21.7.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 199/1

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1113/2006

av den 20 juli 2006

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 3223/94 av den 21 december 1994 om tillämpningsföreskrifter för importordningen för frukt och grönsaker (1), särskilt artikel 4.1, och

av följande skäl:

(1)	I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)	Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 3223/94 skall fastställas enligt tabellen i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 21 juli 2006.

---

(1)  EGT L 337, 24.12.1994, s. 66. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 386/2005 (EUT L 62, 9.3.2005, s. 3).

---

---

21.7.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 199/3

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1114/2006

av den 20 juli 2006

om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (1), särskilt artikel 9.1 a, och

av följande skäl:

(1)	För att säkerställa enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till förordning (EEG) nr 2658/87, är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till denna förordning.

(2)

I förordning (EEG) nr 2658/87 har allmänna regler fastställts för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen och dessa regler gäller också för varje annan nomenklatur som helt eller delvis grundar sig på denna eller som tillfogar underuppdelningar till denna och som har upprättats genom särskilda gemenskapsbestämmelser för tillämpningen av tulltaxebestämmelser eller andra åtgärder för varuhandeln.

(3)	Enligt dessa allmänna regler måste de varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen som är bifogad den här förordningen klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 med de motiveringar som ges i kolumn 3.

(4)

Det är lämpligt att bindande klassificeringsbesked som utfärdas av medlemsstaternas tullmyndigheter avseende varuklassificeringen i Kombinerade nomenklaturen och som inte överensstämmer med de rättigheter som fastställs i denna förordning fortfarande kan åberopas av innehavaren enligt bestämmelserna i artikel 12.6 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (2).

(5)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Tullkodexkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De varor som beskrivs i kolumn 1 i den bifogade tabellen skall i Kombinerade nomenklaturen klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 i samma tabell.

Artikel 2

Bindande klassificeringsbesked som utfärdas av medlemsstaternas tullmyndigheter och som inte stämmer överens med de rättigheter som fastställs i denna förordning kan fortfarande åberopas enligt bestämmelserna i artikel 12.6 i förordning (EEG) nr 2913/92 under en period av tre månader.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

---

(1)  EGT L 256, 7.9.1987, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 996/2006 (EGT L 179, 1.7.2006, s. 26).

(2)  EGT L 302, 19.10.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 648/2005 (EUT L 117, 4.5.2005, s. 13).

---

---

21.7.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 199/6

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1115/2006

av den 20 juli 2006

om ändring av förordning (EEG) nr 3703/85 om närmare bestämmelser för tillämpningen av gemensamma marknadsnormer för viss färsk eller kyld fisk

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 104/2000 av den 17 december 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeri- och vattenbruksprodukter (1), särskilt artiklarna 2.3 och 3.4,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2406/96 av den 26 november 1996 om fastställande av gemensamma marknadsnormer för saluföring av vissa fiskeriprodukter (2), och särskilt artiklarna 8.4 och 9, och

av följande skäl:

(1)	I förordning (EG) nr 2406/96 fastställs gemensamma marknadsnormer för saluföring av vissa fiskeriprodukter. Tillämpningsföreskrifter för dessa normer har fastställts i kommissionens förordning (EEG) nr 3703/85 (3).

(2)	Enligt artikel 9 i rådets förordning (EG) 2406/96 får pelagiska arter klassificeras enligt ett stickprovsförfarande som säkerställer att de gemensamma marknadsnormerna för dessa arter följs.

(3)	Genom kommissionens förordning (EG) nr 790/2005 (4) om ändring av rådets förordning (EG) nr 2406/96 fastställdes också gemensamma marknadsnormer för skarpsill.

(4)	Tillämpningsföreskrifterna för klassificering och vägning av pelagiska arter i kommissionens förordning (EEG) nr 3703/85 omfattar för närvarande inte skarpsill. Förordningen måste därför ändras så att också denna art omfattas.

(5)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för fiskeriprodukter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 3703/85 skall ändras på följande sätt:

1.	I bilaga I skall de uppgifter som anges i bilagan till den här förordningen läggas till.

2.	I bilaga II skall följande läggas till: ”8. Skarpsill av arten Sprattus sprattus”.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

---

(1)  EGT L 17, 21.1.2000, s. 22. Förordningen ändrad genom 2003 års anslutningsakt.

(2)  EGT L 334, 23.12.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 790/2005 (EUT L 132, 26.5.2005, s. 15).

(3)  EGT L 351, 28.12.1985, s. 63. Förordningen ändrad genom förordning (EEG) nr 3506/89 (EGT L 342, 24.11.1989, s. 11).

(4)  EUT L 132, 26.5.2005, s. 15.

---

---

21.7.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 199/8

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1116/2006

av den 20 juli 2006

om förbud mot fiske efter ansjovis i ICES-delområde VIII

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 51/2006 av den 22 december 2005 om fastställande för år 2006 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i gemenskapens vatten och, för gemenskapens fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs (1), särskilt artikel 5.3, och

av följande skäl:

(1)	I bilaga IA till förordning (EG) nr 51/2006 fastställs preliminärt gemenskapens fiskeansträngning för fartyg som fiskar efter ansjovis i ICES-delområde VIII (Biscayabukten).

(2)	Enligt artikel 5.3 i den förordningen skall kommissionen omedelbart stoppa fisket efter ansjovis i ICES-delområde VIII om STECF meddelar att lekbeståndets biomassa vid lektiden 2006 är mindre än 28 000 ton.

(3)	STECF har beräknat lekbeståndets biomassa vid lektiden 2006 till 18 640 ton.

(4)	Eftersom lekbeståndets biomassa för ansjovis vid lektiden 2006 är mindre än 28 000 ton måste fisket förbjudas för återstoden av 2006.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Fiske efter ansjovis i ICES-delområde VIII skall vara förbjudet från och med det datum för ikraftträdande som fastställs i artikel 2 till och med den 31 december 2006. I ICES-delområde VIII skall det också vara förbjudet att behålla ombord, lasta om eller landa ansjovis som fångats efter det att denna förordning trätt i kraft.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

---

(1)  EUT L 16, 20.1.2006, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 941/2006 (EUT L 173, 27.6.2006, s. 1).

---

21.7.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 199/9

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1117/2006

av den 20 juli 2006

om utbetalning av slaktbidrag och ytterligare stöd inom ramen för veterinära åtgärder där slakt av djur föreskrivs i Nederländerna

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1254/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött (1), särskilt artikel 50 andra strecksatsen, och

av följande skäl:

(1)	Under utbrotten av mul- och klövsjuka 2001 och bovin spongiform encefalopati (BSE) under åren 2000–2003 i Nederländerna fördes nötboskap till slakt vid slakterier.

(2)

De nederländska myndigheterna ställde in beviljande av slaktbidrag enligt artikel 11 i förordning (EG) nr 1254/1999 och ytterligare stöd enligt artikel 14 i samma förordning för djur som slaktades vid slakterier. I de fall som villkoren för stödberättigande är uppfyllda bör dock producenterna komma i åtnjutande av dessa direktstöd för de berörda djuren.

(3)

För att kunna tillgodose de legitima förväntningarna hos producenterna bör utbetalning av slaktbidrag och ytterligare stöd kunna ske fram till och med den 15 oktober 2006 för djur som slaktats vid slakterier under 2001 med anledning av utbrottet av mul- och klövsjuka i enlighet med rådets direktiv 85/511/EEG av den av den 18 november 1985 om införande av gemenskapsåtgärder för bekämpning av mul- och klövsjuka (2).

(4)

Av samma skäl bör samma möjlighet föreskrivas även för djur som slaktats vid slakterier under åren 2000, 2001, 2002 och 2003 på grund av BSE-bekämpningen i enlighet med rådets direktiv 90/425/EEG av den 26 juni 1990 om veterinära och avelstekniska kontroller i handeln med vissa levande djur och varor inom gemenskapen med sikte på att förverkliga den inre marknaden (3) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (4).

(5)

Bestämmelserna om direktstöd i förordning (EG) nr 1254/1999 har från och med den 1 januari 2005 satts ur spel genom rådets förordning (EG) nr 1782/2003 (5). De bestämmelser som anges i den här förordningen kan därför inte införas med dessa bestämmelser som rättslig grund, vilket skapar ett specifikt praktiskt problem.

(6)	Det bör föreskrivas att de stöd som betalas ut med stöd av den här förordningen skall beviljas under de gällande taken och inom ramen för totalbeloppen.

(7)

Slaktbidragen och de ytterligare stöden skulle kunna tänkas inkluderas i värdet på de djur för vilka ersättning fastställs enligt rådets beslut 90/424/EEG av den 26 juni 1990 om utgifter inom veterinärområdet (6) och kommissionens beslut 2001/652/EG av den 16 augusti 2001 om ekonomiskt stöd till utrotning av mul- och klövsjuka i Nederländerna under 2001 (7). Utbetalningen av både slaktbidraget och de ytterligare stöden skulle i detta fall ge överkompensation till stödmottagarna. Det bör utfärdas bestämmelser om att de nederländska behöriga myndigheterna, innan de beviljar slaktbidrag och ytterligare stöd, skall säkerställa att detta inte kommer att medföra överkompensation.

(8)	Eftersom det är fråga om att reglera förhållanden som hänför sig till 2000–2003 bör denna förordning träda i kraft omedelbart.

(9)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för nötkött.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Slaktbidrag och ytterligare stöd skall kunna beviljas i Nederländerna fram till och med den 15 oktober 2006 för djur som under 2001 har slaktats i ett slakteri med anledning av utbrottet av mul- och klövsjuka i enlighet med direktiv 85/511/EEG.

2.   Slaktbidrag och ytterligare stöd skall även kunna beviljas för djur som har slaktats vid ett slakteri med anledning av bekämpningsåtgärderna mot bovin spongiform encefalopati (BSE) i enlighet med direktiv 90/425/EEG och förordning (EG) nr 999/2001 under dessa rättsakters tillämpningsperiod, dock tidigast den 1 januari 2000 och senast den 31 december 2003.

Artikel 2

1.   För att slaktbidrag skall kunna beviljas för djuren skall Nederländernas behöriga myndighet förvissa sig om att följande villkor för stödberättigande var uppfyllda vid tidpunkten för slakten:

a)	Tjurar, stutar, kor och kvigor var åtminstone 8 månader gamla.

b)	Kalvar var äldre än 1 månad och yngre än 7 månader.

Bidraget skall betalas ut till den producent som har hållit djuret under en djurhållningsperiod på minst två månader som har löpt ut mindre än en månad före slakt.

2.   Slaktbidraget skall beviljas inom den outnyttjade delen under det nationella taket på 1 207 849 vuxna nötkreatur och 1 198 113 kalvar varje år.

Slaktbidraget skall för varje djur som är bidragsberättigande enligt punkt 1 a fastställas till 27 euro för kalenderåret 2000, till 53 euro för kalenderåret 2001 och till 80 euro för kalenderåren 2002 och 2003.

Slaktbidraget skall för varje djur som är bidragsberättigande enligt punkt 1 b fastställas till 17 euro för kalenderåret 2000, till 33 euro för kalenderåret 2001 och till 50 euro för kalenderåren 2002 och 2003.

Artikel 3

Nederländernas behöriga myndighet skall betala ut ytterligare stöd per djur och slaktbidragsenhet efter prövning mot objektiva kriterier som inbegriper bl.a. struktur och särskilda produktionsvillkor och på ett sådant sätt att likabehandling garanteras mellan producenterna för att undvika snedvridning av marknaden och konkurrensen. Dessa ersättningar får inte kopplas samman med variationer i marknadspriserna.

De ytterligare stöden skall beviljas inom ramen för den outnyttjade delen av ett totalbelopp på 8,4 miljoner euro för år 2000, 16,9 miljoner euro för år 2001 och 25,3 miljoner euro för vart och ett av åren 2002 och 2003.

Artikel 4

Slaktbidragen och de ytterligare stöden skall betalas ut under förutsättning att de varken har inkluderats i den ersättning som fastställts för de berörda djuren enligt beslut 90/424/EEG eller beslut 2001/652/EG, och inte heller har betalats ut av detta skäl.

Artikel 5

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

---

(1)  EGT L 160, 26.6.1999, s. 21. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1913/2005 (EUT L 307, 25.11.2005, s. 2).

(2)  EGT L 315, 26.11.1985, s. 11. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 807/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 36).

(3)  EGT L 224, 18.8.1990, s. 29. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/33/EG (EGT L 315, 19.11.2002, s. 14).

(4)  EGT L 147, 31.5.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1041/2006 (EUT L 187, 8.7.2006, s. 10).

(5)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 953/2006 (EUT L 175, 29.6.2006, s. 1).

(6)  EGT L 224, 18.8.1990, s. 19. Beslutet senast ändrat genom beslut 2006/53/EG (EUT L 29, 2.2.2006, s. 37).

(7)  EGT L 230, 28.8.2001, s. 8.

---

21.7.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 199/11

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1118/2006

av den 20 juli 2006

om upphörande av utfärdandet av importlicenser för smör från Nya Zeeland som importeras inom ramen för en tullkvot

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1255/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (1), särskilt artikel 29.1, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 2535/2001 av den 14 december 2001 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1255/1999 när det gäller ordningen för import av mjölk och mjölkprodukter och om öppnande av tullkvoter (2) fastställs sådana regler särskilt vad gäller ”smör från Nya Zeeland” som definieras i artikel 25.1 i den förordningen.

(2)

I sin dom av den 11 juli 2006 i målet C-313/04 Franz Egenberger GmbH Molkerei und Trockenwerk mot Bundesanstalt für Landwirtschaft und Ernährung fastställde Europeiska gemenskapernas domstol följande: ”Artikel 35.2 i kommissionens förordning (EG) nr 2535/2001 av den 14 december 2001 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1255/1999 när det gäller ordningen för import av mjölk och mjölkprodukter och om öppnande av tullkvoter är ogiltig i den mån som det i denna bestämmelse föreskrivs att ansökningar om importlicens för smör från Nya Zeeland med nedsatt tull endast kan lämnas in till de behöriga myndigheterna i Förenade kungariket,” och ”artiklarna 25 och 32 i förordning (EG) nr 2535/2001, jämförda med bilagorna III, IV och XII till samma förordning, är ogiltiga i den mån som de tillåter diskriminering vid utfärdandet av importlicenser för smör från Nya Zeeland med nedsatt tull.”

(3)

Effekten av denna dom från domstolen är att det är omöjligt att få ordningen för import av smör från Nya Zeeland att fungera inom ramen för den berörda tullkvoten, särskilt som de bestämmelser i förordning (EG) nr 2535/2001 som inte påverkas av domen är otillräckliga för att säkerställa att ursprunget av och kvaliteten på de produkter som förmodas importeras inom ramen för kvoten faktiskt uppfyller kvotens krav och även är otillräckliga för att säkerställa en lämplig förvaltning av kvoten bl.a. genom kontroll av användningen av kvoten.

(4)

Det är därför nödvändigt att ändra förordning (EG) nr 2535/2001 för att tillgodose sådana krav samtidigt som det säkerställs att dessa ändringar uppfyller de krav som fastställs i domstolens dom. Sådana ändringar kan inte göras omedelbart, i synnerhet eftersom samråd med berörda parter måste äga rum.

(5)

För att undvika spekulering, för att förhindra att den diskriminering som avses i domstolens dom fortsätter och för att undvika riskerna för en okontrollerad användning av kvoten och import av produkter inom ramen för kvoten som inte uppfyller de kvalitets- och ursprungskrav för produkter som uppfyller kraven i kvoten, är det därför nödvändigt att upphöra med utfärdandet av licenser för smör från Nya Zeeland tills sådana ändringar har antagits. Av samma skäl är det nödvändigt att detta sker från och med dagen efter domstolens dom, nämligen den 12 juli 2006.

(6)

När det gäller smör från Nya Zeeland för vilket ett IMA 1-certifikat har utfärdats före den 12 juli 2006 och som fysiskt har lämnat Nya Zeeland före detta datum måste det emellertid vara nödvändigt att kunna fortsätta att utfärda importlicenser för att skydda de berörda operatörernas rättmätiga förväntningar och att tillhandahålla smidigare handelsflöden samtidigt som domstolens dom respekteras.

(7)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Genom undantag från bestämmelserna i förordning (EG) nr 2535/2001 skall medlemsstaterna upphöra med utfärdandet av importlicenser för smör från Nya Zeeland som definieras i artikel 25.1 i den förordningen. Detta undantag skall inte gälla för smör från Nya Zeeland för vilket ett IMA 1-certifikat har utfärdats före den 12 juli 2006 och som fysiskt har lämnat Nya Zeeland före detta datum.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 12 juli 2006.

---

(1)  EGT L 160, 26.6.1999, s. 48. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1913/2005 (EUT L 307, 25.11.2005, s. 2).

(2)  EGT L 341, 22.12.2001, s. 29. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 926/2006 (EUT L 170, 23.6.2006, s. 8).

---

21.7.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 199/13

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1119/2006

av den 20 juli 2006

om fastställande av den största sänkningen av importtullar för majs inom ramen för den anbudsinfordran som avses i förordning (EG) nr 1058/2006

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt artikel 12.1 i denna, och

av följande skäl:

(1)	En anbudsinfordran om den största sänkningen av importtullar för majs till Spanien från tredjeland har inletts genom kommissionens förordning (EG) nr 1058/2006 (2).

(2)

I enlighet med artikel 7 i kommissionens förordning (EG) nr 1839/95 (3) kan kommissionen, enligt förfarandet som föreskrivs i artikel 25 i förordning (EG) nr 1784/2003, besluta att fastställa den största sänkningen av importtullar. Vid fastställande av denna måste särskild hänsyn tas till kriterierna i artiklarna 6 och 7 i förordning (EG) nr 1839/95. Kontrakt tilldelas alla anbudsgivare vars anbud ligger på samma nivå som den största sänkningen av importtullar eller på en lägre nivå.

(3)	Tillämpningen av ovannämnda kriterier på det nuvarande marknadsläget för ifrågavarande spannmålsslag medför att den största sänkningen av importtullar fastställs till det belopp som anges i artikel 1.

(4)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för spannmål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

För de anbud som meddelats från och med den 14–20 juli 2006, inom ramen för den anbudsinfordran som avses i förordning (EG) nr 1058/2006, är den största sänkningen av importtullar för majs fastställd till 30,87 EUR/t för en maximal mängd av totalt 80 911 t.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 21 juli 2006.

---

(1)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 78. Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1154/2005 (EUT L 187, 19.7.2005, s. 11).

(2)  EUT L 192, 13.7.2006, s. 10.

(3)  EGT L 177, 28.7.1995, s. 4. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1558/2005 (EUT L 249, 24.9.2005, s. 6).

---

21.7.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 199/14

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1120/2006

av den 20 juli 2006

om fastställande av den största sänkningen av importtullar för majs inom ramen för den anbudsinfordran som avses i förordning (EG) nr 1057/2006

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt artikel 12.1, och

av följande skäl:

(1)	En anbudsinfordran om den största sänkningen av importtullar för majs till Portugal från tredjeland har inletts genom kommissionens förordning (EG) nr 1057/2006 (2).

(2)

I enlighet med artikel 7 i kommissionens förordning (EG) nr 1839/95 (3), kan kommissionen, enligt förfarandet som föreskrivs i artikel 25 i förordning (EG) nr 1784/2003, besluta att fastställa den största sänkningen av importtullar. Vid fastställande av denna måste särskild hänsyn tas till kriterierna i artiklarna 6 och 7 i förordning (EG) nr 1839/95. Kontrakt tilldelas alla anbudsgivare vars anbud ligger på samma nivå som den största sänkningen av importtullar eller på en lägre nivå.

(3)	Tillämpningen av ovannämnda kriterier på det nuvarande marknadsläget för ifrågavarande spannmålsslag medför att den största sänkningen av importtullar fastställs till det belopp som anges i artikel 1.

(4)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för spannmål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

För de anbud som meddelats från och med den 14 till den 20 juli 2006, inom ramen för den anbudsinfordran som avses i förordning (EG) nr 1057/2006, är den största sänkningen av importtullar för majs fastställd till 31,97 EUR/ton för en maximal mängd av totalt 100 000 t.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 21 juli 2006.

---

(1)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 78. Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1154/2005 (EUT L 187, 19.7.2005, s. 11).

(2)  EUT L 192, 13.7.2006, s. 9.

(3)  EGT L 177, 28.7.1995, s. 4. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1558/2005 (EUT L 249, 24.9.2005, s. 6).

---

21.7.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 199/15

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1121/2006

av den 20 juli 2006

om fastställande av exportbidrag för spannmål och för mjöl och krossgryn av vete eller råg

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt artikel 13.3, och

av följande skäl:

(1)	Artikel 13 i förordning (EG) nr 1784/2003 fastställer att skillnaden mellan de noteringar eller priser som gäller på världsmarknaden för de produkter som anges i artikel 1 i den förordningen och priserna för dessa produkter inom gemenskapen kan täckas av ett exportbidrag.

(2)

Exportbidragen skall fastställas med hänsyn tagen till de faktorer som anges i artikel 1 i kommissionens förordning (EG) nr 1501/95 av den 29 juni 1995 om vissa närmare bestämmelser till rådets förordning (EEG) nr 1766/92 om beviljande av exportbidrag för spannmål och om de åtgärder som skall vidtas vid störningar på marknaden för spannmål (2).

(3)	Då exportbidraget för mjöl och krossgryn av vete och råg räknas ut, måste hänsyn tas till de kvantiteter spannmål som krävs för deras tillverkning. Dessa kvantiteter fastställs i förordning (EG) nr 1501/95.

(4)	Situationen på världsmarknaden eller särskilda behov på vissa marknader kan göra det nödvändigt att variera exportbidraget för vissa produkter med avseende på destination.

(5)	Bidraget måste fastställas en gång i månaden. Det kan ändras inom den mellanliggande perioden.

(6)

Tillämpningen av dessa närmare bestämmelser på den nuvarande marknadssituationen för spannmål, och särskilt på noteringarna eller priserna för spannmålsprodukter inom gemenskapen och på världsmarknaden medför att exportbidragen bör fastställas till de belopp som anges i bilagan till denna förordning.

(7)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för spannmål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Exportbidragen för de produkter som anges i artikel 1 a, 1 b och 1 c i förordning (EG) nr 1784/2003 med undantag av malt, och som exporteras i obearbetat skick skall vara de som fastställs i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 21 juli 2006.

---

(1)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 78. Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1154/2005 (EUT L 187, 19.7.2005, s. 11).

(2)  EGT L 147, 30.6.1995, s. 7. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 777/2004 (EUT L 123, 27.4.2004, s. 50).

---

---

21.7.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 199/17

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1122/2006

av den 20 juli 2006

om de anbud som meddelats för export av korn inom ramen för den anbudsinfordran som avses i förordning (EG) nr 935/2006

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt artikel 13.3 första stycket, och

av följande skäl:

(1)	En anbudsinfordran för bidrag för export av korn till vissa tredje länder har inletts genom kommissionens förordning (EG) nr 935/2006 (2).

(2)

I enlighet med artikel 7 i kommissionens förordning (EG) nr 1501/95 (3) av den 29 juni 1995 om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 1766/92 vad avser beviljande av exportbidrag och de åtgärder som skall vidtas vid störningar inom spannmålssektorn kan kommissionen besluta att inte fullfölja anbudsinfordran.

(3)	Särskilt med hänsyn till de kriterier som avses i artikel 1 i förordning (EG) nr 1501/95 är det inte uppenbart att ett högsta exportbidrag skall fastställas.

(4)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för spannmål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De anbud som meddelats från den 14–20 juli 2006 inom ramen för den anbudsinfordran för exportbidrag för korn som avses i förordning (EG) nr 935/2006 skall inte fullföljas.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 21 juli 2006.

---

(1)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 78. Forordningen ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1154/2005 (EUT L 187, 19.7.2005, s. 11).

(2)  EUT L 172, 24.6.2006, s. 3.

(3)  EGT L 147, 30.6.1995, s. 7. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 777/2004 (EUT L 123, 27.4.2004, s. 50).

---

21.7.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 199/18

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1123/2006

av den 20 juli 2006

om de anbud som meddelats för export av vanligt vete inom ramen för den anbudsinfordran som avses i förordning (EG) nr 936/2006

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt artikel 13.3 första stycket, och

av följande skäl:

(1)	En anbudsinfordran för bidrag för export av vanligt vete till vissa tredjeländer har inletts genom kommissionens förordning (EG) nr 936/2006 (2).

(2)

I enlighet med artikel 7 i kommissionens förordning (EG) nr 1501/95 av den 29 juni 1995 om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 1766/92 vad avser beviljande av exportbidrag och de åtgärder som skall vidtas vid störningar inom spannmålssektorn (3) kan kommissionen besluta att inte fullfölja anbudsinfordran.

(3)	Särskilt med hänsyn till de kriterier som avses i artikel 1 i förordning (EG) nr 1501/95 är det inte uppenbart att ett högsta exportbidrag skall fastställas.

(4)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för spannmål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De anbud som meddelats från den 14 till den 20 juli 2006 inom ramen för den anbudsinfordran för exportbidrag för vanligt vete som avses i förordning (EG) nr 936/2006 skall inte fullföljas.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 21 juli 2006.

---

(1)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 78. Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1154/2005 (EUT L 187, 19.7.2005, s. 11).

(2)  EUT L 172, 24.6.2006, s. 6.

(3)  EGT L 147, 30.6.1995, s. 7. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 777/2004 (EUT L 123, 27.4.2004, s. 50).

---

21.7.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 199/19

---

RÅDETS BESLUT

av den 11 juli 2006

om ändring av beslut 2005/231/EG om bemyndigande för Sverige att tillämpa en nedsatt skattesats för el som förbrukas av hushåll och företag inom tjänstesektorn i vissa delar av norra Sverige i enlighet med artikel 19 i direktiv 2003/96/EG

(2006/503/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (1), särskilt artikel 19.1,

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Genom rådets beslut 2005/231/EG (2) bemyndigades Sverige att tillämpa en nedsatt skattesats för el som förbrukas av vissa hushåll och företag inom tjänstesektorn i enlighet med artikel 19 i direktiv 2003/96/EG. Bemyndigandet gällde till och med den 31 december 2005. Genom en skrivelse av den 9 december 2005 ansökte de svenska myndigheterna hos kommissionen om en förlängning av bemyndigandet fram till och med utgången av 2011.

(2)

I de norra delarna av Sverige är elförbrukningen för uppvärmning för närvarande 25 % högre än i andra delar av landet. Därför har Sverige sedan juli 1981 tillämpat en nedsatt energiskattesats för el som används i de norra delarna av landet. Procentsatsen för nedsättningen har dock sedan dess sjunkit i förhållande till den normala skattesatsen.

(3)	Genom att sänka elkostnaderna för hushåll och företag inom tjänstesektorn i norra Sverige ger man dessa konsumenter samma förutsättningar som samma typ av konsumenter i södra Sverige. Åtgärden bidrar därför till att förverkliga regional- och sammanhållningspolitikens mål.

(4)

Den sänkta skattenivån för el som förbrukas i norra Sverige, vilken för närvarande uppgår till 22 EUR per MWh, är dock fortfarande mycket högre än den minimiskattenivå för gemenskapen som fastställs i direktiv 2003/96/EG. Dessutom bör skattenedsättningen även i fortsättningen vara proportionell mot de högre uppvärmningskostnaderna för hushåll och företag inom tjänstesektorn i norra Sverige. Denna skattenivå bör säkerställa att skatteincitamentet för att uppmuntra till högre energieffektivitet behålls.

(5)	Kommissionen har undersökt denna ordning och kommit fram till att den inte snedvrider konkurrensen eller stör den inre marknadens funktion och att den inte är oförenlig med gemenskapens miljö-, energi- och transportpolitik.

(6)

Utan att det påverkar utgången av statligt stödärende nr N 593/2005 – Sverige ”Förlängning av den regionalt differentierade energiskatten för tjänstesektorn” är det därför lämpligt att, i enlighet med villkoren i artikel 19.2 i direktiv 2003/96/EG, förnya bemyndigandet för Sverige att tillämpa en nedsatt skattesats för el avsedd för förbrukning i norra Sverige fram till och med den 31 december 2011.

(7)	Det bör säkerställas att bemyndigandet enligt beslut 2005/231/EG, som beviljades av liknande orsaker men för en kort tidsperiod, fortsätter att gälla så att det inte blir något avbrott mellan det beslutets upphörande och det här beslutets ikraftträdande.

(8)	Beslut 2005/231/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I artikel 2 i beslut 2005/231/EG skall ”den 31 december 2005” ersättas med ”den 31 december 2011”.

Artikel 2

Detta beslut skall tillämpas från och med den 1 januari 2006.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till Konungariket Sverige.

---

(1)  EUT L 283, 31.10.2003, s. 51. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2004/75/EG (EUT L 157, 30.4.2004, s. 100).

(2)  EUT L 72, 18.3.2005, s. 27.

---

21.7.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 199/21

---

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 12 juli 2006

om särskilda villkor för vissa livsmedel med ursprung i vissa tredjeländer på grund av risken att de kan innehålla aflatoxiner

[delgivet med nr K(2006) 3113]

(Text av betydelse för EES)

(2006/504/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (1), särskilt artikel 53.1 b ii, och

av följande skäl:

(1)	Vetenskapliga kommittén för livsmedel har noterat att aflatoxin B1 är ett kraftigt genotoxiskt cancerframkallande ämne och att det även i extremt låga doser kan öka risken för levercancer.

(2)

I kommissionens förordning (EG) nr 466/2001 av den 8 mars 2001 om fastställande av högsta tillåtna halt för vissa främmande ämnen i livsmedel (2) fastställs högst tillåtna halt för vissa främmande ämnen och särskilt för aflatoxiner i livsmedel. Dessa gränsvärden har regelbundet överskridits i vissa livsmedel från vissa tredjeländer.

(3)	Sådan kontaminering utgör en allvarlig fara för folkhälsan inom gemenskapen, och det är därför lämpligt att anta särskilda villkor på gemenskapsnivå.

(4)

I kommissionens beslut 2000/49/EG av den 6 december 1999 om upphävande av beslut 1999/356/EG om införande av särskilda villkor för import av jordnötter och vissa produkter framställda av jordnötter, som har sitt ursprung i eller sänts från Arabrepubliken Egypten (3) fastställs särskilda villkor för import av jordnötter och vissa produkter framställda av jordnötter som har sitt ursprung i eller som sänts från Egypten.

(5)

I kommissionens beslut 2002/79/EG av den 4 februari 2002 om införande av särskilda villkor för import av jordnötter och vissa produkter som är framställda från jordnötter som har sitt ursprung i eller försänds från Kina (4) fastställs särskilda villkor för import av jordnötter och vissa produkter framställda av jordnötter som har sitt ursprung i eller som sänts från Kina.

(6)

I kommissionens beslut 2002/80/EG av den 4 februari 2002 om införande av särskilda villkor för import av fikon, hasselnötter och pistaschmandlar och vissa produkter som är framställda från dessa som har sitt ursprung i eller försänds från Turkiet (5) fastställs särskilda villkor för import av fikon, hasselnötter och pistaschmandlar och vissa produkter som är framställda från dessa som har sitt ursprung i eller som sänts från Turkiet.

(7)	I kommissionens beslut 2003/493/EG av den 4 juli 2003 om införande av särskilda villkor för import av paranötter med skal som har sitt ursprung i eller försänds från Brasilien (6) fastställs särskilda villkor för import av paranötter med skal som har sitt ursprung i eller som sänts från Brasilien.

(8)

I kommissionens beslut 2005/85/EG av den 26 januari 2005 om införande av särskilda villkor för import av pistaschmandlar och vissa produkter som är framställda av dessa, som har sitt ursprung i eller försänds från Iran (7) fastställs särskilda villkor för import av pistaschmandlar och vissa produkter framställda av pistaschmandlar som har sitt ursprung i eller som sänts från Iran.

(9)

Många av de särskilda villkoren i beslut 2000/49/EG, 2002/79/EG, 2002/80/EG, 2003/493/EG och 2005/85/EG för import av livsmedel från Brasilien, Kina, Egypten, Iran och Turkiet är identiska. För att främja klarheten i gemenskapslagstiftningen är det därför lämpligt att i ett enda beslut ställa upp särskilda villkor för import av livsmedlen i fråga från dessa länder på grund av att de kan innehålla aflatoxiner.

(10)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (8) fastställs på gemenskapsnivå ett harmoniserat ramverk av allmänna bestämmelser om organisationen av dessa kontroller.

(11)	För en del livsmedel från vissa tredjeländer behövs ytterliga särskilda åtgärder.

(12)

De åtgärder som föreskrivs i det här beslutet, särskilt gällande livsmedel från Iran och Brasilien, inverkar i hög grad på medlemsstaternas kontrollresurser. Det är därför lämpligt att kräva att de berörda importörerna eller livsmedelsföretagen står för alla kostnader i samband med provtagning, analys och lagring samt alla kostnader för officiella åtgärder som vidtas enligt detta beslut i samband med offentliga kontroller av livsmedel från Iran och Brasilien då sändningarna inte överensstämmer med kraven.

(13)

Kommissionens kontor för livsmedels- och veterinärfrågor har besökt Brasilien, och av resultatet kan man dra slutsatsen att Brasilien för närvarande inte kan garantera att analysresultaten är tillförlitliga eller att intyget avser hela partiet av oskalade paranötter. Det framgår dessutom att de nuvarande offentliga kontrollerna av returnerade partier är otillräckliga. Det är därför lämpligt att begränsa analyserna till det officiella laboratoriet som kan garantera resultaten av analyserna samt att införa strikta villkor för retur av partier som inte uppfyller kraven. Om dessa strikta villkor inte uppfylls skall man förstöra följande partier som inte uppfyller kraven.

(14)

Med hänsyn till folkhälsan bör medlemsstaterna inkomma med kvartalsvisa rapporter till kommissionen om samtliga analysresultat från offentliga kontroller av sändningar av livsmedel som omfattas av detta beslut. Dessa rapporter skall vara ett komplement till meddelandeskyldigheten enligt systemet för snabb varning för livsmedel och foder som inrättades genom förordning (EG) nr 178/2002.

(15)

Det är viktigt att garantera att provtagning och analys av sändningar av livsmedel som omfattas av detta beslut utförs på ett harmoniserat sätt i hela gemenskapen. De provtagningar och analyser som skall utföras enligt detta beslut bör genomföras enligt bestämmelserna i kommissionens förordning (EG) nr 401/2006 av den 23 februari 2006 om provtagnings- och analysmetoder för offentlig kontroll av halten av mykotoxiner i livsmedel (9).

(16)

Tillämpningen av detta beslut bör ses över regelbundet mot bakgrund av garantier från de behöriga myndigheterna i berörda tredjeländer och av resultaten av de offentliga kontroller som medlemsstaterna genomför för att bedöma om de särskilda villkoren kan ge ett fullgott skydd för folkhälsan i gemenskapen och om de fortfarande är nödvändiga.

(17)	Beslut 2000/49/EG, 2002/79/EG, 2002/80/EG, 2003/493/EG och 2005/85/EG bör därför upphöra att gälla.

(18)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Tillämpningsområde

Detta beslut omfattar de livsmedel som avses i punkterna a–e samt beredda och sammansatta livsmedel som är tillverkade av eller innehåller de livsmedel som avses i punkterna a–e.

Livsmedel skall anses innehålla livsmedlen i fråga om de upptas som ingredienser på etiketten eller förpackningen i enlighet med artikel 6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel (10).

a)	Följande livsmedel importerade från Brasilien: i) Paranötter med skal som omfattas av KN-nummer 0801 21 00. ii) Blandningar av nötter eller torkade frukter som omfattas av KN-nummer 0813 50 och som innehåller paranötter med skal.

b)

Följande livsmedel importerade från Kina: i) Jordnötter som omfattas av KN-nummer 1202 10 90 eller 1202 20 00. ii) Jordnötter som omfattas av KN-nummer 2008 11 94 (i förpackningar med en nettovikt på mer än 1 kg) eller 2008 11 98 (i förpackningar med en nettovikt på högst 1 kg). iii) Rostade jordnötter som omfattas av KN-nummer 2008 11 92 (i förpackningar med en nettovikt på mer än 1 kg) eller 2008 11 96 (i förpackningar med en nettovikt på högst 1 kg).

c)

Följande livsmedel importerade från Egypten: i) Jordnötter som omfattas av KN-nummer 1202 10 90 eller 1202 20 00. ii) Jordnötter som omfattas av KN-nummer 2008 11 94 (i förpackningar med en nettovikt på mer än 1 kg) eller 2008 11 98 (i förpackningar med en nettovikt på högst 1 kg). iii) Rostade jordnötter som omfattas av KN-nummer 2008 11 92 (i förpackningar med en nettovikt på mer än 1 kg) eller 2008 11 96 (i förpackningar med en nettovikt på högst 1 kg).

d)	Följande livsmedel importerade från Iran: i) Pistaschmandlar som omfattas av KN-nummer 0802 50 00. ii) Rostade pistaschmandlar som omfattas av KN-nummer 2008 19 13 (i förpackningar med en nettovikt på mer än 1 kg) eller 2008 19 93 (i förpackningar med en nettovikt på högst 1 kg).

e)

Följande livsmedel importerade från Turkiet: i) Torkade fikon som omfattas av KN-nummer 0804 20 90. ii) Hasselnötter (Corylus sp) med eller utan skal som omfattas av KN-nummer 0802 21 00 eller 0802 22 00. iii) Pistaschmandlar som omfattas av KN-nummer 0802 50 00. iv) Blandningar av nötter eller torkade frukter som omfattas av KN-nummer 0813 50 och som innehåller fikon, hasselnötter eller pistaschmandlar. v) Fikon- och hasselnötspasta som omfattas av KN-nummer 2007 99 98. vi) Hasselnötter, fikon och pistaschmandlar, beredda eller konserverade, inbegripet blandningar som omfattas av KN-nummer 2008 19. vii) Mjöl och pulver av hasselnötter, fikon och pistaschmandlar som omfattas av KN-nummer 1106 30 90. viii) Hackade, skivade och krossade hasselnötter.

Artikel 2

Definitioner

Vid tillämpning av detta beslut gäller definitionerna i artiklarna 2 och 3 i förordning (EG) nr 178/2002 och i artikel 2 i förordning (EG) nr 882/2004.

Fastställda importställen: ställen där de livsmedel som avses i artikel 1 får importeras till gemenskapen. En fullständig förteckning över fastställda importställen återfinns i bilaga II.

Artikel 3

Provtagnings- och analysresultat och hälsointyg

1.   Medlemsstaterna får tillåta import endast av de livsmedel som avses i artikel 1 (nedan kallade ”livsmedel”) om sändningen åtföljs av provtagnings- och analysresultat och av ett hälsointyg (11) utfärdat enligt mallen i bilaga I och ifyllt, undertecknat och kontrollerat av en godkänd företrädare för

a)	Ministério da Agricultura, Pecuária e Abastecimento (MAPA), för livsmedel från Brasilien,

b)	den kinesiska förvaltningen för inspektion vid in- och utförsel samt karantän, för livsmedel från Kina,

c)	det egyptiska jordbruksministeriet, för livsmedel från Egypten,

d)	det iranska hälsoministeriet, för livsmedel från Iran, och

e)	generaldirektoratet för skydd och kontroll vid det turkiska ministeriet för jordbruk och landsbygdsfrågor, för livsmedel från Turkiet.

2.   Det hälsointyg som föreskrivs i punkt 1 skall vara giltigt endast för import av livsmedel till gemenskapen inom fyra månader från utfärdandet.

3.   De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna skall se till att dokumentkontroll utförs för livsmedlen, för att säkerställa att de krav på provtagnings- och analysresultat och hälsointyg som föreskrivs i punkt 1 är uppfyllda. Dokumentkontrollen skall utföras där livsmedlen först förs in i gemenskapen.

4.   Då en sändning livsmedel inte åtföljs av de provtagnings- och analysresultat och hälsointyg som föreskrivs i punkt 1 får sändningen inte föras in i gemenskapen för vidare transport till fastställt importställe och inte heller importeras till gemenskapen utan måste antingen sändas tillbaka till ursprungslandet eller förstöras.

5.   Den provtagning och analys som föreskrivs i punkt 1 måste utföras i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) 401/2006.

6.   Varje sändning med livsmedel skall märkas med den beteckning som återfinns på de provtagnings- och analysresultat och det hälsointyg som avses i punkt 1. Varje enskild påse eller annan förpackning i sändningen skall märkas med denna beteckning.

Artikel 4

Fastställda importställen i gemenskapen

1.   Livsmedel får importeras till gemenskapen endast genom de importställen som anges i bilaga II.

2.   De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna skall säkerställa att de fastställda importställen (12) som förtecknas i bilaga II uppfyller följande krav:

a)	Utbildad personal skall finnas närvarande för att utföra offentliga kontroller av livsmedelssändningar.

b)	Det skall finnas detaljerade anvisningar för provtagning och försändning av proverna till laboratoriet, i enlighet med bestämmelserna i bilaga I till förordning (EG) 401/2006.

c)	Det skall vara möjligt att lossa och ta prover på en skyddad plats vid det fastställda importstället. Vidare transport av livsmedelssändningen till annan plats för provtagning måste kunna ske under offentlig kontroll av den behöriga myndigheten.

d)	Det skall finnas tillgång till lagerutrymmen för förvaring under tillfredsställande förhållanden av kvarhållna livsmedelssändningar i väntan på analysresultat.

e)	Det skall finnas tillgång till utrustning för lossning och provtagning.

f)

Det skall finnas tillgång till ett ackrediterat officiellt laboratorium (13) för aflatoxinanalys på en plats dit proverna kan transporteras på kort tid. Laboratoriet måste ha lämplig malningsutrustning för homogenisering av prover på 10–30 kg (14). Laboratoriet måste kunna analysera provet inom rimlig tid så att man inte överskrider den period om maximalt femton arbetsdagar som sändningen får hållas kvar.

3.   Medlemsstaterna måste se till att livsmedelsföretagen ställer tillräckliga personal- och transportresurser till förfogande så att man kan lossa sändningen och ta representativa prover.

När det gäller särskilda transporter eller särskilda förpackningstyper, måste det ansvariga livsmedelsföretaget ställa lämplig provtagningsutrustning till den officiella inspektörens förfogande när provtagningen inte kan utföras på ett representativt sätt med gängse provtagningsutrustning.

Artikel 5

Offentlig kontroll

1.   De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna skall ta prover från sändningar med livsmedel för analys i enlighet med bestämmelserna i bilaga I till förordning (EG) nr 401/2006 för att fastställa halterna av aflatoxin B1 och den totala aflatoxinhalten innan sändningen lämnar det fastställda importstället för att övergå till fri omsättning i gemenskapen.

2.   Den provtagning som avses i punkt 1 skall utföras på

a)	samtliga livsmedelssändningar från Brasilien,

b)	ungefär 10 % av livsmedelssändningarna från Kina,

c)	ungefär 20 % av livsmedelssändningarna från Egypten,

d)	samtliga livsmedelssändningar från Iran,

e)	ungefär 5 % av sändningarna för varje kategori av hasselnötter som avses under artikel 1 e ii, iv och vi och produkter framställda av sådana hasselnötter från Turkiet, och ungefär 10 % av sändningarna av övriga livsmedelskategorier från Turkiet.

3.   Livsmedelssändningar som ska provtas och analyseras kan hållas kvar, innan de övergår till fri omsättning från det fastställda importstället till gemenskapen, i högst 15 arbetsdagar från det ögonblick de anmälts för import och är fysiskt tillgängliga för provtagning.

De behöriga myndigheterna i den importerande medlemsstaten skall utfärda ett åtföljande officiellt dokument som visar att livsmedelssändningen provtagits och analyserats inklusive analysresultatet.

4.   Var tredje månad skall medlemsstaterna till kommissionen redovisa samtliga analysresultat från offentliga kontroller av livsmedelssändningar. Denna rapport skall lämnas in under den månad som följer på varje kvartal (april, juli, oktober och januari).

Artikel 6

Uppdelning av en sändning

Om en sändning delas upp, skall alla delar av den uppdelade sändningen till och med partihandelsledet åtföljas av kopior av det hälsointyg som föreskrivs i artikel 3.1 och de åtföljande officiella dokumenten som föreskrivs i artikel 5.3 och som utfärdats av den behöriga myndigheten i den medlemsstat på vars territorium uppdelningen har ägt rum.

Artikel 7

Ytterligare villkor för import av livsmedel från Brasilien

1.   Den analys som föreskrivs i artikel 3.1 skall utföras av det laboratorium för offentliga kontroller som utför analyser av aflatoxin i livsmedel från Brasilien, beläget i Belo Horizonte, Laboratório de Controle de Qualidade de Segurança Alimentar, LACQSA (Laboratoriet för kvalitetskontroll och livsmedelssäkerhet).

2.   De sändningar av oskalade paranötter som överskrider de högsta tillåtna halterna av aflatoxin B1 och den högsta tillåtna totala aflatoxinhalten, som fastställs i förordning (EG) nr 466/2001, får endast returneras till ursprungslandet om Ministério da Agricultura, Pecuária e Abastecimento (MAPA) för varje enskild sändning som inte uppfyller villkoren, skriftligen

a)	uttryckligen samtycker till att den berörda sändningen sänds tillbaka, med angivande av sändningens beteckning,

b)	förbinder sig att från och med ankomstdagen placera den returnerade sändningen under offentlig kontroll,

c)	tydligt anger i) den återsända sändningens bestämmelseort, ii) hur man avser att behandla den returnerade sändningen, och iii) vilken provtagning och analys som ska utföras på den återsända sändningen.

Om villkoren i punkterna a, b och c inte uppfylls av Ministério da Agricultura, Pecuária e Abastecimento (MAPA), skall alla efterföljande sändningar som inte följer de bestämmelser om de högsta tillåtna halter av aflatoxin B1 och den högsta tillåtna totala aflatoxinhalt som föreskrivs i förordning (EG) nr 466/2001 förstöras av behörig myndighet i den importerande medlemsstaten.

Artikel 8

Ytterligare villkor för import av livsmedel från Brasilien och Iran

1.   Alla kostnader för provtagning, analys, lagring och utfärdande av åtföljande officiella handlingar och kopior av hälsointyg och åtföljande handlingar enligt artiklarna 3.1 och 5.3 för livsmedel från Brasilien och Iran enligt artikel 1 a och d och för beredda och sammansatta livsmedel som är tillverkade av eller innehåller de livsmedel som avses i dessa artiklar, skall bekostas av det livsmedelsföretag som är ansvarigt för sändningen, eller dess representant.

2.   Alla utgifter i samband med officiella åtgärder, som vidtas av de behöriga myndigheterna då sändningar med livsmedel från Brasilien och Iran enligt artikel 1 a och d och med beredda och sammansatta livsmedel som är tillverkade av eller innehåller de livsmedel som avses i denna artikel, skall bekostas av det livsmedelsföretag som är ansvarigt för sändningen eller av dess representant.

Artikel 9

Översyn

Detta beslut skall ses över utifrån de rapporter som föreskrivs i artikel 5.4 och garantier från de behöriga myndigheterna i de länder som exporterar livsmedlen samt utifrån resultaten av de provtagningar och analyser som medlemsstaterna genomför för att utvärdera om villkoren i artiklarna 3–8 ger tillräckligt skydd för folkhälsan inom gemenskapen och om de fortfarande är nödvändiga.

Artikel 10

Upphävanden

Beslut 2000/49/EG, 2002/79/EG, 2002/80/EG, 2003/493/EG och 2005/85/EG skall upphöra att gälla.

Artikel 11

Tillämpning

Detta beslut skall tillämpas från och med den 1 oktober 2006.

Medlemsstaterna skall anta och offentliggöra de åtgärder som är nödvändiga för att följa detta beslut. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

Artikel 12

Adressater

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

---

(1)  EGT L 31, 1.2.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 575/2006 (EUT L 100, 8.4.2006, s. 3).

(2)  EUT L 77, 16.3.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 199/2006 (EUT L 32, 4.2.2006, s. 34).

(3)  EGT L 19, 25.1.2000, s. 46. Beslutet senast ändrat genom beslut 2004/429/EG (EUT L 154, 30.4.2004, s. 19. Rättad i EUT L 189, 27.5.2004, s. 13).

(4)  EGT L 34, 5.2.2002, s. 21. Beslutet senast ändrat genom beslut 2004/429/EG.

(5)  EGT L 34, 5.2.2002, s. 26. Beslutet senast ändrat genom beslut 2004/429/EG.

(6)  EUT L 168, 5.7.2003, s. 33. Beslutet ändrat genom beslut 2004/428/EG (EUT L 154, 30.4.2004, s. 14. Rättad i EUT L 189, 27.5.2004, s. 8).

(7)  EUT L 30, 3.2.2005, s. 12.

(8)  EUT L 165, 30.4.2004, s. 1. Rättad i EUT L 191, 28.5.2004, s. 1. Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 776/2006 (EUT L 136, 24.5.2006, s. 3).

(9)  EUT L 70, 9.3.2006, s. 12.

(10)  EGT L 109, 6.5.2000, s. 29. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2003/89/EG (EUT L 308, 25.11.2003, s. 15).

(11)  Hälsointyg skall utfärdas på ett språk som intygsgivaren förstår, så att intygsgivarna alltid är medvetna om innebörden i varje intyg de skriver under, och på ett språk som kontrollanten i importlandet förstår.

(12)  Kraven gäller för de fastställda importställena eller för det ställe där provtagningen äger rum i de fall där sändningen under offentlig kontroll transporteras från importstället till provtagningstället.

(13)  Ett ackrediterat laboratorium som tillhör den behöriga myndigheten eller ett ackrediterat laboratorium som utsetts av den behöriga myndigheten.

(14)  Den malning för homogeniseringen som ingår i provberedningen kan utföras utanför laboratoriet, men den anläggning där malningen sker måste ha lämplig malningsutrustning, lämplig omgivning och ett homogeniseringsinstruktion.

---

---

---

21.7.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 199/33

---

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 14 juli 2006

om inrättande av en granskningsgrupp för redovisningsstandarder med uppgift att bistå kommissionen med yttranden om objektivitet och opartiskhet i rekommendationer från European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG)

(2006/505/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, och

av följande skäl:

(1)	En förutsättning för uppbyggnaden av en integrerad finansmarknad som fungerar effektivt och störningsfritt är hög grad av öppenhet och jämförbarhet i fråga om ekonomisk redovisning från börsnoterade företag i gemenskapen.

(2)

För att den inre marknaden skall fungera bättre föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 (1) att de företag som är noterade på en reglerad marknad skall upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med en gemensam uppsättning globala redovisningsstandarder, allmänt kallade IFRS (International Financial Reporting Standards). I skäl 10 i förordningen sägs att man avser att inrätta en redovisningsteknisk kommitté för att bistå kommissionen med stöd och expertkunskaper vid bedömningen av de internationella redovisningsstandarderna.

(3)

European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) bildades i mars 2001 av de organisationer som företräder de aktörer som upprättar ekonomiska rapporter samt de användare och redovisningsyrken som är involverade i den ekonomiska rapporteringsprocessen. EFRAG yttrar sig om huruvida standarder eller tolkningar som är under prövning för godkännande uppfyller gemenskapslagstiftningen eller inte. Av särskild vikt är de krav i förordning (EG) nr 1606/2002 som ställs på begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet, liksom principen om en rättvisande bild av tillgångar och skulder enligt rådets direktiv 78/660/EEG och direktiv 83/349/EEG (2) och direktiv 83/349/EEG (3).

(4)	Eftersom EFRAG är en privat organisation är det viktigt att bygga upp en organisatorisk struktur som gör att godkännandeprocessen håller hög kvalitet och är öppen och trovärdig och på så sätt garanterar att EFRAG:s rekommendationer avseende godkännanden är objektiva och väl avvägda.

(5)	Kommissionen anser att man därför bör inrätta en granskningsgrupp för redovisningsstandarder som består av oberoende experter och företrädare på hög nivå från nationella standardiseringsorgan och har till uppgift att pröva om EFRAG:s rekommendationer är väl avvägda och objektiva.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Härigenom inrättas en grupp av icke-statliga experter på ekonomisk redovisning, nedan kallad ”gruppen”.

Artikel 2

Uppgifter

Innan kommissionen fattar beslut i frågor om godkännanden skall gruppen yttra sig om huruvida EFRAG:s rekommendationer avseende godkännanden av IFRS-standarder (International Financial Reporting Standards) och av tolkningar från IFRIC (International Financial Reporting Committee) är väl avvägda och objektiva.

Artikel 3

Ledamöter och hur de utses

1.   Gruppen skall bestå av högst sju ledamöter.

2.   Kommissionen skall utse ledamöterna bland oberoende experter vars erfarenhet och kompetens inom bokföring och redovisning, med betoning på ekonomisk rapportering, är allmänt erkända på gemenskapsnivå. Ledamöterna skall utses bland behöriga sökande efter en ansökningsomgång som offentliggörs på webbplatsen för Generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster.

3.   Kommissionen skall pröva ansökningarna utifrån följande kriterier:

—	Styrkt kompetens och stor yrkeserfarenhet, även på europeisk eller internationell nivå, inom bokföring och redovisning, med betoning på ekonomisk rapportering.

—	Oberoende.

—	Behovet av avvägd sammansättning i fråga om geografiskt ursprung, kön (4) samt de berörda företagens eller organens verksamhet och storlek.

4.   Ledamöterna skall utnämnas i egenskap av personer och ha till uppgift att yttra sig till kommissionen oberoende av all påverkan utifrån. En ledamot får inte ha deltagit i EFRAG:s arbete innan han eller hon utses, och får heller inte delta i EFRAG:s arbete under den period han eller hon är ledamot i gruppen.

5.   Ledamöterna skall varje år avge en skriftlig försäkran om att de förbinder sig att handla i allmänhetens intresse, och en försäkran om att det inte finns några intressekonflikter som skulle kunna påverka deras oberoende ställning, eller i tillämpliga fall en förklaring om att det finns sådana konflikter.

6.   Ledamöterna skall utses för en period av tre år som får förlängas. I gruppens arbetsordning får föreskrivas att ledamöter varje år får ersättas med nya i grupper om två eller tre.

7.   När en ledamot avsäger sig sitt uppdrag under tjänstgöringstiden, liksom när en ledamot inte längre är i stånd att på ett effektivt sätt bidra till gruppens överläggningar, eller inte uppfyller villkoren i punkterna 3 och 4, eller artikel 287 i EG-fördraget, skall kommissionen utse en ny ledamot enligt punkterna 3 och 4 för återstoden av tjänstgöringstiden.

8.   Namnen på de utsedda ledamöterna skall offentliggöras på webbplatsen för Generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster. Namnen skall samlas in, behandlas och offentliggöras i enlighet med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 (5).

Artikel 4

Verksamhet

1.   En av ledamöterna skall vara ordförande. Han eller hon skall väljas med enkel majoritet för en period av ett år.

2.   Företrädaren för kommissionen skall bistå vid gruppens sammanträden och får också delta i överläggningarna. Andra tjänstemän från kommissionen som är intresserade av de frågor som behandlas i gruppen får också delta i sammanträdena.

3.   När gruppen har mottagit EFRAG:s rekommendation avseende ett godkännande av en IFRS-standard eller av en tolkning från IFRIC, skall gruppen yttra sig om huruvida rekommendationen är objektiv och väl avvägd.

4.   Gruppen skall lämna sitt yttrande till kommissionen inom högst tre veckor efter mottagandet av EFRAG:s rekommendation. Vid exceptionella omständigheter, t.ex. när frågan är mycket komplicerad, får fristen förlängas till fyra veckor.

5.   Gruppens slutgiltiga beslut skall offentliggöras på kommissionens webbplats.

6.   I en svårbedömd fråga skall ordföranden inleda samtal med EFRAG i syfte att lösa frågan, innan gruppen fattar sitt slutgiltiga beslut. Kommissionen får bistå i överläggningarna mellan gruppen och EFRAG i syfte att komma fram till en väl avvägd lösning.

7.   Ordföranden för Technical Expert Group i EFRAG får närvara vid gruppens sammanträden som observatör. Gruppens ordförande eller kommissionens företrädare får inbjuda andra experter eller observatörer med särskild kompetens i en punkt på dagordningen att delta i gruppens överläggningar, om detta skulle vara nödvändigt eller till gagn.

8.   Information som erhålls genom deltagande i gruppens överläggningar får inte yppas, om kommissionen anser att informationen rör konfidentiella frågor.

9.   Gruppen skall anta sin arbetsordning på grundval av en standardarbetsordning som kommissionen antagit (6).

10.   Utöver de dokument som nämns i denna artikel får kommissionen på Internet offentliggöra alla sammanfattningar, slutsatser, delar av slutsatser eller arbetsdokument från gruppen på det aktuella dokumentets originalspråk.

Artikel 5

Sammanträdesutgifter

Kommissionen skall ersätta utgifter för resor och, i tillämpliga fall, uppehälle för ledamöter, experter och observatörer i samband med gruppens verksamhet, i enlighet med kommissionens regler om ersättning av externa experters utgifter.

Ledamöter, experter och observatörer kommer inte att ersättas för sina tjänster.

Sammanträdesutgifter skall ersättas inom ramen för den årliga budget som gruppen tilldelats av den ansvariga kommissionsavdelningen.

Artikel 6

Tillämpning

Detta beslut blir gällande samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Det gäller till och med den 13 juli 2009. Före detta datum skall kommissionen bestämma om förlängning.

---

(1)  EGT L 243, 11.9.2002, s. 1.

(2)  EGT L 222, 14.8.1978, s. 11. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG (EUT L 157, 9.6.2006, s. 87).

(3)  EGT L 193, 18.7.1983, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2006/43/EG.

(4)  Kommissionens beslut 2000/407/EG av den 19 juni 2000 om jämn könsfördelning i kommissionens kommittéer och expertgrupper (EGT L 154, 27.6.2000, s. 34).

(5)  EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

(6)  Bilaga III till dokumentet SEC(2005) 1004.

---

21.7.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 199/36

---

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 19 juli 2006

om ändring av beslut 2006/415/EG om vissa skyddsåtgärder i samband med högpatogen aviär influensa av subtyp H5N1 hos fjäderfä i gemenskapen

[delgivet med nr K(2006) 3257]

(Text av betydelse för EES)

(2006/506/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av rådets direktiv 89/662/EEG av den 11 december 1989 om veterinära kontroller vid handeln inom gemenskapen i syfte att fullborda den inre marknaden (1), särskilt artikel 9.4,

med beaktande av rådets direktiv 90/425/EEG av den 26 juni 1990 om veterinära och avelstekniska kontroller i handeln med vissa levande djur och varor inom gemenskapen med sikte på att förverkliga den inre marknaden (2), särskilt artikel 10.4,

med beaktande av rådets direktiv 2005/94/EG av den 20 december 2005 om gemenskapsåtgärder för bekämpning av aviär influensa och om upphävande av direktiv 92/40/EEG (3), särskilt artikel 66.2, och

av följande skäl:

(1)

Ungern har efter ett utbrott av högpatogen aviär influensa orsakad av subtyp H5N1 hos en fjäderfäbesättning i landet vidtagit de lämpliga åtgärder som fastställs i kommissionens beslut 2006/415/EG av den 14 juni 2006 om vissa skyddsåtgärder i samband med högpatogen aviär influensa av subtyp H5N1 hos fjäderfä i gemenskapen och om upphävande av beslut 2006/135/EG (4).

(2)	Mot bakgrund av hur den epidemiologiska situationen utvecklats i Ungern är det nödvändigt att förlänga de åtgärder som fastställts för A-områden och B-områden i enlighet med artikel 4.4 b iii i beslut 2006/415/EG.

(3)

Danmark har underrättat kommissionen om att alla åtgärder som vidtagits för att bekämpa högpatogen aviär influensa av subtyp H5N1 hos en hobbybesättning av fjäderfä upphörde den 30 juni 2006, och därför behöver de åtgärder som fastställts i enlighet med artikel 4.2 i det beslutet för A-områden och B-områden inte längre tillämpas.

(4)	Det är därför nödvändigt att ändra delarna A och B i bilagan till beslut 2006/415/EG i enlighet med detta.

(5)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till beslut 2006/415/EG skall ersättas med bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

---

(1)  EGT L 395, 30.12.1989, s. 13. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/41/EG (EUT L 157, 30.4.2004, s. 33. Rättat i EUT L 195, 2.6.2004, s. 12).

(2)  EGT L 224, 18.8.1990, s. 29. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/33/EG (EGT L 315, 19.11.2002, s. 14).

(3)  EUT L 10, 14.1.2006, s. 16.

(4)  EUT L 164, 16.6.2006, s. 51.

---

---