9.2.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 38/1

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 212/2006

av den 8 februari 2006

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 3223/94 av den 21 december 1994 om tillämpningsföreskrifter för importordningen för frukt och grönsaker (1), särskilt artikel 4.1 i denna, och

av följande skäl:

(1)	I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)	Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 3223/94 skall fastställas enligt tabellen i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 9 februari 2006.

---

(1)  EGT L 337, 24.12.1994, s. 66. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 386/2005 (EUT L 62, 9.3.2005, s. 3).

---

---

9.2.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 38/3

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 213/2006

av den 8 februari 2006

om fastställande av exportbidrag för fjäderfäkött

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2777/75 av den 29 oktober 1975 om den gemensamma organisationen av marknaden för fjäderfäkött (1), särskilt artikel 8.3 tredje stycket, och

av följande skäl:

(1)	I artikel 8.1 i förordning (EEG) nr 2777/75 fastställs att skillnaden mellan priserna på världsmarknaden för de produkter som förtecknas i artikel 1.1 i samma förordning och priserna för dessa produkter inom gemenskapen får täckas av ett exportbidrag.

(2)	Med hänsyn till den rådande situationen på marknaden för fjäderfäkött bör därför exportbidrag fastställas i enlighet med bestämmelserna och kriterierna i artikel 8 i förordning (EEG) nr 2777/75.

(3)	Enligt artikel 8.3 andra stycket i förordning (EEG) nr 2777/75 kan världsmarknadssituationen eller vissa marknaders särskilda behov göra det nödvändigt att anpassa bidraget efter bestämmelseort.

(4)

Bidrag bör beviljas endast för produkter som omfattas av den fria rörligheten för varor inom gemenskapen och som är försedda med ett identifieringsmärke i enlighet med artikel 5.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (2). Produkterna bör också uppfylla kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien (3).

(5)	Förvaltningskommittén för ägg och fjäderfäkött har inte yttrat sig inom den tidsfrist som dess ordförande har fastställt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Exportbidrag enligt artikel 8 i förordning (EEG) nr 2777/75 skall beviljas för de produkter och med de belopp som anges i bilagan till den här förordningen om inte annat följer av villkoret i punkt 2 i den här artikeln.

2.   De produkter som berättigar till bidrag enligt punkt 1 skall uppfylla tillämpliga krav i förordningarna (EG) nr 852/2004 och (EG) nr 853/2004, särskilt när det gäller beredning i en godkänd anläggning, och de krav på identifieringsmärkning som anges i avsnitt I i bilaga II till förordning (EG) nr 853/2004.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 9 februari 2006.

---

(1)  EGT L 282, 1.11.1975, s. 77. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1913/2005 (EUT L 307, 25.11.2005, s. 2).

(2)  EUT L 139, 30.4.2004, s. 55. Rättad i EUT L 226, 25.6.2004, s. 22.

(3)  EUT L 139, 30.4.2004, s. 1. Rättad i EUT L 226, 25.6.2004, s. 3.

---

---

9.2.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 38/5

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 214/2006

av den 7 februari 2006

om fastställande av enhetsvärdena för tullvärdesbestämmelse när det gäller vissa lättfördärvliga varor

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om upprättandet av en tullkodex för gemenskapen (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 (2) om fastställande av tillämpningsföreskrifter till förordning (EEG) nr 2913/92, särskilt artikel 173.1 i denna, och

av följande skäl:

(1)	I artiklarna 173–177 i förordning (EEG) nr 2454/93 fastställer kommissionen kriterier för bestämmande av de periodiska enhetsvärdena för de produkter som avses i klassificeringen i bilaga 26 i den förordningen.

(2)

Genom tillämpningen av de regler och kriterier som fastställs i ovannämnda artiklar på de uppgifter som meddelats kommissionen i enlighet med bestämmelserna i artikel 173.2 i den förordningen kan enhetsvärdena för de avsedda produkterna fastställas i enlighet med vad som föreskrivs i bilagan till den här förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De enhetsvärden som avses i artikel 173.1 i förordning (EEG) nr 2454/93 skall fastställas i enlighet med vad som anges i tabellen i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 10 februari 2006.

---

(1)  EGT L 302, 19.10.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 648/2005 (EUT L 117, 4.5.2005, s. 13).

(2)  EGT L 253, 11.10.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 883/2005 (EUT L 148, 11.6.2005, s. 5).

---

---

9.2.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 38/11

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 215/2006

av den 8 februari 2006

om ändring av förordning (EEG) nr 2454/93 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen och om ändring av förordning (EG) nr 2286/2003

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (1), särskilt artikel 247, och

av följande skäl:

(1)

I artiklarna 173–177 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 (2) föreskrivs särskilda regler för fastställandet av tullvärdet på vissa lättförstörbara varor. Systemet i dess nuvarande form har visat sig vara svårt att tillämpa med hänsyn till handelsflödena och de allmänna bestämmelserna för beräkning av tullvärdet. För att förenkla tillämpningen av tullagstiftningen i enlighet med artikel 19 i förordning (EEG) nr 2913/92 bör detta system ersättas med ett system genom vilket de enhetspriser som anmäls av medlemsstaterna och som ges spridning genom kommissionens försorg direkt kan användas för att fastställa tullvärdet på vissa lättförstörbara varor som importeras på konsignation.

(2)

Uppgifterna om transaktionens art, som lämnas i fält 24 i det administrativa enhetsdokumentet, beskriver olika arter av transaktioner som används för att utarbeta statistik över varuhandeln mellan gemenskapen och tredjeländer och mellan medlemsstaterna. De koder som används för dessa uppgifter anges i gemenskapens gällande regler om statistik och särskilt i kommissionens förordning (EG) nr 1917/2000 av den 7 september 2000 om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1172/95 om statistik över utrikeshandel (3). För att skapa enhetlighet och av effektivitetsskäl är det därför nödvändigt att en hänvisning görs till bestämmelserna om de koder som skall införas i fält 24 (transaktionens art) i det administrativa enhetsdokumentet.

(3)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 2286/2003 (4) infördes nya bestämmelser i förordning (EEG) nr 2454/93 avseende det administrativa enhetsdokumentet och dess användning. Det fastställdes att dessa åtgärder skulle tillämpas från och med den 1 januari 2006. I enlighet med artikel 2 i förordning (EG) nr 2286/2003 har kommissionen, mot bakgrund av en rapport som upprättats på grundval av uppgifter från medlemsstaterna, gjort en utvärdering av medlemsstaternas program för att genomföra de berörda åtgärderna. Av denna rapport har det framkommit att vissa medlemsstater inte är i stånd att anpassa sina informationssystem till den 1 januari 2006. Det är således nödvändigt att under vissa villkor uppskjuta dagen för tillämpningen av dessa åtgärder till den 1 januari 2007.

(4)	Förordningarna (EEG) nr 2454/93 och (EG) nr 2286/2003 bör därför ändras.

(5)

Förteckningen över transaktioner i förordning (EG) nr 1917/2000 som skall användas för att föra in koderna i fält 24 i det administrativa enhetsdokumentet har ändrats med verkan från den 1 januari 2006. Medlemsstaternas frist för att anpassa sina informationssystem för tullklarering löper ut samma dag. De bestämmelser i denna förordning som gäller detta bör därför gälla från 1 januari 2006.

(6)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EEG) nr 2454/93 skall ändras på följande sätt:

1.

I artikel 152.1 skall punkt aa införas: ”aa) Tullvärdet på vissa lättförstörbara varor som importeras på konsignation får fastställas direkt i enlighet med artikel 30.2 c i tullkodexen. Enhetspriserna skall i detta syfte anmälas av medlemsstaterna till kommissionen och i enlighet med artikel 6 i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (5) ges spridning genom kommissionens försorg via TARIC. Enhetspriserna skall beräknas och anmälas enligt följande: i) Efter de avdrag som anges i led a skall ett enhetspris per 100 kilogram netto för varje varuslag anmälas till kommissionen av medlemsstaterna. Medlemsstaterna får fastställa standardbelopp för de kostnader enligt a ii som skall meddelas till kommissionen. ii) Enhetspriset får användas för att fastställa tullvärdet på de importerade varorna för 14-dagarsperioder, och varje period börjar på en fredag. iii) Referensperioden för fastställande av enhetspriserna skall vara den föregående 14-dagarsperiod som slutar på torsdagen före den vecka under vilken nya enhetspriser skall fastställas. iv) Enhetspriserna skall anmälas av medlemsstaterna till kommissionen i euro senast klockan 12 måndagen i den vecka då enhetspriserna ges spridning genom kommissionens försorg. Om den dagen inte är en arbetsdag, skall anmälan göras den omedelbart föregående arbetsdagen. Enhetspriserna skall gälla endast om denna anmälan ges spridning genom kommissionens försorg. De varor som avses i första stycket i denna punkt anges i bilaga 26.

2.	Artiklarna 173–177 skall utgå.

3.	Bilaga 26 skall ersättas med texten i bilaga I till denna förordning.

4.	Bilaga 27 skall utgå.

5.	Bilaga 38 skall ändras i enlighet med bilaga II till den här förordningen.

Artikel 2

I förordning (EG) nr 2286/2003 skall artikel 3.4 ersättas med följande:

Artikel 3

1.   Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

2.   Artikel 1.1–1.4 skall tillämpas från den 19 maj 2006.

3.   Artikel 1.5 och artikel 2 skall tillämpas från den 1 januari 2006.

---

(1)  EGT L 302, 19.10.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 648/2005 (EUT L 117, 4.5.2005, s. 13).

(2)  EGT L 253, 11.10.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 883/2005 (EUT L 148, 11.6.2005, s. 5).

(3)  EGT L 229, 9.9.2000, s. 14. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1949/2005 (EUT L 312, 29.11.2005, s. 10).

(4)  EUT L 343, 31.12.2003, s. 1.

(5)  EGT L 256, 7.9.1987, s. 1.”

---

---

---

9.2.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 38/15

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 216/2006

av den 8 februari 2006

om ändring av förordning (EG) nr 2184/97 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (1), särskilt artikel 9.1 a, och

av följande skäl:

(1)

Klassificeringen i kommissionens förordning (EG) nr 2184/97 av den 3 november 1997 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen (2) av ett videokonferenssystem bestående av olika delar, bland annat två installationsdisketter, har lett till att videokonferenssystemet klassificeras enligt KN-nummer 8517 50 90 och installationsdisketterna enligt KN-nummer 8524 91 10. Med hänsyn till att anmärkning 6 till kapitel 85 i Kombinerade nomenklaturen ändrades med verkan från och med den 1 januari 2002 och mot bakgrund av att HS-kommittén i oktober 2004 enades om tolkningen av denna anmärkning får förordning (EG) nr 2184/97 anses vara felaktig.

(2)	Förordning (EG) nr 2184/97 bör därför ändras i enlighet med detta.

(3)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Punkt 4 i tabellen i bilagan till förordning (EG) nr 2184/97 skall ersättas med texten i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

---

(1)  EGT L 256, 7.9.1987, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2175/2005 (EUT L 347, 30.12.2005, s. 9).

(2)  EGT L 299, 4.11.1997, s. 6.

---

---

9.2.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 38/17

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 217/2006

av den 8 februari 2006

om tillämpningsföreskrifter för rådets direktiv 66/401/EEG, 66/402/EEG, 2002/54/EG, 2002/55/EG och 2002/57/EG när det gäller tillstånd för medlemsstaterna att tillfälligt tillåta saluföring av utsäde som inte uppfyller kraven på lägsta grobarhet

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 66/401/EEG av den 14 juni 1966 om saluföring av utsäde av foderväxter (1), särskilt artikel 17.3,

med beaktande av rådets direktiv 66/402/EEG av den 14 juni 1966 om saluföring av utsäde av stråsäd (2), särskilt artikel 17.3,

med beaktande av rådets direktiv 2002/54/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av betutsäde (3), särskilt artikel 24.3,

med beaktande av rådets direktiv 2002/55/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsäde av köksväxter (4), särskilt artikel 38.3,

med beaktande av rådets direktiv 2002/57/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsäde av olje- och spånadsväxter (5), särskilt artikel 21.3, och

av följande skäl:

(1)

Enligt direktiven 66/401/EEG, 66/402/EEG, 2002/54/EG, 2002/55/EG och 2002/57/EG får utsäde saluföras endast om kraven på lägsta grobarhet är uppfyllda, eller, om det inte finns tillräckliga mängder utsäde som uppfyller kraven på lägsta grobarhet, kan kommissionen för en begränsad period tillåta saluföring i en viss föreskriven högsta tillåtna mängd av utsäde som inte uppfyller kraven på lägsta grobarhet i dessa direktiv.

(2)	Tillståndsförfarandet är i nuläget för långsamt.

(3)	Ett samrådsförfarande mellan kommissionen och medlemsstaterna förefaller vara ett lämpligt redskap för att förenkla och påskynda tillståndsförfarandet och samtidigt säkerställa att kommissionen och medlemsstaterna har all nödvändig information för att utvärdera och behandla ansökan.

(4)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för utsäde och uppförökningsmaterial för jordbruk, trädgårdsnäring och skogsbruk.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   I denna förordning fastställs bestämmelser för medlemsstaternas ansökningar om tillstånd att tillfälligt tillåta saluföring av utsäde som inte uppfyller kraven på lägsta grobarhet i

a)	artikel 17.1 i direktiv 66/401/EEG,

b)	artikel 17.1 i direktiv 66/402/EEG,

c)	artikel 24.1 i direktiv 2002/54/EG,

d)	artikel 38.1 i direktiv 2002/55/EG, och

e)	artikel 21.1 i direktiv 2002/57/EG.

2.   Denna förordning omfattar inte saluföring av basutsäde enligt definitionen i de direktiv som anges i punkt 1.

Artikel 2

1.   En medlemsstat som har problem med tillgång på utsäde, och som önskar att tillfälligt tillåta saluföring av utsäde som inte uppfyller kraven på lägsta grobarhet (nedan kallad ”ansökande medlemsstat”), skall till kommissionen skicka en ansökan med de upplysningar som anges i artikel 3. Den ansökande medlemsstaten skall samtidigt underrätta övriga medlemsstater. Kontaktpunkter skall utses av varje medlemsstat.

2.   Inom 15 dagar efter den underrättelse som avses i punkt 1 får övriga medlemsstater meddela kommissionen och den ansökande medlemsstaten

a)	antingen ett erbjudande om en mängd utsäde som tillfälligt kan avhjälpa problemen med tillgång på utsäde, eller

b)	invändningar mot saluföring av utsäde som inte uppfyller kraven i de direktiv som anges i artikel 1.1.

3.   Utsäde som omfattas av ansökan, i en mängd som högst motsvarar den mängd som den ansökande medlemsstaten ansökt om, får saluföras i hela gemenskapen utan att uppfylla kraven i de direktiv som anges i artikel 1.1 om inga erbjudanden eller invändningar meddelats den ansökande medlemsstaten och kommissionen inom den period som anges i punkt 2, eller om sådana erbjudanden finns och den ansökande medlemsstaten och den/de erbjudande medlemsstaten/-staterna är överens om att dessa är olämpliga, såvida inte kommissionen inom samma period meddelat den ansökande medlemsstaten att den anser att ansökan är ogrundad.

Kommissionen skall underrätta medlemsstaternas kontaktpunkter om de villkor som ligger till grund för godkännandet av saluföring och vilka mängder som tillåts, samt offentliggöra denna information på sin webbplats.

4.   Om villkoren i punkt 3 inte kan uppfyllas, eller om kommissionen anser att ansökan är ogrundad, skall kommissionen informera medlemsstaternas kontaktpunkter.

Ärendet skall överlämnas till ständiga kommittén för utsäde och uppförökningsmaterial för jordbruk, trädgårdsnäring och skogsbruk, och i tillämpliga fall skall ett beslut om godkännande eller avslag av ansökan snarast antas i enlighet med förfarandet i de bestämmelser som anges i artikel 1.1.

Artikel 3

De upplysningar som krävs enligt artikel 2.1 skall omfatta

a)	arter och sorter, särskilt egenskaper avseende odling och användning,

b)	uppskattad lägsta grobarhet,

c)	aktuella mängder,

d)	styrkande dokumentation där skälen till ansökan anges,

e)	föreslagen destination för utsädet, med angivande av de områden i den ansökande medlemsstaten som har svårigheter med tillgång på utsäde,

f)	ansökt giltighetstid för tillståndet.

Artikel 4

Utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser för märkning som fastställs i de direktiv som anges i artikel 1.1 skall den officiella etiketten på utsädet innehålla en uppgift om att utsädet i fråga tillhör en kategori som uppfyller mindre stränga krav än de som fastställs i dessa direktiv, samt uppgifter om lägsta grobarhet.

Artikel 5

1.   Medlemsstaterna skall på de villkor som fastställs i denna förordning tillåta leverantörer att släppa ut på marknaden sådant utsäde som godkänns i enlighet med artikel 3. De får kräva att leverantörerna ansöker om tillstånd i förväg, vilket kan avslås om

a)	det finns välgrundade skäl att betvivla att leverantören verkligen kan saluföra den mängd utsäde ansökan gäller, eller

b)	den totala mängd för vilken leverantören enligt det berörda undantaget ansöker om tillstånd överstiger den högsta mängd som är tillåten i gemenskapen enligt artikel 2.

2.   Den ansökande medlemsstaten skall samordna arbetet med övriga medlemsstater så att det säkerställs att den totala mängden inte överskrids.

3.   Vid tillämpningen av denna förordning skall medlemsstaterna bistå varandra administrativt. De skall underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om de kontaktpunkter som avses i artikel 2.1 senast en månad efter det att denna förordning trätt i kraft.

Artikel 6

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

---

(1)  EGT 125, 11.7.1966, s. 2298/66. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2004/117/EG (EUT L 14, 18.1.2005, s. 18).

(2)  EGT 125, 11.7.1966, s. 2309/66. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2004/117/EG.

(3)  EGT L 193, 20.7.2002, s. 12. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2004/117/EG.

(4)  EGT L 193, 20.7.2002, s. 33. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2004/117/EG.

(5)  EGT L 193, 20.7.2002, s. 74. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2004/117/EG.

---

9.2.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 38/19

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 218/2006

av den 8 februari 2006

om ändring av förordning (EG) nr 1262/2001 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1260/2001 när det gäller interventionsorganens handel med socker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1260/2001 av den 19 juni 2001 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (1), särskilt artiklarna 7.5 och 9.3, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1262/2001 (2) fastställs tillämpningsföreskrifter för interventionsordningen för socker. Erfarenheten tyder på att det är önskvärt med ändringar för att förenkla ordningen och harmonisera denna med det bruk som råder för andra produkter, t.ex. spannmål eller mjölkpulver.

(2)

I förordning (EG) nr 1260/2001 fastställs pris- och avsättningsgaranti endast för socker som produceras inom en kvot. Med beaktande av de rättmätiga förväntningarna hos specialiserade handelsidkare som redan har fått tillstånd att erbjuda socker för intervention bör därför tillgången till ytterligare interventionsåtgärder begränsas till producenter som har tilldelats kvoter och som i utbyte mot prisgarantin förbinder sig att betala minimipriset för betor.

(3)

Nyligen gjorda erfarenheter av interventionsåtgärder för socker visar att det är nödvändigt att skärpa kraven på lagring av interventionssocker och för godkännande av lagerlokaler och silor för lagring, bl.a. genom att ge interventionsorganen större utrymme att göra bedömningar. Det är dessutom allmänt accepterat att socker kan lagras under mycket lång tid utan risk för kvalitetsförsämring om lagringsförhållandena är de rätta. Det finns alltså skäl att ändra reglerna för avhämtning men att, med hänsyn till rättmätiga förväntningar, bibehålla dessa regler för socker som har erbjudits för intervention före ett visst datum.

(4)	Interventionsförfarandena för socker bör harmoniseras med dem som gäller för andra sektorer, t.ex. spannmål eller mjölkpulver, när det gäller tidsfrister för utbetalning efter det att sockret har erbjudits för intervention.

(5)

I förordning (EG) nr 1262/2001 i dess ändrade lydelse enligt förordning (EG) nr 1498/2005 finns bestämmelser om villkor för vissa förpackningar som skall vara uppfyllda när uppköpt socker levereras. För att säkerställa att dessa bestämmelser tillämpas på ett riktigt sätt bör vissa preciseringar göras.

(6)	För underlätta den löpande administrationen av interventionen, särskilt när det gäller att åstadkomma homogena partier, bör minimikvantiteten för att acceptera ett anbud ökas.

(7)	Förordning (EG) nr 1262/2001 bör därför ändras.

(8)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för socker.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 1262/2001 skall ändras på följande sätt:

1.

Artikel 1 skall ändras på följande sätt: a) Punkt 1 skall ersättas med följande: ”1.   Interventionsorganet skall köpa upp socker endast om den part som lämnar anbudet a) är en producent som har tilldelats en produktionskvot, b) är en specialiserad handelsidkare i sockerbranschen som före den 1 mars 2006 har blivit godkänd av den medlemsstat där verksamheten bedrivs.” b) Punkt 3 skall ersättas med följande: ”3.   Endast sådant kvotsocker får tas om hand som, när anbudet lämnas, lagras avskilt i en godkänd lagerlokal eller silo som senast inte har använts för lagring av några andra produkter än socker.”

2.

Artikel 2 skall ändras på följande sätt: a) Följande stycke skall läggas till i punkt 1: ”Interventionsorganet får ställa kompletterande krav för godkännande av silor eller lagerlokaler.” b) I punkt 2 skall led c ersättas med följande: ”c) När det gäller en silo eller en lagerlokal avsedd för lagring av socker i bulk får godkännande beviljas för en kvantitet som inte överstiger 50 gånger dess dagskapacitet för utlagring i bulk, under förutsättning att sökanden ställer denna kvantitet till det berörda interventionsorganets förfogande vid avhämtningen.” c) I punkt 3 skall andra meningen i första stycket utgå.

3.

Artikel 3 skall ändras på följande sätt: a) Punkt 2 skall ersättas med följande: ”2.   För att kunna lämna anbud på interventionssocker skall en specialiserad handelsidkare enligt punkt 1 vara godkänd av den berörda medlemsstaten. Den berörda medlemsstaten skall före den 1 mars 2006 ge godkännande till handelsidkare vars verksamhet bedrivs i medlemsstaten och som under det aktuella regleringsåret uppfyller eller förväntas uppfylla de villkor som anges i punkt 1 samt i förekommande fall uppfyller de kompletterande villkor som medlemsstaten kan komma att ställa för att ge sitt godkännande.” b) Artikel 4.3 andra stycket och artikel 4.4 skall utgå. c) Punkt 5 skall ersättas med följande: ”5.   Ett godkännande skall återkallas om det visar sig att den som fått godkännandet inte längre uppfyller eller inte längre är i stånd att uppfylla de villkor som fastställs i punkterna 1 och 2. Godkännandet får återkallas under loppet av ett regleringsår. Det skall inte ha någon retroaktiv verkan.” d) Punkt 6 skall ersättas med följande: ”6.   Åtgärder som vidtas enligt denna artikel vad gäller att bevilja eller återkalla godkännanden skall meddelas skriftligen till berörd part.”

4.	I artikel 4 skall punkt 1 ersättas med följande: ”1.   Socker som erbjuds för intervention skall uppfylla följande krav: a) Det skall ha producerats inom ramen för en kvot under det regleringsår då anbudet lämnas in. b) Det skall vara kristalliserat.”

5.	I artikel 6 skall andra stycket ersättas med följande: ”I denna förordning avses med ’parti’ en minimikvantitet på 2 000 ton socker av enhetlig kvalitet och förpackning som lagras på ett och samma ställe.”

6.

Artikel 9 skall ändras på följande sätt: a) Punkt 2 skall ersättas med följande: ”2.   Lagringskontraktet skall börja gälla fem veckor efter den dag då det anbud som avses i artikel 8.2 antas och skall löpa ut vid utgången av den tiodagarsperiod under vilken övertagandet av den aktuella kvantiteten socker avslutas.” b) Punkt 4 skall ersättas med följande: ”4.   Interventionsorganet skall bära lagringskostnaderna från början av den tiodagarsperiod då det kontrakt som avses i punkt 2 börjar gälla fram till och med den dag då kontraktet löper ut.” c) I punkt 5 skall andra stycket utgå.

7.	I artikel 10 skall punkt 1 ersättas med följande: ”1.   Äganderätten till socker som är föremål för lagringskontrakt skall övergå när betalning för sockret görs.”

8.	Artikel 16 skall ersättas med följande: ”Artikel 16 Interventionsorganet skall göra utbetalningen tidigast den 120:e dagen räknat från den dag då anbudet antogs, under förutsättning att vikt och kvalitet har kontrollerats för de aktuella partierna.”

9.

I artikel 17 skall punkt 4 ersättas med följande: ”4.   Avhämtning av uppköpt socker skall, a) utan att det påverkar tillämpningen av artikel 34, äga rum senast vid utgången av sjunde månaden efter den månad då anbudet antogs för anbud som har antagits före den 30 september 2005, b) utan att det påverkar tillämpningen av artikel 34, äga rum senast den 30 september 2006 för anbud som antas den 1 oktober 2005–9 februari 2006, c) äga rum i enlighet med artikel 34 för anbud som antas från och med den 10 februari 2006.”

10.

Artikel 18 skall ändras på följande sätt: a) I punkt 3 skall tredje stycket ersättas med följande: ”Standardbeloppet för kostnaden för den förpackning som krävs eller godtas av interventionsorganet i enlighet med punkt 2 andra stycket skall vara 15,70 euro per ton socker.” b) Artikel 18.4 skall utgå.

11.

Första meningen i artikel 19.1 skall ersättas med följande: ”1.   Vid avhämtningen av socker som avses i artikel 17.4 a och 17.4 b och inom den tidsfrist som anges i artikel 16 för socker enligt artikel 17.4 c skall fyra prover tas för analys, antingen av experter som godkänts av behöriga myndigheter i den berörda medlemsstaten eller av experter som har utsetts av interventionsorganet och säljaren gemensamt.”

12.	I artikel 23 skall punkt 2 ersättas med följande: ”2.   Det pris som skall betalas av den anbudsgivare vars anbud har antagits skall a) i fall enligt punkt 1 a vara det pris som anges i anbudet, b) i fall enligt punkt 1 b och 1 c vara det pris som anges i villkoren i anbudsinfordran.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 1.1 b och artikel 1.4–1.8 skall tillämpas för socker som erbjuds för intervention från och med den dag förordningen träder i kraft.

---

(1)  EGT L 178, 30.6.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 39/2004 (EUT L 6, 10.1.2004, s. 16).

(2)  EGT L 178, 30.6.2001, s. 48. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1498/2005 (EUT L 240. 16.9.2005, s. 39).

---

9.2.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 38/22

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 219/2006

av den 8 februari 2006

om öppnande och förvaltning av en tullkvot för import av bananer med KN-nummer 0803 00 19 med ursprung i AVS-länderna för perioden 1 mars–31 december 2006

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1964/2005 av den 29 november 2005 om tullsatser för bananer (1), särskilt artikel 2, och

av följande skäl:

(1)	Enligt artikel 1.2 i förordning (EG) nr 1964/2005 skall den 1 januari varje år – med början den 1 januari 2006 – en autonom tullkvot på 775 000 ton nettovikt med nolltullsats öppnas för import av bananer med KN-nummer 0803 00 19 med ursprung i AVS-länderna.

(2)

I kommissionens förordning (EG) nr 2015/2005 av den 9 december 2005 om import av bananer från AVS-länderna under januari och februari 2006 inom ramen för tullkvoten enligt rådets förordning (EG) nr 1964/2005 om tullsatser för bananer (2), fastställs nödvändiga övergångsåtgärder för att garantera gemenskapsmarknadens försörjning och kontinuiteten i handeln med AVS-länderna, och för att undvika störningar i handelsflödena under dessa två månader. I detta syfte har sammanlagt 160 000 ton ur tullkvoten öppnats för ansökan om importlicenser.

(3)	2006 års tullkvot enligt förordning (EG) nr 1964/2005 bör därför öppnas, och det bör antas bestämmelser för kvotens förvaltning under perioden 1 mars–31 december 2006.

(4)

I fråga om import som inte förmånsbehandlas i tullhänseende bör tullkvoten förvaltas på ett sätt som främjar den internationella handeln och handelsflödet. Därför bör kvoten fördelas i kronologisk ordning enligt dagen för deklarationen för övergång till fri omsättning, dvs. enligt principen ”först till kvarn”. En del av kvoten bör emellertid avsättas tillfälligt för dem som importerade AVS-bananer till gemenskapen under föregående importförfarande.

(5)

Därför bör sammanlagt 146 850 ton av tullkvoten avsättas för dem som importerade AVS-bananer till gemenskapen under 2005. Denna kvotdel bör förvaltas med hjälp av importlicenser, som bör utfärdas i proportion till den kvantitet som importören har deklarerat för övergång till fri omsättning under 2005.

(6)	Eftersom bara en begränsad kvantitet står till förfogande behövs ett tak för vilka kvantiteter den enskilda importören kan ansöka om för perioden.

(7)

Resten av kvoten bör stå öppen för alla aktörer etablerade i gemenskapen enligt principen ”först till kvarn” i enlighet med artiklarna 308a–308c i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tilllämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (3).

(8)

Genom att gemensamma tullsatser för bananer fastställdes i förordning (EG) nr 1964/2005 upphörde bestämmelserna om importtullkvoter i avdelning IV i rådets förordning (EEG) nr 404/93 av den 13 februari 1993 om den gemensamma organisationen av marknaden för bananer (4) att gälla den 31 december 2005 i enlighet med artikel 16.1 i sistnämnda förordning. De tillämpningsföreskrifter för avdelning IV i förordning (EEG) nr 404/93 som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 896/2001 (5) är därmed överflödiga.

(9)

För tydlighetens skull och för att undvika ett oklart rättsläge bör därför förordning (EG) nr 896/2001 upphävas. Vissa av förordningens bestämmelser fyller dock en funktion även för det importförfarande som instiftas genom den här förordningen och bör behållas, t.ex. bestämmelserna om medlemsstaternas informationsplikt.

(10)	För att licensansökningarna skall kunna lämnas in i tid bör den här förordningen träda i kraft omedelbart.

(11)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för bananer.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

Härmed öppnas för perioden 1 mars–31 december 2006 den tullkvot med nolltullsats för import av bananer med KN-nummer 0803 00 19 med ursprung i AVS-länderna som avses i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 1964/2005.

Artikel 2

Tillgängliga kvantiteter

Tullkvoten skall omfatta 615 000 ton varav

a)	146 850 ton skall förvaltas i enlighet med bestämmelserna i kapitel II och ha löpnummer 09.4164,

b)	468 150 ton skall förvaltas i enlighet med bestämmelserna i kapitel III och ha löpnummer 09.1638, 09.1639, 09.1640, 09.1642 och 09.1644.

KAPITEL II

IMPORT AV DE KVANTITETER SOM AVSES I ARTIKEL 2 a

Artikel 3

Importlicenser

1.   För all import inom ramen för den kvantitet som avses i artikel 2 a skall det uppvisas en importlicens som har utfärdats i enlighet med bestämmelserna i detta kapitel.

2.   Bestämmelserna i kommissionens förordning (EG) nr 1291/2000 (6) skall tillämpas med undantag av artikel 8.4 och 8.5, om inte annat följer av bestämmelserna i den här förordningen.

Artikel 4

Inlämning av licensansökningar

1.   Alla ekonomiska aktörer som under 2005 importerade bananer med ursprung i AVS-länder (nedan kallade ”AVS-bananer”) till gemenskapen får ansöka om importlicens.

2.   Varje aktör får högst ansöka om en kvantitet som överstiger den kvantitet AVS-bananer aktören deklarerade för övergång till fri omsättning under 2005 med 40 %.

3.   Importlicensansökan skall lämnas in den 15 och 16 februari 2006 till den behöriga myndigheten i den medlemsstat som 2005 utfärdade aktörens importlicens för de kvantiteter som avses i punkt 2.

Behörig myndighet är den myndighet som anges i bilagan förordning (EG) nr 896/2001.

4.   Ansökan skall åtföljas av aktörens importlicens för AVS-bananer för 2005, i kopia eller original, med avdrag noterade, ursprungsbevis för de kvantiteter som licensen omfattar och handlingar som styrker att det har ställts en säkerhet i enlighet med avdelning III i kommissionens förordning (EEG) nr 2220/85 (7). Säkerheten skall uppgå till 150 euro per ton.

5.   Ansökningar som inte uppfyller bestämmelserna i denna artikel skall inte tas emot.

6.   Fält 20 i licensansökningarna och själva licenserna skall innehålla uppgiften ”Licens – förordning (EG) nr 219/2006 – kapitel II”.

Artikel 5

Utfärdande av licenser

1.   Senast den 21 februari 2006 skall medlemsstaterna till kommissionen meddela den totala kvantitet för vilken godkända licensansökningar har lämnats in.

2.   Om de begärda kvantiteterna överstiger den kvantitet som avses i artikel 2 a skall kommissionen senast den 24 februari 2006 fastställa en tilldelningskoefficient som skall tillämpas på varje licensansökan.

3.   Från och med den 27 februari 2006 skall de behöriga myndigheterna utfärda importlicenser, i förekommande fall genom tillämpning av den tilldelningskoefficient som avses i punkt 2.

4.   Om en tilldelningskoefficient tillämpas och det utfärdas licens för en mindre kvantitet än den som har begärts, skall den säkerhet som avses i artikel 4.4 omedelbart frisläppas för den kvantitet som inte tilldelats.

Artikel 6

Licensernas giltighetstid och medlemsstaternas anmälningar

1.   Importlicenser utfärdade i enlighet med artikel 5.3 skall vara giltiga från den 1 mars till och med 31 december 2006.

2.   Under perioden april 2006–januari 2007 skall medlemsstaterna senast den 15 i varje månad anmäla till kommissionen vilka kvantiteter bananer som importerades föregående månad inom ramen för licenser utfärdade i enlighet med artikel 5.3.

KAPITEL III

IMPORT AV DE KVANTITETER SOM AVSES I ARTIKEL 2 b

Artikel 7

Förvaltning

1.   Den kvantitet som avses i artikel 2 b skall delas in i fem delkvoter på 93 630 ton enligt följande:

Löpnummer	Period
09.1638	1 mars–30 april
09.1639	1 maj–30 juni
09.1640	1 juli–31 augusti
09.1642	1 september–31 oktober
09.1644	1 november–31 december

2.   Delkvoterna skall förvaltas i enlighet med bestämmelserna i artiklarna 308a–308c i förordning (EEG) nr 2454/93.

KAPITEL IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 8

Upphävande

Förordning (EG) nr 896/2001 skall upphöra att gälla. Artiklarna 21, 26 och 27 och bilagan skall dock fortsätta att tillämpas även i fråga om import som sker enligt den här förordningen.

Artikel 9

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

---

(1)  EUT L 316, 2.12.2005, s. 1.

(2)  EUT L 324, 10.12.2005, s. 5.

(3)  EGT L 253, 11.10.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 883/2005 (EUT L 148, 11.6.2005, s. 5).

(4)  EGT L 47, 25.2.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom 2003 års anslutningsakt.

(5)  EGT L 126, 8.5.2001, s. 6. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 838/2004 (EUT L 127, 29.4.2004, s. 52).

(6)  EGT L 152, 24.6.2000, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1856/2005 (EUT L 297, 15.11.2005, s. 7).

(7)  EGT L 205, 3.8.1985, s. 5.

---

9.2.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 38/25

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 220/2006

av den 8 februari 2006

om fastställande av bidragssatserna för ägg och äggulor som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2771/75 av den 29 oktober 1975 om den gemensamma organisationen av marknaden för ägg (1), särskilt artikel 8.3 i denna, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 8.1 i förordning (EEG) nr 2771/75 föreskrivs att skillnaden mellan priserna inom den internationella handeln för de produkter som förtecknas i artikel 1.1 i nämnda förordning och priserna inom gemenskapen får täckas av ett exportbidrag då produkterna exporteras i form av varor som förtecknas i bilagan till samma förordning.

(2)

I kommissionens förordning (EG) nr 1043/2005 av den 30 juni 2005 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 3448/93 med avseende på ordningen för beviljande av exportbidrag för vissa jordbruksprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget samt kriterierna för fastställande av bidragsbeloppen (2) anges de produkter för vilka det skall fastställas en bidragssats som skall tillämpas när dessa produkter exporteras i form av varor som förtecknas i bilaga I till förordning (EEG) nr 2771/75.

(3)	Enligt artikel 14 andra stycket i förordning (EG) nr 1043/2005 skall bidragssatsen för 100 kg av var och en av basprodukterna i fråga fastställas för samma period som den period för vilken bidragsbeloppen fastställs för dessa produkter som exporteras i obearbetat tillstånd.

(4)	I artikel 11 i jordbruksavtalet som slöts inom ramen för Uruguayrundan föreskrivs att bidrag som beviljas för export av en produkt som ingår i en vara inte får överstiga det bidrag som tillämpas på produkten när den exporteras i obearbetat skick.

(5)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för fjäderfäkött och ägg.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De bidragssatser som skall tillämpas på de basprodukter som förtecknas i bilaga I till förordning (EG) nr 1043/2005 och i artikel 1.1 i förordning (EEG) nr 2771/75, och som exporteras i form av varor vilka förtecknas i bilaga I till förordning (EEG) nr 2771/75, skall fastställas i överensstämmelse med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 9 februari 2006.

---

(1)  EGT L 282, 1.11.1975, s. 49. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1913/2005 (EUT L 307, 25.11.2005, s. 2).

(2)  EUT L 172, 5.7.2005, s. 24.

---

---

9.2.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 38/27

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 221/2006

av den 8 februari 2006

om fastställande av den nedsättningskoefficient som – i enlighet med förordning (EG) nr 2375/2002 och med tillämpning av förordning (EG) nr 169/2006 – skall användas för delkvot III för vanligt vete av annan kvalitet än hög

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 2375/2002 av den 27 december 2002 om öppnande och förvaltning av gemenskapstullkvoter för vanligt vete av annan kvalitet än hög från tredje länder och om undantag från rådets förordning (EEG) nr 1766/92 (2) särskilt artikel 5.3 i denna, och

av följande skäl:

(1)	Genom förordning (EG) nr 2375/2002 öppnades en årlig tullkvot på 2 981 600 ton för vanligt vete av annan kvalitet än hög. Denna kvot är uppdelad i tre delkvoter.

(2)

Med stöd av artikel 1 i kommissionens förordning (EG) nr 169/2006 av den 31 januari 2006 om undantag från förordning (EG) nr 2375/2002 i fråga om utfärdande av importlicenser inom ramen för tranch nr 1 av delkvot III för vanligt vete av annan kvalitet än hög (3), har den kvantitet för delkvot III som fortfarande är tillgänglig för perioden 1 januari–31 mars 2006 fastställts till 464 879,874 ton.

(3)

De kvantiteter som begärdes den 6 februari 2006, i enlighet med artikel 5.1 i förordning (EG) nr 2375/2002, överskrider de tillgängliga kvantiteterna. Det bör därför beslutas om i vilken omfattning licenser skall utfärdas. Det bör ske genom fastställande av en nedsättningskoefficient som skall tillämpas på de begärda kvantiteterna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inlämnade ansökningar om importlicens för delkvot III för vanligt vete av annan kvalitet än hög, vilka – i enlighet med artikel 5.1 och 5.2 i förordning (EG) nr 2375/2002 – överförts till kommissionen den 6 februari 2006, beviljas med upp till 80,56049 % av de begärda kvantiteterna.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 9 februari 2006.

---

(1)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 78. Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1154/2005 (EUT L 187, 19.7.2005, s. 11).

(2)  EGT L 358, 31.12.2002, s. 88. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 777/2004 (EUT L 123, 27.4.2004, s. 50).

(3)  EUT L 27, 1.2.2006, s. 3.

---

9.2.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 38/28

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 222/2006

av den 8 februari 2006

om utfärdande av importlicenser för rörsocker inom ramen för vissa tullkvoter och förmånsavtal

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1260/2001 av den 19 juni 2001 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (1),

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1095/96 av den 18 juni 1996 om genomförande av medgivandena i lista CXL som fastställts sedan förhandlingarna enligt GATT artikel XXIV.6 avslutats (2),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1159/2003 av den 30 juni 2003 om tillämpningsföreskrifter för regleringsåren 2003/04, 2004/05 och 2005/06 vid import av rörsocker inom ramen för vissa tullkvoter och förmånsavtal och om ändring av förordningarna (EG) nr 1464/95 och (EG) nr 779/96 (3), särskilt artikel 5.4 och

av följande skäl:

(1)	I artikel 9 i förordning (EG) nr 1159/2003 fastställs bestämmelser för fastställande av leveranskrav med tullfrihet för produkter med KN-nummer 1701, uttryckt i vitsockerekvivalenter, för import med ursprung i de länder som skrivit under AVS-protokollet och avtalet med Indien.

(2)

I kommissionens förordning (EG) nr 180/2006 av den 1 februari 2006 om fastställande av de kvantiteter rörsocker som omfattas av leveranskrav och som skall importeras enligt AVS-protokollet och Indienavtalet, för leveransperioden 2005/2006 (4), fastställs ett leveranskrav för Kongo, Indien, Moçambique, Tanzania och Zimbabwe på en nivå som överskrider summan av de ansökningar om importlicenser som redan lämnats in för leveransperioden 2005/2006.

(3)	Under rådande omständigheter och för tydlighetens skull bör det anges att de berörda begränsningarna inte längre är uppnådda.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

För de ansökningar om importlicenser som lämnats in mellan den 30 januari och den 3 februari 2006 i enlighet med artikel 5.1 i förordning (EG) nr 1159/2003 skall licenser utfärdas inom de kvantiteter som anges i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 9 februari 2006.

---

(1)  EGT L 178, 30.6.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 987/2005 (EUT L 167, 29.6.2005, s. 12).

(2)  EGT L 146, 20.6.1996, s. 1.

(3)  EUT L 162, 1.7.2003, s. 25. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 568/2005 (EUT L 97, 15.4.2005, s. 9).

(4)  EGT L 29, 2.2.2006, s. 28.

---

---

9.2.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 38/30

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 223/2006

av den 8 februari 2006

om fastställande av exportbidragen för ägg från och med den 9 februari 2006

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2771/75 av den 29 oktober 1975 om den gemensamma organisationen av marknaden för ägg (1), särskilt artikel 8.3 tredje stycket i denna, och

av följande skäl:

(1)	I artikel 8 i förordning (EEG) nr 2771/75 föreskrivs att skillnaden mellan världsmarknadspriserna för de produkter som förtecknas i artikel 1.1 i den förordningen och priserna för samma produkter inom gemenskapen får täckas av ett exportbidrag.

(2)

Tillämpningen av dessa bestämmelser och kriterier på den nuvarande situationen på äggmarknaden innebär att exportbidraget bör fastställas till ett belopp som gör det möjligt för gemenskapen att delta i världshandeln och som även tar hänsyn till vad för slags export det rör sig om och exportens betydelse i nuläget.

(3)	Den nuvarande marknads- och konkurrenssituationen i vissa tredjeländer gör det nödvändigt att fastställa bidragssatser som differentieras efter destination för vissa produkter inom äggsektorn.

(4)

I artikel 21 i kommissionens förordning (EG) nr 800/1999 av den 15 april 1999 om gemensamma tilllämpningsföreskrifter för systemet med exportbidrag för jordbruksprodukter (2) fastställs det att bidrag inte skall beviljas för produkter som inte är av sund, god och marknadsmässig kvalitet dagen för mottagandet av exportdeklarationen. För att gällande bestämmelser skall tillämpas enhetligt bör det fastställas att bidrag för äggprodukter enligt artikel 1 i förordning (EEG) nr 2771/75 endast får beviljas om de är försedda med det sundhetsmärke som fastställs i rådets direktiv 89/437/EEG av den 20 juni 1989 om hygienfrågor och hälsorisker i samband med tillverkning och utsläppande på marknaden av äggprodukter (3).

(5)

Förhandlingarna inom ramen för Europaavtalen mellan Europeiska gemenskapen och Rumänien och Bulgarien syftar främst till att avreglera handeln med de produkter som omfattas av den gemensamma organisationen av den berörda marknaden. Exportbidragen för Rumänien och Bulgarien bör därför avskaffas. Avskaffandet får dock inte leda till att det skapas differentierade bidrag för export till andra länder.

(6)	Förvaltningskommittén för fjäderfäkött och ägg har inte yttrat sig inom den tid som ordföranden har bestämt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

En förteckning över de produktkoder för vilka exportbidrag skall beviljas enligt artikel 8 i förordning (EEG) nr 2771/75 samt bidragsbeloppen anges i bilagan till den här förordningen.

För att berättiga till exportbidrag skall de produkter som omfattas av tillämpningsområdet för kapitel XI i bilagan till direktiv 89/437/EEG likaså uppfylla de krav på sundhetsmärkning som föreskrivs i det direktivet.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 9 februari 2006.

---

(1)  EGT L 282, 1.11.1975, s. 49. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 806/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1).

(2)  EGT L 102, 17.4.1999, s. 11. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 671/2004 (EUT L 105, 14.4.2004, s. 5).

(3)  EGT L 212, 22.7.1989, s. 87. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 806/2003.

---

---

9.2.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 38/32

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 224/2006

av den 8 februari 2006

om fastställande av representativa priser för fjäderfäkött, ägg och äggalbumin samt om ändring av förordning (EG) nr 1484/95

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2771/75 av den 29 oktober 1975 om den gemensamma organisationen av marknaden för ägg (1), särskilt artikel 5.4 i denna,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2777/75 av den 29 oktober 1975 om den gemensamma organisationen av marknaden för fjäderfäkött (2), särskilt artikel 5.4 i denna,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2783/75 av den 29 oktober 1975 om det gemensamma handelssystemet för äggalbumin och mjölkalbumin (3), särskilt artikel 3.4 i denna, och

av följande skäl:

(1)	Genom kommissionens förordning (EG) nr 1484/95 (4) fastställs tillämpningsföreskrifter för ordningen för tillämpning av tilläggsbelopp för import samt representativa priser av fjäderfäkött, ägg och äggalbumin.

(2)

Det framgår av den regelbundna kontrollen av de uppgifter som ligger till grund för fastställandet av de representativa priserna för produkterna inom sektorerna för fjäderfäkött, ägg och äggalbumin att de representativa priserna för import av vissa produkter bör ändras med hänsyn till variationerna i pris efter ursprung. De representativa priserna bör därför offentliggöras.

(3)	Med hänsyn till situationen på marknaden bör denna ändring genomföras så snart som möjligt.

(4)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för fjäderfäkött och ägg.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga I till förordningen (EG) nr 1484/95 skall ersättas med bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 9 februari 2006.

---

(1)  EGT L 282, 1.11.1975, s. 49. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 806/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1).

(2)  EGT L 282, 1.11.1975, s. 77. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 806/2003.

(3)  EGT L 282, 1.11.1975, s. 104. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 2916/95 (EGT L 305, 19.12.1995, s. 49).

(4)  EGT L 145, 29.6.1995, s. 47. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 82/2006 (EUT L 14, 19.1.2006, s. 10).

---

---

9.2.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 38/34

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 225/2006

av den 8 februari 2006

om ändring av de representativa priser och tilläggsbelopp som skall tillämpas för import av vissa produkter inom sockersektorn, som fastställs genom förordning (EG) nr 1011/2005, för regleringsåret 2005/06

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1260/2001 av den 19 juni 2001 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1423/95 av den 23 juni 1995 om tillämpningsföreskrifter för import av produkter inom sockersektorn med undantag av melass (2), särskilt artikel 1.2, andra stycket, andra meningen och artikel 3.1 i denna, och

av följande skäl:

(1)

De representativa priserna och tilläggsbeloppen för import av vitsocker, råsocker och vissa sockerlösningar för regleringsåret 2005/06 har fastställts genom kommissionens förordning (EG) nr 1011/2005 (3). Dessa priser och tilläggsbelopp har senast ändrats genom kommissionens förordning (EG) nr 200/2006 (4).

(2)	Enligt de uppgifter som kommissionen för närvarande har tillgång till bör dessa belopp ändras enligt bestämmelserna i förordning (EG) nr 1423/95.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De representativa priser och tilläggsbelopp för import av de produkter som avses i artikel 1 i förordning (EG) nr 1423/95, och som fastställs i förordning (EG) nr 1011/2005 för regleringsåret 2005/06 skall ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 9 februari 2006.

---

(1)  EGT L 178, 30.6.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 39/2004 (EUT L 6, 10.1.2004, s. 16).

(2)  EGT L 141, 24.6.1995, s. 16. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 624/98 (EGT L 85, 20.3.1998, s. 5).

(3)  EUT L 170, 1.7.2005, s. 35.

(4)  EUT L 32, 4.2.2006, s. 39.

---

---

9.2.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 38/36

---

KOMMISSIONENS DIREKTIV 2006/15/EG

av den 7 februari 2006

om en andra förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden enligt rådets direktiv 98/24/EG och om ändring av direktiv 91/322/EEG och 2000/39/EG

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 98/24/EG av den 7 april 1998 om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet (1), särskilt artikel 3.2,

med beaktande av yttrandet från rådgivande kommittén för arbetarskyddsfrågor, och

av följande skäl:

(1)	I enlighet med direktiv 98/24/EG skall kommissionen föreslå att europeiska mål i form av indikativa yrkeshygieniska gränsvärden för att skydda arbetstagarna mot risker som har samband med kemiska agenser fastställs på gemenskapsnivå.

(2)	Vid genomförandet av denna uppgift biträds kommissionen av vetenskapliga kommittén för yrkeshygieniska gränsvärden för kemiska agenser (SCOEL), inrättad genom kommissionens beslut 95/320/EG (2).

(3)

De indikativa yrkeshygieniska gränsvärdena är hälsobaserade, icke-bindande värden som fastställts med hjälp av de senaste vetenskapliga rönen och med beaktande av tillgänglig mätteknik. De innebär gränsvärden för exponering, under vilka inga skadeverkningar kan förväntas för ett visst ämne. De är nödvändiga för att arbetsgivaren skall kunna fastställa och bedöma risker i enlighet med artikel 4 i direktiv 98/24/EG.

(4)	För alla kemiska agenser för vilka indikativa yrkeshygieniska gränsvärden har fastställts på gemenskapsnivå skall medlemsstaterna fastställa ett nationellt yrkeshygieniskt gränsvärde som beaktar gemenskapens gränsvärde men som till sin natur kan stämma överens med nationell lagstiftning och praxis.

(5)	Indikativa yrkeshygieniska gränsvärden bör ses som en viktig del av det övergripande arbetet för att skydda arbetstagarna mot de risker som orsakas av farliga kemiska agenser i arbetet.

(6)

Resultaten av de riskbedömningar och de riskminskningsstrategier som utarbetats med stöd av rådets förordning (EEG) nr 793/93 (3) av den 23 mars 1993 om bedömning och kontroll av risker med existerande ämnen ger underlag för att fastställa eller ompröva de yrkeshygieniska gränsvärdena för ett antal ämnen.

(7)

En första och en andra förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden fastställdes genom kommissionens direktiv 91/322/EEG (4) och 96/94/EG (5) på grundval av rådets direktiv 80/1107/EEG av den 27 november 1980 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för kemiska, fysikaliska och biologiska agenser i arbetet (6).

(8)	Direktiv 80/1107/EEG upphörde att gälla den 5 maj 2001 och ersattes med direktiv 98/24/EG.

(9)	I direktiv 98/24/EG fastslås att direktiven 91/322/EEG och 96/94/EG skall fortsätta att gälla.

(10)

Kommissionens direktiv 96/94/EG upphörde att gälla den 31 december 2001 och ersattes med kommissionens direktiv 2000/39/EG av den 8 juni 2000 om upprättandet av en första förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden med tillämpning av rådets direktiv 98/24/EG om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet (7).

(11)	Mot bakgrund av de senaste vetenskapliga rönen bör de indikativa yrkeshygieniska gränsvärden som fastställdes genom direktiv 91/322/EEG omprövas.

(12)

I enlighet med artikel 3 i direktiv 98/24/EG har SCOEL bedömt totalt 33 ämnen, vilka förtecknas i bilagan till detta direktiv. Av dessa förekommer 17 redan i bilagan till kommissionens direktiv 91/322/EEG. SCOEL rekommenderar att det fastställs nya indikativa gränsvärden för 4 av dessa ämnen och att de tidigare gränsvärdena behålls för 13 av dem. Därför bör de 17 ämnen som nu är förtecknade i bilagan till detta direktiv strykas i bilagan till direktiv 91/322/EEG, medan de övriga 10 ämnena bör finnas kvar i bilagan till direktiv 91/322/EEG.

(13)

10 ämnen bör finnas kvar i bilagan till direktiv 91/322/EEG. För 9 av dessa har SCOEL ännu inte rekommenderat något indikativt yrkeshygieniskt gränsvärde, medan det för det återstående ämnet sannolikt kommer att finnas ytterligare vetenskapliga uppgifter inom en snar framtid och att det då kommer att bedömas av SCOEL.

(14)

I förteckningen i bilagan till detta direktiv ingår också 16 andra ämnen för vilka SCOEL har rekommenderat indikativa yrkeshygieniska gränsvärden med stöd av en bedömning av de senaste vetenskapliga rönen om yrkesmässiga hälsoeffekter och med beaktande av tillgängliga mättekniker i enlighet med artikel 3 i direktiv 98/24/EG.

(15)

Ett av dessa 16 ämnen, monoklorobenzen, infördes i bilagan till direktiv 2000/39/EG. SCOEL har undersökt det indikativa yrkeshygieniska gränsvärdet mot bakgrund av de senaste vetenskapliga rönen och rekommenderat att det fastställs ett nytt indikativt yrkeshygieniskt gränsvärde. Därför bör detta ämne, som nu finns upptaget i bilagan till detta direktiv, strykas ur bilagan till direktiv 2000/39/EG.

(16)	Det bör också fastställas gränsvärden för kortvarig exponering för vissa ämnen för att beakta de effekter som uppkommer vid sådan exponering.

(17)	För vissa ämnen är det nödvändigt att även beakta möjligheten av upptagning genom huden för att säkerställa högsta möjliga skyddsnivå.

(18)	Detta direktiv bör vara ett praktiskt steg mot förverkligandet av den inre marknadens sociala dimension.

(19)	De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättades genom artikel 17 i rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (8).

(20)	Direktiv 91/322/EEG bör ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Vid genomförandet av rådets direktiv 98/24/EEG skall en andra förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden för de kemiska agenserna i bilagan upprättas.

Artikel 2

Medlemsstaterna skall med beaktande av gemenskapens gränsvärden fastställa nationella yrkeshygieniska gränsvärden för de kemiska agenser som återfinns i förteckningen i bilagan.

Artikel 3

I bilagan till direktiv 91/322/EEG skall referenserna till nikotin, myrsyra, metanol, acetonitril, nitrobensen, resorcinol, dietylamin, koldioxid, oxalsyra, cyanamid, difosforpentoxid, difosforpentasulfid, bromin, fosforpentaklorid, pyretrum, barium (lösliga föreningar som Ba), silver (lösliga föreningar som Ag) och deras indikativa gränsvärden strykas.

I bilagan till direktiv 2000/39/EG skall hänvisningen till klorobenzen strykas.

Artikel 4

1.   Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast 18 månader efter det att det har trätt i kraft.

De skall genast till kommissionen överlämna texten till dessa bestämmelser och en jämförelsetabell över dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.

När medlemsstaterna antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2.   Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till bestämmelser i nationell lagstiftning som de antas inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 5

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 6

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

---

(1)  EGT L 131, 5.5.1998, s. 11.

(2)  EGT L 188, 9.8.1995, s. 14.

(3)  EGT L 84, 5.4.1993, s. 1. Förordningen ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

(4)  EGT L 177, 5.7.1991, s. 22.

(5)  EGT L 338, 28.12.1996, s. 86.

(6)  EGT L 327, 3.12.1980, s. 8.

(7)  EGT L 142, 16.6.2000, s. 47.

(8)  EGT L 183, 29.6.1989, s. 1.

---

---

9.2.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 38/40

---

KOMMISSIONENS DIREKTIV 2006/17/EG

av den 8 februari 2006

om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/23/EG när det gäller vissa tekniska krav för donation, tillvaratagande och kontroll av mänskliga vävnader och celler

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 152.4 a,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/23/EG av den 31 mars 2004 om fastställande av kvalitets- och säkerhetsnormer för donation, tillvaratagande, kontroll, bearbetning, konservering, förvaring och distribution av mänskliga vävnader och celler (1), särskilt artikel 28 b, d, e, f och i, och

av följande skäl:

(1)

I direktiv 2004/23/EG fastställs kvalitets- och säkerhetsnormer för donation, tillvaratagande och kontroll av mänskliga vävnader och celler avsedda för användning på människor samt av produkter som tillverkas av mänskliga vävnader och celler och avsedda för användning på människor, i syfte att säkerställa hög hälsoskyddsnivå för människor.

(2)	För att förhindra spridning av sjukdomar via mänskliga vävnader och celler och för att garantera likvärdig kvalitets- och säkerhetsnivå, anges i direktiv 2004/23/EG att särskilda tekniska krav bör fastställas för varje steg i användningen av mänskliga vävnader och celler.

(3)

Användningen av vävnader och celler i människokroppen innebär risk för överföring av sjukdomar och andra eventuella biverkningar hos mottagaren. Den risken kan minskas genom noggrant urval av givare, kontroll av varje donation och tillämpning av förfaranden för att tillvarata vävnader och celler som följer bestämmelser och metoder som fastställts och uppdaterats mot bakgrund av bästa möjliga tillgängliga vetenskapliga rön. Därför bör alla vävnader och celler som används i gemenskapen, inbegripet dem som används som utgångsmaterial vid tillverkningen av läkemedel, uppfylla de kvalitets- och säkerhetskrav som fastställs i det här direktivet.

(4)	För könsceller beaktas i detta direktiv särskilda kvalitets- och säkerhetsaspekter på grund av cellernas specifika användningsområden.

(5)

När det gäller donation av könsceller mellan partner som har en intim fysisk relation är det berättigat att kräva mindre omfattande biologiska tester eftersom risken för mottagaren i dessa fall anses mindre än vid donation från en tredje part. I syfte att minimera riskerna för korskontaminering behövs biologiska tester av givaren endast i de fall då de donerade cellerna kommer att bearbetas, odlas eller förvaras.

(6)

Detta direktiv grundar sig på internationell erfarenhet som inhämtats via omfattande samråd, Europarådets riktlinjer för kvalitet och säkerhet för organ, vävnader och celler, Europakonventionen om mänskliga rättigheter, Europarådets konvention om skydd av mänskliga rättigheter och mänsklig värdighet vid biologisk och medicinsk tillämpning: konventionen om mänskliga rättigheter och biomedicin (Oviedo, 4.IV.1997) och tilläggsprotokollen till denna samt rekommendationer från Världshälsoorganisationen. Särskilt när det gäller kompletterande biologiska tester av givare från områden där vissa sjukdomar är vanligt förekommande eller vars sexualpartner eller föräldrar kommer från sådana områden, bör medlemsstaterna hänvisa till befintliga internationella vetenskapliga råd. Direktivet är förenligt med de grundläggande principerna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(7)	De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom direktiv 2004/23/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Definitioner

I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

a)   könsceller: alla vävnader och celler som är avsedda för assisterad befruktning.

b)   partnerdonation: donation av könsceller mellan en man och en kvinna som intygar att de har en intim fysisk relation.

c)   direkt användning: sådana förfaranden där celler doneras och används utan att ha hanterats av en vävnadsbank.

d)   kvalitetssystem: den organisationsstruktur, de ansvarsområden, förfaranden, processer och resurser som behövs för att kunna tillämpa kvalitetsledning, dvs. alla aktiviteter som direkt eller indirekt bidrar till kvalitet.

e)   standardrutiner: skrivna instruktioner som beskriver de olika stegen i en specifik process inbegripet material och metoder som skall användas samt den förväntade slutprodukten.

f)   validering (eller kvalificering om det gäller utrustning eller utrymmen): fastställande av dokumenterade bevis som i hög grad garanterar att en specifik process, standardrutiner, del av utrustning eller utrymme konsekvent resulterar i en produkt som uppfyller de på förhand fastställda specifikationerna och kvalitetskraven; en process valideras för att utvärdera systemets effektivitet i förhållande till avsett användningsområde.

g)   spårbarhet: möjligheten att lokalisera och identifiera vävnaden/cellen under varje steg från tillvaratagande till bearbetning, kontroll, förvaring och distribution till mottagaren eller till kassation, dvs. möjligheten att identifiera givare och vävnadsinrättning, eller den tillverkningsanläggning som tar emot, bearbetar eller förvarar vävnaden/cellerna, samt möjligheten att identifiera mottagarna på de vårdinrättningar som överför vävnaden/cellerna till mottagaren; spårbarhet innebär också möjligheten att lokalisera och identifiera alla relevanta uppgifter om produkter och material som kommer i kontakt med dessa vävnader eller celler.

h)   organisation för tillvaratagande: en vårdinrättning, avdelning på ett sjukhus eller annat organ som tillvaratar mänskliga vävnader och celler, och som inte behöver ha ackrediterats, utsetts, auktoriserats eller beviljats tillstånd som vävnadsinrättning.

Artikel 2

Krav för tillvaratagande av mänskliga vävnader och celler

1.   Med undantag av partnerdonation av könsceller för direkt användning skall medlemsstaterna säkerställa att tillvaratagandet av mänskliga vävnader och celler ackrediteras, utses, auktoriseras och beviljas tillstånd för ändamålet först när kraven i styckena 2–12 är uppfyllda.

2.   Tillvaratagande av mänskliga vävnader och celler skall utföras av personer som fullgjort en utbildning som anvisats av ett kliniskt team specialiserat på de vävnader och celler som skall tillvaratas, eller av en vävnadsinrättning som är auktoriserad för tillvaratagande.

3.   Vävnadsinrättningen eller organisationen för tillvaratagande skall ha skrivna avtal med den personal eller de kliniska team som ansvarar för givarurvalet, såvida dessa inte är anställda av samma organisation eller inrättning, med angivande av de förfarande som skall följas i syfte att säkerställa att de urvalskriterier för givare som fastställs i bilaga I uppfylls.

4.   Vävnadsinrättningen eller organisationen för tillvaratagande skall ha skrivna avtal med den personal eller de kliniska team som ansvarar för tillvaratagandet av vävnader eller celler, såvida dessa inte är anställda av samma organisation eller inrättning, med angivande av vilken typ av vävnader, celler och/eller prover för tester som skall tillvaratas och vilka förfaranden som skall följas.

5.   Det skall finnas standardrutiner för kontroll av

a)	givarens identitet,

b)	uppgifterna om givarens eller dennes familjs samtycke eller tillstånd,

c)	bedömningen av urvalskriterier för givare i enlighet med artikel 3,

d)	bedömningen av de laboratorietester som krävs för givare i enlighet med artikel 4.

Det skall också finnas standardrutiner som beskriver förfarandena för tillvaratagande, förpackning, märkning och transport av vävnaderna och cellerna till vävnadsinrättningen, eller till det kliniska team som ansvarar för användningen om vävnaderna och cellerna distribueras direkt, eller, om det gäller vävnads- eller cellprover, till laboratoriet för provtagning, i överensstämmelse med artikel 5 i detta direktiv.

6.   Tillvaratagandet skall utföras i lämpliga anläggningar enligt förfaranden som minimerar att de tillvaratagna vävnaderna eller cellerna kontamineras med bakterier eller annat, i enlighet med artikel 5.

7.   Material och utrustning för tillvaratagande skall uppfylla de normer och specifikationer som fastställs i avsnitt 1.3 i bilaga IV, och med tillbörlig hänsyn till relevanta nationella och internationella bestämmelser, normer och riktlinjer för sterilisering av läkemedel och medicintekniska produkter. Godkänd steril utrustning skall användas för tillvaratagande av vävnader och celler.

8.   Tillvaratagande av vävnader och celler från levande givare skall ske i en miljö som garanterar givarnas hälsa, säkerhet och personliga integritet.

9.   I förekommande fall skall det finnas nödvändig personal och utrustning för rekonstruering av avlidna givares kroppar. Sådan rekonstruktion skall genomföras effektivt och fullständigt.

10.   Förfarandena för tillvaratagande av vävnader och celler skall utföras i enlighet med kraven i artikel 5.

11.   Givaren och de donerade vävnaderna och cellerna skall tilldelas en unik identifieringskod under tillvaratagandet eller vid vävnadsinrättningen, så att givaren säkert kan identifieras och allt donerat material spåras. De kodade uppgifterna skall föras in i ett register som förs för detta ändamål.

12.   Dokumentationen om givaren skall bevaras i enlighet med punkt 1.4 i bilaga IV.

Artikel 3

Urvalskriterier för givare av vävnader och celler

De behöriga myndigheterna skall se till att givare uppfyller de urvalskriterier som fastställs i

a)	bilaga I när det gäller givare av vävnader och celler, förutom givare av könsceller,

b)	bilaga III när det gäller givare av könsceller.

Artikel 4

Obligatoriska laboratorietester för givare

1.   De behöriga myndigheterna skall se till att

a)	givare av vävnader och celler, förutom givare av könsceller, genomgår de biologiska tester som fastställs i punkt 1 i bilaga II,

b)	de tester som avses i a utförs i enlighet med de allmänna kraven i punkt 2 i bilaga II.

2.   De behöriga myndigheterna skall se till att

a)	givare av könsceller genomgår de biologiska tester som fastställs i punkterna 1, 2 och 3 i bilaga III,

b)	de tester som avses i a ovan utförs i enlighet med de allmänna kraven i punkt 4 i bilaga III.

Artikel 5

Förfaranden för donation och tillvaratagande av vävnader och/eller celler samt mottagande på vävnadsinrättningen

De behöriga myndigheterna skall se till att förfarandena för donation och tillvaratagande av vävnader och/eller celler samt mottagandet av dessa på vävnadsinrättningen uppfyller de krav som fastställs i bilaga IV.

Artikel 6

Krav för direkt distribution av specifika vävnader och celler till mottagaren

De behöriga myndigheterna får ge tillstånd till distribution av specifika vävnader och celler direkt från platsen där materialet tillvaratagits till en vårdinrättning för omedelbar transplantation.

Artikel 7

Införlivande

1.   Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 1 november 2006. De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2.   Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 8

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 9

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

---

(1)  EUT L 102, 7.4.2004, s. 48.

---

---

---

---

---