BILAGA

till kommissionens förordning av den 21 oktober 2005 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)
KN-nr	Kod för tredjeland (1)	Schablonvärde vid import
0702 00 00	052	49,2
	096	30,0
	204	43,1
	624	421,2
	999	135,9
0707 00 05	052	79,1
	999	79,1
0709 90 70	052	94,0
	999	94,0
0805 50 10	052	75,8
	388	68,6
	524	55,3
	528	61,3
	999	65,3
0806 10 10	052	94,5
	400	200,0
	508	241,7
	624	178,2
	999	178,6
0808 10 80	052	77,3
	388	76,8
	400	99,7
	404	84,6
	512	47,0
	528	45,5
	720	75,5
	800	163,4
	804	70,3
	999	82,2
0808 20 50	052	90,4
	388	57,1
	720	65,1
	999	70,9

---

(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 750/2005 (EUT L 126, 19.5.2005, s. 12). Koden ”999” betecknar ”övriga ursprung”.

BILAGA I

Medlemsstat och partinummer	Plats	Behållare nummer	Mängd alkohol med en alkoholhalt på 100 volymprocent (hektoliter)	Hänvisningar till förordning (EG) nr 1493/1999 (artikel)	Typ av alkohol
Spanien: Parti nr 20/2005 EG	Tarancón	A-9	24 338	30	Råalkohol
		A-10	24 698	30	Råalkohol
		B-8	1 682	30	Råalkohol
		B-9	24 568	30	Råalkohol
		B-10	24 714	30	Råalkohol
	Totalt		100 000
Spanien: Parti nr 21/2005 EG	Tarancón	B-5	24 753	27+28	Råalkohol
		C-3	25 247	27	Råalkohol
	Totalt		50 000
Frankrike Parti nr 22/2005 EG	Onivins – Chez Vopak 3197 XK Botlek Rotterdam Nederländerna	410	21 011	30	Råalkohol
		804	18 201	30	Råalkohol
		804	50 781	30	Råalkohol
		804B	7 476	27	Råalkohol
	Totalt		97 469
Frankrike Parti nr 23/2005 EG	Onivins – Port-la-Nouvelle Entrepôt d’alcool Av. Adolphe Turrel, BP 6 11218 Port-la-Nouvelle	31	290	28	Råalkohol
		31	12 389	30	Råalkohol
		21	2 785	28	Råalkohol
		20	12 315	27	Råalkohol
		19	5 701	30	Råalkohol
		19	6 755	28	Råalkohol
		21	9 765	30	Råalkohol
	Totalt		50 000
Frankrike Parti nr 24/2005 EG	Onivins – Port-la-Nouvelle Entrepot d’alcool Av. Adolphe Turrel BP 6 11218 Port-la-Nouvelle	31	9 336	30	Råalkohol
		33	18 044	27	Råalkohol
		32	22 620	27	Råalkohol
	Totalt		50 000
Frankrike Parti nr 25/2005 EG	Deulep – PSL 13230 Port-Saint-Louis-du-Rhône	B4	33 760	27	Råalkohol
	Deulep BD Chanzy 30800 Saint-Gilles-du-Gard	503	8 180	27	Råalkohol
		504	8 060	30	Råalkohol
	Totalt		50 000
Italien Parti nr 26/2005 EG	Balice-Valenzano (BA)	13A-43A-46A-48A-52A-54A	11 250	27+30	Råalkohol
	Deta-Barberino Val d’Elsa (FI)	5A	1 625	27	Råalkohol
	S.V.A.-Ortona (CH)	18A	1 375	30	Råalkohol
	Bonollo-Paduni (FR)	15A-26A
	Bonollo-Torrita di Siena (SI)	1C-3C-4C-9C-10C-11C-12C-13C-16C-17C-19C-20C-21C	27 500	27+30	Råalkohol
	D’Auria-Ortona (CH)	8A-38A-39A-40A-61A	8 250	27	Råalkohol
	Totalt		50 000
Italien Parti nr 27/2005 EG	Enodistil-Alcamo (PA)	22A	1 500	30	Råalkohol
	Trapas-Petrosino (TP)	2A-24A	6 000	30	Råalkohol
	S.V.M.-Sciacca (AG)	3A-29A-37A	1 200	27	Råalkohol
	Gedis-Marsala (TP)	88	7 000	30	Råalkohol
	Bertolino-Petrosino (PA)	2A-3A-34A	26 500	27+30	Råalkohol
	De Luca-Novoli (LE)	4A-7A-18A	6 000	27	Råalkohol
	Balice Distilli-Mottola (TA)	2A-3A	1 800	27	Råalkohol
	Totalt		50 000
Italien Parti nr 28/2005 EG	Dister-Faenza (RA)	124A	6 975	30	Råalkohol
	Di Lorenzo-Ponte Valleceppe (PG)	18A-26A	11 900	30	Råalkohol
	F.lli Cipriani-Chizzola di Ala (TN)	31A-32A	8 000	27	Råalkohol
	I.C.V.-Borgoricco (PD)	5A	1 600	27	Råalkohol
	Mazzari-S. Agata sul Santerno (RA)	4A-5A-6A-7A	27 000	27+30	Råalkohol
	Caviro-Faenza (RA)	2A-5A-13A-17A	30 100	27	Råalkohol
	Villapana-Faenza (RA)	5A-8A	11 000	27	Råalkohol
	Tampieri-Faenza (RA)	1A-3A-4A	1 800	27	Råalkohol
	Bonollo U.-Conselve (PD)	1A	1 384	30	Råalkohol
	Cantine Soc. Venete-Ponte di Piave (TV)	14A	241	30	Råalkohol
	Totalt		100 000
Portugal Parti nr 29/2005 EG	Riachos Armazém da SLD Casal do Bernardino 2350-336 Riachos	1-C	4 775,28	27	Råalkohol
		1-D	4 841,71	27	Råalkohol
		1-E	4 705,93	27	Råalkohol
		1-F	4 749,53	27	Råalkohol
	Aveiro Instalações da Petrogal Cais da Mó do Meio 3834-908 Gafanha da Nazaré	S 201	34 300,34	27	Råalkohol
	S. João da Pesqueira Armazéns da SDD Parque de Seixas Ervedosa do Douro 5130 S. João da Pesqueira	Inox 4	2 305,47	27	Råalkohol
		Inox 14	9 979,42	27	Råalkohol
		Inox 15	4 342,32	27	Råalkohol
	Totalt		70 000
Tyskland Parti nr 30/2005 EG	Papiermühle 16 D-37603 Holzminden	107	8 602,378	30	Råalkohol
	Totalt		8 602,378

BILAGA II

Interventionsorgan som innehar den alkohol som avses i artikel 3

Onivins-Libourne – Délégation nationale, 17, avenue de la Ballastière, BP 231, F-33505 Libourne Cedex [tfn (33) 557 55 20 00; telex 57 20 25; fax (33) 557 55 20 59]

FEGA – Beneficencia 8, E-28004 Madrid [tfn (34) 913 47 64 66; fax (34) 913 47 64 65]

AGEA – via Torino 45, I-00184 Rom [tfn (39) 064 94 99 714; fax (39) 064 94 99 761]

IVV – Instituto da Vinha e do Vinho, Rua Mouzinho da Silveira, n.o 5, P-1250-165 Lissabon [tfn (351) 21 350 67 00; fax (351) 21 356 12 25]

Bundesanstalt für Landwirtschaft und Ernährung (BLE) – Deichmanns Aue 29 D-53179 Bonn (tfn (49) 228/68 45-33 86/34 79, fax (49) 228/68 45-37 94)

BILAGA III

Adress som avses i artikel 5

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling, enhet D-2

Rue de la Loi 200

B-1049 Bryssel

Fax (32-2) 298 55 28

E-postadress: agri-market-tenders@cec.eu.int

BILAGA I

VARIABELFÖRTECKNING

Strukturstatistik över arbetskraftskostnader

Tabell A	–	Nationella uppgifter
Tabell B	–	Nationella uppgifter efter företagsstorlek
Tabell C	–	Regionala uppgifter

För de variabler som förtecknas nedan måste antingen tabell A eller samtliga tre tabeller tillhandahållas. Huruvida en tabell är obligatorisk eller frivillig anges med ”o” respektive ”f”. Översändningskoderna för de olika kategorierna kvalitativa variabler eller storleksklasser kvantitativa variabler fastställs av Eurostat i en handlingsplan.

Variabel	Endast A	A–C (1)
A.    Antal anställda
A.1 Totalt antal anställda		o
A.11 Heltidsanställda (undantaget lärlingar)		o
A.12 Deltidsanställda (undantaget lärlingar)		o
A.121 Deltidsanställda omräknade till årsverken (undantaget lärlingar)		o
A.13 Lärlingar		o
A.131 Lärlingar omräknade till årsverken		o
B.    Antal utförda arbetstimmar
B.1 Antal utförda arbetstimmar		o
B.11 Antal utförda arbetstimmar av heltidsanställda (undantaget lärlingar)		o
B.12 Antal utförda arbetstimmar av deltidsanställda (undantaget lärlingar)		o
B.13 Antal utförda arbetstimmar av lärlingar		o
C.    Avlönade timmar
C.1 Totalt antal avlönade timmar	o
C.11 Avlönade timmar för heltidsanställda (undantaget lärlingar)	o
C.12 Avlönade timmar för deltidsanställda (undantaget lärlingar)	o
C.13 Avlönade timmar för lärlingar	o
D.    Arbetskraftskostnader (för närmare uppgifter se bild 1 nedan)
D.1 Löner och kollektiva avgifter		o
D.11 Löner (för närmare uppgifter se bild 2 nedan)		o
D.111 Egentlig lön (undantaget lärlingar)		o
D.1111 Direkt lön, bonusar och tillägg		o
D.11111 Direkt lön, bonusar och tillägg som betalas varje avlöningsperiod	o
D.11112 Direkt lön, bonusar och tillägg som inte betalas varje avlöningsperiod (2)	o
D.1112 Betalningar till anställdas sparprogram		o
D.1113 Betalningar för ej arbetade dagar		o
D.1114 Naturaförmåner		o
D.11141 Företagsprodukter (valfri)	f
D.11142 Bostadsförmåner (3) (valfri)	f
D.11143 Bilförmåner (valfri)	f
D.11144 Personaloptionsförmåner och system för aktieköp (valfri)	f
D.11145 Övrigt (valfri)	f
D.112 Löner till lärlingar		o
D.12 Arbetsgivares kollektiva avgifter (för närmare uppgifter se bild 3 nedan)		f
D.121 Arbetsgivares faktiska kollektiva avgifter (undantaget lärlingar)		o
D.1211 Lagstadgade sociala avgifter	o
D.1212 Kollektivt avtalade, avtalsenliga och frivilliga sociala avgifter	o
D.122 Arbetsgivares tillräknade kollektiva avgifter (undantaget lärlingar)		o
D.1221 Garanterad lön vid sjukdom (valfri)	f
D.1222 Arbetsgivares tillräknade kollektiva avgifter för pensioner och hälso-/sjukvård (valfri)	f
D.1223 Betalningar till anställda som lämnar företaget (valfri)	f
D.1224 Arbetsgivares övriga tillräknade kollektiva avgifter (valfri)	f
D.123 Arbetsgivares kollektiva avgifter för lärlingar		o
D.2 Kostnader för personalutbildning		o
D.3 Övriga kostnader som betalas av arbetsgivaren		o
D.4 Skatter		o
D.5 Subventioner som arbetsgivaren erhåller		o
E.    Information om enheter
E.1 Lokala enheter, populationen		o
E.2 Lokala enheter, urval		o

Alternativt kan medlemsstaterna registrera mer detaljerade uppgifter för följande variabler (översänds till Eurostat endast på begäran):

A.11	Heltidsanställda
A.12	Deltidsanställda
D.11112	Direkt lön, bonusar och tillägg som inte betalas varje avlöningsperiod
D.1113	Betalning för ej arbetade dagar
D.1211	Lagstadgade sociala avgifter
D.1212	Kollektivt avtalade, avtalsenliga och frivilliga sociala avgifter
D.1223	Betalningar till anställda som lämnar företaget

Bild 1

Arbetskraftskostnader och huvudsakliga beståndsdelar

Bild 2

Uppdelning av beståndsdelen ”Löner” (D.11)

Bild 3

Uppdelning av beståndsdelen ”Arbetsgivares kollektiva avgifter” (D.12)

---

(1)  Tabell C gäller endast länder med NUTS 1-regioner.

(2)  Med undantag av betalningar till anställdas sparprogram.

(3)  Undantaget flyttbidrag.

BILAGA II

VARIABELDEFINITIONER

A.   ANTAL ANSTÄLLDA

Med anställda avses alla personer, oavsett nationalitet eller anställningstid i landet, som har ett direkt anställningsavtal (formellt eller informellt) med företaget eller den lokala enheten och som får ersättning oberoende av vilket arbete som har utförts, arbetstid (hel- eller deltid) eller anställningsavtalets löptid (tidsbegränsat eller ej). Ersättningen kan bestå av lön inklusive bonus, betalning för ackord eller skiftarbete, tillägg, dricks, kommission och naturaförmåner.

Definitionen av anställda omfattar såväl arbetare som tjänstemän och ledningspersonal i företag med minst 10 anställda inom den privata och offentliga sektorn inom de näringsgrenar som klassificeras i avsnitten C–K och M–O i Nace Rev. 1.1 (1).

Följande lista innehåller exempel på personalkategorier som ingår:

—	Säljrepresentanter, förutsatt att de är anställda och erhåller annan ersättning utöver kommission.

—	Avlönade arbetande ägare.

—	Lärlingar.

—	Studenter och praktikanter (praktikanter på advokatkontor, sjuksköterskeelever, forskarassistenter och lärarkandidater, AT-läkare etc.) som har formellt anställningsavtal genom vilket de bidrar till produktionen inom enheten mot ersättning.

—

Anställda med tidsbegränsade kontrakt (t.ex. kontorspersonal) som rekryteras, anställs och får lön från personaluthyrningsföretag för att arbeta hos annan arbetsgivare, ofta för en kortare period (2), säsongsanställda och tillfälligt anställda, om de har formellt eller informellt anställningsavtal och arbetstid som definierats i förväg.

—

Personal för vilka arbetskraftskostnaderna uppkommit under referensåret men som tillfälligt inte arbetade på grund av sjukdom eller skada, semester, strejk eller lockout, tjänstledighet på grund av studier, föräldraledighet, nedskärningar i verksamheten, inställt arbete på grund av väderförhållanden, mekaniska fel, brist på material, bränsle eller el eller annan tillfällig frånvaro (ledighet eller annan frånvaro).

—	Personal som arbetar utomlands om de fortsatt varit avlönade av den statistiska enheten.

—	Legoarbetare (3), inklusive personer som distansjobbar eller arbetar i hemmet, bör omfattas om det finns en uttrycklig överenskommelse om att de ersätts på basis av utfört arbete, dvs. den mängd arbete som personen bidrar med till en produktionsprocess.

Följande kategorier ingår inte:

—	Säljrepresentanter eller andra personer som helt ersätts genom kommission, inte är anställda eller är egenföretagare.

—	Ägare, direktörer eller chefer vars ersättning helt utgörs av vinstdelning.

—	Familjemedlemmar som inte är anställda (enligt definitionen ovan) vid företaget eller den lokala enheten.

—	Egenföretagare.

—	Obetalda volontärer (t.ex. de som normalt arbetar för ej vinstdrivande institutioner som välgörenhetsorganisationer).

Referens ENS 1995: punkterna 11.12–11.14

A.1   Totalt antal anställda

Denna variabel omfattar heltidsanställda (A.11), deltidsanställda (A.12) och lärlingar (A.13).

Referens SBS: kod 16130 (antal anställda)

A.11   Heltidsanställda (undantaget lärlingar)

Omfattar personal (undantaget lärlingar) vars ordinarie arbetstid är densamma som den som stadgas i kollektivavtal eller överensstämmer med vad som anses vara normal arbetstid i företaget, även om deras avtal löper över mindre än ett år. Antalet anställda som skall anges är det genomsnittliga antalet heltidsanställa per månad i den rapporterande enheten under referensåret.

A.12   Deltidsanställda (undantaget lärlingar)

Omfattar personal (undantaget lärlingar) vars ordinarie arbetstid är kortare än vad som stadgas i kollektivavtal eller vad som anses vara normal arbetstid i företaget, oberoende av om det gäller arbetstid per dag, vecka eller månad (50, 75, 80 procent osv.). Antalet anställda som krävs är det genomsnittliga antalet deltidsanställa per månad i den rapporterande enheten under referensåret.

A.121   Deltidsanställda omräknade till årsverken

Denna omräkning skall utföras antingen direkt i det företag eller den lokala enhet som lämnar uppgifter eller av det nationella statistikorganet på grundval av den normala arbetstiden i företaget/den lokala enheten, med hjälp av den metod som anses vara mest lämplig. Antalet anställda som skall anges är det genomsnittliga antalet deltidsanställa per månad (omräknat till heltidsenheter) i den rapporterande enheten under referensåret.

Referens ENS 1995: punkterna 11.32–11.34

A.13   Lärlingar

Denna variabel omfattar alla hel- eller deltidsanställda som ännu inte deltar fullt ut i produktionsprocessen och som är anställda enligt ett lärlingsavtal eller en annan anställningsform där inslaget av utbildning är större än produktionsinsatsen. Antalet som skall anges är det genomsnittliga antalet anställda per månad i den rapporterande enheten under referensåret.

A.131   Deltidsanställda lärlingar omräknade till årsverken

Denna omräkning skall utföras antingen direkt i det företag eller den lokala enhet som lämnar uppgifter eller av det nationella statistikorganet med hjälp av den metod som anses vara mest lämplig. De timmar som använts till utbildning antingen i företaget/den lokala enheten eller vid utbildningsinstitution skall inte räknas med. Antalet lärlingar som skall anges är det genomsnittliga antalet deltidsanställa lärlingar per månad (omräknat till heltidsenheter) i den rapporterande enheten under referensåret (4).

Referens ENS 1995: punkterna 11.32–11.34, SBS: kod 16140 (A.11 + A.121 + A.131 motsvarar SBS-variabeln ”antal anställa i heltidsenheter”)

B.   ANTAL UTFÖRDA ARBETSTIMMAR

Denna statistik omfattar det totala antalet timmar som de anställda arbetat under året. Det totala antalet utförda arbetstimmar (B.1) redovisas separat för heltidsanställda (B.11), deltidsanställda (B.12) och lärlingar (B.13).

Utförda arbetstimmar definieras som summan av samtliga perioder som direkt eller indirekt använts för att producera varor eller tjänster.

Antalet utförda arbetstimmar inkluderar

—	timmar som arbetats under normal arbetstid,

—	betald övertid, dvs. de timmar som arbetas utöver normal arbetstid, oberoende av vilken timlön som tillämpats (t.ex. bör en timme som ger dubbel övertid registreras som en timme).

—	obetald övertid (5),

—	tid som ägnats åt uppgifter såsom förberedelser, underhåll, reparation och rengöring av verktyg och maskiner, skriva ut kvitton och fakturor, fylla i arbetskort och rapporter,

—	tid som tillbringats på arbetsplatsen, men då inget arbete utförts på grund av t.ex. maskinstopp, olyckor eller tillfällig arbetsbrist, men för vilken ersättning utgår enligt anställningsavtal,

—	korta pauser i arbetet, inklusive fikaraster,

—	timmar som använts till utbildning antingen i företaget/den lokala enheten eller vid utbildningsinstitution (denna post tas inte med för lärlingar).

Utförda arbetstimmar omfattar dock inte

—	avlönad men ej arbetad tid, t.ex. betald ledighet/semester, helgdagar, sjukledighet, föräldraledighet,

—	ej arbetade och ej avlönade timmar, t.ex. under sjuk- eller föräldraledighet,

—	ej arbetade timmar (betalda eller ej) under ledighet för läkarundersökning, bröllop, begravning, flytt, efter olycka, etc.,

—	lunchrast (inte kortare viloperioder eller fikapauser),

—	ej arbetade timmar (betalda eller ej) vid korttidspermittering eller förkortad arbetstid, arbetsmarknadskonflikter, lockout, etc.,

—	den anställdes restid mellan hemmet och arbetsplatsen,

—	de timmar som lärlingar tillbringat med utbildning antingen i företaget/den lokala enheten eller vid utbildningsinstitution.

Referens ENS 1995: punkterna 11.26–11.29, SBS: kod 16150 (antal timmar som anställda arbetat)

C.   AVLÖNADE TIMMAR

Denna variabel omfattar det totala antalet avlönade timmar under året. Det totala antalet avlönade timmar (C.1) skall redovisas separat för heltidsanställda (C.11), deltidsanställda (C.12) och lärlingar (C.13).

Årligt antal avlönade timmar definieras som

—	normal arbetstid och övertid som ersätts under året,

—	all tid för vilken den anställde avlönats till en lägre lön, även om skillnaden ersattes genom utbetalningar från sociala trygghetssystem,

—	ej arbetad tid under referensperioden men som ändå ersattes (årlig semester, sjukledighet, helgdagar och övrig avlönad tid för t.ex. läkarundersökningar, förlossning, bröllop, begravningar, flytt).

Beräkning av antal utförda arbetstimmar och årliga avlönade timmar

Dessa beräkningar skall utföras antingen direkt i det företag eller den lokala enhet som lämnar uppgifter eller av det nationella statistikorganet med hjälp av den metod som anses vara mest lämplig. Modellerna nedan visar hur antalet utförda arbetstimmar och antalet avlönade timmar kan uppskattas med hjälp av den information som är tillgänglig.

Antal utförda arbetstimmar per år av heltidsanställda (B.11)

Utgå från att uppgifter finns för följande variabler:

(A.11)	Genomsnittligt antal heltidsanställda per månad
a)	Genomsnittligt antal avtalsenliga timmar per år för en heltidsanställd, exklusive övertid och lunchraster
b)	Genomsnittlig övertid per år (betald och obetald) för en heltidsanställd
c)	Genomsnittligt antal avtalsenliga timmar per dag plus övertid för en heltidsanställd, exklusive lunchraster
d)	Genomsnittligt antal semesterdagar per år för en heltidsanställd, beviljade av arbetsgivaren
e)	Genomsnittligt antal lediga helgdagar per år för en heltidsanställd
f)	Genomsnittligt antal sjuk- och föräldraledighetsdagar per år för en heltidsanställd
g)	Genomsnittligt antal dagar kortidspermittering och arbetsmarknadskonflikt per år för en heltidsanställd
h)	Genomsnittligt antal övriga dagar som ej arbetats per heltidsanställd (t.ex. ledighet för läkarundersökning, förlossning, bröllop, begravning, flytt, efter olycka).

Det totala antalet utförda arbetstimmar per heltidsanställd (före korrigering med antal dagar som inte arbetats) ger resultatet (A.11) × (a + b). Subtrahera det årliga antalet timmar som inte arbetats enligt (A.11) × c × (d + e + f + g + h). Resultatet är (B.11), det totala antalet timmar som faktiskt arbetats av heltidsanställda:

(B.11) = (A.11) × [(a + b) – c (d + e + f + g + h)].

Antal utförda arbetstimmar per år av deltidsanställda (B.12) och lärlingar (B.13)

Liknande modeller kan användas för att beräkna antalet timmar som arbetats av deltidsanställda och lärlingar.

Antal avlönade timmar per år som arbetats av heltidsanställda (C.11)

Utgå från att uppgifter finns för följande variabler:

(A.11)	Genomsnittligt antal heltidsanställda per månad
(a1)	Genomsnittligt antal avlönade avtalsenliga timmar per år för en heltidsanställd, exklusive övertid och lunchraster
(b1)	Genomsnittligt antal övertidstimmar per år för en heltidsanställd

Det totala antalet avlönade timmar per år för heltidsanställda uttrycks med ekvationen

(C.11) = (A.11) × (a1 + b1).

Antal avlönade timmar per år som arbetats av deltidsanställda (C.12) och lärlingar (C.13)

Liknande modeller kan användas för att beräkna antalet avlönade timmar som arbetats av deltidsanställda och lärlingar.

D.   ARBETSKRAFTSKOSTNADER

Med arbetskraftskostnader avses arbetsgivarens totala utgifter för att ha personal anställd, ett begrepp som har antagits inom gemenskapen och som i stora drag överensstämmer med den internationella definitionen från International Conference of Labour Statisticians (Genève, 1966). Arbetskraftskostnader omfattar löner och kollektiva avgifter för anställda, dvs. egentlig lön och naturaförmåner, och arbetsgivares kollektiva avgifter (D.1), kostnader för personalutbildning (D.2), övriga kostnader (D.3) och anställningsrelaterade skatter som anses vara arbetskraftskostnader (D.4) med avdrag för eventuella subventioner (D.5). Kostnader för personer som är anställda av personaluthyrningsföretag skall redovisas i den näringsgren i vilken företaget som anställt dem ingår (Nace Rev. 1.1, 74.50) och inte i den näringsgren i vilken företaget som de faktiskt arbetar hos ingår.

En översiktlig uppdelning av arbetskraftskostnaderna per beståndsdel finns i bild 1–3 i bilaga I.

D.1   Löner och kollektiva avgifter

Löner och kollektiva avgifter definieras som den totala ersättning, kontant eller in natura, som betalas av en arbetsgivare till en anställd för av denne utfört arbete under referensperioden. Löner och kollektiva avgifter delas upp i

—	löner (D.11): består främst av egentliga löner (förutom till lärlingar) (D.111) samt löner till lärlingar (D.112),

—	arbetsgivares kollektiva avgifter (D.12): består främst av arbetsgivares faktiska kollektiva avgifter (undantaget lärlingar) (D.121), arbetsgivares tillräknade kollektiva avgifter (undantaget lärlingar) (D.122) samt arbetsgivares kollektiva avgifter för lärlingar (D.123).

Referens ENS 1995: punkt 4.02 (kod D.1), SBS: kod 13310 (personalkostnader)

D.11   Löner

Löner inklusive bonus, betalning för ackord eller skiftarbete, tillägg, dricks, kommission och naturaförmåner. Lönen bokförs i den period under vilken arbetet utförs. Dock skall extraordinära bonusar eller andra speciella utbetalningar (extra månadslön, retroaktiva betalningar osv.) bokföras när de förfaller till betalning.

En fullständig uppdelning av löner per beståndsdel finns i bild 2 i bilaga I.

Referens ENS 1995: punkterna 4.03–4.07 och 4.12 a (kod D.11), SBS: kod 13320 (löner)

D.111   Egentlig lön (undantaget lärlingar)

D.1111   Direkt lön, bonusar och tillägg

Direkt lön, bonusar och tillägg omfattar värdet av kollektiva avgifter, inkomstskatter osv. som betalas av den anställde, även om de i praktiken innehålls av arbetsgivaren och betalas direkt till det sociala trygghetssystemet, skattemyndigheter osv. för den anställdes räkning.

En bonus är en form av belöning som beviljas av arbetsgivaren. När en anställd får en bonus antas den inte användas för att täcka någon särskild utgift. Bonusens värde och utdelningstillfället kan bestämmas av arbetsgivaren, alternativt regleras i arbetsplatsavtal.

Ett tillägg är en kompensation från arbetsgivaren till en anställd avsedd att täcka en ej arbetsrelaterad utgift som den anställde ådragit sig. Tillägg regleras ofta i arbetsplatsavtal och betalas normalt ut tillsammans med lön.

D.11111   Direkt lön, bonusar och tillägg som betalas varje avlöningsperiod

Med direkt lön avses ersättning i form av kontantutbetalningar som betalas regelbundet för varje avlöningsperiod under året. För de flesta anställda betalas lön ut per vecka eller månad. Utbetalningar som görs mer sällan (månadsvis för regelbundna veckoutbetalningar, kvartalsvis, halvårsvis, årsvis) eller vid enstaka tillfällen skall inte räknas med. Betalningar till anställdas sparprogram skall inte tas med, utan ingår i D.1112.

Variabeln gäller särskilt

—

löner,

—	direkt lön beräknad på grundval av arbetad tid, produktion eller ackord och som betalas till de anställda för arbetad tid,

—	ersättning och extra tillägg för övertid, nattarbete, söndags- och helgdagsarbete och skiftarbete,

—

bonusar och tillägg som betalas regelbundet för varje avlöningsperiod, däribland — tillägg för bullriga, riskfyllda eller svåra arbetsförhållanden, skiftarbete eller ständigt skiftarbete, nattarbete och arbete på sön- och helgdagar, — individuella resultatbonusar, tillägg för produktion, produktivitet, ansvar, flit, punktlighet, anställningslängd, utbildning och särskild kompetens, regelbundet utbetalda bonusar som beror på tjänstgöringstid, kvalifikationer och särskilda kunskaper.

Ytterligare exempel på utbetalningar som skall ingå här finns i tillägget till bilaga II.

Variabel D.11111 gäller bruttobelopp, före avdrag för skatter och kollektiva avgifter som betalas av de anställda.

D.11112   Direkt lön, bonusar och tillägg som inte betalas varje avlöningsperiod

Alla utbetalningar till anställda som inte görs regelbundet varje avlöningsperiod (normalt per vecka eller månad). Hit räknas bonusar och tillägg som utbetalas regelbundet (t.ex. varje månad om normal utbetalning sker veckovis eller kvartalsvis, halvårsvis eller årsvis) samt bonusar kopplade till individuella eller kollektiva prestationer. Hit räknas även särskilda utbetalningar till anställda som lämnar företaget, förutsatt att dessa utbetalningar inte är knutna till ett kollektivavtal. Om det inte finns några uppgifter om koppling till kollektivavtal, eller om det är känt att en sådan koppling finns, skall särskilda utbetalningar inte räknas hit utan istället föras till D.1223. Även betalningar till anställdas sparprogram skall föras till D.1112.

Ytterligare exempel på utbetalningar som ingår i D.11112 finns i tillägget till bilaga II.

Även variabel D.11112 gäller bruttobelopp, före avdrag för skatter och kollektiva avgifter som betalas av de anställda.

D.1112   Betalningar till anställdas sparprogram

Avser inbetalningar som gjorts till sparprogram för anställda, t.ex. företags sparprogram.

Referens ENS 1995: punkt 4.03 i

D.1113   Betalningar för ej arbetade dagar

Lön för ledighet som beviljats enligt kollektivavtal, avtal eller på frivillig grund samt för allmänna helgdagar och andra betalda, men ej arbetade dagar. Exempel finns i tillägget till bilaga II.

D.1114   Naturaförmåner

Denna variabel är en skattning av värdet av samtliga varor och tjänster som företaget eller den lokala enheten ställt till de anställdas förfogande. Hit räknas företagsprodukter, bostadsförmåner, bilförmåner, personaloptionsförmåner och system för aktieköp. Om det finns uppgifter om inkomstskatt på löner och naturaförmåner kan dessa användas som uppskattning.

I tillägget till bilaga II finns exempel på löner och naturaförmåner.

Referens ENS 1995: punkterna 4.04, 4.05, 4.06 (kod D.11)

D.11141   Företagsprodukter

Företagsprodukter tillhandahålls utan kostnad för privat bruk eller säljs till personalen till ett pris som är lägre än företagets kostnad för dem. Exempel är mat och dryck (exkl. utgifter för matsalar och måltidskuponger), kol, gas, el, eldningsolja, uppvärmning, skor och kläder (exkl. arbetskläder), persondatorer osv.

Det nettopris som företaget betalar bör redovisas, dvs. kostnaden för produkter som tillhandahålls utan kostnad eller skillnaden mellan kostnaden och det pris till vilket produkten säljs till personalen. Ersättningar eller naturaförmåner som inte utnyttjas måste också redovisas.

D.11142   Bostadsförmåner

Med bostadsförmåner avses företagets utgifter för att hjälpa de anställda med boendet. Här ingår utgifter för bostäder som ägs av företaget (utgifter för underhåll och förvaltning av bostäderna, skatt och försäkring som gäller boendet) och subventionerade lån så att anställda kan bygga eller köpa bostäder (skillnaden mellan marknadsräntan och den subventionerade räntan), bidrag och subventioner som beviljas de anställda för deras boende samt bosättningsbidrag. Flyttbidrag ingår dock inte.

D.11143   Bilförmåner

Bilförmåner eller företagets kostnader för de tjänstebilar som anställda har tillgång till för privat bruk. Denna post bör omfatta den nettodriftskostnad som företaget står för (årskostnaden för leasing och räntebetalningar – avskrivning, försäkring, underhåll och reparationer och parkering). Den bör inte omfatta kapitalkostnaden för att köpa fordonet eller eventuella inkomster från försäljning av fordonet.

Skattningar bör göras utifrån information från företaget, dvs. register över innehav av denna typ av fordon, bedömning av genomsnittskostnaden per fordon samt en skattning av den del som kan tillskrivas den anställdes användning av fordonet för privat bruk.

D.11144   Personaloptionsförmåner och system för aktieköp

Denna valfria variabel gäller alla former av betalningar in natura med koppling till aktierelaterade ersättningar. Till denna kategori hör personaloptionsförmåner, system för aktieköp och andra instrument för eget kapital som kan tänkas bli aktuella i framtiden. En typisk egenskap hos sådana instrument är att de innebär en överföring av instrument för eget kapital från företaget/den lokala enheten till den anställde. De former av ersättning som omfattas av D.11144 är identiska med dem som täcks av rubriken ”Aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument” i ”International Financial Reporting Standard 2,””Aktierelaterade ersättningar”.

System för aktieköp innebär som regel att aktier överförs från arbetsgivaren till den anställde. Överföringen äger rum i nutid (tilldelningstidpunkt) och baseras på ett pris som är lägre än det gällande marknadspriset (”lösenpris”). Kostnaderna för företaget är lika med skillnaden mellan marknadspris och lösenpris gånger antalet aktier.

Personaloptionsförmåner innebär som regel en rätt att köpa aktier i företaget efter en viss definierad tidpunkt i framtiden (intjäningstidpunkten) till ett gynnsamt lösenpris som fastställs redan vid tilldelningstidpunkten. Anställda utnyttjar denna rätt endast om marknadspriset vid eller efter intjäningstidpunkten överstiger lösenpriset. Kostnaderna för företaget är även här lika med skillnaden mellan marknadspris och lösenpris gånger antalet aktier. Inom såväl arbetskraftskostnadsstatistik som redovisning tillskrivs kostnaderna ”intjäningsperioden”, dvs. tiden mellan tilldelningstidpunkt och intjäningstidpunkt, och fördelas över denna. Dessa värden är osäkra under intjäningsperioden och måste därför skattas.

En skattning av variabeln D.11144 för referensåret kan räknas fram med hjälp av riktlinjerna i International Financial Reporting Standard 2, ”Aktierelaterade ersättningar”. Om en sådan skattning inte är tillgänglig kan värden från redovisningsstandarder eller medlemsstatens skattelagstiftning användas, förutsatt att de täcker instrumenten för eget kapital i D.11144 och gäller samma referensperiod som arbetskraftskostnadsundersökningen.

Betalningar för att inrätta en särskild fond för anställdas köp av företagsaktier, även om de inte har direkt tillgång till dessa tillgångar, måste minskas med beloppet för eventuell skattebefrielse. Aktierelaterade ersättningar som regleras med kontanter, t.ex. aktieuppskrivningsrättigheter, hör inte till variabel D.11144 utan till D.11112.

D.11145   Övrigt

Gäller särskilt indirekta förmåner som arbetsgivaren bekostar:

—	Matsalar och måltidskuponger

—	Anläggningar och tjänster för kultur, sport och fritid

—

Daghem

—	Personalbutiker

—	Kostnader för resor mellan hemmet och den normala arbetsplatsen

—	Betalningar till fackföreningsfonder och kostnader för företagskommittéer

Hit hör även utgifter som mindre reparationer och regelbundet underhåll av byggnader och installationer för social, kulturell och fritidsrelaterad verksamhet samt anläggningar enligt ovan. Löner som betalas av företaget direkt till personal som arbetar vid sådana anläggningar och med sådana tjänster ingår inte i variabel D.11145.

D.112   Löner till lärlingar

Se D.11.

D.12   Arbetsgivares kollektiva avgifter

Denna variabel är ett belopp som är lika med värdet av de kollektiva avgifter som åvilar arbetsgivare för att säkerställa de anställdas rätt till sociala förmåner. Arbetsgivares kollektiva avgifter kan vara antingen faktiska eller tillräknade.

En fullständig uppdelning av arbetsgivarens kollektiva avgifter per beståndsdel finns i bild 3 i bilaga I.

Referens ENS 1995: punkt 4.08 (kod D.12), SBS: kod 13330 (socialförsäkringskostnader)

D.121   Arbetsgivares faktiska kollektiva avgifter (undantaget lärlingar)

Dessa består av betalningar som arbetsgivare gjort till försäkringsgivare (sociala trygghetssystem och privat fonderade system som tjänstepensionssystem). Dessa betalningar täcker lagstadgade, avtalsenliga, kontraktsenliga och frivilliga avgifter avseende försäkring mot sociala risker och behov. Arbetsgivares faktiska kollektiva avgifter bokförs i den period under vilken arbetet utförs.

Exempel finns i tillägget till bilaga II.

Referens ENS 1995: punkterna 4.09 (kod D.121) och 4.12 b

D.1211   Lagstadgade sociala avgifter

Avgifter som arbetsgivaren skall betala till sociala trygghetssystem och som är obligatoriska enligt lag. Beloppet skall redovisas med avdrag för eventuella subventioner. Hit hör följande:

—	Avgifter till försäkringssystem för ålderspensioner, sjukdoms-, föräldra- och invaliditetsförsäkringar.

—	Lagstadgade avgifter till arbetslöshetsförsäkringssystem.

—	Lagstadgade avgifter till försäkringssystem för arbetsolyckor och yrkessjukdomar.

—	Lagstadgade avgifter till system för familjebidrag.

—	Övriga lagstadgade avgifter.

D.1212   Kollektivt avtalade, avtalsenliga och frivilliga sociala avgifter som arbetsgivaren betalar

Detta är avgifter som arbetsgivare betalar till sociala trygghetssystem och som är tillägg till de avgifter som är obligatoriska enligt lag. Eventuell skattebefrielse som kan utgå skall beaktas. Hit hör följande:

—	Tilläggspensionssystem, tjänstepensionssystem (pensionsförsäkringar, självadministrerade fonder, reserver och avsättningar i bokföringen, alla övriga utgifter avsedda att finansiera tilläggspensionssystem).

—	System för tilläggsförsäkringar vid sjukdom.

—	System för tilläggsförsäkringar vid arbetslöshet.

—	Övriga icke obligatoriska tilläggsförsäkringar för sociala förmåner.

D.122   Arbetsgivares tillräknade kollektiva avgifter (undantaget lärlingar)

Arbetsgivarens tillräknade kollektiva avgifter behövs för att få en fullständig bild av arbetskraftskostnaderna vid den tidpunkt då arbetet utförs. De utgör motparten till icke fonderade sociala förmåner som betalats.

Icke fonderade sociala förmåner betalas av arbetsgivaren direkt till de anställda eller tidigare anställda och andra berättigade personer utan medverkan av något socialt trygghetssystem, försäkringsbolag eller någon självständig pensionsfond och utan att skapa en särskild fond eller reserv för ändamålet. Istället betalas förmånerna från arbetsgivarens egna resurser. Det faktum att vissa sociala förmåner betalas ut direkt av arbetsgivaren och inte från sociala trygghetssystem eller andra försäkringsgivare ändrar inte på något sätt deras egenskap av social förmån. D.122 kan vara särskilt relevant om arbetsgivaren är en icke-marknadsproducent (offentliga sektorn).

Beloppet för D.122 bestäms av arbetsgivarens framtida åtaganden att tillhandahålla sociala förmåner. Den ideala källan för beräkning av D.122 för arbetsgivare som driver icke fonderade sociala trygghetssystem är skattningar som grundas på försäkringsmatematiska överväganden. Om inga sådana finns bör andra skattningsmetoder användas. I vissa länder används t.ex. observerbara icke fonderade betalda sociala förmåner, minus anställdas eventuella egenavgifter, för att skatta D.122.

Till variabel D.122 räknas särskilt arbetsgivares tillräknade kollektiva avgifter för pensioner och hälso- och sjukvård. Hit hör också ett belopp som i värde är lika med de löner som arbetsgivare tillfälligt fortsätter att betala i fall av sjukdom, moderskap, arbetsskada, invaliditet, uppsägning osv., förutsatt att detta belopp kan särskiljas.

Exempel finns i tillägget till bilaga II.

Referens ENS 1995: punkterna 4.10 (kod D.122) och 4.12 c

D.1221   Garanterad lön vid sjukdom

Denna variabel täcker belopp som arbetsgivaren betalar direkt till den anställde vid sjukdom, föräldraledighet eller arbetsolycka för att kompensera lönebortfall, med avdrag för eventuella ersättningar från sociala trygghetssystem.

D.1222   Arbetsgivares tillräknade kollektiva avgifter för pensioner och hälso- och sjukvård

Denna beståndsdel av D.122 täcker tillräknade betalningar till ej fonderade pensions- och hälso- och sjukvårdssystem, särskilt inom offentliga sektorn. I vissa europeiska länder driver arbetsgivare inom offentliga sektorn icke fonderade pensionssystem antingen för samtliga anställda eller för vissa personalgrupper (”tjänstemän”). I sådana fall inrättar arbetsgivaren inte några särskilda reserver eller ackumulerar tillgångar för att betala framtida pensioner. För dessa anställda måste arbetsgivarens tillräknade betalningar till pensions- och hälso- och sjukvårdssystem tas med i beräkningen.

D.1223   Betalningar till anställda som lämnar företaget

Denna beståndsdel utgörs av belopp som faktiskt betalats till avskedade arbetstagare (avgångsvederlag och ersättning i stället för uppsägningstid), om dessa betalningar görs på grund av ett kollektivavtal eller det inte är känt om så är fallet. Betalningar som inte görs på grund av kollektivavtal förs istället till D.11112.

Betalningar som gjorts till anställda som går i pension, t.ex. som del av pensionen, skall inte räknas med i D.1223.

D.1224   Andra tillräknade kollektiva avgifter

Denna post gäller de av arbetsgivarens tillräknade kollektiva avgifter som inte nämns någon annanstans, t.ex. studiebidrag till anställda och deras familjer eller garantiersättning vid kortidspermittering. Det senare definieras som de belopp som arbetsgivaren betalar direkt till den anställde vid korttidspermittering eller förkortad arbetsvecka för att kompensera lönebortfall, med avdrag för eventuella ersättningar till arbetsgivaren från sociala trygghetssystem.

D.123   Arbetsgivares kollektiva avgifter för lärlingar

Denna variabel utgörs av summan av samtliga avgifter som faktiskt betalats och eventuella tillräknade avgifter för lärlingar. Tillräknade kollektiva avgifter för lärlingar, om sådana förekommer, utgörs ofta av små belopp.

Referens ENS 1995: punkterna 4.09 (kod D.121), 4.10 (kod D.122) och 4.12 b

D.2   Arbetsgivares kostnader för personalutbildning

Till denna grupp hör bland annat: utgifter för tjänster och anläggningar för personalutbildning (även för lärlingar, dock inte deras löner), mindre reparationer och underhåll av byggnader och anläggningar (exklusive personalkostnader), utgifter för deltagande i kurser, ersättning till externa lärare, utgifter för läromedel och verktyg som används i utbildning, belopp som företaget betalar till utbildningsorganisationer osv. Subventioner som gäller personalutbildning bör dras av.

Referens ENS 1995: Insatsförbrukning

D.3   Övriga utgifter som betalas av arbetsgivaren

Omfattar främst följande:

—

Kostnader för personalrekrytering (belopp som betalas till rekryteringsföretag, utgifter för platsannonser i pressen, resekostnader för sökande som kallats till intervjuer, flyttbidrag till nyanställd personal osv.). Omfattar inte löpande administrationskostnader (kontorskostnader, löner för personalen, osv.).

—	Arbetskläder som arbetsgivaren tillhandahåller.

Exempel finns i tillägget till bilaga II.

Referens ENS 1995: Insatsförbrukning

D.4   Skatter som betalas av arbetsgivaren

Denna variabel omfattar samtliga skatter på lönesumman eller på anställningar. Dessa skatter anses vara arbetskraftskostnader.

Variabel D4 täcker också den straffskatt som arbetsgivare i vissa europeiska länder måste betala om de har för få personer med funktionshinder anställda samt liknande skatter och avgifter.

Referens ENS 1995: punkt 4.23 c (kod D.29)

D.5   Subventioner som arbetsgivaren erhåller

Denna rubrik gäller alla belopp i form av subventioner av allmän karaktär i syfte att ersätta delar av eller hela kostnaden för direkt lön, men som inte syftar till att täcka kostnader för social trygghet eller personalutbildning. Det omfattar inte återbetalningar som betalas till arbetsgivare från sociala trygghetssystem eller tilläggsförsäkringssystem.

Referens ENS 1995: punkt 4.37 a (kod D.39)

---

(1)  Huruvida avsnitt L i Nace Rev.1.1 ingår är valfritt. Detsamma gäller anställda i företag med mindre än 10 anställda. Överföringskoderna för näringsverksamheterna i Nace Rev. 1.1, land eller region enligt gällande NUTS-klassificering samt företagsstorlek fastställs av Eurostat i en handlingsplan.

(2)  Personer som är anställda av personaluthyrningsföretag skall ingå i den näringsgren som företaget som anställt dem tillhör (Nace Rev. 1.1, 74.50) och inte i den näringsgren i vilken det företag som de faktiskt arbetar hos ingår.

(3)  En legoarbetare är en person som arbetar för ett givet företag eller levererar en viss mängd varor eller tjänster till ett givet företag efter överenskommelse eller enligt avtal med företaget, men vars arbetsplats inte finns i företaget (Referens ENS 1995: punkt 11.13 g). Det faktiska antalet arbetade timmar kan uppskattas.

(4)  Genomsnittet kan baseras på antalet anställda per vecka (eller dag) under referensåret om så önskas. Även ett genomsnitt baserat på kvartalssiffror får användas.

(5)  Obetalda arbetstimmar som en del av ”utförda arbetstimmar” måste ofta uppskattas, t.ex. från uppgifter från hushållsundersökningar.

BILAGA III

ÖVERFÖRING AV UPPGIFTER INKLUSIVE UPPDELNING PER NÄRINGSGREN, FÖRETAGSSTORLEK OCH LAND ELLER REGION

Tre filer skall översändas motsvarande tabell A, B respektive C:

—	Tabell A innehåller nationella uppgifter (en post per näringsgren på avdelnings- och underavdelningsnivå i Nace Rev. 1.1).

—	Tabell B innehåller nationella uppgifter per företagsstorlek (en post per näringsgren på avdelnings- och underavdelningsnivå i Nace Rev. 1.1) för respektive storleksklass.

—	Tabell C innehåller regionala uppgifter på NUTS 1-nivå (en post per näringsgren på avdelnings- och underavdelningsnivå i Nace Rev. 1.1) för respektive region.

Tabell C är inte obligatorisk för de länder där NUTS 1 motsvarar nationell nivå. För en underuppsättning av variablerna i bilaga I krävs endast tabell A. Dessa variabler är markerade i bilaga I.

Identifiering av en post

Posterna sorteras efter ett identifikationsmönster som innehåller

—	undersökningsår,

—

tabelltyp

—	lands- eller regionkod,

—	näringsgren,

—	storleksklass.

Överföringskoderna för

—	näringsgren enligt Nace Rev. 1.1,

—	företagsstorlek och

—	länder och regioner

fastställs av Eurostat i en handlingsplan.

Markering av konfidentiella uppgifter

De enskilda poster som överförs för tabellerna A, B och C består av uppräknade data, dvs. en skattning av populationerna. När så är nödvändigt kan enskilda poster markeras som konfidentiella. Överträdelse av sekretessen kan uppstå i tabellerna A, B eller C, om antalet företag eller lokala enheter i populationen är mycket litet för en enskild post som gäller en viss näringsgren, storleksklass eller region. Riskerna är större när enskilda poster gäller en eller två större enheter. Likaså kan risken för överträdelse av sekretessen vara större för tabellerna B och C på grund av den ytterligare uppdelningen per storleksklass och region. Två koder används för att identifiera konfidentiella poster:

”1” om uppgifterna för en enskild post i tabell A, B eller C är konfidentiella (1);

” ”: om uppgifterna inte är konfidentiella används ett blanksteg ” ” (ej nolla eller tankstreck ”–”).

Variabler

De variabler som begärs definieras i bilaga I. Siffror skall anges utan blanksteg, punkt eller kommatecken. Exempelvis är 13967 korrekt, medan 13 967, 13.967 och 13,967 inte är det.

Variabler som saknas (eller är noll) skall kodas enligt följande:

”NA” om variabeln inte är tillgänglig (även om den definitivt finns och är större än noll).

”OPT” om variabeln är valfri och inte anges.

”0” för nollvärden eller de variabler som inte förekommer i landet i fråga.

Variablerna för antal anställda, arbetstid och antal statistiska enheter skall anges i absoluta tal, dvs. med fullständiga tal (ej decimaler, tiotal, tusental, miljoner etc.).

Variablerna för utgifter skall anges i landets nationella valuta. För euroländerna skall uppgifterna anges i euro. De enheter som används i respektive land bör vara identiska för samtliga variabler och anges i absoluta tal, dvs. ej med decimaler, tiotal, tusental, miljoner etc.

Översändning

Medlemsstaterna skall till kommissionen (Eurostat) översända de uppgifter och metadata som föreskrivs i denna förordning i elektroniskt format, i överensstämmelse med en utbytesstandard som föreslås av Eurostat. Eurostat skall göra detaljerad dokumentation tillgänglig när det gäller godkända standarder och skall tillhandahålla riktlinjer för hur dessa standarder skall genomföras i enlighet med kraven i denna förordning.

---

(1)  Om en enskild post markeras som konfidentiell vidtar Eurostat lämpliga åtgärder för att säkerställa sekretessen när uppgifter översänds för tabellerna A, B och C.

BILAGA I

FÖRTECKNING ÖVER VARIABLER

1.   Information om den lokala enhet till vilken de anställda som ingår i urvalet är knutna

1.1   Den lokala enhetens geografiska läge (Nuts-1)

1.2   Storlek på det företag som den lokala enheten tillhör

1.3   Den lokala enhetens huvudsakliga näringsverksamhet (Nace Rev. 1.1)

1.4   Ekonomisk och finansiell kontroll

1.5   Kollektivavtal

1.6   Totalt antal anställda inom den lokala enheten under referensmånaden (valfri)

1.7   Den lokala enhetens anknytning till en företagsgrupp (valfri)

2.   Information om varje anställd som ingår i urvalet för referensmånaden

2.1   Kön

2.2   Ålder

2.3   Yrke (ISCO-88 (COM))

2.4   Chefsbefattning eller arbetsledande ställning (valfri)

2.5   Högsta nivå på avslutad utbildning (Isced 97)

2.6   Tjänstgöringstid inom företaget

2.7   Avtalsenlig arbetstid (heltid eller deltid)

2.7.1   Andel av heltidsanställds ordinarie arbetstid

2.8   Typ av anställningsavtal

2.9   Medborgarskap (valfri)

3.   Information om anställningsperioder för varje anställd som ingår i urvalet

3.1   Antal veckor under referensåret som bruttoårslönen avser

3.2   Antal avlönade timmar under referensmånaden

3.2.1   Antal avlönade övertidstimmar under referensmånaden

3.3   Antal semesterdagar under året

3.4   Andra avlönade frånvarodagar per år (valfri)

4.   Information om lönerna för varje anställd som ingår i urvalet (se även punkten nedan)

4.1   Bruttoårslön under referensåret

4.1.1   Årsbonusar och årstillägg som inte betalas ut under varje löneperiod

4.1.2   Årliga naturaförmåner (valfri)

4.2   Bruttolön under referensmånaden

4.2.1   Övertidsersättning

4.2.2   Särskild ersättning för skiftarbete

4.2.3   Lagstadgade sociala avgifter och skatter som arbetsgivaren erlägger för den anställde (valfri)

4.2.3.1   Lagstadgade sociala avgifter (valfri)

4.2.3.2   Skatter (valfri)

4.3   Genomsnittlig bruttotimlön under referensmånaden

5.   Uppräkningsfaktorer

5.1   Uppräkningsfaktor för den lokala enheten

5.2   Uppräkningsfaktor för de anställda

Medlemsstaterna kan om de vill registrera mer ingående uppgifter om variablerna inom kategori 2.8. De kan också registrera uppgifter om följande delfaktorer inom variabel 3.4: Antal sjukfrånvarodagar under året och Antal fortbildningsdagar per år (överförs till Eurostat endast på begäran).

Lönevariabler i undersökningen om inkomststrukturer

BILAGA II

DEFINITION AV VARIABLERNA

1.   Information om den lokala enhet till vilken de anställda som ingår i urvalet är knutna

Sammanställningen av lönestrukturstatistik skall baseras på de lokala enheterna och företagen såsom dessa definieras i rådets förordning (EEG) nr 696/93 (1) och skall omfatta information om anställda i företag med tio eller fler anställda klassificerade efter storlek och huvudsaklig verksamhet. Det är inte obligatoriskt att lämna information om anställda i företag med färre än tio anställda. Statistiken skall omfatta alla typer av verksamhet som definieras i avdelningarna C–K och M–O i Statistisk näringsgrensindelning i Europeiska gemenskapen (nedan kallad ”Nace Rev. 1.1”) i företag med minst 10 anställda (2).

1.1   Den statistiska enhetens geografiska läge (Nuts-1)

Regionen där den lokala enheten är belägen skall anges enligt nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (Nuts, nivå 1).

Inrapporteringskoderna för de olika Nuts-kategorierna kommer att meddelas i ett genomförandedokument som distribueras av Eurostat.

1.2   Storlek på det företag som den lokala enheten tillhör

Storleken på företaget mäts i antalet anställda och skall anges som en av följande kategorier: 1–9, 10–49, 50–249, 250–499, 500–999, 1 000 eller fler anställda. Det är inte obligatoriskt att lämna uppgifter om storleksklassen 1–9.

Inrapporteringskoderna för de storleksklasser som anges ovan kommer att meddelas i ett genomförandedokument som distribueras av Eurostat.

1.3   Den lokala enhetens huvudsakliga näringsverksamhet (Nace Rev. 1.1)

Den lokala enhetens huvudsakliga näringsverksamhet skall kodas enligt Nace Rev. 1.1 på tvåsiffrig nivå (huvudgruppsnivå).

Inrapporteringskoderna för de olika Nace-kategorierna kommer att meddelas i ett genomförandedokument som distribueras av Eurostat.

1.4   Ekonomisk och finansiell kontroll i företaget

Denna variabel skiljer endast mellan kategorierna ”offentlig kontroll” och ”privat kontroll”. Den första kategorin avser företag över vilka de offentliga myndigheterna, genom ägande av eller finansiellt deltagande i företaget eller genom de regler som gäller för företagets verksamhet, direkt eller indirekt kan utöva ett dominerande inflytande. Ett dominerande inflytande (eller kontroll) från de offentliga myndigheternas sida skall anses föreligga när de offentliga myndigheterna direkt eller indirekt

—	äger majoriteten av företagets tecknade egenkapital (> 50 %), eller

—	kontrollerar majoriteten av röstetalet för bolagets samtliga aktier, eller har rätt att utse fler än hälften av medlemmarna i företagets administrativa eller verkställande ledning eller i dess styrelse.

Den andra kategorin definieras på motsvarande sätt. Ett jämställt offentligt och privat ägande (50/50 ”delad kontroll”) är mycket ovanligt i praktiken. Sådana fall kommer därför inte att kodas separat och bör, när de förekommer, anses stå under ”privat kontroll”.

Inrapporteringskoderna för de två kategorierna inom variabel 1.4 kommer att meddelas i ett genomförandedokument som distribueras av Eurostat.

1.5   Kollektivavtal

Kollektivavtal som omfattar majoriteten av de anställda i den statistiska enheten kan ingå i en av de kategorier som förtecknas nedan. Om det inte finns något kollektivavtal bör detta uppges. Kategorierna är följande:

—	Ett avtal på nationell nivå, eller mellan olika fackföreningar, som omfattar anställda inom mer än en näringsgren, och som normalt undertecknas av ett eller flera fackförbund och av en eller flera arbetsgivarorganisationer.

—	Ett branschknutet avtal, där anställningsvillkoren för alla eller de flesta anställda inom en viss bransch eller näringsgren fastställs.

—	Ett branschknutet avtal i en viss region.

—

Ett avtal knutet till ett visst företag eller en viss arbetsgivare, där avtalsvillkoren fastställs endast för anställda med samma arbetsgivare (oavsett företagets storlek). Sådana avtal kan även vara utformade så att de endast omfattar vissa grupper av anställda eller vissa lokala enheter inom företaget.

—	Ett avtal som endast gäller för de anställda i den lokala enheten.

—	En annan typ av avtal utöver de ovan nämnda.

—	Inget kollektivavtal finns.

En eller flera av kategorierna ovan måste väljas (svaret ”ja”) om mer än 50 % av de anställda inom den lokala enheten omfattas.

I stället för att man direkt frågar efter typen av kollektivavtal kan man be enheten uppge vilka kollektiva regler som tillämpas och sedan avgöra vilken typ av kollektivavtal det rör sig om med ledning av svaren.

Inrapporteringskoderna för kategorierna inom variabel 1.5 kommer att meddelas i ett genomförandedokument som distribueras av Eurostat.

1.6   Antal anställda inom den lokala enheten (valfri)

Denna variabel utgörs av det totala antalet anställda under referensmånaden (t.ex. den 1 eller 31 oktober) och omfattar alla anställda, även lärlingar, avlönade praktikanter och studerande.

1.7   Den lokala enhetens anknytning till en företagsgrupp (valfri)

Detta är en binär variabel (”ja”/”nej”) och anger huruvida en lokal enhet ingår i en företagsgrupp. Inrapporteringskoderna för de två kategorierna fastställs av Eurostat i ett genomförandedokument.

Företagsgruppen är en statistisk enhet som definieras i förordning (EEG) nr 696/93. Företagsgruppen skall bedömas på global nivå. I de flesta fall ingår den lokala enheten i ett företag som inte kontrolleras av någon nationell eller utländsk grupp. Om en lokal enhet tillhör en företagsgrupp är detta vanligen känt. En riktlinje för uppgiftslämnare kan vara huruvida det berörda företagets räkenskaper ingår i koncernredovisningen eller inte.

2.   Information om varje anställd som ingår i urvalet för referensmånaden

Med anställda avses alla personer, oberoende av deras nationalitet eller hur länge de arbetat i landet, som har ett direkt anställningsavtal (formellt eller informellt) med företaget eller den lokala enheten och som får ersättning för sitt arbete, oberoende av det utförda arbetets art, arbetstiden (hel- eller deltid) och anställningsavtalets löptid (tidsbegränsat eller inte). Ersättningen till de anställda kan bestå av timlön och månadslön inklusive eventuell bonus, ersättning för ackord- eller skiftarbete, tillägg, arvoden, drickspengar och gratifikationer, provision och naturaförmåner. Endast anställda som faktiskt fått någon form av ersättning under referensmånaden skall ingå i urvalet. Anställda som inte fått någon ersättning under referensmånaden bör inte omfattas.

Definitionen av anställda täcker arbetare och tjänstemän samt chefer i företag med minst tio anställda inom den privata och offentliga sektorn och inom näringsgrenar som uppgetts tillhöra avdelningarna C–K och M–O i Nace Rev.1.1 (3).

I följande förteckning ges exempel på de kategorier av anställda som skall ingå:

—	Försäljare, förutsatt att de hör till personalen och får någon annan form av ersättning utöver eventuell provision.

—	Avlönade arbetande ägare.

—	Lärlingar.

—	Studerande och praktikanter (t.ex. praktikanter på advokatkontor, sjuksköterskeelever, forskningsassistenter eller lärarpraktikanter, allmäntjänstgörande läkare) som formellt har bundit sig att mot ersättning delta i enhetens produktionsprocess.

—	Provisorisk eller tillfällig personal (t.ex. sekreterare) som är rekryterade, anställda och avlönade av personaluthyrningsföretag för att arbeta i andra företag, ofta under kortare perioder (4).

—	Säsongarbetare och extraarbetare, om de har ett formellt eller informellt avtal med företaget eller den lokala enheten och bestämda arbetstider.

—

Anställda för vilka man haft arbetskraftskostnader under referensperioden men som tillfälligt inte arbetat på grund av sjukdom eller skada, semester, strejk eller lockout, utbildningsledighet, moderskaps- eller föräldraledighet, nedskuren ekonomisk verksamhet, tillfälligt avbrott i arbetet på grund av dåligt väder, mekaniska problem, brist på material, bränsle eller el, eller annan tillfällig frånvaro med eller utan giltigt förhinder.

—	Personer som arbetar utomlands om de fortsättningsvis får ersättning från den rapporterande enheten.

—	Hemarbetare (5) och distansarbetare, om det uttryckligen finns ett avtal om att sådana arbetstagare skall få ersättning på basis av det arbete som utförs, dvs. den arbetsmängd med vilken en arbetstagare bidrar till en produktionsprocess.

Följande kategorier skall inte omfattas:

—	Försäljare och andra personer vars enda ersättning utgörs av arvoden eller provision, som inte hör till personalen eller som är egenföretagare.

—	Ägare, direktörer eller chefer vars ersättning helt och hållet utgörs av andel i vinst.

—	Medhjälpande familjemedlemmar som inte får lön (se definitionen ovan) från företaget eller den lokala enheten.

—	Egenföretagare.

—	Personer som utan ersättning utför frivilligarbete (t.ex. personer som arbetar för ideella organisationer som välgörenhetsorganisationer).

2.1   Kön

Inrapporteringskoderna för de två kategorierna fastställs av Eurostat i ett genomförandedokument.

2.2   Ålder

Endast födelseåret skall anges. Åldern beräknas som skillnaden mellan undersökningens referensår och födelseåret.

2.3   Yrke under referensmånaden (ISCO-88 (COM))

Yrket skall klassificeras enligt 1998 års version av den internationella standarden för yrkesklassificering (ISCO-88 (COM)) på tvåsiffrig nivå och, om möjligt, på tresiffrig nivå. För att fastställa yrket behövs vanligen uppgifter om den anställdes befattning och en beskrivning av de viktigaste arbetsuppgifterna.

Praktikanter eller studerande med ett anställningsavtal och lärlingar skall anses tillhöra den yrkeskategori som lärlings- respektive praktikavtalet avser. Förmän skall också anses tillhöra det yrke inom vilket de har en arbetsledande ställning.

Inrapporteringskoderna för kategorierna inom variabel 2.3 fastställs av Eurostat i ett genomförandedokument.

2.4   Chefsbefattning eller arbetsledande ställning (valfri)

Denna binära variabel (kategorierna ”ja”/”nej”) anger huruvida en anställd har någon form av chefsbefattning eller har en arbetsledande ställning. En chefsbefattning betyder inte nödvändigtvis att man har en arbetsledande ställning eftersom vissa chefer inte är arbetsledare för andra anställda. Vidare hör anställda som har en arbetsledande ställning inte uteslutande till huvudgrupp 1 i ISCO-88 (COM) (ledningsarbete). Många anställda som kodats i grupp 2 (arbete som kräver teoretisk specialistkompetens) och grupp 3 (arbete som kräver kortare högskoleutbildning) kan ha arbetsledande uppgifter. Personer i arbetsledande ställning kan finnas i vilken som helst av grupperna inom ISCO-88 (COM), även bland arbetare.

Personer med chefsbefattning har till uppgift att fastställa, planera, genomföra, styra eller ge råd om företagets eller organisationens policy och verksamhet. Ofta ingår arbetsledande uppgifter.

En person anses ha en arbetsledande ställning om han eller hon är arbetsledare för minst en person (andra än lärlingar). Oftast beskrivs dessa personers befattning som ”förman” eller ”lagbas” tillsammans med yrkesbeteckningen.

Inrapporteringskoderna för de två kategorierna fastställs av Eurostat i ett genomförandedokument.

2.5   Högsta nivå på avslutad utbildning (Isced 97)

Denna variabel avser den grundläggande, yrkesinriktade eller högre utbildning som den anställde har genomgått enligt Isced 97 (International Standard Classification of Education). Uttrycket ”avslutad utbildning” innebär att utbildningsbevis eller diplom erhållits, förutsatt att sådana delas ut. Om utbildningsbevis eller diplom inte delas ut, innebär ”avslutad utbildning” att personen deltagit i hela utbildningen.

Följande Isced 97-nivåer bör urskiljas:

Isced 0 och 1 (kod 01): Förskola och låg- och mellanstadium eller första stadiet av grundskolan Utbildningen på denna nivå är normalt utformad på tema- eller projektbasis för att ge barn goda grundläggande färdigheter i läsning, skrivning och räkning samt grundläggande kunskaper i andra ämnen som t.ex. historia, geografi, naturvetenskap, samhällsvetenskap, bild och musik. Denna utbildningsnivå omfattar normalt sex år på heltid.

Isced 2 (kod 02): Högstadium eller andra stadiet av grundskolan Utbildningen på denna nivå är normalt mer ämnesorienterad och man använder sig vanligen av mer specialiserade lärare och av ett större antal lärare som var och en undervisar i sina speciella ämnesområden. På denna nivå tillämpas de grundläggande färdigheterna.

Isced 3 och 4 (kod 03): Gymnasium och eftergymnasial utbildning utom högre utbildning Utbildning på gymnasienivå (Isced 3) kräver normalt att någon form av heltidsstudier under ca nio år (räknat från Isced-nivå 1) avslutats eller en kombination av utbildning och praktik eller teknisk erfarenhet. Eftergymnasial utbildning utom högre utbildning (Isced 4) omfattar utbildningsprogram som ur internationell synpunkt ligger på gränsen mellan gymnasial och eftergymnasial utbildning, även om de ur nationell synpunkt klart skulle anses vara antingen gymnasieutbildning eller eftergymnasial utbildning. Innehållsmässigt kan dessa program inte anses motsvara högre utbildning. Oftast ligger de på ungefär samma nivå som programmen inom Isced 3 men avser att fördjupa kunskaperna hos personer som redan avslutat utbildning motsvarande Isced 3. Typexempel är sådana utbildningsprogram som tagits fram för att förbereda eleverna inför studier på Isced-nivå 5 eftersom eleverna, trots att de avslutat utbildning på Isced-nivå 3, inte har fått behörighet till nivå 5. Det kan alltså vara högskoleförberedande utbildning eller korta yrkesinriktade utbildningsprogram. Utbildningsprogram inom alternativa utbildningsvägar kan också ingå.

Isced 5B (kod 04): Första stadiet av högre utbildning (grundexamen vid högskola eller en liknande examen) – Teknisk I motsats till 5A är dessa utbildningsprogram orienterade mot praktik/arbetsliv och främst avsedda för deltagare som vill tillägna sig de kunskaper som behövs för anställning inom ett visst yrke/en viss bransch eller en viss grupp av branscher. Efter avslutad utbildning har deltagarna normalt en kvalifikation som efterfrågas på arbetsmarknaden.

Isced 5A (kod 05): Första stadiet av högre utbildning (grundexamen vid högskola eller en liknande examen) – Allmän Denna nivå består av högre utbildning vars innehållsmässiga nivå är mer avancerad än innehållet på Isced-nivåerna 3 och 4. För att få delta i dessa program krävs normalt att utbildning på Isced-nivå 3 avslutats framgångsrikt eller att en liknande kvalifikation på Isced-nivå 4 uppnåtts. Programmen leder inte till licenciat- eller doktorsexamen. Programmen skall pågå under minst två år. 5A-programmen är främst teoretiska och skall ge deltagaren tillräckliga kvalifikationer för att kunna delta i avancerade forskningsprojekt och yrken med höga kompetenskrav.

Isced 6 (kod 06): Andra stadiet av högre utbildning (program som leder till en licenciat- eller doktorsexamen) Denna nivå omfattar högre utbildningsprogram som leder fram till en licenciat- eller doktorsexamen. Programmen är därför inriktade på avancerade studier och forskning och inte enbart baserade på kurser. Normalt krävs att en uppsats eller doktorsavhandling skrivs. Denna skall vara baserad på egen forskning och innehålla nya rön samt vara av sådan kvalitet att den kan publiceras. Inrapporteringskoderna för kategorierna inom variabel 2.5 fastställs av Eurostat i ett genomförandedokument.

2.6   Tjänstgöringstid inom företaget

Den totala tjänstgöringstiden inom företaget under referensmånaden bör baseras på antalet fullgjorda tjänsteår. Vilken tidpunkt som helst under referensmånaden kan vara referensdatum (t.ex. den 1 eller 31 oktober). Den totala tjänstgöringstiden avser den period som förflutit sedan den anställde började på företaget, även inom en annan lokal enhet. Tjänstledighet skall inte dras av. Vid sammanslagning av företag eller ägarbyte skall tjänstgöringstiden redovisas på samma sätt som den räknas av företaget.

Kategorierna för variabel 2.6 och inrapporteringskoderna för kategorierna kommer att meddelas i ett genomförandedokument som distribueras av Eurostat.

2.7   Avtalsenlig arbetstid (heltid eller deltid)

Med heltidsanställda avses, även om deras avtal löper över mindre än ett år, anställda vars ordinarie arbetstid är densamma som den som stadgas i kollektivavtal eller överensstämmer med vad som anses vara normal arbetstid i den lokala enheten. Med deltidsanställda avses personer som arbetar färre timmar än den ordinarie arbetstiden för heltidsanställda.

Inrapporteringskoderna för de två kategorierna inom variabel 2.7 fastställs av Eurostat i ett genomförandedokument.

2.7.1   Andel av heltidsanställds ordinarie arbetstid

För heltidsanställda är andelen alltid 100 %. För deltidsanställda bör antalet avtalsenliga arbetstimmar uttryckas som procentandel av en heltidsanställds ordinarie antal arbetstimmar i den lokala enheten (i en tjänst som motsvarar den deltidsanställdes).

2.8   Typ av anställningsavtal

Följande information om typen av anställningsavtal skall lämnas:

—	Tillsvidareanställning.

—	Tillfällig anställning/visstidsanställning (med undantag för lärlingar, praktikanter eller avlönade studerande).

—	Lärlingsavtal.

Vid ett avtal om tillsvidareanställning har arbetstagaren och arbetsgivaren inte kommit överens om avtalets giltighetstid.

Ett anställningsavtal anses vara tillfälligt eller gälla viss tid om arbetstagaren och arbetsgivaren har kommit överens om att avtalstiden skall bestämmas av vissa villkor som t.ex. att arbetet skall vara klart inom en viss tidsram, att en viss uppgift skall vara utförd eller att en annan anställd, som tillfälligt varit frånvarande, återgår till sin anställning. Praktikanter och studerande som får lön för sitt arbete hör till denna kategori.

Lärlingsavtal är särskilda tidsbestämda avtal mellan arbetsgivaren och lärlingen. Målet med avtalet är att lärlingen skall få praktisk erfarenhet inom ett visst område.

Inrapporteringskoderna för de tre kategorierna inom variabel 2.8 fastställs av Eurostat i ett genomförandedokument.

2.9   Medborgarskap (valfri)

Medborgarskap definieras som en individs nationalitet. Medborgarskap kan fås från födseln eller genom naturalisering, oavsett om den skett genom ansökan, giftermål eller på annat sätt.

Ett av följande alternativ bör väljas:

—	Bofast medborgare.

—	Bofast utländsk medborgare.

—	Pendlare från annat land.

Inrapporteringskoderna för de tre kategorierna inom variabel 2.9 fastställs av Eurostat i ett genomförandedokument.

3.   Information om anställningsperioder för varje anställd som ingår i urvalet

Följande tidsrelaterade variabler används för att beräkna antalet avlönade timmar. Med avlönade timmar avses

—	normala arbetstimmar och övertidstimmar som den anställde har fått lön för under referensperioden,

—	eventuella timmar för vilka den anställde fick reducerad lön, även om den mellanskillnaden betalades med socialförsäkringsmedel,

—	arbetstimmar som den anställde inte utfört under referensperioden men för vilka lön ändå betalats ut (semester, sjukledighet, allmänna helgdagar och annan betald arbetstid, bland annat ledighet p.g.a. läkarbesök, förlossning, bröllop, begravning eller flytt).

3.1   Antal veckor som bruttoårslönen avser

Med variabel 3.1 avses den arbetstid som den anställde faktiskt fått betalt för under året och den bör motsvara den faktiska bruttoårslönen (variabel 4.1). Den kommer att användas för uppräkning av den faktiska bruttoårslönen och av årsbonusar och årstillägg i de fall där den anställde inte arbetat ett helt år, dvs. mindre än 52 veckor.

Deltidsanställda bör behandlas som heltidsanställda, oberoende av antalet arbetstimmar. Om en deltidsanställd fått lön för ett helt år anges 52 veckor. Har den deltidsanställde fått lön för ett halvt år anges 26 veckor.

3.2   Antal avlönade timmar under referensmånaden

Här efterfrågas antalet arbetstimmar som den anställde faktiskt fått betalt för under referensmånaden, inte antalet arbetstimmar under en normal arbetsmånad. I antalet timmar för vilka den anställde faktiskt fått betalt ingår alla utförda ordinarie arbetstimmar och övertidstimmar och som arbetsgivaren betalt lön för under månaden. Arbetstimmar som inte utförts men för vilka den anställde ändå fått lön räknas som avlönade timmar (t.ex. semester, allmänna helgdagar, betald sjukledighet, betald fortbildning, betald ledighet av särskilda skäl).

Variabel 3.2 bör stämma med bruttolönen under referensmånaden (variabel 4.2). Detta innebär att arbetstimmar för vilka arbetsgivaren betalt reducerad ersättning under perioder av frånvaro inte räknas.

Om den anställdes avlönade timmar påverkas av obetald frånvaro bör de justeras så att man får avlönade timmar under en hel månad. Om en anställd t.ex. enligt uppgifterna har varit frånvarande utan lön under 20 % av referensmånaden kommer variabel 3.2 att multipliceras med korrigeringsfaktor 1,25.

3.2.1   Antal avlönade övertidstimmar under referensmånaden

Med övertidstimmar avses de timmar som utförts utöver den avtalsenliga arbetstiden under månaden. Om t.ex. ersättningen för fyra timmar är 1,5 gånger mer än den vanliga lönen anges 4, inte 6. Endast den övertid som motsvarar den övertidsersättning som angivits under punkt 4.2.1 skall anges här. Variabel 3.2.1 bör därför stämma med övertidsersättningen under referensmånaden (variabel 4.2.1). Obetald arbetad tid och restid som tas ut i ledighet skall inte betecknas som övertid.

Den justeringsmetod som tillämpas på variabel 3.2 innebär att uppräkningsmetoden även omfattar variabel 3.2.1 som är en delfaktor av 3.2. Om man t.ex. vet att en anställd har varit frånvarande utan lön under 20 % av referensmånaden kommer variabel 3.2.1 att multipliceras med korrigeringsfaktor 1,25.

3.3   Antal semesterdagar under året

Här avses det totala antalet semesterdagar med lön per år, utöver sjukledighet och allmänna helgdagar, angivet i dagar. Alla dagar av betald ledighet per år skall anges, inklusive dagar som beviljas p.g.a. ålder, särskilda arbetsuppgifter, antal år inom företaget osv.

Många arbetsgivare kan inte uppge hur många semesterdagar som faktiskt tagits ut av den anställde under året. Därför avser variabel 3.3 rätten till årssemester och detta fungerar som ett indirekt mått för de semesterdagar som faktiskt tagits ut.

Följande betraktas inte som semester:

—	Sjukledighet.

—	Ledighet för utbildning.

—	Betald ledighet av särskilda personliga skäl.

—	Ytterligare ledighet som beviljats enligt avtal om arbetstidsförkortning.

För att möjliggöra jämförelser skall en semestervecka motsvara fem dagar. Lördagar och söndagar skall inte ingå. Om en heltidsanställd t.ex. normalt har rätt till fem veckor semester per år motsvarar detta 25 dagar.

Däremot motsvarar rätt till fem veckors semester per år för en deltidsanställd som arbetar 60 % av en heltidsanställds ordinarie arbetstid (variabel 2.7.1) rätt till endast 15 ”hela” semesterdagar.

3.4   Andra avlönade frånvarodagar per år (valfri)

Även denna variabel anges i antal dagar. Den omfattar bland annat följande:

—	Det totala antalet dagar sjukledighet med lön som faktiskt tagits ut under året.

—	Betald ledighet av särskilda personliga skäl.

—	Allmänna helgdagar.

Avlönade dagar som anses motsvara utförda arbetsdagar, till exempel avlönade dagar som den anställde deltagit i fortbildning, ingår inte.

4.   Information om löner för varje anställd som ingår i urvalet

Endast anställda som faktiskt fått någon form av ersättning under referensmånaden skall tas med i de nedan angivna variablerna för årslön, månadslön och timlön. Anställda som inte fått någon ersättning under referensmånaden bör inte tas med.

Vidare bör sådana anställda inte heller tas med vars bruttolön under referensmånaden (variabel 4.2) påverkas av obetalda ledigheter (på grund av sjukdom, moderskap eller studier m.m.) som gör att lönen inte kan justeras så att man får en tillfredsställande uppskattning av den anställdes lön under en hel månad.

Uppräkningsfaktorn för anställda (variabel 5.2) bör endast gälla de anställda i urvalet för vilka man kan ge välgrundade uppskattningar av bruttomånadslönen.

4.1   Bruttoårslön under referensåret

Bruttoårslön omfattar både kontant ersättning och naturaförmåner som utbetalats under referensåret, före avdrag för skatter och sociala avgifter som skall erläggas av arbetstagaren men hålls inne av arbetsgivaren.

Den största skillnaden mellan årslön och månadslön är att årslönen omfattar mer än direkt lön, bonusar och tillägg som betalas ut till en anställd under varje löneperiod. Årslönen är alltså större än det belopp man får om man multiplicerar den ”ordinarie månadslönen” med tolv.

”Ordinarie månadslön” inkluderar sådana bonusar och tillägg som betalas ut varje löneperiod, även om beloppet varierar, men inkluderar inte bonusar och tillägg som inte betalas ut varje löneperiod. Vidare tar man vid månadslön ingen hänsyn till naturaförmåner. Årslönen inkluderar emellertid alla sådana betalningar som inte görs varje löneperiod (variabel 4.1.1) och naturaförmåner (variabel 4.1.2).

Uppgifter om variabel 4.1 bör lämnas för alla anställda vars bruttomånadslön (variabel 4.2) kan uppges. Variabel 4.1 bör alltså inte redovisas för anställda vars bruttomånadslön inte går att uppskatta. Dessa anställda skall inte ingå i urvalet.

Det spelar ingen roll om den anställdes lön inte alltid gäller ett helt år. En del anställda är frånvarande utan lön under vissa perioder, eller har börjat arbeta på eller lämnat företaget under året. Den faktiska bruttoårslönen under referensåret måste anges. När variabel 3.1 (antal veckor under referensåret som bruttoårslönen avser) är mindre än 52 veckor kommer variabel 3.1 att användas för uppräkning av variabel 4.1 och dess delfaktorer.

4.1.1   Årsbonusar och årstillägg som inte betalas ut under varje löneperiod

Denna variabel täcker till exempel följande typer av ersättningar som inte betalas ut varje löneperiod:

—	En trettonde eller fjortonde månadslön.

—	Semesterlön.

—	Bonusar som företaget betalar ut per kvartal eller år.

—	Produktivitetsbonusar på basis av mål som fastställts i förväg, olika former av belöningar samt konkurrenskraftiga anställningsvillkor.

—	Bonusar vid avgång eller pension.

—	Retroaktiva innestående löner.

4.1.2   Årliga naturaförmåner (valfri)

Denna variabel gäller en uppskattning av värdet på alla varor och tjänster som de anställda kunnat utnyttja genom företaget eller den lokala enheten under referensåret. Som exempel kan nämnas företagsprodukter, bostadsförmån, bilförmån, personaloptionsförmån och möjlighet att köpa aktier under marknadspris. Om det finns uppgifter från personbeskattningen om löner och naturaförmåner kan dessa användas som ett indirekt mått.

Om variabel 3.1 är mindre än 52 veckor justeras inte variabel 4.1.2.

4.2   Bruttolön under referensmånaden

Denna variabel omfattar både kontant ersättning och naturaförmåner som utbetalats under referensmånaden, före avdrag för skatter och sociala avgifter som skall erläggas av arbetstagaren men hålls inne av arbetsgivaren. Variabel 4.2 bör stämma med antalet avlönade timmar under referensmånaden (variabel 3.2).

Följande ingår:

—	All ersättning som avser denna period (även om den de facto utbetalas utanför referensperioden), inklusive övertidsersättning, skifttillägg, bonus, provision etc.

—	Övertidsersättning, tillägg för lagarbete, nattarbete, helgarbete, provision etc.

—	Bonusar och tillägg som betalas regelbundet under varje löneperiod, även om beloppet varierar från månad till månad.

—	Ersättning för perioder av frånvaro och avbrott i arbetet som betalas fullständigt av arbetsgivaren.

—	Familjebidrag och andra kontantbidrag som utgår enligt kollektivavtal eller frivillig överenskommelse.

—	Betalningar till anställdas pensionssparande.

Följande ingår inte:

—	Ersättningar under denna period som avser andra perioder, t.ex. innestående löner, förskott eller ersättning för semester eller sjukdom utanför denna period.

—	Återkommande bonusar och gratifikationer som inte betalas ut varje löneperiod.

—	Reducerad ersättning för perioder av frånvaro.

—	Lagstadgade familjebidrag.

—	Tillägg för arbetskläder eller verktyg.

—	Ersättning eller betalning för resor, uppehälle etc. samt kostnader som uppstått i samband med arbetet.

—	Naturaförmåner.

Om den anställdes bruttomånadslön påverkas av obetalda ledigheter (på grund av sjukdom, moderskap eller studier m.m. eller helt enkelt för att den anställde börjat arbeta på eller lämnat företaget under referensmånaden) bör lönen justeras så att man får en uppskattning av den anställdes lön under en hel månad. Om det inte går att justera lönen så att det uppskattade beloppet motsvarar lönen under en hel månad bör den anställde inte tas med i urvalet.

4.2.1   Övertidsersättning

Detta avser utbetald ersättning för övertidsarbete. Hela beloppet bör anges, inte bara den del som utgår utöver grundlönen. Variabel 4.2.1 bör stämma överens med variabel 3.2.1 (antal avlönade övertidstimmar under referensmånaden).

4.2.2   Särskild ersättning för skiftarbete

Detta avser särskild ersättning som utgår för skiftarbete, nattarbete eller helgarbete om dessa inte behandlas som övertid. Bara den del som utgår utöver grundlönen skall uppges, inte den totala ersättningen för sådant skiftarbete.

4.2.3   Lagstadgade sociala avgifter och skatter som arbetsgivaren erlägger för den anställde (valfri)

Denna variabel avser den totala summan lagstadgade sociala avgifter och skatter som arbetsgivaren erlägger för den anställde till myndigheterna under referensmånaden. Dessa uppgifter behövs för att man skall kunna fastställa nettomånadslönen för varje anställd (se den grafiska illustrationen av lönevariabler i slutet av bilaga I).

Om den anställdes månadslön påverkas av obetalda ledigheter bör variabel 4.2.3 (tillsammans med dess delfaktorer 4.2.3.1 och 4.2.3.2) justeras så att man får en uppskattning av avdragen för en hel månad.

4.2.3.1   Lagstadgade sociala avgifter (valfri)

Detta avser summan av den anställdes sociala avgifter enligt lag eller kollektivavtal och som innehålls av arbetsgivaren.

4.2.3.2   Skatter (valfri)

Detta avser den summa skatter som arbetsgivaren innehåller av den anställdes bruttolön under referensmånaden och sedan redovisar till skattemyndigheten.

4.3   Genomsnittlig bruttotimlön under referensmånaden

Här efterfrågas den anställdes genomsnittliga bruttotimlön under referensmånaden. Siffran bör stämma överens med den genomsnittliga bruttotimlön som fås om bruttolönen under referensmånaden (variabel 4.2) divideras med antalet avlönade timmar under samma period (variabel 3.2).

5.   Uppräkningsfaktorer

Uppgifterna för undersökningen om inkomststrukturer samlas vanligen in i två steg. Först delas den totala populationen i de lokala enheterna in i delpopulationer som inte överlappar varandra (strata) och ett urval av lokala enheter dras inom varje stratum. Därefter dras ett urval av anställda inom varje lokal enhet.

Uppräkningsfaktorn 5.1 är nödvändig för att det skall gå att använda de uppgifter som samlats in om de lokala enheter som ingår i urvalet till att dra slutsatser om populationen i samtliga lokala enheter i det berörda stratumet. Analogt kan man med hjälp av uppräkningsfaktor 5.2 från uppgifterna om de anställda som ingår i urvalet dra slutsatser om populationen av samtliga anställda inom samma stratum.

Om det beslutas att mikrodata om ett enskilt företag eller en enskild anställd skall avlägsnas (oberoende av orsaken till detta) eller om sådana uppgifter inte är tillgängliga, bör uppräkningsfaktorerna i allmänhet beräknas på nytt med lämpliga metoder, t.ex. kalibrering, så att den ursprungliga viktningen för lokala enheter eller för anställda justeras.

5.1   Uppräkningsfaktor för den lokala enheten

Uppräkningsfaktorn 5.1 för varje lokal enhet beräknas inom varje urvalsstratum. Den ger en antydan om hur många lokala enheter inom stratumet som företräds av varje lokal enhet i urvalet. Variabel 5.1 är därför (i alla fall innan man gör en omviktning av de lokala enheterna) den faktor med vilken antalet lokala enheter i urvalet skall multipliceras för att man skall få en uppskattning av populationen i samtliga lokala enheter i det berörda stratumet.

Om det beslutas att en lokal enhet skall uteslutas ur urvalet (på grund av uteblivet svar, täckningsfel, poststratifiering) måste uppräkningsfaktorn 5.1 beräknas på nytt för att beakta de lokala enheter som uteslutits.

5.2   Uppräkningsfaktor för de anställda

Uppräkningsfaktorn för de anställda beräknas för varje lokal enhet i urvalet. Variabel 5.2 är (i alla fall innan man gör en omviktning av de ursprungliga vikterna för de anställda) den faktor med vilken antalet anställda i urvalet skall multipliceras för att man skall få en uppskattning av populationen för det berörda stratumet.

Antalet anställda i det urval som dras från den lokala enheten måste vara detsamma som antalet anställda som fått en hel månadslön under referensmånaden. Om man måste utesluta anställda som är frånvarande utan lön under en del av referensmånaden ur urvalet, bör uppräkningsfaktorn 5.2 beräknas på nytt för att beakta de anställda som uteslutits.

---

(1)  EGT L 76, 30.3.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003.

(2)  Det är inte obligatoriskt att lämna uppgifter om avdelning L i Nace Rev. 1.1 eller om anställda i företag med färre än tio anställda.

(3)  Det är inte obligatoriskt att lämna uppgifter om avdelning L i Nace Rev. 1.1 eller om anställda i företag med färre än tio anställda.

(4)  För att undvika dubbelräkning skall antalet timmar som personer anställda av personaluthyrningsföretag arbetar inkluderas i personaluthyrningsföretagets Nace-kategori (Rev 1.1, 74.50) och inte i Nace-kategorin för det företag som de faktiskt arbetar för.

(5)  En hemarbetare är en person som arbetar för ett givet företag eller levererar en viss mängd varor eller tjänster till ett givet företag efter överenskommelse eller enligt avtal med företaget, men vars arbetsplats inte finns på företaget (Europeiska nationalräkenskapssystemet ENS 95: 11.13 g).

BILAGA III

RAPPORTERING AV RESULTATEN

De enskilda uppgifterna om varje lokal enhet och varje anställd bör lämnas som följande två typer av tabeller med mikrodata:

A	:	Tabeller för den lokala enheten.
B	:	Tabeller för de anställda.

Tabellerna för anställda bör kopplas till tabellerna för lokala enheter med en nyckel som inte avslöjar företagets identitet. Nyckeln kan bestå av ett artificiellt nummer eller en befintlig nyckel, förutsatt att samma nyckel används både när det gäller tabellerna för den lokala enheten och tabellerna för de anställda. Dessutom bör det ges en nyckel för varje anställd, så att det är lätt att identifiera en anställd utan att själva personens identitet avslöjas.

Variabler

Alla poster i tabellerna A och B bör vara fullständiga. Det bör finnas uppgifter för varje enskild post, även för valfria variabler (se nedan). ”Tomma” fält är inte tillåtna.

Obligatoriska variabler

Fullständiga uppgifter för alla obligatoriska variabler bör lämnas i samtliga tabeller med mikrodata. I annat fall kommer de givna uppräkningsfaktorerna inte att lämpa sig för alla variabler.

Valfria variabler

Dessa bör kodas strikt efter följande regler:

Om det finns uppgifter om en valfri variabel bör data (liksom för de obligatoriska variablerna) helst lämnas för alla undersökta enheter eller anställda.

Om det inte finns uppgifter om en valfri variabel anges ”OPT” för alfanumeriska variabler och ”99999999” för numeriska variabler (antalet nior motsvarar fältets längd).

Nollvärden

”0”: Detta värde bör endast användas för de variabler där ett nollvärde ibland verkligen kan förekomma (t.ex. om en anställd inte arbetar någon övertid under referensmånaden).

Kategorier av variabler i undersökningen om inkomststrukturer

De variabler som används i undersökningen om inkomststrukturer och som anges i bilaga I är antingen kvalitativa eller kvantitativa. De flesta variabler som gäller den lokala enheten eller de anställda är kvalitativa. Dessa variabler är kopplade till ett begränsat antal kategorier.

De kvantitativa variablerna är antingen räknevariabler (antal anställda, antal timmar, dagar eller veckor) eller lönerelaterade variabler.

De kategorier som ingår i de kvalitativa variablerna samt storlekskategorierna för de kvantitativa variablerna i undersökningen fastställs av Eurostat i ett genomförandedokument.

Innehåll i tabellerna A och B

Innehållet och sekvensen hos variablerna i tabellerna A och B, liksom de koder som skall användas, kommer att fastställas i separata dokument.

Tabellerna skall innehålla ett fält per variabel. Numeriska variabler skall anges i absoluta tal, dvs. med hela tal (inte decimaler, tiotal, hundratal, tusental, miljontal e.d.). På grund av kravet på exakthet bör värdena för variablerna 4.3, 5.1 och 5.2 anges med två decimalers noggrannhet.

En av de numeriska variablerna skiljer sig från de övriga. Det gäller ”andel av heltidsanställds ordinarie arbetstid” (variabel 2.7.1) som bör uttryckas i procentenheter och med två decimalers noggrannhet, t.ex. 43,27.

I de fall där de numeriska variablerna gäller penningvärden (t.ex. timlön, månadslön, årslön eller bonusar, skatter, sociala avgifter, naturaförmåner) bör de anges i det berörda landets nationella valuta .

Rapportering

Medlemsstaterna skall till kommissionen (Eurostat) rapportera de data och metadata som föreskrivs i denna förordning i elektronisk form, i överensstämmelse med en utbytesstandard som föreslås av Eurostat. Eurostat kommer att tillhandahålla detaljerad information om godkända standarder samt riktlinjer om tillämpningen av dessa standarder i enlighet med kraven i denna förordning.

BILAGA I

Förteckning över djur i en cirkus eller ett dressyrnummer (enligt kommissionens förordning (EG) nr 1739/2005) (1)

---

(1)  Förteckningen skall utformas som en bok med sidor som det inte går att byta ut. Varje sida skall därför undertecknas och stämplas av en officiell veterinär innan förteckningen utfärdas till den cirkusansvarige. Förteckningen skall sparas minst fem år.

BILAGA II

TURNÉPLAN FÖR EN CIRKUS eller ETT DRESSYRNUMMER (enligt kommissionens förordning (EG) nr 1739/2005)

BILAGA III

INDIVIDUELLT PASS FÖR DJUR I CIRKUS ELLER DRESSYRNUMMER

BILAGA IV

PASS FÖR FÅGLAR OCH GNAGARE I EN CIRKUS ELLER I ETT DRESSYRNUMMER

BILAGA

Följande skall läggas till i slutet av tabellen i bilaga I till direktiv 91/414/EG:

---

(1)  En detaljerad beskrivning av varje verksamt ämne återfinns i granskningsrapporten för ämnet i fråga.

BILAGA

---

(1)  Inga begränsningar om fältet inte fylls i. Om landet eller territoriet har tillstånd att exportera vissa arter, ägg eller könsceller, skall dessa arter anges och/eller en anmärkning göras i den här spalten, t.ex. ’endast ägg’.

(2)  Koden föregriper inte den definitiva beteckningen för detta land, vilken kommer att bestämmas under de förhandlingar som för närvarande pågår i Förenta nationerna.”

BILAGA I

Kriterier och riskfaktorer som skall beaktas vid tillämpningen av åtgärderna I artikel 3 I enskilda djurparker

1.	Djurparkens belägenhet längs med flyttfåglars sträckled, särskilt om fåglarna kommer från centrala och östra Asien samt områdena kring Kaspiska havet och Svarta havet.

2.	Djurparkens avstånd till våtmarker, exempelvis dammar, kärr, sjöar eller floder där flyttande sjöfåglar kan samlas.

3.	Djurparkens belägenhet i områden med hög täthet av flyttfåglar, särskilt sjöfåglar.

BILAGA II

VACCINATIONSKRAV

1.	Omfattning av den vaccinering som skall genomföras	Vaccinering skall endast gälla mottagliga fåglar i djurparker.
2.	Fågelarter som skall vaccineras	En förteckning över alla fåglar som vaccineras skall utarbetas tillsammans med individuella identifikationer och bevaras i minst tio år från vaccinationsdatumet.
3.	Vaccinationskampanjens längd	Alla fåglar som skall vaccineras i en djurpark skall vaccineras så fort som möjligt. Varje vaccinering i en djurpark skall i alla händelser vara avslutad inom 96 timmar.
4.	Särskilt förflyttningsförbud för vaccinerade fåglar och produkter av vaccinerade fåglar	Vaccinerade fåglar får inte omfattas av handel eller flyttas mellan djurparker inom samma medlemsstat om inte detta sker under officiell övervakning, eller till en annan medlemsstat om inte särskilt tillstånd ges av den medlemsstaten. Produkter av sådana fåglar får inte komma in i livsmedelskedjan.
5.	Särskild identifikation och särskild registrering av vaccinerade fåglar	Vaccinerade fåglar skall kunna identifieras individuellt och det måste finnas tydliga uppgifter om dessa fåglars identitet. Fåglar som vaccineras skall vid vaccineringen om möjligt förses med en outplånlig identifikation som anger att de har vaccinerats.
6.	Genomförande av vaccinationskampanjen	Vaccineringen skall genomföras under kontroll av en officiell veterinär från de behöriga myndigheterna. Nödvändiga åtgärder skall ha vidtagits för att undvika eventuell spridning av viruset. Eventuella vaccinrester skall återlämnas till det ställe där vaccinet lämnades ut, tillsammans med en skriftlig uppgift om det antal fåglar som vaccinerats och det antal doser som använts. Om möjligt skall blodprov tas före och senast 30 dagar efter vaccineringen för ett serologiskt test för aviär influensa. Resultaten från testerna måste bevaras i minst tio år.
7.	Vaccin som skall användas	Det inaktiverade vaccin som skall användas måste ha lämplig sammansättning och vara effektivt mot den virustyp som är i omlopp. Det skall användas i enlighet med tillverkarens och/eller veterinärmyndigheternas instruktioner.
8.	Information till kommissionen om genomförande av detta program	En utförlig rapport om genomförandet av programmet tillsammans med resultatet av genomförda tester skall lämnas till kommissionen och till medlemsstaterna genom ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.