersökningsperioden och den uppskattade marknadsandelen för denna import nästan fyrdubblades. Dessutom minskade priserna för importen från Kina med 38 % (se skäl 62) och prisunderskridandet var väsentligt.

(98)

Gemenskapsindustrin reagerade på den stora lågprisimporten med att sänka sina priser kraftigt under 2004. Även efter sänkningen låg det genomsnittliga försäljningspriset på den kinesiska importen mer än 30 % under gemenskapsindustrins priser. Detta ledde till att gemenskapsindustrins försäljning sjönk väsentligt under den säsongen och till mycket höga lagernivåer för gemenskapsproducenterna mot slutet av året. På grund av begränsat utrymme i kyllagren och särskilt mot bakgrund av att frysta jordgubbar är en vara med begränsad livslängd, var det nödvändigt att sälja restlagret från 2004 under undersökningsperioden. Eftersom de kinesiska priserna hade fallit ytterligare under undersökningsperioden i jämförelse med 2004 blev gemenskapsindustrin återigen tvungen att sänka sina priser (med nästan 24 %) för att få avsättning för lagren. Försäljningen under undersökningsperioden gjordes med kraftig förlust, situationen är ohållbar. Gemenskapsindustrins situation under undersökningsperioden förvärrades ytterligare av att importen från Kina ökade drastiskt med över 40 %. Det är därför tydligt att det finns en stark koppling mellan den stora ökningen i importvolym till ständigt lägre priser och den skada för gemenskapsindustrin som har konstaterats.

(99)

Importen från andra länder än Kina sjönk i volym med 20 % under skadeundersökningsperioden. Det är därför mycket osannolikt att import med ursprung i andra tredjeländer, t.ex. Marocko, kan ha bidragit väsentligt till den skada som gemenskapsindustrin lidit. Tvärtom förefaller det som om exportföretag i tredjeländer också har förlorat marknadsandelar till följd av importen från Kina. Genomsnittspriset på import från andra tredjeländer var för övrigt 78 % högre under undersökningsperioden än på import från Kina och cirka 20 % högre än det pris som tillämpades av gemenskapsföretagen i stickprovet. Mot bakgrund av deras krympande marknadsandel och relativt höga pris kan man preliminärt sluta sig till att exportörerna i tredjeländerna inte med sin försäljning förorsakade den skada som drabbade gemenskapsindustrin. Följande tabell visar importvolymer och genomsnittspriser för import från de viktigaste tredjeländerna (dvs. Marocko och Turkiet).

(100)

Det har hävdats att den lägre exporten, särskilt till marknaden i Förenta staterna, skulle ha bidragit till skadan för gemenskapsindustrin. Enligt uppgifter från Eurostat sjönk exporten från gemenskapen faktiskt under skadeundersökningsperioden från cirka 19 000 ton 2002 till 15 000 ton 2005. Men i jämförelse med gemenskapsmarknaden har exportmarknaden generellt sett relativt liten betydelse, faktum är att exporten motsvarade mindre än 10 % av gemenskapsförbrukningen under skadeundersökningsperioden.

(101)

När det gäller de indikatorer där det inte går att skilja mellan gemenskapsmarknaden och exportmarknaderna, exempelvis produktion, kapacitetsutnyttjande, investeringar och sysselsättning, var deras negativa utveckling klart sämre än vad som kunde förklaras av den minskade exporten. Den negativa utvecklingen i sig för dessa indikatorer måste ses både som en konsekvens av den minskade försäljningen på gemenskapsmarknaden och den minskade exporten.

(102)

När det gäller lönsamhet, kassaflöde och räntabilitet berodde den negativa utvecklingen delvis på att gemenskapsindustrin tvingades ner på mycket låga nivåer av kapacitetsutnyttjande, eftersom försäljningsvolymen utvecklades så negativt både på gemenskapsmarknaden och på exportmarknaderna, som nämns ovan. Dessutom befann sig gemenskapsindustrins försäljningspriser under stark press från den dumpade importen, något som också bidrog till den negativa inverkan på de indikatorerna.

(103)

Även om gemenskapsindustrins försämrade exportresultat således kan ha bidragit till den skada som vållats så kan dess övergripande effekt inte uppfattas som väsentlig och den kan inte undanröja orsakssambandet mellan den dumpade importen och den skada som gemenskapsindustrin drabbades av.

(104)

En berörd part har hävdat att de dåliga skördarna 2002 och 2003 och den minskade produktionen på grund av bristen på råvaror, dvs. färska jordgubbar, under dessa år är en viktig faktor som bidrog till att orsaka skada för gemenskapsindustrin. Det är riktigt att de dåliga skördarna ledde till sjunkande produktion. Det är dock inte troligt att detta är den viktigaste faktorn bakom den skada som gemenskapsindustrin lidit. Den lägre produktionen och de minskade försäljningsmängderna åtföljdes av ett prisfall, medan prisökningar vanligtvis är följden av dåliga skördar och minskad tillgång. Dessutom visar en undersökning av gemenskapsindustrins lönsamhet under skadeundersökningsperioden att industrin fortsatte att vara lönsam fram till 2004, då importen från Kina undergick ett betydande prisfall.

(105)

Det har också hävdats att förbrukningen av den berörda produkten på gemenskapsmarknaden har minskat och att det är denna minskning snarare än den dumpade importen från Kina som ligger bakom den skada som gemenskapsindustrin lidit. Det bör påpekas att uppgifterna om förbrukningen i denna undersökning har hämtats från produktionsuppgifter och att de förbrukningstal som man fått fram skulle kunna ha påverkats av det faktum att även lagervolymen för produkten inkluderats i talen. Möjligheten att det skett en mindre förbrukningsminskning 2004 kan därför inte uteslutas. En sådan minskning skulle ha fått effekt på gemenskapsindustrins försäljningsvolym. Men även om förbrukningen minskade under den berörda skadeundersökningsperioden, bör man notera att importen från Kina ökade med 381 % under samma period, och att priserna på denna import minskade med 38 % under perioden. Det kan därför hävdas att de minskningar som kan ha skett när det gäller förbrukningen inte kan vara den enda orsaken till den skada som gemenskapsindustrin lidit.

(106)

Det har också hävdats att gemenskapsindustrins problem är knutna till strukturella problem i sektorn, bl.a. ett produktionssystem som skulle behöva förbättras när det gäller effektiviteten. Emellertid har inga särskilda bevis på detta framlagts. Även om man antar att industrin led skada på grund av strukturella brister under skadeundersökningsperioden, bör det noteras att industrin hela tiden fortsatte att investera under denna period. Syftet med dessa investeringar var att fortsätta förbättra industrins effektivitet.

(107)

Gemenskapsindustrins ekonomiska ställning och konkurrenskraft var stark fram till dess att stora importvolymer av dumpade produkter med ursprung i Kina började komma in på marknaden. Det syns återigen i de undersökta indikatorerna att skadan blev tydlig när kinesiska frysta jordgubbar började importeras i betydande mängder till dumpade priser. Man måste därför preliminärt dra slutsatsen att de strukturella brister som kan ha funnits inte kan ha varit den enda eller huvudsakliga orsaken till den skada gemenskapsindustrin lidit.

(108)

Vissa berörda parter hävdade att prisspekulationer och tillgången på frysta jordgubbar på gemenskapsmarknaden hade orsakat skadan på gemenskapsindustrin och att de förluster gemenskapsindustrin led följaktligen var självförvållade. Det har påståtts att de polska producenterna höll artificiellt höga priser under det dåliga skördeåret 2003 genom att minska tillgången på frysta jordgubbar och att denna strategi fortsatte att användas under säsongen 2004, så att användarindustrin tvingades leta efter alternativa leverantörer i Kina. Gemenskapsindustrin fick då ett stort lager som måste säljas av till priser under lönsamhetströskeln.

(109)

Dessa påståenden om självförvållad skada har dock inte kunnat stödjas med några ytterligare bevis. En analys av de utvalda gemenskapsproducenternas försäljnings- och lageruppgifter (se avsnitt 6.1.2 och 6.1.3) stödjer dock inte dessa påståenden. De höga priserna 2003 sammanföll med höga råvarukostnader på grund av den dåliga skörden den säsongen. Lagernivåerna i slutet av denna period var också de lägsta som registrerats under skadeundersökningsperioden. Under 2004 återhämtade sig produktionen till 2002 års nivåer och denna ökning åtföljdes av lägre försäljningspriser. Trots försäljningsprisernas minskning kunde inte gemenskapsindustrin sälja av sin produktion detta år, vilket resulterade i en betydande ökning av lagret i slutet av 2004. Under skadeundersökningsperioden tvingades gemenskapsindustrin att minska sina försäljningspriser ytterligare. Denna minskning kan delvis förklaras av behovet att sälja av det lager som byggts upp under det föregående året. Men den huvudsakliga orsaken till prissänkningen var behovet av att svara på de dumpade priserna hos kinesisk import, som detta år hade minskat med ytterligare 24 % jämfört med 2004.

(110)

Även om det i teorin var möjligt för gemenskapsindustrin att sälja av mer av sitt lager 2004 skulle detta ha fått ske till mycket förlustbringande priser. Därför står det klart att gemenskapsindustrin befann sig i en svår situation både under 2004 och 2005. Det huvudsakliga problemet för denna industri var den ökade volymen på dumpad import till låga priser som underskred gemenskapsindustrins priser, snarare än affärsbeslut om tidpunkten för att sälja av den berörda produkten från lagret.

(111)

En annan faktor som påstods ha orsakat skadan var den försämrade växelkursen mellan den amerikanska dollarn (som den kinesiska yuan renminbin är bunden till) och euron. Dollarns värdeminskning gentemot euron uppgick till runt 34 % under skadeundersökningsperioden.

(112)

I fråga om skademarginalerna kan dollarns värdeminskning ha främjat en ökad import till gemenskapen av den berörda produkten. Det finns dock inga bevis på att det finns något samband mellan de fallande kinesiska importpriserna på gemenskapsmarknaden och dollarns värdeminskning i förhållande till euron. Detta framgår av det faktum att fallet i kinesiska importpriser är högre än dollarns värdeminskning mot euron och en jämförelse från år till år visar på valutakursfluktuationer som inte avspeglades i importpriserna. Exempelvis minskade dollarn i värde mot euron under skadeundersökningsperioden med cirka 10 %, men fallet i kinesiska importpriser var 24 %.

(113)

Det bör påpekas att det främsta beviset på skada i detta fall är minskningen av produktionen tillsammans med en lagerökning och ett prisfall som orsakade minskad lönsamhet. Med tanke på att priserna för den snabbt ökande importen från Kina väsentligt underskred gemenskapsindustrins priser finns det inget som tyder på att de andra faktorer som tagits upp ovan kan ha varit av sådan betydelse att de kan ha upphävt orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den skada som gemenskapsindustrin lidit. Det framkom inga andra faktorer vid undersökningen som skulle ha kunnat vålla väsentlig skada.

(114)

På grundval av denna analys av verkningarna av alla kända faktorer för gemenskapsindustrins situation dras preliminärt slutsatsen att det finns ett orsakssamband mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit.

(115)

Det undersöktes huruvida det fanns några tvingande skäl som skulle kunna leda till slutsatsen att det inte skulle vara i gemenskapens intresse att införa antidumpningstullar på import från det berörda landet. Gemenskapens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla berörda parters intressen, dvs. gemenskapsindustrins, importörernas, förädlingsföretagens/användarnas och leverantörernas intresse. Kommissionen sände frågeformulär, särskilt till importörer av frysta jordgubbar och förädlingsföretag som använder sådana.

(116)

Gemenskapsindustrin har lidit av en våg av lågt prissatta frysta jordgubbar från Kina. De ekonomiska indikatorerna för gemenskapsindustrin visade också på ett allt sämre ekonomiskt resultat under skadeundersökningsperioden. Med hänsyn till skadans art (dvs. huvudsakligen låga priser och minskande lönsamhet) och de uppåtgående tendenserna när det gäller import av den berörda produkten, skulle en ytterligare försämring av situationen för gemenskapsindustrin vara oundviklig om inga åtgärder vidtas.

(117)

Undersökningen visade att gemenskapens produktion består av ett stort antal producenter inom frysindustrin som har runt 2 700 anställda för produktion och försäljning av den berörda produkten. Frysta jordgubbar är en viktig produkt för gemenskapens frysindustri som helhet. För dem som besvarade frågeformuläret motsvarade den berörda produkten mer än 10 % av deras hela omsättning. Om åtgärder inte vidtas skulle priserna fortsätta att sjunka och gemenskapsproducenterna skulle göra ytterligare stora förluster. Med tanke på gemenskapsproducenternas svaga ekonomiska situation kan det förväntas att en del gemenskapsproducenter redan på kort sikt skulle tvingas upphöra med sin produktion om åtgärder inte vidtas. Det är därför troligt att de uppskattade 2 700 anställda skulle behöva minskas betydligt. Om åtgärder inte vidtogs skulle det dessutom vara högst troligt att de olika användarindustrierna kommer att lida brist på jordgubbar på medellång och lång sikt, då jordbrukarna inte längre kommer att odla jordgubbar för livsmedelsindustrin som ett resultat av för låga priser på jordgubbar. Verkan av de förlorade arbetstillfällena skulle bli särskilt kännbar i denna sektor eftersom många av gemenskapsindustrins producenter finns på landsbygden och har stor betydelse för sysselsättningen hos lokalbefolkningen. Ovanstående visar på att gemenskapsindustrin helt klart skulle gagnas av införandet av antidumpningsåtgärder.

(118)

Om antidumpningsåtgärder införs skulle gemenskapsproducenterna troligen kunna öka sina försäljningspriser till en nivå som kan säkerställa en rimlig lönsamhetsmarginal och återställa en rättvis konkurrens mellan gemenskapsindustrin och kinesiska exporterande producenter. Dessutom skull åtgärderna också göra det möjligt för gemenskapsindustrin att fortsätta sin omstrukturering.

(119)

Följaktligen dras preliminärt slutsatsen att införandet av antidumpningsåtgärder ligger i gemenskapsindustrins intresse.

(120)

Fyra icke-närstående importörer besvarade frågeformuläret. En ytterligare icke-närstående importör och tre importörsorganisationer lämnade sina synpunkter skriftligt och muntligt.

(121)

Av de fyra företag som besvarade frågeformuläret var det bara tre som fyllde i avsnitten om importvolymen. Denna volym motsvarar mindre än 5 % av den totala importen av den berörda produkten från Kina under skadeundersökningsperioden.

(122)

En samarbetsvillig importör var för införandet av åtgärder, på villkor att dessa skulle tidsbegränsas och ges en form som tillåter en verklig konkurrens.

(123)

Två av de samarbetsvilliga importörerna var emot införandet av åtgärder och betonade att de inte skulle vara i gemenskapens intresse, eftersom problemet är begränsat endast till Polen, och föreslog därför att de intressen som industrin i en enda medlemsstat har bör vägas mot intressena hos industrin i flera andra medlemsstater, där importörerna kan lida ekonomiska förluster när antidumpningstullarna har införts. Dessa samarbetsvilliga importörer sade dessutom att införandet av åtgärder skulle hämma deras kontakter med exporterande producenter i Kina, liksom stöd till dessa i form av utbildning.

(124)

Syftet med antidumpningsåtgärderna är emellertid varken att förhindra import eller att hämma gemenskapsimportörernas verksamhet. Det bör påpekas att alla samarbetsvilliga importörer också köper stora mängder frysta jordgubbar från polska gemenskapsproducenter och att det i företagens verksamhet ingår ytterligare förädling av den berörda produkten.

(125)

Dessutom bör den övergripande verkan av tullen på importörernas resultat bli minimal. Importörer brukar köpa in ett stort antal olika livsmedelsprodukter. Frysta jordgubbar utgör vanligtvis inte mer än 10 % av deras totala import. Därför kommer verkan av tullen troligtvis inte att bli så stor.

(126)

Med tanke på att importörerna i denna sektor handlar med både polska och kinesiska varor och med hänsyn till den låga tullsats som skulle införas, skulle marknaden inte stängas för import från Kina och verkan för importörerna kan inte förväntas bli särskilt stor. Det finns också alternativa källor i tredjeländer som man kan importera tullfritt från (t.ex. Marocko).

(127)

Nio användarföretag, dvs. företag som förädlar frysta jordgubbar, besvarade frågeformuläret. En del av dessa var dock av dålig kvalitet och saknade viktiga uppgifter om inköp och användning av den berörda produkten och relaterade kostnader. Synpunkter lämnades också av tre organisationer som representerar förädlingsföretag och ett ytterligare förädlingsföretag. Alla användarorganisationer och förädlingsföretag som uttryckte intresse för förfarandet var emot införandet av åtgärder. Totalt stod användarföretagen som lämnat relevanta inköpsuppgifter i frågeformuläret för ytterligare (förutom de 4 % som importörerna stod för) 12 % av importen till gemenskapen från det berörda landet. De användarorganisationer som hade lämnat synpunkter i förfarandet företräder genom sina medlemmar, enligt egen utsago, 170 000 ton eller 80 % av den totala förbrukningen av frysta jordgubbar i gemenskapen.

(128)

Frysta jordgubbar kan beskrivas som ett halvfabrikat främst avsett för ytterligare förädling, även om en liten andel säljs till detaljhandeln för direkt förbrukning. Den direkta förbrukningen av frysta jordgubbar i cateringindustrin och i hushållen beräknas inte överstiga 20 000 ton per år. De huvudsakliga användarna av frysta jordgubbar är förädlingsföretag som framställer sylt, fruktberedningar som används framför allt i mejerinäringen och fruktdrycker. Tillverkningen av jordgubbssylt i gemenskapen är relativt stabil och uppskattas till 230 000–250 000 ton per år. Den uppskattade förbrukningen av frysta jordgubbar för denna sektor skulle uppgå till cirka 100 000 ton per år. Till skillnad från vad som är fallet när det gäller tillverkning av sylt, geléer och marmelad, har man i sektorn för fruktberedningar och särskilt mejeriindustrin kunnat se en stadig tillväxt under samma tidsperiod. Jordgubbar är en populär smak i fruktberednings- och mejerinäringen och utgör en viktig del av hela produktionen i båda dessa sektorer. Det uppskattas att cirka 110 000 ton jordgubbar förbrukas av mejeri- och glassindustrin för färska produkter. Även om den är viktig, är jordgubbar som en del av den totala produktionen av fruktdrycker mycket mer begränsad än i sylt- och fruktberedningssektorerna.

(129)

I sammanfattning, om vi undantag fruktberedningssegmentet (eftersom de inte är slutprodukter som säljs till konsumenterna), används frysta jordgubbar framför allt i syltframställning och inom mejeriindustrin i ungefär lika stora proportioner.

(130)

De industrisektor som använder frysta jordgubbar har angett att möjligheten att hitta olika sorter och kvaliteter av frysta jordgubbar hos olika källor är central för deras produktion, eftersom de recept som industrin använder i allmänhet består av en blandning av jordgubbar från olika källor. Olika konsumentpreferenser och efterfrågan i EU är också faktorer som bidrar till industrins benägenhet att förlita sig på ett stort antal olika källor till råvaror. Det har också framförts av de samarbetsvilliga användarna att tillgång från ett antal olika källor är nödvändig om tillgången på frysta jordgubbar skall kunna garanteras året om i tillräckliga mängder. Förädlingsföretagen som samarbetade i undersökningen har hävdat att införandet av åtgärder skulle leda till brist på frysta jordgubbar för sektorn, både när det gäller mängderna och de olika kvaliteter som behövs i produktionen. Dessutom skulle införandet av åtgärder gå emot de stora investeringar som de exporterande producenterna i Kina gjort och som användarna stött för att se till att producenterna i fråga uppfyller alla gällande säkerhetsstandarder.

(131)

Produktionen av frysta jordgubbar i EU är huvudsakligen koncentrerad till Polen, där den nästan uteslutande inriktats på infrysning av jordgubbssorten Senga Sengana. Denna jordgubbssort uppskattas av fruktförädlingsindustrin då den bibehåller sin kvalitet när det gäller färg och smak under infrysningsprocessen. Den stora lagerkapaciteten hos de polska producenterna av frysta jordgubbar gör det möjligt att låta leveranserna spridas över hela året även om man varje år bara kan skörda färska jordgubbar under en säsong i Polen. Det verkar som om frysta jordgubbar från Polen tillsammans med importkällor som inte kommer att påverkas av antidumpningstullar (Turkiet och Marocko) kan garantera en stadig tillgång på alla jordgubbssorter som krävs av förädlingsindustrin (särskilt syltindustrin).

(132)

Kinesiska producenter började exportera frysta jordgubbar i ökade mängder först under 2003 (se skäl 60). Det året ökade importen från Kina med 324 %. Det verkar som om alla andra källor hade försett gemenskapens förädlingsföretag med de sorter och kvaliteter de behövde för att framställa samma slutprodukter. I exporten från Kina ingår många olika sorter och kvaliteter av frysta jordgubbar som börjar levereras i juni och når sin höjdpunkt i augusti.

(133)

Som anges i skäl 124 är syftet med antidumpningsåtgärderna emellertid varken att förhindra import eller att hämma livsmedelsindustrins verksamhet. Syftet med antidumpningsåtgärder skulle inte vara att begränsa tillgången till jordgubbar hela året eller tillgången till olika sorter som behövs i livsmedelsindustrin. Tvärtom har användarindustrin betonat att tillgången på frysta jordgubbar från gemenskapen och särskilt Polen, är nyckeln till produktionen av ett stort antal olika produkter såsom sylt, yoghurt och fruktberedningar, beroende på de särskilda egenskaperna hos sorten Senga Sengana. Det måste följaktligen också antas vara i användarnas intresse att se till att gemenskapens produktion kan fortsätta. Gemenskapens förädlingsföretag tycks i sin tur förlita sig mycket mindre på frysta jordgubbar från Kina, med tanke på vilka källor de använde sig av före 2002 och det faktum att de också importerar större mängder från exempelvis Turkiet och Marocko. Man kan utan tvekan dra slutsatsen att med hänsyn till dessa fakta är risken för en bristsituation på grund av antidumpningsåtgärder något som kan uteslutas. Det bör här noteras att en av de största sylttillverkarna i gemenskapen inte direkt har importerat den berörda produkten från Kina.

(134)

Flera av de samarbetsvilliga användarna hävdade att införandet av åtgärder skulle leda till en betydande kostnadsökning, destabilisera råvarupriserna och hindra konkurrensen på EU-marknaden, varvid förädlingsföretagen endast skulle få Polen kvar att handla med, som den enda källan till frysta jordgubbar. Det hävdades också att ökningen i råvarukostnader för livsmedelsindustrin med den nuvarande marknadsstrukturen inte kan föras över till detaljhandelsnivå i distributionskedjan.

(135)

Användarindustrin har visat att den berörda produkten utgör en väsentlig del av produktionskostnaderna för sylt (cirka 30–40 %). Icke desto mindre bör man komma ihåg att sylt, enligt vad industrin själv medger, i allmänhet skulle bestå av en blandning av jordgubbar från olika källor, där de av kinesiskt ursprung skulle vara begränsade till cirka 20 %. En konsekvensanalys visar att företagen endast skulle behöva bära en kostnadsökning på cirka 2,5 %. Dessutom förlitar sig ingen av förädlingsindustrierna, varken sylttillverkare eller mejerinäringen, enbart på produkter där frysta jordgubbar ingår. Tvärtom utgör dessa produkter i allmänhet bara 10 % av den totala omsättningen för dessa företag. På det stora hela kommer verkan av åtgärderna därför troligtvis endast att ge en marginell effekt på den totala produktionskostnaden och användarnas lönsamhet.

(136)

Med det antal aktörer som finns på EU-marknaden och de stora importvolymerna från många tredjeländer, finns det ingen risk att konkurrensen på EU-marknaden skulle hindras även om det skulle bli så att exporten från Kina skulle minska avsevärt.

(137)

Mot denna bakgrund är det osannolikt att antidumpningsåtgärder skulle leda till brister i utbudet eller till en situation utan konkurrens på gemenskapsmarknaden, särskilt som kinesiska frysta jordgubbar sannolikt kommer att behålla en väsentlig marknadsandel och det finns ett antal andra exporterande producenter i tredjeländer. När det gäller kostnadsökningen för användarna konstaterades det att denna endast skulle bli marginell och inte i någon betydande grad inverka på livsmedelsindustrins konkurrenskraft och resultat. Dessutom har användarindustrin påpekat att den polska produktionen av frysta jordgubbar är av avgörande betydelse för fruktförädlingsindustrin och åtgärder som hjälper till att bibehålla en livskraftig gemenskapsproduktion skulle i slutändan också vara bra för användarindustrin. Det anses därför preliminärt att verkan för användarna inte skulle bli betydande.

(138)

Inga enskilda jordbrukare lämnade uppgifter som en del av denna undersökning. Informationen om sektorn erhölls därför från Europeiska kommissionens generaldirektorat för jordbruksfrågor och ansvariga polska jordbruksmyndigheter, då Polen är den största producenten i EU av jordgubbar för infrysning. Till skillnad från produktionen i andra medlemsstater, som är inriktad på färskvarumarknaden, är jordgubbsodlingen i Polen nästan helt inriktad på infrysning och förädling. Indikatorerna visar att jordgubbsodlingssektorn genomgår en konsolidering som leder till färre jordbruksföretag av större storlek. Det uppskattas att antalet kommersiella producenter i Polen minskade från 153 000 år 1996 till 96 700 år 2002. Trots att det kan förväntas att konsolideringen på senare år har minskat detta antal ytterligare, står det dock klart att jordgubbsodling är en viktig ekonomisk verksamhet för många jordbruksföretag i Polen.

(139)

Priset på färska jordgubbar för livsmedelsindustrin har traditionellt fluktuerat beroende på tillgången och skördens storlek. Från 2004 och framåt har priserna emellertid legat under produktionskostnaderna, vilket har resulterat i förluster för jordbrukarna. Ökningen av billig import från Kina, vilken ledde till att gemenskapsindustrin var tvungen att skära ner på sina råvarukostnader genom att efter hand erbjuda jordbrukarna allt lägre priser, hävdas vara den viktigaste orsaken till denna utveckling. Det kan förväntas att om utvecklingen för råvarupriset skulle fortsätta finns det en betydande risk att en del jordbrukare skulle sluta odla jordgubbar och att det skulle bli brist på dessa för livsmedelsindustrin. Om åtgärder skulle införas skulle gemenskapsindustrin troligen kunna sälja den berörda produkten till högre priser och därmed kunna erbjuda högre priser också till jordgubbsleverantörerna.

(140)

Det är klart att åtgärderna skulle gagna leverantörerna så att de kan uppnå rimligare lönsamhetsnivåer.

(141)

Det skulle helt klart ligga i gemenskapsindustrins intresse att det införs åtgärder beträffande import av frysta jordgubbar med ursprung i Kina. För importörer, handlare och användarindustrier förmodas det att eventuella följder för priserna på frysta jordgubbar endast blir begränsade. Om åtgärder inte vidtas skulle däremot gemenskapsindustrins förluster av marknadsandelar, prissänkningar och ekonomiska förluster, inklusive deras råvaruleverantörer, klart bli större.

(142)

Mot denna bakgrund dras preliminärt slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl för att inte införa antidumpningstullar på import av frysta jordgubbar med ursprung i Kina.

(143)

Mot bakgrund av slutsatserna beträffande dumpning, skada och gemenskapens intresse bör åtgärder införas i syfte att förhindra att dumpad import från Kina vållar gemenskapsindustrin ytterligare skada.

(144)

Åtgärderna bör införas på en nivå som är tillräcklig för att undanröja den skada som denna import vållat, utan att den fastställda dumpningsmarginalen överskrids. Vid beräkningen av hur hög tull det skulle krävas för att undanröja verkningarna av den skadevållande dumpningen ansågs det att åtgärderna borde göra det möjligt för gemenskapsindustrin att täcka sina produktionskostnader och totalt sett uppnå en vinst före skatt på den nivå som en industri av denna typ inom sektorn rimligen skulle kunna uppnå vid försäljning av den likadana produkten i gemenskapen under normala konkurrensförhållanden, dvs. om det inte förekom någon dumpad import. Den vinstmarginal före skatt som användes för denna beräkning var 6,5 % av den genomsnittliga omsättningen, på grundval av de vinstnivåer som gällde 2002, innan det förekom någon dumpad import. De höga vinstnivåer som uppnåddes 2003 beaktades inte, då priserna och vinsterna var exceptionellt höga detta år. På grundval av tillgängliga uppgifter konstaterades det följaktligen preliminärt att en vinstmarginal på 6,5 % av omsättningen kunde betraktas som en lämplig nivå som gemenskapsindustrin kunde förväntas uppnå i avsaknad av skadevållande dumpning. På denna grundval beräknades ett icke-skadevållande pris för gemenskapsindustrin för den likadana produkten. Detta pris erhölls genom att vinstmarginalen på 6,5 % lades till tillverkningskostnaden.

(145)

Den nödvändiga prisökningen fastställdes därefter på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset och det genomsnittliga icke-skadevållade priset. Det gjordes ett tillägg med ytterligare 15,4 % till importpriserna för att täcka den normala tullavgiften (14,4 %) och importhanteringskostnaderna (1 %).

(146)

Den eventuella skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes sedan i procent av det genomsnittliga importvärdet cif. Det framgick av undersökningen att den berörda produkt som såldes på gemenskapsmarknaden både av exporterande producenter och av gemenskapsindustrin var jämförbar. Denna beräkning gjordes därför på grundval av ett vägt genomsnitt.

(147)

Följande preliminära vägda genomsnittliga skademarginaler fastställdes för de företag som beviljats antingen marknadsekonomisk status eller individuell behandling:

(148)

Vad gäller beräkningen av den landsomfattande nivån för undanröjande av skada för alla andra exportörer i Kina bör det erinras om att samarbetsviljan var låg. Därför beräknades ett vägt genomsnitt på grundval av a) skademarginalen för de samarbetsvilliga kinesiska exportörer som varken beviljades marknadsekonomisk status eller individuell behandling, b) skademarginalen för det högsta av de samarbetsovilliga företag som varken beviljades marknadsekonomisk status eller individuell behandling att företräda dem. Nivån på undanröjande av skada var för hela landet 34,2 %, ett tal som utgör det vägda genomsnittet av ovannämnda två uppgifter.

(149)

Mot denna bakgrund dras slutsatsen att preliminära antidumpningstullar på import av den berörda produkten med ursprung i Kina bör införas i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen. Antidumpningstullarna bör i enlighet med regeln om lägsta tull fastställas till antingen dumpningsmarginalen eller skademarginalen, beroende på vilken som är lägst.

(150)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av den här undersökningen. Följaktligen återspeglar de den situation som konstaterades för dessa företag under denna undersökning. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tullen för ”övriga företag”) gäller bara import av produkter med ursprung i det berörda landet som har tillverkats av de företag, dvs. de specifika juridiska personer, som nämns. Importerade produkter som tillverkats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings artikeldel med namn och adress, inbegripet enheter som är närstående de uttryckligen nämnda företagen, kan inte omfattas av dessa tullsatser utan skall omfattas av den tullsats som gäller för ”övriga företag”.

(151)

Alla ansökningar om att få tillämpa dessa individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av en ändring av enhetens namn eller upprättandet av nya tillverknings- eller försäljningsenheter) bör omgående sändas till kommissionen (3) tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt beträffande eventuella ändringar av företagets verksamhet i samband med tillverkning, inhemsk försäljning och exportförsäljning som hänger samman med t.ex. namnändringen eller ändringen av tillverknings- eller försäljningsenheterna. Förordningen kommer därefter, vid behov, att ändras i enlighet därmed genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

(152)

I syfte att säkerställa en korrekt tillämpning av antidumpningstullen bör den övriga tullen inte tillämpas enbart på de icke-samarbetsvilliga exporterande producenter utan även på de producenter som inte hade någon export till gemenskapen under undersökningsperioden.

(153)

Följande preliminära antidumpningstullar föreslås:

(154)

Enligt god förvaltningspraxis bör det fastställas en viss tid inom vilken de berörda parter som gav sig till känna inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande får lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda. Det är dessutom att märka att alla undersökningsresultat i denna förordning rörande införandet av tullar är preliminära och kan komma omprövas vid fastställandet av eventuella slutgiltiga tullar.

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för handel

Direktorat B

Kontor J-79 5/16

B-1049 Bryssel

18.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 287/30

(1)

De representativa priserna och tilläggsbeloppen för import av vitsocker, råsocker och vissa sockerlösningar för regleringsåret 2006/2007 har fastställts genom kommissionens förordning (EG) nr 1002/2006 (3). Priserna och tilläggen ändrades senast genom kommissionens förordning (EG) nr 1520/2006 (4).

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen för närvarande har tillgång till bör dessa belopp ändras enligt bestämmelserna i förordning (EG) nr 951/2006.

18.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 287/32

(1)

Kvoter för år 2006 fastställs i rådets förordning (EG) nr 51/2006 av den 22 december 2005 om fastställande för år 2006 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i gemenskapens vatten och, för gemenskapens fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs (3).

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som seglar under den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2006 har uttömts.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd samt förvaring ombord, omlastning och landning av fångster av detta bestånd.

18.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 287/34

(1)

Enligt förordning (EG) nr 178/2002 skall nödvändiga åtgärder vidtas om det visar sig att livsmedel som importeras från ett tredjeland sannolikt kommer att innebära en allvarlig risk för människors hälsa, djurs hälsa eller miljön och att en sådan risk inte tillfredsställande kan undanröjas genom åtgärder som vidtas av den eller de berörda medlemsstaterna.

(2)

Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (2) skall livsmedelsföretagare säkerställa att gränsvärdena för histamin i fiskeriprodukter inte överskrids. Sådana gränser samt metoder för provtagning och analys fastställdes i kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 av den 15 november 2005 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel (3).

(3)

Vid ett kontrollbesök som gemenskapen nyligen utförde i Brasilien påvisades allvarliga hygieniska brister vid hanteringen av fiskeriprodukter. Dessa brister innebär att fisken inte är så färsk som den borde vara, att den snabbt blir skämd och att höga histaminhalter kan finnas hos vissa fiskarter, särskilt hos arter av familjerna Scombridae, Clupeidae, Engraulidae, Coryphaenidae, Pomatomidae och Scombraesosidae. Av kontrollbesöken framgick också att de brasilianska myndigheterna hade begränsad kapacitet att utföra de nödvändiga kontrollerna av fisken, särskilt för att upptäcka histamin hos dessa arter.

(4)

Alltför höga histaminhalter i fiskeriprodukter utgör en allvarlig risk för människors hälsa.

(5)

För att säkerställa ett effektivt och enhetligt skydd i alla medlemsstater är det lämpligt att anta gemenskapsåtgärder som skall gälla för import av fiskeriprodukter som kan vara kontaminerade.

(6)

Import till gemenskapen av fiskeriprodukter från fiskarter som är kända för höga halter av histidin bör tillåtas bara om det kan visas att de har genomgått en systematisk kontroll på ursprungsplatsen för att säkerställa att histaminhalterna hos dessa arter inte överstiger de gränser som anges i förordning (EG) nr 2073/2005.

(7)

Det är dock lämpligt att tillfälligt tillåta import av sändningar som inte åtföljs av resultaten av kontrollerna på ursprungsplatsen, under förutsättning att medlemsstaterna ser till att dessa sändningar genomgår lämpliga kontroller vid ankomsten till gemenskapen gräns i syfte att säkerställa att histaminhalterna i dessa sändningar inte överstiger de gränser som anges i förordning (EG) nr 2073/2005. Dessa tillfälliga tillstånd bör begränsas till den tid det tar för de brasilianska myndigheterna att bygga upp sin egen kontrollkapacitet.

(8)

Genom förordning (EG) nr 178/2002 infördes ett system för snabb varning för livsmedel och foder, vilket bör användas för tillämpningen av kravet på ömsesidig information enligt artikel 22.2 i rådets direktiv 97/78/EG (4). Medlemsstaterna bör dessutom genom regelbundna rapporter hålla kommissionen underrättad om samtliga analysresultat från officiella kontroller som utförts på sändningar av fiskeriprodukter från Brasilien.

(9)

Detta beslut bör omprövas mot bakgrund av de garantier som lämnas av Brasilien och på grundval av resultaten från de tester som utförs av medlemsstaterna.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

18.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 287/36

(1)

Syftet med kommissionens förordning (EG) nr 831/2002 av den 17 maj 2002 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik, med avseende på tillgång till förtroliga uppgifter för vetenskapliga syften (2) är att fastställa dels de villkor på vilka konfidentiella uppgifter som överförts till gemenskapen får lämnas ut, dels de regler som skall gälla samarbetet mellan gemenskapen och de nationella myndigheterna för att underlätta tillgången till sådana uppgifter då de behövs för att kunna dra statistiska slutsatser i vetenskapligt syfte.

(2)

I kommissionens beslut 2004/452/EG av den 29 april 2004 om upprättande av en förteckning över organ vars forskare kan få tillgång till konfidentiella uppgifter i vetenskapligt syfte (3) fastställs en förteckning över sådana organ.

(3)

Center of Health and Wellbeing (CHW) vid Woodrow Wilson School of Public and International Affairs vid Princeton University (delstaten New Jersey, Förenta staterna) bör betraktas som ett organ som uppfyller villkoren och bör därför föras upp i förteckningen över de organ, organisationer och institutioner som avses i artikel 3.1 c i förordning (EG) nr 831/2002.

(4)

Åtgärderna i detta beslut är förenliga med yttrandet från kommittén för insynsskydd i statistik.