28.2.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 58/1

(1)

Den gemensamma marknaden för jordbruksprodukter bör kompletteras med en gemensam organisation av marknaderna för jordbruksprodukter, vilken kan ta olika former beroende på produkten.

(2)

Gemenskapens sockermarknad bygger på principer som inom andra gemensamma organisationer av marknaden har reformerats i grunden. För att sträva efter målen i artikel 33 i fördraget och för att stabilisera marknaderna och tillförsäkra jordbruksbefolkningen inom sockersektorn en skälig levnadsstandard är det nödvändigt att i grunden ändra den gemensamma organisationen av marknaden för socker.

(3)

Mot bakgrund av detta bör rådets förordning (EG) nr 1260/2001 av den 19 juni 2001 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (3) upphävas och ersättas med en annan förordning.

(4)

Referenspriser bör fastställas för standardkvaliteter av vitt socker och råsocker. Standardkvaliteterna bör motsvara genomsnittliga kvaliteter som är representativa för socker producerat inom gemenskapen och som definieras på grundval av de kriterier som används inom handeln. Standardkvaliteterna bör även kunna ändras för att beakta handelns behov och den tekniska utvecklingen när det gäller analysmetoder.

(5)

Ett system för prisrapportering bör införas för att erhålla tillförlitliga uppgifter om sockerpriserna på gemenskapsmarknaden. Dessa uppgifter bör ligga till grund för beräkningen av marknadsprisnivåer för vitt socker.

(6)

Ett minimipris bör fastställas för kvotbetor av standardkvalitet som bör fastställas, i syfte att tillförsäkra gemenskapens sockerbets- och sockerrörsodlare en skälig levnadsstandard.

(7)

Det krävs särskilda åtgärder för att säkerställa en rättvis balans mellan sockerföretagens och sockerbetsodlarnas respektive rättigheter och skyldigheter. Standardbestämmelser bör därför införas för avtal mellan säljare och köpare av sockerbetor. De stora skillnaderna i odlingens villkor i fråga om natur, ekonomi och teknik gör det svårt att införa enhetliga köpevillkor i hela gemenskapen. Det finns redan branschavtal mellan organisationer för sockerbetsodlare och sockerföretag. Standardbestämmelserna bör därför endast avse de minimigarantier som både sockerbetsodlarna och sockerindustrin behöver för att sockermarknaden skall fungera väl. Det bör också vara tillåtet att avvika från vissa bestämmelser genom branschavtal.

(8)

Skälen till att gemenskapen hittills tillämpat en ordning med produktionskvoter för socker, isoglukos och inulinsirap är fortfarande giltiga. På grund av utvecklingen i gemenskapen och internationellt är det emellertid nödvändigt att anpassa produktionssystemet och införa nya bestämmelser och nedsättningar av kvoterna. Medlemsstaterna bör, liksom i det tidigare systemet, fördela kvoterna till företagen i sina länder. I den nya gemensamma organisationen av marknaden i sockersektorn bör kvoternas rättsliga status kvarstå i den mån kvotsystemet, enligt EG-domstolens rättspraxis, reglerar sockermarknaden på ett sätt som ligger i allmänhetens intresse.

(9)

I samband med att Världshandelsorganisationens (WTO:s) panel och överprövningsorgan har fattat beslut om EU:s exportbidrag för socker och för att gemenskapens aktörer skall kunna genomföra en smidig övergång från det tidigare kvotsystemet till dagens system, bör sockerföretagen få möjlighet att under regleringsåret 2006/2007 tilldelas en tilläggskvot som beaktar det faktum att C-socker har ett lägre värde.

(10)

För att motverka effekterna av sockerprisernas fall på isoglukossektorn, samt för att undvika en belastning på produktionen av vissa isoglukoskvaliteter bör tilläggskvoter tilldelas de nuvarande stödmottagarna inom isoglukossektorn. Dessutom bör det finnas kompletterande kvoter tillgängliga för justeringar inom sötningsmedelssektorn i en del medlemsstater på de villkor som gäller för beviljande av tilläggskvoter för socker.

(11)

För att gemenskapens produktion av socker, isoglukos och inulinsirap skall kunna minskas i tillräcklig omfattning bör kommissionen få rätt att justera kvoterna till en hållbar nivå efter det att anslagen för omstruktureringen har upphört 2010.

(12)

Det behövs en viss nationell flexibilitet för den strukturella anpassningen inom bearbetningsindustrin och inom sockerbets- och sockerrörsodlingen under den period då kvoterna tillämpas och medlemsstaterna bör därför få rätt att ändra företagens kvoter inom vissa gränser, utan att begränsa hur den omstruktureringsfond som inrättas genom rådets förordning (EG) nr 320/2006 av den 20 februari 2006 om inrättande av en tillfällig ordning för omstrukturering av sockerindustrin i gemenskapen (4) fungerar som ett instrument.

(13)

Sockerkvoterna tilldelas eller minskas till följd av sammanslagning eller överlåtelse av företag, överlåtelse av en fabrik eller arrendering av en fabrik. Villkoren för hur medlemsstaterna skall anpassa dessa företags kvoter bör fastställas samtidigt som man ser till att ändrade kvoter för sockerföretag inte skadar de berörda sockerbets- eller sockerrörsodlarnas intressen.

(14)

Eftersom fördelningen av produktionskvoter till företagen är ett sätt att garantera producenterna gemenskapspriser och avsättning för deras produktion, bör man vid en omfördelning av kvoterna inom produktionsområdena ta hänsyn till alla berörda parter, särskilt sockerbets- och sockerrörsodlarna.

(15)

För att avsättningsmöjligheterna för socker, isoglukos och inulinsirap skall kunna utökas på gemenskapens inre marknad bör dessa produkter omfattas av utomkvotsproduktion när de används för tillverkning i gemenskapen av vissa kemiska eller farmaceutiska produkter samt alkohol eller rom. Det bör fastställas villkor för detta.

(16)

En del av utomkvotsproduktionen bör användas för att säkerställa en tillräcklig försörjning av de yttersta randområdena eller kan exporteras inom ramen för gemenskapens WTO-åtaganden.

(17)

Om produktionen av socker, isoglukos eller inulinsirap överskrider kvoterna bör det vara möjligt att överföra överskotten till nästa regleringsårs kvotproduktion, så att överskottet inte skapar störningar på sockermarknaden.

(18)

Vissa bestämmelser i fråga om detta gäller utomkvotsproduktion. Om villkoren inte är uppfyllda för vissa kvantiteter bör en avgift läggas på överskottet för att undvika att kvantiteterna ackumuleras och hotar situationen på marknaden.

(19)

En produktionsavgift bör införas som ett bidrag till finansieringen av utgifter i samband med den gemensamma organisationen av marknaden för socker.

(20)

För en effektiv kontroll av produktionen av socker, isoglukos och inulinsirap bör ett system för godkännande av operatörer införas. Utförliga uppgifter om produktionen bör skickas till den berörda medlemsstaten.

(21)

Ett tillfälligt och begränsat system för uppköpsintervention bör därför behållas för att bidra till att stabilisera marknaden när marknadspriser under ett visst regleringsår skulle hamna under det referenspris som fastställts för följande regleringsår.

(22)

Nya marknadsinstrument för kommissionen bör införas. För det första, om marknadspriserna faller till en nivå som ligger under referenspriset för vitt socker bör operatörerna kunna utnyttja ett system för privat lagring, på vissa villkor som skall fastslås av kommissionen. För det andra bör den strukturella balansen på sockermarknaderna bevaras när prisnivån ligger nära referenspriset och kommissionen bör därför ha möjlighet att besluta om återtag av socker från marknaden under så lång tid som krävs för att återställa balansen på marknaden.

(23)

Skapandet av en inre marknad för socker i gemenskapen innebär att ett handelssystem upprättas vid gemenskapens yttre gränser. Handelssystemet bör innefatta importtullar och exportbidrag och i princip fungera på ett sätt som stabiliserar gemenskapsmarknaden. Handelssystemet bör bygga på de åtaganden som godtagits inom Uruguayrundan för multilaterala handelsförhandlingar.

(24)

För att övervaka volymen i handeln med socker med tredjeländer bör bestämmelser införas om ett import- och exportlicenssystem med ställande av en säkerhet för säkerställande av att de transaktioner som licenserna omfattar verkligen utförs.

(25)

För att en sådan handelsordning skall kunna fungera bör det ges möjlighet att reglera eller, när marknadssituation så kräver, förbjuda tillämpningen av aktiv förädling.

(26)

Systemet med tullar gör alla andra skyddsåtgärder vid gemenskapens yttre gränser överflödiga. Den mekanism som utgörs av den inre marknaden och tullarna kan i undantagsfall visa sig vara otillräcklig. För att i sådana fall kunna skydda gemenskapsmarknaden mot de störningar som kan uppkomma bör gemenskapen ha möjlighet att utan dröjsmål vidta alla nödvändiga åtgärder. Åtgärderna bör vara förenliga med gemenskapens internationella åtaganden.

(27)

Tullarna för jordbruksprodukter enligt WTO-avtalen fastställs till största delen i gemensamma tulltaxan. När det gäller vissa produkter som omfattas av den här förordningen bör det emellertid, till följd av att vissa tilläggsmekanismer införts, bli möjligt att göra undantag.

(28)

För att förebygga eller motverka negativa effekter på gemenskapsmarknaden som skulle kunna bli följden av att vissa jordbruksprodukter importeras, bör en tilläggstull betalas, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda.

(29)

Kommissionen bör, på vissa villkor, ges befogenhet att öppna och förvalta tullkvoter som är resultatet av internationella avtal som ingåtts i enlighet med fördraget eller andra av rådets rättsakter.

(30)

Gemenskapen har flera överenskommelser med tredjeländer om förmånstillträde till marknader, vilket gör det möjligt för dessa länder att exportera rörsocker till gemenskapen enligt förmånliga villkor. Raffinaderiernas behov av socker för raffinering bör därför utvärderas och importlicenserna bör under vissa omständigheter reserveras för specialiserade användare av betydande kvantiteter importerat rårörsocker som bedöms vara heltidsraffinaderier i gemenskapen.

(31)

Möjlighet att vid export till tredjeländer bevilja bidrag motsvarande skillnaden mellan priserna inom gemenskapen och på världsmarknaden, inom de gränser som fastställs genom EG:s åtaganden i WTO, skulle utgöra ett skydd för gemenskapens eventuella deltagande i den internationella sockerhandeln. Exporter med bidrag bör begränsas både i kvantitet och när det gäller budgetkostnader.

(32)

Efterlevnaden av begränsningarna med avseende på värde kan säkras när exportbidragen fastställs genom att utbetalningarna övervakas enligt de regler som gäller för Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket. Kontrollen kan förenklas genom att exportbidragen obligatoriskt fastställs på förhand, medan det för differentierade bidrag finns möjlighet att ändra den bestämmelseort som fastställts på förhand inom ett geografiskt område där en enda exportbidragsnivå gäller. Om bestämmelseorten ändras bör det exportbidrag som gäller den faktiska bestämmelseorten utbetalas, dock med tillämpning av det maxbelopp som gäller för den ursprungliga bestämmelseorten.

(33)

Genom tillförlitlig och effektiv övervakning kan det säkerställas att kvantitetsbegränsningarna efterlevs. I detta syfte bör beviljandet av exportbidrag kopplas till en exportlicens. Exportbidrag bör beviljas inom de gällande begränsningarna beroende på de särskilda omständigheter som gäller för varje berörd produkt. Undantag från den bestämmelsen bör endast medges för bearbetade produkter som inte omfattas av bilaga I till fördraget, där volymbegränsningar inte tillämpas. För produkter vilkas export med exportbidrag troligen inte kommer att överstiga volymbegränsningarna bör det finnas möjlighet att avvika från de regler som endast avser förvaltningen.

(34)

En väl fungerande inre marknad på grundval av gemensamma priser skulle äventyras om nationella stöd beviljades. Därför bör fördragets bestämmelser om statligt stöd gälla för produkter som omfattas av den här gemensamma organisationen av marknaden. För att lindra de verkningar som reformen av sockersektorn förväntas få under vissa omständigheter, bör emellertid visst statligt stöd tillåtas.

(35)

I medlemsstater där sockerkvoten minskar kraftigt kommer betproducenterna att ställas inför särskilt svåra anpassningsproblem. I dessa fall kommer gemenskapens övergångsstöd till sockerbetsodlarna inte att räcka till för att helt och hållet hantera betodlarnas svårigheter. Medlemsstater som minskat sina kvoter med mer än 50 % bör därför tillåtas att bevilja statligt stöd till sockerbetsodlare under den tid då gemenskapens övergångsstöd tillämpas: För att undvika att medlemsstaterna beviljar ett statligt stöd som går utöver vad som deras sockerbetsodlare behöver, bör beslutet om totalsumman av detta statliga stöd underställas kommissionens godkännande, vilket dock inte bör gälla Italien, där behovet vid en anpassning av den mest produktiva sockerbetan till marknadsvillkoren efter reformen kan uppskattas till högst 11 EUR per ton producerad sockerbeta. På grund av de särskilda problem som befaras uppstå i Italien bör det dessutom sörjas för system som gör det möjligt för sockerbetsodlarna att direkt eller indirekt komma i åtnjutande av det beviljade statliga stödet.

(36)

I Finland påverkas sockerbetsodlingen av särskilda geografiska och klimatiska villkor som kommer att inverka negativt på odlingen utöver de allmänna följderna av sockerreformen. Det bör därför sörjas för att denna medlemsstat permanent får bevilja sina sockerbetsodlare lämpligt statligt stöd.

(37)

Åtgärder bör kunna vidtas när kraftigt stigande eller fallande priser stör eller hotar att störa gemenskapsmarknaden. Åtgärderna kan omfatta en kvot med nedsatt tull för import av socker från världsmarknaden under så lång tid som krävs.

(38)

Eftersom den gemensamma marknaden för socker ständigt förändras bör medlemsstaterna och kommissionen hålla varandra à jour om utvecklingen.

(39)

De åtgärder som krävs för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (5).

(40)

Kommissionen bör ges befogenhet att vidta de åtgärder som krävs för att lösa särskilda praktiska problem i en nödsituation.

(41)

Sockerproduktionen i gemenskapens yttersta randområden skiljer sig från sockerproduktionen i övriga gemenskapen. Ekonomiskt stöd bör därför ges sektorn genom tilldelning av resurser till jordbrukare i de regionerna efter ikraftträdandet av de stödprogram för lokal produktion som medlemsstaterna inrättat inom ramen för rådets förordning (EG) nr 247/2006 av den 30 januari 2006 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden (6). Av samma skäl bör Frankrike tillåtas att bevilja ett fast belopp av statligt stöd till sina yttersta randområden.

(42)

De utgifter som medlemsstaterna ådrar sig genom de skyldigheter som följer av denna förordning bör finansieras av gemenskapen i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1258/1999 av den 17 maj 1999 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken (7) och, från och med den 1 januari 2007, i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

(43)

Övergången från systemet i förordning (EG) nr 1260/2001 till det i den här förordningen, samt från marknadsläget under regleringsåret 2005/2006 till marknadsläget under regleringsåret 2006/2007 och säkerställandet av att gemenskapen uppfyller sina internationella åtaganden vad avser C-socker enligt artikel 13 i förordning (EG) nr 1260/2001, kan orsaka problem som inte tas upp i den här förordningen. För att kunna hantera sådana svårigheter bör kommissionen få möjlighet att vidta övergångsåtgärder.

1.

vitt socker: socker utan tillsats av aromämnen, färgämnen eller andra ämnen, med en sackaroshalt i torrsubstansen av minst 99,5 viktprocent vid polarimetrisk bestämning.

2.

råsocker: socker utan tillsats av aromämnen, färgämnen eller andra ämnen med en sackaroshalt i torrsubstansen av mindre än 99,5 viktprocent vid polarimetrisk bestämning.

3.

isoglukos: produkt som är framställd av glukos eller dess polymerer med ett fruktosinnehåll av minst 10 viktprocent.

4.

inulinsirap: produkt som erhållits genom hydrolys av inulin eller oligofruktos, med ett fruktosinnehåll av minst 10 % i fri form eller som sackaros, uttryckt som socker- eller isoglukosekvivalenter. För att undvika restriktioner på marknaden för produkter med låg sötningseffekt vilka framställs av företag utan inulinsirapskvot som bearbetar inulinfibrer kan denna definition komma att ändras i enlighet med förfarandet i artikel 39.2.

5.

kvotsocker, kvotisoglukos och kvotinulinsirap: den kvantitet socker, isoglukos eller inulinsirap som företaget i fråga tillverkar inom ramen för sin kvot och som hänför sig till ett visst regleringsår.

6.

industrisocker: den kvantitet socker som företaget i fråga tillverkar utöver den kvantitet som avses i punkt 5 och som hänför sig till ett visst regleringsår och som är avsedd för industriproduktion av någon av de produkter som avses i artikel 13.2.

7.

industriisoglukos och industriinulinsirap: den kvantitet isoglukos eller inulinsirap som tillverkas, som hänför sig till ett visst regleringsår och som är avsedd för industriproduktion av någon av de produkter som avses i artikel 13.2.

8.

överskottssocker, överskottsisoglukos och överskottsinulinsirap: den kvantitet socker, isoglukos eller inulinsirap som tillverkas och som hänför sig till ett visst regleringsår utöver de kvantiteter som avses i punkterna 5, 6 och 7.

9.

kvotbetor: alla sockerbetor som bearbetas till kvotsocker.

10.

leveransavtal: ett avtal som ingåtts mellan en säljare och ett företag om leverans av sockerbetor avsedda för tillverkning av socker.

11.

branschavtal: ett av följande:

12.

AVS/Indien-socker: socker som omfattas av KN-nummer 1701 med ursprung i de stater som anges i bilaga VI, importerat till gemenskapen inom ramen för

13.

heltidsraffinaderi: produktionsenhet

a)

631,9 EUR per ton för vart och ett av regleringsåren 2006/2007 och 2007/2008,

b)

541,5 EUR per ton för regleringsåret 2008/2009,

c)

404,4 EUR per ton från och med regleringsåret 2009/2010.

a)

496,8 EUR per ton för vart och ett av regleringsåren 2006/2007 och 2007/2008,

b)

448,8 EUR per ton för regleringsåret 2008/2009,

c)

335,2 EUR per ton från och med regleringsåret 2009/2010.

a)

32,86 EUR per ton för regleringsåret 2006/2007,

b)

29,78 EUR per ton för regleringsåret 2007/2008,

c)

27,83 EUR per ton för regleringsåret 2008/2009,

d)

26,29 EUR per ton från och med regleringsåret 2009/2010.

—

kvotsocker,

—

utomkvotssocker.

a)

om de kvantiteter av sockerbetor enligt punkt 3 första strecksatsen, för vilka leveransavtal har ingåtts före sådd och om den sockerhalt som dessa avtal utgått från, samt,

b)

om det härtill svarande beräknade sockerutbytet.

—

med högst 25 % för regleringsåren 2006/2007 och 2007/2008, förutsatt att företagets rätt att delta i den mekanism som fastställs i förordning (EG) nr 320/2006 respekteras,

och

—

med högst 10 % för regleringsåret 2008/2009 och tiden därefter.

a)

användas för bearbetning av vissa produkter enligt artikel 13,

b)

överföras till kvotproduktionen för nästa regleringsår enligt artikel 14,

c)

användas för den särskilda försörjningsordningen för de yttersta randområdena, enligt avdelning II i förordning (EG) nr 247/2006,

eller

d)

exporteras inom ramen för den kvantitativa gräns som skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 39.2 i överensstämmelse med de åtaganden som följer av avtal som ingåtts enligt artikel 300 i fördraget.

a)

omfattas av ett leveransavtal som har ingåtts före utgången av regleringsåret mellan en producent och en användare som båda är godkända enligt artikel 17,

och

b)

har levererats till användaren senast den 30 november det påföljande regleringsåret.

a)

Bioetanol, alkohol, rom, levande jäst och kvantiteter av bredbar sirap och sådana som skall bearbetas till ”Rinse appelstroop”.

b)

Vissa industriprodukter utan sockerinnehåll vars bearbetning sker med användning av socker, isoglukos eller inulinsirap.

c)

Vissa produkter från den kemiska industrin eller läkemedelsindustrin som innehåller socker, isoglukos eller inulinsirap.

a)

underrätta den berörda medlemsstaten före den dag som medlemsstaten fastställer

b)

åta sig att på egen bekostnad lagra kvantiteterna till utgången av regleringsåret i fråga.

a)

överskottssocker, överskottsisoglukos och överskottsinulinsirap, utom kvantiteter som har överförts till kvotproduktionen för det påföljande regleringsåret och har lagrats i enlighet med artikel 14 och de kvantiteter som avses i artikel 12 c och d,

b)

industrisocker, industriisoglukos och industriinulinsirap för vilka det, senast en dag som skall fastställas, inte har styrkts att de har använts vid bearbetningen av någon av de produkter som avses i artikel 13.2,

c)

socker, isoglukos och inulinsirap som dragits tillbaka från marknaden i enlighet med artikel 19 och som inte uppfyller villkoren i artikel 19.3.

a)

visar sin professionella produktionskapacitet,

b)

åtar sig att ge information och underkasta sig kontroller med anknytning till den här förordningen,

c)

inte har fått sitt godkännande tillfälligt eller slutgiltigt indraget.

a)

De kvantiteter sockerbetor eller sockerrör för vilka leveransavtal har ingåtts, samt motsvarande sockerbets-, sockerrörs- och sockerutbyte per hektar.

b)

Uppgifter om provisoriska och faktiska leveranser av sockerbetor, sockerrör och råsocker, samt om sockerproduktion och sockerlager.

c)

Kvantiteter sålt vitt socker med priser och villkor.

—

tillverkats enligt kvot och av betor eller rör som skördats i gemenskapen,

—

omfattas av ett lagringsavtal mellan säljaren och interventionsorganet.

a)

får sälja socker till ett pris som motsvarar eller är lägre än det referenspris som avses i första stycket, om sockret är avsett

b)

att för mänsklig konsumtion på gemenskapens inre marknad göra obearbetat socker som de innehar tillgängligt för välgörenhetsorganisationer – som skall vara erkända av den berörda medlemsstaten eller av kommissionen, om en medlemsstat inte har erkänt någon sådan organisation – till ett pris som är lägre än det gällande referenspriset eller gratis för distribution som ett led i katastrofbiståndsinsatser.

—

överskottssocker, överskottsisoglukos eller överskottsinulinsirap som får användas som industrisocker, industriisoglukos eller industriinulinsirap,

eller

—

produktion av tillfällig kvot, varav en del får reserveras för export med beaktande av de åtaganden som gemenskapen har till följd av avtal som ingåtts enligt artikel 300 i fördraget.

a)

ta ut avgifter som har samma verkan som tull,

b)

tillämpa någon form av kvantitativa restriktioner eller åtgärder med motsvarande verkan.

—

Råsocker för raffinering enligt KN-numren 1701 11 10 och 1701 12 10.

—

Melass enligt KN-nummer 1703.

a)

En metod som är grundad på i vilken ordningsföljd ansökningarna inkommer (metoden ”först till kvarn”).

b)

En metod enligt vilken kvoter fördelas i proportion till de begärda kvantiteterna enligt inkomna ansökningar (metoden ”samtidig behandling”).

c)

En metod grundad på traditionella handelsflöden (metoden ”traditionella/nya mönster”).

—

296 627 ton för Frankrike.

—

291 633 ton för Portugal.

—

19 585 ton för Slovenien.

—

59 925 ton för Finland.

—

1 128 581 ton för Förenade kungariket.

a)

med 50 000 ton regleringsåret 2007/2008 och med 100 000 ton från och med regleringsåret 2008/2009; dessa kvantiteter skall göras tillgängliga för Italien endast under regleringsåren 2007/2008 och 2008/2009,

b)

med 30 000 ton från och med regleringsåret 2006/2007 och med ytterligare 35 000 ton från och med det regleringsår då sockerkvoten har minskats med minst 50 %.

a)

de minst utvecklade länderna enligt de ordningar som avses i artiklarna 12 och 13 i förordning (EG) nr 980/2005,

b)

de länder som förtecknas i bilaga VI till den här förordningen för den tilläggskvantitet som avses i artikel 29.4.

a)

det exportbidrag som gäller vid export av produkter enligt KN-nummer 1702 30 91,

b)

det exportbidrag som gäller vid export av de produkter som anges i artikel 1.1 c,

c)

de ekonomiska aspekterna av den planerade exporten.

a)

är bäst lämpad med hänsyn till produktens art och situationen på den aktuella marknaden och som gör det möjligt att utnyttja de disponibla resurserna på effektivaste sätt med beaktande av gemenskapsexportens effektivitet och struktur, utan att detta medför diskriminering mellan berörda aktörer, särskilt inte mellan små och stora aktörer,

b)

ur administrativ synpunkt är minst besvärlig för aktörerna med hänsyn till de administrativa kraven.

a)

med regelbundna intervall, och

b)

genom anbudsinfordran för produkter för vilka detta förfarande tidigare har föreskrivits.

a)

för den destination som anges i licensen

eller

b)

om så är lämpligt, för den faktiska destinationen, om denna är en annan än den som anges i licensen; om så är fallet skall det tillämpliga beloppet inte överstiga det belopp som gäller för den destination som är angiven i licensen.

—

alla åtgärder enligt övriga artiklar i denna förordning har vidtagits,

—

störningen eller hotet om störning av marknaden består,

a)

Tillämpningsföreskrifter för artiklarna 3–6, särskilt när det gäller bestämmelserna om ökningar och sänkningar av priser som skall tillämpas vid avvikelser från referensprisstandarden enligt artikel 3.3 och minimipriset i artikel 5.3.

b)

Tillämpningsföreskrifter för artiklarna 7–10.

c)

Tillämpningsföreskrifter för artiklarna 12, 13, 14 och 15, särskilt när det gäller villkoren för beviljande av produktionsbidrag, bidragsbeloppen och stödberättigande kvantiteter.

d)

Närmare föreskrifter för upprättande och meddelande av beloppen i artiklarna 8, 15 och 16.

e)

Tillämpningsföreskrifter för artiklarna 26–28. Dessa föreskrifter kan särskilt behandla följande:

f)

Tillämpningsföreskrifter för artiklarna 36 och 38.

g)

Tillämpningsföreskrifter för kapitel 3 i avdelning III. Föreskrifterna får innefatta följande:

a)

Kriterier för företagen när de bland sockerbetsförsäljarna fördelar de kvantiteter sockerbetor som skall omfattas av leveransavtal före sådd enligt artikel 6.4.

b)

Ändringar av bilagorna I och II.

c)

Undantag från de datum som fastställs i artikel 14.2.

d)

Tillämpningsföreskrifter för artiklarna 16–19, särskilt när det gäller följande:

e)

Tillämpningsföreskrifter för det undantag som avses i artikel 23.1.

f)

Tillämpningsföreskrifter för artiklarna 29 och 30, särskilt när det gäller efterlevnaden av internationella avtal:

g)

Åtgärder vid tillämpning av artikel 37.

1.

Följande punkt skall läggas till i artikel 17:

”3.   Frankrike får bevilja statligt stöd till sockersektorn i landets yttersta randområden med upp till 60 miljoner EUR för regleringsåret 2005/2006 och upp till 90 miljoner EUR från och med regleringsåret 2006/2007.

Artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget skall inte gälla det stöd som avses i denna punkt.

Frankrike skall inom 30 dagar efter varje regleringsårs utgång underrätta kommissionen om storleken på det statliga stöd som faktiskt beviljats.”

2.

Artikel 23.2 skall ersättas med följande:

”2.   Gemenskapen skall finansiera åtgärderna i avdelningarna II och III i denna förordning med upp till följande maximibelopp per år:

a)

underlätta övergången från marknadsläget under regleringsåret 2005/2006 till marknadsläget under regleringsåret 2006/2007, särskilt genom att sänka den kvantitet som får tillverkas enligt kvot, och övergången från förordning (EG) nr 1260/2001 till den här förordningen,

och

b)

säkerställa att gemenskapen uppfyller sina internationella förpliktelser vad avser C-socker enligt artikel 13 i förordning (EG) nr 1260/2001 utan störningar på gemenskapens marknad för socker.

28.2.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 58/32

(1)

Rådets förordning (EG) nr 318/2006 av den 20 februari 2006 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (3) innehåller bestämmelser om en betydande reform av den gemensamma organisationen av marknaden för socker. Åtgärderna i den förordningen omfattar en betydande stegvis minskning av det institutionella stödpriset för gemenskapssocker.

(2)

På grund av det minskade marknadsstödet inom sockersektorn bör inkomststöd till jordbrukare ökas. Stödets totala nivå bör utvecklas parallellt med den gradvisa minskningen av marknadsstödet.

(3)

Frikopplingen av det direkta producentstödet liksom införandet av systemet med samlat gårdsstöd är centrala delar av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, som syftar till en övergång från pris- och produktionsstöd till inkomststöd för jordbrukarna. Genom förordning (EG) nr 1782/2003 (4) infördes sådana bestämmelser för flera jordbruksprodukter.

(4)

För att uppnå målen för reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken bör stödet för sockerbetor, sockerrör och cikoria för framställning av socker eller insulinsirap frikopplas och integreras i systemet med samlat gårdsstöd.

(5)

Därför bör bestämmelserna om direktstöd i förordning (EG) nr 1782/2003 anpassas.

(6)

För att mildra omstruktureringens effekter i de medlemsstater som har beviljat omstruktureringsstöd enligt rådets förordning (EG) nr 320/2006 av den 20 februari 2006 om inrättande av en tillfällig ordning för omstrukturering av sockerindustrin i gemenskapen (5) för minst 50 % av de kvoter som föreskrivs i förordning (EG) nr 318/2006, bör producenter av sockerbetor och sockerrör beviljas stöd under högst fem på varandra följande år.

(7)

Det individuella inkomststödet bör beräknas på grundval av det stöd jordbrukaren erhållit i samband med den gemensamma organisationen av marknaden för socker för en av medlemsstaten fastställd period på ett eller flera regleringsår.

(8)

För att garantera en korrekt tillämpning av stödordningen och av skäl som rör budgetkontroll bör det antas bestämmelser om att det totala inkomststödet inte får överskrida de nationella anslag som beräknats på grundval av ett historiskt referensår och under de första fyra åren med beaktande av tilläggsbelopp till följd av härledda priser.

(9)

Sockerbets- och cikoriaproducenter i de nya medlemsstaterna har sedan anslutningen erhållit prisstöd inom ramen för förordning (EG) nr 1260/2001 av den 19 juni 2001 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (6). Den tabell för höjningar som fastställs i artikel 143a i förordning (EG) nr 1782/2003 bör således inte tillämpas på sockerstödet och socker- och cikoriakomponenten i systemet med samlat gårdsstöd. Av samma skäl bör dessutom de medlemsstater som tillämpar systemet för enhetlig arealersättning ha möjlighet att bevilja stöd till följd av sockerreformen i form av ett separat direktstöd utanför detta system.

(10)

För att garantera en korrekt tillämpning av systemet med samlat gårdsstöd i de nya medlemsstaterna bör det antas bestämmelser vad avser de särskilda problem som uppstår som ett resultat av övergången från systemet för enhetlig arealersättning till systemet med samlat gårdsstöd.

(11)

Medlemsstater som har valt eller som kommer att välja att tillämpa systemet med samlat gårdsstöd först från och med den 1 januari 2007 bör ges möjlighet att bevilja producenter av sockerbetor, sockerrör och cikoria för framställning av socker och insulinsirap inkomststöd under 2006, i form av stöd som baseras på de antal hektar där det odlas sockerbetor, sockerrör eller cikoria som levereras. När det gäller beräkningen av sockerbets- och cikoriakomponenten i systemet med samlat gårdsstöd, bör medlemsstaterna ges möjlighet att besluta vilka regleringsår som skall vara representativa.

(12)

För att kunna lösa eventuella problem i samband med övergången från det nuvarande ordningen till systemet med samlat gårdsstöd är det lämpligt att ge kommissionen rätt att anta relevanta övergångsbestämmelser om ändring av artikel 155 i förordning (EG) nr 1782/2003.

(13)

För att öronmärka vissa nyligen införda stöd som direktstöd bör bilaga I till förordning (EG) nr 1782/2003 anpassas.

(14)

För att det skall kunna tas hänsyn till det inkomststödsbelopp som rör sockerstödet bör de nationella tak som fastställs i bilagorna II, VIII och VIIIa till förordning (EG) nr 1782/2003 anpassas.

(15)

Svårigheter har konstaterats under införandet av stödet för energigrödor. Artikel 90 i förordning (EG) nr 1782/2003 bör därför anpassas.

(16)

Förordning (EG) nr 1782/2003 bör ändras i enlighet med detta.

1.

Artikel 33.1 a skall ersättas med följande:

2.

I artikel 37.1 skall följande stycke läggas till:

”När det gäller sockerbetor, sockerrör och cikoria för framställning av socker eller insulinsirap skall referensbeloppet beräknas och justeras i enlighet med punkt K i bilaga VII.”

3.

Artikel 40.2 skall ersättas med följande:

”2.   Om hela referensperioden påverkades av force majeure eller exceptionella omständigheter skall medlemsstaten beräkna referensbeloppet på grundval av perioden 1997–1999 eller, när det gäller sockerbetor, sockerrör och cikoria, på grundval av det regleringsår som närmast föregår den representativa period som valts enligt punkt K i bilaga VII. I detta fall skall punkt 1 gälla på motsvarande sätt.”

4.

Artikel 41 skall ändras på följande sätt:

5.

Artikel 43.2 a skall ersättas med följande:

6.

I artikel 63.3 skall följande stycke läggas till:

”När det gäller införandet av stödet för sockerbetor, sockerrör och cikoria i systemet med samlat gårdsstöd får dock medlemsstaterna senast den 30 april 2006 besluta att tillämpa den avvikelse som föreskrivs i första stycket.”

7.

I artikel 71a skall följande punkt läggas till:

”3.   Varje ny medlemsstat som har tillämpat systemet med samlat gårdsstöd får föreskriva att utöver villkoren för stödberättigande enligt artikel 44.2 skall med ’stödberättigande hektar’ avses den del av jordbruksföretagets jordbruksareal som den 30 juni 2003 har hållits i gott skick för jordbruk, oavsett om den är uppodlad eller ej vid denna tidpunkt.

Varje ny medlemsstat som har tillämpat systemet med samlat gårdsstöd får även föreskriva att den minsta stödberättigande arealstorleken per gård, för vilken stödrättigheter skall fastställas och för vilken betalning skall beviljas, skall vara gårdens minsta stödberättigande arealstorlek fastställd i enlighet med artikel 143b.5 andra stycket.”

8.

Artikel 71c skall ersättas med följande:

”Artikel 71c

Tak

De nationella tak som förtecknas i bilaga VIIIa skall gälla i de nya medlemsstaterna. Utom när det gäller torkat foder, socker- och cikoriakomponenterna i detta, skall taken beräknas med hänsyn till den tabell för höjningar som anges i artikel 143a och behöver därför inte minskas.

Artikel 41.1a skall gälla på motsvarande sätt.”

9.

Artikel 71d.1 skall ersättas med följande:

”1.   Varje ny medlemsstat skall göra en linjär procentuell minskning av sitt nationella tak för att upprätta en nationell reserv. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 71b.3 får minskningen inte vara större än 3 %. Den får dock överstiga 3 %, förutsatt att en större minskning är nödvändig för tillämpningen av punkt 3 i denna artikel.”

10.

Artikel 71d.6 första stycket skall ersättas med följande:

”6.   Utom i fall av överlåtelse genom faktiskt eller förtida arv och genom tillämpning av punkt 3, och genom undantag från artikel 46, får de rättigheter som fastställs med användning av den nationella reserven inte överlåtas under en period av fem år från det att de tilldelas.”

11.

I artikel 71d skall följande stycke läggas till:

”7.   De nya medlemsstaterna får använda den nationella reserven för att, i enlighet med objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukare kan garanteras och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks, fastställa referensbelopp för jordbrukare i områden som är föremål för omstrukturerings- och/eller utvecklingsprogram som rör den ena eller den andra formen av offentlig intervention för att undvika nedläggning av jordbruksmark och/eller för att kompensera särskilda nackdelar för jordbrukare i dessa områden.”

12.

I artikel 71e.2 skall följande stycke läggas till:

”Nya medlemsstater som har tillämpat systemet med samlat gårdsstöd får dock betraktas som en enda region.”

13.

I kapitel 6 i avdelning III skall följande artikel läggas till:

”Artikel 71m

Jordbrukare utan stödberättigande hektar

Med undantag från artiklarna 36 och 44.2 skall en jordbrukare som beviljades betalning enligt artikel 47 eller utövade verksamhet i en sektor enligt artikel 47 och mottar stödrättigheter i enlighet med artikel 71d, för vilka han inte har stödberättigande hektar enligt artikel 44.2 under det första året av genomförandet av systemet med samlat gårdsstöd, av medlemsstaten beviljas undantag från skyldigheten att tillhandahålla ett antal stödberättigande hektar motsvarande antalet rättigheter, under förutsättning att han behåller minst 50 % av den jordbruksverksamhet han utövade före övergången till systemet med samlat gårdsstöd, uttryckt i djurenheter.

I händelse av en överföring av stödrättigheterna får den övertagande utnyttja detta undantag endast om alla stödrättigheter som följer av undantaget överförs.”

14.

I artikel 90 skall första stycket ersättas med följande:

”Stödet får beviljas endast för arealer vars produktion omfattas av ett avtal mellan jordbrukaren och ett bearbetningsföretag, eller av ett avtal mellan jordbrukaren och upphämtaren, utom i det fall där bearbetningen görs av jordbrukaren själv på jordbruksföretaget.”

15.

I avdelning IV skall följande kapitel införas:

”KAPITEL 10e

SOCKERSTÖD

Artikel 110p

Övergångssockerstöd

1.   Vid tillämpning av artikel 71 kan jordbrukarna vara berättigade till ett övergångssockerstöd för år 2006. Stödet skall beviljas inom gränserna för de belopp som anges i punkt K i bilaga VII.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 71.2 skall medlemsstaterna fastställa beloppet för övergångssockerstödet på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, t.ex. följande:

När det gäller en representativ period, som kan skilja sig åt för respektive produkt, under ett eller flera av regleringsåren 2004/2005, 2005/2006 och 2006/2007, skall medlemsstaterna fastställa beloppet för övergångssockerstödet före den 30 april 2006.

När den representativa perioden omfattar regleringsåret 2006/2007, skall dock detta regleringsår ersättas av regleringsåret 2005/2006 för jordbrukare som påverkas av ett avstående från kvoter under regleringsåret 2006/2007 enligt artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 320/2006 av den 20 februari 2006 om inrättande av en tillfällig ordning för omstrukturering av sockerindustrin i gemenskapen (7).

Om regleringsåret 2006/2007 väljs skall hänvisningarna till artikel 19 i förordning (EG) nr 1260/2001 i första strecksatsen ersättas med hänvisningar till artikel 6 i rådets förordning (EG) nr 318/2006 av den 20 februari 2006 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (8).

3.   Artiklarna 143a och 143c skall inte gälla övergångssockerstödet.

KAPITEL 10f

GEMENSKAPSSTÖD TILL PRODUCENTER AV SOCKERBETOR OCH SOCKERRÖR

Artikel 110q

Räckvidd

1.   De medlemsstater som beviljat omstruktureringsstöd enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 320/2006 för minst 50 % av den sockerkvot som fastställts i bilaga III till förordning (EG) nr 318/2006, skall bevilja gemenskapsstöd till producenter av sockerbetor och sockerrör.

2.   Stödet skall beviljas under högst fem på varandra följande år från och med det regleringsår då den tröskel på 50 % enligt punkt 1 har uppnåtts men inte senare än regleringsåret 2013/2014.

Artikel 110r

Villkor för stödberättigande

Stödet skall beviljas för den mängd kvotsocker som erhållits från sockerbetor eller sockerrör som levererats enligt avtal som ingåtts enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 318/2006.

Artikel 110s

Stödbelopp

Stödet skall uttryckas i ton vitt socker av standardkvalitet. Stödbeloppet skall motsvara halva det belopp som uppstår genom det takbelopp som anges i K.2 i bilaga VII för den berörda medlemsstaten för motsvarande år divideras med den totala kvoten av socker och insulinsocker som fastställts i bilaga III till förordning (EG) nr 318/2006.

16.

I artikel 143b.3 skall sista strecksatsen ersättas med följande:

17.

Följande artikel skall införas efter artikel 143b:

”Artikel 143ba

Separat sockerstöd

1.   Med avvikelse från artikel 143b får de medlemsstater som tillämpar systemet med enhetlig arealersättning senast den 30 april 2006 besluta att för åren 2006, 2007 och 2008 bevilja separat sockerstöd till jordbrukare som är berättigade enligt systemet med enhetlig arealersättning. Stödet skall beviljas på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, t.ex. följande:

När det gäller en representativ period, som kan skilja sig åt för respektive produkt, under ett eller flera av regleringsåren 2004/2005, 2005/2006 och 2006/2007, skall medlemsstaterna fastställa beloppet för det separata sockerstödet före den 30 april 2006.

När den representativa perioden omfattar regleringsåret 2006/2007, skall dock detta regleringsår ersättas av regleringsåret 2005/2006 för jordbrukare som påverkas av ett avstående från kvoter under regleringsåret 2006/2007 enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 320/2006.

Om regleringsåret 2006/2007 väljs, skall hänvisningen till artikel 19 i förordning (EG) nr 1260/2001 i första strecksatsen ersättas med en hänvisning till artikel 6 i förordning (EG) nr 318/2006.

2.   Det separata sockerstödet skall beviljas inom gränserna för de tak som anges i punkt K i bilaga VII.

3.   Med avvikelse från punkt 2 får varje ny medlemsstat före den 31 mars 2006 besluta på grundval av objektiva kriterier att på det separata sockerstödet tillämpa ett lägre tak än det som anges i punkt K i bilaga VII.

4.   De medel som gjorts tillgängliga för beviljande av det separata sockerstödet i enlighet med punkterna 1, 2 och 3 skall inte ingå i det årliga rambelopp som anges i artikel 143b.3. Om punkt 3 i denna artikel tillämpas, skall skillnaden mellan taket enligt punkt K i bilaga VII och det som verkligen tillämpas ingå i det årliga rambelopp som anges i artikel 143b.3.

5.   Artiklarna 143a och 143c skall inte gälla det separata sockerstödet.”

18.

I artikel 145 skall följande punkt införas efter punkt da:

19.

Artikel 155 skall ersättas med följande:

”Artikel 155

Andra övergångsbestämmelser

Ytterligare åtgärder för att underlätta övergången från de system som föreskrivs i de förordningar som anges i artiklarna 152 och 153 och i förordning (EG) nr 1260/2001 till de system som upprättas genom den här förordningen, särskilt sådana som berör tillämpningen av artiklarna 4 och 5 i förordning (EG) nr 1259/1999 samt bilagan till den förordningen och artikel 6 i förordning (EG) nr 1251/1999 och från de bestämmelser som berör de förbättringsplaner som föreskrivs förordning (EEG) nr 1035/72 till dem som avses i artiklarna 83–87 i den här förordningen får antas enligt det förfarande som avses i artikel 144.2 i den här förordningen. Förordningar och artiklar som det hänvisas till i artiklarna 152 och 153 skall fortsätta att tillämpas när de referensbelopp som det hänvisas till i bilaga VII fastställs.”

20.

Bilagorna skall ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

28.2.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 58/42

(1)

På grund av utvecklingen inom gemenskapen och internationellt står gemenskapens sockerindustri inför strukturella problem som allvarligt skulle kunna äventyra dess konkurrenskraft och till och med lönsamheten för hela industrin. Dessa problem kan inte hanteras på ett effektivt sätt med hjälp av de instrument för marknadsförvaltning som tillhandahålls genom den gemensamma organisationen av marknaden för socker. För att gemenskapens system för produktion och handel med socker skall kunna uppfylla internationella krav och för att systemets framtida konkurrenskraft skall kunna säkras krävs en ingående omstrukturering för att kraftigt minska den olönsamma produktionskapaciteten i gemenskapen. I detta syfte, och som en nödvändig förutsättning för införandet av en fungerande ny gemensam organisation av marknaden för socker, bör det inrättas en separat och självständig tillfällig ordning för omstruktureringen av sockerindustrin i gemenskapen. Inom denna ordning bör kvoterna minskas på ett sätt som beaktar de legitima intressena hos sockerindustrin, sockerbetsodlarna, cikoriaodlarna och konsumenterna i gemenskapen.

(2)

En tillfällig fond för omstrukturering bör inrättas i syfte att finansiera åtgärderna för omstrukturering av gemenskapens sockerindustri. I enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning bör fonden ingå i EUGFJ:s garantisektion och således omfattas av förfarandena och mekanismerna i rådets förordning (EG) nr 1258/1999 av den 17 maj 1999 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken (3) och, från och med den 1 januari 2007, i Europeiska garantifonden för jordbruket som inrättades genom rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken (4).

(3)

Eftersom de yttersta randområdena för närvarande omfattas av utvecklingsprogram som syftar till att öka deras konkurrenskraft i fråga om råsockerproduktion, och eftersom de även producerar råsocker i konkurrens med tredjeländer som inte berörs av den tillfälliga omstruktureringsavgiften, bör företag i de yttersta randområdena inte omfattas av denna förordning.

(4)

De åtgärder för omstrukturering som fastställs i denna förordning bör finansieras genom att tillfälliga avgifter tas ut från de producenter av socker, isoglukos och inulinsirap som så småningom kommer att gynnas av omstruktureringen. Eftersom dessa belopp ligger utanför tillämpningsområdet för de avgifter som vanligtvis tillämpas inom den gemensamma organisationen av marknaden för socker bör behållningen av dem betraktas som ”inkomster som är avsatta för särskilda ändamål” enligt rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (5).

(5)

Det bör införas ett starkt ekonomiskt incitament till att upphöra med kvotproduktionen, i form av ett lämpligt omstruktureringsstöd, för de sockerföretag som har den lägsta produktiviteten. Därför bör ett omstruktureringsstöd införas som skapar ett incitament till att lägga ned sockerkvotproduktionen och avstå från de berörda kvoterna, och som samtidigt gör det möjligt att beakta de sociala och miljörelaterade åtaganden som är knutna till produktionsnedläggningar. Stödet bör finnas under fyra regleringsår och syftet bör vara att minska produktionen till den nivå som krävs för att uppnå en balanserad marknad i gemenskapen.

(6)

För att stödja sockerbets-, sockerrörs- och cikoriaodlare som måste upphöra med produktionen på grund av nedläggning av fabriker som de tidigare hade försörjt med råvaror bör en del av omstruktureringsstödet göras tillgängligt för dessa odlare samt för maskinentreprenörer som har utfört arbete för dessa odlare för att kompensera för förluster på grund av dessa nedläggningar och i synnerhet för förlusten av investeringar i specialmaskiner.

(7)

Eftersom betalningen av omstruktureringsavgiften till den tillfälliga fonden för omstrukturering görs under en viss tid är det nödvändigt att betalningarna av omstruktureringsstödet fördelas tidsmässigt.

(8)

Beslutet om att bevilja omstruktureringsstöd bör fattas av den berörda medlemsstaten. Företag som är beredda att avstå från sina kvoter bör lämna in en ansökan till denna medlemsstat och lämna alla relevanta upplysningar för att denna skall kunna fatta ett beslut om stödet. Medlemsstaterna bör ha möjlighet att ställa vissa sociala och miljörelaterade krav för att beakta de särskilda omständigheterna i det aktuella fallet om dessa krav inte hindrar en fungerande omstrukturering.

(9)

En omstruktureringsplan bör ingå i ansökan om omstruktureringsstöd. Planen bör innehålla alla relevanta tekniska, sociala, miljömässiga och ekonomiska upplysningar som medlemsstaten behöver för att kunna besluta om beviljande av omstruktureringsstöd. Medlemsstaterna bör vidta alla åtgärder som krävs för att utöva nödvändig kontroll över genomförandet av alla delar av omstruktureringen.

(10)

I de regioner som berörs av omstruktureringen kan det vara lämpligt att uppmuntra till utveckling av alternativ till sockerbetsodling och sockerproduktion. Därför bör medlemsstaterna ha möjlighet att anslå en del av medlen från omstruktureringsfonden till åtgärder för diversifiering. Dessa åtgärder, som fastställs inom ramen för en nationell omstruktureringsplan, kan vara av samma art som vissa åtgärder som stöds genom rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (6) eller åtgärder som är i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen om statliga stöd.

(11)

För att skynda på omstruktureringen bör stödet till diversifiering ökas om de kvoter som avstås överskrider vissa nivåer.

(12)

Heltidsraffinaderier bör ha möjlighet att anpassa sin situation till omstruktureringen av sockerindustrin. Anpassningen bör få stöd från omstruktureringsfonden under förutsättning att medlemsstaten godkänner verksamhetsplanen för anpassningen. De berörda medlemsstaterna bör säkerställa en rättvis fördelning av det tillgängliga stödet bland heltidsraffinaderierna på sitt territorium.

(13)

Vissa specifika situationer i vissa medlemsstater bör hanteras genom ett stöd från omstruktureringsfonden under förutsättning att det ingår i det nationella omstruktureringsprogrammet.

(14)

Eftersom omstruktureringsfonden skall få medel under tre år förfogar den inte från början över alla nödvändiga ekonomiska medel. Det bör därför fastställas regler om begränsning av beviljandet av stödet.

(15)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (7).

(16)

Kommissionen bör bemyndigas att vidta nödvändiga åtgärder för att lösa särskilda praktiska problem i brådskande fall.

(17)

Genom omstruktureringsfonden kommer åtgärder att finansieras som på grund av typen av omstruktureringsmekanism inte omfattas av de utgiftskategorier som avses i artikel 3.1 i förordning (EG) nr 1290/2005. Det är därför nödvändigt att ändra den förordningen i enlighet med detta.

1.

isoglukos: en produkt framställd på basis av glukos eller polymerer därav som i torrt tillstånd innehåller minst 10 viktprocent fruktsocker.

2.

inulinsirap: en produkt som erhålls omedelbart efter hydrolys av inulin eller oligofruktos och som i torrt tillstånd innehåller minst 10 % fruktos i fri form eller som sackaros, uttryckt som socker/isoglukosekvivalenter.

3.

branschavtal: något av följande:

4.

regleringsår: den period som börjar den 1 oktober och slutar den 30 september följande år. Undantagsvis börjar regleringsåret 2006/2007 den 1 juli 2006.

5.

heltidsraffinaderier: produktionsenheter

6.

kvot: varje kvot för produktion av socker, isoglukos och inulinsirap som har tilldelats ett företag i enlighet med artiklarna 7.2, 8.1, 9.1 och 9.2 samt artikel 11 i förordning (EG) nr 318/2006 av den 20 februari 2006 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (8).

a)

avstår från den kvot som den tilldelat en eller flera av sina fabriker och fullt ut demonterar de produktionsanläggningar och fabriker som berörs,

b)

avstår från den kvot som den tilldelat en eller flera av sina fabriker, delvis demonterar de produktionsanläggningar och fabriker som berörs och inte använder de berörda fabrikernas återstående produktionsanläggningar för produktion av de produkter som omfattas av den gemensamma organisationen av marknaden för socker,

eller

c)

avstår från en del av den kvot som den tilldelat en eller flera av sina fabriker och inte använder de berörda fabrikernas produktionsanläggningar för raffinering av råsocker.

Detta sista villkor skall inte gälla för

som är i drift den 1 januari 2006.

a)

definitivt och totalt upphörande av produktionen av socker, isoglukos och inulinsirap av de berörda produktionsanläggningarna,

b)

nedläggning av fabriken eller fabrikerna och demontering av tillhörande produktionsanläggningar inom den period som avses i artikel 4.2 d,

och

c)

återställande av miljön på fabriksområdet och underlättande av omplaceringen av arbetskraften inom den period som avses i artikel 4.2 f. Medlemsstaterna får av de företag som avses i punkt 1 kräva åtaganden som sträcker sig längre än de lagstadgade minimikraven i gemenskapslagstiftningen. Sådana åtaganden får emellertid inte begränsa omstruktureringsfondens funktion som instrument.

a)

slutgiltigt och totalt upphörande av den berörda produktionen av socker, isoglukos och inulinsirap av de berörda produktionsanläggningarna,

b)

Demontering av de produktionsanläggningar som inte kommer att användas för ny produktion och som var avsedda för och används för produktion av de produkter som anges i a, inom den period som avses i artikel 4.2 e,

c)

återställande av miljön på fabriksområdet och underlättande av omplaceringen av arbetskraften inom den period som avses i artikel 4.2 f, i den omfattning som behövs på grund av att produktionen av de produkter som anges i led a upphör. Medlemsstaterna får av de företag som avses i punkt 1 kräva åtaganden som sträcker sig längre än de lagstadgade minimikraven i gemenskapslagstiftningen. Sådana åtaganden får emellertid inte begränsa omstruktureringsfondens funktion som instrument.

a)

I det fall som avses i punkt 1 a:

b)

I det fall som avses i punkt 1 b:

c)

I det fall som avses i punkt 1 c:

—

sockerbets-, sockerrörs- och cikoriaodlare som har levererat dessa produkter under en period som föregår det regleringsår som anges i punkt 2 för produktion av socker eller inulinsirap enligt de berörda kvoter som avståtts

och

—

maskinentreprenörer, som är privatpersoner eller företag som har utfört kontraktarbete med sina jordbruksmaskiner för de odlare, för de produkter och under den period som anges i den första strecksatsen.

a)

En omstruktureringsplan.

b)

En bekräftelse på att omstruktureringsplanen har utformats i samråd med sockerbets-, sockerrörs- och cikoriaodlarna.

c)

Ett åtagande om att avstå från den berörda kvoten under regleringsåret i fråga.

d)

I det fall som anges i artikel 3.1 a ett åtagande om att fullt ut demontera produktionsanläggningarna inom en tid som skall fastställas av medlemsstaten i fråga.

e)

I det fall som anges i artikel 3.1 b ett åtagande om att delvis demontera produktionsanläggningarna inom en tid som skall fastställas av medlemsstaten i fråga och att inte använda produktionsstället och de återstående produktionsanläggningarna för produktion av produkter som omfattas av den gemensamma organisationen av marknaden för socker.

f)

I de fall som anges i artikel 3.1 a och 3.1 b ett åtagande om att uppfylla kraven i artikel 3.3 c respektive 3.4 c inom en tid som skall fastställas av medlemsstaten i fråga.

g)

I det fall som anges i artikel 3.1 c, om tillämpligt, ett åtagande om att inte använda produktionsanläggningarna för raffinering av råsocker.

a)

En redogörelse för syften och planerade åtgärder som visar att det finns en sund ekonomisk balans mellan dessa och att de överensstämmer med målen för omstruktureringsfonden och politiken för landsbygdsutveckling i den berörda regionen enligt kommissionens godkännande.

b)

Det stöd som skall beviljas sockerbets-, sockerrörs- och cikoriaodlare och, vid behov, maskinentreprenörer i enlighet med artikel 3.6.

c)

En fullständig teknisk beskrivning av produktionsanläggningarna i fråga.

d)

En verksamhetsplan med villkor, tidsplan och kostnader för nedläggningen av fabriken eller fabrikerna och den fullständiga eller partiella demonteringen av produktionsanläggningarna.

e)

I förekommande fall, de beräknade investeringarna.

f)

En plan för de sociala aspekterna med planerade åtgärder, i synnerhet dem som rör omskolning, omplacering och förtida pensionering för den berörda arbetsstyrkan och, vid behov, nationella, särskilda krav enligt artikel 3.3 c eller 3.4 c.

g)

En miljöplan med planerade åtgärder, i synnerhet dem som rör tvingande miljökrav och, vid behov, nationella, särskilda krav enligt artikel 3.3 c eller 3.4 c.

h)

En finansieringsplan med alla kostnader för omstruktureringsplanen.

—

ansökan innehåller de delar som anges i artikel 4.2,

—

omstruktureringsplanen innehåller de delar som anges i artikel 4.3,

—

de åtgärder och insatser som beskrivs i omstruktureringsplanen överensstämmer med tillämplig gemenskapslagstiftning och nationell lagstiftning,

och

—

de nödvändiga ekonomiska medlen finns tillgängliga i omstruktureringsfonden, på grundval av den information som kommissionen har lämnat.

—

109,50 EUR per ton av sockerkvot som har avståtts under regleringsåret 2006/2007.

—

109,50 EUR per ton av sockerkvot som har avståtts under regleringsåret 2007/2008.

—

93,80 EUR per ton av sockerkvot som har avståtts under regleringsåret 2008/2009.

—

78,00 EUR per ton av sockerkvot som har avståtts under regleringsåret 2009/2010.

—

50 % när den nationella sockerkvot som fastställs i bilaga III till förordning (EG) nr 318/2006 för den medlemsstaten har avståtts från med minst 50 % men mindre än 75 %,

—

ytterligare 25 % när den nationella sockerkvot som fastställs i bilaga III till förordning (EG) nr 318/2006 för den medlemsstaten har avståtts från med minst 75 % men mindre än 100 %,

—

ytterligare 25 % när den nationella sockerkvot som fastställs i bilaga III till förordning (EG) nr 318/2006 för den medlemsstaten helt har avståtts från.

—

94,3 miljoner EUR för heltidsraffinaderier i Förenade kungariket.

—

24,4 miljoner EUR för heltidsraffinaderier i Portugal.

—

5,0 miljoner EUR för heltidsraffinaderier i Finland.

—

24,8 miljoner EUR för heltidsraffinaderier i Frankrike.

—

1,5 miljoner EUR för heltidsraffinaderier i Slovenien.

a)

skall ett stöd på högst 9 miljoner EUR beviljas i Österrike för investeringar i insamlingscentraler för sockerbetor och annan logistisk infrastruktur som behövs till följd av omstruktureringen,

b)

skall ett stöd på högst 5 miljoner EUR beviljas i Sverige till direkt och indirekt fördel för sockerbetsodlare på Gotland och Öland som upphör med sockerproduktion som en del av den nationella omstruktureringen.

—

40 % i juni det regleringsår som avses i artikel 3.2

och

—

60 % i februari påföljande regleringsår.

—

En första utbetalning i februari påföljande regleringsår

och

—

en andra utbetalning vid en senare tidpunkt när de nödvändiga finansiella medlen har betalats in till omstruktureringsfonden.

—

126,40 EUR per ton kvot för regleringsåret 2006/2007,