ISSN 1725-2628

Europeiska unionens

officiella tidning

L 121

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

49 årgången
6 maj 2006


Innehållsförteckning

 

I   Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk

Sida

 

*

Rådets förordning (EG) nr 694/2006 av den 27 april 2006 om ändring av förteckningarna över insolvensförfaranden, likvidationsförfaranden och förvaltare i bilagorna A, B och C till förordning (EG) nr 1346/2000 om insolvensförfaranden

1

 

*

Rådets förordning (EG) nr 695/2006 av den 5 maj 2006 om ändring av förordning (EG) nr 397/2004 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av sänglinne av bomull med ursprung i Pakistan

14

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 696/2006 av den 5 maj 2006 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

27

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 697/2006 av den 5 maj 2006 om ändring av förordning (EG) nr 343/2006 om inledande av uppköp av smör i vissa medlemsstater för perioden 1 mars–31 augusti 2006

29

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 698/2006 av den 5 maj 2006 om tillämpning av rådets förordning (EG) nr 530/1999 med avseende på kvalitetsutvärdering av strukturstatistiken över arbetskraftskostnader och löner ( 1 )

30

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 699/2006 av den 5 maj 2006 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2092/91 när det gäller villkoren för tillgång för fjäderfä till rastgårdar utomhus

36

 

 

II   Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk

 

 

Kommissionen

 

*

Kommissionens beslut av den 20 februari 2006 om fastställande av ett frågeformulär som skall användas för rapportering om genomförandet av direktiv 2000/76/EG om förbränning av avfall [delgivet med nr K(2006) 438]  ( 1 )

38

 

*

Kommissionens beslut av den 5 april 2006 om ändring av beslut 2005/432/EG om djur- och folkhälsovillkor och förlagor till hälsointyg för import från tredjeländer av köttprodukter avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av besluten 97/41/EG, 97/221/EG och 97/222/EG [delgivet med nr K(2006) 1319]  ( 1 )

43

 

*

Kommissionens beslut av den 5 maj 2006 om undantag från förordning (EG) nr 2848/98 när det gäller förlängning av tidsfristen för leverans av råtobak från 2005 års skörd i Grekland [delgivet med nr K(2006) 1784]

55

 


 

(1)   Text av betydelse för EES.

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk

6.5.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 121/1


RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 694/2006

av den 27 april 2006

om ändring av förteckningarna över insolvensförfaranden, likvidationsförfaranden och förvaltare i bilagorna A, B och C till förordning (EG) nr 1346/2000 om insolvensförfaranden

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1346/2000 av den 29 maj 2000 om insolvensförfaranden (1), särskilt artikel 45,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Republiken Slovakiens initiativ (2), och

av följande skäl:

(1)

I bilagorna till förordning (EG) nr 1346/2000 förtecknas benämningarna i medlemsstaternas nationella lagstiftning på de förfaranden och de förvaltare som denna förordning är tillämplig på. I bilaga A till nämnda förordning förtecknas de insolvensförfaranden som avses i artikel 2 a i den förordningen. I bilaga B till nämnda förordning förtecknas de likvidationsförfaranden som avses i artikel 2 c i den förordningen och i bilaga C förtecknas de förvaltare som avses i artikel 2 b i den förordningen.

(2)

Bilagorna A, B och C till förordning (EG) nr 1346/2000 ändrades genom 2003 års anslutningsakt för att även omfatta insolvensförfaranden, likvidationsförfaranden och förvaltare i de nya medlemsstaterna och genom rådets förordning (EG) nr 603/2005 (3) för att ändra de nämnda bilagorna när det gäller flera medlemsstater.

(3)

Den 29 november 2005 underrättade republiken Frankrike i enlighet med artikel 45 i förordning (EG) nr 1346/2000 kommissionen om ändringar av förteckningarna i bilagorna A och C till den förordningen.

(4)

Den 6 mars 2006 underrättade Republiken Slovakien i enlighet med artikel 45 i förordning (EG) nr 1346/2000 rådets generalsekretariat om ändringar av förteckningarna i bilagorna A, B och C till den förordningen.

(5)

Förenade kungariket och Irland har, i enlighet med artikel 3 i det protokoll om Förenade kungarikets och Irlands ställning som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, meddelat sin önskan att delta i antagandet och tillämpningen av denna förordning.

(6)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i det protokoll om Danmarks ställning som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning och är därför inte bundet av den och omfattas inte av dess tillämpning.

(7)

Förordning (EG) nr 1346/2000 bör därför ändras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 1366/2000 skall ändras på följande sätt:

1.

Bilaga A skall ersättas med texten i denna förordnings bilaga I.

2.

Bilaga B skall ersättas med texten i denna förordnings bilaga II.

3.

Bilaga C skall ersättas med texten i denna förordnings bilaga III.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Utfärdad i Luxemburg den 27 april 2006.

På rådets vägnar

L. PROKOP

Ordförande


(1)  EGT L 160, 30.6.2000, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 603/2005 (EUT L 100, 20.4.2005, s. 1).

(2)  Ännu ej offentliggjort i EUT.

(3)  EUT L 100, 20.4.2005, s. 1.


BILAGA I

”BILAGA A

Insolvensförfaranden som avses i artikel 2 a

BELGIË/BELGIQUE

Het faillissement/La faillite

Het gerechtelijk akkoord/Le concordat judiciaire

De collectieve schuldenregeling/Le règlement collectif de dettes

De vrijwillige vereffening/La liquidation volontaire

De gerechtelijke vereffening/La liquidation judiciaire

De voorlopige ontneming van beheer, bepaald in artikel 8 van de faillissementswet/Le dessaisissement provisoire, visé à l’article 8 de la loi sur les faillites

ČESKÁ REPUBLIKA

Konkurs

Nucené vyrovnání

Vyrovnání

DEUTSCHLAND

Das Konkursverfahren

Das gerichtliche Vergleichsverfahren

Das Gesamtvollstreckungsverfahren

Das Insolvenzverfahren

EESTI

Pankrotimenetlus

ΕΛΛΑΔΑ

Η πτώχευση

Η ειδική εκκαθάριση

Η προσωρινή διαχείριση εταιρείας. Η διοίκηση και διαχείριση των πιστωτών

Η υπαγωγή επιχείρησης υπό επίτροπο με σκοπό τη σύναψη συμβιβασμού με τους πιστωτές

ESPAÑA

Concurso

FRANCE

Sauvegarde

Redressement judiciaire

Liquidation judiciaire

IRELAND

Compulsory winding-up by the court

Bankruptcy

The administration in bankruptcy of the estate of persons dying insolvent

Winding-up in bankruptcy of partnerships

Creditors' voluntary winding-up (with confirmation of a court)

Arrangements under the control of the court which involve the vesting of all or part of the property of the debtor in the Official Assignee for realisation and distribution

Company examinership

ITALIA

Fallimento

Concordato preventivo

Liquidazione coatta amministrativa

Amministrazione straordinaria

ΚΥΠΡΟΣ

Υποχρεωτική εκκαθάριση από το Δικαστήριο

Εκούσια εκκαθάριση από πιστωτές κατόπιν Δικαστικού Διατάγματος

Εκούσια εκκαθάριση από μέλη

Εκκαθάριση με την εποπτεία του Δικαστηρίου

Πτώχευση κατόπιν Δικαστικού Διατάγματος

Διαχείριση της περιουσίας προσώπων που απεβίωσαν αφερέγγυα

LATVIJA

Bankrots

Izlīgums

Sanācija

LIETUVA

įmonės restruktūrizavimo byla

įmonės bankroto byla

įmonės bankroto procesas ne teismo tvarka

LUXEMBOURG

Faillite

Gestion contrôlée

Concordat préventif de faillite (par abandon d'actif)

Régime spécial de liquidation du notariat

MAGYARORSZÁG

Csődeljárás

Felszámolási eljárás

MALTA

Xoljiment

Amministrazzjoni

Stralċ volontarju mill-membri jew mill-kredituri

Stralċ mill-Qorti

Falliment f'każ ta' negozjant

NEDERLAND

Het faillissement

De surseance van betaling

De schuldsaneringsregeling natuurlijke personen

ÖSTERREICH

Das Konkursverfahren

Das Ausgleichsverfahren

POLSKA

Postępowanie upadłościowe

Postępowanie układowe

Upadłość obejmująca likwidację

Upadłość z możliwością zawarcia układu

PORTUGAL

O processo de insolvência

O processo de falência

Os processos especiais de recuperação de empresa, ou seja:

A concordata

A reconstituição empresarial

A reestruturação financeira

A gestão controlada

SLOVENIJA

Stečajni postopek

Skrajšani stečajni postopek

Postopek prisilne poravnave

Prisilna poravnava v stečaju

SLOVENSKO

Konkurzné konanie

Reštrukturalizačné konanie

SUOMI/FINLAND

Konkurssi/konkurs

Yrityssaneeraus/företagssanering

SVERIGE

Konkurs

Företagsrekonstruktion

UNITED KINGDOM

Winding-up by or subject to the supervision of the court

Creditors' voluntary winding-up (with confirmation by the court)

Administration, including appointments made by filing prescribed documents with the court

Voluntary arrangements under insolvency legislation

Bankruptcy or sequestration”


BILAGA II

”BILAGA B

Likvidationsförfaranden som avses i artikel 2 c

BELGIË/BELGIQUE

Het faillissement/La faillite

De vrijwillige vereffening/La liquidation volontaire

De gerechtelijke vereffening/La liquidation judiciaire

ČESKÁ REPUBLIKA

Konkurs

Nucené vyrovnání

DEUTSCHLAND

Das Konkursverfahren

Das Gesamtvollstreckungsverfahren

Das Insolvenzverfahren

EESTI

Pankrotimenetlus

ΕΛΛΑΔΑ

Η πτώχευση

Η ειδική εκκαθάριση

ESPAÑA

Concurso

FRANCE

Liquidation judiciaire

IRELAND

Compulsory winding-up

Bankruptcy

The administration in bankruptcy of the estate of persons dying insolvent

Winding-up in bankruptcy of partnerships

Creditors' voluntary winding-up (with confirmation of a court)

Arrangements under the control of the court which involve the vesting of all or part of the property of the debtor in the Official Assignee for realisation and distribution

ITALIA

Fallimento

Liquidazione coatta amministrativa

Concordato preventivo con cessione dei beni

ΚΥΠΡΟΣ

Υποχρεωτική εκκαθάριση από το Δικαστήριο

Εκκαθάριση με την εποπτεία του Δικαστηρίου

Εκούσια εκκαθάριση από πιστωτές (με την επικύρωση του Δικαστηρίου)

Πτώχευση

Διαχείριση της περιουσίας προσώπων που απεβίωσαν αφερέγγυα

LATVIJA

Bankrots

LIETUVA

įmonės bankroto byla

įmonės bankroto procesas ne teismo tvarka

LUXEMBOURG

Faillite

Régime spécial de liquidation du notariat

MAGYARORSZÁG

Felszámolási eljárás

MALTA

Stralċ volontarju

Stralċ mill-Qorti

Falliment inkluż il-ħruġ ta' mandat ta' qbid mill-Kuratur f'każ ta' negozjant fallut

NEDERLAND

Het faillissement

De schuldsaneringsregeling natuurlijke personen

ÖSTERREICH

Das Konkursverfahren

POLSKA

Postępowanie upadłościowe

Upadłość obejmująca likwidację

PORTUGAL

O processo de insolvência

O processo de falência

SLOVENIJA

Stečajni postopek

Skrajšani stečajni postopek

SLOVENSKO

Konkurzné konanie

SUOMI/FINLAND

Konkurssi/konkurs

SVERIGE

Konkurs

UNITED KINGDOM

Winding-up by or subject to the supervision of the court

Winding-up through administration, including appointments made by filing prescribed documents with the court

Creditors' voluntary winding-up (with confirmation by the court)

Bankruptcy or sequestration”


BILAGA III

”BILAGA C

Förvaltare som avses i artikel 2 b

BELGIË/BELGIQUE

De curator/Le curateur

De commissaris inzake opschorting/Le commissaire au sursis

De schuldbemiddelaar/Le médiateur de dettes

De vereffenaar/Le liquidateur

De voorlopige bewindvoerder/L’administrateur provisoire

ČESKÁ REPUBLIKA

Správce podstaty

Předběžný správce

Vyrovnací správce

Zvláštní správce

Zástupce správce

DEUTSCHLAND

Konkursverwalter

Vergleichsverwalter

Sachwalter (nach der Vergleichsordnung)

Verwalter

Insolvenzverwalter

Sachwalter (nach der Insolvenzordnung)

Treuhänder

Vorläufiger Insolvenzverwalter

EESTI

Pankrotihaldur

Ajutine pankrotihaldur

Usaldusisik

ΕΛΛΑΔΑ

Ο σύνδικος

Ο προσωρινός διαχειριστής. Η διοικούσα επιτροπή των πιστωτών

Ο ειδικός εκκαθαριστής

Ο επίτροπος

ESPAÑA

Administradores concursales

FRANCE

Mandataire judiciaire

Liquidateur

Administrateur judiciaire

Commissaire à l'exécution du plan

IRELAND

Liquidator

Official Assignee

Trustee in bankruptcy

Provisional liquidator

Examiner

ITALIA

Curatore

Commissario

Liquidatore giudiziale

ΚΥΠΡΟΣ

Εκκαθαριστής και προσωρινός εκκαθαριστής

Επίσημος παραλήπτης

Διαχειριστής της πτώχευσης

Εξεταστής

LATVIJA

Maksātnespējas procesa administrators

LIETUVA

Bankrutuojančių įmonių administratorius

Restruktūrizuojamų įmonių administratorius

LUXEMBOURG

Le curateur

Le commissaire

Le liquidateur

Le conseil de gérance de la section d'assainissement du notariat

MAGYARORSZÁG

Vagyonfelügyelő

Felszámoló

MALTA

Amministratur Proviżorju

Riċevitur Uffiċjali

Stralċjarju

Manager Speċjali

Kuraturi f'każ ta' proċeduri ta' falliment

NEDERLAND

De curator in het faillissement

De bewindvoerder in de surseance van betaling

De bewindvoerder in de schuldsaneringsregeling natuurlijke personen

ÖSTERREICH

Masseverwalter

Ausgleichsverwalter

Sachwalter

Treuhänder

Besondere Verwalter

Konkursgericht

POLSKA

Syndyk

Nadzorca sądowy

Zarządca

PORTUGAL

Administrador da insolvência

Gestor judicial

Liquidatário judicial

Comissão de credores

SLOVENIJA

Upravitelj prisilne poravnave

Stečajni upravitelj

Sodišče, pristojno za postopek prisilne poravnave

Sodišče, pristojno za stečajni postopek

SLOVENSKO

Predbežný správca

Správca

SUOMI/FINLAND

Pesänhoitaja/boförvaltare

Selvittäjä/utredare

SVERIGE

Förvaltare

God man

Rekonstruktör

UNITED KINGDOM

Liquidator

Supervisor of a voluntary arrangement

Administrator

Official receiver

Trustee

Provisional liquidator

Judicial factor”


6.5.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 121/14


RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 695/2006

av den 5 maj 2006

om ändring av förordning (EG) nr 397/2004 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av sänglinne av bomull med ursprung i Pakistan

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad ”grundförordningen”), särskilt artikel 11.3,

med beaktande av det förslag som kommissionen lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A.   FÖRFARANDE

1.   Tidigare undersökning

(1)

Genom förordning (EG) nr 397/2004 (2) (nedan kallad ”förordningen om slutgiltig tull”) införde rådet en slutgiltig antidumpningstullsats på 13,1 % på import av sänglinne av bomull, ren eller blandad med konstfibrer eller lin (där lin inte är den dominerande fibern), blekt, färgat eller tryckt, med ursprung i Pakistan.

(2)

Åtgärden infördes på grundval av tillgängliga uppgifter, eftersom det till följd av de nedan angivna omständigheterna var omöjligt att på plats kontrollera de högst osannolika uppgifter som lämnats i svaren på frågeformulären från de sex företag som ingick i urvalet. Under kontrollbesöket hos det andra företaget mottog kommissionen ett brev i vilket de tjänstemän som utförde kontrollen hotades till livet. Eftersom brevet var ställt till kommissionens tjänstemän personligen ansåg kommissionen att de nödvändiga villkoren för genomförandet av kontrollbesöken inte var uppfyllda och att denna omständighet väsentligen hindrade undersökningen. Följaktligen avbröts kontrollbesöken.

(3)

Under den period som följde på införandet av antidumpningsåtgärderna mottog kommissionen tillräckliga uppgifter som tydde på att säkerhetsvillkoren hade förändrats, dvs. att det ovan nämnda hindret för genomförandet av kontrollbesöken hade avlägsnats. Under dessa omständigheter beslutade kommissionen inleda en interimsöversyn, begränsad till dumpningsaspekterna, i syfte att se över slutsatserna på grundval av uppgifter som till fullo kontrollerats och bättre återspeglar de pakistanska exportörernas situation.

2.   Inledande av översynen

(4)

Efter samråd med rådgivande kommittén meddelade kommissionen den 3 augusti 2004 (3) att den på eget initiativ skulle inleda en partiell interimsöversyn enligt artikel 11.3 i grundförordningen, begränsad till dumpningsaspekterna, av de antidumpningsåtgärder som införts genom förordningen om slutgiltig tull.

(5)

Kommissionen underrättade officiellt de exporterande tillverkare och importörer som den visste var berörda samt kända intresseorganisationer för dessa, de pakistanska myndigheterna och intresseorganisationer för tillverkare i gemenskapen om inledandet av översynen. Berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter skriftligen och att begära att bli hörda inom den tidsfrist som anges i tillkännagivandet om inledande.

(6)

Skriftliga synpunkter lämnades av ett antal exporterande tillverkare, av Pakistan Bedwear Exporters Association, som är en av flera intresseorganisationer för tillverkare av sänglinne i Pakistan, och av kommittén för bomullsindustrier och närstående textilindustrier i Europeiska gemenskapen (Eurocoton), som var klagande i den ursprungliga undersökningen. Kommissionen hörde alla parter som inom den angivna tidsfristen begärt att bli hörda och visat att det fanns skäl att höra dem.

3.   Stickprovsförfarande

(7)

Eftersom det antal exporterande tillverkare och importörer som berördes av undersökningen var stort angavs det i tillkännagivandet om inledande att ett stickprovsförfarande skulle komma att tillämpas i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(8)

För att kommissionen skulle kunna besluta huruvida ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall kunna göra ett urval, uppmanades alla exporterande tillverkare, importörer och företrädare för dem att inom 15 dagar efter det att tillkännagivandet om inledande offentliggjorts ge sig till känna hos kommissionen och, enligt vad som angavs i tillkännagivandet, lämna grundläggande uppgifter om sin verksamhet avseende den berörda produkten. Även de pakistanska myndigheterna och den intresseorganisation för tillverkare/exportörer som givit sig till känna hördes av kommissionen beträffande urvalet av exportörer för stickprovsförfarandet.

(9)

Efter det att de inlämnade uppgifterna hade granskats beslutades att ett stickprovsförfarande var nödvändigt endast avseende exportörerna. Sammanlagt 110 företag besvarade stickprovsfrågeformuläret inom tidsfristen och lämnade de begärda uppgifterna. Av dessa var det emellertid 11 företag som varken tillverkade eller exporterade den berörda produkten, och de kunde därför inte betraktas som berörda parter i undersökningen. Dessutom var ett företag endast delvis samarbetsvilligt, eftersom det inte lämnade några uppgifter om tillverkningsvolymer. Sammanlagt ansågs 98 företag vara samarbetsvilliga.

(10)

Urvalet gjordes i enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen och grundades alltså på den största representativa exportvolym från Pakistan till gemenskapen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande.

(11)

Kommissionen underrättade de pakistanska myndigheterna och intresseorganisationerna för tillverkare/exportörer om sin avsikt att göra ett urval bestående av åtta företag som stod för 31 % av den pakistanska exporten till gemenskapen. De pakistanska myndigheterna och en intresseorganisation för exportörer motsatte sig dock detta förslag och begärde att urvalet skulle begränsas till sex företag, dvs. samma urval som i den tidigare undersökningen.

(12)

För att urvalet skulle vara så representativt som möjligt beslutade kommissionen slutligen efter detta samråd och i enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen att urvalet skulle omfatta åtta företag, eftersom detta möjliggjorde en täckning av en större exportvolym, inbegripet från företag som också hade inhemsk försäljning, och det var möjligt att undersöka dessa åtta företag inom den tid som stod till förfogande.

4.   Individuell behandling

(13)

22 företag som inte ingick i urvalet ansökte om fastställande av en individuell dumpningsmarginal. Med hänsyn till det stora antalet ansökningar och den mängd uppgifter som skulle behöva undersökas (bl.a. till följd av det stora antalet berörda produkttyper) ansågs det att sådana enskilda undersökningar skulle bli orimligt betungande i den mening som avses i artikel 17.3 i grundförordningen och skulle förhindra att undersökningen avslutades i rätt tid. Ansökningarna om fastställande av individuella dumpningsmarginaler beaktades därför inte.

5.   Undersökning

(14)

Kommissionen sände frågeformulär till de företag som ingick i urvalet. Svar på frågeformuläret mottogs från samtliga åtta exporterande tillverkare som ingick i urvalet. Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter den bedömde som nödvändiga för sin undersökning. På grund av vissa säkerhetsproblem beslutades det dock att kontrollbesöken på plats hos företagen inte skulle utföras. Kontrollen av de inlämnade uppgifterna skedde därför i ett tredjeland, i detta särskilda fall Förenade Arabemiraten, varvid kontakten med de undersökta företagens huvudkontor skedde med hjälp av kommunikationssystem. På detta sätt fick man tillgång till varje begärt dokument utan fördröjningar i överföringen. De uppgifter som lämnats av följande företag kontrollerades:

 

Gul Ahmed Textile Mills Ltd, Karachi

 

Al-Abid Silk Mills Ltd, Karachi

 

Yunus Textile Mills, Karachi

 

Chenab Limited, Faisalabad

 

Nishat Mills Limited, Faisalabad

 

Fairdeal Textiles (Pvt) Ltd, Karachi

 

Lucky Textile Mills, Karachi

 

Mohammad Farooq Textile Mills Ltd, Karachi.

(15)

Gemenskapsindustrin anmärkte att undersökningen borde ha avslutats eftersom säkerhetssituationen i Pakistan inte hade förändrats. Ett kontrollbesök i Förenade Arabemiraten borde alltså inte ha ägt rum. I detta avseende bör det noteras att de uppgifter som lämnats i samband med dessa kontroller var tillräckliga för att fastställa dumpningens nivå. Gemenskapsindustrins synpunkter beaktades emellertid vid bedömningen av huruvida de ändrade omständigheterna var av bestående karaktär (se skäl 64).

(16)

Undersökningsperioden omfattade perioden från och med den 1 april 2003 till och med den 31 mars 2004.

B.   BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

1.   Berörd produkt

(17)

Den produkt som är föremål för översyn är densamma som i den ursprungliga undersökningen, dvs. sänglinne av bomull, som är ren eller blandad med konstfibrer eller lin (där lin inte är den dominerande fibern), blekt, färgat eller tryckt, som har ursprung i Pakistan och som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 6302 21 00 (TARIC-nummer 6302210081, 6302210089), ex 6302 22 90 (TARIC-nummer 6302229019), 6302 31 00 (TARIC-nummer 6302310090) och ex 6302 32 90 (TARIC-nummer 6302329019) (nedan kallad ”den berörda produkten”). Sänglinne inkluderar lakan (lakan med resårband eller vanliga), påslakan och örngott, vilka är förpackade för försäljning antingen separat eller i set.

(18)

De vävnader av bomull som används för att tillverka sänglinne identifieras med hjälp av två tvåsiffriga nummer. Det första anger antalet (eller vikten av) garner använda i varpen respektive väften. Det andra anger antalet trådar per centimeter eller per tum i varpen respektive väften.

(19)

Tygerna bleks, färgas eller trycks. Därefter klipps de till och sys ihop till vanliga lakan, lakan med resårband, påslakan eller örngott i olika storlekar. Den slutliga produkten packas för försäljning antingen separat eller i set.

(20)

Trots alla olika produkttyper som är möjliga genom olika bindning, slutbehandling av tyget, utseende och storlek, förpackning osv. utgör de en enda produkt i denna översyn, eftersom de har samma fysiska egenskaper och i grunden samma användning.

(21)

Denna definition ifrågasattes av ett flertal samarbetsvilliga exportörer, som emellertid inte på något sätt underbyggde sina påståenden. Dessa påståenden avvisades följaktligen.

2.   Likadan produkt

(22)

Liksom i den ursprungliga undersökningen konstaterades att den berörda produkten och det sänglinne som tillverkades i Pakistan och såldes på detta lands inhemska marknad har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och användningsområden. De anses därför vara likadana produkter enligt artikel 1.4 i grundförordningen.

(23)

Flera samarbetsvilliga exportörer hävdade att den berörda produkten och det sänglinne som såldes på Pakistans inhemska marknad var olika produkter, eftersom de inte hade samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och användningsområden. De framlade dock ingen bevisning för att styrka sina påståenden, som följaktligen avvisades.

C.   DUMPNING

1.   Normalvärde

(24)

Normalvärdet beräknades i enlighet med artikel 2 i grundförordningen. Det fastställdes därför först för varje exporterande tillverkare som ingick i urvalet huruvida dess totala inhemska försäljning av den likadana produkten var representativ i förhållande till dess totala exportförsäljning av den berörda produkten till gemenskapen. För ett av de företag som ingick i urvalet konstaterades försäljningen på den inhemska marknaden av den likadana produkten vara representativ i enlighet med artikel 2.2 första meningen i grundförordningen, eftersom företagets inhemska försäljningsvolym motsvarade mer än 5 % av dess totala exportförsäljningsvolym till gemenskapen.

(25)

Förutom denna exportör med en representativ inhemsk försäljning som översteg 5 % av företagets exportförsäljningsvolym till gemenskapen hade tre andra exportörer som ingick i urvalet viss inhemsk försäljning av den berörda produkten, som emellertid bara motsvarade 2,2 %, 0,5 % respektive 0,2 % av respektive företags exportförsäljningsvolym till gemenskapen. Efter en undersökning av den inhemska marknadens särdrag och de berörda företagens försäljningsorganisation drogs till sist slutsatsen att dessa företags försäljningsvolymer var försumbara och inte kunde anses vara representativa enligt artikel 2.2 i grundförordningen.

(26)

För den exporterande tillverkare som hade en inhemsk försäljning som totalt sett var representativ undersöktes vidare huruvida de typer av sänglinne som såldes på den inhemska marknaden var identiska eller direkt jämförbara med de typer som såldes för export till gemenskapen. Den inhemska försäljningen av en viss produkttyp ansågs vara tillräckligt representativ när den inhemska försäljningsvolymen av den produkttypen till oberoende kunder under undersökningsperioden motsvarade minst 5 % av den totala volym av identiska och direkt jämförbara produkttyper som såldes för export till gemenskapen.

(27)

Därefter undersöktes huruvida företagets inhemska försäljning kunde anses ha ägt rum vid normal handel. För de produkttyper vars vägda genomsnittliga pris minst motsvarade tillverkningskostnaden fastställdes normalvärdet på grundval av det vägda genomsnittliga pris som faktiskt betalats för all försäljning av den typen på den inhemska marknaden, oavsett om denna försäljning var lönsam. För de produkttyper vars vägda genomsnittliga pris underskred tillverkningskostnaden ansågs det att normalvärdet måste konstrueras i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen.

(28)

Företaget bestred att dess försäljning skulle ha ägt rum vid normal handel och hävdade att de kvarvarande produkter som såldes på den inhemska marknaden inte var jämförbara med de produkter som såldes för export. Under undersökningens gång fastställdes det dock att dessa kvarvarande produkter utgjorde överskottskvantiteter av sänglinne som tillverkats för export, vilket innebär att de produkter som sålts på den inhemska marknaden och de som sålts för export är jämförbara. Företagets inhemska försäljning bedöms således vara representativ och ha ägt rum vid normal handel.

(29)

Normalvärdet konstruerades genom att tillverkningskostnaderna för exporterade produkttyper adderades med ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader och för vinst, i enlighet med artikel 2.6 i grundförordningen.

(30)

I detta hänseende begärde företaget att försäljnings- och administrationskostnaderna, de andra allmänna kostnaderna och vinsten borde fastställas på grundval av samtliga transaktioner, eftersom det till följd av de många olika produktvarianterna (företaget lämnade uppgifter om fler än 500 olika produkttyper) inte med säkerhet kunde fastställas huruvida en viss transaktion varit lönsam eller ej. Det är riktigt att den berörda produkten består av en mängd olika typer med olika storlekar, utformningar, färger, tygmaterial osv. Företagets metoder för att fördela de allmänna omkostnaderna vid fastställandet av tillverkningskostnaderna för de olika produkttyperna var klart mer oprecisa än vad som är normalt i fråga om komplicerade produkter. Därför gjordes bedömningen att de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader och den vinst som låg till grund för konstrueringen av normalvärdet borde fastställas på grundval av samtliga inhemska försäljningstransaktioner avseende den berörda produkten.

(31)

Gemenskapsindustrin ifrågasatte den metod som använts för detta företag och begärde att endast lönsamma transaktioner skulle läggas till grund för fastställandet av den procentuella vinst som företaget uppnått vid normal handel. Denna begäran avvisades, eftersom det av de orsaker som anges i skäl 30 inte med säkerhet kan fastställas huruvida en viss transaktion varit lönsam eller ej. Dessutom kunde det fastställas att transaktionerna i det stora hela ägde rum vid normal handel.

(32)

För de andra sju exporterande tillverkare som ingick i urvalet måste normalvärdena konstrueras i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen, eftersom ingen av dessa tillverkare hade representativ inhemsk försäljning. För dessa exportörer konstruerades normalvärdet därför genom att tillverkningskostnaden för varje typ som exporterades till gemenskapen, korrigerad vid behov enligt skäl 36, adderades med ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinst. Försäljnings- och administrationskostnaderna, de andra allmänna kostnaderna och vinsten kunde inte fastställas i enlighet med artikel 2.6 a i grundförordningen, eftersom endast ett företag hade representativ inhemsk försäljning. Kostnaderna och vinsten kunde inte heller fastställas i enlighet med artikel 2.6 b i grundförordningen, eftersom de berörda exportörerna inte hade någon representativ försäljning vid normal handel av produkter inom samma allmänna produktkategori.

(33)

Försäljnings- och administrationskostnaderna, de andra allmänna kostnaderna och vinsten beräknades således i enlighet med artikel 2.6 c i grundförordningen på grundval av det vägda genomsnittet av de kostnader och den vinst som noterats för det enda företag som hade representativ inhemsk försäljning och för de två företag vars inhemska försäljning motsvarande 2,2 % respektive 0,2 % av deras export. Det bedömdes att de två senare nämnda företagens inhemska försäljning, även om den inte var så representativ att priserna för den kunde användas för beräkning av företagens egna normalvärden, ändå var tillräckligt stor för att försäljnings- och administrationskostnaderna, de andra allmänna kostnaderna och vinsten i samband med den kunde betraktas som tillförlitliga för tillämpning av artikel 2.6 c i grundförordningen. Försäljnings- och administrationskostnaderna, de andra allmänna kostnaderna och vinsten för det tredje företag enligt skäl 25 som inte hade representativ inhemsk försäljning beaktades inte, eftersom detta företag hade rapporterat att denna försäljning gick med stor förlust.

(34)

Ett företag begärde att kommissionen skulle tillämpa artikel 2.6 b i grundförordningen vid fastställandet av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader för företaget. Företaget anförde att försäljnings- och administrationskostnaderna och de andra allmänna kostnaderna för samtliga produkter som företaget sålt på den inhemska marknaden borde användas, eftersom dessa produkter liknade den berörda produkten och tillhörde samma allmänna produktkategori. Denna begäran avvisades eftersom de produkter som sades tillhöra samma allmänna produktkategori som sänglinne i själva verket till största delen utgjordes av råväv, dvs. en mellanprodukt som säljs till industriella användare och som inte utgör en konsumentprodukt, såsom sänglinne.

(35)

Företaget argumenterade vidare för att även om artikel 2.6 c i grundförordningen tillämpades borde åtminstone de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader och den vinst som företaget självt noterat användas. Företaget anförde att de kostnader och den vinst som använts vid konstrueringen av normalvärdet till stor del hade hämtats från ett företag med en annorlunda struktur, som enligt företaget var jämförlig med ett varuhus struktur. Det måste emellertid noteras att företagets försäljning består av produkter som inte ens tillhör samma allmänna produktkategori och dessutom är ganska begränsad till omfattningen. Det är således inte rimligt att använda försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och en vinst som fastställts på grundval av sådana irrelevanta uppgifter.

(36)

Ett antal företag som ingick i urvalet hade i sina uppgifter om försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader tagit med kostnadsposter som borde ha ingått i tillverkningskostnaderna. Dessa kostnadsposter omfördelades således till tillverkningskostnaderna. I enlighet med artikel 2.5 i grundförordningen skall vidare kostnader normalt beräknas på grundval av de räkenskaper som förs av den part som är föremål för undersökning, förutsatt att dessa räkenskaper överensstämmer med god redovisningssed i det berörda landet och att det visas att räkenskaperna på ett rimligt sätt återspeglar kostnaderna för att tillverka och sälja den berörda produkten. Hänsyn skall även tas till annan bevisning som inlämnas beträffande en riktig fördelning av kostnader, under förutsättning att företaget kan visa att det har använt en sådan fördelning tidigare. Fem företag som ingick i urvalet hade i sina svar på frågeformuläret använt en kostnadsfördelning som inte använts tidigare utan enbart upprättats för denna undersöknings syften. Denna kostnadsfördelning kunde inte betraktas som rimlig, eftersom den inte överensstämde med företagens reviderade räkenskaper. De inlämnade uppgifterna justerades därför för att fastställa tillverkningskostnaderna på ett sätt som bättre stämde överens med de berörda företagens reviderade räkenskaper.

(37)

För dessa fem företag identifierades de olika kostnadsposter som ingick i tillverkningskostnaderna. Därefter fastställdes den berörda produktens procentandel av företagets totala omsättning. För fastställandet av tillverkningskostnaden för den berörda produkten tillämpades denna procentandel antingen på värdet av respektive kostnadspost eller på de totala kostnader som rapporterats i de reviderade räkenskaperna, beroende på vilka uppgifter som var tillgängliga och som kunde kontrolleras.

(38)

För ett företag gjordes den justering som avses i skäl 37 med hänsyn till att det rådde en mycket stor skillnad mellan kostnadsstrukturen för sänglinne och kostnadsstrukturen för den andra större produkt som företaget sålde, dvs. garner. Detta företag hade i svaret på frågeformuläret lämnat kontrollerbara uppgifter som medgav en tydligare fördelning av kostnader mellan dessa två produktkategorier, vilket gjorde det möjligt att precisera kostnadsfördelningen på grundval av omsättningen och att fördela tillverkningskostnaderna mera korrekt.

(39)

Gemenskapsindustrin ifrågasatte den metod som använts för detta företag och hävdade att företagets kostnadsfördelningssystem inte hade använts tidigare. Detta påstående avvisades emellertid, eftersom den kostnadsfördelning som nämns i skäl 38 inte baserades på en metod som företaget tillhandahållit utan på kontrollerade, av företaget regelbundet utarbetade räkenskapsuppgifter.

(40)

I fråga om ett företag gjordes ytterligare en justering. Företaget bedrev tillverkning på två olika platser, men sänglinne tillverkades bara på en av dem. Därför ansågs det lämpligt att utgå från uppgifterna avseende den plats där sänglinne tillverkades.

(41)

Flera andra företag begärde ytterligare justeringar av gemenskapsinstitutionernas kostnadsfördelning. Metoden att fördela kostnader på grundval av omsättningen medger emellertid inte att man använder en specifik och annorlunda metod för blott ett fåtal kostnadsposter, om det inte visas att en sådan annorlunda och specifik metod kan tillämpas exklusivt på dessa få kostnadsposter. Eftersom detta inte var fallet och eftersom de uppgifter och den bevisning som dessa företag lämnat beträffande tillverkningskostnader inte ansågs tillförlitliga (se skäl 32), avvisades deras begäran.

(42)

För ett annat företag erhölls tillverkningskostnaderna genom att vinsten samt försäljnings- och administrationskostnaderna och de andra allmänna kostnaderna, enligt vad som fastställts vid kontrollbesöket, drogs av från omsättningen.

(43)

För de två återstående företagen konstaterades uppgifterna om tillverkningskostnaderna överlag vara tillförlitliga, men vissa korrigeringar måste göras på grundval av de uppgifter som erhållits vid kontrollbesöket.

(44)

Några av de exporterande tillverkare som ingick i urvalet påstod att de kostnader för råvara (främst råväv) som de upptagit som tillverkningskostnader redan inbegrep vissa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader. Eftersom dessa företag inte var helt integrerade företag, utan en del av deras bearbetningssteg lagts ut på entreprenad, begärde de att dessa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader skulle dras av från tillverkningskostnaderna för att de inte skulle räknas två gånger. Det bör dock noteras att normalvärdena måste konstrueras på grundval av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst för det enda företag som hade representativ inhemsk försäljning och för de två företag vars inhemska försäljning motsvarade 2,2 % respektive 0,2 % av exporten och att dessa tre exportörer själva köpte in största delen av råväven. Vidare bör det noteras att det vid varje råvaruinköp ingår vissa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader i det pris som betalas, men dessa utgör kostnader för leverantören och inte försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader för den berörda exportören. Begäran avvisades därför.

2.   Exportpris

(45)

För sju av de exporterande tillverkare som ingick i urvalet skedde hela exportförsäljningen till gemenskapen direkt till oberoende kunder. I enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen fastställdes deras exportpriser därför på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas av dessa oberoende kunder i gemenskapen.

(46)

Den åttonde exporterande tillverkare som ingick i urvalet hade en närstående importör i gemenskapen. För denna tillverkares export konstruerades priserna enligt artikel 2.9 i grundförordningen på grundval av det pris till vilket de importerade produkterna första gången såldes vidare till en oberoende köpare.

(47)

På flera företags begäran bortsågs dock vid beräkningen av dumpningen från sådan exportförsäljning som härrörde från utgående varor i lagret eller som levererats med flyg (på cif- eller cfr-basis), eftersom denna försäljning inte skett vid normal handel. Denna försäljning utgjorde en försumbar del (mindre än 2 %) av all den redovisade exportförsäljningen.

(48)

Gemenskapsindustrin ifrågasatte tillämpningen av denna metod beträffande försäljning som härrörde från utgående varor i lagret eller som levererats med flyg, anförde att ett fastställande av huruvida försäljning äger rum vid normal handel inte kunde baseras på vilket transportsätt som använts och begärde att denna försäljning skulle beaktas om den är en relativt vanlig företeelse i den berörda sektorn. Denna begäran avvisades, eftersom denna typ av försäljning inte är en relativt vanlig företeelse i sektorn. De volymer som levereras med flyg och volymerna av utgående varor är nämligen extremt begränsade (se skäl 47), även om flertalet företag har sådan försäljning.

3.   Jämförelse

(49)

I syfte att säkerställa en rättvis jämförelse mellan normalvärden och exportpriser gjordes justeringar för olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet, i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. Lämpliga justeringar för importavgifter och indirekta skatter, rabatter och avdrag, transport-, försäkrings-, hanterings- och lastningskostnader samt därmed sammanhängande kostnader, kreditkostnader, provisioner, räntesatser och valutaomräkning beviljades i de fall där dessa konstaterades vara skäliga, korrekta och styrkta med kontrollerad bevisning. En justering för olika handelsled gjordes också för att ta hänsyn till det faktum att den inhemska försäljningen skedde direkt till slutkonsumenterna, medan exporten skedde till handlare, detaljhandlare och distributörer.

(50)

En exportör invände mot justeringen för provisioner och anförde att den närstående handlare som konstaterats ha funktioner liknande dem som utförs av en agent som arbetar på provisionsbasis i själva verket bara utgjorde en del av företagets egen exportavdelning och inte bedrev egen verksamhet. Detta påstående avvisades dock och justeringen bekräftades, eftersom det konstaterades att den närstående handlaren faktiskt bedrev egen försäljningsverksamhet (t.ex. att erhålla och förvalta en del av kvoten) som inte hade kunnat utföras av exportören och att agenten hade betydande utgifter för denna verksamhet. Den närstående handlaren mottog också ett betydande pålägg för sin verksamhet när det gäller att sälja den berörda produkten till gemenskapen, ett pålägg som inte skiljer sig från en provision.

(51)

Flera exportörer begärde ytterligare justeringar för bankavgifter och kreditkostnader. De gjorde gällande att slutanvändarna på den inhemska marknaden vanligtvis använde kreditkort som betalningsform. Undersökningen visade emellertid att för de företag som hade inhemsk försäljning skedde försäljningen till slutanvändarna på kontantbasis. Dessa framställningar avvisades således.

(52)

Ett företag begärde en justering för ökade bomullspriser under undersökningsperioden. De ökade bomullspriserna berodde dock på en uppgång av världsmarknadspriserna och utgjorde således inte ett isolerat pakistanskt fenomen. Ökningen av bomullspriserna påverkade som högst tre månader av undersökningsperioden, medan försäljningen av den berörda produkten ägde rum under hela undersökningsperioden. Uppgången i priserna var dessutom endast tillfällig, vilket är normalt för denna typ av råmaterial vars världsmarknadspriser är lättrörliga. Sådana förändringar av råmaterialpriserna måste betraktas som normala inslag i en affärsverksamhet. Uppgifter från företaget (om inköpspriserna för bomull under perioden 1997–2005 i pakistanska rupier) visade vidare en nedåtgående pristrend och att de högsta priserna noterades under 1997. Om priset för en insatsvara varierar avsevärt kan detta i normalfallet hanteras genom en månatlig eller kvartalsvis jämförelse av normalvärde och exportpriser. En sådan jämförelse begärdes dock inte i detta fall. Företagets begäran avvisades således.

(53)

Alla företag begärde en justering för tullrestitution enligt artikel 2.10 b i grundförordningen. Kommissionen godtog justeringen i den ursprungliga undersökningen i den utsträckning de angivna beloppen faktiskt hade tagits ut för den likadana produkten och för de material som fysiskt införlivats i denna när den var avsedd för konsumtion på den inhemska marknaden och när beloppen hade återbetalats för de produkter som exporterades till gemenskapen. Det konstaterades att de belopp i den nuvarande undersökningen som återbetalats av de pakistanska myndigheterna var betydligt större än de importavgifter eller indirekta skatter som företagen faktiskt betalat för det material som införlivats i den berörda produkten.

(54)

De exportörer som ingick i urvalet anförde att de pakistanska myndigheterna hade infört ett nytt system för beräkning av återbetalningen av de importtullar som betalats av de exporterande tillverkarna. I det nya systemet skulle enligt exportörerna vissa standarder tillämpas för att fastställa det belopp som skall återbetalas.

(55)

Det nya systemet undersöktes i syfte att klargöra om det kunde fastställas ett direkt samband mellan den tull som betalas av den exporterande tillverkaren och det material som fysiskt införlivats i den likadana produkt som är avsedd för konsumtion på den inhemska marknaden. I de fall de exportörer som ingick i urvalet kunde visa att importtullarna hade återbetalats godtog gemenskapsinstitutionerna begäran om en justering av normalvärdet, när det var tillämpligt och i den utsträckning de angivna beloppen faktiskt hade tagits ut för den likadana produkten och för de material som fysiskt införlivats i denna när den var avsedd för konsumtion på den inhemska marknaden och när beloppen hade återbetalats för de produkter som exporterades till gemenskapen.

4.   Dumpningsmarginaler

(56)

För de exporterande tillverkare som ingick i urvalet fastställdes i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen individuella dumpningsmarginaler på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset.

(57)

Uttryckta i procent av nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull, uppgår dumpningsmarginalerna till följande:

Yunus Textile Mills, Karachi

8,5 %

Lucky Textile Mills, Karachi

7,2 %

Nishat Mills Limited, Faisalabad

6,1 %

Chenab Limited, Faisalabad

5,7 %

Gul Ahmed Textile Mills Ltd, Karachi

5,6 %

Al-Abid Silk Mills Ltd, Karachi

3,9 %

Mohammad Farooq Textile Mills Ltd, Karachi

3,5 %

Fairdeal Textiles (Pvt) Ltd, Karachi

1,3 %

(58)

I enlighet med artikel 9.3 i grundförordningen konstateras att dumpningsmarginalen för Fairdeal Textiles (Pvt) Ltd understiger miniminivån, eftersom företagets dumpningsmarginal är lägre än 2 %.

(59)

För de samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet fastställdes i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen dumpningsmarginalen på grundval av den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen för de företag som ingick i urvalet. Uttryckt i procent av nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull, uppgår denna dumpningsmarginal till 5,8 %.

(60)

Flera samarbetsvilliga exportörer som inte ingick i urvalet hävdade att de var diskriminerade, eftersom de inte hade tilldelats den lägsta tullsatsen utan den vägda genomsnittliga tullsatsen för de företag som ingick i urvalet. Det bör i detta fall noteras att åtta exportörer hade valts ut att ingå i urvalet i enlighet med artikel 17 i grundförordningen. De undersökningsresultat som fastställs på grundval av uppgifterna från dessa exportörer anses vara representativa för sänglinneindustrin i Pakistan. När det gäller frågan om vilken tullsats som skall tillämpas på exportörer som inte ingår i urvalet skulle det strida mot syftet med ett stickprovsförfarande att tillämpa den lägsta tullsats som fastställts för någon av exportörerna i urvalet och inte den vägda genomsnittliga tullsatsen för hela urvalet, som helt klart är mera representativ för industrin som helhet. Under alla omständigheter föreskrivs i artikel 9.6 i grundförordningen att den antidumpningstullsats som skall tillämpas på import från exportörer som har givit sig till känna men som inte väljs ut att ingå i ett urval inte får överstiga den vägda genomsnittliga dumpningsmarginal som fastställts för parterna i urvalet, och det är gemenskapsinstitutionernas praxis att tillämpa den vägda genomsnittliga marginalen. Mot bakgrund av detta avvisades dessa framställningar.

(61)

För att den övriga dumpningsmarginalen skulle kunna fastställas bestämdes först graden av samarbetsvilja. En jämförelse mellan uppgifter från Eurostat rörande import med ursprung i Pakistan och svaren på stickprovsfrågeformuläret visade att graden av samarbetsvilja var hög (över 80 %). Av denna anledning, och eftersom det inte fanns något som tydde på att de återstående företagens dumpning skulle ligga på en lägre nivå, ansågs det lämpligt att fastställa dumpningsmarginalen för de återstående företagen, dvs. de som inte samarbetat i undersökningen, till samma nivå som den högsta dumpningsmarginal som konstaterats för de företag som ingick i urvalet. Detta tillvägagångssätt överensstämmer med gemenskapsinstitutionernas rådande praxis och ansågs även vara nödvändigt för att inte belöna bristande samarbete. Dumpningsmarginalen för övriga företag fastställdes således till 8,5 %.

(62)

Ett antal företag som hade betraktats som icke-samarbetsvilliga hävdade att de hade besvarat stickprovsfrågeformuläret inom den fastställda tidsfristen, antingen via respektive intresseorganisation eller direkt till kommissionen. Företagen ombads att lämna bevisning för att svaren hade skickats inom den begärda tidsfristen. Inget av företagen kunde lämna tillräcklig bevisning till stöd för sitt påstående, som därför avvisades.

5.   De ändrade omständigheternas bestående karaktär

(63)

Syftet med översynen inom ramen för den nuvarande undersökningen var att fastställa slutsatser på grundval av kontrollerade uppgifter, vilket i princip hade blivit möjligt efter de ändrade omständigheterna när det gäller säkerhetssituationen. Det finns ingenting som tyder på att de nya kontrollerade undersökningsresultaten inte skulle vara av bestående karaktär.

(64)

Det bör emellertid erinras om att kontrollerna, på grund av vissa kvarstående säkerhetsproblem, ägde rum i Förenade Arabemiraten. Trots de samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas ansträngningar motsvarar en kontroll i ett tredjeland inte normal praxis, eftersom kommissionens utredare inte har haft ett obegränsat direkt tillträde till exportörernas bokföringsregister och bokföringssystem. Även om undersökningsresultaten är tillräckligt tillförlitliga för att motivera en ändring av antidumpningstullarnas nivå, kan gemenskapsinstitutionerna därför på eget initiativ eller på begäran av berörda parter komma att genomföra en översyn av de ändrade antidumpningstullarna om tillgängliga uppgifter skulle tyda på en förändring av eller annan felaktighet i de undersökningsresultat som kontrollerats i tredjeland.

6.   Slutsats

(65)

Mot bakgrund av ovanstående bör de nuvarande antidumpningsåtgärderna beträffande import av den berörda produkten med ursprung i Pakistan ändras så att de återspeglar de nya dumpningsmarginaler som konstaterats.

(66)

Enligt artikel 9.4 i grundförordningen får storleken på tullarna inte överstiga den fastställda dumpningsmarginalen, men de bör ligga under denna marginal om en sådan lägre tull är tillräcklig för att undanröja skadan för gemenskapsindustrin. Med hänsyn till att den nuvarande interimsöversynen endast omfattar undersökning av dumpningsaspekterna bör de tullar som införs inte vara högre än de nivåer för undanröjande av skada som konstaterats i den ursprungliga undersökningen.

(67)

Såsom anges i skäl 134 i förordningen om slutgiltig tull var den ursprungliga dumpningsmarginalen lägre än den slutgiltigt fastställda nivån för undanröjande av skada, och den slutgiltiga antidumpningstullsatsen grundades därför på den lägre dumpningsmarginalen, nämligen 13,1 %. Eftersom de dumpningsmarginaler som konstaterats i den nuvarande interimsöversynen fortfarande är lägre än nivån för undanröjande av skada, bör de ändrade antidumpningstullsatserna grundas på dessa lägre dumpningsmarginaler.

(68)

Tullsatserna bör därför fastställas till nivån för de konstaterade dumpningsmarginalerna enligt följande, utom när det gäller det företag för vilket en dumpningsmarginal som understiger miniminivån fastställts i enlighet med skäl 58:

a)   

För de exportörer som ingick i urvalet

Yunus Textile Mills, Karachi

8,5 %

Lucky Textile Mills, Karachi

7,2 %

Nishat Mills Limited, Faisalabad

6,1 %

Chenab Limited, Faisalabad

5,7 %

Gul Ahmed Textile Mills Ltd, Karachi

5,6 %

Al-Abid Silk Mills Ltd, Karachi

3,9 %

Mohammad Farooq Textile Mills Ltd, Karachi

3,5 %

Fairdeal Textiles (Pvt) Ltd, Karachi

0 %

b)

För de samarbetsvilliga exportörer som inte ingick i urvalet

5,8 %

c)

För övriga företag

8,5 %

(69)

Alla berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter på grundval av vilka man avsåg att rekommendera att de gällande åtgärderna ändras och gavs tillfälle att lämna synpunkter. Synpunkter lämnades, och dessa beaktades när detta ansågs lämpligt. Alla berörda parter beviljades även en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter efter det att de hade underrättats.

(70)

För att säkerställa likabehandling mellan eventuella nya exportörer och de samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet, som anges i bilagan till denna förordning, bör den vägda genomsnittliga tull som införs för de sistnämnda företagen även tillämpas på de eventuella nya exportörer som annars skulle ha rätt till en översyn enligt artikel 11.4 i grundförordningen.

(71)

En pakistansk exporterande tillverkare gjorde ett prisåtagande. Sänglinne kännetecknas dock av att det finns hundratals olika produkttyper och att vissa egenskaper inte med lätthet kan urskiljas vid importen. Detta gör det praktiskt taget omöjligt att för varje produkttyp fastställa ett meningsfullt minimiimportpris som på lämpligt sätt skulle kunna övervakas av kommissionen och kontrolleras av medlemsstaternas tullmyndigheter. Under dessa omständigheter ansågs ett prisåtagande vara ogenomförbart och kunde således inte godtas.

D.   ÅTGÄRDERNAS VARAKTIGHET

(72)

Den översyn som genomförts påverkar inte frågan om vilken dag förordningen om slutgiltig tull kommer att upphöra att gälla enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 397/2004 ändras härmed på följande sätt:

1.

Artikel 1.2 skall ersättas med följande:

”2.   Följande slutgiltiga antidumpningstullsatser skall tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull, för produkter som tillverkats av nedanstående företag:

Tillverkare

Tullsats

(%)

TARIC-tilläggsnummer

Yunus Textile Mills

H-23/1, Landhi Industrial Area

Karachi

8,5

A698

Lucky Textile Mills

L-8, Block 21, F. B Area

Karachi

7,2

A699

Nishat Mills Limited

Nishatabad

Faisalabad

6,1

A700

Chenab Limited

Nishatabad

Faisalabad

5,7

A701

Gul Ahmed Textile Mills Ltd

Plot No. HT/3A, Landhi Industrial Area

Landhi

Karachi

5,6

A702

Al-Abid Silk Mills Ltd

A-39, S.I.T.E., Manghopir Road

Karachi

3,9

A704

Mohammad Farooq Textile Mills Ltd

1st floor, Finlay House, I.I Chundrigar Road

Karachi

3,5

A703

Fairdeal Textiles (Pvt) Ltd

A/15-D, Binoria Chowk, S.I.T.E.

Karachi

0

A705

I bilagan angivna tillverkare

5,8

A706

Övriga företag

8,5

A999”

2.

Texten i bilagan till denna förordning skall utgöra bilaga till förordning (EG) nr 397/2004.

3.

Följande punkt 4 skall läggas till artikel 1:

”4.   Om en ny exporterande tillverkare lämnar tillräcklig bevisning till kommissionen för att

företaget inte exporterade den produkt som beskrivs i punkt 1 till gemenskapen under perioden 1 april 2003–31 mars 2004,

företaget inte är närstående någon annan exportör eller tillverkare som omfattas av de åtgärder som införs genom denna förordning,

företaget faktiskt har exporterat den berörda produkten till gemenskapen efter den undersökningsperiod som ligger till grund för åtgärderna eller genom avtal har gjort ett oåterkalleligt åtagande att exportera en betydande kvantitet till gemenskapen,

får rådet, på förslag av kommissionen och efter samråd med rådgivande kommittén, med enkel majoritet besluta att ändra punkt 2 genom att lägga till den nya exporterande tillverkaren i förteckningen över de företag som omfattas av den vägda genomsnittliga tullsatsen på 5,8 %.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 5 maj 2006.

På rådets vägnar

K.-H. GRASSER

Ordförande


(1)  EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2117/2005 (EUT L 340, 23.12.2005, s. 17).

(2)  EUT L 66, 4.3.2004, s. 1.

(3)  EUT C 196, 3.8.2004, s. 2.


BILAGA

”BILAGA

Förteckning över de samarbetsvilliga tillverkare som avses i artikel 1.2 inom ramen för TARIC-tilläggsnummer A706:

Företag

Adress

A.B. Exports (PVT) Ltd

Off. No 6, Ground Floor

Business Center, New Civil Lines

Faisalabad

A.S.T. (PVT) Limited

Saba Square 2-C, Saba Commercial Street No 3,

Phase V Extension, D.H. Authority

Karachi

Abdur Rahman Corporation (Pvt) Ltd

P-214 Muslim Town #1

Sarghoda Road

Faisalabad

Adil Waheed Garments

66-Zubair Colony, Jaranwala Road

Faisalabad

Afroze Textile Industries (Pvt) Ltd

LA 7/1-7, Block 22 F.B. Area

Karachi

Al Musawar Textile (PVT) Ltd

Atlas Street, Maqbool Road

Faisalabad

Al-Karam Textile Mills (PVT) Ltd

3rd floor, K.D.L.B. Building

58-West Wharf Road

Karachi

Al-Latif

W,S, 24, Block-2, Azizabad, F.B. Area

Karachi-75950

Al-Noor Processing & Textile Mills

Sargodha Road

Near Bava Chak

Faisalabad

Al-Raheem Textile

F/40, Block-6, P.E.C.H.S.

Karachi

Ameer Enterprises

3rd floor, Bismillah Centre, Street No 2

Karkhana Bazar, Yanr Market,

Faisalabad

Amsons Textile Mills (PVT) Ltd

D-14/B, S.I.T.E.

Karachi

Amtex (Private) Limited

1-Km, Khurrianwala-Jaranwala Road

Faisalabad

Anjum Textile Mills (PVT) Ltd

Anjum Street, Nalka Kohala, Sarghoda Road

Faisalabad

Apex Corporation

1-19, Arkay Square

P.O. Box 13373

Karachi

Arshad Corporation

1088/2, Jail Road

Faisalabad 38000

Arzoo Textile Mills Ltd

2.6 KM, Jaranwala Road, Khurrinwala

Faisalabad

Asia Textile Mills

D-156, S.I.T.E. Avenue

Karachi

Aziz Sons

D21/Karach, S.I.T.E.

Karachi-75700

B.I.L. Exporters

15/5, Sector 12/C, North Karachi Industrial Area,

Karachi

Baak Industries

P-107, Akbarabad, Near Allied Hospital

Faisalabad

Be Be Jan Pakistan Limited

Square No 7, Chak No 204/R.B.

Faisalabad

Bela Textiles Ltd

A-29/A, S.I.T.E.

Karachi

Bismillah Fabrics (PVT) Ltd

3 Km, Jhumbra Road, Khurrianwala

Faisalabad

Bismillah Textiles (PVT) Ltd

1. KM, Jaranwala Road, Khurrianwala

Faisalabad

Classic Enterprises

B-1/1, Sector 15, Korangi Industrial Area

Karachi

Cotton Arts (PVT) Ltd

613/1, Dagrawaan Road

Faisalabad

D.L. Nash (Private) Ltd

11, Timber Pond, Keamari Road

Karachi-75620

Dawood Exports PVT Ltd

P.O. Box 532, Sarghoda Road

Faisalabad

Decent Textiles

P-1271, Abdullahpur, West Canal Road

Faisalabad

En Em Fabrics (Pvt) Ltd

10th Km, Sarghoda Road

Faisalabad

En Em Industries Ltd

10th Km, Sargodha Road

Faisalabad

Enn Eff Exports

4th floor, Business Centre, New Civil Lines

Faisalabad

Faisal Industries

Office 205, Madina City Mall

Abdullah Haroon Road, Saddar

Karachi

Fashion Knit Industries

5-Business Centre, Ground Floor

Mumtaz Hassan Road

Karachi

Fateh Textile Mills Limited

P.O. Box No 69, Hali Road, S.I.T.E.

Hyderabad

Gerpak Textile (PVT) Ltd

317 Clifton Centre, Schon Circle

Kehkashan Clifton

Karachi

Gohar Textile mills

208 Chak Road, Zia Town,

Faisalabad

H.A. Industries (PVT) Ltd

10 KM, Jaranwala Road

Faisalabad

Haroon Fabrics (Private) Limited

P-121, Rafique Colony, Jail Road

Faisalabad

Hay's (PVT) Limited

A-33, (C), Textile Avenue, S.I.T.E.

Karachi-75700

Homecare Textiles

D-115, S.I.T.E.

Karachi

Husein Industries Ltd

HT-8 Landhi Industrial & Trading Estate

Landhi

Karachi

Ideal International

A-63/A, SIND Industrial Trading Estate

Karachi-75700

Jaquard Weavers

811 Mahmoodabad Colony

Multan

Kam International

F-152, S.I.T.E.

Karachi

Kamal Spinning Mills

4th KM, Jranwala Road, Khurrianwala

Faisalabad

Kausar Textile Industries (PVT) Ltd

P-61 Gole Chiniot Bazar

Faisalabad

Kausar Textile Industries (PVT) Ltd

Maqbool Road

Faisalabad

Khizra Textiles International

P-68, First Floor, Tawakal Cloth Market

Gol Chiniot Bazar

Faisalabad-38000

Kohinoor Textile Mills Limited

Peshawar Road

Rawalpindi

Latif International (PVT) Ltd

St. No. 1, Abdullahpur

Faisalabad

Liberty Mills Limited

A/51-A, S.I.T.E.

Karachi

M/s M.K. SONS Pvt Limited

2 KM, Khurrianwala, Jarranwala Road

Faisalabad

M/S Al-Ghani International

202 Bhaiwala, Ghona Road,

Faisalabad

M/S Home Furnishings Limited

Plot No 1,2,10,11, Sector IX-B.

Karachi Export Processing Zone

Karachi

MSC Textiles (PVT) Ltd

P-19, 1st floor, Montgomery Bazar

Faisalabad

Mughanum (PVT) Ltd

P-162, Circular Road

Faisalabad

Mustaqim Dyeing & Printing Industries (Pvt) Ltd

D-14/A, Bada Board, S.I.T.E.

Karachi

Naseem Fabrics

Suite #404, 4th floor, Faisalcomplex

Bilal Road, Civil Lines

Faisalabad

Nawaz Associates

87 D/1 Main Boulevard Gulberg III

Lahore

Nazir Industries

Suite 3, 7th floor, Textile Plaza

M.A. Jinnah Road

Karachi-74000

Niagara Mills (PVT) Ltd

Kashmir Road, Nishatabad

Faisalabad

Nina Industries Limited

A-29/A, S.I.T.E.

Karachi

Nishitex Enterprises

P-224, Tikka Gali No 2, Y.Y. Plaza

1st floor, Montgomery Bazar,

Faisalabad

Parsons Industries (PVT) Ltd

E-53 S.I.T.E.

Karachi

Popular Fabrics (PVT) Limited

Plot 115, Landhi Industrial Area

Karachi

Rainbow Industries

810/A, Khanewal Road

Multan

Rehman International

P-2, Al Rehman House

Ghulam Rasool Nagar Main Road

Sarfraz Colony

Faisalabad

Sadaqat Textile Mills Pvt Ltd

Sadaqat Street, Sarghoda Road

Faisalabad

Sadiq Siddique Co.

170-A, Latif Cloth Market, M.A. Jinnah Road

Karachi

Sakina Exports International

#313, Dada Chambers, M.A. Jinnan Road

Karachi-74000

Samira Fabrics (PVT) Ltd

401–403, Chapal Plaza, Hasrat Mohani Road

Karachi

Sapphire Textile Mills Limited

313, 3rd floor, Cotton exchange Bldg. I.I.

Chundrigar Road,

Karachi

Shahzad Siddique (PVT) Ltd

4,5 KM, Khurrainwala Jaranwala Road

Faisalabad

Shalimar Cotton Export (PVT) Ltd

Yousaf Chowk, Sarghoda Road

Faisalabad

Sharif Textiles Industries (PVT) Ltd

P.O. Box 265, Satiana Road,

Faisalabad

Shercotex

39/c, Peoples Colony

Faisalabad

Sitara Textile Industries Limited

6- K.M., Sargodha Road,

Faisalabad

South Asian Textile Inds.

St. No. 3, Hamedabad Colony, Vehari Road

Multan

Sweety Textiles Pvt Ltd

P-237, 2nd floor, Hassan Arcade

Montgomery Bazar

Faisalabad

Tex-Arts

P-22, 1st floor, Montgomery Bazar,

Faisalabad

The Crescent Textile Mills Ltd

Sargodha Road

Faisalabad

Towellers Limited

WSA 30–31, Block 1, Federal B

Karachi

Union Exports (PVT) Limited

D-204/A, S.I.T.E.

Karachi-75700

United Finishing Mills Ltd

2nd floor, Regency Arcade, The Mall

Faisalabad

United Textile Printing Industries (Pvt) Ltd

P.O. Box 194, Maqbool Road

Faisalabad

Wintex Exports PVT Ltd

P-17/A, Main Road, Sarfaraz Colony

Faisalabad

Zafar Fabrics (PVT) Limited

Chak No 119, J.B. (Samana), Sarghoda Road,

Faisalabad

Zamzam Weaving and Processing Mills

Bazar 1, Razabad

Faisalabad”


6.5.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 121/27


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 696/2006

av den 5 maj 2006

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 3223/94 av den 21 december 1994 om tillämpningsföreskrifter för importordningen för frukt och grönsaker (1), särskilt artikel 4.1, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 3223/94 skall fastställas enligt tabellen i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 6 maj 2006.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 5 maj 2006.

På kommissionens vägnar

J. L. DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EGT L 337, 24.12.1994, s. 66. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 386/2005 (EUT L 62, 9.3.2005, s. 3).


BILAGA

till kommissionens förordning av den 5 maj 2006 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

052

106,6

204

90,0

212

127,8

999

108,1

0707 00 05

052

117,7

628

155,5

999

136,6

0709 90 70

052

104,4

204

83,4

999

93,9

0805 10 20

052

46,6

204

37,7

212

60,2

220

45,9

400

50,1

448

49,4

624

58,8

999

49,8

0805 50 10

052

42,3

388

50,1

508

39,2

528

37,6

624

61,7

999

46,2

0808 10 80

388

83,8

400

128,6

404

109,2

508

80,6

512

87,4

524

93,6

528

89,0

720

109,8

804

104,8

999

98,5


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 750/2005 (EUT L 126, 19.5.2005, s. 12). Koden ”999” betecknar ”övrig ursprung”.


6.5.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 121/29


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 697/2006

av den 5 maj 2006

om ändring av förordning (EG) nr 343/2006 om inledande av uppköp av smör i vissa medlemsstater för perioden 1 mars–31 augusti 2006

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1255/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 2771/1999 av den 16 december 1999 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1255/1999 när det gäller interventionsåtgärder på marknaden för smör och grädde (2), särskilt artikel 2, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 343/2006 (3) fastställs en förteckning över medlemsstater i vilka uppköp av smör har inletts i enlighet med artikel 6.1 i förordning (EG) nr 1255/1999.

(2)

På grundval av de senaste underrättelserna från Belgien och Luxemburg i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 2771/1999 har kommissionen konstaterat att marknadspriserna på smör har legat under 92 % av interventionspriset under två på varandra följande veckor. Följaktligen bör interventionsuppköp inledas i dessa medlemsstater. Belgien och Luxemburg bör därför läggas till i den förteckning som fastställs i förordning (EG) nr 343/2006.

(3)

Förordning (EG) nr 343/2006 bör därför ändras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 1 i förordning (EG) nr 343/2006 skall ersättas med följande:

”Artikel 1

Uppköp av smör enligt artikel 6.1 i förordning (EG) nr 1255/1999 skall inledas i följande medlemsstater:

Belgien

Republiken Tjeckien

Tyskland

Estland

Spanien

Frankrike

Italien

Irland

Lettland

Luxemburg

Nederländerna

Polen

Portugal

Finland

Sverige

Förenade kungariket”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 6 maj 2006.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 5 maj 2006.

På kommissionens vägnar

J. L. DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EGT L 160, 26.6.1999, s. 48. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1913/2005 (EUT L 307, 25.11.2005, s. 2).

(2)  EGT L 333, 24.12.1999, s. 11. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2107/2005 (EUT L 337, 22.12.2005, s. 20).

(3)  EUT L 55, 25.2.2006, s. 17. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 663/2006 (EUT L 116, 29.4.2006, s. 39).


6.5.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 121/30


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 698/2006

av den 5 maj 2006

om tillämpning av rådets förordning (EG) nr 530/1999 med avseende på kvalitetsutvärdering av strukturstatistiken över arbetskraftskostnader och löner

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 530/1999 av den 9 mars 1999 om strukturstatistik över löner och arbetskraftskostnader (1), särskilt artikel 11 iv, och

av följande skäl:

(1)

Förordning (EG) nr 530/1999 genomfördes genom kommissionens förordningar (EG) nr 452/2000 (2) och (EG) nr 72/2002 (3) som fastställer innehållet och utvärderingskriterierna i den kvalitetsrapport som efter varje referensperiod skall sändas till kommissionen (Eurostat).

(2)

Den information som lämnas i kvalitetsrapporten måste avse vissa variabler. Dessa variabler definieras i kommissionens förordning (EG) nr 1726/1999 (4) och kommissionens förordning (EG) nr 1916/2000 (5).

(3)

En ändring av åtgärderna för kvalitetsutvärdering av strukturstatistiken över löner och arbetskraftskostnader är nödvändig till följd av de ändringar som gjorts i förordningarna (EG) nr 1726/1999 och (EG) nr 1916/2000 genom förordningarna (EG) nr 1737/2005 respektive (EG) nr 1738/2005. För tydlighetens skull och för att minska de nationella statistikkontorens rapporteringsbörda är det också nödvändigt att harmonisera kvalitetsutvärderingen av statistiken över arbetskraftskostnader och löner.

(4)

Förordningarna (EG) nr 452/2000 och (EG) nr 72/2002 bör därför ersättas av den här förordningen.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för det statistiska programmet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Innehållet och utvärderingskriterierna i den kvalitetsrapport som avses i artikel 10.2 i förordning (EG) nr 530/1999 fastställs i bilagan till den här förordningen.

De variabler som anges i bilagan till den här förordningen definieras i bilaga I och II till förordning (EG) nr 1726/1999 och bilaga I och II till förordning (EG) nr 1916/2000.

2.   De uppgifter som anges i bilagan skall sändas in, med förbehåll för de undantag som anges i gemenskapslagstiftningen om strukturstatistiken över löner och arbetskraftskostnader, arbetskraftsundersökningen, statistiken över företagsstrukturer och nationalräkenskaperna.

Artikel 2

Kvalitetsrapporten skall sändas till Eurostat senast 24 månader efter utgången av den referensperiod för vilken uppgifterna samlats in, om inte annat anges i bilagan.

Artikel 3

Förordning (EG) nr 452/2000 och förordning (EG) nr 72/2002 skall upphöra att gälla.

Artikel 4

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 5 maj 2006.

På kommissionens vägnar

Joaquín ALMUNIA

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 63, 12.3.1999, s. 6. Förordningen ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

(2)  EGT L 55, 29.2.2000, s. 53.

(3)  EGT L 15, 17.1.2002, s. 7.

(4)  EGT L 203, 3.8.1999, s. 28. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1737/2005 (EUT L 279, 22.10.2005, s. 11).

(5)  EGT L 229, 9.9.2000, s. 3. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1738/2005 (EUT L 279, 22.10.2005, s. 32).


BILAGA

Innehåll och utvärderingskriterier i kvalitetsrapporten om strukturstatistiken över arbetskraftskostnader och löner

Kvalitetsrapporterna skall innehålla information om alla sex egenskaperna i Europeiska statistikbyråns kvalitetsdefinition, dvs. relevans, tillförlitlighet, aktualitet och punktlighet, tillgänglighet och tydlighet, jämförbarhet och samanvändbarhet.

1.   Relevans

”Relevans” handlar om i vilken utsträckning statistiken uppfyller nuvarande och potentiella användares behov, dvs. om all den statistik som behövs produceras, och i vilken mån de begrepp som används (definitioner, klassificeringar etc.) svarar mot användarnas behov.

Kvalitetsrapporterna om strukturstatistiken över arbetskraftskostnader respektive löner skall omfatta

en sammanfattning av de viktigaste användarna i medlemsstaten,

en beskrivning av deras viktigaste behov med en bedömning av hur nöjda de är med de uppgifter som erbjuds dem,

en beskrivning av eventuella luckor (fullständighet) eller av uppgifter som användarna inte längre betraktar som relevanta (överskott); när det gäller fullständighet skall saknade variabler och saknade uppdelningar av variablerna beskrivas tydligt.

De frågor som gäller de viktigaste nationella användarna och deras viktigaste behov, inklusive uppgifter om hur nöjda användarna varit, besvaras på frivillig basis.

Genom undantag från artikel 2 skall den frivilliga informationen om hur nöjda användarna varit med de uppgifter som tillhandahållits, om sådan information lämnas, sändas till Eurostat senast 36 månader efter referensperiodens utgång.

2.   Tillförlitlighet

”Tillförlitlighet” i allmän statistisk mening handlar om hur nära uträkningar eller skattningar ligger de exakta eller verkliga värdena i de variabler som granskas.

2.1   Urvalsfel

För angivande av tillförlitligheten skall variationskoefficienten (1) beräknas och översändas för de viktigaste variablerna i båda undersökningarna.

1)

För arbetskraftsstatistiken skall variationskoefficienten skattas och översändas för följande variabler:

 

”Årliga arbetskraftskostnader” (2).

 

”Arbetskraftskostnader per timme” (3).

Förutom variationskoefficienterna för populationen som helhet bör även särskilda variationskoefficienter tillhandahållas för båda variablerna på följande enskilda nivåer:

NACE-avdelningar.

NUTS-nivå 1 (om tillämpligt).

Storleksklass (1–9 [om tillämpligt], 10–49, 50–249, 250–499, 500–999, 1 000+).

2)

För strukturstatistiken skall variationskoefficienten skattas och översändas för följande variabler:

 

”Bruttolön under referensmånaden” (4).

 

”Genomsnittlig bruttotimlön under referensmånaden” (5).

Förutom variationskoefficienterna för populationen som helhet bör även särskilda variationskoefficienter tillhandahållas för båda variablerna på följande enskilda nivåer:

Heltidsanställda (separat för män och kvinnor) och deltidsanställda.

NACE-avdelningar.

Yrke (ISCO-88 på ensiffrig nivå).

Åldersgrupp (under 20, 20–29, 30–39, 40–49, 50–59, 60 och äldre).

NUTS-nivå 1 (om tillämpligt).

Utbildningsnivå (ISCED 0–6).

Företagets storleksklass (1–9 [om tillämpligt], 10–49, 50–249, 250–499, 500–999, 1 000+).

Uppdelning efter utbildningsnivå är frivilligt.

Medlemsstaterna skall dessutom översända en förteckning över de celler som inte bedöms vara tillräckligt tillförlitliga i de flerdimensionella tabellerna i det program för offentliggörande på EU-nivå som avtalats med medlemsstaterna.

Om icke-sannolikhetsurval används skall en beskrivning av de eventuella källorna till bristande precision på grund av den urvalsteknik som använts, och deras effekt på skattningarna, om möjligt sändas i stället.

2.2   Icke-urvalsfel

2.2.1   Täckningsfel

Kvalitetsrapporterna om strukturstatistiken över arbetskraftskostnader respektive löner skall innehålla följande uppgifter om täckning:

Beskrivning av eventuella skillnader mellan referenspopulationen och den undersökta populationen.

Skattade andelar under- och övertäckning (6) av referenspopulationen.

2.2.2   Mätfel och bearbetningsfel

Kvalitetsrapporterna om strukturstatistiken över arbetskraftskostnader respektive löner skall innehålla följande uppgifter om mätfel och bearbetningsfel (7):

Uppgifter om variabler med icke försumbara mätfel och bearbetningsfel.

Uppgifter om de viktigaste källorna till (icke försumbara) mätfel och bearbetningsfel, dessas inverkan på skattningarnas tillförlitlighet och eventuellt tillgängliga metoder som används för korrigering.

2.2.3   Bortfallsfel

Kvalitetsrapporterna om strukturstatistiken över arbetskraftskostnader respektive löner skall innehålla följande uppgifter om bortfallsfel:

Svarsfrekvens (8).

Imputering per fråga (9) och imputeringens inverkan på tillförlitligheten vid skattningen av variablerna ”årliga arbetskraftskostnader” och ”bruttolön under referensmånaden” såsom de definieras i 2.1.

Imputering (10) totalt. Om dessa uppgifter inte är tillgängliga för alla obligatoriska variabler, skall beräkningen grunda sig på de obligatoriska variabler för vilka de nödvändiga uppgifterna är tillgängliga.

2.2.4   Modellantagandefel

Om modeller används, skall kvalitetsrapporterna om strukturstatistiken över arbetskraftskostnader respektive löner innehålla en beskrivning av de modeller som använts och av deras effekter på skattningarna (t.ex. skattad andel av hela variabeln), åtminstone för variablerna ”årliga arbetskraftskostnader” och ”bruttoinkomster under referensmånaden” såsom de definieras i 2.1.

Särskilt skall sådana modeller betonas som använts för att korrigera icke-urvalsfel såsom täckning av enheter av alla inbegärda storleksklasser eller NACE-avdelningar, imputering eller uppräkning för att korrigera svarsbortfall.

3.   Aktualitet och punktlighet

”Punktlighet” hänför sig till den tid som gått mellan det datum då uppgifterna blir tillgängliga och det datum då de borde ha levererats, t.ex. med avseende på de datum som tillkännagivits i officiella publikationskalendrar, fastställs i föreskrifter eller på förhand överenskommits mellan parter.

Uppgifternas ”aktualitet” handlar om den tid som förflutit mellan det att de blir tillgängliga och den händelse eller företeelse som de avser.

3.1   Punktlighet

För att problem i samband med punktlighet skall kunna förstås och undanröjas skall uppgifter om punktlighet sändas in när det gäller genomförandet av undersökningarna i medlemsstaterna, med särskild tonvikt på i vilken mån planerade och faktiska datum stämmer överens:

Sista svarsdatum för uppgiftslämnarna, inklusive uppgifter om förnyad inbegäran och uppföljning.

Period under vilken fältarbetet pågick.

Period under vilken uppgifterna bearbetades.

Datum för offentliggörande av de första resultaten.

3.2   Aktualitet

Kvalitetsrapporterna om strukturstatistiken över arbetskraftskostnader respektive löner skall innehålla information om den tid som förflutit mellan uppgifternas offentliggörande och referensperioden för uppgifterna i medlemsstaterna.

4.   Tillgänglighet och tydlighet

”Tillgänglighet” avser de fysiska villkoren för användarnas tillgång till uppgifterna: vart man vänder sig, hur man får tillgång till dem, leveranstid, praktiska saluföringsvillkor (upphovsrätt etc.), tillgång till mikro- eller makrodata, olika format och databärare (t.ex. papper, filer, cd/dvd-rom, Internet) etc.

”Tydlighet” avser möjligheterna att tyda uppgifterna, bl.a. i fråga om den information som omger dem, dvs. om de åtföljs av lämpliga metadata, illustrationer som diagram och kartor, om det finns information om uppgifternas kvalitet (inklusive begränsning av användningsområden) och i vilken utsträckning det nationella statistikinstitutet ger ytterligare hjälp.

Genom undantag från artikel 2 skall information om tillgänglighet och tydlighet sändas till Eurostat senast 36 månader efter referensperiodens utgång.

4.1   Tillgänglighet

Kvalitetsrapporterna om strukturstatistiken över arbetskraftskostnader respektive löner skall innehålla följande information om hur resultaten sprids:

Hänvisningar till offentliggörandet av de viktigaste uppgifterna, inklusive uppgifter med kommentarer i form av text, diagram, kartor etc.

Information om vilka resultat som eventuellt sänds till de rapporterande enheter som ingår i urvalet.

4.2   Tydlighet

Kvalitetsrapporterna om strukturstatistiken över arbetskraftskostnader respektive löner skall innehålla följande information om möjligheterna att tyda uppgifterna och om tillgången till metadata:

En beskrivning av tillgängliga metadata och hänvisningar till dessa.

Hänvisningar till de viktigaste metoddokumenten för den tillgängliga statistiken.

En beskrivning av de viktigaste åtgärder som vidtas av de nationella statistiktjänsterna för att informera användarna om länkar till uppgifterna.

5.   Jämförbarhet

”Jämförbarhet” avser mätning av effekten av skillnader i använda statistiska begrepp och verktyg eller förfaranden för mätning vid statistisk jämförelse mellan geografiska områden, andra områden eller tidsperioder.

5.1   Geografisk jämförbarhet

Kvalitetsrapporterna om strukturstatistik över arbetskraftskostnader respektive löner skall innehålla information om skillnaderna mellan nationella begrepp och begrepp som används på EU-nivå, särskilt när det gäller definition av statistiska enheter, populationer, referensperioder, klassifikationer och definitioner av variabler, och dessa skillnaders inverkan på skattningarna.

5.2   Jämförbarhet mellan tidsperioder

Kvalitetsrapporterna om strukturstatistiken över arbetskraftskostnader respektive löner skall innehålla information om ändringar av definitioner, täckning och metoder jämfört med tidigare undersökningar, och dessa ändringars inverkan på skattningarna. Information om ändringar av definitioner, täckning och metoder behöver dock inte lämnas om dessa ändringar beror på ändringar i gemenskapens lagstiftning.

6.   Samanvändbarhet

Statistikens ”samanvändbarhet” avser möjligheten att med tillförlitligt resultat kombinera statistiska uppgifter på olika sätt och för olika ändamål. Det är dock i allmänhet lättare att påvisa fall av bristande samanvändbarhet än att bevisa samanvändbarhet.

Källor med liknande eller t.o.m. identiska variabler som de för strukturstatistiken över löner och arbetskraftskostnader är arbetskraftsundersökningen, statistiken över företagsstrukturer, arbetskostnadsindex och nationalräkenskaperna. Kvalitetsrapporterna om strukturstatistiken över arbetskraftskostnader respektive löner skall innehålla jämförelser mellan uppgifter avseende följande variabler från dessa källor, totalt och uppdelade på NACE-avdelningar, och i förekommande fall uppgifter om orsakerna till att värdena skiljer sig åt i betydande utsträckning:

1)

För strukturstatistiken över arbetskraftskostnaderna skall jämförelser göras mellan följande:

Antalet faktiskt arbetade timmar under referensåret, uttryckt per anställd (11), och det genomsnittliga antalet faktiskt arbetade timmar i huvudsysslan per år enligt arbetskraftsundersökningen, även här per anställd.

Variabeln ”löner” uttryckt per anställd (12) och samma variabel per anställd enligt statistiken över företagsstrukturer.

De genomsnittliga årliga tillväxttakterna i variabeln ”arbetskostnader per timme” (13) och de genomsnittliga årliga tillväxttakterna i det okorrigerade arbetskostnadsindexet. Tillväxttakterna bör avse undersökningens referensår och den föregående undersökningens referensår.

Variabeln ”löner och kollektiva avgifter för anställda” (14), uttryckta per anställd, och samma variabel i nationalräkenskaperna.

2)

För strukturstatistiken över löner skall jämförelser göras mellan följande:

Variabeln ”sammanlagd årlig bruttolön under referensåret” uttryckt per anställd (15) och variabeln ”löner” per anställd i nationalräkenskaperna.


(1)  Variationskoefficienten är kvoten mellan kvadratroten ur estimatorns varians och väntevärdet. Den skattas genom kvoten mellan kvadratroten av skattningen av urvalets varians och det skattade värdet. Både täljare och nämnare skall anges tillsammans med den resulterande variationskoefficienten. Vid skattning av urvalsvariansen måste man ta hänsyn till urvalets utformning.

(2)  Kod D (totala arbetskraftskostnader), summan av värdena av koderna D1, D2, D3 och D4 minus D5 i bilaga I till förordning (EG) nr 1726/1999.

(3)  Kod D (totala arbetskraftskostnader), summan av värdena av koderna D1, D2, D3 och D4 minus D5, dividerad med värdet av kod B1, i bilaga I till förordning (EG) nr 1726/1999.

(4)  Kod 4.2 (bruttolön under referensmånaden) i bilaga I till förordning (EG) nr 1916/2000.

(5)  Kod 4.3 i bilaga I till förordning (EG) nr 1916/2000.

(6)  ”Undertäckning” avser enheter som felaktigt har lämnats utanför ramen. ”Övertäckning” avser enheter som faktiskt inte omfattas av undersökningen eller enheter som inte existerar i verkligheten.

(7)  Mätfel är fel som uppstår vid uppgiftsinsamlingen. Det finns flera källor till mätfel, bl.a. undersökningsinstrumentet, uppgiftslämnaren, informationssystemet, metoden för uppgiftsinsamling och intervjuaren. Bearbetningsfel är fel i processerna efter uppgiftsinsamlingen, t.ex. inmatning, kodning, stansning, redigering, viktning och tabulering.

(8)  Svarsfrekvensen är förhållandet uttryckt i procent mellan det antal svar som erhållits och antalet frågeformulär som skickats ut till målgruppen.

(9)  Imputering per fråga avser andelen, uttryckt i procent, imputerade värden för en viss variabel av det totala antalet värden för samma variabel.

(10)  Imputering totalt avser andelen, uttryckt i procent, imputerade värden för alla variabler av det totala antalet värden för dessa variabler.

(11)  Kod B1, dividerad med värdet i kod A1, i bilaga I till förordning (EG) nr 1726/1999.

(12)  Kod D11, dividerad med värdet i kod A1, i bilaga I till förordning (EG) nr 1726/1999.

(13)  Enligt definitionen i punkt 2.1.

(14)  Kod D1, dividerad med värdet i kod A1, i bilaga I till förordning (EG) nr 1726/1999.

(15)  Kod 4.1, dividerad med antalet anställda, i bilaga I till förordning (EG) nr 1916/2000.


6.5.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 121/36


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 699/2006

av den 5 maj 2006

om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2092/91 när det gäller villkoren för tillgång för fjäderfä till rastgårdar utomhus

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2092/91 av den 24 juni 1991 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 13 andra strecksatsen, och

av följande skäl:

(1)

Enligt de principer som styr det ekologiska jordbrukets produktionsmetoder bör djuren när väderleksförhållandena tillåter ha tillgång till betesmarker utomhus.

(2)

När gemenskapen eller en medlemsstat i samband med särskilda djurhälsoproblem ställer upp krav som leder till att däggdjur inte har möjlighet att vistas utomhus, medger gällande regler för ekologisk produktion undantag från denna princip. Inget undantag medges emellertid när det gäller ekologisk uppfödning av fjäderfä.

(3)

Mot bakgrund av den oro som råder för att fågelinfluensan skall spridas, bör försiktighetsåtgärder beaktas. Dessa kan medföra att fjäderfä måste hållas inomhus. Av konsekvens- och tydlighetsskäl, och för att upprätthålla den ekologiska fjäderfäproduktionen, bör producenterna kunna hålla sina fjäderfän inomhus utan att mista sin status som ekologiska producenter när restriktioner (såsom veterinärrestriktioner) vidtas mot bakgrund av gemenskapslagstiftningen för att skydda människors eller djurs hälsa.

(4)

Att begränsa tillgången till rastgårdar utomhus för fjäderfä som är vana att alltid ha tillgång till utomhusvistelse kan innebära risker för deras välbefinnande. För att minska de negativa konsekvenserna av sådana åtgärder, bör djuren ha ständig tillgång till tillräckliga mängder grovfoder och passande material, som gör det möjligt för alla fåglar att inta grovfoder, sprätta och ströbada allt efter behov.

(5)

Förordning (EEG) nr 2092/91 bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)

Det finns ett akut behov av åtgärderna i denna förordning, eftersom restriktioner redan har införts i vissa medlemsstater. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som har inrättats i enlighet med artikel 14 i förordning (EEG) nr 2092/91.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I del B i bilaga I till förordning (EEG) nr 2092/91 skall följande punkt 8.4.7 läggas till:

”8.4.7

Utan att det påverkar bestämmelserna i punkterna 8.4.2 och 8.4.5 får fjäderfä hållas inomhus om restriktioner (även veterinära restriktioner), som vidtas mot bakgrund av gemenskapslagstiftningen för att skydda människors eller djurs hälsa, gör att fjäderfä inte alls, eller bara i begränsad omfattning, får tillgång till rastgårdar utomhus.

När fjäderfä hålls inomhus skall de ha ständig tillgång till tillräckliga mängder grovfoder och passande material som gör att deras etologiska behov kan tillgodoses.

Kommissionen skall senast den 15 oktober 2006 ha granskat tillämpningen av denna punkt, framför allt i förhållande till djurhälsokrav.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 5 maj 2006.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 198, 22.7.1991, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 592/2006 (EUT L 104, 13.4.2006, s. 13).


II Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk

Kommissionen

6.5.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 121/38


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 20 februari 2006

om fastställande av ett frågeformulär som skall användas för rapportering om genomförandet av direktiv 2000/76/EG om förbränning av avfall

[delgivet med nr K(2006) 438]

(Text av betydelse för EES)

(2006/329/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/76/EG av den 4 december 2000 om förbränning av avfall (1), särskilt artikel 15, och

av följande skäl:

(1)

Medlemsstaterna var skyldiga att genomföra direktiv 2000/76/EG före den 28 december 2002 och måste rapportera om genomförandet i enlighet med ett frågeformulär som utarbetas av kommissionen.

(2)

Det allmänna syftet med detta frågeformulär är att, med hjälp av medlemsstaternas svar, samla in information om genomförandet av direktiv 2000/76/EG och undersöka vilka tillvägagångssätt medlemsstaterna använder för att reglera förbrännings- och samförbränningsanläggningar.

(3)

Rapporteringsperioden måste omfatta den första hela treårsperioden efter den 28 december 2002 och fastställas med beaktande av rapporteringskraven i direktiv 94/67/EG och 96/61/EG. Direktiv 2000/76/EG tillämpas fullt ut för alla befintliga anläggningar från och med den 28 december 2005 och framåt, och det stora flertalet anläggningar som drivs i EU tillhör gruppen befintliga anläggningar. Direktiv 94/67/EG upphör att gälla den 28 december 2005, och rapporteringen enligt 96/61/EG omfattar perioden 2006–2008. Den lämpligaste första hela rapporteringsperioden är därför 1 januari 2006–31 december 2008.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 6 i direktiv 91/692/EEG (2).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.1

Artikel 1

1.   Medlemsstaterna skall använda frågeformuläret i bilagan för rapportering om genomförandet av direktiv 2000/76/EG i enlighet med artikel 15 i det direktivet.

2.   Den första rapporten skall omfatta den treårsperiod som börjar den 1 januari 2006 och skall skickas till kommissionen senast den 30 september 2009.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel 20 februari 2006.

På kommissionens vägnar

Stavros DIMAS

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 332, 28.12.2000, s. 91.

(2)  EGT L 377, 31.12.1991, s. 48.


BILAGA

Frågeformulär för rapportering om genomförandet av direktiv 2000/76/EG om förbränning av avfall

Observera: Var vänlig ange referenser som kan användas för att identifiera information som redan har skickats till kommissionen.

GENOMFÖRANDE AV DIREKTIVET

Artikel 2.1

1.

Hur många förbränningsanläggningar och hur många samförbränningsanläggningar i er medlemsstat omfattas av direktiv 2000/76/EG?

Artikel 3

2.

Beskriv eventuella problem med definitionerna i artikel 3 som har upptäckts i samband med införlivande och genomförande av direktivet.

Artikel 4.1

3.

Hur många tillstånd har utfärdats enligt artikel 4.1 för

(a)

nya förbränningsanläggningar?

(b)

befintliga förbränningsanläggningar?

(c)

nya samförbränningsanläggningar?

(d)

befintliga samförbränningsanläggningar?

Observera: ”Befintliga” anläggningar definieras i artikel 3.6. ”Nya” anläggningar avser alla andra anläggningar.

4.

Har några mobila anläggningar fått tillstånd i enlighet med detta direktiv?

5.

Hur många förbränningsanläggningar och hur många samförbränningsanläggningar har ännu inte fått tillstånd enligt artikel 4.1?

Artikel 4.4

6.

Om dessa uppgifter är tillgängliga, ange de totala tillåtna genomströmningskapaciteterna för

(a)

nya förbränningsanläggningar,

(b)

befintliga förbränningsanläggningar,

(c)

nya samförbränningsanläggningar,

(d)

befintliga samförbränningsanläggningar.

7.

Vilka avfallskategorier (ange där så är möjligt beteckningen i Europeiska avfallskatalogen) samförbränns i cementugnar?

8.

Vilka avfallskategorier (ange där så är möjligt beteckningen i Europeiska avfallskatalogen) samförbränns i

(a)

förbränningsanläggningar utom cementugnar (t.ex. kraftverk)?

(b)

industrisektorer som inte omfattas av bilaga II.1 eller II.2 och där avfall samförbränns?

9.

Om dessa uppgifter är tillgängliga, var vänlig identifiera de mängder avfall som kan samförbrännas i dessa anläggningar.

Artikel 4.5

10.

Vilka bestämmelser ingår i tillståndsförfarandet för

(a)

att identifiera de kvantiteter och kategorier av farligt avfall som får behandlas?

(b)

det minsta och det största flödet farligt avfall som skall behandlas?

(c)

det tillåtna intervallet av värmevärden för farligt avfall och begränsningar när det gäller innehåll av föroreningar som PCB, PCP, klor, fluor, svavel och tungmetaller?

Artikel 5.4

11.

Vilka avfall har bedömts vara ”olämpliga” för representativ provtagning?

Artikel 6.4

12.

När det gäller rökgasernas uppehållstider och temperaturer enligt artikel 6.1:

(a)

Har det beviljats några undantag från driftsvillkoren i enlighet med artikel 6.4? (Ja/Nej)

(b)

Om svaret på a) är ”ja”, hur många undantag har beviljats?

(c)

Om dessa uppgifter är tillgängliga, var vänlig beskriv för varje fall skälen för att bevilja undantag, inbegripet

(i)

förbrännings- eller samförbränningsanläggningens kapacitet,

(ii)

förbrännings- eller samförbränningsanläggningens ungefärliga ålder, eller om det är en ”befintlig” anläggning enligt artikel 3.6 eller en ”ny” anläggning,

(iii)

vilken typ av avfall som förbränns,

(iv)

hur det säkerställs att det inte uppstår mer restprodukter eller restprodukter med högre halter av organiska föroreningar än de restprodukter som kan förväntas från en anläggning som inte har fått dispens,

(v)

de driftsvillkor som fastställs i tillståndet,

(vi)

de utsläppsgränsvärden som varje enskild anläggning skall uppfylla.

Artikel 6.6

13.

För förbränningsanläggningar:

(a)

Hur många ”befintliga” anläggningar återvinner värme som alstras vid förbränningsprocessen?

(b)

Hur många ”nya” anläggningar återvinner värme som alstras vid förbränningsprocessen?

14.

För samförbränningsanläggningar:

(a)

Hur många ”befintliga” anläggningar återvinner värme som alstras vid förbränningsprocessen?

(b)

Hur många ”nya” anläggningar återvinner värme som alstras vid förbränningsprocessen?

Artikel 7.1

15.

Vilka åtgärder har vidtagits för förbränningsanläggningar (utöver eventuella rapporter enligt artikel 12.2) för att säkerställa att anläggningarna konstrueras, utrustas, byggs och drivs på ett sådant sätt att utsläppsgränsvärdena (som anges i bilaga V i direktivet) inte överskrids?

Artikel 7.2

16.

Vilka åtgärder har vidtagits för samförbränningsanläggningar (utöver eventuella rapporter enligt artikel 12.2) för att säkerställa att anläggningarna konstrueras, utrustas, byggs och drivs på ett sådant sätt att utsläppsgränsvärdena (som anges i bilaga II i direktivet) inte överskrids?

17.

Har det i enlighet med bilaga II.1 beviljats några undantag från utsläppsgränsvärdena för kväveoxider, stoft, svaveldioxid eller totalt organiskt kol för cementugnar som samförbränner avfall? (Ja/Nej)

(a)

Om svaret är ”ja”, hur många undantag har beviljats?

(b)

Om dessa uppgifter är tillgängliga, var vänlig beskriv för varje fall skälen för att bevilja undantag, inbegripet

(i)

anläggningens kapacitet,

(ii)

anläggningens ålder,

(iii)

vilken typ av avfall som förbränns,

(iv)

de driftsvillkor som fastställs i tillståndet,

(v)

de utsläppsgränsvärden som varje enskild anläggning skall uppfylla.

Artikel 7.2 och 7.4

18.

Hur många samförbränningsanläggningar omfattas av de utsläppsgränsvärden som anges i bilaga V till direktivet (dvs. om samförbränning av obehandlat kommunalt avfall sker eller mer än 40 % av den alstrade värmen kommer från förbränning av farligt avfall)?

Artikel 7.5

19.

Har utsläppsgränsvärden utöver dem som anges i bilaga II eller bilaga V fastställts för utsläpp till luft från förbrännings- och samförbränningsanläggningar? (Ja/Nej)

Om svaret är ”ja” och om dessa uppgifter är tillgängliga, var vänlig ange följande:

(a)

För vilka anläggningar tillämpas dessa gränsvärden (förbrännings- eller samförbränningsanläggningar)?

(b)

Vilka av dessa anläggningar är ”nya” resp. ”befintliga”?

(c)

För vilka föroreningar tillämpas dessa gränsvärden?

(d)

Varför tillämpas de?

(e)

Vilka är gränsvärdena?

(f)

Övervakas de kontinuerligt eller diskontinuerligt?

Artikel 8.2-8.5

20.

Hur fastställs utsläppsgränsvärden för utsläpp till vattenmiljön av avloppsvatten från reningsutrustning för rökgasutsläpp?

Artikel 8.6 a

21.

Vilka bestämmelser ingår i tillståndsförfarandet för att kontrollera utsläppen av de ämnen som anges i bilaga IV?

Artikel 8.6 b

22.

Vilka driftsmässiga kontrollparametrar fastställs i tillståndsförfarandet för utsläpp av avloppsvatten?

Artikel 8.7

23.

Vilka bestämmelser finns för att säkerställa skyddet av mark, ytvatten eller grundvatten enligt artikel 8.7?

24.

Vilka kriterier används för att säkerställa att lagringskapaciteten är tillfredsställande så att vatten vid behov kan analyseras och renas innan det släpps ut?

Artikel 8.8

25.

Om utsläppsgränsvärden har fastställts för föroreningar utöver de föroreningar som anges i bilaga IV, var vänlig ange följande:

(a)

För vilka anläggningar tillämpas dessa gränsvärden (förbrännings- eller samförbränningsanläggningar, ”nya” eller ”befintliga”)?

(b)

För vilka föroreningar tillämpas dessa gränsvärden?

(c)

Varför tillämpas de?

(d)

Vilka är gränsvärdena?

Artikel 9

26.

Vilka allmänna bestämmelser finns för att minimera mängden av och skadligheten hos restprodukter från förbrännings- och samförbränningsanläggningar?

Artikel 10.1

27.

Vilka bestämmelser finns för att övervaka relevanta parametrar, villkor och masskoncentrationer för förbränningsprocesser?

28.

Vilka bestämmelser finns för att övervaka relevanta parametrar, villkor och masskoncentrationer för samförbränningsprocesser?

Artikel 11

29.

Vilka bestämmelser ingår i tillståndsförfarandet för att säkerställa att artikel 11.2–11.12 och 11.17 om luft och artikel 11.9 och 11.14–11.17 om vatten följs?

Artikel 11.11

30.

Beskriv eventuella officiella riktlinjer när det gäller att ta fram korrigerade dygnsmedelvärden för utsläpp.

Artikel 11.17

31.

Vilka förfaranden finns för att informera den behöriga myndigheten om ett utsläppsgränsvärde överskrids?

Artikel 12.1

32.

Genom vilka åtgärder säkerställs allmänhetens deltagande i tillståndsförfarandet?

Artikel 12.1 och 12.2

33.

När det gäller tillgången till information i hela tillståndsförfarandet:

(a)

Finns det någon information om miljöaspekter som inte är offentligt tillgänglig när det gäller ansökan, tillståndsprövningen och tillståndet?

(b)

Om dessa uppgifter är tillgängliga, ange följande:

Är informationen gratis tillgänglig? (Ja/Nej); och om svaret är ”nej”:

Avgifternas storlek och under vilka omständigheter de tas ut.

Artikel 12.2

34.

Vilka bestämmelser finns för förbränningsanläggningar med en nominell kapacitet av minst två ton per timme för att säkerställa att den driftsansvarige lämnar en årlig rapport till den behöriga myndigheten om driften av anläggningen och dess övervakning?

35.

Vilka bestämmelser finns för samförbränningsanläggningar med en nominell kapacitet av minst två ton per timme för att säkerställa att den driftsansvarige lämnar en årlig rapport till den behöriga myndigheten om driften av anläggningen och dess övervakning?

36.

Om en årlig rapport lämnas:

(a)

Vilken information innehåller den?

(b)

Hur kan enskilda personer/allmänheten ta del av denna rapport?

37.

Hur informeras allmänheten om förbrännings- eller samförbränningsanläggningar med en nominell kapacitet av mindre än två ton per timme?

Artikel 13.1

38.

Vilka bestämmelser anges i ett tillstånd för att kontrollera den tid en förbrännings- eller samförbränningsanläggning är i drift under onormala driftsförhållanden (dvs. driftstopp, driftstörningar eller fel på utrustning för utsläppsrening eller övervakning)?

39.

Hur lång tid får förbränning resp. samförbränning pågå under onormala driftsförhållanden (dvs. innan anläggningen måste stoppas)?

Artikel 16

40.

Anser Ni att det finns skäl att göra ändringar i artiklarna 10, 11 och 13 i direktivet eller i bilagorna I och III?


6.5.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 121/43


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 5 april 2006

om ändring av beslut 2005/432/EG om djur- och folkhälsovillkor och förlagor till hälsointyg för import från tredjeländer av köttprodukter avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av besluten 97/41/EG, 97/221/EG och 97/222/EG

[delgivet med nr K(2006) 1319]

(Text av betydelse för EES)

(2006/330/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 92/118/EEG av den 17 december 1992 om djurhälso- och hygienkrav för handel inom gemenskapen med produkter, som inte omfattas av sådana krav i de särskilda gemenskapsbestämmelser som avses i bilaga A.I till direktiv 89/662/EEG och, i fråga om patogener, i direktiv 90/425/EEG samt för import till gemenskapen av sådana produkter (1), särskilt artikel 10.2 c,

med beaktande av rådets direktiv 2002/99/EG av den 16 december 2002 om fastställande av djurhälsoregler för produktion, bearbetning, distribution och införsel av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (2), särskilt artikel 8 första meningen, artikel 8.1 första stycket, artikel 8.4, artiklarna 9.2 b, 9.4 b och 9.4 c, och

av följande skäl:

(1)

I rådets beslut 79/542/EEG av den 21 december 1976 om upprättande av en förteckning över tredjeländer och delar av tredjeländer, och om villkor angående djurhälsa, folkhälsa och veterinärintyg, för import till gemenskapen av vissa levande djur och färskt kött (3) fastställs djurhälsovillkoren för import till gemenskapen av levande djur, utom hästdjur, och färskt kött, utom köttberedningar, av sådana djur.

(2)

I kommissionens beslut 2005/432/EG (4) fastställs djur- och folkhälsobestämmelser för import till gemenskapen av sändningar innehållande vissa köttprodukter och upprättas förteckningar över tredjeländer och delar av tredjeländer från vilka import av sådana produkter skall tillåtas. I det beslutet finns också mallar för folkhälsointyg och djurhälsointyg och bestämmelser om behandling av sådana produkter.

(3)

Den eventuella regionindelningen av tredjeländer, särskilt Brasilien, Namibia och Sydafrika, bör beaktas vid import av färskt kött till gemenskapen, för att garantera att kött som används i köttprodukter inte kommer från djur från anläggningar som omfattas av restriktioner på grund av sjukdom, att klargöra användningen av slaktbiprodukter i vissa köttprodukter och att fastställa tydliga krav för sådant kött av hägnat fågelvilt som används i köttprodukter.

(4)

Serbien och Montenegro är republiker med egna tullterritorier som tillsammans bildar en statsunion. De bör därför behandlas separat på förteckningen över tredjeländer och delar av tredjeländer från vilka import av köttprodukter bör tillåtas.

(5)

Beslut 2005/432/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Beslut 2005/432/EG skall ändras på följande sätt:

1.

Artikel 4 skall ersättas med följande:

”Artikel 4

Djurhälsovillkor avseende köttprodukternas ursprung och behandling

Under förutsättning att villkoren avseende köttprodukternas ursprung och behandling i bilaga I punkterna 1 och 2 uppfylls skall medlemsstaterna tillåta import av köttprodukter med ursprung i följande tredjeländer och delar av tredjeländer:

a)

För köttprodukter som inte genomgått en särskild behandling enligt punkt 2 a ii i bilaga I, de tredjeländer som anges i bilaga II del 2 och de delar av tredjeländer som anges i bilaga II del 1.

b)

För köttprodukter som genomgått en särskild behandling enligt punkt 2 a ii i bilaga I, de tredjeländer som anges i bilaga II delarna 2 och 3 och de delar av tredjeländer som anges i bilaga II del 1.”

2.

Bilagorna I, II och III skall ersättas med texten i bilagan till detta beslut.

Artikel 2

Detta beslut skall tillämpas från och med den 1 juli 2006.

Djur- och folkhälsointyg som utfärdats före den dag då detta beslut skall börja tillämpas får dock användas till och med den 1 oktober 2006.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 5 april 2006.

På kommissionens vägnar

Markos KYPRIANOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 62, 15.3.1993, s. 49. Direktivet senast ändrat genom kommissionens förordning (EG) nr 445/2004 (EUT L 72, 11.3.2004, s. 60).

(2)  EGT L 18, 23.1.2003, s. 11.

(3)  EGT L 146, 14.6.1979, s. 15. Beslutet senast ändrat genom kommissionens beslut 2006/259/EG (EUT L 93, 31.3.2006, s. 65).

(4)  EUT L 151, 14.6.2005, s. 3.


BILAGA

BILAGA I

1.

Köttprodukter med ursprung i de tredjeländer eller delar av tredjeländer som avses i artikel 4 a skall innehålla kött som får importeras till gemenskapen som färskt kött och/eller köttprodukter som härrör från en eller flera av de arter eller djur som har genomgått behandling med en vanlig behandlingsmetod enligt bilaga II del 4.

2.

Köttprodukter med ursprung i de tredjeländer eller delar av tredjeländer som avses i artikel 4 b skall uppfylla villkoren i a, b eller c, så att

a)

köttprodukterna skall

i)

innehålla kött och/eller köttprodukter som härrör från en enda art eller ett enda djur enligt den för arten eller djuret relevanta kolumnen i bilaga II delarna 2 och 3, och

ii)

ha genomgått minst den särskilda behandling som krävs för kött av den arten eller det djuret enligt bilaga II del 4; eller

b)

köttprodukterna skall

i)

innehålla färskt, bearbetat eller delvis bearbetat kött från mer än en av arterna eller ett av djuren enligt den för arten eller djuret relevanta kolumnen i bilaga II delarna 2 och 3 som har blandats innan köttprodukterna har genomgått den slutliga behandlingen i enlighet med bilaga II del 4, och

ii)

ha genomgått en slutlig behandling enligt led i som åtminstone motsvarar den strängaste av behandlingarna i bilaga II del 4 som gäller för kött från arten eller djuret i fråga enligt den relevanta kolumnen i bilaga II delarna 2 och 3; eller

c)

de slutliga köttprodukterna skall

i)

ha beretts genom blandning av redan behandlat kött från mer än en djurart eller ett djur, och

ii)

den tidigare behandling det hänvisas till i led i, som varje köttråvara har genomgått, skall vara minst likvärdig den relevanta behandlingen i bilaga II del 4 för den berörda djurarten eller det berörda djuret enligt tillämplig kolumn.

3.

De behandlingar som fastställs i bilaga II del 4 skall motsvara de ur djurhälsosynpunkt lägsta godtagbara nivåerna för bearbetning av kött som härrör från arterna eller djuren i fråga med ursprung i de tredjeländer eller delar av tredjeländer som förtecknas i bilaga II. Om slaktbiprodukter inte är tillåtna på grund av djurhälsorestriktioner får de användas i köttprodukter förutsatt att den relevanta behandlingen enligt bilaga II del 2 genomförs. Dessutom kan en anläggning få tillåtelse att framställa köttprodukter som genomgått behandlingarna B, C eller D enligt bilaga II del 4, även om anläggningen i fråga är belägen i ett tredjeland eller en del av ett tredjeland därifrån det inte är tillåtet att importera färskt kött till gemenskapen.

BILAGA II

DEL 1

Regionaliserade områden i de länder som förtecknas i delarna 2 och 3

Land

Område

Beskrivning av området

ISO-kod

Version

Argentina

AR

01/2004

Hela landet

AR-1

01/2004

Hela landet, utom provinserna Chubut, Santa Cruz och Tierra del Fuego för de arter som omfattas av beslut 79/542/EEG (i dess senaste lydelse)

AR-2

01/2004

Provinserna Chubut, Santa Cruz och Tierra del Fuego för de arter som omfattas av beslut 79/542/EEG (i dess senaste lydelse)

Bulgarien (1)

BG

01/2004

Hela landet

BG-1

01/2004

Enligt beskrivning i del 1 i bilaga II till rådets beslut 79/542/EG (i dess senaste lydelse)

BG-2

01/2004

Enligt beskrivning i del 1 i bilaga II till rådets beslut 79/542/EG (i dess senaste lydelse)

Brasilien

BR

01/2004

Hela landet

BR-1

01/2005

Delstaterna Rio Grande do Sul, Santa Catarina, Paraná, São Paulo och Mato Grosso do Sul

BR-2

01/2005

Del av delstaten Mato Grosso do Sul (utom kommunerna Sonora, Aquidauana, Bodoqueno, Bonito, Caracol, Coxim, Jardim, Ladario, Miranda, Pedro Gomes, Porto Murtinho, Rio Negro, Rio Verde de Mato Grosso och Corumbá),

delstaten Paraná,

delstaten São Paulo,

del av delstaten Minas Gerais (utom regionerna Oliveira, Passos, São Gonçalo de Sapucai, Setelagoas och Bambuí),

delstaten Espíritu Santo,

delstaten Rio Grande do Sul,

delstaten Santa Catarina,

delstaten Goias och

del av delstaten Mato Grosso med

regionen Cuiaba (utom kommunerna San Antonio de Leverger, Nossa Senhora do Livramento, Pocone och Barão de Melgaço), regionen Caceres (utom kommunen Caceres), regionen Lucas do Rio Verde, regionen Rondonopolis (utom kommunen Itiquiora), regionen Barra do Garça och regionen Barra do Burgres.

BR-3

01/2005

Delstaterna Goiás, Minas Gerais, Mato Grosso, Mato Grosso do Sul, Paraná, Rio Grande do Sul, Santa Catarina och São Paulo

Malaysia

MY

01/2004

Hela landet

MY-1

01/2004

Endast Västmalaysia, dvs. de delar av landet som ligger på Malackahalvön

Namibia

NA

01/2005

Hela landet

NA-1

01/2005

Söder om det spärrstaket som sträcker sig från Palgrave Point i väster till Gam i öster

Sydafrika

ZA

01/2005

Hela landet

ZA-1

01/2005

Hela landet utom

den del av bekämpningsområdet för mul- och klövsjuka som ligger i veterinärområdena Mpumalanga och Limpopo (Nordprovinsen), i distriktet Ingwavuma i veterinärområdet Natal, samt i gränsområdet mot Botswana öster om 28:e längdgraden, och distriktet Camperdown, i provinsen KwaZulu-Natal.

DEL 2

Tredjeländer och delar av tredjeländer från vilka köttprodukter får importeras till Europeiska gemenskapen

ISO-kod

Ursprungsland eller del av ursprungsland

1.

Tamdjur av nötkreatur

2.

Hägnat klövvilt (utom svin)

Tama får och getter

1.

Tamsvin

2.

Hägnat klövvilt (svin)

Tama hästdjur

1.

Tamfjäderfä

2.

Hägnat fågelvilt (utom strutsfåglar)

Strutsfåglar i hägn

Tamkaniner samt hägnade harar och kaniner (leporidae)

Frilevande klövvilt (utom svin)

Vildsvin

Vilda hästdjur

Vilda harar och kaniner (leporidae)

Frilevande fågelvilt

Vilda landlevande däggdjur: (utom hovdjur samt harar och kaniner)

AR

Argentina AR

C

C

C

A

A

A

A

C

C

XXX

A

D

XXX

Argentina AR-1 (2)

C

C

C

A

A

A

A

C

C

XXX

A

D

XXX

Argentina AR-2 (2)

A (3)

A (3)

C

A

A

A

A

C

C

XXX

A

D

XXX

AU

Australien

A

A

A

A

D

D

A

A

A

XXX

A

D

A

BG

Bulgarien (6)BG

D

D

D

A

A

A

A

D

D

XXX

A

A

XXX

Bulgarien BG-1

A

A

D

A

A

A

A

A

D

XXX

A

A

XXX

Bulgarien BG-2

D

D

D

A

A

A

A

D

D

XXX

A

A

XXX

BH

Bahrain

B

B

B

B

XXX

XXX

A

C

C

XXX

A

XXX

XXX

BR

Brasilien

XXX

XXX

XXX

A

D

D

A

XXX

XXX

XXX

A

D

XXX

Brasilien BR-1

XXX

XXX

XXX

A

XXX

A

A

XXX

XXX

XXX

A

A

XXX

Brasilien BR-2

C

C

C

A

D

D

A

C

XXX

XXX

A

D

XXX

Brasilien BR-3

XXX

XXX

XXX

A

A

XXX

A

XXX

XXX

XXX

A

D

XXX

BW

Botswana

B

B

B

B

XXX

A

A

B

B

A

A

XXX

XXX

BY

Vitryssland

C

C

C

B

XXX

XXX

A

C

C

XXX

A

XXX

XXX

CA

Kanada

A

A

A

A

A

A

A

A

A

XXX

A

A

A

CH

Schweiz

A

A

A

A

A

A

A

A

A

XXX

A

A

XXX

CL

Chile

A

A

A

A

A

A

A

B

B

XXX

A

A

XXX

CN

Kina

B

B

B

B

B

B

A

B

B

XXX

A

B

XXX

CO

Colombia

B

B

B

B

XXX

A

A

B

B

XXX

A

XXX

XXX

ET

Etiopien

B

B

B

B

XXX

XXX

A

B

B

XXX

A

XXX

XXX

GL

Grönland

XXX

XXX

XXX

XXX

XXX

XXX

A

XXX

XXX

XXX

A

A

A

HK

Hongkong

B

B

B

B

D

D

A

B

B

XXX

A

XXX

XXX

HR

Kroatien

A

A

D

A

A

A

A

A

D

XXX

A

A

XXX

IL

Israel

B

B

B

B

A

A

A

B

B

XXX

A

A

XXX

IN

Indien

B

B

B

B

XXX

XXX

A

B

B

XXX

A

XXX

XXX

IS

Island

B

B

B

A

A

A

A

B

B

XXX

A

A

XXX

KE

Kenya

B

B

B

B

XXX

XXX

A

B

B

XXX

A

XXX

XXX

KR

Sydkorea

XXX

XXX

XXX

XXX

D

D

A

XXX

XXX

XXX

A

D

XXX

MA

Marocko

B

B

B

B

XXX

XXX

A

B

B

XXX

A

XXX

XXX

MG

Madagaskar

B

B

B

B

D

D

A

B

B

XXX

A

D

XXX

MK

f.d jugoslaviska republiken Makedonien (4)

A

A

B

A

XXX

XXX

A

B

B

XXX

A

XXX

XXX

MU

Mauritius

B

B

B

B

XXX

XXX

A

B

B

XXX

A

XXX

XXX

MX

Mexiko

A

D

D

A

D

D

A

D

D

XXX

A

D

XXX

MY

Malaysia MY

XXX

XXX

XXX

XXX

XXX

XXX

XXX

XXX

XXX

XXX

XXX

XXX

XXX

Malaysia MY-1

XXX

XXX

XXX

XXX

D

D

A

XXX

XXX

XXX

A

D

XXX

NA

Namibia (2)

B

B

B

B

D

A

A

B

B

A

A

D

XXX

NZ

Nya Zeeland

A

A

A

A

A

A

A

A

A

XXX

A

A

A

PY

Paraguay

C

C

C

B

XXX

XXX

A

C

C

XXX

A

XXX

XXX

RO

Rumänien (6)

A

A

D

A

A

A

A

A

D

XXX

A

A

A

RU

Ryssland

C

C

C

B

XXX

XXX

A

C

C

XXX

A

XXX

A

SG

Singapore

B

B

B

B

D

D

A

B

B

XXX

A

XXX

XXX

SZ

Swaziland

B

B

B

B

XXX

XXX

A

B

B

A

A

XXX

XXX

TH

Thailand

B

B

B

B

A

A

A

B

B

XXX

A

D

XXX

TN

Tunisien

C

C

B

B

A

A

A

B

B

XXX

A

D

XXX

TR

Turkiet

XXX

XXX

XXX

XXX

D

D

A

XXX

XXX

XXX

A

D

XXX

UA

Ukraina

XXX

XXX

XXX

XXX

XXX

XXX

A

XXX

XXX

XXX

A

XXX

XXX

US

Förenta staterna

A

A

A

A

A

A

A

A

A

XXX

A

A

XXX

UY

Uruguay

C

C

B

A

D

A

A

XXX

XXX

XXX

A

D

XXX

XM

Montenegro (5)

A

A

D

A

D

D

A

D

D

XXX

A

XXX

XXX

XS

Serbien (5)  (7)

A

A

D

A

D

D

A

D

D

XXX

A

XXX

XXX

ZA

Sydafrika (2)

C

C

C

A

D

A

A

C

C

A

A

D

XXX

ZW

Zimbabwe (2)

C

C

B

A

D

A

A

B

B

XXX

A

D

XXX

XXX

Inget intyg har fastställts och köttprodukter som innehåller kött av denna art får inte importeras.

DEL 3

Tredjeländer eller delar av tredjeländer som inte är godkända enligt den vanliga behandlingsmetoden (A) men från vilka biltong/jerky och pastöriserade köttprodukter får importeras till Europeiska gemenskapen

ISO-kod

Ursprungsland eller del av ursprungsland

1.

Tamdjur av nötkreatur

2.

Hägnat klövvilt (utom svin)

Tama får och getter

1.

Tamsvin

2.

Hägnat klövvilt (svin)

Strutsfåglar i hägn

1.

Tamfjäderfä

2.

Hägnat fågelvilt

Strutsfåglar

Tamkaniner samt hägnade harar och kaniner (leporidae)

Frilevande klövvilt (utom svin)

Vildsvin

Vilda hästdjur

Vilda harar och kaniner (leporidae)

Frilevande fågelvilt

Vilda landlevande däggdjur: (utom hovdjur samt harar och kaniner)

AR

Argentina – AR

F

F

XXX

XXX

XXX

XXX

A

XXX

XXX

XXX

A

XXX

XXX

NA

Namibia

XXX

XXX

XXX

XXX

E

E

A

XXX

XXX

A

A

E

XXX

Namibia NA-1

E

E

XXX

XXX

E

E

A

XXX

XXX

A

A

E

ZA

Sydafrika

XXX

XXX

XXX

XXX

E

E

A

XXX

XXX

A

A

E

XXX

Sydafrika ZA-1

E

E

XXX

XXX

E

E

A

XXX

XXX

A

A

E

 

ZW

Zimbabwe

XXX

XXX

XXX

XXX

E

E

A

XXX

XXX

E

A

E

XXX

DEL 4

Tolkning av koderna i tabellerna i delarna 2 och 3

BEHANDLINGAR SOM DET HÄNVISAS TILL I BILAGA I

Vanlig behandlingsmetod:

A

=

Ingen lägsta angiven temperatur eller annan behandling av djurhälsoskäl är fastställd för köttprodukten. Köttet måste dock ha genomgått en behandling så att dess snittyta visar att den inte längre har egenskaperna hos färskt kött. Dessutom måste det färska kött som används uppfylla de djurhälsoregler som är tillämpliga på export av färskt kött till gemenskapen.

Särskilda behandlingsmetoder – i fallande ordning efter stränghet:

B

=

Behandling i hermetiskt tillsluten behållare tills ett Fo-värde på lägst 3 har uppnåtts.

C

=

En lägsta temperatur på 80 °C som måste uppnås i hela köttet under bearbetningen av köttprodukten.

D

=

En lägsta temperatur på 70 °C som måste uppnås i hela köttet under bearbetningen av köttprodukten, eller för rå skinka behandling bestående av naturlig jäsning och lagring i minst nio månader som resulterar i följande egenskaper:

Ett Aw–värde på högst 0,93.

Ett pH-värde på högst 6,0.

E

=

Produkter av typen ’biltong’ skall genomgå en behandling för att uppnå följande:

Ett Aw–värde på högst 0,93.

Ett pH-värde på högst 6,0.

F

=

Värmebehandling där en kärntemperatur på minst 65 °C uppnås under den tid som krävs för att uppnå ett pastöriseringsvärde (pv) på lägst 40.

BILAGA III

Image

Image

Image


(1)  Endast tillämpligt fram till dess att denna anslutande stat blir medlem i Europeiska unionen.

(2)  Se del 3 i denna bilaga för minimikrav beträffande behandling av pastöriserade köttprodukter och biltong.

(3)  För köttprodukter beredda av färskt kött av djur som slaktats efter den 1 mars 2002.

(4)  F.d. jugoslaviska republiken Makedonien: Koden föregriper inte den definitiva beteckningen för detta land, vilken kommer att fastställas efter det att de nuvarande förhandlingarna i Förenta nationerna om detta har slutförts.

(5)  Serbien och Montenegro är republiker med separata tullsystem som bildar en statsunion och därför förtecknas separat.

(6)  Endast tillämpligt fram till dess att denna anslutande stat blir medlem i gemenskapen.

(7)  Med undantag för Kosovo enligt definitionen i Förenta nationernas säkerhetsråds resolution 1244 av den 10 juni 1999.

XXX

Inget intyg har fastställts och köttprodukter som innehåller kött av denna art får inte importeras.


6.5.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 121/55


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 5 maj 2006

om undantag från förordning (EG) nr 2848/98 när det gäller förlängning av tidsfristen för leverans av råtobak från 2005 års skörd i Grekland

[delgivet med nr K(2006) 1784]

(Endast den grekiska texten är giltig)

(2006/331/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2075/92 av den 30 juni 1992 om den gemensamma organisationen av marknaden för råtobak (1), särskilt artikel 7, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 16 i kommissionens förordning (EG) nr 2848/98 av den 22 december 1998 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EEG) nr 2075/92 när det gäller stödordningen, produktionskvoterna och det särskilda stöd som skall beviljas till producentsammanslutningar inom sektorn för råtobak (2), fastställs sista datum för leveranser av råtobak från producenterna till bearbetningsföretagen. Även om förordning (EG) nr 2848/98 upphävdes genom kommissionens förordning (EG) nr 1973/2004 av den 29 oktober 2004 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1782/2003 när det gäller de stödsystem som avses i avdelning IV och IV a i den förordningen och användningen av uttagen mark för produktion av råvaror (3), som trädde i kraft den 1 januari 2006, skall den i kraft av artikel 172.3b i förordning (EG) nr 1973/2004 fortsätta att tillämpas på skörden för 2005.

(2)

Till följd av mycket svåra väderförhållanden i Grekland, i synnerhet med avseende på nederbörden, som har legat långt över genomsnittet för årstiden, och mycket låga temperaturer har arbetet med förpackning och leverans av tobaken försenats kraftigt.

(3)

Tidsfristerna för leverans av tobak till de företag som utför den första bearbetningen i Grekland bör därför förlängas.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för tobak.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Genom undantag från artikel 16 i förordning (EG) nr 2848/98 skall de tidsfrister som fastställs i den artikeln förlängas med trettio dagar för 2005 års skörd i Grekland.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till Republiken Grekland.

Utfärdat i Bryssel den 5 maj 2006.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 215, 30.7.1992, s. 70. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1679/2005 (EUT L 271, 15.10.2005, s. 1).

(2)  EGT L 358, 31.12.1998, s. 17. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1809/2004 (EUT L 318, 19.10.2004, s. 18).

(3)  EGT L 345, 20.11.2004, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 263/2006 (EUT L 46, 16.2.2006, s. 24).