27.8.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 223/1

(1)

Den 28 maj 2004 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande (nedan kallat ”tillkännagivandet om inledande”) som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning  (2) att ett antidumpningsförfarande skulle inledas beträffande import till gemenskapen av kornorienterade valsade platta produkter av kisellegerat elektrostål med ursprung i Förenta staterna och Ryssland, och att en interimsöversyn skulle inledas beträffande antidumpningstullen på import av vissa kornorienterade elektroplåtar med ursprung i Ryssland med en bredd av mer än 500 mm.

(2)

Antidumpningsförfarandet inleddes till följd av ett klagomål som ingivits den 13 april 2004 av European Confederation of Iron and Steel Industries (Eurofer) (nedan kallad ”den klagande”) såsom företrädare för tillverkare som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 90 %, av gemenskapens samlade produktion av kornorienterade kallvalsade produkter av kisellegerat elektrostål. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning av produkten i fråga och om därav vållad väsentlig skada, och denna bevisning ansågs tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleddes.

(3)

Interimsöversynen inleddes av kommissionen på eget initiativ i enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen, i syfte att göra det möjligt att företa den ändring eller det upphävande som behövs av de slutgiltiga antidumpningsåtgärder som infördes genom rådets förordning (EG) nr 151/2003 (3) mot import från Ryssland av kornorienterade elektroplåtar med en bredd av mer än 500 mm. Det kan bli nödvändigt med en ändring eller ett upphävande, eftersom de produkter, mot vilka åtgärder infördes genom förordning (EG) nr 151/2003, är bland de produkter som är föremål för förfarandet beträffande import till gemenskapen av kornorienterade valsade kalla produkter av kisellegerat elektrostål med ursprung i Förenta staterna och Ryssland.

(4)

Kommissionen underrättade officiellt de exporterande tillverkare i Ryssland och Förenta staterna, de importörer, handlare och användare som den visste var berörda, samt företrädare för de berörda exportländerna och de klagande gemenskapstillverkarna om att förfarandet hade inletts. Berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter skriftligen och begära att bli hörda inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(5)

De exporterande tillverkarna i Ryssland och Förenta staterna, samt tillverkare, importörer, handlare och användare i gemenskapen lämnade skriftliga synpunkter. Alla parter som inom den ovannämnda tidsfristen begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem beviljades möjlighet till detta.

(6)

Kommissionen sände frågeformulär till alla parter som såvitt känt var berörda och till alla andra företag som gav sig till känna inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(7)

Svar mottogs från en amerikansk exporterande tillverkare och dennes dotterbolag i gemenskapen samt från två ryska exporterande tillverkare och deras dotterbolag i gemenskapen. Svar mottogs även från fyra tillverkare i gemenskapen, 16 användare och en importör som inte var närstående någon exporterande tillverkare i något av de berörda länderna.

(8)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den bedömde vara nödvändiga för ett fastställande av dumpning, därav vållad skada och gemenskapens intresse. Kontrollbesök gjordes på plats hos följande företag:

Tillverkare i gemenskapen

Användare i gemenskapen

Exporterande tillverkare i Ryssland

Exporterande tillverkare i Förenta staterna

Närstående importörer i gemenskapen

Närstående importörer utanför gemenskapen

(9)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 april 2003 till och med den 31 mars 2004 (nedan kallad ”undersökningsperioden” eller i tabeller ”UP”). Undersökningen av tendenser som är av betydelse för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2000 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad ”skadeundersökningsperioden”).

(10)

Genom rådets förordning (EG) nr 151/2003 infördes slutgiltiga antidumpningstullar på import från Ryssland av kornorienterade elektroplåtar med en bredd av mer än 500 mm (nedan kallade ”breda kornorienterade elektroplåtar”) till följd av en undersökning som hade inletts i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. Genom den förordningen fastställdes antidumpningstullsatsen för import från VIZ-Stal till 14,7 % och antidumpningstullsatsen för import från NLMK till 40,1 %; den sistnämnda tullsatsen var samtidigt den tullsats som gäller för import av dessa produkter från övriga företag i Ryssland.

(11)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 1000/2004 (4) godtogs i samband med antidumpningsförfarandet beträffande import av breda kornorienterade elektroplåtar med ursprung i Ryssland åtaganden från NLMK och Viz Stal och deras närstående försäljningsföretag för en period av sex månader fram till och med den 20 november 2004. Avsikten med dessa åtaganden var att tillfälligt anpassa antidumpningsåtgärderna som utvidgades till att omfatta import till de 10 nya medlemsstaterna efter utvidgningen av Europeiska unionen den 1 maj 2004. Syftet var att undvika plötsliga och onödigt negativa verkningar för importörer och användare till följd av att de utvidgade åtgärderna började att tillämpas fullt ut i dessa 10 länder. Åtaganden godtogs för en ytterligare period av sex månader fram till och med den 20 maj 2005 genom kommissionens förordning (EG) nr 1995/2004 (5), eftersom de omständigheter som ledde till att deras åtaganden godtogs fortfarande ansågs föreligga.

(12)

Eftersom det var nödvändigt att göra en ytterligare granskning av vissa aspekter i samband med undersökningen och på grund av sambandet med den interimsöversyn som anges i skäl 3, beslutades att undersökningen skulle fortsätta utan att provisoriska åtgärder infördes.

(13)

Alla berörda parter underrättades ändå om de preliminära undersökningsresultaten och beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på dessa. De synpunkter som lämnades av parterna beaktades, och de påståenden som gjordes behandlades och undersökningsresultaten ändrades när så var nödvändigt.

(14)

Den produkt som berörs är kornorienterade valsade platta produkter av kisellegerat elektrostål (nedan kallade ”kornorienterade elektroplåtar”) av alla bredder, som deklareras enligt KN-nummer 7225 11 00 (med en bredd av mer än 600 mm) och KN-nummer 7226 11 00 (med en bredd av mindre än 600 mm). Dessa KN-nummer nämns endast upplysningsvis.

(15)

Kornorienterade elektroplåtar framställs av varmvalsade ringar eller rullar av kisellegerat stål i olika tjocklekar, vilkas kristallkorn är riktade åt samma håll vilket ger låga magnetiska förluster. Bristande ledningsförmåga kallas ”järnförlust” och är den främsta indikatorn på produktens kvalitet. Marknaden är typiskt uppdelad i kvaliteter med ”hög permeabilitet” eller hög ledningsförmåga och standardkvaliteter. Vid hög permeabilitet är det möjligt att uppnå en lägre grad av järnförlust för varje given plåttjocklek. De kornorienterade stålplåtarna skärs därefter till, vid behov, i olika bredder allt efter kundens anvisningar. Denna process kallas skärning. Den berörda produkten används av tillverkare av elektromagnetisk utrustning för användning i kraft- och distributionstransformatorer.

(16)

Trots skillnaderna i permeabilitet, tjocklek och bredd har alla typerna av kornorienterade elektroplåtar samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och i huvudsak samma grundläggande användningsområde.

(17)

När det gäller den översynsundersökning av kornorienterade elektroplåtar som anges i skäl 3 bör det noteras att det vid flera tillfällen har observerats att de gällande antidumpningsåtgärder som anges i skäl 10 kringgicks genom att ringar eller rullar av kornorienterade elektroplåtar skars itu innan de exporterades till gemenskapen. I själva verket har användarna i gemenskapen ofta köpt breda kornorienterade elektroplåtar och därefter skurit upp dem i önskat mått. Efter det att åtgärder hade införts skars plåtarna upp av tillverkarna eller exportörerna i delar om högst 500 mm innan de exporterades, så att produkten inte längre omfattades av räckvidden för åtgärderna.

(18)

En exporterande tillverkare hävdade att det borde göras åtskillnad mellan smala kornorienterade elektroplåtar (som av det företaget definierades som plåtar med en bredd av mindre än 500 mm) och breda plåtar (med en bredd av mer än 500 mm), eftersom breda plåtar inte kan ersättas med smala, och konkurrensvillkoren är olika för smala respektive breda plåtar. Argumentet om att konkurrensvillkoren är olika baseras på iakttagelsen att slutanvändarna, i syfte att undgå skärningskostnader, direkt beställer och köper kornorienterade elektroplåtar med en bredd som motsvarar deras exakta behov, i stället för att köpa ringar eller rullar som är bredare än de som används i deras egna produktionsprocesser och själva sköta skärningen, vilket i de flesta fall dessutom innebär att de måste anlita specialiserade underleverantörer.

(19)

Argumentet om bristande inbördes utbytbarhet grundas på det faktum att, även om smala kornorienterade elektroplåtar kan ersättas med breda plåtar som därefter skärs upp, är den omvända situationen naturligtvis inte möjlig. Den berörda exportören hänvisade till antidumpningsförfarandet beträffande vissa skodon med överdelar av textilmaterial och med ursprung i Kina och Indonesien (6), i vilket det ansågs att skodon för inomhusbruk inte kan användas för utomhusbruk och därför borde utgöra en separat produkt.

(20)

I det ovannämnda antidumpningsförfarandet var slutsatsen att skodon för inomhusbruk och skodon för utomhusbruk borde utgöra separata produkter, eftersom skodon för inomhusbruk har andra grundläggande fysiska egenskaper, som gör dem olämpliga för utomhusbruk. Situationen är därför en annan i detta fall, eftersom slutsatsen från undersökningen var att kornorienterade elektroplåtar, oavsett bredd, framställs av samma grundmaterial, har samma grundläggande egenskaper och jämförbar slutanvändning. Dessutom bör det noteras att, även om produkterna bara till en viss del kan bytas ut mot varandra räcker detta för att betrakta dem som en enda produkt i en antidumpningsundersökning, och i fallet kornorienterade elektroplåtar föreligger, såsom anges i skäl 17, utbytbarhet.

(21)

Det andra argument som framfördes av denna exporterande tillverkare baseras på iakttagelsen att slutanvändare företrädesvis använder kornorienterade elektroplåtar med en bredd som motsvarar deras tekniska behov för produktionsändamål. Det har emellertid konstaterats att vissa slutanvändare har som standardpraxis att själva skära materialet eller införskaffa grovt tillskurna, smala kornorienterade elektroplåtar från Ryssland som är befriade från antidumpningstullar och därefter skära det importerade materialet, så att det exakt motsvarar deras specifikationer. Det faktum att det finns så många skärningsföretag och stålservicecenter i gemenskapen visar emellertid att kornorienterade elektroplåtar inte alltid lämnar tillverkarnas fabriker tillskurna i de mått som slutanvändaren behöver. Denna exporterande tillverkares påståenden avvisades därför.

(22)

Slutsatsen är därför att alla typer av den berörda produkten i detta antidumpningsförfarande betraktas som en och samma produkt.

(23)

Den produkt som exporterades till gemenskapen från Ryssland och Förenta staterna, den produkt som tillverkades och såldes på hemmamarknaden i Ryssland och Förenta staterna samt den produkt som tillverkades och såldes i gemenskapen av gemenskapstillverkarna konstaterades ha samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma användningsområden och anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(24)

Vid beräkningen av normalvärdet fastställde kommissionen först, för varje exporterande tillverkare, huruvida dess sammanlagda försäljning på hemmamarknaden av den berörda produkten var representativ i förhållande till dess sammanlagda exportförsäljning till gemenskapen. I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen ansågs försäljningen på hemmamarknaden vara representativ om den sammanlagda försäljningsvolymen på den marknaden för varje exporterande tillverkare var minst 5 % av tillverkarens sammanlagda exportförsäljningsvolym till gemenskapen.

(25)

För var och en av de typer som de exporterande tillverkarna sålde på sina hemmamarknader, och som konstaterades vara direkt jämförbara med den typ av den berörda produkten som såldes på export till gemenskapen, fastställdes det huruvida försäljningen på hemmamarknaden var tillräckligt representativ enligt artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden av en viss typ av kornorienterade elektroplåtar ansågs vara tillräckligt representativ om den sammanlagda försäljningsvolymen på hemmamarknaden av den typen under undersökningsperioden motsvarade minst 5 % av den sammanlagda försäljningsvolym av den jämförbara typen av kornorienterade elektroplåtar som exporterades till gemenskapen.

(26)

Därefter undersöktes huruvida varje exporterande tillverkares försäljning på hemmamarknaden av var och en av produkttyperna kunde anses ha skett vid normal handel enligt artikel 2.4 i grundförordningen, genom att andelen lönsam försäljning till oberoende kunder av produkttypen i fråga fastställdes.

(27)

I de fall där försäljningsvolymen för en viss typ av kornorienterade elektroplåtar som sålts till ett nettopris som minst motsvarade den beräknade produktionskostnaden utgjorde mer än 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen och det vägda genomsnittliga priset för den typen minst motsvarade produktionskostnaden, grundades normalvärdet på det faktiska priset vid försäljning på hemmamarknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt av priserna vid all försäljning på hemmamarknaden under undersökningsperioden, oavsett om denna försäljning varit lönsam eller inte. I de fall där volymen lönsam försäljning av en viss typ av kornorienterade elektroplåtar motsvarade högst 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen eller det vägda genomsnittliga priset för den typen var lägre än produktionskostnaden, grundades normalvärdet på det faktiska priset vid försäljning på hemmamarknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt av den lönsamma försäljningen av enbart den typen, förutsatt att denna försäljning utgjorde minst 10 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen. I de fall där den lönsamma försäljningen av alla typer av kornorienterade elektroplåtar utgjorde mindre än 10 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen, ansågs försäljningen av denna typ inte ha skett i tillräckliga mängder för att det skulle vara möjligt att fastställa normalvärdet på grundval av priset på hemmamarknaden.

(28)

När priserna på hemmamarknaden för en viss produkttyp som sålts av en exporterande tillverkare inte kunde användas för att fastställa normalvärdet, måste en annan metod användas. För detta ändamål använde kommissionen ett konstruerat normalvärde. I enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen konstruerades normalvärdet genom att till exportörens tillverkningskostnader för de exporterade typerna, vid behov justerade, lägga ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt en skälig vinstmarginal.

(29)

När det gäller den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren konstaterades, att försäljningen av den berörda produkten på hemmamarknaden inte kunde anses ha skett vid normal handel, eftersom en betydande del av denna försäljning, i detta fall mer än 90 % av den mängd som såldes på hemmamarknaden, skedde under kostnaden per enhet. Dessutom fastställdes att det vägda genomsnittliga försäljningspriset för transaktionerna på hemmamarknaden var lägre än den vägda genomsnittliga produktionskostnaden per enhet under undersökningsperioden.

(30)

Till följd därav kunde priserna på hemmamarknaden för den berörda produkten när den såldes av den exporterande tillverkaren inte användas för fastställande av normalvärdet. Normalvärdet måste därför, i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen, konstrueras.

(31)

Normalvärdet konstruerades på grundval av den exporterande tillverkarens produktionskostnader plus ett belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. De belopp som fastställdes för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst var de belopp som tillämpades för den berörda exporterande tillverkarens produktion och försäljning vid normal handel inom samma generella kategori av stålprodukter enligt artikel 2.6 b i grundförordningen.

(32)

Den fullständiga produktionskostnaden fastställdes för varje relevant produkttyp på grundval av stålkvalitet, tjocklek och huruvida den berörda produkten såldes som hela eller skurna ringar eller rullar. I det senare fallet var det nödvändigt att beakta skärningskostnaderna.

(33)

Exportpriserna fastställdes på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten när den såldes för förbrukning i gemenskapen i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(34)

Den exporterande tillverkaren sålde inte någon kvantitet av den berörda produkten direkt till oberoende kunder i gemenskapen. All försäljning skedde genom dotterbolag i gemenskapen. Följaktligen fastställdes ett konstruerat exportpris enligt artikel 2.9 i grundförordningen på grundval av återförsäljningspriserna till oberoende kunder i gemenskapen. Justeringar gjordes för alla kostnader som de närstående importörerna ådragit sig mellan import och återförsäljning, inbegripet försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt en skälig vinstmarginal.

(35)

För att en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset på nivån fritt fabrik och i samma handelsled skulle kunna göras togs i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen hänsyn i form av justeringar till olikheter som påstods och konstaterades påverka priserna och prisernas jämförbarhet. Justeringar gjordes i tillämpliga och motiverade fall för transport-, försäkrings- och kreditkostnader och därmed sammanhängande bankavgifter, importavgifter samt för skärningskostnader.

(36)

Justeringen för skärningskostnader var i enlighet med artikel 2.10 k i grundförordningen nödvändig för att kunna göra en riktig jämförelse mellan olika kornorienterade elektroplåtar, dvs. beroende på om de importerats som rullar eller ringar i hel bredd och därefter sålts som sådana i gemenskapen, om de importerats som rullar eller ringar i hel bredd och sålts efter skärning i gemenskapen, eller om de importerats som uppskuret material och sålts som sådant, eller om de sålts efter ytterligare skärning i gemenskapen.

(37)

I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och de vägda genomsnittliga exportpriserna per produkttyp enligt ovan.

(38)

På denna grundval fastställdes följande dumpningsmarginal, uttryckt i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull:

AK Steel Corporation, Middletown: 47,6 %

(39)

Eftersom det fanns bevisning för att en amerikansk exportör avsiktligen inte samarbetade i undersökningen, bör dumpningsmarginalen för denna icke-samarbetsvilliga tillverkare fastställas till den högsta marginal som konstaterats för den samarbetsvilliga tillverkaren i gemenskapen vid försäljning av representativa produkttyper, dvs. 60,6 %.

(40)

Normalvärdet fastställdes i enlighet med den allmänna metod som förklaras i skälen 24 - 28.

(41)

För den enda typ av kornorienterade elektroplåtar, för vilka högst 80 % men minst 10 % av försäljningen på hemmamarknaden skett i tillräckliga kvantiteter vid normal handel, fastställdes normalvärdet på grundval av det faktiska priset på hemmamarknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt av de priser vid försäljning av denna produkttyp på hemmamarknaden som tagits ut vid normal handel under undersökningsperioden.

(42)

För de återstående produkttyperna, för vilka försäljningen på hemmamarknaden inte var representativ, konstruerades normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen. Normalvärdet konstruerades genom att, i enlighet med första meningen i artikel 2.6 i grundförordningen, till tillverkningskostnaderna för de exporterade produkttyperna, vid behov justerade, lägga en skälig procent för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt en skälig vinstmarginal, baserade på faktiska uppgifter om den undersökta exporterande tillverkarens produktion och försäljning av den likadana produkten vid normal handel under undersökningsperioden.

(43)

Exportförsäljningen till gemenskapen skedde både direkt till oberoende kunder och via ett närstående företag i Schweiz. För det senare företaget fastställdes exportpriset på grundval av återförsäljningspriserna till den första oberoende köparen i gemenskapen.

(44)

Den exporterande tillverkaren hävdade att produkter som importeras till gemenskapen med ursprung i Ryssland inte kan jämföras med produkter som tillverkas i gemenskapen, eftersom de är av olika kvalitet: den exporterande tillverkarens kornorienterade elektroplåtar påstås ha större ytdefekter och järnförluster och till viss del vara av en annan kvalitet. Denna exporterande tillverkare begärde därför en justering för kvalitetsskillnader.

(45)

Vid beräkningen av dumpningsmarginalerna görs en jämförelse på produkttypnivå efter stålkvalitet och angivna järnförlustintervaller. Amerikanska och ryska standarder jämfördes med europeiska, och hänsyn togs därvid till alla relevanta produktegenskaper. Dessutom gjordes jämförelser beträffande produktion och försäljning för material av högsta kvalitet. Den begäran om en justering för kvalitetsskillnader som gjorts av en exporterande tillverkare avvisades därför. Samma metod följdes vid beräkningen av det prisunderskridande som behandlas i skälen 78 - 83.

(46)

Normalvärdet och exportpriserna jämfördes på nivån fritt fabrik och i samma handelsled. I avsikt att sörja för en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset togs i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen hänsyn till olikheter avseende faktorer som påstods och konstaterades påverka priserna och prisernas jämförbarhet. På denna grundval beviljades justeringar för olikheter när det gäller frakt, försäkring, förpacknings- och kreditkostnader och därmed sammanhängande bankavgifter, samt för indirekta skatter. Justeringar gjordes också i enlighet med artikel 2.10 i i grundförordningen i de fall där exportförsäljningen skett via ett närstående företag beläget i ett land utanför gemenskapen.

(47)

Den exporterande tillverkaren hävdade att skrivfel inträffat i samband med beräkningarna, och efter kontroll godtogs dessa påståenden, och beräkningarna justerades i enlighet därmed.

(48)

I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den berörda produkten som exporterades till gemenskapen med det vägda genomsnittliga exportpriset för varje motsvarande typ av den berörda produkten.

(49)

Jämförelsen visade att dumpning förekom från den samarbetsvilliga exporterande tillverkarens sida. Dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns före tull, är följande:

NLMK, Lipetsk: 11,5 %

(50)

Försäljningen på hemmamarknaden av den berörda produkten konstaterades på det hela taget vara representativ, men inte ske vid normal handel, eftersom en betydande del av denna försäljning, i detta fall mer än 90 % av den mängd som såldes vid de transaktioner som är föremål för undersökning, skedde under kostnaden per enhet. Dessutom fastställdes att det vägda genomsnittliga försäljningspriset vid transaktionerna på hemmamarknaden var lägre än den vägda genomsnittliga produktionskostnaden per enhet under undersökningsperioden.

(51)

Eftersom priserna på hemmamarknaden för den berörda produkten när den såldes av den exporterande tillverkaren inte kunde användas för fastställande av normalvärdet, måste normalvärdet konstrueras i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen.

(52)

Normalvärdet konstruerades i enlighet med första meningen i artikel 2.6 i grundförordningen på grundval av den exporterande tillverkarens egna fullständiga produktionskostnad, dvs. tillverkningskostnad plus försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt en skälig vinstmarginal, på grundval av faktiska uppgifter beträffande den undersökta exporterande tillverkarens produktion och försäljning.

(53)

Det bör noteras att Viz Stal under undersökningsperioden köpte sitt viktigaste råmaterial, dvs. varmvalsade ringar eller rullar och varmvalsade band från två leverantörer, nämligen US Steel Kosice och det ryska företaget Magnitogorsk. I den i skäl 10 angivna undersökningen beträffande breda kornorienterade elektroplåtar konstaterades det att det var mycket täta förbindelser mellan det senare företaget och Viz Stal, och att inköpspriserna från den leverantören inte kunde anses vara tillförlitliga. Tillverkningskostnaden, och mera specifikt kostnaden för det viktigaste råmaterialet, grundades därför uteslutande på priset på de ringar eller rullar som inköptes från den icke-närstående slovakiska tillverkaren/leverantören: US Steel Kosice. Till priset levererat vid den slovakiska gränsen lades transportkostnaden till Jekaterinburg, försäkringskostnaderna och kreditkostnaderna som baserades på betalningsvillkoren. Med denna beräkning utgjorde varmvalsade ringar eller rullar 61,4 % av denne exporterande tillverkares totala kostnad för produktion av kornorienterade elektroplåtar.

(54)

Den fullständiga produktionskostnaden fastställdes för varje relevant produkttyp på grundval av stålkvalitet, tjocklek och huruvida den berörda produkten såldes som hela eller skurna ringar eller rullar, i det senare fallet med beaktande av skärningskostnader.

(55)

Viz Stal sålde inte den berörda produkten direkt till oberoende kunder i gemenskapen. All försäljning skedde till dotterbolag i gemenskapen. Följaktligen fastställdes ett konstruerat exportpris enligt artikel 2.9 i grundförordningen, dvs. på grundval av återförsäljningspriserna till oberoende kunder. I enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen gjordes justeringar för alla kostnader som dessa närstående importörer hade ådragit sig mellan import och återförsäljning, inbegripet försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt en skälig vinstmarginal.

(56)

För att en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset på nivån fritt fabrik och i samma handelsled skulle kunna göras togs i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen hänsyn i form av justeringar för olikheter som påstods och konstaterades påverka priserna och prisernas jämförbarhet. Justeringar gjordes i tillämpliga och motiverade fall för transport-, försäkrings- och hanteringskostnader, bankavgifter, kreditkostnader och därmed sammanhängande bankavgifter, importkostnader och skärningskostnader.

(57)

Justeringen för skärningskostnader var i enlighet med artikel 2.10 k i grundförordningen nödvändig för att kunna göra en rättvis jämförelse mellan olika kornorienterade elektroplåtar, dvs. beroende på om de importerats som rullar eller ringar i hel bredd och därefter sålts som sådana i gemenskapen, om de importerats som rullar eller ringar i hel bredd och sålts efter skärning i gemenskapen, eller om de importerats som uppskuret material och sålts som sådant, eller om de sålts efter ytterligare skärning i gemenskapen.

(58)

I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och de vägda genomsnittliga exportpriserna per produkttyp enligt ovan.

(59)

Undersökningen när det gäller denne exporterande tillverkares export till gemenskapen ledde inte till någon slutsats om dumpning.

(60)

Slutsatsen att det inte förekom dumpning av importen till gemenskapen drogs när det gäller både hela och skurna rullar eller ringar av samtliga produkttyper och omfattade således både breda och smala kornorienterade elektroplåtar.

(61)

Graden av samarbetsvilja var hög, eftersom de exporterande tillverkare som samarbetade i undersökningen stod för hela den kända importen till gemenskapen. När det gäller en rysk exporterande tillverkare konstaterades att dumpningen uppgick till 11,5 % under undersökningsperioden, medan resultatet av undersökningen när det gäller den andra samarbetsvilliga exporterande tillverkaren var att det inte förekom någon dumpning av importen till gemenskapen. Dumpningsmarginalen fastställdes på samma nivå som marginalen för den exporterande tillverkare för vilken dumpning konstaterats.

(62)

Det finns sex tillverkare av kornorienterade elektroplåtar i gemenskapen. De tre klagande gemenskapstillverkarna finns i Tyskland, Frankrike och Italien. Det bör noteras att dessa tre tillverkare tillhör samma företagsgrupp. De övriga tillverkarna finns i Polen, Tjeckien och Förenade kungariket.

(63)

Slutsatsen från undersökningen var att dessa sex tillverkare står för gemenskapens sammanlagda tillverkning i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(64)

Utöver dessa tre (närstående) klagande gemenskapstillverkare samarbetade även en annan gemenskapstillverkare fullt ut i undersökningen. Dessa fyra företags sammanlagda tillverkning konstaterades utgöra cirka 90 % av den sammanlagda tillverkningen i gemenskapen av den berörda produkten.

(65)

Dessa fyra gemenskapstillverkare anses därför utgöra gemenskapsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen och kallas därför nedan ”gemenskapsindustrin”.

(66)

När det gäller de båda återstående gemenskapstillverkarna lämnade den ena inga upplysningar och den andra, som visserligen stödde förfarandet, kunde inte anses utgöra en del av gemenskapsindustrin, eftersom han endast lämnade vissa grundläggande upplysningar om sin tillverkning och försäljningsvolym.

(67)

Förbrukningen i gemenskapen fastställdes på grundval av den försäljning som genomförts på gemenskapsmarknaden av a) gemenskapsindustrin b) och de övriga tillverkare i gemenskapen som också tillhandahöll vissa allmänna upplysningar, c) på grundval av de uppgifter om importen till gemenskapsmarknaden från alla tredjeländer som lämnats av Eurostat, samt med beaktande av de uppgifter som lämnats av samarbetsvilliga exporterande tillverkare i de berörda länderna.

(68)

På denna grundval utvecklades förbrukningen i gemenskapen på följande sätt:

(69)

Förbrukningen i gemenskapen ökade först med 8 % mellan 2000 och 2001, men minskade därefter betydligt och kontinuerligt med 15 %. Under hela skadeundersökningsperioden minskade förbrukningen med 8 %. Den kontinuerliga minskningen av förbrukningen förklaras av en minskad efterfrågan från industrin i senare led, dvs. från tillverkarna av transformatorer till följd av en minskning av antalet nya industriprojekt för vilka det behövs elektriska transformatorer.

(70)

Kommissionen övervägde huruvida verkningarna av den dumpade importen från de berörda länderna borde bedömas sammantaget på grundval av de kriterier som anges i artikel 3.4 i grundförordningen. Enligt den artikeln skall verkan av importen slås samman om det fastställs att varje lands dumpningsmarginal är högre än miniminivån enligt artikel 9.3 i grundförordningen och omfattningen av importen från varje enskilt land inte är försumbar samt om det är lämpligt att slå samman verkan av importen vid skadebedömningen med hänsyn till konkurrensvillkoren mellan de olika importerade produkterna och konkurrensvillkoren mellan de importerade produkterna och den likadana gemenskapsprodukten.

(71)

Det bör noteras att en rysk exporterande tillverkare konstaterades inte bedriva dumpning. Importen från den exporterande tillverkaren har därför inte beaktats i undersökningen av huruvida det är lämpligt att göra en sammantagen bedömning av importen.

(72)

Det konstaterades att de dumpningsmarginaler som fastställts för vart och ett av de berörda länderna var högre än miniminivån. Dessutom var volymen av den dumpade importen från vart och ett av dessa länder inte försumbar, eftersom den för Förenta staternas del utgjorde cirka 10 % och för Rysslands del cirka 3 % av förbrukningen i gemenskapen under undersökningsperioden.

(73)

När det gäller konkurrensvillkoren såväl mellan de dumpade importprodukterna som mellan den dumpade importen och den likadana gemenskapsprodukten konstaterades kornorienterade elektroplåtar som säljs av de berörda länderna och kornorienterade elektroplåtar som säljs av gemenskapsindustrin vara likadana produkter i alla avseenden och distribuerades via samma handelskanaler. Undersökningen visade att importpriserna för båda ländernas del följde samma nedåtgående trend, särskilt under den andra delen av skadeundersökningperioden, och de priserna konstaterades underskrida gemenskapsindustrins priser. Detta ledde till en allmän prisnedgång på kornorienterade elektroplåtar sålda av gemenskapsindustrin.

(74)

Slutsatsen är därför att den dumpade importen med ursprung i de berörda länderna bör bedömas sammantaget.

(75)

Tabellen ovan visar att importen till gemenskapen av kornorienterade elektroplåtar från de berörda länderna mer än tredubblades under skadeundersökningsperioden.

(76)

(77)

(78)

Kommissionen undersökte huruvida de exporterande tillverkarna i de berörda länderna underskred gemenskapsindustrins priser under undersökningsperioden. För denna undersökning justerades de exporterande tillverkarnas cif-priser till nivån gemenskapens gräns, levererat förtullat. Dessa priser jämfördes med gemenskapsindustrins priser fritt fabrik i samma handelsled och för jämförbara produkttyper.

(79)

En rysk exporterande tillverkare hävdade att det vid bedömningen av prisunderskridandet (och marginalen för undanröjande av skada) borde göras justeringar för kvalitetsskillnader mellan kornorienterade elektroplåtar som tillverkas och säljs av denne exporterande tillverkare och de som tillverkas av gemenskapsindustrin. Enligt detta påstående skulle kvaliteten på kornorienterade elektroplåtar som tillverkas av denne exporterande tillverkare vara betydligt sämre än kvaliteten på samma typ av kornorienterade elektroplåtar som tillverkas av gemenskapsindustrin.

(80)

I detta sammanhang bör det till att börja med noteras att en sådan justering verkligen beviljades i samband med den ursprungliga undersökningen (1996), men att det redan i slutsatsen från en undersökning till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång och beträffande en förlängning av åtgärderna 2003 konstaterades att ingen justering för kvalitet längre var berättigad mot bakgrund av att de ryska anläggningarna hade förbättrats (7).

(81)

Dessutom uppmanades användarna att lämna synpunkter på jämförbarheten mellan kornorienterade elektroplåtar som importeras från Ryssland och elektroplåtar som köps från gemenskapsindustrin; ingen av de samarbetsvilliga användarna angav någon betydande kvalitetskillnad. Endast en användare angav att kvaliteten på ryska produkter är något sämre än kvaliteten på de produkter som tillverkas i gemenskapen, men lade inte fram någon bevisning till stöd för detta påstående. Dessutom angav denna användare att båda produkterna är helt utbytbara med varandra och sade att hans företag hade övergått till ryska produkter på grund av den betydande prisskillnaden. Påståendet avvisades därför.

(82)

På grundval av de samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas priser är de konstaterade prisunderskridandemarginalerna för respektive land och uttryckta i procent av gemenskapsindustrins priser följande:

(83)

När det gäller Ryssland fastställdes en prisunderskridandemarginal på 6,1 % för den exporterande tillverkare för vilken det inte konstaterats någon dumpning. Den andra procentsatsen rör den andra samarbetsvilliga exporterande tillverkaren.

(84)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen undersökte kommissionen alla ekonomiska faktorer och förhållanden av betydelse för gemenskapsindustrins tillstånd.

(85)

Mot bakgrund av det begränsade antal gemenskapstillverkare som tillhör två företagsgrupper och exporterande tillverkare som berörs har de uppgifter som berör dem endast angivits i indexerad form.

(86)

Under hela skadeundersökningsperioden minskade gemenskapsindustrins produktionsvolym med 2 %. Tillverkningen ökade närmare bestämt till att börja med med 4 % mellan 2000 och 2001, och minskade därefter kontinuerligt mellan 2001 och undersökningsperioden, dvs. med cirka 5 %.

(87)

De rapporterade uppgifterna angående kapaciteten hänför sig till den tekniska kapaciteten, i motsats till den teoretiska kapaciteten, vilket innebär att justeringar som av industrin anses såsom rutinmässiga, dvs. för normala helger, installationstid, underhåll och andra normala uppehåll, redan gjorts. Den ökade produktionskapaciteten 2001–2002 var avsedd att möta efterfrågeökningen 2001. Kapaciteten minskade åter 2003 och under undersökningsperioden, eftersom en tillverkare ändrade sin tillverkningsprocess något, vilket ledde till att den tekniska kapaciteten minskade. På denna grundval ökade produktionskapaciteten med 4 % under skadeundersökningsperioden. Såsom framgår av skäl 102 är en sådan ökning förbunden med de investeringar som görs för att modernisera de befintliga produktionsmedlen och därmed förbättra deras effektivitet, och består därför huvudsakligen av inköp av ersättningsutrustning. Det bör också noteras att kapacitetsökningen ägde rum vid en tidpunkt då gemenskapsindustrin fortfarande var lönsam. Dessa investeringar måste dessutom ses som en reaktion på efterfrågeökningen 2001 och mot bakgrund av det kassaflöde som stod till gemenskapens förfogande vid den tidpunkten.

(88)

Minskningen när det gäller kapacitetsutnyttjandet är ett resultat av den något ökade produktionskapaciteten och en minskning av produktionsvolymen. Denna minskning var under skadeundersökningsperioden 5 procentenheter.

(89)

Vissa typer av den likadana produkten tillverkas av gemenskapsindustrin på beställning och är därför inte avsedda att lagras. Andra mera standardiserade typer av kornorienterade elektroplåtar tillverkas emellertid regelmässigt, och försäljningen av dem är beroende av utvecklingen i fråga om efterfrågan och priser på marknaden. Det är därför klart att den allmänna lagerökningen under skadeundersökningsperioden tyder på att gemenskapsindustrin hade svårt att sälja de mera standardiserade typerna av den likadana produkten, särskilt under 2002, när lagren ökade med 46 % jämfört med 2001, och 2003, när de ökade ytterligare med 3,5 % jämfört med det föregående året.

(90)

Minskningen av lagren (23,5 %) mellan 2003 och undersökningsperioden förklaras av att försäljningen ökade totalt sett under den perioden. Man bör emellertid komma ihåg att undersökningsperioden inte motsvarar ett kalenderår, vilket kan påverka lagernivåns jämförbarhet i förhållande till andra år. I slutet av skadeundersökningsperioden var lagernivån 22 % högre än under 2000.

(91)

Gemenskapsindustrins försäljningsvolym på gemenskapsmarknaden minskade med 19 % under skadeundersökningsperioden, från cirka [...] ton 2000 till cirka [...] ton under undersökningsperioden. Försäljningsvolymen ökade först med [...] ton mellan 2000 och 2001, dvs. med 9 %, men minskade därefter med [...] ton (eller med 26 %) under den efterföljande perioden fram till och med slutet av undersökningsperioden. Ökningen mellan 2003 och undersökningsperioden kan förklaras av att gemenskapsindustrin minskade sina försäljningspriser (se nedan) i syfte att återvinna marknadsandel.

(92)

Under hela skadeundersökningsperioden minskade gemenskapsindustrins marknadsandel med 8,2 procentenheter. Trots en ökning av försäljningsvolymen med 9 % mellan 2000 och 2001 kunde gemenskapsindustrin nätt och jämnt behålla sin marknadsandel, som endast ökade med 0,5 procentenheter under de åren. Under perioden från och med 2001 till och med och undersökningsperioden minskade gemenskapsindustrins marknadsandel med 8,7 procentenheter. Denna minskning när det gäller marknadsandelen ägde rum vid en tidpunkt då förbrukningen minskade med 15 %, vilket visar att gemenskapsindustrins försäljning minskade mer än förbrukningen. Samtidigt ökade de berörda ländernas marknadsandelar kontinuerligt.

(93)

Det genomsnittliga försäljningspriset per enhet ökade först med 8,6 % 2001, och steg därefter med 2,6 % 2002. Därefter minskade gemenskapsindustrins priser avsevärt och kontinuerligt, särskilt mellan 2003 och undersökningsperioden, då de minskade med 6,3 %. Denna prisminskning var nödvändig för att gemenskapsindustrin skulle kunna behålla sin marknadsandel.

(94)

Den utvecklingstendens som framgår av den ovanstående tabellen visar tydligt att gemenskapsindustrins försäljningspriser var utsatta för en betydande prisnedgång från och med 2002. Detta sammanföll med en period då priserna på den dumpade importen minskade betydligt, vilket gjorde att den kunde dra nytta av en betydande ökning när det gäller marknadsandel.

(95)

Trycket på gemenskapsindustrins försäljningspriser var så stort att industrin inte var lönsam 2003 och under undersökningsperioden, såsom förklaras nedan.

(96)

Tabellen nedan visar utvecklingen av gemenskapens försäljningspris per enhet i förhållande till motsvarande produktionskostnad, som huvudsakligen rör råmaterial, dvs. varmvalsade rullar eller ringar, som i genomsnitt utgör cirka 70 % av den totala produktionskostnaden för den berörda produkten:

(97)

Under perioden 2001–2002 ökade försäljningspriserna i genomsnitt mer än de motsvarande kostnaderna. Under samma period låg priserna i linje med kostnaderna, vilket ledde till en lönsam situation, såsom framgår nedan. Priserna sjönk betydligt 2003 och lönsamheten blev negativ trots en minskning av den genomsnittliga kostnaden under det året. Under undersökningsperioden kunde den obetydliga ökningen av produktionskostnaden, i huvudsak kostnader för råmaterial, inte övervältras på priserna som drastiskt minskade ännu mer och ledde till betydande förluster. Prisnedgången var därför kombinerad med ett nedåtgående pristryck, dvs. att gemenskapsindustrin var inte i stånd att höja sina priser för att avspegla kostnadsökningarna.

(98)

För vissa gemenskapstillverkare var de ekonomiska resultaten 2000 i hög grad påverkade av igångsättningskostnader och tekniska problem med anknytning till en betydande investering i produktionsmedel 1999. Detta påverkade gemenskapsindustrins samlade lönsamhet. Eftersom år 2000 inte var ett typiskt år, kan det inte anses vara en representativ utgångspunkt för en undersökning av utvecklingstendenser. Gemenskapsindustrins försäljning på gemenskapsmarknaden blev lönsam under åren 2001 och 2002, vilket även berodde på ökad efterfrågan från industrin i senare led och en tillfredsställande prisnivå. Därefter hade den betydande prisnedgången direkta negativa verkningar för lönsamheten. Försäljningen på gemenskapsmarknaden började faktiskt att gå med förlust från och med 2003, och dessa förluster uppgick till så mycket som cirka –5 % av omsättningen under undersökningsperioden.

(99)

I denna undersökning uttrycks avkastningen på investeringar som lönsamheten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringarna. Eftersom de företag som utgör gemenskapsindustrin huvudsakligen, eller till och med uteslutande, är aktiva inom produktion och försäljning av den likadana produkten fastställdes avkastningen på investeringar med avseende på deras samlade situation. På denna grundval följde avkastningen på investeringar i stort sett samma utveckling som lönsamheten under hela skadeundersökningsperioden. Den steg från cirka 0 % 2000 till cirka 20 % 2002 och minskade därefter kontinuerligt till cirka –30 % under undersökningsperioden.

(100)

Nettolikvidideten från driftsverksamheten utvecklades från cirka XX miljoner EUR år 2000 till cirka –XX miljoner EUR under undersökningsperioden. Den nådde en topp 2001 och 2002, men minskade därefter kraftigt under 2003 och nådde ett bottenläge under undersökningsperioden. Till följd härav måste gemenskapsindustrin allt oftare skuldsätta sig för att finansiera sin löpande verksamhet och sina investeringar.

(101)

Undersökningen har visat att kapitalbehovet hos flera gemenskapstillverkare har påverkats negativt av deras besvärliga finansiella situation. Även om de flesta av dessa företag ingår i stora stålbolag, tillgodoses kapitalbehovet inte alltid i önskad omfattning, eftersom de finansiella medlen inom dessa företagsgrupper vanligtvis tilldelas de mest lönsamma enheterna.

(102)

Gemenskapsindustrins samlade investeringar i den likadana produkten minskade med cirka 50 % mellan 2000 och undersökningsperioden. Undersökningen har visat att det är av avgörande betydelse för denna industri att upprätthålla en viss investeringsnivå för att förbli konkurrenskraftig. Merparten av investeringarna gjordes i moderniseringssyfte och endast i liten utsträckning i syfte att öka kapaciteten. Det bör emellertid noteras att modernisering av investeringar normalt brukar leda till att den tekniska kapaciteten ökar något, helt enkelt därför att en förbättrad utrustning är effektivare och mera produktiv än den tidigare.

(103)

Mellan 2000 och undersökningsperioden minskade förbrukningen i gemenskapen med 8 %, medan gemenskapsindustrins försäljningsvolym minskade med 20 %. Gemenskapsindustrin förlorade således en betydande marknadsandel, samtidigt som marknadsandelen för den berörda importen ökade med 12,8 procentenheter under samma period.

(104)

Sysselsättningsnivån inom gemenskapsindustrin förblev stabil mellan 2000 och 2001. Den minskade under de följande åren, vilket ledde till en sammanlagd minskning med 5 % jämfört med i början av skadeundersökningsperioden.

(105)

Under skadeundersökningsperioden förblev genomsnittslönen per anställd stabil och låg därmed under inflationen. Eftersom sysselsättningen minskade under den perioden, såsom framgår av tabellen ovan, minskade också den totala lönekostnaden.

(106)

Gemenskapsindustrins produktivitet, mätt som resultat per anställd och år, ökade först med 4 % från 2000 till 2001, och minskade därefter med cirka 2 % mellan 2001 och 2002, varefter den steg igen 2003 och under undersökningsperioden. I slutet av skadeundersökningsperioden var produktiviteten 3 % högre än i periodens början. Ökningen i produktivitet kan delvis förklaras av de investeringar som gjordes i syfte att förbättra effektiviteten hos den befintliga utrustningen, såsom anges i skäl 102.

(107)

Verkningarna för gemenskapsindustrin av storleken på den faktiska dumpningsmarginalen kan med hänsyn till importvolymen från de berörda länderna och priserna på denna import inte anses vara försumbara, i synnerhet inte på så öppna och därmed synnerligen priskänsliga marknader som marknaden för den berörda produkten.

(108)

Såsom tidigare angivits var åtgärder i kraft mot importen av kornorienterade elektroplåtar med en bredd av mer än 500 mm, med ursprung i Ryssland, under hela skadeundersökningsperioden. Det erinras emellertid om att detta endast gäller en del av den produkt som berörs av den nuvarande undersökningen, eftersom den rör kornorienterade elektroplåtar av alla bredder från Ryssland, och även elektroplåtar från Förenta staterna. Gemenskapsindustrin återhämtade sig därför endast delvis, eftersom den därefter även drabbades av en ökning av den dumpade importen av kornorienterade elektroplåtar av alla bredder från Ryssland och Förenta staterna.

(109)

Några berörda parter hävdade att en betydande utveckling ägde rum efter undersökningsperioden, och att denna utveckling borde beaktas i undersökningen, eftersom den skulle innebära att det blev klart olämpligt att införa åtgärder. Dessa påståenden rör närmare bestämt ökningen av gemenskapsindustrins försäljningspriser för den likadana produkten och nedläggningen av en klagandes anläggning efter undersökningsperiodens slut.

(110)

Det bör för det första noteras att enligt artikel 6.1 i grundförordningen skall uppgifter avseende en period som infaller efter undersökningsperioden normalt inte beaktas. Skälet till detta är att de relevanta uppgifterna måste fastställas och kontrolleras inom en begränsad och närmare angiven tid i syfte att sörja för att undersökningsresultaten är representativa och tillförlitliga, men också för att undersökningen annars skulle kunna dra ut på tiden onödigt länge med motiveringen att de uppgifter som inhämtats för en viss period, t.ex. undersökningsperioden, inte avspeglar den situation som råder i ett senare skede.

(111)

Det följer av lydelsen i grundförordningen att utveckling som sker efter undersökningsperioden endast bör beaktas i särskilda undantagsfall, och om den faktiskt innebär att ett införande av åtgärder är klart olämpligt. Detta tillvägagångssätt har också bekräftats av Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt (8).

(112)

Det hävdades att gemenskapsindustrin tillkännagav en prisökning efter undersökningsperioden, och att denna prisökning var av extraordinär natur, eftersom den beskrevs i pressen såsom osedvanligt stor.

(113)

Kommissionen har inhämtat faktiska uppgifter, och utvecklingen av gemenskapens genomsnittliga försäljningspris på gemenskapsmarknaden framgår av nedanstående tabell:

(114)

Av ovanstående tabell framgår att även om priserna faktiskt ökade efter undersökningsperioden, är denna prisökning långt ifrån osedvanligt stor. Genomsnittspriset under de tre sista kvartalen 2004 ökade i själva verket med endast 5 % jämfört med nivån under undersökningsperioden, men priserna återhämtade sig förvisso inte jämfört med tidigare år.

(115)

Även om prisökningen verkligen ansågs vara av extraordinär natur, vilket den ju inte var i detta fall, borde det också tas hänsyn till den utveckling av prisnivån som ägt rum för andra aktörer på gemenskapsmarknaden efter undersökningsperioden, särskilt prisnivån i de berörda länderna, liksom till fluktueringen av priserna på råmaterial, för att avgöra huruvida prisökningen faktiskt skulle innebära att det vore klart olämpligt att införa antidumpningstullar. En närmare undersökning av detta är inte berättigad, eftersom priserna endast delvis har återhämtat sig, såsom framgår ovan. Dessutom är det osäkert om en prisökning skulle vara bestående.

(116)

Det erinras om att än viktigare är att den skada som gemenskapsindustrin lidit inte uteslutande har sin grund i prisnivåerna utan i en försämring av en rad olika indikatorer. Beaktade separat innebär eventuella prisökningar därför inte, även om de är av extraordinär och bestående natur, att ett införande av åtgärder är olämpligt, om de inte åtföljs av motsvarande utveckling när det gäller andra skadevållande indikatorer, så att hela skadebilden påverkas.

(117)

Av ovanstående skäl anses en eventuell ökning av gemenskapsindustrins priser efter undersökningsperioden inte göra ett införande av åtgärder olämpligt.

(118)

Några berörda parter hävdade att nedläggningen av verksamheten för en av de tillverkare som ingår i gemenskapsindustrin innebär att åtgärder inte borde införas, eftersom den skulle medföra en betydande minskning av produktionskapaciteten i gemenskapen och därmed möjligen leda till en brist på kornorierenterade elektroplåtar på gemenskapsmarknaden.

(119)

I detta avseende noteras att artikel 6.1 i grundförordningen i fråga om händelser som inträffar efter undersökningsperioden inte gäller för det fastställande av gemenskapens intresse som avses i artikel 21 i grundförordningen. Hänvisning görs därför till skäl 174, där frågan om produktionskapacitet behandlas inom ramen för undersökningen av gemenskapens intresse.

(120)

Det bör ändå bekräftas att nedläggningen av den italienska tillverkarens anläggning har tillkännagivits, och att tillverkningen där kommer att fortsätta i mindre omfattning från och med juni 2005 och förväntas upphöra helt i september samma år.

(121)

Även om den planerade nedläggningen av en anläggning skulle kunna utgöra en extraordinär händelse som är av bestående natur och därför beaktades inom ramen för undersökningen, skulle detta endast förstärka de ovannämnda slutsatserna att gemenskapsindustrin led skada under undersökningsperioden, och att denna osäkra situation fortsatte efter undersökningsperioden.

(122)

Trots de gällande antidumpningsåtgärderna mot import av breda kornorienterade elektroplåtar från Ryssland försämrades gemenskapsindustrins ekonomiska situation betydligt mellan 2000 och undersökningsperioden. De positiva verkningarna av de åtgärder som införts mot breda kornorienterade elektroplåtar från Ryssland undergrävdes av att dumpad import började att förekomma när det gäller sådana plåtar av alla bredder från Ryssland och Förenta staterna. Denna import var av väsentligt mindre betydelse i början av skadeundersökningsperioden. Dessutom hänvisas det till skäl 17, i vilket det anges att de gällande antidumpningsåtgärderna mot breda kornorienterade elektroplåtar från Ryssland kringgicks genom att ringar eller rullar av dessa plåtar skars i två halvor om högst 500 mm.

(123)

Under skadeundersökningsperioden minskade försäljningsvolymen med 19 %, produktionen med 2 %, lagren ökade betydligt med 18 % och marknadsandelarna minskade med 8 procentenheter. Gemenskapstillverkarnas priser på gemenskapsmarknaden underskreds av den dumpade importen och kunde inte höjas för att avspegla den ökade produktionskostnaden under undersökningsperioden. Resultatet blev att industrin gjorde förluster under 2003 och undersökningsperioden. Sysselsättningen och investeringarna minskade med 5 % respektive 50 % under skadeundersökningsperioden.

(124)

Gemenskapsindustrins ekonomiska situation uvecklades närmare bestämt på följande sätt: Under 2001 ökade efterfrågan och priserna på gemenskapsmarknaden. Under denna period kunde gemenskapsindustrin också öka sina försäljningsvolymer i samma utsträckning som förbrukningen och försäljningspriserna ökade. Detta ledde till en lönsam situation, och industrin var därför i stånd att investera och något öka sin produktionskapacitet. Även om försäljningsvolymen och marknadsandelarna minskade 2002, lyckades gemenskapsindustrin upprätthålla sin prisnivå och förbli lönsam, om än på en lägre nivå än 2001, med tanke på att även produktionskostnaden ökade vid denna tidpunkt.

(125)

Från och med 2003 kunde gemenskapsindustrin inte längre upprätthålla sina priser som minskade betydligt, samtidigt som försäljningsvolymen och marknadsandelarna minskade kraftigt. Priserna minskade ytterligare under undersökningsperioden, medan kostnaderna förblev relativt stabila. Följden blev att lönsamheten nådde en dramatiskt låg nivå. Mot bakgrund av denna stora förlust är industrins vidare existens i fara. Faktum är att en av gemenskapstillverkarna kommer att behöva lägga ned sin produktionsanläggning efter undersökningsperioden.

(126)

Mot denna bakgrund dras slutsatsen att gemenskapsindustrin har lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3 i grundförordningen.

(127)

I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen av den berörda produkten med ursprung i de berörda länderna har vållat gemenskapsindustrin skada i en sådan utsträckning att den kan betecknas som väsentlig. Andra kända faktorer utöver den dumpade importen vilka samtidigt som denna skulle ha kunnat vålla gemenskapsindustrin skada undersöktes också, så att den eventuella skada som dessa andra faktorer vållat inte skulle tillskrivas den dumpade importen.

(128)

Den betydande ökningen av den dumpade importens volym, som mer än tredubblades under skadeundersökningsperioden, sammanföll med gemenskapsindustrins försämrade ekonomiska situation, som kom till uttryck bl.a. i att försäljningsvolymen minskade med cirka 20 % under samma period. Eftersom de nuvarande åtgärderna endast rör breda kornoerienterade elektroplåtar från Ryssland, har de inte i tillräcklig grad kunnat skydda gemenskapsindustrin mot verkningarna av den berörda importen. Detta är särskilt fallet när man beaktar den ovannämnda betydande ökningen av importen av kornorienterade elektroplåtar av alla bredder, alltså även från Förenta staterna, och det faktum att åtgärderna mot breda kornorienterade elektroplåtar ibland kringgicks genom att, såsom anges i skäl 17, plåtarna skars itu.

(129)

De negativa verkningarna av den ständigt ökande volymen dumpad import förstärktes ytterligare från och med 2002, när förbrukningen i gemenskapen minskade. Under perioden 2002–2003 ökade den dumpade importen i själva verket med mer än 5 procentenheter av marknadsandelarna, medan gemenskapsindustrins andel minskade med cirka 7 procentenheter. Denna plötsliga ökning av den dumpade importen har sin förklaring i att de motsvarande priserna minskade dramatiskt under samma period. Under ett enda år minskade faktiskt priserna från 1 282 EUR/ton till 1 049 EUR/ton, dvs. med cirka 15 %. Resultatet blev att gemenskapsindustrins försäljningsvolym minskade betydligt under samma period. Även om gemenskapsindustrin till att börja med försökte att upprätthålla sin genomsnittliga prisnivå, minskade priserna ändå från 1 254 EUR/ton år 2002 till 1 189 EUR/ton år 2003. Industrin hade därefter inte något annat val än att ytterligare sänka sina priser i syfte att upprätthålla försäljningsvolymen och marknadsandelarna under undersökningsperioden. Detta hade emellertid direkta negativa verkningar för dess lönsamhet som blev negativ och uppgick till –7,4 % av omsättningen under undersökningsperioden.

(130)

Mot bakgrund av det klart fastställda tidsmässiga sambandet mellan, å ena sidan, den plötsliga ökningen av dumpad import till ständigt minskande priser och, å andra sidan, gemenskapsindustrins förlust av försäljningsvolym och marknadsandelar, samt det pristryck som ledde till en förlustbringande situation, är slutsatsen att den dumpade importen spelade en avgörande roll för den skada som gemenskapsindustrin vållats.

(131)

En berörd part hävdade att den skada som gemenskapsindustrin lidit berodde på utvecklingen av växelkursen mellan US-dollarn och euron, som ledde till att priserna på de produkter som importerades från Förenta staterna minskade. Denna situation gynnade således importen från Förenta staterna som kunde öka sina marknadsandelar.

(132)

I tabellen nedan görs en jämförelse mellan utvecklingen av växelkursen mellan US-dollarn och euron och de genomsnittliga importpriserna för den berörda produkten med ursprung i Förenta staterna.

(133)

Av de ovanstående uppgifterna framgår att det inte finns något klart samband mellan utvecklingen av växelkursen US-dollarn/euron och de genomsnittliga importpriserna för den berörda produkten med ursprung i Förenta staterna. Under perioden 2000–2002 minskade i själva verket importpriserna med 21 %, medan växelkurserna förblev stabila. Av de ovanstående uppgifterna framgår dessutom tydligt att minskningen av de relevanta genomsnittliga importpriserna (–42 %) under skadeundersökningsperioden var mycket större än den negativa utvecklingen av växelkursen (–21 %). Detta var särskilt fallet under perioden 2002–2003, då de genomsnittliga importpriserna per enhet minskade som mest. Slutsatsen är därför att de eventuella verkningarna av växelkursen inte kan anses ha varit en betydande orsak till den skada som gemenskapsindustrin vållats.

(134)

Tabellen ovan visar att de övriga gemenskapstillverkarnas försäljning på gemenskapsmarknaden minskade med nästan 20 % under skadeundersökningsperioden. De motsvarande marknadsandelarna minskade också från 9,2 % år 2000 till 8,3 % under undersökningsperioden. Mot bakgrund av tillgängliga uppgifter är därför slutsatsen att de övriga gemenskapstillverkarnas situation var densamma som gemenskapsindustrins situation och att den inte vållade gemenskapsindustrin någon skada.

(135)

En berörd part hävdade att en del av den skada som gemenskapsindustrin lidit kunde tillskrivas gemenskapsindustrins exportresultat. Det gjordes gällande att gemenskapsindustrin avsiktligt hade minskat sin försäljning på hemmamarknaden till förmån för lönsam export till länder utanför EU.

(136)

Ovanstående tabell visar att gemenskapsindustrin faktiskt ökade sin export under skadeundersökningsperioden, särskilt från och med 2002. Denna ökning bör emellertid ses mot bakgrund av den plötsliga ökningen av dumpad import till gemenskapsmarknaden vid en tidpunkt då förbrukningen minskade och gemenskapspriserna var utsatta för ett betydande pristryck. Under dessa omständigheter reagerade gemenskapsindustrin, i syfte att begränsa skadan, genom att försöka öka sin export.

(137)

Det erinras också om att gemenskapsmarknaden fortfarande är gemenskapsindustrins naturliga marknad. År 2001, när situationen på gemenskapsmarknaden blev gynnsam, ökade gemenskapsindustrin sin försäljningsvolym på hemmamarknaden och exportförsäljningen minskade.

(138)

Dessutom bör det noteras att den skada som gemenskapsindustrin lidit inte bara utgjordes av en förlust av försäljningsvolym och marknadsandelar på gemenskapsmarknaden. Den kännetecknades också av ett starkt pristryck som vållades av den dumpade importen och ett betydande underskridande av gemenskapsindustrins priser, vilket ledde till stora ekonomiska förluster. Dessa negativa verkningar för priserna kan säkerligen inte tillskrivas en ökning av exportförsäljningen av den berörda produkten. Tvärtom anses att gemenskapsindustrin tack vare ökad exportförsäljning kunde uppnå stordriftsfördelar och därmed hålla de samlade kostnaderna för den likadana produkten inom rimliga ramar. Utan denna ökning av exporten skulle förlusterna antagligen ha varit ännu större. Slutsatsen är därför att den skada som gemenskapsindustrin lidit inte kan tillskrivas dess ökade export.

(139)

Den icke-dumpade importen från Ryssland ökade med 66 % under skadeundersökningsperioden, vilket motsvarade en vinst i marknadsandelar med nästan 3 procentenheter.

(140)

Det bör i detta sammanhang för det första noteras att denna ökning av importen var mindre markant än ökningen av den dumpade importen, såsom angivits i skäl 75. För det andra fastställdes det också att prisnivån för den icke-dumpade importen var högre än prisnivån för den dumpade importen. Medan en underskridandemarginal på 6,1 % fastställdes för den icke-dumpade importen, varierade underskridandemarginalen för den dumpade importen mellan 14,4 % och 26,6 %.

(141)

Av dessa skäl är slutsatsen att de eventuella verkningarna av den icke-dumpade importen för gemenskapsindustrins situation var begränsade och inte kunde anses vara avgörande för den skada som gemenskapsindustrin vållades.

(142)

Tabellen ovan visar att importen från andra tredjeländer minskade i absoluta och relativa tal. Samtidigt ökade det motsvarande genomsnittliga försäljningspriset. Slutsatsen är därför att importen från andra tredjeländer inte bidrog till den skada som gemenskapsindustrin lidit.

(143)

På en marknad där efterfrågan minskar förväntas alla aktörer minska sin försäljning. Detta var fallet när det gäller gemenskapsindustrin. Denna försäljning minskade emellertid mer än förbrukningen under skadeundersökningsperioden. Medan gemenskapsindustrin, de övriga gemenskapstillverkarna och de övriga tredjeländerna förlorade försäljningsvolym och marknadsandel under skadeundersökningsperioden, mer än tredubblades volymen för den dumpade importen, som också vann en betydande marknadsandel under samma period. Såsom framgår av skadeanalysen minskade efterfrågan med cirka 25 000 ton under skadeundersökningsperioden, gemenskapsindustrins försäljning minskade med cirka 40 000 ton, medan importen från de berörda länderna ökade med cirka 30 000 ton.

(144)

Även om en nedgång i efterfrågan kan ha bidragit till gemenskapsindustrins minskade försäljning är slutsatsen att skadan, som huvudsakligen utgjordes av en förlust av marknadsandelar, ett nedåtgående pristryck och en förlustbringande situation, endast i ringa omfattning, om ens alls, kan tillskrivas denna faktor.

(145)

Slutligen bekräftas att den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit, och som kännetecknas framför allt av en minskning i fråga om försäljningsvolym, marknadsandelar och försäljningspris per enhet med en försämring av lönsamhetsindikatorerna som följd, vållades av den berörda dumpade importen.

(146)

Det finns i själva verket ett klart tidsmässigt samband mellan den plötsliga ökningen av den dumpade importen och minskningen i fråga om gemenskapsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel. Det nedåtgående pristryck som den dumpade importen utövade var särskilt markant från och med 2002. Gemenskapsindustrin försökte att upprätthålla sin prisnivå 2003, men hade inte något annat val än att följa den prisnivå som angavs av den dumpade importen för att upprätthålla en viss försäljningsnivå. Resultatet blev en förlustbringande situation.

(147)

De övriga identifierade faktorerna konstaterades inte bryta det orsakssamband som fastställs ovan, inte ens när de sammantagna verkningarna av dem beaktades. Minskningen i förbrukningen kan ha bidragit till att gemenskapsindustrins försäljningsvolym minskade. Det är emellertid rimligt att påstå att gemenskapsindustrins situation utan den plötsliga ökningen av den dumpade lågprisimporten säkerligen inte skulle ha påverkats i samma utsträckning, eftersom dess marknadsandel inte skulle ha minskat. Det anses också att den icke-dumpade importen från Ryssland endast hade begränsade negativa verkningar. Utvecklingen av växelkursen mellan US-dollarn och euron slutligen förklarade inte den höga dumpningsnivå som fastställts för Förenta staterna och den skada som gemenskapsindustrin lidit.

(148)

Slutsatsen är därför att den dumpade importen med ursprung i de berörda länderna har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

(149)

Kommissionen undersökte huruvida det trots slutsatserna om dumpning, skada och orsakssamband fanns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i gemenskapens intresse att vidta åtgärder i detta särskilda fall. För detta ändamål och i enlighet med artikel 21.1 i grundförordningen övervägdes de sannolika verkningarna av om åtgärder infördes eller inte för alla parter som berördes av undersökningen.

(150)

Skadeanalysen har visat att gemenskapsindustrin under förhållanden där rättvisa handelsförhållanden råder är livskraftig och lönsam, och att den också har investerat i syfte att förbli konkurrenskraftig. Detta var fallet åren 2001 och 2002, då gemenskapsindustrin också hade fördel av de gällande antidumpningsåtgärderna mot breda kornorienterade elektroplåtar från Ryssland, och nivån på den dumpade berörda importen ännu inte var så omfattande som under undersökningsperioden.

(151)

Det erinras också om att denna gemenskapsindustri genomgick ett omfattande omstruktureringsprogram 1999. Den sammanslagning av de tre klagande gemenskapstillverkarnas verksamhet som gjordes i samband med detta var avsedd att skapa en större enhet, som skulle vara i stånd att konkurrera effektivare och öka investeringarna.

(152)

Från och med 2002 ledde den ständiga ökningen av den dumpade lågprisimporten till ett generellt pristryck på gemenskapsmarknaden, som också upplevde en minskad förbrukning. Gemenskapsindustrin började att gå med förlust och var därför ytterst sårbar. Förlusterna blev så stora, att den italienska tillverkaren meddelade att hans fabrik gradvis skulle lägga ned verksamheten. Marknadsutvecklingen i Italien visar klart i vilken utsträckning den dumpade importen påverkade gemenskapsindustrins ekonomiska situation negativt.

(153)

Det är därför viktigt att priserna åter kommer upp på en nivå där dumpning inte längre förekommer eller åtminstone inte vållar någon skada, så att alla tillverkare kan agera på gemenskapsmarknaden under normala förhållanden där rättvis handel råder. Därigenom skulle det bli möjligt för gemenskapsindustrin att åter uppnå en tillfredsställande nivå av lönsam försäljning. Om åtgärder inte införs kan det inte uteslutas att gemenskapsindustrin kommer att tvingas stänga ytterligare anläggningar.

(154)

Slutsatsen är att om antidumpningsåtgärder införs skulle gemenskapsindustrin kunna återhämta sig från verkningarna av den skadevållande dumpning som konstaterats.

(155)

Kornorienterade elektroplåtar används huvudsakligen i tillverkningen av kraft- och distributionstransformatorer. Transformatorproducenterna tillhör en väletablerad industriell sektor som traditionellt levererar till stora energiproducenter. Transformatorindustrin tillhör i allmänhet stora industrikoncerner som är representerade över hela världen. Det finns emellertid några små oberoende företag som är verksamma på marknaden.

(156)

Den berörda produkten anses utgöra ett betydande kostnadselement för användarna, eftersom kornorienterade elektroplåtar svarar för i genomsnitt mellan 10 % och 30 % av den totala produktionskostnaden för transformatorer.

(157)

Väl underbyggda svar på frågefomulären, dvs. innehållande alla de finansiella upplysningar som begärts, mottogs från 16 användare. Några andra användare lämnade också skriftliga synpunkter, men utan att lämna några detaljerade upplysningar. Enligt de finansiella upplysningar som lämnades av de samarbetsvilliga användarna svarar dessa för cirka 30 % av den samlade förbrukningen i gemenskapen.

(158)

Användarna motsatte sig generellt ett införande av åtgärder. För det första hävdade de att införandet av antidumpningsåtgärder skulle leda till att importen från de berörda länderna upphörde, och att de därmed skulle bli beroende av gemenskapsindustrin, som också skulle befinna sig i en monopolställning. De hävdade vidare att införandet av åtgärder skulle leda till en betydande prisökning som därmed negativt skulle påverka deras konkurrenskraft i förhållande till transformatorindustrin utanför gemenskapen. Slutligen hävdade de att gemenskapsindustrin inte skulle ha tillräcklig kapacitet för att leverera till användarindustrin, om åtgärder infördes.

(159)

Innan de spörsmål behandlas som användarindustrin tagit upp bör vissa bakgrundsuppgifter nämnas i syfte att göra en rättvis bedömning av situationen på gemenskapsmarknaden.

(160)

Det bör noteras att antalet tillverkare av den berörda produkten i hela världen är ganska begränsat. Det finns i själva verket endast 13 tillverkare i hela världen som tillverkar kornorienterade elektroplåtar. Det finns två tillverkare i Japan, Förenta staterna och Ryssland, en i Sydkorea, Kina och Brasilien och sex i Europeiska gemenskapen (av vilka tre är närstående företag). Europeiska gemenskapen är därför den marknad som har det största antalet tillverkare. De japanska och amerikanska tillverkarnas distributionsnät är särskilt välorganiserat på gemenskapsmarknaden, eftersom de har egna servicecenter och närstående importörer i EU. Vidare förefaller endast tre tillverkare i hela världen vara i stånd att leverera högpermeabla (laserbehandlade) typer av den berörda produkten. De tillverkarna finns i EU, Förenta staterna och Japan.

(161)

Det erinras om att tre gemenskapstillverkare 1999 slog samman sin verksamhet i ett och samma holdingbolag (ThyssenKrupp) i syfte att skapa en större enhet som skulle kunna konkurrera effektivare med de övriga tillverkarna av kornorienterade elektroplåtar på världsmarknaden. Denna sammanslagning granskades vid den tidpunkten ingående av Europeiska kommissionen och godkändes.

(162)

Slutligen visade undersökningen att de samarbetsvilliga användarna under undersökningsperioden köpte 10 % respektive 15 % av sina kornorienterade elektroplåtar från de ryska och amerikanska tillverkare som konstaterades bedriva dumpning. De samarbetsvilliga användarna förlitade sig med andra ord huvudsakligen på andra leveranskällor, eftersom 75 % av deras inköp var från icke-dumpade källor, av vilka cirka 60 % köptes från gemenskapsindustrin. Endast en användare köpte uteslutande kornorienterade elektroplåtar från dumpade källor, men det företaget övergick nyligen till att få sina leveranser från gemenskapsindustrin.

(163)

Mot denna bakgrund och med beaktande av det första påståendet från användarna om att de uteslutande skulle bli beroende av leveranser från gemenskapsindustrin, bör det för det första erinras om att målet med antidumpningstullar inte är att stänga gemenskapsmarknaden för import utan att återställa en situation, där rättvis handel råder, genom att undanröja verkningarna av skadevållande dumpning. Importen från de berörda länderna förväntas därför inte upphöra, utan fortsätta, om än till icke-dumpade eller icke-skadevållande priser.

(164)

Detta är säkerligen fallet när det gäller Ryssland, eftersom ingen dumpningsmarginal fastställdes för den största ryska exporterande tillverkaren som svarade för cirka 75 % av importen från Ryssland under undersökningsperioden, och eftersom endast en relativt liten dumpningsmarginal (11,5 %) fastställdes för den andra exporterande tillverkaren. Det hänvisas också till avsnitt I nedan, i vilket det föreslås att åtgärder som baseras på resultaten från den nuvarande undersökningen skall ersätta de åtgärder som nu gäller för breda kornorienterade elektroplåtar från Ryssland, och som varierar med mellan 14,7 % och 40,1 %. För Rysslands del torde de antidumpningsåtgärder som fastställs genom den nuvarande undersökningen således bli betydligt mindre betungande än de som nu tillämpas.

(165)

Importen från Förenta staterna förväntas också fortsätta mot bakgrund av den ständiga efterfrågan på gemenskapsmarknaden efter vissa typer av den berörda produkten, som endast tillverkas av ett begränsat antal leverantörer i hela världen.

(166)

Vidare hänvisas det till skälen 190–193 som rör de prisåtaganden som gjorts av de två berörda exporterande tillverkarna. Med dessa åtaganden åtar sig de exporterande tillverkarna att sälja sin produkt på gemenskapsmarknaden över en viss prisnivå, som undanröjer de skadevållande verkningarna av dumpning. Importen från de berörda länderna förväntas därför inte upphöra.

(167)

Eftersom importen från de berörda länderna förväntas fortsätta, och eftersom det fortfarande finns alternativa leveranskällor, är påståendet om att införandet av antidumpningstullar skulle leda till att gemenskapsindustrin skulle komma i en monopolställning ogrundat. Det är inte endast importen från de berörda länderna som förväntas fortsätta utan även importen från andra tredjeländer. Dessutom består gemenskapsindustrin av mer än en tillverkare, och det finns även andra gemenskapstillverkare (som inte är en del av gemenskapsindustrin) som är verksamma på marknaden.

(168)

Vissa parter hävdade att gemenskapsindustrin framför allt skulle komma i en monopolställning när det gäller vissa typer av den berörda produkten, t.ex. vissa högpermeabla typer, som endast kan tillverkas av ett mycket begränsat antal tillverkare i hela världen. När det gäller detta bör det för det första noteras, att slutsatsen från undersökningen var att alla typer av den berörda produkten borde betraktas som en enda produkt i det nuvarande antidumpningsförfarandet. Undersökningen, inbegripet av gemenskapens intresse, borde därför genomföras med avseende på den berörda produkten som helhet, inte bara med avseende på bestämda produkttyper.

(169)

Oaktat vad som sägs ovan är det riktigt att högpermeabla typer av den berörda produkten endast tillverkas av ett begränsat antal tillverkare i hela världen, nämligen en tillverkare i Förenta staterna, två i Japan och en i gemenskapen (se ovan). När det gäller detta erinras det om att de leveranskällorna fortsatt förväntas vara tillgängliga även efter införandet av åtgärder, inbegripet importen från Förenta staterna, om än till icke-dumpade eller icke-skadevållande priser. En tillfredsställande grad av konkurrens kan därför förväntas kvarstå även när det gäller dessa specifika produkttyper.

(170)

Påståendet om att det skulle strida mot gemenskapens intresse att införa åtgärder, eftersom endast ett fåtal företag tillverkar dessa specifika typer, kan inte anses vara ett giltigt skäl för att godta att en av dessa tillverkare, i detta fall den amerikanska tillverkaren, säljer sina produkter till dumpade och skadevållande priser på gemenskapsmarknaden. Det erinras om att en betydande dumpningsmarginal (47,6 %) fastställdes för detta företag. Undersökningen visade att användarna köpte en betydande del av sina produkter, inbegripet högpermeabla typer, från gemenskapsindustrin, och att det kontinuerliga pristryck som vållats av den dumpade importen kan leda till att anläggningar måste stängas i gemenskapen. Om det inte införs antidumpningsåtgärder som undanröjer de negativa verkningarna av skadevållande dumpning, kan det inte uteslutas att användarna kommer att bli helt beroende av import, vilket säkerligen också är till skada för konkurrensen och användarindustrin.

(171)

När det gäller påståendet om att priserna på den berörda produkten skulle stiga på gemenskapsmarknaden om antidumpningsåtgärder infördes, erinras det om att, eftersom målet med åtgärderna är att undanröja skadevållande dumpning, kan det också förväntas att ett eventuellt införande av åtgärder faktiskt har till följd att priserna överlag stiger. Denna effekt förväntas emellertid förbli ganska begränsad.

(172)

Det skulle i själva verket fortfarande finnas flera leveranskällor, som inte skulle omfattas av åtgärder, och som skulle trygga konkurrensen. Mot bakgrund av nivån på de åtgärder som fastställs i den nuvarande undersökningen, och eftersom avsikten med dessa åtgärder är att ersätta de åtgärder som nu tillämpas mot breda kornorienterade elektroplåtar (se skälen 194 - 195), skulle antidumpningsåtgärder baserade på resultaten från den nuvarande undersökningen för Rysslands vidkommande på det hela taget ha mindre verkningar än de åtgärder som tillämpades under undersökningsperioden. Om åtgärderna mot import till gemenskapen av den berörda produkten från Ryssland under undersökningsperioden hade tillämpats på den nivå som fastställs i den nuvarande undersökningen, skulle antidumpningstullarna på det hela taget ha varit fyra gånger lägre än de tullar som faktiskt betalades.

(173)

Om regeln om lägsta tull tillämpades på importen från Förenta staterna, skulle endast den skadevållande delen av dumpningsmarginalen undanröjas, vilket normalt borde innebära att priset på importerade produkter från Förenta staterna låg på en nivå som dock var under nivån för 2002.

(174)

Påståendet om att införandet av antidumpningsåtgärder skulle leda till att det uppstod en bristsituation bör också avvisas. Såsom anges ovan förväntas importen under alla omständigheter fortsätta även om antidumpningsåtgärder införs. Dessutom var gemenskapsindustrins produktionskapacitet större än den samlade förbrukningen i gemenskapen under undersökningsperioden. Om gemenskapens priser åter kommer upp på en rättvis nivå, kan det dessutom förväntas att gemenskapsindustrin, genom en minskning av exportförsäljningen, styr om försäljningen till hemmamarknaden.

(175)

Några berörda parter hävdade att stängningen av den italienska anläggningen skulle leda till att gemenskapsindustrins samlade produktionskapacitet när det gäller den berörda produkten minskade, vilket skulle kunna leda till att uppstod brister på gemenskapsmarknaden. Detta argument är emellertid osäkert, eftersom det snarare skulle krävas att gemenskapsindustrin skyddades mot dumpad import i syfte att förhindra att ytterligare anläggningar måste stängas och på så vis upprätthålla produktionskapaciteten.

(176)

Dessutom bör det noteras att även efter den meddelade stängningen kommer gemenskapsindustrins samlade produktionskapacitet fortfarande att överstiga efterfrågan i gemenskapen under undersökningsperioden, och att det är de återstående tillverkarnas avsikt att investera i den egna produktionskapaciteten i syfte att ge en ytterligare garanti för en tillfredsställande försörjning på gemenskapsmarknaden. En situation där det åter råder rättvisa konkurrensförhållanden och priser på gemenskapsmarknaden, så att en tillfredsställande avkastning för gemenskapsindustrin garanteras, skulle säkerligen gynna sådana investeringar och främja en återgång av försäljningen till gemenskapsmarknaden.

(177)

Slutligen bör det noteras att de flesta av de ovannämnda påståendena redan framfördes av användarna i samband med de tidigare undersökningar som ledde till införandet av antidumpningsåtgärder mot breda kornorienterade elektroplåtar från Ryssland. Trots dessa påståenden, som vid den tidpunkten alla avvisades, eftersom de antingen ansågs ogrundade eller inte konstaterades strida mot gemenskapens intresse som helhet, lämnade användarna inte i samband med den nuvarande undersökningen någon bevisning för att dessa åtgärder faktiskt hade de negativa verkningar som det påstods vid den tidpunkten. Detta tyder på att inte heller eventuella åtgärder baserade på resultaten från den nuvarande undersökningen kan förväntas ha några väsentliga negativa verkningar för användarindustrin.

(178)

Av alla de skäl som anges ovan kan slutsatsen dras, att om åtgärder införs kommer användarna av den berörda produkten totalt sett inte uteslutande att vara beroende av gemenskapsindustrin, att användarnas inköpspris i många fall inte kommer att påverkas direkt av att åtgärder införs, eller endast i begränsad omfattning, och att det inte kommer att finnas någon brist på leveranser av kornorienterade elektroplåtar överlag på gemenskapsmarknaden i framtiden.

(179)

Endast en icke-närstående importör samarbetade i undersökningen och motsatte sig införandet av åtgärder med motiveringen att dessa skulle medföra att företagets handelstransaktioner med den berörda produkten upphörde. Eftersom detta företag uteslutande importerade kornorienterade elektroplåtar från ett av de berörda länderna kan det förväntas att företaget blir direkt påverkat av att åtgärder införs. Denna importör skulle dock fortfarande ha möjlighet att även importera från andra leverantörer som inte är föremål för åtgärder. Dessutom framgår det att cirka 75 % av denna importörs omsättning inte rör den berörda produkten. Med hänsyn till dessa faktorer anses de negativa verkningarna av att åtgärder införs förbli relativt begränsade. Eftersom ingen annan importör framförde något påstående om negativa verkningar av ett eventuellt införande av åtgärder, kan slutsatsen dras att importörerna överlag inte kommer att påverkas i någon betydande utsträckning.

(180)

Det bör noteras att importörernas begränsade samarbetsvilja förklaras av att användarna för det mesta importerar kornorienterade elektroplåtar själva, och hänvisning görs därför även till slutsatserna ovan.

(181)

Ett införande av åtgärder förväntas ha till följd att gemenskapsindustrins försäljning på gemenskapsmarknaden åter blir lönsam och att dess marknadsandel ökar. Det fastställdes att dumpad import i hög grad hade bidragit till att ett företag som ingår i gemenskapsindustrin gradvis tvingades stänga sin anläggning, och mot bakgrund av gemenskapsindustrins överlag försämrade situation finns det en risk för att andra gemenskapstillverkare kommer att tvingas att stänga en del av sina produktionslinjer eller till och med hela produktionsanläggningar och friställa en del av sina anställda, om inte åtgärder införs. Även om vissa negativa verkningar sannolikt kommer att bli följden, t.ex. i form av ökade priser för användarna, anses sådana verkningar fortfarande vara begränsade. Det bör också anses vara i användarnas intresse att det alltjämt finns livskraftiga och konkurrenskraftiga gemenskapstillverkare på en marknad som inte längre snedvrids på grund av illojala handelsmetoder.

(182)

Mot bakgrund av de begränsade försörjningskällorna i hela världen är det också i gemenskapsanvändarnas intresse att försörjningskällorna i gemenskapen inte försvagas ytterligare av dumpad import som leder till en ytterligare nedskärning av gemenskapsindustrins verksamhet och gör användarna av kornorienterade elektroplåtar gradvis mera beroende av importerat material.

(183)

Mot bakgrund av slutsatserna beträffande dumpning, därav vållad skada och gemenskapens intresse bör åtgärder införas mot import av den berörda produkten från Förenta staterna och Ryssland.

(184)

Nivån på de slutgiltiga antidumpningsåtgärderna bör vara tillräckligt hög för att undanröja den skada som gemenskapsindustrin vållats genom den dumpade importen utan att överskrida de dumpningsmarginaler som konstaterats. Vid beräkningen av det tullbelopp som är nödvändigt för att undanröja verkningarna av den skadevållande dumpningen ansågs det att eventuella åtgärder borde göra det möjligt för gemenskapsindustrin att täcka sina kostnader och uppnå en vinst före skatt som rimligen skulle kunna uppnås under normala konkurrensförhållanden, dvs. om det inte förekom någon dumpad import.

(185)

På grundval av tillgängliga uppgifter konstaterades det preliminärt att en vinstmarginal på 5 % av omsättningen, som gemenskapsindustrin uppnådde 2001, kunde anses vara en skälig nivå som gemenskapsindustrin kunde förväntas uppnå, om det inte förekom skadevållande dumpning. Det bör noteras att denna lönsamhetsnivå även användes för fastställandet av skademarginalen i samband med den undersökning som ledde till införandet av de åtgärder som nu tillämpas mot kornorienterade elektroplåtar med en bredd av mer än 500 mm. Den nödvändiga prisökningen beräknades därefter på grundval av en jämförelse i samma handelsled mellan det vägda genomsnittliga importpris som fastställts för beräkningarna av prisunderskridandet och det icke-skadevållande priset på de produkter som såldes av gemenskapsindustrin på gemenskapsmarknaden. Det icke-skadevållande priset beräknades genom att försäljningspriset för vart och ett av de företag som ingick i gemenskapsindustrin justerades till den kritiska punkten och genom att den ovan nämnda vinstmarginalen lades till. Den eventuella skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes sedan i procent av det totala importvärdet cif.

(186)

Mot bakgrund av ovanstående och i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen anser kommissionen att slutgiltiga antidumpningstullar bör införas mot import med ursprung i Ryssland och Förenta staterna, och att dessa bör fastställas till en nivå motsvarande den lägsta av dumpnings- och skademarginalerna i enlighet med regeln om lägsta tull.

(187)

På denna grundval uppgår de föreslagna slutgiltiga tullarna till följande:

(188)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av den nuvarande undersökningen. De återspeglar därmed den situation som konstaterades i samband med den undersökningen beträffande dessa företag. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tull som gäller för ”alla övriga företag”) gäller alltså endast import av produkter med ursprung i de berörda länderna och som tillverkats av de företag, och därmed de specifika rättsliga enheter, som nämns i denna förordnings normativa del. Importerade produkter som tillverkats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del med namn och adress, inbegripet enheter som är närstående de uttryckligen nämnda företagen, kan inte omfattas av dessa tullsatser utan skall omfattas av den tullsats som gäller för ”alla övriga företag”.

(189)

Eventuella ansökningar om tillämpning av dessa individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av en ändring av enhetens namn eller inrättandet av nya produktions- eller försäljningsenheter) bör utan dröjsmål sändas till kommissionen tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt beträffande de ändringar av företagets verksamhet i fråga om produktion, försäljning på hemmamarknaden och exportförsäljning som hänger samman med exempelvis namnändringen eller ändringen av produktions- eller försäljningsenheterna. Förordningen kommer därefter, vid behov, att ändras i enlighet därmed genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

(190)

En exporterande tillverkare i Förenta staterna och en exporterande tillverkare i Ryssland gjorde ett prisåtagande i enlighet med artikel 8.1 i grundförordningen.

(191)

Kommissionen anser att de åtaganden som gjordes av AK Steel Corporation och NMLK kan godtas, eftersom de leder till att de skadliga verkningarna av dumpningen undanröjs. De regelbundna och detaljerade rapporter som företagen åtagit sig att lämna till kommissionen kommer dessutom att möjliggöra en effektiv övervakning, och företagens struktur är sådan att kommissionen anser att risken för kringgående av åtagandena är minimal.

(192)

I syfte att sörja för att åtagandena faktiskt efterlevs och övervakas när ansökan om övergång till fri omsättning enligt åtagandena uppvisas bör tullbefrielse endast beviljas under förutsättning att en giltig faktura uppvisas innehållande de uppgifter som anges i bilagan; detta är nödvändigt för att tullen skall kunna avgöra om sändningen exakt motsvarar de uppgifter som anges på fakturan. Om en sådan faktura inte uppvisas, eller om den inte avser den produkt som uppvisas för tullen, bör den tillämpliga antidumpningstullsatsen betalas.

(193)

Vid misstanke om överträdelse av åtagandet eller vid överträdelse eller återtagande av detta kan en antidumpningstull införas i enlighet med artikel 8.9 och 8.10 i grundförordningen.

(194)

Det erinras om att, såsom anges i skäl 3 i denna förordning, en interimsöversyn inleddes i syfte att göra det möjligt att företa de ändringar eller upphävanden som är nödvändiga av de slutgiltiga antidumpningsåtgärder som införts mot import från Ryssland av breda kornorienterade elektroplåtar. Detta berodde på att dessa produkter omfattas av räckvidden för de produkter som är föremål för förfarandet avseende import till gemenskapen av kornorienterade valsade platta produkter av kisellegerat elektrostål med ursprung i Förenta staterna och Ryssland.

(195)

På grundval av ovanstående undersökningsresultat och slutsatser fastställdes det vid undersökningen att åtgärder bör införas mot kornorienterade elektroplåtar av alla bredder enligt beskrivningen i skäl 3, med ursprung i bl.a. Ryssland. Eftersom dessa åtgärder även omfattar breda kornorienterade elektroplåtar anses det inte längre lämpligt att fortsätta att tillämpa de åtgärder som infördes genom rådets förordning (EG) nr 151/2003, vilka därför bör upphävas.

a)

de varor som deklareras och uppvisas för tullen exakt motsvarar den produkt som avses i artikel 1.1,

b)

en faktura, innehållande minst de uppgifter som anges i bilagan, uppvisas för medlemsstaternas tullmyndigheter när deklarationen för övergång till fri omsättning uppvisas, och

c)

de varor som deklareras och uppvisas för tullen exakt motsvarar beskrivningen på fakturan.

27.8.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 223/27

(1)

I september 2000 införde rådet genom förordningarna (EG) nr 1994/2000 (2) och (EG) nr 1993/2000 (3) slutgiltiga utjämningstullar (på mellan 1 och 8,2 %) och slutgiltiga antidumpningstullar på import av termoplastiskt gummi av styrenbutadienstyren-typ (”SBS-gummi”) med ursprung i Taiwan.

(2)

De slutgiltiga antidumpningstullarna för de exporterande tillverkarna i Taiwan, uttryckta i procent av värdet cif vid gemenskapens gräns, fastställdes till följande:

(3)

I enlighet med artikel 5 i grundförordningen meddelande kommissionen den 28 maj 2004 genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning  (4) att ett antidumpningsförfarande skulle inledas beträffande import till gemenskapen av SBS-gummi med ursprung i Ryssland och Sydkorea.

(4)

Genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning  (5) meddelade kommissionen dessutom samma dag att en interimsöversyn i enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen skulle inledas av de slutgiltiga antidumpningstullar som införts genom rådets förordning (EG) nr 1993/2000 på import av SBS-gummi med ursprung i Taiwan.

(5)

Antidumpningsundersökningen inleddes till följd av ett klagomål som ingavs den 13 april 2004 av Europeiska kemiindustrirådet (CEFIC) (nedan kallat ”den klagande”) såsom företrädare för tillverkare som svarar för en betydande del, i detta fall 100 %, av gemenskapens tillverkning av SBS-gummi. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning av produkten i fråga och för därav vållad väsentlig skada, och denna bevisning ansågs tillräcklig för att motivera inledandet av ett förfarande.

(6)

Interimsöversynen grundade sig på en begäran som ingivits av CEFIC och innehöll bevisning för återkommande dumpning och skada och att de gällande åtgärderna inte längre var tillräckliga för att motverka den skadevållande dumpningen.

(7)

Kommissionen underrättade officiellt de exporterande tillverkare i Ryssland, Sydkorea och Taiwan, importörer/handlare och deras intresseorganisationer, leverantörer och användare som den visste var berörda, företrädare för de berörda exportländerna och de klagande gemenskapstillverkarna om att förfarandet inletts. Berörda parter gavs möjlighet att inom den tid som angavs i tillkännagivandena om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(8)

Eftersom ett stort antal importörer av SBS-gummi i gemenskapen anges i klagomålet och begäran angavs det i tillkännagivandena om inledande att ett stickprovsförfarande skulle kunna komma att tillämpas för importörerna i samband med fastställandet av skada i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(9)

För att kommissionen skulle kunna besluta om huruvida ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall kunna göra ett urval, uppmanades alla importörer att ge sig till känna för kommissionen och lämna de grundläggande uppgifter om sin verksamhet avseende SBS-gummi under stickprovsundersökningsperioden (1 april 2003—31 mars 2004) som anges i tillkännagivandet om inledande. Efter att ha granskat de uppgifter som lämnats av importörerna och på grund av att endast ett litet antal svar inkommit beslutade kommissionen att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt.

(10)

Frågeformulär sändes till alla parter som såvitt känt var berörda och till alla andra företag som gav sig till känna inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(11)

Svar mottogs från en sydkoreansk exporterande tillverkare, en rysk tillverkare och två denne närstående ryska företag, fyra taiwanesiska tillverkare, fyra gemenskapstillverkare och fyra icke-närstående importörer. Inga svar inkom från användare.

(12)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den bedömde som nödvändiga för ett fastställande av dumpning, skada och gemenskapens intresse. I enlighet med artikel 16.1 i grundförordningen gjordes kontrollbesök hos följande företag:

(13)

Det framgick av undersökningen att endast ett ryskt företag, nämligen JSC Voronezhsyntezkauchuk, tillverkade och sålde den berörda produkten, under det att JSC SIBUR huvudsakligen ansvarade för den inhemska försäljningen och tillhandahållandet av råmaterial. Gazexport ansvarade för exportförsäljningen under största delen av undersökningsperioden. I samband med denna undersökning kommer de tre varandra närstående ryska företagen därför att betraktas som ett och samma företag kallat ”SIBUR-gruppen”.

(14)

Med hänsyn till behovet av att ytterligare undersöka vissa aspekter beträffande skada, orsakssamband och gemenskapens intresse, särskilt med avseende på den parallella interimsundersökningen av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av SBS-gummi med ursprung i Taiwan infördes inga provisoriska antidumpningsåtgärder på import av SBS-gummi med ursprung i Ryssland och Sydkorea. Inte desto mindre underrättades alla parter om de preliminära undersökningsresultaten och beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter efter meddelandet av uppgifter, och hänsyn togs till deras muntliga och skriftliga synpunkter.

(15)

Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för fastställandet av de slutgiltiga undersökningsresultaten, särskilt beträffande importen av SBS-gummi från Taiwan.

(16)

Alla parter informerades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera

(17)

Parterna beviljades även en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter efter meddelandet av dessa uppgifter. Parternas skriftliga och muntliga synpunkter beaktades och undersökningsresultaten ändrades där så var lämpligt i enlighet med dessa.

(18)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 april 2003 till och med den 31 mars 2004 (nedan kallad ”undersökningsperioden”, i tabeller ”UP”). Undersökningen av skadeindikatorernas utveckling omfattade perioden från och med den 1 januari 2000 till och med slutet av undersökningsperioden (nedan kallad ”skadeundersökningsperioden”).

(19)

Den produkt som berörs är termoplastiskt gummi av styrenbutadienstyren-typ, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 4002 19 00, ex 4002 99 10 och ex 4002 99 90.

(20)

Termoplastiskt gummi av styrenbutadienstyren-typ är en sampolymer uppbyggd av tre segment som tillverkas huvudsakligen av monomerer av styren och butadien. Det kan vara antingen torrt eller, genom tillsats av olja vid tillverkningen, oljeutdrygat. Vidare förekommer SBS-gummi i olika former, som kan identifieras med hjälp av olika specifikationer (t.ex. styreninnehållet i förhållande till butadieninnehållet och oljehalten eller symetriegenskaperna). Även om det finns ett stort antal möjliga typer av SBS-gummi, finns det inga betydande olikheter vad deras grundläggande fysikaliska egenskaper beträffar och det finns heller inga klara skiljelinjer mellan de olika typerna. Alla typer av SBS-gummi används också för samma ändamål, t.ex. SBS-modifiering av bitumen för vägasfalt och takbeläggning, i material för tekniska ändamål och skodon samt för modifiering av plaster och tillverkning av lim. De betraktas därför som en enda produkt i samband med denna undersökning.

(21)

I samband med kontrollbesöken framkom det att ett företag exporterade segmentpolymerer av styrenispoprenstyren till gemenskapen under undersökningsperioden. Denna produkt ansågs inte vara samma produkt som den berörda produkten. Styrenisoprenstyren har en annan fysikalisk sammansättning än SBS-gummi, eftersom monomeren i polymerens mittsegment är isopren i stället för butadien. Det hade således inte samma fysikaliska egenskaper och omfattas därför inte av det nuvarande förfarandet.

(22)

Det konstaterades att den berörda produkten och det SBS-gummi som tillverkas och säljs på den inhemska marknaden i Ryssland, Sydkorea och Taiwan och det som tillverkas och säljs i gemenskapen av gemenskapsindustrin hade samma grundläggande fysikaliska och kemiska egenskaper och samma grundläggande användningsområden. De anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(23)

Den allmänna metod som beskrivs nedan tillämpades på alla exporterande tillverkare i Ryssland, Sydkorea och Taiwan. I framställningen nedan av undersökningsresultaten beträffande dumpning för de berörda länderna redogörs därför endast för de aspekter som är specifika för det enskilda exportlandet.

(24)

I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen undersökte kommissionen till att börja när det gäller varje samarbetsvillig exporterande tillverkare huruvida företagets sammanlagda inhemska försäljning av SBS-gummi var representativ, dvs. om den totala försäljningsvolymen utgjorde minst 5 % av företagets totala försäljningsvolym för export till gemenskapen. Kommissionen identifierade därefter de typer av gummi av styrenbutadienstyren-typ som såldes på den inhemska marknaden av företag vilkas försäljning på den marknaden var representativ totalt sett, och som var identiska eller direkt jämförbara med de typer som såldes på export till gemenskapen.

(25)

För varje typ av SBS-gummi som de exporterande tillverkarna sålde på den inhemska marknaden och som konstaterades vara direkt jämförbar med de typer av SBS-gummi som såldes på export till gemenskapen fastställdes om försäljningen på den inhemska marknaden var tillräckligt representativ enligt artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på den inhemska marknaden av en viss typ SBS-gummi ansågs vara tillräckligt representativ om den sammanlagda försäljningsvolymen på den inhemska marknaden av denna typ under undersökningsperioden motsvarade minst 5 % av den sammanlagda försäljningsvolym av den jämförbara typen av SBS-gummi som exporterades till gemenskapen.

(26)

Därefter undersöktes, för var och en av de typer av SBS-gummi som sålts i representativa volymer på den inhemska marknaden om denna försäljning kunde anses ha ägt rum vid normal handel i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen. För detta ändamål fastställdes andelen lönsam försäljning av den berörda typen till oberoende kunder. I de fall där försäljningsvolymen för en typ av SBS-gummi som såldes till ett nettoförsäljningspris som minst motsvarade den beräknade tillverkningskostnaden, utgjorde mer än 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen, och där det vägda genomsnittliga priset för den typen minst motsvarade tillverkningskostnaden, grundades normalvärdet på det faktiska priset vid försäljning på den inhemska marknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt av priserna vid all försäljning på den inhemska marknaden för den typen under undersökningsperioden, oavsett om denna försäljning varit lönsam eller inte. I de fall där volymen lönsam försäljning av den berörda typen motsvarade högst 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen eller det vägda genomsnittliga priset för den typen understeg tillverkningskostnaden, grundades normalvärdet på det faktiska priset vid försäljning på den inhemska marknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt av enbart lönsam försäljning av den typen, förutsatt att den försäljningen utgjorde minst 10 % av den lönsamma försäljningen av enbart den typen.

(27)

I de fall där den lönsamma försäljningen av en viss typ utgjorde mindre än 10 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen, ansågs försäljningen av denna typ inte ha skett i tillräckliga mängder för att normalvärdet skulle kunna fastställas på grundval av priset på den inhemska marknaden. I det fall det inte var möjligt att använda de inhemska priserna för en viss typ som såldes av en exporterande tillverkare för fastställandet av normalvärdet ansågs ett konstruerat normalvärde för denna typ utgöra en lämplig grund för fastställandet av normalvärdet

(28)

Normalvärdet konstruerades således enligt artikel 2.3 i grundförordningen genom att det till tillverkningskostnaderna för de exporterade typerna, vid behov justerade, lades ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt en skälig vinstmarginal. För detta ändamål undersökte kommissionen om uppgifterna om försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst för var och en av de berörda exporterande tillverkarna på hemmamarknaden var tillförlitliga.

(29)

De faktiska försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna på den inhemska marknaden bedömdes som tillförlitliga när det berörda företagets sammanlagda försäljningsvolym på den marknaden kunde anses som representativ i förhållande till volymen av exportförsäljningen till gemenskapen. Vinstmarginalen på hemmamarknaden fastställdes på grundval av försäljningen på denna marknad för de typer som såldes vid normal handel. Vid denna beräkning användes den metod som beskrivs ovan.

(30)

I samtliga fall där den berörda produkten exporterades direkt till oberoende kunder i gemenskapen fastställdes exportpriset i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, dvs. på grundval av de exportpriser som faktiskt betalats eller skulle betalas.

(31)

Normalvärdet och exportpriserna jämfördes fritt fabrik. För att få en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen justeringar för olikheter som påverkade prisernas jämförbarhet. Lämpliga justeringar beviljades i samtliga fall där dessa konstaterades vara skäliga, korrekta och styrkta med kontrollerad bevisning.

(32)

I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen jämfördes för varje exporterande tillverkare det vägda genomsnittliga normalvärdet med det vägda genomsnittliga exportpriset.

(33)

En sydkoreansk exporterande tillverkare besvarade frågeformuläret. Det framgick av undersökningen att det sydkoreanska företagets sammanlagda försäljning på den inhemska marknaden var representativ. Dessutom utgjorde den sammanlagda försäljningen på hemmamarknaden av varje typ av SBS-gummi som såldes av företaget minst 5 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för jämförbara typer av SBS-gummi som exporterades till gemenskapen och denna försäljning kunde därför anses vara representativ.

(34)

Vid fastställandet av normalvärdet kunde de inhemska priserna användas för två produkttyper. För tre produkttyper fastställdes normalvärdet på grundval av enbart den lönsamma andelen av försäljningen. För fem produkttyper var mindre än 10 % av försäljningen på den inhemska marknaden lönsam under undersökningsperioden. I enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen konstruerade kommissionen därför normalvärdet för dessa typer på grundval av den exporterande tillverkarens egna tillverkningskostnader jämte ett skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. För detta ändamål användes företagets egna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, eftersom dess försäljning på den inhemska marknaden av den likadana produkten var representativ enligt artikel 2.2 i grundförordningen. När det gäller vinstmarginalen användes vinsten vid försäljningen på den inhemska marknaden vid normal handel i enlighet med artikel 2.6 första meningen i grundförordningen.

(35)

Eftersom exportförsäljningen av den berörda produkten skedde direkt till oberoende kunder i gemenskapen fastställdes exportpriserna på grundval av de priser som betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid försäljning på export till gemenskapen i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(36)

Justeringar gjordes i tillämpliga och motiverade fall för transport-, försäkrings-, hanterings- och kreditkostnader. I enlighet med artikel 2.10 b i grundförordningen begärde och beviljades företaget en justering av normalvärdet för tullrestitution med motiveringen att importavgifter togs ut på den likadana produkten när denna var avsedd för förbrukning i exportlandet, men återbetalades när den berörda produkten såldes på export.

(37)

Företaget begärde också en justering för mängdrabatter. Vid kontrollbesöket hade företaget möjlighet att påvisa att mängdrabatter påverkade priserna. Det kunde dock inte på ett korrekt vis kvantifiera de påstådda rabatterna eller påvisa att de var direkt knutna till försäljningen i fråga. Begäran avvisades därför i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen.

(38)

Följande dumpningsmarginal, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, före tull, fastställdes:

(39)

Eftersom dumpningsmarginalen för Korea Kumho Petrochemicals underskrider miniminivån, dvs. den uppgår till mindre än 2 %, bör förfarandet beträffande Sydkorea avslutas utan införande av åtgärder i enlighet med artikel 9.3 i grundförordningen.

(40)

Tre varandra närstående företag besvarade frågeformuläret och dessa svar behandlades gemensamt.

(41)

Det framgick av undersökningen att all försäljning på den ryska hemmamarknaden var representativ och att endast en viss produkttyp såldes till gemenskapen. Det konstaterades att den ifrågavarande typen av den berörda produkten såldes i tillräcklig mängd på hemmamarknaden och att denna försäljning kunde anses vara representativ. Det konstaterades vidare att försäljningen av den produkttyp som exporterades till gemenskapen skedde vid normal handel. De faktiska hemmamarknadspriserna kunde därför användas för att fastställa normalvärdet.

(42)

Ett av företagen i SIBUR-gruppen hade en egen tillverkning av de viktigaste råmaterialen, dvs. butadien och styren, och köpte endast dessa råmaterial i bristsituationer. Eftersom det förekom motstridiga uppgifter om vilka mängder råmaterial som köpts respektive tillverkats under undersökningsperioden använde kommissionen i enlighet med artiklarna 2.5 och 18 i grundförordningen tillgängliga uppgifter, i detta fall den största mängd köpt råmaterial som uppgivits av företagen, för att fastställa vilken råmaterialkostnad som skulle användas vid fastställandet av tillverkningskostnaden. Den totala reviderade produktionskostnaden ändrade emellertid inte på slutsatsen att hemmamarknadspriserna var en lämplig grund för fastställandet av normalvärdet.

(43)

På grund av uppdelningen av verksamheten mellan de berörda företagen fick tillverkningskostnaden fastställas genom att de relevanta kostnaderna för tillverkningsföretaget JSC Voronezhsyntezkauchuk slogs samman med de relevanta kostnaderna för JSC SIBUR.

(44)

Efter det att företagen hade underrättats om beslutet att inte införa provisoriska åtgärder begärde de en korrigering av det normalvärde som fastställt med motiveringen att de inhemska försäljningspriser som de uppgivit av misstag innehöll rysk mervärdesskatt. Vid kontrollbesöket kontrollerades de inhemska försäljningspriserna för ett företag, varvid det konstaterades att de uppgivits netto, före skatt. När det gäller det andra företaget med försäljning på hemmamarknaden kunde de inhemska försäljningspriserna inte kontrolleras på ett korrekt sätt vid kontrollbesöket, eftersom företaget inte kunde ge en fullständig redogörelse för alla sina inhemska försäljningstransaktioner vid den tidpunkten. Senare kontrollerades den kompletta redogörelsen för de inhemska försäljningspriserna genom kontroller av slumpvis utvalda fakturor. På grundval av dessa fakturor drog kommissionen slutsatsen att företaget hade uppgivit de relevanta inhemska försäljningspriserna netto, före skatt. När det gäller den övriga försäljningen på hemmamarkanden kunde kommissionen inte göra några ytterligare kontroller med avseende på mervärdesskatten inom utsatt tid. Mot denna bakgrund avvisades begäran.

(45)

Eftersom exporten av den berörda produkten huvudsakligen skedde direkt till oberoende kunder i gemenskapen fastställdes exportpriserna på grundval av de priser som betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid försäljning på export till gemenskapen i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(46)

Eftersom all försäljning skedde fritt fabrik gjordes i tillämpliga och motiverade fall justeringar endast för hanterings- och kreditkostnader.

(47)

Efter det att företagen hade underrättats om beslutet att inte införa provisoriska åtgärder begärde de en justering för olikheter i fysikaliska egenskaper i enlighet med artikel 2.10 a i grundförordningen med motiveringen att det SBS-gummi som tillverkades av dem var av lägre kvalitet än det som tillverkades av gemenskapsindustrin. Undersökningen vid kontrollbesöket bekräftade att det SBS-gummi som tillverkades och såldes på den ryska hemmamarknaden var detsamma som det som såldes till gemenskapen. Begäran avvisades därför i enlighet med artikel 2.10 a i grundförordningen.

(48)

Följande dumpningsmarginal, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, före tull, fastställdes:

(49)

Fyra tillverkare av den berörda produkten i Taiwan besvarade frågeformuläret. Det framgick av svaren att endast de två företag som omfattades av individuella antidumpningstullar hade exporterat den berörda produkten till gemenskapen under undersökningsperioden.

(50)

När det gäller ett av företagen framgick det av undersökningen att all försäljning på den inhemska marknaden var representativ och att endast en viss produkttyp såldes till gemenskapen. Det konstaterades att den ifrågavarande typen av SBS- gummi såldes i tillräcklig mängd på den inhemska marknaden och att denna försäljning därför kunde anses vara representativ. Det konstaterades vidare att försäljningen av den produkttyp som exporterades till gemenskapen skedde vid normal handel. De faktiska hemmamarknadspriserna kunde därför användas för att fastställa normalvärdet.

(51)

När det gäller det andra samarbetsvilliga företaget framgick det av undersökningen att all försäljning på den inhemska marknaden var representativ. Dessutom utgjorde den sammanlagda försäljningen på den inhemska marknaden av åtta typer av SBS-gummi som såldes av företaget minst 5 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för jämförbara typer av SBS-gummi som exporterades till gemenskapen och denna försäljning kunde därför anses vara representativ. En typ av SBS-gummi som såldes till EU såldes emellertid inte på den inhemska marknaden.

(52)

Vid fastställandet av normalvärdet kunde hemmamarknadspriserna användas för åtta produkttyper. När det gäller den produkttyp för vilken det inte konstaterades någon försäljning på den inhemska marknaden konstruerade kommissionen i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen normalvärdet på grundval av den exporterande tillverkarens egna tillverkningskostnader jämte ett skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. För detta ändamål användes företagets egna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader för den försäljning på den inhemska marknaden av den likadana produkten som var representativ enligt artikel 2.2 i grundförordningen. När det gäller vinstmarginalen användes i enlighet med artikel 2.6 i grundförordningen vinsten från försäljningen på hemmamarknaden vid normal handel.

(53)

Eftersom exporten av den berörda produkten huvudsakligen skedde direkt till oberoende kunder i gemenskapen fastställdes exportpriserna på grundval av de priser som betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid försäljning på export till gemenskapen i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(54)

För ett företag gjordes i tillämpliga och motiverade fall justeringar för transport-, försäkrings-, hanterings- och kreditkostnader.

(55)

Företaget begärde därefter en justering för kostnader efter försäljningen i enlighet med artikel 2.10 h i grundförordningen med motiveringen att särskild eftermarknadsservice endast tillhandahölls för försäljning på hemmamarknaden. Vid kontrollbesöket hade företaget möjlighet att lämna bevisning till stöd för detta påstående men kunde inte påvisa att de tillhandahöll någon eftermarknadsservice. Begäran avvisades därför i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen.

(56)

Företaget begärde dessutom en justering för valutaomräkning i enlighet med artikel 2.10 j i grundförordningen. Denna begäran grundade sig på det faktum att företaget behöll försäljningsbeloppet för en del av exportförsäljningen i faktureringsvalutan och växlade in detta belopp först när växelkursen var gynnsam. Eftersom den växelkurs som tillämpades i redovisningssystemet motsvarade dagskursen för den enskilda exportförsäljningstransaktionen, och således återspeglade försäljningsbeloppet i den inhemska valutan, kunde ingen justering beviljas för spekulationsvinster avseende valuta. Företaget kunde inte påvisa att villkoren i artikel 2.10 j i grundförordningen var uppfyllda och begäran avvisades därför.

(57)

För ett företag gjordes i tillämpliga och motiverade fall justeringar för transport-, försäkrings-, hanterings-, lastnings-, förpacknings- och kreditkostnader.

(58)

Detta företag begärde även en justering för olikheter i fysikaliska egenskaper i enlighet med artikel 2.10 a i grundförordningen med motiveringen att viss försäljning till EU av en typ av lägre kvalitet av den berörda produkten inte hade någon motsvarighet på hemmamarknaden. Vid kontrollbesöket hade företaget möjlighet att visa att de påstådda olikheterna i fysikaliska egenskaper påverkade priserna och prisjämförbarheten. Det kunde dock inte påvisa att de påstådda fysikaliska olikheterna genomgående inverkade vare sig på priserna eller på användningen av den berörda produkten i förhållande till den relevanta typ av SBS-gummi av högre kvalitet som såldes på den inhemska marknaden. Begäran avvisades därför.

(59)

Följande dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, före tull, fastställdes:

(60)

Klagomålet stöddes av följande gemenskapsproducenter:

(61)

Eftersom dessa fyra klagande samarbetsvilliga gemenskapstillverkare svarade för 100 % av gemenskapstillverkningen av den berörda produkten ansågs de klagande tillverkarna utgöra gemenskapsindustrin i enlighet med artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen.

(62)

Förbrukningen i gemenskapen fastställdes på grundval av gemenskapsindustrins försäljningsvolymer på gemenskapsmarknaden, all import från Ryssland, Sydkorea och Taiwan samt en uppskattad andel av importen av SBS-gummi från övriga tredjeländer enligt de relevanta KN-numren, eftersom SBS-gummi endast utgör en del av de produkter som omfattas av dessa KN-nummer. Denna andel fastställdes med hjälp av den metod som användes i klagomålet, eftersom det inte fanns några andra informationskällor. Importen från Ryssland, Sydkorea och Taiwan fastställdes på grundval av de uppgifter som lämnats av de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i dessa tre länder, eftersom det i samband med undersökningen konstaterades att de svarade för 100 % av exporten till gemenskapen av den berörda produkten från de berörda länderna.

(63)

Mellan 2000 och undersökningsperioden minskade förbrukningen i gemenskapen från 193 756 ton till 180 195 ton, dvs. med 7 %. Förbrukningen i gemenskapen nådde emellertid en topp 2002 och minskade därefter kraftigt, dvs. med 9 %.

(64)

Kommissionen övervägde huruvida verkningarna av importen av SBS-gummi med ursprung i Ryssland, Sydkorea och Taiwan borde bedömas sammantaget i enlighet med artikel 3.4 i grundförordningen.

(65)

I denna artikel föreskrivs det att om en antidumpningsundersökning samtidigt inbegriper import från mer än ett land, skall verkan av denna import slås samman endast om det fastställs att a) varje lands dumpningsmarginal är högre än miniminivån enligt artikel 9.3 i grundförordningen och omfattningen av importen från varje enskilt land inte är försumbar samt b) det är lämpligt att slå samman verkan av importen vid skadebedömningen med hänsyn till konkurrensvillkoren mellan de olika importerade produkterna och konkurrensvillkoren mellan de importerade produkterna och den likadana gemenskapsprodukten.

(66)

När det gäller Sydkorea och en taiwanesisk exporterande tillverkare framgick det av undersökningen att dumpningen antingen underskred miniminivån eller att någon dumpning inte förekom alls. I enlighet med artikel 3.4 i grundförordningen var det därför inte möjligt att göra en sammantagen bedömning av den berörda importens verkan. Tvärtom låg de dumpningsmarginaler som fastställts för Ryssland och den andra samarbetsvilliga taiwanesiska exportören enligt vad som anges ovan på en nivå som väl överskred miniminivån och importvolymen från länderna i fråga var inte heller försumbar i enlighet med artikel 5.7 i grundförordningen, eftersom den sammantagna marknadsandelen uppgick till 5,3 %.

(67)

I syfte att avgöra om det med hänsyn till konkurrensvillkoren mellan importerade produkter från de två företagen respektive mellan importerade produkter och den likadana gemenskapsprodukten är lämpligt att göra en sammantagen bedömning analyserade kommissionen exportörernas marknadsbeteenden med avseende på utvecklingen av exportpriser och exportvolymer.

(68)

En liknande utveckling av exportvolymerna konstaterades för Ryssland och Taiwan, dvs. en ökning med 77 % för Ryssland och med 151 % för Taiwan mellan 2001 (året efter införandet av åtgärder beträffande Taiwan) och undersökningsperioden. Mot denna bakgrund drogs slutsatsen att de ryska och taiwanesiska exportörer som konstaterats utöva dumping inte uppvisade några större skillnader i marknadsbeteendet med avseende på exportvolymerna till gemenskapen.

(69)

Det konstaterades vidare att de ryska och taiwanesiska tillverkarna även uppvisade ett likartat marknadsbeteende när det gäller exportpriserna. Dessa länder minskade faktiskt sina genomsnittliga försäljningspriser per enhet av den berörda produkten med 18 respektive 6 % mellan 2001 (efter det att åtgärder hade införts mot importen från Taiwan och importvolymerna från Ryssland började bli betydande) och till slutet av undersökningsperioden. Prisunderskridandet för importen från båda länderna konstaterades dessutom ligga på ungefär samma nivå.

(70)

Det framgick även av undersökningen att importen till gemenskapen från de berörda länderna skedde genom samma försäljningskanaler, eftersom denna import i de allra flesta fall sker genom distributörer och inte genom försäljning direkt till slutkonsument.

(71)

Såsom förklaras ovan konstaterades det att den berörda produkt som importeras från de berörda länderna och den som tillverkades av gemenskapsindustrin har samma grundläggande fysikaliska och kemiska egenskaper och därför bör anses vara likadana i fråga om utbytbarhet och substituerbarhet. Det fastställdes att exporten av den berörda produkten från de berörda länderna konkurrerar både inbördes och med SBS-gummi som tillverkas av gemenskapsindustrin.

(72)

På grundval av ovanstående drogs slutsatsen att alla villkor som motiverar en sammantagen bedömning av importen av SBS-gummi med ursprung i Ryssland och Taiwan var uppfyllda.

(73)

Den dumpade importen av SBS-gummi från Ryssland och Taiwan ökade markant, från 2 834 ton 2000 till 9 523 ton under undersökningsperioden. Marknadsandelen ökade i motsvarande grad från 1,5 % 2000 till 5,3 % under undersökningsperioden.

(74)

Det vägda genomsnittliga priset för den dumpade importen av SBS-gummi med ursprung i Ryssland och Taiwan minskade med 12 % mellan 2000 och undersökningsperioden.

(75)

Vid fastställandet av prisunderskridandet analyserade kommissionen uppgifter som hänförde sig till undersökningsperioden. Gemenskapsindustrins försäljningspriser beaktades på nivån till oberoende kunder, vid behov justerade till nivån fritt fabrik, dvs. exklusive fraktkostnader i gemenskapen och efter avräkning för rabatter och avdrag. Priserna för de olika typer av SBS-gummi som anges i frågeformuläret jämfördes med de försäljningspriser som togs ut av exportörerna netto efter rabatter, vid behov justerade till nivån cif gemenskapens gräns och med lämpliga justeringar för tullklareringskostnader och kostnader efter import.

(76)

Det hävdades av importörerna och den ryska tillverkaren, vilket även bekräftades av gemenskapsindustrin, att den likadana produkt som tillverkas av gemenskapsindustrin i allmänhet är av högre kvalitet än den berörda produkt som importeras från Ryssland. På grundval av den bevisning som framlagts ansågs denna kvalitetsskillnad motivera en justering med 5 %, som lades till de samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas pris cif vid gemenskapens gräns.

(77)

Den vägda genomsnittliga prisunderskridandemarginalen för Ryssland och den taiwanesiska tillverkare som konstaterats sälja till dumpade priser uppgick till 15 % under undersökningsperioden.

(78)

Vid bedömningen av detta tal bör det hållas i åtanke att SBS-gummi från olika källor, trots de olika justeringar som företagits, i stor utsträckning är utbytbart och att priset följaktligen är en viktig faktor vid valet av försörjningskälla. Detta förstärker verkningarna av ett eventuellt prisunderskridande.

(79)

Gemenskapsindustrins tillverkningsvolym minskade med 4 % under skadeundersökningsperioden. Tillverkningen ökade först med 2 %, men minskade därefter under 2003 och undersökningsperioden.

(80)

Produktionskapaciteten fastställdes på grundval av den nominella kapaciteten i de tillverkningsenheter som ägs av gemenskapsindustrin, med hänsyn tagen till tekniska avbrott i tillverkningen och det faktum att en del av kapaciteten i vissa fall använts till andra produkter som tillverkas med samma produktionslinjer.

(81)

Produktionskapaciteten för SBS-gummi förblev oförändrad under skadeundersökningsperioden. Efter att ha ökat en aning 2001 och 2002 sjönk den 2003 till samma nivå som för 2000 och låg därefter kvar på denna nivå under undersökningsperioden.

(82)

Kapacitetsutnyttjandet minskade med 4 procentenheter, dvs. från 79 % till 75 %. Eftersom produktionskapaciteten låg kvar på en oförändrad nivå beror det minskade kapacitetsutnyttjandet helt och hållet på att gemenskapsindustrin minskade sin tillverkningsvolym.

(83)

Under skadeundersökningsperioden ökade lagren med 60 %. Lagerökningen förefaller att ha två orsaker, nämligen försäljningsminskningen och ett antal nya typer av SBS-gummi, vilka behövde längre tid för sin marknadsföring.

(84)

Gemenskapsindustrin investerade ca 60 miljoner EUR under skadeundersökningsperioden, främst i anläggningar och maskiner (ca 48 %) och FoU-projekt (23 %). Dessa investeringar var nödvändiga huvudsakligen för att bibehålla produktionskapaciteten på dess nuvarande nivå. Efter kraftiga minskningar 2001 och 2002 ökade investeringarna på nytt 2003 och under undersökningsperioden, men låg fortfarande kvar under 2000 års nivå. Ökningarna 2003 och under undersökningsperioden berodde på det underhåll och den modernisering som krävdes för att utveckla och införa nya typer av SBS-gummi som gemenskapsindustrin behövde för att förbli konkurrenskraftig. Fluktuationerna i investeringar kan dessutom förklaras av att vissa maskiner har en cyklisk livscykel. Under skadeunderökningsperioden ökade de årliga investeringarna med 11 % totalt sett.

(85)

Gemenskapsindustrins försäljning av SBS-gummi på gemenskapsmarknaden minskade med 15 % mellan 2000 och undersökningsperioden. Eftersom förbrukningen i gemenskapen endast minskade med 7 % under skadeundersökningsperioden ledde den kraftiga minskningen av gemenskapsindustrins försäljning till en betydande förlust av marknadsandel, dvs. från 89 % till 82 %.

(86)

Gemenskapsindustrins genomsnittliga försäljningspris per enhet var i stort sett oförändrad under undersökningsperioden i förhållande till 2000 och minskade endast med 1 %. Gemenskapsindustrins försäljningspris per enhet ökade först med 6 % mellan 2000 och 2001, varefter det minskade med 7 % mellan 2001 och undersökningsperioden.

(87)

Den vägda genomsnittliga lönsamheten på gemenskapsindustrins nettoomsättning när det gäller dess försäljning av den likadana produkten på gemenskapsmarknaden minskade från 2,2 % till 1,2 % under skadeundersökningsperioden. Den minskade först kraftigt, från 2,2 % 2000 till 9,3 % 2001, vilket sammanföll med införandet av de antidumpnings- och utjämningsåtgärder som tillämpas på importen av SBS-gummi från Taiwan, och fortsatte sedan att minska ytterligare (från och med 2001).

(88)

Kassaflödet var –0,7 % miljoner EUR under undersökningsperioden. Situationen var svår 2000, främst på grund av den höga investeringsnivån. Gemenskapsindustrins kassaflöde var emellertid positivt åren 2001, 2002 och 2003. Kassaflödet försämrades dock markant mellan 2002 och undersökningsperioden.

(89)

Avkastningen på nettotillgångar minskade med 5 % för den berörda produkten under skadeundersökningsperioden. Efter en första ökning till 0,3 % 2001 och 2,8 % 2002 minskade den kraftigt till –8,5 % 2003 och –11,2 % under undersökningsperioden.

(90)

Tre av de fyra gemenskapstillverkarna tillhör stora oljekoncerner, under det att den fjärde till 100 % ägs av ett investmentbolag. I fråga om förmågan att anskaffa kapital gjordes det inte gällande från gemenskapsindustrins sida att den hade svårt att anskaffa kapital för sin verksamhet och det fanns inte heller något som tydde på det.

(91)

Sysselsättningen i gemenskapsindustrin minskade med 7 % under skadeundersökningsperioden. Lönerna låg på en stabil nivå under skadeundersökningsperioden och totalt sett ökade lönerna något, dvs. med 1 %, vilket är väsentligt mindre än inflationen i Europa under samma tidsperiod.

(92)

Gemenskapsindustrins produktivitet ökade med 4 % under skadeundersökningsperioden. De små fluktuationerna under skadeundersökningsperioden har ett direkt samband med sysselsättningsutvecklingen. Ökningen visar att gemenskapstillverkarna inte bara anpassade antalet sysselsatta till försäljningsminskningen utan även lyckades bli effektivare.

(93)

Förbrukningen i gemenskapen minskade med 6 % mellan 2000 och undersökningsperioden, under det att gemenskapsindustrins försäljningsvolym till oberoende kunder minskade med 15 %. Gemenskapsindustrins försäljning minskade således markant mer än vad efterfrågan gjorde under skadeundersökningsperioden. Detta innebar att gemenskapsindustrins marknadsandel minskade med 8 procentenheter.

(94)

Verkningarna för gemenskapsindustrin av storleken på de faktiska dumpningsmarginalerna kan med hänsyn till volymen av och priserna för den dumpade importen från Ryssland och Taiwan inte anses vara försumbara.

(95)

Det bör erinras om att gemenskapsindustrin under en del av skadeundersökningsperioden var drabbad av dumpad och subventionerad import från Taiwan. Gemenskapsindustrin återhämtade sig i viss utsträckning efter det att de antidumpnings- och utjämningsåtgärder som tillämpas på importen från Taiwan infördes 2000. Gemenskapsindustrins situation förvärrades emellertid på nytt efter 2002 då importen från Ryssland, Sydkorea och Taiwan ökade betydligt och detta till priser som väsentligt underskred gemenskapsindustrins priser.

(96)

Den sammantagna mängden dumpad import från Ryssland och Taiwan ökade, både i absoluta tal och uttryckt som marknadsandel, och uppnådde en sammantagen marknadsandel på 5,3 % under undersökningsperioden. Det vägda genomsnittliga priset för den dumpade importen från Ryssland och Taiwan minskade dessutom med 12 % under skadeundersökningsperioden. Denna minskning återspeglas i det prisunderskridande som konstaterats.

(97)

De flesta av skadeindikatorerna för gemenskapsindustrin uppvisade en negativ utveckling under skadeundersökningsperioden, vilket tyder på en skadevållande situation. Den totala förbrukningen av SBS-gummi i gemenskapen minskade med 7 %, under det att gemenskapsindustrins försäljningsvolym minskade med 15 %, vilket i sin tur innebar en minskning med 7 procentenheter av dess marknadsandel. Tillverkningsvolymen minskade med 4 %, produktionskapaciteten stagnerade och kapacitetsutnyttjandet minskade med 4 procentenheter. Det genomsnittliga försäljningspriset per enhet minskade med 1 % och lönsamheten på nettoomsättningen minskade med 1,1 procentenhet under skadeundersökningsperioden. Även andra lönsamhetsrelaterade indikatorer, t.ex. avkastning på nettotillgångar, försämrades under skadeundersökningsperioden. Sysselsättningen minskade med 7 % under det att produktiviteten ökade med 4 %. De genomsnittliga lönerna ökade med 1 %, vilket är mindre än inflationen i Europa under skadeundersökningsperioden.

(98)

Mot denna bakgrund anses det att gemenskapsindustrin befinner sig i en svår ekonomisk och finansiell situation och har lidit väsentlig skada i enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen.

(99)

I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersöktes det om den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit hade vållats av den dumpade importen av den berörda produkten med ursprung i de berörda länderna. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersöktes även andra kända faktorer utöver den dumpade importen, vilka kunde ha vållat gemenskapsindustrin skada, i syfte att säkerställa att skada som vållats av dessa faktorer inte oriktigt tillskrevs den dumpade importen.

(100)

Marknadsandelen för den dumpade importen från de berörda länderna ökade med 3,8 % under skadeundersökningsperioden, under det att priserna för denna import minskade med 12 % och underskred gemenskapsindustrins priser med 15,3 % under undersökningsperioden. Gemenskapsindustrin lyckades hålla sina försäljningspriser i stort sett stabila under skadeundersökningsperioden, vilket dock skedde på bekostnad av försäljningsvolym och marknadsandel och därmed även lönsamheten.

(101)

Även om en första analys av dessa uppgifter tyder på att den dumpade importen skulle ha haft en betydande inverkan på gemenskapsindustrins situation bekräftas inte detta vid en grundligare analys. För det första är det endast ett delvist sammanträffande i tiden mellan försämringen av gemenskapsindustrins situation och den tidpunkt då den dumpade importen var som mest märkbar. Även om den dumpade importen minskade något volymmässigt mellan 2001 och 2002 och därefter ökade kraftigt 2003 (+ 80 %) minskade gemenskapsindustrins försäljning gradvis under hela skadeundersökningsperioden. Dessutom ägde gemenskapsindustrins förlust av marknadsandelar uteslutande rum under perioden 2000 — 2002, under det att marknadsandelarna för den dumpade importen ökade under hela skadeundersökningsperioden. Denna ökning var särskilt markant 2003 och under undersökningsperioden, eftersom marknadsandelen för den dumpade importen ökade från 2,5 % 2002 till 4,7 % 2003, varefter den ökade till 5,3 % under undersökningsperioden. Under samma period ökade gemenskapsindustrins marknadsandel något, från 81 % 2002 till 82 % 2003 och under undersökningsperioden. Det är dessutom att märka att gemenskapsindustrins lönsamhet var som störst 2001 och 2002, dvs. samtidigt som förlusten av marknadsandel ägde rum. Det var först därefter som lönsamheten minskade. Gemenskapsindustrins försäljningspriser låg på en stabil nivå under hela perioden. Det konstaterades att dessa priser från och med 2003 var utsatta för ett visst pristryck, eftersom gemenskapsindustrin inte kunde föra över en del av kostnadsökningarna. Det faktum att det inte var möjligt att föra över dessa kostnadsökningar kan dock inte tillskrivas den dumpade importen, eller endast i mycket begränsad omfattning, särskilt med hänsyn till att den icke-dumpad import uppvisade ett högre prisunderskridande än den dumpade importen. Den dumpade importens marknadsandel var dessutom hela tiden lägre än 5,3 %, under det att marknadsandelen för den icke-dumpade importen uppgick till ca 12 %. Allt detta tyder på att det pristryck som orsakades av importen huvudsakligen berodde på den icke-dumpade importen.

(102)

Mot denna bakgrund konstaterades att den dumpade importen kan ha utövat ett visst tryck på gemenskapsindustrins priser och haft en viss negativ inverkan på gemenskapsindustrins situation. Eftersom det inte gick att fastställa ett tydligare tidsmässigt samband mellan utvecklingen av volymerna, marknadsandelen och priserna för den dumpade importen, å ena sidan, och av samma faktorer för gemenskapsindustrin, å andra sidan, var det svårt att fastställa den dumpade importens inverkan på den skada som gemenskapsindustrin vållats. Följaktligen kunde inte slutsatsen dras att den dumpade importen hade spelat en avgörande roll när det gäller den skada som vållats gemenskapsindustrin.

(103)

Förbrukningen av SBS-gummi i gemenskapen minskade med 7 % under skadeundersökningsperioden. Detta kan delvis ha bidragit till gemenskapsindustrins situation, eftersom tillverkningen av SBS-gummi är en kapitalintensiv industri där försäljningsvolymen har en direkt inverkan på lönsamheten.

(104)

Minskningen av förbrukningen kan emellertid endast anses vara en av orsakerna till den skada som vållats gemenskapsindustrin, eftersom det kunde påvisas att importen från Ryssland, Sydkorea och Taiwan ökade under skadeundersökningsperioden och därmed övertog en del av gemenskapsindustrins marknadsandel.

(105)

Även fluktuationerna i växelkursen mellan euron och US-dollarn undersöktes, eftersom de flesta av importtransaktionerna mellan de berörda länderna och gemenskapen faktureras i US-dollar. Euron ökade i värde i förhållande till US-dollarn från mitten av 2002. Värdestegringen var betydande under undersökningsperioden vilket gynnade exporten till euroområdet under den perioden. Mot denna bakgrund hävdade en exportör och en berörd part att i en US-dollarorienterad verksamhet som denna torde deprecieringen av denna valuta i förhållande till euron väsentligt ha bidragit till den skada som gemenskapsindustrin lidit och att denna faktor därför borde beaktas.

(106)

Det är dock att märka att den appreciering av euron som skedde samtidigt minskade den skada som gemenskapsindustrin lidit i och med att råmaterialpriserna, vilka utgör ca 40 % av tillverkningskostnaden, noteras i US-dollar på de internationella råvarumarknaderna.

(107)

Dessutom ökade gemenskapstillverkarnas export till oberoende parter under skadeundersökningsperioden, under det att importen av den berörda produkten från Förenta staterna till gemenskapen minskade, vilket visar att apprecieringen av euron i förhållande till US-dollarn i sig inte var en avgörande faktor för gemenskapsindustrins förlust av marknadsandelar på gemenskapsmarknaden.

(108)

Slutsatsen är att även om det inte kan uteslutas att apprecieringen av euron i förhållande till US-dollarn kan ha gynnat importen av SBS-gummi från de berörda länderna, har även växelkursfluktuationer motverkat till den skada som gemenskapsindustrin lidit. Dessutom gynnade denna appreciering varken importen från andra dollarorienterade länder än de berörda länderna eller hindrade gemenskapstillverkarna från att öka sin export utanför gemenskapen. Växelkursförändringarna ansågs därför inte ha haft någon väsentlig inverkan på den skada som gemenskapstillverkarna lidit. En än viktigare omständighet är att skadeanalysen endast rörde priser och volymer för den dumpade importen, men inte frågan om varför den dumpade importen skedde till en viss prisnivå. Det förefaller således som om växelkursfluktuationernas inverkan på priserna för den dumpade importen normalt sett inte kan anses vara ytterligare en skadevållande faktor.

(109)

Det gjordes en bedömning av vilken verkan den icke-dumpade importen från Sydkorea och Taiwan haft på gemenskapsindustrin. Av konfidentialitetsskäl slogs uppgifterna från enskilda företag samman.

(110)

Den icke-dumpade importen från Sydkorea och Taiwan uppvisade en likartad utveckling. Under skadeundersökningsperioden ökade denna import sammantaget med 56 % volymmässigt och med 5,2 procentenheter med avseende på marknadsandel och uppnådde en marknadsandel på 12,8 % under undersökningsperioden. Denna icke-dumpade import var således 2,4 gånger större volymmässigt än den dumpade importen under undersökningsperioden. Den prisunderskridandemarginal som kunde beräknas för den icke-dumpade importen från Sydkorea och Taiwan var dessutom högre (17,4 %) än för den dumpade importen (15,3 %). Detta betydande prisunderskridande bidrog tillsammans med de betydande volymerna av icke-dumpad import väsentligt till det pristryck som konstaterats på gemenskapsmarknaden.

(111)

På denna grundval drogs slutsatsen att den icke-dumpade importen hade skett i sådana mängder och till sådana priser att den kan anses ha bidragit väsentligt till den skada som gemenskapsindustrin lidit, och att den dumpade importen från Ryssland och Taiwan spelade en mindre betydande roll än den icke-dumpade importen.

(112)

Importen från alla övriga tredjeländer hade en marknadsandel på 0,4 % i gemenskapen under undersökningsperioden och kommissionen drog slutsatsen att dess inverkan på den skada som gemenskapen lidit var obetydlig.

(113)

Det konstaterades att kostnaderna för råmaterial ökade under skadeundersökningsperioden. Detta bidrog till gemenskapsindustrins sjunkande lönsamhet. I normala fall skulle gemenskapsindustrin emellertid försöka föra över dessa kostnadsökningar på sina kunder. På grund av ett kraftigt pristryck från den icke-dumpade importen och ett sannolikt inte alls lika kraftigt pristryck från den dumpade importen var detta inte möjligt. Dessutom steg kostnaderna för råmaterial även för de sydkoreanska och taiwanesiska exporterande tillverkarna i ungefär samma omfattning som för gemenskapstillverkarna. Det var därför inte kostnadsökningen för råmaterial i gemenskapen i sig som hade en negativ inverkan på gemenskapsindustrins lönsamhet utan snarare det faktum att kostnadsökningen sammanföll med det pristryck som utövades av importen.

(114)

Mot denna bakgrund drogs slutsatsen att variationerna i kostnaderna för råmaterial i gemenskapen i sig inte var en faktor som vållade gemenskapsindustrin skada.

(115)

Uppgifterna tyder på att den dumpade importen hade utövat ett visst pristryck på gemenskapsindustrins priser och bidragit till den skadevållande situationen. Vid en mer ingående analys som särskilt baserades på utvecklingstendenserna under skadeundersökningsperioden kunde det emellertid inte fastställas något orsakssamband, eftersom det inte fanns något klart tidsmässigt samband mellan den försämrade situationen för gemenskapsindustrin och verkningarna av den dumpade importen.

(116)

Det konstaterades också att i den mån det fanns ett tidsmässigt samband mellan, å ena sidan, ökningen av den dumpade importen från Ryssland och Taiwan, både volymmässigt och i fråga om marknadsandelar, och, å andra sidan, den försämrade situationen för gemenskapsindustrin, vilket tog sig uttryck i förlorade marknadsandelar och sjunkande lönsamhet, fanns det ett sådant tidsmässigt samband även när det gällde den icke-dumpade importen, som volymmässigt ökade mer än den dumpade importen under skadeundersökningsperioden.

(117)

Dessutom omfattade den icke-dumpade importen från Sydkorea och Taiwan under undersökningsperioden betydligt större volymer än den dumpade importen, vilket ledde till att den hade en betydligt högre marknadsandel (12,8 % mot 5,3 %). Priserna både för den dumpade och för den icke-dumpade importen underskred dessutom gemenskapspriserna, den icke-dumpade importen till och med i högre grad än den dumpade. Gemenskapsindustrin var därför utsatt för större konkurrens, till skäliga priser, av importen från andra tillverkare eller länder än de som konstaterats bedriva dumpning. Den icke-dumpade importen var följaktligen en faktor av stor betydelse för den skadevållande situationen för gemenskapsindustrin.

(118)

Det konstaterades också att minskningen av förbrukningen i gemenskapen bidrog till den skada som gemenskapsindustrin lidit.

(119)

Gemenskapsindustrin ifrågasatte dessa slutsatser och hävdade att verkningarna av andra faktorer inte var sådana att de bröt orsakssambandet mellan den dumpade importen från Ryssland och Taiwan och den skada som gemenskapsindustrin lidit. Eftersom de inte lade fram några argument som motsade bedömningen och slutsatserna i skälen 100–102, 103, 109–111 samt 115–118 ansågs de argument som framförts inte tillräckliga för att dra någon annan slutsats.

(120)

Sammanfattningsvis kunde det, trots att den dumpade importen kan ha bidragit till skadan, inte fastställas att denna import, beaktad separat, vållat väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen granskades även andra faktorer och skadan kunde i hög grad tillskrivas verkningarna av icke-dumpade priser och minskad efterfrågan.

(121)

Inom ramen för interimsöversynen avseende Taiwan undersöktes det också, i enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen, om det fanns rimliga skäl att anta att de ändrade omständigheterna i förhållande till de som gällde vid den ursprungliga undersökningen rörande dumpning var av varaktig karaktär.

(122)

Den sannolika utvecklingen av de inhemska priserna på den taiwanesiska marknaden och av exportpriserna på SBS-gummi från Taiwan undersöktes. Det konstaterades att Taiwan hade en betydande inhemsk marknad för den berörda produkten och att de inhemska priserna hade ökat, till och med mer än kostnaderna för råmaterial, i förhållande till den ursprungliga undersökningen.

(123)

Vad beträffar exporten av SBS-gummi från Taiwan till andra marknader bör det först noteras att EU-marknaden utgör en liten del av den totala exporten. Faktum är att det vid undersökningen framkom att de samarbetsvilliga företagen sålde 75 % av sin produktion av SBS-gummi till väletablerade marknader i tredjeländer. Dessutom konstaterades en stadig ökning av exportpriserna från och med 2002 till och med undersökningsperioden med ungefär 10 % och 15 %. Därför förväntas upphävandet av åtgärderna mot Taiwan inte leda till någon betydande risk för förnyad dumpning.

(124)

I enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen drogs därför slutsatsen att det fanns rimliga skäl att anta att de ändrade omständigheterna i förhållande till de som gällde vid den ursprungliga undersökningen rörande dumpning var av varaktig karaktär.

(125)

Mot bakgrund av att det inte konstaterats någon dumpning i fråga om import av SBS-gummi med ursprung i Sydkorea och i fråga om ett företag i Taiwan, och att den skada som gemenskapsindustrin lidit i hög grad kunde tillskrivas andra faktorer, såsom volym och priser för importprodukter som inte såldes till dumpade priser samt minskad, efterfrågan, kunde det inte i tillräcklig grad fastställas ett orsakssamband mellan dumpningen och skadan när det gäller dumpad import med ursprung i Ryssland och Taiwan. Antidumpningsförfarandena avseende SBS-gummi med ursprung i Korea, Ryssland och Taiwan bör därför avslutas i enlighet med artikel 9.2 och 9.3 i grundförordningen.

27.8.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 223/42

(1)

Den 28 maj 2004 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning  (2) (nedan kallat ”tillkännagivandet om inledande”) att dels ett antidumpningsförfarande om import till gemenskapen av kornorienterade kallvalsade produkter av kisellegerat elektrostål med ursprung i Förenta staterna och Ryssland, dels en interimsöversyn av antidumpningstullen på import av vissa kornorienterade elektroplåtar med en bredd av mer är 500 mm med ursprung i Ryssland skulle inledas.

(2)

Eftersom vissa inslag i undersökningen behövde undersökas ytterligare och på grund av sambandet med interimsöversynen beslutades det att undersökningen skulle fortsätta utan införande av provisoriska åtgärder.

(3)

Kommissionen fortsatte därför med undersökningen avseende dumpning, skada och gemenskapens intresse, och de slutgiltiga resultaten och slutsatserna av denna anges i rådets förordning (EG) nr 1371/2005 (3) om införande av slutgiltiga antidumpningstullar på import av kornorienterade kallvalsade produkter av kisellegerat elektrostål med ursprung i Förenta staterna och Ryssland (nedan kallad ”förordningen om slutgiltig tull”)

(4)

Undersökningen bekräftade de preliminära undersökningsresultaten om skadevållande dumpning vid import av den berörda produkten med ursprung i Förenta staterna och Ryssland.

(5)

Efter det att de slutgiltiga undersökningsresultaten meddelats gjorde en samarbetsvillig exporterande tillverkare i Ryssland (Novolipetsk Iron & Steel Corporation) och en i Förenta staterna (AK Steel Corporation) ett prisåtagande i enlighet med artikel 8.1 i grundförordningen. Enligt detta åtagande erbjöd sig de exporterande tillverkarna att sälja den berörda produkten till lägst ett pris som innebär att de skadevållande verkningarna av dumpning undanröjs.

(6)

Företagen kommer även att regelbundet förse kommissionen med detaljerade uppgifter beträffande sin export till gemenskapen, vilket innebär att kommissionen kommer att kunna övervaka tillämpningen av åtagandet på ett effektivt sätt. Dessutom har företagen en sådan försäljningsstruktur att kommissionen anser att risken för kringgående av åtagandena är begränsad.

(7)

Mot denna bakgrund kan åtagandet godtas.

(8)

För att göra det möjligt för kommissionen att på ett effektivt sätt övervaka att företagen efterlever sina åtaganden i samband med att begäran om övergång till fri omsättning i enlighet med åtagandet föreläggs den relevanta tullmyndigheten kommer tullbefrielse att vara beroende av att en faktura som innehåller åtminstone de uppgifter som anges i bilaga till förordning (EG) nr 1371/2005 uppvisas. Dessa uppgifter är dessutom nödvändiga för att tullmyndigheterna med ett tillräckligt mått av säkerhet skall kunna förvissa sig om att sändningen svarar mot beskrivningen i de kommersiella dokumenten. I de fall en sådan faktura inte uppvisas, eller den inte avser den produkt som uppvisas för tullmyndigheterna, kommer i stället tillämplig antidumpningstull att tas ut.

(9)

Om åtagandet överträds eller återtas, eller om det finns misstanke om att det har överträtts, får en antidumpningstull införas enligt artikel 8.9 och 8.10 i grundförordningen.