ISSN 1725-2628 |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
L 200 |
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
48 årgången |
Innehållsförteckning |
|
I Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk |
Sida |
|
* |
||
|
|
||
|
* |
||
|
* |
||
|
* |
||
|
* |
||
|
|
||
|
|
||
|
|
||
|
|
||
|
|
||
|
|
||
|
|
||
|
|
||
|
|
||
|
|
||
|
|
||
|
|
||
|
|
||
|
|
||
|
|
||
|
|
||
|
|
||
|
* |
|
|
Rättsakter som antagits med tillämpning av avdelning V i Fördraget om Europeiska unionen |
|
|
* |
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES |
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
I Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk
30.7.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 200/1 |
RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1236/2005
av den 27 juni 2005
om handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 133 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1) |
Enligt artikel 6 i Fördraget om Europeiska unionen utgör respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna en av de principer som är gemensamma för medlemsstaterna. Mot bakgrund av detta beslutade gemenskapen 1995 att respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna skulle vara en väsentlig beståndsdel i dess relationer med tredjeländer. Det beslutades därför att gemenskapen skulle införa en klausul med denna innebörd i alla nya handels-, samarbets- och associeringsavtal av allmän karaktär som den sluter med tredjeländer. |
(2) |
Artikel 5 i Förenta nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel 7 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och artikel 3 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna innehåller alla ett absolut, allomfattande förbud mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Andra bestämmelser, i synnerhet Förenta nationernas deklaration mot tortyr (1) och Förenta nationernas konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning från 1984, ålägger stater att förhindra tortyr. |
(3) |
I artikel 2.2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (2) anges att ingen får dömas till döden eller avrättas. Den 29 juni 1998 godkände rådet riktlinjer för EU:s politik gentemot tredje land i fråga om dödsstraff och beslutade att Europeiska unionen skulle arbeta för ett allmänt avskaffande av dödsstraffet. |
(4) |
I artikel 4 i ovannämnda stadga anges att ingen får utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Den 9 april 2001 godkände rådet riktlinjerna för EU:s policy mot tredje land i fråga om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Både antagandet av EU:s uppförandekodex för vapenexport 1998 och det pågående arbetet med att införa kontroller av export av paramilitär utrustning vilka omfattar hela EU anförs i dessa riktlinjer som exempel på effektiva åtgärder i arbetet med att förhindra tortyr och annan grym, omänsklig och förnedrande behandling eller bestraffning inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Enligt riktlinjerna skall också tredjeländer uppmanas att förhindra användning och tillverkning av, samt handel med, utrustning som är avsedd för tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och förhindra missbruk av annan utrustning i detta syfte. I riktlinjerna fastställs dessutom att förbudet mot grym, omänsklig eller förnedrande bestraffning innebär tydliga gränser för tillämpningen av dödsstraffet. Följaktligen, och i överensstämmelser med dessa texter, får inte dödsstraff under några omständigheter anses som en lagenlig påföljd. |
(5) |
I resolutionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, som antogs den 25 april 2001 och stöds av EU:s medlemsstater, uppmanar Förenta nationernas kommission för mänskliga rättigheter Förenta nationernas medlemsstater att vidta lämpliga åtgärder, inbegripet lagstiftningsåtgärder, för att förhindra och förbjuda bland annat export av utrustning som är särskilt avsedd för tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Denna åsikt bekräftades genom resolutioner som antogs den 16 april 2002, 23 april 2003, 19 april 2004 och 19 april 2005. |
(6) |
Den 3 oktober 2001 antog Europaparlamentet en resolution (3) om rådets andra årliga rapport enligt tillämpningsbestämmelse 8 i Europeiska unionens uppförandekod för vapenexport, i vilken parlamentet uppmanar kommissionen att handla snabbt för att skapa ett lämpligt gemenskapsinstrument som förbjuder marknadsföring, försäljning och export av sådan polis- och säkerhetsutrustning vars användning medför grym, omänsklig eller förnedrande behandling och att se till att detta gemenskapsinstrument kommer att hindra överföring av polis- och säkerhetsutrustning vars hälsoeffekter inte är kända fullt ut och utrustning vars användning i praktiken visat sig medföra avsevärda risker för missbruk eller oförsvarliga skador. |
(7) |
Det är därför lämpligt att fastställa gemenskapsregler beträffande handel med tredjeländer med varor som kan användas till dödsstraff eller tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Dessa regler bidrar till att främja respekten för mänskligt liv och för de grundläggande mänskliga rättigheterna och skyddar därför den allmänna moralen. Reglerna bör leda till att gemenskapens ekonomiska aktörer inte får någon vinst från handel som antingen främjar eller på annat sätt underlättar genomförandet av en politik rörande dödsstraff eller tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning som inte är förenlig med EU:s relevanta riktlinjer, Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna samt internationella konventioner och avtal. |
(8) |
Vid genomförandet av denna förordning anses det lämpligt att tillämpa de definitioner av tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning som fastställs i Förenta nationernas konvention mot tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning från 1984 och Förenta nationernas generalförsamlings resolution 3452 (XXX). Dessa definitioner bör tolkas med hänsyn till rättspraxis avseende tolkningen av motsvarande termer i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och i relevanta texter som antagits av EU eller dess medlemsstater. |
(9) |
Det anses nödvändig att förbjuda export och import av utrustning som i praktiken inte har något annat användningsområde än dödsstraff eller tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. |
(10) |
Det anses också nödvändigt att införa kontroller av export av vissa varor som inte enbart kan användas till tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning utan som även har legitima syften. Dessa kontroller bör tillämpas på varor som främst används för brottsbekämpning och, förutsatt att sådana kontroller inte är oproportionerliga, på all annan utrustning och alla andra produkter som på grund av sin utformning och sina tekniska egenskaper kan missbrukas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. |
(11) |
Beträffande utrustning för brottsbekämpning bör det noteras att det i artikel 3 i Förenta nationernas uppförandekod för tjänstemän inom brottsbekämpande myndigheter (4) fastställs att tjänstemän inom brottsbekämpande myndigheter endast får använda våld när det är absolut nödvändigt och i den utsträckning som är nödvändig för att de skall kunna utföra sitt uppdrag. I de grundläggande principer om användning av våld och vapen av tjänstemän inom brottsbekämpande myndigheter som antogs vid Förenta nationernas åttonde kongress om brottsbekämpning och behandling av brottslingar 1990 fastställs att tjänstemän inom brottsbekämpande myndigheter så långt det är möjligt bör tillämpa icke-våldsåtgärder innan de tillgriper våld och skjutvapen. |
(12) |
På grund av detta förespråkas i dessa grundläggande principer att det skall utformas icke-dödliga oskadliggörande vapen att användas i lämpliga situationer och att användningen av dessa vapen bör kontrolleras noga. Viss utrustning som polisen traditionellt använder till självförsvar och upploppskontroll har ändrats så att den kan användas för att oskadliggöra personer genom elchocker eller kemiska ämnen. Det finns indikationer på att sådana vapen i många länder missbrukas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. |
(13) |
I de grundläggande principerna betonas att tjänstemän inom brottsbekämpande myndigheter bör utrustas med utrustning för självförsvar. Denna förordning bör därför inte gälla för handel med traditionell utrustning för självförsvar, såsom sköldar. |
(14) |
Denna förordning bör också tillämpas på handel med vissa särskilda kemiska ämnen som används för att oskadliggöra personer. |
(15) |
När det gäller benfängsel, kedjor för att binda samman flera personer, fotbojor och handfängsel bör det noteras att det i artikel 33 i Förenta nationernas regler om minimistandarder för behandlingen av fångar (5) fastställs att tvångsmedel aldrig får användas som straff. Vidare får inte kedjor och järn användas som tvångsmedel. Det bör också noteras att det i Förenta nationernas regler om minimistandarder för behandlingen av fångar föreskrivs att inga andra tvångsmedel får användas utom för att förhindra flykt under förflyttning, av medicinska skäl på föreskrift av läkare, eller, om andra kontrollmetoder misslyckas, för att hindra en fånge från att tillfoga sig själv, andra eller egendom skada. |
(16) |
Med hänsyn till att några medlemsstater redan har förbjudit export och import av sådana varor är det lämpligt att ge medlemsstaterna rätt att förbjuda export och import av benfängsel, kedjor för att binda samman flera personer och bärbara elchocksanordningar utom elektriska bälten. Medlemsstaterna bör även bemyndigas att tillämpa exportkontroll när det gäller handfängsel vars totala mått, inklusive kedjan, överstiger 240 mm i låst läge, om de så önskar. |
(17) |
Denna förordning skall inte anses påverka befintliga bestämmelser om export av tårgaser eller upploppskontrollerande agens (6), skjutvapen, kemiska vapen och giftiga kemiska ämnen. |
(18) |
Det är lämpligt att sörja för särskilda undantag från exportkontrollerna för att inte hindra polisens arbete i medlemsstaterna och verkställandet av fredsbevarande operationer eller krishanteringsoperationer och, med förbehåll för översyn i ett senare skede, för att transitering av utländska varor skall kunna ske. |
(19) |
I riktlinjerna för EU:s politik gentemot tredjeländer i fråga om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning fastställs bland annat att delegationscheferna i tredjeländer i sina regelbundna rapporter skall göra en analys av om det förekommer tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning i det ackrediterande landet och vilka åtgärder som vidtagits för att bekämpa detta. Det är lämpligt att de behöriga myndigheterna beaktar dessa rapporter och liknande rapporter från relevanta internationella organisationer och organisationer inom det civila samhället när de fattar beslut om tillståndsansökningar. I sådana rapporter skall det också finnas en beskrivning av all utrustning och alla produkter som används i tredjeländer till dödsstraff eller till tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. |
(20) |
I syfte att bidra till avskaffandet av dödsstraffet i tredjeländer och till förhindrande av tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning anses det nödvändigt att förbjuda tillhandahållande av tekniskt bistånd till tredjeländer som rör varor som inte har något annat praktiskt användningsområde än dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. |
(21) |
Åtgärderna i denna förordning syftar till att förhindra både dödsstraff och tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning i tredjeländer. De omfattar restriktioner för handel med tredjeländer med varor som kan användas till dödsstraff eller till tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Det anses inte nödvändigt att införa liknande kontroller av transaktioner inom gemenskapen eftersom dödsstraff inte existerar i medlemsstaterna och eftersom dessa kommer att ha vidtagit lämpliga åtgärder för att förbjuda och förhindra tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. |
(22) |
För att uppfylla målet att vidta effektiva åtgärder mot tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning fastställs i de ovannämnda riktlinjerna att åtgärder bör vidtas för att förhindra användning, tillverkning och handel med utrustning som är avsedd att användas till tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Det ankommer på medlemsstaterna att införa nödvändiga restriktioner för användning och tillverkning av sådan utrustning och se till att de efterlevs. |
(23) |
För att beakta nya uppgifter och den tekniska utvecklingen bör förteckningarna över varor som omfattas av denna förordning fortlöpande ses över, och det bör införas bestämmelser om ett särskilt förfarande för att ändra förteckningarna. |
(24) |
Kommissionen och medlemsstaterna bör underrätta varandra om de åtgärder som vidtas enligt denna förordning och om annan relevant information som de förfogar över i samband med förordningen. |
(25) |
De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (7). |
(26) |
Medlemsstaterna bör anta bestämmelser om sanktioner för överträdelser av bestämmelserna i denna förordning och se till att de genomförs. Dessa sanktioner bör vara effektiva, proportionella och avskräckande. |
(27) |
Ingenting i denna förordning inskränker eventuella bemyndiganden som har beviljats i kraft av och i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (8) och dess tillämpningsföreskrifter enligt kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 (9). |
(28) |
Denna förordning respekterar de grundläggande rättigheter och iakttar de principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
Syfte, tillämpningsområde och definitioner
Artikel 1
Syfte och tillämpningsområde
1. I denna förordning fastställs gemenskapsregler för handel med tredjeländer med varor som kan användas till dödsstraff eller till tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och med tillhörande tekniskt bistånd.
2. Denna förordning är inte tillämplig på tillhandahållande av tillhörande tekniskt bistånd, om detta tillhandahållande medför att fysiska personer förflyttar sig över gränserna.
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner:
a) tortyr: varje handling genom vilken allvarlig smärta eller svårt lidande, fysiskt eller psykiskt, medvetet tillfogas någon antingen för sådana syften som att erhålla information eller en bekännelse av denna person eller en tredje person, att straffa denna person för en gärning som denna person eller en tredje person har begått eller misstänks ha begått eller att hota eller tvinga denna person eller en tredje person, eller också av något skäl som har sin grund i någon form av diskriminering, under förutsättning att smärtan eller lidandet åsamkas av eller på anstiftan eller med samtycke eller medgivande av en offentlig tjänsteman eller någon annan person som handlar såsom företrädare för det allmänna. Med tortyr avses dock inte smärta eller lidande som enbart uppkommer genom eller är förknippade med lagenliga påföljder.
b) annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning: varje handling genom vilken allvarlig smärta eller svårt lidande, fysiskt eller psykiskt, tillfogas någon, under förutsättning att smärtan eller lidandet åsamkas av eller på anstiftan eller med samtycke eller medgivande av en offentlig tjänsteman eller någon annan person som handlar som företrädare för det allmänna. Med tortyr avses dock inte smärta eller lidande som enbart uppkommer genom eller är förknippade med lagenliga påföljder.
c) brottsbekämpande myndigheter: alla myndigheter i ett tredjeland med ansvar för att förebygga, spåra, undersöka, bekämpa och bestraffa brott, inbegripet men inte begränsat till polis, åklagare, rättsliga myndigheter, offentliga eller privata fängelsemyndigheter och i förekommande fall statens säkerhetstjänst och militära myndigheter.
d) export: all utförsel av varor från gemenskapens tullområde, däribland utförsel av varor som kräver tulldeklaration och utförsel av varor efter förvaring i frizon av kontrolltyp 1 eller frilager i den mening som avses i förordning (EEG) nr 2913/92.
e) import: all införsel av varor till gemenskapens tullområde, däribland tillfällig förvaring, uppläggning i frizon eller frilager, hänförande till ett suspensivt arrangemang och övergång till fri omsättning i den mening som avses i förordning (EEG) nr 2913/92.
f) tekniskt bistånd: allt tekniskt stöd som avser reparation, utveckling, tillverkning, provning, underhåll, hopmontering eller någon annan teknisk tjänst och som kan ha formen av anvisningar, råd, utbildning, överföring av praktiska kunskaper eller färdigheter eller konsulttjänster. Tekniskt bistånd innefattar muntliga former av bistånd och bistånd på elektronisk väg.
g) museum: en permanent institution utan vinstintresse som verkar i samhällets tjänst och för dess utveckling, som är öppen för allmänheten och som förvärvar, bevarar, bedriver forskning om, förmedlar och ställer ut materiellt vittnesbörd om människor och deras miljö i studie-, utbildnings- och rekreationssyfte.
h) behörig myndighet: en myndighet i en medlemsstat, enligt förteckningen i bilaga I, som i enlighet med artikel 8.1 har rätt att besluta om tillståndsansökningar.
i) sökande:
1. |
i fråga om sådan export som avses i artiklarna 3 och 5, alla fysiska eller juridiska personer som har ett kontrakt med en mottagare i ett land till vilket varorna kommer att exporteras och som har befogenhet att avgöra om varor som omfattas av denna förordning skall föras ut från gemenskapens tullområde i samband med mottagandet av tulldeklarationen; om inget exportkontrakt har ingåtts eller om innehavaren av kontraktet inte agerar på sina egna vägnar, skall befogenheten att avgöra om varan skall föras ut från gemenskapens tullområde vara avgörande, |
2. |
när förfoganderätten över varorna vid sådan export innehas av en person som är etablerad utanför gemenskapen enligt det kontrakt på vilket exporten grundas, den kontraktsslutande part som är etablerad i gemenskapen, |
3. |
i fråga om det tillhandahållande av tekniskt bistånd som avses i artikel 3, den fysiska eller juridiska person som skall tillhandahålla tjänsten, och |
4. |
i fråga om den import och det tillhandahållande av tekniskt bistånd som avses i artikel 4, det museum som kommer att visa varorna. |
KAPITEL II
Varor som inte har något annat praktiskt användningsområde än dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning
Artikel 3
Exportförbud
1. All export av varor som inte har något annat praktiskt användningsområde än dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och som anges i bilaga II skall förbjudas, oberoende av utrustningens ursprung.
Det skall vara förbjudet att från gemenskapens tullområde tillhandahålla tekniskt bistånd som rör de varor som anges i bilaga II, oavsett om ersättning utgår eller inte, till en person, en enhet eller ett organ i ett tredjeland.
2. Trots vad som sägs i punkt 1 får den behöriga myndigheten bevilja tillstånd för export av de varor som anges i bilaga II samt för tillhandahållande av tillhörande tekniskt bistånd, om det påvisas att varorna i det tredjeland till vilket de skall exporteras endast kommer att offentligt visas upp i ett museum med hänsyn till deras historiska betydelse.
Artikel 4
Importförbud
1. All import av varor som anges i bilaga II skall förbjudas, oberoende av varornas ursprung.
Det skall vara förbjudet för personer, enheter eller organ inom gemenskapens tullområde att ta emot tekniskt bistånd som rör de varor som anges i bilaga II från personer, enheter eller organ i ett tredjeland, oavsett om ersättning utgår eller inte.
2. Trots vad som sägs i punkt 1 får den behöriga myndigheten bevilja tillstånd för import av de varor som anges i bilaga II samt för tillhandahållande av tillhörande tekniskt bistånd, om det påvisas att varorna i destinationsmedlemsstaten endast kommer att offentligt visas upp i ett museum med hänsyn till deras historiska betydelse.
KAPITEL III
Varor som kan användas för tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning
Artikel 5
Krav på exporttillstånd
1. Det skall krävas tillstånd för all export av varor som kan användas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och som anges i bilaga III, oberoende av varornas ursprung. Inget tillstånd skall emellertid krävas för varor som endast passerar gemenskapens tullområde, dvs. de varor som inte tilldelas någon annan av tullen godkänd behandling eller användning än förfarandet för extern transitering i artikel 91 i förordning (EEG) nr 2913/92, inbegripet förvaring av varor som inte klassificeras som gemenskapsvaror i en frizon av kontrolltyp 1 eller frilager.
2. Punkt 1 skall inte tillämpas på export till de områden i medlemsstaterna som dels anges i bilaga IV, dels inte ingår i gemenskapens tullområde, under förutsättning att varorna används av en myndighet vars uppdrag är brottsbekämpning i både det land eller område i vilket bestämmelseorten är belägen och i moderlandsdelen av den medlemsstat till vilken detta område hör. Tullmyndigheterna eller andra relevanta myndigheter skall ha rätt att kontrollera huruvida detta villkor är uppfyllt och får, i avvaktan på en sådan kontroll, besluta att exporten inte får äga rum.
3. Punkt 1 skall inte tillämpas på export till tredjeländer, under förutsättning att varorna används av militär eller civil personal i en medlemsstat, om denna personal deltar i en av EU:s eller Förenta nationernas operationer för fredsbevarande eller krishantering i det berörda tredjelandet eller i en operation som grundar sig på överenskommelser mellan medlemsstaterna och tredjeländer på försvarsområdet. Tullmyndigheterna och andra relevanta myndigheter skall ha rätt att kontrollera huruvida detta villkor är uppfyllt. I avvaktan på sådan kontroll får inte exporten äga rum.
Artikel 6
Kriterier för beviljande av exporttillstånd
1. Beslut beträffande ansökningar om exporttillstånd avseende de varor som anges i bilaga III skall fattas av den behöriga myndigheten från fall till fall och med beaktande av alla relevanta faktorer, i synnerhet huruvida en ansökan om tillstånd för en i allt väsentligt identisk export har avslagits av en annan medlemsstat under de senaste tre åren.
2. Den behöriga myndigheten skall inte bevilja något tillstånd om det finns rimliga skäl att anta att varor som anges i bilaga III skulle kunna användas till tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, inbegripet kroppslig bestraffning utdömd av domstol, av en brottsbekämpande myndighet eller någon fysisk eller juridisk person i ett tredjeland.
Den behöriga myndigheten skall ta hänsyn till
— |
tillgängliga internationella domstolsavgöranden, |
— |
resultat som härrör från Förenta nationernas behöriga organ, Europarådet och EU samt rapporter från Europarådets Europeiska kommitté till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning samt Förenta nationernas särskilda rapportör om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. |
Annan relevant information, bland annat tillgängliga nationella domstolsavgöranden, rapporter eller annan information som sammanställts av det civila samhällets organisationer samt information om de exportbegränsningar för varorna i bilagorna II och III som bestämmelselandet tillämpar, får beaktas.
Artikel 7
Nationella åtgärder
1. Trots vad som sägs i artiklarna 5 och 6 får en medlemsstat anta eller behålla ett förbud avseende export och import av benfängsel, kedjor för att binda samman flera personer och bärbara elchocksanordningar.
2. En medlemsstat får införa krav på exporttillstånd avseende handfängsel som har ett totalt mått, inklusive kedjor och mätt från det ena fängslets yttersta kant till det andra fängslets yttersta kant, som överstiger 240 mm i låst läge. Den berörda medlemsstaten skall tillämpa bestämmelserna i kapitlen III och IV för sådana handfängsel.
3. Medlemsstaterna skall till kommissionen anmäla alla åtgärder som vidtas enligt punkterna 1 och 2. Befintliga åtgärder skall anmälas senast den 30 juli 2006. Senare åtgärder skall meddelas innan de träder i kraft.
KAPITEL IV
Tillståndsförfaranden
Artikel 8
Ansökan om tillstånd
1. Tillstånd för export och import samt för tillhandahållande av tekniskt bistånd får endast beviljas av den behöriga myndigheten i den medlemsstat, enligt bilaga I, där sökanden är etablerad.
2. De sökande skall förse den behöriga myndigheten med alla relevanta uppgifter om den verksamhet för vilken tillståndet begärs.
Artikel 9
Tillstånd
1. Tillstånd för export och import skall utfärdas på ett formulär som överensstämmer med den förlaga som återfinns i bilaga V och skall gälla i hela gemenskapen. Ett tillstånd skall vara giltigt från tre till tolv månader med möjlighet till förlängning på upp till tolv månader.
2. Tillståndet får utfärdas på elektronisk väg. De särskilda bestämmelserna skall fastställas nationellt. De medlemsstater som begagnar sig av detta alternativ skall informera kommissionen.
3. Tillstånd för export och import skall omfattas av de krav och villkor som den behöriga myndigheten anser lämpliga.
4. De behöriga myndigheterna får i enlighet med denna förordning vägra att bevilja exporttillstånd och får ogiltigförklara, tillfälligt upphäva, ändra eller återkalla ett exporttillstånd som de en gång har beviljat.
Artikel 10
Tullformaliteter
1. När exportören eller importören fullgör tullformaliteter skall denne visa upp det i vederbörlig ordning ifyllda formulär som återfinns i bilaga V som bevis för att det nödvändiga export- eller importtillståndet har erhållits. Om dokumentet inte är upprättat på ett officiellt språk i den medlemsstat där tullformaliteterna fullgörs, får det krävas att exportören eller importören tillhandahåller en översättning till ett sådant officiellt språk.
2. Om det i samband med en tulldeklaration för de varor som anges i bilagorna II och III fastställs att det inte har beviljats något tillstånd enligt denna förordning för den avsedda exporten eller importen, skall tullmyndigheterna kvarhålla de varor som deklarerats och informera om möjligheten att ansöka om tillstånd i enlighet med denna förordning. Om det inte framställs någon ansökan om tillstånd inom sex månader efter kvarhållandet eller om den behöriga myndigheten avslår en sådan ansökan, skall tullmyndigheterna förfoga över de kvarhållna varorna i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning.
Artikel 11
Krav på anmälan och samråd
1. De myndigheter i medlemsstaterna som anges i bilaga I skall till övriga i bilagan angivna myndigheter i medlemsstaterna och kommissionen anmäla om de fattar ett beslut om att avslå en ansökan om tillstånd enligt denna förordning eller om de återkallar ett tillstånd som de har beviljat. Anmälan skall ske senast trettio dagar efter dagen för beslutet.
2. Den behöriga myndigheten skall samråda med den eller de myndigheter som under de senaste tre åren har avslagit en ansökan om tillstånd för import eller export eller tillhandahållande av tekniskt bistånd enligt denna förordning, om den erhåller en ansökan om import eller export eller tillhandahållande av tekniskt bistånd som rör en i allt väsentligt identisk transaktion som angetts i en sådan tidigare ansökan och anser att tillstånd trots allt bör beviljas.
3. Om den behöriga myndigheten efter detta samråd beslutar att bevilja tillstånd, skall den omgående underrätta alla myndigheter som anges i bilaga I om sitt beslut, redogöra för skälen för detta samt vid behov lägga fram de uppgifter som varit till stöd för beslutet.
4. Vägran att bevilja ett tillstånd skall inte, om den grundar sig på ett nationellt förbud i enlighet med artikel 7.1, utgöra ett beslut om avslag av en ansökan i den mening som avses i punkt 1.
KAPITEL V
Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser
Artikel 12
Ändring av bilagor
1. Kommissionen skall ha befogenhet att ändra bilaga I. Uppgifterna beträffande behöriga myndigheter i medlemsstaterna skall ändras på grundval av den information som medlemsstaterna lämnat.
2. I enlighet med förfarandet i artikel 15.2 skall kommissionen ha befogenhet att ändra bilagorna II, III, IV och V.
Artikel 13
Utbyte av information mellan medlemsstaternas myndigheter och kommissionen
1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 11 skall kommissionen och medlemsstaterna på begäran underrätta varandra om de åtgärder som vidtas i enlighet med denna förordning och lämna varandra relevanta uppgifter som de förfogar över i samband med förordningen, i synnerhet information om tillstånd som beviljats eller vägrats.
2. De relevanta uppgifterna om tillstånd som beviljats eller vägrats skall åtminstone omfatta typ av beslut, grunderna för beslutet eller en sammanfattning av dessa, namn på mottagarna och, om de inte är desamma, på slutanvändarna samt vilka varor som berörs.
3. Medlemsstaterna skall, om möjligt i samarbete med kommissionen, sammanställa en offentlig, årlig verksamhetsrapport med information om antalet ansökningar som mottagits, om de varor och länder som berörs av dessa ansökningar och om de beslut som de har fattat beträffande dessa ansökningar. Rapporten får inte innehålla uppgifter vars avslöjande en medlemsstat anser strida mot sina väsentliga säkerhetsintressen.
4. Bortsett från lämnandet av uppgifterna i punkt 2 till den andra medlemsstatens myndigheter och kommissionen skall inte denna artikel påverka tillämpningen av gällande nationella bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt.
5. Vägran att bevilja ett tillstånd skall inte, om den grundar sig på ett nationellt förbud som antagits i enlighet med artikel 7.1, utgöra ett tillstånd som fått avslag i den mening som avses i punkterna 1, 2 och 3 i den här artikeln.
Artikel 14
Användning av uppgifterna
Utan att det påverkar tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (10) och den nationella lagstiftningen om allmänhetens tillgång till handlingar, skall uppgifter som erhålls i enlighet med denna förordning endast användas för det syfte för vilket de begärdes.
Artikel 15
Kommittéförfarande
1. Kommissionen skall biträdas av den kommitté för gemensamma exportregler som inrättats genom artikel 4.1 i förordning (EEG) nr 2603/69 (11).
2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.
Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara två månader.
3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.
Artikel 16
Genomförande
Den kommitté som avses i artikel 15 skall undersöka alla frågor som rör genomförandet av denna förordning och som väcks av dess ordförande antingen på dennes eget initiativ eller på begäran av en företrädare för en medlemsstat.
Artikel 17
Sanktioner
1. Medlemsstaterna skall fastställa regler om sanktioner som skall tillämpas mot överträdelser av bestämmelserna i denna förordning och skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de genomförs. Sanktionerna skall vara effektiva, proportionella och avskräckande.
2. Medlemsstaterna skall till kommissionen anmäla dessa regler senast den 29 augusti 2006 och utan dröjsmål underrätta kommissionen om senare ändringar som påverkar dessa bestämmelser.
Artikel 18
Territoriellt tillämpningsområde
1. Denna förordning skall gälla
— |
gemenskapens tullområde enligt definitionen i förordning (EEG) nr 2913/92, |
— |
de spanska områdena Ceuta och Melilla, |
— |
det tyska området Helgoland. |
2. Enligt denna förordning skall Ceuta, Helgoland och Melilla anses ingå i gemenskapens tullområde.
Artikel 19
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den 30 juli 2006.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Luxemburg den 27 juni 2005.
På rådets vägnar
L. LUX
Ordförande
(1) Förenta nationernas generalförsamlings resolution 3452 (XXX) av den 9 december 1975.
(2) EGT C 364, 18.12.2000, s. 1.
(3) EGT C 87 E, 11.4.2002, s. 136.
(4) Förenta nationernas generalförsamlings resolution nr 34/169 av den 17 december 1979.
(5) Godkänd genom resolutionerna 663 C (XXIV) av den 31 juli 1957 och 2076 (LXII) av den 13 maj 1977 av Förenta nationernas ekonomiska och sociala råd.
(6) Se punkt ML7.c i EU:s gemensamma militära förteckning (EUT C 127, 25.5.2005, s. 1).
(7) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
(8) EGT L 302, 19.10.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 648/2005 (EUT L 117, 4.5.2005, s. 13).
(9) EGT L 253, 11.10.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 883/2005 (EUT L 148, 11.6.2005, s. 5).
(10) EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.
(11) EGT L 324, 27.12.1969, s. 25. Förordningen senast ändrad genom förordning (EEG) nr 3918/91 (EGT L 372, 31.12.1991, s. 31).
BILAGA I
FÖRTECKNING ÖVER MYNDIGHETER SOM AVSES I ARTIKLARNA 8 OCH 11
A. Myndigheter i medlemsstaterna:
BELGIEN
Ministerie van Economie, Energie, Handel en Wetenschapsbeleid |
Directoraat E4: Economisch Potentieel, Markttoegangsbeleid, Tarifaire en Non-tarifaire Maatregelen |
Vooruitgangsstraat 50c |
B-1210 Brussel |
Tel. (32-2) 277 51 11 |
Fax (32-2) 277 53 03 |
E-mail: Charles.godart@mineco.fgvov.be |
Ministère de l'économie, de l'énergie, du commerce et de la politique scientifique |
Directorat, E4: potentiel économique, politique d'accès aux marchés, mesures tarifaires et non-tarifaires |
Rue du Progrès 50c |
B-1210 Bruxelles |
Téléphone: 32 (2) 277 51 11 |
Télécopie: 32 (2) 277 53 03 |
E-mail: Charles.godart@mineco.fgvov.be |
TJECKIEN
Ministerstvo průmyslu a obchodu |
Licenční správa |
Na Františku 32 |
110 15 Praha 1 |
Česká republika |
Tel.: (420) 224 90 76 41 |
Fax: (420) 224 22 18 81 |
E-mail: osm@mpo.cz |
DANMARK
Bilaga III, nr 2 och 3
Justitsministeriet |
Slotsholmsgade 10 |
DK-1216 København K |
Denmark |
Telephone: (45) 33 92 33 40 |
Telefax: (45) 33 93 35 10 |
E-mail: jm@jm.dk |
Bilaga II och bilaga III, nr 1
Økonomi- og Erhvervsministeriet |
Erhvers- og Byggestyrelsen |
Eksportkontroladministrationen |
Langelinie Allé 17 |
DK-2100 København Ø |
Denmark |
Telephone: (45) 35 46 60 00 |
Telefax: (45) 35 46 60 01 |
E-mail: ebst@ebst.dk |
TYSKLAND
Bundesamt für Wirtschaft und Ausfuhrkontrolle (BAFA) |
Frankfurter Straße 29—35 |
D-65760 Eschborn |
Tel.: (+49) 6196 908-0 |
Fax: (+49) 6196 908 800 |
E-Mail: ausfuhrkontrolle@bafa.bund.de |
GREKLAND
Υπουργείο Οικονομίας και Οικονομικών |
Γενική Διεύθυνση Σχεδιασμού και Διαχείρισης Πολιτικής |
Διεύθυνση Διεθνών Οικονομικών Ροών |
Κορνάρου 1 |
GR-105 63 Αθήνα |
Τηλ. (30-210) 328 60 47, (30-210) 328 60 31 |
Φαξ (30-210) 328 60 94 |
E-mail: e3c@mnec.gr |
ESTLAND
Eesti Välisministeerium |
Välismajanduse ja arengukoostöö osakond |
Strateegilise kauba kontrolli büroo |
Islandi väljak 1 |
15049 Tallinn |
Eesti |
Tel: +372 631 7200 |
Faks: +372 631 7288 |
E-post: stratkom@mfa.ee |
SPANIEN
Secretaría General de Comercio Exterior |
Secretaría de Estado de Turismo y Comercio |
Ministerio de Industria, Turismo y Comercio |
Paseo de la Castellana, 162 |
E-28046 Madrid |
Telephone: (34) 915 83 52 84 |
Telefax: (34) 915 83 56 19 |
E-mail: Buzon.Oficial@SGDEFENSA.SECGCOMEX.SSCC.MCX.ES |
Departamento de Aduanas e Impuestos Especiales de la |
Agencía Estatal de Administración Tributaria |
Avda. Llano Castellano, 17 |
28071 Madrid |
España |
Telephone: +34 91 7289450 |
Telefax: +34 91 7292065 |
FRANKRIKE
Ministère de l’économie, des finances et de l’industrie |
Direction générale des douanes et droits indirects |
Service des titres du commerce extérieur (SETICE) |
8, rue de la Tour-des-Dames |
F-75436 PARIS CEDEX 09 |
Téléphone: 01 55 07 46 73/- 46 42/- 48 64/- 47 64 |
Télécopie: 01 55 07 46 67/- 46 91 |
Courrier électronique: dg-setice@douane.finances.gouv.fr |
IRLAND
Licensing Unit |
Department of Enterprise, Trade and Employment |
Earlsfort Centre |
Lower Hatch Street |
Dublin 2 |
Ireland |
Telephone (353-1) 631 21 21 |
Telefax (353-1) 631 25 62 |
ITALIEN
Ministero delle attività produttive |
Direzione generale per la politica commerciale |
Viale Boston, 25 |
I-00144 Roma |
Telephone: +39 06 59 93 25 79 |
Telefax: +39 06 59 93 26 34 |
E-mail: polcomsegr@mincomes.it |
CYPERN
Υπουργείο Εμπορίου, Βιομηχανίας και Τουρισμού |
Υπηρεσία Εμπορίου |
Τμήμα έκδοσης αδειών εισαγωγών/εξαγωγών |
Ανδρέα Αραούζου 6 |
CY-1421 Λευκωσία |
Τηλ. (357-22) 86 71 00 |
Φαξ (357-22) 37 51 20 |
E-mail: perm.sec@mcit.gov.cygr |
Ministry of Commerce, Industry and Tourism |
Trade Service |
Import/Export Licensing Unit |
6 Andreas Araouzos Street |
CY-1421 Nicosia |
Telephone: (357- 22) 86 71 00 |
Telefax: (357-22) 37 51 20 |
E-mail: perm.sec@mcit.gov.cy |
LETTLAND
Ekonomikas ministrija |
Brīvības iela 55 |
LV-1519 Rīga |
Latvija |
Telefax.: +371 7 280 882 |
LITAUEN
Policijos departamento prie Vidaus reikalų ministerijos |
Licencijavimo skyrius |
Saltoniškių g. 19 |
LT-08105 Vilnius |
Lietuva |
Telephone: +370 8 271 97 67 |
Telefax: +370 5 271 99 76 |
E-mail: leidimai.pd@policija.lt |
LUXEMBURG
Commerce extérieur |
Office des licences |
B. P. 113 |
L-2011 Luxembourg |
Téléphone: 352 4782370 |
Télécopie: 352 466138 |
Courrier électronique: office.licences@mae.etat.lu |
UNGERN
Magyar Kereskedelmi |
Engedélyezési Hivatal |
Margit krt. 85. |
H-1024 Budapest |
Magyarország |
Telephone: +36 1 336 74 30 |
Telefax: +36 1 336 74 28 |
E-mail: spectrade@mkeh.hu |
MALTA
Diviżjoni għall–Kummerċ |
Servizzi Kummerċjali |
Lascaris |
Valletta CMR02 |
Telephone: +356 25 69 02 09 |
Telefax: +356 21 24 05 16 |
NEDERLÄNDERNA (att meddelas senare)
ÖSTERRIKE
Bundesministerium für Wirtschaft und Arbeit |
Abteilung für Aus- und Einfuhrkontrolle |
A-1011 Wien |
Stubenring 1 |
Tel.: (+43) 1 71100 8327 |
Fax: (+43) 1 71100 8386 |
E-Mail: post@C22.bmwa.gv.at |
POLEN
Ministerstwo Gospodarki i Pracy |
plac Trzech Krzyży 3/5 |
00-507 Warszawa |
Polska |
Telephone: (+48-22) 693 50 00 |
Telefax: (+48-22) 693 40 48 |
PORTUGAL
Ministério das Finanças |
Direcção-Geral das Alfândegas e dos Impostos Especiais de Consumo |
Direcção de Serviços de Licenciamento |
Rua Terreiro do Trigo, edifício da Alfândega |
P-1149-060 Lisboa |
Tel.: (351-21) 881 42 63 |
Fax: (351-21) 881 42 61 |
SLOVENIEN
Ministrstvo za gospodarstvo |
Direktorat za ekonomske odnose s tujino |
Kotnikova 5 |
1000 Ljubljana |
Republika Slovenija |
Telephone: +386 1 478 35 42 |
Telefax: +386 1 478 36 11 |
SLOVAKIEN
Ministerstvo hospodárstva Slovenskej republiky |
Odbor riadenia obchodovania s citlivými tovarmi |
Mierová 19 |
827 15 Bratislava |
Slovenská republika |
Telephone: +421 2 48 54 20 53 |
Telefax: +421 2 43 42 39 15 |
FINLAND
Sisäasiainministeriö |
Arpajais- ja asehallintoyksikkö |
PL 50 |
FI-11101 RIIHIMÄKI |
Puhelin (358-9) 160 01 |
Faksi (358-19) 72 06 68 |
Sähköposti: aahy@poliisi.fi |
SVERIGE
Kommerskollegium |
PO Box 6803 |
S-113 86 Stockholm |
Tfn (46-8) 690 48 00 |
Fax (46-8) 30 67 59 |
E-post: registrator@kommers.se |
FÖRENADE KUNGARIKET
Department of Trade and Industry |
Export Control Organisation |
4 Abbey Orchard Street |
London |
SW1P 2HT |
United Kingdom |
Telephone (44) 207 215 05 85 |
Telefax (44) 207 215 05 72 |
E-mail: mevlyn.tompkins@dti.gsi.gov.uk |
B. Adress för anmälningar till kommissionen:
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |
Generaldirektoratet för yttre förbindelser |
Direktorat A för gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) och den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP): Samordning och bidrag från kommissionen |
Enhet A 2: Institutionella och rättsliga frågor, gemensamma åtgärder inom ramen för GUSP, sanktioner, Kimberleyprocessen |
CHAR 12/163 |
B-1049 Bryssel |
Tfn (32-2) 296 25 56 |
Fax (32-2) 296 75 63 |
E-post: relex-sanctions@cec.eu.int |
BILAGA II
Förteckning över varor som avses i artiklarna 3 och 4
Anm.: Denna förteckning omfattar inte medicinsk-tekniska varor.
KN-nummer |
Beskrivning |
||
1. Varor avsedda för avrättning av människor, enligt följande: |
|||
ex 4421 90 98 ex 8208 90 00 |
|
||
ex 8543 89 95 ex 9401 79 00 ex 9401 80 00 ex 9402 10 00 ex 9402 90 00 |
|
||
ex 9406 00 38 ex 9406 00 80 |
|
||
ex 8413 81 90 ex 9018 90 50 ex 9018 90 60 ex 9018 90 85 |
|
||
2. Varor avsedda att begränsa människors rörelsefrihet, enligt följande: |
|||
ex 8543 89 95 |
|
BILAGA III
Förteckning över varor som anges i artikel 5
KN-nummer |
Beskrivning |
||||||
1. Varor som är avsedda att begränsa människors rörelsefrihet, enligt följande: |
|||||||
ex 9401 61 00 ex 9401 69 00 ex 9401 71 00 ex 9401 79 00 ex 9402 90 00 ex 9403 20 91 ex 9403 20 99 ex 9403 50 00 ex 9403 70 90 ex 9403 80 00 |
|
||||||
ex 7326 90 98 ex 8301 50 00 ex 3926 90 99 |
|
||||||
ex 7326 90 98 ex 8301 50 00 ex 3926 90 99 |
|
||||||
2. Bärbar utrustning avsedd för upploppskontroll eller självförsvar, enligt följande: |
|||||||
ex 8543 89 95 ex 9304 00 00 |
|
||||||
3. Substanser för upploppskontroll eller självförsvar och tillhörande bärbar spridningsutrustning, enligt följande: |
|||||||
ex 8424 20 00 ex 9304 00 00 |
|
||||||
ex 2924 29 95 |
|
||||||
ex 2939 99 00 |
|
BILAGA IV
Förteckning över medlemsstaters territorier som avses i artikel 5.2
DANMARK
— |
Grönland |
FRANKRIKE
— |
Nya Kaledonien och tillhörande områden |
— |
Franska Polynesien |
— |
De franska sydliga och antarktiska områdena |
— |
Wallis- och Futunaöarna |
— |
Mayotte |
— |
Saint-Pierre-et-Miquelon |
TYSKLAND
— |
Büsingen |
BILAGA V
Formulär för export- eller importtillstånd som avses i artikel 9.1
Teknisk specifikation:
Följande formulär skall ha formatet 210 × 297 mm, med en måttvariation på högst 5 mm mindre och 8 mm mer. Fälten är baserade på en måttenhet på en tiondel av en tum horisontellt och en sjättedel av en tum vertikalt. Underavdelningarna är baserade på en måttenhet på en tiondel av en tum horisontellt.
Förklarande noter till formuläret
”Tillstånd för export eller import av varor som kan användas för tortyr (förordning (EG) nr 1236/2005)”
Detta formulär för tillstånd skall användas för att utfärda tillstånd för export eller import av varor i enlighet med förordning (EG) nr 1236/2005 om handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Det bör inte användas för att ge tillstånd till tillhandahållande av tekniskt stöd.
Den utfärdande myndigheten är den myndighet som fastställs i artikel 2 h i rådets förordning (EG) nr 1236/2005 som finns i bilaga I till denna förordning.
Tillstånd skall utfärdas på detta ensidiga formulär, som bör vara tryckt på båda sidor. Den behöriga tullmyndigheten skall dra av den exporterade kvantiteten från den totala tillgängliga kvantiteten. Den måste säkerställa att de olika varorna som är föremål för tillstånd tydligt separeras för detta ändamål.
När medlemsstaternas nationella förfaranden kräver ytterligare kopior av formuläret (till exempel för ansökningen) kan detta tillståndsformulär inbegripas i en uppsättning formulär som innehåller nödvändiga kopior enligt tillämpliga nationella regler. I fältet ovanför fält 3 för varje exemplar och i marginalen på vänster sida skall det tydligt anges för vilket ändamål (t.ex. ansökan, kopia för sökanden) de relevanta kopiorna är avsedda. Endast ett exemplar skall utgöra det tillståndsformulär som finns i bilaga V till förordning (EG) nr 1236/2005.
Fält 1: |
Sökande: |
Ange sökandens namn och fullständiga adress. Sökandens tullnummer kan också anges (frivilligt i de flesta fall). Typen av sökande bör anges (frivilligt) i relevant fält, med angivande av siffrorna 1, 2 eller 4 med hänvisning till de punkter som anges i definitionen i artikel 2 i i förordning (EG) nr 1236/2005. |
Fält 3: |
Tillståndsnummer: |
Fyll i numret och kryssa antingen i fältet för export eller för import. Se artikel 2 d och 2 e och artikel 17 i förordningen för definitioner av begreppen ”export” och ”import”. |
Fält 4: |
Förfallodag: |
Ange dag (två siffror), månad (två siffror) och år (fyra siffror). |
Fält 5: |
Ombud/representant: |
Ange namn på en vederbörligen bemyndigad representant eller ett vederbörligen bemyndigat (tull)ombud som agerar på sökandens vägnar, om ansökningen inte lämnas in av sökanden. Se också artikel 5 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92. |
Fält 6: |
Land där varorna finns: |
Ange både landet i fråga och relevant landskod från de koder som fastställts i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1172/95 (EGT L 118, 25.5.1995, s. 10). Se kommissionens förordning (EG) nr 1779/2002 (EGT L 296, 5.10.2002, s. 6). |
Fält 7: |
Bestämmelseland: |
Ange både landet i fråga och relevant landskod från de koder som fastställts i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1172/95 (EGT L 118, 25.5.1995, s. 10). Se kommissionens förordning (EG) nr 1779/2002 (EGT L 296, 5.10.2002, s. 6). |
Fält 10: |
Varubeskrivning: |
Tänk på att inbegripa uppgifter om de berörda varornas förpackning. Observera att varornas värde också kan anges i fält 10. Om det inte finns tillräckligt utrymme i fält 10, fortsätt på ett bifogat blankt papper, med angivande av tillståndsnummer. Ange numret på bilagorna i fält 16. Detta formulär är utformat för att användas för upp till tre olika typer av varor (se bilagorna II och III till förordningen). Om det är nödvändigt att ge tillstånd för export eller import av fler än tre typer av varor, bevilja två tillstånd. |
Fält 11: |
Varunr: |
Detta fält behöver endast fyllas i på baksidan av formuläret. Kontrollera att varunumret motsvarar det tryckta varunummer i fält 11 som finns vid sidan av beskrivningen av den relevanta varan. |
Fält 14: |
Särskilda krav och villkor: |
Om det inte finns tillräckligt utrymme i fält 14, fortsätt på ett bifogat blankt papper, med angivande av tillståndsnummer. Ange numret på bilagorna i fält 16. |
Fält 16: |
Antal bilagor: |
Ange antalet bilagor, om sådana förekommer (se förklaringarna till fälten 10 och 14). |
30.7.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 200/20 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1237/2005
av den 29 juli 2005
om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 3223/94 av den 21 december 1994 om tillämpningsföreskrifter för importordningen för frukt och grönsaker (1), särskilt artikel 4.1 i denna, och
av följande skäl:
(1) |
I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen. |
(2) |
Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De schablonvärden vid import som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 3223/94 skall fastställas enligt tabellen i bilagan.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den 30 juli 2005.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 29 juli 2005.
På kommissionens vägnar
J. M. SILVA RODRÍGUEZ
Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling
(1) EGT L 337, 24.12.1994, s. 66. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1947/2002 (EGT L 299, 1.11.2002, s. 17).
BILAGA
till kommissionens förordning av den 29 juli 2005 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
(EUR/100 kg) |
||
KN-nr |
Kod för tredjeland (1) |
Schablonvärde vid import |
0702 00 00 |
052 |
71,8 |
096 |
21,9 |
|
999 |
46,9 |
|
0707 00 05 |
052 |
61,9 |
999 |
61,9 |
|
0709 90 70 |
052 |
75,7 |
999 |
75,7 |
|
0805 50 10 |
388 |
72,5 |
508 |
58,8 |
|
524 |
69,1 |
|
528 |
72,2 |
|
999 |
68,2 |
|
0806 10 10 |
052 |
111,3 |
204 |
80,3 |
|
220 |
126,8 |
|
334 |
91,2 |
|
624 |
162,7 |
|
999 |
114,5 |
|
0808 10 80 |
388 |
92,3 |
400 |
101,0 |
|
508 |
69,1 |
|
512 |
63,3 |
|
528 |
88,5 |
|
720 |
73,3 |
|
804 |
85,4 |
|
999 |
81,8 |
|
0808 20 50 |
052 |
125,8 |
388 |
63,0 |
|
512 |
47,0 |
|
528 |
35,6 |
|
999 |
67,9 |
|
0809 10 00 |
052 |
141,4 |
999 |
141,4 |
|
0809 20 95 |
052 |
280,0 |
400 |
336,4 |
|
999 |
308,2 |
|
0809 30 10, 0809 30 90 |
052 |
109,8 |
999 |
109,8 |
|
0809 40 05 |
624 |
87,6 |
999 |
87,6 |
(1) Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 750/2005 (EUT L 126, 19.5.2005, s. 12). Koden ”999” betecknar ”övriga ursprung”.
30.7.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 200/22 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1238/2005
av den 28 juli 2005
om ändring av förordning (EG) nr 85/2004 om handelsnormer för äpplen
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2200/96 av den 28 oktober 1996 om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker (1), särskilt artikel 2.2 i denna, och
av följande skäl:
(1) |
Enligt kommissionens förordning (EG) nr 85/2004 (2) skall minimistorleken sänkas den 1 augusti 2005 till en nivå som överensstämmer med storleken i den norm som tillämpas av Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (ECE/FN) FFV-50. |
(2) |
Ett förslag om komplettering av normen ECE/FN FFV-50 med ett mognadskriterium baserat på sockerhalten har lagts fram för ECE/FN:s arbetsgrupp för kvalitetsnormer för jordbruksprodukter. |
(3) |
Med tanke på att minimistorleken också är ett mognadskriterium är det lämpligt att undersöka hur dessa två mognadskriterier bäst kan inlemmas i handelsnormerna för äpplen. |
(4) |
Denna undersökning bör löpa över minst tre regleringsår och det är därför lämpligt att skjuta upp datumet för när sänkningen av storleken skall ske till efter den 1 juni 2008 och att förlänga övergångsbestämmelserna beträffande storlekssortering till den 31 maj 2008. |
(5) |
Det finns emellertid anledning att slå vakt om de befogade förväntningar som finns hos de operatörer som ingått avtal utifrån antagandet att de nya reglerna om sänkning av storleken skulle börja gälla den 1 augusti 2005. |
(6) |
Av tydlighetsskäl bör det preciseras att även sortnamnet eller synonymen skall anges i märkningen då ett handelsnamn används för att sälja en produkt. |
(7) |
I förteckningen över sorter i tillägget till handelsnormerna förkommer en del fel. |
(8) |
Förordning (EG) nr 85/2004 bör därför ändras. |
(9) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för frukt och grönsaker. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EG) nr 85/2004 ändras på följande sätt:
1. |
I artikel 2 första meningen skall datumet ”31 juli 2005” ersättas med datumet ”31 maj 2008”. |
2. |
I artikel 4 andra stycket skall datumet ”1 augusti 2005” ersättas med datumet ”1 juni 2008”. |
3. |
Bilagan skall ändras i enlighet med bilagan till denna förordning. |
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2005.
Operatörer som, på ett för myndigheterna i medlemsstaterna tillfredsställande sätt, före den 1 augusti 2005 ingått avtal på grundval av andra och tredje styckena i punkt III i bilagan till förordning (EG) nr 85/2004, får emellertid saluföra äpplena som dessa avtal avser i enlighet med bestämmelserna i nämnda stycken.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 28 juli 2005.
På kommissionens vägnar
Mariann FISCHER BOEL
Ledamot av kommissionen
(1) EGT L 297, 21.11.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 47/2003 (EGT L 7, 11.1.2003, s. 64).
(2) EUT L 13, 20.1.2004, s. 3. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 907/2004 (EUT L 163, 30.4.2004, s. 50).
BILAGA
Avdelning 4 i tillägget till bilagan till förordning (EG) nr 85/2004 skall ändras på följande sätt:
1. |
Första meningen i andra stycket skall ersättas med följande: ”Några av sorterna i nedanstående förteckning får saluföras under handelsnamn för vilka man ansökt om eller erhållit skydd i ett eller flera länder, förutsatt att sortens namn, eller dess synonym, anges i märkningen.” |
2. |
Tabellen med den icke uttömmande förteckningen över sorter skall ersättas med följande:
|
(1) I klasserna I och II skall minst 20 % av fruktens yta vara rödfärgad.
(2) För sorten Jonagold gäller att minst en tiondel av fruktens yta skall vara rödstrimmig på frukt i klass II.
30.7.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 200/32 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1239/2005
av den 29 juli 2005
om ändring av förordning (EG) nr 581/2004 om inledande av en stående anbudsinfordran för exportbidrag för vissa typer av smör och förordning (EG) nr 582/2004 om inledande av en stående anbudsinfordran för exportbidrag för skummjölkspulver
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådet förordning (EG) nr 1255/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (1), särskilt artikel 31.3.b och 31.14 i denna, och
av följande skäl:
(1) |
Enligt artikel 1.1 i kommissionens förordning (EG) nr 581/2004 (2) och artikel 1.1 i kommissionens förordning (EG) nr 582/2004 (3) är vissa destinationer uteslutna från exportbidrag. |
(2) |
I kommissionens förordning (EG) nr 909/2005 av den 16 juni 2005 och fastställande av exportbidrag för mjölk och mjölkprodukter (4) har Ceuta och Melilla förts in, från den 17 juni 2005, i destinationszonerna L 01 och L 03, där de destinationer som inte beviljas exportbidrag anges, och bidragsrätten för smör som tillämpas på Ryssland har anpassats till den som gäller för alla andra destinationer. Det är därför nödvändigt att utesluta dessa destinationer från de exportbidrag som fastställs enligt förordningarna (EG) nr 581/2004 och 582/2004. |
(3) |
Förordningarna (EG) nr 581/2004 och (EG) nr 582/2004 bör därför ändras. |
(4) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
I artikel 1.1 i förordning (EG) nr 581/2004, skall andra stycket ersättas med följande:
”De produkter som avses i första stycket skall vara avsedda för export till alla destinationer med undantag av Andorra, Ceuta och Melilla, Gibraltar, Förenta staterna och Vatikanstaten.”
Artikel 2
Artikel 1 i förordning (EG) nr 582/2004 skall punkt 1 ersättas med följande:
”1. En stående anbudsinfordran skall inledas för att fastställa exportbidraget för skummjölkspulver enligt avsnitt 9 i bilaga I till kommissionens förordning (EEG) nr 3846/87 (5) i säckar med en nettovikt på minst 25 kg och med en tillsats av andra substanser än mjölkprodukter på högst 0,5 viktprocent, med produktkod ex ex 0402 10 19 9000 och avsett för export till alla destinationer med undantag av Andorra, Bulgarien, Ceuta och Melilla, Gibraltar, Förenta staterna och Vatikanstaten.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 29 juli 2005.
På kommissionens vägnar
Mariann FISCHER BOEL
Ledamot av kommissionen
(1) EGT L 160, 26.6.1999, s. 48. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 186/2004 (EUT L 29, 3.2.2004, s. 6).
(2) EUT L 90, 27.3.2004, s. 64. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2250/2004 (EUT L 381, 28.12.2004, s. 25).
(3) EUT L 90, 27.3.2004, s. 67. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2250/2004.
(4) EUT L 154, 17.6.2005, s. 10.
(5) EGT L 366, 24.12.1987, s. 1.”
30.7.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 200/34 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1240/2005
av den 29 juli 2005
om ändring av förordning (EG) nr 1279/98 avseende vissa tullkvoter för nötköttsprodukter med ursprung i Rumänien
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1254/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött (1), särskilt artikel 32.1 första stycket i denna, och
av följande skäl:
(1) |
I rådets beslut 2003/18/EG av den 19 december 2002 om ingående av ett protokoll om anpassning av handelsaspekterna i Europaavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Rumänien å andra sidan, för att beakta resultatet av förhandlingarna mellan parterna om nya ömsesidiga jordbruksmedgivanden (2), föreskrivs nya medgivanden för import av nötkött och nötköttsprodukter inom ramen för de tullkvoter som öppnas genom avtalet. |
(2) |
Bestämmelser för genomförande av denna tullkvot antogs genom kommissionens förordning (EG) nr 1279/98 av den 19 juni 1998 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för de tullkvoter för nötkött som föreskrivs i rådets beslut 2003/286/EG och 2003/18/EG för Bulgarien och Rumänien (3). |
(3) |
Genom rådets och kommissionens beslut 2005/431/EG av den 25 april 2005 om ingående av ett tilläggsprotokoll till Europaavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Rumänien, å andra sidan, med anledning av Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen (4), föreskrivs medgivanden när det gäller produkter av nötkött. |
(4) |
De åtgärder som krävs för att kunna verkställa de medgivanden som rör nötköttsprodukter bör antas, och förordning (EG) nr 1279/98 bör ändras i enlighet med detta. |
(5) |
Vidare föreskrivs det i artikel 4.1 i förordning (EG) nr 1279/98 att licensansökningar endast får lämnas in under de första tio dagarna av varje period som avses i artikel 2 i den förordningen. Med tanke på datum för tilläggsprotokollets ikraftträdande är det nödvändigt att göra undantag från den bestämmelsen under perioden från det att den här förordningen träder i kraft till den 31 december 2005. |
(6) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för nötkött. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. Genom undantag från artikel 4.1 i förordning (EG) nr 1279/98 skall ansökningar om importlicens för perioden från och med dagen då den här förordningen träder i kraft till den 31 december 2005 lämnas in under de första tio arbetsdagarna efter dagen då den här förordningen offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, men före klockan 13.00 belgisk tid, den tionde arbetsdagen.
2. Licensansökningar som har lämnats in under de första tio dagarna i juli 2005 i enlighet med artikel 4.1 i förordning (EG) nr 1279/98 skall betraktas som ansökningar enligt punkt 1.
3. Bilagorna I och II till förordning (EG) nr 1279/98 skall ersättas med bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Den skall gälla från och med den 1 augusti 2005.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel 29 juli 2005.
På kommissionens vägnar
Mariann FISCHER BOEL
Ledamot av kommissionen
(1) EGT L 160, 26.6.1999, s. 21. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1782/2003 (EUT L 270, 21.10.2003, s. 1).
(2) EGT L 8, 14.1.2003, s. 18.
(3) EGT L 176, 20.6.1998, s. 12. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1220/2005 (EUT L 199, 29.7.2005, s. 47).
(4) EUT L 155, 17.6.2005, s. 26.
BILAGA
BILAGA I
Medgivanden för import till gemenskapen av vissa produkter med ursprung i vissa länder
(MGN = tull för mest gynnad nation)
Ursprungsland |
Löpnummer |
KN-nr |
Varuslag |
Tillämplig tullsats (% av MGN) |
Årlig kvantitet fr.o.m. 1.7.2005 (ton) (1) |
Årlig ökning från 1.7.2006 (ton) |
Rumänien |
09.4753 |
0201 0202 |
Kött av nötkreatur och andra oxdjur, färskt, kylt eller fryst |
Tullfritt |
4 000 |
0 |
09.4765 |
0206 10 95 |
Ätbara njurtappar och mellangärden av nötkreatur och andra oxdjur, färska och kylda |
Tullfritt |
100 |
0 |
|
0206 29 91 |
Ätbara njurtappar och mellangärden av nötkreatur och andra oxdjur, frysta |
|||||
0210 20 |
Kött av nötkreatur och andra oxdjur, saltat eller i saltlake, torkat eller rökt |
|||||
0210 99 51 |
Njurtapp och mellangärde av nötkreatur eller andra oxdjur |
|||||
09.4768 |
1602 50 |
Berett eller konserverat kött eller beredda eller konserverade slaktbiprodukter av nötkreatur och andra oxdjur |
Tullfritt |
500 |
0 |
|
Bulgarien |
09.4651 |
0201 0202 |
Kött av nötkreatur och andra oxdjur, färskt, kylt eller fryst |
Tullfritt |
2 500 |
0 |
09.4784 |
1602 50 |
Berett eller konserverat kött eller beredda eller konserverade slaktbiprodukter av nötkreatur och andra oxdjur |
Tullfritt |
660 |
60 |
BILAGA II
Fax (32-2) 292 17 34
E-post: AGRI-Bovins-Import@cec.eu.int
(1) För Rumänien, Årlig kvantitet fr.o.m. 1.8.2005 (ton).
30.7.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 200/38 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1241/2005
av den 29 juli 2005
om fastställande av tillämpningsföreskrifter för en tullkvot för vissa levande nötkreatur med ursprung i Rumänien i enlighet med rådets beslut 2003/18/EG
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1254/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött (1), särskilt artikel 32.1 första stycket i denna, och
av följande skäl:
(1) |
Genom rådets beslut 2003/18/EG av den 19 december 2002 om ingående av ett protokoll om anpassning av handelsaspekterna i Europaavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Rumänien, å andra sidan, för att beakta resultaten av förhandlingarna mellan parterna om nya ömsesidiga jordbruksmedgivanden (2), föreskrivs medgivanden som rör öppnande av importtullkvoter för vissa levande nötkreatur med ursprung i Rumänien. |
(2) |
I rådets och kommissionens beslut 2005/431/EG av den 25 april 2005 om ingående av tilläggsprotokollet till Europaavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Rumänien, å andra sidan, med anledning av Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen (3), föreskrivs ytterligare medgivanden vad gäller import av vissa levande nötkreatur med ursprung i Rumänien. |
(3) |
Närmare bestämmelser för öppnande och förvaltning av tullkvoten för levande nötkreatur bör antas på flerårig basis med början den 1 augusti 2005. |
(4) |
För att undvika spekulation bör de kvantiteter som är tillgängliga inom kvoten ställas till förfogande för de aktörer som kan visa att de bedriver seriös handel av betydande omfattning med tredjeland. Mot denna bakgrund och för en effektiv förvaltnings skull bör det av de berörda aktörerna krävas att de har importerat ett visst minimantal djur under året före den aktuella årliga kvotperioden, något som samtidigt torde säkerställa ett rättvist tillträde till medgivandena. Eftersom nuvarande medgivanden endast gäller import av djur från Rumänien, och med tanken på importen från detta land, kan ett parti på 50 djur betraktas som ett normalt parti. Erfarenheten visar att uppköp av ett enda parti är ett minimikrav för att en transaktion skall kunna anses som seriös och ekonomiskt lönsam. |
(5) |
För kontrollen av dessa kriterier bör ansökan lämnas in i den medlemsstat där importören är upptagen i registret för mervärdesskatt. |
(6) |
För att undvika spekulation bör dessutom importörer, som den 1 januari före början av den aktuella årliga kvotperioden inte längre bedrev handel med nötkreatur, nekas tillgång till kvoten. Vidare bör det ställas en säkerhet för importrättigheterna i de medlemsstater där aktören är momsregistrerad. Importlicenser bör inte kunna överlåtas och bör endast utfärdas till importörer för de kvantiteter för vilka de har tilldelats importrättigheter. |
(7) |
För att man skall kunna sörja både för en jämnare fördelning av kvoten och för ett ekonomiskt lönsamt antal djur per ansökan, bör en nedre och en övre gräns för antalet djur gälla för varje ansökan. |
(8) |
Det bör föreskrivas att importrättigheterna skall fördelas efter en betänketid och när så är nödvändigt med tillämpning av en fastställd procentsats för nedsättning. |
(9) |
I enlighet med artikel 29.1 i förordning (EG) nr 1254/1999 bör systemet administreras med hjälp av importlicenser. I detta syfte bör det fastställas bestämmelser för inlämnandet av ansökningar och vilka uppgifter som skall anges i ansökningarna och licenserna, vid behov som komplettering av eller genom avvikelse från vissa bestämmelser i kommissionens förordning (EG) nr 1445/95 av den 26 juni 1995 om tillämpningsföreskrifter för ordningen med import- och exportlicenser inom nötköttssektorn och om upphävande av förordning (EEG) nr 2377/80 (4) och i kommissionens förordning (EG) nr 1291/2000 av den 9 juni 2000 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med import- och exportlicenser samt förutfastställelselicenser för jordbruksprodukter (5). |
(10) |
För att tvinga aktörerna att ansöka om importlicenser för alla tilldelade importrättigheter bör det, vad beträffar den säkerhet som ställts för importrättigheterna, fastställas att en sådan ansökan bör utgöra ett primärt krav i den mening som avses i kommissionens förordning (EEG) nr 2220/85 av den 22 juli 1985 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med säkerheter för jordbruksprodukter (6). |
(11) |
För en korrekt förvaltning av kvoten krävs det också att licensinnehavaren verkligen är importör. En importör bör därför aktivt delta i uppköp, transport och import av djuren. Uppvisande av bevis för sådan verksamhet bör därför också vara ett primärt krav när det gäller den säkerhet som ställts för licensen. |
(12) |
För att garantera en strikt statistisk kontroll av de djur som importeras inom kvoten bör den tillåtna avvikelse som anges i artikel 8.4 i förordning (EG) nr 1291/2000 inte tillämpas. |
(13) |
Kommissionens förordning (EG) nr 1143/1998 av den 2 juni 1998 (om fastställande av tillämpningsföreskrifter för en tullkvot för kor och kvigor av vissa bergraser som inte är slaktboskap med ursprung i vissa tredje länder och om ändring av förordning (EG) nr 1012/98) (7) har slutligen blivit överflödig genom antagandet av beslut 2005/431/EG och av rådets och kommissionens beslut 2005/430/EG av den 18 april 2005 (om ingående av ett tilläggsprotokoll till Europaavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Bulgarien, å andra sidan, med anledning av Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen) (8). Den förordningen bör därför upphöra att gälla. |
(14) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för nötkött. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
46 000 levande nötkreatur som omfattas av KN-numren 0102 90 05, 0102 90 21, 0102 90 29, 0102 90 41, 0102 90 49, 0102 90 51, 0102 90 59, 0102 90 61 eller 0102 90 71 och med ursprung i Rumänien får importeras tullfritt till gemenskapen på flerårsbasis från den 1 juli till den 30 juni påföljande år.
För kvotåret 2005–2006 skall dock den kvotperiod som anges i första stycket vara den 1 augusti 2005 till den 30 juni 2006.
Den kvot som anges i första stycket skall ha löpnummer 09.4769.
Artikel 2
1. Ansökningar om importrättigheter inom ramen för den kvot som anges i artikel 1 får lämnas in enbart av sökande som är fysiska eller juridiska personer. De sökande måste vid ansökningstillfället, på ett för de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten tillfredsställande sätt, bevisa att de under året före den aktuella årliga kvotperioden har importerat minst 50 djur som omfattas av KN-nummer 0102 90.
De sökande skall vara införda i ett nationellt register för mervärdesskatt.
2. Som bevis för import gäller endast tulldokument om övergång till fri omsättning, vilka i vederbörlig ordning bestyrkts av tullmyndigheterna och där sökanden uppges som mottagare.
Medlemsstaterna får godta kopior av dokumenten, om de i vederbörlig ordning bestyrkts av den behöriga myndigheten. Om sådana kopior godtas, skall medlemsstaten för varje berörd sökande anmäla detta i det meddelande som avses i artikel 3.5.
3. Aktörer som den 1 januari före den aktuella årliga kvotperioden har upphört med sin handel med tredjeländer inom nöt- och kalvköttssektorn får inte ansöka om tilldelning.
4. Ett företag som bildats genom fusion av företag som vart för sig hade en referensimport på minst den mängd som anges i punkt 1 får lägga dessa referensimporter till grund för sin ansökan.
Artikel 3
1. Importlicensansökningar får lämnas in endast i den medlemsstat där sökanden är registrerad för mervärdesskatt.
2. Ansökningar om importrättigheter måste omfatta minst 50 djur och högst 5 % av den tillgängliga kvantiteten.
Om ansökan avser en större procentandel än den som avses i första stycket, skall endast den tillåtna kvantiteten beaktas.
3. Ansökningar om importrättigheter skall lämnas in före kl. 13.00 Brysseltid den 15 juni före den aktuella årliga kvotperioden.
För kvotperioden från den 1 augusti 2005 till den 30 juni 2006 skall ansökningar om importrättigheter dock lämnas in före kl. 13.00 Brysseltid den tionde arbetsdagen efter dagen för offentliggörandet av denna förordning i Europeiska unionens officiella tidning.
4. En sökande får inte lämna in mer än en ansökan för den kvot som anges i artikel 1. Om samma sökande lämnar in flera ansökningar, skall ingen av dem behandlas.
5. Efter kontroll av dokumenten skall medlemsstaterna, senast den tionde arbetsdagen efter det att perioden för inlämnande av ansökningar löpt ut, till kommissionen överlämna en förteckning över de sökande med adressuppgifter och uppgifter om det antal djur som de ansökt om.
Alla meddelanden, även om att ingen ansökan har lämnats in, skall skickas per fax eller e-post (varvid förlagan i bilaga I skall användas) eller i någon annan form som kommissionen meddelat medlemsstaterna att de får använda.
Artikel 4
1. Efter anmälan enligt artikel 3.5 skall kommissionen snarast möjligt besluta i vilken utsträckning ansökningarna kan godkännas.
2. Om de kvantiteter för vilka det har ansökts om licenser enligt artikel 3 överstiger de tillgängliga kvantiteterna, skall kommissionen fastställa en enhetlig nedsättningskoefficient som skall tillämpas på de ansökta kvantiteterna.
Om den nedsättningskoefficient som avses i första stycket resulterar i en kvantitet på mindre än 50 djur per ansökan, skall partier på 50 djur fördelas av de berörda medlemsstaterna genom lottdragning. Om den återstående kvantiteten är mindre än 50 djur skall den utgöra ett enda parti.
Artikel 5
1. Säkerheten för importrättigheterna skall vara 3 euro per djur. Säkerheten skall lämnas till den behöriga myndigheten tillsammans med ansökan om importrättigheter.
2. Importlicenser skall sökas för den kvantitet som tilldelats. Denna förpliktelse är ett primärt krav i den mening som anges i artikel 20.2 i förordning (EEG) nr 2220/85.
3. Om tillämpningen av den nedsättningskoefficient som avses i artikel 4.2 leder till att det beviljas färre importrättigheter än vad som sökts, skall säkerheten frisläppas i proportion därtill och utan dröjsmål.
Artikel 6
1. För att de tilldelade kvantiteterna skall få importeras, krävs det att en eller flera importlicenser uppvisas.
2. Ansökningar om licenser får endast lämnas in i den medlemsstat där den sökande har ansökt om och beviljats importrättigheter för kvoten.
Varje utfärdande av en importlicens skall medföra en motsvarande minskning av de beviljade importrättigheterna.
3. Importlicenser skall utfärdas efter ansökan av den aktör som har erhållit importrättigheterna och skall utfärdas i dennes namn.
4. Ansökan om importlicens, och licenserna, skall innehålla följande uppgifter:
a) |
Ursprungslandet i fält 8. |
b) |
I fält 16, ett eller flera av följande KN-nummer:
|
c) |
I fält 20, kvotens löpnummer och minst en av hänvisningarna i bilaga II. |
Licensen medför skyldighet att importera från det land som anges i fält 8.
Artikel 7
1. Genom avvikelse från artikel 9.1 i förordning (EG) nr 1291/2000 får importlicenser som utfärdats i enlighet med föreliggande förordning inte överlåtas, och de ger tillgång till tullkvoterna endast om de är utfärdade i samma namn och med samma adress som uppges för mottagaren i de tulldeklarationer om övergång till fri omsättning som åtföljer dem.
2. Genom avvikelse från artikel 3 i förordning (EG) nr 1445/95 skall importlicenser gälla under 150 dagar från och med utfärdandet i enlighet med artikel 6.3 i föreliggande förordning. Inga importlicenser skall gälla efter den 30 juni i respektive årlig kvotperiod.
3. För att importlicensen skall kunna beviljas skall det ställas en säkerhet på 20 euro per djur. Säkerheten skall omfatta
a) |
säkerheten på 3 euro enligt artikel 5.1, och |
b) |
ett belopp på 17 euro som den sökande skall lämna in tillsammans med licensansökan. |
4. De utfärdade licenserna skall vara giltiga i hela gemenskapen.
5. Artikel 8.4 i förordning (EG) nr 1291/2000 skall inte tillämpas. Siffran ”0”skall därför skrivas in i fält 19 på licensen.
6. Utan hinder av de bestämmelser i avdelning III avsnitt 4 i förordning (EG) nr 1291/2000 som avser frisläppande av säkerheter, får den säkerhet som anges i punkt 3 inte frisläppas förrän bevis har uppvisats på att licensinnehavaren har varit kommersiellt och logistiskt ansvarig för inköp, transport och klarering för fri omsättning av de berörda djuren. Minimikravet är att bevisen skall omfatta följande:
a) |
Handelsfakturan i original eller en bestyrkt kopia utfärdad i licensinnehavarens namn av säljaren eller dennes företrädare, vilka båda skall vara etablerade i det exporterande tredjelandet, samt licensinnehavarens betalningsbevis eller bevis för att licensinnehavaren har öppnat en ouppsägbar remburs till förmån för säljaren. |
b) |
Konossement eller i tillämpliga fall väg- eller lufttransportdokument, utfärdat i licensinnehavarens namn för de berörda djuren. |
c) |
Ett dokument som visar att varorna har deklarerats för övergång till fri omsättning och där licensinnehavaren uppges som mottagare med angivande av dennes namn och adress. |
Artikel 8
Importerade djur skall omfattas av tullbefrielse i enlighet med artikel 1 mot uppvisande av antingen ett varucertifikat EUR.1, utfärdat av det exporterande landet i enlighet med protokoll nr 4 till Europaavtalet med Rumänien, eller av en fakturadeklaration utfärdad av exportören i enlighet med bestämmelserna i nämnda protokoll.
Artikel 9
Bestämmelserna i förordningarna (EG) nr 1445/95 och (EG) nr 1291/2000 skall tillämpas om inte annat följer av bestämmelserna i denna förordning.
Artikel 10
Förordning (EG) nr 1143/1998 upphör härmed att gälla.
Artikel 11
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Den skall gälla från och med den 1 augusti 2005.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 29 juli 2005.
På kommissionens vägnar
Mariann FISCHER BOEL
Ledamot av kommissionen
(1) EGT L 160, 26.6.1999, s. 21. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1782/2003 (EUT L 270, 21.10.2003, s. 1).
(2) EGT L 8, 14.1.2003, s. 18.
(3) EUT L 155, 17.6.2005, s. 26.
(4) EGT L 143, 27.6.1995, s. 35. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1118/2004 (EUT L 217, 17.6.2004, s. 10).
(5) EGT L 152, 24.6.2000, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1741/2004 (EUT L 311, 8.10.2004, s. 17).
(6) EGT L 205, 3.8.1985, s. 5. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 673/2004 (EUT L 105, 14.4.2004, s. 17).
(7) EGT L 159, 3.6.1998, s. 14. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1118/2004.
(8) EUT L 155, 17.6.2005, s. 1.
BILAGA I
Fax (32-2) 292 17 34
E-post: AGRI-Bovins-Import@cec.eu.int
BILAGA II
Hänvisningar som avses i artikel 6.4 c
— |
: |
Spanska |
: |
Reglamento (CE) no 1241/2005 |
— |
: |
Tjeckiska |
: |
Nařízení (ES) č. 1241/2005 |
— |
: |
Danska |
: |
Forordning (EF) nr. 1241/2005 |
— |
: |
Tyska |
: |
Verordnung (EG) Nr. 1241/2005 |
— |
: |
Estniska |
: |
Määrus (EÜ) nr 1241/2005 |
— |
: |
Grekiska |
: |
Κανονισμός (ΕΚ) αριθ. 1241/2005 |
— |
: |
Engelska |
: |
Regulation (EC) No 1241/2005 |
— |
: |
Franska |
: |
Règlement (CE) no 1241/2005 |
— |
: |
Italienska |
: |
Regolamento (CE) n. 1241/2005 |
— |
: |
Lettiska |
: |
Regula (EK) Nr. 1241/2005 |
— |
: |
Litauiska |
: |
Reglamentas (EB) Nr. 1241/2005 |
— |
: |
Ungerska |
: |
1241/2005/EK rendelet |
— |
: |
Nederländska |
: |
Verordening (EG) nr. 1241/2005 |
— |
: |
Polska |
: |
Rozporządzenie (WE) nr 1241/2005 |
— |
: |
Portugisiska |
: |
Regulamento (CE) n.o 1241/2005 |
— |
: |
Slovakiska |
: |
Nariadenie (ES) č. 1241/2005 |
— |
: |
Slovenska |
: |
Uredba (ES) št. 1241/2005 |
— |
: |
Finska |
: |
Asetus (EY) N:o 1241/2005 |
— |
: |
Svenska |
: |
Förordning (EG) nr 1241/2005 |
30.7.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 200/45 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1242/2005
av den 29 juli 2005
om fastställande av lägsta försäljningspris för smör för den 168:e särskilda anbudsinfordran som utförs inom ramen för den stående anbudsinfordran som avses i förordning (EG) nr 2571/97
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1255/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (1), särskilt artikel 10 i denna, och
av följande skäl:
(1) |
I enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 2571/97 av den 15 december 1997 om försäljningen av smör till sänkta priser och beviljandet av stöd för grädde, smör och koncentrerat smör avsett att användas i framställningen av konditorivaror, glass och andra livsmedel (2), använder interventionsorganen sig av anbudsinfordran för försäljning av vissa kvantiteter interventionssmör som de innehar och beviljande av stöd för grädde, smör och koncentrerat smör. I artikel 18 i den förordningen fastställs att det med hänsyn till de anbud som inlämnas för varje enskild anbudsinfordran skall bestämmas ett lägsta försäljningspris för smör och ett högsta stödbelopp för grädde, smör och koncentrerat smör som kan varieras enligt det avsedda användningsområdet, fetthalten i smöret och iblandningsförfarandet, eller också skall det fattas beslut om att inget kontrakt skall tilldelas med avseende på en anbudsinfordran. Förädlingssäkerhetens eller -säkerheternas belopp bör bestämmas i enlighet med detta. |
(2) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
För den 168:e särskilda anbudsinfordran inom ramen för den stående anbudsinfordran som avses i förordning (EG) nr 2571/97, skall det lägsta försäljningspriset för interventionssmör och beloppen på säkerheterna för förädling fastställas enligt tabellen i bilagan.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den 30 juli 2005.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 29 juli 2005.
På kommissionens vägnar
Mariann FISCHER BOEL
Ledamot av kommissionen
(1) EGT L 160, 26.6.1999, s. 48. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 186/2004 (EUT L 29, 3.2.2004, s. 6).
(2) EGT L 350, 20.12.1997, s. 3. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2250/2004 (EUT L 381, 28.12.2004, s. 25).
BILAGA
till kommissionens förordning av den 29 juli 2005 om fastställande av lägsta försäljningspris för smör för den 168:a enskilda anbudsinfordran som utförs inom ramen för den stående anbudsinfordran som avses i förordning (EG) nr 2571/97
(EUR/100 kg) |
||||||
Formel |
A |
B |
||||
Iblandningsförfarande |
Med spårämnen |
Utan spårämnen |
Med spårämnen |
Utan spårämnen |
||
Lägsta försäljningspris |
Smör ≥ 82 % |
Oförändrat |
206 |
210 |
— |
— |
Koncentrerat |
204,1 |
208,1 |
— |
— |
||
Förädlingssäkerhet |
Oförändrat |
79 |
79 |
— |
— |
|
Koncentrerat |
79 |
79 |
— |
— |
30.7.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 200/47 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1243/2005
av den 29 juli 2005
om fastställande av högsta stödbelopp för grädde, smör och koncentrerat smör för den 168:e särskilda anbudsinfordran som utförs inom ramen för den stående anbudsinfordran som avses i förordning (EG) nr 2571/97
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1255/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (1), särskilt artikel 10 i denna, och
av följande skäl:
(1) |
I enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 2571/97 av den 15 december 1997 om försäljningen av smör till sänkta priser och beviljandet av stöd för grädde, smör och koncentrerat smör avsett att användas i framställningen av konditorivaror, glass och andra livsmedel (2) använder interventionsorganen sig av anbudsinfordran för försäljning av vissa kvantiteter interventionssmör som de innehar och beviljande av stöd för grädde, smör och koncentrerat smör. I artikel 18 i den förordningen fastställs att det med hänsyn till de anbud som inlämnas för varje enskild anbudsinfordran skall bestämmas ett lägsta försäljningspris för smör och ett högsta stödbelopp för grädde, smör och koncentrerat smör som kan varieras enligt det avsedda användningsområdet, fetthalten i smöret och iblandningsförfarandet, eller också skall det fattas beslut om att inget kontrakt skall tilldelas med avseende på en anbudsinfordran. Förädlingssäkerhetens eller -säkerheternas belopp bör bestämmas i enlighet med detta. |
(2) |
Förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter har inte yttrat sig inom den tid som ordföranden har bestämt. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
För den 168:e särskilda anbudsinfordran inom ramen för den stående anbudsinfordran som avses i förordning (EG) nr 2571/97, skall det högsta stödbeloppet och beloppen på säkerheterna för förädling fastställas enligt tabellen i bilagan.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den 30 juli 2005.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 29 juli 2005.
På kommissionens vägnar
Mariann FISCHER BOEL
Ledamot av kommissionen
(1) EGT L 160, 26.6.1999, s. 48. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 186/2004 (EUT L 29, 3.2.2004, s. 6).
(2) EGT L 350, 20.12.1997, s. 3. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2250/2004 (EUT L 381, 28.12.2004, s. 25).
BILAGA
till kommissionens förordning av den 29 juli 2005 om fastställande av högsta stödbelopp för grädde, smör och koncentrerat smör för den 168:e enskilda anbudsinfordran som utförs inom ramen för den stående anbudsinfordran som avses i förordning (EG) nr 2571/97
(EUR/100 kg) |
|||||
Formel |
A |
B |
|||
Iblandningsförfarande |
Med spårämnen |
Utan spårämnen |
Med spårämnen |
Utan spårämnen |
|
Högsta stödbelopp |
Smör ≥ 82 % |
41 |
37 |
41 |
37 |
Smör < 82 % |
39 |
36,1 |
— |
— |
|
Koncentrerat smör |
49 |
45,1 |
49 |
45 |
|
Grädde |
— |
— |
20 |
16 |
|
Förädlingssäkerhet |
Smör |
45 |
— |
45 |
— |
Koncentrerat smör |
54 |
— |
54 |
— |
|
Grädde |
— |
— |
22 |
— |
30.7.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 200/49 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1244/2005
av den 29 juli 2005
om fastställande av det högsta stödbeloppet för koncentrerat smör för den 340:e särskilda anbudsinfordran som görs inom ramen för den stående anbudsinfordran som avses i förordning (EEG) nr 429/90
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1255/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (1), särskilt artikel 10 i denna, och
av följande skäl:
(1) |
I enlighet med kommissionens förordning (EEG) nr 429/90 av den 20 februari 1990 om beviljande genom anbudsinfordran av stöd för koncentrerat smör avsett för direkt förbrukning inom gemenskapen (2) använder interventionsorganen stående anbudsinfordran för beviljande av stöd för koncentrerat smör. Artikel 6 i ovannämnda förordning fastställer att med beaktande av de anbud som inkommit i samband med en särskild anbudsinfordran bör det bestämmas ett högsta stödbelopp för koncentrerat smör med en fetthalt av minst 96 % eller också bör beslut fattas om att inget kontrakt skall tilldelas. Beloppet på säkerheten för slutanvändningen bör bestämmas i enlighet med detta. |
(2) |
Med beaktande av de anbud som mottagits bör det högsta stödbeloppet fastställas till den nivå, som anges nedan, och säkerheten för slutanvändningen bestämmas enligt detta. |
(3) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
För den 340:e särskilda anbudsinfordran som görs inom ramen för den stående anbudsinfordran som avses i förordning (EEG) nr 429/90 fastställs ett högsta stödbelopp och säkerheten för slutanvändning på följande sätt:
|
48 EUR/100 kg. |
||
|
53 EUR/100 kg. |
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den 30 juli 2005.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 29 juli 2005.
På kommissionens vägnar
Mariann FISCHER BOEL
Ledamot av kommissionen
(1) EGT L 160, 26.6.1999, s. 48. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 186/2004 (EUT L 29, 3.2.2004, s. 6).
(2) EGT L 45, 21.2.1990, s. 8. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2250/2004 (EUT L 381, 28.12.2004, s. 25).
30.7.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 200/50 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1245/2005
av den 29 juli 2005
om tillfälligt upphörande med uppköp av smör i vissa medlemsstater
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1255/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (1),
med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 2771/1999 av den 16 december 1999 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1255/1999 när det gäller interventionsåtgärder på marknaden för smör och grädde (2), särskilt artikel 2 i denna, och
av följande skäl:
(1) |
Enligt artikel 2 i förordning (EG) nr 2771/1999 skall kommissionen inleda respektive avbryta uppköp så snart det i en medlemsstat konstateras att det nationella marknadspriset under två på varandra följande veckor är lägre än 92 % av interventionspriset, respektive uppgår till 92 % eller mer av interventionspriset. |
(2) |
Den senaste förteckningen över medlemsstater i vilka interventionsuppköpen tillfälligt skall upphöra fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1186/2005 (3). Denna förteckning bör uppdateras med tanke på de nya marknadspriser som Polen meddelat i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 2771/1999. Av tydlighetsskäl bör förteckningen ersättas och förordning (EG) nr 1186/2005 upphävas. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Uppköp av smör enligt artikel 6.1 i förordning (EG) nr 1255/1999 skall tillfälligt upphöra i Belgien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Estland, Frankrike, Irland, Italien, Cypern, Lettland, Ungern, Malta, Grekland, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Portugal, Slovenien, Slovakien, Finland, Sverige och Förenade kungariket.
Artikel 2
Förordning (EG) nr 1186/2005 skall upphöra att gälla.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft den 30 juli 2005.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 29 juli 2005.
På kommissionens vägnar
Mariann FISCHER BOEL
Ledamot av kommissionen
(1) EGT L 160, 26.6.1999, s. 48. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 186/2004 (EUT L 29, 3.2.2004, s. 6).
(2) EGT L 333, 24.12.1999, s. 11. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2250/2004 (EUT L 381, 28.12.2004, s. 25).
(3) EUT L 193, 23.7.2005, s. 19.
30.7.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 200/51 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1246/2005
av den 29 juli 2005
om den 87:e enskilda anbudsinfordran som görs inom ramen för den stående anbudsinfordran som avses i förordning (EG) nr 2799/1999
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1255/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (1), särskilt artikel 10 i denna, och
av följande skäl:
(1) |
I enlighet med artikel 26 i kommissionens förordning (EG) nr 2799/1999 av den 17 december 1999 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1255/1999 beträffande beviljande av stöd för skummjölk och skummjölkspulver avsedda att användas till foder samt försäljning av sådant skummjölkspulver (2), har interventionsorganen öppnat en stående anbudsinfordran för vissa kvantiteter skummjölkspulver som de innehar. |
(2) |
I enlighet med artikel 30 i förordning (EG) nr 2799/1999 bör ett lägsta försäljningspris fastställas med beaktande av de anbud som mottagits under varje enskild anbudsinfordran, eller också bör beslut fattas om att inte anta något anbud. |
(3) |
Granskning av de mottagna anbuden åstadkommer att inget kontrakt skall tilldelas. |
(4) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
För den 87:e enskilda anbudsinfordran som görs inom ramen för den stående anbudsinfordran som avses i förordning (EG) nr 2799/1999 och för vilken den sista dag för inlämnande av anbud är den 26 juli 2005, skall inget kontrakt tilldelas.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den 30 juli 2005.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 29 juli 2005.
På kommissionens vägnar
Mariann FISCHER BOEL
Ledamot av kommissionen
(1) EGT L 160, 26.6.1999, s. 48. Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 186/2004 (EUT L 29, 3.2.2004, s. 6).
(2) EGT L 340, 31.12.1999, s. 3. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2250/2004 (EUT L 381, 28.12.2004, s. 25).
30.7.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 200/52 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1247/2005
av den 29 juli 2005
om fastställande av det lägsta försäljningspriset på smör inom den 24:e enskilda anbudsinfordran som utlysts inom ramen för den stående anbudsinfordran som avses i förordning (EG) nr 2771/1999
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1255/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (1), särskilt artikel 10c i denna, och
av följande skäl:
(1) |
Enligt artikel 21 i kommissionens förordning (EG) nr 2771/1999 av den 16 december 1999 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1255/1999 när det gäller interventionsåtgärder på marknaden för smör och grädde (2) har interventionsorganen bjudit ut vissa kvantiteter smör som de innehar till försäljning genom stående anbudsinfordran. |
(2) |
Mot bakgrund av de anbud som mottagits inom ramen för varje enskild anbudsinfordran måste det fastställas ett lägsta försäljningspris eller fattas ett beslut om att det inte skall tilldelas några kvantiteter, i enlighet med artikel 24a i förordning (EG) nr 2771/1999. |
(3) |
På grundval av de anbud som mottagits bör det fastställas ett lägsta försäljningspris. |
(4) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Inom den 24:e enskilda anbudsinfordran enligt förordning (EG) nr 2771/1999, för vilken tidsfristen för inlämnande av anbud löpte ut den 26 juli 2005, skall det lägsta försäljningspriset på smör vara 265 EUR/100 kg.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den 30 juli 2005.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 29 juli 2005.
På kommissionens vägnar
Mariann FISCHER BOEL
Ledamot av kommissionen
(1) EGT L 160, 26.6.1999, s. 48. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 186/2004 (EUT L 29, 3.2.2004, s. 6).
(2) EGT L 333, 24.12.1999, s. 11. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2250/2004 (EUT L 381, 28.12.2004, s. 25).
30.7.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 200/53 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1248/2005
av den 29 juli 2005
om fastställande av det lägsta försäljningspriset för skummjölkspulver för den 23:a enskilda anbudsinfordran inom ramen för den stående anbudsinfordran som avses i förordning (EG) nr 214/2001
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1255/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (1), särskilt artikel 10 c i denna, och
av följande skäl:
(1) |
I enlighet med artikel 21 i kommissionens förordning (EG) nr 214/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1255/1999 beträffande interventionsåtgärder på marknaden för skummjölkspulver (2) har interventionsorganen genom stående anbudsinfordran bjudit ut vissa kvantiteter skummjölkspulver som de innehar till försäljning. |
(2) |
På grundval av de anbud som mottas för varje enskild anbudsinfordran skall det, i enlighet med artikel 24a i förordning (EG) nr 214/2001, fastställas ett lägsta försäljningspris eller beslutas att inget anbud skall antas. |
(3) |
På grundval av de anbud som mottagits bör det fastställas ett lägsta försäljningspris. |
(4) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
För den 23:a enskilda anbudsinfordran i enlighet med förordning (EG) nr 214/2001, för vilken tidsfristen för inlämnande av anbud löpte ut den 26 juli 2005, fastställs det lägsta försäljningspriset för skummjölkspulver härmed till 195,24 EUR/100 kg.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den 30 juli 2005.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 29 juli 2005.
På kommissionens vägnar
Mariann FISCHER BOEL
Ledamot av kommissionen
(1) EGT L 160, 26.6.1999, s. 48. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 186/2004 (EUT L 29, 3.2.2004, s. 6).
(2) EGT L 37, 7.2.2001, s. 100. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2250/2004 (EUT L 381, 28.12.2004, s. 25).
30.7.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 200/54 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1249/2005
av den 29 juli 2005
om fastställande av det korrektionsbelopp som tillämpas på exportbidraget för spannmål
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt artikel 15.2 i denna, och
av följande skäl:
(1) |
Artikel 14.2 i förordning (EG) nr 1784/2003 fastställer att det exportbidrag som gäller för spannmål den dag då ansökan om exportlicens lämnas in, på begäran måste tillämpas för export som sker under exportlicensens giltighetstid. I det fallet måste ett korrektionsbelopp tillämpas på exportbidraget. |
(2) |
Enligt kommissionens förordning (EG) nr 1501/95 av den 29 juni 1995 om vissa närmare bestämmelser till rådets förordning (EEG) nr 1766/92 om beviljande av exportbidrag för spannmål och om de åtgärder som skall vidtas vid störningar på marknaden för spannmål (2), är det möjligt att fastställa ett korrektionsbelopp för de produkter som anges i artikel 1.1 c i förordning (EEG) nr 1766/92 (3). Detta korrektionsbelopp skall beräknas med hänsyn tagen till de faktorer som anges i artikel 1 i förordning (EG) nr 1501/95. |
(3) |
Förhållandena på världsmarknaden, eller de särskilda krav som vissa marknader ställer, kan göra det nödvändigt att variera korrektionsbeloppet i enlighet med destination. |
(4) |
Korrektionsbeloppet skall fastställas enligt samma förfarande som exportbidraget. Det får ändras under tiden mellan två fastställelser. |
(5) |
Till följd av att bestämmelserna ovan tillämpas måste korrektionsbeloppet vara det som fastställs i bilagan till denna förordning. |
(6) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Det korrektionsbelopp som avses i artikel 1.1 a–c i förordning (EG) nr 1784/2003 och som tillämpas på förutfastställda exportbidrag för spannmål med undantag av malt skall vara det som anges i bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2005.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 29 juli 2005.
På kommissionens vägnar
Mariann FISCHER BOEL
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 270, 21.10.2003, s. 78.
(2) EGT L 147, 30.6.1995, s. 7. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1431/2003 (EUT L 203, 12.8.2003, s. 16).
(3) EGT L 181, 1.7.1992, s. 21. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1104/2003 (EUT L 158, 27.6.2003, s. 1).
BILAGA
till kommissionens förordning av den 29 juli 2005 om fastställande av det korrektionsbelopp som tillämpas på exportbidraget för spannmål
(EUR/t) |
|||||||||||||||||
Produktnummer |
Bestämmelseland |
Nuvarande 8 |
Period 1 9 |
Period 2 10 |
Period 3 11 |
Period 4 12 |
Period 5 1 |
Period 6 2 |
|||||||||
1001 10 00 9200 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||||||
1001 10 00 9400 |
A00 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
— |
— |
|||||||||
1001 90 91 9000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||||||
1001 90 99 9000 |
C01 |
0 |
– 0,46 |
– 0,92 |
– 1,38 |
– 1,84 |
— |
— |
|||||||||
1002 00 00 9000 |
A00 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
— |
— |
|||||||||
1003 00 10 9000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||||||
1003 00 90 9000 |
C02 |
0 |
– 0,46 |
– 0,92 |
– 1,38 |
– 1,84 |
— |
— |
|||||||||
1004 00 00 9200 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||||||
1004 00 00 9400 |
C03 |
0 |
– 0,46 |
– 0,92 |
– 1,38 |
– 1,84 |
— |
— |
|||||||||
1005 10 90 9000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||||||
1005 90 00 9000 |
A00 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
— |
— |
|||||||||
1007 00 90 9000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||||||
1008 20 00 9000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||||||
1101 00 11 9000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||||||
1101 00 15 9100 |
C01 |
0 |
– 0,63 |
– 1,26 |
– 1,89 |
– 2,52 |
— |
— |
|||||||||
1101 00 15 9130 |
C01 |
0 |
– 0,59 |
– 1,18 |
– 1,76 |
– 2,36 |
— |
— |
|||||||||
1101 00 15 9150 |
C01 |
0 |
– 0,54 |
– 1,09 |
– 1,63 |
– 2,17 |
— |
— |
|||||||||
1101 00 15 9170 |
C01 |
0 |
– 0,50 |
– 1,00 |
– 1,50 |
– 2,00 |
— |
— |
|||||||||
1101 00 15 9180 |
C01 |
0 |
– 0,47 |
– 0,94 |
– 1,41 |
– 1,88 |
— |
— |
|||||||||
1101 00 15 9190 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||||||
1101 00 90 9000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||||||
1102 10 00 9500 |
A00 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
— |
— |
|||||||||
1102 10 00 9700 |
A00 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
— |
— |
|||||||||
1102 10 00 9900 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||||||
1103 11 10 9200 |
A00 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
— |
— |
|||||||||
1103 11 10 9400 |
A00 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
— |
— |
|||||||||
1103 11 10 9900 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||||||
1103 11 90 9200 |
A00 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
— |
— |
|||||||||
1103 11 90 9800 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||||||
Anm.: Produktkoderna och destinationskoderna för serie ”A” fastställs i kommissionens förordning (EEG) nr 3846/87 (EGT L 366, 24.12.1987, s. 1) i dess ändrade lydelse. De numeriska destinationskoderna fastställs i förordning (EG) nr 2081/2003 (EUT L 313, 28.11.2003, s. 11).
|
30.7.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 200/56 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1250/2005
av den 29 juli 2005
om fastställande av exportbidragen för malt
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt artikel 13.3 i denna, och
av följande skäl:
(1) |
Artikel 13 i förordning (EG) nr 1784/2003 fastställer att skillnaden mellan noteringarna eller priserna på världsmarknaden för de produkter som anges i artikel 1 i den förordningen och priserna för de produkterna inom gemenskapen får täckas av ett exportbidrag. |
(2) |
Exportbidragen skall fastställas med hänsyn tagen till de faktorer som anges i artikel 1 i kommissionens förordning (EG) nr 1501/95 av den 29 juni 1995 om vissa närmare bestämmelser till rådets förordning (EEG) nr 1766/92 om beviljande av exportbidrag för spannmål och om de åtgärder som skall vidtas vid störningar på marknaden för spannmål (2). |
(3) |
Det exportbidrag som tillämpas för malt måste beräknas med hänsyn till den kvantitet spannmål som krävs för att tillverka ifrågavarande produkter. De ovannämnda kvantiteterna fastställs i förordning (EG) nr 1501/95. |
(4) |
Förhållandena på världsmarknaden eller de särskilda krav som vissa marknader ställer kan göra det nödvändigt att variera exportbidraget för vissa produkter i enlighet med destination. |
(5) |
Exportbidraget måste fastställas en gång per månad. Det kan ändras under den mellanliggande perioden. |
(6) |
Till följd av att dessa regler tillämpas på den nuvarande situationen på spannmålsmarknaderna, och särskilt på noteringar eller priser för dessa produkter inom gemenskapen och på världsmarknaden, bör exportbidragen vara de som anges i bilagan till den här förordningen. |
(7) |
Förvaltningskommittén för spannmål har inte yttrat sig inom den tid som ordföranden har bestämt. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De exportbidrag för malt som anges i artikel 1.1 c i förordning (EG) nr 1784/2003 skall vara de som anges i bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2005.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 29 juli 2005.
På kommissionens vägnar
Mariann FISCHER BOEL
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 270, 21.10.2003, s. 78.
(2) EGT L 147, 30.6.1995, s. 7. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1431/2003 (EUT L 203, 12.8.2003, s. 16).
BILAGA
till kommissionens förordning av den 29 juli 2005 om fastställande av exportbidragen för malt
Produktnummer |
Destination |
Måttenhet |
Bidragsbelopp |
1107 10 19 9000 |
A00 |
EUR/t |
0,00 |
1107 10 99 9000 |
A00 |
EUR/t |
0,00 |
1107 20 00 9000 |
A00 |
EUR/t |
0,00 |
Anm.: Produktkoderna och destinationskoderna serie ”A” fastställs i kommissionens förordning (EEG) nr 3846/87 (EGT L 366, 24.12.1987, s. 1) i dess ändrade lydelse. De numeriska destinationskoderna fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 2081/2003 (EUT L 313, 28.11.2003, s. 11). |
30.7.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 200/58 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1251/2005
av den 29 juli 2005
om fastställande av det korrektionsbelopp som tillämpas på exportbidraget för malt
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt artikel 15.2 i denna, och
av följande skäl:
(1) |
Artikel 14.2 i förordning (EG) nr 1784/2003 fastställer att det exportbidrag som gäller för spannmål den dag då ansökan om exportlicens lämnas in på begäran måste tillämpas för export som kommer att ske under exportlicensens giltighetstid. I det fallet måste ett korrektionsbelopp tillämpas på exportbidraget. |
(2) |
Enligt kommissionens förordning (EG) nr 1501/95 av den 29 juni 1995 om vissa närmare bestämmelser till rådets förordning (EEG) nr 1766/92 om beviljande av exportbidrag för spannmål och om de åtgärder som skall vidtas vid störningar på marknaden för spannmål (2), är det möjligt att fastställa ett korrektionsbelopp för det malt som anges i artikel 1.1 c i förordning (EEG) nr 1766/92 (3). Detta korrektionsbelopp skall beräknas med hänsyn tagen till de faktorer som anges i artikel 1 i förordning (EG) nr 1501/95. |
(3) |
Till följd av att bestämmelserna ovan tillämpas måste korrektionsbeloppet vara det som fastställs i bilagan till denna förordning. |
(4) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Det korrektionsbelopp som avses i artikel 15.3 i förordning (EG) nr 1784/2003 och som tillämpas på förutfastställda exportbidrag för malt skall vara det som anges i bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2005.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 29 juli 2005.
På kommissionens vägnar
Mariann FISCHER BOEL
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 270, 21.10.2003, s. 78.
(2) EGT L 147, 30.6.1995, s. 7. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1431/2003 (EUT L 203, 12.8.2003, s. 16).
(3) EGT L 181, 1.7.1992, s. 21. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1104/2003 (EUT L 158, 27.6.2003, s. 1).
BILAGA
till kommissionens förordning av den 29 juli 2005 om fastställande av det korrektionsbelopp som tillämpas på exportbidraget för malt
Anm.: Produktkoderna och destinationskoderna serie ”A” fastställs i kommissionens förordning (EEG) nr 3846/87 (EGT L 366, 24.12.1987, s. 1) i dess ändrade lydelse.
De numeriska destinationskoderna fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 2081/2003 (EUT L 313, 28.11.2003, s. 11).
(EUR/t) |
|||||||
Produktnummer |
Destination |
Nuvarande 8 |
Period 1 9 |
Period 2 10 |
Period 3 11 |
Period 4 12 |
Period 5 1 |
1107 10 11 9000 |
A00 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1107 10 19 9000 |
A00 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1107 10 91 9000 |
A00 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1107 10 99 9000 |
A00 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1107 20 00 9000 |
A00 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
(EUR/t) |
|||||||
Produktnummer |
Destination |
Period 6 2 |
Period 7 3 |
Period 8 4 |
Period 9 5 |
Period 10 6 |
Period 11 7 |
1107 10 11 9000 |
A00 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1107 10 19 9000 |
A00 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1107 10 91 9000 |
A00 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1107 10 99 9000 |
A00 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1107 20 00 9000 |
A00 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
30.7.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 200/60 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1252/2005
av den 29 juli 2005
om fastställande av exportbidragen för spannmålsbaserade foderblandningar
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt artikel 13.3 i denna, och
av följande skäl:
(1) |
Artikel 13 i förordning (EG) nr 1784/2003 fastställer att skillnaden mellan noteringarna eller priserna på världsmarknaden för de produkter som anges i artikel 1 i den förordningen och priserna för de produkterna inom gemenskapen kan täckas av ett exportbidrag. |
(2) |
I kommissionens förordning (EG) nr 1517/95 av den 29 juni 1995 om tillämpningsföreskrifter till förordning (EG) nr 1784/2003 vad gäller systemet för import och export som tillämpas för foderblandningar baserade på spannmål och om ändring av förordning (EG) nr 1162/95 om särskilda tillämpningsföreskrifter för systemet med import- och exportlicenser för spannmål och ris (2) definieras i artikel 2 de särskilda kriterier som det bör tas hänsyn till då exportbidraget för dessa produkter beräknas. |
(3) |
Denna beräkning bör också beakta spannmålsinnehållet. För att förenkla proceduren bör exportbidraget betalas för två kategorier av spannmålsprodukter, majs som är det mest använda spannmålsslaget för tillverkning av foderblandningar för export och produkter av majs å ena sidan, och å andra sidan andra spannmålsslag där de senare är bidragsberättigande spannmålsslag med undantag av majs och majsbaserade produkter. Exportbidrag bör beviljas för den kvantitet spannmålsprodukter som ingår i foderblandningar. |
(4) |
Exportbidragsbeloppet bör också beakta de möjligheter och förhållanden som råder på världsmarknaden, nödvändigheten att undvika störningar på gemenskapens marknad och exportens ekonomiska aspekt. |
(5) |
Den rådande situationen på spannmålsmarknaden, och i synnerhet utsikterna när det gäller försörjningen, medför att exportbidrag inte skall betalas ut. |
(6) |
Förvaltningskommittén för spannmål har inte yttrat sig inom den tid som ordföranden har bestämt. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Exportbidrag för foderblandningar i enlighet med förordning (EG) nr 1784/2003 och förordning (EG) nr 1517/95 skall fastställas enligt bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2005.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 29 juli 2005.
På kommissionens vägnar
Mariann FISCHER BOEL
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 270, 21.10.2003, s. 78.
(2) EGT L 147, 30.6.1995, s. 51.
BILAGA
till kommissionens förordning av den 29 juli 2005 om fastställande av exportbidragen för spannmålsbaserade foderblandningar
KN-nummer för produkter för vilka exportbidrag beviljas:
|
2309 10 11 9000, |
|
2309 10 13 9000, |
|
2309 10 31 9000, |
|
2309 10 33 9000, |
|
2309 10 51 9000, |
|
2309 10 53 9000, |
|
2309 90 31 9000, |
|
2309 90 33 9000, |
|
2309 90 41 9000, |
|
2309 90 43 9000, |
|
2309 90 51 9000, |
|
2309 90 53 9000. |
Spannmålsprodukter |
Destination |
Måttenhet |
Bidragsbelopp |
|||
Majs och majsbaserade produkter, KN-nummer 0709 90 60, 0712 90 19, 1005, 1102 20, 1103 13, 1103 29 40, 1104 19 50, 1104 23, 1904 10 10 |
C10 |
EUR/t |
0,00 |
|||
Spannmålsprodukter, med undantag av majs och majsbaserade produkter |
C10 |
EUR/t |
0,00 |
|||
Anm.: Produktkoderna och destinationskoderna serie ”A” fastställs i kommissionens förordning (EEG) nr 3846/87 (EGT L 366, 24.12.1987, s. 1) i dess ändrade lydelse.
|
30.7.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 200/62 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1253/2005
av den 29 juli 2005
om fastställande av bidragen för de produkter ur spannmåls- och rissektorn som levereras i form av gemensamt eller nationellt livsmedelsbistånd
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt i artikel 13.3 i denna,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 3072/95 av den 22 december 1995 om den gemensamma organisationen av marknaden för ris (2), särskilt artikel 13.3 i denna, och
av följande skäl:
(1) |
Artikel 2 i rådets förordning (EEG) nr 2681/74 av den 21 oktober 1974 om gemenskapsfinansiering av utgifter i samband med leverans av jordbruksprodukter som livsmedelsbistånd (3) fastställer att den kostnadsandel, som motsvarar de exportbidrag för produkterna i fråga som är fastställda enligt gemenskapens bestämmelser, skall debiteras garantisektionen inom Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket. |
(2) |
För att göra det enklare att göra upp och förvalta budgeten för gemenskapens livsmedelsbiståndsaktioner och för att göra det möjligt för medlemsstaterna att sätta sig in i hur omfattande gemenskapens deltagande är i finansieringen av nationella livsmedelsbiståndsaktioner, bör nivån på de bidrag som beviljas för de aktionerna fastställas. |
(3) |
De allmänna bestämmelser och genomförandebestämmelser som fastställs i artikel 13 i förordning (EG) nr 1784/2003 och i artikel 13 i förordning (EG) nr 3072/95 om exportbidrag skall också tillämpas på det ovannämnda förfarandet. |
(4) |
De särskilda kriterierna för att beräkna exportbidraget för ris anges i artikel 13 i förordning (EG) nr 3072/95. |
(5) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
För gemensam och nationell livsmedelsbiståndsverksamhet, som äger rum inom ramen för internationella överenskommelser eller andra tilläggsprogram och övriga gemenskapsåtgärder för gratisleveranser, skall de bidrag som gäller för produkter ur spannmåls- och rissektorn vara de som anges i bilagan.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2005.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 29 juli 2005.
På kommissionens vägnar
Mariann FISCHER BOEL
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 270, 21.10.2003, s. 78.
(2) EGT L 329, 30.12.1995, s. 18. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 411/2002 (EGT L 62, 5.3.2002, s. 27).
(3) EGT L 288, 25.10.1974, s. 1.
BILAGA
till Kommissionens förordning av den 29 juli 2005 om fastställande av bidragen för de produkter ur spannmåls- och rissektorn som levereras i form av gemensamt eller nationellt livsmedelsbistånd
(EUR/t) |
|
Produktnummer |
Bidrag |
1001 10 00 9400 |
0,00 |
1001 90 99 9000 |
0,00 |
1002 00 00 9000 |
0,00 |
1003 00 90 9000 |
0,00 |
1005 90 00 9000 |
0,00 |
1006 30 92 9100 |
0,00 |
1006 30 92 9900 |
0,00 |
1006 30 94 9100 |
0,00 |
1006 30 94 9900 |
0,00 |
1006 30 96 9100 |
0,00 |
1006 30 96 9900 |
0,00 |
1006 30 98 9100 |
0,00 |
1006 30 98 9900 |
0,00 |
1006 30 65 9900 |
0,00 |
1007 00 90 9000 |
0,00 |
1101 00 15 9100 |
5,48 |
1101 00 15 9130 |
5,12 |
1102 10 00 9500 |
0,00 |
1102 20 10 9200 |
53,30 |
1102 20 10 9400 |
45,68 |
1103 11 10 9200 |
0,00 |
1103 13 10 9100 |
68,53 |
1104 12 90 9100 |
0,00 |
Obs.: Produktnumren är definierade i kommissionens förordning (EEG) nr 3846/87 (EGT L 366, 24.12.1987, s. 1), ändrad. |
30.7.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 200/64 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1254/2005
av den 29 juli 2005
om fastställande av produktionsbidrag för vitsocker som används inom den kemiska industrin för perioden 1 till 31 augusti 2005
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1260/2001 av den 19 juni 2001 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (1), särskilt artikel 7.5 femte strecksatsen i denna, och
av följande skäl:
(1) |
Enligt artikel 7.3 i förordning (EG) nr 1260/2001 får beslut fattas om att bevilja produktionsbidrag för produkter som avses i artikel 1.1 a och 1.1 f i den förordningen, för sirap enligt artikel 1.1 d samt för kemiskt ren fruktos enligt KN-nummer 1702 50 00 i egenskap av mellanprodukt, när dessa produkter uppfyller kriterierna i artikel 23.2 i fördraget och används vid tillverkningen av vissa produkter inom den kemiska industrin. |
(2) |
Enligt kommissionens förordning (EG) nr 1265/2001 av den 27 juni 2001 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1260/2001 när det gäller beviljande av produktionsbidrag för vissa sockerprodukter som används inom den kemiska industrin (2) skall dessa bidrag fastställas med hänsyn till bidraget för vitsocker. |
(3) |
I artikel 9 i förordning (EG) nr 1265/2001 föreskrivs att produktionsbidraget för vitsocker skall fastställas en gång i månaden för de perioder som inleds den 1 i varje månad. |
(4) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för socker. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Det produktionsbidrag för vitsocker som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 1265/2001 skall fastställas till 31,325 EUR/100 kg nettovikt för perioden 1 till 31 augusti 2005.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2005.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 29 juli 2005.
På kommissionens vägnar
Mariann FISCHER BOEL
Ledamot av kommissionen
(1) EGT L 178, 30.6.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 39/2004 (EUT L 6, 10.1.2004, s. 16).
(2) EGT L 178, 30.6.2001, s. 63.
30.7.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 200/65 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1255/2005
av den 29 juli 2005
om fastställande av i vilken utsträckning de ansökningar kan godtas som lämnades in i juli 2005 om importlicens för vissa mjölkprodukter inom ramen för vissa tullkvoter enligt förordning (EG) nr 2535/2001
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1255/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (1),
med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 2535/2001 av den 14 december 2001 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1255/1999 när det gäller ordningen för import av mjölk och mjölkprodukter och om öppnande av tullkvoter (2), särskilt artikel 16.2 i denna, och
av följande skäl:
Ansökningar som har lämnats in under perioden 1–10 juli 2005 med avseende på vissa kvoter som anges i bilaga I till förordning (EG) nr 2535/2001 avser för vissa produkter större kvantiteter än de som är tillgängliga. Därför bör tilldelningskoefficienter fastställas för de kvantiteter som ansökningarna gäller.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Vid tilldelningen av importlicenser för produkter enligt del I.A, I.B, punkterna 1 och 2 samt delarna I.C, I.D, I.E, I.F, I.G och I.H i bilaga I till förordning (EG) nr 2535/2001 och för vilka ansökan lämnats in under perioden 1–10 juli 2005 skall de koefficienter tillämpas som anges i bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den 30 juli 2005.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 29 juli 2005.
På kommissionens vägnar
J. M. SILVA RODRÍGUEZ
Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling
(1) EGT L 160, 26.6.1999, s. 48. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 186/2004 (EUT L 29, 3.2.2004, s. 6).
(2) EGT L 341, 22.12.2001, s. 29. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1036/2005 (EUT L 178, 2.7.2005, s. 19).
BILAGA I.A
Kvotnummer |
Tilldelningskoefficient |
09.4590 |
— |
09.4599 |
1,0000 |
09.4591 |
— |
09.4592 |
— |
09.4593 |
— |
09.4594 |
— |
09.4595 |
0,0083 |
09.4596 |
1,0000 |
BILAGA I.B
5. Produkter med ursprung i Rumänien
Kvotnummer |
Tilldelningskoefficient |
09.4771 |
0,0502 |
09.4772 |
— |
09.4758 |
0,3024 |
6. Produkter med ursprung i Bulgarien
Kvotnummer |
Tilldelningskoefficient |
09.4773 |
— |
09.4660 |
0,4123 |
09.4675 |
— |
BILAGA I.C
Produkter med ursprung i AVS-länderna
Kvotnummer |
Kvantitet (t) |
09.4026 |
— |
09.4027 |
— |
BILAG I.D
Produkter med ursprung i Turkiet
Kvotnummer |
Kvantitet (t) |
09.4101 |
— |
BILAGA I.E
Produkter med ursprung i Sydafrika
Kvotnummer |
Kvantitet (t) |
09.4151 |
— |
BILAGA I.F
Produkter med ursprung i Schweiz
Kvotnummer |
Tilldelningskoefficient |
09.4155 |
0,9283 |
09.4156 |
1,0000 |
BILAGA I.G
Produkter med ursprung i Jordanien
Kvotnummer |
Kvantitet (t) |
09.4159 |
— |
BILAGA I.H
Produkter med ursprung i Norge
Kvotnummer |
Tilldelningskoefficient |
09.4781 |
1,0000 |
09.4782 |
0,9189 |
30.7.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 200/68 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1256/2005
av den 29 juli 2005
om fastställande av importtullar inom spannmålssektorn som skall gälla från den 1 augusti 2005
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1),
med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1249/96 av den 28 juni 1996 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 1766/92 vad avser importtullar inom spannmålssektorn (2), särskilt artikel 2.1 i denna, och
av följande skäl:
(1) |
I artikel 10 i förordning (EG) nr 1784/2003 föreskrivs att när de produkter som avses i artikel 1 i den förordningen importeras, skall de tullsatser som föreskrivs i den gemensamma tulltaxan tas ut. För de produkter som avses i punkt 2 i denna artikel skall emellertid importtullen vara lika med det interventionspris som gäller för dessa produkter vid importen ökat med 55 %, minskat med det cif-importpris som gäller för försändelsen i fråga. Denna tull får emellertid inte vara högre än tullsatsen enligt Gemensamma tulltaxan. |
(2) |
Enligt artikel 10.3 i förordning (EG) nr 1784/2003 skall cif-importpriserna beräknas på grundval av de representativa priserna för produkten i fråga på världsmarknaden. |
(3) |
I förordning (EG) nr 1249/96 fastställs tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1784/2003 vad avser importtullar inom spannmålssektorn. |
(4) |
Importtullarna skall tillämpas tills ett nytt fastställande träder i kraft. |
(5) |
För att få systemet för importtullar att fungera normalt bör vid beräkningen av dessa tullar de representativa marknadskurser som fastställs under en referensperiod fortsätta att tillämpas. |
(6) |
Tillämpningen av förordning (EG) nr 1249/96 medför att det skall fastställas importtullar enligt bilaga I i denna förordning. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Importtullarna inom spannmålssektorn som avses i artikel 10.2 i förordning (EG) nr 1784/2003 skall fastställas i bilaga I till denna förordning på grundval av de faktorer som tas upp i bilaga II.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2005.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 29 juli 2005.
På kommissionens vägnar
J. M. SILVA RODRÍGUEZ
Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling
(1) EUT L 270, 21.10.2003, s. 78.
(2) EGT L 161, 29.6.1996, s. 125. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1110/2003 (EUT L 158, 27.6.2003, s. 12).
BILAGA I
Importtullar för de produkter som avses i artikel 10.2 i förordning (EG) nr 1784/2003 från och med den 1 augusti 2005
KN-nummer |
Produkt |
Tull på import (1) (EUR/t) |
1001 10 00 |
Durumvete av hög kvalitet |
0,00 |
av medelhög kvalitet |
0,00 |
|
av låg kvalitet |
0,00 |
|
1001 90 91 |
Vanligt vete, för utsäde |
0,00 |
ex 1001 90 99 |
Vanligt vete av hög kvalitet, av annat slag än för utsäde |
0,00 |
1002 00 00 |
Råg |
37,12 |
1005 10 90 |
Majs för utsäde av annat slag |
55,50 |
1005 90 00 |
Majs av annat slag än för utsäde (2) |
55,50 |
1007 00 90 |
Sorghum av andra slag än för utsäde |
42,11 |
(1) För produkter som anländer till gemenskapen via Atlanten eller via Suezkanalen (artikel 2.4 i förordning (EG) nr 1249/96) kan importören erhålla en nedsättning av tullarna med
— |
3 EUR/t om lossningshamnen ligger i Medelhavet, |
— |
2 EUR/t om lossningshamnen ligger i Irland, Förenade kungariket, Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Finland, Sverige eller vid den Iberiska halvöns atlantkust. |
(2) När villkoren i artikel 2.5 i förordning (EG) nr 1249/96 är uppfyllda kan importören erhålla schablonmässig nedsättning med 24 EUR/t.
BILAGA II
Faktorer för beräkning av tullar
perioden 15.7.2005–28.7.2005
1. |
Medelvärden för den referensperiod som avses i artikel 2.2 i förordning (EG) nr 1249/96:
|
2. |
Medelvärden för den referensperiod som avses i artikel 2.2 i förordning (EG) nr 1249/96: Kostnader för fraktsatser: Mexikanska golfen–Rotterdam: 16,58 EUR/t, Stora sjöarna–Rotterdam: 25,77 EUR/t. |
3. |
|
(1) Negativt bidrag på 10 EUR/t (artikel 4.3 i förordning (EG) nr 1249/96).
(2) Negativt bidrag på 30 EUR/t (artikel 4.3 i förordning (EG) nr 1249/96).
(3) Positivt bidrag på 14 EUR/t ingår (artikel 4.3 i förordning (EG) nr 1249/96).
30.7.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 200/71 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1257/2005
av den 29 juli 2005
om utfärdande av exportlicenser för frukt och grönsaker under system B (persikor)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2200/96 av den 28 oktober 1996 om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker (1),
med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1961/2001 av den 8 oktober 2001 om ändring av tillämpningsföreskrifterna i rådets förordning (EG) nr 2200/96 vad beträffar exportbidrag för frukt och grönsaker (2), särskilt artikel 6.6 i denna, och
av följande skäl:
(1) |
I kommissionens förordning (EG) nr 951/2005 (3), fastställs vägledande kvantiteter för vilka exportlicenser under system B får utfärdas. |
(2) |
Enligt de uppgifter som i dag står till kommissionens förfogande riskerar den vägledande kvantiteten för persikor som fastställs för innevarande exportperiod att snart överskridas. Detta överskridande vore skadligt för systemet med exportbidrag för frukt och grönsaker. |
(3) |
För att underlätta denna situation bör de licensansökningar under system B persikor som exporterats efter den 1 augusti 2005 avslås. Detta bör gälla till och med slutet på innevarande exportperiod. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Ansökningar om exportlicenser under system B för persikor som har lämnats in i enlighet med artikel 1 i förordning (EG) nr 951/2005 och för vilka produkternas exportdeklaration har godkänts efter den 1 augusti och före den 16 september 2005 skall avslås.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2005.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 29 juli 2005.
På kommissionens vägnar
J. M. SILVA RODRÍGUEZ
Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling
(1) EGT L 297, 21.11.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 47/2003 (EGT L 7, 11.1.2003, s. 64).
(2) EGT L 268, 9.10.2001, s. 8. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 386/2005 (EUT L 62, 9.3.2005, s. 3).
(3) EUT L 160, 23.6.2005, s. 19. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1078/2005 (EUT L 177, 9.7.2005, s. 3).
30.7.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 200/72 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1258/2005
av den 29 juli 2005
om fastställande av världsmarknadspriset på orensad bomull
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av protokoll nr 4 om bomull som är fogat som bilaga till Anslutningsakten för Grekland, senast ändrat genom rådets förordning (EG) nr 1050/2001 (1),
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1051/2001 av den 22 maj 2001 om produktionsstöd för bomull (2), särskilt artikel 4 i denna, och
av följande skäl:
(1) |
Enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 1051/2001, skall ett världsmarknadspris på orensad bomull fastställas regelbundet på grundval av det världsmarknadspris som konstaterats för rensad bomull med hänsyn till det förhållande som tidigare har konstaterats mellan priset för rensad bomull och det pris som beräknas för orensad bomull. Detta tidigare förhållande har fastställts i artikel 2.2 i kommissionens förordning (EG) nr 1591/2001 av den 2 augusti 2001 om tillämpningsföreskrifter för stödsystemet för bomull (3). Om världsmarknadspriset inte kan fastställas på detta sätt skall priset fastställas på grundval av det senast fastställda priset. |
(2) |
Enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 1051/2001, skall världsmarknadspriset på orensad bomull bestämmas för en produkt med vissa egenskaper och med hänsyn till de mest fördelaktiga anbuden och prisnoteringarna på världsmarknaden mellan dem som anses vara representativa för den verkliga marknadstendensen. För att bestämma detta pris har det fastställts ett medeltal av de anbud och de priser som noterats på en eller flera representativa europeiska börser för en produkt som levererats cif till en hamn inom gemenskapen och som kommer från olika leverantörsländer vilka anses vara de mest representativa för den internationella handeln. Det föreskrivs justeringar av kriterierna för att bestämma världsmarknadspriset för orensad bomull för att ta hänsyn till motiverade skillnader när det gäller den levererade produktens kvalitet eller anbudens och prisnoteringarnas karaktär. Dessa justeringar fastställs i artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1591/2001. |
(3) |
Tillämpningen av ovanstående kriterier innebär att världsmarknadspriset på orensad bomull bör fastställas på nedan angiven nivå. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Världsmarknadspriset på orensad bomull, som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 1051/2001, fastställs till 20,850 EUR/100 kg.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2005.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 29 juli 2005.
På kommissionens vägnar
J. M. SILVA RODRÍGUEZ
Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling
(1) EGT L 148, 1.6.2001, s. 1.
(2) EGT L 148, 1.6.2001, s. 3.
(3) EGT L 210, 3.8.2001, s. 10. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1486/2002 (EGT L 223, 20.8.2002, s. 3).
30.7.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 200/73 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1259/2005
av den 27 juli 2005
om införande av en preliminär antidumpningstull på import av vinsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad ”grundförordningen”), särskilt artikel 7 i denna,
efter samråd med rådgivande kommittén, och
av följande skäl:
1. FÖRFARANDE
1.1 Inledande
(1) |
Den 24 september 2004 mottog kommissionen ett klagomål som ingivits i enlighet med artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 384/96 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (nedan kallad ”grundförordningen”) av följande producenter (nedan kallade ”den klagande”): Legré-Mante SA, Industria Chimica Valenzana S.p.A, Distilleries Mazzari S.p.a., Alcoholera Vinicola Europea S.A. och Comercial Quimica Sarasa s.l., vilka står för en betydande del, i detta fall mer än 50 %, av gemenskapens produktion av vinsyra. |
(2) |
Klagomålet innehöll bevisning om dumpning av vinsyra från Kina och om därav följande väsentlig skada, vilken ansågs tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleddes. |
(3) |
Den 30 oktober 2004 inleddes förfarandet genom ett tillkännagivande om inledande (2) som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning. |
1.2 Parter som berörs av förfarandet
(4) |
Kommissionen underrättade officiellt den klagande, andra gemenskapsproducenter, de exporterande producenter, importörer, leverantörer, användare och intresseorganisationer för användare som såvitt känt var berörda samt företrädare för Kina om att förfarandet hade inletts. De berörda parterna gavs tillfälle att inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda. |
(5) |
De klagande producenterna, andra samarbetsvilliga gemenskapsproducenter, exporterande producenter, importörer, leverantörer, användare och intresseorganisationer för användare lämnade synpunkter. Alla berörda parter som begärde att bli hörda, och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem, gavs tillfälle att bli hörda. |
(6) |
För att de exporterande producenter i Kina som så önskade skulle ha möjlighet att ansöka om att bli behandlade som företag som är verksamma under marknadsmässiga förhållanden (nedan kallat ”marknadsekonomisk status”) eller om individuell behandling, sände kommissionen ansökningsblanketter till de kinesiska exporterande producenter som såvitt känt var berörda. Tre exporterande producenter inkom med ansökningar om marknadsekonomisk status eller om individuell behandling för den händelse det i samband med undersökningen skulle fastställas att de inte uppfyller villkoren för att beviljas marknadsekonomisk status. |
(7) |
Frågeformulär sändes till alla parter som såvitt känt var berörda och till alla andra företag som gav sig till känna inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande. Svar mottogs från tre kinesiska exporterande producenter, en producent i det jämförbara landet, Argentina, sju gemenskapsproducenter och två användare i gemenskapen. |
(8) |
Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för sina preliminära fastställanden av dumpning, skada och gemenskapens intresse och företog kontroller på plats hos följande företag:
|
(9) |
Eftersom det var nödvändigt att fastställa ett normalvärde för de exporterande producenter i Kina som eventuellt inte skulle komma att beviljas marknadsekonomisk status, utfördes ett kontrollbesök på plats hos följande företag i syfte att fastställa normalvärdet på grundval av uppgifter från ett jämförbart land, i detta fall Argentina:
|
1.3 Undersökningsperiod
(10) |
Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 juli 2003 till och med den 30 juni 2004 (nedan kallad ”undersökningsperioden” eller ”UP” i tabeller). När det gäller de tendenser som är av betydelse för skadebedömningen undersökte kommissionen uppgifter avseende perioden från och med den 1 januari 2001 till och med den 30 juni 2004 (nedan kallad ”skadeundersökningsperioden”). Undersökningsresultaten beträffande prisunderskridande, målprisunderskridande och undanröjande av skada härrör från den ovannämnda undersökningsperioden. |
2. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT
2.1 Berörd produkt
(11) |
Den berörda produkten är vinsyra. Produkten klassificeras för närvarande enligt KN-nummer 2918 12 00. Den berörda produkten används främst av vinproducenter, livsmedelsindustrin och flera andra industrier, antingen som en ingrediens i slutprodukten eller som en tillsats för att påskynda eller bromsa kemiska processer. Produkten kan antingen erhållas från biprodukterna från vinframställning eller från petrokemiska föreningar genom kemisk syntes. På grundval av de fysikaliska egenskaperna, framställningsprocessen och de olika produkttypernas utbytbarhet ur ett användarperspektiv räknas alla typer av vinsyra som en enda produkt i detta förfarande. |
2.2 Likadan produkt
(12) |
Undersökningen har visat att den vinsyra som produceras och säljs av gemenskapsindustrin i gemenskapen, den vinsyra som produceras och säljs på Kinas hemmamarknad, den vinsyra som importeras till gemenskapen från Kina och den vinsyra som produceras och säljs i Argentina har samma grundläggande fysikaliska kännetecken och i stort sett samma användningsområde. |
(13) |
Den preliminära slutsatsen var därför att den berörda produkten och den vinsyra som produceras och säljs på den kinesiska hemmamarknaden, den vinsyra som produceras och säljs i Argentina samt den vinsyra som produceras och säljs i gemenskapen av gemenskapsindustrin har samma grundläggande fysikaliska kännetecken och användningsområden och anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen. |
3. DUMPING
3.1 Marknadsekonomisk status
(14) |
I enlighet med artikel 2.7 b i grundförordningen skall normalvärdet vid antidumpningsundersökningar beträffande import med ursprung i Kina fastställas i enlighet med punkterna 1–6 i samma artikel när det gäller producenter som konstaterats uppfylla de kriterier som anges i artikel 2.7 c i grundförordningen. |
(15) |
Kriterierna för erhållande av marknadsekonomisk status är i korthet följande:
|
(16) |
I den nuvarande undersökningen gav sig tre exporterande producenter i Kina till känna och begärde marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 c i grundförordningen. Varje begäran om marknadsekonomisk status analyserades och undersökningar på plats gjordes hos dessa samarbetsvilliga företag (se skäl (7)). Resultaten visade att de tre producenterna uppfyllde alla villkoren för att beviljas marknadsekonomisk status |
(17) |
På denna grundval beviljades följande exporterande producenter i Kina marknadsekonomisk status:
|
3.2 Normalvärde
3.2.1 Fastställande av normalvärde för exporterande producenter som beviljats marknadsekonomisk status
(18) |
När det gäller normalvärdet fastställde kommissionen först för varje berörd exporterande producent om dess sammanlagda försäljning av vinsyra på hemmamarknaden var representativ i förhållande till dess sammanlagda exportförsäljning till gemenskapen. I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen ansågs varje exporterande producents försäljning på hemmamarknaden vara representativ om dess sammanlagda försäljningsvolym på samma marknad motsvarade minst 5 % av dess sammanlagda exportförsäljning till gemenskapen. |
(19) |
För de exporterande producenter som totalt sett hade en representativ försäljning på hemmamarknaden fastställde kommissionen därefter vilka typer av vinsyra som såldes på hemmamarknaden som var identiska eller direkt jämförbara med de typer som såldes för export till gemenskapen. |
(20) |
För var och en av dessa typer fastställdes det huruvida försäljningen på hemmamarknaden var tillräckligt representativ enligt artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden av en viss typ ansågs vara tillräckligt representativ om den sammanlagda försäljningen av denna typ på hemmamarknaden under undersökningsperioden motsvarade minst 5 % av den sammanlagda exportförsäljningen till gemenskapen av den jämförbara typen av vinsyra. |
(21) |
Kommissionen undersökte även, genom att fastställa andelen lönsam försäljning av den berörda typen till icke-närstående kunder, huruvida försäljningen på hemmamarknaden av varje typ av den berörda produkten kunde anses ha skett vid normal handel. |
(22) |
I de fall där försäljningsvolymen av en viss typ av vinsyra, såld till ett nettoförsäljningspris som var lika högt som eller högre än dess produktionskostnad, utgjorde mer än 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för denna typ, och det vägda genomsnittliga priset för denna typ var lika högt som eller högre än dess produktionskostnad, baserades normalvärdet på det faktiska priset på hemmamarknaden. Detta pris beräknades som ett vägt genomsnitt av priserna på all försäljning av denna typ på hemmamarknaden under undersökningsperioden, oavsett om denna försäljning var lönsam eller inte. |
(23) |
I de fall där volymen av den lönsamma försäljningen av en viss typ av vinsyra utgjorde högst 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för denna typ, eller det vägda genomsnittliga priset för denna typ var lägre än produktionskostnaden, baserades normalvärdet på det faktiska priset på hemmamarknaden, som beräknades som ett vägt genomsnitt av endast den lönsamma försäljningen av denna typ, förutsatt att denna försäljning utgjorde minst 10 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen. |
(24) |
I de fall, slutligen, där den lönsamma försäljningsvolymen för alla typer av vinsyra utgjorde mindre än 10 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den berörda typen, ansågs försäljningen av denna typ inte ha skett i tillräckliga mängder för att det skulle vara lämpligt att fastställa normalvärdet på grundval av priset på hemmamarknaden. |
(25) |
I de fall där det inte var möjligt att använda priser på hemmamarknaden för en viss typ som såldes av en exporterande producenter, användes ett konstruerat normalvärde. |
(26) |
I enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen konstruerades därför normalvärdet genom att man lade ihop varje exportörs produktionskostnader för de exporterade typerna med ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt med en skälig vinstmarginal. I samband med detta undersökte kommissionen om uppgifterna om försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt om vinst för var och en av de producenterna på hemmamarknaden var tillförlitliga. |
(27) |
De faktiska försäljnings- och administrationskostnaderna och de andra allmänna kostnaderna på hemmamarknaden bedömdes som tillförlitliga när det berörda företagets sammanlagda försäljning på den marknaden kunde anses som representativ i förhållande till volymen av exportförsäljningen till gemenskapen. Vinstmarginalen på hemmamarknaden fastställdes på grundval av försäljningen på hemmamarknaden av de typer som såldes vid normal handel. Vid denna beräkning användes den metod som beskrivs i skälen 21 till 23. |
(28) |
Alla företag hade totalt sett en representativ försäljning, och det konstaterades att de flesta typer av den berörda produkt som exporterades såldes vid normal handel på hemmamarknaden. För de typer där så inte var fallet konstruerades ett normalvärde i enlighet med den metod som anges i skäl (26) och med beaktande av uppgifterna för varje berört företag om dess försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt om dess vinst. |
3.2.2 Fastställande av normalvärde för exporterande producenter som inte beviljats marknadsekonomisk status
a) Jämförbart land
(29) |
I enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen fastställdes normalvärdet för företag som inte kunde beviljas marknadsekonomisk status på grundval av priserna eller det konstruerade värdet i ett jämförbart land. |
(30) |
I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade för avsikt att för fastställande av normalvärde för Kina använda Argentina som ett lämpligt jämförbart land och uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på detta val. |
(31) |
Inga exporterande producenter i Kina som inte beviljats marknadsekonomisk status gjorde invändningar mot detta förslag. Undersökningen visade att Argentina är en konkurrensutsatt marknad för den berörda produkten med minst två inhemska, olika stora producenter och med import från tredjeländer. De inhemska producenterna konstaterades producera vinsyra som liknade den från Kina men hade andra produktionsmetoder. Den argentinska marknaden bedömdes därför vara tillräckligt representativ för fastställande av normalvärde. |
(32) |
Alla kända exporterande producenter i Argentina kontaktades, och ett företag gick med på att samarbeta. Ett frågeformulär sändes därför till denna producent, och de uppgifter som lämnats i svaret kontrollerades på platsen. |
b) Normalvärde
(33) |
I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen fastställdes normalvärdet för de exporterande producenter som inte beviljats marknadsekonomisk status på grundval av kontrollerade uppgifter från producenten i det jämförbara landet, dvs. på grundval av de priser som betalats eller skulle betalas på hemmamarknaden i Argentina, för produkttyper som konstaterats ha sålts vid normal handel, i enlighet med den metod som anges i skäl 23. Där det var nödvändigt justerades dessa priser i syfte att sörja för en rättvis jämförelse med de produkttyper som exporterades till gemenskapen av de berörda kinesiska producenterna. |
(34) |
Till följd av detta fastställdes normalvärdet som det vägda genomsnittliga försäljningspris på hemmamarknaden som den samarbetsvilliga producenten i Argentina tagit ut av icke-närstående kunder. |
3.3 Exportpris
(35) |
I samtliga fall exporterades den berörda produkten till icke-närstående kunder i gemenskapen. Exportpriset fastställdes därför i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, d.v.s. på grundval av de exportpriser som faktiskt betalats eller skulle betalas. |
3.4 Jämförelse
(36) |
Normalvärdet och exportpriserna jämfördes fritt fabrik. För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen justeringar för att beakta olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten. Lämpliga justeringar för transport och försäkring, kredit, provisioner och bankavgifter beviljades i samtliga fall där dessa konstaterades vara skäliga och korrekta och kunde styrkas med bevisning. |
(37) |
Justeringar gjordes också för skillnaderna i återbetalningen av mervärdesskatt eftersom det konstaterades att mervärdesskatt på exportförsäljningen återbetalades till en lägre nivå än på försäljningen på hemmamarknaden. |
3.5 Dumpningsmarginal
3.5.1 För de samarbetsvilliga exporterande producenter som beviljats marknadsekonomisk status
(38) |
För de tre företag som beviljats marknadsekonomisk status jämfördes i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den berörda produkten som exporterades till gemenskapen med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten. |
(39) |
På denna grundval är de preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull, följande:
|
3.5.2 För alla andra exporterande producenter
(40) |
I syfte att beräkna en landsomfattande dumpningsmarginal för alla övriga exportörer i Kina fastställde kommissionen först hur omfattande samarbetet hade varit. Den totala importen av den berörda produkten med ursprung i Kina, beräknad på grundval av uppgifter från Eurostat, jämfördes med svaren i de frågeformulär som mottagits från exportörer i Kina. På denna grundval fastställdes det att samarbetsnivån var låg och motsvarade 63 % av den sammanlagda exporten från Kina till gemenskapen. |
(41) |
Dumpningsmarginalen beräknades därför med hjälp av de uppgifter om exportpriser och exportvolymer som erhållits från Eurostat, efter avdrag av de exportpriser och exportvolymer som uppgivits av de samarbetsvilliga exportörer som beviljats marknadsekonomisk status. Det var nödvändigt att använda Eurostatuppgifter som tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, eftersom det saknades närmare uppgifter om exportpriserna för att fastställa den landsomfattande tullen. De exportpriser som erhölls på detta sätt jämfördes med det vägda genomsnittliga normalvärde som fastställts för det jämförbara landet för jämförbara produkttyper. |
(42) |
På denna grundval fastställdes den landsomfattande dumpningsmarginalen preliminärt till 34,9 % av priset cif vid gemenskapens gräns. |
4. SKADA
4.1 Produktion i gemenskapen
(43) |
Under undersökningen fastställdes att den likadana produkten för närvarande produceras av åtta producenter i gemenskapen. En av dessa samarbetade dock inte vidare i undersökningen. Dessutom är det känt att fyra andra gemenskapsproducenter upphörde med produktionen under skadeundersökningsperioden, och de inte har tagits med i undersökningen. |
(44) |
Den sammanlagda gemenskapsproduktionen med avseende på artikel 4.1 i grundförordningen beräknades således preliminärt genom att produktionen för de sju samarbetsvilliga producenterna lades till produktionsvolymen för de andra producenterna, såsom den uppskattats av den klagande. |
4.2 Definition av gemenskapsindustrin
(45) |
Klagomålet stöddes av sju gemenskapsproducenter som till fullo samarbetade i undersökningen. Dessa producenter beräknas ha producerat över 95 % av den vinsyra som producerades i gemenskapen. Producenterna anses därför utgöra gemenskapsindustrin i enlighet med artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen. |
4.3 Förbrukning i gemenskapen
(46) |
Förbrukningen beräknades genom att de samarbetsvilliga gemenskapsproducenternas försäljning inom EG lades till den uppskattade försäljningen för icke-samarbetsvilliga gemenskapsproducenter plus den sammanlagda importen. Försäljningen för icke-samarbetsvilliga gemenskapsproducenter, inbegripet vissa företag som upphört med produktionen, baserades på klagomålet, i avsaknad av andra informationskällor. Detta visar att efterfrågan för den berörda produkten i gemenskapen ökade med 15 % under skadeundersökningsperioden.
|
4.4 Import till gemenskapen från det berörda landet
4.4.1 Den berörda importens volym och marknadsandel
(47) |
Utvecklingen av importen från det berörda landet analyserades på grundval av uppgifter från Eurostat, eftersom de importvolymer som uppgivits av de samarbetsvilliga exporterande producenterna var avsevärt mindre än de som uppgivits av Eurostat för skadeundersökningsperioden |
(48) |
Importen, sett till volym och marknadsandel, utvecklades på följande sätt:
|
(49) |
Medan förbrukningen av vinsyra ökade med 15 % under skadeundersökningsperioden, ökade importen från det berörda landet med mer än 50 % under samma period. Importvolymen från Kina var under 2001 relativt stor, på grund av de höga priserna och bristen på vinsyra på den europeiska marknaden, men minskade under 2002. Därefter har den dock mer än fördubblats på grund av de aggressivt låga priserna. Kinas marknadsandel under skadeundersökningsperioden ökade således från 6,0 % till 11,5 % på mindre än två år. |
4.4.2 Importpriser och prisunderskridande
(50) |
Tabellen nedan visar utvecklingen av de genomsnittliga priserna för importen från Kina. Under skadeundersökningsperioden minskade dessa priser med nästan 50 %.
|
(51) |
När det gäller försäljningspriset på gemenskapsmarknaden för den berörda produkten under undersökningsperioden gjordes en jämförelse mellan gemenskapsindustrins och Kinas exporterande producenters försäljningspriser. Gemenskapsindustrins försäljningspriser beaktades på nivån till icke-närstående kunder, vid behov justerade till nivån fritt fabrik, dvs. exklusive fraktkostnader i gemenskapen och efter avräkning för rabatter och avdrag. Dessa priser jämfördes med de kinesiska exporterande producenternas försäljningspriser efter rabatter och andra avdrag, vid behov justerade till nivån cif vid gemenskapens gräns, med en lämplig justering för tullklareringskostnader och kostnader efter importen. |
(52) |
Det framgick av jämförelsen att priserna i gemenskapen för importen av den berörda produkten underskred gemenskapsindustrins priser med 22 % (uttryckt i procent av gemenskapsindustrins priser) under undersökningsperioden. |
4.5 Gemenskapsindustrins situation
(53) |
I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade undersökningen av den kinesiska dumpade exportens inverkan på gemenskapsindustrin en analys av alla ekonomiska faktorer och förhållanden som har betydelse för gemenskapsindustrins tillstånd från och med 2001 till och med undersökningsperioden. |
(54) |
Uppgifterna nedan beträffande gemenskapsindustrin utgör ackumulerade uppgifter från de sju samarbetsvilliga gemenskapsproducenterna. Två av dessa företag inledde dock sin verksamhet under skadeundersökningsperioden, dvs. under 2001 respektive 2003. På grund av företagens särskilda situation ansågs det att uppgifter om dessa företag, särskilt de om kostnader, lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet, skulle kunna få en snedvridande effekt på de allmänna tendenserna. Därför uteslöts uppgifterna för dessa två företag från motsvarande ackumulerade indikatorer och undersöktes separat, för att ge en korrekt och representativ bild. |
4.5.1 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
(55) |
Produktionen, produktionskapaciteten och kapacitetsutnyttjandet för de sju samarbetsvilliga företagen uppvisade följande utveckling:
|
(56) |
Den totala produktionen ökade med 8 % mellan 2001 och undersökningsperioden. Det bör dock noteras att denna ökning helt och hållet kan tillskrivas de två nya företagen, medan produktionen för övriga fem företag minskade med 6 % under samma period. |
(57) |
Produktionskapaciteten ökade med 12 %, vilket också beror på de två nya företagen. Dessa sifferuppgifter återspeglar dock inte den minskning på flera tusen ton som orsakades av att fyra gemenskapsproducenter upphörde med produktionen under skadeundersökningsperioden (se skäl 43). Även om inga exakta sifferuppgifter för dessa producenter har hittats under undersökningen beräknas det på grundval av uppgifter i klagomålet att den totala kapaciteten i gemenskapen förblev överlag konstant mellan 2001 och undersökningsperioden. |
(58) |
Kapacitetsutnyttjandet minskade från 81 % 2001 till 78 % under undersökningsperioden. |
4.5.2 Lager
(59) |
Sifferuppgifterna nedan visar lagervolymen vid utgången av varje period.
|
(60) |
Lagren ökade med 18 % under skadeundersökningsperioden. Det bör dock noteras att siffran för undersökningsperioden delvis var säsongsbetingat hög under sommaren. I minst ett av de undersökta företagen var dock lagernivån onormalt hög, vilket företaget förklarade med att det fattat ett affärsmässigt beslut att inte sälja till olönsamt låga marknadspriser. |
4.5.3 Försäljningsvolym, marknadsandelar, tillväxt och genomsnittliga priser per enhet i gemenskapen
(61) |
I tabellen nedan visas gemenskapsindustrins försäljning till icke-närstående kunder i gemenskapen.
|
(62) |
Gemenskapsindustrins försäljningsvolym ökade med 24 % och dess marknadsandel med 8 % under skadeundersökningsperioden. |
(63) |
De fem etablerade företagens marknadsandel minskade betydligt med mer än 10 procentenheter under skadeundersökningsperioden. Om man lägger till de två företag som påbörjade produktionen under denna period ökar den totala marknadsandelen med 6 %. Dessa sifferuppgifter tar dock inte hänsyn till att fyra gemenskapsproducenter upphörde med produktionen under samma period, vilket nämns i skäl (57). Dessa producenter skulle ha kunnat motsvara en produktion på flera tusen ton enligt den klagande, men det finns dock inte några exakta uppgifter tillgängliga. Detta innebär att om de producenter som upphörde med produktionen togs med i beräkningen skulle gemenskapsproducenternas totala marknadsandel minska med minst 2,5 % mellan 2001 och undersökningsperioden. |
(64) |
De genomsnittliga försäljningspriserna till icke-närstående köpare på gemenskapsmarknaden minskade kraftigt med mer än 50 % mellan 2001 och undersökningsperioden. |
(65) |
En importör påpekade att priserna på vinsyra tidigare hade genomgått liknande fluktuationer, och under en längre period än skadeundersökningsperioden, och att de nådde en topp under 2001–2001. Efter att ha undersökt detta kom man dock fram till att prisnivåerna under undersökningsperioden även historiskt sett var extremt låga, med beaktande av inflationen. |
(66) |
På grund av att marknadsandelen minskat, om man tar hänsyn till de gemenskapsproducenter som hade upphört med produktionen, och att försäljningspriserna sjunkit drastiskt, konstaterades det att gemenskapsindustrin inte kunnat ta del av den tillväxt av marknaden som berodde på att gemenskapens förbrukning ökat med 15 % under skadeundersökningsperioden. |
4.5.4 Lönsamhet
(67) |
Nedanstående uppgifter om lönsamheten uttrycks i procent av omsättningen, sett till försäljningen till icke-närstående köpare på gemenskapsmarknaden. Uppgifter lämnas även för de fem samarbetsvilliga företag som redan bedrev verksamhet i början av skadeundersökningsperioden (nedan kallade ”de etablerade företagen”). Under denna period befann sig de andra två företagen i en omställningsfas för kostnader och intäkter, vilket hade stor inverkan på den totala lönsamhetsutvecklingen.
|
(68) |
För de fem etablerade företagen sjönk lönsamheten avsevärt mellan 2001 och 2003 på grund av de starkt nedsatta priserna som sammanföll med den ökade importen från Kina. Tendenserna för hela gemenskapsindustrin, dvs. inbegripet de två producenter som etablerad sig under skadeundersökningsperioden, är i stort sett likadana. Efter en dramatisk nedgång i lönsamheten för industrin under 2002 förbättrades den under 2003 då den producent som etablerade sig 2001 blev väletablerad och den nya producenten kom in på marknaden. Under undersökningsperioden förvandlades dock vinsten för de nya producenterna till förlust i samma takt som för de fem etablerade företagen. |
(69) |
Nedgången i priserna återspeglades i stor utsträckning även i råvaruleverantörernas priser, eftersom kontrakten för råvaruleveranser ofta knyts till priserna för vinsyra. De lägre råvarukostnaderna räckte dock inte för att förhindra en minskning av gemenskapens lönsamhet från 1,9 % till –6,7 % under skadeundersökningsperioden. |
4.5.5 Räntabilitet, kassaflöde, investeringar och förmåga att anskaffa kapital
(70) |
Utvecklingen när det gäller räntabilitet (nettotillgångar i detta fall), kassaflöde och investeringar visas i tabellen nedan. Av de skäl som anges i skäl 67 gäller sifferuppgifterna de fem samarbetsvilliga företag som var verksamma 2001.
|
(71) |
Tendensen för räntabilitet på nettotillgångar är i stort sett densamma som för försäljningens lönsamhet. Kassaflödet försämrades mellan 2001 och undersökningsperioden, även om det varierade något, huvudsakligen beroende på lagerförändringar. För de två nya företagen uppvisade kassaflödet särskilt stora variationer eftersom de precis hade inlett sin verksamhet, vilket sammanföll med de snabba förändringarna på marknaden. För samtliga företag var den sjunkande räntabiliteten och det försämrade kassaflödet en följd av att de genomsnittliga försäljningspriserna minskade snabbare än genomsnittskostnaderna för de sålda produkterna. |
(72) |
Gemenskapsindustrin upprätthöll en hög investeringsgrad under skadeundersökningsperioden och när det gäller de fem etablerade företagen ökade till och med investeringarna jämfört med 2001. Dessa investeringar gällde oftast moderniseringar, ersättning av föråldrad utrustning och nödvändiga tekniska uppgraderingar enligt miljölagstiftningen. När det gäller de två nya företagens fasta investeringar var de kännbarast under 2001 och under skadeundersökningsperioden. |
(73) |
Gemenskapsindustrins förmåga att anskaffa kapital från externa finansiärer eller moderbolag påverkades inte allvarligt under skadeundersökningsperioden. I de flesta fallen, särskilt när det gäller de två nya företagen, berodde detta på att företagen ingår i större grupper som har en mer långsiktig inställning till affärsverksamhet och som tror det är möjligt för industrin att återhämta sig från den nuvarande svåra situation den befinner sig i. |
4.5.6 Antal anställda, produktivitet och löner
(74) |
Nedanstående tabell visar utvecklingen när det gäller antal anställda, produktivitet och arbetskostnader för de sju gemenskapsproducenter som undersöktes.
|
(75) |
Såsom framgår av tabellen ökade antalet anställda hos de sju gemenskapsproducenter som ingick i undersökningen mellan 2001 och skadeundersökningsperioden. Denna ökning beror på, vilket även nämns i 5.1 och 5.3, att dessa sifferuppgifter omfattar två företag som inledde sin verksamhet under skadeundersökningsperioden och inte tar hänsyn till att fyra gemenskapsproducenter upphörde med sin produktion under samma period. Trots detta började antalet anställda att minska mot slutet av undersökningsperioden. |
(76) |
Produktiviteten låg på en relativt stabil nivå under skadeundersökningsperioden, men ökade något mellan 2001 och undersökningsperioden. Arbetskostnaderna ökade mellan 2001 och undersökningsperioden, trots vissa variationer. Dessa variationer berodde på de tillfälliga kostnaderna för omstruktureringar i vissa av företagen. |
4.5.7 Den faktiska dumpningsmarginalens storlek
(77) |
Dumpningsmarginalerna anges i avsnittet om dumpning ovan. Dessa marginaler ligger klart över miniminivån. Med tanke på omfattningen av och priserna på den dumpade importen kan verkningarna av den faktiska dumpningsmarginalen dessutom inte anses vara försumbarae. |
4.5.8 Slutsats om skada
(78) |
Det erinras om att importen från Kina har ökat betydligt, såväl i fråga om volym som i fråga om marknadsandelar. Dessutom minskade det genomsnittliga priset per enhet för denna import med nästan 50 %, vilket återspeglas i det prisunderskridande som konstaterades i undersökningen. |
(79) |
De sju undersökta företagens försäljningsvolym och andel av gemenskapsmarknaden ökade, men låg på en relativt stabil nivå om man inte räknar med de två nyetablerade företagen. Å andra sidan minskade gemenskapsindustrins priser med i genomsnitt 51 % under skadeundersökningsperioden. Trots att råvarupriserna minskade och det gjordes ansträngningar för att öka produktiviteten blev lönsamhetsnivån kraftigt negativ under undersökningsperioden. |
(80) |
Det försämrade läget för gemenskapsindustrin under skadeundersökningsperioden bekräftas även av den negativa utvecklingen av indikatorerna för kapacitetsutnyttjande, lagernivåer, räntabilitet och kassaflöde. Det bör också noteras att fyra gemenskapsproducenter upphört med sin verksamhet under de senaste åren. Även om två nya producenter har etablerat sig sedan 2001 skedde detta på grundval av företagsplaner som baserades på den ökade förbrukningen i gemenskapen. Det konstaterades dock att när det gäller tendenserna för priser, lönsamhet, räntabilitet och investeringar kan situationen för dessa företag jämföras med de andra gemenskapsproducenternas situation. |
(81) |
Denna negativa utveckling inträffade under en period med en relativt stabil produktivitet, ökande investeringar och förbättrat kapacitetsutnyttjande i gemenskapen. |
(82) |
Med hänsyn till alla dessa faktorer dras slutsatsen att gemenskapsindustrin har lidit väsentlig skada under undersökningsperioden i den mening som avses i artikel 3 i grundförordningen. |
5. ORSAKSSAMBAND
5.1 Inledande anmärkning
(83) |
I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersöktes det om det fanns ett orsakssamband mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit. Kända faktorer utöver den dumpade importen som samtidigt skulle ha kunnat vålla gemenskapsindustrin skada undersöktes också, i syfte att se till att den skada som dessa andra faktorer eventuellt vållat inte tillskrivs den dumpade importen. |
5.2 Verkningarna av importen från Kina
(84) |
Import från Kina ökade med 56 % volymmässigt och dess marknadsandel ökade med 3 procentenheter under skadeundersökningsperioden. Dessutom minskade priserna på importen från Kina med runt 50 % och prisunderskridandet var väsentligt. Gemenskapsindustrin var tvungen att reagera på denna import genom att sänka sina priser med 53 % för att upprätthålla sin försäljningsvolym. Minskningen i råvarukostnader var inte tillräcklig för att förhindra att gemenskapsindustrins lönsamhet sjönk från runt 8 % till runt – 6 %. Lönsamheten låg långt under vad som kan förväntas för denna typ av industri. Framförallt är dock en negativ lönsamhet inte hållbar. |
(85) |
Den preliminära slutsatsen är därför att det tryck som utövades av den dumpade importen, vars volym och marknadsandel ökade betydligt från och med 2001 och som skedde till snabbt minskande, dumpade priser, var en avgörande orsak till prissänkningarna och prisnedgången för gemenskapsindustrin, och följaktligen till dess negativa lönsamhet och försämrade ekonomiska situation. |
5.3 Verkningarna av importen från tredjeländer
(86) |
Efter Kina är Argentina och Chile de näst största leverantörerna av vinsyra på gemenskapsmarknaden.
|
(87) |
Dessa sifferuppgifter visar att alla andra leverantörer än Kina tillsammans stod för endast 2,5 % av gemenskapens förbrukning och att deras marknadsandel minskade mellan 2001 och undersökningsperioden. Deras genomsnittliga priser låg också över Kinas priser, även om de argentinska priserna minskade till en ganska låg nivå under undersökningsperioden. Den kinesiska importens press på marknaden har definitivt haft betydelse för prisnedgången för dessa exportländer. |
(88) |
Med anledning av detta anses det att importen från andra tredjeländer såsom Argentina och Chile inte var tillräckligt omfattande för att ha bidragit till den skada som gemenskapsindustrin lidit. |
5.4 Verkningar av regelverket
(89) |
Vissa berörda parter har påpekat att industrins lönsamhet påverkas av gemenskapens regelverk, som fastställer ett lägsta inköpspris för de huvudsakliga råvarorna samt ett försäljningspris för alkohol, som en del av den gemensamma jordbrukspolitiken inom denna sektor. De regelmässiga parametrarna kan förvisso inverka på industrin i dess helhet, men dessa har inte ändrats under perioden och kan inte ha orsakat industrins försämrade situation. |
5.5 Verkningarna av gemenskapsindustrins export
(90) |
Under undersökningsperioden gick ca 25 % av gemenskapsindustrins produktion på export utanför gemenskapen. Exportvolymen ökade något under skadeundersökningsperioden. |
(91) |
Det konstaterades att lönsamheten för denna export låg något högre än den för försäljningen på gemenskapsmarknaden, trots det faktum att exporten också led av de minskade priserna och av konkurrens från den kinesiska exporten till tredjeländers marknader. |
(92) |
Mot bakgrund av detta anses det att exportens utveckling inte kan ha varit en betydande orsak till den skada som gemenskapsindustrin lidit. |
5.6 Verkningarna av andra gemenskapsproducenters försäljning
(93) |
Försäljningen från andra gemenskapsproducenter, även från dem som upphörde med sin verksamhet under skadeundersökningsperioden, minskade drastiskt mellan 2001 och undersökningsperioden. Denna försäljning kan därför inte ha orsakat den skada som gemenskapsindustrin lidit. |
5.7 Slutsats om orsakssamband
(94) |
Det måste understrykas att i detta fall rörde sig skadan främst om en prisnedgång som orsakade nedsatt lönsamhet. Detta sammanföll med en snabbt ökande import till dumpade priser från Kina som i betydande utsträckning underskred gemenskapsindustrins priser. Det finns inget som tyder på att de andra faktorer som nämns ovan i betydande utsträckning skulle ha bidragit till den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit. Det framkom inga andra faktorer vid undersökningen som skulle ha kunnat vålla väsentlig skada. |
(95) |
På grundval av denna analys av verkningarna av alla kända faktorer för gemenskapsindustrins situation dras preliminärt slutsatsen att det finns ett orsakssamband mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit. |
6. GEMENSKAPENS INTRESSE
6.1 Allmänna överväganden
(96) |
Det undersöktes huruvida det fanns några tvingande skäl som skulle kunna leda till slutsatsen att det inte skulle vara i gemenskapens intresse att införa antidumpningstullar på import från det berörda landet. Kommissionen sände frågeformulär till importörer, handlare och industriella användare. Två användare svarade delvis på frågeformuläret. Andra användare besvarade inte frågeformuläret men lämnade synpunkter skriftligen. |
(97) |
Följande slutsatser dras på grundval av de uppgifter som lämnats av de samarbetsvilliga parterna. |
6.2 Gemenskapsindustrins intresse
(98) |
Det erinras om att gemenskapsindustrin bestod av sju tillverkare som har över 200 anställda i produktionen och försäljningen av den berörda produkten. Det erinras också om att de ekonomiska indikatorerna för gemenskapsindustrin visade på ett allt sämre ekonomiskt resultat under skadeundersökningsperioden, vilket lett till att fyra gemenskapsproducenter upphört med sin verksamhet under de senaste åren. |
(99) |
Om inga åtgärder införs kommer gemenskapsindustrins ekonomiska situation troligen att fortsätta att försämras på grund av prispressen från den dumpade importen, och fler gemenskapsproducenter kommer att tvingas upphöra med produktionen, vilket får negativa följder för den mer omfattande vintillverkningssektorn (se nedan). Om det däremot införs åtgärder kan priser och lönsamhet förväntas nå en mer hållbar nivå och EU-industrins ekonomiska bärkraft kommer att säkras. |
(100) |
Det står således klart att införandet av antidumpningsåtgärder ligger i gemenskapsindustrins intresse. |
6.3 Leverantörernas intresse
(101) |
Två råvaruleverantörer stödde undersökningen i en skrivelse till kommissionen. Vissa av den klagande har också närstående företag i vinindustrin och tog tillfället i akt att ge uttryck för dessa företags intressen under undersökningen. |
(102) |
Alla parterna betonade vinsyreindustrins ekonomiska betydelse ur gemenskapens vintillverkares synvinkel. |
(103) |
För det första behöver industrin en pålitlig källa för vinsyra av garanterad kvalitet. |
(104) |
För det andra är vinsyreindustrin en viktig inkomstkälla för vinsektorn eftersom den använder biprodukter såsom druvpressrester och jäsningsrester. Det erinras om att denna sektor omfattas av den gemensamma jordbrukspolitiken och för närvarande befinner sig i allvarliga ekonomiska svårigheter. |
(105) |
För det tredje skulle vinsektorn, om det inte fanns någon ekonomiskt lönsam vinsyreindustri i gemenskapen, tvingas öka sina kostnader för att bli av med dessa biprodukter med tanke på de allt strängare miljöbestämmelserna. |
(106) |
Följaktligen dras slutsatsen att införandet av antidumpningsåtgärder ligger i gemenskapsleverantörernas intresse. |
6.4 Användares intresse
(107) |
Frågeformulär sändes inledningsvis till alla parter som omnämns som användare i klagomålet. Kommissionen kunde sedan med hjälp av information som den fått under undersökningen identifiera de viktigaste industrisektorer som använder vinsyra. Därefter skickades ytterligare frågeformulär till flera livsmedels- dryckes- och gipsproducenter, samt till den europeiska sammanslutningen för läkemedelsindustrin. |
(108) |
Ett gipsföretag och ett livsmedelsföretag svarade att vinsyra var en så oviktig kostnad för dem att de inte kunde fylla i ett frågeformulär. |
(109) |
Ett gipsföretag samarbetade genom att besvara frågeformuläret. Ett annat gipsföretag besvarade delvis frågorna. Av dessa uppgifter kan man dra slutsatsen att den berörda produkten står för mindre än 2 % av kostnaderna för gipsprodukter som tillverkas av de samarbetsvilliga företagen. Slutsatsen kan därför dras att de föreslagna antidumpningstullarna skulle ha en relativt liten inverkan på användarindustriernas kostnader och konkurrensläge. Med tanke på att det rör sig om en stor grupp gipsproducenter kan denna information ses som ganska representativ för hela sektorn. Det bör även noteras att byggmaterial framför allt produceras för lokala och nationella marknader och inte utsätts för global konkurrens, vilket gör det möjligt för företag i byggsektorn att föra över kostnadsökningar på sina kunder. |
(110) |
Synpunkter mottogs också från två livsmedelsföretag som producerar emulgeringsmedel för bageriindustrin. Dessa företag motsatte sig undersökningen och sade att vinsyra var en viktig kostnad i samband med deras produkter. Dessa företag besvarade dock inte frågeformuläret, så deras uppgifter kunde inte verifieras på grundval av kvantifierade uppgifter. |
(111) |
Användarindustrierna betonade i sina synpunkter hur instabil marknaden för naturlig vinsyra är och att det tidigare varit återkommande brist på denna vara på den europeiska marknaden. För dessa industrier verkar tillgången på vinsyra vara av större betydelse än kostnaderna för produkten. |
(112) |
Mot bakgrund av detta är det inte sannolikt att antidumpningsåtgärder skulle leda till utbudsbrist eller till en icke-konkurrensmässig situation för användarindustrierna. De föreslagna åtgärderna skulle bara bidra till att få upp de europeiska marknadspriserna till en nivå som bättre motsvarar den långsiktiga tendensen och förhindra att fler företag går i konkurs. När det gäller kostnadsökningen konstaterades det att denna endast skulle bli marginell och inte inverka i någon betydande grad på användarindustrins konkurrenskraft. Därför dras preliminärt slutsatsen att användarnas intresse inte hindrar att åtgärder införs. |
6.5 Slutsats om gemenskapens intresse
(113) |
Det skulle helt klart ligga i gemenskapsindustrins intresse att det införs åtgärder beträffande import av vinsyra med ursprung i Kina. För både importörer eller handlare och användarindustrier förmodas det att eventuella följder för priserna på vinsyra endast blir marginella. De förluster som drabbat gemenskapsindustrin och leverantörerna och risken för fortsatta nedläggningar är däremot betydligt större. |
(114) |
Mot denna bakgrund dras preliminärt slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl för att inte införa antidumpningstullar på import av vinsyra med ursprung i Kina. |
7. ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER
7.1 Nivå för undanröjande av skada
(115) |
Mot bakgrund av slutsatserna beträffande dumpning, skada och gemenskapens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att dumpad import vållar gemenskapsindustrin ytterligare skada. |
(116) |
Åtgärderna bör införas på en nivå som är tillräcklig för att undanröja den skada som denna import vållat, utan att den dumpningsmarginal som konstaterats överskrids. Vid beräkningen av hur hög tull det skulle krävas för att undanröja verkningarna av den skadevållande dumpningen ansågs det att åtgärderna borde göra det möjligt för gemenskapsindustrin att täcka sina produktionskostnader och totalt sett uppnå en vinst före skatt på den nivå som en industri av denna typ inom sektorn rimligen skulle kunna uppnå vid försäljning av den likadana produkten i gemenskapen under normala konkurrensförhållanden, det vill säga om det inte förekom någon dumpad import. Den vinstmarginal före skatt som användes för denna beräkning var 8 % av omsättningen, på grundval av på de vinstnivåer som gällde innan det förekom någon dumpad import. På grundval av detta beräknades ett icke-skadevållande pris för gemenskapsindustrin för den likadana produkten. Det icke-skadevållande priset erhölls genom att den ovannämnda vinstmarginalen på 8 % lades till produktionskostnaden. En produkt typ som exporterades från Kina under undersökningsperioden producerades och såldes inte av gemenskapsindustrin under undersökningsperioden. Vid beräkningen av vilken nivå som är tillräcklig för att undanröja den skada som denna import vållat, utan att den dumpningsmarginal som konstaterats överskrids, togs det hänsyn till förhållandet i pris mellan denna typ och andra typer som exporterades av kinesiska exportörer. |
(117) |
Den nödvändiga prisökningen fastställdes därefter på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkt som gemenskapsindustrin sålde på gemenskapsmarknaden. |
(118) |
Den eventuella skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes sedan i procent av det genomsnittliga importvärdet cif. |
7.2 Provisoriska åtgärder
(119) |
Mot denna bakgrund anses det att en preliminär antidumpningstull motsvarande den konstaterade dumpningsmarginalen bör införas, men att den i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen dock inte bör vara högre än den skademarginal som beräknats ovan. |
(120) |
De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av denna undersökning. De återspeglar således den situation som i denna undersökning befunnits föreligga för dessa företag. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tull som gäller ”alla andra företag”) gäller således enbart import av sådana produkter med ursprung i det berörda landet som tillverkats av de företag, dvs. de specifika rättsliga enheter, som nämns. Importerade produkter som tillverkats av något annat företag som inte uttryckligen nämns i detta dokuments normativa del med namn och adress, inbegripet enheter som är närstående dem som uttryckligen nämns, får inte omfattas av dessa satser utan kommer att omfattas av den tullsats som gäller för ”alla andra företag”. |
(121) |
Eventuella ansökningar om tillämpning av dessa individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av en ändring av enhetens namn eller inrättandet av nya produktions- eller försäljningsenheter) bör utan dröjsmål sändas till kommissionen (3) tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt beträffande de ändringar av företagets verksamhet i fråga om produktion, försäljning på hemmamarknaden och exportförsäljning som hänger samman med exempelvis namnändringen eller ändringen av produktions- eller försäljningsenheterna. Kommissionen kan i sådana fall efter samråd med rådgivande kommittén komma att ändra förordningen genom att uppdatera förteckningen över företag som omfattas av individuella tullsatser. |
(122) |
På denna grundval fastställs satserna för den preliminära tullen till följande:
|
8. SLUTBESTÄMMELSE
(123) |
Enligt god förvaltningspraxis bör en period fastställas inom vilken de berörda parter som givit sig till känna inom den tidsfrist som anges i tillkännagivandet om inledande får lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda. Det är dessutom att märka att alla undersökningsresultat i denna förordning rörande införandet av tullar är preliminära och kan komma omprövas vid fastställandet av eventuella slutgiltiga tullar. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. En preliminär antidumpningstull skall införas på import av vinsyra enligt KN-nummer 2918 12 00 med ursprung i Kina.
2. Tullsatsen för den preliminära antidumpningstull som skall tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns före tull skall vara följande
Företag |
Antidumpningstull |
TARIC-tilläggsnummer |
Hangzou Bioking Biochemical Engineering Co., Ltd, Hangzou, Kina |
2,4 % |
A687 |
Changmao Biochemical Engineering Co., Ltd, Changzou City, Kina. |
13,8 % |
A688 |
Ninghai Organic Chemical Factory, Ninghai, Kina. |
6,6 % |
A689 |
Övriga företag |
34,9 % |
A999 |
3. För övergång till fri omsättning i gemenskapen av den produkt som avses i punkt 1 skall det krävas att en säkerhet ställs motsvarande det preliminära tullbeloppet.
4. Om inget annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.
Artikel 2
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20 i rådets förordning (EG) nr 384/96 får berörda parter inom en månad efter den här förordningens ikraftträdande begära att bli underrättade om de viktigaste omständigheter och överväganden som ligger till grund för antagandet av denna förordning, lämna skriftliga synpunkter och begära att bli muntligen hörda av kommissionen.
Berörda parter får enligt artikel 21.4 i förordning (EG) nr 384/96 lämna synpunkter på tillämpningen av den här förordningen inom en månad efter dess ikraftträdande.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft dagen när den är offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 1 i denna förordning skall tillämpas i sex månader.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel 27 juli 2005.
På kommissionens vägnar
Peter MANDELSON
Ledamot av kommissionen
(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 461/2004 (EUT L 77, 13.3.2004, s. 12).
(2) EUT C 267, 30.10.2004, s. 4.
(3) Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för handel, Direktorat B, B-1049 Bryssel, Belgien.
II Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk
Rådet
30.7.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 200/91 |
Information om ikraftträdandet av ett tilläggsprotokoll till Europaavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Rumänien, å andra sidan, med anledning av Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen
Tilläggsprotokollet till Europaavtalet med Rumänien, med anledning av de tio nya medlemsstaternas anslutning till Europeiska unionen, vilket rådet och kommissionen beslöt att ingå den 25 april 2005 (1), träder i kraft den 1 augusti 2005, eftersom anmälningarna om avslutandet av förfarandena enligt artikel 10 i protokollet hade gjorts den 14 juli 2005.
(1) EUT L 155, 17.6.2005, s. 26.
Kommissionen
30.7.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 200/92 |
KOMMISSIONENS BESLUT
av den 30 oktober 2002
om ett förfarande enligt artikel 81 i EG-fördraget och artikel 53 i EES-avtalet
(COMP/E-2/37.784 – Auktionshus för konstföremål)
[delgivet med nr K(2002) 4283 slutligt och en rättelse till K(2002) 4283/7och K(2002) 4283/8]
(Endast den engelska versionen är giltig)
(Text av betydelse för EES)
(2005/590/EG)
Den 30 oktober 2002 antog kommissionen ett beslut (K(2002) 4283 slutligt) om ett förfarande enligt artikel 81 i EG-fördraget och artikel 53 i EES-avtalet. Den 6 november 2002 godkände kommissionen genom ett skriftligt förfarande K(2002) 4283/7, en rättelse till version K(2002) 4283/5 av beslut K(2002) 4283 slutligt, och K(2002) 4283/8, en rättelse till version K(2002) 4283/6 av beslut K(2002) 4283 slutligt. I enlighet med artikel 21 i förordning nr 17 (1) offentliggör kommissionen härmed namnen på parterna och huvuddragen i beslutet, med hänsyn tagen till företagens berättigade intresse av att deras affärshemligheter skyddas. En icke-konfidentiell version av beslutets fullständiga text finns på ärendets giltiga språk och kommissionens arbetsspråk på GD Konkurrens hemsida http://europa.eu.int/comm/competition/index_en.htm.
I SAMMANFATTNING AV ÖVERTRÄDELSEN
1. Parter som omfattas av beslutet
(1) |
Detta beslut riktar sig till följande företag och/eller företagssammanslutningar:
|
2. Överträdelsens varaktighet och art
(2) |
Från den 30 april 1993 och fram till och med åtminstone den 7 februari 2000 ingick och deltog Christie’s International plc (nedan kallat ”Christie’s”) och Sotheby’s Holdings, Inc. (nedan kallat ”Sotheby’s”), de två största konkurrenterna på världsmarknaden för försäljning genom auktion på provision av så kallade konstföremål, antikviteter, möbler, samlarföremål och ting värda att minnas (nedan allmänt kallade ”konstföremål”), i ett fortlöpande avtal och/eller samordnade förfaranden avseende priser och andra försäljningsvillkor vid auktioner, i strid med artikel 81.1 i fördraget och artikel 53 i EES-avtalet. |
(3) |
Företagen kom bland annat överens om att anta identiska provisionsstrukturer för försäljningen, att övergå till en icke-förhandlingsbar skala av provisionssatser (som ersatte den tidigare förhandlingsbara provisionen), att höja provisionsavgifterna och avstå från att bevilja särskilda villkor till säljarna. De fastställde också vissa andra affärsvillkor för att därigenom förhindra eller begränsa konkurrensen mellan dem vid auktionsverksamhet med konstföremål. De införde dessutom en övervakningsmekanism för att garantera att deras avtal och/eller samordnade förfaranden följdes. |
3. Marknaden för auktioner av konstföremål
(4) |
Konstföremål, antikviteter, möbler, samlingsföremål och ting värda att minnas säljs vanligtvis på auktioner. Det finns ingen särskild gräns för vilka slags föremål som kan säljas på auktioner, inte heller måste varorna ha något särskilt lägsta värde. Auktionerna kan hållas med en särskild individuell samling, eller inriktas på ett särskilt tema, en kategori av varor, en period eller en konstart. |
(5) |
De båda företagen håller sina stora konstföremålsauktioner i London och New York, men auktioner hålls med jämna mellanrum i städer som Genève, Zürich, Amsterdam, Rom, Milano, Hongkong och Melbourne. De stora konstföremålsauktionerna planeras och genomförs som glamorösa och exklusiva sociala tilldragelser som besöks av förmögna individer. |
(6) |
Försäljningarna arrangeras i god tid enligt en internationell ”säsongsplanering”. De största försäljningarna genomförs traditionellt under våren och hösten. Auktionshusens inkomster och rörelseintäkter är därför som högst under det andra och det fjärde kvartalet. |
(7) |
De ägare som vill sälja varor lämnar in dem till auktionshuset. Auktionshuset förser dem med försäljningsexpertis, arrangerar auktionen, framställer en katalog och ordnar med förhandsreklam. Varorna bjuds vanligtvis ut till försäljning som enskilda föremål (så kallade nummer). Även föremål som ingår som en del av en hel kollektion delas vanligtvis upp för försäljning av enskilda föremål. Auktionshuset säljer egendomen som ägarens ombud, fakturerar köparen de köpta varorna och betalar ägaren de pengar som tagits emot efter avdrag för provision, utgifter och skatter. Den procentsats provision som tas ut av säljaren kallas vanligtvis för ”säljprovision” och beräknas normalt utifrån ”slutbudet”, dvs. det slutbud som auktionsförrättaren klubbade fram. En procentandel på slutbudet tas också ut av de personer som handlar på auktioner (kallad ”köparprovision”). |
4. Kartellens funktion
(8) |
Från april 1993 och framåt ingick Christie’s och Sotheby’s en gemensam plan i syfte att begränsa konkurrensen på ett flertal konkurrensparametrar. Dessa var huvudsakligen relaterade till villkoren tillämpliga på säljarna, men inkluderade också villkor för köparna, samt andra inslag. De olika inslagen i planen ändrades och stegrades på högsta ledningens möten under de påföljande åren, och varade till februari 2000. |
(9) |
Mer detaljerat innehöll avtalet och/eller de samordnade förfarandena mellan Christie’s och Sotheby’s följande inslag:
|
(10) |
I syfte att genomföra och/eller ändra överenskommelserna efter behov samrådde parterna och utbytte upplysningar under de möten som regelbundet hölls eller genom (telefon) kontakter om områden och ämnen (auktioner, säljare, handlare och köpare) som kunde ge upphov till eller uppmuntra konkurrens mellan dem eller på annat sätt stå i konflikt med eller äventyra deras överenskommelse om att inte konkurrera. |
II BÖTER
1. Grundläggande bötesbelopp
Överträdelsens allvar
(11) |
Med hänsyn tagen till arten av det agerande som undersöks, dess faktiska påverkan på auktionsmarknaden för konstföremål, och det faktum att det omfattade hela den gemensamma marknaden och, efter det att EES bildades, hela EES, anser kommissionen att de företag som berörs av detta beslut har begått en mycket allvarlig överträdelse av artikel 81.1 i EG-fördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet. |
Överträdelsens art
(12) |
Kartellen utgjorde en avsiktlig överträdelse av artikel 81.1 i fördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet. Med full vetskap om att deras agerande var olagligt samverkade deltagarna om att inrätta en hemlig och institutionaliserad olaglig ordning avsedd att förhindra konkurrens mellan de två största auktionshusen för konstföremål. Överträdelsen bestod främst av metoder för fastställande av priser, som till sin natur är det värsta slaget av överträdelse av artikel 81.1 i EG-fördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet. |
(13) |
Kartellarrangemangen utformades, leddes och uppmuntrades på högsta nivå i de deltagande företagen. På grund av sin natur leder de till en betydande snedvridning av konkurrensen, som enbart gynnar de företag som deltar i kartellen och som i högsta grad missgynnar kunderna. |
Överträdelsens påverkan inom EES
(14) |
Överträdelsen begicks av de två största företagen på auktionsmarknaden för konstföremål och tillämpades på deras försäljning inom EES och på andra håll. Den gemensamma planen för att öka inkomsterna genomfördes av båda företagen. Med tanke på företagens höga marknadsandelar och det faktum att avtalet omfattade företagens hela försäljning inom EES, hade det en faktisk påverkan på EES-marknaden. |
Storleken på den relevanta geografiska marknaden
(15) |
För att beräkna överträdelsens allvar anser därför kommissionen att hela gemenskapen och, efter det att EES bildades, även EES har påverkats av kartellen. |
(16) |
Kommissionen fastställer därför utgångsbeloppet för böterna för båda företagen till 25,2 miljoner euro. |
Överträdelsens varaktighet
(17) |
Kommissionen anser att den varaktighet som skall beaktas sträcker sig från den 30 april 1993 till den 7 februari 2000. Överträdelsens varaktighet omfattar därmed en period på sex år och nio månader. Överträdelsen kan följaktligen bedömas som att den haft lång varaktighet, vilket leder till att det belopp som fastställts för överträdelsens allvar höjs med 65 %. |
(18) |
Mot bakgrund av det som nämns ovan fastställer kommissionen det grundläggande bötesbeloppet enligt följande:
|
2. Försvårande eller förmildrande omständigheter
(19) |
Kommissionen anser inte att det föreligger några särskilt försvårande eller förmildrande omständigheter i detta ärende. |
3. Tillämpning av gränsen på 10 % av omsättningen
(20) |
Mot bakgrund av att det belopp som beräknats för Sotheby’s överstiger 10 % av den globala omsättningen för det år som föregår detta beslut begränsas grundbeloppet för Sotheby’s till 34,05 miljoner euro i enlighet med artikel 15.2 i förordning nr 17/62. |
4. Tillämpning av 1996 års meddelande om befrielse från eller nedsättning av böter i kartellärenden (3)
(21) |
Med tanke på att ansökningarna om immunitet eller nedsättning lämnades år 2000, enligt det meddelande som då gällde, är det 1996 års meddelande om befrielse från eller nedsättning av böter i kartellärenden som gäller i detta ärende och inte det reviderade meddelande om befrielse från eller nedsättning av böter i kartellärenden som antogs 2002. |
Befrielse från böter eller mycket betydande nedsättning av bötesbeloppet (avsnitt B)
(22) |
Christie’s var den första att informera kommissionen om kartellens existens och att anföra avgörande bevis, utan vilka kartellen inte hade kunnat avslöjas. Vid den tidpunkt när dessa uppgifter avslöjades hade inte kommissionen inlett någon undersökning och inte heller förfogade den över tillräcklig information för att kunna fastställa kartellens existens. Vidare deltog Christie’s inte längre i kartellen i och med att det bekräftade för kommissionen att inga kontakter upprätthölls med Sotheby’s i anknytning till det rapporterade agerandet och bara ett par dagar efter det att bevisen hade lämnats till kommissionen offentligt tillkännagav den nya säljprovisionsordningen. Christie’s har vidare oupphörligen samarbetat med kommissionen och det har inte kunnat fastställas att det skulle ha tvingat Sotheby’s att delta i kartellen eller att det skulle ha spelat en avgörande roll i kartellen i förhållande till Sotheby’s. |
(23) |
Kommissionen anser därför att Christie’s uppfyller de relevanta villkor som anges i avsnitt B i meddelandet om befrielse från eller nedsättning av böter i kartellärenden. |
Betydande nedsättning av böter (avsnitt D)
(24) |
Kommissionen noterar att Sotheby’s under undersökningens gång fullt ut samarbetat med kommissionen. Det tillhandahöll vidare kommissionen information och bevis som materiellt bidrog till att fastställa överträdelsens existens. Det bestred inte heller de faktauppgifter på vilka kommissionen grundade sina påståenden. Det erkände att det förekommit ett antal inslag i överträdelsen som kommissionen beskrivit i detta beslut. |
(25) |
Sotheby’s uppfyller därför villkoren i avsnitt D, första och andra strecksatsen, i meddelandet. |
Slutsatser beträffande tillämpningen av meddelandet om befrielse från eller nedsättning av böter i kartellärenden
(26) |
Sammanfattningsvis beviljar kommissionen, med hänsyn tagen till arten av deras samarbete och mot bakgrund av de villkor som anges i meddelandet om befrielse från eller nedsättning av böter i kartellärenden, mottagarna av detta beslut följande nedsättningar av deras respektive böter:
|
5. Beslut
(27) |
Företagen åläggs följande böter:
|
(28) |
De företag som detta beslut riktar sig till skall omedelbart upphöra med överträdelserna, om så inte redan har skett. De skall avhålla sig från att upprepa denna typ av handlande och det agerande som beskrivs i detta ärende och från att handla eller agera på ett sätt som får motsvarande följder. |
(1) EGT 13, 21.2.1962, s. 204/62. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1216/1999 (EGT L 148, 15.6.1999, s. 5).
(2) En glidande skala medför att den procentsats som tas ut av säljaren som provision på försäljningen ändras vid vissa trösklar. Det innebär i praktiken att ju högre priset blir för en vara desto lägre procentsats måste säljaren betala.
(3) Kommissionens meddelande om befrielse från eller nedsättning av böter i kartellärenden (EGT C 207, 18.7.1996, s. 4).
30.7.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 200/96 |
KOMMISSIONENS BESLUT
av den 26 juli 2005
om ändring av tillägg B till bilaga XII till 2003 års anslutningsakt avseende vissa anläggningar inom fisk-, kött- och mjölksektorn i Polen
[delgivet med nr K(2005) 2813]
(Text av betydelse för EES)
(2005/591/EG)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av Akten om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen (1), särskilt kapitel 6 avsnitt B delavsnitt I punkt 1 e i bilaga XII till denna, och
av följande skäl:
(1) |
Polen har beviljats övergångsperioder för vissa anläggningar som förtecknas i tillägg B till bilaga XII till 2003 års anslutningsakt. |
(2) |
Tillägg B till bilaga XII till 2003 års anslutningsakt har ändrats genom kommissionens beslut 2004/458/EG (2), 2004/471/EG (3), 2004/474/EG (4) och 2005/271/EG (5). |
(3) |
Enligt en officiell förklaring från den behöriga polska myndigheten har ytterligare fyra anläggningar inom fisk-, kött- och mjölksektorn avslutat sin uppgradering och uppfyller nu alla krav som ställs i gemenskapslagstiftningen. |
(4) |
Tillägg B till bilaga XII till 2003 års anslutningsakt bör därför ändras i enlighet med detta. |
(5) |
Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa har informerats om de åtgärder som föreskrivs i detta beslut. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De anläggningar som anges i bilagan till detta beslut skall utgå från tillägg B till bilaga XII till 2003 års anslutningsakt.
Artikel 2
Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 26 juli 2005.
På kommissionens vägnar
Markos KYPRIANOU
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 236, 23.9.2003, s. 33.
(2) EUT L 156, 30.4.2004, s. 53. Rättelse i EUT L 202, 7.6.2004, s. 39.
(3) EUT L 160, 30.4.2004, s. 56. Rättelse i EUT L 212, 12.6.2004, s. 31.
(4) EUT L 160, 30.4.2004, s. 73. Rättelse i EUT L 212, 12.6.2004, s. 44.
(5) EUT L 86, 5.4.2005, s. 13.
BILAGA
Förteckning över anläggningar som skall utgå från tillägg B till bilaga XII till 2003 års anslutningsakt
ANLÄGGNINGAR FÖR KÖTT
Ursprunglig förteckning
Nr |
Vet. nr |
Anläggningens namn |
103 |
14250301 |
Radomskie Zakłady Drobiarskie ”Imperson” Sp. z o.o. |
VITT KÖTT
Ursprunglig förteckning
Nr |
Vet. nr |
Anläggningens namn |
30 |
18030501 |
”Animex-Południe” Sp. z o.o. |
FISKSEKTORN
Ursprunglig förteckning
Nr |
Vet. nr |
Anläggningens namn |
13 |
22111807 |
”Laguna” s.j. |
MJÖLKSEKTORN
Kompletterande förteckning
Nr |
Vet. nr |
Anläggningens namn |
11 |
14031601 |
Okregowa Spółdzielnia Mleczarska w Garwolinie |
Rättsakter som antagits med tillämpning av avdelning V i Fördraget om Europeiska unionen
30.7.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 200/98 |
RÅDETS BESLUT 2005/592/GUSP
av den 29 juli 2005
om genomförande av gemensam ståndpunkt 2004/161/GUSP om förlängning av restriktiva åtgärder mot Zimbabwe
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE
med beaktande av gemensam ståndpunkt 2004/161/GUSP (1), särskilt artikel 6, jämförd med artikel 23.2 i fördraget om Europeiska unionen, och
av följande skäl:
(1) |
Genom gemensam ståndpunkt 2004/161/GUSP antog rådet åtgärder, bland annat för att förhindra inresa till eller transitering genom medlemsstaternas territorier av enskilda personer som är engagerade i verksamheter som allvarligt undergräver demokratin, respekten för de mänskliga rättigheterna och rättstatsprincipen i Zimbabwe och för att frysa penningmedel och ekonomiska resurser. |
(2) |
Den 13 juni 2005 antog rådet rådets beslut 2005/444/GUSP (2) om genomförande av gemensam ståndpunkt 2004/161/GUSP om förlängning av restriktiva åtgärder mot Zimbabwe, efter en regeringsombildning. |
(3) |
Förteckningen i bilagan till gemensam ståndpunkt 2004/161/GUSP över personer som omfattas av restriktiva åtgärder bör uppdateras, så att den omfattar dem som är ansvariga för de aktuella kränkningar av de mänskliga rättigheterna som går under namnet ”Operation Murambatsvina” (tvångsrivningar och tvångsförflyttningar). |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förteckningen över personer i bilagan till gemensam ståndpunkt 2004/161/GUSP skall ersättas med förteckningen i bilagan till detta beslut.
Artikel 2
Detta beslut får verkan samma dag som det antas.
Artikel 3
Detta beslut skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel den 29 juli 2005.
På rådets vägnar
J. STRAW
Ordförande
(1) EUT L 50, 20.2.2004, s. 66.
(2) EUT L 153, 16.6.2005, s. 37.
BILAGA
Förteckning över personer som avses i artiklarna 4 och 5 i gemensam ståndpunkt 2004/161/GUSP
1. |
Mugabe Robert Gabriel |
President, född 21.2.1924 |
2. |
Bonyongwe Happyton |
Generaldirektör vid centrala underrättelsetjänsten, född 6.11.1960 |
3. |
Buka (alias Bhuka) Flora |
Minister för särskilda frågor med ansvar för jordbruks- och jordreformprogram (tidigare minister vid vicepresidentens kansli och tidigare minister för jordreformprogrammet vid presidentens kansli), född 25.2.1968 |
4. |
Bvudzijena Wayne |
Biträdande polischef, talesman för polisen |
5. |
Chapfika David |
Biträdande finansminister (tidigare biträdande minister för finansiella frågor och ekonomisk utveckling), född 7.4.1957 |
6. |
Charamba George |
Statssekreterare vid ministeriet för information och offentlighetsfrågor, 4.4.1963 |
7. |
Charumbira Fortune Zefanaya |
Tidigare biträdande minister för lokalt styre, offentliga arbeten och bostadsfrågor, född 10.6.1962 |
8. |
Chigudu Tinaye |
Guvernör i Manicaland |
9. |
Chigwedere Aeneas Soko |
Utbildnings-, idrotts- och kulturminister, född 25.11.1939 |
10. |
Chihota Phineas |
Biträdande minister för industri och internationell handel |
11. |
Chihuri Augustine |
Polischef, född 10.3.1953 |
12. |
Chimbudzi Alice |
ZANU-FP-partiets politbyrå, utskottsledamot |
13. |
Chimutengwende Chen |
Minister för offentliga och interaktiva ärenden (tidigare post- och telekommunikationsminister), född den 28.8.1943 |
14. |
Chinamasa Patrick Anthony |
Justitieminister och minister för rättsliga och parlamentariska frågor, född 25.1.1947 |
15. |
Chindori-Chininga Edward Takaruza |
Tidigare minister för gruvor och utveckling av gruvdrift, född 14.3.1955 |
16. |
Chipanga Tongesai Shadreck |
Tidigare biträdande inrikesminister, född den 10.10.1946 |
17. |
Chitepo Victoria |
ZANU-FP-partiets politbyrå, utskottsledamot, född den 27.3.1928 |
18. |
Chiwenga Constantine |
Befälhavare över Zimbabwes väpnade styrkor, general (tidigare befälhavare över armén, generallöjtnant), född 25.8.1956 |
19. |
Chiweshe George |
Ordförande i valkommissionen (domare i högsta domstolen och ordförande i kommittén för kontroversiell begränsning), 4.6.1953 |
20. |
Chiwewe Willard |
Guvernör i Masvingo (tidigare statssekreterare med ansvar för särskilda frågor vid presidentens kansli), född 19.3.1949 |
21. |
Chombo Ignatius Morgan Chininya |
Minister för lokalt styre, offentliga arbeten och bostadsfrågor, född 1.8.1952 |
22. |
Dabengwa Dumiso |
ZANU-FP-partiets politbyrå, högre utskottsledamot, född 1939 |
23. |
Damasane Abigail |
Biträdande minister för kvinnofrågor, jämställdhet och samhällsutveckling |
24. |
Goche Nicholas Tasunungurwa |
Minister för offentlig förvaltning, arbetsmarknadsfrågor och välfärd (tidigare minister för nationell säkerhet vid presidentens kansli), född 1.8.1946 |
25. |
Gombe G |
Ordförande i valövervakningskommissionen |
26. |
Gula-Ndebele Sobuza |
Tidigare ordförande i valövervakningskommissionen |
27. |
Gumbo Rugare Eleck Ngidi |
Minister för ekonomisk utveckling (tidigare minister för statliga företag och stora statsägda företag vid presidentens kansli), född 8.3.1940 |
28. |
Hove Richard |
ZANU-FP-partiets politbyrå, sekreterare för ekonomiska frågor, född 1935 |
29. |
Hungwe Josaya (alias Josiah) Dunira |
Tidigare guvernör i Masvingo, född 7.11.1935 |
30. |
Jokonya Tichaona |
Minister för information och offentlighetsfrågor, född 27.12.1938 |
31. |
Kangai Kumbirai |
ZANU-FP-partiets politbyrå, utskottsledamot, född 17.2.1938 |
32. |
Karimanzira David Ishemunyoro Godi |
Guvernör i Harare och sekreterare för finansiella frågor vid ZANU-FP-partiets politbyrå, född 25.5.1947 |
33. |
Kasukuwere Saviour |
Biträdande minister för ungdomsutveckling och sysselsättningsfrågor samt biträdande sekreterare för ungdomsfrågor vid ZANU-FP-partiets politbyrå, född 23.10.1970 |
34. |
Kaukonde Ray |
Guvernör i östra Mashonaland, född 4.3.1963 |
35. |
Kuruneri Christopher Tichaona |
Tidigare minister för finansiella frågor och ekonomisk utveckling, född 4.4.1949. Obs. för närvarande häktad. |
36. |
Langa Andrew |
Biträdande minister för miljö och turism och tidigare biträdande transport- och kommunikationsminister |
37. |
Lesabe Thenjiwe V. |
ZANU-FP-partiets politbyrå, sekreterare för kvinnofrågor, född 1933 |
38. |
Machaya Jason (alias Jaison) Max Kokerai |
Tidigare biträdande minister för gruvor och utveckling av gruvdrift, född 13.6.1952 |
39. |
Made Joseph Mtakwese |
Minister för jordbruk och landsbygdsutveckling (tidigare minister för jordbruk och jordreformfrågor), född 21.11.1954 |
40. |
Madzongwe Edna (alias Edina) |
ZANU-FP-partiets politbyrå, biträdande sekreterare för produktions och arbetsmarknadsfrågor, född 11.7.1943 |
41. |
Mahofa Shuvai Ben |
Tidigare biträdande minister för ungdomsutveckling, jämställdhets och sysselsättningsfrågor, född 4.4.1941 |
42. |
Mahoso Tafataona |
Ordförande i kommissionen för medieinformation |
43. |
Makoni Simbarashe |
ZANU-FP-partiets politbyrå, biträdande generalsekreterare för ekonomiska frågor (tidigare finansminister), född 22.3.1950 |
44. |
Makwavarara Sekesai |
Tillförordnad borgmästare i Harare (ZANU-PF) |
45. |
Malinga Joshua |
ZANU-FP-partiets politbyrå, biträdande sekreterare för frågor som rör handikappade och missgynnade personer, född 28.4.1944 |
46. |
Mangwana Paul Munyaradzi |
Minister (tidigare minister för offentlig förvaltning, arbetsmarknadsfrågor och social välfärd), född 10.8.1961 |
47. |
Manyika Elliot Tapfumanei |
Minister utan portfölj (tidigare minister för ungdomsutveckling, jämställdhets- och sysselsättningsfrågor), född 30.7.1955 |
48. |
Manyonda Kenneth Vhundukai |
Tidigare biträdande minister för industri och internationell handel, född 10.8.1934 |
49. |
Marumahoko Rueben |
Biträdande inrikesminister (tidigare minister för energi och elkraftsutveckling), född 4.4.1948 |
50. |
Masawi Eprahim Sango |
Guvernör i centrala Mashonaland |
51. |
Masuku Angeline |
Guvernör i södra Matabeleland, ZANU-FP-partiets politbyrå, sekreterare för frågor som rör handikappade och missgynnade personer, född 14.10.1936 |
52. |
Mathema, Cain |
Guvernör i Bulawayo |
53. |
Mathuthu, Thokozile |
Guvernör i Norra Matabeleland samt ZANU-FP-partiets politbyrå, biträdande sekreterare för transport- och välfärdsfrågor |
54. |
Matiza Joel Biggie |
Biträdande minister för bostadsfrågor på landsbygden och sociala förmåner, född- 17.8.1960 |
55. |
Matonga Brighton |
Biträdande minister för informations- och offentlighetsfrågor, född 1969 |
56. |
Matshalaga, Obert |
Biträdande utrikesminister |
57. |
Matshiya Melusi (Mike) |
Ständig sekreterare, inrikesministeriet |
58. |
Mbiriri Partson |
Ständig sekreterare, ministeriet för lokalt styre, offentliga arbeten och stadsutveckling |
59. |
Midzi, Amos Bernard (Mugenva) |
Minister för gruvor och utveckling av gruvdrift (tidigare minister för energi och elkraftsutveckling), född 4.7.1952 |
60. |
Mnangagwa Emmerson Dambudzo |
Minister för bostadsfrågor på landsbygden och sociala förmåner (tidigare talman i parlamentet), född 15.9.1946 |
61. |
Mohadi Kembo Campbell Dugishi |
Inrikesminister (tidigare biträdande minister för lokalt styre, offentliga arbeten och bostadsfrågor), född 15.11.1949 |
62. |
Moyo, Jonathan |
Tidigare minister för informations- och offentlighetsfrågor vid presidentens kansli, född 12.1.1957 |
63. |
Moyo July Gabarari |
Tidigare minister för energi och elkraftsutveckling (tidigare minister med ansvar för offentlig förvaltning, arbetsmarknadsfrågor och välfärd), född 7.5.1950 |
64. |
Moyo Simon Khaya |
ZANU-FP-partiets politbyrå, biträdande sekreterare för rättsliga frågor, född 1945. Obs. ambassadör i Sydafrika |
65. |
Mpofu Obert Moses |
Minister för industri och internationell handel (tidigare guvernör i Norra Matabeleland), (ZANU-FP-partiets politbyrå, biträdande sekreterare för nationell säkerhet), född 12.10.1951 |
66. |
Msika Joseph W. |
Vicepresident, född 6.12.1923 |
67. |
Msipa Cephas George |
Guvernör i Midlands, född 7.7.1931 |
68. |
Muchena Olivia Nyembesi (alias Nyembezi) |
Minister för frågor som rör vetenskap och teknik vid presidentens kansli (tidigare minister vid vicepresident Msikas kansli), född 18.8.1946 |
69. |
Muchinguri Oppah Chamu Zvipange |
Minister för kvinnofrågor, jämställdhet och samhällsutveckling. ZANU-FP-partiets politbyrå, sekreterare för jämställdhetsfrågor och kultur, född 14.12.1958 |
70. |
Mudede Tobaiwa (Tonneth) |
Högste registrator, född 22.12.1942 |
71. |
Mudenge Isack Stanilaus Gorerazvo |
Minister för eftergymnasial utbildning (tidigare utrikesminister), född 17.12.1941 |
72. |
Mugabe Grace |
Gift med Robert Gabriel Mugabe, född 23.7.1965 |
73. |
Mugabe Sabina |
ZANU-FP-partiets politbyrå, högre utskottsledamot, född 14.10.1934 |
74. |
Muguti Edwin |
Biträdande minister för hälsovård och barns välfärd, född |
75. |
Mujuru Joyce Teurai Ropa |
Vicepresident (tidigare minister för vattenresurser och utveckling av infrastrukturen), född 15.4.1955 |
76. |
Mujuru Solomon T.R. |
ZANU-FP-partiets politbyrå, högre utskottsledamot, född 1.5.1949 |
77. |
Mumbengegwi Samuel Creighton |
Tidigare minister för industri och internationell handel, född 23.10.1942 |
78. |
Mumbengegwi Simbarashe |
Utrikesminister, född 20.7.1945 |
79. |
Murerwa Herbert Muchemwa |
Finansminister (tidigare minister för högre och eftergymnasial utbildning), 31.7.1941 |
80. |
Musariri Munyaradzi |
Biträdande polischef |
81. |
Mushohwe Christopher Chindoti |
Transport- och kommunikationsminister (tidigare biträdande transport- och kommunikationsminister), född 6.2.1954 |
82. |
Mutasa Didymus Noel Edwin |
Minister för nationell säkerhet (tidigare minister för särskilda frågor vid presidentens kansli med ansvar för programmet för bekämpande av korruption och monopol och tidigare ZANU-FP-partiets politbyrå, sekreterare för yttre förbindelser, född 27.7.1935 |
83. |
Mutezo Munacho |
Minister för vattenresurser och utveckling av infrastrukturen |
84. |
Mutinhiri Ambros (alias Ambrose) |
Minister för ungdomsutveckling, jämställdhets och sysselsättningsfrågor, f.d. brigadgeneral |
85. |
Mutiwekuziva Kenneth Kaparadza |
Biträdande minister för utveckling av små och medelstora företag och sysselsättning (tidigare biträdande minister för utveckling av små och medelstora företag), född 27.5.1948 |
86. |
Muzenda Tsitsi V. |
ZANU-FP-partiets politbyrå, högre utskottsledamot, född 28.10.1922 |
87. |
Muzonzini Elisha |
Brigadgeneral (tidigare generaldirektör i underrättelsetjänsten), född 24.6.1957 |
88. |
Ncube Abedinico |
Biträdande minister för offentlig förvaltning, arbetsmarknadsfrågor och välfärd (tidigare biträdande utrikesminister, född 13.10.1954 |
89. |
Ndlovu Naison K. |
ZANU-FP-partiets politbyrå, sekreterare för produktions och arbetsmarknadsfrågor, född 22.10.1930 |
90. |
Ndlovu Richard |
ZANU-FP-partiets politbyrå, biträdande sekreterare för kommissariatet, född 20.6.1942 |
91. |
Ndlovu Sikhanyiso |
ZANU-FP-partiets politbyrå, biträdande sekreterare för kommissariatet, född 20.9.1949 |
92. |
Nguni Sylvester |
Biträdande jordbruksminister, född 4.8.1955 |
93. |
Nhema Francis |
Minister för miljö och turism, född 17.4.1959 |
94. |
Nkomo John Landa |
Talman i parlamentet (tidigare minister för särskilda frågor vid presidentens kansli), född 22.8.1934 |
95. |
Nyambuya Michael Reuben |
Minister för energi och elkraftsutveckling (f.d. generallöjtnant, guvernör i Manicaland), född 23.7.1955 |
96. |
Nyanhongo Magadzire Hubert |
Biträdande minister för transport och kommunikationer |
97. |
Nyathi George |
ZANU-FP-partiets politbyrå, biträdande sekreterare för vetenskap och teknik |
98. |
Nyoni Sithembiso Gile Glad |
Minister för utveckling av små och medelstora företag samt sysselsättning (tidigare minister för utveckling av små och medelstora företag), född 20.9.1949 |
99. |
Parirenyatwa David Pagwese |
Minister för hälsovård och barns välfärd (tidigare biträdande minister), född 2.8.1950 |
100. |
Patel Khantibhal |
ZANU-FP-partiets politbyrå, biträdande sekreterare för finansiella frågor, född 28.10.1928 |
101. |
Pote Selina M. |
ZANU-FP-partiets politbyrå, biträdande sekreterare för jämställdhetsfrågor och kultur |
102. |
Rusere Tino |
Biträdande minister för gruvor och gruvutveckling (tidigare biträdande minister för vattenresurser och utveckling av infrastrukturen), född 10.5.1945 |
103. |
Sakabuya Morris |
Biträdande minister för lokalt styre, offentliga arbeten och stadsplanering |
104. |
Sakupwanya Stanley |
ZANU-FP-partiets politbyrå, biträdande sekreterare för hälsovård och barns välfärd |
105. |
Samkange Nelson Tapera Crispen |
Guvernör i västra Mashonaland |
106. |
Sandi eller Sachi E. (?) |
ZANU-FP-partiets politbyrå, biträdande sekreterare för kvinnofrågor |
107. |
Savanhu Tendai |
ZANU-FP-partiets politbyrå, biträdande sekreterare för transport och välfärd, född 21.3.1968 |
108. |
Sekeramayi Sydney (alias Sidney) Tigere |
Försvarsminister, född 30.3.1944 |
109. |
Sekeremayi Lovemore |
Högste valförättare |
110. |
Shamu Webster |
Minister för politikens genomförande (tidigare minister för politikens genomförande vid presidentens kansli), född 6.6.1945 |
111. |
Shamuyarira Nathan Marwirakuwa |
ZANU-FP-partiets politbyrå, sekreterare för informations och offentlighetsfrågor, född 29.9.1928 |
112. |
Shiri Perence |
Generallöjtnant i flyget, född 1.11.1955 |
113. |
Shumba Isaiah Masvayamwando |
Biträdande minister för utbildning, idrott och kultur, född 3.1.1949 |
114. |
Sibanda Jabulani |
Tidigare ordförande i krigsveteranernas nationella organisation, född 31.12.1970 |
115. |
Sibanda Misheck Julius Mpande |
Kabinettssekreterare (efterträdare till nr 122 Charles Utete), född 3.5.1949 |
116. |
Sibanda Phillip Valerio (alias Valentine) |
Befälhavare över Zimbabwes nationella armé, generallöjtnant, född 25.8.1956 |
117. |
Sikosana Absolom |
ZANU-FP-partiets politbyrå, sekreterare för ungdomsfrågor |
118. |
Stamps Timothy |
Rådgivare i hälsofrågor vid presidentens kansli, född 15.10.1936 |
119. |
Tawengwa Solomon Chirume |
ZANU-FP-partiets politbyrå, biträdande sekreterare för finansiella frågor, född 15.6.1940 |
120. |
Tungamirai Josiah T. |
Minister för egen makt och främjande av ursprungsbefolkningens intressen, f.d. generallöjtnant i flyget (tidigare ZANU-FP-partiets politbyrå, sekreterare för egen makt och ursprungsbefolkningen), född 8.10.1948 |
121. |
Udenge Samuel |
Biträdande minister för ekonomisk utveckling |
122. |
Utete Charles |
Ordförande i presidentens landreformkommitté (tidigare kabinettssekreterare), född 30.10.1938 |
123. |
Veterai Edmore |
Högre biträdande polischef, befälhavare Harare |
124. |
Zimonte Paradzai |
Kriminalvårdschef, född 4.3.1947 |
125. |
Zhuwao Patrick |
Biträdande minister för vetenskap och teknik (Obs. Mugabes syskonbarn) |
126. |
Zvinavashe Vitalis |
F.d. general (tidigare ÖB), född 27.9.1943 |