14.9.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 250/1

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

14.9.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 250/3

(1)

Under veckan 4–8 september 2006, lämnades det i enlighet med förordning (EG) nr 950/2006 in ansökningar om importlicenser till de behöriga myndigheterna för en kvantitet som motsvarar eller överskrider den tillgängliga kvantiteten för löpnummer 09.4343.

(2)

Kommissionen bör därför fastställa en tilldelningskoefficient så att licenser kan utfärdas i proportion till den disponibla kvantiteten och i förekommande fall meddela medlemsstaterna att den gällande gränsen har uppnåtts.

14.9.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 250/6

(1)

Kommissionens förordning (EG) nr 990/2006 (2) innebar att stående anbudsinfordringar inleddes för export av spannmål som innehas av interventionsorganen i medlemsstaterna.

(2)

Anbud som accepterats vid några av dessa anbudsinfordringar har i vissa medlemsstater lett till att i princip hela den kvantitet som ställts till de ekonomiska aktörernas förfogande har uttömts. Med tanke på de senaste veckornas efterfrågan och situationen på marknaden är det lämpligt att ställa nya kvantiteter till förfogande i de berörda medlemsstaterna och tillåta berörda interventionsorgan att öka den kvantitet som omfattas av anbudsinfordringarna för export. Ökningarna gäller:

(3)

Förordning (EG) nr 990/2006 bör ändras i enlighet därmed.

(4)

Förvaltningskommittén för spannmål har inte yttrat sig inom den tid som ordföranden har bestämt.

14.9.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 250/10

(1)

Den 4 november 2005 mottog kommissionen ett klagomål som ingivits i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 384/96 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (nedan kallad ”grundförordningen”) av Eurométaux (nedan kallad ”den klagande”) såsom företrädare för en tillverkare som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 50 %, av gemenskapens produktion av vissa volframelektroder.

(2)

Klagomålet innehöll bevisning om dumpning av vissa volframelektroder från Kina och om därav förorsakad väsentlig skada, vilken ansågs tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleddes.

(3)

Den 17 december 2005 inleddes förfarandet genom ett tillkännagivande om inledande som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning  (2).

(4)

Kommissionen underrättade officiellt den klagande, den andra tillverkaren i gemenskapen, de exporterande tillverkare, importörer och användare som såvitt känt var berörda samt företrädare för Kina om att ett förfarande hade inletts. De berörda parterna gavs tillfälle att inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(5)

Den klagande tillverkaren, den andra tillverkaren i gemenskapen, exporterande tillverkare, importörer och en intresseorganisation för exportörer lämnade synpunkter. Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle till detta.

(6)

För att de exporterande tillverkare i Kina som så önskade skulle få möjlighet att ansöka om att bli behandlade som företag som är verksamma under marknadsmässiga förhållanden (nedan kallat ”marknadsekonomisk status”) eller om individuell behandling, sände kommissionen ansökningsblanketter till de kinesiska exporterande tillverkare som såvitt känt var berörda. Två företag ansökte om marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 i grundförordningen och i andra hand om individuell behandling, om det i samband med undersökningen skulle konstateras att de inte uppfyllde villkoren för att beviljas marknadsekonomisk status. Två andra företag ansökte endast om individuell behandling.

(7)

I tillkännagivandet om inledande nämnde kommissionen att den i undersökningen eventuellt skulle tillämpa ett stickprovsförfarande för exportörer/tillverkare i Kina. Elva företag angav att de var villiga att ingå i urvalet för stickprovet. Eftersom endast fyra företag begärde antingen marknadsekonomisk status eller individuell behandling bestämdes dock att något stickprovsförfarande inte behövdes.

(8)

Frågeformulär sändes till alla parter som såvitt känt var berörda och till alla övriga företag som gav sig till känna inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande. Svar mottogs från en tillverkare i gemenskapen, tre icke-närstående importörer, fyra exporterande tillverkare i Kina, tretton närstående företag i gemenskapen och en tillverkare i det jämförbara landet, Förenta staterna.

(9)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, skada och gemenskapens intresse samt genomförde kontroller på plats hos följande företag:

(10)

Eftersom det var nödvändigt att fastställa ett normalvärde för de exporterande tillverkare i Kina som eventuellt inte skulle komma att beviljas marknadsekonomisk status, genomfördes ett kontrollbesök på plats hos följande företag i syfte att fastställa normalvärdet på grundval av uppgifter från ett jämförbart land, i detta fall Förenta staterna:

Tillverkare i det jämförbara landet, Förenta staterna

(11)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 januari till och med den 31 december 2005 (nedan kallad ”undersökningsperioden” eller, i tabeller, ”UP”). Undersökningen av hur de faktorer som är relevanta för bedömningen av skada hade utvecklats omfattade perioden från och med den 1 januari 2001 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad ”skadeundersökningsperioden”).

(12)

Den produkt som enligt klagomålet dumpas är vissa volframelektroder, inbegripet stänger av volfram, andra än sådana som erhållits enbart genom sintring (även tillskurna i längd). Produkten deklareras vanligtvis enligt KN-nummer ex 8101 95 00 och ex 8515 90 90.

(13)

Den berörda produkten används vid svetsning och liknande processer, inbegripet TIG-svetsning, svetsning med plasmaljusbåge, termisk skärning och termisk sprutning. Volframelektroder används i många olika industrisektorer, exempelvis byggnads-, varvs-, bil-, sjöfarts-, kemi-, kärnkrafts- och rymdfartsindustrin samt i olje- och naturgasledningar. På grund av de olika produkttypernas fysikaliska egenskaper och av att de är utbytbara för användaren betraktas alla typer av volframelektroder som en enda produkt i detta förfarande.

(14)

Undersökningen visade att de volframelektroder som tillverkas och säljs av gemenskapsindustrin i gemenskapen, de volframelektroder som tillverkas och säljs på Kinas hemmamarknad, de volframelektroder som importeras till gemenskapen från Kina samt de volframelektroder som tillverkas och säljs i Förenta staterna har samma grundläggande kemiska, fysikaliska och tekniska egenskaper och samma användningsområde.

(15)

Därför drogs den preliminära slutsatsen att de alla måste anses vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(16)

I enlighet med artikel 2.7 b i grundförordningen skall normalvärdet vid antidumpningsundersökningar beträffande import med ursprung i Kina fastställas i enlighet med punkterna 1–6 i samma artikel när det gäller tillverkare som konstaterats uppfylla de kriterier som anges i artikel 2.7 c i grundförordningen.

(17)

Kriterierna för erhållande av marknadsekonomisk status är i korthet följande:

(18)

Två exporterande tillverkare i Kina ansökte om marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 b i grundförordningen och lämnade inom tidsfristen in ansökningsblanketten för exporterande tillverkare som ansöker om sådan status. Kommissionen inhämtade alla uppgifter som ansågs nödvändiga och kontrollerade på plats hos dessa företag alla nödvändiga uppgifter som de lämnat i sin ansökan om marknadsekonomisk status.

(19)

Undersökningen visade att ansökan om marknadsekonomisk status måste avslås för ett företag. Slutsatsen av prövningen av om företaget uppfyllde de fem kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen var att det inte uppfyllde kraven enligt det andra kriteriet ovan. Företagets räkenskaper visade inte dess verkliga ekonomiska situation, eftersom vissa transaktioner bokfördes enligt periodiseringsprincipen och andra inte. Detta i förening med att företagets revisorer inte uttryckte några reservationer rörande denna praxis stred klart mot internationella redovisningsnormer.

(20)

Berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter på ovanstående slutsatser. Synpunkter inkom från en exporterande tillverkare som åberopade marknadsekonomisk status.

(21)

Följande exporterande tillverkare av volframelektroder i Kina beviljades på denna grundval marknadsekonomisk status:

(22)

Om artikel 2.7 a i grundförordningen är tillämplig och man avser att införa en antidumpningstull, skall denna enligt artikel 9.5 i grundförordningen införas i form av en landsomfattande tull, utom i de fall då enskilda exportörer i enlighet med artikel 9.5 i grundförordningen bl.a. kan visa att exportpriserna, exportkvantiteterna och försäljningsvillkoren bestäms fritt, att valutaomräkning sker till marknadskurser och att den statliga inblandningen inte är av sådant slag att antidumpningsåtgärderna kan kringgås om enskilda exportörer beviljas olika tullsatser.

(23)

Den exporterande tillverkare som inte kunde beviljas marknadsekonomisk status ansökte i andra hand om individuell behandling. På grundval av tillgängliga uppgifter konstaterades det att företaget uppfyllde samtliga krav i artikel 9.5 i grundförordningen för att beviljas individuell behandling.

(24)

Två exporterande tillverkare, som inte ansökte om marknadsekonomisk status, begärde endast individuell behandling. Båda företagen hade försäljning till oberoende kunder i gemenskapen under undersökningsperioden och samarbetade i undersökningen. Undersökningen visade att ett av företagen uppfyllde alla kraven för individuell behandling i artikel 9.5 i grundförordningen, medan det andra företaget inte uppfyllde det tredje kriteriet för individuell behandling, då det uppdagades att det är helt statsägt och därmed inte kan fatta egna beslut om sin verksamhet oberoende av staten, exempelvis fastställa exportpriser och kvantiteter.

(25)

Följande två exporterande tillverkare i Kina bör alltså beviljas individuell behandling:

(26)

När det gäller normalvärdet avgjorde kommissionen först för den berörda exporterande tillverkaren huruvida företagets sammanlagda försäljning på hemmamarknaden av volframelektroder var representativ i förhållande till dess sammanlagda exportförsäljning till gemenskapen. I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen ansågs försäljningen på hemmamarknaden representativ eftersom den exporterande tillverkarens sammanlagda försäljningsvolym i Kina uppgick till minst 5 % av dess sammanlagda exportförsäljningsvolym till gemenskapen.

(27)

Då den exporterande tillverkaren totalt sett befanns ha en representativ försäljning på hemmamarknaden undersökte kommissionen därefter vilka av de typer av volframelektroder som såldes där som var identiska eller direkt jämförbara med de typer som såldes för export till gemenskapen.

(28)

För var och en av dessa typer fastställdes det huruvida försäljningen på hemmamarknaden var tillräckligt representativ enligt artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden av en viss typ ansågs vara tillräckligt representativ om den sammanlagda försäljningen av denna typ på hemmamarknaden under undersökningsperioden motsvarade minst 5 % av den sammanlagda exportförsäljningen till gemenskapen av den jämförbara typ som exporterades till gemenskapen.

(29)

Kommissionen undersökte också, genom att fastställa andelen lönsam försäljning av den berörda typen på hemmamarknaden till oberoende kunder, om försäljningen på hemmamarknaden av varje produkttyp som på denna marknad såldes i representativa kvantiteter kunde anses ha skett vid normal handel, i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen.

(30)

Det befanns att den lönsamma försäljningen av alla typer av volframelektroder utgjorde mindre än 10 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för de typerna, varför försäljningsvolymen för dessa typer inte ansågs tillräckligt stor för att man skulle kunna fastställa normalvärdet på grundval av priset på hemmamarknaden.

(31)

Eftersom det inte gick att använda hemmamarknadspriserna för alla typer som den berörda exporterande tillverkaren sålde, måste ett konstruerat normalvärde användas.

(32)

I enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen konstruerades därför normalvärdet genom att man ovanpå tillverkningskostnaderna för de exporterade typerna lade ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt en vinstmarginal. Kommissionen undersökte för detta ändamål huruvida de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som den berörda exporterande tillverkaren hade ådragit sig och om den vinst som den haft på hemmamarknaden var representativa.

(33)

De faktiska försäljnings- och administrationskostnaderna och de andra allmänna kostnaderna på hemmamarknaden bedömdes som tillförlitliga eftersom det berörda företagets sammanlagda försäljningsvolym på den marknaden var representativ i förhållande till volymen av exportförsäljningen till gemenskapen. När det gäller vinstmarginalen framkom att ingen av de berörda produkttyper som gick på export såldes vid normal handel på hemmamarknaden och att den exporterande tillverkaren inte tillverkar några andra produkter än volframelektroder. Uppgifter från andra kinesiska tillverkare kunde inte heller användas, eftersom inga andra tillverkare i Kina beviljats marknadsekonomisk status. Vinstmarginalen måste därför fastställas i enlighet med artikel 2.6 c i grundförordningen. I detta sammanhang bör det noteras att volframelektroder tillverkas i mycket få länder. Det fanns inte några tillgängliga uppgifter från japanska tillverkare, varken om den berörda produkten eller liknande produkter, och det var inte heller möjligt att använda motsvarande uppgifter från den amerikanska tillverkaren. Eftersom det inte fanns någon annan rimlig grundval beslutade man att använda sig av den vinstmarginal som gemenskapsindustrin tidigare tillämpade, innan den kinesiska importen började påverka marknaden. I förbigående kan nämnas att den vinsten ligger i nivå med den genomsnittliga vinst som en av de exporterande tillverkarna med individuell behandling gör på den berörda produkten.

(34)

Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen skall normalvärdet för exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status fastställas på grundval av priserna eller det konstruerade värdet i ett jämförbart land.

(35)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade för avsikt att för fastställande av normalvärde för Kina använda Förenta staterna som ett lämpligt jämförbart land och inbjöd berörda parter att lämna synpunkter på detta val. Inga berörda parter invände mot detta val.

(36)

Förutom i gemenskapen och Kina finns det bara några få tillverkare i Förenta staterna och Japan som gör den berörda produkten. Därför försökte kommissionen få till stånd ett samarbete med de kända tillverkarna i Japan och den enda tillverkaren i Förenta staterna.

(37)

Endast tillverkaren i Förenta staterna var samarbetsvillig. Ett frågeformulär sändes därför till denna tillverkare, och de uppgifter som lämnats i svaret kontrollerades på platsen. Man fann att den berörda tillverkaren hade försäljning på hemmamarknaden, att importen av kinesiska produkter var stor medan importen av japanska produkter till den amerikanska marknaden var mycket liten. Det står därför klart att de amerikanska och kinesiska produkterna konkurrerar på den amerikanska marknaden.

(38)

Därför dras preliminärt slutsatsen att det är lämpligast och skäligast att använda Förenta staterna som jämförbart land i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen.

(39)

Normalvärdet för de exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status fastställdes enligt artikel 2.7 a i grundförordningen på grundval av kontrollerade uppgifter från tillverkarna i det jämförbara landet.

(40)

Kommissionen undersökte för var och en av de typer av den berörda produkten som sålts i representativa volymer på hemmamarknaden om försäljningen där kunde anses ha ägt rum vid normal handel enligt artikel 2.4 i grundförordningen. Detta gjorde man genom att för varje produkttyp fastställa andelen lönsam försäljning till oberoende kunder under undersökningsperioden.

(41)

I de fall där försäljningsvolymen av en produkttyp, såld till ett nettoförsäljningspris som var lika stort som eller högre än dess beräknade tillverkningskostnad, utgjorde mer än 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för denna typ, och det vägda genomsnittliga priset för denna typ var lika högt som eller högre än tillverkningskostnaden, baserades normalvärdet på det faktiska priset på hemmamarknaden. Detta pris beräknades som ett vägt genomsnitt av priserna på all försäljning av denna typ på hemmamarknaden under undersökningsperioden, oavsett om denna försäljning var lönsam eller inte.

(42)

I fall där volymen av den lönsamma försäljningen av produkttypen utgjorde högst 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen, eller där det vägda genomsnittliga priset för den typen var lägre än produktionskostnaden, grundades normalvärdet på det faktiska priset vid försäljning på hemmamarknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt av den lönsamma försäljningen endast av denna typ, förutsatt att denna försäljning utgjorde minst 10 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen.

(43)

I de fall där den lönsamma försäljningen av en viss typ utgjorde mindre än 10 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen, ansågs försäljningen av denna typ inte ha skett i tillräckliga kvantiteter för att normalvärdet skulle kunna fastställas på grundval av priset på hemmamarknaden.

(44)

För ca 90 % av produkttyperna fastställdes på detta sätt normalvärdet på grundval av försäljningspriserna vid normal handel på det jämförbara landets hemmamarknad.

(45)

I de fall där man inte kunde använda hemmamarknadspriserna för en produkttyp som sålts av tillverkaren i det jämförbara landet för att fastställa normalvärdet måste en annan metod användas. Kommissionen använde sig då av ett konstruerat normalvärde i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen. Normalvärdet konstruerade man genom att ovanpå de tillverkningskostnader som tillverkaren i det jämförbara landet redovisade lägga ett rimligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader samt en rimlig vinstmarginal. Försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinst fastställdes enligt de metoder som anges i artikel 2.6 i grundförordningen. De försäljnings- och administrationskostnader som användes hänförde sig till tillverkarens egen totala försäljning på hemmamarknaden av den likadana produkten, och den vinstmarginal som användes var den vägda genomsnittliga vinstmarginalen för försäljning vid normal handel på hemmamarknaden.

(46)

Detta normalvärde justerades efter behov för frakt-, kredit- och förpackningskostnader, för att man skulle få en rättvis jämförelse med de volframelektroder som de berörda kinesiska tillverkarna exporterar till gemenskapen.

(47)

I samtliga fall där den berörda produkten exporterades till oberoende kunder i gemenskapen fastställdes exportpriset i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, dvs. på grundval av de exportpriser som faktiskt betalats eller skulle betalas.

(48)

När det gäller företaget som beviljats marknadsekonomisk status, skedde all exportförsäljning till gemenskapen via en närstående importör och såldes därefter vidare till närstående och icke-närstående företag i gemenskapen. Exportpriset konstruerades i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen på grundval av det pris till vilket de importerade produkterna första gången såldes vidare till en oberoende köpare, efter justering för de kostnader som uppstått mellan importen och återförsäljningen samt en rimlig marginal för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Härvidlag användes de närstående företagens egna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader. Vinstmarginalen fastställdes på grundval av tillgängliga uppgifter från samarbetsvilliga, icke-närstående importörer.

(49)

Normalvärdet och exportpriset jämfördes på nivån fritt fabrik. För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis tog man genom justeringar hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. Lämpliga justeringar för transport, försäkring, hanteringskostnader och därmed sammanhängande kostnader, förpacknings- och kreditkostnader samt bankavgifter beviljades i samtliga fall där dessa konstaterades vara skäliga och korrekta och kunde styrkas med bevisning.

(50)

För det företag som beviljats marknadsekonomisk status jämfördes i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den berörda produkten som exporterades till gemenskapen med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten.

(51)

På denna grundval är den preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull, följande:

(52)

För de företag som beviljats individuell behandling jämfördes i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen det vägda genomsnittliga normalvärde som fastställts för det jämförbara landet med det vägda genomsnittliga exportpriset till gemenskapen.

(53)

Den preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull, uppgick till följande:

(54)

Vid beräkningen av en landsomfattande dumpningsmarginal för alla andra exportörer i Kina fastställde kommissionen först hur omfattande samarbetet hade varit. I detta avseende bör det påpekas att elva exporterande tillverkare i Kina sade sig vara villiga att ingå i stickprovet genom att tillhandahålla uppgifter om bl.a. export till gemenskapen av den berörda produkten. Man bör också komma ihåg att de båda KN-nummer som anges i tillkännagivandet om inledande är exnummer, vilket betyder att de också omfattar andra produkter än den berörda produkten. Undersökningen visade dessutom att majoriteten av de samarbetsvilliga exportörerna i Kina deklarerar export av volframelektroder enligt en nationell kinesisk tullkod som också inbegriper många andra produkter. Det ansågs därför att eftersom någon korrekt importstatistik inte fanns, skulle uppgifterna som angavs i frågeformulären utgöra lämpligare tillgängliga fakta rörande import till gemenskapen av den berörda produkten med ursprung i Kina. Man gjorde en jämförelse mellan de totala exportkvantiteter som anges i de elva svaren på frågeformulären och den uppskattning som anges i klagomålet, och fann då att importvolymen som angavs i frågeformulären var högre. På grundval av detta bedömdes graden av samarbetsvillighet som hög.

(55)

Därför fastställdes dumpningsmarginalen till samma nivå som för det samarbetsvilliga företag som inte beviljats marknadsekonomisk status/individuell behandling, dvs. 204,9 %.

(56)

På denna grundval fastställdes den landsomfattande dumpningsmarginalen preliminärt till 204,9 % av priset cif vid gemenskapens gräns före tull.

(57)

Med hjälp av undersökningen fastställdes att två tillverkare i gemenskapen tillverkar den likadana produkten. Den tillverkare på vars vägnar klagomålet lämnats in samarbetade till fullo vid undersökningen. Den andra tillverkaren uttryckte sitt stöd för förfarandet och tillhandahöll allmänna uppgifter om tillverkning och försäljning. Eftersom endast ett företag tillhandahöll fullständiga svar på frågeformuläret kommer alla uppgifter som hänför sig till gemenskapsindustrin av sekretesskäl antingen att anges i indexerad form eller i form av intervall.

(58)

Den sammanlagda gemenskapsproduktionen med avseende på artikel 4.1 i grundförordningen beräknades således preliminärt genom att man lade samman den till fullo samarbetande tillverkarens produktion med den andra tillverkarens produktion, enligt de uppgifter som lämnats av den senare. På grundval av detta bestämdes den totala gemenskapsproduktionen under undersökningsperioden till 40–50 ton.

(59)

Den gemenskapstillverkare som samarbetade till fullo redovisade en produktion som utgör mer än 50 % av de volframelektroder som tillverkas i gemenskapen. Detta företag anses därför utgöra gemenskapsindustrin i enlighet med artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen.

(60)

Förbrukningen i gemenskapen fastställdes på grundval av försäljningsvolymen för de kända tillverkarna i gemenskapen plus importen. För 2001–2004 baserades importvolymen på klagomålet, eftersom det inte fanns någon tillförlitlig importstatistik, som redan förklarats. För undersökningsperioden beräknades importvolymen på grundval av den totala exportkvantiteten för de elva exporterande tillverkare i Kina som tillhandahöll dessa uppgifter i syfte att ingå i stickprovsundersökningen, och som kunde anses stå för all export. Import från andra tredjeländer befanns vara försumbar. Uppgifterna visade att efterfrågan på den berörda produkten i gemenskapen ökade med 50 % under skadeundersökningsperioden.

(61)

Volymen på kinesisk import baserades på de uppgifter som angavs i klagomålet och frågeformulären för undersökningsperioden, av de skäl som anges ovan.

(62)

Importen, sett till volym och marknadsandel, utvecklades på följande sätt:

(63)

Förbrukningen av volframelektroder ökade med 50 % under skadeundersökningsperioden, men importen från det berörda landet ökade samtidigt med mer än 400 %. Följaktligen ökade Kinas marknadsandel under skadeundersökningsperioden från 22,4 % till 76,2 %.

(64)

Tabellen nedan visar utvecklingen av de genomsnittliga priserna för importen från Kina. Under skadeundersökningsperioden föll priserna med 12 %, detta trots att priserna ökade under 2005 på grund av att den viktigaste råvaran gick upp i pris.

(65)

När det gäller försäljningspriset på gemenskapsmarknaden för den berörda produkten under undersökningsperioden gjorde man en jämförelse mellan gemenskapsindustrins priser och dem som de kinesiska exporterande tillverkarna satte. Man använde sig därvid av gemenskapsindustrins försäljningspriser till icke-närstående kunder, vid behov justerade till nivån fritt fabrik, dvs. exklusive fraktkostnader i gemenskapen och efter avräkning för rabatter och avdrag. Dessa priser jämfördes med de kinesiska exporterande tillverkarnas försäljningspriser efter rabatter och andra avdrag, vid behov justerade till nivån priser cif vid gemenskapens gräns, med en lämplig justering för tullklareringskostnader och kostnader efter importen.

(66)

Det framgick av jämförelsen att priserna i gemenskapen för importen av den berörda produkten underskred gemenskapsindustrins priser med 40 % (uttryckt i procent av gemenskapsindustrins priser) under undersökningsperioden.

(67)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade undersökningen av den kinesiska dumpade exportens inverkan på gemenskapsindustrin en analys av alla ekonomiska faktorer och förhållanden som har betydelse för gemenskapsindustrins tillstånd från och med 2001 till och med undersökningsperioden. Som nämns ovan anges de flesta indikatorer av sekretesskäl i indexerad form eller i form av intervall, eftersom analysen rör ett enda företag.

(68)

Produktionen, produktionskapaciteten och kapacitetsutnyttjandet för gemenskapsindustrin uppvisade följande utveckling:

(69)

Trots en ökad efterfrågan minskade gemenskapsindustrins produktion betydligt, med 60 % mellan 2001 och undersökningsperioden.

(70)

Produktionskapaciteten förblev stabil, vilket betyder att kapacitetsutnyttjandet följde samma nedåtgående tendens som produktionen.

(71)

I tabellen nedan anges lagervolymen vid utgången av varje period.

(72)

Lagren ökade med 31 % under skadeundersökningsperioden, något som visar att industrin fick allt svårare att sälja sina produkter på gemenskapsmarknaden.

(73)

I tabellen nedan visas gemenskapsindustrins försäljning till icke-närstående kunder i gemenskapen.

(74)

Gemenskapsindustrins försäljningsvolym minskade med över 50 % under skadeundersökningsperioden. Gemenskapens förbrukning ökade med 50 %, men gemenskapsindustrins marknadsandel krympte med så mycket som 70 % under samma femårsperiod.

(75)

Detta visade att gemenskapsindustrin inte kunde delta i den marknadstillväxt som uppstod genom gemenskapens ökade förbrukning.

(76)

De genomsnittliga försäljningspriserna till icke-närstående köpare på gemenskapsmarknaden följde en nedåtgående tendens fram till 2003. Därefter ökade de med nästan 12 % mellan 2003 och 2004, med en ytterligare ökning på 30 % mellan 2004 och 2005. Prisminskningen fram till 2003 bör ses mot bakgrund av gemenskapsindustrins försök att konkurrera med den dumpade importen. Under 2003 nådde priserna en ohållbart låg nivå, och måste därför höjas under 2004. Vidare steg råvarupriserna brant, med över 100 % mellan 2004 och 2005, något som ökade behovet av en ytterligare prishöjning 2005. Gemenskapsindustrins högre försäljningspriser motsvarade bara delvis de ökade kostnaderna.

(77)

Lönsamhets- och kassaflödesnivåerna för gemenskapsindustrins försäljning av volframelektroder är starkt negativa. Talen visas av sekretesskäl i form av intervall.

(78)

Lönsamheten minskade märkbart under skadeundersökningsperioden. Den nådde ett bottenläge under 2003 och förbättrades därefter något, delvis beroende på gemenskapsindustrins rationaliseringsinsatser och prishöjningar.

(79)

Kassaflödet försämrades också under skadeundersökningsperioden, i linje med den försämrade lönsamhetsutvecklingen. Mätt i absoluta tal minskade dock det negativa kassaflödet i slutet av perioden, men det berodde endast på den minskade produktions- och försäljningsvolymen.

(80)

I början av skadeundersökningsperioden låg gemenskapsindustrins investeringar på en hög nivå, huvudsakligen på grund av inköp av nya maskiner för att optimera produktionen, något som var motiverat med hänsyn till de totalt sett tillfredsställande resultaten för volframelektroder och andra volframprodukter fram till 2000/2001. I slutet av perioden hade dock dessa investeringar nästan upphört.

(81)

Avkastningen på investeringarna, från produktion och försäljning av den likadana produkten (av sekretesskäl visad i form av intervall), ligger på en negativ nivå och har minskat väsentligt under skadeundersökningsperioden, vilket återspeglar den redan nämnda tendensen när det gäller försäljningens lönsamhet.

(82)

Gemenskapsindustrins förmåga att anskaffa kapital befanns inte vara avsevärt påverkad under skadeundersökningsperioden, eftersom den likadana produkten endast utgör en liten del av koncernens totala omsättning.

(83)

Utvecklingen när det gäller sysselsättning, produktivitet och lönekostnader i gemenskapsindustrin såg ut på följande vis:

(84)

Antalet anställda i gemenskapsindustrin minskade märkbart mellan 2001 och undersökningsperioden. Detta berodde dels på en minskande produktion, dels på gemenskapsindustrins ansträngningar att rationalisera produktionen och höja produktiviteten. Resultaten av denna rationaliseringsprocess inom gemenskapsindustrin återspeglades också i produktiviteten, som uppvisar en markant uppåtgående tendens under skadeundersökningsperioden.

(85)

De genomsnittliga lönenivåerna förblev oförändrade under skadeundersökningsperioden.

(86)

Dumpningsmarginalerna anges i avsnittet om dumpning. Dessa marginaler ligger klart över miniminivån. Med tanke på omfattningen av och priserna på den dumpade importen kan inverkan av den faktiska dumpningsmarginalen inte anses vara försumbar.

(87)

Gemenskapsindustrin återhämtar sig inte från effekterna av tidigare dumpning eller subventionering, eftersom inga undersökningar har gjorts tidigare.

(88)

Det bör påpekas att den dumpade importen av den berörda produkten från Kina ökade i volym med över 400 % mellan 2001 och undersökningsperioden och svarade för en marknadsandel på 76,2 % i slutet av skadeundersökningsperioden. Priserna på de berörda dumpade importvarorna underskred väsentligt gemenskapsindustrins priser under undersökningsperioden. Uttryckt som vägt genomsnitt låg priset 40 % under normalpris.

(89)

Gemenskapens förbrukning ökade med 50 %, men gemenskapsindustrins försäljningsvolym minskade med mer än 50 %. Dess marknadsandel föll med 68 %, och eftersom den inte kunde kompensera den generella ökningen av råvarupriserna med prishöjningar hos kunderna, hamnade den i en negativ lönsamhetssituation.

(90)

Följden blev att gemenskapsindustrins situation försämrades väsentligt under skadeundersökningsperioden. Produktionen minskade med 60 %, liksom kapacitetsutnyttjandet, som nådde en rekordlåg nivå under undersökningsperioden. Lagerhållningen ökade med 31 %.

(91)

Trots att gemenskapsindustrin gjorde stora investeringar under den tidigare delen av skadeundersökningsperioden och att den fortsatte att öka produktiviteten och konkurrenskraften, sjönk lönsamheten, kassaflödet och avkastningen på investeringarna kraftigt och nådde starkt negativa nivåer.

(92)

Gemenskapsindustrins allt svårare situation under skadeundersökningsperioden bekräftas också av den negativa utvecklingen när det gäller sysselsättning och investeringar.

(93)

Mot bakgrund av det ovanstående dras preliminärt slutsatsen att gemenskapsindustrin led väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3 i grundförordningen.

(94)

I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersöktes om det fanns ett orsakssamband mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit. Kända faktorer utöver den dumpade importen vilka vid samma tid skulle ha kunnat vålla gemenskapsindustrin skada undersöktes också, i syfte att se till att den eventuella skada som dessa andra faktorer vållat inte skulle tillskrivas den dumpade importen.

(95)

Den kraftiga ökningen av dumpad import från Kina, över 400 % mellan 2001 och undersökningsperioden, samt Kinas snabbt växande marknadsandel i gemenskapen, från 22,4 % till 76,2 %, sammanföll med gemenskapsindustrins försämrade ekonomiska situation. Produktions- och kapacitetsutnyttjandet föll kraftigt, medan nivån på utgående lager steg med 31 %, och samtidigt som detta skedde växte gemenskapsmarknaden. Gemenskapsindustrins försäljningsvolymer och marknadsandel sjönk märkbart, parallellt med att den dumpade importen ökade kraftigt i volym och marknadsandel. Den dumpade importen låg dessutom långt under gemenskapsindustrins priser och utövade därför en stark prispress nedåt. Detta skedde samtidigt som råvarukostnaderna steg med över 100 %. Undersökningen visade att gemenskapsindustrin inte hade möjlighet att ta ut några prisökningar hos sina kunder, på grund av den starka prispress som utövades genom de stora volymer av dumpade produkter som importerades från Kina. Detta ledde till att lönsamheten, avkastningen på investeringar och kassaflödet minskade avsevärt.

(96)

Den preliminära slutsatsen är därför att det tryck som utövades av den dumpade importen, vars volym och marknadsandel ökade betydligt från och med 2001, och som skedde till dumpade priser, var en avgörande orsak till gemenskapsindustrins förlorade marknadsandelar och därigenom till dess negativa vinstutveckling.

(97)

Under skadeundersökningsperioden fanns det, utöver de kinesiska, inga betydande exportörer av den likadana produkten till gemenskapsmarknaden. Undersökningen bekräftade att den viktigaste marknaden för de resterande amerikanska och japanska tillverkarna var deras respektive hemmamarknader. Tillgången till pålitlig information om annan import av likadana produkter är extremt begränsad, och det är därför inte möjligt att uppskatta i vilka kvantiteter de säljs på gemenskapsmarknaden, om det över huvud taget finns sådana produkter. I brist på bevis som visar att det faktiskt importeras sådana produkter från andra tredjeländer får det anses att dessa volymer, om de finns, är försumbara. Det anses därför att import med ursprung i andra tredjeländer inte kan ha bidragit till den skada som gemenskapsindustrin lidit.

(98)

Det undersöktes också huruvida exporten till länder utanför EU kunde ha bidragit till den skada som gemenskapsindustrin lidit under skadeundersökningsperioden. Exporten till länder utanför EU utgjorde ca hälften av gemenskapsindustrins försäljning av den likadana produkten under skadeundersökningsperioden. Denna export minskade med ca 66 % mellan 2001 och undersökningsperioden, och utgjorde 41 % av industrins totala försäljning i slutet av undersökningsperioden. Huvudorsaken till denna förlust av exportmarknader, särskilt den amerikanska marknaden, var den ökande konkurrensen från kinesiska tillverkare på världsmarknaderna. I detta sammanhang bör det noteras att en av de två existerande amerikanska tillverkarna av volframelektroder var tvungen att upphöra med sin produktion, eftersom de kinesiska tillverkarna betedde sig på ett liknande sätt på Förenta staternas marknad.

(99)

När det gäller de indikatorer där det inte gick att skilja mellan gemenskapsmarknaden och exportmarknaderna, exempelvis när det gäller produktion, kapacitetsutnyttjande, investeringar och sysselsättning, fann man att deras negativa utveckling tydligt gick utöver vad som skulle kunna förklaras av den minskade exporten. Den negativa utvecklingen i sig för dessa indikatorer måste ses både som en konsekvens av den minskade försäljningen på gemenskapsmarknaden och, i mindre mån, den minskade exporten. Utvecklingen skall ses mot bakgrund av den betydande tillväxten på gemenskapsmarknaden under skadeundersökningsperioden.

(100)

När det gäller lönsamheten, kassaflödet och avkastningen på investeringar berodde den negativa utvecklingen huvudsakligen på att gemenskapsindustrin tvingades ned på mycket låga nivåer av kapacitetsutnyttjande, eftersom försäljningsvolymen utvecklades så negativt både på gemenskapsmarknaden och på exportmarknaderna, som nämns ovan. Dessutom befann sig gemenskapsindustrins försäljningspriser under press från den dumpade importen, något som också bidrog till den negativa inverkan på de indikatorerna. I detta avseende bör det noteras att utvecklingen för styckepriset på exportmarknaderna var mycket bättre än prisutvecklingen i gemenskapen. Faktiskt ökade det genomsnittliga försäljningspriset på exportmarknaderna med 20 % under samma period, vilket antyder att prispressen var svagare på de marknaderna än på gemenskapsmarknaden. Det konstaterades att lönsamheten för denna export var något bättre än den för försäljningen på gemenskapsmarknaden, dock ej tillräckligt mycket bättre, trots det faktum att exporten också led av de minskade priserna och av konkurrens från den kinesiska exporten till tredjeländers marknader. Dessutom lyckades gemenskapsindustrin bemästra och till och med sänka sina kostnader för annat än råvaror. Därför tycks gemenskapsindustrins exportresultat ha haft mindre inverkan på lönsamheten, kassaflödet och avkastningen på investeringar än utvecklingen för marknadsandelar och priser på gemenskapsmarknaden.

(101)

På denna grund kan kommissionen inte utesluta möjligheten att den negativa utvecklingen för exportförsäljningen inverkade på gemenskapsindustrins allmänna ekonomiska situation. Analysen ovan bekräftade dock att de försämrade exportresultaten i sig inte upphäver orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den konstaterade skadan.

(102)

Den enda övriga gemenskapstillverkarens försäljning minskade markant, med 54 % mellan 2001 och undersökningsperioden. Tillgänglig information tyder på att den andra gemenskapstillverkaren befann sig i samma situation som gemenskapsindustrin. Därför dras temporärt slutsatsen att den försäljningen inte skulle ha kunnat orsaka den skada som gemenskapsindustrin lidit.

(103)

En exportör hävdade att skadan huvudsakligen hade orsakats av prisökningen på den viktigaste råvaran, ammoniumparavolframat. Priserna på ammoniumparavolframat ökade faktiskt med över 100 % i slutet av skadeundersökningsperioden, dvs. under 2005.

(104)

I detta avseende bör det först påpekas att försämringen av gemenskapsindustrins situation sammanföll med ökningen av kinesisk import, från 2001 till 2005, och alltså inte endast inföll i slutet av skadeundersökningsperioden.

(105)

Råvarupriserna ökade endast under 2005. Det kan däremot konstateras att under just det året ökade gemenskapsindustrins priser något mer (33 %) än produktionskostnaderna (30 %).

(106)

Visserligen bidrog råvarupriserna till den allmänna kostnadsökningen, som var större än försäljningsprisets ökning under skadeundersökningsperioden, men tidsförskjutningen antyder att råvarupriset inte var den avgörande faktorn bakom gemenskapsindustrins försämrade ekonomiska situation. Försämringen berodde snarare på de genomsnittliga kostnadsökningar som förorsakades av förlusten av marknadsandelar och det ty åtföljande låga kapacitetsutnyttjandet, vilket har påpekats ovan.

(107)

Vidare kunde gemenskapsindustrin inte höja försäljningspriset tillräckligt för att kompensera för kostnadsökningen. Denna brist på prisflexibilitet orsakades av den ökning av dumpad import från Kina som inträffade samtidigt, till priser som låg avsevärt lägre än gemenskapsindustrins. Dessa sakomständigheter leder till slutsatsen att gemenskapsindustrin utsattes för en mycket stor prispress genom den dumpade importen och endast hade begränsad möjlighet att kompensera för kostnadsökningen genom att höja sina försäljningspriser.

(108)

Slutligen bör det noteras att råvaruprisernas ökning påverkade alla operatörer på marknaden, även de kinesiska exporterande tillverkarna, och att de därför inte kan betraktas som en faktor som särskilt orsakade skada för gemenskapsindustrin.

(109)

På grundval av framställningen ovan kan slutsatsen dras att råvaruprisernas ökning i sig inte upphäver orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den skada som gemenskapsindustrin lidit.

(110)

Skadan för gemenskapsindustrin består främst av förlorad försäljningsvolym och förlorade marknadsandelar, vilket har påverkat lönsamheten negativt. Ty åtföljande prissänkningar och förlust av stordriftsfördelar på grund av lågt kapacitetsutnyttjande ledde till negativ lönsamhet på en ohållbar nivå och till att gemenskapsindustrin gjorde stora ekonomiska förluster.

(111)

Den försämring som de flesta av skadeindikatorerna för gemenskapsindustrin uppvisade sammanföll med en kraftig ökning i importvolym och marknadsandelar för Kina och ett betydande prisunderskridande för den importen.

(112)

Visserligen har undersökningen visat att det inte kan uteslutas att den negativa utvecklingen för gemenskapsindustrins export till länder utanför EU kan ha bidragit till skadan, men den eventuella effekten av detta är inte sådan att den kan ha upphävt orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den skada som gemenskapsindustrin lidit.

(113)

Vidare steg visserligen råvarupriserna hejdlöst under undersökningsperioden, men detta påverkade alla operatörer på marknaden. Dessutom tyder inte skadeindikatorernas påverkan tidsmässigt på att detta var huvudorsaken till den skada som gemenskapsindustrin led.

(114)

Därför dras slutsatsen att den dumpade importen med ursprung i Kina har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

(115)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersöktes det om det finns några tvingande skäl som skulle kunna leda till slutsatsen att det inte skulle vara i gemenskapens intresse att införa antidumpningsåtgärder på import från det berörda landet. Kommissionen sände frågeformulär till alla importörer, handlare och industriella användare som nämndes i klagomålet. Tre importörer svarade på frågeformuläret.

(116)

Följande slutsatser dras på grundval av de uppgifter som lämnats av de samarbetsvilliga parterna.

(117)

Det bör påpekas att gemenskapsindustrin består av en tillverkare, med en produktionsanläggning i Österrike, vars lönsamhet sjönk avsevärt under skadeundersökningsperioden, och att detta fick en negativ inverkan på sysselsättnings- och investeringsnivåerna.

(118)

Om åtgärder inte vidtas är det troligt att bristen på lönsamhet i verksamheten till följd av prispressen från den dumpade importen tvingar gemenskapsindustrin att upphöra med tillverkningen av volframelektroder, som har strategisk betydelse för flera tekniskt avancerade branscher.

(119)

Det bör noteras att produktionslinjen för volframelektroder också användes för andra runda produkter, dvs. stänger, vajrar och sprutvajrar av molybden, liksom elektroder för glassmältning. Vissa av de fasta kostnaderna i produktionsprocessen delades mellan dessa produkter och volframelektroderna. Då produktionen av volframelektroder minskade med 60 % under skadeundersökningsperioden fick detta en negativ inverkan inte endast på produktionskostnaderna för volframelektroder, utan också på andra runda produkter som gemenskapsindustrin tillverkade.

(120)

Detta bör ses mot bakgrund av en växande efterfrågan i världen på den berörda produkten som, om åtgärder vidtogs, skulle ge gemenskapsindustrin möjlighet att öka sin försäljning, förbättra lönsamheten och därigenom trygga industrins ekonomiska bärkraft.

(121)

Därför kan slutsatsen dras att införandet av antidumpningsåtgärder ligger i gemenskapsindustrins intresse.

(122)

En exporterande tillverkare och en exportörsorganisation har hävdat att, eftersom det inte förefaller finnas någon import från andra länder, tullar skulle leda till att de exporterande tillverkarna från Kina försvann från gemenskapsmarknaden, vilket i sin tur skulle leda till en försvagad konkurrens och stärka gemenskapsindustrins redan dominerande ställning.

(123)

Det förefaller dock mera sannolikt att åtminstone några av de berörda exporterande tillverkarna kommer att fortsätta sälja den berörda produkten i gemenskapen (men till icke-skadevållande priser) om åtgärder vidtas, eftersom dessa tillverkare har en solid teknisk bas och en stark marknadsställning i gemenskapen. Samtidigt kan det emellertid inte uteslutas att gemenskapsindustrin, om antidumpningsåtgärder inte införs, kan komma att upphöra att tillverka volframelektroder i gemenskapen, vilket skulle ge de exporterande tillverkarna av denna produkt en starkare ställning och leda till väsentligt minskad konkurrens på gemenskapsmarknaden.

(124)

I detta avseende bör man komma ihåg att det finns två gemenskapstillverkare, vilket borgar för viss konkurrens både på gemenskapsmarknaden och på exportmarknaderna.

(125)

Det bör vidare påpekas att syftet med eventuella antidumpningsåtgärder inte på något vis är att hindra exportörer från tredjeländer från att komma in på gemenskapsmarknaden, utan att återupprätta rättvisa konkurrensvillkor på en marknad där konkurrensvillkoren snedvridits på grund av illojalt handelsbruk.

(126)

Frågeformulär sändes till alla parter som nämndes som användare i klagomålet, inom rymdfarts-, kärnkrafts-, sjöfarts-, bil-, kemi- och verkstadssektorerna. Inga svar på frågeformuläret inkom till kommissionen från vare sig de berörda användarna eller några intresseorganisationer.

(127)

Svetsning med volframelektroder används när det är viktigt att svetsfogarna håller hög kvalitet (bl.a. i flygplans-, sjöfarts-, kärnkrafts- och kemiindustrin). Den tillgängliga informationen antyder att kvalitet och tillförlitlighet är primära krav för kunderna, och att kostnaden för elektroderna är av underordnad betydelse eftersom den är liten jämfört med slutprodukternas värde.

(128)

Eftersom den berörda produktens användare inte visade något intresse under undersökningen, blir den preliminära slutsatsen att införandet av antidumpningsåtgärder troligtvis inte får några allvarliga konsekvenser för deras situation.

(129)

En importör samarbetade till fullo i undersökningen genom att lämna in svar på frågeformuläret, medan två andra samarbetade delvis. Dessa tre importörer stod för ca 30 % av den totala importen av den berörda produkten till gemenskapen under undersökningsperioden. Den berörda produkten svarar för ca 85 % av omsättningen hos den importör som samarbetade till fullo.

(130)

Om antidumpningsåtgärder införs är det inte uteslutet att importen med ursprung i det berörda landet minskar, vilket kan komma att påverka importörernas ekonomiska situation. Eventuella prisökningar på import av den berörda produkten bör dock endast få den effekten för importörerna att konkurrensen med gemenskapens tillverkare återinförs, och bör inte hindra importörerna från att sälja den berörda produkten. Den berörda produktens låga andel av användarnas sammanlagda kostnader torde göra det lättare för importörerna att ta ut eventuella prisökningar hos användarna. På denna grundval har den preliminära slutsatsen dragits att det inte är sannolikt att införandet av antidumpningsåtgärder skulle komma att få några allvarliga negativa verkningar för de i gemenskapen verksamma importörernas situation.

(131)

Införandet av åtgärder kan förväntas leda till att gemenskapsindustrin kan hämta in utebliven försäljning, återta förlorade marknadsandelar och förbättra sin lönsamhet. Mot bakgrund av gemenskapsindustrins allt sämre situation är risken hög att den kan tvingas stänga sin produktionsanläggning och säga upp sina anställda om det inte införs åtgärder. Eftersom den berörda produkten används i tekniskt avancerade branscher och kostnaden för elektroderna är av underordnad betydelse jämfört med värdet på slutprodukterna, torde antidumpningsåtgärdernas inverkan på importörernas/handlarnas och användarnas situation bli marginell.

(132)

Mot denna bakgrund dras den preliminära slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl för att inte införa antidumpningstullar på import av volframelektroder med ursprung i Kina.

(133)

Mot bakgrund av slutsatserna beträffande dumpning, skada, orsakssamband och gemenskapens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att dumpad import vållar gemenskapsindustrin ytterligare skada.

(134)

Åtgärderna bör införas på en nivå som är tillräcklig för att undanröja den skada som denna import vållat, utan att den fastställda dumpningsmarginalen överskrids. Vid beräkningen av hur hög tull det skulle krävas för att undanröja verkningarna av den skadevållande dumpningen ansågs det att åtgärderna borde göra det möjligt för gemenskapsindustrin att täcka sina tillverkningskostnader och totalt sett uppnå en vinst före skatt på den nivå som en industri av denna typ inom sektorn rimligen skulle kunna uppnå vid försäljning av den likadana produkten i gemenskapen under normala konkurrensförhållanden, dvs. om det inte förekom någon dumpad import. Den vinstmarginal före skatt som användes för denna beräkning var 8 % av omsättningen, på grundval av de vinstnivåer som gällde innan det förekom någon dumpad import. På denna grundval beräknades ett icke-skadevållande pris för gemenskapsindustrin för den likadana produkten. Det icke-skadevållande priset erhölls genom att man till produktionskostnaden lade den ovannämnda vinstmarginalen på 8 %. En produkttyp som exporterades från Kina under undersökningsperioden tillverkades och såldes inte av gemenskapsindustrin under undersökningsperioden. Vid beräkningen av vilken nivå som är tillräcklig för att undanröja den skada som denna import vållat, togs det hänsyn till förhållandet i pris mellan denna typ och andra typer som exporterades av kinesiska exportörer.

(135)

Den nödvändiga prisökningen fastställdes därefter på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkt som gemenskapsindustrin sålde på gemenskapsmarknaden.

(136)

Vid jämförelsen gjordes en justering som tog hänsyn till de arbetsuppgifter som ligger på importören, närmare bestämt förpackning, lagerhållning, kvalitetskontroll, märkning och i vissa fall en fysisk bearbetning av elektroderna för att erhålla en i förhållande till gemenskapsindustrin likvärdig produkt.

(137)

Den eventuella skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes sedan i procent av det genomsnittliga importvärdet cif.

(138)

Följande preliminära vägda genomsnittliga skademarginaler fastställdes för de företag som beviljats antingen individuell behandling eller marknadsekonomisk status:

(139)

Vad gäller beräkningen av den landsomfattande nivån för undanröjande av skada för alla andra exportörer i Kina bör det erinras om att samarbetsviljan var hög. Därför fastställdes skademarginalen till den nivå för undanröjande av skada som fastställts för det samarbetsvilliga företag som inte beviljades marknadsekonomisk status/individuell behandling, dvs. 86,8 %.

(140)

Mot denna bakgrund görs bedömningen att en preliminär antidumpningstull bör införas på nivån för den dumpningsmarginal som fastställts. Den bör dock, i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen, inte vara högre än den skademarginal som beräknats ovan.

(141)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av den här undersökningen. De avspeglar således den situation som i denna undersökning befunnits föreligga när det gäller dessa företag. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tullen för ”övriga företag”) är uteslutande tillämpliga på import av produkter med ursprung i det berörda landet som har tillverkats av de företag, dvs. de specifika rättsliga enheter, som nämns. Importerade produkter som har tillverkats av andra företag som inte uttryckligen nämns med namn och adress i detta dokuments normativa del, inbegripet enheter som är närstående dem som uttryckligen nämns, omfattas inte av dessa satser utan av tullsatsen för ”övriga företag”.

(142)

Eventuella ansökningar om tillämpning av dessa individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av en ändring av enhetens namn eller inrättandet av nya produktions- eller försäljningsenheter) bör utan dröjsmål sändas till kommissionen (3) tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt beträffande de ändringar av företagets verksamhet i fråga om produktion, försäljning på hemmamarknaden och exportförsäljning som hänger samman med exempelvis namnändringen eller ändringen av produktions- eller försäljningsenheterna. Om det är befogat kommer kommissionen, efter samråd med rådgivande kommittén, i sådana fall att ändra förordningen och uppdatera förteckningen över företag som omfattas av individuella tullsatser.

(143)

På denna grundval bör satserna för den preliminära tullen fastställas till följande:

(144)

För att reducera den risk för kringgående som beror på att det är så stor skillnad mellan de olika tullsatserna, särskilt på grund av att den av de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i Kina som förelagts en individuell tullsats till gemenskapen också befanns exportera volframelektroder tillverkade av ett samarbetsvilligt statsägt företag som inte kunde beviljas individuell behandling, anser man att det krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att antidumpningstullsatserna tillämpas korrekt. Endast importen av den berörda produkten som tillverkats av respektive exporterande tillverkare får tillgodoräkna sig den specifika dumpningsmarginal som beräknats för den berörda tillverkaren. Dessa särskilda åtgärder omfattar följande:

(145)

Uppvisande för medlemsstaternas tullmyndigheter av en giltig faktura som skall uppfylla kraven i bilagan till denna förordning. Importvaror som inte åtföljs av en sådan faktura skall omfattas av den övriga antidumpningstull som är tillämplig på alla andra företag.

(146)

Det bör påpekas att om exporten från företag som beviljats lägre individuella tullsatser skulle öka väsentligt i volym efter vidtagandet av antidumpningsåtgärderna, måste en sådan volymökning i sig betraktas som en förändring av handelsmönstret på grund av åtgärder enligt artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter, och under förutsättning att villkoren är uppfyllda, kan en undersökning beträffande kringgående inledas. I samband med denna undersökning kan bl.a. behovet av att avskaffa de individuella tullsatserna för att i stället införa en landsomfattande tull komma att undersökas.

(147)

Enligt god förvaltningspraxis bör det fastställas en viss tid inom vilken de berörda parter som gav sig till känna inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande får lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda. Det är dessutom att märka att alla undersökningsresultat i denna förordning rörande införandet av antidumpningstullar är preliminära och kan komma att omprövas vid fastställandet av eventuella slutgiltiga tullar.

14.9.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 250/34

(1)

Genom förordning (EG) nr 573/2003 öppnas en årlig tullkvot på 149 000 ton majs (löpnummer 09.4767) för regleringsåret 2006/07.

(2)

De kvantiteter som begärdes måndagen den 11 september 2006, i enlighet med artikel 2.1 i förordning (EG) nr 573/2003, överskrider de kvantiteter som finns tillgängliga. Det bör därför beslutas i vilken omfattning licenser skall utfärdas. Det bör ske genom fastställande av en enhetlig tilldelningskoefficient som skall tillämpas på de begärda kvantiteterna.