27.1.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 23/1

(1)

Genom förordning (EG) nr 1259/2005 (2) (nedan kallad ”förordningen om preliminär tull”) införde kommissionen en preliminär antidumpningstull på import av vinsyra som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 2918 12 00 och har sitt ursprung i Kina.

(2)

Det erinras om att undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden 1 juli 2003–30 juni 2004 (nedan kallad ”undersökningsperioden”). När det gäller de tendenser som är av betydelse för skadebedömningen undersökte kommissionen uppgifter för perioden 1 januari 2001–30 juni 2004 (nedan kallad ”skadeundersökningsperioden”). Undersökningsresultaten beträffande prisunderskridande, målprisunderskridande och undanröjande av skada avser undersökningsperioden.

(3)

Efter det att en preliminär antidumpningstull hade införts på import av vinsyra med ursprung i Kina lämnade ett antal berörda parter skriftliga synpunkter.

(4)

Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som den bedömde vara nödvändiga för att kunna fastställa de slutgiltiga undersökningsresultaten. Efter det att de provisoriska åtgärderna hade införts företog kommissionen ytterligare kontroller, huvudsakligen i syfte att kontrollera fastställandet av normalvärdet, hos följande företag:

Exporterande producenter i Kina

(5)

Alla berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka kommissionen avsåg att rekommendera införandet av en slutgiltig antidumpningstull och ett slutgiltigt uttag av de belopp för vilka säkerhet ställts i form av en preliminär tull. Parterna beviljades även en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter efter meddelandet av dessa uppgifter.

(6)

Parternas skriftliga och muntliga synpunkter har beaktats, och undersökningsresultaten har där så varit lämpligt ändrats i enlighet med dessa.

(7)

Den produkt som berörs är vinsyra som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 2918 12 00. Den berörda produkten används i vin, i dryckes- och livsmedelstillsatser, som fördröjningsmedel i gips och i många andra produkter. Den kan framställas antingen från biprodukterna från vinframställning, vilket är fallet när det gäller alla gemenskapsproducenter, eller från petrokemiska föreningar, genom kemisk syntes, vilket är fallet när det gäller alla exporterande producenter i Kina.

(8)

Två importörer hävdade att det borde göras åtskillnad mellan vinsyra av livsmedels- eller farmaceutisk kvalitet, t.ex. den naturliga vinsyra som produceras av gemenskapsindustrin, och syntetisk vinsyra av teknisk (icke-livsmedels) kvalitet. De hävdade vidare att de tekniska kvaliteterna inte borde omfattas av förfarandet, eftersom de till skillnad från den vinsyra som produceras av gemenskapsindustrin inte kunde användas i livsmedel.

(9)

En importör påpekade vidare att framställningsprocesserna för den vinsyra som produceras av gemenskapsindustrin och den som importeras från Kina var helt olika och att endast naturlig vinsyra kan användas för vinframställning. Denna importör hävdade vidare att just den typ av vinsyra som den importerade var specialanpassad till en viss användares behov och därför inte brukbar för någon annan. Denna typ av vinsyra och den typ som produceras av gemenskapsindustrin var därför inte att anse som likadana produkter av samme importör.

(10)

Även om det är ett erkänt faktum att det finns olika typer av vinsyra som alla inte är lika väl lämpade för alla ändamål bekräftade undersökningen att alla dessa typer av vinsyra har samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper. När det gäller användningsområden, kan endast naturlig vinsyra, som svarar för ca 25 % av marknaden, användas för vinframställning. När det gäller de övriga 75 % av marknaden, inbegripet vissa produkter avsedda för användning i livsmedel, kan emellertid både naturlig och syntetisk vinsyra användas och dessa produkter konkurrerar därför med varandra. Det är även att märka att produktionsprocesserna som sådana inte är relevanta för fastställandet av vilka produkter som är att anse som likadana produkter.

(11)

Eftersom inga övriga synpunkter lämnats beträffande den berörda produkten och den likadana produkten bekräftas undersökningsresultaten i skälen 11–13 i förordningen om preliminär tull.

(12)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande beviljandet av marknadsekonomisk status bekräftas slutsatserna i skälen 14–17 i förordningen om preliminär tull slutgiltigt.

(13)

Det inkom inga synpunkter beträffande den metod som använts för fastställandet av normalvärdet efter det preliminära meddelandet av uppgifter. Slutsatserna i skälen 18–34 i förordningen om preliminär tull bekräftas därför slutgiltigt.

(14)

Eftersom inga relevanta synpunkter beträffande exportpriserna inkommit, bekräftas slutsatserna i skäl 35 i förordningen om preliminär tull slutgiltigt.

(15)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriserna bekräftas slutsatserna i skälen 36 och 37 i förordningen om preliminär tull slutgiltigt.

(16)

Två exporterande producenter framförde synpunkter på de detaljerade beräkningar som gjorts för att fastställa nivån på den preliminära dumpningsmarginalen. Dessa synpunkter övervägdes mot bakgrund av de reviderade uppgifter som erhållits vid kontrollbesöken (se skäl 4). Dessutom korrigerades vissa räknefel.

(17)

De slutgiltiga vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull, fastställdes således till följande:

(18)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter inkom inga synpunkter beträffande den metod som använts för att beräkna dumpningsmarginalen för alla övriga exporterande producenter. Den preliminära landsomfattande dumpningsnivån på 34,9 % av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull, bekräftas således slutgiltigt.

(19)

Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande produktionen i gemenskapen, bekräftas undersökningsresultaten i skälen 43 och 44 i förordningen om preliminär tull.

(20)

En importör hävdade att några av de gemenskapsproducenter som ursprungligen ingick bland de klagande hade upphört med sin produktion och begärde att kommissionen skulle kontrollera om det fortfarande fanns tillräckligt stöd för undersökningen i enlighet med artikel 5.4 i grundförordningen.

(21)

I detta hänseende bekräftade undersökningen att de producenter som stödde klagomålet svarade för mer än 95 % av den uppskattade produktionen i gemenskapen under undersökningsperioden. Villkoren i artikel 5.4 i grundförordningen är således uppfyllda.

(22)

Eftersom det inte inkommit några övriga synpunkter beträffande definitionen av gemenskapsindustrin, bekräftas definitionen i skäl 45 i förordningen om preliminär tull.

(23)

Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande förbrukningen i gemenskapen, bekräftas undersökningsresultaten i skäl 46 i förordningen om preliminär tull.

(24)

Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande importen från det berörda landet, bekräftas undersökningsresultaten i skälen 47–52 i förordningen om preliminär tull.

(25)

En importör eller användare och en exportör invände mot analysen i förordningen om preliminär tull med hänvisning till att några gemenskapsproducenter hade upphört med sin produktion och därför inte borde ingå i bedömningen av gemenskapsindustrins situation.

(26)

Det är att märka att kommissionens analys av de faktorer som anges i artikel 3.5 i grundförordningen inte omfattade några uppgifter från de företag som hade upphört med sin produktion. Dessa företag nämndes i förordningen om preliminär tull enbart i den utsträckning som detta var nödvändigt för tolkningen av vissa ackumulerade indikatorer som t.ex. marknadsandelar och total produktionskapacitet. I syfte att ge en fullständig och korrekt bedömning av gemenskapsindustrins situation förklarades detta tydligt i samband med redogörelsen för varje berörd indikator. Analysen av gemenskapsindustrins situation anses därför ha skett i full överensstämmelse med grundförordningen.

(27)

Eftersom det inte inkommit några övriga synpunkter beträffande gemenskapsindustrins situation, bekräftas undersökningsresultaten i skälen 53–82 i förordningen om preliminär tull.

(28)

En exportör hävdade att gemenskapsproducenterna hade en dominant ställning på marknaden och att importen från Kina, vilken endast utgjorde 11,5 % av marknaden, inte kunde vara den huvudsakliga orsaken till skadan.

(29)

Marknadsandelen för exporten från Kina uppgick uppskattningsvis till mellan 11,5 % och 15,8 %, beroende på om statistik från Eurostat eller från kinesiska källor användes. Även en försiktigt uppskattad marknadsandel på 11,5 % inte kan anses vara obetydlig, eftersom skadan, såsom anges i förordningen om preliminär tull, helt klart vållats av tryck från ökande import till priser som väsentligt underskred gemenskapsindustrins priser. Frågan om gemenskapsindustrin hade en dominerande ställning är inte längre relevant om det fastställs att den skada som gemenskapsindustrin lidit huvudsakligen vållats av den dumpade importen. I detta sammanhang bör det noteras att gemenskapsindustrin trots sin större marknadsandel inte kunnat undvika betydande förluster under skadeundersökningsperioden. Detta strider mot påståendet att den hade gynnats av sin dominerande ställning. Förekomsten av import från tredjeland garanterade dessutom att det rådde tillräcklig konkurrens på marknaden.

(30)

En annan exportör påpekade att den nya produktion som tillfördes marknaden genom de två nytillkomna gemenskapsproducenterna var större än ökningen av importen från Kina och att skadan således var att anse som självförvållad. De nya gemenskapsproducenternas priser låg emellertid på samma nivå som de etablerade producenternas priser och deras produktion var mindre än produktionen hos de företag som hade upphört med sin produktion. Utan importen från Kina kunde således priskollapsen, som inträffade i en situation med en ökad förbrukning i gemenskapen, inte förklaras av dessa företags inträde på marknaden.

(31)

En annan exportör hävdade att regelverket för den gemensamma jordbrukspolitiken snedvrider de normala marknadsvillkoren för gemenskapstillverkarna, vilket inte togs med i analysen av orsakssamband. Även om detta argument var mycket allmänt hållet är det att märka att den gemensamma jordbrukspolitiken inte reglerar priset på vinsyra i sig, utan endast fastställer minimipriser för vissa av råvarorna för tillverkningen av vinsyra och ett försäljningspris för alkohol. Såsom anges i skäl 89 i förordningen om preliminär tull var dessa regelmässiga parametrar oförändrade under perioden och kan därför inte ha orsakat försämringen av gemenskapsindustrins situation. De ändrar inte på slutsatsen att den kinesiska importen skedde till dumpade priser och vållade gemenskapsindustrin skada.

(32)

Eftersom inga övriga synpunkter inkommit beträffande orsakssambandet, bekräftas undersökningsresultaten i skälen 83–95 i förordningen om preliminär tull.

(33)

En användare från gipsindustrin hävdade att uppgiften i förordningen om preliminär tull om vinsyrans andel av gipsindustrins produktionskostnad (mindre än 2 %) var för låg. Denna andel grundade sig emellertid på uppgifter som lämnats av företaget självt. Enligt samma uppgifter blir denna andel aningen högre om den uttrycks i procent av endast de produkter som innehåller vinsyra. Två andra gipskoncerner uppgav emellertid mycket lägre procenttal än detta. Detta bekräftar att de uppgifter som användes i förordningen om preliminär tull kan anses utgöra en rimlig uppskattning.

(34)

Det bör dessutom erinras om att de gipsprodukter i vilka vinsyra används som ett fördröjningsmedel inte är utsatta för någon nämnvärd konkurrens från leverantörer utanför gemenskapen enligt Eurostats uppgifter. Slutsatsen i förordningen om preliminär tull att en måttlig dumpningstull på denna andel av kostnaderna inte bör ha någon större inverkan på dessa användarindustriers kostnader och konkurrensförmåga kvarstår således.

(35)

Samma användare hävdade även att åtgärderna skulle kunna leda till en brist på vinsyra, vilket påstås ha inträffat tidigare. De föreslagna individuella antidumpningstullarna för företag som svarar för omkring två tredjedelar av exporten från Kina anses dock inte leda till att de kinesiska leverantörerna utestängs från gemenskapsmarknaden.

(36)

En användare från emulgeringsmedelsindustrin hävdade att dess konkurrensförmåga skulle äventyras om det infördes åtgärder på import av vinsyra med ursprung i Kina. Denna användare hävdade att emulgeringsmedel till följd av tekniska förändringar alltmer kommit att utsättas för konkurrens från producenter utanför gemenskapen och att en kostnadsökning till följd av att det införs åtgärder skulle inverka på deras konkurrenskraft. Kommissionen försökte på grundval av kvantifierbara uppgifter kontrollera de eventuella verkningarna av att det införs åtgärder för denna kategori användare. Detta var dock inte möjligt, eftersom denna grupp användare inte inkommit med några meningsfulla svar på kommissionens frågeformulär och inte visat någon samarbetsvilja.

(37)

Eftersom inga övriga synpunkter inkommit beträffande gemenskapens intresse bekräftas undersökningsresultaten i skälen 98–114 i förordningen om preliminär tull.

(38)

Efter meddelandet av de preliminära undersökningsresultaten hävdade gemenskapsindustrin att det icke-skadevållande pris som beräknats var för lågt av följande orsaker:

(39)

Eftersom inga övriga synpunkter inkommit beträffande nivån för undanröjande av skada, bekräftas undersökningsresultaten i skälen 115–118 i förordningen om preliminär tull.

(40)

Mot bakgrund av ovanstående och i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen bör en slutgiltig antidumpningstull införas på samma nivå som de konstaterade dumpningsmarginalerna, eftersom skademarginalerna för samtliga exporterande producenter konstaterats vara högre än dumpningsmarginalerna.

(41)

När det gäller åtgärdernas form begärde gemenskapsindustrin att ett minimipris grundat på nivån för undanröjande av skada skulle införas. Eftersom storleken på den slutgiltiga antidumpningstullen dock grundar sig på de konstaterade dumpningsmarginalerna (se skäl 40) bibehålls den slutgiltiga antidumpningstullen i form av en värdetull.

(42)

På grundval av det som anges ovan fastställs de slutgiltiga tullarna till följande:

(43)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av den nuvarande undersökningen. De avspeglar således den situation som under denna undersökning befunnits föreligga när det gäller dessa företag. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tull som gäller övriga företag) gäller alltså enbart för import av produkter med ursprung i det berörda landet vilka tillverkats av de företag, dvs. de specifika rättsliga enheter, som nämns. Importerade produkter som tillverkats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings artikeldel med namn och adress, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, får inte omfattas av dessa tullsatser utan skall omfattas av den tullsats som är tillämplig på övriga företag.

(44)

Eventuella ansökningar om tillämpning av dessa individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av en ändring av enhetens namn eller inrättandet av nya produktions- eller försäljningsenheter) bör utan dröjsmål sändas till kommissionen (3) tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt beträffande de eventuella ändringar av företagets verksamhet i fråga om produktion, försäljning på hemmamarknaden och exportförsäljning som hänger samman med exempelvis namnändringen eller ändringen av produktions- eller försäljningsenheterna. Förordningen kommer därefter, vid behov, att ändras i enlighet därmed genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

(45)

I syfte att säkerställa en korrekt tillämpning av antidumpningstullen bör den övriga tullen inte tillämpas enbart på de icke-samarbetsvilliga exportörerna utan även på de företag som inte hade någon export under undersökningsperioden. De sistnämnda företagen uppmanas emellertid att, när de uppfyller kraven i artikel 11.4 andra stycket i grundförordningen, lämna in en begäran om översyn i enlighet med samma artikel för att få sin situation granskad individuellt.

(46)

Med hänsyn till de konstaterade dumpningsmarginalernas storlek och nivån på den skada som vållats gemenskapsindustrin bör de belopp för vilka säkerhet ställts i form av den preliminära antidumpningstull som infördes genom förordningen om preliminär tull, dvs. förordning (EG) nr 1259/2005, tas ut slutgiltigt upp till en nivå som motsvarar de slutgiltiga tullarna. Eftersom de slutgiltiga tullarna är lägre än de preliminära tullarna, bör de belopp för vilka säkerhet ställts utöver beloppen för de slutgiltiga antidumpningstullarna frisläppas.

(47)

För att minska risken för kringgående på grund av den stora skillnaden i tullbelopp bör särskilda åtgärder införas i detta fall i syfte att säkerställa en korrekt tillämpning av antidumpningstullarna. Dessa åtgärder omfattar:

(48)

Uppvisande för medlemsstaternas tullmyndigheter av en giltig faktura som skall uppfylla kraven i bilagan till den här förordningen. Import som inte åtföljs av en sådan faktura skall omfattas av den övriga antidumpningstull som är tillämplig på övriga exportörer.

(49)

Kommissionen kommer dessutom att övervaka exportflödena och de relevanta KN-numren för salter och estrar av vinsyra. Om exporten för ett av de företag som omfattas av en lägre individuell antidumpningstullsats skulle öka väsentligt volymmässigt eller om den import som deklareras enligt det relevanta KN-numret för salter och estrar skulle öka dramatiskt, kan de individuella åtgärderna i fråga anses sannolikt vara otillräckliga för att motverka den konstaterade skadevållande dumpningen. Följaktligen, och under förutsättning att alla villkor härför är uppfyllda, kan kommissionen komma att inleda en interimsöversyn i enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen. I samband med denna översyn kan behovet av att avskaffa de individuella tullsatserna för att i stället införa en landsomfattande tull komma att undersökas.

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för handel

Direktorat B, kontor J-79 5/16

B-1049 Bryssel

27.1.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 23/8

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

27.1.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 23/10

(1)

I artikel 63a i förordning (EG) nr 1623/2000 fastställs tillämpningsvillkoren för det system för destillation av vin som avses i artikel 29 i Rådets förordning (EG) nr 1493/1999 (2). Det rör sig om en subventionerad och frivillig destillation för att stödja marknaden för vin och främja kontinuiteten i leveranserna till sektorn för konsumtionssprit. I detta syfte ingår vinproducenter och destillatörer avtal. Medlemsstaterna har senast den 15 januari 2006 skickat in dessa avtal till kommissionen.

(2)

För vinåret 2005/2006 pågick destillationen under perioden 1 oktober–23 december. På grundval av de kvantiteter vin som omfattas av avtal om destillation som medlemsstaterna har meddelat kommissionen kan det konstateras att de gränser som sätts av de tillgängliga budgetresurserna och av avsättningsmöjligheterna inom sektorn för konsumtionssprit har överskridits. Följaktligen bör det fastställas en enhetlig procentsats för godkännande av kvantiteter som anmälts för destillation.

(3)

Enligt artikel 63a.6 första stycket i förordning (EG) nr 1623/2000 skall medlemsstaterna godkänna destillationsavtalen under en period som börjar den 30 januari. Därför bör den här förordningen träda i kraft omedelbart.

27.1.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 23/11

(1)

Kommissionens förordning (EEG) nr 3149/92 (2) innehåller närmare bestämmelser för leverans av livsmedel från interventionslager till förmån för de sämst ställda i gemenskapen.

(2)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 1819/2005 av den 8 november 2005 om antagande av en plan för att tilldela medlemsstaterna resurser som hänförs till budgetåret 2006 för leverans av livsmedel från interventionslager till de sämst ställda i gemenskapen (3), fastställs en årlig tilldelningsplan för 2006. För att genomförandet av planen skall fungera väl bör man justera de tidsfrister som fastställts för uttag av mjölkprodukter från interventionslager.

(3)

De produkter som skall tas ut från interventionslager inom ramen för den årliga tilldelningsplanen får levereras i oförändrat skick eller i bearbetad form för livsmedelsproduktion, eller användas som betalning för leverans eller produktion av livsmedel som anskaffas på gemenskapsmarknaden. När uttagen utgör betalning för framställning av spannmålsprodukter bör det specificeras vilka produkter som får tas ut. I artikel 4 i förordning (EEG) nr 3149/92 fastställs villkor för anbudsinfordringar för organisationen av leveranserna i medlemsstaterna. I fallet med betalning för framställning av spannmålsprodukter måste dessa villkor ange vilka produkter som får tas ut ur lagren.

(4)

Eftersom gemenskapen ersätter transportkostnaderna inom gemenskapens territorium på basis av de kostnader som bestämts genom anbudsinfordran, är det inte längre nödvändigt att lämna in verifikationer avseende transportsträckorna för att få kostnaderna ersatta.

(5)

I artikel 3.1 i förordning (EEG) nr 3149/92, i dess ändrade lydelse enligt förordning (EG) nr 1903/2004 (4), fastställs att den årliga planens genomförandeperiod löper ut den 31 december. Den tidsfrist för insändande av de årliga rapporterna som fastställs i artikel 10 bör därför anpassas till den förstnämnda tidsfristen.

(6)

Förordning (EEG) nr 3149/92 bör därför ändras.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandena från berörda förvaltningskommittéer.

1.

I artikel 3.2 tredje stycket skall följande mening läggas till:

”Av det smör, som tilldelas en medlemsstat enligt planen för 2006, skall 70 % tas ut från interventionslagren före den 1 mars 2006 om tilldelningen är större än 500 ton.”

2.

Artikel 4 skall ändras på följande sätt:

3.

I artikel 7.2 skall andra meningen ersättas med följande:

”Ansökan om ersättning skall innehålla alla nödvändiga verifikationer, särskilt de som avser transporten.”

4.

I artikel 10 första stycket skall första meningen ersättas med följande:

”Varje medlemsstat skall senast den 30 juni varje år sända en rapport till kommissionen om genomförandet av planen inom sitt territorium under föregående år.”

27.1.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 23/13

(1)

Den 28 april 2005 meddelade kommissionen, i enlighet med artikel 5 i grundförordningen, genom ett tillkännagivande (nedan kallat ”tillkännagivandet om inledande”) som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning  (2) att den inledde ett antidumpningsförfarande beträffande import till gemenskapen av spakmekanismer med ursprung i Kina.

(2)

Förfarandet inleddes som en följd av ett klagomål som hade ingivits den 11 mars 2005 av tre tillverkare i gemenskapen, nämligen Interkov spol s.r.o., MI.ME.CA s.r.l. och Niko – Metallurgical company, d.d. Zelzniki (nedan kallade ”den klagande”) såsom företrädare för tillverkare som står för en betydande del, i detta fall mer än 50 %, av den sammanlagda tillverkningen i gemenskapen av spakmekanismer. Klagomålet stöddes av ytterligare en tillverkare i gemenskapen, I.M.L. Det innehöll bevisning om dumpning av den berörda produkten och om därav följande väsentlig skada som ansågs tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleddes.

(3)

Kommissionen underrättade officiellt den klagande, de exporterande tillverkare, importörer, leverantörer, användare och intresseorganisationer för användare som den visste var berörda samt Kinas företrädare om att förfarandet hade inletts. Berörda parter gavs tillfälle att inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(4)

De klagande tillverkarna, andra samarbetsvilliga tillverkare i gemenskapen, exporterande tillverkare, importörer, leverantörer, användare och intresseorganisationer för användare lämnade synpunkter. Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda.

(5)

För att de exporterande tillverkarna i Kina, om de så önskade, skulle kunna ansöka om att bli behandlade som företag som är verksamma under marknadsmässiga förhållanden (nedan kallat ”marknadsekonomisk status”) eller om individuell behandling, sände kommissionen blanketter för ansökan om marknadsekonomisk status respektive individuell behandling till de kinesiska företag som den visste var berörda. Fyra företag ansökte om marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 i grundförordningen eller, om det i undersökningen skulle fastställas att de inte uppfyllde villkoren för marknadsekonomisk status, individuell behandling. Ett företag ansökte endast om individuell behandling.

(6)

I tillkännagivandet om inledande nämnde kommissionen att den eventuellt skulle tillämpa ett stickprovsförfarande för importörer i undersökningen. Med hänsyn till det stora antalet importörer som förklarade sig beredda att samarbeta konstaterades att ett stickprovsförfarande var nödvändigt.

(7)

Kommissionen sände frågeformulär till alla parter som den visste var berörda och till alla andra företag som gav sig till känna inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande. Svar på frågeformulären mottogs från tre klagande tillverkare i gemenskapen, två andra tillverkare i gemenskapen, fem exporterande tillverkare i Kina, tolv råvaruleverantörer, två icke-närstående importörer och åtta icke-närstående användare i gemenskapen.

(8)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för sina preliminära fastställanden av dumpning, skada och gemenskapens intresse och företog kontroller hos följande företag:

Ytterligare tre exporterande tillverkare lämnade in ansökningar om marknadsekonomisk status och förklarade sig beredda att samarbeta i förfarandet. De drog sig emellertid ur samarbetet innan deras ansökningar om marknadsekonomisk status hade kontrollerats.

(9)

Eftersom det måste fastställas ett normalvärde för de exporterande tillverkare i Kina som eventuellt inte skulle beviljas marknadsekonomisk status gjordes ett kontrollbesök hos följande företag för att fastställa normalvärdet på grundval av uppgifter från ett jämförbart land:

Tillverkare i Iran:

(10)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden 1 januari 2004–31 december 2004 (nedan kallad ”undersökningsperioden” eller, i tabeller, ”UP”). Undersökningen av hur de faktorer som är relevanta för bedömningen av skada hade utvecklats omfattade perioden från och med den 1 januari 2001 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad ”skadeundersökningsperioden”).

(11)

Spakmekanismer är en metallprodukt som kan utgöra en av komponenterna i samlingspärmar för ark och andra dokument. Produktspecifikationen beror framför allt på vilket material som använts, mekanismens storlek samt vilken behandling stålet genomgått.

(12)

Den berörda produkten är spakmekanismer, som i allmänhet används för att förvara ark och andra dokument i samlingspärmar eller brevordnare och som består av bågformiga kraftiga metalldelar (normalt två) på en bottenplatta och har åtminstone en öppningsmekanism som gör det möjligt att sätta in och förvara ark och andra dokument, med ursprung i Kina (nedan kallad ”den berörda produkten”). Produkten klassificeras normalt enligt KN-nummer ex 8305 10 00.

(13)

Trots skillnader i fråga om vissa faktorer, t.ex. stålets kvalitet och tjocklek, mekanismens storlek samt ytbehandling, har undersökningen visat att alla typer av den berörda produkten enligt definitionen i skäl 12 har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och används för samma ändamål. Alla typer av den berörda produkten betraktas därför i detta antidumpningsförfarande som en enda produkt.

(14)

Inga skillnader kunde konstateras mellan den berörda produkten och de spakmekanismer som tillverkades och såldes på den inhemska marknaden i Kina och i Iran, det land som tjänade som jämförbart land när det gällde att fastställa normalvärdet för import från Kina. Dessa spakmekanismer hade samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och användningsområden som de spakmekanismer som exporterades från Kina till gemenskapen.

(15)

Inga skillnader kunde heller konstateras mellan de spakmekanismer som tillverkades av gemenskapsindustrin och såldes på gemenskapsmarknaden och de spakmekanismer som importerades från Kina. Båda produkterna har samma fysiska och kemiska egenskaper och användningsområden.

(16)

Dessa produkter anses därför preliminärt vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(17)

Vid antidumpningsundersökningar som gäller import med ursprung i Kina skall, enligt artikel 2.7 b i grundförordningen, normalvärdet fastställas i enlighet med punkterna 1–6 i samma artikel för tillverkare som konstaterats uppfylla kriterierna i punkt 7 c i artikeln. Kriterierna är i sammanfattning följande:

(18)

Fyra exporterande tillverkare i Kina ansökte om marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 b i grundförordningen och fyllde i blanketten för exporterande tillverkare som ansöker om sådan status.

(19)

Tre av dem drog sig emellertid ur samarbetet innan kontrollbesöket ägde rum. Det var därför inte möjligt att kontrollera om de uppfyllde kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen.

(20)

För den återstående exporterande tillverkaren kontrollerade kommissionen på plats hos företaget de uppgifter som det lämnat i sin ansökan om marknadsekonomisk status, i den mån det ansågs nödvändigt.

(21)

Undersökningen visade att företagets ansökan om marknadsekonomisk status måste avslås. Slutsatsen av prövningen av om företaget uppfyllde de fem kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen var att det inte uppfyllde kraven enligt det andra och det tredje kriteriet ovan. Dessutom var det inte möjligt att dra någon slutsats beträffande det första kriteriet.

(22)

När det gäller det andra kriteriet var det inte möjligt att konstatera att företaget hade en enda uppsättning räkenskaper som var föremål för en självständig revision i överensstämmelse med internationella redovisningsnormer och som tillämpades för alla ändamål.

(23)

Vad det tredje kriteriet beträffar kunde företaget inte tillhandahålla styrkande dokument och någon heltäckande förklaring beträffande privatiseringen av företaget och omvärderingen av dess tillgångar. Företaget visade alltså inte att det inte förekom någon snedvridning till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet.

(24)

Någon slutsats beträffande det första kriteriet kunde inte dras på grund av kvarstående tvivel beträffande eventuell statlig inblandning när det gäller godkännande av arbetskontrakt och omöjligheten att avgöra om alla kostnader avspeglade marknadsvärden. Med hänsyn till slutsatserna beträffande det andra och det tredje kriteriet är det emellertid inte nödvändigt att dra någon slutsats i detta avseende.

(25)

Berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter på ovanstående slutsatser.

(26)

Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen skall det vid behov fastställas en landsomfattande tull för länder som omfattas av artikel 2.7 a i samma förordning, utom i de fall där företagen, i enlighet med artikel 9.5 i samma förordning, kan visa att deras exportpriser, exportkvantiteter och försäljningsvillkor bestäms fritt, att valutaomräkning sker till marknadskurser och att den statliga inblandningen inte är av sådant slag att det är möjligt att kringgå åtgärderna om exportörerna tilldelas olika tullsatser.

(27)

Den exporterande tillverkare som inte kunde beviljas marknadsekonomisk status ansökte i andra hand om individuell behandling. På grundval av tillgängliga uppgifter konstaterades det att företaget uppfyllde samtliga krav i artikel 9.5 i grundförordningen för att beviljas individuell behandling.

(28)

En exporterande tillverkare, som inte ansökte om marknadsekonomisk status, begärde endast individuell behandling. Företaget hade via närstående företag försäljning till oberoende kunder i gemenskapen under undersökningsperioden och samarbetade i undersökningen. Undersökningen visade att företaget uppfyllde samtliga krav i artikel 9.5 i grundförordningen för att beviljas individuell behandling.

(29)

Följande två exporterande tillverkare i Kina bör alltså beviljas individuell behandling:

(30)

Det exporterande företag som endast begärde individuell behandling lämnade inte in något heltäckande och till fullo underbyggt svar på frågeformuläret för exportörer, trots förlängda tidsfrister. Någon dumpningsmarginal kunde därför inte fastställas, och företaget måste betraktas som en icke-samarbetsvillig part i undersökningen.

(31)

Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen skall normalvärdet för exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status fastställas på grundval av priserna eller det konstruerade värdet i ett jämförbart land.

(32)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade för avsikt att för fastställande av normalvärdet för Kina använda Indien som lämpligt jämförbart land och uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på detta val.

(33)

En användare, en samarbetsvillig exportör och en icke-samarbetsvillig tillverkare motsatte sig förslaget. Huvudargumenten mot att välja Indien som jämförbart land var följande:

(34)

De berörda parterna kunde emellertid inte föreslå något mera passande alternativ och inte heller lägga fram några närmare uppgifter eller styrka sitt påstående om att Indien inte var ett lämpligt jämförbart land.

(35)

Kommissionen försökte därför utverka samarbete med Indien men också med alla andra kända möjliga jämförbara länder, bl.a. Turkiet, Sydafrika, Iran och Thailand.

(36)

Det visade sig emellertid att det av de i skäl 35 nämnda länderna bara var Indien och Iran som vid den aktuella tidpunkten hade någon tillverkning av spakmekanismer och att det bara fanns ett fåtal tillverkare av produkten i de båda länderna. Ett fullständigt samarbete med de indiska företagen gick inte att utverka. Den iranska tillverkaren däremot gick med på att till fullo samarbeta med kommissionen.

(37)

Analysen av svaret visade att det fanns en tillverkare i Iran och att denna tillverkare avsatte den berörda produkten på hemmamarknaden. Det konstaterades också att det förekom en betydande import av kinesiska spakmekanismer till den iranska marknaden. Det står därför klart att de iranska och kinesiska produkterna konkurrerar på den iranska marknaden.

(38)

Därför dras preliminärt slutsatsen att Iran är mest lämpligt och skäligt som jämförbart land i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen.

(39)

Normalvärdet för de exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status fastställdes i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen på grundval av uppgifter från tillverkaren i det jämförbara landet. Den iranska tillverkarens transaktioner konstaterades äga rum vid normal handel, och normalvärdet fastställdes därför på grundval av de priser som hade betalats eller skulle betalas på den iranska hemmamarknaden för jämförbara produkttyper.

(40)

Normalvärdet fastställdes därmed som den samarbetsvilliga iranska tillverkarens vägda genomsnittliga inhemska försäljningspris till icke-närstående kunder.

(41)

För den försäljning till gemenskapen som den exportör som beviljats individuell behandling hade via närstående företag utanför gemenskapen fastställdes exportpriset på grundval av återförsäljningspriserna till oberoende kunder i gemenskapen.

(42)

I samtliga fall där den berörda produkten exporterades till oberoende kunder i gemenskapen fastställdes exportpriset i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, dvs. på grundval av de exportpriser som faktiskt betalats eller skulle betalas.

(43)

Normalvärdet och exportpriserna jämfördes på nivån fritt fabrik och i samma handelsled. För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis togs, i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen, hänsyn till olikheter i faktorer som påstods och konstaterades påverka priserna och prisernas jämförbarhet.

(44)

På denna grundval kunde justeringar beviljas för skillnader i transport-, försäkrings-, hanterings- och lastningskostnader och därmed sammanhängande kostnader, kreditkostnader, provisioner samt kostnader efter försäljning (säkerheter och garantier) i den mån skillnaderna var tillräckligt väl underbyggda. Justeringar gjordes också, i enlighet med artikel 2.10 i i grundförordningen, i de fall där exportförsäljningen skedde via ett närstående företag beläget i ett annat land än det berörda landet eller i ett land utanför gemenskapen.

(45)

För det företag som beviljats individuell behandling jämfördes, i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen, det vägda genomsnittliga normalvärdet för det jämförbara landet avseende varje typ som exporterades till gemenskapen med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ som exporterades till gemenskapen.

(46)

Den preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull, uppgick till följande:

(47)

För beräkningen av den landsomfattande tull som skulle gälla för alla andra exportörer i Kina fastställde kommissionen först hur omfattande samarbetet hade varit. Det erinras om att tre av de fyra företag som ursprungligen ansökte om marknadsekonomisk status drog sig ur samarbetet och att det, med undantag av ytterligare ett företag som ansökte om individuell behandling men som måste betraktas som icke-samarbetsvilligt, inte förekom något samarbete från andra kinesiska exporterande tillverkares sida.

(48)

Eftersom ingen av de exportörer som inte beviljats vare sig marknadsekonomisk status eller individuell behandling var villig att samarbeta, grundades beräkningen på tillgängliga uppgifter. Den landsomfattande dumpningsmarginalen beräknades på grundval av det mest representativa produktkontrollnumret i exporten från de kinesiska exportörer som inte hade beviljats marknadsekonomisk status eller individuell behandling. Exportpriset jämfördes sedan med normalvärdet för det jämförbara landet. För att försäkra sig om att detta verkligen innebar en rättvis jämförelse inhämtade kommissionen dessutom marknadsinformation för att fastställa priserna på importen från andra exporterande tillverkare. Inga uppgifter som framkom i samband med detta tydde på att beräkningarna inte skulle vara rättvisa och skäliga.

(49)

På denna grundval fastställdes den landsomfattande dumpningsmarginalen preliminärt till 48,1 % av priset cif vid gemenskapens gräns.

(50)

Denna marginal gäller för alla tillverkare som inte beviljades individuell behandling.

(51)

Det fastställdes i undersökningen att spakmekanismer tillverkades av följande tillverkare i gemenskapen under undersökningsperioden: de tre klagande tillverkarna i gemenskapen, två andra tillverkare som stödde klagomålet och till fullo samarbetade med kommissionen under undersökningen samt Esselte, som endast tillverkade spakmekanismer för eget bruk.

(52)

Ett annat företag tillverkade och importerade under undersökningsperioden spakmekanismer uteslutande för eget bruk. Det upphörde emellertid med tillverkningen under undersökningsperioden. Företaget besvarade frågeformuläret för tillverkare i gemenskapen och lämnade uppgifter om sin egen tillverkning.

(53)

Beträffande ytterligare en tillverkare, som skickade in en skrivelse för att stödja klagomålet, konstaterades att företaget inte hade tillverkat den berörda produkten under undersökningsperioden.

(54)

De klagande gjorde gällande att ytterligare några företag tillverkade den berörda produkten under undersökningsperioden, men i begränsade kvantiteter. Dessa företag gav sig inte till känna och tillhandahöll inte heller några uppgifter om sin tillverkning inom ramen för undersökningen. De kvantiteter som de företagen tillverkade inkluderas därför preliminärt inte i tillverkningen i gemenskapen.

(55)

Det konstaterades att en av de samarbetsvilliga tillverkare som stödde klagomålet också importerade den berörda produkten från Kina. Merparten av den tillverkarens försäljning i gemenskapen under undersökningsperioden utgjordes av egen tillverkning, men det visade sig att omkring 25 % av försäljningen utgjordes av produkter som köpts från Kina. De försålda inköpta produkterna motsvarade omkring 39 % av företagets totala produktion.

(56)

Denna försäljning representerar visserligen en ganska stor andel av företagets verksamhet, men det konstaterades att importen ägde rum för att företaget skulle kunna försvara sig mot dumpad import till låga priser från Kina. Redan i början av skadeundersökningsperioden, när tillverkaren insåg att han inte skulle kunna konkurrera till fullo med dumpad import till låga priser från Kina, beslöt han att flytta över sin gamla maskinpark till Kina och bilda ett samriskföretag med en kinesisk tillverkare. Kontrollen av de ekonomiska uppgifterna för skadeundersökningsperioden från denna gemenskapstillverkare visade att han sålde kinesiska spakmekanismer för att kompensera en del av de stora förlusterna på försäljningen på gemenskapsmarknaden av den egna produktionen. Det står klart att det är tack vare importen av kinesiska spakmekanismer som företaget överlevt fram till nu.

(57)

Det konstaterades också att företaget hade sin kärnverksamhet i gemenskapen, och det agerade klart och tydligt som en gemenskapstillverkare. Samarbetet från företagets sida visade att dess agerande och intressen var ungefär desamma som de andra klagande företagens. Det ansågs därför att denna tillverkares produktion borde inkluderas vid fastställandet av tillverkningen i gemenskapen.

(58)

Tillverkningen i gemenskapen, i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen, beräknades sålunda preliminärt genom att produktionsuppgifterna från de fem samarbetsvilliga tillverkare som stödde klagomålet räknades samman med tillgängliga produktionsuppgifter för ytterligare en tillverkare.

(59)

Produktionen hos de fem tillverkare i gemenskapen som till fullo samarbetade i undersökningen och stödde klagomålet fastställdes till omkring 220 miljoner styck under undersökningsperioden. Detta motsvarar över 90 % av den sammanlagda tillverkningen i gemenskapen. Dessa företag utgör därför gemenskapsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen.

(60)

Det bör noteras att även om den tillverkare som importerade kinesiska spakmekanismer utesluts från beräkningen av tillverkningen i gemenskapen och från gemenskapsindustrin, svarar de återstående tillverkarna fortfarande för en betydande del av den sammanlagda tillverkningen i gemenskapen enligt definitionen i artikel 5.4 i grundförordningen.

(61)

Förbrukningen fastställdes på grundval av de kända tillverkarnas försäljning till oberoende kunder i gemenskapen till vilket adderades importen från tredjeländer. Gemenskapstillverkarnas försäljning baserades i huvudsak på deras svar på frågeformulären. Importvolymen måste emellertid, eftersom samarbetet från de kinesiska exporterande tillverkarnas sida var begränsat och uppgifterna från Eurostat inte var tillräckligt detaljerade, baseras på uppgifterna i klagomålet. KN-numret för spakmekanismer omfattar nämligen också mekanismer för samlingspärmar eller brevordnare och uttrycks i ton, inte i mängdenheter.

(62)

Tabellen nedan visar att efterfrågan på den berörda produkten i gemenskapen ökade väsentligt under skadeundersökningsperioden.

Tabell 1

(63)

Den största ökningen inträffade under perioden från och med 2003 till och med undersökningsperiodens slut, då förbrukningen ökade med 18 % eller med mer än 62 miljoner styck. Gemenskapsindustrins försäljning ökade med 8 % eller med 14 miljoner styck. Importen från Kina ökade under samma period med 29 % eller med 48 miljoner styck.

(64)

Som nämndes i skäl 61 fastställdes importen från Kina på grundval av uppgifterna i klagomålet. Uppgifterna kontrollerades emellertid mot Eurostats uppgifter och jämfördes med exportuppgifter, kontrollerade på plats, för den största exportören i Kina, som svarade för mer än 65 % av de samarbetsvilliga kinesiska exportörernas export. Dessa exportuppgifter kontrollerades vid besöket hos exportören. Bägge källor bekräftade att volymutvecklingen var jämförbar med den utveckling som hade angetts i klagomålet.

(65)

Importen från det berörda landet utvecklades på följande sätt när det gäller volym och marknadsandel:

Tabell 2

(66)

Som framgår av tabell 1 ökade förbrukningen av spakmekanismer i gemenskapen med 32 % eller med 98 miljoner styck under skadeundersökningsperioden. Importen från det berörda landet ökade under samma tid med omkring 59 %, nämligen med 79 miljoner styck. Det betyder att marknadsandelen för denna import ökade från 44,8 % till 53,6 % under skadeundersökningsperioden, dvs. med 8,8 procentenheter. Det bör noteras att den största ökningen i import från och marknadsandel för de kinesiska exporterande tillverkarna inträffade mellan 2003 och undersökningsperioden, då den dumpade importen ökade med 48 miljoner styck och marknadsandelen med 4,4 procentenheter.

(67)

I tabellen ovan visas hur genomsnittspriset på importen från Kina utvecklades under skadeundersökningsperioden. Det minskade från 120 euro för tusen spakmekanismer 2001 till 107 euro för samma mängd under undersökningsperioden. Importpriserna var så låga 2003 att de, när förbrukningen samtidigt ökade med 20 %, kunde höjas med 11 % mellan 2003 och undersökningsperioden. Fortfarande ligger emellertid denna prisnivå långt under prisnivån för gemenskapsindustrins produkter. Priserna på den dumpade importen minskade totalt med så mycket som 11 % under skadeundersökningsperioden.

(68)

Gemenskapsindustrins och de kinesiska exporterande tillverkarnas försäljningspriser på gemenskapsmarknaden under undersökningsperioden jämfördes. Jämförelsen gjordes efter avräkning för avdrag och rabatter och med anpassning för eventuella kostnader efter import. Gemenskapsindustrins priser justerades till nivån fritt fabrik. För importen användes priserna cif vid gemenskapens gräns.

(69)

Jämförelsen visade att kinesiska spakmekanismer under undersökningsperioden importerades till priser som avsevärt underskred gemenskapsindustrins priser. Marginalen för prisunderskridandet uppgick, uttryckt i procent av gemenskapsindustrins priser, till 24,3 %. Detta prisunderskridande, utvecklingen av gemenskapsindustrins priser samt gemenskapsindustrins lönsamhet (se nedan) visar tydligt att en betydande prisnedgång ägde rum redan under skadeundersökningsperioden.

(70)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade undersökningen av den dumpade importens verkningar för gemenskapsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer och förhållanden som hade betydelse för industrins tillstånd under skadeundersökningsperioden, dvs. under perioden från och med 2001 till och med undersökningsperioden.

(71)

Uppgifterna i det följande beträffande gemenskapsindustrin utgör sammanräknade och kontrollerade uppgifter från de fem samarbetsvilliga tillverkarna i gemenskapen.

(72)

Produktionen, produktionskapaciteten och kapacitetsutnyttjandet utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

(73)

Trots en ökad efterfrågan minskade gemenskapsindustrins produktion något, med 2 %, under skadeundersökningsperioden. Med tanke på de goda marknadsutsikterna och den ökande förbrukningen gjordes investeringar för att öka gemenskapsindustrins produktionskapacitet. Kapacitetsutnyttjandet minskade emellertid med 9 %, även på grund av en något minskad produktion.

(74)

Sifferuppgifterna nedan visar lagervolymen vid utgången av varje period.

Tabell 5

(75)

Undersökningen visade att gemenskapsindustrins lager inte var en relevant indikator när det gäller att bedöma gemenskapsindustrins ekonomiska situation. Gemenskapsindustrin tillverkar nämligen i huvudsak på beställning, och lagren motsvarade en begränsad andel av produktionen, under skadeundersökningsperioden omkring tre till fyra veckors leveranser.

(76)

Uppgifterna nedan visar gemenskapsindustrins försäljning till oberoende kunder på gemenskapsmarknaden.

Tabell 6

(77)

Det framgick av undersökningen att gemenskapsindustrin i någon mån kunde dra nytta av den ökande förbrukningen. Dess försäljning ökade nämligen med 12 % under skadeundersökningsperioden eller med omkring 19 miljoner styck.

(78)

Gemenskapsindustrins marknadsandel minskade icke desto mindre, från 55,1 % 2001 till 46,4 % vid undersökningsperioden slut, dvs. med 8,7 procentenheter. Den största nedgången inträffade mellan 2003 och undersökningsperioden, när gemenskapsindustrin förlorade 4,4 procentandelar.

(79)

Det står därför klart att gemenskapsindustrin inte till fullo drog nytta av tillväxten på marknaden.

(80)

Av tabellen ovan framgår att gemenskapsindustrin fick vidkännas kraftigt sjunkande genomsnittliga försäljningspriser (- 13 %), samtidigt som dumpad import till låga priser i ökade mängder trängde in på gemenskapsmarknaden.

(81)

Som mått på lönsamhetsmarginalen används i tabellen nedan gemenskapsindustrins ekonomiska resultat, uttryckt i procent av omsättningen på gemenskapsmarknaden.

Tabell 7

(82)

Lönsamheten var negativ under hela skadeundersökningsperioden. Förlusterna förvärrades emellertid avsevärt på grund framför allt av den lägre prisnivån. Trots att gemenskapsindustrin optimerade sin tillverkning för att försöka konkurrera med importen från Kina och i möjligaste mån anpassade alla tekniska parametrar för den berörda produkten, ökade förlusterna genomgående under skadeundersökningsperioden. Det resultat som uppnåddes under undersökningsperioden är inte hållbart ens på kort sikt.

(83)

Utvecklingen när det gäller räntabilitet, kassaflöde och investeringar visas i tabellen nedan.

Tabell 8

(84)

Den nedåtgående utvecklingstendensen för gemenskapsindustrins försäljningspriser påverkade lönsamheten avsevärt (se skälen 78 och 82). Även de skadeindikatorer som är knutna till lönsamheten påverkades naturligtvis negativt. Det kan noteras att den negativa utvecklingen för räntabilitet och kassaflöde i stor utsträckning avspeglar lönsamhetsutvecklingen enligt tabell 6.

(85)

Som nämndes i skäl 73 ökade gemenskapsindustrin sina investeringar avseende den berörda produkten eftersom marknadsförhållandena var mycket gynnsamma under skadeundersökningsperioden. Investeringarna utgjordes i huvudsak av ersättningsinvesteringar i utrustning och maskiner, inte investeringar i nya produktionsanläggningar.

(86)

Gemenskapsindustrin framhöll att den hade allt större svårigheter att anskaffa kapital. Undersökningsresultaten enligt ovan och särskilt den negativa lönsamheten på 26 % tyder klart på att gemenskapsindustrins förmåga att anskaffa kapital, från externa finansiärer eller från moderbolag, kraftigt försvåras av dess katastrofala ekonomiska situation.

(87)

Antalet anställda i gemenskapsindustrin minskade från och med 2001 till och med undersökningsperioden. Produktiviteten kunde förbättras under skadeundersökningsperioden tack vare ökade investeringar och ett minskat antal anställda.

(88)

Gemenskapsindustrins totala lönekostnader och därtill hörande kostnader var i stort sett oförändrade under skadeundersökningsperioden. Medan antalet anställda minskade med 10 % under den perioden minskade dessa kostnader till och med relativt sett genom inflationen.

(89)

Dumpningsmarginalerna anges i avsnittet om dumpning. De ligger klart över miniminivån. Med tanke på omfattningen av och priserna på den dumpade importen kan verkningarna av den faktiska dumpningsmarginalen inte anses vara försumbara.

(90)

Gemenskapsindustrin håller inte på att återhämta sig från verkningarna av tidigare dumpning eller subventionering. Någon undersökning av dumpning eller subventionering har nämligen inte gjorts tidigare.

(91)

Redan vid skadeundersökningsperiodens början hade importen från Kina tagit över hälften av gemenskapsmarknaden för spakmekanismer och stärkte sedan avsevärt sin redan starka ställning. Det bör erinras om att importen från Kina ökade väsentligt, både volymmässigt (+ 79 miljoner styck) och i fråga om marknadsandel (+ 8,8 procentenheter) under skadeundersökningsperioden. Det genomsnittliga priset per enhet för denna import minskade vidare med 11 %, vilket återspeglas i det prisunderskridande som konstaterades i undersökningen.

(92)

Även om gemenskapsindustrin ökade sin försäljningsvolym drog den knappast nytta av den betydande tillväxten på gemenskapsmarknaden (med + 32 % eller 98 miljoner styck) under undersökningsperioden. Den förlorade marknadsandelar i betydande mån och fick vidkännas en prisnedgång på genomsnittligt 13 %. Detta ledde till fördubblade förluster, minskat kassaflöde, sänkt räntabilitet, sjunkande produktion, lägre kapacitetsutnyttjande och stagnerande löner och till att gemenskapsindustrin måste minska antalet anställda under skadeundersökningsperioden. Trots gemenskapsindustrins ansträngningar att bli mera konkurrenskraftig försämrades dess ekonomiska situation väsentligt under undersökningsperioden.

(93)

Det bör också noteras att några tillverkare i gemenskapen har slutat tillverka den berörda produkten eller lagt ned sin verksamhet under de senaste åren.

(94)

Med hänsyn till alla dessa faktorer dras slutsatsen att gemenskapsindustrin har lidit väsentlig skada under undersökningsperioden i den mening som avses i artikel 3 i grundförordningen.

(95)

I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersöktes det också om det fanns ett orsakssamband mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skada som gemenskapsindustrin hade lidit. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersöktes vidare kända faktorer utöver den dumpade importen som under samma tid skulle ha kunnat vålla gemenskapsindustrin skada, för att säkerställa att den skada som dessa andra faktorer eventuellt hade vållat inte skulle tillskrivas den dumpade importen.

(96)

Det erinras om att importvolymen från Kina ökade med ca 43 % under skadeundersökningsperioden och att marknadsandelen för denna import samtidigt ökade med 8,8 procentenheter. Priserna på importen från Kina sjönk vidare med 11 % och underskred gemenskapsindustrins priser med 24 % (se skäl 67). Gemenskapsindustrin måste sänka sina priser.

(97)

För skadeundersökningsperioden kan också konstateras att den fortsatta kraftiga uppgången i dumpad import till låga priser sammanföll i tiden med den betydande försämringen av gemenskapsindustrins redan besvärliga situation. Detta belyses bäst genom en jämförelse mellan de kinesiska exportörernas och gemenskapsindustrins ekonomiska resultat mellan 2003 och undersökningsperioden. Under den perioden ökade importen av spakmekanismer från Kina med 48 miljoner styck. Ett betydande prisunderskridande konstaterades samtidigt föreligga. De kinesiska exporterande tillverkarna kunde därmed öka sin marknadsandel med 4,4 procentenheter. Under samma period ökade gemenskapsindustrin sin försäljning med endast 14 miljoner styck, vilket innebar att dess marknadsandel – på en snabbt ökande marknad – sjönk med 4,3 procentenheter. Samtidigt måste gemenskapsindustrin sänka sina priser med genomsnittligt omkring 4 %. Dess dramatiskt försämrade ekonomiska situation under denna period belyses bland annat av att förlusterna ökade med 7 procentenheter. Det bör noteras att importen från Kina låg på en hög nivå redan vid skadeundersökningsperiodens början och att gemenskapsindustrin därför befann sig i ett sårbart läge redan då.

(98)

Som framgår av deras ökande marknadsandel (se tabell 2) blev de kinesiska exportörer som tillämpade dumpning de största aktörerna på gemenskapsmarknaden och trängde undan gemenskapsindustrin under undersökningsperioden.

(99)

Det finns bara ett fåtal företag i världen som tillverkar och exporterar spakmekanismer (se skäl 36). I samband med att det skulle väljas ett jämförbart land konstaterades att det fanns några tillverkare i Indien och Iran, men av tillgängliga uppgifter att döma exporterades inga eller endast begränsade kvantiteter spakmekanismer av de kända tillverkarna i dessa länder. Dessa företag producerade i allt väsentligt endast för hemmamarknadens behov.

(100)

Det är därför mycket osannolikt att import med ursprung i andra tredjeländer, t.ex. Indien, kan ha bidragit till den skada som gemenskapsindustrin lidit. De tillgängliga uppgifterna är ytterst begränsade, vilket gör att det inte ens är möjligt att göra en tillförlitlig uppskattning av de begränsade kvantiteter som eventuellt importeras från andra tredjeländer.

(101)

Import av spakmekanismer med ursprung i andra tredjeländer anses därför inte ha kunnat påverka gemenskapsindustrins ekonomiska situation.

(102)

Det konstaterades att en av de samarbetsvilliga tillverkare som omfattades av definitionen av gemenskapsindustrin importerade den berörda produkten från Kina under skadeundersökningsperioden (se skäl 55). Företagets försäljning i gemenskapen under undersökningsperioden utgjordes till helt övervägande del av egen tillverkning, men omkring 25 % av försäljningen bestod av produkter som köpts från Kina.

(103)

Undersökningen visade att företaget importerade spakmekanismer från Kina som tillverkats av en kinesisk exportör med vilken det hade ett kommersiellt avtal. Det konstaterades också att företagets återförsäljningspris för de importerade spakmekanismerna var jämförbart med försäljningspriset för de produkter som företaget självt tillverkade.

(104)

På denna grundval anses denna import inte ha bidragit till den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit. Importen i fråga representerar visserligen mer än försumbara mängder (omkring 6 % av gemenskapsindustrins totala försäljning under undersökningsperioden), men följande bör noteras. För det första motsvarade återförsäljningspriserna försäljningspriserna för de produkter som företaget självt tillverkade. Dessutom kompletterade försäljningen av de importerade produkterna företagets eget produktsortiment. För det andra har importen delvis gjort det möjligt för företaget att något minska de stora förlusterna på sin försäljning på gemenskapsmarknaden av den egna tillverkningen (se skälen 55 och 56). Det står klart att det är tack vare importen av kinesiska spakmekanismer som företaget överlevt fram till nu. Åtgärden att komplettera det egna produktsortimentet med import av kinesiska produkter var alltså en sorts självförsvar inför den dumpade importen från Kina. Denna tillverkare stöder för övrigt tveklöst detta förfarande.

(105)

Det är därför högst osannolikt att företagets import bidragit till den skada som konstaterats.

(106)

Det undersöktes också huruvida gemenskapsindustrins export av spakmekanismer kunde ha vållat den skada som gemenskapsindustrin lidit under skadeundersökningsperioden.

(107)

Som framgår av tabellen nedan har gemenskapsmarknaden alltid varit gemenskapsindustrins viktigaste marknad. Exporten till länder utanför EU utgjorde mellan 7,4 % och 16,2 % av dess totala försäljning under skadeundersökningsperioden.

Tabell 10

(108)

Gemenskapsindustrins export minskade med omkring 18 miljoner styck under skadeundersökningsperioden totalt. Minskningen skall ses mot bakgrund av den betydande tillväxten på gemenskapsmarknaden under den perioden. Det bör beaktas att kinesisk export vann marknadsandelar också på andra marknader runt om i världen under samma period. Detta framgår av analysen av de uppgifter som inhämtades inför valet av jämförbart land.

(109)

Undersökningen visade dessutom att gemenskapsindustrins produktion var ganska stabil och endast minskade med 2 % under skadeundersökningsperioden. Gemenskapsindustrin kunde hålla sina kostnader under kontroll och till och med minska dem.

(110)

Även om nedgången i exportförsäljning kan ha bidragit till den skada som gemenskapsindustrin lidit görs därför, på grundval av de uppgifter som för närvarande är tillgängliga, bedömningen att nedgången inte kan förklara den väsentliga prisminskningen på gemenskapsmarknaden och de ekonomiska förluster som gemenskapsindustrin fick vidkännas under undersökningsperioden.

(111)

Det måste understrykas att skadan i detta fall främst tog sig uttryck i en prisnedgång, som ledde till att förlusterna fortsatte att öka. Detta sammanföll med en snabbt ökande import till dumpade priser från Kina som i betydande utsträckning underskred gemenskapsindustrins priser. Det finns inget som tyder på att de andra faktorer som nämns ovan i betydande utsträckning skulle ha bidragit till den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit. Det framkom inga andra faktorer vid undersökningen som skulle ha kunnat vålla väsentlig skada.

På grundval av denna analys av hur alla kända faktorer påverkat gemenskapsindustrins situation dras preliminärt slutsatsen att det finns ett klart sammanträffande i tiden och alltså ett orsakssamband mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit, i enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen.

(112)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersöktes det om det finns några tvingande skäl som skulle kunna leda till slutsatsen att det skulle strida mot gemenskapens intresse att införa antidumpningstullar på import från det berörda landet. Kommissionens avdelningar sände frågeformulär till importörer, handlare och industriella användare. Två användare besvarade delvis frågeformuläret. Andra användare lämnade inte in något svar på frågeformuläret men framförde synpunkter skriftligen.

(113)

Följande slutsatser drogs på grundval av de uppgifter som de samarbetsvilliga parterna lämnat:

(114)

Det erinras om att gemenskapsindustrin utgjordes av fem tillverkare med mer än 700 anställda inom produktion och försäljning av den berörda produkten. Det erinras också om att de ekonomiska indikatorerna för gemenskapsindustrin pekade på ett allt sämre ekonomiskt resultat under skadeundersökningsperioden. Denna resultatförsämring har lett till att några gemenskapsproducenter upphört med sin tillverkning under de senaste åren. Gemenskapsindustrin är emellertid livskraftig och inte beredd att ge upp detta försäljningsområde, vilket åtgärderna för att stå emot den kraftigt ökade dumpade importen har visat. Så exempelvis visade undersökningen att gemenskapsindustrin lyckades förbättra tillverkningsprocessen och förkorta leveranstiderna under skadeundersökningsperioden.

(115)

Om inga åtgärder införs kommer prispressen från den dumpade importen sannolikt att fortsätta och gemenskapsindustrins ekonomiska situation att fortsatt försämras. Ännu fler gemenskapsproducenter kommer att tvingas upphöra med sin tillverkning, vilket får negativa följder för branschen i stort, som redan vidkänns problem på grund av importen till dumpade priser.

(116)

Om åtgärder införs kan man förvänta sig att gemenskapsindustrins produktions- och försäljningsvolym kommer att öka på mycket kort tid och göra det möjligt för gemenskapsindustrin att fördela de fasta kostnaderna på en större produktion. Det noteras i detta sammanhang att gemenskapsindustrin har ett mycket lågt kapacitetsutnyttjande och att den utan tvekan kan öka sin produktion i avsevärd mån. Gemenskapsindustrin skulle då också kunna återfå de marknadsandelar som den förlorade under skadeundersökningsperioden och uppnå stordriftsfördelar. När priserna kan fastställas utan någon snedvridande påverkan från dumpad import kommer gemenskapsindustrin sannolikt att uppnå en mera hållbar nivå när det gäller sin ekonomiska situation.

(117)

Det är därför uppenbart att det ligger i gemenskapsindustrins intresse att antidumpningsåtgärder införs.

(118)

Tolv leverantörer av råvaror till gemenskapstillverkarna hörde av sig skriftligen till kommissionen i förfarandet. De tillstyrker att det införs antidumpningsåtgärder. Dessa leverantörer anses vara representativa för de stållevererande företag som berörs av förfarandet.

(119)

Uppenbart är att leverantörerna riskerar att ställas inför att ett av deras försäljningssegment försvinner i det kortare perspektivet om det inte införs några åtgärder mot den dumpade importen till låga priser. Gemenskapsindustrin kan inte längre bära de höga förluster som den drabbats av.

(120)

Leverantörerna förordade också införandet av åtgärder med motiveringen att det skulle leda till ökad säkerhet på marknaden, alltifrån tillgången på råvaror till leveransen av spakmekanismer till användarindustrin. De framhöll den ekonomiska betydelsen av gemenskapens spakmekanismtillverkande företag från gemenskapsanvändarnas synpunkt. Det noteras emellertid att dessa argument framfördes på användarnas vägnar (se nedan).

(121)

På grundval av det ovanstående dras slutsatsen att det inte skulle strida mot gemenskapsleverantörernas intresse att antidumpningsåtgärder införs.

(122)

Det kom in svar från åtta användare och två importörer på gemenskapsmarknaden. Användarna är i regel också importörer – de importerar nämligen spakmekanismer och tillverkar samlingspärmar, som är produkten i nästa led i förädlingskedjan. Den totala omsättningen för dessa företag är betydande, men spakmekanismer representerar bara 10 % av den samlade verksamheten.

(123)

Användarna och importörerna motsätter sig i allmänhet att det införs antidumpningsåtgärder, eftersom den berörda produkten svarar för en betydande andel, omkring 20 %, av totalkostnaden för produkten i nästa led i förädlingskedjan. De tio användarna och importörerna representerar mer än 50 % av sin bransch och kan därför anses vara representativa. De gör gällande att de skulle försättas i en ogynnsam ställning i förhållande till sina kunder (huvudsakligen affärskedjor och större distributörer) om det införs antidumpningsåtgärder. De påstår vidare att det finns en överkapacitet hos de företag som tillverkar samlingspärmar. De har alltså inte någon stark förhandlingsposition gentemot dessa kunder och befarar att samlingspärmar kommer att importeras från Kina när det har införts åtgärder för spakmekanismer. Deras påståenden styrktes emellertid inte av någon bevisning.

(124)

Användarföretagen har i regel inköpsavtal med kinesiska tillverkare om import av spakmekanismer till gemenskapsmarknaden. Användarna gör gällande att de kinesiska produkterna numera, efter en lång utvecklingsperiod tillsammans med de kinesiska partnerna, är av mycket god kvalitet jämfört med de produkter som tillverkas i gemenskapen. De menar därför att de har förbättrat tillgången på produkten liksom konkurrensen på marknaden. De hävdar också att det är risk för att utbudet blir otillräckligt om åtgärder införs.

(125)

De samarbetsvilliga importörerna framför liknande synpunkter. Endast en användare tillstyrker att åtgärder införs, men hävdar att åtgärder i så fall bör införas också för samlingspärmar.

(126)

Med tanke på att det finns en betydande outnyttjad produktionskapacitet i gemenskapen (se tabell 4) och eftersom gemenskapstillverkarna lätt kan investera ytterligare i ökad produktionskapacitet för att kunna tillgodose efterfrågan på en marknad som inte är snedvriden på grund av dumpning, förefaller påståendet om en möjlig utbudsbrist på grund av bristande produktionskapacitet hos gemenskapsindustrin inte vara realistiskt, och det har förvisso inte lagts fram någon bevisning för att styrka det. Införandet av antidumpningsåtgärder bedöms inte komma att minska den faktiska konkurrensen på gemenskapsmarknaden.

(127)

Införandet av åtgärder anses inte heller komma att väsentligt påverka användarindustriernas konkurrenskraft. Undersökningen har visat att några tillverkare av spakmekanismer också tillverkar produkter i senare led av förädlingskedjan och att en stor andel av användarna fortfarande i huvudsak köper sina spakmekanismer från leverantörer som inte dumpar sina produkter. Alla användare skulle ha möjlighet att återgå till leverantörer som inte dumpar sina produkter.

(128)

När det gäller eventuella kostnadsökningar kan det inte uteslutas att sådana kommer inträffa omedelbart efter införandet av antidumpningsåtgärder. Kostnadsökningen skulle framför allt påverka de företag som i huvudsak köper dumpade produkter till låga priser från Kina. Med tanke på gemenskapsindustrins nuvarande marknadsandel skulle de föreslagna åtgärderna, i det mest ogynnsamma fallet, kunna leda till en genomsnittlig kostnadsökning på 2,5 % av kostnaden för produkten i nästa led i förädlingskedjan. Det bör dock noteras att den berörda produkten endast svarar för en mindre del av verksamheten inom industrin i nästa led i förädlingskedjan och dessutom att lönsamheten för den berörda produkten är mycket god. Kommissionen tror emellertid inte att detta kommer att inträffa, utan att en mera realistisk utveckling (se skälen 116 och 120) är att införandet av antidumpningsåtgärder kommer att öka konkurrensen på gemenskapsmarknaden och leda till att gemenskapsindustrin återfår förlorade marknadsandelar och till att dess ekonomiska situation förbättras. Detta bör på kort sikt förhindra varje otillbörlig prisökning på gemenskapsmarknaden.

(129)

En eventuell kostnadsökning bör i alla händelser ses mot bakgrund av användarföretagens intresse. Användarföretagen tillgodoser i huvudsak sitt behov av spakmekanismer genom köp från gemenskapsindustrin.

(130)

Sammantaget görs därför preliminärt bedömningen att de eventuella negativa effekterna på vissa användares kostnader inte är sådana att de utgör ett hinder mot att införa åtgärder.

(131)

Det skulle helt klart ligga i gemenskapsindustrins intresse att åtgärder införs beträffande import av spakmekanismer med ursprung i Kina. Varken för importörer och handlare eller användarindustrierna väntas de eventuella effekterna på priset på spakmekanismer komma att otillbörligt påverka deras konkurrensförmåga på gemenskapsmarknaden, inte heller konkurrensen på denna marknad. De förluster som drabbat gemenskapsindustrin och leverantörsindustrierna, liksom risken för fortsatta produktionsnedläggningar, är däremot avgjort mycket stora.

(132)

Mot denna bakgrund dras preliminärt slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl till att inte införa antidumpningsåtgärder beträffande import av spakmekanismer med ursprung i Kina.

(133)

Mot bakgrund av slutsatserna beträffande dumpning, därav vållad skada och gemenskapens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att dumpad import vållar gemenskapsindustrin ytterligare skada.

(134)

Åtgärderna bör införas på en nivå som är tillräcklig för att undanröja den skada som denna import vållat men som inte överstiger dumpningsmarginalen. Beräkningen av hur hög tullen måste vara för att verkningarna av den skadevållande dumpningen skall undanröjas har gjorts med utgångspunkt i att åtgärderna bör göra det möjligt för gemenskapsindustrin att täcka sina tillverkningskostnader och totalt sett uppnå en vinst före skatt på den nivå som en industri av denna typ inom branschen rimligen skulle kunna uppnå på sin försäljning av den likadana produkten i gemenskapen under normala konkurrensförhållanden, dvs. om det inte förekom någon dumpad import. En vinstmarginal före skatt på 5 % av omsättningen användes för beräkningen. Denna vinstmarginal ligger i linje med vad som uppnåtts för den allmänna produktkategorin när det inte förekommit någon dumpad import och bedöms därför preliminärt som en skälig marginal. På denna grundval beräknades ett icke-skadevållande pris för gemenskapsindustrin för den likadana produkten. Det icke-skadevållande priset erhölls genom att till produktionskostnaden lägga den ovannämnda vinstmarginalen på 5 %.

(135)

Den nödvändiga prisökningen fastställdes därefter på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkt som gemenskapsindustrin sålde på gemenskapsmarknaden.

(136)

Den eventuella skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes sedan i procent av det genomsnittliga importvärdet cif. I samtliga fall befanns skademarginalerna vara högre än dumpningsmarginalerna.

(137)

Mot denna bakgrund görs bedömningen att en preliminär antidumpningstull bör införas på nivån för den dumpningsmarginal som fastställts. Den bör dock, i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen, inte vara högre än den skademarginal som beräknats ovan.

(138)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av den här undersökningen och avspeglar alltså företagens situation såsom den konstaterats inom ramen för undersökningen. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tullen för ”övriga företag”) är uteslutande tillämpliga på import av produkter med ursprung i det berörda landet som har tillverkats av de företag, dvs. de specifika rättsliga enheter, som nämns. Importerade produkter som har tillverkats av andra företag som inte uttryckligen nämns med namn och adress i detta dokuments normativa del, inbegripet enheter som är närstående dem som uttryckligen nämns, omfattas inte av dessa satser utan av tullsatsen för ”övriga företag”.

(139)

Eventuella ansökningar om tillämpning av de individuella företagsspecifika antidumpningstullsatserna (t.ex. till följd av en ändring av enhetens namn eller inrättandet av nya produktions- eller försäljningsenheter) bör utan dröjsmål sändas till kommissionen (3) tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt beträffande varje ändring av företagets verksamhet i fråga om produktion eller försäljning på hemmamarknaden eller på export som görs i samband med t.ex. namnändringen eller ändringen av produktions- eller försäljningsenheterna. Om det är befogat kommer kommissionen, efter samråd med rådgivande kommittén, i sådana fall att ändra förordningen och uppdatera förteckningen över företag som omfattas av individuella tullsatser.

(140)

På denna grundval bör satserna för den preliminära tullen fastställas till följande:

(141)

Enligt god förvaltningspraxis bör en period fastställas inom vilken de berörda parter som gav sig till känna inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande får lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda. Det bör också framhållas att de undersökningsresultat när det gäller införandet av tullar som redovisas i detta dokument är preliminära och kan komma att behöva omprövas inför det eventuella införandet av slutgiltiga åtgärder.

27.1.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 23/34

27.1.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 23/36

(1)

I artikel 31.1 i rådets förordning (EG) nr 1255/1999 föreskrivs att skillnaden mellan priserna på världsmarknaden för de produkter som förtecknas i artikel 1 a–e och 1 g i nämnda förordning och priserna inom gemenskapen får täckas av ett exportbidrag.

(2)

I kommissionens förordning (EG) nr 1043/2005 av den 30 juni 2005 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 3448/93 med avseende på ordningen för beviljande av exportbidrag för vissa jordbruksprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget samt kriterierna för fastställande av bidragsbeloppen (2), anges de produkter för vilka det skall fastställas en bidragssats som skall tillämpas när dessa produkter exporteras i form av varor som förtecknas i bilaga II till förordning (EG) nr 1255/1999.

(3)

Enligt artikel 14.1 i förordning (EG) nr 1043/2005 skall bidragssatsen fastställas för varje månad per 100 kg basprodukt.

(4)

När det gäller vissa mjölkprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget finns det emellertid, om det på förhand fastställs höga bidragssatser, en risk att de åtaganden som görs i samband med dessa bidrag äventyras. För att undvika detta måste lämpliga säkerhetsåtgärder vidtas utan att detta hindrar ingåendet av långtidskontrakt. Om en specifik bidragssats för förutfastställelse av bidrag bestäms för dessa produkter bör båda dessa syften kunna uppnås.

(5)

I artikel 15.2 i förordning (EG) nr 1043/2005 föreskrivs att bidragssatsen i förekommande fall skall fastställas med hänsyn till de produktionsbidrag, det stöd och de andra åtgärder med motsvarande verkan som, i enlighet med förordningen om den gemensamma organisationen av marknaden för den aktuella produkten, är tillämpliga i alla medlemsstater för de basprodukter som förtecknas i bilaga I till förordning (EG) nr 1043/2005 eller därmed jämställda produkter.

(6)

I artikel 12.1 i förordning (EG) nr 1255/1999 föreskrivs att ett stöd skall utbetalas för skummjölk som producerats i gemenskapen och som bearbetas till kasein, om denna mjölk och det kasein som framställs av denna mjölk uppfyller vissa villkor.

(7)

I kommissionens förordning (EG) nr 1898/2005 av den 9 november 2005 om tillämpningsbestämmelser för rådets förordning (EG) nr 1255/1999 beträffande försäljning av grädde, smör och koncentrerat smör på gemenskapens marknad (3), fastställs att smör och grädde till reducerat pris skall göras tillgängliga för industrier som framställer vissa produkter.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter.

27.1.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 23/39

(1)

I artikel 13.1 i förordning (EG) nr 1784/2003 och artikel 14.1 i förordning (EG) nr 1785/2003 föreskrivs att skillnaden mellan prisnoteringarna på världsmarknaden för de produkter som förtecknas i artikel 1 i var och en av dessa förordningar och priserna inom gemenskapen får täckas av ett exportbidrag.

(2)

I kommissionens förordning (EG) nr 1043/2005 av den 30 juni 2005 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 3448/93 med avseende på ordningen för beviljande av exportbidrag för vissa jordbruksprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget samt kriterierna för fastställande av bidragsbeloppen (3) anges de produkter för vilka det skall fastställas en bidragssats som skall tillämpas när dessa produkter exporteras i form av varor som förtecknas i bilaga III till förordning (EG) nr 1784/2003 eller i bilaga IV till förordning (EG) nr 1785/2003.

(3)

Enligt artikel 14.1 i förordning (EG) nr 1043/2005 skall bidragssatsen fastställas för varje månad per 100 kg basprodukt.

(4)

De åtaganden som görs med avseende på bidrag som får beviljas för export av jordbruksprodukter som ingår i varor vilka inte omfattas av bilaga I till fördraget kan äventyras om höga bidragssatser fastställs på förhand. Säkerhetsåtgärder bör därför vidtas i sådana situationer, men utan att detta hindrar att långtidskontrakt ingås. Om en specifik bidragssats för förutfastställelse av bidrag bestäms kan dessa olika mål uppnås.

(5)

Med hänsyn till överenskommelsen mellan Europeiska gemenskapen och Förenta staterna om gemenskapens export av pastaprodukter till Förenta staterna, godkänd genom rådets beslut 87/482/EEG (4), är det nödvändigt att differentiera exportbidraget för varor vilka klassificeras enligt KN-nummer 1902 11 00 och 1902 19 utifrån deras bestämmelseort.

(6)

Enligt artikel 15.2 och 15.3 i förordning (EG) nr 1043/2005 skall en minskad bidragssats fastställas, med hänsyn till det produktionsbidrag som enligt kommissionens förordning (EEG) nr 1722/93 (5) gäller för den basprodukt som förbrukas under den förmodade tiden för varornas framställning.

(7)

Alkoholhaltiga drycker anses vara mindre känsliga för priset på det spannmål som används för deras framställning. Enligt protokoll nr 19 till akten om Danmarks, Irlands och Förenade kungarikets anslutning måste nödvändiga bestämmelser antas för att underlätta användningen av säd från gemenskapen vid tillverkningen av alkoholhaltiga drycker framställda ur säd. Den bidragssats som tillämpas på spannmål som exporteras i form av alkoholhaltiga drycker måste därför justeras.

(8)

Förvaltningskommittén för spannmål har inte yttrat sig inom den tid som ordföranden har bestämt.

27.1.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 23/43

(1)

I artikel 31 i förordning (EG) nr 1255/1999 fastställs att skillnaden mellan priserna i den internationella handeln på de produkter som anges i artikel 1 i den förordningen och priserna på dessa produkter inom gemenskapen kan täckas av ett exportbidrag inom ramen av avtal enligt artikel 300 i Anslutningsakten.

(2)

I förordning (EG) nr 1255/1999 fastställs att då exportbidragen för de produkter som anges i artikel 1 i denna förordning, exporterade i naturligt tillstånd, slås fast skall hänsyn tas till följande:

(3)

Artikel 31.5 i förordning (EG) nr 1255/1999 fastställer att när priser inom gemenskapen bestäms skall hänsyn tas till de gällande priser som är mest förmånliga ur exportsynpunkt och att när priser i den internationella handeln fastställs skall särskild hänsyn tas till

(4)

I artikel 31.3 i förordning (EG) nr 1255/1999 fastställs att situationen på världsmarknaden eller de särskilda kraven på vissa marknader kan göra det nödvändigt att variera exportbidragen för de produkter som anges i artikel 1 i denna förordning beroende på produkternas destinationer.

(5)

I artikel 31.3 i förordning (EG) nr 1255/1999 fastställs att förteckningen över produkter för vilka exportbidrag beviljas och bidragsbeloppen skall fastställas minst en gång var fjärde vecka. Bidragsbeloppet får emellertid förbli på samma nivå i mer än fyra veckor.

(6)

I enlighet med artikel 16 i kommissionens förordning (EG) nr 174/1999 av den 26 januari 1999 om fastställande av särskilda tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EEG) nr 804/68 i fråga om exportlicenser och exportbidrag inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter (2) skall bidraget som beviljas för mjölkprodukter med tillsats av socker vara lika med summan av två delar. Den ena skall avse kvantiteten mjölkprodukter och skall beräknas genom att basbeloppet multipliceras med den aktuella produktens innehåll av mjölkprodukter. Den andra skall avse kvantiteten tillsatt sackaros och skall beräknas genom att helproduktens sackarosinnehåll multipliceras med basbeloppet för det exportbidrag som gäller dagen för export av de produkter som avses i artikel 1.1 d i rådets förordning (EG) nr 1260/2001 av den 19 juni 2001 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (3). Den andra delen skall dock endast beräknas om den tillsatta sackarosen är framställd av sockerbetor eller -rör som skördats i gemenskapen.

(7)

I kommissionens förordning (EEG) nr 896/84 (4) fastställs ytterligare bestämmelser om beviljandet av exportbidrag vid övergången från ett regleringsår till ett annat. De bestämmelserna ger möjlighet att variera exportbidragen enligt produkternas framställningsdag.

(8)

För beräkningen av exportbidraget för bearbetad ost måste det fastställas att då kasein eller kaseinater tillsätts bör den kvantiteten inte beaktas.

(9)

Vid fastställande av de produkter och destinationer vilka berättigar till exportersättningar, bör hänsyn tas till å ena sidan att den konkurrensmässiga situationen för vissa av Gemenskapens produkter inte rättfärdigar till uppmuntrad export av dessa, och å andra sidan att den geografiska närheten av vissa territorier riskerar underlätta diversifiering av handel samt missbruk.

(10)

Till följd av att de bestämmelser som anges ovan tillämpas på den nuvarande situationen på marknaden för mjölk och särskilt på noteringar eller priser för mjölkprodukter inom gemenskapen och på världsmarknaden bör exportbidraget vara det som anges i bilagan till denna förordning.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter.