ISSN 1725-2628

Europeiska unionens

officiella tidning

L 139
European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

fyrtionionde årgången
25 maj 2006

Innehållsförteckning

 

II   Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk

Sida

 

 

EUROPEISKA EKONOMISKA SAMARBETSOMRÅDET

 

 

Eftas övervakningsmyndighet

 

*

Beslut av Eftas övervakningsmyndighet nr 262/02/KOL av den 18 december 2002 om ändring för trettiofemte gången av procedurreglerna och de materiella reglerna inom området för statligt stöd genom införande av nya riktlinjer avseende analysmetodik för statligt stöd i samband med så kallade stranded costs

1

 

*

Beslut av Eftas övervakningsmyndighet nr 263/02/KOL av den 18 december 2002 om ändring för trettiosjätte gången av procedurreglerna och de materiella reglerna inom området för statligt stöd genom att ett nytt kapitel införs som kapitel 26A: Sektorsövergripande rambestämmelser för regionalstöd till stora investeringsprojekt

8

 

*

Beslut av Eftas övervakningsmyndighet nr 264/02/KOL av den 18 december 2002 om ändring för trettiosjunde gången av procedurreglerna och de materiella reglerna inom området för statligt stöd genom att ett nytt kapitel införs som kapitel 22: Stöd till undsättning och omstrukturering samt nedläggningsstöd till stålsektorn

24

 

*

Beslut av Eftas övervakningsmyndighet nr 196/03/KOL av den 5 november 2003 om ändring för trettioåttonde gången av procedurreglerna och de materiella reglerna inom området för statligt stöd genom införande av ett nytt kapitel 9B: Klagomål – formulär för inlämning av klagomål över stöd som påstås vara olagligt

28

 

*

Beslut av Eftas övervakningsmyndighet nr 197/03/KOL av den 5 november 2003 om ändring för trettionionde gången av procedurreglerna och de materiella reglerna inom området för statligt stöd genom att ett nytt kapitel införs som kapitel 34: Referensränta, diskonteringsränta och räntesatser som är tillämpliga vid återbetalning av stöd som olagligt beviljats

33

 

*

Beslut av Eftas övervakningsmyndighet nr 195/04/KOL av den 14 juli 2004 om de genomförandebestämmelser som avses i artikel i del II av protokoll 3 till avtalet mellan Eftastaterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol

37

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.

II Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk

EUROPEISKA EKONOMISKA SAMARBETSOMRÅDET

Eftas övervakningsmyndighet

25.5.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 139/1

BESLUT AV EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET

nr 262/02/KOL

av den 18 december 2002

om ändring för trettiofemte gången av procedurreglerna och de materiella reglerna inom området för statligt stöd genom införande av nya riktlinjer avseende analysmetodik för statligt stöd i samband med så kallade stranded costs

EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET HAR FATTAT FÖLJANDE BESLUT

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (1), särskilt artiklarna 61–63 i detta,

med beaktande av avtalet mellan Eftastaterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol (2), särskilt artikel 24 i detta och artikel 1 i protokoll 3 till detta, och av följande skäl:

Enligt artikel 24 i övervakningsavtalet skall Eftas övervakningsmyndighet förverkliga bestämmelserna om statsstöd i EES-avtalet.

Enligt artikel 5.2 b i övervakningsavtalet skall Eftas övervakningsmyndighet utfärda meddelanden eller riktlinjer i frågor som behandlas i EES-avtalet, om det avtalet eller övervakningsavtalet uttryckligen föreskriver det eller om Eftas övervakningsmyndighet anser det nödvändigt.

Eftas övervakningsmyndighet erinrar om procedurreglerna och de materiella reglerna inom området för statligt stöd (3) som antogs av Eftas övervakningsmyndighet den 19 januari 1994  (4).

Den 26 juli 2001 antog Europeiska kommissionen ett meddelande om den analysmetodik som kommissionen kommer att använda för att bedöma statligt stöd i samband med så kallade stranded costs (kostnader som det inte går att få täckning för i en konkurrensutsatt marknad) inom elsektorn (5).

Meddelandet är också av betydelse för Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

En enhetlig tillämpning av bestämmelserna om statligt stöd i EES-avtalet måste garanteras i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Enligt punkt II, under rubriken ”Allmänt”, i slutet av bilaga XV till EES-avtalet, skall Eftas övervakningsmyndighet efter samråd med Europeiska kommissionen anta rättsakter som motsvarar dem som antagits av kommissionen för att upprätthålla lika konkurrensvillkor.

Eftas övervakningsmyndighet har samrått med Europeiska kommissionen.

Eftas övervakningsmyndighet erinrar om att den samrått med Eftastaterna vid ett multilateralt möte i frågan den 19 oktober 2001.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

1.

Riktlinjerna för statligt stöd skall ändras genom ändras genom att ett nytt kapitel läggs till som kapitel 21 ”Analysmetodik för statligt stöd i samband med så kallade stranded costs (kostnader som det inte går att få täckning för i en konkurrensutsatt marknad)”. Kapitlet återges i bilaga I till detta beslut.

2.

Eftastaterna skall underrättas om detta beslut genom en kopia av beslutet inklusive bilaga I. Eftastaterna skall anmodas att inom en månad meddela att de godtar förslaget till lämpliga åtgärder i bilaga I (rapporteringskrav enligt punkt 21.4.5 c) inom 20 arbetsdagar från den dag då skrivelsen delges dem.

3.

Europeiska kommissionen skall underrättas om detta beslut genom en kopia av beslutet inklusive bilaga I i enlighet med punkt d i protokoll 27 till EES-avtalet.

4.

Beslutet, inklusive bilaga I, skall offentliggöras i EES-delen i och EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning efter det att Eftastaterna meddelat sitt godkännande av åtgärderna.

5.

Detta beslut är giltigt på engelska.

Utfärdat i Bryssel den 18 december 2002.

På Eftas övervakningsmyndighets vägnar

Einar M. BULL

Ordförande

Hannes HAFSTEIN

Ledamot av kollegiet

(1)  Nedan kallat EES-avtalet.

(2)  Nedan kallat övervakningsavtalet.

(3)  Nedan kallade riktlinjerna för statligt stöd.

(4)  Offentliggjordes först i EGT L 231, 3.9.1994 och EES-supplementet nr 32.

(5)  Meddelandet finns på kommissionens webbplats:

http://europa.eu.int/comm/competition/state_aid/legislation/stranded_costs/sv.pdf

BILAGA

”21.   ANALYSMETODIK FÖR STATLIGT STÖD I SAMBAND MED SÅ KALLADE STRANDED COSTS (KOSTNADER SOM DET INTE GÅR ATT FÅ TÄCKNING FÖR I EN KONKURRENSUTSATT MARKNAD)

21.1   INLEDNING

1)

I Europaparlamentets och rådets direktiv 96/92/EG av den 19 december 1996 om gemensamma regler för den inre marknaden för el (1) (nedan kallat direktivet eller direktiv 96/92/EG) fastställs principerna för liberalisering av den europeiska elsektorn.

2)

Direktivet införlivades med EES-avtalet genom Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 168/1999 (2).

3)

Den gradvisa övergången från en situation där konkurrensen i stor utsträckning var begränsad, till en situation med verklig konkurrens på EES-nivå bör ske på godtagbara ekonomiska villkor, med beaktande av elkraftindustrins särdrag. Detta hänsyn kom redan i stor utsträckning till uttryck i själva direktivtexten.

4)

För att kunna hantera vissa mycket specifika situationer har Eftastaterna med hänvisning till artikel 24 i direktivet givits möjlighet att under en övergångsperiod skjuta upp tillämpningen av vissa bestämmelser i direktivet. Statliga stödordningar som syftar till att ge elföretagen möjlighet att på rimliga villkor anpassa sig till den nya konkurrenssituationen omfattas inte av tillämpningsområdet för undantagen enligt artikel 24.

5)

Syftet med riktlinjerna är att mot bakgrund av direktiv 96/92/EG precisera det sätt på vilket Eftas övervakningsmyndighet avser att tillämpa EES-avtalets regler vad gäller sådana statliga stöd. Riktlinjerna påverkar inte de regler för statligt stöd som grundas på andra rambestämmelser, riktlinjer och tillkännagivanden. Eftas övervakningsmyndighet kommer att fortsätta att godkänna regionalstöd och stöd till skydd för miljön i enlighet med de gällande riktlinjerna. På motsvarande sätt kommer stöd, som inte skulle kunna godkännas enligt artikel 61 i EES-avtalet, vid behov att undersökas mot bakgrund av artikel 59.2 i EES-avtalet.

21.2   ÖVERGÅNGSORDNINGAR OCH STATLIGT STÖD

1)

I artikel 24 i direktiv 96/92/EG i dess lydelse enligt artikel 1.i i Gemensamma EES-kommitténs beslut 168/1999 av den 26 november 1999 anges att övergångsåtgärder som innebär ett tillfälligt undantag från direktivet får beviljas av övervakningsmyndigheten (3):

’De Eftastater, i vilka driftåtaganden eller driftgarantier som har getts före ikraftträdandet av Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 168/1999 av den 26 november 1999 inte kan uppfyllas till följd av bestämmelserna i det beslutet, kan ansöka om en övergångsordning i enlighet med artikel 24.1 och 24.2. Ansökningar om en övergångsordning skall ges in till Eftas övervakningsmyndighet inom sex månader efter det att Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 168/1999 av den 26 november 1999 träder i kraft.’

2)

Med hänsyn till det nuvarande läget i debatten, anser övervakningsmyndigheten att de beslut som den fattar med tillämpning av artikel 24 bara kan medge en övergångsordning om övervakningsmyndigheten i förväg har konstaterat att de åtgärder som Eftastaterna anmält inom ramen för denna artikel är oförenliga med bestämmelserna i kapitel IV, V, VI och VII i direktivet. Enligt artikel 24 får endast övervakningsmyndigheten bevilja undantag från bestämmelserna i dessa kapitel i direktivet.

3)

Ett avgiftssystem som förvaltas av en fond som har införts av en Eftastat för att kompensera kostnader för driftåtaganden eller driftgarantier som inte skulle kunna uppfyllas till följd av tillämpningen av beslut nr 168/1999 utgör inte en åtgärd som kan omfattas av ett beslut som fattas av övervakningsmyndigheten om beviljande av en övergångsordning med tillämpning av artikel 24 i direktiv 96/92/EG. För en sådan åtgärd krävs det inte något undantag från de berörda kapitlen i direktivet. En sådan åtgärd skulle däremot kunna utgöra statligt stöd enligt artikel 61 i EES-avtalet och protokoll 3 till övervakningsavtalet.

4)

Syftet med dessa riktlinjer är att ange hur övervakningsmyndigheten avser att tillämpa EES-avtalets regler för statligt stöd vad gäller de stödåtgärder som syftar till att kompensera driftåtaganden och driftgarantier som inte längre kan uppfyllas till följd av bestämmelserna i beslut nr 168/1999. Det berör inte de ersättningar som inte kan anses utgöra statligt stöd i den betydelse som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet.

21.3   DEFINITIONEN AV STÖDBERÄTTIGANDE ’STRANDED COSTS’

1)

Sådana driftåtaganden eller driftgarantier betecknas vanligen ’stranded costs’. Driftåtagandena eller driftgarantierna kan i praktiken vara utformade på olika sätt: långfristiga inköpskontrakt, investeringar som genomförs med en indirekt eller direkt avsättningsgaranti, investeringar utanför det normala verksamhetsområdet, osv. För att betraktas som stödberättigande ’stranded costs’, som kan godtas av övervakningsmyndigheten, skall dessa åtaganden och garantier uppfylla följande kriterier:

a)

De ’driftåtaganden eller driftgarantier’ som kan medföra ’stranded costs’ skall kunna hänföras till tiden före den 27 november 1999, som är dagen för ikraftträdandet av beslut nr 168/1999.

b)

Existensen av och giltigheten av dessa åtaganden eller garantier kommer att fastställas med beaktande av de föreskrifter eller kontraktsenliga bestämmelser som de är en följd av samt den regelmässiga ram som de ingick i när de lämnades.

c)

Det skall finnas en risk för att dessa driftåtaganden eller driftgarantier inte kan uppfyllas till följd av bestämmelserna i direktiv 96/92/EG. För att utgöra en ’stranded cost’ bör följaktligen ett åtagande eller en garanti bli oekonomisk på grund av effekterna av direktivet och på ett påtagligt sätt påverka det berörda företagets konkurrenskraft. Detta bör bland annat leda till att det berörda företaget måste företa vissa bokföringstransaktioner (t.ex. reserveringar) som syftar till att avspegla de förutsägbara konsekvenserna av dessa garantier eller åtaganden.

Särskilt när åtagandena eller garantierna, i avsaknad av stöd eller övergångsåtgärder har bedömts kunna hota de berörda företagens överlevnad, anses dessa åtaganden eller garantier uppfylla villkoren i föregående stycke.

De konsekvenser som dessa åtaganden eller garantier bedömts ha på de berörda företagens konkurrens- eller överlevnadsförmåga kommer att utvärderas på företagskoncernnivå. För att dessa åtaganden eller garantier skall anses utgöra ’stranded costs’ krävs det att ett samband mellan orsak och verkan kan fastställas mellan ikraftträdandet av beslut 168/1999 och företagens svårigheter att uppfylla dessa åtaganden eller garantier eller se till att de infrias. För att fastställa detta orsakssamband kommer övervakningsmyndigheten bland annat att beakta prissänkningarna på el eller de berörda företagens förlust av marknadsandelar. De åtaganden eller garantier som oberoende av beslutets ikraftträdande inte skulle ha infriats utgör inte ’stranded costs’.

d)

Dessa åtaganden eller garantier skall vara oåterkalleliga. Om ett företag skulle ha möjlighet att mot ersättning återkalla eller ändra sådana åtaganden eller garantier, skall detta beaktas vid beräkningen av stödberättigande ’stranded costs’.

e)

Åtaganden eller garantier mellan företag inom samma koncern får i princip inte utgöra ’stranded costs’.

f)

’Stranded costs’ är ekonomiska kostnader som skall motsvaras av de faktiska belopp som har investerats eller betalats ut eller som kommer att betalas ut enligt de åtaganden eller garantier som de är ett resultat av: schablonuppskattningar kan således i princip inte godtas, utom i fall där det kan bevisas att de motsvarar en ekonomisk realitet.

g)

’Stranded costs’ skall utgöras av nettokostnader med avdrag för eventuella intäkter, överskott eller realisationsvinster som hänger samman med de åtaganden eller garantier som de är ett resultat av.

h)

’Stranded costs’ skall beräknas netto efter avdrag för allt stöd som redan betalats ut eller som planeras för de tillgångar de avser. I synnerhet när ett driftsåtagande eller en driftsgaranti motsvarar en investering för vilken statligt stöd beviljats, skall värdet av detta stöd frånräknas de’stranded costs’ som uppkommit till följd av detta åtagande eller denna garanti.

i)

Om ’stranded costs’ är resultatet av åtaganden eller garantier som är svåra att uppfylla på grund av beslut 168/1999, bör vid beräkningen av de stödberättigande ’stranded costs’ hänsyn tas till den faktiska utvecklingen av konjunktur- och konkurrenssituationen på de nationella elmarknaderna och elmarknaden inom gemenskapen. I synnerhet när åtagandena eller garantierna med anledning av den beräknade nedgången i priserna på el kan tänkas utgöra ’stranded costs’, bör beräkningen av dessa ’stranded costs’ baseras på den faktiska utvecklingen av elpriserna.

j)

De kostnader som har avskrivits före införlivandet av beslut 168/1999 i den nationella lagstiftningen kan inte behandlas som ’stranded costs’. Dock kan reserveringar eller nedsättningar av tillgångars värde som gjorts uttryckligen i de berörda företagens balansräkningar av hänsyn till de förväntade konsekvenserna av beslutet, betraktas som ’stranded costs’.

k)

Stödberättigande ’stranded costs’ får inte överstiga den miniminivå som är nödvändig för att de berörda företagen skall kunna fortsätta att uppfylla de åtaganden eller garantier som ifrågasatts till följd av beslut 168/1999 (4) eller se till att de uppfylls. ’Stranded costs’ bör således beräknas med hänsyn till den mest ekonomiska lösningen (i avsaknad av stöd) från de berörda företagens synpunkt. Detta kan, i de fall detta inte strider mot själva principerna i dessa åtaganden eller garantier, bland annat ske genom att de åtaganden eller garantier som skapar ’stranded costs’ avslutas eller genom att hela eller delar av de tillgångar som ger upphov till ’stranded costs’ avyttras.

l)

De kostnader som vissa företag kan komma att åsamkas efter utgången av den tidshorisont som anges i artikel 26 i direktivet (26 november 2006) kan i princip inte betraktas som ’stranded costs’ i den mening som avses i denna metodik (5). Om det skulle visa sig nödvändigt kan övervakningsmyndigheten ändå i god tid komma att ta hänsyn till dessa åtaganden och garantier och, i förekommande fall, välja att betrakta dem som berättigade ’stranded costs’ som ett led i nästa steg av liberaliseringen av den gemensamma marknaden för el.

m)

För de Eftastater som öppnar sin marknad för konkurrens snabbare än vad som krävs enligt beslut nr 168/1999 kan övervakningsmyndigheten komma att som ’stranded costs’ i enlighet med denna metodik medräkna de kostnader som vissa företag kan komma att åsamkas efter utgången av den tid som anges i artikel 26 i direktivet, förutsatt att dessa kostnader uppkommer till följd av åtaganden och garantier som uppfyller kriterierna i punkt 21.3 a–l, samt att dessa kostnader begränsas till en tidsperiod som sträcker sig högst fram till och med den 31 december 2010.

21.4   ’STRANDED COSTS’ OCH STATLIGT STÖD

1)

Den allmänna princip som fastslås i artikel 61.1 i EES-avtalet är att det inte är tillåtet att ge statligt stöd. Ändå föreskrivs i artikel 61.2 och 61.3 vissa möjligheter att göra undantag från denna allmänna regel. Dessutom gäller enligt artikel 59.2 i EES-avtalet att företag som anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse eller som har karaktären av fiskala monopol skall vara underställda reglerna i EES-avtalet, särskilt konkurrensreglerna i den mån tillämpningen av dessa regler inte rättsligt eller i praktiken hindrar att de särskilda uppgifter som tilldelas dem fullgörs. Under alla omständigheter får utvecklingen av handeln inte påverkas i en omfattning som strider mot avtalsparternas intressen.

2)

De statliga stöd som motsvarar de ovan definierade stödberättigande ’stranded costs’ i dessa riktlinjer syftar till att underlätta övergången för elföretagen till en konkurrensutsatt elmarknad. Övervakningsmyndigheten kan ställa sig positiv till dessa stöd i den mån snedvridningen av konkurrensen uppvägs av stödens bidrag till att förverkliga ett gemenskapsmål som inte skulle kunna uppnås av marknadskrafterna. Den snedvridning av konkurrensen som uppstår till följd av stöd som betalas ut för att underlätta övergången för elföretagen från en mer eller mindre stängd marknad till en delvis avreglerad marknad strider i själva verket inte nödvändigtvis mot det gemensamma intresset när den är begränsad i tiden, och i fråga om dess effekter, eftersom avregleringen av elmarknaden ligger i EES-marknadens allmänna intresse och kompletterar genomförandet av den inre marknaden. Övervakningsmyndigheten anser vidare att de stöd som betalas ut för att täcka ’stranded costs’ gör det möjligt för elföretagen att minska de risker som är förenade med deras åtaganden eller tidigare investeringar, och kan därigenom uppmuntra dessa företag att bibehålla sin långsiktiga investeringsnivå. Slutligen skulle det i avsaknad av kompensation för ’stranded costs’ finnas en ökad risk för att de berörda företagen skulle låta sina ’inlåsta’ kunder bära hela kostnaden för deras åtaganden och garantier av icke ekonomisk natur.

3)

För övrigt kan stödet för att kompensera elsektorns ’stranded costs’ rättfärdigas ytterligare jämfört med andra avreglerade sektorer genom det faktum att elmarknadens avreglering varken åtföljs av en snabbare teknisk utveckling eller av en ökad efterfrågan och med hänsyn till att det är föga troligt av hänsyn till miljöskyddet, en trygg energiförsörjning och EES-områdets ekonomiska utveckling att man väntar på att företagen skall befinna sig i svårigheter för att planera statliga ingripanden till deras förmån.

4)

I detta sammanhang anser övervakningsmyndigheten att stöd som avser att kompensera för ’stranded costs’ i princip kan omfattas av undantaget enligt artikel 61.3 c i EES-avtalet om de underlättar utvecklingen av vissa näringsverksamheter utan att det påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.

5)

Utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda bestämmelser som följer av övervakningsmyndighetens riktlinjer för tillämpningen av EES-bestämmelserna om statligt stöd, inbegripet riktlinjerna för statligt stöd till skydd för miljön (6), kan övervakningsmyndigheten i princip komma att godkänna stöd som avser att kompensera för stödberättigande ’stranded costs’ som uppfyller följande kriterier, och anse dem förenliga med artikel 61.3 c i EES-avtalet:

a)

Stödet måste avse att kompensera stödberättigande ’stranded costs’ som är tydligt definierade och individualiserade. Stödet får under inga omständigheter överstiga summan av stödberättigande ’stranded costs’.

b)

Reglerna om utbetalning av stödet skall göra det möjligt att beakta den faktiska utvecklingen av den framtida konkurrensen. Denna utveckling bör kunna mätas med hjälp av kvantifierbara variabler (pris, marknadsandelar, andra relevanta variabler som Eftastaten anger). Eftersom utvecklingen av konkurrensförhållandena direkt påverkar storleken av stödberättigande ’stranded costs’, kommer det utbetalda stödbeloppet nödvändigtvis att vara beroende av framväxten av en faktisk konkurrens, och vid beräkningen av de utbetalda stödbeloppen över tiden bör det tas hänsyn till utvecklingen av de faktorer som är relevanta för att mäta den grad av konkurrens som uppnåtts.

c)

Varje Eftastat bör utfästa sig att komma in med en årlig rapport till övervakningsmyndigheten som specifikt beskriver utvecklingen av konkurrenssituationen på dess elmarknad varvid de uppmätta variationer som observerats i de relevanta kvantifierbara faktorerna skall anges särskilt. I denna årliga rapport bör särskilt anges hur ’stranded costs’ har beräknats för det ifrågavarande året med uppgift om storleken på de stödbelopp som betalats ut.

d)

En degressiv utformning av de stöd som avser att kompensera för ’stranded costs’ utgör en positiv aspekt vid övervakningsmyndighetens bedömning. En sådan degressivitet möjliggör nämligen för det berörda företaget att påskynda sina förberedelser inför en liberalisering av elmarknaden.

e)

Det maximala stödbelopp som kan komma att betalas ut till ett företag som kompensation för ’stranded costs’ skall anges i förväg. Beloppet skall ta hänsyn till möjliga produktivitetsvinster i företaget.

På motsvarande sätt skall de närmare bestämmelserna för beräkningen och finansiering av de stöd som avser att kompensera för ’stranded costs’ liksom den maximala tidsperiod under vilken stöden får betalas ut tydligt anges i förväg. I anmälan av stöden bör särskilt preciseras hur utvecklingen av de olika faktorer som anges i punkt b har beaktats vid beräkningen av ’stranded costs’.

f)

Eftastaterna skall i förväg utfästa sig att inte betala ut något undsättnings- eller omstruktureringsstöd till företag som kommer att uppbära stöd för ’stranded costs’, i syfte att undvika all kumulering av stöd. Övervakningsmyndigheten anser att de kompensationsutbetalningar för ’stranded costs’ som är knutna till investeringar i tillgångar utan utsikter till långsiktig lönsamhet inte gynnar elsektorns övergång till en avreglerad marknad och därmed inte kan omfattas av undantaget i artikel 61.3 i EES-avtalet.

6)

Övervakningsmyndigheten uttrycker däremot de starkaste reservationer vad beträffar de stöd för att kompensera för ’stranded costs’ som inte uppfyller de ovan nämnda kriterierna eller som av nedanstående skäl riskerar att ge upphov till snedvridningar av konkurrensen i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset:

a)

Stöd som varken är knutna till stödberättigande ’stranded costs’ som är förenliga med den ovan givna definitionen, eller till ’stranded costs’ som är klart definierade eller individualiserade, eller som överskrider beloppstaket för stödberättigande ’stranded costs’.

b)

Stöd som syftar till att behålla hela eller delar av de intäkter företaget hade innan beslut nr 168/1999 trädde i kraft, utan att strikt beakta de stödberättigande ’stranded costs’ som skulle kunna vara en följd av att konkurrens införts på marknaden.

c)

Stöd där det inte är möjligt att anpassa stödbeloppet för att på ett korrekt sätt ta hänsyn till skillnaderna mellan antagandena om den ekonomiska utvecklingen och de antaganden om marknaden som låg till grund för uppskattningen av ’stranded costs’ och deras faktiska utveckling över tiden.

21.5   METOD FÖR FINANSIERING AV ’STRANDED COSTS’

1)

Eftastaterna har full frihet att välja de sätt att finansiera stöd för att kompensera ’stranded costs’ som de anser vara lämpligast. För att godkänna ett sådant stöd kommer övervakningsmyndigheten emellertid att kontrollera att finansieringsmekanismen inte ger effekter som strider mot målen i direktiv 96/92/EG eller mot avtalsparternas intressen. Parternas intressen är bland annat hänsyn till skyddet av konsumenterna, den fria rörligheten av varor och tjänster samt konkurrensen.

2)

Finansieringsmekanismerna får följaktligen inte göra det svårare för företag som inte redan är etablerade på vissa nationella eller regionala marknader eller för nya aktörer att få tillträde till dessa marknader. I synnerhet får inte de stöd som syftar till att kompensera ’stranded costs’ finansieras genom att avgifter tas ut på elektricitet som transiteras mellan staterna i EES-området, eller genom avgifter som är knutna till avståndet mellan producenten och konsumenten.

3)

Övervakningsmyndigheten kommer även att övervaka att finansieringsmekanismerna för stöd som avser att kompensera för ’stranded costs’ leder till en likvärdig behandling av stödberättigade respektive icke stödberättigade konsumenter. I den årliga rapport som avses i punkt 21.4 c skall därför fördelningen mellan konsumenter som är berättigade respektive inte berättigade till stöd från de finansieringskällor som avser att kompensera ’stranded costs’ särskilt anges. När de konsumenter som inte är stödberättigade direkt medverkar i finansieringen av ’stranded costs’ genom eltaxorna, skall detta klart anges. Det bidrag för täckande av dessa kostnader som påförs den ena eller andra kategorin av konsumenter (berättigade till stöd eller inte) får inte överstiga den andel av kompensationen för ’stranded costs’ som svarar mot dessa konsumenters andel av marknaden.

4)

När medel samlas in av privata företag för att finansiera stödmekanismerna med syftet att kompensera ’stranded costs’, skall förvaltningen av dessa medel tydligt avskiljas från förvaltningen av företagets normala finansiella tillgångar. Dessa placeringar får inte gynna de företag som förvaltar dem.

21.6   ANDRA BEDÖMNINGSFAKTORER

1)

I sin undersökning av statligt stöd som ges för att kompensera för ’stranded costs’ beaktar övervakningsmyndigheten särskilt det berörda nätets storlek och sammanlänkningsgrad samt elindustrins struktur. Stöd till ett litet nät som i liten utsträckning är sammanlänkat med resten av EES-området löper mindre risk att skapa betydande snedvridningar av konkurrensen.

2)

Denna analysmetodik för ’stranded costs’ påverkar inte tillämpningen av riktlinjerna för regionalstöd (7) i de regioner som omfattas av artikel 61.3 a i EES-avtalet. I artikel 59.2 i EES-avtalet anges att när tillämpningen av reglerna för statligt stöd på ’stranded costs’ rättsligt eller i praktiken hindrar att de särskilda uppgifter som tilldelats företag som anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse eller som har karaktären av monopol fullgörs, kan avsteg göras från dessa regler under förutsättning att utvecklingen av handeln inte påverkas i en omfattning som strider mot avtalsparternas intressen.

3)

De regler som följer av denna analysmetodik för statligt stöd som syftar till att kompensera för destranded costs som tillämpningen av beslut 168/1999 ger upphov till skall tillämpas oberoende av om de berörda företagen är offentligt eller privat ägda.”

(1)   EGT L 27, 30.1.1997, s. 20.

(2)   EGT L 61, 1.3.2001, s. 23, rättelse i EGT L 11, 1.3.2001, s. 221.

(3)  I artikel 3 i beslut nr 168/1999 anges följande: ’Detta beslut träder i kraft den 27 november 1999 under förutsättning att alla anmälningar enligt artikel 103.1 i avtalet har gjorts till Gemensamma EES-kommittén.’

(4)  När det gäller ett långfristigt köp- eller försäljningskontrakt beräknas således ’stranded costs’ med hjälp av en jämförelse med de villkor enligt vilka företaget på en avreglerad marknad, allt annat lika, skulle ha kunnat sälja eller köpa den ifrågavarande nyttigheten.

(5)  Med hänsyn till att de investeringar som inte kan tjänas in eller inte är ekonomiskt bärkraftiga till följd av avregleringen av den inre marknaden för elektricitet kan utgöra ’stranded costs’ i den mening som avses i denna analysmetodik, också när investeringarnas livslängd i princip bör sträcka sig längre än år 2006. Åtaganden eller garantier som ovillkorligen måste uppfyllas även efter den 26 november 2006 för att inte miljöskyddet, personers säkerhet, de anställdas sociala skydd och elnätets säkerhet skall utsättas för allvarliga risker kan för övrigt, förutsatt att detta motiveras på lämpligt sätt, utgöra stödberättigande ’stranded costs’ enligt denna analysmetodik.

(6)   EGT L 237, 6.9.2001, s. 16.

(7)   EGT L 111, 29.4.1999 och EES-supplement nr 18. Se även kapitel 25 i riktlinjerna för statligt stöd.

25.5.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 139/8

BESLUT AV EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET

nr 263/02/KOL

av den 18 december 2002

om ändring för trettiosjätte gången av procedurreglerna och de materiella reglerna inom området för statligt stöd genom att ett nytt kapitel införs som kapitel 26A: Sektorsövergripande rambestämmelser för regionalstöd till stora investeringsprojekt

EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (1), särskilt artiklarna 61–63 i detta,

med beaktande av avtalet mellan Eftastaterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol (2), särskilt artikel 24 i detta och artikel 1 i protokoll 3 till detta, och av följande skäl:

Enligt artikel 24 i övervakningsavtalet skall Eftas övervakningsmyndighet förverkliga bestämmelserna om statsstöd i EES-avtalet.

Enligt artikel 5.2 b i övervakningsavtalet skall Eftas övervakningsmyndighet utfärda meddelanden eller riktlinjer i frågor som behandlas i EES-avtalet, om det avtalet eller övervakningsavtalet uttryckligen föreskriver det eller om Eftas övervakningsmyndighet anser det nödvändigt.

Eftas övervakningsmyndighet erinrar om procedurreglerna och de materiella reglerna inom området för statligt stöd (3), som antogs av Eftas övervakningsmyndighet den 19 januari 1994  (4), särskilt bestämmelserna i kaptel 26 (Sektorsövergripande rambestämmelser för regionalstöd till stora investeringsprojekt) i dessa.

Den 7 mars 2002 antog Europeiska kommissionen ett meddelande om sektorsövergripande rambestämmelser för regionalstöd till stora investeringsprojekt (5) på vilket kommissionen grundar sina bedömningar av huruvida sådant stöd är förenligt med fördraget.

Det meddelandet är av betydelse också för Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

En enhetlig tillämpning av bestämmelserna om statligt stöd i EES-avtalet måste garanteras i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Enligt punkt II, under rubriken ”Allmänt”, i slutet av bilaga XV till EES-avtalet skall Eftas övervakningsmyndighet efter samråd med Europeiska kommissionen anta rättsakter som motsvarar dem som antagits av kommissionen för att upprätthålla lika konkurrensvillkor.

Eftas övervakningsmyndighet har samrått med Europeiska kommissionen.

Eftas övervakningsmyndighet erinrar om att den har samrått med Eftastaterna i frågan vid ett multilateralt sammanträde den 19 oktober 2001.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

1.

Riktlinjerna för statligt stöd skall ändras genom att ett nytt kapitel läggs till som kapitel 26A: Sektorsövergripande rambestämmelser för regionalstöd till stora investeringsprojekt. Texten återfinns i bilaga I till det här beslutet.

2.

Kapitel 22: Stöd till syntetfiberindustrin och kapitel 23: Stöd till bilindustrin i de nuvarande riktlinjerna för statligt stöd skall utgå.

3.

Eftastaterna skall underrättas om detta beslut genom en kopia av beslutet och bilaga I. Eftastaterna skall uppmanas att meddela sitt samtycke till de föreslagna lämpliga åtgärderna enligt bilaga I inom 20 arbetsdagar, se även punkt 26A.9 i bilaga I.

4.

Europeiska kommissionen skall i enlighet med punkt d i protokoll 27 till EES-avtalet underrättas om detta beslut genom en kopia av beslutet inklusive bilaga I.

5.

Beslutet inklusive bilaga I skall offentliggöras i EES-delen i och EES-supplementet till Europeiska gemenskapernas officiella tidning efter det att Eftastaterna har meddelat sitt samtycke till de föreslagna lämpliga åtgärderna.

6.

Detta beslut är giltigt på engelska.

Utfärdat i Bryssel den 18 december 2002.

På Eftas övervakningsmyndighets vägnar

Einar M. BULL

Ordförande

Hannes HAFSTEIN

Ledamot av kollegiet

(1)  Nedan kallat EES-avtalet.

(2)  Nedan kallat övervakningsavtalet.

(3)  Nedan kallade riktlinjerna för statligt stöd.

(4)  Offentliggjordes ursprungligen i EGT L 231, 3.9.1994 och EES-supplement nr 32.

(5)   EGT C 70, 19.3.2002, s. 8.

BILAGA

”26A.   SEKTORSÖVERGRIPANDE RAMBESTÄMMELSER FÖR REGIONALSTÖD TILL STORA INVESTERINGSPROJEKT

26A.1   INLEDNING: ÅTGÄRDENS RÄCKVIDD

1)

Den 4 november 1998 antog övervakningsmyndigheten de sektorsövergripande rambestämmelserna för regionalstöd till stora investeringsprojekt (1). De sektorsövergripande rambestämmelserna blev tillämpliga den 1 januari 1999 för en inledande försöksperiod på tre år. Giltighetstiden förlängdes 2001 till och med den 31 december 2002.

2)

Dessa rambestämmelser gäller bara regionalstöd såsom detta definieras i reglerna om regionalt stöd (2) som syftar till att främja nyinvesteringar, inklusive skapande av sysselsättning som har ett samband med nyinvesteringen, på grundval av artikel 61.3 a och 61.3 c i EES-avtalet. Rambestämmelserna påverkar inte bedömningen av stödförslag enligt andra bestämmelser i EES-avtalet, till exempel artikel 61.3 b. När det gäller stålsektorn och syntetfibersektorn gäller rambestämmelserna också beviljandet av stora enskilda stöd till små och medelstora företag som inte beviljas undantag genom andra bestämmelser. Dessa rambestämmelser är inte tillämpliga på ärenden som gäller omstruktureringsstöd, utan dessa kommer att fortsätta att omfattas av övervakningsmyndighetens riktlinjer för undsättnings- och omstruktureringsstöd till företag i svårigheter (3). Rambestämmelserna påverkar inte heller de gällande branschövergripande rambestämmelserna, såsom övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd till forskning och utveckling (4) och övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd till skydd av miljön (5).

3)

Stödnivån för regionalt investeringsstöd som inte undantas från anmälningsskyldigheten enligt artikel 1.3 i protokoll 3 till övervakningsavtalet kommer att begränsas på grundval av de kriterier som fastställs i dessa rambestämmelser.

4)

Enligt dessa rambestämmelser krävs det ingen förhandsanmälan av stöd till stora investeringsprojekt under vissa tröskelvärden, förutsatt att stödet beviljas enligt en stödordning som övervakningsmyndigheten har godkänt. Dessa rambestämmelser påverkar dock inte Eftastaternas skyldighet att anmäla nytt individuellt stöd (ad hoc-stöd) som inte undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 1.3 i protokoll 3 till övervakningsavtalet. De regler som fastställs i dessa rambestämmelser är också tillämpliga på bedömningen av sådana individuella statliga (ad hoc) stödåtgärder.

26A.2   BEHOVET AV ÅTGÄRDEN

1)

De högsta stödtaken, som fastställs av övervakningsmyndigheten för alla områden som är berättigade till regionalstöd, är i allmänhet utformade så att de skapar lämpliga incitament för utveckling av stödregionerna. Eftersom taket alltid är detsamma överskrider det dock vanligtvis de regionala nackdelarna när det tillämpas på stora projekt. Syftet med dessa rambestämmelser är att hålla incitamenten för stora projekt på en nivå som i största möjliga utsträckning begränsar onödiga snedvridningar av konkurrensen.

2)

Stora investeringar kan effektivt bidra till regional utveckling, bland annat genom att locka andra företag till regionen i fråga och införa avancerad teknik samt genom att bidra till att utbilda arbetstagare. Dessa investeringar påverkas dock mindre av omfattande regionspecifika problem i missgynnade områden. För det första kan stora investeringar generera skalfördelar som minskar de initiala kostnader som hänger samman med lokaliseringen. För det andra är de i många avseenden inte knutna till den region där den fysiska investeringen äger rum. Stora investeringar kan lätt dra till sig kapital och lån på internationella marknader och hindras inte av det mer begränsade utbudet av finansiella tjänster i en viss missgynnad region. Företag som gör stora investeringar har dessutom tillgång till ett geografiskt större urval av arbetskraft och kan lättare föra över yrkeskunniga arbetstagare till den plats som valts.

3)

Om stora investeringar får stora statliga stöd genom att dra nytta av de högsta regionalstödstaken finns det samtidigt en ökad risk för att handeln kommer att påverkas och därmed för en större snedvridning i förhållande till konkurrenter i andra EES-stater. Det är nämligen mer sannolikt att stödmottagaren är en betydande aktör på marknaden i fråga, och därför kan den investering för vilken stödet ges ändra konkurrensvillkoren på denna marknad.

4)

Företag som gör stora investeringar har dessutom vanligtvis en betydande förhandlingsstyrka i förhållande till de stödbeviljande myndigheterna. Företag som investerar i stora projekt väljer ofta mellan flera lokaliseringsalternativ i olika EES-stater, vilket kan leda till en ond cirkel med alltmer generösa löften om stöd, möjligtvis upp till en nivå som är mycket högre än vad som krävs för att kompensera de regionala nackdelarna.

5)

Att stöd ’auktioneras’ ut på ett sådant sätt kan leda till att stödnivåerna för stora investeringar överstiger de extra kostnader som en lokalisering av investeringen i ett missgynnat område leder till.

6)

Det stödbelopp som överstiger det minimum som krävs för att kompensera de regionala nackdelarna kan med hög sannolikhet ge upphov till snedvridande effekter (ineffektiva lokaliseringar), till en större snedvridning av konkurrensen och, eftersom stöd innebär en kostsam överföring från skattebetalarna till stödmottagarna, till nettoförluster för välfärden.

7)

Den senaste tidens erfarenheter har visat att stora investeringsprojekt som beviljas regionalstöd är mer kapitalintensiva än mindre investeringsprojekt. Det betyder att en gynnsammare behandling av mindre investeringsprojekt leder till att projekt i stödberättigade områden som är mer arbetskraftintensiva behandlas gynnsammare, vilket bidrar till att skapa sysselsättning och minska arbetslösheten.

8)

Vissa typer av investeringar medför sannolikt en större risk för en allvarlig snedvridning av konkurrensen och det är tveksamt om de har någon positiv verkan på regionen i fråga. Det gäller särskilt investeringar i sektorer där ett enda företag har en stor marknadsandel, eller där den befintliga produktionskapaciteten inom den ifrågavarande sektorn ökar märkbart, utan någon motsvarande ökning av efterfrågan på de relevanta produkterna. Mer allmänt är risken för en snedvridning av konkurrensen större i sektorer som lider av strukturella problem, där den befintliga produktionskapaciteten redan överstiger marknadens efterfrågan på produkten, eller där efterfrågan på de relevanta produkterna minskar kontinuerligt.

26A.3   SÄNKNING AV STÖDNIVÅN TILL STORA INVESTERINGSPROJEKT

1)

Utan att det påverkar förenlighetskriterierna som fastställs i riktlinjerna för regionalt stöd och utan att det påverkar den anmälningsskyldighet som anges i punkt 4 i avsnitt 26A.3 och de övergångsregler som anges i avsnitt 26A.8, skall regionalstöd till investeringar som omfattar stödberättigande kostnader (6) för de tröskelvärden som anges nedan vara föremål för ett anpassat lägre stödnivåtak, på grundval av följande skala:

Stödberättigande kostnader

Anpassat stödtak

Upp till 50 miljoner euro

100 % av taket för regionalstöd

För delen mellan 50 miljoner euro och 100 miljoner euro

50 % av taket för regionalstöd

För den del som överstiger 100 miljoner euro

34 % av taket för regionalstöd

2)

Det tillåtna stödbeloppet för ett projekt på mer än 50 miljoner euro kommer därför att beräknas enligt följande formel: högsta stödbelopp = R × (50 + 0,50 B + 0,34 C), där R är det oanpassade taket för regionalstöd, B de stödberättigande kostnaderna mellan 50 och 100 miljoner euro, och C de eventuella stödberättigande kostnaderna över 100 miljoner euro (7).

3)

Till exempel för ett stort företag som investerar 80 miljoner euro i ett stödberättigat område där det ojusterade taket för regionalstöd är 25 % nettobidragsekvivalenter (NBE) skulle det högsta tillåtna stödbeloppet uppgå till 16,25 miljoner euro NBE, vilket motsvarar en stödnivå på 20,3 % NBE. För ett stort företag som investerar 160 miljoner euro i samma område skulle det högsta tillåtna stödbeloppet vara 23,85 miljoner euro NBE, vilket motsvarar en stödnivå på 14,9 % NBE.

4)

Eftastaterna måste dock enskilt anmäla varje fall av regionalt investeringsstöd, om det föreslagna stödet är större än det högsta tillåtna stöd som en investering på 100 miljoner euro kan beviljas enligt den skala och de regler som anges i punkt 26A.3.1 (8). Projekt som skall anmälas individuellt kommer inte att vara berättigade till investeringsstöd

a)

om stödmottagaren har mer än 25 % av försäljningen av den relevanta produkten före investeringen eller kommer att ha mer än 25 % efter investeringen,

eller

b)

om den kapacitet som skapas genom projektet motsvarar mer än 5 % av marknadens storlek, mätt med hjälp av uppgifter om den synliga konsumtionen av produkten i fråga, om inte den genomsnittliga årliga tillväxttakten i den synliga konsumtionen under de senaste fem åren legat över den genomsnittliga årliga BNP-tillväxten inom EES.

Det är Eftastaten i fråga som skall bevisa att ingendera av de situationer som anges i a och b är för handen (9). För tillämpningen av punkterna a och b kommer den synliga konsumtionen att definieras enligt Prodcom-nomenklaturen (10) inom EES eller, om sådan information inte finns tillgänglig, på grundval av en annan segmentering av marknaden som är allmänt accepterad för de ifrågavarande produkterna och för vilken det finns lättillgängliga statistiska uppgifter.

26A.4   FÖRBUD MOT STÖD TILL INVESTERINGSPROJEKT INOM STÅLINDUSTRIN

1)

Vad beträffar stålindustrin såsom den definieras i bilaga B till dessa rambestämmelser (11) konstaterar övervakningsmyndigheten att EKSG-stålföretagen under en ganska lång tid bedrev sin verksamhet utan tillgång till investeringsstöd, som däremot stod till övriga industrisektorers förfogande. Stålföretagen har tagit hänsyn till denna faktor i sina strategier och är vana vid det. Med tanke på stålindustrins särdrag (särskilt dess struktur, den överkapacitet som finns i Europa och i världen, den höga kapitalintensiteten, det faktum att de flesta stålfabriker ligger i regioner som har rätt till regionalstöd, de avsevärda belopp offentliga medel som avsätts för omstrukturering av stålindustrin och omställning av områden med sådan industri) och erfarenheten av de mindre strikta bestämmelser om statligt stöd som tillämpats tidigare, förefaller det vara befogat att behålla förbudet mot investeringsstöd till denna sektor, oavsett investeringens storlek. Övervakningsmyndigheten anser därför att regionalstöd till stålindustrin är oförenligt med den gemensamma marknaden. Denna oförenlighet gäller också stora enskilda stöd som beviljas små och medelstora företag som inte omfattas av andra bestämmelser om undantag.

26A.5   INVESTERINGSPROJEKT INOM SEKTORER MED STRUKTURELLA PROBLEM, UTOM STÅLSEKTORN

1)

Övervakningsmyndigheten har tidigare konsekvent ansett att investeringar i sektorer som lider av allvarlig överkapacitet eller riskerar allvarlig överkapacitet eller lider av en ihållande minskning av efterfrågan ökar risken för en snedvridning av konkurrensen, utan att ge regionen i fråga de fördelar som följer av en nödvändig motvikt. Rätt sätt att erkänna att dessa investeringar är mindre gynnsamma ur ett regionalt perspektiv är att minska investeringsstödet till projekt inom sektorer där det råder större strukturella problem till en nivå som är lägre än den som är tillåten för andra sektorer.

2)

Hittills har flera känsliga industrisektorer omfattats av särskilda, strängare regler om statligt stöd (12). Dessa sektorsspecifika regler fortsätter att gälla i enlighet med punkt 26.1.3 i de tidigare sektorsövergripande rambestämmelserna.

3)

Ett av syftena med de tidigare sektorsövergripande rambestämmelserna var att ersätta de befintliga sektorsspecifika bestämmelserna med ett enda instrument. Genom denna revision önskar övervakningsmyndigheten dessa känsliga industrisektorer med dessa rambestämmelser, om inte annat sägs i de övergångsregler som anges i avsnitt 26A.8 nedan.

4)

Sektorer där det råder allvarliga strukturella problem kommer före den 31 december 2003 att föras in i en lista över sektorer, som bifogas rambestämmelserna. Inget regionalt investeringsstöd kommer att godkännas inom dessa sektorer, om inte annat sägs i detta avsnitt.

5)

Vid utarbetandet av listan över sektorer kommer allvarliga strukturella problem i princip att mätas på grundval av uppgifter om synlig konsumtion, på en lämplig nivå i CPA-nomenklaturen (13) inom EES eller, om sådan information inte finns tillgänglig, på grundval av varje annan segmentering av marknaden som är allmänt accepterad för de ifrågavarande produkterna och för vilken det finns lättillgängliga statistiska uppgifter. Allvarliga strukturella problem kommer att anses vara för handen om sektorn i fråga är på tillbakagång (14). Listan över sektorer skall uppdateras med jämna mellanrum, med en intervall som skall bestämmas då listan över sektorer beslutas.

6)

Från och med den 1 januari 2004, och för sektorer som ingår i listan över sektorer med allvarliga strukturella problem, måste allt regionalt investeringsstöd som gäller ett investeringsprojekt som omfattar stödberättigande kostnader som överstiger ett belopp som skall fastställas av övervakningsmyndigheten vid tidpunkten för utarbetandet av listan över sektorer (15) anmälas individuellt till övervakningsmyndigheten. Övervakningsmyndigheten kommer att undersöka sådana anmälningar enligt följande regler: för det första måste stödprojektet vara förenligt med de allmänna bedömningskriterier som fastställs i riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål, för det andra kommer stödberättigande kostnader som definieras i punkt 26A.11.3 och som överstiger ett belopp som övervakningsmyndigheten fastställer vid tidpunkten för utarbetandet av listan över sektorer, inte att berättiga till investeringsstöd, utom i de fall som avses i punkt 26A.5.7.

7)

Trots vad som sägs i punkt 26A.5.6 kan övervakningsmyndigheten godkänna investeringsstöd till sektorer som ingår i listan över sektorer på grundval av de stödnivåer som fastställs i avsnitt 26A.3 i dessa rambestämmelser, förutsatt att Eftastaten visar att marknaden för den relevanta produkten växer snabbt trots att sektorn i fråga anses vara på tillbakagång (16).

26A.6   KONTROLL I EFTERHAND

1)

Vid utarbetandet av dessa rambestämmelser har övervakningsmyndigheten försökt se till att de blir så klara, entydiga, förutsägbara och effektiva som möjligt och att de inte ökar den administrativa bördan mer än vad som är absolut nödvändigt.

2)

För att säkerställa insyn och effektiv övervakning finns det skäl att utarbeta ett standardformulär som Eftastaterna bör använda för att förse övervakningsmyndigheten med sammanfattande information i den form som anges i bilaga A varje gång stöd beviljas för investeringar på mer än 50 miljoner euro i enlighet med dessa rambestämmelser. Vid genomförandet av stöd enligt dessa rambestämmelser, måste Eftastaterna inom 20 arbetsdagar, med början från det datum då den behöriga myndigheten beviljade stödet, skicka in sådan sammanfattande information till övervakningsmyndigheten.

3)

Eftastaterna måste föra detaljerade register över vilka enskilda stöd som beviljas enligt dessa rambestämmelser. Sådana register måste innehålla all den information som krävs för att fastställa att den högsta stödnivå som bestämts vid tillämpningen av dessa rambestämmelser iakttagits. Eftastaterna måste behålla registerinformation om ett enskilt stöd i tio år från och med datumet för beviljandet. De berörda Eftastaterna måste på skriftlig begäran inom 20 arbetsdagar, eller inom en eventuell längre tidsfrist som anges i begäran, förse övervakningsmyndigheten med alla upplysningar den anser sig behöva för att bedöma huruvida villkoren i dessa rambestämmelser har följts.

26A.7   RAMBESTÄMMELSERNAS GILTIGHETSTID

1)

Dessa rambestämmelser kommer att gälla för en period som löper ut den 31 december 2009. Övervakningsmyndigheten kommer att utvärdera dessa rambestämmelser före den 31 december 2009. Övervakningsmyndigheten kan komma att ändra dessa rambestämmelser före den 31 december 2009 på grundval av viktiga konkurrenspolitiska överväganden eller med beaktande av annan EES-politik eller internationella åtaganden. En sådan revidering kommer dock inte att påverka förbudet mot investeringsstöd till stålindustrin.

2)

Vad beträffar stålsektorn såsom denna definieras i bilaga B kommer rambestämmelserna att tillämpas från och med den 1 januari 2003. De befintliga sektorsspecifika reglerna för vissa stålsektorer som inte omfattades av EKSG-fördraget (17) kommer att upphöra att gälla från och med det datumet. När det gäller bilsektorn såsom denna definieras i bilaga C och syntetfibersektorn såsom denna definieras i bilaga D kommer rambestämmelserna att tillämpas från och med den 1 januari 2003. Anmälningar som registrerats av övervakningsmyndigheten före den 1 januari 2003 för bilsektorn och syntetfibersektorn kommer emellertid att granskas mot bakgrund av de kriterier som gällde vid tidpunkten för anmälan.

3)

Vad gäller andra sektorer än de som nämns i punkt 26A.7.2 kommer dessa rambestämmelser att tillämpas från och med den 1 januari 2004. De tidigare sektorsövergripande rambestämmelserna kommer att förbli gällande till och med den 31 december 2003. Anmälningar som registrerats av övervakningsmyndigheten före den 1 januari 2004 kommer emellertid att granskas mot bakgrund av de kriterier som gällde vid tidpunkten för anmälan.

4)

Övervakningsmyndigheten kommer att undersöka huruvida investeringsstöd som beviljats utan dess godkännande är förenligt med EES-avtalet,

a)

på grundval av de kriterier som anges i dessa rambestämmelser om stödet beviljats,

—

från och med den 1 januari 2003, när det gäller investeringsstöd till stålsektorn,

—

från och med den 1 januari 2003, när det gäller investeringsstöd till till bilsektorn och syntetfibersektorn,

—

från och med den 1 januari 2004, när det gäller investeringsstöd till alla andra sektorer som omfattas av dessa rambestämmelser,

b)

på grundval av de kriterier som gällde när stödet beviljades i alla andra fall.

26A.8   ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

1)

Fram till det i punkt 26A.5.4 angivna datumet då listan över sektorer börjar tillämpas

a)

kommer den högsta stödnivån för regionalt investeringsstöd inom bilsektorn, såsom denna definieras i bilaga C, som beviljats enligt en godkänd stödordning till förmån för projekt som antingen omfattar stödberättigande kostnader på mer än 50 miljoner euro eller ett stödbelopp som överstiger 5 miljoner euro uttryckt i bruttobidragsekvivalenter att motsvara 30 % av det motsvarande taket för regionalstöd (18), och

b)

kommer inga kostnader som uppstår i samband med investeringsprojekt inom syntetfibersektorn, såsom denna definieras i bilaga D, att berättiga till investeringsstöd.

2)

Före det i punkt 26A.5.4 angivna datumet då listan över sektorer börjar tillämpas, kommer övervakningsmyndigheten att besluta om och i vilken utsträckning bilsektorn såsom denna definieras i bilaga C och syntetfibersektorn såsom denna definieras i bilaga D måste föras in i listan över sektorer.

3)

Vad beträffar varvsindustrin kommer de nuvarande bestämmelserna enligt Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 12/99 att gälla till och med den 31 december 2003. Före detta datum kommer övervakningsmyndigheten att ha undersökt huruvida stöd till varvsindustrin skall omfattas av dessa rambestämmelser och föras in i listan över sektorer.

26A.9   LÄMPLIGA ÅTGÄRDER

1)

För att säkerställa att de regler som fastställs i dessa rambestämmelser genomförs kommer övervakningsmyndigheten att föreslå lämpliga åtgärder i den mening som avses i artikel 1.1 i protokoll 3 till övervakningsavtalet. Dessa lämpliga åtgärder kommer att omfatta följande:

a)

Ändring av befintliga regionalstödskartor genom anpassning

—

från och med den 1 januari 2003 av de nuvarande taken för regionalstöd till de stödnivåer som blir följden av de regler som anges i avsnitt 26A.4 i dessa rambestämmelser,

—

från och med den 1 januari 2003 av de nuvarande taken för regionalstöd till de stödnivåer som blir följden av de regler som anges i avsnitt 26A.8,

—

från och med den 1 januari 2004 av de nuvarande taken för regionalstöd till de stödnivåer som blir följden av de regler som anges i avsnitt 26A.3,

b)

Anpassning av alla befintliga regionala stödordningar, såsom de definieras i riktlinjerna för regionalt stöd, inbegripet de som i enlighet med en gruppundantagsförordning är undantagna från anmälningsskyldigheten, i syfte att säkerställa att regionalt investeringsstöd som beviljats

i)

följer de tak för regionalstöd som fastställts i de regionalstödskartor som ändrats i enlighet med a ovan från och med den 1 januari 2004, när det gäller andra sektorer än de som nämns i punkt 26A.7.2,

ii)

föreskriver individuell anmälan av regionalstöd till investeringar om stödet är större än det högsta tillåtna stöd som enligt skalan i punkt 26A.3.1 i dessa rambestämmelser kan beviljas en investering på 100 miljoner euro från och med den 1 januari 2004,

iii)

utesluter stöd till stålindustrin från och med 1 januari 2003,

iv)

utesluter stöd till syntetfiberindustrin från och med den 1 januari 2003 och fram till dess att listan över sektorer börjar tillämpas,

v)

inom bilsektorn, såsom denna definieras i bilaga C, till förmån för projekt som antingen omfattar stödberättigande kostnader på mer 50 miljoner euro eller ett stödbelopp som överstiger 5 miljoner euro uttryckt i bruttobidragsekvivalenter, begränsas till 30 % av det motsvarande taket för regionalstöd från och med den 1 januari 2003 och fram till dess att listan över sektorer börjar tillämpas.

c)

Säkerställande av att de formulär som nämns i punkt 26A.6.2 skickas in till övervakningsmyndigheten från och med det datum då dessa rambestämmelser blir tillämpliga.

d)

Säkerställande av att de register som nämns i punkt 26A.6.3 förs från och med det datum då dessa rambestämmelser blir tillämpliga.

e)

Iakttagande fram till och med den 31 december 2003 av reglerna i tidigare sektorsövergripande rambestämmelser för regionalstöd till stora investeringsprojekt, och särskilt av de krav på anmälan som anges i dessa.

2)

Eftastaterna måste göra de nödvändiga ändringarna inom en tidsfrist som löper ut den 31 december 2003, utom i fråga om de åtgärder som gäller stålsektorn, för vilka ändringarna måste gälla från och med den 1 januari 2003, och när det gäller syntetfibersektorn och bilsektorn, för vilka ändringarna måste gälla från och med den 1 januari 2003. Eftastaterna uppmanas att lämna sitt uttryckliga samtycke till de åtgärder som föreslås inom 20 arbetsdagar från och med den dag då denna skrivelse delges dem. Om svar uteblir, kommer övervakningsmyndigheten att anta att Eftastaterna i fråga inte samtycker till de föreslagna åtgärderna.

26A.10   ANMÄLNINGSKRAV

1)

Eftastaterna uppmanas att använda den anmälningsblankett som bifogas dessa rambestämmelser (bilaga E) för att anmäla stödförslag enligt dessa rambestämmelser.

26A.11   DEFINITION AV TERMER

1)

Följande definitioner av de termer som används i dessa rambestämmelser kommer att gälla:

Investeringsprojekt

2)

Med investeringsprojekt avses en nyinvestering i den mening som avses i avsnitt 25.4 i riktlinjerna för regionalt stöd. Ett investeringsprojekt bör inte på ett konstlat sätt delas upp i delprojekt för att kringgå dessa rambestämmelser. Ett investeringsprojekt enligt dessa rambestämmelser omfattar alla fasta investeringar i en anläggning, som ett eller flera företag gör under tre år. Med produktionsanläggning avses i dessa rambestämmelser en ur ekonomisk synpunkt odelbar, fysiskt eller funktionellt sammankopplad, serie fasta anläggningstillgångar som fyller en specifik teknisk funktion och som har tydligt identifierbara mål, till exempel tillverkning av en viss produkt. Om två eller flera produkter tillverkas av samma råvaror, kommer anläggningarna för tillverkning av sådana produkter att anses utgöra en enda produktionsanläggning.

Stödberättigande kostnader

3)

De stödberättigande kostnaderna skall fastställas i enlighet med de regler som anges i riktlinjerna för regionalt stöd för detta ändamål.

Tak för regionalstöd

4)

Taket för regionalstöd avser den högsta stödnivå som godkänns för stora företag i stödområdet i fråga vid den tidpunkt då stödet beviljades.

De högsta stödnivåerna fastställs enligt riktlinjerna för regionalt stöd på grundval av den regionalstödskarta som övervakningsmyndigheten har godkänt.

De relevanta produkterna

5)

Med relevanta produkter avses de produkter som investeringsprojektet gäller och i tillämpliga fall produkter som anses utgöra substitut till dessa av konsumenterna (på grund av produkternas egenskaper, pris och användningsändamål) eller av tillverkaren (på grund av flexibla produktionsanläggningar). Om projektet gäller en mellanprodukt och en stor del av produktionen inte säljs på marknaden, kommer den relevanta produkten att anses omfatta produkterna i följande marknadsled.

Synlig konsumtion

6)

Den synliga konsumtionen av den relevanta produkten är tillverkningen plus import minus export.

7)

Om övervakningsmyndigheten enligt dessa rambestämmelser fastställer den genomsnittliga årliga ökningen av den synliga konsumtionen av den relevanta produkten, kommer den vid behov att ta hänsyn till varje betydande förändring i den trendmässiga utvecklingen.

8)

Om investeringsprojektet gäller en tjänstesektor, och för att fastställa marknadens storlek och utvecklingen på denna, kommer övervakningsmyndigheten i stället för den synliga konsumtionen att använda omsättningen för de ifrågavarande tjänsterna på grundval av den segmentering av marknaden som generellt godtas för dessa tjänster och för vilka det finns lättillgängliga statistiska uppgifter.

BILAGA A TILL DE SEKTORSÖVERGRIPANDE RAMBESTÄMMELSERNA

[FORMULÄR FÖR EFTERHANDSKONTROLL]

—

Ange stödordningens namn (eller ange om det är fråga om ett ad hoc-stöd)

—

Ange stödbeviljande myndighet

—

Om den rättsliga grunden är en stödordning som övervakningsmyndigheten har godkänt, ange datum för godkännande och stödärendets referensnummer

—

Ange region och kommun

—

Ange företagets namn, om det är ett litet eller medelstort företag eller ett storföretag och, i förekommande fall, moderbolagets namn

—

Ange projekttyp: är det fråga om en ny anläggning, en kapacitetsökning eller något annat?

—

Ange de totala kostnaderna för de investeringar i anläggningstillgångar som skall göras under projekttiden samt de stödberättigande kostnaderna

—

Ange nominellt stödbelopp samt netto- och bruttobidragsekvivalenten för stödet

—

Ange eventuella villkor för utbetalning av det föreslagna stödet

—

Ange relevanta produkter och tjänster samt deras Prodcom-nomenklatur, eller CPA-nomenklatur för projekt inom tjänstesektorerna

BILAGA B TILL DE SEKTORSÖVERGRIPANDE RAMBESTÄMMELSERNA

DEFINITION AV STÅLINDUSTRIN FÖR DE SEKTORSÖVERGRIPANDE RAMBESTÄMMELSERNA

Med stålindustrin avses i dessa rambestämmelser de företag som är verksamma inom tillverkning av de stålprodukter som räknas upp nedan:

Produkt

Nummer i Kombinerade nomenklaturen (19)

Tackjärn

7201

Ferrolegeringar

7202 11 20 ; 7202 11 80 ; 7202 99 11

Produkter erhållna genom direkt reduktion av järnmalm (järnsvamp) samt andra porösa, järnbaserade produkter

7203

Järn och olegerat stål

7206

Halvfärdiga produkter av järn eller olegerat stål

7207 11 11 ; 7207 11 14 ; 7207 11 16 ; 7207 12 10 ; 7207 19 11 ; 7207 19 14 ; 7207 19 16 ; 7207 19 31 ; 7207 20 11 ; 7207 20 15 ; 7207 20 17 ; 7207 20 32 ; 7207 20 51 ; 7207 20 55 ; 7207 20 57 ; 7207 20 71

Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål

7208 10 00 ; 7208 25 00 ; 7208 26 00 ; 7208 27 00 ; 7208 36 00 ; 7208 37 ; 7208 38 ; 7208 39 ; 7208 40 ; 7208 51 ; 7208 52 ; 7208 53 ; 7208 54 ; 7208 90 10 ; 7209 15 00 ; 7209 16 ; 7209 17 ; 7209 18 ; 7209 25 00 ; 7209 26 ; 7209 27 ; 7209 28 ; 7209 90 10 ; 7210 11 10 ; 7210 12 11 ; 7210 12 19 ; 7210 20 10 ; 7210 30 10 ; 7210 41 10 ; 7210 49 10 ; 7210 50 10 ; 7210 61 10 ; 7210 69 10 ; 7210 70 31 ; 7210 70 39 ; 7210 90 31 ; 7210 90 33 ; 7210 90 38 ; 7211 13 00 ; 7211 14 ; 7211 19 ; 7211 23 10 ; 7211 23 51 ; 7211 29 20 ; 7211 90 11 ; 7212 10 10 ; 7212 10 91 ; 7212 20 11 ; 7212 30 11 ; 7212 40 10 ; 7212 40 91 ; 7212 50 31 ; 7212 50 51 ; 7212 60 11 ; 7212 60 91

Stång av järn eller olegerat stål, varmvalsad, i oregelbundet upprullade ringar

7213 10 00 ; 7213 20 00 ; 7213 91 ; 7213 99

Annan stång av järn eller olegerat stål

7214 20 00 ; 7214 30 00 ; 7214 91 ; 7214 99 ; 7215 90 10

Profiler av järn eller olegerat stål

7216 10 00 ; 7216 21 00 ; 7216 22 00 ; 7216 31 ; 7216 32 ; 7216 33 ; 7216 40 ; 7216 50 ; 7216 99 10

Rostfritt stål

7218 10 00 ; 7218 91 11 ; 7218 91 19 ; 7218 99 11 ; 7218 99 20

Valsade platta produkter av rostfritt stål

7219 11 00 ; 7219 12 ; 7219 13 ; 7219 14 ; 7219 21 ; 7219 22 ; 7219 23 00 ; 7219 24 00 ; 7219 31 00 ; 7219 32 ; 7219 33 ; 7219 34 ; 7219 35 ; 7219 90 10 ; 7220 11 00 ; 7220 12 00 ; 7220 20 10 ; 7220 90 11 ; 7220 90 31

Stång av rostfritt stål

7221 00 ; 7222 11 ; 7222 19 ; 7222 30 10 ; 7222 40 10 ; 7222 40 30

Valsade platta produkter av annat legerat stål

7225 11 00 ; 7225 19 ; 7225 20 20 ; 7225 30 00 ; 7225 40 ; 7225 50 00 ; 7225 91 10 ; 7225 92 10 ; 7225 99 10 ; 7226 11 10 ; 7226 19 10 ; 7226 19 30 ; 7226 20 20 ; 7226 91 ; 7226 92 10 ; 7226 93 20 ; 7226 94 20 ; 7226 99 20

Stång av annat legerat stål

7224 10 00 ; 7224 90 01 ; 7224 90 05 ; 7224 90 08 ; 7224 90 15 ; 7224 90 31 ; 7224 90 39 ; 7227 10 00 ; 7227 20 00 ; 7227 90 ; 7228 10 10 ; 7228 10 30 ; 7228 20 11 ; 7228 20 19 ; 7228 20 30 ; 7228 30 20 ; 7228 30 41 ; 7228 30 49 ; 7228 30 61 ; 7228 30 69 ; 7228 30 70 ; 7228 30 89 ; 7228 60 10 ; 7228 70 10 ; 7228 70 31 ; 7228 80

Spont

7301 10 00

Räler och sliprar

7302 10 31 ; 7302 10 39 ; 7302 10 90 ; 7302 20 00 ; 7302 40 10 ; 7302 10 20

Sömlösa rör och ihåliga profiler

7303 ; 7304

Svetsade rör av järn eller stål med en ytterdiameter på mer än 406,4 mm

7305

BILAGA C TILL DE SEKTORSÖVERGRIPANDE RAMBESTÄMMELSERNA

DEFINITION AV BILINDUSTRIN FÖR DE SEKTORSÖVERGRIPANDE RAMBESTÄMMELSERNA

Med ’bilindustrin’ avses utveckling, tillverkning och montering av ’motorfordon’, ’motorer för motorfordon’ och ’moduler och undersystem’ för dessa fordon eller motorer, direkt av en tillverkare eller av en ’primär leverantör’, i det sistnämnda fallet dock endast inom ramen för ett ’globalt projekt’.

a)

Motorfordon

Med ’motorfordon’ avses personbilar, pickuper, lastbilar, vägtraktorer, bussar, långfärdsbussar och andra nyttofordon. Tävlingsbilar, fordon som är avsedda att användas utanför vägnätet (t.ex. snöskotrar och fordon som används för personbefordran på golfbanor), motorcyklar, bärgningsbilar, lantbruks- och skogsbruksstraktorer, husvagnar, fordon för speciella ändamål (t.ex. brandbilar eller verkstadsfordon), dumprar, mekaniskt drivna truckar (t.ex. gaffeltruckar, grensletruckar och dragtruckar) och militära fordon som är avsedda för armén omfattas inte av definitionen.

b)

Motorer för motorfordon

Med ’motorer för motorfordon’ avses dieselmotorer och motorer med gnisttändning samt elektriska motorer, turbinmotorer, gasmotorer, blandmotorer och liknande motorer till motorfordon.

c)

Moduler och undersystem

Med en ’modul’ eller ett ’undersystem’ avses en samling primära komponenter som är avsedda för ett fordon eller en motor och som är tillverkade, sammanfogade eller monterade av en primär leverantör och levererade genom datastyrda beställningar eller’just in time’-beställningar. Den logistiska hanteringen av inköp och lagring samt underleveranser för arbetsmoment, exempelvis målning av komponenter, som utförs under produktionen bör även den likställas med en modul eller ett undersystem.

d)

Primära leverantörer

Med en ’primär leverantör’ avses en leverantör, fristående från en tillverkare eller ej, som delar ansvaret för formgivning och utveckling och som tillverkar, monterar och/eller levererar undersystem eller moduler till en industri inom bilsektorn under tillverknings- eller monteringsfasen. Denna industripartner är ofta knuten till en tillverkare genom ett kontrakt, vars löptid i stort sammanfaller med modellens livstid (t.ex. fram till dess att en ny design görs). En primär leverantör kan även tillhandahålla tjänster, bl.a. logistiska tjänster, t.ex. förvaltning av ett lagercentrum.

e)

Globalt projekt

En tillverkare kan på den anläggning där investeringen gjorts eller i en eller flera industrianläggningar som geografiskt ligger nära integrera ett eller flera projekt som drivs av primära leverantörer i syfte att säkerställa leveranser av moduler eller undersystem för de fordon eller de motorer som ingår i hans projekt. Med ’globalt projekt’ avses de samlade projekten. Det globala projektet har en varaktighet som motsvarar varaktigheten av biltillverkarens investeringsprojekt. En investering gjord av en primär leverantör innefattas i definitionen av ett globalt projekt om åtminstone hälften av produktionen som följer av denna investering levereras till den berörda tillverkaren i fabriken i fråga.

BILAGA D TILL DE SEKTORSÖVERGRIPANDE RAMBESTÄMMELSERNA

DEFINITION AV SYNTETFIBERINDUSTRIN FÖR DE SEKTORSÖVERGRIPANDE RAMBESTÄMMELSERNA

Syntetfiberindustrin definieras i dessa sektorsövergripande rambestämmelser som

—

extrudering/texturering av alla generiska typer av fibrer och garn baserade på polyester, polyamid, akryl eller polypropylen, oberoende av deras slutanvändning,

eller

—

polymerisering (inbegripet polykondensering), då den är integrerad med extrudering med avseende på de maskiner som används,

eller

—

varje biprocess som är förbunden med samtidig installation av kapacitet för extrudering/texturering av den potentiella stödmottagaren eller av något annat företag inom den grupp den tillhör och som, i den specifika affärsverksamheten i fråga, normalt är integrerade med sådan kapacitet med avseende på de maskiner som används.

BILAGA E TILL DE SEKTORSÖVERGRIPANDE RAMBESTÄMMELSERNA

ANMÄLNINGSFORMULÄR (20)

AVSNITT 1 – EFTASTAT

Information om den anmälande myndigheten

1.1.2.   Den anmälande myndighetens namn och adress

1.1.3.   Namnet/namnen på den eller de personer som kan kontaktas om det behövs kompletterande uppgifter samt dennes/deras telefonnummer, faxnummer, e-postadress och befattning

Uppgifter om en kontaktperson vid den ständiga representationen

1.2.1.   Namnet/namnen på den person som kan kontaktas om det behövs kompletterande uppgifter samt dennes telefonnummer, faxnummer, e-postadress och befattning

AVSNITT 2 – STÖDMOTTAGARE

Det investerande företagets eller de investerande företagens struktur

2.1.1.   Stödmottagarens namn

2.1.2.   Om stödmottagaren inte har samma juridiska identitet som det eller de företag som finansierar projektet eller tar emot stödet, beskriv även dessa skillnader

2.1.3.   Ange namnet på stödmottagarens moderkoncern, beskriv varje moderbolags koncernstruktur och ägandeförhållanden

Lämna följande uppgifter för de tre senaste räkenskapsåren för det eller de företag som investerar i projektet

2.2.1.   Global omsättning, omsättning inom EES, omsättning i den berörda Eftastaten

2.2.2.   Vinst efter skatt samt kassaflöde (för koncernen som helhet)

2.2.3.   Antal anställda i hela världen, inom EES och i den berörda Eftastaten

2.2.4.   Försäljningens fördelning på olika marknader i den berörda medlemsstaten, i resten av EES och utanför EES

2.2.5.   Reviderade årsredovisningar och årsrapporter för de tre senaste åren

Om investeringen görs i en befintlig industrianläggning, lämna följande uppgifter för den enhetens tre senaste räkenskapsår:

2.3.1.   Sammanlagd omsättning

2.3.2.   Vinst efter skatt samt kassaflöde

2.3.3.   Antal anställda

2.3.4.   Försäljningens fördelning på olika marknader i den berörda Eftastaten, i resten av EES och utanför EES

AVSNITT 3 – OFFENTLIGT STÖD

Lämna följande uppgifter för varje åtgärd i form av föreslaget offentligt stöd:

Detaljuppgifter

3.1.1.   Ange stödordningens namn (eller ange om det är fråga om ett ad hoc-stöd)

3.1.2.   Rättslig grund (lag, förordning osv.)

3.1.3.   Ange stödbeviljande myndighet

3.1.4.   Om den rättsliga grunden är en stödordning som övervakningsmyndigheten har godkänt, ange datum för godkännande och stödärendets referensnummer

Det föreslagna stödets form

3.2.1.   Om det föreslagna stödet lämnas i form av bidrag, räntestöd, sänkta sociala avgifter, skattekredit (skattelättnad), tillskott av eget kapital, konvertering eller avskrivning av skulder, mjukt lån, anstånd med skatteinbetalning, belopp som täcks av en statlig garanti osv.

3.2.2.   Ange villkoren för utbetalning av det föreslagna stödet

Föreslaget stödbelopp

3.3.1.   Ange nominellt stödbelopp samt netto- och bruttobidragsekvivalenten för stödet

3.3.2.   Omfattas stödet av företagsbeskattning (eller annan direkt beskattning)? Om endast delvis, i vilken utsträckning?

3.3.3.   Lämna en fullständig tidsplan för utbetalningen av det föreslagna stödet. Lämna följande uppgifter för varje åtgärd i form av föreslaget offentligt stöd

Stödåtgärdernas karaktär

3.4.1.   Innehåller det kompletta stödpaketet några åtgärder som ännu inte preciserats närmare? Om svaret är ja, beskriv närmare

3.4.2.   Ange vilka av de ovannämnda åtgärderna som inte utgör statligt stöd och skälen till detta

3.5.   Kommer ansökan om ytterligare stöd för samma projekt att riktas till andra europeiska eller internationella finansinstitut, och till vilket belopp i så fall?

Kumulering av offentliga stödåtgärder

3.6.1.   Beräknad bruttobidragsekvivalent (före skatt) för de sammanlagda stödåtgärderna

3.6.2.   Beräknad nettobidragsekvivalent (efter skatt) för de sammanlagda stödåtgärderna

AVSNITT 4 – DET UNDERSTÖDDA PROJEKTET

Projektets lokalisering

4.1.1.   Ange region och kommun samt adress

Projektets varaktighet

4.2.1.   Ange inlednings- och avslutningsdatum för investeringsprojektet

4.2.2.   Ange planerat startdatum för den nya produktionen och det år då full produktion kan uppnås

Projektbeskrivning

4.3.1.   Ange projekttyp: är det fråga om en ny anläggning, en kapacitetsökning eller något annat?

4.3.2.   Ge en kortfattad, allmän beskrivning av projektet

Fördelning av projektkostnaderna

4.4.1.   Ange de totala kostnaderna för de investeringar i anläggningstillgångar som skall göras och avskrivas under projekttiden

4.4.2.   Ge en detaljerad beskrivning av de investeringar i anläggningstillgångar samt övriga kostnader som har samband med investeringsprojektet

Finansiering av de totala kostnaderna för projektet

4.5.1.   Ange hur de sammanlagda kostnaderna för projektet finansieras

AVSNITT 5 – BESKRIVNING AV PRODUKTER OCH MARKNADER

Beskrivning av produkt(er) som planeras inom ramen för projektet

5.1.1.   Ange vilken produkt/vilka produkter som kommer att tillverkas vid den understödda anläggningen när investeringen avslutats och den relevanta undersektor/de relevanta undersektorer som produkten/produkterna tillhör (ange Prodcom-kod, eller CPA-nomenklatur för projekt inom tjänstesektorerna)

5.1.2.   Vilken produkt/vilka produkter kommer att ersättas? Om dessa ersatta produkter inte tillverkas vid samma anläggning, ange var de tillverkas idag

5.1.3.   Vilka andra produkter kan tillverkas vid samma nya anläggning med låga merkostnader eller helt utan merkostnader?

Uppgifter om kapacitet

5.2.1.   Beräkna projektets inverkan på stödmottagarens totala lönsamma kapacitet inom EES (också för koncernen som helhet) för varje relevant produkt (i enheter per år året närmast före projektets inledningsår och efter avslutat projekt)

5.2.2.   Gör en uppskattning av den totala kapaciteten för alla tillverkare inom EES för de berörda produkterna

Marknadsdata

5.3.1   Ange den synliga konsumtionen av de relevanta produkterna under vart och ett av de sex senaste räkenskapsåren. Om det finns statistiska uppgifter från andra källor, bifoga även dessa för att belysa svaret

5.3.2.   Gör en prognos för utvecklingen av den synliga konsumtionen av de berörda produkterna under de kommande tre räkenskapsåren. Om det finns statistiska uppgifter från oberoende källor, bifoga även dessa för att belysa svaret

5.3.3.   Är den relevanta marknaden vikande? Varför?

5.3.4.   Gör en uppskattning av stödmottagarens eller dennes moderkoncerns marknadsandel (mätt i värde) under året närmast före projektets inledningsår och efter avslutat projekt

”

(1)   EGT L 111, 29.4.1999, och i EES-supplement nr 18 med samma datum.

(2)  Se kapitel 25 i riktlinjerna.

(3)  Se kapitel 16 i riktlinjerna.

(4)  Se kapitel 14 i riktlinjerna.

(5)  Se kapitel 15 i riktlinjerna.

(6)  De utgifter som berättigar till regionalstöd för investeringar fastställs antingen i punkterna 8–12 i avsnitt 25.4 (alternativ 1) eller i punkt 24 i avsnitt 25.4 (alternativ 2) i riktlinjerna för regionalt stöd. I linje med punkt 30 i avsnitt 25.4 i riktlinjerna för regionalt stöd kan stöd som beräknats på grundval av alternativ 1 (investeringsstöd) kombineras med stöd som beräknas på grundval av alternativ 2 (stöd till skapande av sysselsättning), förutsatt att det sammanlagda stödbeloppet inte överstiger taket för regionalstöd multiplicerat med de högre av de två möjliga stödberättigande kostnaderna. I linje med denna regel och i dessa rambestämmelser fastställs de stödberättigande kostnaderna för ett visst investeringsprojekt utifrån det alternativ som leder till det högre beloppet. De stödberättigande kostnaderna kommer att fastställas på ett sådant sätt att de inte överstiger det högre av de investeringsbelopp som är följden av den metod som grundar sig på skapande av sysselsättning och den metod som grundar sig på nyinvesteringar, inom ramen för den högsta stödnivå som fastställts för regionen i fråga.

(7)  Följande tabell visar hur stora stödnivåer som skulle vara tillåtna enligt sänkningsskalan vid olika nivåer för stödberättigande kostnader och olika tak för regionalstöd.

Stödberättigande kostnader

Tak för regionalt stöd

15 %

20 %

25 %

30 %

35 %

40 %

50 miljoner euro

15,00 %

20,00 %

25,00 %

30,00 %

35,00 %

40,00 %

100 miljoner euro

11,25 %

15,00 %

18,75 %

22,50 %

26,25 %

30,00 %

200 miljoner euro

8,18 %

10,90 %

13,63 %

16,35 %

19,08 %

21,80 %

500 miljoner euro

6,33 %

8,44 %

10,55 %

12,66 %

14,77 %

16,88 %

(8)  Förslag om att bevilja ad hoc-stöd måste i alla händelser anmälas och kommer att bedömas på grundval av de regler som fastställs i avsnitt 26.3 i rambestämmelserna och i linje med de generella bedömningskriterier som fastställs i riktlinjerna avseende regionalt stöd.

(9)  Om Eftastaten i fråga visar att stödmottagaren skapar en ny produktmarknad genom äkta innovation, behöver testen i punkterna a och b inte göras och stödet kommer att godkännas enligt skalan i punkt 26A.3.1.

(10)  Rådets förordning (EEG) nr 3924/91 av den 19 december 1991 om en statistisk undersökning av industriproduktionen i gemenskapen (EGT L 374, 31.12.1991, s. 1). Förordningen införlivades med EES-avtalet (bilaga XXI) genom Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 7/94.

(11)  I definitionen ingår de stålsektorer som tidigare omfattades av EKSG-fördraget, samt undersektorerna för sömlösa rör och stora svetsade rör, som inte omfattades av EKSG-fördraget, men som ingår i en integrerad produktionsprocess och har liknande kännetecken som den stålsektor som omfattades av EKSG-fördraget.

(12)  Stöd till varvsindustrin omfattas av rådets förordning (EG) nr 1540/98 av den 29 juni 1998 om fastställande av nya regler för stöd till varvsindustrin i dess ändrade lydelse enligt Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 12/99, nedan kallad förordningen om stöd till varvsindustrin (se även kapitel 31 i riktlinjerna för statligt stöd).

(13)  Rådets förordning (EEG) nr 3696/93 av den 29 oktober 1993 om den statistiska indelningen av produkter efter näringsgren (CPA) inom Europeiska ekonomiska gemenskapen (EGT L 342, 31.12.1993, s. 1), senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 204/2002 (EGT L 36, 6.2.2002, s. 1). Rådets förordning (EEG) nr 3924/91 av den 19 december 1991 om en statistisk undersökning av industriproduktionen i gemenskapen (EGT L 374, 31.12.1991, s. 1). Förordning (EEG) nr 3696/93 införlivades med EES-avtalet (bilaga XXI) genom Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 7/94.

(14)  En stark presumtion om tillbakagång inom en viss sektor kan uppstå om den genomsnittliga årliga ökningen av den synliga konsumtionen inom EES har varit negativ under de fem senaste åren.

(15)  Detta belopp kan i princip fastställas till 25 miljoner euro men det kan variera från en sektor till en annan.

(16)  Marknaden för den relevanta produkten anses växa snabbt, om ökningen av den synliga konsumtionen under de senaste fem åren på den lämpliga nivån i Prodcom-nomenklaturen inom EES eller, om sådan information inte finns tillgänglig, på grundval av någon annan segmentering av marknaden som är allmänt accepterad för de relevanta produkterna och för vilka det finns lättillgängliga statistiska uppgifter, är lika stor som eller större än BNP-tillväxten inom EES.

(17)  Se kapitel 24 i riktlinjerna.

(18)  Förslag om att bevilja ad hoc-stöd måste anmälas under alla omständigheter och kommer att bedömas på grundval av denna regel, och i linje med de generella bedömningskriterier som fastställs i riktlinjerna för regionalt stöd.

(19)   EGT L 279, 23.10.2001, s. 1.

(20)  För stöd som inte omfattas av godkända program skall Eftastaten lämna detaljerade upplysningat om stödets positiva verkningar inom området i fråga.

25.5.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 139/24

BESLUT AV EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET

nr 264/02/KOL

av den 18 december 2002

om ändring för trettiosjunde gången av procedurreglerna och de materiella reglerna inom området för statligt stöd genom att ett nytt kapitel införs som kapitel 22: Stöd till undsättning och omstrukturering samt nedläggningsstöd till stålsektorn

EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (1), särskilt artiklarna 61–63 i detta,

med beaktande av avtalet mellan Eftastaterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol (2), särskilt artikel 24 i detta och artikel 1 i protokoll 3 till detta, och med beaktande av följande:

Enligt artikel 24 i övervakningsavtalet skall Eftas övervakningsmyndighet förverkliga bestämmelserna om statsstöd i EES-avtalet.

Enligt artikel 5.2 b i övervakningsavtalet skall Eftas övervakningsmyndighet utfärda meddelanden eller riktlinjer i frågor som behandlas i EES-avtalet, om det avtalet eller övervakningsavtalet uttryckligen föreskriver det eller om Eftas övervakningsmyndighet anser det nödvändigt.

Eftas övervakningsmyndighet erinrar om procedurreglerna och de materiella reglerna inom området för statligt stöd (3), som antogs av Eftas övervakningsmyndighet den 19 januari 1994  (4).

Den 7 mars 2002 antog Europeiska kommissionen ett meddelande om stöd till undsättning och omstrukturering samt nedläggningsstöd till stålsektorn (5) på vilket kommissionen grundar sina bedömningar av sådant stöd.

Det meddelandet är av betydelse också för Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

En enhetlig tillämpning av bestämmelserna om statligt stöd i EES-avtalet måste garanteras i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Enligt punkt II, under rubriken ”Allmänt”, i slutet av bilaga XV till EES-avtalet skall Eftas övervakningsmyndighet efter samråd med Europeiska kommissionen anta rättsakter som motsvarar dem som antagits av kommissionen för att upprätthålla lika konkurrensvillkor.

Eftas övervakningsmyndighet har samrått med Europeiska kommissionen.

Eftas övervakningsmyndighet erinrar om att den har samrått med Eftastaterna i frågan vid ett multilateralt sammanträde den 19 oktober 2001.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

1.

Riktlinjerna för statligt stöd skall ändras genom att ett nytt kapitel införs som kapitel 22: Stöd till undsättning och omstrukturering samt nedläggningsstöd till stålsektorn. Texten återfinns i bilaga I till det här beslutet.

2.

Eftastaterna skall underrättas om detta beslut genom en kopia av beslutet och bilaga I. Eftastaterna skall uppmanas att meddela sitt samtycke till de föreslagna lämpliga åtgärderna enligt bilaga I inom 20 arbetsdagar, se även punkt 22.4 i bilaga I.

3.

Europeiska kommissionen skall i enlighet med punkt d i protokoll 27 till EES-avtalet underrättas om detta beslut genom en kopia av beslutet inklusive bilaga I.

4.

Beslutet inklusive bilaga I skall offentliggöras i EES-delen i och EES-supplementet till Europeiska gemenskapernas officiella tidning efter det att Eftastaterna har meddelat sitt samtycke till de föreslagna lämpliga åtgärderna.

5.

Detta beslut är giltigt på engelska.

Utfärdat i Bryssel den 18 december 2002.

På Eftas övervakningsmyndighets vägnar

Einar M. BULL

Ordförande

Hannes HAFSTEIN

Ledamot av kollegiet

(1)  Nedan kallat EES-avtalet.

(2)  Nedan kallat övervakningsavtalet.

(3)  Nedan kallade riktlinjerna för statligt stöd.

(4)  Offentliggjordes ursprungligen i EGT L 231, 3.9.1994 och EES-supplement nr 32.

(5)   EGT C 70, 19.3.2002, s. 8.

BILAGA

”22.   STÖD TILL UNDSÄTTNING OCH OMSTRUKTURERING SAMT NEDLÄGGNINGSSTÖD TILL STÅLSEKTORN

22.1   STÖD TILL UNDSÄTTNING OCH OMSTRUKTURERING AV FÖRETAG I SVÅRIGHETER

Stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter inom stålsektorn av det slag som definieras i bilaga B i de sektorsövergripande rambestämmelserna om regionalstöd till stora investeringsprojekt är inte förenligt med den gemensamma marknaden.

22.2   STÖD TILL NEDLÄGGNING

1)

Stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter kan anses förenligt med den gemensamma marknaden. Följande stöd till företag i stålindustrin såsom denna definieras i bilaga B till de sektorsövergripande rambestämmelserna anses förenliga med den gemensamma marknaden:

2)

Stöd till stålföretag för att täcka kostnader för ersättningar till anställda som sägs upp eller accepterar förtidspension under förutsättning att

—

ersättningen faktiskt betingas av att driften läggs ned helt eller delvis vid stålverk som inte redan beviljats stöd,

—

ersättningen inte överstiger gängse belopp enligt de regler som gäller i Eftastaterna,

och

—

stödet inte överstiger 50 % av ersättningen.

3)

Stöd till stålföretag som för gott upphör med produktion av stålprodukter under förutsättning att

—

företaget i fråga blev en juridisk person före den 1 januari 2002,

—

företaget fortlöpande har tillverkat stålprodukter fram till den dag då stödet anmäldes,

—

företaget inte har ändrat sin produktions- eller anläggningsstruktur sedan den 1 januari 2002,

—

företaget stänger och avvecklar de anläggningar som används för tillverkning av stålprodukter inom sex månader efter det att produktionen upphört eller övervakningsmyndigheten godkänt stödet, beroende på vilket som inträffar senare,

—

nedläggningen av företagets anläggningar inte redan har beaktats för beviljande av stöd,

och

—

stödbeloppet inte överstiger det bokförda restvärdet för de anläggningar som skall läggas ned, med undantag för den andel av alla eventuella uppskrivningar efter den 1 januari 2002 som överskrider den nationella inflationstakten.

4)

Stöd till stålföretag som uppfyller villkoren i punkt 22.2.3, men som direkt eller indirekt kontrolleras av eller själva direkt eller indirekt kontrollerar ett företag som i sin tur är ett stålföretag, kan anses förenligt med den gemensamma marknaden, under förutsättning att

—

det företag som skall läggas ned faktiskt och rättsligt har avskilts från koncernstrukturen minst sex månader innan stödet betalas ut,

—

en oberoende och av övervakningsmyndigheten godkänd revisor har intygat att räkenskaperna för det företag som skall läggas ned är rättvisande och korrekt redovisar företagets tillgångar och skulder,

och

—

produktionskapaciteten faktiskt och mätbart minskas så mycket att det medför märkbara och varaktiga fördelar för sektorn som helhet, genom att produktionskapaciteten för stålprodukter minskas under en femårsperiod från och med dagen för den understödda nedläggningen eller, om den infaller senare, dagen för den sista utbetalningen av stöd som beviljats enligt denna punkt. Eftastaterna uppmanas använda den anmälningsblankett som bifogas de sektorsövergripande rambestämmelserna (bilaga E) för att anmäla stödförslag enligt rambestämmelserna.

22.3   ANMÄLNINGSSKYLDIGHET

Alla planer på att bevilja stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter inom stålindustrin och stöd till nedläggning inom denna sektor skall anmälas individuellt.

22.4   LÄMPLIGA ÅTGÄRDER

1)

Övervakningsmyndigheten föreslår som en lämplig åtgärd enligt artikel 1.1 i protokoll 3 till övervakningsavtalet att Eftastaterna från och med den 1 januari 2003 utesluter stöd till företag som hör till stålsektorn, såsom denna definieras i bilaga B till de sektorsövergripande rambestämmelserna, från tillämpningsområdet för sina gällande stödordningar för undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (kapitel 16), såsom dessa definieras i övervakningsmyndighetens riktlinjer för undsättnings- och omstruktureringsstöd.

2)

Medlemsstaterna uppmanas att ge sitt uttryckliga samtycke till de föreslagna lämpliga åtgärderna inom 20 arbetsdagar från datumet för den skrivelse genom vilken de tillkännages. Om svar uteblir, kommer övervakningsmyndigheten att förutsätta att Eftastaten i fråga inte samtycker till de föreslagna åtgärderna.

22.5   TILLÄMPNING AV RAMBESTÄMMELSERNA

Rambestämmelserna kommer att gälla från och med den 1 januari 2003 till och med den 31 december 2009.

22.6   OANMÄLT STÖD SOM BEVILJAS STÅLINDUSTRIN

Övervakningsmyndigheten kommer att undersöka huruvida stöd som beviljats stålindustrin utan dess godkännande är förenligt med den gemensamma marknaden. Granskningen kommer att göras på grundval av de kriterier som gällde när stödet beviljades.”

25.5.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 139/28

BESLUT AV EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET

nr 196/03/KOL

av den 5 november 2003

om ändring för trettioåttonde gången av procedurreglerna och de materiella reglerna inom området för statligt stöd genom införande av ett nytt kapitel 9B: Klagomål – formulär för inlämning av klagomål över stöd som påstås vara olagligt

EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (1), särskilt artiklarna 61–63 i detta och protokoll 26 till detta,

med beaktande av avtalet mellan Eftastaterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol (2), särskilt artikel 24, artikel 5.2 b och artikel 1 del I i protokoll 3 till detta (3), och av följande skäl:

Enligt artikel 24 i övervakningsavtalet skall Eftas övervakningsmyndighet förverkliga bestämmelserna om statsstöd i EES-avtalet.

Enligt artikel 5.2 b i övervakningsavtalet skall Eftas övervakningsmyndighet utfärda meddelanden eller riktlinjer i frågor som behandlas i EES-avtalet, om det avtalet eller övervakningsavtalet uttryckligen föreskriver det eller om Eftas övervakningsmyndighet anser det nödvändigt.

Eftas övervakningsmyndighet erinrar om procedurreglerna och de materiella reglerna inom området för statligt stöd (4), antagna av Eftas övervakningsmyndighet den 19 januari 1994  (5).

Den 16 maj 2003 offentliggjorde Europeiska kommissionen ett nytt formulär för inlämning av klagomål över stöd som påstås vara olagligt (6).

Formuläret är av betydelse också för Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

En enhetlig tillämpning av bestämmelserna om statligt stöd i EES-avtalet måste garanteras i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Enligt punkt II, under rubriken ”Allmänt”, i slutet av bilaga XV till EES-avtalet skall Eftas övervakningsmyndighet efter samråd med Europeiska kommissionen anta rättsakter som motsvarar dem som antagits av kommissionen för att upprätthålla lika konkurrensvillkor.

Eftas övervakningsmyndighet har samrått med Europeiska kommissionen.

Eftas övervakningsmyndighet erinrar om att den har samrått med Eftastaterna vid ett multilateralt möte.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

1.

Riktlinjerna för statligt stöd skall ändras genom att ett nytt kapitel läggs till som kapitel 9B ”Klagomål – formulär för inlämning av klagomål över stöd som påstås vara olagligt”.

2.

I bilaga 1 till riktlinjerna för statligt stöd skall ett nytt avsnitt läggas till som avsnitt 3 ”Formulär för inlämning av klagomål över stöd som påstås vara olagligt”.

3.

Texten till det nya kapitel 9B och det nya avsnitt 3 i bilaga 1 som skall läggas till riktlinjerna för statligt stöd återges i bilagan till det här beslutet.

4.

Eftastaterna skall underrättas om detta beslut genom en kopia av beslutet inklusive bilagan.

5.

Europeiska kommissionen skall underrättas om detta beslut genom en kopia av beslutet inklusive bilagan, i enlighet med punkt d i protokoll 27 till EES-avtalet.

6.

Beslutet inklusive bilagan skall offentliggöras i EES-delen i och EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning.

7.

Detta beslut är giltigt på engelska.

Utfärdat i Bryssel den 5 november 2003.

På Eftas övervakningsmyndighets vägnar

Einar M. BULL

Ordförande

Hannes HAFSTEIN

Ledamot av kollegiet

(1)  Nedan kallat EES-avtalet.

(2)  Nedan kallat övervakningsavtalet.

(3)  Protokoll 3 till övervakningsavtalet, i dess lydelse efter Eftastaternas ändringar av den 10 december 2001. Ändringarna trädde i kraft den 28 augusti 2003.

(4)  Nedan kallade riktlinjerna för statligt stöd.

(5)  Offentliggjorda i EGT L 231, 3.9.1994 och i EES-supplement nr 32 med samma datum, senast ändrade genom beslut nr 264/00/COL av den 18 december 2002 (ännu inte offentliggjort).

(6)  Formulär för inlämning av klagomål över stöd som påstås vara olagligt (EGT C 116, 16.5.2003, s. 3).

BILAGA

”9B KLAGOMÅL – FORMULÄR FÖR INLÄMNING AV KLAGOMÅL ÖVER STÖD SOM PÅSTÅS VARA OLAGLIGT

I artikel 1.3 i del I och artikel 2.1 i del II i protokoll 3 till övervakningsavtalet anges att Eftas övervakningsmyndighet skall underrättas i så god tid att den kan yttra sig om alla planer på att vidta eller ändra stödåtgärder. Staten i fråga får inte genomföra åtgärden förrän detta förfarande lett till ett slutgiltigt beslut.

Stöd som genomförs i strid med dessa bestämmelser utgör ’olagligt stöd’.

I artikel 10.1 i del II i protokoll 3 till övervakningsavtalet anges att om kommissionen har upplysningar om påstått olagligt stöd skall den undersöka dessa upplysningar utan dröjsmål, oavsett var upplysningarna kommer ifrån.

Enligt artikel 20.2 i del II till protokollet kan varje intresserad part underrätta Eftas övervakningsmyndighet om varje påstått olagligt stöd och varje påstått missbruk av stöd.

Alla enskilda personer och företag kan lämna in klagomål till Eftas övervakningsmyndighet. Förfarandet är avgiftsfritt. I samband med att ett klagomål utreds skall Eftas övervakningsmyndighet iaktta de procedurregler som fastställs i protokoll 3 till övervakningsavtalet, särskilt reglerna om den berörda Eftastatens rätt till försvar.

Förutom att inlämna klagomål till Eftas övervakningsmyndighet kan tredje part, vars intressen negativt påverkats av beviljandet av ett olagligt stöd, väcka talan vid nationell domstol.

Eftas övervakningsmyndighet kan dock inte ge råd om nationella förfaranden i individuella ärenden.

Det formulär som återfinns i bilaga I. III till riktlinjerna är avsett att omfatta de upplysningar Eftas övervakningsmyndighet behöver för att kunna följa upp ett klagomål om påstått olagligt stöd. Om inte alla fält kan fyllas i bör orsakerna till detta anges.

Formuläret finns på övervakningsmyndighetens webbplats: http://www.eftasurv.int.

På övervakningsmyndighetens webbplats finns även annan användbar information om de regler om statligt stöd som gäller inom EES-området och som kan vara till nytta när den klagande eller dennes rådgivare skall fylla i formuläret.

Skicka formuläret till följande adress:

EFTA Surveillance Authority

Competition and State Aid Directorate

74, rue de Trèves

B-1040 Bryssel

AVSNITT 3

Formulär för inlämning av klagomål över stöd som påstås vara olagligt

Skicka formuläret till följande adress:

EFTA Surveillance Authority

Competition and State Aid Directorate

74, Rue de Trèves

B-1040 Bryssel

I.A.   Upplysningar om den klagande

I.1.   Den klagandes efternamn och förnamn eller företagsnamn

I.2.   Adress eller bolagets säte:

I.3.   Telefon, fax, e-postadress:

I.4.   Namn, adress, telefon, fax, e-postadress till en kontaktperson:

I.5.   Om klaganden är ett företag, ge en kort beskrivning av klaganden och dess verksamhetsområde och verksamhetsort(er):

I.6.   Sammanfatta i korthet hur beviljandet av det påstådda stödet påverkar den klagandes intressen.

I.B.   Upplysningar avseende den klagandes företrädare

I.7.   Om klagomålet inlämnas för någon annans räkning (en person eller ett företag), skall företrädarens namn, adress, fax och e-postadress uppges och ett skriftligt bevis bifogas på att företrädaren har fullmakt att agera för någon annans räkning.

II.   Upplysningar avseende Eftastaten

II.1.   Eftastat:

II.2.   Ange på vilken nivå det stöd som påstås vara olagligt har beviljats:

—

Central myndighet.

—

Regional myndighet (var vänlig ge närmare uppgifter).

—

Annan (var vänlig ange närmare uppgifter).

III.   Upplysningar om de stödåtgärder som klagomålet gäller

III.1.   Gäller klagomålet en påstådd stödordning eller ett påstått individuellt stöd?

III.2.   När beviljades det påstådda stödet eller genomfördes den påstådda stödordningen? Ange den påstådda stödordningens varaktighet, om den är känd.

III.3.   Inom vilken/vilka näringslivssektor(er) gäller det påstådda stödet?

III.4.   Vilket belopp uppgår det påstådda stödet till? I vilken form ges det (lån, bidrag, garantier, skatteincitament, skattebefrielse el. dyl.)?

III.5.   Vem är mottagare? Om det gäller en stödordning, vem är berättigad till det påstådda stödet?

Ge så mycket information som möjligt, inklusive en beskrivning av det/de berörda företagets/företagens huvudsakliga verksamhet.

III.6.   För vilket ändamål beviljades det påstådda stödet (om känt)?

IV.   Grund för klagomålet

Förklara i detalj grunderna för ert klagomål, bland annat orsakerna till att ni inlämnat klagomålet, vilka regler i EES-lagstiftningen ni anser har överträtts genom beviljandet av det påstådda stödet i fråga och hur det har påverkat konkurrensvillkoren i EES-området och handeln mellan avtalsparterna.

Om det påstådda stödet har skadat era egna kommersiella intressen, ange på vilket sätt.

V.   Upplysningar om andra förfaranden.

V.1.   Upplysningar om eventuella kontakter som redan tagits med Eftas övervakningsmyndighet (bifoga om möjligt kopior på skriftväxlingen):

V.2.   Upplysningar om eventuella kontakter som redan tagits med Europeiska kommissionens avdelningar (bifoga om möjligt kopior på skriftväxlingen):

V.3.   Kontakter som redan tagits med nationella myndigheter (t.ex. centrala, regionala eller lokala offentliga organ, ombudsman, osv. Bifoga om möjligt kopior på skriftväxlingen):

V.4.   Talan inför nationell domstol eller andra förfaranden (t.ex. skiljedom eller medling). (Ange om ett beslut eller en dom redan har meddelats och bifoga i så fall beslutet eller domen):

VI.   Styrkande handlingar

Upprätta en förteckning över de dokument eller bevis som lämnas som underlag för klagomålet och bifoga kopior. När det är möjligt skall en kopia lämnas på den nationella lag eller annan åtgärd som utgör rättslig grund för utbetalning av det påstådda stödet.

VII.   Konfidentialitet

För att den berörda Eftastaten skall kunna använda sin rätt att gå i svaromål kan Eftas övervakningsmyndighet bli tvungen att avslöja er identitet och eventuella styrkande handlingar, eller deras innehåll, för Eftastaten Om ni inte önskar att er identitet eller vissa handlingar eller upplysningar skall avslöjas, ombeds ni klart ange det och att tydligt markera konfidentiella delar i handlingarna och motivera dessa.

Ort, datum och den klagandes underskrift”

25.5.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 139/33

BESLUT AV EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET

nr 197/03/KOL

av den 5 november 2003

om ändring för trettionionde gången av procedurreglerna och de materiella reglerna inom området för statligt stöd genom att ett nytt kapitel införs som kapitel 34: Referensränta, diskonteringsränta och räntesatser som är tillämpliga vid återbetalning av stöd som olagligt beviljats

EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (1), särskilt artiklarna 61–63 i detta,

med beaktande av avtalet mellan Eftastaterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol (2), särskilt artikel 24, artikel 5.2 b i detta och artikel 1 i del I i protokoll 3 till detta (3), och av följande skäl:

Enligt artikel 24 i övervakningsavtalet skall Eftas övervakningsmyndighet förverkliga bestämmelserna om statsstöd i EES-avtalet.

Enligt artikel 5.2 b i övervakningsavtalet skall Eftas övervakningsmyndighet utfärda meddelanden eller riktlinjer i frågor som behandlas i EES-avtalet, om det avtalet eller övervakningsavtalet uttryckligen föreskriver det eller om Eftas övervakningsmyndighet anser det nödvändigt.

Eftas övervakningsmyndighet erinrar om procedurreglerna och de materiella reglerna inom området för statligt stöd (4), som antogs av Eftas övervakningsmyndighet den 19 januari 1994  (5).

Den 8 maj 2003 offentliggjorde Europeiska kommissionen ett meddelande om de räntesatser som är tillämpliga vid återbetalning av stöd som olagligt beviljats (6).

Meddelandet är av betydelse också för Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

En enhetlig tillämpning av bestämmelserna om statligt stöd i EES-avtalet måste garanteras i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Enligt punkt II, under rubriken ”Allmänt”, i slutet av bilaga XV till EES-avtalet skall Eftas övervakningsmyndighet efter samråd med Europeiska kommissionen anta rättsakter som motsvarar dem som antagits av Europeiska kommissionen.

Tidigare kapitel 33.2: Referensränta i riktlinjerna för statligt stöd avser också räntor och bör därför införlivas i kapitlet om de räntesatser som är tillämpliga vid återbetalning av stöd som olagligt beviljats.

Eftas övervakningsmyndighet har samrått med Europeiska kommissionen.

Eftas övervakningsmyndighet erinrar om att den har samrått med Eftastaterna vid ett multilateralt möte i frågan den 20 juni 2003.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

1.

Riktlinjerna för statligt stöd skall ändras genom att ett nytt kapitel läggs till som kapitel 34: ”Referensränta, diskonteringsränta och räntesatser som är tillämpliga vid återbetalning av stöd som olagligt beviljats”.

2.

Kapitel 33.2 i riktlinjerna för statligt stöd skall betecknas kapitel 34.1. Kapitel 33.2 skall utgå.

3.

Titeln på kapitel 33 skall ersättas med titeln på kapitel 33.1 dvs. ”Konvertering mellan nationella valutor och euron”. Varje hänvisning i kapitlet till ”ecu” skall tolkas som ”euro”. Titeln på kapitel 33.1 skall utgå.

4.

Texten till det nya kapitel 34 återfinns i bilaga till det här beslutet

5.

Eftastaterna skall underrättas om detta beslut genom en kopia av beslutet och bilaga I.

6.

Europeiska kommissionen skall i enlighet med punkt d i protokoll 27 till EES-avtalet underrättas om detta beslut genom en kopia av beslutet inklusive bilaga I.

7.

Beslutet, inklusive bilaga, skall offentliggöras i EES-delen i och EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning.

8.

Detta beslut är giltigt på engelska.

Utfärdat i Bryssel den 5 november 2003.

På Eftas övervakningsmyndighets vägnar

Einar M. BULL

Ordförande

Hannes HAFSTEIN

Ledamot av kollegiet

(1)  Nedan kallat EES-avtalet.

(2)  Nedan kallat övervakningsavtalet.

(3)  Protokoll 3 till övervakningsavtalet, i dess lydelse efter Eftastaternas ändringar av den 10 december 2001. Ändringarna trädde i kraft den 28 augusti 2003.

(4)  Nedan kallade riktlinjerna för statligt stöd.

(5)  Offentliggjorda i EGT L 231, 3.9.1994 och i EES-supplement nr 32 med samma datum, senast ändrade genom beslut nr 196/03/KOL av den 5 november 2003 (ännu inte offentliggjort).

(6)  Meddelande från kommissionen om de räntesatser som är tillämpliga vid återbetalning av stöd som olagligt beviljats (EGT C 110, 8.5.2003, s. 21, rättelse genom EGT C 150, 27.6.2003, s. 3).

BILAGA

”34.   REFERENSRÄNTA, DISKONTERINGSRÄNTA OCH RÄNTESATSER SOM ÄR TILLÄMPLIGA VID ÅTERBETALNING AV STÖD SOM OLAGLIGT BEVILJATS

34.1   REFERENSRÄNTOR (1)

1)

Vid övervakningen av statligt stöd enligt EES-avtalet använder sig Eftas övervakningsmyndighet av olika parametrar, däribland referensräntan och diskonteringsräntan.

2)

Dessa räntesatser används för att mäta bidragsekvivalenten för ett stöd som utbetalas i flera delbetalningar och för att beräkna inslagen av stöd i ordningar för räntesubventionerade lån. Räntorna används även för att tillämpa regeln om stöd av mindre betydelse och vid återbetalning av olagliga stöd.

3)

Avsikten är att referensräntan skall spegla den genomsnittliga nivån på räntesatserna i de Eftastater som är avtalsslutande parter i EES-avtalet för lån på medellång och lång sikt (5-10 år) med normala säkerheter.

4)

Från och med den 1 april 2000 kommer referensräntan att fastställas på följande sätt:

—

Den indikativa räntesatsen definieras som avkastningen på femåriga statsobligationer i den aktuella valutan med ett tillägg på 25 räntepunkter.

—

Referensräntan skall anses vara lika med genomsnittet av de indikativa räntor som noterats under september, oktober och november föregående år.

—

Referensräntan kommer (från och med 2001) att fastställas med verkan från den 1 januari.

—

Referensräntan skall justeras under året om den avviker med mer än 15 % från genomsnittet av de indikativa räntor som noterats under de senaste tre månaderna.

DESSUTOM SKALL FÖLJANDE KLARLÄGGANDEN GÖRAS:

—

Den referensränta som fastställs på detta sätt är en miniminivå, som kan ökas i situationer som medför särskilda risker (exempelvis företag i svårigheter, avsaknad av sådana säkerheter som normalt begärs av bankerna).

—

Eftas övervakningsmyndighet förbehåller sig möjligheten att, om så krävs för utredningen av vissa fall, använda en basränta med kortare löptid (exempelvis den ettåriga LIBOR-räntan) eller längre löptid (exempelvis den tioåriga obligationsräntan) än avkastningen på femåriga statsobligationer.

5)

Eftas övervakningsmyndighet kommer att meddela referensräntan via Internet på följande webbplats: www.eftasurv.int.

34.2   RÄNTESATSER VID ÅTERBETALNING AV STÖD SOM OLAGLIGT BEVILJATS (2)

1)

Vid negativa beslut i fall av olagligt stöd skall Eftas övervakningsmyndighet i enlighet med artikel 14 i del II av protokoll 3 till övervakningsavtalet besluta att den berörda Eftastaten skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att återkräva stödet från mottagaren Det stöd som skall återkrävas enligt ett beslut om återkrav skall innefatta ränta med en lämplig räntesats som fastställs av övervakningsmyndigheten. Räntan skall betalas från det datum då det olagliga stödet stod till stödmottagarens förfogande till det datum då det har återbetalats.

2)

I en skrivelse av den 22 februari 1995 till EU:s medlemsstater ansåg Europeiska kommissionen, att om man vill återställa balansen är marknadsmässiga räntesatser ett bättre sätt att åtgärda den fördel som felaktigt kommit mottagaren av det olagliga stödet till godo. I enlighet med detta meddelade Europeiska kommissionen medlemsstaterna, att den i de beslut som den kan komma att fatta om återkrav av olagligt beviljat stöd avsåg att som grundval för den marknadsmässiga räntan tillämpa samma referensränta som använts vid beräkningen av nettobidragsekvivalenten för regionala stödåtgärder. I flera år har Europeiska kommissionen alltså haft som standardpraxis att i sina beslut om återkrav inbegripa en klausul om att räntan skall beräknas på grundval av den referensränta som används för att beräkna nettobidragsekvivalenten för regionala stödåtgärder. Europeiska kommissionen antog den 9 september 1997 ett meddelande i vilket det fastställs ytterligare bestämmelser om vilken referensränta som skall användas för beräkning i samband med återbetalning av otillåtet stöd och för andra ändamål (3). Eftas övervakningsmyndighet har delvis införlivat meddelandet med riktlinjerna för statligt stöd, se nuvarande kapitel 34.1 (4). Det har diskuterats huruvida räntan skall tillämpas som enkel eller sammansatt ränta (5).

3)

Enligt ett stort antal beslut av gemenskapens domstolsväsende (6) är återkrav den logiska följden av att ett stöd är olagligt. Målet med återkravet är att återupprätta det tidigare rådande förhållandet. Genom att återbetala stödet förlorar stödmottagaren den orättvisa fördel som han haft jämfört med sina konkurrenter på marknaden, och de konkurrensvillkor som förelåg innan stödet utbetalades återupprättas. Under marknadsmässiga omständigheter skulle enkel ränta normalt beräknas när stödmottagaren inte kan använda räntebeloppet före slutet av perioden, exempelvis när räntan endast betalas i slutet av perioden. Sammansatt ränta skulle normalt beräknas om räntebeloppet kan anses utbetalas till stödmottagaren och därmed läggas till det initiala kapitalbeloppet varje år (eller period). I det fallet skulle stödmottagaren få ränta på den ränta som betalas ut för varje enskild period.

4)

I praktiken kan den typ av stöd som beviljats och den enskilde stödmottagarens situation skilja sig åt. Om stödet innebär överkompensation, kan den fördel som företaget därigenom fått likställas med en deposition som normalt genererar sammansatt ränta. Om stödet är ett investeringsstöd för att täcka en viss stödberättigande kostnad, kan stödet ha ersatt en alternativ finansieringskälla som normalt också skulle ha uppburit sammansatt ränta på marknadsmässig nivå. Om stödet är ett driftsstöd skulle det direkt påverka resultaträkningen och därmed balansräkningen, vilket skulle innebära att medel ställdes till förfogande. Trots de olika förhållandena framstår det alltså som om effekterna av olagligt stöd blir att stödmottagaren får tillgång till finansiering på samma villkor som vid ett medelfristigt lån utan ränta. Av det skälet förefaller sammansatt ränta vara nödvändig för att garantera att de finansiella fördelarna med detta förhållande neutraliseras helt och hållet.

5)

Därför vill övervakningsmyndigheten meddela Eftastaterna och berörda parter att den i framtida beslut om att begära återkrav av stöd som beviljats olagligt kommer att tillämpa den referensränta som tillämpas för att beräkna nettobidragsekvivalenten för regionalt stöd med sammansatt ränta. I enlighet med normal marknadspraxis skall den effektiva räntan beräknas på årsbasis. Likaså förväntar sig Eftas övervakningsmyndighet att Eftastaterna tillämpar sammansatt ränta vid fullföljandet av utestående beslut om återkrav, utom om detta står i strid med någon allmän princip i EES-lagstiftningen.”

(1)  Detta underkapitel motsvarar delvis kommissionens meddelande om metoden för fastställande av referens- och diskonteringsränta (EGT C 273, 9.9.1997, s. 3), dvs. f.d. kapitel 33.2 i riktlinjerna för statligt stöd.

(2)  Detta kapitel motsvarar kommissionens meddelande om de räntesatser som är tillämpliga vid återbetalning av stöd som olagligt beviljats (EGT C 110, 8.5.2003, s. 21, rättelse genom EGT C 150, 27.6.2003, s. 3).

(3)  Meddelande från kommissionen om metoden för fastställande av referens- och diskonteringsränta, se fotnot 1.

(4)  Det meddelande från kommissionen som offentliggjordes därefter och som avsåg tekniska anpassningar av metoden för fastställande av referens- och diskonteringsränta (EGT C 241, 26.8.1999, s. 9), behandlade inledandet av den tredje fasen av ekonomiska och monetära unionen den 1 januari 1999 och var inte av betydelse för EES.

(5)  Vid beräkningen av enkel ränta används följande formel: ränta = (kapital × räntesats × antalet år).

Beräkningen av sammansatt ränta som gäller för ett helt år sker enligt följande formel: ränta = (kapital (1 + räntesats) antal år) – kapital.

(6)  Se särskilt mål C-24/95, Land Rheinland-Pfalz mot Alcan [1997], REG I-1591, och mål T-459/93, Siemens mot kommissionen [1995], REG II-1675.

25.5.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 139/37

BESLUT AV EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET

nr 195/04/KOL

av den 14 juli 2004

om de genomförandebestämmelser som avses i artikel i del II av protokoll 3 till avtalet mellan Eftastaterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol

EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (1), särskilt artiklarna 61–63 i detta och protokoll 26 till detta,

med beaktande av avtalet mellan Efta-staterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol (2), särskilt artiklarna 5.2 a och 24 i detta och artikel 27 i del II av protokoll 3 till detta (3),

efter att ha hört rådgivande kommittén för statligt stöd den 8 juli 2004 i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 29 i del II i protokoll 3 till övervakningsavtalet, och

Av följande skäl:

(1)

Kommissionen antog den 21 april 2004 förordning (EG) nr 794/2004 (4) om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/99 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget [nuvarande artikel 88] (5).

(2)

Europeiska kommissionen offentliggjorde den 30 april 2004 ett meddelande om att vissa policydokument om statligt stöd var föråldrade (6), och kommissionen angav i meddelandet att den inte längre avsåg tillämpa dokumenten i fråga.

(3)

Det måste säkras att bestämmelserna om statligt stöd i EES-avtalet tillämpas på ett enhetligt sätt i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

(4)

För att underlätta för medlemsstaterna att göra anmälningar av statligt stöd och för kommissionen att bedöma anmälningarna, är det önskvärt att det utarbetas ett obligatoriskt anmälningsformulär.

(5)

Såväl standardformuläret för anmälan som formuläret för sammanfattning av upplysningarna och formuläret för kompletterande upplysningar bör täcka samtliga gällande riktlinjer på området statligt stöd.

(6)

Det bör föreskrivas ett förenklat förfarande för anmälan av vissa ändringar av befintligt stöd. Sådana förenklade förfaranden bör endast godtas om övervakningsmyndigheten regelbundet har informerats om genomförandet av det befintliga stödet i fråga.

(7)

Med tanke på behovet av klarhet om rättsläget bör det klargöras att små ökningar på upp till 20 % av den ursprungliga budgeten för en stödordning, särskilt om de görs för att beakta inflationen, inte behöver anmälas till övervakningsmyndigheten, eftersom det är osannolikt att de påverkar övervakningsmyndighetens ursprungliga bedömning av om ordningen är förenlig med den gemensamma marknaden, under förutsättning att övriga villkor i stödordningen är oförändrade.

(8)

Enligt artikel 21 i del II av protokoll 3 till övervakningsavtalet skall Eftastaterna lämna in årliga rapporter till övervakningsmyndigheten om alla befintliga stödordningar eller allt individuellt stöd som beviljats utanför en godkänd stödordning och avseende vilka ingen särskild rapporteringsskyldighet har föreskrivits i ett villkorat beslut.

(9)

För att övervakningsmyndigheten skall kunna uppfylla sin skyldighet att övervaka stöd måste den få korrekt information från Eftastaterna om vilka typer av stöd som har beviljats enligt befintliga stödordningar och till vilka belopp.

(10)

Avsikten med de upplysningar som begärs i de årliga rapporterna är att övervakningsmyndigheten skall kunna övervaka samlade stödnivåer och bilda sig en övergripande uppfattning om vilka verkningar olika stödtyper har på konkurrensen. För detta ändamål får övervakningsmyndigheten även begära att Eftastaterna vid enskilda tillfällen ger in ytterligare uppgifter i vissa frågor. Valet av frågor bör diskuteras på förhand med Eftastaterna.

(11)

De bestämmelser om anmälan och rapportering som fastställs i detta beslut gäller endast stöd inom sektorer som omfattas av EES-avtalet och övervakningsmyndighetens behörighetsområde.

(12)

Tidsfristerna enligt protokoll 3 till övervakningsavtalet bör beräknas i enlighet med den rättsakt som det hänvisas till i punkt 6 i bilaga XVI i EES-avtalet (nedan kallad rättsakten om tidsfrister) (7), kompletterad med de särskilda reglerna i detta beslut. Det är särskilt viktigt att identifiera vilka händelser som avgör när de tidsfrister som är tillämpliga i förfaranden för statligt stöd börjar löpa. De regler som fastställs i detta beslut bör tillämpas på tidsfrister som ännu inte har löpt ut den dag då det träder i kraft.

(13)

Syftet med återkrav av stöd är att återupprätta den situation som rådde innan stöd beviljades olagligen. För att se till att de stödmottagande företagen behandlas lika, bör fördelen mätas objektivt från den tidpunkt då stödet stod till mottagarens förfogande, oavsett vad det företagets eventuella senare kommersiella beslut har fått för följder.

(14)

I enlighet med allmän finansiell praxis bör räntesatsen fastställas som en årlig procentsats.

(15)

Volymen och frekvensen av transaktioner mellan banker leder till en räntesats som är konsekvent mätbar och statistiskt signifikant och bör därför ligga till grund för räntesatsen för återkrav. Räntesatsen på transaktioner mellan banker bör dock justeras så att den återspeglar de allmänna nivåerna av ökade kommersiella risker utanför banksektorn. På grundval av information om räntesatser för transaktioner mellan banker bör övervakningsmyndigheten fastställa en enda räntesats för återkrav för varje Eftastat. I rättssäkerhetens och likabehandlingens intresse är det lämpligt att fastställa den exakta metod som skall användas för att beräkna räntesatsen och att föreskriva att den räntesats för återkrav som är tillämplig vid varje tidpunkt samt relevanta tidigare gällande räntesatser skall offentliggöras.

(16)

Ett statligt stöd i form av bidrag kan anses minska det stödmottagande företagets finansieringsbehov på medellång sikt. Därvid kan, i linje med allmän finansiell praxis, begreppet medellång sikt definieras som fem år. Räntesatsen för återkrav bör därför motsvara en årlig procentsats som fastställts för fem år.

(17)

Med hänsyn till målet att återupprätta den situation som rådde innan stödet beviljades olagligen, och i överensstämmelse med allmän finansiell praxis, bör den ränta för återkrav som övervakningsmyndigheten skall fastställa kapitaliseras årligen. Av samma skäl bör den räntesats för återkrav som är tillämplig det första året av återkravsperioden gälla under de första fem åren av återkravsperioden och den räntesats för återkrav som är tillämplig det sjätte året av återkravsperioden bör gälla de följande fem åren och så vidare.

(18)

Detta beslut skall tillämpas på beslut om återkrav som delges efter den dag då det träder i kraft.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Tillämpningsområde

1.   Detta beslut innehåller närmare bestämmelser om utformningen av, innehållet i och övriga detaljer i sådana anmälningar och årsrapporter som avses i del II av protokoll 3 till övervakningsavtalet. Den innehåller också regler för beräkningen av tidsfrister i alla förfaranden som rör statligt stöd och av räntesatsen för återkrav av olagligt stöd.

2.   Detta beslut skall tillämpas på stöd inom samtliga sektorer som omfattas av EES-avtalet och övervakningsmyndighetens behörighetsområde.

Artikel 2

Anmälningsformulär

Om inget annat anges skall anmälningar enligt artikel 2.1 i del II av protokoll 3 till övervakningsavtalet göras med det anmälningsformulär som finns i bilaga I till det här beslutet. Kompletterande upplysningar som behövs för bedömningen av åtgärden enligt andra bestämmelser om statligt stöd skall lämnas på de formulär för kompletterande upplysningar som återfinns i del III i bilaga I. När de relevanta riktlinjerna eller rambestämmelserna ändras eller ersätts skall övervakningsmyndigheten ändra formulären i del III i bilaga I på motsvarande sätt.

Artikel 3

Översändande av anmälningar

1.   Anmälan skall översändas till övervakningsmyndigheten av den berörda Eftastatens delegation vid Europeiska unionen. Anmälan skall ställas till övervakningsmyndighetens direktorat för konkurrens och statligt stöd. Övervakningsmyndighetens direktorat för konkurrens och statligt stöd får utse kontaktpersoner för mottagande av anmälningar.

2.   All senare korrespondens skall ställas till direktoratet för konkurrens och statligt stöd eller den kontaktperson som utsetts.

3.   Övervakningsmyndigheten skall ställa sin korrespondens till den berörda Eftatstatens delegation vid Europeiska unionen eller till en annan adress som Eftastaten uppger.

4.   Fram till och med den 31 december 2005 skall anmälningar översändas till övervakningsmyndigheten i pappersform. Om det är möjligt skall även en elektronisk kopia av anmälningarna översändas. Med verkan från och med den 1 januari 2006 skall anmälningar översändas elektroniskt, om inte övervakningsmyndigheten och den anmälande Eftastaten kommit överens om något annat. All korrespondens i samband med en anmälan som har lämnats in efter den 1 januari 2006 skall översändas elektroniskt.

5.   Den dag då ett fax översänds till det nummer som angivits av den mottagande parten skall anses vara den dag då anmälan översändes i pappersform, om det undertecknade originalet tas emot senast tio dagar därefter.

6.   Senast den 30 september 2005 skall övervakningsmyndigheten efter samråd med Eftastaterna offentliggöra den närmare ordningen för elektroniskt översändande av anmälningar i EES-delen av och EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning, däribland adresser och nödvändiga åtgärder för att skydda konfidentiella uppgifter.

Artikel 4

Förenklat förfarande för anmälan av vissa ändringar av befintligt stöd

1.   För det ändamål som avses i artikel 1 c i del II av protokoll 3 till övervakningsavtalet skall med en ändring av befintligt stöd avses varje ändring, utom ändringar av rent formell eller administrativ art som inte kan påverka bedömningen av stödåtgärdens förenlighet med den gemensamma marknaden. En ökning av den ursprungliga budgeten för en befintlig stödordning med upp till 20 % skall dock inte betraktas som en ändring av befintligt stöd.

2.   Med avvikelse från artikel 2 skall följande ändringar av befintligt stöd anmälas med hjälp av det förenklade anmälningsformuläret i bilaga II till detta beslut:

a)

En ökning av budgeten för en godkänd stödåtgärd som överstiger 20 %.

b)

En förlängning av en befintlig godkänd stödordning med upp till sex år, med eller utan ökning av budgeten.

c)

En skärpning av kriterierna för tillämpningen av en godkänd stödordning eller en minskning av stödnivån eller av de stödberättigande kostnaderna.

Övervakningsmyndigheten skall sträva efter att fatta beslut om ett stöd som anmälts med hjälp av det förenklade anmälningsformuläret inom en månad.

3.   Det förenklade förfarandet för anmälan skall inte tillämpas för att anmäla ändringar av stödordningar avseende vilka Eftastaterna inte har gett in årliga rapporter enligt artiklarna 5, 6 eller 7, om inte de årliga rapporterna för de år då dessa stöd beviljades lämnas in samtidigt med anmälan.

Artikel 5

De årliga rapporternas form och innehåll

1.   Utan att det påverkar eventuella ytterligare rapporteringskrav som har föreskrivits i ett villkorat beslut som fattats enligt artikel 7.4 i del II av protokoll 3 till övervakningsavtalet eller iakttagandet av ett åtagande som den berörda Eftastaten gjort i samband med ett beslut om godkännande av stöd, skall Eftastaterna upprätta sådana årsrapporter om befintliga stödordningar som avses i artikel 21.1 i del II av protokoll 3 till övervakningsavtalet för varje helt kalenderår eller del av kalenderår under vilket ordningen tillämpas, i enlighet med det standardformulär som återfinns i bilaga III till detta beslut.

2.   Övervakningsmyndigheten får begära att Eftastaterna ger in ytterligare uppgifter i vissa frågor, vilket skall diskuteras på förhand med Eftastaterna.

Artikel 6

Översändande och offentliggörande av årliga rapporter

1.   Varje Eftastat skall översända sina årliga rapporter till övervakningsmyndigheten i elektronisk form senast den 30 juni det år som följer på det år som rapporten avser. I berättigade fall får Eftastaterna lämna in uppskattningar, under förutsättning att de faktiska siffrorna översänds senast tillsammans med uppgifterna för påföljande år.

2.   Övervakningsmyndigheten skall varje år offentliggöra en resultattavla för statligt stöd med en sammanfattning av informationen i de årliga rapporter som lämnats in under föregående år.

Artikel 7

De årliga rapporternas status

Översändandet av årsrapporter skall inte innebära att skyldigheten i artikel 1.3 i del I av protokoll 3 till övervakningsavtalet att anmäla stödåtgärder innan de genomförs har uppfyllts och inte heller skall ett sådant översändande på något sätt föregripa utgången av en undersökning av påstått olagligt stöd enligt det förfarande som anges i avsnitt III av del II av protokoll 3 till övervakningsavtalet.

Artikel 8

Beräkning av tidsfrister

1.   De tidsfrister som avses i del II av protokoll 3 till övervakningsavtalet, i detta beslut eller som fastställs av övervakningsmyndigheten med tillämpning av artikel 1 i del I av protokoll 3 till övervakningsavtalet skall beräknas i enlighet med rättsakten om tidsfrister (8) och de särskilda regler som anges i punkt 2–5 i denna artikel. Om reglerna är motstridiga skall bestämmelserna i detta beslut ha företräde.

2.   Tidsfrister skall anges i månader eller arbetsdagar.

3.   Vid tillämpningen av artikel 3.1 i rättsakten om tidsfrister skall den händelse som avgör när tidsfrister för övervakningsmyndighetens åtgärder börjar löpa vara mottagandet av anmälan eller senare korrespondens i enlighet med artikel 3.1 och 3.2 i detta beslut. För anmälningar som översänds efter den 31 december 2005 och korrespondens i samband med dem, skall den relevanta händelsen vara det faktiska mottagandet av den elektroniska anmälan eller det elektroniska meddelandet på den adress som har offentliggjorts i EES-delen av och EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning.

4.   Vid tillämpningen av artikel 3.1 i rättsakten om tidsfrister skall den händelse som avgör när tidsfrister för Eftastaternas åtgärder börjar löpa vara mottagandet av den relevanta anmälan eller korrespondensen från övervakningsmyndigheten i enlighet med artikel 3.3 i detta beslut.

5.   Vid tillämpningen av artikel 3.1 i rättsakten om tidsfrister skall den händelse som avgör när den tidsfrist inom vilken tredje man och de Eftastater som inte är direkt berörda av förfarandet får lämna synpunkter efter det att det formella granskningsförfarande som anges i artikel 6.1 i del II av protokoll 3 till övervakningsavtalet har inletts vara offentliggörandet i EES-delen av och EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning av tillkännagivandet om att förfarandet har inletts.

6.   En begäran om förlängning av en tidsfrist skall vara motiverad och skall senast två arbetsdagar före tidsfristens utgång lämnas in skriftligen till den adress som angivits av den part som fastställt tidsfristen.

Artikel 9

Metod för att fastställa räntesatsen

1.   Om inte annat anges i ett särskilt beslut, skall den räntesats som skall användas för återkrav av statligt stöd som beviljats i strid med artikel 1.3 i del I av protokoll 3 till övervakningsavtalet vara en årlig procentsats som fastställs för varje kalenderår. Den skall beräknas på grundval av genomsnittet av de femåriga räntesatser som tillämpas på transaktioner mellan banker för september, oktober och november föregående år, plus 75 baspunkter. Om det är motiverat får övervakningsmyndigheten höja räntesatsen med mer än 75 baspunkter avseende en eller flera Eftastater.

2.   Om de senaste tre månadernas genomsnitt av de tillgängliga femåriga räntesatser som tillämpas på transaktioner mellan banker plus 75 baspunkter skiljer sig mer än 15 % från den gällande räntesatsen för återkrav av statligt stöd, skall övervakningsmyndigheten göra en ny beräkning av räntesatsen för återkrav av statligt stöd. Den nya räntesatsen skall tillämpas från den första dagen i den månad som följer på övervakningsmyndighetens nya beräkning. Övervakningsmyndigheten skall skriftligen underrätta Eftastaterna om den nya beräkningen och om det datum då den skall börja gälla.

3.   Räntesatsen skall fastställas för varje Eftastat individuellt eller för två eller flera Eftastater tillsammans.

4.   Om tillförlitliga eller jämförbara uppgifter saknas eller under exceptionella omständigheter får övervakningsmyndigheten, i nära samarbete med de berörda Eftastaterna, för en eller flera Eftastater fastställa en räntesats för återkrav av statligt stöd på grundval av en annan metod och med stöd av de upplysningar den förfogar över.

Artikel 10

Offentliggörande

Övervakningsmyndigheten skall offentliggöra aktuella och relevanta tidigare räntesatser för återkrav av statligt stöd i EES-delen av och EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning och på Internet för information.

Artikel 11

Metod för att fastställa räntesatsen

1.   Den räntesats som skall tillämpas skall vara den räntesats som var tillämplig den dag då olagligt stöd först ställdes till mottagarens förfogande.

2.   Räntan skall kapitaliseras fram till den dag då stödet har återbetalats. På den upplupna räntan från föregående år skall ränta löpa varje efterföljande år.

3.   Den räntesats som avses i punkt 1 skall tillämpas under hela perioden fram till den dag då stödet har återbetalats. Om det emellertid har förflutit mer än fem år mellan den dag då det olagliga stödet först ställdes till mottagarens förfogande och den dag då stödet har återbetalats, skall räntesatsen beräknas på nytt vart femte år, med utgångspunkt från den gällande räntesatsen vid tidpunkten för den nya beräkningen.

Artikel 12

Översyn

Övervakningsmyndigheten skall i samråd med Eftastaterna se över tillämpningen av detta beslut inom fyra år från ikraftträdandet.

Artikel 13

Delar av övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd som blivit föråldrade

De bestämmelser i övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd (särskilt kapitel 3–8 och kapitel 8, 32 och 34 (9)) som eventuellt avviker från bestämmelserna i det här beslutet skall inte längre vara tillämpliga efter det att det här beslutet trätt i kraft.

Artikel 14

Ikraftträdande och tillämpning

1.   Detta beslut riktar sig till Republiken Island, Furstendömet Liechtenstein och Konungariket Norge.

2.   Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det antagits av övervakningsmyndigheten.

3.   Artiklarna 2–4 skall gälla för anmälningar som lämnats in till övervakningsmyndigheten från och med fem månader efter det att detta beslut antas.

4.   Artiklarna 5–7 skall gälla för årliga rapporter som avser stöd som beviljats från och med den 1 januari 2003.

5.   Artikel 8 skall tillämpas på varje tidsfrist som har fastställts men ännu inte löpt ut den dag då detta beslut träder i kraft.

6.   Artiklarna 9 och 11 skall tillämpas på varje beslut om återkrav som delges efter den dag då detta beslut träder i kraft.

7.   Detta beslut är giltigt på engelska språket.

Utfärdat i Bryssel den 14 juli 2004.

På Eftas övervakningsmyndighets vägnar

Hannes HAFSTEIN

Ordförande

Einar M. BULL

Ledamot av kollegiet

(1)  Nedan kallat EES-avtalet.

(2)  Nedan kallat övervakningsavtalet.

(3)  Protokoll 3 till övervakningsavtalet, i dess lydelse efter Eftastaternas ändringar av den 10 december 2001. Ändringarna trädde i kraft den 28 augusti 2003.

(4)   EUT L 140, 30.4.2004, s. 1.

(5)   EGT L 83, 27.3.1999, s. 1.

(6)   EUT C 115, 30.4.2004, s. 1.

(7)  Rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971 om regler för bestämning av perioder, datum och frister (EGT L 124, 8.6.1971, s. 1).

(8)  Rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71, har införlivats med EES-avtalet genom en hänvisning i punkt 6 i bilaga XVI till EES-avtalet.

(9)  I den mån bestämmelserna i artiklarna 9 till 1 l i detta beslut endast gäller beslut om återkrav av olagligen beviljat stöd som meddelas Eftastaterna efter det att beslutet har trätt i kraft, så gäller emellertid fortfarande kapitel 34 i övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd om de räntesatser som är tillämpliga vid återbetalning av stöd som olagligen beviljats för Eftastaternas genomförande av beslut om återkrav som meddelas Eftastaterna innan beslutet har trätt i kraft.

BILAGA I

STANDARDFORMULÄR FÖR ANMÄLAN AV STATLIGT STÖD ENLIGT ARTIKEL 1.3 I DEL I AV PROTOKOLL 3 TILL ÖVERVAKNINGSAVTALET OCH FÖR UPPLYSNINGAR OM OLAGLIGT STÖD

Detta formulär skall användas av Eftastaterna vid anmälan enligt artikel 1.3 i del I av protokoll 3 till övervakningsavtalet av nya stödordningar och individuellt stöd. Det skall också användas när en åtgärd som inte utgör stöd anmäls till övervakningsmyndigheten för att få klarhet om rättsläget.

Eftastaterna uppmanas också att använda detta formulär när övervakningsmyndigheten begär ytterligare upplysningar om påstått olagligt stöd.

Formuläret består av tre delar:

I.

Allmänna upplysningar: skall alltid ifyllas.

II.

Sammanfattning för offentliggörande i EUT.

III.

Formulär för kompletterande upplysningar enligt typ av stöd.

Om detta formulär inte fylls i korrekt kan det innebära att anmälan anses ofullständig och returneras. Den berörda Eftastatens delegation eller samordningsenhet för EES skall per post skicka det ifyllda formuläret till övervakningsmyndigheten (pappersformat). Försändelsen skall skickas till övervakningsmyndighetens direktorat för konkurrens och statligt stöd.

Om en Eftastat avser att utnyttja ett visst förfarande i andra bestämmelser som är tillämpliga på statligt stöd, skall en kopia av anmälan skickas till direktören för övervakningsmyndighetens direktorat för konkurrens och statligt stöd.

DEL I

ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR

ANMÄLANS STATUS

Gäller upplysningarna i detta formulär

En anmälan enligt artikel 1.3 i del I av protokoll 3 till övervakningsavtalet?

Ett eventuellt olagligt stöd (1)?

Om ja, ange datum för genomförande av stödet. Fyll i detta formulär och de relevanta kompletterande formulären.

En åtgärd som inte utgör stöd men som anmäls till övervakningsmyndigheten för att få klarhet om rättsläget?

Ange nedan skälen till att den anmälande Eftastaten anser att åtgärden inte utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet. Fyll i relevant del av formuläret och bifoga all nödvändig kompletterande dokumentation.

En stödåtgärd utgör inte statligt stöd om något av villkoren i artikel 61.1 i EES-avtalet inte uppfylls. Gör en fullständig bedömning av åtgärden mot bakgrund av följande kriterier, särskilt det kriterium som ni anser inte uppfylls:

—

Ingen överföring av statliga medel (t.ex. om det inte är fråga om en statlig åtgärd eller om det är fråga om lagstiftning som inte medför överföring av statliga medel).

—

Medför inga fördelar (t.ex. om principen om en privat investerare respekteras).

—

Ej selektiv/särskild (t.ex. om åtgärden är tillgänglig för alla företag, inom alla ekonomiska sektorer och utan områdesbegränsningar och prövning).

—

Ingen snedvridning av konkurrensen/ingen påverkan på handeln inom EES-området (t.ex. om verksamheten inte enbart är av ekonomisk karaktär eller om den ekonomiska verksamheten är enbart lokal).

1.   Vem beviljar stödet?

1.1.   Berörd Eftastat …

1.2.   Berörda regioner (om relevant) …

1.3.   Ansvarig myndighet …

Kontaktperson:

Namn: …

Adress: …

Tfn: …

Fax: …

E-post: …

1.4.   Ansvarig kontaktperson vid delegationen eller samordningsenheten för EES:

Namn: …

Tfn: …

Fax: …

E-post: …

1.5.   Om ni anser att en kopia av den officiella korrespondens som övervakningsmyndigheten skickat till Eftastaterna bör vidarebefordras också till andra nationella myndigheter, ange deras namn och adress här:

Namn: …

Adress:

 …

…

…

1.6.   Ange vilken Eftastatsreferens ni vill skall anges på korrespondensen från övervakningsmyndigheten:

2.   Beskrivning av stödet

2.1.   Stödets beteckning (eller namnet på det stödmottagande företaget om det rör sig om individuellt stöd):

…

2.2.   Beskriv i korthet syftet med stödet.

Ange det primära syftet och eventuella sekundära syften:

 

Primärt syfte

(kryssa bara för ett alternativ)

Sekundärt syfte (2)

Regional utveckling

Forskning och utveckling

Miljöskydd

Undsättning av företag i svårigheter

Omstrukturering av företag i svårigheter

Små och medelstora företag

Sysselsättning

Utbildning

Riskkapital

Främjande av export och internationalisering

Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse

Sektorutveckling (3)

Socialt stöd till enskilda konsumenter

Stöd för att avhjälpa skador orsakade av naturkatastrofer eller exceptionella händelser

Stöd för att genomföra viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse

Stöd för att avhjälpa en allvarlig störning i ekonomin

Bevarande av kulturarvet

Kultur

Stödordning – Individuellt stöd (4)

2.3.1.   Gäller anmälan en stödordning?  Ja  Nej

—

Om ja, ändrar stödordningen en befintlig stödordning?  Ja  Nej

—

Om ja, uppfylls villkoren för ett förenklat förfarande enligt artikel 4.2 i Eftas övervakningsmyndighets beslut nr 195/04/KOL?

Ja

Nej

—

Om ja, använd anmälningsformuläret för ett förenklat förfarande och fyll i den information som begärs (se bilaga II).

—

Om nej, fortsätt fylla i detta formulär och ange om den ursprungliga stödordning som ändras anmäldes till övervakningsmyndigheten.

Ja

Nej

Om ja, precisera:

Stödnummer: …

Datum för övervakningsmyndighetens godkännande (beslut nr …/…/…): …

Den ursprungliga stödordningens varaktighet: …

Ange vilka villkor som ändras jämfört med den ursprungliga stödordningen och varför:

…

…

2.3.2.   Gäller anmälan ett individuellt stöd?  Ja  Nej

Om ja, kryssa för lämplig ruta:

Stöd som grundar sig på en stödordning men som bör anmälas enskilt.

Uppgifter om den godkända stödordningen:

Titel: …

Stödnummer: …

Övervakningsmyndigheten beslut om godkännande: …

Individuellt stöd som inte grundar sig på en stödordning.

2.3.3.   Gäller anmälan ett individuellt stöd eller en stödordning som anmälts enligt en undantagsförordning? Om ja, kryssa för lämplig ruta:

Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag (5), i dess lydelse enligt Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 88/2002 av den 25 juni 2002 (6). Använd formuläret för kompletterande upplysningar i del III.1.

Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 68/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd till utbildning (7), i dess lydelse enligt Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 88/2002 av den 25 juni 2002 (8). Använd formuläret för kompletterande upplysningar i del III.2.

Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 2204/2002 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt sysselsättningsstöd (9), i dess lydelse enligt Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 83/2002 av 20 juni 2003 (10). Använd formuläret för kompletterande upplysningar i del III.3.

3.   Nationell rättslig grund

3.1.   Ange nationell rättslig grund, också genomförandebestämmelserna, och respektive referensuppgifter:

Titel:

 …

…

…

…

Referens (när sådan finns):

 …

…

…

…

3.2.   Ange vilka dokument som bifogats denna anmälan:

En kopia av de berörda avsnitten i den slutliga texten till den rättsliga grunden (och om möjligt en Internetlänk).

En kopia av de berörda avsnitten i utkasten till den rättsliga grunden (och om möjligt en Internetlänk).

3.3.   Om det är fråga om en slutlig text, innehåller den en bestämmelse om att det stödbeviljande organet kan bevilja stödet först efter det att övervakningsmyndigheten godkänt stödet (bestämmelse om genomförandeförbud)?

Ja

Nej

4.   Stödmottagare

4.1.   Var finns stödmottagarna?

I en region som inte är ett stödområde

I en region som är berättigad till stöd enligt artikel 61.3 c i EES-avtalet (precisera på NUTS 3-nivå eller lägre)

I en region som är berättigad till stöd enligt artikel 61.3 a (precisera på NUTS 2-nivå eller lägre)

Blandat, precisera: …

4.2.   Sektorer där stödmottagarna är verksamma:

Ingen särskild sektor

B

Mineralutvinning

10.1

Kol

C

Tillverkningsindustri

 

17

Textilier

 

21

Massa och papper

 

24

Kemisk industri och läkemedelsindustri

 

24.7

Konstfibrer

 

27.1

Stål (11)

 

29

Industrimaskiner

 

DL

Elektrisk och optisk utrustning

 

34.1

Motorfordon

 

35.1

Varvsindustri

 

Annan industrisektor, precisera: …

D

El, gas och vattenförsörjning

E

Bygg- och anläggningsverksamhet

52

Detaljhandelstjänster

F

Hotell och restauranger (turism)

G

Transporter

 

60

Landtransporter och transporter via rörledningar

 

60.1

Järnvägar

 

60.2

Övriga landtransporter

 

61.1

Sjö- och kusttransporter

 

61.2

Transporter på inre vattenvägar

 

62

Lufttransporter

64

Post och telekommunikationer

H

Finansförmedling

72

Databehandlingsverksamhet m.m.

92

Rekreation, kultur och sport

Övrigt, precisera enligt klassificeringen i Nace, rev. 1.1 (12): …

4.3.   Om det är fråga om ett individuellt stöd:

Stödmottagarens namn: …

Typ av stödmottagare: …

Litet eller medelstort företag

Antal anställda: …

Årsomsättning: …

Årlig balansräkning: …

Oberoende: …

(Bifoga uppgifter som lämnas på heder och samvete enligt Euroepiska kommissionens rekommendation om små och medelstora företag (13) eller bevisa på annat sätt att kriterierna uppfylls.)

…

…

…

Stort företag

Företag i svårigheter (14)

4.4.   Om det är fråga om en stödordning:

Typ av stödmottagare:

Samtliga företag (stora företag samt små och medelstora företag).

Endast stora företag.

Små och medelstora företag.

Medelstora företag.

Små företag

Mikroföretag

Följande stödmottagare: …

Beräknat antal stödmottagare:

Under 10.

Mellan 11 och 50.

Mellan 51 och 100.

Mellan 101 och 500.

Mellan 501 och 1 000.

Över 1 000.

5.   Stödbelopp/årliga utgifter

Om det är fråga om ett individuellt stöd, ange totalbeloppet för varje berörd åtgärd: …

Om det är fråga om en stödordning, ange det årliga beloppet för den planerade budgeten och totalbeloppet (i nationell valuta): …

Om det är fråga om skatteåtgärder, ange de beräknade årliga och totala inkomstförlusterna på grund av skattelättnader under den period som omfattas av anmälan: …

Om budgeten inte antas årligen, precisera vilken period den omfattar: …

Om anmälan gäller ändringar av en befintlig stödordning, ange budgeteffekterna av de anmälda ändringarna:

…

…

6.   Stödform och finansieringssätt

Ange vilken form av stöd som ställts till stödmottagarens förfogande (vid behov för varje åtgärd):

Direkt stöd

Mjukt lån (ange vilken säkerhet lånet har)

Räntesubvention

Skatteförmån (t.ex. skattelättnad, nedsättning av skattebasen, nedsättning av skattesatsen, uppskov med skattebetalning). Precisera: …

Nedsättning av socialavgifter

Tillhandahållande av riskkapital

Avskrivning av skulder

Garanti (bl.a. med information om det lån eller den finansiella transaktion som omfattas av garantin, den säkerhet som krävs och den premie som skall betalas)

Övrigt (ange närmare) …

Ge en exakt beskrivning av de regler och villkor som gäller för tillämpningen av stödinstrumenten, särskilt stödbelopp, behandling i skattehänseende och om stödet beviljas automatiskt när vissa objektiva kriterier uppfylls (om så är fallet, ange vilka dessa kriterier är) eller om de stödbeviljande myndigheter har en viss prövningsrätt.

…

…

Precisera hur stödet finansieras: Om stödet inte finansieras via den allmänna budgeten för staten/regionen/kommunen i fråga, förklara hur finansieringen sker i så fall:

Genom skatteliknande avgifter eller skatter som betalas till en mottagare som inte är staten. Lämna detaljerade uppgifter om avgifterna och de produkter/verksamheter som de berör. Ange framför allt om produkter som importeras från andra EES-stater omfattas av avgifterna. Bifoga en kopia av den rättsliga grunden för påförande av avgifterna.

…

…

Ackumulerade reserver

Offentliga företag

Annat (precisera) …

7.   Varaktighet

7.1.   Om det är fråga om ett individuellt stöd:

Ange datum för när stödet kommer att genomföras (om stödet kommer att beviljas i form av delbetalningar, ange datum för respektive delbetalning):

…

Ange vid behov hur länge den åtgärd stödet beviljas för varar:

…

7.2.   Om det är fråga om en stödordning:

Ange från och med vilket datum stödet kan beviljas: …

Ange till och med vilket datum stödet kan beviljas: …

Om stödordningen har en längre varaktighet än sex år, visa att en längre period är nödvändig för att uppnå målet eller målen för stödordningen: …

…

8.   Kumulering av olika typer av stöd

Kan stödet kumuleras med stöd från andra lokala, regionala eller nationella stödordningar eller gemenskapsstödordningar för att täcka samma stödberättigande kostnader?

Ja

Nej

Om ja, beskriv vilka mekanismer som införts för att garantera att kumuleringsreglerna följs:

…

9.   Konfidentialitet

Innehåller anmälan konfidentiell information som inte bör avslöjas för tredje man?

Ja

Nej

Om ja, ange vilka delar som är konfidentiella och förklara varför:

…

…

Om nej, kommer övervakningsmyndigheten att offentliggöra sitt beslut utan vidare hänvändelse till Eftastaten.

10.   Stödets förenlighet

Ange vilka gällande bestämmelser tillämpliga på statligt stöd som utgör en explicit rättslig grund för att godkänna stödet (precisera vid behov för respektive åtgärd) och fyll i relevanta kompletterande formulär i del III.

Stöd till små och medelstora företag

Anmälan av ett individuellt stöd enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 70/2001, i dess lydelse enligt Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 88/2002 av den 25 juni 2002 (15)

Anmälan för att få klarhet om rättsläget

Utbildningsstöd

Anmälan av ett individuellt stöd enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 68/2001, i dess lydelse enligt Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 88/2002 av den 25 juni 2002 (16)

Anmälan för att få klarhet om rättsläget

Sysselsättningsstöd

Anmälan av ett individuellt stöd enligt artikel 9 i förordning (EG) nr 2204/2002, i dess lydelse enligt Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 83/2003 av den 20 juni 2003 (17)

Anmälan av en stödordning enligt artikel 9 i förordning (EG) nr 2204/2002, i dess lydelse enligt Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 83/2003 av den 20 juni 2003 (17)

Anmälan för att få klarhet om rättsläget

Regionalstöd

Stöd som omfattas av de sektorsövergripande rambestämmelserna för regionalstöd till stora investeringsprojekt

Stöd till forskning och utveckling

Stöd till undsättning av företag i svårigheter

Stöd till omstrukturering av företag i svårigheter

Stöd till audiovisuell produktion

Stöd till miljöskydd

Stöd för finansiering av riskkapital

Stöd inom transportsektorn

Stöd till varvsindustrin

Om gällande bestämmelser tillämpliga på statligt stöd inte utgör en explicit rättslig grund för att godkänna något av de stöd som omfattas av detta formulär, ge en välgrundad motivering till varför stödet skulle kunna anses förenligt med EES-avtalet med hänvisning till tillämplig undantagsklausul i EES-avtalet (artikel 59.2, artikel 61.2 a eller b, artikel 61.3 a–c och till andra särskilda bestämmelser när det gäller transporter.

11.   Utestående betalningskrav

Om det är fråga om individuellt stöd, har någon potentiell stödmottagare som omfattas av åtgärden beviljats statligt stöd som är föremål för ett betalningskrav från övervakningsmyndighetens sida?

Ja

Nej

Om ja, ge en kort beskrivning:

…

…

12.   Övriga upplysningar

Lämna alla övriga upplysningar som ni anser vara relevanta för bedömningen av åtgärderna i fråga enligt reglerna om statligt stöd.

13.   Bilagor

Ange vilka dokument som bifogats anmälan och lämna papperskopior eller ange direkta Internetlänkar till dokumenten i fråga.

14.   Försäkran

Jag intygar på heder och samvete att uppgifterna i detta formulär, dess bilagor och övriga bilagor är fullständiga, sanna och korrekta.

Datum och plats …

Underskrift

Undertecknarens namn och befattning

DEL II

SAMMANFATTNING FÖR OFFENTLIGGÖRANDE I EUT

Stödnummer:

(fylls i av övervakningsmyndigheten)

Eftastat:

 

Region:

 

Stödordningens namn och syfte eller namnet på det företag som är mottagare av ett individuellt stöd (stöd som grundar sig på en stödordning men som bör anmälas enskilt och stöd som inte grundar sig på en stödordning)

 

Rättslig grund:

 

Beräknade utgifter per år eller totalt belopp som beviljats företaget som individuellt stöd:

(I nationell valuta)

Stödordning

Beräknade utgifter per år:

… milj. EUR

 

Totalt belopp:

… milj. EUR

Enskilt stöd

Totalt belopp per åtgärd:

…milj. EUR

Varaktighet:

 

 

Högsta stödnivå för det individuella stödet eller stödordningen:

 

 

Sektorer av ekonomin som berörs:

Alla sektorer:

 

eller begränsat till vissa sektorer som nämns i avsnittet ”Allmänna upplysningar” (del I, punkt 4.2.)

 

Den beviljande myndighetens namn och adress

Namn:

DEL III

FORMULÄR FÖR KOMPLETTERANDE UPPLYSNINGAR

Skall fyllas i vid behov enligt typ av stöd:

1.

Stöd till små och medelstora företag

2.

Utbildningsstöd

3.

Sysselsättningsstöd

4.

Regionalstöd

5.

Stöd som omfattas av de sektorsövergripande rambestämmelserna

6.

Stöd till forskning och utveckling

a)

om det är fråga om en stödordning

b)

om det är fråga om ett individuellt stöd

7.

Stöd till undsättning av företag i svårigheter

a)

om det är fråga om en stödordning

b)

om det är fråga om ett individuellt stöd

8.

Stöd till omstrukturering av företag i svårigheter

a)

om det är fråga om en stödordning:

b)

om det är fråga om ett individuellt stöd

9.

Stöd till audiovisuell produktion

10.

Stöd till miljöskydd

11.

Stöd för finansiering av riskkapital

12.

Stöd inom transportsektorn

a)

Individuellt stöd för omstrukturering av företag i svårigheter inom flygsektorn

b)

Stöd till transportinfrastruktur

c)

Stöd till sjötransporter

d)

Stöd till kombinerade transporter

DEL III.1

FORMULÄR FÖR KOMPLETTERANDE UPPLYSNINGAR OM STÖD TILL SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

Detta formulär för kompletterande upplysningar skall användas vid anmälan av individuellt stöd enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 70/2001  (18) , i dess lydelse enligt Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 88/2002 av den 25 juni 2002  (19) . Det skall också användas när det är fråga om ett individuellt stöd eller en stödordning som anmäls till övervakningsmyndigheten för att få klarhet om rättsläget.

1.   Typ av individuellt stöd eller stödordning

Avser det individuella stödet eller stödordningen följande:

1.1.   

Investeringsstöd

1.2.   

Konsulttjänster eller andra tjänster och verksamheter, till exempel deltagande i mässor

1.3.   

Forskning och utveckling (20)

Ja:

Om anmälan avser FoU-stöd till små och medelstora företag, fyll i följande formulär:

—

formulär 6 a för kompletterande upplysningar om stöd till forskning och utveckling: stödordningar

—

formulär 6 b för kompletterande upplysningar om stöd till forskning och utveckling: individuellt stöd

2.   Stöd till nyinvesteringar

2.1.   Omfattar stödet investeringar i anläggningstillgångar enligt följande:

Etablering av en ny anläggning?

Utvidgning av en befintlig anläggning?

Igångsättande av en verksamhet som innebär en grundläggande förändring av en existerande anläggnings produkt eller produktionsprocess (genom rationalisering, omställning eller modernisering)?

Förvärv av en anläggning som har lagts ner eller som skulle ha lagts ner om den inte hade förvärvats?

Är ersättningsinvesteringar uteslutna?  Ja  Nej

2.2.   Har stödet beräknats som en procentandel av följande:

Investeringens stödberättigande kostnader?

Lönekostnaden för den sysselsättning som skapas till följd av investeringen (stöd till skapande av sysselsättning)?

2.3 a   

Investering i materiella tillgångar: …

Har investeringens värde beräknats som en procentandel av följande:

Mark

Byggnader

Anläggning/maskiner (utrustning)

Ge en kort beskrivning:

…

…

Om företaget har sin huvudsakliga ekonomiska verksamhet inom transportsektorn, har transportmedel och transportutrustning uteslutits från de stödberättigande kostnaderna (med undantag för rullande järnvägsmateriel)?

Ja

Nej

Om nej, ange vilka transportmedel eller vilken transportutrustning som är stödberättigande:

…

…

2.3. b   

Inköpspriset för övertagande av en anläggning som har lagts ner eller förvärv av en anläggning som har lagts ner eller som skulle ha lagts ner om den inte hade förvärvats

2.3. c   

Immateriella investeringar

Stödberättigande kostnader för immateriella investeringar skall vara kostnader för överföring av teknik genom förvärv av

Patenträttigheter

Licenser eller patentskyddad know-how

Icke patentskyddad teknisk kunskap

Ge en kort beskrivning (21):

…

2.3. d   

Lönekostnader …

Anges stödbeloppet som en procentandel av lönekostnaden under en tvåårsperiod för den sysselsättning som skapas?

Ja

Nej

Stödnivå

2.4.1.   Investeringsprojekt utanför stödområden enligt artikel 61.3 c och 61.3 a för

små företag

medelstora företag

Vilka är stödnivåerna brutto för investeringsprojekt? …

Precisera: …

2.4.2.   Investeringsprojekt i stödområden enligt artikel 61.3 c och 61.3 a för

små företag

medelstora företag

Vilka är stödnivåerna brutto för investeringsprojekt? …

Precisera: …

3.   Kumulering av stöd

3.1.   Vilket är taket för kumulering av stöd? …

Precisera: …

4.   Särskilda villkor för stöd till skapande av sysselsättning

4.1.   Finns det några garantier för att stödet till skapande av sysselsättning är kopplat till genomförandet av en nyinvestering i materiella eller immateriella tillgångar?

Ja

Nej

4.2.   Finns det några garantier för att de arbetstillfällen som stödet till skapande av sysselsättning avser har skapats inom tre år från det att investeringen har slutförts?

Ja

Nej

Om ni har svarat nej på någon av de två föregående frågorna, förklara hur ni kommer att se till att dessa krav uppfylls:

…

4.3.   Leder den skapade sysselsättningen till en nettoökning av antalet sysselsatta i anläggningen i förhållande till det genomsnittliga antalet anställda under de senaste tolv månaderna?

Ja

Nej

4.4.   Finns det några garantier för att sysselsättningen i det stödberättigade området kommer att bibehållas under minst fem år?

Ja

Nej

Om ja, vilka är garantierna i fråga? …

4.5.   Finns det några garantier för att de arbetstillfällen som förlorats under referensperioden dras av från det antal arbetstillfällen som skapats under samma period?

Ja

Nej

5.   Särskilda villkor för investeringsprojekt i stödområden med högre regionalstöd

5.1.   Finns det någon bestämmelse om att stödmottagaren själv skall bidra med minst 25 % av den sammanlagda investeringen och att detta bidrag inte får innehålla något stöd?

Ja

Nej

5.2.   Vilka garantier finns det för att stöd till en nyinvestering (både materiella och immateriella nyinvesteringar) förenas med villkoret att investeringen upprätthålls under minst fem år?

…

…

6.   Stöd till konsulttjänster och annan tjänsteverksamhet

6.1.   Är de stödberättigande kostnaderna begränsade till följande:

Kostnader för tjänster som tillhandahålls av utomstående konsulter och andra tjänsteleverantörer?

Ange om de berörda tjänsterna inte är av fortlöpande eller periodiskt slag och inte rör företagets ordinarie driftsutgifter, som t.ex. rutinmässig skatterådgivning, regelbunden juridisk rådgivning eller annonskostnader:

…

…

Kostnader för deltagande i mässor och utställningar? Ange om stödet avser merkostnader för hyra, uppförande och drift av utställningsmontern: …

Är bidraget begränsat till det första deltagandet i en mässa eller utställning?

Ja

Nej

Övriga kostnader (framför allt fall där stöd ges direkt till tjänsteleverantören eller konsultföretaget). Om ja, på vilka villkor: …

6.2.   Ange högsta tillåtna stödnivå brutto: …

Om stödnivån överstiger 50 % brutto, förklara noga varför denna stödnivå är nödvändig:

…

…

6.3.   Vilket är taket för kumulering av stöd? …

7.   Nödvändigt stöd

7.1.   Föreskrivs det att ansökan om stöd skall lämnas innan projektet sätts igång?

Ja

Nej

7.2.   Om nej, har Eftastaten antagit bestämmelser som fastställer en laglig rätt till stöd enligt objektiva kriterier och utan vidare prövningsrätt för Eftastaten?

Ja

Nej

8.   Övriga upplysningar

Lämna alla övriga upplysningar som ni anser vara relevanta för bedömningen av åtgärderna i fråga enligt reglerna om statligt stöd i förordning (EG) 70/2001, i dess lydelse enligt Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 88/2002 av den 25 juni 2002  (22).

DEL III.2

FORMULÄR FÖR KOMPLETTERANDE UPPLYSNINGAR OM STÖD TILL UTBILDNING

Detta formulär för kompletterande upplysningar skall användas vid anmälan av individuellt stöd enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 68/2001  (23) , i dess lydelse enligt Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 88/2002 av den 25 juni 2002  (24) . Det skall också användas när det är fråga om ett individuellt stöd eller en stödordning som anmäls till övervakningsmyndigheten för att få klarhet om rättsläget.

1.   Stödordningens eller det individuella stödets räckvidd

1.1.   Avser stödet sjötransportsektorn?

Ja

Nej

Om ja, besvara följande frågor:

Den som deltar i utbildningen får inte vara en aktiv besättningsmedlem utan måste ingå i en reservbesättning ombord. Är detta fallet?

Ja

Nej

Skall utbildningen ske ombord på fartyg som är registrerade i EES-stater?

Ja

Nej

1.2.   Vilka är stödnivåerna brutto? Precisera:

…

…

2.   Typ av stödordning eller individuellt stöd

Avser stödordningen eller det individuella stödet följande:

2.1.   Särskild utbildning:  Ja  Nej

Ge en kort beskrivning av den åtgärd som avser särskild utbildning: …

…

2.2.   Allmän utbildning:  Ja  Nej

Ge en kort beskrivning av den åtgärd som avser allmän utbildning: …

…

2.3.   Stöd till utbildning av mindre gynnade kategorier av arbetstagare:  Ja  Nej

Ge en kort beskrivning av den åtgärd som avser mindre gynnade kategorier av arbetstagare: …

…

Stödnivå

Stöd till allmän utbildning

2.4.1.1   

Som beviljats utanför stödområden enligt artikel 61.3 a och 61.3 c i EES-avtalet.

Om ja, precisera stödnivåerna brutto för:

—

stora företag: …

—

små eller medelstora företag: …

Om ja, ange stödnivåerna om utbildningen avser mindre gynnade kategorier av arbetstagare: …

2.4.1.2   

Som beviljats i stödområden enligt artikel 61.3 a och 61.3 c i EES-avtalet.

Om ja, precisera stödnivåerna brutto för:

—

stora företag: …

—

små eller medelstora företag: …

Om ja, ange stödnivåerna för utbildning som avser mindre gynnade kategorier av arbetstagare: …

Stöd till särskild utbildning

2.4.2.1   

Som beviljats utanför stödområden enligt artikel 61.3 a och 61.3 c i EES-avtalet.

Om ja, precisera stödnivåerna brutto för:

—

stora företag: …

—

små eller medelstora företag: …

Om ja, ange stödnivåerna om utbildningen avser mindre gynnade kategorier av arbetstagare: …

2.4.2.2   

Som beviljats i stödområden enligt artikel 61.3 a och 61.3 c i EES-avtalet.

Om ja, precisera stödnivåerna brutto för:

—

stora företag: …

—

små eller medelstora företag: …

Om ja, ange stödnivåerna om utbildningen avser mindre gynnade kategorier av arbetstagare: …

3.   Stödberättigande kostnader

Vilka är de stödberättigande kostnaderna enligt stödordningen eller för det individuella stödet?

Personalkostnader för lärare

Resekostnader för lärare och deltagare

Andra löpande utgifter såsom material och utrustning

Avskrivning av hjälpmedel och utrustning, i den utsträckning de används uteslutande för utbildningsprojektet

Kostnader för vägledning och rådgivning som avser utbildningsprojektet

Personalkostnader för deltagarna

Indirekta kostnader (administration, hyra, allmänna omkostnader, transporter och utbildningskostnader för deltagare)

Rör det sig om ett individuellt stöd för särskilda ändamål inom ramen för en stödordning? Lämna i sådana fall skriftlig dokumentation för var och en av de stödberättigande kostnaderna. Uppgifterna skall vara klara och tydliga och de olika kostnadsslagen skall anges

…

…

4.   Kumulering

Kan det stöd som planeras i stödordningen eller det individuella stödet kumuleras?

Ja

Nej

Om ja, kan de stödnivåer som föreskrivs i artikel 4 i förordning nr 68/2001, i dess lydelse enligt Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 88/2002 av den 25 juni 2002  (25), överskridas genom kumuleringen?

Ja

Nej

5.   Övriga upplysningar

Lämna alla övriga upplysningar som ni anser vara relevanta för bedömningen av åtgärderna i fråga enligt förordning (EG) 68/2001, i dess lydelse enligt Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 88/2002 av den 25 juni 2002  (25).

DEL III.3

FORMULÄR FÖR KOMPLETTERANDE UPPLYSNINGAR OM STÖD TILL SYSSELSÄTTNING

Detta formulär för kompletterande upplysningar skall användas vid anmälan av individuellt stöd och stödordningar enligt artikel 9 i förordning (EG) 2204/2002  (26) , i dess lydelse enligt Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 83/2003 av den 20 juni 2003  (27) . Formuläret skall också användas när det är fråga om ett individuellt stöd eller en stödordning som anmäls till övervakningsmyndigheten för att få klarhet om rättsläget. Det skall också användas vid anmälan av sysselsättningsstöd inom transportsektorn (beviljat enligt artikel 4.6 i förordningen om små och medelstora företag  (28) eller enligt övervakningsmyndighetens regler om regionalt stöd).

1.   Skapande av sysselsättning

1.1.   Har stödnivåerna beräknats på grundval av lönekostnaden under en tvåårsperiod för den sysselsättning som skapas?

Ja

Nej

Skapas sysselsättningen i små och medelstora företag utanför stödområden eller i näringsverksamheter enligt artikel 61.3 a och 61.3 c i EES-avtalet?

Ja

Nej

Om ja, precisera stödnivåerna brutto:

…

…

Skapas sysselsättningen i stödområden eller näringsverksamheter enligt artikel 61.3 a och 61.3 c i EES-avtalet?

Ja

Nej

1.2.1.   Uttrycks stödet som stödnivån i förhållande till olika stödberättigande referenskostnader?

Ja

Nej

Är stödet skattepliktigt?

Ja

Nej

Ange stödnivåerna netto:

…

Skall stödtaket höjas på grund av att stödordningen eller stödet också omfattar små och medelstora företag?

Ja

Nej

Om ja, ange de planerade höjningarna uttryckt som procentenheter brutto av stödnivån: …

…

1.2.2.   Skall stödmottagaren bidra med minst 25 % av de stödberättigande kostnaderna (detta bidrag får inte innehålla något stöd)?

Ja

Nej

1.2.3.   Skall sysselsättningen bibehållas under minst tre år när det rör sig om stora företag?

Ja

Nej

Skall sysselsättningen i de regioner eller sektorer som är berättigade till regionalstöd bibehållas under minst två år när det rör sig om små och medelstora företag?

Ja

Nej

Om ja, vilka garantier finns det för att stöd, vare sig det är kopplat till en nyinvestering eller ej, endast ges om sysselsättningen bibehålls under minst två eller tre år?

1.2.4.   Leder den skapade sysselsättningen till en nettoökning av antalet sysselsatta både i anläggningen och företaget i fråga i förhållande till det genomsnittliga antalet anställda under de senaste tolv månaderna?

Ja

Nej

1.2.5.   De nya arbetstagare som anställts skall inte ha haft ett arbete eller skall ha förlorat eller vara på väg att förlora sitt föregående arbete. Är detta fallet?

Ja

Nej

1.2.6.   Föreskrivs det att ansökan om stöd skall lämnas innan den berörda sysselsättningen skapas?

Ja

Nej

Om nej, har Eftastaten antagit bestämmelser som fastställer en laglig rätt till stöd enligt objektiva kriterier och utan vidare prövningsrätt för Eftastaten?

Ja

Nej

1.2.7.   Skall ansökan om stöd lämnas innan investeringsprojekten sätts igång, när den skapade sysselsättningen är kopplad till en investering i materiella eller immateriella tillgångar, och sysselsättningen skapas inom tre år efter det att investeringen slutförts?

Ja

Nej

2.   Rekrytering av mindre gynnade kategorier av arbetstagare och arbetstagare med funktionshinder

2.1.   Har stödnivåerna beräknats på grundval av lönekostnaden under en ettårsperiod för den sysselsättning som skapas?

Ja

Nej

Överskrider stödnivån brutto för det stöd som avser anställning av mindre gynnade kategorier av arbetstagare och arbetstagare med funktionshinder 50 % respektive 60 %?

Ja

Nej

2.2.   Leder den skapade sysselsättningen till en nettoökning av antalet anställda i den berörda anläggningen?

Ja

Nej

Om nej, har befattningen eller befattningarna blivit vakanta efter frivillig uppsägning, pension av åldersskäl, frivillig minskning av arbetstid eller avskedande på grund av tjänstefel och inte till följd av uppsägningar på grund av arbetsbrist?

Ja

Nej

2.3.   Begränsas stödet till missgynnade kategorier av arbetstagare enligt definitionen i artikel 2 f?

Ja

Nej

2.4.   Begränsas stödet till arbetstagare med funktionshinder enligt definitionen i artikel 2 g?

Ja

Nej

Om stödet inte är begränsat till missgynnade kategorier av arbetstagare eller arbetstagare med funktionshinder enligt definitionerna i artikel 2 f och 2 g, förklara noga varför ni anser att de kategorier av arbetstagare som stödet avser skall anses vara missgynnade:. …

…

3.   Merkostnader för arbetstagare med funktionshinder

3.1.   Avser stödet rekrytering av enskilda arbetstagare med funktionshinder och merkostnaden för detta?

Ja

Nej

Om ja, visa att villkoren i artikel 6.2 är uppfyllda: …

…

3.2.   Avser stödet skyddad anställning?

Ja

Nej

Om ja, visa att stödet inte överstiger kostnaderna för att bygga, installera eller utvidga den berörda anläggningen, och ange alla kostnader för administration och transporter som härrör från anställning av arbetstagare med funktionshinder: …

…

4.   Kumulering

4.1.   Tillämpas de stödtak som fastställs i artiklarna 4, 5 och 6 oavsett om stödet helt finansieras med helt statliga medel eller till viss del finansieras via Eftastaternas deltagande i gemenskapsprogram?

Ja

Nej

4.2.   Kan det anmälda stödet för skapande av sysselsättning kumuleras med annat statligt stöd i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet eller med annan finansiering via Eftastaternas deltagande i gemenskapsprogram som avser samma lönekostnader?

Ja

Nej

Om ja, kan kumuleringen leda till att den stödnivå som fastställs i artikel 4.2 och 4.3 överskrids (med undantag av stöd till missgynnade kategorier av arbetstagare och arbetstagare med funktionshinder)?

Ja

Nej

4.3.   Kan det anmälda stödet för skapande av sysselsättning enligt artikel 4 i denna förordning kumuleras med annat statligt stöd enligt artikel 61.1 i EES-avtalet som avser kostnaderna för investeringar som är knutna till den skapade sysselsättningen och som ännu inte har slutförts vid den tid då sysselsättningen skapas eller som slutfördes under de tre år som föregick skapandet av sysselsättningen?

Ja

Nej

Om ja, kan kumuleringen leda till en stödnivå som överstiger det tak för regionalt investeringsstöd som fastställts i riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål och i den karta som övervakningsmyndigheten godkänt för varje Eftastat eller taket i förordning (EG) nr 70/2001 (grupppundantagsförordningen), i dess lydelse enligt Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 88/2002 av den 25 juni 2002  (29)?

Ja

Nej

4.4.   Kan stödet till rekrytering av missgynnade kategorier av arbetstagare eller arbetstagare med funktionshinder enligt artikel 5 och 6 kumuleras med statligt stöd eller finansiering via Eftastaternas deltagande i gemenskapsprogram för skapande av sysselsättning enligt artikel 4 som avser samma lönekostnader?

Ja

Nej

Om ja, finns det några garantier för att kumuleringen inte leder till en stödnivå på över 100 % brutto av lönekostnaderna under någon period då arbetstagaren eller arbetstagarna är anställda?

4.5.   Kan stödet till rekrytering av missgynnade kategorier av arbetstagare eller arbetstagare med funktionshinder enligt artikel 5 och 6 i förordningen kumuleras med annat statligt stöd eller annan finansiering via Eftastaternas deltagande i gemenskapsprogram för andra syften än skapandet av sysselsättning enligt artikel 4 i förordningen som avser samma lönekostnader?

Ja

Nej

Om ja, ange vilka andra syften: …

Om ja, finns det några garantier för att kumuleringen inte leder till en stödnivå på över 100 % brutto av lönekostnaderna under någon period då arbetstagaren eller arbetstagarna är anställda?

Ja

Nej

5.   Övriga upplysningar

Lämna alla övriga upplysningar som ni anser vara relevanta för bedömningen av åtgärderna i fråga enligt förordning (EG) nr 2204/2002, i dess lydelse enligt Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 83/2003 av 20 juni 2003  (30).

DEL III.4

FORMULÄR FÖR KOMPLETTERANDE UPPLYSNINGAR OM REGIONALSTÖD

Detta formulär för kompletterande upplysningar skall användas för anmälan av stödordningar och individuellt stöd som omfattas av övervakningsmyndighetens regler för regionalt stöd  (31) .

Denna bilaga kan dock inte användas för att anmäla nya regionala stödkartor. Individuellt stöd eller stödordningar som omfattas av undantagsförordningar, antingen förordningen om stöd till små och medelstora företag  (32) eller förordningen om sysselsättningsstöd  (33) behöver inte anmälas. Eftastaterna bör klargöra anmälans räckvidd i detta hänseende. Om anmälan (i undantagsfall) omfattar stöd både till stora företag och till små och medelstora företag behöver Eftastaterna således endast ansöka om godkännande av stödet till stora företag.

Såsom anges i riktlinjerna är regionalstöd en särskild form av stöd, eftersom det är förbehållet vissa regioner. Regionalstöden har till syfte att utveckla mindre gynnade områden genom att understödja investeringar och skapande av sysselsättning inom ramen för hållbar utveckling.

Ett undantag från den princip om stödets oförenlighet som fastställs i EES-avtalet beviljas endast om en balans kan säkerställas mellan den snedvridning av konkurrensen som stödet leder till och de fördelar som utveckling innebär.

1.   Typ av stödordning eller individuellt stöd

Avser stödordningen eller det individuella stödet följande:

1.1.   

Nyinvestering.

Stödet beräknas som en procentandel av investeringens värde.

Stödet beräknas som en procentandel av lönekostnaderna för de anställda.

1.2.   

Driftsstöd.

1.3.   

Båda.

1.4.   Stödet beviljas på följande sätt:

Automatiskt, om villkoren i stödordningen är uppfyllda.

Från fall till fall efter ett beslut av myndigheterna.

Om stödet beviljas från fall till fall, ge en kort beskrivning av de kriterier som tillämpas och bifoga en kopia av de bestämmelser som gäller för beviljande av stödet:

…

…

…

1.5.   Iakttas de regionala stödtaken på den regionala stödkarta som var i kraft vid den tidpunkt då stödet beviljades och de stödtak som blev följden av de lämpliga åtgärder som skall antas inom ramen för de sektorsövergripande rambestämmelserna? (34)

Ja

Nej

Anges de tillämpliga regionala stödkartorna i stödordningen?

Ja

Nej

Om ja, precisera: …

…

2.   Stöd till nyinvesteringar (35)

2.1.   Omfattar stödet investeringar i anläggningstillgångar eller skapande av sysselsättning som avser

Etablering av en ny anläggning?

Utvidgning av en befintlig anläggning?

Igångsättande av en verksamhet som innebär en grundläggande förändring av en existerande anläggnings produkt eller produktionsprocess (genom rationalisering, omställning eller modernisering)?

Förvärv av en anläggning som har lagts ner eller som skulle ha lagts ner om den inte hade förvärvats?

2.2.   Finns det någon bestämmelse om att stödmottagaren själv skall bidra med minst 25 % av den sammanlagda investeringen och att detta bidrag inte får innehålla något stöd?

Ja

Nej

2.3.   Föreskrivs det att ansökan om stöd skall lämnas innan projektet sätts igång?

Ja

Nej

Om ni har svarat nej på någon av de föregående frågorna, förklara varför och hur ni kommer att se till att dessa krav uppfylls:

…

…

Uttrycks stödet som stödnivån i förhållande till olika stödberättigande kostnader?

Ja

Nej

Är stödet skattepliktigt?

Ja

Nej

Ange stödnivåerna brutto:

…

Vilka parametrar används för att beräkna stödnivån?

…

2.4.1.   

Bidrag:

Gällande avskrivningsbestämmelser: …

Skatterabatt på företagets vinster: …

2.4.2.   

Lån med reducerad ränta eller statliga räntebidrag

Högsta tillåtna rabatt: …

Längsta tillåtna löptid för lånet: …

Högsta tillåtna låneandel (36): …

Längsta tillåtna amorteringsfria period: …

Om det är fråga om ett lån med reducerad ränta, ange lägsta tillåtna räntesats: …

Svara på följande frågor om det rör sig om ett statligt lån:

—

Täcks lånet av sedvanliga säkerheter? …

—

Hur många fall av betalningsoförmåga förväntas? …

—

Höjs referensräntan om det finns särskilda risker? …

2.4.3.   

Garantiordningar:

Ange för vilka typer av lån som garantier kan beviljas och precisera avgifterna (jämför föregående punkt):

…

…

…

Hur många fall av betalningsoförmåga förväntas? …

Lämna uppgifter som gör det möjligt att beräkna garantiernas stödnivå, bland annat varaktighet, låneandel och belopp:

…

…

…

2.5.   Har ersättningsinvesteringar uteslutits från stödordningen? (37)

Ja

Nej

Om nej, skall ni fylla i den del av detta formulär som avser driftsstöd.

2.6.   Har stöd till företag i svårigheter (38) och/eller till finansiell omstrukturering av företag i svårigheter uteslutits från stödordningen?

Ja

Nej

Om nej, kommer investeringsstöd som ges till ett stort företag under omstruktureringsperioden att anmälas separat?

Ja

Nej

Ingår följande kostnader i de stödberättigande kostnaderna?

2.7.1.   

Materiella investeringar:

Investeringens värde har beräknats som en procentandel av följande (39):

Mark

Byggnader

Anläggning/maskiner (utrustning)

Ge en kort beskrivning (40):

…

…

…

Om det är fråga om ett förvärv av en anläggning av den typ som investeringsstödet är avsett för, finns det några garantier för att anläggningen inte ägs av ett företag i svårigheter?

Ja

Nej

Finns det tillräckliga garantier för att tidigare utbetalat stöd för förvärv av tillgångar har beaktats/dragits av före förvärvet i enlighet med punkt 4.5 i riktlinjerna för regionalstöd?

Ja

Nej

Finns det tillräckliga garantier för att transaktionerna sker på marknadsvillkor?

Ja

Nej

Om ni har svarat nej på någon av de tre föregående frågorna, förklara hur ni kommer att se till att dessa krav uppfylls:

…

…

…

Immateriella investeringar:

Investeringens värde fastställs på grundval av kostnader förknippade med tekniköverföring i form av förvärv av

Patent

Licenser eller patentskyddad know-how

Icke patenterad know-how

Ge en kort beskrivning (41):

…

…

…

Innehåller stödordningen en bestämmelse om att kostnaderna för stödberättigande immateriella investeringar inte får överstiga 25 % av typberäkningsunderlaget när det rör sig om stora företag?

Ja

Nej

Om nej, förklara varför och hur ni kommer att se till att detta krav uppfylls: …

…

…

Om det rör sig om stora företag, finns det garantier för att stödberättigande tillgångar

2.7.2.1.   

uteslutande skall utnyttjas i den anläggning som beviljats regionalstöd?

2.7.2.2.   

skall betraktas som tillgångar som kan skrivas av?

2.7.2.3.   

Skall vara förvärvade av tredje man på marknadsmässiga villkor?

Om något av dessa villkor inte uttryckligen anges i stödordningen, förklara varför och hur ni kommer att se till att de stödberättigande immateriella tillgångarna kommer att förbli i den stödberättigade regionen och inte överförs till andra regioner.

…

…

…

Vilka garantier finns det för att stöd till nyinvestering (både materiella och immateriella nyinvesteringar) förenas med villkoret att investeringen upprätthålls under minst fem år?

…

…

…

2.8.   Om stöd till nyinvestering har samband med sysselsättningsstöd, kan ni garantera att kumuleringsreglerna iakttas?

…

Stöd till skapande av sysselsättning som har samband med nyinvesteringen

2.9.1.   Finns det några garantier för att stöd till skapande av sysselsättning är kopplat till genomförandet av en nyinvestering?

Ja

Nej

Finns det några garantier för att arbetstillfällena kommer att skapas inom tre år från det att investeringen har slutförts?

Ja

Nej

Om ni har svarat nej på någon av de föregående frågorna, förklara hur ni kommer att se till att dessa krav uppfylls:

…

…

…

Om investeringen inte avser etablering av en ny anläggning, ange referensperioden för beräkning av antalet nyskapade arbetstillfällen:

…

…

…

2.9.2.   Finns det garantier för att skapande av sysselsättning avser en nettoökning av antalet arbetstillfällen vid en anläggning i förhållande till genomsnittet under en referensperiod?

Ja

Nej

Finns det några garantier för att de arbetstillfällen som förlorats under referensperioden dras av från det antal arbetstillfällen som skapats under samma period? (42)

Ja

Nej

Om ni har svarat nej på någon av de föregående frågorna, förklara hur ni kommer att se till att dessa krav uppfylls.

…

…

…

2.9.3.   Har stödet beräknats på grundval av följande:

En procentandel av lönekostnaden per skapat arbetstillfälle?

Ett fast belopp per skapat arbetstillfälle?

Någon annan metod (t.ex. en progressiv skala per skapat arbetstillfälle)? Precisera: …

Vilka parametrar används för att beräkna stödnivån?

…

…

…

2.9.4.   Finns det några garantier för att den skapade sysselsättningen kommer att bibehållas under minst fem år?

…

…

3.   Driftsstöd

3.1.   Vilket direkt samband finns mellan beviljandet av driftsstöd och bidraget till regional utveckling?

…

…

…

3.2.   Vilka strukturella nackdelar är driftsstödet avsett att avhjälpa?

…

…

…

3.3.   Vilka garantier finns det för att stödets art och dess nivå står i proportion till de nackdelar det skall avhjälpa?

…

…

…

3.4.   Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att stödet är avtagande och tidsbegränsat?

…

…

…

4.   Särskilda frågor angående de yttersta randområdena och regioner med låg befolkningstäthet

Om stödet inte är avtagande och inte heller tidsbegränsat, ange om följande villkor är uppfyllda:

4.1.1.   Går stödet till en region i de yttersta randområdena eller en region med låg befolkningstäthet?

Ja

Nej

4.1.2.   Skall stödet delvis kompensera transportmerkostnaderna?

Ja

Nej

Lämna bevis för att dessa merkostnader existerar och beskriv hur de beräknats (43):

…

…

…

Ange högsta tillåtna stödbelopp (på grundval av ett nyckeltal ”stöd per tillryggalagd kilometer” eller på grundval av ett nyckeltal ”stöd per tillryggalagd kilometer” och ”stöd per viktenhet”):

…

…

…

5.   Stödordningens räckvidd

5.1.   Gäller stödordningen transportsektorn?

Ja

Nej

Om ja, innehåller stödordningen en bestämmelse om att transportmateriel (rörliga tillgångar) skall uteslutas från de stödberättigande investeringskostnaderna (44)?

Ja

Nej

6.   Iakttas de relevanta sektorsövergripande rambestämmelserna och rambestämmelserna för olika sektorer?

6.1.   Iakttar stödordningen de särskilda bestämmelserna, till exempel förbudet mot stöd till stålindustrin (45) och syntetfiberindustrin (46)?

Ja

Nej

6.2.   För stöd som beviljats efter den 1 januari 2003: Innehåller stödordningen en bestämmelse om att den anmälningsskyldighet som fastställs i punkt 26A.3.1 i 2002 års sektorsövergripande rambestämmelser (47) skall iakttas?

Ja

Nej

6.3.   För stöd som beviljats före den 1 januari 2004: Innehåller stödordningen en bestämmelse om enskild anmälan av eventuellt stöd till stora investeringsprojekt?

Ja

Nej

Om ni har svarat nej på någon av frågorna, förklara hur ni kommer att se till att de nödvändiga villkoren uppfylls.

…

…

7.   Övriga upplysningar

Lämna alla övriga upplysningar som ni anser vara relevanta för bedömningen av åtgärderna i fråga enligt övervakningsmyndighetens regler för regionalt stöd.

DEL III.5

FORMULÄR FÖR KOMPLETTERANDE UPPLYSNINGAR OM STÖD ENLIGT DE SEKTORSÖVERGRIPANDE RAMBESTÄMMELSERNA (48)

Detta formulär skall användas för anmälan av alla stödåtgärder som omfattas av de sektorsövergripande rambestämmelserna för regionalstöd till stora investeringsprojekt  (49) .

1.   Ytterligare upplysningar om stödmottagarna

Det investerande företagets eller de investerande företagens struktur:

1.1.1.   Namnet på stödmottagaren.

1.1.2.   Om stödmottagaren inte har samma juridiska identitet som det eller de företag som finansierar projektet eller som tar emot stödet, beskriv även dessa skillnader:

…

…

…

1.1.3.   Ange namnet på stödmottagarens moderkoncern, beskriv varje moderbolags koncernstruktur och ägandeförhållanden:

…

…

…

Lämna följande uppgifter för de tre senaste räkenskapsåren för det eller de företag som investerar i projektet:

1.2.1.   Global omsättning, omsättning inom EES, omsättning i den berörda Eftastaten: …

…

1.2.2.   Vinst efter skatt samt kassaflöde (för koncernen som helhet): …

…

1.2.3.   Antal anställda i hela världen, inom EES och i den berörda Eftastaten: …

…

1.2.4.   Försäljningens fördelning på olika marknader i den berörda Eftastaten, i resten av EES och utanför EES: …

…

1.2.5.   Reviderade årsredovisningar och årsrapporter för de tre senaste åren: …

…

Om investeringen görs i en befintlig industrianläggning, lämna följande uppgifter för den enhetens tre senaste räkenskapsår:

1.3.1.   Sammanlagd omsättning: …

1.3.2.   Vinst efter skatt samt kassaflöde: …

1.3.3.   Sysselsättning: …

1.3.4.   Försäljningens fördelning på olika marknader i den berörda Eftastaten, i resten av EES och utanför EES: …

2.   Stöd

Lämna följande uppgifter för varje stöd:

Belopp

2.1.1.   Nominellt stödbelopp samt netto- och bruttobidragsekvivalenten för stödet: …

2.1.2.   Omfattas stödet av företagsbeskattning (eller annan direkt beskattning)? Om endast delvis, i vilken utsträckning? …

2.1.3.   Lämna en fullständig tidsplan för utbetalningen av det föreslagna stödet. Lämna följande uppgifter för varje åtgärd i form av föreslaget offentligt stöd.

…

…

Egenskaper:

2.2.1.   Innehåller det kompletta stödpaketet några åtgärder som ännu inte preciserats närmare?

Ja

Nej

Om ja, precisera: …

…

2.2.2.   Ange vilka av de ovannämnda åtgärderna som inte utgör statligt stöd och skälen till detta.

…

…

…

Finansiering med gemenskapsmedel (EIB, EKSG-instrument, socialfonden, regionfonden, övriga).

2.3.1.   Kommer några av de ovannämnda åtgärderna att samfinansieras med gemenskapsmedel? Förklara.

…

…

…

2.3.2.   Kommer ytterligare stöd till samma projekt att sökas från något annat europeiskt eller internationellt finansieringsinstitut?

Ja

Nej

Om ja, ange hur stora belopp det gäller? …

3.   Understött projekt

3.1.   Projektets varaktighet (ange planerat startdatum för den nya produktionen och det år då full produktion kan uppnås): …

…

Projektbeskrivning:

3.2.1.   Ange projekttyp: är det fråga om en ny anläggning, en kapacitetsökning eller något annat

…

…

…

3.2.2.   Ge en kortfattad, allmän beskrivning av projektet.

…

…

…

…

Fördelning av projektkostnaderna:

3.3.1.   Ange de totala kostnaderna för de investeringar i anläggningstillgångar som skall göras och avskrivas under projekttiden.

…

…

…

3.3.2.   Ge en detaljerad beskrivning av de investeringar i anläggningstillgångar samt övriga kostnader (2) som har samband med investeringsprojektet.

…

…

…

3.4.   Finansiering av de totala kostnaderna för projektet:

…

…

…

4.   Produkt- och marknadsbeskrivning

Beskrivning av produkter som planeras inom ramen för projektet:

4.1.1.   Ange vilka produkter som kommer att produceras vid den understödda anläggningen när investeringen avslutats och de relevanta (del)sektorer som produkterna tillhör (ange Prodcom-kod, eller CPA-nomenklatur för projekt inom tjänstesektorerna).

…

…

…

4.1.2.   Vilka produkter kommer att ersättas? Om dessa ersatta produkter inte produceras vid samma anläggning, ange var de produceras i dag.

…

…

…

4.1.3.   Vilka andra produkter kan produceras vid samma nya anläggning med låga merkostnader eller helt utan merkostnader?

…

…

…

Uppgifter om kapacitet:

4.2.1.   Beräkna projektets inverkan på stödmottagarens totala lönsamma kapacitet inom EES (också för koncernen som helhet) för varje relevant produkt (i enheter per år året närmast före projektets inledningsår och efter avslutat projekt).

…

…

…

4.2.2.   Gör en uppskattning av den totala kapaciteten för alla producenter inom EES för de berörda produkterna.

…

…

…

Marknadsdata:

4.3.1.   Ange den synliga konsumtionen av de relevanta produkterna under vart och ett av de sex senaste räkenskapsåren. Om det finns statistiska uppgifter från andra källor, bifoga även dessa för att belysa svaret.

…

…

…

4.3.2.   Gör en prognos för utvecklingen av den synliga konsumtionen av de berörda produkterna under de kommande tre räkenskapsåren. Om det finns statistiska uppgifter från oberoende källor, bifoga även dessa för att belysa svaret.

…

…

…

4.3.3.   Är den relevanta marknaden vikande? Varför?

…

…

…

4.3.4.   Gör en uppskattning av stödmottagarens eller dennes moderkoncerns marknadsandel (mätt i värde) under året närmast före projektets inledningsår och efter avslutat projekt.

…

…

5.   Övriga upplysningar

Lämna alla övriga upplysningar som ni anser vara relevanta för bedömningen av åtgärderna i fråga enligt de sektorsövergripande rambestämmelserna.

DEL III.6 a

FORMULÄR FÖR KOMPLETTERANDE UPPLYSNINGAR OM STÖD TILL FORSKNING OCH UTVECKLING: STÖDORDNINGAR

Detta formulär för kompletterande upplysningar skall användas för anmälan av individuellt stöd som omfattas av övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd till forskning och utveckling  (50) . Formuläret skall också användas för stödordningar för forsknings- och utvecklingsstöd till små och medelstora företag som inte omfattas av gruppundantagsförordningen för små och medelstora företag  (51) .

1.   Forskningsstadium

Stödberättigande forsknings- och utvecklingsstadier

1.1.   Genomförbarhetsstudier:  Ja  Nej

Om ja, vilket forskningsstadium avser studien?

Grundforskning.

Industriell forskning.

Utveckling före marknadsintroduktion.

Om ja, ge exempel på större projekt: …

…

1.2.   Grundforskning:  Ja  Nej

Om ja, ge exempel på större projekt: …

…

1.3.   Industriell forskning:  Ja  Nej

Om ja, ge exempel på större projekt: …

…

1.4.   Utveckling före marknadsintroduktion:  Ja  Nej

Om ja, ge exempel på större projekt: …

…

1.5.   Registrering och förlängning av patent till förmån för små och medelstora företag:  Ja  Nej

Om ja, vilket forskningsstadium är det fråga om?

Grundforskning.

Industriell forskning.

Utveckling före marknadsintroduktion.

2.   Ytterligare upplysningar om stödmottagaren

2.1.   Institutioner för högre utbildning eller forskning:

Ja

Nej

Om ja, gör en uppskattning av antalet berörda institutioner: …

Om ja, ange om andra företag får stöd:  Ja  Nej

Hör dessa institutioner för högre utbildning eller forskning till den offentliga sektorn?

Ja

Nej

2.2.   Annat (precisera): …

3.   Forskningssamarbete

Svara på följande frågor, så att övervakningsmyndigheten kan kontrollera om bidrag från offentliga forskningsinstitut till ett FoU-projekt utgör stöd:

3.1.   Förutsätter projekten att de offentliga institutionerna för högre utbildning eller forskning utan vinstsyfte bedriver forskning till förmån för företag eller i samarbete med dessa?

Ja

Nej

Om ja, förklara närmare.

—

Får de offentliga institutionerna för högre utbildning eller forskning utan vinstsyfte en marknadsmässig ersättning för sina tjänster?

Ja

Nej

eller

—

Står företagen för alla kostnader för projektet?

Ja

Nej

eller

—

Om de resultat som inte ger upphov till några immateriella rättigheter kan ges bred spridning, tillfaller i så fall samtliga eventuella immateriella rättigheter de offentliga institutionerna utan vinstsyfte?

Ja

Nej

eller

—

Får de offentliga institutionerna utan vinstsyfte en marknadsmässig ersättning från de deltagande företagen för de immateriella rättigheter som bygger på forskningsprojektet och som dessa företag är innehavare av, samt för de resultat som inte ger upphov till immateriella rättigheter men som kan ges bred spridning till intresserade tredje parter?

Ja

Nej

3.2.   Genomförs projektet i samarbete med flera företag?

Ja

Nej

Om ja, vilka villkor gäller för detta samarbete? …

…

4.   Forskning som beställts av staten

4.1.   Förutsätter projekten att de offentliga myndigheterna kan beställa forskning och utveckling från företag?

Ja

Nej

Om ja, används ett öppet anbudsförfarande?  Ja  Nej

4.2.   Förutsätter projekten att de offentliga myndigheterna kan köpa resultaten från forsknings- och utvecklingsarbetet av företagen?

Ja

Nej

Om ja, används ett öppet anbudsförfarande?  Ja  Nej

5.   Typ av stöd

Stöd kopplat till ett avtal om forskning och utveckling som ingåtts med industriföretag (precisera): …

Förskott skall återbetalas om projektet lyckas (ange belopp och detaljerade återbetalningsvillkor, särskilt kriterierna för att mäta begreppet ”lyckas”) …

…

Annat (precisera) …

6.   Stödberättigande kostnader

Kostnader för personal som uteslutande arbetar med forskningsverksamhet: …

Kostnader för kapitalvaror som uteslutande och permanent används för forskning (utrustning och instrument): …

Kostnader för mark och byggnader som uteslutande och permanent används för forskningsverksamhet (utom när de avyttras på affärsmässiga grunder): …

Kostnader för konsulttjänster och liknande tjänster som enbart avser forskning, inbegripet forskning, tekniskt kunnande, patent osv. som köps in: …

Andra allmänna omkostnader som direkt uppkommit till följd av forskningen:

…

…

Ange vid behov forskningskostnadernas fördelning mellan forskning och utveckling som beviljas stöd samt forskning och utveckling som inte beviljas stöd:

…

Ange hur budgeten fördelar sig mellan företag, forskningsinstitut och universitet:

…

Övriga driftskostnader (t.ex. kostnader för material, tillbehör och liknande varor som orsakas direkt av forskningsverksamheten).

7.   Stödnivå

7.1.   Stödnivå brutto:

Definitionsfas eller genomförbarhetsstudier: …

Grundforskning: …

Industriell forskning: …

Utveckling före marknadsintroduktion: …

7.2.   Om det är fråga om stöd till registrering och förlängning av patent till förmån för små och medelstora företag, vilken forskningsverksamhet är det som ligger till grund för patenten? …

Planerad stödnivå: …

7.3.   Omfattar samma forsknings- och utvecklingsarbete flera olika forskningsstadier?

Ja

Nej

Om ja, vilka? …

Ange den stödnivå som tillämpas: …

7.4.   Eventuella höjningar av stödnivån

Om stödet beviljas små eller medelstora företag, hur mycket kan det höjas? …

Har forskningen anknytning till målen för ett särskilt projekt eller program som utarbetats inom ramen för gemenskapens gällande ramprogram för forskning och teknisk utveckling?

Ja

Nej

Är detta fallet? Om ja, hur mycket kan stödnivån höjas? …

Ange också det exakta namnet på det särskilda projekt eller program som utarbetats inom ramen för gemenskapens gällande ramprogram för forskning och teknisk utveckling. Ange om möjligt ansökningsomgångens referens (”call identifier”, se webbplatsen för CORDIS: www.cordis.lu).

Ett projekt som har anknytning till målet för ett särskilt projekt eller program som utarbetats inom ramen för gemenskapens gällande ramprogram för forskning och teknisk utveckling skall bygga på samarbete över gränserna mellan företag och offentliga forskningsorgan eller mellan minst två oberoende samarbetspartner från två stater och åtföljas av en omfattande spridning och publicering av resultaten.

Ja

Nej

Är detta fallet? Om ja, hur mycket kan stödnivån höjas? …

Ange om den forsknings- och utvecklingsverksamhet som beviljas stöd bedrivs i ett område som när stödet beviljades var stödberättigat enligt artikel 61.3 a eller 61.3 c i EES-avtalet.

Ja

Nej

Ange hur mycket stödnivån kan höjas: …

Om forskningen inte har någon anknytning till målen för ett särskilt projekt eller program som utarbetats inom ramen för gemenskapens gällande ramprogram för forskning och teknisk utveckling, ange om minst ett av följande villkor är uppfyllt:

—

Projektet bygger på samarbete över gränserna, som omfattar minst två oberoende samarbetspartner från två stater, särskilt om detta sker som ett led i samordningen av nationell FoTU-politik.

Ja

Nej

—

Projektet bygger på ett reellt samarbete mellan företag och offentliga forskningsorgan, särskilt om detta sker som ett led i samordningen av medlemsstaternas nationella FoTU-politik.

Ja

Nej

—

Projektet åtföljs av en omfattande spridning och publicering av resultaten, tilldelning av licenser eller någon annan lämplig åtgärd på motsvarande villkor som för spridningen av resultaten av gemenskapens åtgärder för FoTU.

Ja

Nej

Om minst ett av dessa villkor är uppfyllt, ange hur mycket stödet kan höjas: …

7.5.   Om det förekommer kumulering av höjt stöd och stödnivåer, ange högsta tillåtna stödnivå för varje forskningsstadium: …

8.   Stödets stimulanseffekt

8.1.   Lämna uppgifter som gör det möjligt att bedöma vilken stimulanseffekt stödet till stora företag har

…

…

8.2.   Anges det i stödordningen att årsrapporten om genomförandet när det gäller stora företag bör innehålla en beskrivning av stimulanseffekten i varje enskilt fall där stödordningen tillämpas?

Ja

Nej

9.   Multinationella aspekter

9.1.   Har projektet (ordningen/programmet) multinationella aspekter?

Ja

Nej

Om ja, precisera: …

9.2.   Ingår samarbete med partner från andra länder i forsknings- och utvecklingsprojekten?

Ja

Nej

Om så är fallet, ange:

a)

vilka andra EES-stater: …

b)

vilka andra tredje länder: …

c)

vilka företag i andra länder: …

9.3.   Ange hur de sammanlagda kostnaderna fördelas på parterna: …

10.   Tillgång till resultat

Vem kommer att äga resultaten av det aktuella FoU-projektet?

…

10.1.   Finns särskilda villkor för tilldelning av licenser för FoU-resultaten?

…

10.2.   Förutses särskilda bestämmelser för allmänt offentliggörande/spridning av FoU-resultaten?

Ja

Nej

10.3.   Vilka åtgärder planeras för att resultaten skall utnyttjas/utvecklas efter det att projektet avslutats: …

…

10.4.   Finns det bestämmelser om att resultaten från offentligt finansierade FoU-projekt skall ställas till förfogande för företag inom EES på ett icke-diskriminerande sätt?

Ja

Nej

11.   Informations- och kontrollåtgärder

11.1.   Ange vilka informations- och kontrollåtgärder som använts för att se till att de stödmottagande projekten är förenliga med de mål som anges i den berörda lagstiftningen:

…

…

11.2.   Ange hur övervakningsmyndigheten skall informeras om genomförandet av stödordningen:

…

…

11.3.   Andra relevanta uppgifter, bland annat en uppskattning av antalet nyskapade eller bevarade arbetstillfällen:

…

…

12.   Övriga upplysningar

Lämna alla övriga upplysningar som ni anser nödvändiga för bedömningen av åtgärderna i fråga enligt övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd till forskning och utveckling.

DEL III.6 b

FORMULÄR FÖR KOMPLETTERANDE UPPLYSNINGAR OM STÖD TILL FORSKNING OCH UTVECKLING: INDIVIDUELLT STÖD

Detta formulär för kompletterande upplysningar skall användas för anmälan av individuellt stöd som omfattas av övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd till forskning och utveckling  (52) . Formuläret skall också användas för individuellt forsknings- och utvecklingsstöd till små och medelstora företag som inte omfattas av gruppundantagsförordningen för små och medelstora företag  (53) .

1.   Forskningsstadium

Stödberättigande forsknings- och utvecklingsstadier

1.1.   Genomförbarhetsstudier:  Ja  Nej

Om ja, vilket forskningsstadium avser studien?

Grundforskning.

Industriell forskning.

Utveckling före marknadsintroduktion.

Om ja, ge exempel på större projekt: …

1.2.   Grundforskning:  Ja  Nej

Om ja, ge exempel på större projekt: …

1.3.   Industriell forskning:  Ja  Nej

Om ja, ge exempel på större projekt: …

1.4.   Utveckling före marknadsintroduktion:  Ja  Nej

Om ja, ge exempel på större projekt: …

1.5.   Registrering och förlängning av patent till förmån för små och medelstora företag:  Ja  Nej

Om ja, vilket forskningsstadium är det fråga om?

Grundforskning.

Industriell forskning.

Utveckling före marknadsintroduktion.

2.   Ytterligare upplysningar om stödmottagaren

2.1.   Institutioner för högre utbildning eller forskning:

Ja

Nej

Om ja, gör en uppskattning av antalet berörda institutioner: …

Om ja, ange om andra företag får stöd:  Ja  Nej

Hör dessa institutioner för högre utbildning eller forskning till den offentliga sektorn?

Ja

Nej

2.2.   Annat (precisera:) …

3.   Forskningssamarbete

Svara på följande frågor, så att övervakningsmyndigheten kan kontrollera om bidrag från offentliga forskningsinstitut till ett FoU-projekt utgör stöd:

3.1.   Förutsätter projekten att de offentliga institutionerna för högre utbildning eller forskning utan vinstsyfte bedriver forskning till förmån för företag eller i samarbete med dessa?

Ja

Nej

Om ja, förklara närmare.

—

Får de offentliga institutionerna för högre utbildning eller forskning utan vinstsyfte en marknadsmässig ersättning för sina tjänster?

Ja

Nej

eller

—

Står företagen för alla kostnader för projektet?

Ja

Nej

eller

—

Om de resultat som inte ger upphov till några immateriella rättigheter kan ges bred spridning, tillfaller i så fall samtliga eventuella immateriella rättigheter de offentliga institutionerna utan vinstsyfte?

Ja

Nej

eller

—

Får de offentliga institutionerna utan vinstsyfte en marknadsmässig ersättning från de deltagande företagen för de immateriella rättigheter som bygger på forskningsprojektet och som dessa företag är innehavare av, samt för de resultat som inte ger upphov till immateriella rättigheter men som kan ges bred spridning till intresserade tredje parter?

Ja

Nej

3.2.   Genomförs projektet i samarbete med flera företag?

Ja

Nej

Om ja, vilka villkor gäller för detta samarbete? …

…

4.   Forskning som beställts av staten

4.1.   Förutsätter projekten att de offentliga myndigheterna kan beställa forskning och utveckling från företag?

Ja

Nej

Om ja, används ett öppet anbudsförfarande?  Ja  Nej

4.2.   Förutsätter projekten att de offentliga myndigheterna kan köpa resultaten från forsknings- och utvecklingsarbetet av företagen?

Ja

Nej

Om ja, används ett öppet anbudsförfarande?

Ja

Nej

5.   Typ av stöd

Stöd kopplat till ett avtal om forskning och utveckling som ingåtts med industriföretag (precisera): …

Förskott skall återbetalas om projektet lyckas (ange belopp och detaljerade återbetalningsvillkor, särskilt kriterierna för att mäta begreppet ”lyckas”) …

Övrigt (ange närmare) …

6.   Stödberättigande kostnader

Kostnader för personal som uteslutande arbetar med forskningsverksamhet: …

…

Kostnader för kapitalvaror som uteslutande och permanent används för forskning (utrustning och instrument): …

…

Kostnader för mark och byggnader som uteslutande och permanent används för forskningsverksamhet (utom när de avyttras på affärsmässiga grunder): …

…

Kostnader för konsulttjänster och liknande tjänster som enbart avser forskning, inbegripet forskning, tekniskt kunnande, patent osv. som köps in: …

…

Andra allmänna omkostnader som direkt uppkommit till följd av forskningen: …

…

Ange vid behov forskningskostnadernas fördelning mellan forskning och utveckling som beviljas stöd samt forskning och utveckling som inte beviljas stöd.

…

Ange hur budgeten fördelar sig mellan företag, forskningsinstitut och universitet:

…

7.   Stödnivå

7.1.   Stödnivå brutto

Definitionsfas eller genomförbarhetsstudier: …

Grundforskning: …

Industriell forskning: …

Utveckling före marknadsintroduktion: …

7.2.   Om det är fråga om stöd till registrering och förlängning av patent till förmån för små och medelstora företag, vilken forskningsverksamhet är det som ligger till grund för patenten: …

Planerad stödnivå: …

7.3.   Omfattar samma forsknings- och utvecklingsarbete flera olika forskningsstadier?

Ja

Nej

Om ja, vilka? …

Ange den stödnivå som tillämpas: …

7.4.   Eventuella höjningar av stödnivån:

Om stödet beviljas små eller medelstora företag, hur mycket kan det höjas? …

Har forskningen anknytning till målen för ett särskilt projekt eller program som utarbetats inom ramen för gemenskapens gällande ramprogram för forskning och teknisk utveckling?

Ja

Nej

Är detta fallet? Om ja, hur mycket kan stödnivån höjas? …

Ange också det exakta namnet på det särskilda projekt eller program som utarbetats inom ramen för gemenskapens gällande ramprogram för forskning och teknisk utveckling. Ange om möjligt ansökningsomgångens referens (”call identifier”, se webbplatsen för CORDIS: www.cordis.lu).

Ett projekt som har anknytning till målet för ett särskilt projekt eller program som utarbetats inom ramen för gemenskapens gällande ramprogram för forskning och teknisk utveckling skall bygga på samarbete över gränserna mellan företag och offentliga forskningsorgan eller mellan minst två oberoende samarbetspartner från två stater och åtföljas av en omfattande spridning och publicering av resultaten.

Ja

Nej

Är detta fallet? Om ja, hur mycket kan stödnivån höjas? …

Ange om den forsknings- och utvecklingsverksamhet som beviljas stöd bedrivs i ett område som när stödet beviljades var stödberättigat enligt artikel 61.3 a eller 61.3 c i EES-avtalet.

61.3 a

61.3 c

Ange hur mycket stödnivån kan höjas: …

Om forskningen inte har någon anknytning till målen för ett särskilt projekt eller program som utarbetats inom ramen för gemenskapens gällande ramprogram för forskning och teknisk utveckling, ange om minst ett av följande villkor är uppfyllt:

—

Projektet bygger på samarbete över gränserna, som omfattar minst två oberoende samarbetspartner från två stater, särskilt om detta sker som ett led i samordningen av nationell FoTU-politik.

Ja

Nej

—

Projektet bygger på ett reellt samarbete mellan företag och offentliga forskningsorgan, särskilt om detta sker som ett led i samordningen av medlemsstaternas nationella FoTU-politik.

Ja

Nej

—

Projektet åtföljs av en omfattande spridning och publicering av resultaten, tilldelning av licenser eller någon annan lämplig åtgärd på motsvarande villkor som för spridningen av resultaten av gemenskapens åtgärder för FoTU.

Ja

Nej

Om minst ett av dessa villkor är uppfyllt, ange hur mycket stödet kan höjas: …

Om det förekommer kumulering av höjt stöd och stödnivåer, ange högsta tillåtna stödnivå för varje forskningsstadium: …

8.   Stödets stimulanseffekt

8.1.   Har kostnaderna för forskning och utveckling ökat eller minskat och i så fall hur?

…

8.2.   Används stödet till forsknings- och utvecklingsarbete som går utöver stödmottagarens normala verksamhet?

Ja

Nej

8.3.   Leder forsknings- och utvecklingsarbetet till att det skapas vetenskaplig eller teknisk verksamhet?

Ja

Nej

8.4.   Hur har antalet personer som deltar i forsknings- och utvecklingsarbetet utvecklats?

…

8.5.   Har forsknings- och utvecklingsarbetet lett till att det skapats arbetstillfällen?

Ja

Nej

Om ja, ange beräknat antal: …

8.6.   Har forsknings- och utvecklingsarbetet lett till att arbetstillfällen bevarats?

Ja

Nej

8.7.   Ange företagets omsättning: …

8.8.   Leder ett samarbete över gränserna till ökade kostnader?

Ja

Nej

8.9.   Vilka åtgärder har planerats för att helt eller delvis utnytttja forskningsresultaten?

…

…

8.10.   Har det planerats några åtgärder för att små och medelstora företag skall kunna delta?

Ja

Nej

Om ja, vilka? …

8.11.   Andra faktorer som bidrar till stödets stimulanseffekt, till exempel ekonomiska och tekniska risker: …

…

8.12.   Om det är fråga om individuella projekt som avser marknadsnära forskning och skall genomföras av stora företag, vilka faktorer har beaktats för att säkerställa att stödet får en stimulerande effekt på FoU?

…

8.13.   Visa att ansökan om stöd gjordes innan forsknings- och utvecklingsarbetet inleddes:

…

…

9.   Multinationella aspekter

9.1.   Har projektet (ordningen/programmet) multinationella aspekter?

Ja

Nej

Om ja, vilka: …

9.2.   Ingår samarbete med partner från andra länder i forsknings- och utvecklingsprojekten?

Ja

Nej

Om ja, ange följande:

a)

Vilka andra EES-stater? …

b)

Vilka andra tredje länder? …

c)

Vilka företag i andra länder? …

9.3.   Ange hur de sammanlagda kostnaderna fördelas på parterna: …

…

10.   Tillgång till resultat

10.1.   Vem kommer att äga resultaten av det aktuella FoU-projektet?

…

10.2.   Finns särskilda villkor för tilldelning av licenser för FoU-resultaten?

…

10.3.   Förutses särskilda bestämmelser för allmänt offentliggörande/spridning av FoU-resultaten?

Ja

Nej

10.4.   Vilka åtgärder planeras för att resultaten skall utnyttjas/utvecklas efter det att projektet avslutats: …

10.5.   Finns det bestämmelser om att resultaten från offentligt finansierade FoU-projekt skall ställas till förfogande för företag inom EES på ett icke-diskriminerande sätt?

Ja

Nej

11.   Informations- och kontrollåtgärder

11.1.   Ange vilka informations- och kontrollåtgärder som använts för att se till att de stödmottagande projekten är förenliga med de mål som anges i den berörda lagstiftningen:

…

…

11.2.   Ange hur övervakningsmyndigheten skall informeras om genomförandet av stödordningen:

…

…

Andra relevanta uppgifter, bland annat en uppskattning av antalet nyskapade eller bevarade arbetstillfällen:

…

…

12.   Övriga upplysningar

Lämna alla övriga upplysningar som ni anser nödvändiga för bedömningen av åtgärderna i fråga enligt övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd till forskning och utveckling.

DEL III.7 a

FORMULÄR FÖR KOMPLETTERANDE UPPLYSNINGAR OM STÖD TILL UNDSÄTTNING AV FÖRETAG I SVÅRIGHETER: STÖDORDNINGAR

Detta formulär skall användas för anmälan av alla stödordningar för undsättningsstöd som omfattas av övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter  (54) .

1.   Stödberättigande

Är stödet begränsat till företag som uppfyller minst ett av följande kritierier för stödberättigande?

1.1.1.   Är stödordningen begränsad till företag där över hälften av det tecknade kapitalet har gått förlorat och mer än en fjärdedel av detta kapital har gått förlorat under de senaste tolv månaderna?

Ja

Nej

1.1.2.   Är det fråga om bolag med obegränsat personligt ansvar, där över hälften av det bokföringsmässiga egna kapitalet har gått förlorat och över en fjärdedel av detta kapital har gått förlorat under de senaste tolv månaderna?

Ja

Nej

1.1.3.   Uppfyller företagen villkoren i nationell lagstiftning för att bli föremål för ett kollektivt insolvensförfarande?

Ja

Nej

1.2.   Är stödordningen begränsad till undsättning av små eller medelstora företag i svårigheter som motsvarar EES definition av små och medelstora företag?

Ja

Nej

2.   Typ av stöd

2.1.   Beviljas stöd enligt stödordningen i form av en lånegaranti eller i form av lån?

Ja

Nej

2.2.   Om ja, beviljas lånet med en ränta som är minst lika hög som de räntesatser som iakttas för lån till sunda företag, och särskilt den referensränta som antagits av övervakningsmyndigheten?

Ja

Nej

Lämnare detaljerade upplysningar.

2.3.   Kommer det stöd som beviljas enligt stödordningen att vara knutet till lån, vars återbetalningstid inte överstiger tolv månader från och med den sista låneutbetalningen till företaget?

Ja

Nej

3.   Övriga omständigheter

3.1.   Kan stödet motiveras med allvarliga sociala svårigheter? Motivera.

…

…

3.2.   Kommer stöd som beviljas enligt stödordningen att ha otillbörliga negativa återverkningar på andra stater? Motivera.

…

…

3.3.   Förklara varför ni anser att stödordningen är begränsad till lägsta möjliga (dvs. till det belopp som är nödvändigt för att upprätthålla företagets verksamhet under den period för vilken stödet har godkänts [denna period bör inte vara längre än sex månader]).

…

…

3.4.   Åtar ni er att inom sex månader efter det att stödet har beviljats godkänna en omstruktureringsplan eller en likvidationsplan eller begära att stödmottagaren återbetalar lånet och det stöd som motsvarar riskpremien?

Ja

Nej

Ange det högsta stödbelopp som kan beviljas ett företag som ett led i undsättningsaktionen: …

…

3.5.   Lämna alla relevanta upplysningar om alla typer av stöd som kan beviljas de företag som är berättigade till undsättningsstöd under samma tidsperiod.

…

…

4.   Årsrapporter

4.1.   Åtar ni er att minst en gång om året lämna en rapport om hur stödordningen fungerar? Rapporten skall innehålla de uppgifter som anges i övervakningsmyndighetens instruktioner om standardiserade rapporter.

Ja

Nej

4.2.   Åtar ni er att i denna rapport lämna en förteckning över de stödmottagande företagen och ange åtminstone följande:

(a)

Företagets namn.

(b)

Verksamhetskod - tvåsiffrig kod enligt näringsgrensindelningen NACE (55).

(c)

Antalet anställda.

(d)

Årsomsättning och balansomslutning.

(e)

Beviljat stödbelopp.

(f)

I tillämpliga fall upplysningar om eventuellt tidigare beviljade omstruktureringsstöd eller motsvarande.

(g)

Uppgift om huruvida det stödmottagande fördraget har trätt i likvidation eller varit föremål för ett kollektivt insolvensförfarande under loppet av omstruktureringsperioden.

Ja

Nej

5.   Övriga upplysningar

Lämna alla övriga upplysningar som ni anser vara relevanta för bedömningen av åtgärderna i fråga enligt övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter.

DEL III.7 b

FORMULÄR FÖR KOMPLETTERANDE UPPLYSNINGAR OM STÖD TILL UNDSÄTTNING AV FÖRETAG I SVÅRIGHETER: INDIVIDUELLA STÖD

Detta formulär skall användas för anmälan av alla individuella stöd för undsättningsstöd som omfattas av övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter  (56) .

1.   Stödberättigande

1.1.   Är det fråga om ett bolag med begränsat personligt ansvar för bolagsmännen, där över hälften av det tecknade kapitalet har gått förlorat och över fjärdedel av detta kapital har gått förlorat under de senaste tolv månaderna?

Ja

Nej

1.2.   Är det fråga om ett bolag med obegränsat personligt ansvar, där över hälften av det bokföringsmässiga egna kapitalet har gått förlorat och över en fjärdedel av detta kapital har gått förlorat under de senaste tolv månaderna?

Ja

Nej

1.3.   Uppfyller företaget villkoren i nationell lagstiftning för att bli föremål för ett kollektivt insolvensförfarande?

Ja

Nej

Om ni har svarat ja på någon av ovanstående frågor, bifoga de relevanta dokumenten (senaste resultaträkning och balansräkning, eller ett domstolsbeslut om att inleda en undersökning av företaget enligt nationell bolagsrätt).

Om ni har svarat nej på alla ovanstående frågor, bifoga dokument som styrker att företaget är i svårigheter och därför berättigat till undsättningsstöd.

1.4.   När grundades företaget? …

1.5.   När inleddes driften vid företaget? …

1.6.   Hör företaget till en större företagskoncern?

Ja

Nej

Om ni har svarat ja, ge fullständig information om koncernen (organisationsplan som visar kopplingarna mellan koncernens medlemmar med detaljerade upplysningar om kapital och rösträtt) och bifoga dokumentation som visar att företagets svårigheter faktiskt är dess egna och inte resultatet av en godtycklig kostnadsfördelning inom koncernen och att svårigheterna är så allvarliga att koncernen inte kan klara av dem på egen hand.

1.7.   Har företaget (eller den koncern det ingår i) beviljats undsättningsstöd tidigare?

Ja

Nej

Om ja, lämna fullständiga uppgifter (tidpunkt, belopp, hänvisning till ett eventuellt tidigare beslut som fattats av övervakningsmyndigheten, osv.):

…

…

2.   Typ av stöd

2.1.   Beviljas stödet i form av en lånegaranti eller i form av lån? Ni bör bifoga kopior av de relevanta dokumenten.

Ja

Nej

2.2.   Om ja, beviljas lånet med en ränta som är minst lika hög som de räntesatser som iakttas för lån till sunda företag, och särskilt den referensränta som antagits av övervakningsmyndigheten?

Ja

Nej

Lämnare detaljerade upplysningar.

2.3.   Är stödet knutet till lån, vars återbetalningstid inte överstiger tolv månader från och med den sista låneutbetalningen till företaget?

Ja

Nej

3.   Övriga omständigheter

3.1.   Beviljas stödet med hänvisning till allvarliga sociala svårigheter? Motivera.

…

3.2.   Har stödet otillbörliga negativa återverkningar på andra stater? Motivera.

…

3.3.   Förklara varför ni anser att stödet är begränsat till lägsta möjliga (dvs. till det belopp som är nödvändigt för att upprätthålla företagets verksamhet under den period för vilken stödet har godkänts). Förklaringen bör bygga på en likviditetsplan för de kommande sex månaderna och en jämförelse med driftskostnaderna och de finansiella kostnaderna under de senaste tolv månaderna.

…

…

3.4.   Åtar ni er att senast sex månader från och med den dag då undsättningsstödet godkänns lämna övervakningsmyndigheten antingen en omstruktureringsplan, en likvidationsplan eller ett bevis på att lånet helt och hållet återbetalats och att garantin har upphört?

Ja

Nej

4.   Övriga upplysningar

Lämna alla övriga upplysningar som ni anser vara relevanta för bedömningen av åtgärderna i fråga enligt övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter.

DEL III.8 a

FORMULÄR FÖR KOMPLETTERANDE UPPLYSNINGAR OM STÖD TILL OMSTRUKTURERING AV FÖRETAG I SVÅRIGHETER: STÖDORDNINGAR

Detta formulär skall användas för anmälan av alla stödordningar för omstruktureringsstöd som omfattas av gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter  (57) .

1.   Stödberättigande

Är stödet begränsat till företag som uppfyller minst ett av följande kriterier för stödberättigande:

1.1.1.   Är stödordningen begränsad till företag där över hälften av det tecknade kapitalet har gått förlorat och mer än en fjärdedel av detta kapital har gått förlorat under de senaste tolv månaderna?

Ja

Nej

1.1.2.   Är det fråga om bolag med obegränsat personligt ansvar, där över hälften av det bokföringsmässiga egna kapitalet har gått förlorat och över en fjärdedel av detta kapital har gått förlorat under de senaste tolv månaderna?

Ja

Nej

1.1.3.   Uppfyller företagen villkoren i nationell lagstiftning för att bli föremål för ett kollektivt insolvensförfarande?

Ja

Nej

1.2.   Är stödordningen begränsad till omstrukturering av små eller medelstora företag i svårigheter som motsvarar EES definition av små och medelstora företag?

Ja

Nej

2.   Återställd lönsamhet

En omstruktureringsplan skall genomföras som innebär att företaget åter blir lönsamt. Åtminstone följande uppgifter skall finnas med:

2.1.   En presentation av de olika marknadsantaganden som blir följden av marknadsundersökningen.

2.2.   En analys av orsakerna till att företaget har råkat i svårigheter.

2.3.   En presentation av företagets planerade framtida strategi och hur denna kommer att leda till lönsamhet.

2.4.   En uttömmande beskrivning av och översyn över de olika åtgärder för omstrukturering som planeras och hur mycket de kommer att kosta.

2.5.   En tidtabell för genomförande av de olika åtgärderna och ett sista datum då omstruktureringsplanen skall vara helt genomförd.

2.6.   Uppgifter om företagets produktionskapacitet, och i synnerhet om utnyttjandet av denna kapacitet och kapacitetsminskningar.

2.7.   En uttömmande redogörelse för de ekonomiska ramarna för omstruktureringen, inbegripet:

—

Användning av fortfarande tillgängligt eget kapital.

—

Intäkter från försäljning av tillgångar eller dotterbolag för att bidra till finansieringen av omstruktureringen.

—

Medel från privata aktieägare och tredje parter (borgenärer, banker etc.).

—

Offentliga medel. Behovet av beloppet skall styrkas.

2.8.   Preliminära resultaträkningar för de närmaste fem åren med uppskattningar av avkastningen på eget kapital och känslighetsanalyser baserade på flera olika scenarier.

2.9.   Namn på den eller de personer som utarbetat omstruktureringsplanen samt datum när detta ägde rum.

3.   Stödet skall förhindra otillbörlig snedvridning av konkurrensen

Föreskrivs det i stödordningen att de stödmottagande företagen inte får öka sin kapacitet under omstruktureringen?

Ja

Nej

4.   Stödet skall begränsas till vad som är absolut nödvändigt

Beskriv hur ni kommer att se till att det stöd som beviljas enligt stödordningen är begränsat till vad som är absolut nödvändigt.

5.   En enda gång

Är det uteslutet att de stödmottagande företagen får omstruktureringsstöd mer än en gång under en tioårsperiod?

Ja

Nej

Alla fall där denna princip inte följs skall anmälas enskilt.

6.   Stödbelopp

6.1.   Ange det högsta stödbelopp som kan beviljas ett företag som ett led i omstruktureringen: …

6.2.   Lämna alla relevanta upplysningar om alla former av stöd som kan beviljas de företag som är berättigade till omstruktureringsstöd.

…

7.   Årsrapporter

7.1.   Åtar ni er att minst en gång om året lämna en rapport om hur stödordningen fungerar? Rapporten skall innehålla de uppgifter som anges i övervakningsmyndighetens instruktioner om standardiserade rapporter.

Ja

Nej

7.2.   Åtar ni er att i en sådan rapport lämna en förteckning över stödmottagande företag och ange åtminstone följande:

(a)

Företagets namn.

(b)

Verksamhetskod - tvåsiffrig kod enligt näringsgrensindelningen NACE (58).

(c)

Antalet anställda.

(d)

Årsomsättning och balansomslutning.

(e)

Beviljat stödbelopp.

(f)

I tillämpliga fall upplysningar om eventuellt tidigare beviljade omstruktureringsstöd eller motsvarande.

(g)

Uppgift om huruvida det stödmottagande fördraget har trätt i likvidation eller varit föremål för ett kollektivt insolvensförfarande under loppet av omstruktureringsperioden.

Ja

Nej

8.   Övriga upplysningar

Lämna alla övriga upplysningar som ni anser vara relevanta för bedömningen av åtgärderna i fråga enligt övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter.

DEL III.8 b

FORMULÄR FÖR KOMPLETTERANDE UPPLYSNINGAR OM STÖD TILL OMSTRUKTURERING AV FÖRETAG I SVÅRIGHETER: INDIVIDUELLT STÖD

Detta formulär skall användas för anmälan av allt individuellt omstruktureringsstöd som omfattas av övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter  (59) .

1.   Stödberättigande

1.1.   Är det fråga om ett bolag med begränsat personligt ansvar för bolagsmännen, där över hälften av det tecknade kapitalet har gått förlorat och över fjärdedel av detta kapital har gått förlorat under de senaste tolv månaderna?

Ja

Nej

1.2.   Är det fråga om ett bolag med obegränsat personligt ansvar, där över hälften av det bokföringsmässiga egna kapitalet har gått förlorat och över en fjärdedel av detta kapital har gått förlorat under de senaste tolv månaderna?

Ja

Nej

1.3.   Uppfyller företaget villkoren i nationell lagstiftning för att bli föremål för ett kollektivt insolvensförfarande?

Ja

Nej

Om ni har svarat ja på någon av ovanstående frågor, bifoga de relevanta dokumenten (senaste resultaträkning och balansräkning, eller ett domstolsbeslut om att inleda en undersökning av företaget enligt nationell bolagsrätt).

Om ni har svarat nej på alla ovanstående frågor, bifoga dokument som styrker att företaget är i svårigheter och därför berättigat till omstruktureringsstöd.

1.4.   När grundades företaget? …

1.5.   När inleddes driften vid företaget? …

1.6.   Hör företaget till en större företagskoncern?

Ja

Nej

Om ni har svarat ja, ge fullständig information om koncernen (organisationsplan som visar kopplingarna mellan koncernens medlemmar med detaljerade upplysningar om kapital och rösträtt) och bifoga dokumentation som visar att företagets svårigheter faktiskt är dess egna och inte resultatet av en godtycklig kostnadsfördelning inom koncernen och att svårigheterna är så allvarliga att koncernen inte kan klara av dem på egen hand.

1.7.   Har företaget (eller den koncern det ingår i) beviljats omstruktureringsstöd tidigare?

Ja

Nej

Om ja, lämna fullständiga uppgifter (tidpunkt, belopp, hänvisning till ett eventuellt tidigare beslut som fattats av övervakningsmyndigheten (beslut nr xx/xx/KOL), osv.): …

2.   Omstruktureringsplan

Lämna en kopia av en marknadsundersökning för de marknader som det företag som är i svårigheter är verksamt på, och ange vilket företag som har gjort undersökningen. Undersökningen skall i synnerhet innehålla följande:

2.1.1.   En exakt definition av produkterna och de geografiska marknaderna.

2.1.2.   Namnet på de viktigaste konkurrenterna och uppgift om deras marknadsandelar på världsmarknaden, EES-marknaden eller den nationella marknaden, beroende på vad som är relevant.

2.1.3.   De senaste årens utveckling av marknadsandelen för det företag som är i svårigheter.

2.1.4.   En bedömning av den sammanlagda produktionskapaciteten och efterfrågan inom EES, med slutsatser om huruvida det råder överkapacitet på marknaden eller inte.

2.1.5.   Väntad utveckling inom EES under de närmaste fem åren vad gäller efterfrågan, den sammanlagda kapaciteten samt priserna på marknaden.

Bifoga omstruktureringsplanen. Åtminstone följande uppgifter skall finnas med:

2.2.1.   En presentation av de olika marknadsantaganden som blir följden av marknadsundersökningen.

2.2.2.   En analys av orsakerna till att företaget har råkat i svårigheter.

2.2.3.   En presentation av företagets planerade framtida strategi och hur denna kommer att leda till lönsamhet.

2.2.4.   En uttömmande beskrivning av och översyn över de olika åtgärder för omstrukturering som planeras och hur mycket de kommer att kosta.

2.2.5.   En tidtabell för genomförande av de olika åtgärderna och ett sista datum då omstruktureringsplanen skall vara helt genomförd.

2.2.6.   Uppgifter om företagets produktionskapacitet, och i synnerhet om utnyttjandet av denna kapacitet och kapacitetsminskningar.

2.2.7.   En uttömmande redogörelse för de ekonomiska ramarna för omstruktureringen, inbegripet:

—

Användning av fortfarande tillgängligt eget kapital.

—

Intäkter från försäljning av tillgångar eller dotterbolag för att bidra till finansieringen av omstruktureringen.

—

Medel från privata aktieägare och tredje parter (borgenärer, banker etc.).

—

Offentliga medel. Behovet av beloppet skall styrkas.

2.2.8.   Preliminära resultaträkningar för de närmaste fem åren med uppskattningar av avkastningen på eget kapital och känslighetsanalyser baserade på flera olika scenarier.

2.2.9.   Namn på den eller de personer som utarbetat omstruktureringsplanen samt datum när detta ägde rum.

2.3.   Ange vilka åtgärder medlemsstaten föreslår för att uppväga snedvridningen av konkurrensen inom EES.

2.4.   Lämna alla relevanta upplysningar om alla former av stöd som under omstruktureringsperioden beviljas det företag som får omstruktureringsstöd (även stöd som inte beviljas inom ramen för en stödordning).

3.   Övriga upplysningar

Lämna alla övriga upplysningar som ni anser vara relevanta för bedömningen av åtgärderna i fråga enligt övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter.

DEL III.9

FORMULÄR FÖR KOMPLETTERANDE UPPLYSNINGAR OM STÖD TILL AUDIOVISUELL PRODUKTION

Detta formulär för kompletterande upplysningar skall användas vid anmälan av stöd till film och annan audiovisuell produktion  (60) .

1.   Stödordningen

1.1.   Beskriv syftet med stödet och dess räckvidd så exakt som möjligt, i tillämpliga fall för varje enskild åtgärd.

1.2.   Främjar stödet direkt skapandet av ett kulturellt verk (för bio eller TV)?

Ja

Nej

1.3.   Ange vilka bestämmelser som skall garantera att stödets syfte är kulturellt.

…

…

1.4.   Har stödet till effekt att främja industriinvesteringar?

Ja

Nej

2.   Villkor för stödberättigande

2.1.   Ange vilka villkor som skall vara uppfyllda för att vara berättigad till det planerade stödet: …

Stödmottagare

2.2.1.   Skiljer man i stödordningen mellan olika kategorier av stödmottagare (t.ex. fysiska personer/juridiska personer, oberoende/beroende producenter/programföretag osv.)?

…

2.2.2.   Tar man i stödordningen hänsyn till nationalitet eller bostadsort?

…

2.2.3.   Om det är fråga om etablering på en EES-stats territorium, måste stödmottagarna uppfylla andra villkor än att vara företrädda av en fast filial? Observera att etableringsvillkoren måste fastställas med avseende på EES-statens territorium och inte på en underindelning av den staten.

…

2.2.4.   Om stödet innehåller en skattekomponent, måste stödmottagaren uppfylla andra skyldigheter eller villkor än att ha beskattningsbara inkomster inom EES-statens territorium?

…

3.   Territorialisering

3.1.   Ange om stödet är förknippat med en skyldighet att använda en del av budgeten inom EES-statens territorium eller inom en av dess territoriella underavdelningar.

…

3.2.   Är det nödvändigt att iaktta en viss lägsta grad av territorialisering för att vara berättigad till stödet?

Ja

Nej

3.3.   Beräknas den territorialisering som krävs med utgångspunkt från filmens totala budget eller från stödbeloppet?

Ja

Nej

3.4.   Gäller villkoret om territorialisering vissa särskilda poster i produktionsbudgeten?

Ja

Nej

3.5.   Är det absoluta stödbeloppet justerbart i förhållande till de utgifter man haft inom EES-statens territorium?

Ja

Nej

3.6.   Står stödnivån i direkt proportion till territorialiseringsgraden?

Ja

Nej

3.7.   Är stödet justerbart i förhållande till den grad av territorialisering som krävs?

Ja

Nej

4.   Stödberättigande kostnader

4.1.   Precisera vilka kostnader som kan beaktas för att fastställa stödbeloppet: …

4.2.   Hänför sig de stödberättigande kostnaderna direkt till skapandet av biofilm eller audiovisuella produktioner?

Ja

Nej

5.   Stödnivå

5.1.   Ger stödordningen möjlighet att använda begreppen smal film och lågbudgetfilm för att bevilja stöd som överstiger 50 % av produktionsbudgeten?

…

5.2.   Om ja, ange vilka filmkategorier som omfattas av detta begrepp.

…

5.3.   Ange om stödet kan kumuleras med andra stödordningar eller andra bestämmelser om stöd och, om så är fallet, vilka åtgärder som vidtas för att begränsa en sådan kumulering eller för att garantera att den högsta tillåtna stödnivån för produktionen inte överskrids.

…

6.   Förenlighet

6.1.   Motivera varför stödet är förenligt med den gemensamma marknaden mot bakgrund av principerna i kommissionens meddelande om vissa rättsliga aspekter på biofilm och annan audiovisuell produktion.

…

…

7.   Övriga upplysningar

Lämna alla övriga upplysningar som ni anser vara relevanta för bedömningen av åtgärderna i fråga enligt kommissionens meddelande om vissa rättsliga aspekter på biofilm och annan audiovisuell produktion.

DEL III.10

FORMULÄR FÖR KOMPLETTERANDE UPPLYSNINGAR OM STÖD TILL SKYDD FÖR MILJÖN

Detta formulär skall användas för anmälan av alla stödåtgärder som omfattas av övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön  (61) .

1.   Stödets syfte

1.1.   Vilket är syftet med den åtgärd som avser miljöskydd? Ge en noggrann beskrivning av varje del i stödordningen.

…

…

Om samma typ av åtgärd har genomförts tidigare, vilka resultat har då uppnåtts i fråga om miljöskydd?

…

…

1.2.   Om åtgärden är ny, vilka är de förväntade resultaten i fråga om miljöskydd, och över vilken tid?

…

…

2.   Investeringsstöd avsett för anpassning till nya normer eller för att gå utöver befintliga normer

Stöd för anpassning till nya gemenskapsnormer

2.1.1.   Kommer stöd att beviljas för anpassning till gemenskapsnormer som redan har antagits när anmälan görs?

Ja

Nej

Om ja, vilka är gemenskapsnormerna i fråga?

…

…

Datum då de formellt antogs av behöriga institutioner inom EES: …

Bekräfta att stora företag inte kommer att beviljas stöd för anpassning till gemenskapsnormer som redan antagits, men ännu inte har trätt i kraft:

Ja

Nej

Om gemenskapsnormer fastställs i ett direktiv, vilka tidsfrister gäller för omställningen?

…

2.1.2.   Ange de stödberättigande kostnaderna.

…

…

Förklara hur ni kommer att se till att de stödberättigande kostnaderna endast utgörs av merkostnaderna för att uppnå miljömålet, och hur inbesparade kostnader under de fem första åren av investeringens varaktighet kommer att beaktas.

…

…

I vilken utsträckning beaktas eventuella vinster som härrör från en kapacitetsökning och från ytterligare kompletterande produktion?

…

…

2.1.3.   Ange högsta tillåtna stödnivå brutto? …

Statligt stöd som syftar till att gå längre än vad som föreskrivs i gemenskapsnormerna eller som planeras om gemenskapsnormer saknas.

…

2.2.1.   Om det finns gemenskapsnormer, beskriv dessa:

…

Om det inte finns några gemenskapsnormer, finns det i stället nationella normer?

Ja

Nej

Om ja, bifoga kopior av de aktuella texterna.

Bekräfta att ett företag inte kan få stöd för anpassning till nationella normer som är strängare än gemenskapsnormerna, eller då gemenskapsnormer saknas, annat än om det anpassat sig till de aktuella nationella normerna före det datum som föreskrivs i dessa:

…

Ge exempel på stödberättigande investeringar: …

Om det finns nationella normer, är de strängare än gemenskapsnormerna?

Ja

Nej

Om ja, precisera: …

2.2.2.   Ange de stödberättigande kostnaderna? …

Förklara hur ni kommer att se till att de stödberättigande kostnaderna endast utgörs av merkostnaderna för att uppnå miljömålet, och hur inbesparade kostnader under de fem första åren av investeringens varaktighet kommer att beaktas.

…

…

I vilken utsträckning beaktas eventuella vinster som härrör från en kapacitetsökning och från ytterligare kompletterande produktion?

…

…

2.2.3.   Ange högsta tillåtna stödnivå brutto: …

Ange den högsta stödnivå brutto, som normalt tillämpas? …

Får företag i regioner som är berättigade till regionalstöd förhöjt stöd?

Ja

Nej

Om ja, vilken typ av förhöjt stöd planeras? …

Får små och medelstora företag förhöjt stöd enligt stödordningen?

Ja

Nej

Om ja, precisera: …

…

Kan det förhöjda stödet kumuleras med förhöjt stöd till företag i stödområden?

Ja

Nej

Om ja, på vilka villkor? …

…

3.   Investeringsstöd i energisektorn

Stöd till investeringar som syftar till energisparande.

3.1.1.   Vilka energibesparingar räknar man med att stödet för enskilda ändamål eller stödordningen ger upphov till?

…

Har den besparing som förutses kontrollerats av en oberoende expert? Ge exempel på stödberättigande investeringar.

…

…

3.1.2.   Vilka koldioxidminskningar räknar man med att stödet för enskilda ändamål eller stödordningen ger upphov till?

…

3.1.3.   Ange de stödberättigande kostnaderna? …

Förklara hur ni kommer att se till att de stödberättigande kostnaderna endast utgörs av merkostnaderna för att uppnå miljömålet, och hur inbesparade kostnader under de fem första åren av investeringens varaktighet kommer att beaktas.

…

…

I vilken utsträckning beaktas eventuella vinster som härrör från en kapacitetsökning och från ytterligare kompletterande produktion?

…

…

Ange högsta tillåtna stödnivå brutto: …

Får företag i regioner som är berättigade till regionalstöd förhöjt stöd?

Ja

Nej

Om ja, vilken typ av förhöjt stöd planeras? …

Får små och medelstora företag förhöjt stöd enligt stödordningen?

Ja

Nej

Om ja, precisera? …

Kan det förhöjda stödet kumuleras med förhöjt stöd till företag i stödområden?

Ja

Nej

Om ja, på vilka villkor? …

Stöd till kraftvärmeproduktion

3.2.1.   Vilken primär energikälla kommer att användas i produktionsprocessen?

…

3.2.2.   Vilka miljöfördelar kommer åtgärden att leda till?

…

Om verkningsgraden är ovanligt hög, ange det jämförbara genomsnittet.

…

Vilken lägsta verkningsgrad kommer de stödberättigade kraftvärmeverken att ha?

…

Kan åtgärderna leda till minskad energikonsumtion? I vilken omfattning?

…

Har bestämmelserna utarbetats av en oberoende expert?

…

I vilket hänseende och i vilken utsträckning är produktionsprocessen mindre skadlig för miljön, om den alls är det?

…

3.2.3.   Ange de stödberättigande kostnaderna? …

Vilka skulle investeringskostnaderna vara för att installera en produktionsenhet för el (eller värme) med samma kapacitet sett till effektiv energiproduktion?

…

I vilken utsträckning beaktas försäljning av värme (om anläggningen främst är avsedd för energiproduktion) eller försäljning av el (i det motsatta fallet) för att minska de högre investeringskostnaderna?

…

Om det är fråga om att ersätta en befintlig anläggning, uppstår det några fördelar genom kapacitetsökning eller kostnadsbesparingar?

…

Hur har dessa fördelar beräknats?

…

3.2.4.   Ange högsta tillåtna stödnivå brutto? …

Ange den högsta stödnivå brutto, som normalt tillämpas? …

Får företag i stödområden förhöjt stöd enligt stödordningen?

Ja

Nej

Om ja, vilken typ av förhöjt stöd planeras? …

Får små och medelstora företag förhöjt stöd?

Ja

Nej

Om ja, precisera: …

Kan det förhöjda stödet kumuleras med förhöjt stöd till företag i stödområden?

Ja

Nej

Om ja, på vilka villkor: …

Stöd till investeringar i förnybara energikällor

3.3.1.   Vilka energikällor är det fråga om?

…

Om avsikten är att investeringarna skall försörja ett helt samhälle med energi, beskriv detta samhälles gränser och vilka energikällor som används.

…

3.3.2.   Ange de stödberättigande kostnaderna? …

Vilka skulle investeringskostnaderna vara för att installera en produktionsenhet för el med samma kapacitet sett till effektiv energiproduktion?

…

3.3.3.   Ange högsta tillåtna stödnivå brutto? …

Om stödet kan omfatta hela den stödberättigande kostnaden, varför är en sådan stödnivå nödvändig?

…

Hur skulle, under liknande omständigheter, den producerade energin säljas, genom vilka distributörer och till vilka taxor?

…

Får företag i regioner som är berättigade till regionalstöd förhöjt stöd enligt stödordningen?

Ja

Nej

Om ja, hur mycket? …

Får små och medelstora företag förhöjt stöd?

Ja

Nej

Om ja, precisera: …

Kan det förhöjda stödet kumuleras med förhöjt stöd till företag i stödområden?

Ja

Nej

Om ja, på vilka villkor: …

Kan det anmälda investeringsstödet kumuleras med annat statligt stöd i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet eller med annan finansiering via Eftastaternas deltagande i gemenskapsprogram?

Ja

Nej

Om ja, åtag er att iaktta den högsta tillåtna stödnivå som anges i riktlinjerna för statligt stöd till skydd för miljön eller, om det är fråga om statligt stöd som beviljats för olika ändamål men avser samma stödberättigande kostnader, det förmånligaste stödtaket. …

4.   Stöd för att återställa förorenad industrimark

4.1.   Vilken industrimark (beskrivning av marken) och vilken typ av förorening är det fråga om?

Har föroreningens art och omfattning och den risk den utgör för människors hälsa och för miljön bedömts av en oberoende expert?

Ja

Nej

Vem? Bifoga kopior av rapporterna.

4.2.   Om det är fråga om stöd för särskilda ändamål, besvara följande frågor:

Är marken i offentlig eller privat ägo?

…

Om marken är i offentlig ägo, har de offentliga myndigheterna förvärvat den för att återställa den?

Ja

Nej

Har den person som är ansvarig för föroreningen identifierats?

Ja

Nej

Om nej, beskriv kort de särskilda omständigheter som gör att förorenaren inte är ansvarsskyldig.

…

Har en oberoende expert gjort en bedömning av den förorenade markens marknadsvärde (innan den återställs)?

Ja

Nej

Vilket marknadsvärde har marken innan den återställs?

…

Vilka kostnader har beräknats för återställandet? …

Vilka är de ursprungliga kostnaderna i den mening som avses i övervakningsmyndighetens riktlinjer när det gäller inslag av stöd vid offentliga myndigheters försäljning av mark och byggnader?

…

Har en oberoende expert bedömt markens värde (sedan den återställts)?

Ja

Nej

Vilket är det beräknade marknadsvärdet för den återställda marken?

…

Har de offentliga myndigheterna för avsikt att sälja marken inom tre år efter den dag då den förvärvades?

…

På vilket sätt kommer den förorenade marken att användas sedan den återställts?

…

Vilken räckvidd har det planerade stödet?

…

Ange högsta tillåtna stödnivå brutto:

…

4.3.   Om det är fråga om en stödordning, svara på följande frågor:

Vilken räckvidd har det planerade stödet?

…

Ange högsta tillåtna stödnivå brutto? …

Har liknande stödordningar använts för att finansiera återställande av annan förorenad mark i ert land? Ange på hur många platser förorenad mark har återställts inom ramen för liknande stödordningar och vilka belopp dessa stödordningar tilldelades?

…

…

5.   Stöd till omlokalisering av ett företag

5.1.   Var ligger det företag som bör erhålla omlokaliseringsstöd?

…

Om företaget ligger i ett område som är skyddat genom Natura 2000, vilka rättsakter ligger till grund för bedömningen att företaget bör erhålla stöd?

…

5.2.   Varför omlokaliseras företaget?

…

Beskriv ingående vilka miljöskäl, sociala faktorer eller faktorer som rör människors hälsa som gör omlokaliseringen nödvändig. Är företagsägaren ansvarsskyldig för föroreningen eller miljöproblemet (enligt nationell lagstiftning eller EES-lagstiftning)?

…

…

5.3.   Finns det ett myndighetsbeslut eller rättsligt avgörande som föreskriver att företaget skall omlokaliseras?

Ja

Nej

Om ja, bifoga en kopia av beslutet eller avgörandet.

Bekräfta att stödmottagaren kommer att följa de strängaste miljönormer som är tillämpliga i det nya område dit företaget lokaliseras.

5.4.   Vilka vinster kan företaget förvänta sig från försäljningen eller expropriationen av eller från hyran för den övergivna marken eller anläggningarna?

…

5.5.   Vilka kostnader måste man räkna med för den nya anläggningen med samma produktionskapacitet som den man övergett?

…

Kommer omlokaliseringen att leda till straffavgifter därför att hyresavtalet för marken eller byggnaderna sägs upp i förväg?

…

Ger den nya teknik som används efter omlokaliseringen några fördelar?

…

Uppstår det några bokföringsmässiga vinster på grund av att anläggningarna utnyttjas mer effektivt efter omlokaliseringen?

…

Ange högsta tillåtna stödnivå brutto: …

6.   Stöd till små och medelstora företag för rådgivning eller konsulttjänster på miljöområdet

6.1.   Vilka är de potentiella stödmottagarna?

…

Uppfyller de alla villkor i bilaga 1 i Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag (62)?

Ja

Nej

6.2.   Kommer konsulttjänsterna att tillhandahållas av externa företag?

Ja

Nej

Har de externa företagen ekonomiska band till de stödmottagande företagen?

Ja

Nej

Ge en noggrann beskrivning av konsulttjänsterna:

…

7.   Driftsstöd till avfallshantering och främjande av energibesparingar

7.1.   Vilken är merkostnaden för produktionen och vilken del av den omfattas av stödet?

…

Om stödet är degressivt, ange de tillämpliga bestämmelserna.

…

7.2.   Vilken varaktighet planeras för den anmälda stödordningen?

…

7.3.   Särskilda frågor om stödet avser avfallshantering:

På vilket sätt garanteras att stödmottagaren finansierar behandlingen av avfall i förhållande till avfallsmängd som produceras och/eller till kostnaderna för hanteringen av denna?

…

Om stöd ges till behandling av industriellt avfall, finns det några tillämpliga EES-bestämmelser?

Ja

Nej

Om ja, ange vilka: …

Om det inte finns några EES-bestämmelser, finns det i stället nationella bestämmelser?

Ja

Nej

Om ja, ange vilka: …

Om ja, är dessa nationella bestämmelser strängare än EES-bestämmelserna?

Ja

Nej

Om ja, precisera: …

8.   Driftsstöd i form av avgiftsbefrielser eller avgiftslättnader

Införande av en ny avgift

8.1.1.   Eftastaten beviljar befrielser som leder till en lägre avgift än den lägsta avgift som fastställs i gemenskapslagstiftningen.

Vilken avgift avser lättnaden?

…

På vilket sätt bidrar avgiften till miljöskyddet?

…

Vilka resultat har uppnåtts som en direkt följd av avgiften eller vilka resultat förväntar man sig att uppnå?

…

…

Varför är det nödvändigt att ta ut en lägre avgift än den som fastställs i gemenskapslagstiftningen?

…

Är konkurrensen inom de sektorer som omfattas av avgiftsbefrielsen hård, antingen inom EES eller internationellt?

…

Hur många företag omfattas av denna åtgärd?

…

Betalar dessa företag andra miljöavgifter?

…

8.1.2.   Eftastaten beviljar avgiftslättnader som leder till en lägre avgift än den lägsta avgift som fastställs i gemenskapslagstiftningen.

Vilken avgift avser lättnaden?

…

På vilket sätt bidrar avgiften till miljöskyddet?

…

Vilka resultat har uppnåtts som en direkt följd av avgiften eller vilka resultat förväntar man sig att uppnå?

…

…

Är det en förutsättning för avgiftslättnaden att de stödmottagande företagen och Eftastaten sluter avtal om att förbättra miljöskyddet?

Ja

Nej

Vilken typ av avtal är det fråga om?

…

Kan sådana avtal slutas inom alla de ekonomiska sektorer som kan komma i fråga för avgiftslättnaden?

…

Om avtalet är frivilligt och inte ett villkor för att få del av avgiftslättnaden, hur hög anslutningsgrad förväntas bland stödmottagarna? …

Vem ser till att stödmottagarna följer avtalen?

…

Vilka påföljder planeras för stödmottagare som inte följer de skyldigheter som åläggs i avtalen?

…

Bifoga en kopia av sådana avtal eller beskriv dem noggrant.

Om det finns nationella bestämmelser med samma effekter som ovannämnda avtal, bifoga en kopia av bestämmelserna.

Om det inte finns några avtal mellan stödmottagarna och Eftastaten, vilken avgift kommer stödmottagarna faktiskt att betala efter avgiftslättnaden och hur stor är skillnaden mellan denna avgift och den lägsta avgift som fastställs i gemenskapslagstiftningen?

…

8.1.3.   Undantag för införande av en ny avgift i avsaknad av en gemenskapsavgift

Är det en förutsättning för undantaget att de stödmottagande företagen och Eftastaten sluter frivilliga eller obligatoriska avtal om att förbättra miljöskyddet?

Ja

Nej

Vilken typ av avtal är det fråga om?

…

Kan sådana avtal slutas inom alla de ekonomiska sektorer som kan komma i fråga för avgiftsbefrielsen eller avgiftslättnaden?

Ja

Nej

Om avtalet är frivilligt och inte ett villkor för att få del av avgiftslättnaden eller avgiftsbefrielsen, hur hög anslutningsgrad förväntas bland stödmottagarna?

…

Vem ser till att stödmottagarna fullgör sina åtaganden?

…

Vilka påföljder planeras för stödmottagare som inte fullgör sina åtaganden enligt avtalen?

…

Bifoga om möjligt en kopia av utkasten till avtal eller beskriv dem noggrant.

Om det finns nationella bestämmelser med samma effekter som ovannämnda avtal, bifoga en kopia av bestämmelserna.

Om det inte finns några avtal mellan stödmottagarna och Eftastaten, vilken avgift kommer stödmottagarna faktiskt att betala efter avgiftslättnaden och hur stor är skillnaden mellan denna avgift och den ”normala” nationella avgiften?

…

Lämna uppgifter som gör det möjligt för övervakningsmyndigheten att bedöma hur stor del av avgiften som faktiskt betalas.

…

Vilken varaktighet planeras för den anmälda stödordningen?

…

8.1.4.   Undantag från befintliga avgifter

Vilka är miljöfördelarna med den avgift som omfattas av åtgärden?

…

När infördes avgiften? …

Vilka är stödmottagarna?

…

Fattades beslutet att bevilja en avgiftslättnad för de stödmottagare som omfattas av denna anmälan i samband med en märkbar avgiftshöjning?

Ja

Nej

Om ja, ange i absoluta termer hur den aktuella avgiften har utvecklats med tiden.

…

…

Har undantagen blivit nödvändiga på grund av att de ekonomiska villkoren har förändrats märkbart?

Beskriv hur villkoren har ändrats: …

…

Omfattar denna förändring endast en Eftastat eller omfattar den alla Eftastater?

…

Vilka avgiftshöjningar beror på de förändrade ekonomiska villkoren?

…

Vilken varaktighet planeras för den anmälda stödordningen?

…

8.1.5.   Avgiftslättnader eller avgiftsbefrielser som är nödvändiga för att modernisera energiproduktionen så att högre energieffektivitet uppnås.

Vilka traditionella energikällor kommer att användas vid energiproduktionen?

…

Vilken är skillnaden i energieffektivitet jämfört med traditionella produktionsmetoder?

…

Vilka merkostnader kommer den planerade produktionen att orsaka?

…

9.   Driftsstöd till förnybar energi

9.1.   Vilka energikällor är det fråga om?

…

9.2.   Stöd till merkostnaderna för produktionen i förhållande till marknadspriset för sådan energi

Är det fråga om nya anläggningar?  Ja  Nej

Ange de genomsnittliga produktionskostnaderna och skillnaden i förhållande till marknadspriset för varje förnybar energikälla?

…

Beskriv noggrant hur stödet fungerar och framför allt hur stödbeloppet beräknas

…

Hur lång avskrivningstid planeras för anläggningarna?

…

Visa att stödets nettonuvärde inte kommer att överskrida nettonuvärdet för de sammanlagda investeringskostnaderna för kraftverket eller den typ av kraftverk som omfattas av stödet

…

Om stöd planeras för flera år, vilka bestämmelser gäller för justering av produktionskostnaderna och marknadspriserna?

…

Är produktionsanläggningarna för förnybar energi också berättigade till investeringsstöd?

Ja

Nej

Om ja, hur mycket? …

Vilken hänsyn kommer att tas till investeringsstödet när man fastställer behovet av driftsstöd?

…

Finns det ett inslag av kapitalavkastning i stödet?

Ja

Nej

Om ja, hur mycket? Förklara varför detta anses nödvändigt. Inom biomassasektorn: Kan stödet omfatta även annat än investeringskostnaderna?

…

…

9.3.   Stöd i form av marknadsmekanismer

Är det fråga om nya anläggningar?  Ja  Nej

Ange de genomsnittliga produktionskostnaderna för den förnybara energin i fråga och skillnaden i förhållande till marknadspriset för energi.

…

Hur kommer mekanismen att fungera?

…

På vilket sätt garanteras att mekanismen inte avhåller producenter av förnybar energi från att förbättra sin konkurrenskraft?

…

På vilket sätt tar mekanismen hänsyn till import och export av el?

…

Om det är fråga om gröna certifikat, kommer Eftastaten att direkt eller indirekt påverka prissättningen?

…

Kan Eftastaten införa nya certifikat på marknaden eller kan den köpa sådana?

Ja

Nej

Kommer det att finnas en avgift som skall betalas om en skyldighet inte fullgörs?

Ja

Nej

Om ja, hur kommer dessa pengar att samlas in, förvaltas och användas?

…

…

Hur kommer man att kontrollera att de deltagande företagen inte överkompenseras?

…

…

9.4.   Driftsstöd på grundval av de externa kostnader som undvikits

Är det fråga om nya anläggningar?  Ja  Nej

Hur och av vem har de externa kostnader som undvikits beräknats? Lämna en motiverad och kvantifierad jämförande kostnadsanalys tillsammans med en utvärdering av de externa kostnaderna för konkurrerande energiproducenter

…

…

Vilket är det högsta tillåtna stödbeloppet per kWh? …

Hur kontrollerar man att stödbelopp som överskrider det stödbelopp som är följden av alternativ 1 faktiskt återinvesteras i sektorn för förnybar energi?

…

10.   Driftsstöd till kraftvärmeproduktion

10.1.   Vilken primär energikälla kommer att användas i produktionsprocessen?

…

Vilka miljöfördelar ger den planerade åtgärden?

…

Om verkningsgraden är ovanligt hög, ange det jämförbara genomsnittet.

…

Vilken lägsta verkningsgrad kommer de stödberättigade kraftvärmeverken att ha?

…

I vilken omfattning minskar energikonsumtionen genom åtgärden?

…

Har åtgärderna bedömts av en oberoende expert?

…

I vilket hänseende och i vilken utsträckning är produktionsprocessen mindre skadlig för miljön, om den alls är det?

…

Vilka bestämmelser gäller för det planerade stödet?

…

Ange de genomsnittliga produktionskostnaderna och det genomsnittliga marknadspriset för den producerade energin.

…

Ange det genomsnittliga marknadspriset för en traditionell energienhet.

…

Vid industriell användning av kraftvärmeproduktion, vilka är de eventuella fördelarna med värmeproduktionen?

…

Om stöd planeras för flera år, vilka bestämmelser gäller för granskning av produktionskostnaderna och marknadspriserna?

…

11.   Övriga upplysningar

Ange all övrig information ni anser relevant för bedömningen av åtgärden/åtgärderna i fråga enligt övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön.

DEL III.11

FORMULÄR FÖR KOMPLETTERANDE UPPLYSNINGAR OM STÖD FÖR FINANSIERING AV RISKKAPITAL

Detta formulär skall användas för anmälan av alla stödordningar som omfattas av Eftas övervakningsmyndighets riktlinjer för statligt stöd och riskkapital  (63) . Observera att om stödordningen omfattas av andra rambestämmelser eller riktlinjer skall formuläret för de rambestämmelserna eller riktlinjerna användas.

1.   Stödmottagare

Vilka är stödmottagarna? (Kryssa för en eller flera rutor.)

1.1.   

Investerare som inrättar en fond eller tillhandahåller eget kapital i ett företag eller en företagsgrupp.

Ange urvalskriterierna:

…

…

…

1.2.   

En investeringsfond eller ett annat förmedlande instrument.

Ange urvalskriterierna:

…

…

…

1.3.   

Företag som investeringen gäller.

Ange urvalskriterierna:

…

…

…

2.   Typ av stöd

2.1.   Stödordningen omfattar följande åtgärder och/eller instrument (kryssa för en eller flera rutor):

Skapande av en investeringsfond (”venturekapitalfond”) där offentliga myndigheter är partner, investerare eller deltagare.

Precisera:

…

…

…

Bidrag för att täcka en del av investeringsfondens (venturekapitalfondens) administrations- och förvaltningskostnader.

Precisera:

…

…

…

Garantier till riskkapitalinvesterare eller till riskkapitalfonder mot en viss del av investeringsförlusterna, eller garantier för lån till investerare eller fonder för investering i riskkapital.

Precisera:

…

…

…

Andra finansiella instrument för att stimulera riskkapitalinvesterare eller riskkapitalfonder att erbjuda mer investeringskapital.

Precisera:

…

…

…

Skatteförmåner för att uppmuntra investerare att göra riskkapitalinvesteringar.

Precisera:

…

…

…

2.2.   Kombinationen av de ovannämnda åtgärderna och/eller instrumenten leder inte till att det eller de företag som investeringen gäller erbjuds kapital enbart i form av lån (inklusive förlagslån och delägarlån) eller andra instrument som ger investeraren eller långivaren en fastställd minimiavkastning.

Precisera:

…

…

…

3.   Förekomsten av ett marknadsmisslyckande

3.1.   

Den delfinansiering som beviljas målföretagen inom ramen för stödordningen är högst:

500 000 euro

750 000 euro för företag i regioner som är stödberättigade enligt artikel 61.3 c i EES-avtalet

1 miljon euro för företag i regioner som är stödberättigade enligt artikel 61.3 a i EES-avtalet

3.2.   

Om den delfinansiering som beviljas målföretagen inom ramen för stödordningen överskrider tröskelvärdena ovan, måste stödordningen motiveras med att ett ”marknadsmisslyckande” föreligger i de områden som investeringen gäller.

Precisera genom att lägga fram bevis till stöd för detta:

…

…

…

4.   Huvuddragen i stödåtgärden

4.1.   Användningen av statliga medel begränsar sig enbart eller huvudsakligen till kapitalinvesteringar i

Företag i stödområden enligt artikel 61.3 a eller artikel 61.3 c i EES-avtalet.

Mikroföretag eller små företag.

Medelstora företag som befinner sig i start- eller inledningsfasen eller som ligger i stödområden.

För medelstora företag som passerat start- eller inledningsfasen eller som inte ligger i stödområden är stödet per företag begränsat till en del av det totalbelopp åtgärden omfattar.

Precisera:

…

…

…

4.2.   Stödordningen är inriktad på marknadsmisslyckanden på marknaden för riskkapital och på att erbjuda företag finansiering främst i form av eget kapital eller därmed likställt kapital.

Precisera vid behov:

…

…

…

Investeringsbeslut är vinstmotiverade och det finns en koppling mellan investeringens avkastning och dem som är ansvariga för investeringsbeslutet, vilket framgår av följande omständigheter:

Allt kapital som investeras härrör från investerare som arbetar på marknadsekonomiska villkor.

eller

En betydande andel av kapitalet i målföretagen kommer från investerare som arbetar på marknadsekonomiska villkor.

Precisera:

…

…

…

4.3.1.   Om det är fråga om investeringsfonder framgår investeringarnas vinstmotiverade karaktär av följande (kryssa för en eller flera rutor):

Minst 50 % av fondens kapital härrör från privata investerare

Minst 30 % av fondens kapital härrör från privata investerare när det gäller åtgärder i stödområden enligt artikel 61.3 a eller 61.3 c i EES-avtalet

Andra faktorer som motiverar en annan nivå av privat kapital.

Beskriv dessa faktorer:

…

…

…

Det finns ett avtal mellan en professionell fondförvaltare och fondens deltagare. Förvaltarens ersättning är kopplad till fondens avkastning och fondens målsättningar och den föreslagna investeringsperioden är tydligt angivna

Privata investerare deltar i beslutsfattandet

Fonderna förvaltas enligt bästa praxis och under myndighetstillsyn.

4.4.   

Snedvridningen av konkurrensen mellan investerare och investeringsfonder har minimerats, vilket framgår av följande:

En anbudsinfordran som ordnas för att tillhandahålla ”förmånsvillkor” för privata investerare

En offentlig anmodan till investerarna när en investeringsfond grundas

Om det är fråga om en ordning (t.ex. en garantiordning), så står den öppen för alla nya aktörer

4.5.   

Alla investeringar kommer att grunda sig på en detaljerad affärsplan för att fastställa projektets bärkraft.

4.6.   

Ordningen omfattar en klar och tydlig metod för avveckling.

Precisera:

…

…

…

4.7.   

Kommer det att vara möjligt att återvinna medel inom en ordning?

4.8.   

Sektorsinriktning. Målföretagen är verksamma bara inom vissa sektorer av ekonomin. Ange vilka sektorer och den underliggande affärslogiken samt skälen för den offentliga politiken: …

…

…

5.   Kumulering av stöd

5.1.   

Om de företag investeringen gäller beviljas stöd enligt stödordningen, är de redan mottagare av stöd enligt bestämmelser, t.ex. andra godkända stödordningar?

Precisera.

…

…

…

5.2.   

Om eget kapital som tillhandahålls företag inom ramen för en stödordning för finansiering av riskkapital används till att finansiera nyinvesteringar, FoU-kostnader eller kostnader som är stödberättigande enligt andra rambestämmelser, tas det i det stödtak som tillämpas hänsyn till stödinslaget i ordningen för finansiering av riskkapital?

Precisera:

…

…

…

6.   Övriga upplysningar

Ange all övrig information ni anser relevant för bedömningen av åtgärderna i fråga enligt övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd och riskkapital.

DEL III.12.a. SIS (64)

INDIVIDUELLT STÖD FÖR OMSTRUKTURERING AV FÖRETAG I SVÅRIGHETER INOM FLYGSEKTORN

Detta formulär skall användas för anmälan av enskilt omstruktureringsstöd till flygbolag som omfattas av övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter  (65) och av riktlinjerna om statligt stöd till flygindustrin  (66) .

1.   Stödberättigande

1.1.   Är det fråga om ett bolag med begränsat personligt ansvar för bolagsmännen, där över hälften av det tecknade kapitalet har gått förlorat och över fjärdedel av detta kapital har gått förlorat under de senaste tolv månaderna?

Ja

Nej

1.2.   Är det fråga om ett bolag med obegränsat personligt ansvar, där över hälften av det bokföringsmässiga egna kapitalet har gått förlorat och över en fjärdedel av detta kapital har gått förlorat under de senaste tolv månaderna?

Ja

Nej

1.3.   Uppfyller företaget villkoren i nationell lagstiftning för att bli föremål för ett kollektivt insolvensförfarande?

Ja

Nej

Om ni har svarat ja på någon av ovanstående frågor, bifoga de relevanta dokumenten (senaste resultaträkning och balansräkning, eller ett domstolsbeslut om att inleda en undersökning av företaget enligt nationell bolagsrätt).

Om ni har svarat nej på alla ovanstående frågor, bifoga dokument som styrker att företaget är i svårigheter och därför berättigat till undsättningsstöd.

1.4.   När grundades företaget? …

1.5.   När inleddes driften vid företaget? …

1.6.   Hör företaget till en större företagskoncern?

Ja

Nej

Om ni har svarat ja, ge fullständig information om koncernen (organisationsplan som visar kopplingarna mellan koncernens medlemmar med detaljerade upplysningar om kapital och rösträtt) och bifoga dokumentation som visar att företagets svårigheter faktiskt är dess egna och inte resultatet av en godtycklig kostnadsfördelning inom koncernen och att svårigheterna är så allvarliga att koncernen inte kan klara av dem på egen hand.

1.7.   Har företaget (eller den koncern det ingår i) beviljats omstruktureringsstöd tidigare?

Ja

Nej

Om ja, lämna fullständiga uppgifter (tidpunkt, belopp, hänvisning till ett eventuellt tidigare beslut som fattats av övervakningsmyndigheten (beslut nr xx/xx/KOL), osv.): …

2.   Omstruktureringsplan

Lämna en kopia av en marknadsundersökning för de marknader som det företag som är i svårigheter är verksamt på, och ange vilket företag som har gjort undersökningen. Undersökningen skall i synnerhet innehålla följande:

2.1.1.   En exakt definition av produkterna och de geografiska marknaderna.

2.1.2.   Namnet på de viktigaste konkurrenterna och uppgift om deras marknadsandelar på världsmarknaden, EES-marknaden eller den nationella marknaden, beroende på vad som är relevant.

2.1.3.   De senaste årens utveckling av marknadsandelen för det företag som är i svårigheter.

2.1.4.   En bedömning av den sammanlagda produktionskapaciteten och efterfrågan inom EES, med slutsatser om huruvida det råder överkapacitet på marknaden eller inte.

2.1.5.   Väntad utveckling inom EES under de närmaste fem åren vad gäller efterfrågan, den sammanlagda kapaciteten samt priserna på marknaden.

Bifoga omstruktureringsplanen. Då stödet måste ingå i ett omfatta omstruktureringsprogram bör följande uppgifter ingå:

2.2.1.   En presentation av de olika marknadsantaganden som blir följden av marknadsundersökningen.

2.2.2.   En analys av orsakerna till att företaget har råkat i svårigheter.

2.2.3.   En presentation av företagets planerade framtida strategi och hur denna kommer att leda till lönsamhet.

2.2.4.   En uttömmande beskrivning av och översyn över de olika åtgärder för omstrukturering som planeras och hur mycket de kommer att kosta.

2.2.5.   En tidtabell för genomförande av de olika åtgärderna och ett sista datum då omstruktureringsplanen skall vara helt genomförd.

2.2.6.   Uppgift om företagets produktionskapacitet, särskilt om hur kapaciteten utnyttjas samt eventuella kapacitetsminskningar, i synnerhet om dessa behövs för att återställa företagets lönsamhet eller för att förbättra situationen på marknaden.

2.2.7.   En uttömmande redogörelse för de ekonomiska ramarna för omstruktureringen, inbegripet:

—

Användning av fortfarande tillgängligt eget kapital.

—

Intäkter från försäljning av tillgångar eller dotterbolag för att bidra till finansieringen av omstruktureringen.

—

Medel från privata aktieägare och tredje parter (borgenärer, banker etc.).

—

Offentliga medel. Behovet av beloppet skall styrkas.

2.2.8.   Preliminära resultaträkningar för de närmaste fem åren med uppskattningar av avkastningen på eget kapital och känslighetsanalyser baserade på flera olika scenarier.

2.2.9.   Ett åtagande från Eftastaten om att inget ytterligare stöd kommer att beviljas företaget.

2.2.10.   Ett åtagande från Eftastaten om att man inte kommer att ingripa i förvaltningen av företaget, utom i samband med de rättigheter som följer av äganderätten, och att man kommer att låta företaget drivas enligt kommersiella principer.

2.2.11.   Ett åtagande från myndigheterna i Eftastaten om att användningen av stödet kommer att begränsas till omstruktureringsprogrammets syften och om att företaget kommer att förhindras att förvärva andelar i andra flygbolag under omstruktureringsperioden.

2.2.12.   Namn på den eller de personer som utarbetat omstruktureringsplanen samt datum när detta ägde rum.

2.3.   Ange vilka åtgärder medlemsstaten föreslår för att uppväga snedvridningen av konkurrensen inom EES, och ange särskilt hur de åtgärder för att minska kapacitet och utbud som ingår i omstruktureringsplanen kommer att påverka företagets konkurrenter.

2.4.   Lämna alla relevanta upplysningar om alla former av stöd som under omstruktureringsperioden beviljas det företag som får omstruktureringsstöd (även stöd som inte beviljas inom ramen för en stödordning).

2.5.   Beskriv vilka åtgärder som kommer att vidtas för att säkra öppenhet och kontroll i samband med den anmälda åtgärden.

DEL III.12.b. SIS (67)

STÖD TILL TRANSPORTINFRASTRUKTUR

Detta formulär för kompletterande upplysningar skall användas vid anmälan av individuellt stöd och stödordningar till förmån för transportinfrastruktur. Formuläret skall också användas när det är fråga om ett individuellt stöd eller en stödordning som anmäls till övervakningsmyndigheten för att få klarhet om rättsläget.

1.   Typ av infrastruktur

1.1.   Ange vilka typer av infrastrukturer som omfattas av åtgärden.

…

…

1.2.   Är infrastrukturen öppen och tillgänglig för alla potentiella användare på icke-diskriminerande villkor eller är den avsedd för ett eller flera specifika företag?

…

1.3.   Är det fråga om en offentlig infrastruktur som förvaltas offentligt eller drivs och förvaltas den av en icke-offentlig enhet?

…

1.4.   Beskriv hur infrastrukturen kommer att drivas.

…

…

1.5.   Avser stödordningen eller det individuella stödet en ny infrastruktur eller en utbyggnad eller förbättring av en befintlig infrastruktur?

…

2.   Stödberättigande kostnader och stödnivå

2.1.   Avser stödordningen eller det individuella stödet följande:

Investeringskostnader

Driftskostnader

Andra (precisera) …

2.2.   Vilken är den totala kostnaden för projektet och i vilken utsträckning kommer stödmottagaren att bidra till kostnaderna?

…

…

2.3.   Hur fastställdes stödbeloppet (anbudsförfarande, marknadsundersökning, etc.)?

…

…

2.4.   Redogör för varför det krävs statligt stöd och ange hur det kan säkras att stödet begränsas till vad som är nödvändigt.

…

…

3.   Stödmottagare

3.1.   Hur valdes stödmottagaren ut?

…

3.2.   Kommer stödmottagaren också att driva infrastrukturen?

Ja

Nej

Om nej, ange hur den part som skall driva infrastrukturen valdes ut: …

…

…

DEL III.12.c. SIS (68)

STÖD TILL SJÖTRANSPORTER

Detta formulär för kompletterande upplysningar skall användas för anmälan av stödordningar som omfattas av övervakningsmyndighetens riktlinjer för stöd till sjötransporter  (69) .

1.   Typ av stödordning

Omfattar eller består ordningen av

(a)

Tonnageskatt

(b)

Lättnader avseende sociala avgifter

(c)

Skattelättnader avseende sjömansskatt

(d)

Skattelättnader avseende lokala skatter

(e)

Nedsatta registreringsavgifter

(f)

Utbildningsstöd

(g)

Stöd till överföring av lastbilar från vägar till sjöleder

(h)

Ett avtal om allmän trafik eller anbudsförfarande för ett sådant avtal

(i)

Stöd med social inriktning

(j)

Annat (beskriv i förekommande fall vad): …

…

2.   Stödberättigande

Avseende punkterna a–g:

2.1.   Vilka är kriterierna för stödberättigande för företag?

…

2.2.   Vilka är kriterierna för båtar? Och framförallt, finns det några krav på flaggning?

…

2.3.   Vilka är kriterierna för stödberättigande för sjöfolk (i tillämpliga fall)?

…

2.4.   Beskriv listan över verksamhet som är stödberättigande:

…

…

2.5.   Och framförallt, omfattar ordningen

bogsering?

muddring?

2.6.   Vilka är åtgärderna som syftar till att det inte sker någon påverkan på företagets övriga verksamhet?

…

2.7.   I fråga om punkt h: Vilka är villkoren för den allmänna trafikplikten, metoden för kompensationsberäkning, de olika anbuden i offerten och skälen till att man valde det utsedda företaget?

…

2.8.   I fråga om punkt i: Vilka rutter är berörda, vilka är de berörda användargrupperna och vilka villkor är kopplade till tilldelningen av enskilda stöd?

…

…

3.   Stödnivå

I fråga om punkt a:

3.1.   Vilka satser används för att beräkna den beskattningsbara inkomsten per 100 nettoton?

Upp till 1 000 nettoton: …

Mellan 1 001 och 10 000 nettoton: …

Mellan 10 001 och 20 000 nettoton: …

Över 20 001 nettoton: …

3.2.   Måste företagen ha skild redovisning i fråga om stödberättigande och icke-stödberättigande verksamhet?

…

3.3.   Hur bör företagsgrupper och transaktioner inom en företagsgrupp behandlas?

…

I fråga om punkterna b–e:

3.4.   Hur hög är stödnivån (uttryckt i procent) av arbetsgivaravgifterna/skatterna eller av de skatter eller avgifter som besättningsmannen eller redaren normalt sett skulle betala? … %

3.5.   Eller till vilka absoluta nivåer har dessa avgifter eller skatter begränsats?

…

3.6.   I fråga om punkt f: Hur hög är stödnivån i fråga om utbildningskostnader eller lön till den som utbildas?

…

3.7.   I fråga om punkt g: Hur högt är stödet per överförd tonkilometer? …

3.8.   I fråga om punkt i: Till vilket belopp uppgår de enskilda stöden? …

DEL III.12.d. SIS (70)

STÖD TILL KOMBINERADE TRANSPORTER

Detta formulär för kompletterande upplysningar skall användas vid anmälan av individuellt stöd och stödordningar till förmån för kombinerade transporter. Formuläret skall också användas när det är fråga om ett individuellt stöd eller en stödordning som anmäls till övervakningsmyndigheten för att få klarhet om rättsläget.

1.   Typ av stödordning eller åtgärd

1. Avser stödordningen eller det individuella stödet följande:

1.1.   Förvärv av utrustning för kombinerade transporter

Ja

Nej

Om ja, beskriv de stödberättigande tillgångarna:

…

…

…

1.2.   Konstruktion av infrastrukturer för kombinerade transporter

Ja

Nej

Om ja, beskriv åtgärden:

…

…

…

1.3.   Icke-återbetalningspliktiga bidrag för att minska kostnaderna för tillträde till kombinerade transporttjänster

Ja

Nej

Om ja, bifoga en undersökning som visar att åtgärden är berättigad:

…

…

…

1.4.   Annat:

…

…

…

2.   Stödberättigande kostnader

2.1.   Är containrar för sjötransport (ISO 1) stödberättigande enligt stödordningen?

Ja

Nej

2.2.   Är järnvägsvagnar och lokomotiv stödberättigande enligt stödordningen?

Ja

Nej

Om ja, ange vilka stödmottagarna är:

…

…

…

2.3.   Kommer de stödberättigande kostnaderna att användas uteslutande för kombinerade transporter?

Ja

Nej

2.4.   Andra stödberättigande kostnader inom det individuella stödet eller stödordningen:

…

…

3.   Stödnivå

3.1.   Är stödnivån för utrustning för kombinerade transporter högre än 30 % av de stödberättigande kostnaderna?

Ja

Nej

3.2.   Är stödnivån för infrastrukturer för kombinerade transporter högre än 50 % av de stödberättigande kostnaderna?

Ja

Nej

Om ja, bifoga dokumentation som styrker att detta är berättigat:

…

…

…

Beträffande icke-återbetalningspliktiga bidrag för att minska kostnaderna för tillträde till kombinerade transporttjänster, bifoga en undersökning som visar att den planerade stödnivån är berättigad.

(1)  Enligt artikel 1.f i del II av protokoll 3 till övervakningsavtalet avses med olagligt stöd nytt stöd som införs i strid med artikel 1.3 i del I av protokoll 3 till övervakningsavtalet.

(2)  Ett sekundärt syfte är ett syfte som stödet öronmärks för tillsammans med det primära syftet. Till exempel kan en stödordning där det primära syftet är forskning och utveckling ha små och medelstora företag som sekundärt syfte, om stödet öronmärkts för små och medelstora företag. Det sekundära syftet kan vara sektoriellt, till exempel i fråga om en stödordning för forskning och utveckling inom stålsektorn.

(3)  Ange vilken sektor i punkt 4.2.

(4)  Enligt artikel 1.e i del II av protokoll 3 till övervakningsavtalet avses med individuellt stöd sådant stöd som inte beviljas på grundval av en stödordning samt anmälningspliktiga utbetalningar av stöd på grundval av en stödordning.

(5)   EGT L 10, 13.1.2001, s. 33. De ändringar som införs genom Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 364/2004 för att utvidga tillämpningsområdet till att omfatta stöd till forskning och utveckling (EUT L 63, 28.2.2004, s. 22), är inte tillämpliga förrän förordningen har införlivats med EES-avtalet.

(6)   EGT L 266, 3.10.2002, s. 56 och EES-supplementet nr 49. Se punkt 1.f i bilaga XV till EES-avtalet.

(7)   EGT L 10, 13.1.2001, s. 20. De ändringar som införs genom Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 363/2004 om ändring av förordning (EG) nr 68/2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd till utbildning (EUT L 63, 28.2.2004, s. 20), är inte tillämpliga förrän förordningen har införlivats med EES-avtalet.

(8)   EGT L 266, 3.10.2002, s. 56 och EES-supplementet nr 49. Se punkt 1.d i bilaga XV till EES-avtalet.

(9)   EGT L 337, 13.12.2002, s. 3 och EGT L 349, 24.12.2002, s. 126.

(10)   EUT L 257, 9.10.2003, s. 39 och EES-supplementet nr 51. Se punkt 1.g i bilaga XV till EES-avtalet.

(11)  Bilaga B till Eftas övervakningsmyndighets riktlinjer, avsnitt 26A om sektorsövergripande rambestämmelser för regionalstöd till stora investeringsprojekt (har ännu inte offentliggjorts).

(12)  NACE, rev. 1.1, är Europeiska gemenskapens statistiska näringsgrensindelning.

(13)  Europeiska kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36) och Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 364/2004 om ändring av förordning (EG) nr 70/2001 för att utvidga tillämpningsområdet till att omfatta stöd till forskning och utveckling (EUT L 63, 28.2.2004, s. 22), som inte är tillämplig förrän förordningen har införlivats med EES-avtalet.

(14)  I enlighet med definitionen i Eftas övervakningsmyndighets riktlinjer, kapitel 16 (EGT L 274, 26.10.2000 och EEA-supplementet nr 48).

(15)   EGT L 266, 3.10.2002 och EES-supplementet nr 49. Se punkt 1.f i bilaga XV till EES-avtalet. Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 har ändrats genom Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 364/2004 för att utvidga tillämpningsområdet till att även omfatta stöd till forskning och utveckling, men ändringen är inte tillämplig förrän förordningen har införlivats med EES-avtalet.

(16)   EGT L 266, 3.10.2002 och EES-supplementet nr 49. Se punkt 1.d i bilaga XV till EES-avtalet. Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 68/2001 har ändrats genom Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 363/2004 om ändring av förordning (EG) nr 68/2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd till utbildning, men ändringen är inte illämplig förrän förordningen har införlivats med EES-avtalet.

(17)   EUT L 257, 9.10.2003 och EES-supplementet nr 51. Se punkt 1.g i bilaga XV till EES-avtalet.

(18)  Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag (EGT L 10, 13.1.2001, s. 33). Förordningen har ändrats genom Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 364/2004 vad gäller en utvidgning av dess tillämpningsområde till att även omfatta stöd till forskning och utveckling (EUT L 63, 28.2.2004, s. 22). Ändringen är inte tillämplig förrän förordningen har införlivats med EES-avtalet.

(19)   EGT L 266, 3.10.2002 och EES-supplementet nr 49. Se punkt 1.f i bilaga XV till EES-avtalet.

(20)  Denna punkt är inte aktuell förrän Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 363/2004 om ändring av förordning (EG) nr 68/2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd till utbildning har införlivats med EES-avtalet.

(21)  Denna beskrivning bör återspegla hur myndigheterna avser att se till att stödet är förenligt med punkt 25.4.(10–12) i Eftas övervakningsmyndighets riktlinjer, kapitel 25 om regionalt stöd (EGT L 111, 29.4.1999 och EES-supplementet nr 18), ändrat genom EGT L 274, 26.10.2000 och EES-supplementet nr 26.

(22)   EGT L 266, 3.10.2002 och EES-supplementet nr 49. Se punkt 1.f i bilaga XV till EES-avtalet.

(23)  Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 68/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd till utbildning (EGT L 10, 13.1.2001, s. 20). De ändringar som införs genom Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 364/2004 (EUT L 63, 28.2.2004, s. 20), är inte tillämpliga förrän förordningen har införlivats med EES-avtalet.

(24)   EGT L 266, 3.10.2002 och EES-supplementet nr 49. Se punkt 1.d i bilaga XV till EES-avtalet.

(25)   EGT L 266, 3.10.2002 och EES-supplementet nr 49. Se punkt 1.d i bilaga XV till EES-avtalet.

(26)  Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 2204/2001 av den 12 december 2002 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt sysselsättningsstöd (EGT L 337, 13.12.2002, s. 3 och EGT L 349, 24.12.2002, s. 126).

(27)   EUT L 257, 9.10.2003 och EES-supplementet nr 51. Se punkt 1.g i bilaga XV till EES-avtalet.

(28)  Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag, i dess lydelse enligt Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 88/2002 av den 25 juni 2002, (EGT L 266, 3.10.2002 och EES-supplementet nt 49). Se punkt 1.f i bilaga XV till EES-avtalet. De ändringar som införs genom Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 364/2004 för att utvidga tillämpningsområdet till att omfatta stöd till forskning och utveckling, (EUT L 63, 28.2.2004, s. 22), är inte tillämpliga förrän förordningen har införlivats med EES-avtalet.

(29)   EGT L 266, 3.10.2002 och EES-supplementet nr 49. Se punkt 1.f i bilaga XV till EES-avtalet.

(30)   EUT L 257, 9.10.2003 och EES-supplementet nr 51. Se punkt 1.g i bilaga XV till EES-avtalet.

(31)  Eftas övervakningsmyndighets riktlinjer, kapitel 25 om regionalt stöd (EGT L 111, 29.4.1999 och EES-supplementet nr 18, ändrat genom EGT L 274, 26.10.2000 och EES-supplementet nr 26).

(32)  Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag (EGT L 10, 13.1.2001, s. 33), i dess lydelse enligt Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 88/2002 av den 25 juni 2002 (EGT L 266, 3.10.2002 och EES-supplementet nr 49. Se punkt 1.f i bilaga XV till EES-avtalet). De ändringar som införs genom Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 364/2004 för att utvidga tillämpningsområdet till att omfatta stöd till forskning och utveckling (EUT L 63, 28.2.2004, s. 22), är inte tillämpliga förrän förordningen har införlivats med EES-avtalet.

(33)  Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 2204/2002 av den 12 december 2002 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt sysselsättningsstöd (EGT L 337, 13.12.2002, s. 3 och EGT L 349, 24.12.2002, s. 126), i dess lydelse enligt Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 83/2003 av den 20 juni 2003 (EUT L 257, 9.10.2003 och EES-supplementet nr 51. Se punkt 1.g i bilaga XV till EES-avtalet).

(34)  Eftas övervakningsmyndighets beslut nr 263/02/KOL av den 18 december 2002 genom vilket kapitel 26A om sektorsövergripande rambestämmelser för regionalstöd till stora investeringsprojekt införs i EES-avtalet.

(35)  Detta skall förstås enligt punkt 4.1 i Eftas övervakningsmyndighets riktlinjer, kapitel 25 om regionalt stöd (EGT L 111, 29.4.1999 och EES-supplementet nr 18), enligt vilka ”regionalstöden är avsedda att användas antingen för produktiva investeringar (nyinvesteringar) eller för skapande av sysselsättning som har samband med investeringen. Med den ansatsen gynnas följaktligen varken kapitalfaktorn eller arbetskraftsfaktorn.”

(36)  Lånebeloppet uttryckt i procent av de stödberättigande investeringen.

(37)  Ersättningsinvesteringar betraktas inte som nyinvesteringar och stöd till sådana investeringar utgör driftsstöd.

(38)  I enlighet med definitionen i Eftas övervakningsmyndighets riktlinjer, kapitel 16 om stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (EGT L 274, 26.10.2000 och EES-supplementet nr 48).

(39)  Inom transportsektorn får kostnader för förvärv av transportmateriel inte ingå i den enhetliga kostnadshelheten. Dessa kostnader berättigar inte till stöd till nyinvesteringar.

(40)  Denna beskrivning bör återspegla hur myndigheterna avser att se till att stödet är förenligt med punkt 25.4 (6–9) i Eftas övervakningsmyndighets riktlinjer, kapitel 25 om regionalt stöd (EGT L 111, 29.4.1999).

(41)  Denna beskrivning bör återspegla hur myndigheterna avser att se till att stödet är förenligt med punkt 25.4 (10–12) i Eftas övervakningsmyndighets riktlinjer, kapitel 25 om regionalt stöd (EGT L 111, 29.4.1999).

(42)  Antalet arbetstillfällen motsvarar antalet årsverken, dvs. antalet avlönade heltidsanställda under ett år. Deltidsarbete och säsongarbete är bråkdelar av ett årsverke.

(43)  Av beskrivningen bör det framgå hur ni avser att se till att stöd ges endast för merkostnaderna för transport av varor innanför nationsgränserna, att det beräknas på det billigaste transportsättet och den kortaste vägen mellan platsen för produktion/bearbetning och försäljningsställena, och att stöd inte kan ges för transport av produkter från företag för vilkas lokalisering det inte finns något alternativ.

(44)  Med undantag för rullande järnvägsmateriel i den mening som avses i artikel 4.5 Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 (EGT L 10, 13.1.2001, s. 33), i dess lydelse enligt Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 88/2002 av den 25 juni 2002. De ändringar som införs genom Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 364/2004 för att utvidga tillämpningsområdet till att omfatta stöd till forskning och utveckling (EUT L 63, 28.2.2004, s. 22), är inte tillämpliga förrän förordningen har införlivats med EES-avtalet.

(45)  Enligt bilaga B till Eftas övervakningsmyndighets riktlinjer, avsnitt 26A om sektorsövergripande rambestämmelser för regionalstöd till stora investeringsprojekt (har ännu inte offentliggjorts).

(46)  Enligt bilaga D till Eftas övervakningsmyndighets riktlinjer, avsnitt 26A om sektorsövergripande rambestämmelser för regionalstöd till stora investeringsprojekt (har ännu inte offentliggjorts).

(47)  Eftas övervakningsmyndighets riktlinjer, avsnitt 26A om sektorsövergripande rambestämmelser för regionalstöd till stora investeringsprojekt skall Eftastaterna anmäla allt regionalt stöd som är högre än det högsta stöd som en investering kan beviljas enligt punkt 3.1 i kapitel 26A.

(48)  För stöd som beviljas utanför godkända stödordningar skall Eftastaten lämna detaljerade upplysningar om stödets positiva inverkan på stödområdet i fråga.

(49)  Eftas övervakningsmyndighets riktlinjer, kapitel 26A om sektorsövergripande rambestämmelser för regionalstöd till stora investeringsprojekt (har ännu inte offentliggjorts, men finns på övervakningsmyndighetens webbplats).

(50)  Eftas övervakningsmyndighets riktlinjer för statligt stöd, kapitel 14 om statligt stöd till forskning och utveckling (EGT L 245, 26.9.1996, EES-supplementet nr 43) och efterföljande ändringar (EGT C 293, 28.11.2002, EES-supplementet nr 59).

(51)  Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag (EGT L 10, 13.1.2001, s. 33). Gruppundantag infördes i EES-avtalet genom Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 88/2002 av den 25 juni 2002 (EGT L 266, 3.10.2002, s. 56). De ändringar som införs genom Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 364/2004 av den 25 februari 2004 är inte tillämpliga förrän förordningen har införlivats med EES-avtalet.

(52)  Eftas övervakningsmyndighets riktlinjer för statligt stöd, kapitel 14 om statligt stöd till forskning och utveckling (EGT L 245, 26.9.1996, EES-supplementet nr 43) och efterföljande ändringar (EGT C 293, 28.11.2002, EES-supplementet nr 59).

(53)  Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag (EGT L 10, 13.1.2001, s. 33). Gruppundantag infördes i EES-avtalet genom Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 88/2002 av den 25 juni 2002 (EGT L 266, 3.10.2002, s. 56). De ändringar som införs genom Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 364/2004 av den 25 februari 2004 är inte tillämpliga förrän förordningen har införlivats med EES-avtalet.

(54)  Eftas övervakningsmyndighets riktlinjer för statligt stöd, kapitel 16 om stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (EGT L 274, 26.10.2000 och EES-supplementet nr 48).

(55)  Generella näringsgrensindelningen inom Europeiska gemenskaperna, offentliggjord av Europeiska gemenskapernas statistikkontor.

(56)  Eftas övervakningsmyndighets riktlinjer för statligt stöd, kapitel 16 om stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (EGT L 274, 26.10.2000 och EES-supplementet nr 48).

(57)  Eftas övervakningsmyndighets riktlinjer för statligt stöd, kapitel 16 om stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (EGT L 274, 26.10.2000 och EES-supplementet nr 48).

(58)  Generella näringsgrensindelningen inom Europeiska gemenskaperna, offentliggjord av Europeiska gemenskapernas statistikkontor.

(59)  Eftas övervakningsmyndighets riktlinjer för stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter, kapitel 16 (EGT L 274, 26.10.2000 och EES-supplementet nr 48).

(60)  Se meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om vissa rättsliga aspekter på biofilm och annan audiovisuell produktion (EGT C 43, 16.2.2002, s. 6).

(61)  Eftas övervakningsmyndighets riktlinjer för statligt stöd, kapitel 15 om stöd till skydd för miljön (EGT L 21, 24.1.2002 och EES-supplementet nr 6).

(62)  Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag (EGT L 10, 13.1.2001, s. 33). Gruppundantag infördes i EES-avtalet genom Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 88/2002 av den 25 juni 2002 (EGT L 266, 3.10.2002, s. 56). De ändringar som införs genom Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 364/2002 av den 25 februari 2004 är inte tillämpliga förrän förordningen har införlivats med EES-avtalet.

(63)  Eftas övervakningsmyndighets riktlinjer för statligt stöd, kapitel 10A om statligt stöd och riskkapital (EGT L 140, 30.5.2002 och EES-supplementet nr 27).

(64)  Formulär för kompletterande upplysningar.

(65)  Eftas övervakningsmyndighets riktlinjer för statligt stöd, kapitel 16 om stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (EGT L 274, 26.10.2000 och EES-supplementet nr 26).

(66)  Eftas övervakningsmyndighets riktlinjer för statligt stöd, kapitel 30 om stöd till luftfartssektorn (EGT L 124, 23.5.1996 och EES-supplementet nr 48).

(67)  Formulär för kompletterande upplysningar.

(68)  Formulär för kompletterande upplysningar.

(69)  Eftas övervakningsmyndighets riktlinjer för statligt stöd, kapitel 24A om stöd till sjötransporter, i dess lydelse enligt beslut 62/04/KOL (har ännu inte offentliggjorts).

(70)  Formulär för kompletterande upplysningar.

BILAGA II

FORMULÄR FÖR FÖRENKLAD ANMÄLAN

Detta formulär kan användas för en förenklad anmälan enligt artikel 4.2 i Eftas övervakningsmyndighets beslut nr 195/04/KOL av den 14 juli 2004 om genomförande av del II i protokoll 3 till övervakningsavtalet.

1.   Tidigare godkänd stödordning (1)

1.1.   Stödnummer tilldelat av övervakningsmyndigheten: …

1.2.   Titel: …

1.3.   Datum för godkännande [hänvisning till övervakningsmyndighetens skrivelse]: …

1.4.   Offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning: …

1.5.   Primärt syfte (ange ett): …

…

1.6.   Rättslig grund: …

1.7.   Total budget: …

1.8.   Varaktighet: …

2.   Instrument som anmälan gäller

Ny budget (ange både den totala och den årliga budgeten i nationell valuta): …

…

Ny varaktighet (ange begynnelse- och slutdatum för den period under vilken stödet beviljas): …

…

Strängare kriterier (ange om ändringen gäller en sänkning av stödnivån eller de stödberättigande kostnaderna och lämna detaljuppgifter): …

…

…

Bifoga en kopia av de berörda avsnitten i den slutliga texten till den rättsliga grunden (eller en Internetlänk).

(1)  Om stödordningen har anmälts till övervakningsmyndigheten vid flera tillfällen, lämna uppgifter för den senaste fullständiga anmälan som har godkänts av övervakningsmyndigheten.

BILAGA III A

STANDARDISERAT RAPPORTERINGSFORMULÄR FÖR BEFINTLIGT STATLIGT STÖD

För att förenkla, strömlinjeforma och förbättra det övergripande systemet för rapportering av statligt stöd skall det befintliga standardiserade rapporteringsförfarandet ersättas av ett årligt uppdateringsförfarande. Övervakningsmyndigheten skall varje år före den 1 mars skicka en förbehandlad tabell med detaljerade upplysningar om alla befintliga stödordningar och enskilda stöd till Eftastaterna. Eftastaterna skall returnera tabellen i elektroniskt format till övervakningsmyndigheten senast den 30 juni under året i fråga. Det gör det möjligt för övervakningsmyndigheten att offentliggöra uppgifter gällande statligt stöd år t för rapporteringsperioden t–1 (1).

Största delen av informationen i den förbehandlade tabellen fylls i på förhand av övervakningsmyndigheten på grundval av de sifferuppgifter som lämnades in i samband med godkännandet av stödet. Eftastaterna skall kontrollera uppgifterna gällande varje enskild stödordning och varje enskilt stöd och vid behov ändra dem, och bifoga de årliga utgifterna för det senaste året (t-1). Dessutom skall Eftastaterna ange vilka stödordningar som har löpt ut eller för vilkas del utbetalningarna har upphört samt om en stödordning samfinansieras via Eftastaternas deltagande i gemenskapsprogram.

Information såsom stödets syfte, vilken sektor stödet riktas till osv., skall avse den tidpunkt då stödet godkänns och inte de slutliga stödmottagarna. Till exempel skall huvudsyftet för en stödordning, som vid den tidpunkt då stödet godkänns har öronmärkts för små och medelstora företag, vara stöd till små och medelstora företag. En annan stödordning inom vilken allt stöd slutligen beviljas små och medelstora företag skall dock inte anses vara avsedd för små och medelstora företag om stödordningen är öppen för alla företag när stödet godkänns.

Följande parametrar skall ingå i tabellen. Parametrarna 1–3 och 6–12 skall fyllas i på förhand av övervakningsmyndigheten och kontrolleras av Eftastaterna. Parametrarna 4, 5 och 13 skall fyllas i av Eftastaterna.

(1)

Benämning

(2)

Stödnummer

(3)

Alla tidigare stödnummer (t.ex. efter förlängning av en stödordning)

(4)

Giltighetstidens upphörande

Eftastaterna skall ange vilka stödordningar som har löpt ut eller för vilkas del alla utbetalningar har upphört.

(5)

Samfinansiering

Även om finansiering enbart via Eftastaternas deltagande i gemenskapsprogram är uteslutet skall det samlade statliga stödet för varje Eftastat inbegripa stödåtgärder som samfinansieras via Eftastaternas deltagande i gemenskapsprogram. För att fastställa vilka stödordningar som är samfinansierade och för att beräkna samfinansieringens andel av det totala statliga stödet skall Eftastaterna ange om stödordningen samfinansieras och, om så är fallet, hur stor procentandel av stödet som samfinansieras. Om detta inte är möjligt, skall en uppskattning av samfinansieringens totalbelopp läggas fram.

(6)

Sektor

Sektorsindelningen skall till största delen grunda sig på NACE (2)på [tresiffrig nivå].

(7)

Primärt syfte

(8)

Sekundärt syfte

Ett sekundärt syfte är ett syfte utöver det primära syftet som stödet (eller en del av det) var öronmärkt för vid den tidpunkt då det godkändes. Till exempel kan en stödordning där det primära syftet är forskning och utveckling ha små och medelstora företag som sekundärt syfte, om stödet öronmärkts för små och medelstora företag. En annan stödordning, vars primära syfte är små och medelstora företag, kan som sekundärt syfte ha utbildning och sysselsättning, om stödet vid den tidpunkt då det godkändes öronmärktes för x % utbildning och x % sysselsättning.

(9)

Regioner

Ett stöd kan vid tidpunkten för godkännandet vara öronmärkt för en viss region eller grupp av regioner. Vid behov skall skillnad göras mellan regioner enligt artikel 61.3 a och regioner enligt artikel 61.3 c. Om stödet har öronmärkts för en viss region, skall detta preciseras på NUTS II-nivå (3).

(10)

Kategori av stödinstrument

Sex olika kategorier skall särskiljas (bidrag, skattenedsättning/befrielse, tillskott av eget kapital, mjuka lån, uppskov med skattebetalning, garanti).

(11)

Beskrivning av stödinstrumentet på statens språk

(12)

Typ av stöd

Tre olika kategorier skall särskiljas: stödordning, mottagarspecifik tillämpning av en stödordning, enskilt stöd som beviljas utanför stödordningen (stöd för ett särskilt ändamål).

(13)

Utgifter

I regel bör siffrorna ange faktiska utgifter (eller faktisk inkomstförlust när det är fråga om skatteutgifter). Om inga utbetalningar föreligger, skall åtaganden eller budgetanslag anges som sådana. Separata sifferuppgifter skall ges för varje enskilt stödinstrument inom en stödordning eller ett enskilt stöd (bidrag, mjuka lån osv.) i den nationella valuta som användes under rapporteringsperioden. Utgifter skall anges för t–1, t–2, t–3, t–4 och t–5.

(1)  Faktorn t står för det år då sifferuppgifterna begärs.

(2)  NACE Rev.1.1 är den allmänna näringsgrensindelningen inom Europeiska gemenskapen.

(3)  NUTS är nomenklaturen för statistiska territoriella enheter inom gemenskapen.

BILAGA III B

UPPGIFTER SOM SKALL INGÅ I DEN ÅRLIGA RAPPORTEN TILL ÖVERVAKNINGSMYNDIGHETEN

Rapporterna skall lämnas i elektronisk form. De skall innehålla följande uppgifter:

1.

Stödordningens beteckning, det nummer som övervakningsmyndigheten gett stödet och referensnummer för övervakningsmyndighetens beslut.

2.

Kostnader. Siffrorna skall uttryckas i euro eller, om tillämpligt, i nationell valuta. Vid skatteutgifter skall skattebortfallet per år rapporteras. Om exakta siffror inte är tillgängliga får bortfallet uppskattas. Ge för rapportåret separata uppgifter för varje stödform inom stödordningen (t.ex. bidrag, mjukt lån, säkerhet osv.):

2.1.

Anslagna belopp, (uppskattat) bortfall av skatt eller annat inkomstslag, uppgifter om säkerheter osv. för nya stödprojekt. Vid garantiordningar skall det totala beloppet anges för nya garantier som har beviljats.

2.2.

Faktiska betalningar, (uppskattat) bortfall av skatt eller annat inkomstslag, uppgifter om säkerheter osv. som har ställts för nya och pågående projekt. När det gäller ordningar som omfattar säkerheter skall följande uppgifter lämnas: totalt belopp för ställda säkerheter, inbetalda avgifter, återbetalda belopp, utbetalda ersättningar och stödordningens verksamhetsresultat för rapportåret.

2.3.

Antalet projekt och/eller företag som har fått stöd.

2.4.

Uppskattat totalbelopp för följande:

—

stöd för definitiv uppläggning av fiskefartyg genom att de förs över till tredjeländer,

—

stöd för tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet,

—

stöd för förnyelse av fiskefartyg,

—

stöd för modernisering av fiskefartyg,

—

stöd för förvärv av begagnade fiskefartyg,

—

stöd för socioekonomiska åtgärder,

—

stöd för att kompensera för skador orsakade av naturkatastrofer eller exceptionella händelser,

—

stöd till de yttersta randområdena,

—

stöd som finansieras genom skatteliknande avgifter.

2.5.

Regional fördelning av beloppen under punkt 2.1 på områden som definieras som mål 1-områden och andra områden.

3.

Övriga upplysningar och anmärkningar.