7.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 65/1

---

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 388/2006

av den 23 februari 2006

om upprättande av en flerårig plan för hållbart utnyttjande av beståndet av tunga i Biscayabukten

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 37,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1), och

av följande skäl:

(1)

Av nyligen framlagda vetenskapliga rekommendationer från Internationella havsforskningsrådet (ICES) framgår det att bestånden av tunga i ICES-område VIIIa och VIIIb har utsatts för en fiskedödlighet som har minskat mängden lekmogen fisk i havet till en nivå där bestånden inte längre fylls på genom fortplantning och att dessa bestånd därför hotas av kollaps.

(2)

Åtgärder bör även vidtas för att fastställa en flerårig plan för förvaltningen av beståndet av tunga i Biscayabukten enligt artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (2).

(3)	Målet för planen är att säkerställa att tungan i Biscayabukten utnyttjas på ett hållbart sätt i ekonomiskt, miljömässigt och socialt hänseende.

(4)

I förordning (EG) nr 2371/2002 krävs bland annat att gemenskapen för att nå det målet skall tillämpa försiktighetsmetoden genom att vidta åtgärder för att skydda och bevara beståndet, arbeta för ett hållbart utnyttjande av detta samt minimera fiskeverksamhetens påverkan på de marina ekosystemen. Gemenskapen bör sträva efter att gradvis genomföra ett synsätt i fiskeriförvaltningen som grundar sig på ekosystemen och bidra till en effektiv fiskeverksamhet inom ramen för en ekonomiskt lönsam och konkurrenskraftig fiskenäring som ger en rimlig levnadsstandard till dem som är beroende av tungafisket i Biscayabukten samt ta hänsyn till konsumenternas intressen.

(5)	För att detta mål skall kunna uppnås måste fiskedödligheten kontrolleras på ett sätt som gör det högst sannolikt att den minskar år efter år.

(6)

En sådan kontroll över fiskedödligheten kan uppnås genom en lämplig metod för att fastställa totala tillåtna fångstmängder (TAC) för de berörda fiskbestånden och ett system där fiskeansträngningarna i detta bestånd begränsas till en nivå som innebär att det är osannolikt att de totala tillåtna fångstmängderna överskrids.

(7)	Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) har rekommenderat att försiktighetsreferenspunkten för biomassa för beståndet av tunga i Biscayabukten bör vara 13 000 ton.

(8)

Beståndet av tunga i Biscayabukten befinner sig på en nivå som ligger nära försiktighetsreferenspunkten för biomassa, och det krävs inte tillämpning av ett fullständigt förvaltningssystem för fiskeansträngningen för att uppnå dessa nivåer på kort sikt. Det är dock lämpligt att vidta åtgärder för att begränsa den totala kapaciteten hos de fiskeflottor som främst fiskar i detta bestånd i syfte att minska kapaciteten med tiden, se till att bestånden återhämtar sig och förhindra framtida ökningar av ansträngningen.

(9)	Det krävs ytterligare kontrollåtgärder utöver dem som fastställs i rådets förordning (EEG) nr 2847/93 av den 12 oktober 1993 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken (3) för att säkerställa efterlevnad av de åtgärder som föreskrivs i den här förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE OCH MÅL

Artikel 1

Syfte

1.   Genom denna förordning upprättas en flerårig plan för ett hållbart utnyttjande av beståndet av tunga i Biscayabukten (nedan kallat ”tunga i Biscayabukten”).

2.   I denna förordning avses med Biscayabukten havsområdet inom områdena VIIIa och VIIIb enligt Internationella havsforskningsrådets (ICES) indelning.

Artikel 2

Planens mål

1.   Målet för planen skall vara att lekbeståndets biomassa när det gäller tunga i Biscayabukten skall ligga över försiktighetsnivån på 13 000 ton år 2008 eller tidigare samt därefter för att säkerställa ett hållbart utnyttjande.

2.   Detta mål skall uppnås genom stegvis minskning av fiskedödligheten för beståndet.

Artikel 3

Lagstiftningsåtgärder och fastställande av årliga totala tillåtna fångstmängder (TAC)

1.   Så snart ICES har fastställt att lekbeståndets biomassa motsvarar eller ligger över försiktighetsnivån på 13 000 ton, skall rådet på förslag av kommissionen med kvalificerad majoritet besluta om

a)	en målnivå för fiskedödligheten på lång sikt, och

b)	en minskning av fiskedödligheten, vilken skall tillämpas till dess den målnivå för fiskedödlighet som beslutats enligt a har uppnåtts.

2.   Rådet skall varje år, på förslag av kommissionen, med kvalificerad majoritet besluta om en TAC för tunga i Biscayabukten för det kommande året.

KAPITEL II

TOTALA TILLÅTNA FÅNGSTMÄNGDER

Artikel 4

Förfarande för fastställande av TAC

1.   När vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) mot bakgrund av den senaste rapporten från ICES beräknat att lekbeståndets biomassa för tunga i Biscayabukten ligger under 13 000 ton, skall rådet besluta om en TAC som enligt STECF:s beräkning inte får överskrida en fångstnivå som kommer att resultera i en minskning med 10 % av fiskedödligheten under det år den tillämpas jämfört med den fiskedödlighet som beräknats för det föregående året.

2.   När STECF mot bakgrund av den senaste rapporten från ICES beräknat att lekbeståndets biomassa för tunga i Biscayabukten motsvarar eller ligger över 13 000 ton, skall rådet besluta om en TAC som skall fastställas på en fångstnivå som enligt STECF:s beräkning är den högsta av

a)	den TAC vars tillämpning överensstämmer med den minskning av fiskedödligheten som har beslutats av rådet i enlighet med artikel 3.1 b,

b)	den TAC vars tillämpning kommer att resultera i den målnivå för fiskedödlighet som har beslutats av rådet i enlighet med artikel 3.1 a.

3.   Om tillämpningen av punkt 1 eller 2 leder till en TAC som överskrider det föregående årets TAC med mer än 15 %, skall rådet anta en TAC som är 15 % högre än det årets TAC.

4.   Om tillämpningen av punkt 1 eller 2 leder till en TAC som understiger det föregående årets TAC med mer än 15 %, skall rådet anta en TAC som är 15 % lägre än det årets TAC.

KAPITEL III

BEGRÄNSNINGAR AV FISKEANSTRÄNGNINGEN

Artikel 5

Särskilt fisketillstånd för tunga i Biscayabukten

1.   Medlemsstaterna skall säkerställa att fiskeverksamhet av fartyg som för deras flagg och som är registrerade på deras territorium som varje kalenderår leder till fångst och förvarande ombord av mer än 2 000 kg tunga i ICES-områdena VIIIa och VIIIb skall omfattas av ett fisketillstånd för tunga i Biscayabukten. Tillståndet skall vara ett särskilt fisketillstånd som utfärdas i enlighet med artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 1627/94 av den 27 juni 1994 om allmänna bestämmelser för särskilda fisketillstånd (4).

2.   Inom ICES-områdena VIIIa och VIIIb skall det vara förbjudet att fånga och förvara ombord, lasta om eller landa mer än 100 kg tunga vid varje resa, om det aktuella fartyget inte innehar ett fisketillstånd för tunga i Biscayabukten.

3.   Varje medlemsstat skall beräkna den totala kapaciteten i bruttoregisterton för de fartyg som 2002, 2003 eller 2004 landade mer än 2 000 kg tunga i Biscayabukten. Kommissionen skall underrättas om detta värde.

4.   På skriftlig begäran från kommissionen skall medlemsstaterna inom trettio dagar tillhandahålla dokumentation över fångstdeklarationer från fartyg som har beviljats fisketillstånd för tunga i Biscayabukten.

5.   Varje år skall medlemsstaterna beräkna den totala kapaciteten i bruttoregisterton för fartyg som innehar fisketillstånd för tunga i Biscayabukten och som efter ikraftträdandet av denna förordning har omfattats av definitivt upphörande med fiskeverksamheten med statligt stöd enligt bestämmelserna i artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 2792/1999 av den 17 december 1999 om föreskrifter och villkor för gemenskapens strukturstöd inom fiskerisektorn (5).

6.   Varje medlemsstat skall bara utfärda fisketillstånd för tunga i Biscayabukten för sina fartyg om den totala kapaciteten hos dessa fartyg inte överstiger skillnaden mellan den totala kapacitet som har fastställts enligt punkt 3 och kapaciteten hos fartyg som omfattas av ett definitivt upphörande med fiskeverksamheten som har fastställts enligt punkt 5.

7.   Genom undantag från punkt 6 skall varje medlemsstat, om kommissionen på grundval av vetenskapliga rapporter från STECF har beslutat att målet för fiskedödlighet enligt artikel 3.1 har uppnåtts, endast utfärda fisketillstånd för tunga i Biscayabukten till sina fartyg om den totala kapaciteten hos dessa fartyg inte överstiger den totala kapaciteten hos fartyg som innehade fisketillstånd för tunga i Biscayabukten det föregående året.

8.   Fisketillstånd för tunga i Biscayabukten skall gälla för ett kalenderår, och inga nya fisketillstånd skall utfärdas under fiskeåret.

9.   Genom undantag från punkt 8 får nya tillstånd utfärdas under förutsättning att tillstånd samtidigt dras tillbaka från ett eller flera fartyg med samma totala bruttotonnage som det eller de fartyg som erhåller nya tillstånd.

Artikel 6

Alternativt förfarande för förvaltning av fiskeansträngningen

1.   Genom undantag från artikel 5 får en medlemsstat vars kvot för tunga i Biscayabukten är mindre än 10 % av TAC tillämpa en annan metod för förvaltning av fiskeansträngningen. Vid denna metod skall en referensnivå för fiskeansträngningen fastställas som är lika med fiskeansträngningen under 2005. De berörda medlemsstaterna skall se till att fiskeansträngningen inte överstiger referensnivån under 2006 och de påföljande åren.

2.   Kommissionen kan anmoda varje medlemsstat som använder undantagsbestämmelsen i punkt 1 att lämna en rapport om tillämpningen av en annan metod för förvaltningen av fiskeansträngningen. Kommissionen kommer att låta alla övriga medlemsstater ta del av denna rapport.

3.   I punkt 1 avses med fiskeansträngning summan under ett kalenderår av produkterna för alla berörda fartyg av deras installerade maskinstyrka, mätt i kW, och antalet fiskedagar i området.

4.   Under 2009 och därefter vart tredje år skall rådet med kvalificerad majoritet och på förslag av kommissionen besluta om översyn av de referensnivåer som fastställts i enlighet med punkt 1. Dessa översyner skall syfta till att garantera en lämplig fördelning av fiskemöjligheter.

5.   På ansökan från en medlemsstat får den maximala årliga fiskeansträngning som fastställs enligt punkt 1 anpassas av kommissionen, så att medlemsstaten fullt ut kan utnyttja sina fiskemöjligheter när det gäller tunga i Biscayabukten. Ansökan skall åtföljas av information om tillgången till kvoter och ansträngning. Kommissionen skall fatta beslut inom sex veckor efter mottagandet av ansökan i enlighet med förfarandet i artikel 30.2 i förordning (EG) nr 2371/2002.

KAPITEL IV

KONTROLL, INSPEKTION OCH ÖVERVAKNING

Artikel 7

Toleransmarginal

Genom undantag från artikel 5.2 i kommissionens förordning (EEG) nr 2807/83 av den 22 september 1983 om närmare bestämmelser för registrering av uppgifter om medlemsstaternas fångster av fisk (6) skall den tillåtna toleransmarginalen vid uppskattning av de kvantiteter av tunga i Biscayabukten i kilogram levande fångst som förvaras ombord vara 8 % av uppgiften i loggboken. Den omräkningskoefficient som antagits av den medlemsstat vars flagg fartyget för skall tillämpas.

Artikel 8

Vägning av landade fångster

De behöriga myndigheterna i en medlemsstat skall se till att alla kvantiteter tunga över 300 kg som fångats i Biscayabukten före försäljning vägs med en våg av den typ som används vid fiskauktioner.

Artikel 9

Anmälan i förväg

Befälhavaren på ett fiskefartyg från gemenskapen, som har befunnit sig i Biscayabukten och som önskar omlasta en kvantitet tunga som finns ombord, eller som önskar landa en kvantitet tunga i en hamn eller på en landningsplats i ett tredjeland, skall senast 24 timmar före omlastning eller landning i ett tredjeland informera de behöriga myndigheterna i flaggmedlemsstaten om följande:

a)	Hamnens eller landningsplatsen namn.

b)	Uppskattad ankomsttid till hamnen eller landningsplatsen.

c)	Antal kilogram i levande vikt av alla arter av vilka mer än 50 kg finns ombord.

Denna anmälan får också göras av en företrädare för befälhavaren på fiskefartyget.

Artikel 10

Separat förvaring av tunga

1.   Det skall vara förbjudet att ombord på ett fiskefartyg från gemenskapen i någon enskild behållare förvara någon kvantitet av tunga blandad med någon annan art av marina organismer.

2.   Befälhavarna på fiskefartyg från gemenskapen skall bistå medlemsstaternas inspektörer med den hjälp som krävs för att det skall vara möjligt att dubbelkontrollera de kvantiteter som deklareras i loggboken och de fångster av tunga som förvaras ombord.

Artikel 11

Transport av tunga

1.   De behöriga myndigheterna i en medlemsstat får begära att en kvantitet tunga över 300 kg, som har fångats inom något av de geografiska områden som anges i artikel 1 och som först landats i den medlemsstaten, vägs innan den transporteras vidare från den hamn där den först landats.

2.   Genom undantag från artikel 13 i förordning (EEG) nr 2847/93 skall kvantiteter över 300 kg av tunga som transporteras någon annanstans än till landnings- eller importplats åtföljas av en kopia av en av de deklarationer som anges i artikel 8.1 i den förordningen avseende den transporterade kvantiteten tunga. Undantag enligt artikel 13.4 b i den förordningen skall inte tillämpas.

KAPITEL V

UPPFÖLJNING

Artikel 12

Utvärdering av förvaltningsåtgärderna

Under det tredje tillämpningsåret för denna förordning och därefter vart tredje tillämpningsår skall kommissionen begära vetenskapliga utlåtanden från STECF om graden av framsteg i riktning mot målen i förvaltningsplanen. Kommissionen skall vid behov föreslå lämpliga åtgärder, och rådet skall med kvalificerad majoritet besluta om alternativa åtgärder för att uppnå målet i artikel 2.

Artikel 13

Särskilda omständigheter

Om STECF meddelar att lekbeståndet av tunga i Biscayabukten har drabbats av nedsatt fortplantningsförmåga skall rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen besluta om en lägre TAC än den som anges i artikel 4.

KAPITEL VI

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 14

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

---

(1)  Ännu ej offentliggjort i EUT.

(2)  EGT L 358, 31.12.2002, s. 59.

(3)  EGT L 261, 20.10.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 786/2005 (EUT L 128, 21.5.2005, s. 1).

(4)  EGT L 171, 6.7.1994, s. 7.

(5)  EGT L 337, 30.12.1999, s. 10. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 485/2005 (EUT L 81, 30.3.2005, s. 1).

(6)  EGT L 276, 10.10.1983, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1804/2005 (EUT L 290, 4.11.2005, s. 10).

---

7.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 65/5

---

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 389/2006

av den 27 februari 2006

om införande av en stödordning för att stimulera den ekonomiska utvecklingen inom den turkcypriotiska befolkningsgruppen och om ändring av förordning (EG) nr 2667/2000 om Europeiska byrån för återuppbyggnad

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 308,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och

av följande skäl:

(1)	Europeiska rådet har vid upprepade tillfällen framhållit att det klart föredrar en anslutning av ett återförenat Cypern. Någon övergripande lösning på denna fråga har ännu inte nåtts.

(2)

Mot bakgrund av att den turkcypriotiska befolkningsgruppen har uttryckt en tydlig önskan om att i framtiden ingå i Europeiska unionen, rekommenderade rådet den 26 april 2004 att de ekonomiska medel som var avsatta för norra delen av Cypern, för det fall att en överenskommelse nåddes, skulle användas för att få slut på befolkningsgruppens isolering och underlätta Cyperns återförening genom stimulans av den ekonomiska utvecklingen inom den turkcypriotiska befolkningsgruppen, med huvudsaklig inriktning på öns ekonomiska integration och på förbättring av de båda befolkningsgruppernas kontakter med varandra och med EU.

(3)	Efter Cyperns anslutning till EU har, enligt artikel 1.1 i protokoll nr 10 till 2003 års anslutningsakt, tillämpningen av gemenskapens regelverk skjutits upp i de områden i Republiken Cypern där Republiken Cyperns regering inte utövar den faktiska kontrollen (nedan kallade ”områdena”).

(4)	Enligt artikel 3.1 i protokoll nr 10 skall ingenting i det protokollet hindra åtgärder som syftar till att främja den ekonomiska utvecklingen i områdena.

(5)	De åtgärder som skall finansieras enligt denna förordning är av undantags- och övergångskaraktär och är framför allt avsedda att förbereda och vid behov underlätta en fullständig tillämpning av gemenskapens regelverk i områdena efter en lösning av Cypernproblemet.

(6)	För att det ekonomiska stödet skall fördelas så effektivt och snabbt som möjligt bör det fastställas att stödet får ges direkt till stödmottagarna.

(7)	För att ge stöd i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning bör kommissionen kunna delegera genomförandet av stödet enligt denna förordning till Europeiska byrån för återuppbyggnad. Rådets förordning (EG) nr 2667/2000 (1) bör därför ändras i enlighet med detta.

(8)	Vid utveckling och omstrukturering av infrastrukturen, i synnerhet inom områdena energi och transport, miljö, telekommunikationer och vattenförsörjning, bör hela öns planering beaktas när så är lämpligt.

(9)	Vid genomförandet av åtgärder som finansieras enligt denna förordning bör fysiska och juridiska personers rättigheter, inklusive rätt till ägodelar och egendom, respekteras.

(10)	Ingenting i denna förordning innebär erkännande av någon annan offentlig myndighet i områdena än Republiken Cyperns regering.

(11)

I enlighet med artikel 2 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (2) bör åtgärderna för genomförandet av denna förordning antas genom det förvaltningsförfarande som anges i artikel 4 i det beslutet.

(12)	Genomförandet av denna förordning bidrar, som framhålls ovan, till förverkligandet av gemenskapens mål, men för antagandet av denna förordning innehåller fördraget inte några andra befogenheter än de i artikel 308.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Övergripande syfte samt stödmottagare

1.   Gemenskapen skall ge stöd för att underlätta Cyperns återförening genom att stimulera den ekonomiska utvecklingen för den turkcypriotiska befolkningsgruppen, med särskild inriktning på öns ekonomiska integration, förbättring av de båda befolkningsgruppernas kontakter med varandra och med EU samt förberedelse för gemenskapens regelverk.

2.   Stödet skall bland annat ges till lokala organ, kooperativ och företrädare för det civila samhället, framför allt arbetsmarknadsorganisationer, näringslivsorganisationer, organ som utför uppgifter i allmänhetens intresse i områdena, lokala och traditionella samhällen, föreningar, stiftelser, icke-vinstdrivande organisationer, icke-statliga organisationer samt fysiska och juridiska personer.

3.   Att sådant stöd ges innebär inte erkännande av någon annan offentlig myndighet i områdena än Republiken Cyperns regering.

Artikel 2

Syfte

Stödet skall användas till förmån för bland annat följande:

—	Främjande av social och ekonomisk utveckling, däribland omstrukturering, särskilt när det gäller landsbygdsutveckling, utveckling av mänskliga resurser och regional utveckling.

—	Utveckling och omstrukturering av infrastrukturen, särskilt på områdena energi och transport, miljö, telekommunikationer och vattenförsörjning.

—	Försonings- och förtroendeskapande åtgärder samt stöd till det civila samhället.

—	Ett närmande av den turkcypriotiska befolkningsgruppen till unionen genom bland annat information om Europeiska unionens politiska och rättsliga system, främjande av kontakter människor emellan samt gemenskapsstipendier.

—	Utarbetande av rättsakter som är anpassade till gemenskapens regelverk så att de är omedelbart tillämpliga när en övergripande lösning av Cypernproblemet träder i kraft.

—	Förberedelse för genomförande av gemenskapens regelverk så att uppskjutandet av detta i enlighet med artikel 1 i protokoll nr 10 till anslutningsakten kan upphävas.

Artikel 3

Förvaltning av stödet

1.   Kommissionen skall vara ansvarig för förvaltningen av stödet.

2.   Kommissionen skall biträdas av den kommitté som anges i artikel 9.1 i förordning (EEG) nr 3906/89 (3) och som består av företrädare för medlemsstaterna med kommissionens företrädare som ordförande.

3.   Kommittén skall yttra sig om utkast till finansieringsbeslut som uppgår till mer än 5 miljoner euro. Kommissionen får utan att inhämta något yttrande från kommittén godkänna finansieringsbeslut för stödåtgärder som omfattas av artikel 4.3 i denna förordning och ändringar av finansieringsbeslut som är förenliga med målen för programmet och som inte överstiger 15 % av finansieringsramen för ett sådant finansieringsbeslut.

4.   I de fall då, i enlighet med punkt 3, kommittén inte hörs i fråga om ett finansieringsbeslut, skall kommissionen informera kommittén senast en vecka efter det att beslutet har fattats.

5.   Vid tillämpning av denna förordning skall det förvaltningsförfarande som föreskrivs i artikel 4 i beslut 1999/468/EG tillämpas i enlighet med artikel 7.3 i det beslutet.

Artikel 4

Stödformer

1.   Stöd inom ramen för denna förordning får bland annat användas för att finansiera upphandlingar och bidrag, däribland räntesubventioner, särskilda lån, lånegarantier och ekonomiskt stöd.

2.   Stödet får helt och hållet finansieras av budgeten när så är berättigat och nödvändigt för att uppnå målen i denna förordning.

3.   Stödet får också användas för att i synnerhet täcka kostnader för stödverksamhet i form av preliminära och jämförande studier, utbildning, verksamhet som hör samman med förberedelser, bedömning, förvaltning, genomförande, övervakning, kontroll och utvärdering av stöd, verksamhet som hör samman med information och synlighet samt kostnader för stödpersonal, lokalhyra och utrustning.

Artikel 5

Genomförande av stödet

1.   Åtgärder inom ramen för den här förordningen skall genomföras i enlighet med de regler som fastställs i del II avdelning IV i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (4). Alla enskilda rättsliga åtaganden som avser stöd enligt den här förordningen skall ingås senast tre år efter den dag då det budgetmässiga åtagandet gjordes.

2.   Utan att det påverkar beslut som fattas i enlighet med artikel 2.5 i förordning (EG) nr 2667/2000 och inom de begränsningar som fastställs i artikel 54 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 får kommissionen besluta att överlåta uppgifter som omfattar myndighetsutövning, särskilt genomförandeuppgifter, till sådana organ som anges i artikel 54.2 i den förordningen. Organen enligt artikel 54.2 c skall då uppfylla följande villkor:

—	Ha internationellt erkänd status.

—	Följa internationellt erkända system för förvaltning och kontroll.

—	Övervakas av en offentlig myndighet från en medlemsstat eller av en internationell organisation eller ett internationellt institut.

3.   Åtgärder inom ramen för den här förordningen får genomföras av kommissionen och medlemsstaterna tillsammans enligt reglerna i del II avdelningarna I och II i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.

Artikel 6

I artikel 2 förordning (EG) nr 2667/2000 skall följande punkt läggas till:

Artikel 7

Skydd av fysiska och juridiska personers rättigheter

1.   Kommissionen skall se till att fysiska och juridiska personers rättigheter, inklusive rätt till ägodelar och egendom, respekteras när åtgärder som finansieras enligt denna förordning genomförs. I detta sammanhang skall kommissionen handla i enlighet med rättspraxis i Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.

2.   För att göra det möjligt för medlemsstaterna att till kommissionen lämna information om möjliga kränkningar av egendomsrättigheterna skall kommissionen lägga fram varje utkast till finansieringsbeslut som skulle kunna påverka egendomsrättigheterna för den kommitté som avses i artikel 3.2 två månader innan finansieringsbeslutet skall fattas.

Artikel 8

Skydd av gemenskapens ekonomiska intressen

1.   Kommissionen skall se till att gemenskapens ekonomiska intressen, vid genomförandet av åtgärder som finansieras inom ramen för denna förordning, skyddas mot bedrägeri, korruption och andra oegentligheter i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (6), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (7) samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) (8).

2.   För de gemenskapsåtgärder som finansieras inom ramen för den här förordningen skall med begreppet ”oegentligheter” i artikel 1.2 i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 avses varje sådan överträdelse av en bestämmelse i gemenskapsrätten eller brott mot en avtalsförpliktelse som är följden av en ekonomisk aktörs handling eller underlåtenhet och som, genom en omotiverad utgiftspost, har lett eller skulle ha kunnat leda till skada för Europeiska gemenskapernas allmänna budget eller budgetar som de förvaltar.

3.   I alla avtal med stödmottagarna skall det uttryckligen anges att kommissionen och revisionsrätten har befogenhet att genomföra granskningar av dokument och på platsen kontrollera alla kontraktsinnehavare och underentreprenörer som mottagit gemenskapsmedel. Genom dessa avtal skall kommissionen också uttryckligen ges tillstånd att genomföra kontroller och inspektioner på platsen i enlighet med de processuella bestämmelserna i förordning (Euratom, EG) nr 2185/96.

4.   I samtliga kontrakt som följer av genomförandet av stödet skall de rättigheter för kommissionen och revisionsrätten som anges i punkt 3 säkerställas under och efter genomförandet av kontrakten.

Artikel 9

Deltagande i upphandling och kontrakt

1.   Följande skall kunna delta vid tilldelningen av upphandlings- eller gåvobidragskontrakt finansierade inom ramen för denna förordning:

—	Varje fysisk och juridisk person i Europeiska unionens medlemsstater.

—	Varje fysisk och juridisk person som är medborgare i eller lagligt etablerad i en medlemsstat i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

—	Varje fysisk och juridisk person som är medborgare i eller lagligt etablerad i ett kandidatland för anslutning till Europeiska unionen.

2.   Vid tilldelningen av upphandlings- eller gåvobidragskontrakt finansierade inom ramen för denna förordning skall varje fysisk och juridisk person som är medborgare i eller lagligt etablerad i andra länder än de som avses i punkt 1 kunna delta, i de fall ömsesidig tillgång till externa bistånd har fastställts.

3.   Internationella organisationer skall kunna delta vid tilldelningen av upphandlings- eller gåvobidragskontrakt finansierade inom ramen för denna förordning.

4.   Förnödenheter och materiel som köps in med stöd av ett kontrakt som finansieras inom ramen för denna förordning skall härröra från gemenskapens tullområde, områdena eller ett sådant land som anges i punkterna 1 och 2.

5.   Kommissionen får i vederbörligen motiverade fall och från fall till fall godkänna att fysiska och juridiska personer från andra länder deltar eller att förnödenheter och materiel av annat ursprung används.

Artikel 10

Rapportering

Kommissionen skall varje år överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av gemenskapens stöd inom ramen för denna stödordning. Rapporten skall innehålla uppgifter om åtgärder som har finansierats under året och om resultatet av övervakningsarbete samt en bedömning av de resultat som uppnåtts vid genomförandet av stödet.

Artikel 11

För den händelse att en lösning nås

För den händelse att en övergripande lösning på Cypernproblemet nås skall rådet, på grundval av ett förslag från kommissionen, enhälligt fatta beslut om nödvändiga anpassningar av denna förordning.

Artikel 12

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

---

(1)  EGT L 306, 7.12.2000, s. 7. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2068/2004 (EUT L 358, 3.12.2004, s. 2).

(2)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(3)  Rådets förordning (EEG) nr 3906/89 av den 18 december 1989 om ekonomiskt stöd till vissa länder i centrala och östra Europa (EGT L 375, 23.12.1989, s. 11). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2257/2004 (EUT L 389, 30.12.2004, s. 1).

(4)  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

(5)  EUT L 65, 7.3.2006, s. 5.”

(6)  EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.

(7)  EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

(8)  EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.

---

7.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 65/9

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 390/2006

av den 6 mars 2006

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 3223/94 av den 21 december 1994 om tillämpningsföreskrifter för importordningen för frukt och grönsaker (1), särskilt artikel 4.1 i denna, och

av följande skäl:

(1)	I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)	Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 3223/94 skall fastställas enligt tabellen i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 7 mars 2006.

---

(1)  EGT L 337, 24.12.1994, s. 66. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 386/2005 (EUT L 62, 9.3.2005, s. 3).

---

---

7.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 65/11

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 391/2006

av den 6 mars 2006

om inledande av ett anbudsförfarande för vinalkohol för nya industriella användningsområden nr 56/2006 EG

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (1), särskilt artikel 33, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1623/2000 av den 25 juli 2000 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1493/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin, vad beträffar marknadsmekanismerna (2), fastställs bland annat tillämpningsföreskrifter för avsättning av de alkohollager som uppstått genom destillationer enligt artiklarna 27, 28 och 30 i förordning (EG) nr 1493/1999 och som innehas av interventionsorganen.

(2)

I enlighet med artikel 80 i förordning (EG) nr 1623/2000 bör det organiseras anbudsförfaranden för försäljning av vinalkohol för nya industriella användningsområden för att minska gemenskapslagren av vinalkohol och för att möjliggöra att begränsade industriella projekt inom gemenskapen förverkligas eller att vinalkoholen bearbetas till produkter avsedda för export för industriändamål. De gemenskapslager av vinalkohol som finns i medlemsstaterna utgörs av kvantiteter som framställts genom destillation enligt artiklarna 27, 28 och 30 i förordning (EG) nr 1493/1999.

(3)	Sedan den 1 januari 1999, och i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2799/98 av den 15 december 1998 om att fastställa ett agromonetärt system för euron (3), måste försäljningspris och säkerheter uttryckas i euro och utbetalningarna göras i euro.

(4)	För anbudsinlämnandet bör lägsta priser fastställas, differentierade efter typ av slutgiltigt användningsområde.

(5)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för vin.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Försäljning av vinalkohol för nya industriella användningsområden skall ske genom anbudsinfordran nr 56/2006 EG. Alkoholen har framställts genom destillation enligt artiklarna 27 och 28 i förordning (EG) nr 1493/1999 och innehas av det franska interventionsorganet.

Den volym som utbjuds till försäljning omfattar 109 970 hl alkohol med en alkoholhalt på 100 volymprocent. Uppgifter om behållarnas nummer, lagringsplatser och den mängd alkohol med en alkoholhalt på 100 volymprocent som varje behållare innehåller anges i bilagan.

Artikel 2

Försäljningen skall äga rum enligt artiklarna 79, 81, 82, 83, 84, 85, 95, 96, 97, 100 och 101 i förordning (EG) nr 1623/2000 och enligt artikel 2 i förordning (EG) nr 2799/98.

Artikel 3

1.   Anbuden skall lämnas till följande berörda interventionsorgan som innehar alkoholen i fråga:

Onivins-Libourne, délégation nationale

17, avenue de la Ballastière, boîte postale 231

F-33505 Libourne Cedex

Tfn (33-5) 57 55 20 00

Telex 57 20 25

Fax (33-5) 57 55 20 59

eller skickas till samma adress i rekommenderat brev.

2.   Anbuden skall läggas i ett förseglat kuvert märkt ”Soumission-adjudication en vue de nouvelles utilisations industrielles, no 56/2006 CE”, vilket i sin tur skall läggas i ett kuvert som adresseras till det berörda interventionsorganet.

3.   Anbuden skall vara det berörda interventionsorganet till handa senast den 24 mars 2006 kl. 12.00 (lokal tid, Bryssel).

4.   Varje anbud skall åtföljas av ett bevis på att en deltagandesäkerhet på 4 euro per hektoliter alkohol med en alkoholhalt på 100 volymprocent har ställts hos det berörda interventionsorganet.

Artikel 4

De lägsta priserna i anbuden skall vara 11 euro per hektoliter alkohol med en alkoholhalt på 100 volymprocent avsedd för produktion av bagerijäst, 31 euro per hektoliter alkohol med en alkoholhalt på 100 volymprocent avsedd för produktion av kemiska produkter som aminer och kloral för export, 37 euro per hektoliter alkohol med en alkoholhalt på 100 volymprocent avsedd för produktion av eau de cologne för export och 11,5 euro per hektoliter alkohol med en alkoholhalt på 100 volymprocent avsedd för andra industriella användningsområden.

Artikel 5

Förfarandena för att erhålla prover fastställs i artikel 98 i förordning (EG) nr 1623/2000. Proverna kostar 10 euro/l.

Interventionsorganet skall tillhandahålla alla relevanta upplysningar om den alkohol som utbjuds till försäljning.

Artikel 6

Säkerheten för fullgörande av skyldigheter skall uppgå till 30 euro per hektoliter alkohol med en alkoholhalt på 100 volymprocent.

Artikel 7

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

---

(1)  EGT L 179, 14.7.1999, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2165/2005 (EUT L 345, 28.12.2005, s. 1).

(2)  EGT L 194, 31.7.2000, s. 45. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1820/2005 (EUT L 293, 9.11.2005, s. 8).

(3)  EGT L 349, 24.12.1998, s. 1.

---

---

7.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 65/14

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 392/2006

av den 6 mars 2006

om öppnande och förvaltning av en autonom tullkvot för svampkonserver från och med den 1 april 2006

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av anslutningsfördraget för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien,

med beaktande av anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien, särskilt artikel 41, och

av följande skäl:

(1)	Genom kommissionens förordning (EG) nr 1864/2004 (1) fastställs bestämmelser om öppnande och förvaltning av tullkvoter för svampkonserver som importeras från tredjeland.

(2)

I förordning (EG) nr 1864/2004 anges övergångsbestämmelser för att importörer från Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (nedan kallade ”de nya medlemsstaterna”) skall kunna utnyttja dessa kvoter. Syftet med dessa bestämmelser är att göra åtskillnad mellan å ena sidan traditionella importörer och å andra sidan nya importörer i de nya medlemsstaterna och att anpassa den kvantitet som får omfattas av licensansökningar från traditionella importörer från de nya medlemsstaterna på ett sådant sätt att dessa importörer kan omfattas av systemet.

(3)

För att säkerställa den fortsatta försörjningen av marknaden i den utvidgade unionen samtidigt som hänsyn tas till de ekonomiska villkor för försörjning av marknaden som fanns i de nya medlemsstaterna före anslutningen till Europeiska unionen, bör det som en autonom och tillfällig åtgärd öppnas en ny tullkvot för import av konserverad svamp av släktet Agaricus med KN-nummer 0711 51 00, 2003 10 20 och 2003 10 30.

(4)	Denna nya tullkvot bör öppnas som en övergångsåtgärd och påverkar inte resultatet av de förhandlingar som pågår inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO) till följd av de nya medlemsstaternas anslutning.

(5)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för bearbetade frukt- och grönsaksprodukter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   En autonom tullkvot på 1 200 ton (avrunnen nettovikt) med löpnummer 09.4075 (nedan kallad ”den autonoma kvoten”) skall öppnas från och med den 1 april 2006 för import till gemenskapen av konserverad svamp av släktet Agaricus med KN-nummer 0711 51 00, 2003 10 20 och 2003 10 30.

2.   Den värdetullsats som tillämpas på produkter som importeras inom ramen för den autonoma kvoten skall vara 12 % för produkter med KN-nummer 0711 51 00 och 23 % för produkter med KN-nummer 2003 10 20 och 2003 10 30.

Artikel 2

Förordning (EG) nr 1864/2004 skall tillämpas på förvaltningen av den autonoma kvoten, med förbehåll för bestämmelserna i den här förordningen.

Bestämmelserna i artikel 1, artikel 5.2 och 5.5, artikel 6.2, 6.3 och 6.4, artikel 7, artikel 8.2, artikel 9 och artikel 10 i förordning (EG) nr 1864/2004 skall dock inte tillämpas på förvaltningen av den autonoma kvoten.

Artikel 3

Giltighetstiden för de importlicenser som utfärdas för den autonoma kvoten (nedan kallade ”licenserna”) skall begränsas till den 30 juni 2006.

Licenserna skall i fält 24 innehålla någon av de uppgifter som anges i bilaga I.

Artikel 4

1.   Importörerna får ansöka om licenser hos medlemsstaternas behöriga myndigheter under de fem arbetsdagar som följer direkt på dagen för den här förordningens ikraftträdande.

Ansökningarna skall i fält 20 innehålla någon av de uppgifter som anges i bilaga II.

2.   De licensansökningar som lämnas in av en traditionell importör får inte gälla en kvantitet som överstiger 9 % av den autonoma kvoten.

3.   De licensansökningar som lämnas in av en ny importör får inte gälla en kvantitet som överstiger 1 % av den autonoma kvoten.

Artikel 5

Den autonoma kvoten skall fördelas enligt följande:

—	95 % för traditionella importörer.

—	5 % för nya importörer.

Om den kvantitet som tilldelats den ena av de två kategorierna importörer inte uttöms av denna, får den resterande kvantiteten tilldelas den andra kategorin.

Artikel 6

1.   Den sjunde arbetsdagen efter den här förordningens ikraftträdande skall medlemsstaterna meddela kommissionen de kvantiteter för vilka licensansökningar har lämnats in.

2.   Licenserna skall utfärdas den tolfte arbetsdagen efter den här förordningens ikraftträdande, under förutsättning att kommissionen inte vidtagit särskilda åtgärder med tillämpning av punkt 3.

3.   När kommissionen, på grundval av de meddelanden som inkommit med stöd av punkt 1, konstaterar att licensansökningarna överskrider de tillgängliga kvantiteterna för en kategori importörer enligt artikel 5, skall den genom en förordning fastställa en minskningsprocentsats som gäller för alla de berörda ansökningarna.

Artikel 7

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

---

(1)  EUT L 325, 28.10.2004, s. 30. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1995/2005 (EUT L 320, 8.12.2005, s. 34).

---

---

---

7.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 65/18

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 393/2006

av den 6 mars 2006

om öppnande och förvaltning av en autonom tullkvot för vitlök från och med den 1 april 2006

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av anslutningsfördraget för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien,

med beaktande av anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien, särskilt artikel 41 första stycket, och

av följande skäl:

(1)	Genom kommissionens förordning (EG) nr 1870/2005 (1) införs förvaltningsbestämmelser för tullkvoter och ett system med ursprungsintyg för vitlök som importeras från tredjeland.

(2)

I förordning (EG) nr 1870/2005 anges övergångsbestämmelser för att importörer från Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (nedan kallade ”de nya medlemsstaterna”) skall kunna utnyttja dessa kvoter. Syftet med dessa bestämmelser var att göra åtskillnad mellan å ena sidan traditionella importörer och å andra sidan nya importörer i dessa nya medlemsstater och att anpassa begreppet referenskvantitet på ett sådant sätt att dessa importörer kan omfattas av systemet.

(3)

För att säkerställa den fortsatta försörjningen av marknaden i den utvidgade unionen samtidigt som hänsyn tas till de ekonomiska villkor för försörjning av marknaden som fanns i de nya medlemsstaterna före deras anslutning till Europeiska unionen bör det som en autonom och tillfällig åtgärd öppnas en ny tullkvot för import av färsk eller kyld vitlök med KN-nummer 0703 20 00.

(4)	Denna nya tullkvot bör öppnas som en övergångsåtgärd och påverkar inte resultatet av de förhandlingar som pågår inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO) till följd av de nya medlemsstaternas anslutning.

(5)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för färsk frukt och färska grönsaker.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   En autonom tullkvot på 4 400 ton med löpnummer 09.4066 (nedan kallad ”den autonoma kvoten”), skall öppnas från och med den 1 april 2006 för import till gemenskapen av färsk eller kyld vitlök med KN-nummer 0703 20 00.

2.   Den värdetullsats som skall tillämpas på produkter som importeras inom ramen för den autonoma kvoten skall vara 9,6 %.

Artikel 2

Förordning (EG) nr 1870/2005 skall tillämpas på förvaltningen av den autonoma kvoten, om inte annat följer av bestämmelserna i den här förordningen.

Bestämmelserna i artikel 1, artikel 4.2, artikel 6, artikel 7.2, artikel 8.3 och 8.6, artikel 9 första stycket och artikel 10.1 och 10.2 i förordning (EG) nr 1870/2005 skall däremot inte tillämpas på förvaltningen av den autonoma kvoten.

Artikel 3

Giltighetstiden för de importlicenser som utfärdas för den autonoma kvoten (nedan kallade ”licenserna”) skall begränsas till den 30 juni 2006.

I enlighet med förordning (EG) nr 1870/2005 skall licenserna behandlas som ”A-licenser”.

Licenserna skall i fält 24 innehålla någon av de uppgifter som anges i bilaga I.

Artikel 4

1.   Importörerna får ansöka om licenser hos medlemsstaternas behöriga myndigheter under de fem arbetsdagar som följer direkt på dagen för denna förordnings ikraftträdande.

Ansökningarna skall i fält 20 innehålla någon av de uppgifter som anges i bilaga II.

2.   De licensansökningar som lämnas in av en importör får högst omfatta en kvantitet på 10 % av den autonoma kvoten.

Artikel 5

Den autonoma kvoten skall fördelas enligt följande:

—	70 % för traditionella importörer.

—	30 % för nya importörer.

Om den kvantitet som tilldelats den ena av de två kategorierna importörer inte uttöms av denna, får den resterande kvantiteten tilldelas den andra kategorin.

Artikel 6

1.   Den sjunde arbetsdagen efter denna förordnings ikraftträdande skall medlemsstaterna meddela kommissionen de kvantiteter för vilka licensansökningar har lämnats in.

2.   Licenserna skall utfärdas den tolfte arbetsdagen efter denna förordnings ikraftträdande, under förutsättning att kommissionen inte vidtagit särskilda åtgärder med tillämpning av punkt 3.

3.   Om kommissionen, på grundval av de meddelanden som inkommit med stöd av punkt 1, konstaterar att licensansökningarna överskrider de tillgängliga kvantiteterna för en kategori importörer enligt artikel 5, skall den genom en förordning fastställa en minskningsprocentsats som gäller för alla de berörda ansökningarna.

I sådana fall skall licenserna utfärdas av de behöriga myndigheterna den tredje arbetsdagen efter den dag då den förordning som avses i det första stycket träder i kraft. Artikel 11 i förordning (EG) nr 1870/2005 skall tillämpas på motsvarande sätt.

Artikel 7

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

---

(1)  EUT L 300, 17.11.2005, s. 19.

---

---

---

7.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 65/22

---

KOMMISSIONENS DIREKTIV 2006/26/EG

av den 2 mars 2006

om ändring, på grund av anpassning till den tekniska utvecklingen, av rådets direktiv 74/151/EEG, 77/311/EEG, 78/933/EEG och 89/173/EEG avseende jordbruks- och skogsbrukstraktorer med hjul

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG av den 26 maj 2003 om typgodkännande av jordbruks- eller skogsbrukstraktorer, av släpvagnar och utbytbara dragna maskiner till sådana traktorer samt av system, komponenter och separata tekniska enheter till dessa fordon och om upphävande av direktiv 74/150/EEG (1), särskilt artikel 19.1,

med beaktande av rådets direktiv 74/151/EEG av den 4 mars 1974 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om vissa delar och egenskaper hos jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul (2), särskilt artikel 4,

med beaktande av rådets direktiv 77/311/EEG av den 29 mars 1977 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om bullernivån på förarplatsen i hjulburna jordbruks- eller skogstraktorer (3), särskilt artikel 5,

med beaktande av rådets direktiv 78/933/EEG av den 17 oktober 1978 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om installationen av belysnings- och ljussignalanordningar på jordbruks- och skogsbrukstraktorer med hjul (4), särskilt artikel 5,

med beaktande av rådets direktiv 89/173/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om vissa delar och egenskaper på jordbruks- och skogsbrukstraktorer med hjul (5), särskilt artikel 9, och

av följande skäl:

(1)

De krav på högsta tillåtna totalmassa och massa per axel hos jordbruks- och skogsbrukstraktorer som infördes genom direktiv 74/151/EEG bör anpassas till moderna traktorer, varvid hänsyn bör tas till den tekniska utveckling som skett på området för traktorer i fråga om ökad produktivitet och säkerhet mot arbetsskador.

(2)

För att förbättra gemenskapsindustrins globala funktion behöver gemenskapens tekniska föreskrifter och standarder anpassas till motsvarande globala tekniska föreskrifter och standarder. När det gäller de gränsvärden som föreskrivs i direktiv 77/311/EEG för bullernivån på förarplatsen i hjulburna jordbruks- eller skogsbrukstraktorer, bör därför den provhastighet som fastställs i bilagorna I och II till det direktivet harmoniseras med den provhastighet som föreskrivs i globala tekniska föreskrifter eller standarder, såsom OECD:s kod 5 och ISO 5131:1996 (6).

(3)	Det är lämpligt att anpassa de krav som infördes genom direktiv 78/933/EEG om installationen av belysnings- och ljussignalanordningar på jordbruks- och skogsbrukstraktorer med hjul så att de tillgodoser dagens behov av enklare konstruktion och bättre belysning.

(4)

Kraven i direktiv 89/173/EEG i fråga om glasrutor och kopplingar på jordbruks- och skogsbrukstraktorer med hjul bör anpassas till den senaste tekniska utvecklingen. I synnerhet bör rutor av polykarbonat/plast tillåtas vid andra tillämpningar än vindrutor för att öka skyddet av föraren om föremål tränger in i förarens hyttutrymme. Kraven på mekaniska kopplingar bör anpassas till standarden ISO 6489-1. För att minska antalet olyckor och deras svårighetsgrad bör säkerheten för föraren förbättras genom ytterligare åtgärder i fråga om heta ytor och batterianslutningar samt för att hindra oavsiktligt frikopplande.

(5)	Direktiven 74/151/EEG, 77/311/EEG, 78/933/EEG och 89/173/EEG bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)	De åtgärder som fastställs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 20.1 i direktiv 2003/37/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändring av direktiv 74/151/EEG

Direktiv 74/151/EEG skall ändras i enlighet med bilaga I till detta direktiv.

Artikel 2

Ändring av direktiv 77/311/EEG

Direktiv 77/311/EEG skall ändras i enlighet med bilaga II till detta direktiv.

Artikel 3

Ändring av direktiv 78/933/EEG

Direktiv 78/933/EEG skall ändras i enlighet med bilaga III till detta direktiv.

Artikel 4

Ändring av direktiv 89/173/EEG

Direktiv 89/173/EEG skall ändras i enlighet med bilaga IV till detta direktiv.

Artikel 5

Övergångsbestämmelser

1.   Med verkan från och med den 1 januari 2007 får medlemsstaterna inte, avseende fordon som överensstämmer med kraven i direktiven 74/151/EEG, 78/933/EEG, 77/311/EEG och 89/173/EEG, ändrade genom detta direktiv, av skäl som hänför sig till föremålet för direktivet i fråga

a)	vägra att bevilja EG-typgodkännande eller nationellt typgodkännande,

b)	förbjuda registrering, försäljning eller ibruktagande av ett sådant fordon.

2.   Med verkan från och med den 1 juli 2007 får medlemsstaterna, avseende fordon som inte överensstämmer med kraven i direktiven 74/151/EEG, 78/933/EEG, 77/311/EEG och 89/173/EEG, ändrade genom detta direktiv, och av skäl som hänför sig till föremålet för direktivet i fråga

a)	inte längre bevilja EG-typgodkännande,

b)	vägra bevilja nationellt typgodkännande.

3.   Med verkan från och med den 1 juli 2009 får medlemsstaterna, avseende fordon som inte överensstämmer med kraven i direktiven 74/151/EEG, 78/933/EEG, 77/311/EEG och 89/173/EEG, ändrade genom detta direktiv, och av skäl som hänför sig till föremålet för direktivet i fråga

a)	inte längre betrakta intyg om överensstämmelse som åtföljer nya fordon i överensstämmelse med direktiv 2003/37/EG som giltiga för tillämpningen av artikel 7.1,

b)	vägra registrering, försäljning och ibruktagande av sådana nya fordon.

Artikel 6

Genomförande

1.   Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra förordningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 31 december 2006. De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2.   Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 7

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 8

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

---

(1)  EUT L 171, 9.7.2003, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2005/67/EG (EUT L 273, 19.10.2005, s. 17).

(2)  EGT L 84, 28.3.1974, s. 25. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 98/38/EG (EGT L 170, 16.6.1998, s. 13).

(3)  EGT L 105, 28.4.1977, s. 1. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 97/54/EG (EGT L 277, 10.10.1997, s. 24).

(4)  EGT L 325, 20.11.1978, s. 16. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 1999/56/EG (EGT L 146, 11.6.1999, s. 31).

(5)  EGT L 67, 10.3.1989, s. 1. Direktivet senast ändrat genom 2003 års anslutningsakt.

(6)  Dessa dokument finns på Internet (http://www.oecd.org/dataoecd/35/19/34733683.PDF och http://www.iso.org/iso/en/CatalogueDetailPage.CatalogueDetail?CSNUMBER=20842&ICS1=17&ICS2=140&ICS3=20).

---

---

---

---

---

7.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 65/27

---

KOMMISSIONENS DIREKTIV 2006/28/EG

av den 6 mars 2006

om ändring, på grund av anpassning till den tekniska utvecklingen, av rådets direktiv 72/245/EEG om radiostörningar (elektromagnetisk kompatibilitet) hos fordon och av rådets direktiv 70/156/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (1), särskilt artikel 13.2,

med beaktande av rådets direktiv 72/245/EEG av den 20 juni 1972 om dämpning av radiostörningar som orsakas av ottomotorer i motorfordon (2), särskilt artikel 4, och

av följande skäl:

(1)	Direktiv 72/245/EEG är ett av särdirektiven inom ramen för det förfarande för typgodkännande som fastställs i rådets direktiv 70/156/EEG.

(2)

I syfte att förbättra fordonssäkerheten genom att främja utveckling och utnyttjande av teknik som använder kortdistansradarutrustning för bilar har kommissionen harmoniserat användningen av två radiofrekvensband genom kommissionens beslut 2004/545/EG av den 8 juli 2004 om harmonisering av radiospektrumet i frekvensbandet 79 GHz för användningen av kortdistansradarutrustning för bilar i gemenskapen (3) och kommissionens beslut 2005/50/EG av den 17 januari 2005 om harmonisering av radiospektrumet i frekvensbandet 24 GHz för den tidsbegränsade användningen av kortdistansradarutrustning för bilar i gemenskapen (4).

(3)

Enligt beslut 2005/50/EG är användningen av kortdistansradarutrustning för bilar som sänder på frekvensbandet 24 GHz tidsbegränsad och medlemsstaterna måste inrätta ett övervakningssystem för att fastställa antalet registrerade fordon med kortdistansradarutrustning som använder det frekvensbandet inom deras territorium.

(4)	Direktiv 72/245/EEG i dess ändrade lydelse enligt kommissionens direktiv 2005/49/EG (5) anger hur medlemsstaterna skall sköta övervakningen. Direktiv 70/156/EEG ändrades i enlighet med detta genom det direktivet.

(5)

Sedan dess har det blivit uppenbart att information om kortdistansradarutrustning i frekvensbandet 24 GHz kan samlas in på ett enklare sätt och att det inte är nödvändigt med information om kortdistansradarutrustning i frekvensbandet 79 GHz i intyget om överensstämmelse utöver den om kortdistansradarutrustning i frekvensbandet 24 GHz, eftersom sändningar på frekvensbandet 79 GHz inte stör annan utrustning och användningen av det bandet därför inte är underkastad några begränsningar. Det är därför lämpligt att i direktiv 72/245/EEG ändra de krav som gäller kortdistansradarutrustning i frekvensbandet 24 GHz och stryka de krav som gäller kortdistansradarutrustning i bandet 79 GHz. Detta direktiv påverkar inte giltigheten hos godkännanden som gäller fordon utan kortdistansradar i frekvensbandet 24 GHz.

(6)	Intyg enligt förlagan i bilaga III C i direktiv 72/245/EEG utfärdas alltid av en teknisk tjänst. Ingen annan myndighet eller förvaltning deltar i processen. Det nuvarande kravet på att stämpla intyget är därför onödigt och bör utgå.

(7)	Direktiv 72/245/EEG bör därför ändras i enlighet med detta.

(8)	Ändringarna av direktiv 72/245/EEG påverkar direktiv 70/156/EEG. Direktiv 70/156/EEG bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)	De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från kommittén för anpassning till teknisk utveckling som inrättades genom artikel 13 i direktiv 70/156/EEG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändring av direktiv 72/245/EEG

Direktiv 72/245/EEG skall ändras på följande sätt:

1.	I bilaga I skall punkt 2.1.14 utgå.

2.	Bilaga II A skall ändras på följande sätt: a) Punkt 12.7.1 skall ersättas med följande: ”12.7.1 Fordon utrustat med kortdistansradarutrustning i frekvensbandet 24 GHz: Ja/Nej/Valfritt (stryk det som inte är tillämpligt)”. b) Punkt 12.7.2 skall utgå.

3.	Tillägget till bilaga III A skall ändras på följande sätt: a) Punkt 1.3.1 skall ersättas med följande: ”1.3.1 Fordon utrustat med kortdistansradarutrustning i frekvensbandet 24 GHz: Ja/Nej/Valfritt (stryk det som inte är tillämpligt)”. b) Punkt 1.3.2 skall utgå.

4.	I bilaga III C skall orden ”Administrationens stämpel” och den omgivande ramen utgå.

Artikel 2

Ändring av direktiv 70/156/EEG

Direktiv 70/156/EEG skall ändras på följande sätt:

1.	Bilaga I skall ändras på följande sätt: a) Punkt 12.7.1 skall ersättas med följande: ”12.7.1 Fordon utrustat med kortdistansradarutrustning i frekvensbandet 24 GHz: Ja/Nej/Valfritt (stryk det som inte är tillämpligt)”. b) Punkt 12.7.2 skall utgå.

2.	Avdelning A i del I av bilaga III skall ändras på följande sätt: a) Punkt 12.7.1 skall ersättas med följande: ”12.7.1 Fordon utrustat med kortdistansradarutrustning i frekvensbandet 24 GHz: Ja/Nej/Valfritt (stryk det som inte är tillämpligt)”. b) Punkt 12.7.2 skall utgå.

3.	I bilaga IX skall sida 2 i alla förlagor till intyget om överensstämmelse ändras på följande sätt: a) Punkt 50 skall ersättas med följande och en fotnot enligt följande skall läggas till: ”50. Anmärkningar (6): b) Punkterna 50.1, 50.2 och 50.3 skall utgå.

Artikel 3

Genomförande

1.   Medlemsstaterna skall senast den 30 juni 2006 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.

De skall tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 juli 2006.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2.   Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna de texter till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 4

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 5

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

---

(1)  EGT L 42, 23.2.1970, s. 1. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/64/EG (EUT L 310, 25.11.2005, s. 10).

(2)  EGT L 152, 6.7.1972, s. 15. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2005/83/EG (EUT L 305, 24.11.2005, s. 32).

(3)  EUT L 241, 13.7.2004, s. 66.

(4)  EUT L 21, 25.1.2005, s. 15.

(5)  EUT L 194, 26.7.2005, s. 12.

(6)  Om fordonet är utrustat med kortdistansradarutrustning i frekvensbandet 24 GHz i enlighet med beslut 2005/50/EG skall tillverkaren här ange följande: ’Fordon utrustat med kortdistansradarutrustning i frekvensbandet 24 GHz’.”

---

7.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 65/30

---

RÅDETS BESLUT

av den 27 februari 2006

om gemenskapens ståndpunkt i associeringsrådet EG–Chile om ändringen av bilaga I till avtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan, för att beakta införlivandet av de tullförmåner som beviljas Chile genom gemenskapens Allmänna preferenssystem (GSP)

(2006/180/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 133,

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

I syfte att säkerställa tydlighet, långsiktig ekonomisk förutsägbarhet och rättslig säkerhet för ekonomiska aktörer bör de återstående tullförmåner som Chile beviljas genom gemenskapens Allmänna preferenssystem och som ännu inte finns med i förteckningen över gemenskapens tullmedgivanden i bilaga I till avtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan (1), undertecknat i Bryssel den 18 november 2002, införlivas i det bilaterala frihandelsavtalet.

(2)

Chile är för närvarande förmånsland inom ramen för gemenskapens Allmänna preferenssystem och skulle genom det bifogade beslutet av associeringsrådet komma i åtnjutande av ett handelsavtal med en förmånsbehandling omfattande alla tullförmånerna inom ramen för den tullordning som fastställs i rådets förordning (EG) nr 980/2005 av den 27 juni 2005 om tillämpning av Allmänna preferenssystemet (2).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Enda artikel

Gemenskapens ståndpunkt i associeringsrådet om ändringen av bilaga I till avtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan, för att beakta införlivandet av de tullförmåner som beviljas Chile genom gemenskapens Allmänna preferenssystem (GSP) skall baseras på det bifogade utkastet till beslut av associeringsrådet.

---

(1)  EGT L 352, 30.12.2002, s. 3.

(2)  EUT L 169, 30.6.2005, s. 1.

---

---

7.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 65/45

---

RÅDETS BESLUT

av den 27 februari 2006

om tillstånd för Konungariket Nederländerna att tillämpa en åtgärd som avviker från artikel 11 i sjätte direktivet 77/388/EEG om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter

(Endast den nederländska texten är giltig)

(2006/181/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (1), särskilt artikel 27 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)	Genom en skrivelse som registrerades hos kommissionens generalsekretariat den 4 oktober 2004 begärde Nederländerna tillstånd att få tillämpa en särskild åtgärd som avviker från artikel 11 A 1 a i direktiv 77/388/EEG.

(2)

Genom en skrivelse av den 1 december 2004 underrättade kommissionen i enlighet med artikel 27.2 i direktiv 77/388/EEG övriga medlemsstater om Nederländernas begäran. Genom en skrivelse av den 2 december 2004 underrättade kommissionen dessutom Nederländerna om att den hade alla uppgifter som den ansåg sig behöva för att kunna behandla ärendet.

(3)

Avvikelsen har till syfte att hindra undandragande av mervärdesskatt genom undervärdering av leveranser eller tillhandahållanden mellan närstående parter i de fall mottagaren inte är berättigad att, helt eller delvis, göra avdrag för mervärdesskatt. Den är ägnad att hindra missbruk vid leveranser av investeringsvaror eller vid tillhandahållandet av tjänster som sammanhänger med investeringsvaror, t.ex. leasing- eller hyresavtal eller andra arrangemang genom vilka varorna ställs till mottagarens förfogande. På grund av bandet mellan parterna fastställs ersättningen ofta till ett icke marknadsmässigt värde, vilket leder till betydligt lägre mervärdesskatteintäkter.

(4)

Den särskilda åtgärden bör endast gälla fall där myndigheten kan fastställa att beskattningsunderlaget enligt artikel 11 A 1 a i direktiv 77/388/EEG har påverkats av bandet mellan de berörda parterna. Detta konstaterande får inte grundas på antaganden utan måste i varje enskilt fall vara grundat på klara fakta.

(5)	Det är därför lämpligt och rimligt att ge Nederländerna tillstånd att använda marknadsvärdet för leveranserna eller tillhandahållandena i fråga som beskattningsunderlag.

(6)

Avvikelser enligt artikel 27 i direktiv 77/388/EEG vilka är avsedda att hindra sådant undandragande av mervärdesskatt som har samband med beskattningsunderlaget för leveranser eller tillhandahållanden mellan närstående parter ingår i ett förslag till direktiv om rationalisering av vissa avvikelser enligt den artikeln. Det är således nödvändigt att tillämpningsperioden för denna avvikelse upphör när det direktivet träder i kraft.

(7)	Avvikelsen har ingen negativ inverkan på den del av Europeiska gemenskapernas egna medel som härrör från mervärdesskatt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Genom avvikelse från artikel 11 A 1 a i direktiv 77/388/EEG bemyndigas Nederländerna att använda marknadsvärdet, enligt definitionen i artikel 11 A 1 d i direktiv 77/388/EEG, som beskattningsunderlag för leveranser av investeringsvaror och tillhandahållanden av tjänster, genom vilken varorna ställs till mottagarens förfogande, om följande villkor är uppfyllda:

1.	Mottagaren är inte berättigad att, helt eller delvis, göra avdrag.

2.	Leverantören/tillhandahållaren och mottagaren är varandra närstående, direkt eller indirekt, i enlighet med den nationella lagstiftningen.

3.	Faktorer gör det möjligt att av omständigheterna i det aktuella fallet fastställa att bandet mellan dessa varandra närstående personer har påverkat beskattningsunderlaget, såsom det fastställts i enlighet med artikel 11 A 1 a i direktiv 77/388/EEG.

I denna artikel avses med investeringsvaror de varor som definierats som sådana av Nederländerna i enlighet med artikel 20.4 i direktiv 77/388/EEG och, i den mån som de inte omfattas av denna definition, tjänster av ett betydande värde som kan göras till föremål för avskrivningar.

Artikel 2

Tillståndet enligt artikel 1 skall upphöra att gälla dagen för ikraftträdandet av ett direktiv om rationalisering av avvikelser enligt artikel 27 i direktiv 77/388/EEG som beviljats för att hindra sådant undandragande av mervärdesskatt som har samband med beskattningsunderlaget, eller senast den 31 december 2009, beroende på vilket datum som inträffar först.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till Konungariket Nederländerna.

---

(1)  EGT L 145, 13.6.1977, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2005/92/EG (EUT L 345, 28.12.2005, s. 19).

---

7.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 65/47

---

BESLUT nr 33/2005 AV DEN GEMENSAMMA KOMMITTÉ SOM INRÄTTATS GENOM AVTALET OM ÖMSESIDIGT ERKÄNNANDE MELLAN EUROPEISKA GEMENSKAPEN OCH AMERIKAS FÖRENTA STATER

av den 16 februari 2006

om listning av ett organ för bedömning av överensstämmelse i den sektoriella bilagan om elektromagnetisk kompatibilitet

(2006/182/EG)

GEMENSAMMA KOMMITTÉN HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av avtalet om ömsesidigt erkännande mellan Europeiska gemenskapen och Amerikas förenta stater, särskilt artiklarna 7 och 14, och

av följande skäl:

Gemensamma kommittén har att fatta beslut om listning av ett organ för bedömning av överensstämmelse i en sektoriell bilaga till avtalet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

1.	Det organ för bedömning av överensstämmelse som anges i tillägg A till detta beslut skall upptas i förteckningen över organ för bedömning av överensstämmelse i avsnitt V i den sektoriella bilagan om elektromagnetisk kompatibilitet.

2.	Avtalsparterna har kommit överens om och kommer att upprätthålla den specifika räckvidden – när det gäller produkter och förfaranden för bedömning av överensstämmelse – för listningen av det i tillägg A angivna organet för bedömning av överensstämmelse.

---

---

7.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 65/49

---

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 28 februari 2006

om ändring av beslut 2006/7/EG när det gäller utvidgning av förteckningen över länder och dess tillämpningsperiod

[delgivet med nr K(2006)619]

(Text av betydelse för EES)

(2006/183/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 97/78/EG av den 18 december 1997 om principerna för organisering av veterinärkontroller av produkter från tredje land som förs in i gemenskapen (1), särskilt artikel 22.6, och

av följande skäl:

(1)

Aviär influensa är en smittsam virussjukdom hos fjäderfä och andra fåglar, som orsakar dödlighet och störningar som snabbt kan nå epizootiska proportioner, vilket i sin tur kan utgöra ett allvarligt hot mot djur- och folkhälsan och starkt minska lönsamheten inom fjäderfäuppfödningen. Det finns risk för att sjukdomsagenset förs in via internationell handel med levande fjäderfä och fjäderfäprodukter, inklusive obearbetade fjädrar.

(2)	Sedan december 2003, då en mycket allvarlig epidemi av aviär influensa som orsakades av en högpatogen H5N1-virusstam utbröt i flera länder i Sydostasien, har kommissionen antagit flera skyddsåtgärder som rör aviär influensa, med hänsyn även till att sjukdomen utgör en allvarlig folkhälsorisk.

(3)

Enligt kommissionens beslut 2006/7/EG av den 9 januari 2006 om vissa skyddsåtgärder i samband med import av fjädrar från vissa tredjeländer (2) har importen av obearbetade fjädrar och delar därav stoppats tills vidare från flera tredjeländer. Dessa tredjeländer förtecknas i bilagan till beslut 2006/7/EG. Detta beslut skall tillämpas till och med den 30 april 2006.

(4)	Antalet tredjeländer där utbrott eller misstänkta utbrott av aviär influensa förekommit har nyligen ökat. Sjukdomen verkar ha spritts till dessa länder med flyttfåglar.

(5)

I sitt vetenskapliga yttrande Scientific Opinion on Animal health and welfare aspects of avian influenza, antaget den 13–14 september 2005, konstaterade Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet att fjädrar bör behandlas innan de saluförs för att minska den eventuella risken för spridning av lågpatogen eller högpatogen aviär influensa genom fjädrar. Yttrandet avgavs innan den högpatogena aviära H5N1-influensan visat tecken på att spridas globalt.

(6)

Mot bakgrund av myndighetens yttrande och den nuvarande krisen kommer kommissionen att se över gällande permanenta gemenskapsåtgärder i samband med fjäderimport, särskilt relevanta bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 av den 3 oktober 2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (3), och fastställa villkoren för import av animaliska biprodukter från tredjeländer så att dessa inte utgör någon risk för folk- eller djurhälsa inom gemenskapen. I kapitel VIII i bilaga VIII till den förordningen fastställs villkoren för utsläppande på marknaden av fjädrar och delar av fjädrar. Men för att helt harmonisera gemenskapsbestämmelserna på detta område bör man även föreskriva om hälsointyg för import av fjädrar och delar av fjädrar samt om förteckningen över tredjeländer från vilka medlemsstaterna får importera dessa animaliska biprodukter.

(7)

På grund av den snabba spridningen av den högpatogena aviära H5N1-influensan under de senaste månaderna, med tanke på risken för att aviär influensa förs in i gemenskapen genom obearbetade fjädrar, för att hälsoskyddet bör förbättras för de personer som hanterar importsändningar och i väntan på översynen av kapitel VIII i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1774/2002, bör beslut 2006/7/EG tillämpas till och med den 31 juli 2006. Likaså bör import av obearbetade fjädrar och delar av fjädrar från alla tredjeländer stoppas tills vidare, utan att det påverkar tillämpningen av andra, redan gällande restriktioner för import till gemenskapen som införts på grund av högpatogen aviär influensa.

(8)	Beslut 2006/7/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Beslut 2006/7/EG skall ändras på följande sätt:

1.	I artikel 4 skall ”30 april 2006” ersättas med ”31 juli 2006”.

2.	Bilagan skall ändras i enlighet med bilagan till detta beslut.

Artikel 2

Medlemsstaterna skall genast vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa detta beslut och offentliggöra dessa åtgärder. De skall genast underrätta kommissionen om dessa.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

---

(1)  EGT L 24, 30.1.1998, s. 9. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 (EUT L 165, 30.4.2004, s. 1. Rättad i EUT L 191, 28.5.2004, s. 1).

(2)  EUT L 5, 10.1.2006, s. 17.

(3)  EGT L 273, 10.10.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 208/2006 (EUT L 36, 8.2.2006, s. 25).

---

---

7.3.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 65/51

---

RÅDETS GEMENSAMMA ÅTGÄRD 2006/184/GUSP

av den 27 februari 2006

till stöd för konventionen om biologiska vapen och toxinvapen inom ramen för EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA GEMENSAMMA ÅTGÄRD

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 14, och

av följande skäl:

(1)	Den 12 december 2003 antog Europeiska rådet EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen, där kapitel III innehåller en förteckning över åtgärder mot sådan spridning.

(2)

Europeiska unionen genomför aktivt EU-strategin och verkställer de åtgärder som anges i kapitel III i denna, särskilt dem som sammanhänger med förstärkning av konventionen om biologiska vapen och toxinvapen (BTV-konventionen), inklusive stöd till nationellt genomförande av BTV-konventionen och fortsatta överläggningar om kontrollinstrumentet.

(3)

Framläggande av förtroendeskapande åtgärder utgör ett viktigt inslag för att öka öppenheten i genomförandet av BTV-konventionen, och en EU-handlingsplan har godkänts för att öka antalet förtroendeskapande åtgärder som läggs fram av medlemsstaterna och för att uppmuntra alla medlemsstater att för FN:s generalsekretariat lägga fram förteckningar över kompetenta experter och laboratorier vilkas resultat kan bidra till att fastställa innehållet i kommande gemensamma åtgärder på detta område.

(4)

Konferensen om översyn av BTV-konventionen 2006 kommer att bli ett lämpligt tillfälle att enas om särskilda, praktiska och realistiska åtgärder för att stärka såväl BTV-konventionen som efterlevnaden av den. Europeiska unionen står fast vid sitt engagemang för utveckling av åtgärder för att kontrollera att BTV-konventionen efterlevs. I avsaknad av förhandlingar om ett sådant kontrollinstrument återstår dock mycket arbete inom ramen för BTV-konventionens arbetsprogram mellan sammanträdena.

(5)	Kommissionen har fått i uppdrag att ansvara för övervakningen av att EU:s ekonomiska bidrag genomförs korrekt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   I syfte att omedelbart och praktiskt genomföra några av inslagen i EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen skall EU stödja BTV-konventionen med följande målsättningar:

—	Främjande av BTV-konventionens universalitet.

—	Stöd till konventionsstaternas genomförande av BTV-konventionen.

2.   De projekt som motsvarar åtgärder i EU:s strategi är de som syftar till att

—	främja BTV-konventionens universalitet genom verksamhet, bland annat i regionala och subregionala workshopar och seminarier, för att öka medlemskapet i BTV-konventionen,

—	bistå konventionsstaterna för att på nationell nivå genomföra BTV-konventionen för att se till att konventionsstaterna införlivar de internationella åtagandena enligt BTV-konventionen i nationell lagstiftning och administrativa åtgärder,

Bilagan innehåller en närmare beskrivning av de ovannämnda projekten.

Artikel 2

1.   Ordförandeskapet skall, i fullt samförstånd med kommissionen, ansvara för genomförandet av den gemensamma åtgärden. Kommissionen skall ansvara för övervakningen av att det ekonomiska bidraget enligt artikel 3 genomförs korrekt.

2.   I syfte att uppfylla de mål som anges i artikel 1.1 skall ordförandeskapet bistås av generalsekreteraren/den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, som skall ansvara för den politiska samordningen i samband med genomförandet av de projekt som avses i artikel 1.2.

3.   Det tekniska genomförandet av de projekt som avses i artikel 1.2 skall anförtros Institutet för högre internationella studier i Genève, som skall utföra sina uppgifter under ordförandeskapets ansvar och under övervakning av generalsekreteraren/den höge representanten.

Artikel 3

1.   Det finansiella referensbeloppet för de två projekt som anges i artikel 1.2 skall vara 867 000 EUR.

2.   De utgifter som finansieras genom det belopp som anges i punkt 1 skall förvaltas i enlighet med gemenskapens budgetförfaranden och budgetreglerna för Europeiska unionens allmänna budget, med det undantaget att förhandsfinansiering inte skall förbli gemenskapens egendom.

3.   Kommissionen skall, i syfte att genomföra de projekt som avses i artikel 1.2, ingå en finansieringsöverenskommelse med Institutet för högre internationella studier i Genève enligt artikel 2.3.

Artikel 4

Ordförandeskapet skall, biträtt av generalsekreteraren/den höge representanten, rapportera till rådet om genomförandet av denna gemensamma åtgärd på grundval av regelbundna rapporter som skall utarbetas av Institutet för högre internationella studier i Genève. Kommissionen skall delta fullt ut och skall tillhandahålla information om det finansiella genomförandet av de projekt som avses i artikel 1.2.

Artikel 5

Denna gemensamma åtgärd träder i kraft samma dag som den antas.

Den skall upphöra att gälla 18 månader efter antagandet.

Artikel 6

Denna gemensamma åtgärd skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

---

---