ISSN 1725-2628

Europeiska unionens

officiella tidning

L 278

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

49 årgången
10 oktober 2006


Innehållsförteckning

 

I   Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk

Sida

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 1485/2006 av den 9 oktober 2006 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

1

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 1486/2006 av den 5 oktober 2006 om ändring av rådets förordning (EG) nr 2368/2002 om genomförande av Kimberleyprocessens certifieringssystem för den internationella handeln med rådiamanter

3

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 1487/2006 av den 9 oktober 2006 om ändring av förordning (EEG) nr 2921/90 när det gäller storleken på stödet för framställning av kasein och kaseinater av skummjölk

8

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 1488/2006 av den 9 oktober 2006 om fastställande av de nedsättningskoefficienter som skall tillämpas vid interventionsuppköp av jordbruksprodukter under räkenskapsåret 2007

9

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 1489/2006 av den 9 oktober 2006 om fastställande av de räntesatser som skall användas vid beräkning av finansieringskostnader i samband med interventionsåtgärder i form av uppköp, lagring och avyttring av lager för räkenskapsåret 2007 för EGFJ

11

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 1490/2006 av den 6 oktober 2006 om förbud mot fiske efter fjällbrosme i ICES-områdena VIII och IX (gemenskapens vatten och internationella vatten) med fartyg som seglar under spansk flagg

13

 

 

II   Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk

 

 

Kommissionen

 

*

Kommissionens beslut av den 29 september 2006 om fastställande av riktlinjer avseende kriterierna för utförande av revisioner enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd [delgivet med nr K(2006) 4026]  ( 1 )

15

 

*

Kommissionens beslut av den 3 oktober 2006 om de finansiella följder som skall fastställas i vissa oegentlighetsärenden i samband med avslutandet av räkenskaperna för garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) [delgivet med nr K(2006) 4324]

24

 

 

Rättelser

 

*

Rättelse till kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 av den 15 november 2005 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel (EUT L 338 av den 22.12.2005)

32

 


 

(1)   Text av betydelse för EES.

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk

10.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 278/1


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1485/2006

av den 9 oktober 2006

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 3223/94 av den 21 december 1994 om tillämpningsföreskrifter för importordningen för frukt och grönsaker (1), särskilt artikel 4.1, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 3223/94 skall fastställas enligt tabellen i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 10 oktober 2006.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 9 oktober 2006.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EGT L 337, 24.12.1994, s. 66. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 386/2005 (EUT L 62, 9.3.2005, s. 3).


BILAGA

till kommissionens förordning av den 9 oktober 2006 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

052

76,6

096

41,9

999

59,3

0707 00 05

052

88,5

999

88,5

0709 90 70

052

86,5

999

86,5

0805 50 10

052

68,0

388

62,0

524

54,9

528

40,6

999

56,4

0806 10 10

052

85,3

400

178,4

624

137,8

999

133,8

0808 10 80

388

84,4

400

99,1

508

74,9

512

84,8

720

74,9

800

154,0

804

99,3

999

95,9

0808 20 50

052

113,2

388

80,3

720

56,3

999

83,3


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 750/2005 (EUT L 126, 19.5.2005, s. 12). Koden ”999” betecknar ”övrigt ursprung”.


10.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 278/3


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1486/2006

av den 5 oktober 2006

om ändring av rådets förordning (EG) nr 2368/2002 om genomförande av Kimberleyprocessens certifieringssystem för den internationella handeln med rådiamanter

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2368/2002 av den 20 december 2002 om genomförande av Kimberleyprocessens certifieringssystem för den internationella handeln med rådiamanter (1), särskilt artikel 20, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 20 i förordning (EG) nr 2368/2002 anges att förteckningen i bilaga II över de deltagande parterna i Kimberleyprocessens certifieringssystem får ändras.

(2)

Ordförandeskapet i Kimberleyprocessens certifieringssystem har genom ordförandens tillkännagivande av den 13 september 2006 beslutat att från och med den 20 september 2006 lägga till Nya Zeeland i förteckningen över de deltagande parterna i systemet. Bilaga II bör därför ändras i enlighet därmed.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga II till förordning (EG) nr 2368/2002 skall ersättas med texten i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 20 september 2006.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 5 oktober 2006.

På kommissionens vägnar

Benita FERRERO-WALDNER

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 358, 31.12.2002, s. 28. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1574/2005 (EUT L 253, 29.9.2005, s. 11).


BILAGA

”BILAGA II

Förteckning över deltagande parter i Kimberleyprocessens certifieringssystem och deras i vederbörlig ordning utsedda myndigheter enligt artiklarna 2, 3, 8, 9, 12, 17, 18, 19 och 20

ANGOLA

Ministry of Geology and Mines

Rua Hochi Min

Luanda

Angola

ARMENIEN

Department of Gemstones and Jewellery

Ministry of Trade and Economic Development

Yerevan

Armenia

AUSTRALIEN

Community Protection Section

Australian Customs Section

Customs House, 5 Constitution Avenue

Canberra ACT 2601

Australia

Minerals Development Section

Department of Industry, Tourism and Resources

GPO Box 9839

Canberra ACT 2601

Australia

VITRYSSLAND

Department of Finance

Sovetskaja Str., 7

220010 Minsk

Republic of Belarus

BOTSWANA

Ministry of Minerals, Energy & Water Resources

PI Bag 0018

Gaborone

Botswana

BRASILIEN

Ministry of Mines and Energy

Esplanada dos Ministérios — Bloco ’U” — 3o andar

70065 — 900 Brasilia — DF

Brazil

BULGARIEN

Ministry of Economy

Multilateral Trade and Economic Policy and Regional Cooperation Directorate

12, Al. Batenberg str.

1000 Sofia

Bulgaria

KANADA

 

Internationellt:

Department of Foreign Affairs and International Trade

Peace Building and Human Security Division

Lester B Pearson Tower B — Room: B4-120

125 Sussex Drive Ottawa, Ontario K1A 0G2

Canada

 

För att rekvirera förlaga till det kanadensiska Kimberleyprocesscertifikatet:

Stewardship Division

International and Domestic Market Policy Division

Mineral and Metal Policy Branch

Minerals and Metals Sector

Natural Resources Canada

580 Booth Street, 10th Floor, Room: 10A6

Ottawa, Ontario

Canada K1A 0E4

 

Allmänna förfrågningar:

Kimberley Process Office

Minerals and Metals Sector (MMS)

Natural Resources Canada (NRCan)

10th Floor, Area A-7

580 Booth Street

Ottawa, Ontario

Canada K1A 0E4

CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

Independent Diamond Valuators (IDV)

Immeuble SOCIM, 2ème étage

BP 1613 Bangui

Central African Republic

KINA

Department of Inspection and Quarantine Clearance

General Administration of Quality Supervision, Inspection and Quarantine (AQSIQ)

9 Madiandonglu

Haidian District, Beijing

People’s Republic of China

HONGKONG, Den särskilda administrativa regionen Hongkong (Folkrepubliken Kina)

Department of Trade and Industry

Hong Kong Special Administrative Region

Peoples Republic of China

Room 703, Trade and Industry Tower

700 Nathan Road

Kowloon

Hong Kong

China

Demokratiska republiken KONGO

Centre d’Evaluation, d’Expertise et de Certification (CEEC)

17th floor, BCDC Tower

30th June Avenue

Kinshasa

Democratic Republic of Congo

ELFENBENSKUSTEN

Ministry of Mines and Energy

BP V 91

Abidjan

Côte d’Ivoire

KROATIEN

Ministry of Economy

Zagreb

Republic of Croatia

EUROPEISKA GEMENSKAPEN

European Commission

DG External Relations/A/2

B-1049 Brussels

Belgium

GHANA

Precious Minerals Marketing Company (Ltd.)

Diamond House,

Kinbu Road,

P.O. Box M. 108

Accra

Ghana

GUINEA

Ministry of Mines and Geology

BP 2696

Conakry

Guinea

GUYANA

Geology and Mines Commission

P O Box 1028

Upper Brickdam

Stabroek

Georgetown

Guyana

INDIEN

The Gem & Jewellery Export Promotion Council

Diamond Plaza, 5th Floor 391-A, Fr D.B. Marg

Mumbai 400 004

India

INDONESIEN

Directorate-General of Foreign Trade

Ministry of Trade

JI M.I. Ridwan Rais No 5

Blok I Iantai 4

Jakarta Pusat Kotak Pos. 10110

Jakarta

Indonesia

ISRAEL

Ministry of Industry and Trade

P.O. Box 3007

52130 Ramat Gan

Israel

JAPAN

United Nations Policy Division

Foreign Policy Bureau

Ministry of Foreign Affairs

2-11-1, Shibakoen Minato-ku

105-8519 Tokyo

Japan

Mineral and Natural Resources Division

Agency for Natural Resources and Energy

Ministry of Economy, Trade and Industry

1-3-1 Kasumigaseki, Chiyoda-ku

100-8901 Tokyo

Japan

Republiken KOREA

UN Division

Ministry of Foreign Affairs and Trade

Government Complex Building

77 Sejong-ro, Jongro-gu

Seoul

Korea

Trade Policy Division

Ministry of Commerce, Industry and Enterprise

1 Joongang-dong, Kwacheon-City

Kyunggi-do

Korea

Demokratiska folkrepubliken LAOS

Department of Foreign Trade,

Ministry of Commerce

Vientiane

Laos

LIBANON

Ministry of Economy and Trade

Beirut

Lebanon

LESOTHO

Commission of Mines and Geology

P.O. Box 750

Maseru 100

Lesotho

MALAYSIA

Ministry of International Trade and Industry

Blok 10

Komplek Kerajaan Jalan Duta

50622 Kuala Lumpur

Malaysia

MAURITIUS

Ministry of Commerce and Co-operatives

Import Division

2nd Floor, Anglo-Mauritius House

Intendance Street

Port Louis

Mauritius

NAMIBIA

Diamond Commission

Ministry of Mines and Energy

Private Bag 13297

Windhoek

Namibia

NORGE

Section for Public International Law

Department for Legal Affairs

Royal Ministry of Foreign Affairs

P.O. Box 8114

0032 Oslo

Norway

NYA ZEELAND

 

Myndighet som utfärdar certifikat:

Middle East and Africa Division

Ministry of Foreign Affairs and Trade

Private Bag 18 901

Wellington

New Zealand

 

Myndighet för import och export:

New Zealand Customs Service

PO Box 2218

Wellington

New Zealand

RUMÄNIEN

National Authority for Consumer Protection

Strada Georges Clemenceau Nr. 5, sectorul 1

Bucharest

Romania

RYSKA FEDERATIONEN

Gokhran of Russia

14, 1812 Goda St.

121170 Moscow

Russia

SIERRA LEONE

Ministry of Mineral Resources

Youyi Building

Brookfields

Freetown

Sierra Leone

SINGAPORE

Ministry of Trade and Industry

100 High Street

#0901, The Treasury,

Singapore 179434

SYDAFRIKA

South African Diamond Board

240 Commissioner Street

Johannesburg

South Africa

SRI LANKA

Trade Information Service

Sri Lanka Export Development Board

42 Nawam Mawatha

Colombo 2

Sri Lanka

SCHWEIZ

State Secretariat for Economic Affairs

Export Control Policy and Sanctions

Effingerstrasse 1

3003 Berne

Switzerland

TAIWAN, PENGHU, KINMEN OCH MATSU, separat tullområde

Export/Import Administration Division

Bureau of Foreign Trade

Ministry of Economic Affairs

Taiwan

TANZANIA

Commission for Minerals

Ministry of Energy and Minerals

PO Box 2000

Dar es Salaam

Tanzania

THAILAND

Ministry of Commerce

Department of Foreign Trade

44/100 Thanon Sanam Bin Nam-Nonthaburi

Muang District

Nonthaburi 11000

Thailand

TOGO

Directorate General — Mines and Geology

B.P. 356

216, Avenue Sarakawa

Lomé

Togo

UKRAINA

Ministry of Finance

State Gemological Center

Degtyarivska St. 38-44

Kiev

04119 Ukraine

International Department

Diamond Factory ’Kristall”

600 Letiya Street 21

21100 Vinnitsa

Ukraine

FÖRENADE ARABEMIRATEN

Dubai Metals and Commodities Centre

PO Box 63

Dubai

United Arab Emirates

AMERIKAS FÖRENTA STATER

U.S. Department of State

2201 C St., N.W.

Washington D.C.

United States of America

VENEZUELA

Ministry of Energy and Mines

Apartado Postal No 61536 Chacao

Caracas 1006

Av. Libertadores, Edif. PDVSA, Pent House B

La Campina — Caracas

Venezuela

VIETNAM

Export-Import Management Department

Ministry of Trade of Vietnam

31 Trang Tien

Hanoi 10.000

Vietnam

ZIMBABWE

Principal Minerals Development Office

Ministry of Mines and Mining Development

Private Bag 7709, Causeway

Harare

Zimbabwe”.


10.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 278/8


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1487/2006

av den 9 oktober 2006

om ändring av förordning (EEG) nr 2921/90 när det gäller storleken på stödet för framställning av kasein och kaseinater av skummjölk

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1255/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (1), särskilt artikel 15 b, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 2.1 i kommissionens förordning (EEG) nr 2921/90 av den 10 oktober 1990 om beviljande av stöd för framställningen av kasein och kaseinater av skummjölk (2) fastställs hur stort stödet för framställning av kasein och kaseinater av skummjölk skall vara. Mot bakgrund av utvecklingen när det gäller priset på skummjölkspulver på den inre marknaden och priset på kasein och kaseinater på gemenskapsmarknaden och världsmarknaden, framför allt den allmänna prisökningen på kasein och kaseinater, bör stödbeloppet vara noll så länge som den nuvarande situationen består.

(2)

Förordning (EEG) nr 2921/90 bör därför ändras.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I artikel 2.1 i förordning (EEG) nr 2921/90 skall ”0,52 euro” ersättas med ”0,00 euro”.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 9 oktober 2006.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EGT L 160, 26.6.1999, s. 48. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1913/2005 (EUT L 307, 25.11.2005, s. 2).

(2)  EGT L 279, 11.10.1990, s. 22. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 935/2005 (EUT L 158, 21.6.2005, s. 5).


10.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 278/9


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1488/2006

av den 9 oktober 2006

om fastställande av de nedsättningskoefficienter som skall tillämpas vid interventionsuppköp av jordbruksprodukter under räkenskapsåret 2007

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 1883/78 av den 2 augusti 1978 om allmänna bestämmelser för finansiering av interventioner genom garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) (1), särskilt artikel 8.1 andra meningen, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 3.1 b i rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken (2) skall interventioner i syfte att stabilisera jordbruksmarknaderna finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ).

(2)

Enligt artikel 8 i förordning (EEG) nr 1883/78 skall en värdenedskrivning företas för jordbruksprodukter i offentlig interventionslagring, när den aktuella produkten köps upp. Procentsatsen för nedskrivningen skall motsvara högst skillnaden mellan uppköpspriset och det förutsebara avyttringspriset för varje given produkt. Denna procentsats skall fastställas för varje produkt före räkenskapsårets början. Kommissionen får dessutom begränsa nedskrivningen vid inköpstillfället till en del av denna procentsats som inte får vara mindre än 70 % av den totala nedskrivningen.

(3)

I bilaga VIII punkterna 1, 2, och 3 till kommissionens förordning (EG) nr 884/2006 av den 21 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1290/2005 när det gäller finansiering genom Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) av interventionsåtgärder i form av offentlig lagring och bokföring av transaktioner för offentlig lagring som görs av medlemsstaternas utbetalande organ (3) fastställs hur nedskrivningen skall beräknas.

(4)

För att interventionsorganen skall kunna konstatera till vilka belopp dessa nedskrivningar uppgår är det därför lämpligt att fastställa de koefficienter som organen under räkenskapsåret 2007 skall tillämpa på de månatliga uppköpsvärdena för vissa produkter.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för jordbruksfonderna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I fråga om de produkter som anges i bilagan, och som efter interventionsuppköp har lagts in i lager eller övertagits av interventionsorganen mellan den 1 oktober 2006 och den 30 september 2007, skall interventionsorganen tillämpa bilagans nedskrivningskoefficienter på värdet av de produkter som köps upp varje månad.

Artikel 2

De belopp som utgifterna uppgår till, med tillämpning av nedskrivningen enligt artikel 1 i denna förordning, skall skickas in till kommissionen inom ramen för de meddelanden som föreskrivs i kommissionens förordning (EG) nr 883/2006 (4).

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2006.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 9 oktober 2006.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 216, 5.8.1978, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 695/2005 (EUT L 114, 4.5.2005, s. 1).

(2)  EUT L 209, 11.8.2005, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 320/2006 (EUT L 58, 28.2.2006, s. 42).

(3)  EUT L 171 du 23.6.2006, s. 35.

(4)  EUT L 171, 23.6.2006, s. 1.


BILAGA

Nedskrivningskoefficienter som skall tillämpas på värdena vid månatliga uppköp

Produkter

Koefficienter

Vete av brödkvalitet

Korn

0,07

Majs

Socker

Paddyris

Alkohol

0,45

Smör

Skummjölkspulver


10.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 278/11


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1489/2006

av den 9 oktober 2006

om fastställande av de räntesatser som skall användas vid beräkning av finansieringskostnader i samband med interventionsåtgärder i form av uppköp, lagring och avyttring av lager för räkenskapsåret 2007 för EGFJ

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 1883/78 av den 2 augusti 1978 om allmänna bestämmelser för finansiering av interventioner genom garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) (1), särskilt artikel 5, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 3.1 b i rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken (2) skall Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) finansiera interventioner i syfte att stabilisera jordbruksmarknaderna.

(2)

Enligt artikel 4.1 a i kommissionens förordning (EG) nr 884/2006 av den 21 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1290/2005 när det gäller finansiering genom Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) av interventionsåtgärder i form av offentlig lagring och bokföring av transaktioner för offentlig lagring som görs av medlemsstaternas utbetalande organ (3) skall utgifterna för finansieringskostnaderna för de medel som medlemsstaterna avsätter för att köpa upp produkter fastställas enligt beräkningsmodellerna i bilaga IV till den förordningen på grundval av en räntesats som är enhetlig för hela gemenskapen.

(3)

Den enhetliga räntesatsen för gemenskapen skall motsvara genomsnittet av tremånaders och tolvmånaders EURIBOR under de sex månaderna omedelbart före medlemsstaternas meddelande enligt punkt I.2 första stycket i bilaga IV till förordning (EG) nr 884/2006 med en vägning av dessa med en tredjedel respektive två tredjedelar. Denna räntesats skall fastställas i början av varje räkenskapsår för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ).

(4)

Om den räntesats som medlemsstaten meddelar emellertid är lägre än den enhetliga räntesats som fastställts för gemenskapen skall det för denna medlemsstat i enlighet med punkt I.2 andra stycket i bilaga IV till förordning (EG) nr 884/2006 fastställas en särskild räntesats. Om en medlemsstat för övrigt inte meddelar sina genomsnittliga ränteutgifter före räkenskapsårets slut skall kommissionen fastställa räntesatsen för denna medlemsstat till samma nivå som den enhetliga räntesats som fastställts för gemenskapen.

(5)

Med beaktande av de uppgifter som medlemsstaterna har lämnat till kommissionen bör räntesatserna för räkenskapsåret 2007 för EGFJ fastställas med hänsyn till dessa olika faktorer.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för jordbruksfonderna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

För utgifterna för finansieringskostnaderna för de medel som medlemsstaterna avsätter för att köpa upp interventionsprodukter som hänför sig till räkenskapsåret 2007 för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) skall de räntesatser som avses i bilaga IV till förordning (EG) nr 884/2006, med tillämpning av artikel 4.1 a i den förordningen, fastställas till

a)

2,1 % för den särskilda räntesatsen för Sverige,

b)

2,3 % för den särskilda räntesatsen för Tjeckien,

c)

2,7 % för den särskilda räntesatsen för Irland,

d)

2,8 % för den särskilda räntesatsen för Österrike, Finland och Portugal,

e)

2,9 % för den särskilda räntesatsen för Grekland och Italien,

f)

3,0 % för den särskilda räntesatsen för Litauen,

g)

3,2 % för den räntesats som är enhetlig för hela gemenskapen för de medlemsstater för vilka en särskild räntesats inte har fastställts.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 oktober 2006.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 9 oktober 2006.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 216, 5.8.1978, s. 1. Förordningen senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 695/2005 (EUT L 114, 4.5.2005, s. 1).

(2)  EUT L 209, 11.8.2005, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 320/2006 (EUT L 58, 28.2.2006, s. 42).

(3)  EUT L 171, 23.6.2006, s. 35.


10.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 278/13


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1490/2006

av den 6 oktober 2006

om förbud mot fiske efter fjällbrosme i ICES-områdena VIII och IX (gemenskapens vatten och internationella vatten) med fartyg som seglar under spansk flagg

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (1), särskilt artikel 26.4,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2847/93 av den 12 oktober 1993 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken (2), särskilt artikel 21.3, och

av följande skäl:

(1)

I rådets förordning (EG) nr 2270/2004 av den 22 december 2004 om fastställande för 2005 och 2006 av fiskemöjligheter för gemenskapens fiskefartyg när det gäller vissa djuphavsbestånd (3) fastställs kvoter för 2005 och 2006.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som seglar under den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2006 har uttömts.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd samt förvaring ombord, omlastning och landning av fångster av detta bestånd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Uttömd kvot

Den fiskekvot för 2006 som tilldelats den medlemsstat som anges i bilagan till den här förordningen för det bestånd som anges i samma bilaga skall anses vara uttömd från och med den dag som fastställs i bilagan.

Artikel 2

Förbud

Fiske efter det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, och som bedrivs av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som seglar under den medlemsstatens flagg, är förbjudet från och med den dag som fastställs i bilagan. Efter den dagen är det dessutom förbjudet att förvara ombord, omlasta och landa fångster av detta bestånd gjorda av sådana fartyg.

Artikel 3

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 6 oktober 2006.

På kommissionens vägnar

Jörgen HOLMQUIST

Generaldirektör för fiske och havsfrågor


(1)  EGT L 358, 31.12.2002, s. 59.

(2)  EGT L 261, 20.10.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 768/2005 (EUT L 128, 21.5.2005, s. 1).

(3)  EUT L 396, 31.12.2004, s. 4. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 742/2006 (EUT L 130, 18.5.2006, s. 7).


BILAGA

Nr

35

Medlemsstat

SPANIEN

Bestånd

GFB/89-

Art

Fjällbrosme (Phycis blennoides)

Område

VIII, IX (gemenskapens vatten och internationella vatten)

Datum

15 september 2006


II Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk

Kommissionen

10.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 278/15


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 29 september 2006

om fastställande av riktlinjer avseende kriterierna för utförande av revisioner enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd

[delgivet med nr K(2006) 4026]

(Text av betydelse för EES)

(2006/677/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (1), särskilt artikel 43,

efter samråd med ständiga livsmedelskommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och

av följande skäl:

(1)

Enligt förordning (EG) nr 882/2004, särskilt artikel 4.6, skall medlemsstaternas behöriga myndigheter utföra interna revisioner eller låta utföra externa revisioner för att säkerställa att de uppfyller målen i den förordningen.

(2)

Kommissionen har skyldighet att utarbeta riktlinjer avseende kriterierna för utförande av de revisioner som avses i artikel 4.6 i förordning (EG) nr 882/2004 och bör i samband med detta beakta relevanta standarder och rekommendationer från internationella organ när det gäller att organisera och tillhandahålla offentliga tjänster. Riktlinjerna är inte bindande, men kommer att ge vägledning till medlemsstaterna i samband med tillämpningen av förordning (EG) nr 882/2004.

(3)

Europeiska standardiseringskommittén (CEN) och Internationella standardiseringsorganisationen (ISO) har utarbetat standarder som i vissa delar är lämpliga att använda vid utarbetande av riktlinjer.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Riktlinjerna avseende kriterierna för utförande av de revisioner av offentliga kontroller för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen och bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd som avses i artikel 4.6 i förordning (EG) nr 882/2004 fastställs i bilagan.

Riktlinjerna skall gälla utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 41–49 i kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 (2).

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 29 september 2006.

På kommissionens vägnar

Markos KYPRIANOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 165, 30.4.2004, s. 1. Rättad i EUT L 191, 28.5.2004, s. 1. Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 776/2006 (EUT L 136, 24.5.2006, s. 3).

(2)  EUT L 141, 30.4.2004, s. 18.


BILAGA

RIKTLINJER FÖR DE BEHÖRIGA MYNDIGHETERNAS REVISIONSSYSTEM

Innehåll

1.

SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

2.

BAKGRUND OCH RÄTTSLIG GRUND

2.1.

Artikel 4.6: operativa kriterier för behöriga myndigheter

2.2.

Artikel 2.6: definition av revision

3.

DEFINITIONER

4.

ALLMÄN VÄGLEDNING

5.

REVISIONSPROCESSEN

5.1.

Systematisk strategi

5.2.

Öppenhet och insyn

5.3.

Oberoende

5.4.

Oberoende granskning av revisionsprocessen

6.

GENOMFÖRANDE AV REVISIONSPROCESSEN

6.1.

Vägledande principer: a) överensstämmelse med planerade åtgärder, b) effektivt genomförande, c) ändamålsenlighet

6.2.

Revisionsrapporter

6.3.

Uppföjning av revisionsresultaten

6.4.

Revisionsöversyn och spridning av goda lösningar

6.5.

Resurser

6.6.

Revisorskompetens

1.   Syfte och tillämpningsområde

Dessa riktlinjer ger vägledning om revisionssystemen och hur de skall genomföras av behöriga nationella myndigheter. Syftet med revisionssystemen är att se till att de offentliga kontrollerna i fråga om efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen och bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd genomförs effektivt och att de är lämpliga för att uppnå målen i relevant lagstiftning, inbegripet överensstämmelse med nationella kontrollplaner.

Dessa riktlinjer syftar till att fastställa de principer som bör följas – och inte till att slå fast detaljerade metoder – för att underlätta att tillämpningen anpassas till de olika kontrollsystemen i medlemsstaterna. De metoder som väljs för att tillämpa principerna i dessa riktlinjer kan variera mellan olika behöriga myndigheter som ansvarar för offentliga kontroller i medlemsstaterna, bl.a. beroende på hur stor och komplex myndigheten är och hur många myndigheter det rör sig om.

2.   Bakgrund och rättslig grund – förordning (EG) nr 882/2004

Dessa riktlinjer fastställer kriterierna för utförande av de revisioner som avses i artikel 4.6 i förordning (EG) nr 882/2004. Följande utdrag ur den förordningen är relevanta i sammanhanget:

2.1.   Artikel 4.6: operativa kriterier för behöriga myndigheter

”De behöriga myndigheterna skall utföra interna revisioner eller låta utföra externa revisioner och skall med beaktande av resultaten vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att de uppfyller målen i denna förordning. Dessa revisioner skall bli föremål för oberoende granskning och genomföras på ett sätt som tillåter insyn.”

2.2.   Artikel 2.6: definition av revision

”’revision”: en systematisk och oberoende undersökning för att avgöra om verksamheter och resultat från dessa överensstämmer med planerade åtgärder och om åtgärderna har genomförts på ett effektivt sätt och är lämpliga för att nå målen.”

3.   Definitioner

I dessa riktlinjer gäller de definitioner som fastställs i artikel 2 i förordning (EG) nr 882/2004, artiklarna 2 och 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 (1), ISO 19011:2002 (2) och ISO 9000:2000 (3).

Följande definitioner från ISO 19011:2002 och ISO 9000:2000 bör särskilt noteras:

revisionskriterier: policy, rutiner eller krav som används som riktmärke för revisionsresultatet, dvs. den standard som revisionsobjektet bedöms mot.

revisionsplan: beskrivning av aktiviteter och arrangemang för en revision.

revisionsprogram: en eller flera revisioner planerade att utföras under en viss tidsperiod och för ett visst ändamål.

revisionsgrupp: en eller flera revisorer som genomför en revision, om så erfordras med stöd av tekniska experter.

organisation som revideras: den organisation som är föremål för revisionen.

revisor: person med kompetens att utföra en revision.

korrigerande åtgärd: åtgärd för att eliminera orsaken till en konstaterad avvikelse eller annan icke önskvärd situation.

förebyggande åtgärd: åtgärd för att eliminera orsaken till en potentiell avvikelse eller annan icke önskvärd situation.

teknisk expert: person som tillför särskild sakkunskap eller expertis till revisionsgruppen.

I dessa riktlinjer används följande definitioner:

revisionsorgan: det organ som utför revisionen. Det kan vara en intern enhet eller ett utomstående organ.

revisionsprocess: den verksamhet som beskrivs i avsnitt 5.1 (Systematisk strategi).

revisionssystem: en kombination av ett eller flera revisionsorgan som utför en revision av en eller flera behöriga myndigheter.

produktionskedja: hela produktionskedjan med alla stadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan enligt definitionen i artikel 3.16 i förordning (EG) nr 178/2002.

4.   Allmän vägledning

När en kombination av revisionssystem införs i en medlemsstat bör mekanismer inrättas för att se till att revisionssystemen omfattar all kontrollverksamhet enligt förordning (EG) nr 882/2004, inbegripet djurhälsa och djurskydd och alla faser av foder- och livsmedelsproduktionskedjan, även när det gäller de berörda organens eller kontrollorganens verksamhet.

Särskilt gäller följande: när kontrolluppgifter delegeras till ett kontrollorgan och den behöriga myndigheten har valt att göra en revision istället för en kontroll av kontrollorganet, bör det organet enligt avtalet vara skyldigt att godta revisionskraven och villkoren i dessa.

Utöver de särskilda riktlinjerna i detta dokument ges även allmän vägledning i ISO 19011:2002.

5.   Revisionsprocessen

5.1.   Systematisk strategi

Det krävs ett systematiskt synsätt för planering, genomförande, uppföljning och ledning av revisioner. Revisionsprocessen bör därför

vara resultatet av en öppen planeringsprocess där riskbaserade prioriteringar fastställs i linje med den behöriga myndighetens ansvarsområden enligt förordning (EG) nr 882/2004,

med lämplig riskbaserad frekvens och under en period av högst fem år ingå i ett revisionsprogram som säkerställer adekvat täckning av alla relevanta verksamheter och alla relevanta behöriga myndigheter inom de sektorer som omfattas av förordning (EG) nr 882/2004,

stödjas av dokumenterade revisionsförfaranden och uppgifter för att säkerställa konsekvens mellan revisorer och för att visa att en systematisk strategi har använts,

omfatta förfaranden som syftar till att producera revisionsresultat, bl.a. att kartlägga efterlevnad respektive bristande efterlevnad och för att utarbeta, godkänna och distribuera revisionsrapporter,

omfatta förfaranden som syftar till att granska revisionsslutsatserna för att fastställa starka och svaga sidor i kontrollsystemet, sprida goda lösningar och säkerställa övervakningen av korrigerande och förebyggande åtgärder,

övervakas och ses över för att se till att revisionsprogrammets mål uppnås och för att fastställa vad som kan förbättras.

Om en medlemsstat planerar att genomföra mer än ett revisionsprogram, bör åtgärder vidtas för att säkerställa en effektiv samordning av programmen och en smidig revisionsprocess för alla relevanta behöriga myndigheter. Revisionsprogrammet (eller revisionsprogrammen) bör också täcka alla relevanta nivåer av den behöriga myndighetens organisation.

5.2.   Öppenhet och insyn

För att visa att revisionsprocessen präglas av öppenhet och insyn bör de dokumenterade förfarandena särskilt innehålla en klart fastställd planeringsprocess för revisionen, revisionskriterier samt mekanismer för godkännande och distribution av revisionsrapporten.

Ledning och genomförande av revisionsprocessen bör präglas av öppenhet gentemot alla relevanta aktörer. Särskilt viktigt är att det råder fullständig öppenhet mellan revisionsorganet och revisionsobjektet. Att se till att revisionsprocessen uppfattas som öppen av andra berörda parter underlättar spridningen av information, särskilt när det gäller gemensamt utnyttjande av goda lösningar inom och mellan behöriga myndigheter.

Medlemsstaterna bör således, med beaktande av nationella krav av juridisk och annan natur, vidta lämpliga åtgärder för att skapa öppenhet och insyn i revisionssystemet. Medlemsstaterna bör därför överväga att främja metoder som förbättrar insynen i revisionsprocessen. Exempel på sådana metoder visas i tabell 1. Medlemsstaterna bör när de fattar beslut om sådana åtgärder sträva efter att uppnå jämvikt mellan dels behovet av öppenhet och insyn, dels risken att revisionssystemets förmåga att uppnå målen undergrävs. För att i största möjliga utsträckning utnyttja de fördelar som öppenhet ger bör man också eftersträva balanserad rapportering, dvs. en lämplig kombination av konstaterad efterlevnad (positiva resultat) och områden som behöver förbättras (negativa resultat).

Tabell 1

Exempel på metoder som förbättrar insynen i revisionsprocessen

Revisionsorganets metoder

Revisionsobjekt

Inom den behöriga myndigheten

För flera behöriga myndigheter (inom medlemsstaterna)

Offentliga aktörer och andra berörda parter

Tillgång till dokumenterade förfaranden inom revisionsorganet

Image

Image

Image

 

Samråd om planering av revisionsprogram

Image

Image

Image

 

Offentliggörande av revisionsprogram

Image

Image

Image

Image

Framläggande av revisionsplan

Image

Image

 

 

Möjlighet att föra fram synpunkter om utkastet till revisionsrapport

Image

Image

 

 

Distribution av slutlig version av revisionsrapport

Image

Image

Image

 

Offentliggörande av revisionsobjektets synpunkter på utkastet till rapport

 

Image

Image

Image

Offentliggörande av slutlig version av revisionsrapport

Image

Image

Image

Image

Offentliggörande av sammanfattningar av slutlig version av revisionsrapporter och årsrapport

Image

Image

Image

Image

Offentliggörande av revisionsobjektets handlingsplan

Image

Image

Image

Image

Offentliggörande av resultat av uppföljning

Image

Image

Image

Image

Anm.: Medlemsstaterna bör välja de metoder (första spalten) och tillämpningsområden (övriga spalter) som är tillämpliga.

5.3.   Oberoende

Revisionsorganen bör inte utsättas för några påtryckningar av kommersiell, ekonomisk, hierarkisk, politisk eller annan natur som kan påverka deras bedömning eller resultatet av revisionen. Revisionssystemet, revisionsorganet och revisorerna bör vara opartiska och oberoende i förhållande till den verksamhet som revisionen avser. Det bör heller inte föreligga någon intressekonflikt. Revisorerna bör inte utföra revision av områden eller verksamheter som de är direkt ansvariga för.

Alla relevanta behöriga myndigheter bör vidta skyddsåtgärder för att tydligt skilja mellan revision och kontrollverksamhet (dvs. ledning och övervakning av de offentliga kontrollsystemen) i fråga om ansvar och redovisningsskyldighet.

Om revisionsgruppen utfärdar rekommendationer för korrigerande och förebyggande åtgärder, bör revisionsobjektet välja de metoder som skall användas. Revisionsgruppens aktiva deltagande i uppföljningen bör vara begränsat till att bedöma handlingsplanens lämplighet och de korrigerande och förebyggande åtgärdernas verkan. Revisionsobjekten bör inte kunna hindra revisionsprogrammet eller resultaten och slutsatserna av revisionen. De bör ges möjlighet att yttra sig om utkastet till rapport och deras synpunkter bör beaktas av revisionsorganet. När synpunkterna tas i beaktande bör detta ske med öppenhet och insyn.

Följande punkter kan bidra till att revisionsorganets och revisionsgruppens oberoende ställning skyddas i revisionsprocessen:

Ett tydligt, dokumenterat uppdrag med de befogenheter som behövs för att utföra revisionerna bör tillhandahållas.

Varken revisionsorganet eller revisionsgruppen bör delta i ledning eller övervakning av de kontrollsystem som revisionen avser.

När det gäller externa revisioner, bör revisionsorganet och revisionsgruppen stå utanför revisionsobjektets organisationsstruktur och vara oberoende av denna.

När det gäller interna revisioner bör följande allmänna principer tillämpas för att säkerställa oberoende och skapa insyn:

Revisionsorganet och revisionsgruppen bör utses av den högsta ledningen.

Revisionsorganet och/eller revisionsgruppen bör rapportera till den högsta ledningen.

Det bör kontrolleras att det inte föreligger någon intressekonflikt för revisionsorganet eller revisionsgruppen.

Oberoende revisionsorgan bör stå utanför eller vara åtskilda från revisionsobjektets ledning. Interna revisionsenheter bör rapportera till den högsta ledningen inom organisationsstrukturen.

Om den tekniska expertis som krävs för att utföra revisionen endast finns inom en behörig myndighet, skall åtgärder vidtas för att säkerställa revisionlagets oberoende ställning. Om kontrollverksamheten organiseras regionalt, kan ett utbyte av tekniska experter arrangeras för att säkerställa deras oberoende.

5.4.   Oberoende granskning av revisionsprocessen

Revisionsprocessen bör granskas av en oberoende person eller ett oberoende organ för att kontrollera att de fastställda målen uppnåtts. Den oberoende granskaren bör ha den auktoritet och expertis och de resurser som krävs för att utföra uppgiften på ett effektivt sätt. Den oberoende granskningen kan organiseras på olika sätt beroende på verksamheten eller den behöriga myndigheten. Varje organ eller kommitté som inrättas för att utföra en oberoende granskning av revisionsprocessen bör ha en eller flera oberoende personer som ledamöter. Dessa oberoende personer bör ha tillgång till revisionsprocessen och bör ha befogenheter att bidra fullt ut till denna. Åtgärder bör vidtas för att komma till rätta med eventuella brister i revisionsprocessen som konstaterats av den oberoende personen eller det oberoende organet.

6.   Genomförande av revisionsprocessen

6.1.   Vägledande principer: a) överensstämmelse med planerade åtgärder, b) effektivt genomförande, c) ändamålsenlighet

För att uppfylla kraven i artikel 4.6 i förordning (EG) nr 882/2004 bör revisionssystemet täcka följande tre punkter enligt artikel 2.6:

a)

Kontroll av överensstämmelse med planerade åtgärder för att säkerställa att de offentliga kontrollerna utförts som planerat och att den personal som utför kontrollerna följer eventuella anvisningar eller vägledningar som getts. Det kan till stor del ske genom dokumentgenomgång, men kan också kräva kontroller på plats. Revisionsgruppen behöver goda allmänna kunskaper om revision och måste ha de kunskaper som krävs för att uppnå detta revisionsmål.

b)

Kontroll av effektivt genomförande av planerade åtgärder. För att bedöma åtgärdernas verkan, dvs. i vilken utsträckning de planerade resultaten uppnåtts, måste även det operativa genomförandet på plats behandlas. Man bör göra en bedömning av kontrollernas kvalitet och enhetlighet och utföra revision på plats. Revisionsgruppen behöver relevant teknisk expertis för att kunna uppnå detta revisionsmål.

c)

Revisionssystemet bör också försöka bedöma om de planerade åtgärderna är lämpliga för att uppnå målen i förordning (EG) nr 882/2004, särskilt den samlade fleråriga nationella kontrollplanen. Man bör bedöma de offentliga kontrollernas lämplighet, t.ex. när det gäller hur ofta de utförs och vilka metoder som används, med beaktande av produktionskedjans struktur, produktionsmetoder och produktionsvolymer. Revisionsgruppen bör ha mycket goda kunskaper i systemrevision och bör ha tillgång till den tekniska expertis som behövs för att uppnå detta revisionsmål.

För att fastställa om de planerade åtgärderna är lämpliga för att uppnå målen i punkt c bör följande beaktas:

Revisionskriterierna bör innehålla strategiska mål på grundval av förordning (EG) nr 178/2002 och förordning (EG) nr 882/2004 (inbegripet den samlade fleråriga nationella kontrollplanen ) och nationell lagstiftning.

Det primära fokus för revisionerna bör vara kontrollåtgärder vid kritiska kontrollpunkter i produktionskedjan. Betoningen bör ligga på att bedöma om planerade åtgärder kan ge tillräckliga garantier när det gäller a) slutprodukternas säkerhet och b) överensstämmelse med övriga krav i foder- och livsmedelslagstiftningen och med bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd. Revisionerna bör därför i möjligaste mån utföras utan hänsyn till administrativa gränser.

6.2.   Revisionsrapporter

Revisionsrapporterna bör innehålla tydliga slutsatser som dragits på grundval av revisionsresultaten och bör, i förekommande fall, även innehålla rekommendationer.

Slutsatserna bör behandla överensstämmelse med planerade åtgärder, effektiviteten i genomförandet samt de planerade åtgärdernas ändamålsenlighet med tanke på de fastställda målen, beroende på vad som är tillämpligt. De bör grunda sig på objektiva faktaunderlag. När det gäller att dra slutsatser om de planerade åtgärdernas lämplighet i förhållande till de fastställda målen kan man få fram faktaunderlag genom att sammanställa och analysera resultaten från flera revisioner. Slutsatserna bör i sådana fall gå utöver de enskilda organen, enheterna och myndigheterna.

Rekommendationerna bör avse det eftersträvade slutresultatet, och inte de åtgärder som skall vidtas för att korrigera bristande efterlevnad. Rekommendationerna bör grunda sig på rimliga slutsatser.

6.3.   Uppföljning av revisionsresultaten

Där så krävs bör en handlingsplan utarbetas och tillhandahållas av revisionsobjektet. Den bör innehålla korrigerande och förebyggande åtgärder som skall vidtas för att komma till rätta med eventuella brister som konstaterats i samband med revisionen eller revisionsprogrammet samt tidsramar för dessa åtgärder. Revisionsgruppen bör göra en bedömning av handlingsplanens lämplighet och kan senare delta i arbetet med att kontrollera dess genomförande.

En handlingsplan ger revisionsgruppen möjlighet att bedöma om de föreslagna korrigerande och förebyggande åtgärderna är tillräckliga för att följa rekommendationerna i revisionsrapporten. I handlingsplanerna bör ingå riskbaserade prioriteringar och tidsplaner för genomförande av de korrigerande och förebyggande åtgärderna. En rad handlingsplaner av olika slag kan godtas och det är revisionsobjektet som väljer mellan de olika möjligheter som står till buds.

De korrigerande och förebyggande åtgärderna bör inte vara begränsade till särskilda tekniska krav, utan bör där så krävs innefatta systemövergripande åtgärder (t.ex. kommunikation, samarbete, samordning, översyner och rationalisering av kontrollprocesser). En grundorsaksanalys av eventuell bristande överensstämmelse bör utföras av revisionsobjektet för att fastställa vilka korrigerande och förebyggande åtgärder som bör vidtas. Eventuella motstridiga uppfattningar mellan revisionsobjektet och revisionsgruppen bör lösas.

Slutförande: Mekanismer bör inrättas för att se till att handlingsplanerna är lämpliga och att korrigerande och förebyggande åtgärder blir färdiga inom rimlig tid. Revisionsobjektet och revisionsgruppen bör enas om förfaranden som syftar till att kontrollera slutförandet av handlingsplanen.

6.4.   Revisionsöversyn och spridning av goda lösningar

Revisionsresultatens konsekvenser för andra sektorer och regioner bör beaktas, särskilt i medlemsstaterna där kontrollarbetet delegeras till en rad behöriga myndigheter eller decentraliseras. Särskilt viktigt är att exempel på goda lösningar sprids. Därför bör rapporterna göras tillgängliga för andra sektorer och regioner inom medlemsstaterna samt för kommissionen. Revisionsresultaten bör också beaktas när man planerar revisionsprogrammet och i samband med översynen av den samlade fleråriga nationella kontrollplanen.

6.5.   Resurser

Medlemsstaterna bör se till att de behöriga myndigheterna har de befogenheter och resurser och det bemyndigande som krävs för att inrätta, tillämpa och upprätthålla ett effektivt revisionssystem.

När den personal och andra relaterade resurser som behövs för att leda, övervaka och se över revisionsprocessen anslås bör man beakta att revision skall utföras av alla behöriga myndigheter och deras kontrollverksamhet under en period av högst fem år. Allmän vägledning om vilka resurser som krävs för revisionen ges i ISO 19011. Revisionsgruppens sammansättning kan variera med tanke på revisionsprogrammets (-programmens) mål och räckvidd, så att man tillgodoser behoven av revisorer med allmänna kunskaper och tekniska kunskaper samt tekniska experter. Man bör vara noga med att säkerställa revisionsgruppens objektivitet och oberoende, särskilt om tekniska experter behöver anlitas. Därför kan det vara lämpligt att växla revisorer och/eller revisionsgrupp.

6.6.   Revisorskompetens

De kunskaper i revision som krävs och urvalskriterierna bör fastställas under följande rubriker:

Allmänna kunskaper – revisionsprinciper, revisionsförfaranden och revisionsmetoder samt ledarskaps-/organisationsfärdigheter

Särskilda tekniska kunskaper

Personliga egenskaper

Utbildning

Arbetslivserfarenhet

Utbildning i och erfarenheter av revisioner

Det är nödvändigt att införa en mekanism för att se till att revisorerna är konsekventa och att deras kunnande upprätthålls. Vilka kunskaper som krävs beror på vilket område inom kontroll- eller övervakningssystemet som revisionsgruppen inriktar sig på. När det gäller teknisk expertis och det kunnande revisorerna behöver besitta, bör man också beakta utbildningsbehoven för den personal som utför offentliga kontroller (kapitel 1 i bilaga II till förordning (EG) nr 882/2004).


(1)  EGT L 31, 1.2.2002, s. 1.

(2)  ”Vägledning för revision av kvalitets- och/eller miljöledningssystem”, publicerad av Internationella standardiseringsorganisationen den 1 oktober 2002.

(3)  ”Ledningssystem för kvalitet – Principer och terminologi”, publicerad av Internationella standardiseringsorganisationen, december 2000.


10.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 278/24


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 3 oktober 2006

om de finansiella följder som skall fastställas i vissa oegentlighetsärenden i samband med avslutandet av räkenskaperna för garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ)

[delgivet med nr K(2006) 4324]

(Endast de engelska, franska, italienska, nederländska, portugisiska, spanska, och tyska texterna är giltiga)

(2006/678/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 729/70 av den 21 april 1970 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken (1), särskilt artikel 8.2,

efter samråd med fondkommittén, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 8.1 c i förordning (EEG) nr 729/70 skall medlemsstaterna vidta de åtgärder som är nödvändiga för att indriva belopp som förlorats till följd av oegentligheter eller försumlighet. Enligt artikel 8.2 i förordning (EEG) nr 729/70 skall, i de fall då en fullständig indrivning inte kan åstadkommas, de ekonomiska följderna av oegentligheter eller försumlighet bäras av gemenskapen, med undantag av följderna av sådana oegentligheter eller sådan försumlighet som kan tillskrivas medlemsstaternas myndigheter eller andra organ i medlemsstaterna.

(2)

I målen C-34/89 – Italien mot kommissionen (2), C-54/95 – Förbundsrepubliken Tyskland mot Europeiska kommissionen (3) och C-277/98 – Franska republiken mot Europeiska kommissionen (4) har domstolen slagit fast att medlemsstaterna måste vidta åtgärder för att snarast åtgärda oegentligheter. I domen i mål C-34/89 anges tydligt att en medlemsstat inte får förhålla sig passiv under fyra år från och med tidpunkten för det första tecknet på en oegentlighet (5). Inom den perioden skall det i allmänhet göras en undersökning, och det skall fattas beslut om inledande av ett återvinningsförfarande. I mål C-54/95 beslutade domstolen vidare att medlemsstaterna måste inleda återvinningsförfarandet inom ett år efter det att alla relevanta fakta avseende oegentligheten finns tillgängliga.

(3)

Kommissionen har, för att kunna fastställa finansiella följder i enlighet med artikel 8.2 i förordning (EEG) nr 729/70, kontrollerat de återvinningsförfaranden som medlemsstaterna genomfört avseende oegentligheter som rapporterats före den 1 januari 1999 (och som avser belopp på mer än 500 000 euro) i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 595/91 av den 4 mars 1991 om oriktigheter och återvinning av belopp som felaktigt har utbetalats i samband med finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken och om organisationen av ett informationssystem på detta område och om upphävande av förordning (EEG) nr 283/72 (6). Kommissionen tillämpade förfarandet i artikel 5 i förordningen och artikel 8 i kommissionens förordning (EG) nr 1663/95 av den 7 juli 1995 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 729/70 i fråga om förfarandet vid avslutande av räkenskaperna för garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) (7).

(4)

Kontrollerna och de bilaterala diskussionerna med medlemsstaterna har visat att medlemsstaterna i vissa ärenden inte agerat tillräckligt snabbt eller med tillräcklig omsorg. De finansiella följderna av att beloppen inte kunnat återvinnas bör därför inte bäras av gemenskapen i sådana fall.

(5)

I övriga ärenden bör de finansiella följderna av de oegentligheter som kontrollerats bäras av gemenskapen.

(6)

Oegentligheter som anmälts enligt förordning (EEG) nr 595/91 och för vilka fullständig återvinning gjorts eller för vilka det efter kontroll visat sig att det inte är fråga om felaktiga utbetalningar, bör strykas från de förteckningar som avses i artikel 3 och 5 i förordningen.

(7)

Kommissionen har i en sammanfattande rapport underrättat medlemsstaterna om vilka belopp som inte skall finansieras av gemenskapen och skälen för detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De ärenden som förtecknas i bilaga I skall härmed avslutas och beloppen i fråga skall belasta den berörda medlemsstaten.

Artikel 2

De ärenden som förtecknas i bilaga II skall härmed avslutas och beloppen i fråga skall belasta gemenskapens budget.

Artikel 3

De ärenden som förtecknas i bilaga III skall utgå ur de förteckningar som avses i artiklarna 3 och 5 i förordning (EEG) nr 595/91.

Artikel 4

Detta beslut riktar sig till Förbundsrepubliken Tyskland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Republiken Italien, Konungariket Nederländerna, Republiken Portugal och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.

Utfärdat i Bryssel den 3 oktober 2006.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 94, 28.4.1970, s. 13. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1287/95 (EGT L 125, 8.6.1995, s. 1).

(2)  Domstolens dom 11.10.1990, REG 1990, s. I-03603.

(3)  Domstolens dom 21.1.1999, REG 1999 s. I-00035.

(4)  Domstolens dom 13.11.2001, REG 2001 s. I-08453.

(5)  Punkterna 12–13.

(6)  EGT L 67, 14.3.1991, s. 11.

(7)  EGT L 158, 8.7.1995, s. 6. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 465/2005 (EUT L 77, 23.3.2005, s. 6).


BILAGA I

Belopp som skall belasta medlemsstaterna

(Budgetpost 6701)

Tyskland

Ärendenummer

Belopp i euro

DE/1998/247

686 190,80


Spanien

Ärendenummer

Belopp i euro

ES/1996/092

1 489 982,69

ES/1996/123

963 758,23

Totalt

2 453 740,92


Frankrike

Ärendenummer

Belopp i euro

FR/1998/020

789 514

FR/1998/117

551 743

Totalt

1 341 257


Förenade kungariket

Ärendenummer

Belopp i pund sterling

UK/1998/202/M

360 758

UK/1998/202/P

749 039

UK/1998/202/T

274 045

Totalt

1 383 842


Italien

Ärendenummer

Belopp i euro

IT/1982/009

1 408 128,65

IT/1982/012

1 366 417,81

IT/1982/013

629 935,56

IT/1982/017

910 013,88

IT/1984/004

41 316,55

IT/1985/001

1 910 890,53

IT/1985/013

601 357,97

IT/1985/028

700 525,75

IT/1985/034

519 830,66

IT/1985/037

1 719 677,84

IT/1986/017

1 249 635,88

IT/1986/035

436 082,41

IT/1986/046

1 051 645,09

IT/1986/048

2 346 406,28

IT/1987/009

942 061,74

IT/1987/106

2 964 559,78

IT/1987/118

952 185,05

IT/1987/119

886 233,53

IT/1987/129

3 134 051,95

IT/1987/130

3 019 712,80

IT/1988/029

3 092 803,26

IT/1988/059

2 707 017,35

IT/1988/067

13 944 336,28

IT/1988/069

16 860 045,01

IT/1988/123

1 139 567,43

IT/1989/003(A)

3 166 518,37

IT/1989/010

4 451 687,38

IT/1989/011

880 239,40

IT/1989/012

954 560,47

IT/1989/013

1 756 811,95

IT/1989/017

1 151 573,35

IT/1989/049

607 978,47

IT/1989/052

801 021,02

IT/1989/055

729 996,93

IT/1989/062

533 048,34

IT/1989/076

7 190 795,74

IT/1989/078

3 702 297,02

IT/1989/087

2 763 062,49

IT/1989/094

873 448,66

IT/1989/097

883 185,79

IT/1989/109

882 625,37

IT/1989/120

505 074,81

IT/1989/130

952 185,05

IT/1989/141

2 353 482,58

IT/1989/184

585 745,67

IT/1989/185

3 153 808,48

IT/1989/187

1 182 320,05

IT/1989/188

5 015 307,87

IT/1989/208

1 528 863,48

IT/1990/001

1 893 038,98

IT/1990/002

648 746,26

IT/1990/004

889 279,64

IT/1990/021

560 702,00

IT/1990/053

531 953,50

IT/1990/059

8 384 948,04

IT/1990/064

2 139 322,74

IT/1990/066

667 339,28

IT/1990/077

13 964 478,09

IT/1990/079

652 412,16

IT/1990/080

997 851,72

IT/1990/081

2 950 584,42

IT/1990/083

1 226 694,20

IT/1990/084

695 687,06

IT/1990/086

1 037 481,54

IT/1990/092

0,00

IT/1990/094

3 064 059,49

IT/1991/002(A)

2 421 612,13

IT/1991/004

3 004 248,14

IT/1991/006

1 799 675,37

IT/1991/008

3 052 599,57

IT/1991/009

1 208 081,21

IT/1991/014

1 593 129,84

IT/1991/017

790 899,43

IT/1991/024

329 539,37

IT/1991/056

1 078 101,49

IT/1991/071

688 707,00

IT/1991/075

1 021 325,69

IT/1992/006

87 000,11

IT/1992/011

619 240,02

IT/1992/012

371 440,00

IT/1992/060

2 187 059,94

IT/1992/061

417 761,97

IT/1992/071

535 447,07

IT/1992/098

1 428 011,50

IT/1992/117

895 504,86

IT/1992/118

1 363 978,00

IT/1992/230

1 456 448,72

IT/1992/232

2 422 558,12

IT/1992/237

3 814 620,91

IT/1992/239

4 420 095,25

IT/1992/245

1 715 396,91

IT/1992/249

1 022 645,34

IT/1992/253

1 878 926,73

IT/1992/254

844 269,29

IT/1992/256

1 031 347,46

IT/1992/257

950 810,66

IT/1992/258

609 296,43

IT/1992/264

558 279,79

IT/1992/272

107 354,19

IT/1992/275

431 051,94

IT/1992/284

5 284 145,77

IT/1992/285

82 039,00

IT/1992/338

342 141,68

IT/1994/047

744 987,49

IT/1994/063

11 726 016,74

IT/1994/092

1 202 986,10

IT/1994/095

1 776 176,16

IT/1994/151

654 664,50

IT/1994/224

866 412,91

IT/1994/235

824 501,93

IT/1994/245

1 540 155,94

IT/1994/246

519 777,15

IT/1994/250

187 310,38

IT/1994/419

8 760 422,48

IT/1994/439

757 184,91

IT/1994/445

2 540 892,25

IT/1995/031

1 043 415,42

IT/1995/053

5 230 746,31

IT/1995/054

3 235 621,62

IT/1995/060

1 725 150,04

IT/1995/099

1 197 629,77

IT/1995/103

2 595 717,93

IT/1995/117

808 330,66

IT/1995/120

647 980,61

IT/1995/160

941 259,59

IT/1995/259

1 252 608,76

IT/1995/277

951 752,36

IT/1995/342

570 807,35

IT/1995/350

849 611,86

IT/1995/363

623 105,53

IT/1995/390

1 040 032,33

IT/1995/391

538 652,15

IT/1996/004

871 048,24

IT/1996/006

3 450 089,59

IT/1996/009

5 708 680,07

IT/1996/019

70 153,80

IT/1996/022

3 645 678,08

IT/1996/025

513 677,10

IT/1996/067

2 852 184,42

IT/1996/189

691 863,13

IT/1996/205

5 615 994,15

IT/1996/207

650 060,45

IT/1996/210

1 078 676,85

IT/1996/254

71 572,77

IT/1996/271

6 856 477,88

IT/1996/282

666 899,01

IT/1996/301

3 524 942,01

IT/1996/302

2 247 646,99

IT/1996/388

1 425 735,47

IT/1997/074

583 123,58

IT/1997/123

729 996,93

IT/1997/193

5 513 248,86

IT/1998/037

2 286 015,73

IT/1998/059

1 175 865,75

IT/1998/070

881 768,99

IT/1998/103

503 889,09

IT/1998/114

570 848,01

Totalt

310 849 495,98


BILAGA II

Belopp som skall belasta EUGFJ:s garantisektion

Tyskland

Ärendenummer

Belopp i euro

DE/1995/174

3 644 689,38

DE/1996/210

102 911,19

Totalt

3 747 600,57


Spanien

Ärendenummer

Belopp i euro

ES/1995/069

145 393,60

ES/1996/073

71 481,48

ES/1996/085

1 617 401,34

ES/1997/255

2 275 730,27

ES/1998/056

509 809,96

Totalt

4 619 816,55


Nederländerna

Ärendenummer

Belopp i euro

NL/1997/066

532 080

NL/1998/038

1 922 727

Totalt

2 454 807


Portugal

Ärendenummer

Belopp i euro

PT/1996/014

1 654 408,37

PT/1998/015

608 155,28

PT/1998/038

1 417 853,86

Totalt

3 680 417,51


Italien

Ärendenummer

Belopp i euro

IT/1981/014

598 645,14

IT/1982/011

858 791,39

IT/1988/008

6 951 704,49

IT/1988/013

1 628 505,84

IT/1988/023

4 121 803,13

IT/1988/068

1 792 260,77

IT/1988/078

124 280,67

IT/1989/001

4 926 732,53

IT/1989/016

538 117,76

IT/1990/028

202 927,48

IT/1990/037

2 174 169,20

IT/1991/002(S)

2 451 649,46

IT/1993/004

500 852,00

IT/1994/004

617 469,18

IT/1994/005

29 851 834,89

IT/1994/008

41 760 653,21

IT/1994/253

10 089 425,06

IT/1994/449

1 500 425,25

IT/1995/057

2 144 502,97

IT/1995/384

1 283 089,70

IT/1995/387

1 698 575,15

IT/1996/007

10 949 621,58

IT/1996/015

1 040 113,00

IT/1996/020

491 865,00

IT/1996/211

6 322 642,50

IT/1996/303

25 206 583,61

IT/1997/022

950 412,40

IT/1997/159

516 228,65

IT/1998/014

531 544,83

Totalt

161 825 426,84


BILAGA III

Oegentlighetsärenden som skall utgå ur förteckningen enligt förordning (EEG) nr 595/91

Tyskland

Ärendenummer

 

DE/1996/016

 

DE/1996/144

 

DE/1996/260

 

DE/1997/015

 

DE/1997/095

 

DE/1997/136

 

DE/1998/040

 

DE/1998/195

 

DE/1998/214

Spanien

Ärendenummer

 

ES/1995/066

 

ES/1995/071

 

ES/1996/089

 

ES/1997/002

 

ES/1997/040

 

ES/1997/041

 

ES/1997/062

Frankrike

Ärendenummer

 

FR/1996/031

 

FR/1996/056

 

FR/1998/010

 

FR/1998/024

Nederländerna

Ärendenummer

 

NL/1995/127

 

NL/1997/059

 

NL/1998/078

Portugal

Ärendenummer

PT/1995/036

Förenade kungariket

Ärendenummer

UK/1998/271

Italien

Ärendenummer

 

IT/1986/019(D)

 

IT/1986/040

 

IT/1986/043

 

IT/1987/020

 

IT/1987/091

 

IT/1987/092

 

IT/1988/024

 

IT/1988/053(D)

 

IT/1988/070

 

IT/1989/075

 

IT/1989/106

 

IT/1989/136

 

IT/1989/140

 

IT/1989/183

 

IT/1990/016

 

IT/1990/018

 

IT/1990/019

 

IT/1990/024

 

IT/1990/025

 

IT/1990/040

 

IT/1990/048

 

IT/1990/052

 

IT/1990/065

 

IT/1990/071

 

IT/1990/075

 

IT/1991/003(A)

 

IT/1991/011

 

IT/1991/012

 

IT/1991/053

 

IT/1991/055

 

IT/1991/060

 

IT/1991/063

 

IT/1992/005

 

IT/1992/021

 

IT/1992/022

 

IT/1992/023

 

IT/1992/024

 

IT/1992/025

 

IT/1992/026

 

IT/1992/048

 

IT/1992/065

 

IT/1992/066

 

IT/1992/067

 

IT/1992/084

 

IT/1992/097

 

IT/1992/102

 

IT/1992/103

 

IT/1992/234

 

IT/1992/263

 

IT/1992/274

 

IT/1992/276

 

IT/1992/300

 

IT/1992/322

 

IT/1992/323

 

IT/1992/325

 

IT/1992/339

 

IT/1992/343

 

IT/1992/345

 

IT/1992/346

 

IT/1993/008

 

IT/1994/006

 

IT/1994/007

 

IT/1994/068(D)

 

IT/1994/142

 

IT/1994/217

 

IT/1994/219

 

IT/1994/233

 

IT/1994/392

 

IT/1994/430

 

IT/1994/431

 

IT/1994/433

 

IT/1994/450

 

IT/1995/004

 

IT/1995/020

 

IT/1995/023

 

IT/1995/034

 

IT/1995/035

 

IT/1995/036

 

IT/1995/037

 

IT/1995/038

 

IT/1995/118

 

IT/1995/158

 

IT/1995/293

 

IT/1995/296

 

IT/1995/329

 

IT/1995/336

 

IT/1995/356

 

IT/1995/365

 

IT/1995/385

 

IT/1995/386

 

IT/1996/002

 

IT/1996/008(A)

 

IT/1996/008(S)

 

IT/1996/014

 

IT/1996/015(D)

 

IT/1996/277

 

IT/1996/289

 

IT/1996/292

 

IT/1996/304

 

IT/1996/387

 

IT/1997/004

 

IT/1997/008

 

IT/1997/158

 

IT/1997/167

 

IT/1997/192

 

IT/1998/006

 

IT/1998/020

 

IT/1998/021

 

IT/1998/025

 

IT/1998/026

 

IT/1998/027

 

IT/1998/032

 

IT/1998/036

 

IT/1998/045

 

IT/1998/056

 

IT/1998/062

 

IT/1998/068

 

IT/1998/071

 

IT/1998/426

 

IT/2000/059


Rättelser

10.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 278/32


Rättelse till kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 av den 15 november 2005 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel

( Europeiska unionens officiella tidning L 338 av den 22 december 2005 )

På sidan 10, kapitel 1 punkt 1.12 i bilaga I, Mjölkpulver och vasslepulver, skall det

i stället för:

”Mjölkpulver och vasslepulver (10)”

vara:

”Mjölkpulver och vasslepulver”.

På sidan 18, kapitel 2 punkt 2.2.1 i bilaga I, kolumnen Gränser: m and M, skall det

i stället för:

”m

M

<1 cfu/ml

5 cfu/ml”

vara:

”m

M

<1/ml

5/ml”

På sidan 19, kapitel 2 punkt 2.2.7 i bilaga I, kolumnen Enterobacteriaceae, kolumnen Analytisk referensmetod, skall det

i stället för:

”ISO 21528-1”,

vara:

”ISO 21528-2”.

På sidan 22, kapitel 2 punkt 2.4.1 i bilaga I, kolumnen E. coli, kolumnen Gränser m och M, skall det

i stället för:

”m

M

1 cfu/g

10 cfu/g”

vara:

”m

M

1/g

10/g”