ISSN 1725-2628
Europeiska unionens
officiella tidning
L 33
Svensk utgåva
Lagstiftning
49 årgången
4 februari 2006
|
ISSN 1725-2628 |
||
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 33 |
|
|
|
||
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
49 årgången |
|
|
|
Rättelser |
|
|
|
* |
||
|
|
* |
||
|
|
* |
|
|
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES. |
|
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
I Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk
|
4.2.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 33/1 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 166/2006
av den 18 januari 2006
om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar och om ändring av rådets direktiv 91/689/EEG och 96/61/EG
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
efter att ha hört Regionkommittén,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och
av följande skäl:
|
(1) |
Enligt gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram, som antogs genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG (3), bör allmänheten ges tillgång till lättillgänglig information om miljöförhållanden och miljötrender i förhållande till sociala och ekonomiska trender och hälsotrender. Där sägs också att det är viktigt att verka för att öka allmänhetens miljömedvetenhet. |
|
(2) |
I FN/ECE:s konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslut och rätt till överprövning i miljöfrågor (nedan kallad ”Århuskonventionen”), som undertecknades av Europeiska gemenskapen den 25 juni 1998, betonas att man genom att förbättra allmänhetens tillgång till miljöinformation och genom att sprida sådan information kan bidra till ökad medvetenhet om miljöfrågor, ett fritt åsiktsutbyte, ett effektivare deltagande av allmänheten i miljöbeslut och, i slutändan, till en bättre miljö. |
|
(3) |
Register över utsläpp och överföringar av föroreningar (nedan kallade ”register”) är ett kostnadseffektivt sätt att främja ökad miljöhänsyn och ge allmänheten tillgång till information om utsläpp av föroreningar och borttransport av föroreningar och avfall. De kan också användas för att följa trender, påvisa framsteg när det gäller att minska utsläppen, övervaka att vissa internationella avtal följs, fastställa prioriteringar och bedöma vilka framsteg gemenskapens och medlemsstaternas miljöpolitik och miljöprogram resulterat i. |
|
(4) |
Ett integrerat och enhetligt register ger allmänheten och näringslivet samt forskare, försäkringsbolag, lokala myndigheter, icke-statliga organisationer och andra beslutsfattare ett bra underlag för jämförelser och framtida beslut i miljöfrågor. |
|
(5) |
Den 21 maj 2003 undertecknade Europeiska gemenskapen FN/ECE:s protokoll om register över utsläpp och överföringar av föroreningar (nedan kallat ”protokollet”). Eftersom gemenskapen har för avsikt att ingå detta protokoll bör bestämmelserna i gemenskapslagstiftningen stämma överens med protokollet. |
|
(6) |
Ett europeiskt register över förorenande utsläpp (nedan kallat ”EPER”) upprättades genom kommissionens beslut 2000/479/EG (4). Protokollet bygger på samma principer som EPER, men går längre genom att fler föroreningar och verksamheter omfattas av rapporteringsplikten, liksom utsläpp till mark, utsläpp från diffusa källor och borttransport. |
|
(7) |
Målsättningen med ett europeiskt register kan endast uppnås om man har tillgång till tillförlitliga och jämförbara data. Det krävs därför en lämplig harmonisering av de system som används för insamling och överföring av data för att säkerställa att dessa data är jämförbara och av hög kvalitet. Enligt protokollet skall det europeiska registret utformas så att allmänheten så enkelt som möjligt kan få tillgång till det via Internet. Det bör vara möjligt att på ett enkelt sätt identifiera utsläpp och överföringar både när de redovisas sammanlagt och separat så att det går att få tillgång till så mycket information som möjligt inom rimlig tid. |
|
(8) |
För att ytterligare bidra till målet att främja allmänhetens tillgång till lättillgänglig information om miljöförhållanden och miljötrender, och till att gemene man blir mer miljömedveten bör det europeiska registret länkas till andra liknande databaser i medlemsstaterna och länder utanför EU, och till internationella organisationers databaser. |
|
(9) |
Enligt protokollet bör det europeiska registret också innehålla information om särskilda åtgärder för bortskaffande av avfall, som skall rapporteras som utsläpp till mark. Återvinning, exempelvis i form av slam- och gödselspridning, rapporteras inte under denna kategori. |
|
(10) |
För att uppnå målet att det europeiska registret skall ge allmänheten tillförlitlig information och möjliggöra kunskapsbaserade beslut är det nödvändigt att fastställa rimliga men strikta tidsfrister för datainsamling och rapportering. Detta gäller särskilt medlemsstaternas rapportering till kommissionen. |
|
(11) |
Det är i många medlemsstater en väl inarbetad rutin att industrienheter lämnar rapporter om sina utsläpp, men rapporteringen är inte alltid enhetlig, fullständig och jämförbar. Rapporteringen av utsläpp från diffusa källor bör förbättras, där så är lämpligt, så att beslutsfattarna lättare kan se dessa utsläpp i sitt sammanhang och avgöra hur de kan minskas på effektivast möjliga sätt. |
|
(12) |
De data som medlemsstaterna tillhandahåller bör vara av hög kvalitet, särskilt med avseende på fullständighet, enhetlighet och trovärdighet. För att förbättra kvaliteten på de data som rapporteras är det mycket viktigt att fortsättningsvis samordna såväl verksamhetsutövarnas som medlemsstaternas insatser. Kommissionen kommer därför tillsammans med medlemsstaterna att börja arbeta med kvalitetssäkring. |
|
(13) |
Enligt Århuskonventionen bör allmänheten kunna få tillgång till information i det europeiska registret utan att ange skälen för en sådan begäran. Detta kan i första hand uppnås genom att registret görs tillgängligt på elektronisk väg via Internet. |
|
(14) |
Tillgången till information i det europeiska registret bör vara obegränsad. Undantag från denna regel bör endast kunna göras om detta uttryckligen medges i gällande gemenskapslagstiftning. |
|
(15) |
Enligt Århuskonventionen bör allmänheten garanteras möjligheten att delta i den framtida utvecklingen av det europeiska registret genom att den i ett tidigt skede bereds tillfälle att lämna synpunkter, upplysningar, analyser eller åsikter som är av betydelse för beslutsprocessen. De sökande bör kunna begära rättslig prövning av den offentliga myndighetens handlande eller underlåtenhet i samband med begäran. |
|
(16) |
För att det europeiska registret skall bli mer användbart och få större genomslagskraft bör kommissionen och medlemsstaterna tillsammans utarbeta en vägledning för införandet av det europeiska registret, öka miljömedvetenheten hos allmänheten och tillhandahålla lämpligt tekniskt stöd. |
|
(17) |
De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (5). |
|
(18) |
Eftersom målet med den föreslagna åtgärden, nämligen att förbättra allmänhetens tillgång till miljöinformation genom upprättandet av en integrerad, enhetlig och gemenskapstäckande elektronisk databas inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, eftersom behovet av jämförbarhet av data i samtliga medlemsstater talar för en hög grad av harmonisering, och därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. |
|
(19) |
För att förenkla rapporteringskraven och göra dem mer enhetliga är det nödvändigt att ändra rådets direktiv 91/689/EEG av den 12 december 1991 om farligt avfall (6) och rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (7). |
|
(20) |
Syftet med ett europeiskt register är bland annat att informera allmänheten om viktiga utsläpp av föroreningar, framför allt till följd av verksamhet av det slag som omfattas av direktiv 96/61/EG. Allmänheten bör därför enligt denna förordning tillhandahållas information om anläggningar som omfattas av bilaga I till det direktivet. |
|
(21) |
För att undvika att rapporteringen görs flera gånger kan, enligt protokollet, system för register över utsläpp och överföringar av föroreningar i den mån det är praktiskt möjligt integreras i nuvarande informationskällor, såsom rapporteringsmekanismer med stöd av licenser eller verksamhetstillstånd. I enlighet med protokollet bör bestämmelserna i denna förordning inte påverka medlemsstaternas rätt att behålla eller införa ett mera omfattande eller mera allmänt tillgängligt register över utsläpp och överföringar av föroreningar än vad som krävs enligt protokollet. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Syfte
Genom den här förordningen upprättas ett integrerat register över utsläpp och överföringar av föroreningar på gemenskapsnivå (nedan kallat ”det europeiska registret”) i form av en elektronisk databas som är tillgänglig för allmänheten. I förordningen fastställs också regler för registrets funktion i syfte att genomföra FN/ECE:s protokoll om register över utsläpp och överföringar av föroreningar (nedan kallat ”protokollet”) och underlätta allmänhetens deltagande i beslut som rör miljön samt att bidra till att förhindra och minska miljöföroreningar.
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning avses med
|
1. |
allmänheten: en eller flera fysiska eller juridiska personer och, i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis, sammanslutningar, organisationer eller grupper av dessa, |
|
2. |
behörig myndighet: den eller de nationella myndigheter, eller annat behörigt organ, som medlemsstaterna utsett, |
|
3. |
anläggning: en fast, teknisk enhet där en eller flera av de verksamheter som anges i bilaga I bedrivs, liksom all annan därmed förknippad verksamhet som tekniskt sett är knuten till de verksamheter som bedrivs på platsen och som kan påverka utsläpp och föroreningar, |
|
4. |
industrienhet: en eller flera anläggningar på samma plats som drivs av en och samma fysiska eller juridiska person, |
|
5. |
plats: industrienhetens geografiska lokalisering, |
|
6. |
verksamhetsutövare: en fysisk eller juridisk person som driver eller innehar en industrienhet, eller, där detta föreskrivs i nationell lagstiftning, en person som har givits befogenheten att fatta avgörande ekonomiska beslut med avseende på industrienhetens tekniska funktionssätt, |
|
7. |
rapporteringsår: det kalenderår för vilket data om utsläpp av föroreningar och borttransport skall samlas in, |
|
8. |
ämne: ett kemiskt ämne och dess föreningar, med undantag för radioaktiva ämnen, |
|
9. |
föroreningar: ämnen eller grupper av ämnen som på grund av sina egenskaper kan vara skadliga för miljön eller människors hälsa om de sprids till miljön, |
|
10. |
utsläpp: spridning av föroreningar till miljön till följd av människors verksamhet, avsiktligen eller genom olyckshändelse, rutinmässigt eller vid enstaka tillfällen, inbegripet spill, utsläpp till luft, vatten eller mark, injicering, bortskaffande eller dumpning, eller genom avloppssystem utan slutlig avloppsrening, |
|
11. |
borttransport: en förflyttning bort från en industrienhet av avfall för återvinning eller bortskaffande, eller av föroreningar i avloppsvatten för avloppsrening, |
|
12. |
diffusa källor: de många mindre eller spridda källor till utsläpp av föroreningar till mark, luft eller vatten, vars sammanlagda belastning kan ha en betydande inverkan på dessa media och för vilka det är opraktiskt att samla in rapporter från varje källa, |
|
13. |
avfall: alla ämnen eller föremål som omfattas av definitionen i artikel 1 a i rådets direktiv 75/442/EEG av den 15 juli 1975 om avfall (8), |
|
14. |
farligt avfall: alla ämnen eller föremål som omfattas av definitionen i artikel 1.4 i direktiv 91/689/EEG, |
|
15. |
avloppsvatten: avloppsvatten från tätbebyggelse, hushållsspillvatten och industrispillvatten enligt definitionen i artikel 2.1, 2.2 och 2.3 i rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (9), och annat använt vatten som på grund av de ämnen eller föremål det innehåller regleras i gemenskapslagstiftningen, |
|
16. |
bortskaffande: varje åtgärd som avses i bilaga II A till direktiv 75/442/EEG, |
|
17. |
återvinning: varje åtgärd som avses i bilaga II B till direktiv 75/442/EEG. |
Artikel 3
Innehållet i det europeiska registret
Det europeiska registret skall innehålla information om
|
a) |
utsläpp av föroreningar enligt artikel 5.1 a som skall ingå i den rapport som utarbetas av verksamhetsutövare vid industrienheter där man bedriver någon av de verksamheter som anges i bilaga I, |
|
b) |
borttransport av avfall enligt artikel 5.1 b och av föroreningar i avloppsvatten enligt artikel 5.1 c som skall ingå i den rapport som utarbetas av verksamhetsutövare vid industrienheter där man bedriver någon av de verksamheter som anges i bilaga I, |
|
c) |
utsläpp av föroreningar från diffusa källor av det slag som avses i artikel 8.1, om sådan information är tillgänglig. |
Artikel 4
Utformning och struktur
1. Kommissionen skall se till att uppgifterna i det europeiska registret offentliggörs såväl sammanlagt som separat, så att utsläpp och överföringar kan sökas och identifieras med ledning av
|
a) |
industrienheten, i tillämpliga fall också industrienhetens moderbolag, och dess geografiska lokalisering, inklusive avrinningsområdet, |
|
b) |
verksamhet, |
|
c) |
förekomst på medlemsstats- eller gemenskapsnivå, |
|
d) |
förorening eller, i tillämpliga fall, avfall, |
|
e) |
vart och ett av de media (luft, vatten, mark) som föroreningen släpps ut i, |
|
f) |
borttransport av avfall och, i tillämpliga fall, dess destination, |
|
g) |
borttransport av föroreningar i avloppsvatten, |
|
h) |
diffusa källor, |
|
i) |
ägare eller verksamhetsutövare. |
2. Det europeiska registret skall utformas så att det är så enkelt som möjligt för allmänheten att få tillgång till det och så att uppgifterna, vid normal funktion, alltid är lätta att få tillgång till via Internet eller på annan elektronisk väg. Registret skall utformas med hänsyn till att det kan komma att utvidgas och skall successivt omfatta alla tidigare inrapporterade uppgifter, åtminstone för de tio senaste rapporteringsåren.
3. Det europeiska registret skall vara försett med länkar till
|
a) |
medlemsstaternas nationella register över utsläpp och överföringar av föroreningar, |
|
b) |
andra allmänt tillgängliga databaser inom ämnesområden som har samband med registren, inbegripet länkar till andra fördragsslutande parters register över utsläpp och överföringar av föroreningar och, om möjligt, till andra länders register, |
|
c) |
industrienheters webbplatser, om sådana finns och ställs frivilligt till förfogande av industrienheterna. |
Artikel 5
Verksamhetsutövarnas rapportering
1. Vid varje industrienhet där en eller flera av de verksamheter utförs som finns förtecknade i bilaga I bedrivs i en utsträckning som ligger över tröskelvärdet för kapacitet i bilaga I skall verksamhetsutövaren till den behöriga myndigheten årligen lämna en rapport om mängden, med angivande av om uppgifterna bygger på mätning, beräkning eller uppskattning, av följande:
|
a) |
Utsläpp till luft, vatten och mark av de föroreningar som förtecknas i bilaga II för vilka tröskelvärdet i bilaga II har överskridits. |
|
b) |
Borttransport av farligt avfall i större mängder än 2 ton per år eller av annat avfall i större mängder än 2 000 ton per år avsett för någon typ av återvinning, med undantag för bortskaffande för jordförbättring eller djupinjektering, i den bemärkelse som avses i artikel 6, (anges med ”R” i rapporten) eller bortskaffande (anges med ”D” i rapporten); om det är fråga om en gränsöverskridande transport av farligt avfall skall verksamhetsutövaren ange namn på och adress till den som skall återvinna eller bortskaffa avfallet och var detta faktiskt skall ske. |
|
c) |
Borttransport av de föroreningar som förtecknas i bilaga II i avloppsvatten avsett för avloppsrening för vilka tröskelvärdet i kolumn 1b i bilaga II har överskridits. |
Vid varje industrienhet där en eller flera av de verksamheter utförs som finns förtecknade i bilaga I skall verksamhetsutövaren, om verksamheterna ligger över de tröskelvärden som anges i denna bilaga, till den behöriga myndigheten lämna in de uppgifter som identifierar industrienheten i enlighet med bilaga III, såvida den behöriga myndigheten inte redan har tillgång till dessa uppgifter.
I de fall som uppgifterna bygger på mätning eller beräkning skall analysmetod och/eller beräkningsmetod rapporteras.
De utsläpp som avses i bilaga II och som rapporteras enligt led a i denna punkt skall innefatta alla utsläpp från alla källor på platsen för industrienheten vilka ingår i bilaga I.
2. Den information som avses i punkt 1 skall omfatta uppgifter om totala utsläpp och borttransporter som sker avsiktligen eller genom olyckshändelse, rutinmässigt eller vid enstaka tillfällen.
Då verksamhetsutövarna tillhandahåller denna information skall de ange eventuella uppgifter om utsläpp genom olyckshändelse, i de fall sådana finns att tillgå.
3. Verksamhetsutövaren vid varje industrienhet skall med lämpliga intervall samla in den information som behövs för att bedöma vilka utsläpp och borttransporter från industrienheten som omfattas av rapporteringsplikten enligt punkt 1.
4. Vid utarbetandet av rapporten skall den berörda verksamhetsutövaren använda bästa tillgängliga information, vilken kan inbegripa mätdata, utsläppsfaktorer, massbalansberäkningar, indirekt övervakning eller andra beräkningar, tekniska uppskattningar och andra metoder i linje med artikel 9.1 och som överensstämmer med internationellt vedertagna metoder, om sådana finns.
5. Verksamhetsutövaren vid varje berörd industrienhet skall hålla arkiven över de uppgifter från vilka den rapporterade informationen härleddes tillgängliga för behöriga myndigheter i medlemsstaten i fem år efter rapporteringsårets slut. Arkiven skall innehålla en beskrivning av den metod som använts för att samla in uppgifterna.
Artikel 6
Utsläpp till mark
Avfall som används för ”jordförbättring” eller ”djupinjektering” enligt bilaga IIA till direktiv 75/442/EEG skall enbart av verksamhetsutövaren vid den industrienhet där avfallet uppkommit rapporteras som utsläpp till mark.
Artikel 7
Medlemsstaternas rapportering
1. Medlemsstaterna skall, avseende kraven i punkterna 2 och 3 i denna artikel, fastställa ett datum då verksamhetsutövarna skall lämna alla de uppgifter som anges i artikel 5.1 och 5.2 samt den information som anges i artikel 5.3, 5.4 och 5.5 till sin behöriga myndighet.
2. Medlemsstaterna skall på elektronisk väg lämna alla de uppgifter som anges i artikel 5.1 och 5.2 till kommissionen i det format som anges i bilaga III och enligt följande tidsplan:
|
a) |
För det första rapporteringsåret, senast 18 månader efter rapporteringsårets slut. |
|
b) |
För efterföljande rapporteringsår, senast 15 månader efter rapporteringsårets slut. |
Rapporteringen skall inledas år 2007.
3. Kommissionen skall med bistånd från Europeiska miljöbyrån lägga in den information som medlemsstaterna rapporterar i det europeiska registret inom följande tidsgränser:
|
a) |
För det första rapporteringsåret, senast 21 månader efter rapporteringsårets slut. |
|
b) |
För efterföljande rapporteringsår, senast 16 månader efter rapporteringsårets slut. |
Artikel 8
Utsläpp från diffusa källor
1. Kommissionen skall med bistånd från Europeiska miljöbyrån ta med i det europeiska registret information om utsläpp från diffusa källor, såvida information av detta slag finns att tillgå och redan rapporterats av medlemsstaterna.
2. Den information som avses i punkt 1 skall organiseras på ett sådant sätt att det är möjligt för användare att söka och identifiera utsläpp av föroreningar från diffusa källor inom lämpliga ytenheter och skall omfatta uppgifter om den typ av metod som använts för att få fram informationen.
3. Om kommissionen konstaterar att det inte finns några uppgifter om utsläpp från diffusa källor skall den se till att rapportering inleds om utsläpp av relevanta föroreningar från en eller flera diffusa källor i enlighet med förfarandet i artikel 19.2 och genom att använda internationellt godkända metoder, om sådana finns tillgängliga.
Artikel 9
Kvalitetssäkring och kvalitetsbedömning
1. Verksamhetsutövaren vid varje industrienhet som omfattas av rapporteringsplikten i artikel 5 skall säkerställa den inrapporterade informationens kvalitet.
2. De behöriga myndigheterna skall bedöma kvaliteten på de data som industrienheternas verksamhetsutövare enligt punkt 1 lämnar, särskilt med avseende på deras fullständighet, enhetlighet och trovärdighet.
3. Kommissionen skall samordna kvalitetssäkringsarbetet och kvalitetsbedömningen i samråd med den kommitté som avses i artikel 19.1.
4. Kommissionen får i enlighet med förfarandet i artikel 19.2 anta riktlinjer för övervakning och rapportering av utsläpp. Riktlinjerna skall vara förenliga med internationellt godkända metoder, när så är lämpligt, och skall vara förenliga med annan gemenskapslagstiftning.
Artikel 10
Tillgång till information
1. Kommissionen skall med bistånd från Europeiska miljöbyrån se till att det europeiska registret blir allmänt tillgängligt genom att det läggs ut avgiftsfritt på Internet enligt den tidsplan som fastställs i artikel 7.3.
2. Om allmänheten inte på ett enkelt sätt kan få direkt elektronisk tillgång till den information som finns i det europeiska registret skall den berörda medlemsstaten och kommissionen underlätta elektronisk tillgång till det europeiska registret på allmänt tillgängliga platser.
Artikel 11
Sekretess
När en medlemsstat har sekretessbelagt information i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation (10) skall den i sin rapport enligt artikel 7.2 i denna förordning för varje rapporteringsår och separat för varje industrienhet som begärt sekretess ange vilken typ av information som inte lämnas ut och av vilken anledning.
Artikel 12
Allmänhetens deltagande
1. Kommissionen skall se till att allmänheten i ett tidigt skede ges en faktisk möjlighet att delta i den fortsatta utvecklingen av det europeiska registret, inbegripet kapacitetsuppbyggnad och förberedelser av ändringar av denna förordning.
2. Allmänheten skall ha möjlighet att lämna kommentarer, information, analyser eller åsikter inom en rimlig tidsfrist.
3. Kommissionen skall ta vederbörlig hänsyn till sådana åsiktsyttringar från allmänheten och informera den om resultaten av allmänhetens deltagande.
Artikel 13
Tillgång till rättslig prövning
När det gäller allmänhetens tillgång till miljöinformation skall den ha tillgång till rättslig prövning i enlighet med artikel 6 i direktiv 2003/4/EG och, när gemenskapens institutioner är inblandade i enlighet med artikel 6–8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (11).
Artikel 14
Vägledning
1. Kommissionen skall i samråd med den kommitté som avses i artikel 19.1, så snart som möjligt, dock senast inom fyra månader efter det första rapporteringsårets början, utarbeta en vägledning för att stödja införandet av det europeiska registret.
2. Vägledningen om införandet av det europeiska registret bör särskilt omfatta närmare upplysningar om
|
a) |
rapporteringsrutiner, |
|
b) |
de uppgifter som skall rapporteras, |
|
c) |
kvalitetssäkring och kvalitetsbedömning, |
|
d) |
vilken typ av uppgifter som inte lämnats ut och orsaken till detta om det rör sig om sekretessbelagda uppgifter, |
|
e) |
hänvisning till internationellt vedertagna metoder för bestämning av utsläpp samt till analys- och provtagningsmetoder, |
|
f) |
angivelse av moderbolag, |
|
g) |
verksamhetskoder enligt bilaga I till denna förordning och direktiv 96/61/EG. |
Artikel 15
Information till allmänheten
Kommissionen och medlemsstaterna skall se till att allmänheten får information om det europeiska registret och att den som vill kan få hjälp och vägledning, både när det gäller hur man får tillgång till registret och när det gäller att förstå och använda informationen i det.
Artikel 16
Ytterligare information som skall ingå i medlemsstaternas rapporter
1. Tillsammans med de uppgifter som avses i artikel 7 skall medlemsstaterna vart tredje år överlämna en enda rapport till kommissionen som grundas på informationen från de tre senaste rapporteringsåren, där man redovisar praxis och åtgärder i fråga om
|
a) |
kraven enligt artikel 5, |
|
b) |
kvalitetssäkring och kvalitetsbedömning enligt artikel 9, |
|
c) |
tillgång till information enligt artikel 10.2, |
|
d) |
information enligt artikel 15, |
|
e) |
sekretessbelagd information enligt artikel 11, |
|
f) |
påföljder enligt artikel 20 och erfarenheter av deras tillämpning. |
2. Kommissionen skall, för att göra det lättare för medlemsstaterna att sköta den rapportering som avses i punkt 1, framlägga ett förslag till frågeformulär, som skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 19.2.
Artikel 17
Kommissionens granskning
1. Kommissionen skall granska den information som medlemsstaterna lämnar enligt artikel 7 sex månader efter att denna information läggs ut på Internet och, efter samråd med medlemsstaterna, vart tredje år offentliggöra en rapport som grundas på informationen från de tre senast tillgängliga rapporteringsåren.
2. Denna rapport skall läggas fram för Europaparlamentet och rådet tillsammans med en utvärdering av hur det europeiska registret fungerar.
Artikel 18
Ändringar av bilagorna
Eventuella ändringar som är nödvändiga för att anpassa
|
a) |
bilagorna II eller III till denna förordning till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen, eller |
|
b) |
bilagorna II eller III till denna förordning som ett resultat av att eventuella ändringar av protokollets bilagor antagits då parterna i protokollet sammankommit, |
skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 19.2.
Artikel 19
Kommittéförfarande
1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté.
2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
Den tidsperiod som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.
Artikel 20
Påföljder
1. Medlemsstaterna skall fastställa bestämmelser om påföljder för överträdelser av bestämmelserna i denna förordning, och vidta nödvändiga åtgärder för att se till att de genomförs. Påföljderna skall vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.
2. Medlemsstaterna skall anmäla bestämmelserna till kommissionen senast ett år efter det att förordningen träder i kraft, och skall utan dröjsmål anmäla ändringar som berör bestämmelserna.
Artikel 21
Ändringar i direktiven 91/689/EEG och 96/61/EG
1. Artikel 8.3 i direktiv 91/689/EEG skall utgå.
2. Artikel 15.3 i direktiv 96/61/EG skall utgå.
Artikel 22
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Strasbourg den 18 januari 2006.
På Europaparlamentets vägnar
J. BORRELL FONTELLES
Ordförande
På rådets vägnar
H. WINKLER
Ordförande
(1) Yttrande av den 6 april 2005 (ännu ej offentliggjort i EUT).
(2) Europaparlamentets yttrande av den 6 juli 2005 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 2 december 2005.
(3) EGT L 242, 10.9.2002, s. 1.
(4) EGT L 192, 28.7.2000, s. 36.
(5) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
(6) EGT L 377, 31.12.1991, s. 20. Direktivet ändrat genom direktiv 94/31/EG (EGT L 168, 2.7.1994, s. 28).
(7) EGT L 257, 10.10.1996, s. 26. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).
(8) EGT L 194, 25.7.1975, s. 39. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003.
(9) EGT L 135, 30.5.1991, s. 40. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003.
(10) EUT L 41, 14.2.2003, s. 26.
(11) EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.
BILAGA I
Verksamheter
|
Nr |
Verksamhet |
Tröskelvärde för kapacitet |
||||||||||||||||||||||
|
1. |
Energisektorn |
|
||||||||||||||||||||||
|
a) |
Olje- och gasraffinaderier |
* (1) |
||||||||||||||||||||||
|
b) |
Anläggningar för förgasning och kondensering |
* |
||||||||||||||||||||||
|
c) |
Värmekraftverk och andra förbränningsanläggningar |
Med en värmetillförsel på 50 megawatt (MW) |
||||||||||||||||||||||
|
d) |
Koksverk |
* |
||||||||||||||||||||||
|
e) |
Kolkvarnar |
Med en kapacitet på 1 ton per timme |
||||||||||||||||||||||
|
f) |
Anläggningar för tillverkning av kolprodukter och fasta rökfria bränslen |
* |
||||||||||||||||||||||
|
2. |
Produktion och behandling av metaller |
|
||||||||||||||||||||||
|
a) |
Anläggningar för rostning och sintring av metallhaltig malm, inbegripet svavelhaltig malm |
* |
||||||||||||||||||||||
|
b) |
Anläggningar för framställning av råjärn eller stål (primär eller sekundär smältning), inklusive utrustning för kontinuerlig gjutning |
Med en kapacitet på 2,5 ton per timme |
||||||||||||||||||||||
|
c) |
Anläggningar för behandling av järnbaserade metaller: |
|
||||||||||||||||||||||
|
Med en kapacitet på 20 ton stål per timme |
|||||||||||||||||||||||
|
Med en slagkraft per hammare på 50 kJ och där den använda värmeeffekten överstiger 20 MW |
|||||||||||||||||||||||
|
Med en inmatning på 2 bruttoton stål per timme |
|||||||||||||||||||||||
|
d) |
Järn- och stålgjuterier |
Med en produktionskapacitet på 20 ton per dygn |
||||||||||||||||||||||
|
e) |
Anläggningar |
|
||||||||||||||||||||||
|
* |
|||||||||||||||||||||||
|
Med en smältningskapacitet på 4 ton per dygn för bly och kadmium eller 20 ton per dygn för övriga metaller |
|||||||||||||||||||||||
|
f) |
Anläggningar för ytbehandling av metaller och plaster som använder en elektrolytisk eller kemisk process |
Där behandlingsbaden har en volym på 30 m3 |
||||||||||||||||||||||
|
3. |
Mineralindustri |
|
||||||||||||||||||||||
|
a) |
Underjordsbrytning och därmed förknippad verksamhet |
* |
||||||||||||||||||||||
|
b) |
Dagbrottsbrytning och stenbrottsbrytning |
När utvinningsplatsen där utvinningsverksamhet faktiskt bedrivs har en yta på 25 hektar |
||||||||||||||||||||||
|
c) |
Anläggningar för framställning av |
|
||||||||||||||||||||||
|
Med en produktionskapacitet på 500 ton per dygn |
|||||||||||||||||||||||
|
Med en produktionskapacitet på 50 ton per dygn |
|||||||||||||||||||||||
|
Med en produktionskapacitet på 50 ton per dygn |
|||||||||||||||||||||||
|
d) |
Anläggningar för produktion av asbest och för tillverkning av asbestbaserade produkter |
* |
||||||||||||||||||||||
|
e) |
Anläggningar för tillverkning av glas, inklusive glasfibrer |
Med en smältningskapacitet på 20 ton per dygn |
||||||||||||||||||||||
|
f) |
Anläggningar för smältning av mineraler, inklusive framställning av mineralull |
Med en smältningskapacitet på 20 ton per dygn |
||||||||||||||||||||||
|
g) |
Anläggningar för tillverkning av keramiska produkter genom bränning, i synnerhet takpannor, tegel, eldfast sten, kakel, stengods eller porslin |
Med en produktionskapacitet på 75 ton per dygn, eller med en ugnskapacitet på 4 m3 och med en satsningsdensitet på 300 kg per m3 |
||||||||||||||||||||||
|
4. |
Kemisk industri |
|
||||||||||||||||||||||
|
a) |
Anläggningar för kemisk framställning av organiska baskemikalier såsom
|
* |
||||||||||||||||||||||
|
b) |
Anläggningar för kemisk framställning av oorganiska baskemikalier såsom
|
* |
||||||||||||||||||||||
|
c) |
Anläggningar för industriell kemisk framställning av fosfor-, kväve- eller kaliumbaserade gödningsmedel (enkla eller sammansatta) |
* |
||||||||||||||||||||||
|
d) |
Anläggningar för industriell kemisk framställning av växtskyddsmedel och biocider |
* |
||||||||||||||||||||||
|
e) |
Anläggningar för industriell framställning av läkemedel genom kemiska eller biologiska processer |
* |
||||||||||||||||||||||
|
f) |
Anläggningar för industriell framställning av sprängämnen och pyrotekniska produkter |
* |
||||||||||||||||||||||
|
5. |
Avfallshantering och avloppsvattenrening |
|
||||||||||||||||||||||
|
a) |
Anläggningar för återvinning eller bortskaffande av farligt avfall |
Som tar emot 10 ton per dygn |
||||||||||||||||||||||
|
b) |
Anläggningar för förbränning av icke-farligt avfall som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/76/EG av den 4 december 2000 om förbränning av avfall (2) |
Med en kapacitet på 3 ton per timme |
||||||||||||||||||||||
|
c) |
Anläggningar för bortskaffande av icke-farligt avfall |
Med en kapacitet på 50 ton per dygn |
||||||||||||||||||||||
|
d) |
Avfallsdeponier (utom deponier för inert avfall och deponier som stängdes definitivt före den 16 juli 2001 eller för vilka den efterbehandlingsfas som de behöriga myndigheterna kräver enligt artikel 13 i rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall (3) löpt ut) |
Som tar emot 10 ton per dygn eller har en total kapacitet på 25 000 ton |
||||||||||||||||||||||
|
e) |
Anläggningar för destruering eller återvinning av slaktkroppar och animaliskt avfall |
Med en behandlingskapacitet på 10 ton per dygn |
||||||||||||||||||||||
|
f) |
Anläggningar för rening av avloppsvatten från tätbebyggelse |
Med en kapacitet på 100 000 personekvivalenter |
||||||||||||||||||||||
|
g) |
Avloppsanläggningar för industriellt avloppsvatten från sådana verksamheter som anges i denna bilaga |
Med en kapacitet på 10 000 m3 per dygn (4) |
||||||||||||||||||||||
|
6. |
Framställning och bearbetning av papper och trä |
|
||||||||||||||||||||||
|
a) |
Anläggningar för framställning av pappersmassa av trä eller liknande fibrösa material |
* |
||||||||||||||||||||||
|
b) |
Anläggningar för framställning av papper och kartong och andra primära träprodukter (exempelvis spånplattor, fiberskivor och plywood) |
Med en produktionskapacitet på 20 ton per dygn |
||||||||||||||||||||||
|
c) |
Anläggningar för impregnering eller doppning av trä och träprodukter med kemikalier |
Med en produktionskapacitet på 50 m3 per dygn |
||||||||||||||||||||||
|
7. |
Intensiv animalieproduktion och intensivt vattenbruk |
|
||||||||||||||||||||||
|
a) |
Anläggningar för intensiv fjäderfä- eller grisuppfödning |
|
||||||||||||||||||||||
|
b) |
Intensivt vattenbruk |
Med en produktionskapacitet på 1 000 ton fisk eller skaldjur per år |
||||||||||||||||||||||
|
8. |
Animaliska och vegetabiliska produkter från livsmedels- och dryckessektorn |
|
||||||||||||||||||||||
|
a) |
Slakterier |
För en produktion baserad på en slaktvikt på 50 ton per dygn |
||||||||||||||||||||||
|
b) |
Behandling och framställning, avsedd för produktion av livsmedel och drycker av |
|
||||||||||||||||||||||
|
För en produktion av 75 ton produkter per dygn |
|||||||||||||||||||||||
|
För en produktion av 300 ton produkter per dygn (kvartalsmedelvärde) |
|||||||||||||||||||||||
|
c) |
Behandling och framställning av mjölkprodukter |
Med en invägningskapacitet på 200 ton per dygn (årsmedelvärde) |
||||||||||||||||||||||
|
9. |
Annan verksamhet |
|
||||||||||||||||||||||
|
a) |
Anläggningar för förbehandling (exempelvis tvättning, blekning, mercerisering) eller för färgning av fibrer eller textilier |
Med en behandlingskapacitet på 10 ton per dygn |
||||||||||||||||||||||
|
b) |
Garverier |
Med en behandlingskapacitet på 12 ton slutprodukter per dygn |
||||||||||||||||||||||
|
c) |
Anläggningar för ytbehandling av material, föremål eller produkter med organiska lösningsmedel, i synnerhet för appretering, tryckning, bestrykning, avfettning, vattenskyddsbehandling, limning, målning, rengöring eller impregnering |
För en förbrukning av lösningsmedel på 150 kg per timme eller 200 ton per år |
||||||||||||||||||||||
|
d) |
Anläggningar för framställning av kol (hårdbränd kol) eller av grafitelektroder genom förbränning eller grafitisering |
* |
||||||||||||||||||||||
|
e) |
Anläggningar för att bygga fartyg och för att måla eller ta bort färg på dessa |
Som kan ta emot 100 m långa fartyg |
(1) En asterisk (*) anger att tröskelvärde för kapacitet saknas, dvs. att alla anläggningar omfattas av rapporteringsplikten.
(2) EGT L 332, 28.12.2000, s. 91.
(3) EGT L 182, 16.7.1999, s. 1. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003.
(4) Detta tröskelvärde för kapaciteten skall senast 2010 göras till föremål för översyn mot bakgrund av resultaten från den första omgången rapporter.
BILAGA II
Föroreningar (1)
|
Nr |
CAS-nr |
Förorening (2) |
Tröskelvärde för utsläpp (kolumn 1) |
||
|
till luft (kolumn 1a) kg/år |
till vatten (kolumn 1b) kg/år |
till mark (kolumn 1c) kg/år |
|||
|
1 |
74-82-8 |
Metan (CH4) |
100 000 |
— (3) |
— |
|
2 |
630-08-0 |
Kolmonoxid (CO) |
500 000 |
— |
— |
|
3 |
124-38-9 |
Koldioxid (CO2) |
100 miljoner |
— |
— |
|
4 |
|
Fluorerade kolväten (HFC) (4) |
100 |
— |
— |
|
5 |
10024-97-2 |
Dikväveoxid (N2O) |
10 000 |
— |
— |
|
6 |
7664-41-7 |
Ammoniak (NH3) |
10 000 |
— |
— |
|
7 |
|
Flyktiga organiska föreningar utom metan (NMVOC) |
100 000 |
— |
— |
|
8 |
|
Kväveoxider (NOx/NO2) |
100 000 |
— |
— |
|
9 |
|
Perfluorkarboner (PFC) (5) |
100 |
— |
— |
|
10 |
2551-62-4 |
Svavelhexafluorid (SF6) |
50 |
— |
— |
|
11 |
|
Svaveloxider (SOx/SO2) |
150 000 |
— |
— |
|
12 |
|
Totalkväve |
— |
50 000 |
50 000 |
|
13 |
|
Totalfosfor |
— |
5 000 |
5 000 |
|
14 |
|
Klorfluorkolväten (HCFC) (6) |
1 |
— |
— |
|
15 |
|
Klorfluorkarboner (CFC) (7) |
1 |
— |
— |
|
16 |
|
Haloner (8) |
1 |
— |
— |
|
17 |
|
Arsenik och arsenikföreningar (som As) (9) |
20 |
5 |
5 |
|
18 |
|
Kadmium och kadmiumföreningar (som Cd) (9) |
10 |
5 |
5 |
|
19 |
|
Krom och kromföreningar (som Cr) (9) |
100 |
50 |
50 |
|
20 |
|
Koppar och kopparföreningar (som Cu) (9) |
100 |
50 |
50 |
|
21 |
|
Kvicksilver och kvicksilverföreningar (som Hg) (9) |
10 |
1 |
1 |
|
22 |
|
Nickel och nickelföreningar (som Ni) (9) |
50 |
20 |
20 |
|
23 |
|
Bly och blyföreningar (som Pb) (9) |
200 |
20 |
20 |
|
24 |
|
Zink och zinkföreningar (som Zn) (9) |
200 |
100 |
100 |
|
25 |
15972-60-8 |
Alaklor |
— |
1 |
1 |
|
26 |
309-00-2 |
Aldrin |
1 |
1 |
1 |
|
27 |
1912-24-9 |
Atrazin |
— |
1 |
1 |
|
28 |
57-74-9 |
Klordan |
1 |
1 |
1 |
|
29 |
143-50-0 |
Klordekon |
1 |
1 |
1 |
|
30 |
470-90-6 |
Klorfenvinfos |
— |
1 |
1 |
|
31 |
85535-84-8 |
Klorerade alkaner C10-C13 |
— |
1 |
1 |
|
32 |
2921-88-2 |
Klorpyrifos |
— |
1 |
1 |
|
33 |
50-29-3 |
DDT |
1 |
1 |
1 |
|
34 |
107-06-2 |
1,2-dikloretan (EDC) |
1 000 |
10 |
10 |
|
35 |
75-09-2 |
Diklormetan (DCM) |
1 000 |
10 |
10 |
|
36 |
60-57-1 |
Dieldrin |
1 |
1 |
1 |
|
37 |
330-54-1 |
Diuron |
— |
1 |
1 |
|
38 |
115-29-7 |
Endosulfan |
— |
1 |
1 |
|
39 |
72-20-8 |
Endrin |
1 |
1 |
1 |
|
40 |
|
Halogenerade organiska föreningar (som AOX) (10) |
— |
1 000 |
1 000 |
|
41 |
76-44-8 |
Heptaklor |
1 |
1 |
1 |
|
42 |
118-74-1 |
Hexaklorbensen (HCB) |
10 |
1 |
1 |
|
43 |
87-68-3 |
Hexaklorbutadien (HCBD) |
— |
1 |
1 |
|
44 |
608-73-1 |
1,2,3,4,5,6- hexaklorcyklohexan(HCH) |
10 |
1 |
1 |
|
45 |
58-89-9 |
Lindan |
1 |
1 |
1 |
|
46 |
2385-85-5 |
Mirex |
1 |
1 |
1 |
|
47 |
|
PCDD +PCDF (dioxiner +furaner) (som Teq) (11) |
0,0001 |
0,0001 |
0,0001 |
|
48 |
608-93-5 |
Pentaklorbensen |
1 |
1 |
1 |
|
49 |
87-86-5 |
Pentaklorfenol (PCP) |
10 |
1 |
1 |
|
50 |
1336-36-3 |
Polyklorerade bifenyler (PCB) |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
|
51 |
122-34-9 |
Simazin |
— |
1 |
1 |
|
52 |
127-18-4 |
Tetrakloretylen (PER) |
2 000 |
10 |
— |
|
53 |
56-23-5 |
Tetraklormetan (TCM) |
100 |
1 |
— |
|
54 |
12002-48-1 |
Triklorbensener (TCB) (alla isomerer) |
10 |
1 |
— |
|
55 |
71-55-6 |
1,1,1-trikloretan |
100 |
— |
— |
|
56 |
79-34-5 |
1,1,2,2-tetrakloretan |
50 |
— |
— |
|
57 |
79-01-6 |
Trikloretylen |
2 000 |
10 |
— |
|
58 |
67-66-3 |
Triklormetan |
500 |
10 |
— |
|
59 |
8001-35-2 |
Toxafen |
1 |
1 |
1 |
|
60 |
75-01-4 |
Vinylklorid |
1 000 |
10 |
10 |
|
61 |
120-12-7 |
Antracen |
50 |
1 |
1 |
|
62 |
71-43-2 |
Bensen |
1 000 |
200 (som BTEX) (12) |
200 (som BTEX) (12) |
|
63 |
|
Bromerade difenyletrar (PBDE) (13) |
— |
1 |
1 |
|
64 |
|
Alkylfenol och alkylfenoletoxilater (NP/NPE) |
— |
1 |
1 |
|
65 |
100-41-4 |
Etylbensen |
— |
200 (som BTEX) (12) |
200 (som BTEX) (12) |
|
66 |
75-21-8 |
Etylenoxid |
1 000 |
10 |
10 |
|
67 |
34123-59-6 |
Isoproturon |
— |
1 |
1 |
|
68 |
91-20-3 |
Naftalen |
100 |
10 |
10 |
|
69 |
|
Tennorganiska föreningar (som totalt Sn) |
— |
50 |
50 |
|
70 |
117-81-7 |
Di(2-etylhexyl)ftalat (DEHP) |
10 |
1 |
1 |
|
71 |
108-95-2 |
Fenol (som totalt C) (14) |
— |
20 |
20 |
|
72 |
|
Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) (15) |
50 |
5 |
5 |
|
73 |
108-88-3 |
Toluol |
— |
200 (som BTEX) (12) |
200 (som BTEX) (12) |
|
74 |
|
Tributyltenn och tributyltennföreningar (16) |
— |
1 |
1 |
|
75 |
|
Trifenyltenn och trifenyltennföreningar (17) |
— |
1 |
1 |
|
76 |
|
Totalt organiskt kol (TOC) (som totalt C eller COD/3) |
— |
50 000 |
— |
|
77 |
1582-09-8 |
Trifluralin |
— |
1 |
1 |
|
78 |
1330-20-7 |
Xylen (18) |
— |
200 (som BTEX) (12) |
200 (som BTEX) (12) |
|
79 |
|
Klorider (som totalt Cl) |
— |
2 miljoner |
2 miljoner |
|
80 |
|
Klor och oorganiska klorföreningar (som HCl) |
10 000 |
— |
— |
|
81 |
1332-21-4 |
Asbest |
1 |
1 |
1 |
|
82 |
|
Cyanider (som totalt CN) |
— |
50 |
50 |
|
83 |
|
Fluorider (som totalt F) |
— |
2 000 |
2 000 |
|
84 |
|
Fluor och oorganiska fluorföreningar (som HF) |
5 000 |
— |
— |
|
85 |
74-90-8 |
Cyanväte (HCN) |
200 |
— |
— |
|
86 |
|
Partiklar (PM10) |
50 000 |
— |
— |
|
87 |
1806-26-4 |
Oktylfenol och oktylfenolextoxylat |
— |
1 |
— |
|
88 |
206-44-0 |
Fluoranten |
— |
1 |
— |
|
89 |
465-73-6 |
Isodrin |
— |
1 |
— |
|
90 |
36355-1-8 |
Hexabrombifenyl |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
|
91 |
191-24-2 |
Benzo(g,h,i)perylene |
|
1 |
|
(1) Utsläpp av föroreningar som faller under flera föroreningskategorier skall rapporteras under var och en av dessa kategorier.
(2) Om inte annat anges skall för varje förorenande ämne som finns förtecknat i bilaga II rapporteras den totala massan av detta förorenande ämne eller, om det förorenande ämnet består av en grupp av ämnen, den totala massan för denna grupp.
(3) Ett streck (—) anger att parametern och mediet inte medför någon rapporteringsplikt.
(4) Totala massan av fluorkolväten: summan av HFC23, HFC32, HFC41, HFC4310mee, HFC125, HFC134, HFC134a, HFC152a, HFC143, HFC143a, HFC227ea, HFC236fa, HFC245ca, HFC365mfc.
(5) Totala massan av perfluorkarboner: summan av CF4, C2F6, C3F8, C4F10, c-C4F8, C5F12, C6F14.
(6) Totala massan av ämnen inklusive deras isomerer förtecknade i grupp VIII i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2037/2000 av den 29 juni 2000 om ämnen som bryter ned ozonskiktet (EGT L 244, 29.9.2000, s. 1). Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1804/2003 (EUT L 265, 16.10.2003, s. 1).
(7) Totala massan av ämnen inklusive deras isomerer förtecknade i grupp I och II i bilaga I till förordning (EG) nr 2037/2000.
(8) Totala massan av ämnen inklusive deras isomerer förtecknade i grupp III och VI i bilaga I till förordning (EG) nr 2037/2000.
(9) Alla metaller skall rapporteras som den totala massan av grundämnet i alla kemiska former som förekommer i utsläppet.
(10) Halogenerade organiska föreningar som, uttryckta som klorider, kan absorberas i aktivt kol.
(11) Uttryckt som I-TEQ.
(12) Enskilda föroreningar skall rapporteras om tröskelvärdet för BTEX (summan av bensen, toluen, etylbensen och xylener) överskrids.
(13) Totala massan av följande bromerade difenyletrar: penta-BDE, okta-BDE och deka-BDE.
(14) Totala massan av fenol och enkla substituerade fenoler, uttryckta som totala massan kol.
(15) Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) skall mätas som bens(a)pyren (50-32-8), bens(b)fluoranten (205-99-2), bens(k)fluoranten (207-08-9), indeno(1,2,3-cd)pyren (193-39-5) (från Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 av den 29 april 2004 om långlivade organiska föroreningar [EUT L 229, 29.6.2004, s. 5]).
(16) Totala massan of tributyltennföreningar, uttryckta som massan av tributyltenn.
(17) Totala massan of trifenyltennföreningar, uttryckta som massan av trifenyltenn.
(18) Totala massan of xylen (ortoxylen, metaxylen, paraxylen).
BILAGA III
Mall för medlemsstaternas rapportering till kommissionen av utsläpps- och överföringsdata
|
Referensår |
|
|
|
Uppgifter om industrienheten |
|
|
|
Moderbolagets namn Industrienhetens namn Industrienhetens identifieringsnummer Gatuadress Ort Postnummer Land Platsens koordinater Avrinningsdistrikt (1) NACE-kod (fyra siffror) Huvudsaklig ekonomisk verksamhet Produktionsvolym (frivillig uppgift) Antal anläggningar (frivillig uppgift) Antal driftstimmar per år (frivillig uppgift) Antal anställda (frivillig uppgift) Fält för information i form av text eller webbplatsadress som lämnas av industrienheten eller moderbolaget (frivillig uppgift) |
|
|
|
Industrienhetens samtliga verksamheter enligt bilaga I (enligt det kodsystem som anges i bilaga I samt IPPC-koden om sådan finns) |
|
|
|
Verksamhet 1 (huvudsaklig verksamhet enligt bilaga I) Verksamhet 2 Verksamhet N |
|
|
|
Data om industrienhetens utsläpp till luften av alla föroreningar som överskrider tröskelvärdet (enligt bilaga II) |
Utsläpp till luften |
|
|
Förorening 1 Förorening 2 Förorening N |
M: mätning; använd analysmetod C: beräkning; använd beräkningsmetod E: uppskattning |
T: Totalt kg/år A: Genom olyckshändelser kg/år |
|
Data om industrienhetens utsläpp till vatten av alla föroreningar som överskrider tröskelvärdet (enligt bilaga II) |
Utsläpp till vatten |
|
|
Förorening 1 Förorening 2 Förorening N |
M: mätning; använd analysmetod C: beräkning; använd beräkningsmetod E: uppskattning |
T: Totalt kg/år A: Genom olyckshändelser kg/år |
|
Data om industrienhetens utsläpp till mark av alla föroreningar som överskrider tröskelvärdet (enligt bilaga II) |
Utsläpp till mark |
|
|
Förorening 1 Förorening 2 Förorening N |
M: mätning; använd analysmetod C: beräkning; använd beräkningsmetod E: uppskattning |
T: Totalt kg/år A: Genom olyckshändelser kg/år |
|
Borttransport av enskilda föroreningar för avloppsrening i mängder som överskrider tröskelvärdet (enligt bilaga II) |
|
|
|
Förorening 1 Förorening 2 Förorening N |
M: mätning; använd analysmetod C: beräkning; använd beräkningsmetod E: uppskattning |
kg/år |
|
Industrienhetens borttransport av farligt avfall som överstiger tröskelvärdet (enligt artikel 5) |
||
|
Inom landet: För återvinning (R) |
M: mätning; använd analysmetod C: beräkning; använd beräkningsmetod E: uppskattning |
ton/år |
|
Inom landet: För bortskaffande (D) |
M: mätning; använd analysmetod C: beräkning; använd beräkningsmetod E: uppskattning |
ton/år |
|
Till andra länder: För återvinning (R) Namn på den som svarar för återvinningen Dennes adress Adress till den återvinningsanläggning som tar emot avfallet |
M: mätning; använd analysmetod C: beräkning; använd beräkningsmetod E: uppskattning |
ton/år |
|
Till andra länder: För bortskaffande (D) Namn på den som svarar för bortskaffandet Dennes adress Adress till den bortskaffningsanläggning som tar emot avfallet |
M: mätning; använd analysmetod C: beräkning; använd beräkningsmetod E: uppskattning |
ton/år |
|
Industrienhetens borttransport av icke-farligt avfall som överstiger tröskelvärdet (enligt artikel 5) |
||
|
För återvinning (R) |
M: mätning; använd analysmetod C: beräkning; använd beräkningsmetod E: uppskattning |
ton/år |
|
För bortskaffande (D) |
M: mätning; använd analysmetod C: beräkning; använd beräkningsmetod E: uppskattning |
ton/år |
|
Behörig myndighet för förfrågningar från allmänheten: Namn Gatuadress Ort Telefon Fax e-postadress |
|
|
(1) Enligt artikel 3.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område. (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1). Direktivet ändrat genom beslut nr 2455/2001/EG (EGT L 331, 15.12.2001, s. 1).
|
4.2.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 33/18 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT nr 167/2006/EG
av den 18 januari 2006
om vissa tredjeländers verksamhet på området för sjötransporter av gods
(kodifierad version)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 80.2,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
efter att ha hört Regionkommittén,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och
av följande skäl:
|
(1) |
Rådets beslut 78/774/EEG av den 19 september 1978 om vissa tredjeländers verksamhet på området för sjötransporter av gods (3) har ändrats flera gånger (4) på ett väsentligt sätt. För att skapa klarhet och överskådlighet bör det beslutet kodifieras. |
|
(2) |
Informationssystem bör upprättas som kan hålla gemenskapens institutioner informerade om sådan verksamhet som bedrivs av flottor från ett tredjeland som är skadlig för medlemsstaternas sjöfartsintressen, särskilt om denna verksamhet negativt påverkar konkurrenskraften hos de medlemsstaters flottor som deltar i internationell handelssjöfart. Dessa informationssystem bör underlätta samråd på gemenskapsnivå. |
|
(3) |
Det bör skapas möjligheter att på gemenskapsnivå fatta de beslut som är nödvändiga för att medlemsstaterna gemensamt skall kunna vidta motåtgärder mot vissa tredjeländers verksamhet på området för sjötransporter av gods. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Varje medlemsstat skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att upprätta ett system som gör det möjligt att samla in information om den verksamhet som bedrivs av flottor från ett tredjeland som är skadlig för medlemsstaternas sjöfartsintressen, särskilt om denna verksamhet negativt påverkar konkurrenskraften hos de medlemsstaters flottor som deltar i internationell handelssjöfart.
Detta system skall, i den utsträckning som är nödvändig för att uppnå de mål som avses i första stycket, göra det möjligt för varje medlemsstat att samla in information om följande:
|
a) |
Omfattningen av de sjötransporttjänster av gods som bjuds ut. |
|
b) |
Slag, volym, värde, ursprung och destination för de varor som lastas eller lossas i berörda medlemsstater av de fartyg som används för dessa tjänster. |
|
c) |
Nivån på fraktraterna för sådana tjänster. |
Artikel 2
1. Rådet skall med kvalificerad majoritet besluta om vilka tredjeländers flottor som informationssystemet gemensamt skall tillämpas på.
2. Det beslut som avses i punkt 1 skall ange vilken typ av sjötransporter av gods som informationssystemet skall tillämpas på, tidpunkten för införande av systemet, hur ofta informationen skall hämtas in samt vilka av de uppgifter som anges i artikel 1 andra stycket som skall samlas in.
3. Varje medlemsstat skall periodvis eller på begäran av kommissionen vidarebefordra till denna den information som hämtats in genom medlemsstatens informationssystem.
4. Kommissionen skall sammanställa informationen för gemenskapen som helhet. Artikel 4 i rådets beslut 77/587/EEG av den 13 september 1977 om införande av ett samrådsförfarande om förbindelserna mellan medlemsstaterna och tredjeland på sjöfartsområdet samt om åtgärder på detta område i internationella organisationer (5) skall tillämpas på denna information.
Artikel 3
Inom ramen för det samrådsförfarande som införs genom beslut 77/587/EEG och på grundval av bland annat den information som hämtas in genom det informationssystem som avses i artikel 1, skall medlemsstaterna och kommissionen regelbundet undersöka den verksamhet som bedrivs av flottor från de tredjeländer som anges i de beslut som avses i artikel 2.1.
Artikel 4
Rådet får enhälligt besluta att medlemsstaterna, inom ramen för sin nationella lagstiftning, gemensamt skall vidta lämpliga motåtgärder gentemot ett tredjeland eller en grupp av tredjeländer som omfattas av ett beslut enligt artikel 2.1.
Artikel 5
Medlemsstaterna skall behålla rätten att ensidigt använda sina nationella informationssystem och vidta motåtgärder.
Artikel 6
Beslut 78/774/EEG skall upphöra att gälla utan att det påverkar medlemsstaternas förpliktelser vad gäller tidsfrister för genomförande av det beslutet.
Hänvisningar till det upphävda beslutet skall anses som hänvisningar till detta beslut och skall läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga II.
Artikel 7
Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Strasbourg den 18 januari 2006.
På Europaparlamentets vägnar
J. BORRELL FONTELLES
Ordförande
På rådets vägnar
H. WINKLER
Ordförande
(1) EGT C 110, 30.4.2004, s. 14.
(2) Yttrande från Europaparlamentet av den 9 mars 2004 (EUT C 102 E, 28.4.2004, s. 107) och rådets beslut av den 20 december 2005.
(3) EGT L 258, 21.9.1978, s. 35. Beslutet ändrat genom beslut 89/242/EEG (EGT L 97, 11.4.1989, s. 47).
(4) Se bilaga I.
(5) EGT L 239, 17.9.1977, s. 23.
BILAGA I
Upphävt beslut och dess ändring
|
Rådets beslut 78/774/EEG |
|
|
Rådets beslut 89/242/EEG |
BILAGA II
Jämförelsetabell
|
Beslut 78/774/EEG |
Detta beslut |
|
Artikel 1.1 |
Artikel 1, första stycket |
|
Artikel 1.2, inledande meningen |
Artikel 1, andra stycket inledande meningen |
|
Artikel 1.2, första strecksatsen |
Artikel 1, andra stycket a |
|
Artikel 1.2, andra strecksatsen |
Artikel 1, andra stycket b |
|
Artikel 1.2, tredje strecksatsen |
Artikel 1, andra stycket c |
|
Artiklarna 2–5 |
Artiklarna 2–5 |
|
Artikel 6 |
— |
|
— |
Artikel 6 |
|
Artikel 7 |
Artikel 7 |
|
— |
Bilaga I |
|
— |
Bilaga II |
|
4.2.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 33/22 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2005/89/EG
av den 18 januari 2006
om åtgärder för att trygga elförsörjning och infrastrukturinvesteringar
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
efter att ha hört regionkommittén,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och
av följande skäl:
|
(1) |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för el (3) utgör ett viktigt steg på vägen mot fullbordandet av den inre marknaden för el. Säkerställandet av en hög elförsörjningstrygghet är en grundförutsättning för att den inre marknaden verkligen skall fungera och det direktivet gör det möjligt för medlemsstaterna att ålägga elföretag att tillhandahålla allmännyttiga tjänster, bland annat när det gäller försörjningstrygghet. Sådana allmännyttiga tjänster bör definieras så noggrant och snävt som möjligt och bör inte leda till att det skapas mer kapacitet än vad som behövs för att undvika onödiga avbrott i eldistributionen till slutförbrukarna. |
|
(2) |
Efterfrågan på el beräknas vanligtvis på medellång sikt på grundval av scenarier som utarbetats av systemansvariga för överföringssystemet eller av andra organisationer som kan skapa dessa på begäran av en medlemsstat. |
|
(3) |
För att trygga elförsörjningen på en konkurrensutsatt inre elmarknad i EU krävs öppna och icke-diskriminerande strategier som uppfyller marknadens krav. Avsaknaden av sådana strategier i vissa medlemsstater, eller betydande skillnader mellan medlemsstaternas strategier, skulle snedvrida konkurrensen. För att se till att elförsörjningen tryggas och att den inre marknaden verkligen fungerar är det viktigt att klart definiera de behöriga myndigheternas, medlemsstaternas och de relevanta marknadsaktörernas funktioner och ansvarsområden och att samtidigt undvika att det uppstår hinder för nya marknadsaktörer, såsom företag som producerar eller tillhandahåller elektricitet i en medlemsstat och som nyligen startat sin verksamhet i den medlemsstaten, och undvika snedvridning av den inre marknaden för el eller betydande svårigheter för marknadsaktörer, inbegripet företag med små marknadsandelar, såsom en producent eller leverantör med en mycket liten andel av den relevanta gemenskapsmarknaden. |
|
(4) |
Europaparlamentets och rådets beslut nr 1229/2003/EG (4) innehåller en serie riktlinjer för gemenskapens politik för transeuropeiska energinät. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1228/2003 av den 26 juni 2003 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel (5) innehåller bland annat de allmänna principerna och detaljerade regler om hantering av överföringsbegränsningar. |
|
(5) |
Vid främjandet av el från förnybara energikällor är det nödvändigt att sörja för den därmed förknippade tillgängliga reservkapaciteten, om det ur teknisk synpunkt behövs, för att upprätthålla nätets tillförlitlighet och säkerhet. |
|
(6) |
För att uppfylla gemenskapens miljöåtaganden och för att minska det externa beroendet av importerad energi är det viktigt att ta hänsyn till de långsiktiga effekterna av den ökade efterfrågan på el. |
|
(7) |
För att den inre marknaden verkligen skall fungera är det viktigt att de systemansvariga för de nationella överföringssystemen samarbetar i frågor som gäller nätsäkerhet, vilket även omfattar fastställande av överföringskapacitet, tillhandahållande av information och nätmodellering och detta samarbete skulle kunna förbättras ytterligare. Bristande samordning i fråga om nätsäkerheten bromsar utvecklingen mot lika konkurrensvillkor. |
|
(8) |
Det huvudsakliga syftet med relevanta tekniska regler och rekommendationer, såsom de som finns i driftmanualen för UCTE (Union for the Co-ordination of Transmission of Electricity) och liknande regler och rekommendationer som utarbetats av NORDEL, för näten inom de baltiska medlemsstaterna och de som finns för systemen i Förenade kungariket och Irland, är att tillhandahålla stöd för den tekniska driften av det sammanlänkade nätet och på så sätt bidra till att uppfylla kravet på störningsfri nätdrift i händelse av systemfel i en enskild punkt eller i enskilda punkter i nätet och minimera kostnaderna för att lindra följderna av elavbrott. |
|
(9) |
De systemansvariga för överförings- och distributionssystemen bör vara skyldiga att tillhandahålla slutförbrukarna en hög servicenivå när det gäller frekvens av och längd på strömavbrott. |
|
(10) |
De åtgärder som får vidtas för att se till att lämpliga nivåer av reservproduktionskapacitet bibehålls bör vara marknadsbaserade och icke-diskriminerande och kan inbegripa sådana åtgärder som avtalade garantier eller arrangemang, frivilliga utbud eller tvingande åligganden för tillgång till kapacitet. Dessa åtgärder kan också kompletteras med andra icke-diskriminerande instrument som premiering av kapacitet. |
|
(11) |
För att säkerställa att lämplig information finns tillgänglig i förväg bör medlemsstaterna offentliggöra åtgärder som vidtagits för att upprätthålla jämvikten mellan utbud och efterfrågan bland befintliga och potentiella investerare i produktion och elförbrukare. |
|
(12) |
Det är av avgörande betydelse att medlemsstaterna, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 86, 87 och 88 i fördraget, fastställer klara, lämpliga och fasta ramar som gynnar tryggad elförsörjning och investeringar i produktionskapacitet och teknik för efterfrågestyrning. Det är också av stor vikt att man ser till att det utformas ett regelverk som uppmuntrar investeringar i nya överföringsförbindelser, särskilt mellan medlemsstaterna. |
|
(13) |
Europeiska rådet i Barcelona den 15 och 16 mars 2002 enades om en nivå på överföringsförmåga mellan medlemsstaterna. Låga nivåer på överföringsförmågan leder till en fragmentering av marknaden och hindrar konkurrensutvecklingen. En tillräcklig överföringsförmåga, vare sig den är gränsöverskridande eller ej, är en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för verklig konkurrens. I slutförbrukarnas intresse bör förhållandet mellan den eventuella nyttan med nya överföringsförbindelser och kostnaderna för sådana projekt avvägas på ett rimligt sätt. |
|
(14) |
Eftersom det är viktigt att fastställa de maximala tillgängliga överföringskapaciteterna utan att kraven på säker drift av näten överskrids krävs det också fullständig insyn i förfarandena för kapacitetsberäkning och kapacitetstilldelning i överföringssystemet. På så sätt skulle den befintliga kapaciteten kunna utnyttjas på ett bättre sätt och inga konstgjorda bristsignaler ges till marknaden, så att en verkligt konkurrenskraftig inre marknad kan uppnås i enlighet med direktiv 2003/54/EG. |
|
(15) |
De systemansvariga för överförings- och distributionssystemen behöver ett lämpligt och fast regelverk för sina investeringar och för underhåll och förnyelse av näten. |
|
(16) |
Enligt artikel 4 i direktiv 2003/54/EG skall medlemsstaterna övervaka och överlämna en rapport om elförsörjningstrygghet. Denna rapport bör täcka faktorer som är av betydelse på kort, medellång, och lång sikt för försörjningstrygghet, inbegripet den avsikt som den systemansvariga för överföringssystem har att investera i nätverket. Vid utformningen av denna rapport kommer medlemsstaterna att förväntas hänvisa till information och bedömningar som redan tagits fram av de systemansvariga för överföringssystem, både på individuell och kollektiv basis, inbegripet på europeisk nivå. |
|
(17) |
Medlemsstaterna bör se till att detta direktiv genomförs effektivt. |
|
(18) |
Eftersom målen för den föreslagna åtgärden, nämligen att trygga elförsörjningen, genom rättvis konkurrens och inrättande av en fullt ut fungerande inre marknad för el, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför på grund av åtgärdens omfattning och verkningar bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Tillämpningsområde
1. Syftet med bestämmelserna i detta direktiv är att trygga elförsörjningen för att se till att den inre marknaden för el fungerar väl samt att garantera
|
a) |
en tillräcklig nivå av produktionskapacitet, |
|
b) |
en tillräcklig balans mellan utbud och efterfrågan, |
|
c) |
en lämplig nivå av överföringsförmåga mellan medlemsstaterna så att den inre marknaden utvecklas. |
2. Genom direktivet skapas en ram inom vilken medlemsstaterna skall ta fram klara, fasta och icke-diskriminerande strategier för trygg elförsörjning som är förenliga med en konkurrensutsatt inre elmarknads krav.
Artikel 2
Definitioner
I detta direktiv skall definitionerna i artikel 2 i direktiv 2003/54/EG gälla. Dessutom avses med
|
a) |
tillsynsmyndighet: behörigt organ som medlemsstaten har utsett till tillsynsmyndighet i enlighet med artikel 23 i direktiv 2003/54/EG, |
|
b) |
tryggad elförsörjning: ett elsystems förmåga att förse slutförbrukare med el i enlighet med detta direktiv, |
|
c) |
nätdriftsäkerhet: oavbruten drift av överföringssystemet och, när så är tillämpligt, av distributionssystemet under förutsebara förhållanden, |
|
d) |
jämvikt mellan utbud och efterfrågan: tillgodoseende av förbrukarnas förutsebara efterfrågan på elanvändning utan att tvingande åtgärder behöver vidtas för att minska förbrukningen. |
Artikel 3
Allmänna bestämmelser
1. Medlemsstaterna skall trygga elförsörjningen på en hög nivå genom att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att underlätta ett stabilt investeringsklimat och genom att fastställa vilka funktioner och ansvarsområden som de behöriga myndigheterna, i tillämpliga fall inbegripet tillsynsmyndigheter, och alla relevanta marknadsaktörer skall ha samt offentliggöra information om detta. De relevanta marknadsaktörerna innefattar bland annat systemansvariga för överförings- och distributionssystem, elproducenter, elleverantörer och slutförbrukare.
2. Då medlemsstaterna genomför de åtgärder som avses i punkt 1 skall de ta hänsyn till följande:
|
a) |
Betydelsen av att tillförsäkra en oavbruten elförsörjning. |
|
b) |
Betydelsen av en öppen och stabil regleringsram. |
|
c) |
Den inre marknaden och möjligheter till gränsöverskridande samarbete när det gäller trygg elförsörjning. |
|
d) |
Behovet av regelbundet underhåll och, i förekommande fall, förnyelse av överförings- och distributionsnäten för att upprätthålla nätets prestanda. |
|
e) |
Betydelsen av att säkerställa ett korrekt genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG av den 27 september 2001 om främjande av el producerad från förnybara energikällor på den inre marknaden för el (6) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/8/EG av den 11 februari 2004 om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi (7) i den mån bestämmelserna i dessa direktiv rör en tryggad elförsörjning. |
|
f) |
Behovet av att säkerställa tillräcklig reservkapacitet avseende överföring och produktion för en stabil drift. |
|
g) |
Betydelsen av att främja upprättandet av likvida råkraftmarknader. |
3. Då medlemsstaterna genomför de åtgärder som avses i punkt 1 får de också ta hänsyn till följande:
|
a) |
Graden av mångfald i elproduktionen på nationell eller tillämplig regional nivå. |
|
b) |
Betydelsen av att minska de långsiktiga effekterna av den ökade efterfrågan på el. |
|
c) |
Betydelsen av att främja energieffektivitet och användning av ny teknik, särskilt teknik för efterfrågestyrning, förnybara energikällor och distribuerad produktion. |
|
d) |
Betydelsen av att avskaffa administrativa hinder för investeringar i infrastruktur- och produktionskapacitet. |
4. Medlemsstaterna skall se till att de åtgärder som vidtas i enlighet med detta direktiv inte är diskriminerande och inte utgör någon orimlig belastning för marknadsaktörerna, inbegripet nya marknadsaktörer och företag med små marknadsandelar. Medlemsstaterna skall också, innan åtgärderna antas, ta hänsyn till följderna av dem för slutförbrukarnas elkostnader.
5. Då medlemsstaterna tryggar en lämplig nivå av överföringsförmåga mellan medlemsstaterna enligt artikel 1.1 c skall de särskilt beakta
|
a) |
varje medlemsstats specifika geografiska läge, |
|
b) |
upprätthållandet av en rimlig avvägning mellan kostnaderna för att bygga nya överföringsförbindelser och vinsten för slutförbrukarna, samt |
|
c) |
säkerställandet av att befintlig överföringsförmåga används så effektivt som möjligt. |
Artikel 4
Nätdriftsäkerhet
|
1. |
|
2. Medlemsstaterna eller de behöriga myndigheterna skall se till att de systemansvariga för överföringssystemen och, i tillämpliga fall, de systemansvariga för distributionssystemen fastställer och uppfyller mål för leveranskvalitet och nätsäkerhetsprestanda. Dessa mål skall godkännas av medlemsstaterna eller de behöriga myndigheterna och deras genomförande skall övervakas av dem. Målen skall vara objektiva, öppna och icke-diskriminerande och skall offentliggöras.
3. När medlemsstaterna vidtar de åtgärder som avses i artikel 24 i direktiv 2003/54/EG och i artikel 6 i förordning (EG) nr 1228/2003 skall de inte göra skillnad på gränsöverskridande kontrakt och nationella kontrakt.
4. Medlemsstaterna skall se till att minskad tillförsel i nödlägen skall grundas på i förväg fastställda kriterier i förhållande till hur obalanser hanteras av de systemansvariga för överföringssystemet. Alla säkerhetsåtgärder skall vidtas i nära samråd med andra relevanta systemansvariga för överföringssystem, med respekt för relevanta bilaterala avtal, inbegripet avtal om utbyte av information.
Artikel 5
Jämvikt mellan utbud och efterfrågan
1. Medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att upprätthålla jämvikt mellan efterfrågan på el och tillgänglig produktionskapacitet.
Medlemsstaterna skall bland annat
|
a) |
utan att det påverkar små isolerade systems särskilda behov, främja inrättandet av en råkraftmarknad med rambetingelser som ger lämpliga prissignaler för produktion och förbrukning, |
|
b) |
ålägga de systemansvariga för överföringssystemet att sörja för att en lämplig nivå på reservproduktionskapaciteten är tillgänglig för balansregleringens behov och/eller att anta motsvarande marknadsbaserade åtgärder. |
2. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget, får medlemsstaterna vidta ytterligare åtgärder, omfattande, men inte begränsat till, följande:
|
a) |
Införa bestämmelser för att främja ny produktionskapacitet och tillträde av en ny generation bolag till marknaden. |
|
b) |
Ta bort spärrar som hindrar utnyttjandet av frånkopplingsbara kontrakt. |
|
c) |
Ta bort spärrar som hindrar ingående av kontrakt för olika tidsperioder för både producenter och kunder. |
|
d) |
Uppmuntra införandet av teknik för efterfrågestyrning i realtid, exempelvis avancerade mätsystem. |
|
e) |
Uppmuntra effektiv energianvändning. |
|
f) |
Inleda anbudsförfaranden eller likvärdiga förfaranden i fråga om öppenhet och icke-diskriminering enligt artikel 7.1 i direktiv 2003/54/EG. |
3. Medlemsstaterna skall offentliggöra de åtgärder som skall vidtas enligt denna artikel och se till att de får största möjliga spridning.
Artikel 6
Investeringar i nätet
1. Medlemsstaterna skall fastställa ett regelverk som
|
a) |
ger investeringssignaler till de systemansvariga för både överförings- och distributionsnäten att utveckla sina nät för att möta en förutsebar efterfrågan från marknaden, och |
|
b) |
underlättar underhåll och vid behov förnyelse av näten. |
2. Utan att detta påverkar förordning (EG) nr 1228/2003 får medlemsstaterna tillåta att investeringar i överföringsförbindelser görs av affärsmässiga intressenter.
Medlemsstaterna skall se till att beslut om investeringar i sammankopplingar fattas i nära samarbete med de berörda systemansvariga för överföringssystemen.
Artikel 7
Rapportering
1. Medlemsstaterna skall se till att den rapport som avses i artikel 4 i direktiv 2003/54/EG täcker elsystemets övergripande tillräcklighet för den befintliga och förväntade efterfrågan för el, och innehåller följande:
|
a) |
Nätdriftsäkerhet. |
|
b) |
Den förväntade jämvikten mellan utbudet och efterfrågan för den kommande femårsperioden. |
|
c) |
Framtidsutsikterna för elförsörjningstryggheten för perioden 5–15 år räknat från datumet för rapporten. |
|
d) |
De investeringar under de kommande fem eller fler kalenderåren som de systemansvariga för överföringssystemen eller andra aktörer som de känner till avser att göra när det gäller tillhandahållande av gränsöverskridande överföringskapacitet. |
2. Medlemsstaterna eller de behöriga myndigheterna skall utarbeta rapporten i nära samarbete med de systemansvariga för överföringssystemen. De systemansvariga för överföringssystemen skall, om så är lämpligt, samråda med de systemansvariga för överföringssystemen i grannländerna.
3. Det avsnitt i rapporten som avser planer för investeringar i överföringsförbindelser i enlighet med punkt 1 d skall innehålla uppgifter om följande:
|
a) |
Principerna om hantering av överbelastningar i enlighet med förordning (EG) nr 1228/2003. |
|
b) |
Befintliga och planerade överföringsledningar. |
|
c) |
Förväntade mönster för produktion, utbud, gränsöverskridande utbyte, och konsumtion som möjliggör efterfrågestyrning. |
|
d) |
Regionala, nationella och europeiska mål för hållbar utveckling, inklusive de projekt som ingår i de prioriterade projekt som förtecknas i bilaga I till beslut nr 1229/2003/EG. |
Medlemsstaterna skall se till att de systemansvariga för överföringssystemen lämnar information om de investeringar som de eller andra aktörer som de känner till avser att göra när det gäller tillhandahållande av gränsöverskridande överföringsförmåga.
Medlemsstaterna får också kräva att de systemansvariga för överföringssystemen tillhandahåller information om investeringar i samband med att interna ledningar byggs som väsentligt påverkar tillhandahållandet av gränsöverskridande överföringsförmåga.
4. Medlemsstaterna eller de behöriga myndigheterna skall se till att tillgång till de uppgifter som behövs underlättas för de systemansvariga för överföringssystemen och/eller för de behöriga myndigheterna när detta behövs för genomförandet av denna uppgift.
Konfidentiell information får inte lämnas ut.
5. På grundval av den information som avses i punkt 1, fjärde strecksatsen och som erhållits från de behöriga myndigheterna, skall kommissionen rapportera till medlemsstaterna, de behöriga myndigheterna och Europeiska gruppen av tillsynsmyndigheter för el och gas, som inrättats genom kommissionens beslut 2003/796/EG (8) om de planerade investeringarna och deras bidrag till det mål som anges i artikel 1.1.
Denna rapport kan kombineras med den rapport som föreskrivs i artikel 28.1 c i direktiv 2003/54/EG och skall offentliggöras.
Artikel 8
Införlivande
1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 24 februari 2008. De skall genast underrätta kommissionen om detta.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.
2. Medlemsstaterna skall senast den 1 december 2007 underrätta kommissionen om texten till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 9
Rapportering
Kommissionen skall övervaka och se över tillämpningen av detta direktiv och senast den 24 februari 2010 överlämna en lägesrapport till Europaparlamentet och rådet.
Artikel 10
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 11
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Strasbourg den 18 januari 2006.
På Europaparlamentets vägnar
J. BORRELL FONTELLES
Ordförande
På rådets vägnar
H. WINKLER
Ordförande
(1) EUT C 120, 20.5.2005, s. 119.
(2) Europaparlamentets yttrande av den 5 juli 2005 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 1 december 2005.
(3) EUT L 176, 15.7.2003, s. 37. Direktivet ändrat genom rådets direktiv 2004/85/EG (EUT L 236, 7.7.2004, s. 10).
(4) EUT L 176, 15.7.2003, s. 11.
(5) EUT 176, 15.7.2003, s. 1. Förordningen ändrad genom rådets förordning (EG) nr 1223/2004 (EUT L 233, 2.7.2004, s. 3).
(6) EGT L 283, 27.10.2001, s. 33. Direktivet ändrat genom 2003 års anslutningsakt.
(7) EUT L 52, 21.2.2004, s. 50.
(8) EUT L 296, 14.11.2003, s. 34.
|
4.2.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 33/28 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2005/90/EG
av den 18 januari 2006
om ändring, för tjugonionde gången, av rådets direktiv 76/769/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om begränsning av användning och utsläppande på marknaden av vissa farliga ämnen och preparat (beredningar) (ämnen som klassificeras som cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska – c/m/r)
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och
av följande skäl:
|
(1) |
De åtgärder som anges i detta direktiv omfattas av den handlingsplan som antogs genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1786/2002/EG av den 23 september 2002 om antagande av ett program för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet (2003–2008) (3). Enligt det beslutet har gemenskapen förbundit sig att främja och förbättra folkhälsan, förebygga sjukdomar och motverka potentiella hälsorisker för att minska onödig sjuklighet och förtida dödlighet och aktivitetshämmande funktionshinder. |
|
(2) |
De ämnen som finns upptagna i bilaga I till rådets direktiv 67/548/EEG av den 27 juni 1967 om tillnärmning av lagar och andra författningar och klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen (4) och är klassificerade som cancerframkallande i kategori 1 eller 2 kan orsaka cancer. De ämnen som finns upptagna i bilaga I till direktiv 67/548/EEG och är klassificerade som mutagena i kategori 1 eller 2 kan orsaka ärftliga genetiska skador. De ämnen som finns upptagna i bilaga I till direktiv 67/548/EEG och är klassificerade som reproduktionstoxiska i kategori 1 eller 2 kan orsaka fosterskador eller hämma fruktsamheten. |
|
(3) |
För att förbättra skyddet av människors hälsa och konsumentskyddet bör användningen av ämnen som nyligen klassificerats som cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska i kategori 1 eller 2 regleras och sådana ämnen och preparat som innehåller sådana ämnen bör inte släppas ut på marknaden för att användas av allmänheten. |
|
(4) |
I rådets direktiv 76/769/EEG av den 27 juli 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om begränsning av användning och utsläppande på marknaden av vissa farliga ämnen och preparat (beredningar) (5) anges begränsningarna för utsläppande på marknaden och användning av vissa farliga ämnen och preparat, med syftet att bland annat öka skyddet av människors hälsa och konsumentskyddet. |
|
(5) |
I Europaparlamentets och rådets direktiv 94/60/EG (6) om ändring för fjortonde gången av direktiv 76/769/EEG fastställs, i form av ett tillägg till bilaga I till direktiv 76/769/EEG, en förteckning över ämnen som klassificeras som cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska i kategori 1 eller 2. Dessa ämnen och preparat som innehåller dessa ämnen bör inte släppas ut på marknaden för att användas av allmänheten. |
|
(6) |
Enligt direktiv 94/60/EG skall kommissionen, senast sex månader efter offentliggörandet i Europeiska unionens officiella tidning av en anpassning till tekniska framsteg av bilaga I till rådets direktiv 67/548/EEG, vilken omfattar ämnen som klassificeras som cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska i kategori 1 eller 2, till Europaparlamentet och rådet överlämna ett förslag till direktiv som reglerar dessa nyligen klassificerade ämnen för att uppdatera tillägget till bilaga I till direktiv 76/769/EEG. Kommissionens förslag skall beaktas riskerna som fördelarna med dessa nyligen klassificerade ämnen och gemenskapsbestämmelserna om riskanalys. |
|
(7) |
Kommissionens direktiv 2004/73/EG av den 29 april 2004 om anpassning till tekniska framsteg för tjugonionde gången av rådets direktiv 67/548/EEG, närmare bestämt bilaga I till detta, omfattar 146 poster med ämnen som nyligen klassificerats som cancerframkallande i kategori 1, 21 poster med ämnen som nyligen klassificerats som cancerframkallande i kategori 2, 152 poster med ämnen som nyligen klassificerats som mutagena i kategori 2 och 24 poster med ämnen som nyligen klassificerats som reproduktionstoxiska i kategori 2. |
|
(8) |
Genom direktiv 2004/73/EG ändras också anmärkningarna om identifiering, klassificering och märkning av fyra ämnen som klassificerats som cancerframkallande i kategori 1, 36 poster med ämnen som klassificerats som cancerframkallande i kategori 2, sex poster med ämnen klassificerats som mutagena i kategori 2, två poster med ämnen som klassificerats som reproduktionstoxiska i kategori 1 och tre poster med ämnen som klassificerats som reproduktionstoxiska i kategori 2. Förteckningarna i tillägget till bilaga I till direktiv 76/769/EEG bör ändras i enlighet med detta. |
|
(9) |
Riskerna och fördelarna med de ämnen som nyligen har klassificerats i direktiv 2004/73/EG som cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska i kategori 1 eller 2 har beaktats, särskilt de ämnen som ännu inte varit föremål för begränsningar för användning i ämnen eller preparat som släpps ut på marknaden för försäljning till allmänheten (på grund av en tidigare klassificering). Genom bedömningen befanns det lämpligt att dessa nyligen klassificerade ämnen förs in i tillägget till bilaga I till direktiv 76/769/EEG. |
|
(10) |
Detta direktiv påverkar inte tillämpningen av den gemenskapslagstiftning som fastställer minimikrav för arbetstagares säkerhet i rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (7) och i enskilda direktiv som grundar sig på detta, särskilt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG av den 29 april 2004 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet (8). |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:
Artikel 1
Tillägget till bilaga I till direktiv 76/769/EEG skall ändras i enlighet med bilagan till det här direktivet.
Artikel 2
1. Medlemsstaterna skall anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 24 februari 2007. De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.
De skall tillämpa dessa bestämmelser från och med den 24 augusti 2007.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.
2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 3
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 4
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Strasbourg den 18 januari 2006.
På Europaparlamentets vägnar
J. BORRELL FONTELLES
Ordförande
På rådets vägnar
H. WINKLER
Ordförande
(1) EUT C 255, 14.10.2005, s. 33.
(2) Europaparlamentets yttrande av den 23 juni 2005 (ännu ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning) och rådets beslut av den 8 december 2005.
(3) EGT L 271, 9.10.2002, s. 1. Beslutet ändrat genom beslut nr 786/2004/EG (EUT L 138, 30.4.2004, s. 7).
(4) EGT 196, 16.8.1967, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2004/73/EG (EUT L 152, 30.4.2004, s. 1. Rättelse offentliggjord i EUT L 216, 16.6.2004, s. 3.).
(5) EGT L 262, 27.9.1976, s. 201. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2004/98/EG (EUT L 305, 1.10.2004, s. 63).
(6) EGT L 365, 31.12.1994, s. 1.
(7) EGT L 183, 29.6.1989, s. 1.
(8) EUT L 158, 30.4.2004, s. 50. Rättelse offentliggjord i EUT L 229, 29.6.2004, s. 23.
BILAGA
|
1. |
Rubriken ”Anmärkningar” i inledningen skall ändras på följande sätt:
|
|
2. |
Förteckningen under rubriken ”Punkt 29 – Cancerframkallande ämnen: kategori 1” skall ändras på följande sätt:
|
|
3. |
Förteckningen under rubriken ”Punkt 29 – Cancerframkallande ämnen: kategori 2” skall ändras på följande sätt:
|
|
4. |
Förteckningen under rubriken ”Punkt 30 – Mutagena ämnen: kategori 2” skall ändras på följande sätt:
|
|
5. |
I förteckningen under rubriken ”Punkt 31 – Reproduktionstoxiska ämnen: kategori 1” skall posterna med indexnummer 082-001-00-6 och 082-002-00-1 ersättas med följande:
|
|
6. |
Förteckningen under rubriken ”Punkt 31 – reproduktionstoxiska ämnen: kategori 2” skall ändras på följande sätt:
|
|
4.2.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 33/82 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2006/1/EG
av den 18 januari 2006
om användning av fordon hyrda utan förare för godstransporter på väg
(kodifierad version)
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 71,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
efter att ha hört Regionkommittén,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och
av följande skäl:
|
(1) |
Rådets direktiv 84/647/EEG av den 19 december 1984 om användning av fordon hyrda utan förare för godstransporter på väg (3) har ändrats på ett väsentligt sätt (4). För att skapa klarhet och överskådlighet bör det direktivet kodifieras. |
|
(2) |
Ur makroekonomisk synvinkel innebär användning av hyrda fordon i vissa situationer optimalt utnyttjande av resurser genom att oekonomisk användning av produktionsfaktorer begränsas. |
|
(3) |
Ur mikroekonomisk synvinkel tillför denna möjlighet transportväsendet ett mått av flexibilitet och höjer sålunda produktiviteten hos berörda företag. |
|
(4) |
Detta direktiv får inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning av de direktiv som anges i bilaga I del B. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
I detta direktiv avses med
|
a) |
fordon: ett motorfordon, en släpvagn, en påhängsvagn eller en fordonskombination, avsedd uteslutande för varutransporter, |
|
b) |
hyrt fordon: ett fordon, som mot ersättning och för en bestämd tid i enlighet med ett kontrakt, ställs till förfogande för ett företag som bedriver godstransporter på väg som yrkesmässig trafik eller för egen räkning. |
Artikel 2
1. Varje medlemsstat skall för trafik mellan medlemsstater tillåta användning på sitt territorium av fordon, hyrda av företag som är registrerade på en annan medlemsstats territorium, under följande förutsättningar:
|
a) |
Fordonet är registrerat eller satt i trafik i enlighet med den sistnämnda medlemsstatens lagstiftning. |
|
b) |
Kontraktet avser endast hyra av fordon utan förare och är inte förenat med något serviceavtal med samma företag som omfattar förar- eller följepersonal. |
|
c) |
Det hyrda fordonet står uteslutande till företagets förfogande under hyreskontraktets giltighetstid. |
|
d) |
Det hyrda fordonet körs av personal hos det företag som använder det. |
2. Att ovanstående villkor i punkt 1 a till d är uppfyllda skall framgå av nedannämnda dokument, som skall medfölja fordonet:
|
a) |
Hyreskontraktet eller bestyrkt utdrag ur detta kontrakt, särskilt med uppgift om uthyrarens namn, hyresmannens namn, datum för kontraktets undertecknande, kontraktets giltighetstid och vilket fordon kontraktet avser. |
|
b) |
I det fall föraren inte är den person som hyr fordonet – förarens anställningsavtal eller bestyrkt utdrag ur detta avtal, särskilt med uppgift om arbetsgivarens namn, den anställdes namn, datum för avtalets undertecknande, avtalets giltighetstid eller aktuellt lönebesked. |
Vid behov får de under a och b nämnda dokumenten ersättas med likvärdig handling, utställd av behörig myndighet i medlemsstaten.
Artikel 3
1. Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att inhemska företag som utför godstransporter på väg får använda hyrda fordon, vilka registrerats eller satts i trafik enligt respektive hemlands lagstiftning, på samma villkor som fordon ägda av dessa företag, förutsatt att villkoren i artikel 2 är uppfyllda.
2. Från föreskrifterna i punkt 1 får medlemsstaterna undanta transporter, bedrivna för egen räkning med fordon med en total tillåten vikt i lastat tillstånd på mer än 6 ton.
Artikel 4
Detta direktiv skall inte påverka föreskrifterna i en medlemsstat som antagit mindre restriktiva villkor för användning av hyrda fordon än som anges i artiklarna 2 och 3.
Artikel 5
Utan att artiklarna 2 och 3 påverkas, skall detta direktiv inte påverka tillämpningen av regler om
|
a) |
marknaden för godstransporter på väg som bedrivs yrkesmässigt eller för egen räkning och därvid särskilt tillträde till marknaden samt, i synnerhet, inskränkningar genom kvoteringar avseende vägkapaciteter, |
|
b) |
priser och villkor för godstransporter på väg, |
|
c) |
hyresprisbildning, |
|
d) |
fordonsimport, |
|
e) |
villkor som reglerar rätten att bedriva verksamhet som uthyrare av fordon för godstransporter på väg. |
Artikel 6
Direktiv 84/647/EEG skall upphöra att gälla, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter vad gäller de tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning som anges i bilaga I del B.
Hänvisningar till det upphävda direktivet skall anses som hänvisningar till det här direktivet och skall läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga II.
Artikel 7
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 8
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Strasbourg den 18 januari 2006.
På Europaparlamentets vägnar
J. BORRELL FONTELLES
Ordförande
På rådets vägnar
H. WINKLER
Ordförande
(1) EUT C 108, 30.4.2004, s. 56.
(2) Europaparlamentets yttrande av den 10 februari 2004 (EUT C 97 E, 22.4.2004, s. 66) och rådets beslut av den 8 december 2005.
(3) EGT L 335, 22.12.1984, s. 72. Direktivet ändrat genom direktiv 90/398/EEG (EGT L 202, 31.7.1990, s. 46).
(4) Se bilaga I del A.
BILAGA I
Del A
Upphävt direktiv och dess ändring
(hänvisningar i artikel 6)
|
Rådets direktiv 84/647/EEG |
|
|
Rådets direktiv 90/398/EEG |
Del B
Tidsfrister för införlivande i nationell lagstiftning
(hänvisningar i artikel 6)
|
Direktiv |
Tidsfrister för införlivande |
|
Direktiv 84/647/EEG |
30 juni 1986 |
|
Direktiv 90/398/EEG |
31 december 1990 |
BILAGA II
Jämförelsetabell
|
Direktiv 84/647/EEG |
Detta direktiv |
|
Artikel 1, inledningssatsen |
Artikel 1, inledningssatsen |
|
Artikel 1, första strecksatsen |
Artikel 1 a |
|
Artikel 1, andra strecksatsen |
Artikel 1 b |
|
Artikel 2, inledningssatsen |
Artikel 2.1, inledningssatsen |
|
Artikel 2, punkt 1 till 4 |
Artikel 2.1, a till d |
|
Artikel 2, punkt 5, första stycket, inledningssatsen |
Artikel 2.2, första stycket, inledningssatsen |
|
Artikel 2, punkt 5, första stycket, a och b |
Artikel 2.2, första stycket, a och b |
|
Artikel 2, punkt 5, andra stycket |
Artikel 2.2, andra stycket |
|
Artikel 3 |
Artikel 3 |
|
Artikel 4.1 |
Artikel 4 |
|
Artikel 5, inledningssatsen |
Artikel 5, inledningssatsen |
|
Artikel 5, första strecksatsen |
Artikel 5 a |
|
Artikel 5, andra strecksatsen |
Artikel 5 b |
|
Artikel 5, tredje strecksatsen |
Artikel 5 c |
|
Artikel 5, fjärde strecksatsen |
Artikel 5 d |
|
Artikel 5, femte strecksatsen |
Artikel 5 e |
|
Artikel 6 |
— |
|
Artikel 7 |
— |
|
Artikel 8 |
— |
|
— |
Artikel 6 |
|
— |
Artikel 7 |
|
Artikel 9 |
Artikel 8 |
|
— |
Bilaga I |
|
— |
Bilaga II |
Rättelser
|
4.2.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 33/86 |
Rättelse till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2110/2005 av den 14 december 2005 om tillträde till gemenskapens externa bistånd
( Europeiska unionens officiella tidning L 344 av den 27 december 2005 )
På sidan 1, första beaktandesatsen, skall det
i stället för:
”med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 179 och 181a,”
vara:
”med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 179,”
|
4.2.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 33/87 |
Rättelse till Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/35/EG av den 7 september 2005 om föroreningar förorsakade av fartyg och införandet av sanktioner för överträdelser
( Europeiska unionens officiella tidning L 255 av den 30 september 2005 )
På sidan 15 i artikel 16 första stycket skall det
i stället för:
”Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 1 mars 2007 och genast underrätta kommissionen om detta.”
vara:
”Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 1 april 2007 och genast underrätta kommissionen om detta.”
|
4.2.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 33/88 |
Rättelse till Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/84/EG av den 14 december 2005 om ändring för tjugoandra gången av rådets direktiv 76/769/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om begränsning av användning och utsläppande på marknaden av vissa farliga ämnen och preparat (beredningar) (ftalater i leksaker och barnavårdsartiklar)
( Europeiska unionens officiella tidning L 344 av den 27 december 2005 )
På sidan 43, bilagan, numrering av ftalater, skall det
i stället för:
”[XX]” och ”[XXa]”
vara:
”51.” och ”51a.”.