24.3.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 86/1

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

24.3.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 86/3

(1)

Enligt artikel 6 i kommissionens förordning (EG) nr 314/2002 av den 20 februari 2002 om tillämpningsföreskrifter för kvotsystemet inom sockersektorn (2), skall de enhetsbelopp som tillverkare av socker, isoglukos och inulinsirap skall betala som förskott på produktionsavgifterna för pågående regleringsår fastställas före den 1 april.

(2)

Avgifterna beräknas nu till ett belopp som är högre än 60 % av det högsta belopp som avses i artikel 15.3 i förordning (EG) nr 1260/2001 när det gäller basavgiften, och till ett belopp som är lägre än 60 % av det belopp som avses i artikel 15.5 när det gäller B-avgiften. I enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 314/2002 är det lämpligt att å ena sidan fastställa förskottet på basavgiften till 50 % av det högsta beloppet för socker och inulinsirap, och å andra sidan fastställa förskottet på B-avgiften till 80 % av den beräknade B-avgiften för socker och inulinsirap. När det gäller isoglukos bör förskottet fastställas i enlighet med artikel 7.3 till 40 % av enhetsbeloppet för den beräknade basproduktionsavgiften för socker.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för socker.

a)

6,32 euro per ton vitsocker, som förskott på basproduktionsavgiften för A-socker och B-socker.

b)

42,83 euro per ton vitsocker, som förskott på B-avgiften för B-socker.

c)

5,06 euro per ton torrämne, som förskott på basproduktionsavgiften för A- respektive B-isoglukos.

d)

6,32 euro per ton torrsubstansekvivalent socker/isoglukos, som förskott på basproduktionsavgiften för A-inulinsirap och B-inulinsirap.

e)

42,83 euro per ton torrsubstansekvivalent socker/isoglukos, som förskott på B-avgiften för B-inulinsirap.

24.3.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 86/4

(1)

Enligt förordning (EG) nr 1831/2003 måste tillsatser godkännas för användning i foder.

(2)

I artikel 25 i förordning (EG) nr 1831/2003 fastställs övergångsbestämmelser för de ansökningar om godkännande av fodertillsatser som lämnats in i enlighet med direktiv 70/524/EEG innan förordning (EG) nr 1831/2003 började tillämpas.

(3)

Ansökningarna om godkännande av de tillsatser som förtecknas i bilagan till denna förordning lämnades in innan förordning (EG) nr 1831/2003 började tillämpas.

(4)

De första synpunkterna på dessa ansökningar, vilka skall framföras i enlighet med artikel 4.4 i direktiv 70/524/EEG, lämnades till kommissionen innan förordning (EG) nr 1831/2003 började tillämpas. Dessa ansökningar skall därför fortfarande behandlas enligt artikel 4 i direktiv 70/524/EEG.

(5)

Ansökningarna gäller godkännande av järn, mangan, koppar och zink bundet till syntetiskt glycin i kelatkomplex. Spårämnen tas lättare upp när de är bundna i kelatkomplex än när de förekommer i andra former. En liknande produkt med aminosyror från sojaprotein är godkänd. I den här ansökan om godkännande är emellertid spårämnena bundna till syntetiskt glycin och därför behövs ett specifikt godkännande.

(6)

Den sökande har skickat in dokumentation till stöd för användning i fodertillsatser av järn, mangan, koppar eller zink bundet till syntetiskt glycin i kelatkomplex.

(7)

Kommissionen har bett Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad ”myndigheten”) att utvärdera de relevanta uppgifter som stödjer ansökan om godkännande. Med anledning av denna förfrågan antog myndigheten den 29 november 2005 ett yttrande om användning i fodertillsatser av järn, mangan, koppar och zink bundet till syntetiskt glycin i kelatkomplex.

(8)

Enligt myndighetens yttrande är de villkor som anges i artikel 3a i direktiv 70/524/EEG för ett sådant godkännande uppfyllda. Användning av järn, mangan, koppar och zink bundet till syntetiskt glycin i kelatkomplex bör därför godkännas.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

24.3.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 86/8

(1)

I artikel 13.1 i förordning (EG) nr 1784/2003 och artikel 14.1 i förordning (EG) nr 1785/2003 föreskrivs att skillnaden mellan prisnoteringarna på världsmarknaden för de produkter som förtecknas i artikel 1 i var och en av dessa förordningar och priserna inom gemenskapen får täckas av ett exportbidrag.

(2)

I kommissionens förordning (EG) nr 1043/2005 av den 30 juni 2005 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 3448/93 med avseende på ordningen för beviljande av exportbidrag för vissa jordbruksprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget samt kriterierna för fastställande av bidragsbeloppen (3) anges de produkter för vilka det skall fastställas en bidragssats som skall tillämpas när dessa produkter exporteras i form av varor som förtecknas i bilaga III till förordning (EG) nr 1784/2003 eller i bilaga IV till förordning (EG) nr 1785/2003.

(3)

Enligt artikel 14.1 i förordning (EG) nr 1043/2005 skall bidragssatsen fastställas för varje månad per 100 kg basprodukt.

(4)

De åtaganden som görs med avseende på bidrag som får beviljas för export av jordbruksprodukter som ingår i varor vilka inte omfattas av bilaga I till fördraget kan äventyras om höga bidragssatser fastställs på förhand. Säkerhetsåtgärder bör därför vidtas i sådana situationer, men utan att detta hindrar att långtidskontrakt ingås. Om en specifik bidragssats för förutfastställelse av bidrag bestäms kan dessa olika mål uppnås.

(5)

Med hänsyn till överenskommelsen mellan Europeiska gemenskapen och Förenta staterna om gemenskapens export av pastaprodukter till Förenta staterna, godkänd genom rådets beslut 87/482/EEG (4), är det nödvändigt att differentiera exportbidraget för varor vilka klassificeras enligt KN-nummer 1902 11 00 och 1902 19 utifrån deras bestämmelseort.

(6)

Enligt artikel 15.2 och 15.3 i förordning (EG) nr 1043/2005 skall en minskad bidragssats fastställas, med hänsyn till det produktionsbidrag som enligt kommissionens förordning (EEG) nr 1722/93 (5) gäller för den basprodukt som förbrukas under den förmodade tiden för varornas framställning.

(7)

Alkoholhaltiga drycker anses vara mindre känsliga för priset på det spannmål som används för deras framställning. Enligt protokoll nr 19 till akten om Danmarks, Irlands och Förenade kungarikets anslutning måste nödvändiga bestämmelser antas för att underlätta användningen av säd från gemenskapen vid tillverkningen av alkoholhaltiga drycker framställda ur säd. Den bidragssats som tillämpas på spannmål som exporteras i form av alkoholhaltiga drycker måste därför justeras.

(8)

Förvaltningskommittén för spannmål har inte yttrat sig inom den tid som ordföranden har bestämt.

24.3.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 86/12

(1)

Artikel 13 i förordning (EG) nr 1784/2003 och artikel 14 i förordning (EG) nr 1785/2003 fastställer att skillnaden mellan noteringarna eller priserna på världsmarknaden för de produkter som anges i artikel 1 i de förordningarna och priserna för de produkterna inom gemenskapen kan täckas av ett exportbidrag.

(2)

Artikel 14 i förordning (EG) nr 1785/2003 föreskriver att då exportbidragen fastställs måste hänsyn tas till den rådande situationen och den förväntade utvecklingen vad avser priser för och tillgängliga kvantiteter av spannmål, ris, brutet ris och spannmålsprodukter på gemenskapens marknad å ena sidan och priser för spannmål, ris, brutet ris och spannmålsprodukter på världsmarknaden å andra sidan. Samma artiklar föreskriver att det också är viktigt att säkerställa jämvikten hos och den naturliga utvecklingen av priserna och handeln på marknaderna för spannmål och ris och dessutom att ta hänsyn till den planerade exportens ekonomiska aspekt, och behovet av att undvika störningar på gemenskapens marknad.

(3)

Artikel 4 i kommissionens förordning (EG) nr 1518/95 (3), om import- och exportsystemet för bearbetade produkter baserade på spannmål respektive ris definierar de särskilda kriterier som det bör tas hänsyn till då exportbidraget för dessa produkter beräknas.

(4)

Det exportbidrag som beviljas för vissa bearbetade produkter bör graderas på grundval av innehållet av aska, råfibrer, skal, proteiner, fett och stärkelse i varje enskild berörd produkt, eftersom detta innehåll är en särskilt god indikator på den kvantitet basprodukter som faktiskt ingår i den bearbetade produkten.

(5)

Det finns för närvarande inget behov av att, på grundval av den ekonomiska aspekten av en eventuell export och särskilt produkternas natur och ursprung, fastställa ett exportbidrag för maniok, andra tropiska rötter och knölar eller finmalet mjöl erhållna av dessa. För vissa bearbetade produkter av spannmål är det, på grund av gemenskapens obetydliga deltagande i världshandeln, för närvarande onödigt att fastställa ett exportbidrag.

(6)

Förhållandena på världsmarknaden, eller de särskilda krav som vissa marknader ställer, kan göra det nödvändigt att variera exportbidraget för vissa produkter i enlighet med destination.

(7)

Exportbidraget måste fastställas en gång per månad. Det kan ändras under den mellanliggande perioden.

(8)

Vissa bearbetade produkter av majs får undergå en värmebehandling efter vilken ett exportbidrag som inte motsvarar produktens kvalitet kanske betalas ut. Det bör därför specificeras att för dessa produkter, som innehåller förgelatinerad stärkelse, bör inget exportbidrag betalas ut.

(9)

Förvaltningskommittén för spannmål har inte yttrat sig inom den tid som ordföranden har bestämt.

24.3.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 86/15

(1)

I kommissionens förordning (EEG) nr 1722/93 av den 30 juni 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EEG) nr 1766/92 och (EEG) nr 1418/76 om produktionsbidrag inom spannmålsrespektive rissektorn (2) fastställs villkoren för beviljande av produktionsbidrag. Beräkningsmetoden fastställs i artikel 3 i den förordningen. Bidrag som beräknas på detta sätt, vid behov differentierat för potatisstärkelse, bör fastställas en gång i månaden och kan ändras om priserna på majs och/eller vete ändras betydligt.

(2)

Det finns anledning att använda koefficienterna i bilaga II till förordning (EEG) nr 1722/93 på de produktionsbidrag som skall fastställas genom denna förordning för att fastställa det exakta belopp som skall betalas.

(3)

Förvaltningskommittén för spannmål har inte yttrat sig inom den tid som ordföranden har bestämt.

a)

17,22 EUR/t för stärkelse av majs, vete, korn och havre,

b)

28,32 EUR/t för potatisstärkelse.

24.3.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 86/16

(1)

Genom artikel 63.7 i rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (2) begränsas beviljandet av exportbidrag för vin till de mängder och utgiftsbelopp som fastställs i det jordbruksavtal som ingicks i samband med de multilaterala handelsförhandlingarna under Uruguayrundan.

(2)

I artikel 9 i förordning (EG) nr 883/2001 fastställs villkoren för när kommissionen kan vidta särskilda åtgärder för att hindra att den mängd eller den budget som fastställs i avtalet överskrids.

(3)

Att döma av de uppgifter om exportlicensansökningar som kommissionen förfogar över den 22 mars 2006, finns det en risk för att de mängder som fortfarande finns tillgängliga den 30 april 2006, för bestämmelsezonerna 1) Afrika, 2) Asien, 3) Östeuropa och 4) Västeuropa enligt artikel 9.5 i förordning (EG) nr 883/2001 kan komma att överskridas om det inte införs restriktioner för utfärdandet av exportlicenser med förutfastställelse av bidraget. Följaktligen bör därför en enhetlig procentsats för godkännande av kvantiteter för vilka ansökan har inlämnats från den 16 till den 21 mars 2006 fastställas och utfärdandet av licenser och inlämnandet av ansökningar tillfälligt upphöra för dessa zoner till och med den 1 maj 2006.

24.3.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 86/17

(1)

En anbudsinfordran för bidrag för export av korn till vissa tredje länder har inletts genom kommissionens förordning (EG) nr 1058/2005 (2).

(2)

I enlighet med artikel 7 i kommissionens förordning (EG) nr 1501/95 (3) av den 29 juni 1995 om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 1766/92 vad avser beviljande av exportbidrag och de åtgärder som skall vidtas vid störningar inom spannmålssektorn kan kommissionen besluta att inte fullfölja anbudsinfordran.

(3)

Särskilt med hänsyn till de kriterier som avses i artikel 1 i förordning (EG) nr 1501/95 är det inte uppenbart att ett högsta exportbidrag skall fastställas.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för spannmål.

24.3.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 86/18

(1)

En anbudsinfordran för bidrag för export av vanligt vete till vissa tredjeländer har inletts genom kommissionens förordning (EG) nr 1059/2005 (2).

(2)

I enlighet med artikel 7 i kommissionens förordning (EG) nr 1501/95 av den 29 juni 1995 om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 1766/92 vad avser beviljande av exportbidrag och de åtgärder som skall vidtas vid störningar inom spannmålssektorn (3) kan kommissionen besluta att inte fullfölja anbudsinfordran.

(3)

Särskilt med hänsyn till de kriterier som avses i artikel 1 i förordning (EG) nr 1501/95 är det inte uppenbart att ett högsta exportbidrag skall fastställas.

(4)

Förvaltningskommittén för spannmål har inte yttrat sig inom den tid som ordföranden har bestämt.

24.3.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 86/19

24.3.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 86/20

(1)

År 1994 godkände kommissionen att franska staten via Entreprise Minière et Chimique (nedan kallat ”EMC”) gav företaget Mines de Potasses d’Alsace (nedan kallat ”MDPA”) ett kapitaltillskott på 76 miljoner euro. I sitt beslut (2) bedömde kommissionen att åtgärden var förenlig med den gemensamma marknaden, eftersom syftet var att kompensera MDPA:s sociala merkostnader för pensionärer (för uppvärmning, bostäder, förtidspensioner och avgångsvederlag), till följd av gruvarbetarnas särskilda rättsliga ställning (3).

(2)

År 1996 godkände kommissionen (4) av samma skäl att staten via EMC gav MDPA tre kapitaltillskott på vardera 38 miljoner euro under 1995, 1996 och 1997.

(3)

Den 7 december 1998 anmälde de franska myndigheterna tre nya kapitaltillskott på 42 miljoner euro vardera, som staten skulle bevilja EMC under 1998, 1999 och 2000, och som därefter skulle överföras från EMC till MDPA för att täcka vissa sociala kostnader och miljökostnader i samband med nedläggningen av MDPA.

(4)

Den 22 januari 1999 lämnade Frankrike ytterligare uppgifter till kommissionen, av vilka det framgick att EMC utöver det statliga stödet dessutom hade beviljat MDPA kapitaltillskott varje år sedan 1995. Genom en skrivelse av den 14 mars 2000 underrättade de franska myndigheterna kommissionen om att delar av de stöd som anmäldes 1998 redan hade beviljats företaget. I sitt svar av den 10 april 2000 meddelade kommissionen att detta stöd måste betraktas som olagligt.

(5)

Genom en skrivelse av den 10 oktober 2000 underrättade kommissionen Frankrike om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget avseende ovannämnda stöd. Beslutet offentliggjordes i Europeiska gemenskapernas officiella tidning  (5). Kommissionen uppmanade berörda parter att inkomma med synpunkter på stöden i fråga.

(6)

Kommissionen mottog kommentarer från de franska myndigheterna den 28 november 2000 samt den 21 och 23 mars 2001. Den 2 december 2004 hölls ett möte med de franska myndigheterna och företrädare för kommissionen. Frankrike lämnade uppgifter till kommissionen genom skrivelser av den 8 februari och 23 september 2005.

(7)

I Alsaceregionen har MDPA sedan 1904 brutit sylvinit för att utvinna kaliumklorid för användning som gödsel eller som råvara inom industrin. År 1967 bildade Frankrike EMC (6), ett helstatligt företag inom industri och handel, och omorganiserade MDPA till aktiebolag (7) och helägt dotterbolag till EMC.

(8)

Till följd av minskad utvinning förhandlade MDPA 1996 fram ett avtal om att gradvis avveckla verksamheten fram till en definitiv nedläggning 2004. Förutom MDPA hade EMC också direkt eller via sitt holdingbolag EMC SA andelar i företag inom kemisk industri, djurfoder, miljö och avfallsåtervinning.

(9)

I sitt beslut om att inleda det formella granskningsförfarandet betraktade kommissionen MDPA som den enda mottagaren av det granskade stödet. I föreliggande beslut står kommissionen fast vid denna bedömning. Det finns inget som tyder på att dotterbolagen till EMC skulle fått del av stödet till MDPA. Det råder i synnerhet inget tvivel om att EMC har tillfört MDPA samtliga medel i form av kapitaltillskott.

(10)

En brand 2002 gjorde att MDPA:s gruvdrift avbröts tidigare än beräknat. Företagets bolagsordning ändrades i enlighet med detta: vid bildandet skulle MDPA ”bryta kaliumsalt och andra salter i gruvor enligt koncession som beviljats statsföretaget Mines domaniales de potasse d’Alsace”, men enligt artikel 3 i den nya bolagsordningen skulle bolaget ”svara för nedläggning av pottaskbrytningen i låglandet norr om Mulhouse med avseende på tidigare driftsställen, med anläggningar, tillhörande byggnader och sidobyggnader”.

(11)

Detta uppdrag innebar främst att svara för personalens omskolning och driftsställenas sanering, säkrande och överlåtelse. MDPA skulle enligt planerna därefter avvecklas vid utgången av 2009.

(12)

Den 1 januari 2005 överlät EMC utan kostnad sina kapitalandelar i MDPA till staten (8).

(13)

Frankrike anmälde 1998 stöd som utbetalades till MDPA utan att invänta kommissionens beslut (dvs. 42 miljoner euro 1998, 1999 och 2000). Detta stöd är således olagligt.

(14)

För att MDPA:s verksamhet skulle kunna fortsätta till den planerade nedläggningen av gruvdriften 2004, förde EMC från och med 1996 varje år över kapital till sitt dotterbolag. Överföringarna motsvarade dotterbolagets förluster under föregående räkenskapsår. Tabell 1 visar att utbetalningarna till MDPA både översteg det stöd som kommissionen godkände genom sitt beslut 1996 och de stöd som anmäldes för perioden 1998–2000.

Tabell 1:   Ej anmälda stöd till MDPA mellan 1996 och 2000

(15)

Kommissionen konstaterar att stödmottagaren i dag till 100 % ägs av franska staten, som lagt ner all ekonomisk verksamhet på pottaskområdet, och att gruvdriften inte kommer att återupptas. MDPA:s enda uppgift är att svara för att gruvdriften avvecklas, och särskilt att uppfylla miljö- och säkerhetskrav på driftsstället. Det senare skulle i alla händelser ha åvilat staten, om MDPA avvecklats (9). När uppgiften är slutförd, skall MDPA avvecklas.

(16)

I föreliggande fall handlar MDPA:s verksamhet om säkerhet och miljöskydd och är därför inte av en ekonomisk karaktär som skulle motivera att EG-fördragets konkurrensregler tillämpas. Även om stöd 1 och 2 kan ha gynnat MDPA och snedvridit konkurrensen, drar kommissionen slutsatsen att detta upphört i och med att MDPA har avbrutit sin affärsdrivande verksamhet och gruvorna lagts ned. Kommissionen konstaterar också att MDPA:s kapital utan kostnad överförts till staten. Mot denna bakgrund skulle ett beslut av kommissionen om åtgärdernas stödkaraktär och förenlighet inte få någon praktisk betydelse.

(17)

Det formella granskningsförfarande som inleddes enligt artikel 88.2 i EG-fördraget är alltså inte längre relevant.