BILAGA

till kommissionens förordning av den 5 juli 2006 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)
KN-nr	Kod för tredjeland (1)	Schablonvärde vid import
0702 00 00	052	67,5
	204	28,7
	999	48,1
0707 00 05	052	81,0
	999	81,0
0709 90 70	052	91,1
	999	91,1
0805 50 10	388	56,4
	528	55,5
	999	56,0
0808 10 80	388	84,2
	400	113,4
	404	102,8
	508	86,5
	512	76,0
	524	54,3
	528	78,9
	720	115,7
	800	145,8
	804	97,3
	999	95,5
0808 20 50	388	112,2
	512	95,3
	528	84,9
	720	39,0
	999	82,9
0809 10 00	052	190,0
	999	190,0
0809 20 95	052	314,6
	068	107,3
	608	218,2
	999	213,4
0809 40 05	624	146,3
	999	146,3

---

(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 750/2005 (EUT L 126, 19.5.2005, s. 12). Koden ”999” betecknar ”övrig ursprung”.

BILAGA

Följande riktlinjer för fjäderfäkött skall läggas till i bilaga II till förordning (EG) nr 1071/2005:

BILAGA

Procentsatser för utfärdande av licenser för begärda kvantiteter och bidragssatser för licenser inom system B för vilka ansökningar lämnats in mellan den 16 maj och den 30 juni 2006 (tomater, apelsiner, citroner och äpplen)

Produkt	Bidragssats (EUR/t nettovikt)	Procentsatser för utfärdande av licenser för begärda kvantiteter
Tomater	30	100 %
Apelsiner	39	100 %
Citroner	60	100 %
Äpplen	33	100 %

BILAGA I

BILAGA II

DEFINITIONER MED BETYDELSE FÖR STATISTIKRAPPORTERINGSKRAVEN

Allmänna definitioner

Postgiroinstitut skall för statistikändamål sammanställa verksamheten för alla sina kontor (inregistrerade kontor, huvudkontor och/eller filialer) inom samma nationella territorium. Sammanställning över nationsgränser är inte tillåten för statistiska ändamål.

Om ett moderbolag och dess dotterbolag är postgiroinstitut och belägna inom samma nationella territorium får moderbolaget sammanställa dotterbolagens verksamhet i sitt statistikmaterial. Dotterbolag är fristående inregistrerade enheter som någon annan enhet är majoritetsägare eller ende ägare till, medan filialer är oregistrerade enheter (de är inte självständiga juridiska personer) som i sin helhet ägs av moderbolaget.

Om ett postgiroinstitut har filialer inom andra deltagande medlemsstaters territorier skall det inregistrerade kontoret eller huvudkontoret i en viss deltagande medlemsstat betrakta positioner gentemot alla dessa filialer som positioner gentemot aktörer med hemvist i andra deltagande medlemsstater. Omvänt skall en filial i en viss deltagande medlemsstat betrakta positioner gentemot det inregistrerade kontoret eller huvudkontoret eller gentemot institutets övriga filialer inom de övriga deltagande medlemsstaternas territorier som positioner gentemot aktörer med hemvist i andra deltagande medlemsstater.

Om ett postgiroinstitut har filialer utanför de deltagande medlemsstaternas territorium skall det inregistrerade kontoret eller huvudkontoret i en viss deltagande medlemsstat betrakta positioner gentemot alla dessa filialer som positioner gentemot aktörer med hemvist i utlandet. Omvänt skall en filial i en viss deltagande medlemsstat betrakta positioner gentemot det inregistrerade kontoret eller huvudkontoret eller gentemot institutets övriga filialer utanför de deltagande medlemsstaterna som positioner gentemot aktörer med hemvist i utlandet.

Postgiroinstitut i offshore-finanscentra räknas statistiskt som aktörer med hemvist inom de territorier där dessa finanscentra är belägna.

Definitioner av sektorer

ENS 95 ligger till grund för sektorsindelningen. Motparter till postgiroinstitut som är belägna i de deltagande medlemsstaternas territorier identifieras i enlighet med deras nationella sektorsklassificering eller med deras indelning i institutionella enheter i enlighet med listan över MFI för statistiska ändamål och de riktlinjer för statistisk klassificering av kunder som ges i ECB:s ”Money and Banking Sector Manual” (”Guidance for the statistical classification of customers”), som följer klassificeringsprinciper som överensstämmer med ENS 95 så långt det är möjligt.

Kategorin ”MFI” omfattar följande sektorer och undersektorer:

—   monetära finansinstitut (MFI): inhemska kreditinstitut enligt gemenskapsrättens definition samt andra inhemska finansinstitut vars verksamhet består i att ta emot inlåning och/eller nära substitut till inlåning från andra enheter än MFI och för att för egen räkning (åtminstone i ekonomisk bemärkelse) bevilja krediter och/eller placera i värdepapper,

—   kreditinstitut: enligt gemenskapslagstiftningens definition (1), a) ett företag vars verksamhet består i att från allmänheten ta emot insättningar eller andra återbetalbara medel (2) och att bevilja krediter för egen räkning, eller b) ett institut för elektroniska pengar enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/46/EG av den 18 september 2000 om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet (3),

—   centralbanker: de deltagande medlemsstaternas nationella centralbanker och ECB,

—   penningmarknadsfonder: de investeringsfonder (collective investment undertakings) vars andelar i fråga om likviditet utgör nära substitut till inlåning och som huvudsakligen investerar i penningmarknadsinstrument och/eller i andelar i penningmarknadsfonder, och/eller i andra överförbara skuldförbindelser med en återstående löptid upp till ett år, och/eller i insättningar i bank och/eller som strävar efter en avkastning som ligger nära räntorna på penningmarknadsinstrument,

—   andra monetära finansinstitut: andra inhemska finansinstitut som uppfyller kriterierna för ett MFI, oavsett vilken verksamhet de bedriver.

Bankinstitut utanför medlemsstaterna kallas ”banker” i stället för MFI. På samma sätt hänför sig ”icke-MFI” bara till medlemsstaterna; för andra länder gäller termen ”icke-banker”. Kategorin ”icke-MFI” omfattar följande sektorer och undersektorer:

—   offentlig sektor: inhemska enheter vilkas primära uppgift är att producera icke marknadsförda varor och tjänster som är avsedda för individuell och kollektiv konsumtion och/eller att omfördela nationella inkomster och förmögenhet (ENS 95, 2.68–2.70).

—   staten: administrativa statliga departement och andra centrala myndigheter vilkas behörighet sträcker sig över hela det ekonomiska territoriet, utom vad avser administration av socialförsäkringsfonder (ENS 95, 2.71).

—   delstater: separata institutionella enheter som utövar några av en regerings funktioner på en nivå mellan stat och kommun, utom vad beträffar socialförsäkringsfonder (ENS 95, 2.72).

—   kommuner: allmänna administrativa enheter vars behörighet endast sträcker sig över en lokal del av det ekonomiska territoriet, förutom lokala avdelningar av socialförsäkringsfonder (ENS 95, 2.73).

—   socialförsäkringsfonder: statliga, delstatliga och kommunala institutionella enheter, vars huvudsakliga aktivitet är att tillhandahålla sociala förmåner (ENS 95, 2.74).

Övriga inhemska sektorer, dvs. andra inhemska icke-MFI än den offentliga sektorn, omfattar:

—   övriga finansinstitut + finansiella serviceföretag: icke-monetära finansiella företag och kvasibolag (utom försäkringsföretag och pensionsinstitut), som främst ägnar sig åt finansförmedling genom att ta upp lån i andra former än sedlar och mynt, inlåning och/eller nära substitut till inlåning från andra institutionella enheter än MFI (ENS 95, 2.53–2.56). Häri ingår även finansiella serviceföretag, som utgörs av alla finansiella företag och kvasibolag som främst ägnar sig åt finansiell serviceverksamhet (ENS 95, 2.57–2.59).

—   försäkringsföretag och pensionsinstitut: icke-monetära finansiella företag och kvasibolag, som främst ägnar sig åt finansförmedling som en följd av riskspridning (ENS 95, 2.60–2.67).

—   icke-finansiella företag: företag och kvasibolag som inte ägnar sig åt finansförmedling utan främst åt produktion av marknadsförda varor och icke-finansiella tjänster (ENS 95, 2.21–2.31).

—   hushåll: individer eller grupper av individer i deras egenskap av konsumenter och producenter av varor och icke-finansiella tjänster uteslutande för egen slutlig användning, och som producenter av marknadsförda varor och icke-finansiella och finansiella tjänster, förutsatt att deras aktiviteter inte är sådana som utförs av kvasibolag. Hit räknas hushållens icke-vinstdrivande organisationer som främst ägnar sig åt produktion av icke marknadsförda varor och tjänster avsedda för specifika grupper av hushåll (ENS 95, 2.75–2.88).

Sektorsindelningen av motparter som inte är MFI och som är belägna utanför det nationella territoriet beskrivs närmare i ECB:s handbok Money and Banking Statistics Sector Manual.

Definitioner av instrumentkategorier

I definitionerna av kategorierna tillgångar och skulder har de olika finansiella systemens särdrag beaktats. Vissa kategorier av tillgångar och skulder delas upp efter sin ursprungliga löptid. Ursprunglig löptid avser den fasta överenskomna tid under vilken ett finansiellt instrument inte kan inlösas (t.ex. skuldförbindelser) eller endast kan inlösas mot någon slags straffavgift (t.ex. vissa typer av inlåning). Uppsägningstid är den tid som förflyter från det att innehavaren aviserar sin avsikt att lösa in instrumentet och det datum då innehavaren har rätt att byta ut instrumentet mot kontanter utan att behöva betala någon straffavgift. Endast då ett finansiellt instrument saknar överenskommen löptid klassificeras det efter uppsägningstid.

I tabellerna nedan ges en detaljerad standardbeskrivning av instrumentkategorier som de nationella centralbankerna i enlighet med den här förordningen skall omvandla till kategorier som är tillämpliga på nationell nivå (4).

Detaljbeskrivning av instrumentkategorier i den aggregerade månadsbalansräkningen för MFI-sektorn

KATEGORIER AV TILLGÅNGAR

Kategori	Viktigare egenskaper
1. Kassa	Innehav av utelöpande sedlar och mynt i euro och utländska valutor som allmänt används som betalningsmedel
2. Utlåning	I datainsamlingen omfattar denna post medel som uppgiftslämnarna har lånat till låntagare och som inte förekommer i form av något dokument eller som förekommer i form av ett enda dokument (även om det har blivit överlåtbart). Här ingår tillgångar i form av insättningar — Insättningar hos MFI — Osäkra fordringar som ännu inte återbetalats eller avskrivits Med osäkra fordringar avses lån där återbetalningen är försenad eller på annat sätt bedöms som osäker. De nationella centralbankerna avgör om osäkra fordringar skall anges med eller utan reserveringar — Innehav av icke-överlåtbara värdepapper Innehav av obligationer och andra räntebärande värdepapper och andra ägarandelar, som inte är överlåtbara och som inte har någon andrahandsmarknad, se även under överlåtna lån — Överlåtna lån Lån som de facto blivit överlåtbara skall tas upp under tillgångsposten utlåning så länge de förekommer i form av ett enda dokument och som regel endast handlas tillfälligtvis — Efterställda fordringar i form av in- eller utlåning Efterställda fordringar medför en underordnad fordran på utställarinstitutet, som endast kan göras gällande sedan alla bättre ställda fordringar (exempelvis in- och utlåning) tillgodosetts, vilket gör att de får liknande egenskaper som aktier och andra ägarandelar. I statistiksammanhang skall efterställda fordringar följa det finansiella instrumentet, dvs. de klassificeras som antingen utlåning eller obligationer och andra räntebärande värdepapper beroende på vilket instrument det gäller. Om det i statistiken anges en enda siffra för postgiroinstituts innehav av samtliga former av efterställda fordringar skall den tas upp under posten ”obligationer och andra räntebärande värdepapper”, eftersom efterställda fordringar oftare utgörs av värdepapper än av lån — Fordringar enligt omvända repor Motpost till kontant betalning för värdepapper som förvärvats av uppgiftslämnare Följande post skall inte behandlas som lån: — Lån som ges på förtroendebasis Lån som ges på förtroendebasis (förtroendelån/lån utan säkerhet) görs i ena partens namn (förvaltaren) för tredje mans räkning (mottagaren). Lån på förtroendebasis skall för statistikändamål inte tas upp i förvaltarens balansräkning om de risker och förmåner som sammanhänger med äganderätten ligger kvar hos mottagaren. De risker och förmåner som sammanhänger med äganderätten ligger kvar hos mottagaren om: i) mottagaren står kreditrisken för lånet (dvs. förvaltaren ansvarar endast för den administrativa hanteringen av lånet), eller ii) mottagarens investering är säkrad mot förluster, om förvaltaren skulle träda i likvidation (dvs. förtroendelånet ingår inte i de av förvaltarens tillgångar som kan tas i anspråk vid eventuell konkurs)
3. Obligationer och andra räntebärande värdepapper	Innehav av obligationer och andra räntebärande värdepapper eller andra ägarandelar, som är överlåtbara och vanligen har en andrahandsmarknad eller kan användas för avräkning på marknaden och som inte ger innehavaren någon form av äganderätt till det institut som har emitterat värdepapperen. I posten inräknas — innehav av värdepapper som ger innehavaren en ovillkorlig rätt till en fast eller avtalsenlig avkastning i form av kupongbetalningar och/eller en bestämd fast summa på en given dag (eller givna dagar) eller räknat från en vid emissionen bestämd dag — överlåtbara lån som omstrukturerats till ett stort antal identiska dokument och har en andrahandsmarknad (se även överlåtna lån under kategori 2) — efterställda fordringar i form av skuldförbindelser (se även efterställda fordringar i form av in- eller utlåning under kategori 2) — värdepapper som lånas ut mot säkerhet skall stå kvar i den ursprungliga ägarens balansräkning (i stället för att överföras till den tillfälliga förvärvarens balansräkning) i de fall det finns ett bindande åtagande att låta lånet gå tillbaka (och inte endast en option att låta det återgå). Avsikten härmed är att behandla dessa transaktioner på samma sätt som repo- och liknande transaktioner
3a. Obligationer och andra räntebärande värdepapper med ursprunglig löptid upp till ett år	— Innehav av överlåtbara skuldförbindelser (dokumenterade eller inte) med ursprunglig löptid upp till ett år — lån med ursprunglig löptid upp till ett år som omstrukturerats till ett stort antal identiska dokument och är föremål för handel på andrahandsmarknader — Efterställda fordringar i form av skuldförbindelser med ursprunglig löptid upp till ett år
3b. Obligationer och andra räntebärande värdepapper med ursprunglig löptid över ett år och upp till två år	— Innehav av överlåtbara skuldförbindelser (dokumenterade eller inte) med ursprunglig löptid över ett år och upp till två år — Överlåtbara lån med ursprunglig löptid över ett år och upp till två år som omstrukturerats till ett stort antal identiska dokument och är föremål för handel på andrahandsmarknader — Efterställda fordringar i form av skuldförbindelser med ursprunglig löptid över ett år och upp till två år
4. Andelar i penningmarknadsfonder	I posten inräknas innehav av andelar som har emitterats av penningmarknadsfonder. En penningmarknadsfond är en investeringsfond (collective investment undertaking), vars andelar i fråga om likviditet utgör nära substitut till inlåning och som huvudsakligen investerar i penningmarknadsinstrument och/eller i andelar i penningmarknadsfonder och/eller i andra överförbara skuldförbindelser med en återstående löptid upp till ett år, och/eller i insättningar i bank och/eller som strävar efter en avkastning som ligger nära räntorna på penningmarknadsinstrument

KATEGORIER AV SKULDER

Kategori	Viktigare egenskaper
9. Inlåning	Belopp som uppgiftslämnare är skyldiga sina fordringsägare, exklusive belopp som hänför sig till emitterade överlåtbara värdepapper. För datainsamlingen skall kategorin delas upp i inlåning över natten, inlåning med överenskommen löptid, inlåning med uppsägningstid och repor. Inlåning täcker även upplåning som skulder för MFI. Begreppsmässigt står upplåning för belopp som mottagits av postgiroinstitut och som inte har formen av inlåning. I ENS 95 skiljer man mellan utlåning och inlåning utifrån vilken part som tar initiativet (om detta är låntagaren, så utgör det en utlåning, men om det är långivaren, så är det en inlåning). I praktiken varierar emellertid betydelsen av den här distinktionen allt efter den nationella finansstrukturen. För datainsamlingen behandlas inte upplåning som en separat kategori på balansräkningens skuldsida. Saldon som ses som upplåning skall i stället utan uppdelning klassificeras under posten inlåning, såvida de inte har formen av överlåtbara instrument. Detta är i linje med definitionen ovan av inlåning Icke-överlåtbara skuldinstrument som emitterats av uppgiftslämnare skall i allmänhet klassificeras som inlåning. Instrument kan betecknas som icke-omsättningsbara i den meningen att det finns restriktioner för överlåtelse av äganderätten till instrumentet, vilket innebär att de inte kan handlas eller att de – även om de formellt sett är överlåtbara – inte kan omsättas eftersom det saknas en reglerad marknad. Icke-omsättningsbara instrument som emitterats av uppgiftslämnare och som í ett senare skede blir omsättningsbara och kan handlas på andrahandsmarknaden bör omklassificeras som skuldförbindelser Marginalbetalningar i samband med derivat skall klassificeras som inlåning om de utgör säkerhet i form av kontanter till postgiroinstitut, och de förblir insättarens egendom och skall återbetalas till denne när kontraktet avvecklas. Med hänsyn till rådande praxis föreslås även att marginalinsättningar som tas emot av uppgiftslämnare skall klassificeras som inlåning endast i den mån postgiroinstitut får tillgång till medel som fritt kan vidareutlånas. Om en del av den marginalinsättning som postgiroinstitut tar emot måste vidarebefordras till en annan deltagare på derivatmarknaden (exempelvis en clearingcentral) skall i princip endast den återstående delen, som postgiroinstitut kan förfoga över, klassificeras som inlåning. De stora skillnaderna i rådande praxis gör det svårt att fastställa vilka marginalbetalningar som verkligen skall återbetalas, eftersom olika typer av marginalinsättningar sätts in utan åtskillnad på samma konto, och vilka marginalinsättningar som förser postgiroinstitut med medel för vidareutlåning. I dessa fall kan det godtas att dessa marginalbetalningar klassificeras som övriga skulder eller som inlåning, allt beroende på nationell praxis Öronmärkta saldon i samband med exempelvis leasingavtal klassificeras som inlåning under inlåning med överenskommen löptid eller inlåning med uppsägningstid, beroende på löptid/bestämmelser i det underliggande avtalet Medel (insättningar) som mottagits på förtroendebasis skall inte tas upp på postgiroinstituts statistikbalansräkning (se lån som ges på förtroendebasis under kategori 2)
9.1 Inlåning över natten	Insättningar som kan tas ut i kontanter och/eller på begäran kan överföras utan uppsägningstid med check, girering, debitering eller liknande utan större dröjsmål, begränsningar eller straffavgift. I denna kategori ingår saldon avseende belopp i form av elektroniska pengar, antingen hårdvarubaserade elektroniska pengar (exempelvis kontantkort) eller mjukvarubaserade elektroniska pengar, som ställts ut av postgiroinstitut. I posten skall inte inräknas icke överförbara insättningar som tekniskt sett kan tas ut vid anfordran, men där avsevärd straffavgift tas ut — Saldon (räntebärande eller icke räntebärande) som kan överföras genom check, girering, debitering eller liknande utan större straffavgift eller begränsningar — Saldon (räntebärande eller icke räntebärande) som på anfordran omedelbart kan tas ut i kontanter eller före stängningsdags dagen efter insättningen utan större straffavgift eller begränsningar, men som inte är överförbara — Saldon (räntebärande eller icke räntebärande) som utgörs av förbetalda belopp som hårdvarubaserade (exempelvis kontantkort) eller mjukvarubaserade elektroniska pengar — Lån som skall återbetalas före stängningsdags dagen efter det att lånet beviljats
9.2 Inlåning med överenskommen löptid	Icke överförbara insättningar som inte kan tas ut i kontanter före den överenskomna förfallodagen, eller som kan tas ut i kontanter under löptiden endast mot någon form av straffavgift. Posten innehåller också administrativt reglerad sparinlåning, där löptidskriteriet är irrelevant (klassificeras som tillhörande löptidskategorin över två år). Finansiella produkter med roll over-bestämmelser skall klassificeras efter den kortaste löptiden. Även om inlåning med överenskommen löptid kan tillåta tidigare inlösen efter uppsägning, eller kan inlösas på anfordran mot viss straffavgift, kan dessa omständigheter inte anses avgörande för klassificeringen
9.2a Inlåning med överenskommen löptid upp till ett år	— Saldon som placerats med fast löptid på högst ett år (med undantag för inlåning med en ursprunglig löptid på en dag), som varken är överförbara eller kan tas ut i kontanter före förfallodagen — Saldon som placerats med fast löptid på högst ett år, som inte är överförbara men kan tas ut före förfallodagen efter uppsägning. Om uppsägning har skett bör sådana saldon klassificeras som tillhörande kategori 9.3a — Saldon som placerats med fast löptid på högst ett år, som inte är överförbara men kan tas ut vid anfordran mot viss straffavgift — Marginalbetalningar i samband med derivatkontrakt, som stängs inom ett år, i form av kontanter som ställts som säkerhet mot kreditrisker men som förblir insättarens egendom och skall återbetalas till denne när kontraktet avvecklas — Lån som förekommer i form av ett enda dokument med ursprunglig löptid upp till ett år — Icke överlåtbara skuldförbindelser emitterade av postgiroinstitut (dokumenterade eller inte) med ursprunglig löptid upp till ett år — postgiroinstituts efterställda skulder i form av insättningar eller lån med ursprunglig löptid upp till ett år
9.2b Inlåning med överenskommen löptid över ett år och upp till två år	— Saldon som placerats med fast löptid mellan ett och två år, som varken är överförbara eller kan tas ut i kontanter före förfallodagen — Saldon som placerats med fast löptid mellan ett och två år, som inte är överförbara men kan tas ut före förfallodagen efter uppsägning. Om uppsägning har skett bör sådana saldon klassificeras som tillhörande kategori 9.3a — Saldon som placerats med ursprunglig fast löptid mellan ett och två år, som inte är överförbara men kan tas ut vid anfordran mot viss straffavgift — Marginalbetalningar i samband med derivatkontrakt som stängs inom ett till två år, i form av kontanter som ställts som säkerhet mot kreditrisker men som förblir insättarens egendom och skall återbetalas till denne när kontraktet avvecklas — Lån som förekommer i form av ett enda dokument med ursprunglig löptid mellan ett och två år — Icke överlåtbara skuldförbindelser emitterade av postgiroinstitut (dokumenterade eller inte) med ursprunglig löptid över ett år och upp till två år — Postgiroinstituts efterställda skulder i form av insättningar eller lån med ursprunglig löptid över ett år och upp till två år
9.3 Inlåning med uppsägningstid	Icke överförbara insättningar utan överenskommen löptid, som inte kan tas ut i kontanter utan uppsägningstid och som inte kan tas ut i kontanter före uppsägningstidens utgång eller endast mot viss straffavgift. I posten ingår inlåning som, trots att insättningarna i vissa fall juridiskt sett kan tas ut utan uppsägningstid, enligt nationell praxis skulle träffas av straffavgifter och avsevärda begränsningar (klassificerade under löptidskategorin upp till tre månader), liksom placeringskonton utan uppsägningstid eller överenskommen löptid men med restriktiva uttagsvillkor (klassificerade under löptidskategorin över tre månader)
9.3a Inlåning med uppsägningstid upp till tre månader	— Saldon som placerats utan fast löptid, som endast kan lyftas efter en uppsägningstid på upp till tre månader. I fall där pengarna kan lyftas före uppsägningstidens utgång (eller vid anfordran) medför det att en straffavgift tas ut — Icke överförbara avistasparkonton och andra former av insättningar från allmänheten som kan tas ut bara mot en avsevärd straffavgift även om de juridiskt sett kan lyftas vid anfordran — Saldon som placerats med fast löptid, som inte är överförbara, men för vilka en uppsägningstid under tre månader för förtida återbetalning har inletts

---

(1)  Artikel 1.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG av den 20 mars 2000 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (EGT L 126, 26.5.2000, s. 1). Direktivet senast ändrat genom direktiv 2006/29/EG (EUT L 70, 9.3.2006, s. 50), se direktivet i dess aktuella lydelse.

(2)  Inklusive medel som härrör från försäljning till allmänheten av bankers skuldförbindelser.

(3)  EGT L 275, 27.10.2000, s. 39. Se direktivet i dess aktuella lydelse.

(4)  Dessa tabeller är således inte förteckningar över enskilda finansiella instrument.

BILAGA III

MINIMISTANDARDER SOM SKALL TILLÄMPAS AV DEN FAKTISKA UPPGIFTSLÄMNANDE POPULATIONEN

Uppgiftslämnarna skall tillämpa följande minimistandarder för att uppfylla ECB:s rapporteringskrav.

1.   Minimistandarder för dataöverföring

a)	Rapporteringen till de nationella centralbankerna skall ske snabbt och inom de tidsramar som fastställts av dem.

b)	Rapporterna skall till form och uppställning följa de tekniska rapporteringskrav som fastställts av de nationella centralbankerna.

c)	Kontaktpersonen (eller kontaktpersonerna) hos uppgiftslämnarna skall namnges.

d)	De tekniska specifikationerna för dataöverföringen till de nationella centralbankerna skall följas.

2.   Minimistandarder för noggrannhet

e)	De statistiska uppgifterna skall vara exakta: — Uppgifterna skall stämma linjärt (t.ex. skall delsummorna sammanräknade stämma med totalsumman). — Uppgifter som inrapporteras med olika frekvens skall stämma sinsemellan.

f)	Uppgiftslämnarna skall kunna lämna information om den utveckling som inrapporterade data visar.

g)	All statistik skall vara fullständig, luckor i uppgifterna skall påpekas och förklaras för de nationella centralbankerna och i förekommande fall snarast möjligt rättas till.

h)	Statistiken får inte innehålla fortlöpande och strukturella luckor.

i)	Uppgiftslämnarna skall använda de enheter och antal decimaler som föreskrivits av de nationella centralbankerna för den tekniska överföringen av data.

j)	Uppgiftslämnarna skall tillämpa de avrundningsregler som föreskrivits av de nationella centralbankerna för den tekniska överföringen av data.

3.   Minimistandarder för begreppsmässig överensstämmelse

k)	Statistiken skall överensstämma med definitioner och klassificeringar i den här förordningen.

l)	Vid avvikande definitioner och klassificeringar skall uppgiftslämnarna i förekommande fall regelbundet följa upp och kvantifiera skillnaderna mellan använda mått och måtten enligt den här förordningen.

m)	Uppgiftslämnarna skall kunna förklara avbrott i inrapporterade data jämfört med uppgifterna för föregående period.

4.   Minimistandarder för revidering

n)	De revideringsprinciper och -förfaranden som fastställts av ECB och de nationella centralbankerna skall följas. Avvikelser från normala revideringsförfaranden skall förklaras i noter.

AVTAL

mellan Europeiska gemenskapen och Nya Zeeland om vissa luftfartsaspekter

EUROPEISKA GEMENSKAPEN,

å ena sidan, och

NYA ZEELAND,

å andra sidan,

nedan kallade ”avtalsparterna”,

SOM KONSTATERAR att bilaterala luftfartsavtal har slutits mellan flera av Europeiska gemenskapens medlemsstater och Nya Zeeland med bestämmelser som har befunnits strida mot EG-rätten,

SOM KONSTATERAR att Europeiska gemenskapen har exklusiv behörighet i fråga om flera aspekter i bilaterala luftfartsavtal mellan medlemsstater i Europeiska gemenskapen och tredjeländer,

SOM KONSTATERAR att enligt EG-rätten har EG-lufttrafikföretag etablerade i en medlemsstat rätt till icke-diskriminerande tillgång till flygrutter mellan den medlemsstaten och tredjeländer,

SOM BEAKTAR de avtal som har slutits mellan Europeiska gemenskapen och vissa tredjeländer som innebär att medborgare i dessa tredjeländer får förvärva äganderätt i lufttrafikföretag som har tillstånd utfärdade i enlighet med EG-rätten,

SOM INSER att bestämmelser i de bilaterala luftfartsavtalen mellan medlemsstater i Europeiska gemenskapen och Nya Zeeland som har befunnits strida mot EG-rätten måste ändras så att de till fullo blir förenliga med denna och bildar en sund rättslig grund för flygtrafiken mellan Europeiska gemenskapen och Nya Zeeland och för att kontinuiteten i denna flygtrafik skall kunna upprätthållas,

SOM KONSTATERAR att Europeiska gemenskapen inte har som mål att genom detta avtal öka totalvolymen för flygtrafiken mellan Europeiska gemenskapen och Nya Zeeland, att påverka jämvikten mellan EG-lufttrafikföretag och lufttrafikföretag från Nya Zeeland eller att ändra bestämmelserna i befintliga bilaterala luftfartsavtal när det gäller trafikrättigheter,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

Artikel 1

Allmänna bestämmelser

1.   I detta avtal avses med ”medlemsstat” en medlemsstat i Europeiska gemenskapen. Med ”avtalspart” avses en avtalsslutande part i detta avtal. Med ”part” avses en avtalsslutande part i relevant bilateralt luftfartsavtal. Med ”lufttrafikföretag” avses också flygbolag. Med ”Europeiska gemenskapens territorium” avses de av medlemsstaternas territorier på vilka fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen är tillämpligt.

2.   Hänvisningar i något av de avtal som ingår i förteckningen i bilaga I till medborgare i en medlemsstat som är part i avtalet i fråga skall innebära hänvisningar till medborgare i Europeiska gemenskapens medlemsstater.

3.   Hänvisningar i något av de avtal som ingår i förteckningen i bilaga I till lufttrafikföretag i en medlemsstat som är part i avtalet i fråga skall innebära hänvisningar till lufttrafikföretag som har utsetts av den medlemsstaten.

Artikel 2

Utseende, godkännande och återkallande

1.   Bestämmelserna i punkterna 3 och 4 i den här artikeln skall äga företräde framför motsvarande bestämmelser i de artiklar som förtecknas i bilaga II a respektive b när det gäller den berörda medlemsstatens utseende av lufttrafikföretag, godkännanden och tillstånd som Nya Zeeland har beviljat lufttrafikföretag samt vägran, återkallande, tillfälligt upphävande eller begränsning av godkännanden eller tillstånd för lufttrafikföretag.

2.   Bestämmelserna i punkterna 3 och 4 i den här artikeln skall äga företräde framför motsvarande bestämmelser i de artiklar som förtecknas i bilaga II a respektive b till detta avtal när det gäller Nya Zeelands utseende av lufttrafikföretag, godkännanden och tillstånd som den berörda medlemsstaten har beviljat lufttrafikföretag samt vägran, återkallande, tillfälligt upphävande eller begränsning av godkännanden eller tillstånd för lufttrafikföretag.

3.   När ett sådant utseende meddelas, och när ett lufttrafikföretag som har utsetts lämnar in en ansökan i den form och på det sätt som föreskrivs i trafiktillstånd och tekniska tillstånd, skall den andra parten, om inte annat följer av punkterna 4 och 5, utfärda de tillämpliga godkännandena och tillstånden med så kort handläggningstid som möjligt under förutsättning att

a)

när det gäller lufttrafikföretag som har utsetts av en medlemsstat i) lufttrafikföretaget i enlighet med fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen är etablerat på den medlemsstats territorium där det har utsetts och har en giltig operativ licens från en medlemsstat i enlighet med EG-rätten, och ii) den medlemsstat som utfärdar drifttillstånd (AOC) utövar faktisk tillsyn över lufttrafikföretaget och att dess luftfartsmyndighet finns tydligt angiven i den handling där lufttrafikföretaget utses, och iii) lufttrafikföretaget har sin huvudsakliga verksamhet på den medlemsstats territorium som har utfärdat företagets operativa licens, och iv) lufttrafikföretaget ägs direkt eller genom majoritetsägande och i praktiken kontrolleras av någon medlemsstat och/eller medborgare i någon medlemsstat och/eller av någon annan stat enligt förteckningen i bilaga III och/eller av medborgare i någon sådan annan stat,

b)	när det gäller lufttrafikföretag som har utsetts av Nya Zeeland i) Nya Zeeland utövar faktisk tillsyn över lufttrafikföretaget, och ii) lufttrafikföretaget har sin huvudsakliga verksamhet och sitt säte i Nya Zeeland.

4.   Varje part får vägra, återkalla, tillfälligt upphäva eller begränsa trafiktillstånd och tekniska tillstånd för ett lufttrafikföretag som har utsetts av den andra parten, om

a)

när det gäller lufttrafikföretag som har utsetts av en medlemsstat i) lufttrafikföretaget i enlighet med fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen inte är etablerat på den medlemsstats territorium där det har utsetts eller inte har någon giltig operativ licens från en medlemsstat i enlighet med EG-rätten, eller ii) den medlemsstat som utfärdar drifttillstånd (AOC) inte utövar faktisk tillsyn över lufttrafikföretaget eller om dess luftfartsmyndighet inte är tydligt angiven i den handling där lufttrafikföretaget utses, eller iii) lufttrafikföretaget inte har sin huvudsakliga verksamhet på den medlemsstats territorium som har utfärdat företagets operativa licens, eller iv) lufttrafikföretaget inte ägs och inte i praktiken kontrolleras direkt eller genom majoritetsägande av någon medlemsstat och/eller medborgare i någon medlemsstat och/eller av någon annan stat enligt förteckningen i bilaga III och/eller av medborgare i någon sådan annan stat, eller v) lufttrafikföretaget redan har tillstånd att bedriva luftfart enligt ett bilateralt avtal mellan Nya Zeeland och en annan medlemsstat, och Nya Zeeland kan visa att lufttrafikföretaget – genom att utöva trafikrättigheter enligt det här avtalet på en rutt där en ort i den andra medlemsstaten ingår – skulle kringgå bestämmelser om begränsningar av trafikrättigheter i det andra avtalet, eller vi) det utsedda lufttrafikföretaget har ett drifttillstånd (AOC) som har utfärdats av en medlemsstat, och det inte finns något bilateralt avtal om luftfart mellan Nya Zeeland och den medlemsstaten, och den medlemsstaten har vägrat att ge trafikrättigheter till det lufttrafikföretag som har utsetts av Nya Zeeland,

b)	när det gäller lufttrafikföretag som har utsetts av Nya Zeeland i) Nya Zeeland inte utövar faktisk tillsyn över lufttrafikföretaget, eller ii) lufttrafikföretaget inte har sin huvudsakliga verksamhet och sitt säte i Nya Zeeland.

5.   När Nya Zeeland utövar sina rättigheter enligt punkt 4, och utan att det påverkar landets rättigheter enligt punkt 4 a v och vi i denna artikel, får Nya Zeeland inte göra någon åtskillnad mellan lufttrafikföretag från medlemsstaterna på grundval av nationalitet.

Artikel 3

Rättigheter i fråga om tillsyn

1.   Bestämmelserna i punkt 2 i denna artikel skall komplettera de artiklar som förtecknas i bilaga II c.

2.   Om en medlemsstat har utsett ett lufttrafikföretag, för vilket tillsynen utövas av en annan medlemsstat, skall Nya Zeelands rättigheter enligt säkerhetsbestämmelserna i avtalet mellan den medlemsstat som har utsett lufttrafikföretaget och Nya Zeeland gälla på samma sätt för den andra medlemsstaten, när det gäller att anta och tillämpa säkerhetsnormerna och när det gäller att ge trafiktillstånd till det lufttrafikföretaget.

Artikel 4

Beskattning av flygbränsle

1.   Bestämmelserna i punkt 2 i denna artikel skall komplettera motsvarande bestämmelser i de artiklar som förtecknas i bilaga II d.

2.   Utan hinder av eventuella andra bestämmelser med annat innehåll, skall inget av de avtal som förtecknas i bilaga II d innebära att en medlemsstat eller Nya Zeeland hindras från att på ett icke-diskriminerande sätt beskatta eller tull- eller avgiftsbelägga flygbränsle, som tillhandahålls på deras respektive territorium och som är avsett för luftfartyg tillhörande ett lufttrafikföretag som har utsetts av en medlemsstat eller Nya Zeeland och som går i trafik mellan två orter på avtalsparternas respektive territorium.

Artikel 5

Priser

1.   Bestämmelserna i punkt 2 i denna artikel skall komplettera de artiklar som förtecknas i bilaga II e.

2.   De priser som tas ut av lufttrafikföretag, som utses av Nya Zeeland enligt ett avtal i förteckningen i bilaga I med en bestämmelse som finns förtecknad i bilaga II e för transport helt och hållet inom Europeiska gemenskapen, skall vara förenliga med gemenskapsrätten. EG-rätten skall tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt.

3.   De priser som tas ut av lufttrafikföretag, som utses av en medlemsstat enligt ett avtal i förteckningen i bilaga I med en bestämmelse som finns förtecknad i bilaga II e för transport helt och hållet inom Nya Zeeland, skall vara förenliga med nyzeeländsk lagstiftning. Den nyzeeländska lagstiftningen skall tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt.

Artikel 6

Bilagor till avtalet

Bilagorna till detta avtal utgör en integrerad del av detta.

Artikel 7

Översyn och ändring

Avtalsparterna får när som helst i samförstånd se över eller ändra detta avtal.

Artikel 8

Ikraftträdande

1.   Detta avtal skall träda i kraft när avtalsparterna skriftligen har underrättat varandra om att de respektive interna förfaranden som krävs för ikraftträdandet har slutförts.

2.   Utan hinder av vad som sägs i punkt 1 skall avtalsparterna vara överens om att provisoriskt tillämpa detta avtal från och med den första dagen i den månad som följer på den dag då avtalsparterna har underrättat varandra om att de förfaranden som är nödvändiga för detta ändamål har slutförts.

3.   Avtal och andra överenskommelser mellan medlemsstaterna och Nya Zeeland som ännu inte har trätt i kraft när det här avtalet undertecknas, och som inte tillämpas provisoriskt, förtecknas i bilaga I b. Det här avtalet skall tillämpas på alla sådana avtal och överenskommelser när de har trätt i kraft eller tillämpas provisoriskt.

Artikel 9

Upphörande

1.   Om ett avtal som förtecknas i bilaga I upphör att gälla, skall alla bestämmelser i det här avtalet som avser det avtal som förtecknas i bilaga I upphöra att gälla vid samma tidpunkt.

2.   Om alla de avtal som förtecknas i bilaga I upphör att gälla skall det här avtalet upphöra att gälla vid samma tidpunkt.

ÖVERSÄTTNING

AVTAL

mellan Republiken Island och Europeiska unionen om säkerhetsförfaranden för utbyte av sekretessbelagda uppgifter

REPUBLIKEN ISLAND,

å ena sidan, och

EUROPEISKA UNIONEN, nedan kallad ”EU”, företrädd av ordförandeskapet för Europeiska unionens råd,

å andra sidan,

nedan kallade ”parterna”,

SOM BEAKTAR att Republiken Island och EU delar målen att på alla sätt stärka sin egen säkerhet och ge sina medborgare en hög nivå av skydd inom ett område med säkerhet,

SOM BEAKTAR att Republiken Island och EU är eniga om att de sinsemellan bör utveckla samråd och samarbete i frågor av gemensamt intresse avseende säkerhet,

SOM BEAKTAR att det i detta sammanhang därför finns ett fortlöpande behov av att utbyta sekretessbelagda uppgifter mellan Republiken Island och EU,

SOM INSER att det, för att samråd och samarbete skall kunna vara fullständigt och effektivt, kan vara nödvändigt att få tillgång till sekretessbelagda uppgifter och sekretessbelagt material från Island och EU samt att Republiken Island och EU utbyter sekretessbelagda uppgifter och därtill hörande material,

SOM ÄR MEDVETNA OM att sådan tillgång till och sådant utbyte av sekretessbelagda uppgifter och därtill hörande material kräver lämpliga säkerhetsåtgärder,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

Artikel 1

I syfte att uppfylla målet att på alla sätt stärka vardera partens säkerhet skall detta avtal tillämpas på sekretessbelagda uppgifter eller sekretessbelagt material i någon form som antingen har tillhandahållits av eller utbytts mellan parterna.

Artikel 2

I detta avtal avses med sekretessbelagda uppgifter alla uppgifter (det vill säga kunskap som kan överföras i någon form) eller allt material som kräver skydd mot obehörigt röjande och som försetts med en säkerhetsklassificering (nedan kallade ”sekretessbelagda uppgifter”).

Artikel 3

För genomförandet av detta avtal avses med EU Europeiska unionens råd (nedan kallat ”rådet”), rådets generalsekreterare/höge representant och dess generalsekretariat samt Europeiska gemenskapernas kommission (nedan kallad ”Europeiska kommissionen”).

Artikel 4

Varje part skall

a)	skydda och bevara sekretessbelagda uppgifter som omfattas av detta avtal och som tillhandahållits av eller utbytts med den andra parten,

b)

se till att sekretessbelagda uppgifter som omfattas av detta avtal och som tillhandahållits eller utbytts behåller den säkerhetsklassificering som den tillhandahållande parten fastställt; den mottagande parten skall skydda och bevara de sekretessbelagda uppgifterna i enlighet med bestämmelserna i dess egna säkerhetsföreskrifter för uppgifter eller material som har en motsvarande säkerhetsklassificering, såsom det specificeras i de säkerhetsarrangemang som skall fastställas enligt artiklarna 11 och 12,

c)	inte använda sådana sekretessbelagda uppgifter som omfattas av detta avtal för andra ändamål än sådana som fastställts av den part de härrör från eller för andra ändamål än de som uppgifterna tillhandahållits eller utbytts för,

d)	inte röja sådana sekretessbelagda uppgifter som omfattas av detta avtal för tredje part eller för någon EU-institution eller EU-enhet som inte anges i artikel 3 utan föregående medgivande av den part som de härrör från.

Artikel 5

1.   I enlighet med principen om upphovsmannens kontroll får sekretessbelagda uppgifter röjas eller lämnas ut av den ena parten, ”den tillhandahållande parten”, till den andra parten, ”den mottagande parten”.

2.   För utlämnande till andra mottagare än parterna i detta avtal skall ett beslut om röjande eller utlämnande av sekretessbelagda uppgifter fattas av den mottagande parten efter medgivande från den tillhandahållande parten, i enlighet med principen om upphovsmannens kontroll, enligt vad som fastställs i den tillhandahållande partens säkerhetsföreskrifter.

3.   Vid genomförandet av punkterna 1 och 2 är inget generiskt utlämnande tillåtet om inte förfaranden har fastställts och avtalats mellan parterna om vissa kategorier av uppgifter som är relevanta för deras operativa krav.

Artikel 6

Varje part och enhet hos parterna enligt artikel 3 skall ha en säkerhetsorganisation och säkerhetsprogram som baseras på sådana grundläggande principer och minimi¬normer för säkerhet som skall genomföras i de säkerhetssystem hos vardera parten som skall fastställas i enlighet med artiklarna 11 och 12, så att en likvärdig skyddsnivå tillämpas på sekretessbelagda uppgifter som omfattas av detta avtal.

Artikel 7

1.   Parterna skall se till att alla personer som under utövande av sin tjänsteplikt behöver få tillgång till eller som på grund av tjänsteplikt eller funktioner kan medges tillgång till sekretessbelagda uppgifter som har tillhandahållits eller utbytts enligt detta avtal har genomgått vederbörlig säkerhetsprövning innan de beviljas tillgång till sådana uppgifter.

2.   Förfarandena för säkerhetsprövning skall utformas så att det går att avgöra huruvida en person, med beaktande av hans eller hennes lojalitet, tillförlitlighet och pålitlighet, skall ges tillgång till sekretessbelagda uppgifter.

Artikel 8

Parterna skall lämna ömsesidigt bistånd när det gäller säkerheten för sekretessbelagda uppgifter som omfattas av detta avtal och frågor av gemensamt säkerhetsintresse. De myndigheter som anges i artikel 11 skall i säkerhetssammanhang samråda med varandra och göra ömsesidiga inspektioner för att bedöma effektiviteten i de säkerhetsarrangemang inom respektive ansvarsområden som skall fastställas i enlighet med artiklarna 11 och 12.

Artikel 9

1.   I enlighet med detta avtal skall

a)	beträffande EU: all korrespondens sändas till rådet under följande adress: Europeiska unionens råd Chefsregistratorn Rue de la Loi/Wetstraat 175 B-1048 Bryssel rådets chefsregistrator vidarebefordra all korrespondens till medlemsstaterna och Europeiska kommissionen, om inte annat följer av punkt 2,

b)

beträffande Republiken Island: all korrespondens adresseras till direktören för den politiska avdelningen vid Republiken Islands utrikesministerium och vid behov vidarebefordras via Islands beskickning vid Europeiska unionen under följande adress: Islands beskickning vid Europeiska unionen Registratorn Rond Point Schuman 11 B-1040 Bryssel

2.   I undantagsfall får av operativa skäl sådan korrespondens från den ena parten som endast är tillgänglig för vissa behöriga tjänstemän, organ eller avdelningar hos denna part, sändas till och endast vara tillgänglig för vissa behöriga tjänstemän, organ eller avdelningar hos den andra parten, vilka på grund av behörighet och i enlighet med principen om behovsenlig behörighet är särskilt angivna som mottagare. När det gäller Europeiska unionen skall sådan korrespondens sändas via rådets chefsregistrator.

Artikel 10

Statssekreteraren vid Republiken Islands utrikesministerium samt generalsekreterarna vid rådet respektive Europeiska kommissionen skall övervaka genomförandet av detta avtal.

Artikel 11

För genomförandet av detta avtal gäller följande:

1.

Statssekreteraren vid Republiken Islands utrikesministerium, som agerar för Republiken Islands regerings räkning och med dess bemyndigande, skall ansvara för utformningen av säkerhetsarrangemang avseende skyddet för och bevarandet av sekretessbelagda uppgifter som har tillhandahållits Republiken Island i enlighet med detta avtal.

2.

Säkerhetsbyrån vid rådets generalsekretariat (nedan kallad ”säkerhetsbyrån”) som under ledning av rådets generalsekreterare och på dennes vägnar agerar för rådets räkning och med dess bemyndigande, skall ansvara för utformningen av säkerhetsarrangemang avseende skyddet och bevarandet av sekretessbelagda uppgifter som har tillhandahållits EU i enlighet med detta avtal.

3.

Europeiska kommissionens säkerhetsdirektorat, som agerar för Europeiska kommissionens räkning och med dess bemyndigande, skall ansvara för utformningen av säkerhetsarrangemang avseende skyddet av sekretessbelagda uppgifter som har tillhandahållits eller utbytts i enlighet med detta avtal inom Europeiska kommissionen och i dess lokaler.

Artikel 12

I de säkerhetsarrangemang som skall utformas enligt artikel 11 i samförstånd mellan de tre ansvariga säkerhetsmyndigheterna skall standarder fastställas för ömsesidigt säkerhetsskydd av de sekretessbelagda uppgifter som omfattas av detta avtal. För EU:s del skall dessa standarder godkännas av rådets säkerhetskommitté.

Artikel 13

De ansvariga säkerhetsmyndigheter som anges i artikel 11 skall fastställa förfaranden som skall följas i fall av bevisad eller misstänkt läcka av sekretessbelagda uppgifter som omfattas av detta avtal.

Artikel 14

Innan parterna tillhandahåller sekretessbelagda uppgifter som omfattas av detta avtal mellan parterna måste de ansvariga säkerhetsmyndigheter som anges i artikel 11 vara överens om att den mottagande parten är i stånd att skydda och bevara de uppgifter som omfattas av detta avtal på ett sätt som är förenligt med de arrangemang som skall fastställas enligt artiklarna 11 och 12.

Artikel 15

Detta avtal skall inte på något sätt hindra parterna från att ingå andra avtal om tillhandahållande eller utbyte av sekretessbelagda uppgifter som omfattas av detta avtal, under förutsättning att de avtalen inte strider mot bestämmelserna i det här avtalet.

Artikel 16

Alla meningsskiljaktigheter mellan EU och Republiken Island som härrör från tolkningen eller tillämpningen av detta avtal skall hanteras genom förhandlingar mellan parterna.

Artikel 17

1.   Detta avtal träder i kraft den första dagen i den första månaden efter det att parterna har underrättat varandra om att de avslutat de interna förfaranden som är nödvändiga i detta sammanhang.

2.   Detta avtal kan ses över för att överväga eventuella ändringar på någon av parternas begäran.

3.   Varje ändring av detta avtal skall endast ske skriftligen och i samförstånd mellan parterna. Ändringen träder i kraft efter ömsesidig underrättelse enligt punkt 1.

Artikel 18

Detta avtal kan sägas upp av någon av parterna genom en skriftlig underrättelse som lämnas till den andra parten. Denna uppsägning får verkan sex månader efter det att den andra parten har mottagit underrättelsen, men den skall inte påverka skyldigheter som redan uppkommit enligt bestämmelserna i detta avtal. I synnerhet skall alla sekretessbelagda uppgifter som tillhandahållits eller utbytts i enlighet med detta avtal även fortsättningsvis skyddas i enlighet med bestämmelserna i avtalet.