30.6.2005

Europeiska unionens officiella tidning

L 168/1

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 989/2005

av den 27 juni 2005

om ändring av förordning (EG) nr 1255/96 om tillfälligt upphävande av den gemensamma tulltaxans autonoma tullsatser för vissa industri-, jordbruks- och fiskeriprodukter

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 26 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)	Det ligger i gemenskapens intresse att helt eller delvis tillfälligt upphäva de autonoma tullarna i gemensamma tulltaxan för flera nya produkter som inte återfinns i bilagan till förordning (EG) nr 1255/96 (1).

(2)

Flera produkter som avses i den förordningen, för vilka det inte längre ligger i gemenskapens intresse att bibehålla ett tillfälligt upphävande av gemensamma tulltaxans autonoma tullar eller för vilka det är nödvändigt att ändra beskrivningen med hänsyn till den tekniska utvecklingen och marknadens ekonomiska utveckling, bör utgå ur den förteckning som återfinns i bilagan till den förordningen.

(3)	Därför bör de produkter för vilka det är nödvändigt att ändra beskrivningen betraktas som nya produkter.

(4)	Förordning (EG) nr 1255/96 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)	Med hänsyn till denna förordnings ekonomiska betydelse bör undantaget om brådskande fall i punkt 1.3 i det till Fördraget om Europeiska unionen och fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna fogade protokollet om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen åberopas.

(6)	Eftersom den här förordningen skall tillämpas från och med den 1 juli 2005 bör den träda i kraft omedelbart.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till förordning (EG) nr 1255/96 skall ändras på följande sätt:

1.	De produkter som anges i bilaga I till den här förordningen skall införas.

2.	De produkter vars nummer anges i bilaga II till den här förordningen skall utgå.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 juli 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Luxemburg den 27 juni 2005.

På rådets vägnar

L. LUX

Ordförande

(1) EUT L 158, 29.6.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2271/2004 (EUT L 396, 31.12.2004, s. 13).

BILAGA I

KN-nummer

TARIC

Beskrivning

Autonom tullsats (%)

ex 2903 43 00

1,1,1-triklorotrifluoroetan

ex 2903 49 10

1,1,1-trifluorkloroetan

ex 2904 20 00

2,2’-dinitrobibensyl

ex 2906 29 00

1-hydroximetyl-4-metyl-2,3,5,6-tetrafluorobensen

ex 2907 29 00

Fluoroglucinol, även hydrerad

ex 2909 60 00

Bis(α,α-dimetylbensyl)peroxid

ex 2915 39 90

1-fenyletylacetat

ex 2916 39 00

2,6-difluorobensoesyra

ex 2920 90 10

Dimetylkarbonat

ex 2920 90 85

Triisooktylfosfit

ex 2921 42 10

3,5-dikloranilin

ex 2921 51 19

Toluendiamin (TDA) innehållande minst 78 men högst 82 viktprocent 4-metyl-m-fenylendiamin och minst 18 men högst 22 viktprocent 2-metyl-m-fenylendiamin och med ett restinnehåll av tjära av högst 0,23 viktprocent

ex 2924 19 00

akrylamid

ex 2924 29 95

3-hydroxi-2’-metoxi-2-naftanilid

ex 2924 29 95

3-hydroxi-2-naftanilid

ex 2924 29 95

3-hydroxi-2’-metyl-2-naftanilid

ex 2924 29 95

2’-etoxi-3-hydroxi-2-naftanilid

ex 2924 29 95

4’-kloro-3-hydroxi-2’,5’-dimetoxi-2-naftanilid

ex 2926 90 95

Aminoacetonitrilhydroklorid

ex 2926 90 95

2-bromo-2(bromometyl)pentandinitril

ex 2932 99 70

1,3:2,4-bis-O-(3,4-dimetylbensylidene)-D-glucitol

ex 2932 99 85

Karbofuran (ISO)

ex 2933 19 90

3-metyl-1-p-tolyl-5-pyrazolon

ex 2933 39 99

2-klorpyridin

ex 2933 59 95

Adenin

ex 2933 99 90

2,6-diklorkinoxalin

ex 2935 00 90

N-(2-(4-amino-N-etyl-m-toluidin)etyl)metansulfonamidseskvisulfatmonohydrat

ex 3205 00 00

Aluminiumlacker framställda av färgämnen, avsedda att användas för tillverkning av pigment för läkemedelsindustrin (1)

ex 3208 90 19

Blandning innehållande

—	30–45 viktprocent polyamidharts;

—	2–10 viktprocent diazonaftokinon;

—	50–65 % viktprocent γ-butyrolakton

ex 3402 11 90

Blandning av följande ytaktiva ämnen: dinatriumsalter av dodecyl(sulfofenoxi)bensensulfonsyra och oxibis(dodecylbensensulfonsyra)

ex 3811 90 00

Salt av dinonylnaftylsulfonsyra i form av en lösning i mineralolja, avsett att användas som tillsats i destillerade bränslen och smörjoljor (1)

ex 3814 00 90

Azeotropa blandningar innehållande isomerer av nonafluorobutylmetyleter och/eller nonafluorobutyletyleter

ex 3815 90 90

Katalysatorer bestående av titantetraklorid och magnesiumklorid, innehållande

—	minst 4 men högst 10 viktprocent titan och

—	minst 10 men högst 20 viktprocent magnesium beräknat på olje- och hexanfri produkt

ex 3815 90 90

Enzyminnehållande bakterier av arten Rhodococcus rhodocrous (stam J1) uppslammade i en polyakrylamidgel och avsedda att användas som katalysator vid framställning av akrylamid genom hydratisering av akrylnitril (1)

ex 3824 90 99

2-hydroxibensonitril, i form av en lösning i N,N-dimetylformamid, innehållande minst 45 viktprocent men högst 55 viktprocent 2-hydroxibensonitril

ex 3824 90 99

Beredning, i vattenlösning, av tetrametylammoniumhydroxid och ett ytaktivt ämne innehållande

—	2,38 viktprocent (± 0,01) tetrametylammoniumhydroxid och

—	100–500 ppm av ett ytaktivt ämne.

ex 3824 90 99

Beredning innehållande minst 81 men högst 89 viktprocent bis(3,4-epoxi-cyklohexylmetyl)adipat

ex 3824 90 99

Beredning innehållande antingen minst 10 men högst 20 viktprocent litiumfluorofosfat eller minst 5 men högst 10 viktprocent litiumperklorat i blandningar av organiska lösningsmedel

ex 3904 69 90

Sampolymer av klortrifluoreten och vinylidendifluorid

ex 3906 90 90

Blandningar av sampolymerer av metylakrylat och eten och sampolymerer av polyeter/polyester innehållande tereftalsyra, i form av granulat eller pelletar

ex 3906 90 90

Icke vattenbaserad polymerdispersion bestående av estrar av akrylsyra med en hydrolyserbar silylgrupp i den ena eller båda ändarna av polymeren

ex 3908 90 00

Termoplastiskt polyamidharts med en flampunkt av mer än 750 °C, avsett att användas för tillverkning av avböjningsspolar för katodstrålerör (1)

ex 3911 90 99

Mikrokulor av en sampolymer av divinylbensen och styren, med en genomsnittlig diameter av minst 220 μm men högst 575 μm

ex 3926 90 99

ex 3913 90 00

Natriumhyaluronat

ex 3919 10 69

Reflekterande laminerad duk eller folie med regelbundet mönster, bestående av en film av polymetylmetakrylat, ett skikt av akrylpolymer innehållande mikroprismor, en film av polymetylmetakrylat, ett självhäftande skikt och en avdragbar skyddsfolie

ex 3919 90 69

ex 3919 90 31

Duk och folier av polyetentereftalat, på ena sidan täckta med ett antistatiskt skikt och ett hårt skikt och på den andra sidan täckta med ett självhäftande skikt och en avdragbar skyddsfolie, i rullar, avsedda att användas för tillverkning av optiska filter (1)

ex 3920 20 21

Biaxialt orienterad polypropenfilm med ett samextruderat skikt av polyeten på ena sidan och en sammanlagd tjocklek av minst 11,5 μm men högst 13,5 μm

ex 3920 91 00

Film och folier av polyetentereftalat, som kan vara metalliserade på den ena eller båda sidorna, eller laminerad film och folier av polyetentereftalat, enbart metalliserade på utsidorna, med följande egenskaper:

—	en genomtränglighet för synligt ljus av minst 50 %,

—	på den ena eller båda sidorna belagda med ett skikt av polyvinylbutyral men inte överdragna med självhäftande beläggning eller andra material än polyvinylbutyral),

—	en sammanlagd tjocklek av högst 0,2 mm, utan att något skikt av polyvinylbutyral tas med,

avsedda att användas vid tillverkning av värmereflekterande laminerat glas eller laminerat prydnadsglas (1)

ex 3920 99 59

Film och folier av en sampolymer av vinylalkohol, lösliga i kallt vatten, med en tjocklek av minst 34 μm men högst 90 μm, en brotthållfasthet av minst 20 MPa men högst 45 MPa och en brottöjning av minst 250 % men högst 900 %

ex 3921 90 60

Akrylbelagda dukar och folier av kompositmaterial laminerade till ett skikt av högdensitetspolyeten, med en sammanlagd tjocklek av minst 0,8 mm men högst 1,2 mm

ex 3926 90 99

Glasfiberförstärkt tvärgående bladfjäder av plast avsedd att användas för tillverkning av hjulupphängningssystem för motorfordon (1)

ex 3926 90 99

Icke expanderbara mikrokulor av en sampolymer av akrylnitril, metakrylnitril och isobornylmetakrylat, med en diameter av minst 3 μm men högst 4,6 μm

ex 6909 19 00

Katalysatorbärare, bestående av porösa keramikstycken, av en blandning av kiselkarbid och kisel, med en hårdhet av mindre än 9 på Mohs skala, med en sammanlagd volym av högst 65 liter och med en eller flera slutna kanaler per cm2 tvärsnittsyta i ändstycket

ex 7007 19 20

Härdat bildskärmsglas med ett diagonalmått av minst 81,28 cm (+/– 1,5 cm) men högst 185,42 cm (+/– 1,5 cm), försett antingen med en rasterfilm och en film som absorberar ljus i det nära infraröda området eller med ett ledande skikt som anbringats genom katodförstoftning (sputtring) och eventuellt med ett extra antireflexskikt på ena eller båda sidorna; avsett att användas vid tillverkning av plasmaskärmar och plasma-tv (1)

ex 7007 29 00

Bildskärmsglas med ett diagonalmått av minst 81,28 cm (+/– 1,5 cm) men högst 185,42 cm (+/– 1,5 cm), bestående av två på varandra laminerade glasskivor, försett antingen med en rasterfilm och en film som absorberar ljus i det nära infraröda området eller med ett ledande skikt som anbringats genom katodförstoftning (sputtring) och eventuellt med ett extra antireflexskikt på ena eller båda sidorna; avsett att användas vid tillverkning av plasmaskärmar och plasma-tv (1)

ex 8501 10 99

Stegmotor för likström, med en stegvinkel av minst 18°, ett hållvridmoment av minst 0,5 mNm, en kopplingsfläns vars yttermått är högst 22 x 68 mm, tvåfaslindning och en uteffekt av högst 5 W

ex 8501 10 99

Likströmsmotor, borstlös, med en yttre diameter av högst 29 mm, en märkhastighet av 1 500 (+/–15 %) eller 6 800 (+/–15 %) varv/min och en matningsspänning av 2 V eller 8 V

ex 8501 10 99

Flerfasig borstlös elektronisk likströmsmotor, med en normal drivkraft på 31 W (+/– 5 W) beräknad vid 600 varv/min, utrustad med en elektrisk krets försedd med Halleffekt-givare (motor för elektrisk servostyrning)

ex 8505 11 00

Skivformade neodymmagneter med en diameter på högst 90 mm, även försedda med ett hål i mitten

ex 8507 80 94

Elektriska litiumjonackumulatorer med

—	en längd av minst 35 mm men högst 45 mm

—	en bredd av minst 35 mm men högst 53 mm

—	en tjocklek av minst 3,5 mm men högst 7 mm

—	en vikt av minst 15,5 g men högst 35 g

—	en märkkapacitet av minst 600 mAh men högst 780 mAh

—	en nominell spänning av 3,7 V

avsedda att användas vid tillverkning av mobiltelefoner (1)

ex 8516 90 00

Sula av rostfritt stål med värmetråd, avsedd att användas vid tillverkning av elektriska strykjärn (1)

ex 8516 90 00

Ångstrykjärn, som inte fungerar separat, avsett att användas vid tillverkning av ångstryksystem (1)

ex 8522 90 98

Sammansatta komponenter för optiska skivor, omfattande minst en optisk enhet samt likströmsmotorer, även med kapacitet för dubbelskiktsinspelning

ex 8522 90 98

Magnethuvud för avspelning av ljudband, avsett att användas vid tillverkning av produkter enligt nr 8519 (1)

ex 8529 90 81

LCD-moduler, endast bestående av en eller flera TFT-celler av glas eller plast, inte kombinerade med pekskärmsmöjligheter, även med s.k. backlightenhet, även med förkopplingsdon och en eller flera tryckta kretsar med endast kontrollelektronik för pixeladressering

ex 8537 10 99

Enhet bestående av två JFET-transistorer i en kapsel med dubbel ledande ram (dual lead frame)

ex 8543 89 95

ex 8537 10 99

Enhet bestående av två MOS-transistorer (MOSFET) i en kapsel med dubbel ledande ram (dual lead frame)

ex 8543 89 95

ex 8540 91 00

Elektronkanoner av färgkatodstrålerör med en anodspänning av minst 27,5 kV men högst 36 kV

ex 8543 89 95

Optoelektronisk krets som består av en eller flera lysdioder (LED), även med en integrerad drivkrets, och en fotodiod med förstärkarkrets, även med en integrerad logisk grindkrets, eller en eller flera lysdioder och minst två fotodioder med förstärkarkrets, även med en integrerad logisk grindkrets eller andra integrerade kretsar, inneslutet i ett hölje

ex 8548 90 90

Enhet bestående av två eller flera lysdiodchips med en typisk våglängd på minst 450 nm men högst 660 nm, i en kapsel med ledande ram med rund öppning, vars yttermått, exklusive beslag, inte överstiger 4 × 4 mm

ex 8548 90 90

Optisk enhet bestående av minst en laserdiod och en fotodiod med en typisk våglängd på minst 635 nm men högst 815 nm

ex 8548 90 90

LCD-moduler, endast bestående av en eller flera TFT-celler av glas eller plast, kombinerade med pekskärmsmöjligheter, även med s.k. backlightenhet, även med förkopplingsdon och en eller flera tryckta kretsar med endast kontrollelektronik för pixeladressering

ex 9405 40 35

Elektrisk belysningsarmatur av syntetmaterial omfattande 3 lysrör med en diameter på 3,0 mm (± 0,2 mm) och en längd på minst 420 mm (± 1 mm) men högst 600 mm (± 1 mm), avsedd för tillverkning av varor enligt nr 8528 (1)

(1) För tillämpning av detta nummer erfordras att villkoren i särskilda gemenskapsbestämmelser är uppfyllda (se artiklarna 291 till 300 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 253, 11.10.1993, s. 1)).

BILAGA II

KN-nummer	TARIC
ex 2932 11 00	10
ex 2933 69 80	10
ex 3824 90 99	54
ex 3907 20 99	25
ex 3911 90 99	75
ex 3926 90 99	75
ex 3920 91 00	93
ex 3920 99 59	60
ex 3926 90 99	85
ex 8522 90 98	44
ex 8529 90 81	31
ex 8540 91 00	32
ex 8543 89 95	52
ex 8548 90 90	39
ex 8548 90 90	46

30.6.2005

Europeiska unionens officiella tidning

L 168/10

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 991/2005

av den 28 juni 2005

om fastställande av enhetsvärdena för tullvärdesbestämmelse när det gäller vissa lättfördärvliga varor

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om upprättandet av en tullkodex för gemenskapen (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 (2) om fastställande av tillämpningsföreskrifter till förordning (EEG) nr 2913/92, särskilt artikel 173.1 i denna, och

av följande skäl:

(1)	I artiklarna 173–177 i förordning (EEG) nr 2454/93 fastställer kommissionens kriterier för bestämmande av de periodiska enhetsvärdena för de produkter som avses i klassificeringen i bilaga 26 i den förordningen.

(2)

Genom tillämpningen av de regler och kriterier som fastställs i ovannämnda artiklar på de uppgifter som meddelats kommissionen i enlighet med bestämmelserna i artikel 173.2 i den förordningen kan enhetsvärdena för de avsedda produkterna fastställas i enlighet med vad som föreskrivs i bilagan till den här förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De enhetsvärden som avses i artikel 173.1 i förordning (EEG) nr 2454/93 skall fastställas i enlighet med vad som anges i tabellen i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 28 juni 2005.

På kommissionens vägnar

Günter VERHEUGEN

Vice ordförande

(1) EGT L 302, 19.10.1992, s. 1. Förordning senast ändrad genom förordning (EG) nr 2700/2000 (EGT L 311, 12.12.2000, s. 17).

(2) EGT L 253, 11.10.1993, s. 1. Förordning senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 2286/2003 (EUT L 343, 31.12.2003, s. 1).

BILAGA

Varuslag

Belopp per enhet à 100 kg netto

Art, sort, KN-nr

EUR

LTL

SEK

CYP

LVL

GBP

CZK

MTL

DKK

PLN

EEK

SIT

HUF

SKK

1.10

Färskpotatis

0701 90 50

—

1.30

Lök (annan än sättlök)

0703 10 19

26,36

15,12

789,29

196,36

412,51

6 516,46

91,03

18,35

11,32

106,21

6 312,40

1 010,28

247,86

17,48

1.40

Vitlök

0703 20 00

129,22

74,11

3 868,72

962,46

2 021,92

31 940,39

446,19

89,95

55,48

520,58

30 940,20

4 951,88

1 214,90

85,68

1.50

Purjolök

ex 0703 90 00

62,17

35,65

1 861,25

463,04

972,75

15 366,56

214,66

43,28

26,69

250,45

14 885,36

2 382,35

584,49

41,22

1.60

Blomkål

0704 10 00

—

1.80

Vitkål och rödkål

0704 90 10

53,56

30,72

1 603,48

398,91

838,03

13 238,43

184,93

37,28

22,99

215,77

12 823,87

2 052,42

503,54

35,51

1.90

Broccoli (Brassica oleracea L. convar. botrytis (L.) Alef var. italica Plenck)

ex 0704 90 90

—

1.100

Salladskål

ex 0704 90 90

104,01

59,65

3 113,85

774,67

1 627,40

25 708,15

359,13

72,40

44,65

419,00

24 903,11

3 985,66

977,85

68,96

1.110

Huvudsallad

0705 11 00

—

1.130

Morötter

ex 0706 10 00

30,30

17,38

907,12

225,67

474,09

7 489,25

104,62

21,09

13,01

122,06

7 254,73

1 161,10

284,87

20,09

1.140

Rädisor

ex 0706 90 90

52,35

30,02

1 567,25

389,90

819,10

12 939,35

180,75

36,44

22,47

210,89

12 534,16

2 006,05

492,17

34,71

1.160

Ärter (Pisum sativum)

0708 10 00

498,36

285,81

14 919,78

3 711,76

7 797,58

123 178,68

1 720,72

346,91

213,94

2 007,63

119 321,40

19 097,01

4 685,29

330,41

1.170

Bönor:

1.170.1

—	Bönor (Vigna spp., Phaseolus spp.) ex 0708 20 00

126,24

72,40

3 779,25

940,21

1 975,16

31 201,75

435,87

87,87

54,19

508,54

30 224,69

4 837,36

1 186,81

83,69

1.170.2

—	Bönor (Phaseolus spp., vulgaris var. Compressus Savi) ex 0708 20 00

151,09

86,65

4 523,33

1 125,32

2 364,04

37 344,92

521,68

105,17

64,86

608,67

36 175,48

5 789,77

1 420,47

100,17

1.180

Bondbönor

ex 0708 90 00

—

1.190

Kronärtskockor

0709 10 00

—

1.200

Sparris:

1.200.1

—	grön ex 0709 20 00

422,34

242,21

12 644,13

3 145,62

6 608,24

104 390,72

1 458,27

293,99

181,31

1 701,41

101 121,78

16 184,21

3 970,67

280,01

1.200.2

—	annan ex 0709 20 00

254,55

145,99

7 620,76

1 895,90

3 982,86

62 917,47

878,92

177,19

109,28

1 025,46

60 947,24

9 754,41

2 393,16

168,77

1.210

Auberginer (äggplantor)

0709 30 00

95,52

54,78

2 859,66

711,43

1 494,55

23 609,51

329,81

66,49

41,01

384,80

22 870,19

3 660,30

898,02

63,33

1.220

Stjälkselleri (Apium graveolens L., var. dulce (Mill.) Pers.)

ex 0709 40 00

124,01

71,12

3 712,59

923,62

1 940,33

30 651,40

428,18

86,32

53,24

499,57

29 691,57

4 752,04

1 165,87

82,22

1.230

Kantareller

0709 59 10

926,44

531,31

27 735,76

6 900,13

14 495,64

228 988,17

3 198,81

644,89

397,72

3 732,16

221 817,53

35 501,18

8 709,93

614,23

1.240

Paprika

0709 60 10

116,98

67,09

3 502,26

871,29

1 830,40

28 914,86

403,92

81,43

50,22

471,27

28 009,41

4 482,82

1 099,82

77,56

1.250

fänkal

0709 90 50

—

1.270

Sättpotatis, hela, färska (avsedda som livsmedel)

0714 20 10

115,02

65,96

3 443,47

856,67

1 799,67

28 429,49

397,14

80,07

49,38

463,36

27 539,24

4 407,57

1 081,36

76,26

2.10

Kastanjer (Castanea spp.), färska

ex 0802 40 00

—

2.30

Ananas, färsk

ex 0804 30 00

62,26

37,42

1 953,66

486,03

1 021,05

16 129,50

225,32

45,43

28,01

262,89

15 624,41

2 500,64

613,51

43,27

2.40

Guava och mango, färska

ex 0804 40 00

132,86

76,19

3 977,51

989,53

2 078,78

32 838,59

458,73

92,48

57,04

535,22

31 810,26

5 091,13

1 249,07

88,09

2.50

Guava och mango, färska

ex 0804 50

—

2.60

Apelsiner, färska:

2.60.1

—	Blod och halvblodapelsiner ex 0805 10 20

55,08

31,59

1 648,99

410,24

861,81

13 614,12

190,18

38,34

23,65

221,89

13 187,80

2 110,67

517,83

36,52

2.60.2

—	Navels, Navelines, Navelates, Salustianas, Vernas, Valencia Lates, Maltese, Shamoutis, Ovalis, Trovita, Hamlins ex 0805 10 20

52,72

30,23

1 578,32

392,66

824,88

13 030,73

182,03

36,70

22,63

212,38

12 622,68

2 020,22

495,64

34,95

2.60.3

—	Andra ex 0805 10 20

44,44

25,49

1 330,44

330,99

695,33

10 984,23

153,44

30,93

19,08

179,03

10 640,27

1 702,94

417,80

29,46

2.70

Mandariner, (inbegripet tangeriner och satsumas) färska; klementiner, wilkings och liknande citrushybrider, färska:

2.70.1

—	Klementiner ex 0805 20 10

66,82

38,32

2 000,45

497,67

1 045,50

16 515,85

230,72

46,51

28,69

269,18

15 998,66

2 560,53

628,21

44,30

2.70.2

—	Monreales och satsumas ex 0805 20 30

56,31

32,29

1 685,77

419,39

881,04

13 917,80

194,42

39,20

24,17

226,84

13 481,97

2 157,75

529,39

37,33

2.70.3

—	Mandariner och wilkings ex 0805 20 50

67,05

38,45

2 007,21

499,35

1 049,03

16 571,61

231,49

46,67

28,78

270,09

16 052,68

2 569,18

630,33

44,45

2.70.4

—	Tangeriner och andra ex 0805 20 70 ex 0805 20 90

72,20

41,41

2 161,61

537,77

1 129,73

17 846,37

249,30

50,26

31,00

290,87

17 287,52

2 766,81

678,81

47,87

2.85

Limefrukter (Citrus aurantifolia, Citrus latifolia), färska

0805 50 90

111,16

63,75

3 327,76

827,88

1 739,20

27 474,21

383,80

77,38

47,72

447,79

26 613,87

4 259,46

1 045,02

73,70

2.90

Grapefrukter, färska:

2.90.1

—	blonda ex 0805 40 00

74,07

42,48

2 217,41

551,65

1 158,89

18 307,07

255,74

51,56

31,80

298,38

17 733,79

2 838,24

696,34

49,11

2.90.2

—	blod ex 0805 40 00

82,86

47,52

2 480,63

617,13

1 296,46

20 480,26

286,10

57,68

35,57

333,80

19 838,80

3 175,16

779,00

54,94

2.100

Bordsdruvor

0806 10 10

162,78

93,36

4 873,46

1 212,42

2 547,03

40 235,57

562,06

113,31

69,88

655,78

38 975,61

6 237,92

1 530,42

107,93

2.110

Vattenmeloner

0807 11 00

38,37

22,01

1 148,72

285,78

600,36

9 483,91

132,48

26,71

16,47

154,57

9 186,93

1 470,34

360,74

25,44

2.120

Meloner (andra än vattenmeloner):

2.120.1

—	Amarillo, Cuper, Honey Dew (inbegripet Cantalene), Onteniente, Piel de Sapo (inbegripet Verde Liso), Rochet, Tendral, Futuro ex 0807 19 00

62,97

36,11

1 885,20

469,00

985,27

15 564,29

217,42

43,83

27,03

253,67

15 076,91

2 413,01

592,01

41,75

2.120.2

—	andra slag ex 0807 19 00

81,05

46,48

2 426,51

603,67

1 268,17

20 033,40

279,85

56,42

34,80

326,51

19 406,06

3 105,88

762,00

53,74

2.140

Päron:

2.140.1

—	Päron – Nashi (Pyrus pyrifolia), Päron – Ya (Pyrus bretscheideri) ex 0808 20 50

—

2.140.2

—	Andra ex 0808 20 50

—

2.150

Aprikoser

0809 10 00

—

2.160

Körsbär

0809 20 95

0809 20 05

—

2.170

Persikor

0809 30 90

—

2.180

Nektariner

ex 0809 30 10

—

2.190

Plommon

0809 40 05

—

2.200

Jordgubbar

0810 10 00

281,43

161,40

8 425,45

2 096,09

4 403,42

69 561,05

971,72

195,90

120,82

1 133,74

67 382,78

10 784,40

2 645,86

186,59

2.205

Hallon

0810 20 10

304,95

174,89

9 129,59

2 271,27

4 771,43

75 374,49

1 052,93

212,28

130,92

1 228,49

73 014,18

11 685,68

2 866,99

202,18

2.210

Bär av arten Vaccinium myrtillus

0810 40 30

1 455,44

834,69

43 572,96

10 840,12

22 772,69

359 741,10

5 025,34

1 013,13

624,82

5 863,24

348 476,00

55 772,46

13 683,32

964,96

2.220

Kiwifrukter (Actinidia chinensis Planch.)

0810 50 00

129,87

74,48

3 888,10

967,29

2 032,05

32 100,41

448,42

90,40

55,75

523,19

31 095,21

4 976,69

1 220,99

86,11

2.230

Granatäpplen

ex 0810 90 95

67,40

38,65

2 017,82

502,00

1 054,58

16 659,26

232,72

46,92

28,93

271,52

16 137,58

2 582,77

633,66

44,69

2.240

Kaki/persimoner (inbegripet sharonfrukter)

ex 0810 90 95

157,94

90,58

4 728,54

1 176,37

2 471,29

39 039,12

545,35

109,95

67,81

636,28

37 816,63

6 052,43

1 484,91

104,72

2.250

Litchiplommon

ex 0810 90

—

30.6.2005

Europeiska unionens officiella tidning

L 168/16

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 992/2005

av den 29 juni 2005

om öppnande och förvaltning av en tullkvot för import av unga handjur av nötkreatur avsedda för gödning (1 juli 2005–30 juni 2006)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1254/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött (1), särskilt artikel 32.1 i denna, och

av följande skäl:

(1)	Enligt WTO:s lista CXL krävs det att gemenskapen öppnar en årlig tullkvot för import av 169 000 unga handjur av nötkreatur avsedda för gödning.

(2)

I avvaktan på resultaten av de förhandlingar som enligt artikel XXIV.6 i GATT förs inom ramen för Världshandelsorganisationen till följd av Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Maltas, Ungerns, Polens, Sloveniens och Slovakiens (nedan kallade ”de nya medlemsstaterna”) anslutning, av vilka vissa länder, tillsammans med Rumänien, har varit de främsta leverantörerna inom dessa kvoter under de senaste tre kvotåren, bör det i de närmare bestämmelserna om förvaltningen av denna tullkvot fastställas att den kvantitet som är tillgänglig för perioden 1 juli 2005–30 juni 2006 på lämpligt sätt bör fördelas över året i enlighet med artikel 32.4 i förordning (EG) nr 1254/1999.

(3)

För att ta hänsyn till de traditionella handelsmönstren mellan gemenskapen och leverantörsländerna inom denna kvot samt nödvändigheten av att upprätthålla jämvikten på marknaden fördelas den kvantitet som är tillgänglig för kvotåret 2005/06 över fyra kvartal. När de pågående förhandlingarna enligt artikel XXIV.6 har avslutats och förhandlingsresultatet ratificerats kommer nya förvaltningsbestämmelser att införas. Dessa bestämmelser bör ta hänsyn till resultaten av förhandlingarna samt de kvantiteter som redan förbrukats inom den kvot som öppnas genom den här förordningen.

(4)	För att säkra ett jämnare fördelat tillträde till kvoten och samtidigt säkerställa att varje ansökan tilldelas ett handelsmässigt sett lönsamt antal djur, bör varje ansökan ligga inom gränserna för högsta respektive lägsta antal djur.

(5)

För att undvika spekulation bör de tillgängliga kvantiteterna ställas till de aktörers förfogande som kan visa att de bedriver en seriös importverksamhet av betydande omfattning med tredjeland. I detta syfte och för att säkerställa en effektiv förvaltning bör det krävas av de berörda aktörerna att de importerat minst 100 djur under perioden 1 maj 2004–30 april 2005, eftersom ett parti på 100 djur kan betraktas som en ekonomiskt lönsam sändning.

(6)	För att det skall kunna kontrolleras att dessa kriterier uppfylls krävs det att ansökan lämnas in i den medlemsstat där importören är införd i registret för mervärdesskatt.

(7)	För att undvika spekulation bör importörer som den 1 januari 2005 inte längre bedrev handel med levande nötkreatur nekas tillgång till kvoten, och licenserna får inte kunna överlåtas.

(8)	De kvantiteter för vilka ansökan om importlicens kan göras bör tilldelas efter en viss betänketid och eventuellt med tillämpning av en enhetlig procentsats för nedsättning.

(9)

Systemet bör administreras med hjälp av importlicenser. Det bör för detta ändamål införas närmare bestämmelser om inlämnande av ansökningar och om de uppgifter som skall lämnas i ansökningar och licenser, i förekommande fall som tillägg till relevanta bestämmelser i kommissionens förordning (EG) nr 1445/95 av den 26 juni 1995 om tillämpningsföreskrifter för ordningen med import- och exportlicenser inom nötköttssektorn och om upphävande av förordning (EEG) nr 2377/80 (2) och i kommissionens förordning (EG) nr 1291/2000 av den 9 juni 2000 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med import- och exportlicenser samt förutfastställelselicenser för jordbruksprodukter (3).

(10)

Erfarenheten har visat att det för en korrekt förvaltning av kvoten också krävs att licensinnehavaren verkligen är importör. En importör bör därför aktivt delta i uppköp, transport och import av djuren i fråga. Uppvisande av bevis för sådan verksamhet bör därför också vara ett primärt krav när det gäller säkerheten för licensen.

(11)	För att säkerställa en strikt statistisk kontroll av de djur som importeras inom kvoten bör den tolerans som avses i artikel 8.4 i förordning (EG) nr 1291/2000 inte tillämpas.

(12)	För tillämpning av denna tullkvot krävs effektiva kontroller beträffande bestämmelseorten för de importerade djuren i varje enskilt fall. Gödningen bör därför ske i den medlemsstat som har utfärdat importlicensen.

(13)	En säkerhet bör ställas som garanti för att djuren göds under minst 120 dagar på särskilt utsedda anläggningar. Säkerheten bör täcka skillnaden mellan tullarna i Gemensamma tulltaxan och de lägre tullar som tas ut den dag då djuren i fråga övergår till fri omsättning.

(14)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för nötkött.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En tullkvot omfattande 169 000 unga handjur av nötkreatur med KN-nummer 0102 90 05, 0102 90 29 eller 0102 90 49, avsedda för gödning inom gemenskapen, öppnas härmed för perioden 1 juli 2005–30 juni 2006, med förbehåll för eventuella nedsättningar som senare kan komma att framförhandlas mellan gemenskapen och dess WTO-partner inom ramen för förhandlingarna enligt artikel XXIV.6 i GATT inom ramen för WTO.

Löpnumret för denna kvot skall vara 09.4005.

2. För den kvot som avses i punkt 1 skall importtullen uppgå till en värdetull på 16 % plus 582 euro per ton netto.

Tillämpningen av den tullsats som föreskrivs i första stycket förutsätter att gödningen av de importerade djuren har ägt rum under minst 120 dagar i den medlemsstat som utfärdat importlicensen.

3. De kvantiteter som avses i punkt 1 skall fördelas över den period som avses i samma punkt på följande sätt:

a)	42 250 levande nötkreatur under perioden 1 juli 2005–30 september 2005.

b)	42 250 levande nötkreatur för perioden 1 oktober 2005–31 december 2005.

c)	42 250 levande kreatur under perioden 1 januari 2006–31 mars 2006.

d)	42 250 levande kreatur under perioden 1 april 2006–30 juni 2006.

4. Om kvantiteten i licensansökningarna för någon av de perioder som anges i 3 a, 3 b eller 3 c, för någon av dessa perioder understiger den kvantitet som finns tillgänglig för perioden i fråga, skall den återstående kvantiteten för den berörda perioden överföras till kvantiteten för nästföljande period.

Artikel 2

1. För att få ta del av den kvot som avses i artikel 1 krävs det att den som ansöker om licens är en fysisk eller juridisk person som vid ansökningstillfället på ett för de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten tillfredsställande sätt kan bevisa att han under perioden 1 maj 2004–30 april 2005 har importerat minst 100 djur som omfattas av KN-nummer 0102 90.

Den sökande skall vara införd i ett nationellt register för mervärdesskatt.

2. Import skall styrkas uteslutande med hjälp av ett tulldokument om övergång till fri omsättning, som vederbörligen attesterats av tullmyndigheterna och i vilket sökanden i fråga uppges som mottagare.

Medlemsstaterna får godta en kopia av det dokument som avses i första stycket, som i vederbörlig ordning bestyrkts av den behöriga myndigheten. Om en sådan kopia godtas, skall medlemsstaten för varje berörd sökande anmäla detta i det meddelande som avses i artikel 3.5.

3. Aktörer som den 1 januari 2005 hade upphört med sin handelsverksamhet med tredjeland inom nötköttssektorn får inte ansöka om licens.

4. Ett företag som bildats genom fusion av företag som vart och ett hade en referensimport på minst den mängd som anges i punkt 1 får lägga dessa referensimporter till grund för sin ansökan.

Artikel 3

1. Ansökan om importlicens får endast lämnas in i den medlemsstat där den sökande är registrerad i ett nationellt register för mervärdesskatt.

2. Ansökan om importlicens för var och en av perioderna enligt artikel 1.3 skall omfatta

a)	minst 100 djur,

b)	högst 5 % av den tillgängliga kvantiteten.

Om ansökan avser en större kvantitet än den i första stycket led b skall endast kvantiteten i första stycket led b beaktas.

3. Ansökan om importlicenser skall lämnas in under de första tio arbetsdagarna i respektive period enligt artikel 1.3. Ansökningar avseende den första perioden skall dock lämnas in under de tio arbetsdagarna efter offentliggörandet av denna förordning i Europeiska unionens officiella tidning.

4. En sökande får endast lämna in en ansökan för var och en av de perioder som nämns i artikel 1.3. Om samma sökande lämnar in fler än en ansökan skall ingen av den sökandes ansökningar behandlas.

5. Efter kontroll av dokumenten skall medlemsstaterna, senast den femte arbetsdagen efter det att perioden för inlämnande av ansökningar löpt ut, till kommissionen lämna en förteckning över de sökande med adressuppgifter samt uppgift om de kvantiteter som de ansökt om.

Alla meddelanden, även om att ingen ansökan har lämnats in, skall skickas per fax eller e-post, och då ansökningar har lämnats in skall förlagan i bilaga I till denna förordning användas.

Artikel 4

1. Efter anmälan enligt artikel 3.5 skall kommissionen snarast möjligt besluta i vilken utsträckning ansökningarna kan godkännas.

2. Om kvantiteten i licensansökningarna enligt artikel 3 överstiger de kvantiteter som finns tillgängliga för perioden i fråga, skall kommissionen fastställa en enhetlig procentsats för nedsättning av de begärda kvantiteterna.

Om den minskningskoefficient som avses i första stycket resulterar i en kvantitet på mindre än 100 djur per ansökan, skall tilldelningen ske genom att de berörda medlemsstaterna genomför en lottdragning om partier på 100 djur. Om den återstående kvantiteten är mindre än 100 djur, skall den anses utgöra ett enda parti.

3. När väl kommissionen har beslutat att godkänna ansökningarna, skall licenserna utfärdas så snart som möjligt.

Artikel 5

1. Importlicenserna skall utfärdas i den ansökande aktörens namn.

2. Licensansökan och licensen skall innehålla följande uppgifter:

a)	I fält 8, uppgift om ursprungslandet.

I fält 16, ett eller flera av följande KN-nummer:

—	0102 90 05; 0102 90 29 eller 0102 90 49;

c)	I fält 20, kvotens löpnummer (09.4005) och minst en av de uppgifter som anges i bilaga III.

Artikel 6

1. Utan hinder av artikel 9.1 i förordning (EG) nr 1291/2000 får importlicenser, som har utfärdats i enlighet med den här förordningen, inte överlåtas och de ger tillgång till tullkvoten endast om de är utfärdade i samma namn och med samma adress som uppges för mottagaren i de tulldeklarationer om övergång till fri omsättning som åtföljer dem.

2. Inga importlicenser skall gälla efter den 30 juni 2006.

3. Säkerheten för importlicensen skall vara 15 euro per djur och skall lämnas in av den sökande tillsammans med licensansökan.

4. De utfärdade licenserna är giltiga i hela gemenskapen.

5. Vid tillämpningen av artikel 50.1 i förordning (EG) nr 1291/2000 skall hela den tull enligt Gemensamma tulltaxan som gäller den dag då tulldeklarationen om övergång till fri omsättning godkänns tas ut på alla kvantiteter som importeras utöver de kvantiteter som anges i importlicensen.

6. Genom undantag från bestämmelserna i avdelning III avsnitt 4 i förordning (EG) nr 1291/2000 skall säkerheten inte frisläppas förrän bevis har uppvisats på att licensinnehavaren har varit kommersiellt och logistiskt ansvarig för inköp, transport och klarering för fri omsättning av de berörda djuren. Ett sådant bevis skall minst omfatta följande:

Handelsfakturan i original eller en bestyrkt kopia utfärdad i licensinnehavarens namn av säljaren eller dennes företrädare, vilka båda skall vara etablerade i det exporterande tredjelandet, samt licensinnehavarens betalningsbevis eller bevis för att licensinnehavaren har öppnat en ouppsägbar remburs till förmån för säljaren.

b)	Konossement eller i tillämpliga fall väg- eller lufttransportdokument, utfärdat i licensinnehavarens namn för de berörda djuren.

c)	Kopia nr 8 av formulär IM 4, på vilken det i fält 8 endast anges licensinnehavarens namn och adress.

Artikel 7

1. Vid importtillfället skall importören lägga fram bevis på

a)	att han har undertecknat ett skriftligt åtagande gentemot den behöriga myndigheten i medlemsstaten att inom en månad meddela den anläggning eller de anläggningar där de unga nötkreaturen skall gödas,

att han har ställt en säkerhet på det belopp som fastställs för varje godkänt KN-nummer i bilaga II hos den behöriga myndigheten i medlemsstaten. Det är ett primärt krav enligt den betydelse som avses i artikel 20.2 i förordning (EEG) nr 2220/85 att gödningen av de importerade djuren skall ske i nämnda medlemsstat under minst 120 dagar räknat från och med den dag då tulldeklarationen om övergång till fri omsättning godkändes.

2. Utom vid force majeure skall den säkerhet som avses i punkt 1 b inte frisläppas förrän de behöriga myndigheterna i medlemsstaten har erhållit bevis på att djuren

a)	har götts i den anläggning eller de anläggningar som uppgetts enligt punkt 1,

b)	inte har slaktats inom 120 dagar räknat från importdagen, eller

c)	före utgången av denna tid har slaktats av hälsoskäl, eller har dött till följd av sjukdom eller olyckshändelse.

Säkerheten skall frisläppas omedelbart efter det att ett sådant bevis har framlagts.

Om emellertid tidsfristen enligt punkt 1 a inte har iakttagits, skall det säkerhetsbelopp som skall frisläppas minskas med

—	15 %, och med

—	2 % av det återstående beloppet för varje dags överskridande.

De belopp som inte frisläpps skall anses vara förverkade och skall behållas som tull.

3. Om det bevis som avses i punkt 2 inte framläggs inom 180 dagar från importdagen, skall säkerheten anses vara förverkad och behållas som tull.

Om sådant bevis inte har framlagts inom den period på 180 dagar som föreskrivs i första stycket men framläggs inom sex månader efter dessa 180 dagar, skall det förverkade beloppet återbetalas, minskat med 15 % av säkerheten.

Artikel 8

Bestämmelserna i förordningarna (EG) nr 1291/2000 och (EG) nr 1445/95 skall tillämpas om inte annat följer av bestämmelserna i denna förordning.

Artikel 9

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 29 juni 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 160, 26.6.1999, s. 21. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1889/2004 (EUT L 328, 30.10.2004, s. 67).

(2) EGT L 143, 27.6.1995, s. 35. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1118/2004 (EUT L 217, 17.6.2004, s. 10).

(3) EGT L 152, 24.6.2000, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1741/2004 (EUT L 311, 8.10.2004, s. 17).

BILAGA I

Fax (32-2) 292 17 34

E-post: AGRI-IMP-BOVINE@cec.eu.int

Tillämpning av förordning (EG) nr 992/2005

BILAGA II

SÄKERHETER

Nötkreatur av hankön för gödning (KN-nummer)	Belopp i euro per djur
0102 90 05	28
0102 90 29	56
0102 90 49	105

BILAGA III

Uppgifter som avses i artikel 5.2 c

—	:	spanska	:	”Bovinos machos vivos de peso vivo inferior o igual a 300 kg [Reglamento (CE) no 992/2005]”
—	:	tjeckiska	:	”Živí býci s živou váhou nepřevyšující 300 kg na kus, na výkrm (Nařízení (ES) č. 992/2005)”
—	:	danska	:	”Levende ungtyre til opfedning, med en levende vægt på ikke over 300 kg pr. dyr (forordning (EF) nr. 992/2005)”
—	:	tyska	:	”Lebende männliche Rinder mit einem Gewicht von höchstens 300 kg je Tier, zur Mast bestimmt (Verordnung (EG) Nr. 992/2005)”
—	:	estniska	:	”Elusad isasveised elusmassiga kuni 300 kg, nuumamiseks (määrus (EÜ) nr 992/2005)”
—	:	grekiska	:	”Ζώντα βοοειδή με βάρος ζώντος που δεν υπερβαίνει τα 300 kg ανά κεφαλή, προς πάχυνση [κανονισμός (ΕΚ) αριθ. 992/2005]”
—	:	engelska	:	”Live male bovine animals of a live weight not exceeding 300 kg per head, for fattening (Regulation (EC) No 992/2005)”
—	:	franska	:	”Bovins mâles vivants d'un poids vif inférieur ou égal à 300 kg par tête, destinés à l'engraissement [Règlement (CE) no 992/2005]”
—	:	italienska	:	”Bovini maschi vivi di peso vivo non superiore a 300 kg per capo, destinati all’ingrasso [regolamento (CE) n. 992/2005]”
—	:	lettiska	:	”Jaunbuļļi nobarošanai, kuru dzīvsvars nepārsniedz 300 kg (Regula (EK) Nr. 992/2005)”
—	:	litauiska	:	”Penėjimui skirti gyvi jaučiai, kurių vieno galvijo gyvasis svoris yra ne didesnis kaip 300 kg (Reglamentas (EB) Nr. 992/2005)”
—	:	ungerska	:	”Legfeljebb 300 kg egyedi élőtömegű élő hím szarvasmarhaféle, hizlalás céljára (992/2005/EK rendelet)”
—	:	nederländska	:	”Levende mannelijke mestrunderen met een gewicht van niet meer dan 300 kg per dier (Verordening (EG) nr. 992/2005)”
—	:	polska	:	”Żywe młode byki o żywej wadze nieprzekraczającej 300 kg za sztukę bydła, opasowe (rozporządzenie (WE) nr 992/2005)”
—	:	portugisiska	:	”Bovinos machos vivos com peso vivo inferior ou igual a 300 kg por cabeça, para engorda [Regulamento (CE) n.o 992/2005]”
—	:	slovakiska	:	”Živé mladé býčky, ktorých živá hmotnosť nepresahuje 300 kg na kus, určené na výkrm (nariadenie (ES) č. 992/2005)”
—	:	slovenska	:	”Živo moško govedo za pitanje, katerega živa teža ne presega 300 kg na glavo (Uredba (ES) št. 992/2005)”
—	:	finska	:	”Lihotettaviksi tarkoitettuja eläviä urospuolisia nautaeläimiä, elopaino enintään 300 kg/eläin (asetus (EY) N:o 992/2005)”
—	:	svenska	:	”Levande handjur av nötkreatur som väger högst 300 kg, för gödning (förordning (EG) nr 992/2005)”

30.6.2005

Europeiska unionens officiella tidning

L 168/23

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 993/2005

av den 29 juni 2005

om fastställande av det korrektionsbelopp som tillämpas på exportbidraget för spannmål

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt artikel 15.2 i denna, och

av följande skäl:

(1)

Artikel 14.2 i förordning (EG) nr 1784/2003 fastställer att det exportbidrag som gäller för spannmål den dag då ansökan om exportlicens lämnas in, på begäran måste tillämpas för export som sker under exportlicensens giltighetstid. I det fallet måste ett korrektionsbelopp tillämpas på exportbidraget.

(2)

Enligt kommissionens förordning (EG) nr 1501/95 av den 29 juni 1995 om vissa närmare bestämmelser till rådets förordning (EEG) nr 1766/92 om beviljande av exportbidrag för spannmål och om de åtgärder som skall vidtas vid störningar på marknaden för spannmål (2), är det möjligt att fastställa ett korrektionsbelopp för de produkter som anges i artikel 1.1 c i förordning (EEG) nr 1766/92 (3). Detta korrektionsbelopp skall beräknas med hänsyn tagen till de faktorer som anges i artikel 1 i förordning (EG) nr 1501/95.

(3)	Förhållandena på världsmarknaden, eller de särskilda krav som vissa marknader ställer, kan göra det nödvändigt att variera korrektionsbeloppet i enlighet med destination.

(4)	Korrektionsbeloppet skall fastställas enligt samma förfarande som exportbidraget. Det får ändras under tiden mellan två fastställelser.

(5)	Till följd av att bestämmelserna ovan tillämpas måste korrektionsbeloppet vara det som fastställs i bilagan till denna förordning.

(6)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det korrektionsbelopp som avses i artikel 1.1 a–c i förordning (EG) nr 1784/2003 och som tillämpas på förutfastställda exportbidrag för spannmål med undantag av malt skall vara det som anges i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 29 juni 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 270, 21.10.2003, s. 78.

(2) EGT L 147, 30.6.1995, s. 7. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1431/2003 (EUT L 203, 12.8.2003, s. 16).

(3) EGT L 181, 1.7.1992, s. 21. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1104/2003 (EUT L 158, 27.6.2003, s. 1).

BILAGA

till kommissionens förordning av den 29 juni 2005 om fastställande av det korrektionsbelopp som tillämpas på exportbidraget för spannmål

(EUR/t)

Produktnummer

Bestämmelseland

Nuvarande

Period 1

Period 2

Period 3

Period 4

Period 5

Period 6

1001 10 00 9200

—

1001 10 00 9400

A00

—

1001 90 91 9000

—

1001 90 99 9000

C01

– 0,46

– 0,92

– 1,38

– 1,84

—

1002 00 00 9000

A00

—

1003 00 10 9000

—

1003 00 90 9000

C02

– 0,46

– 0,92

– 1,38

– 1,84

—

1004 00 00 9200

—

1004 00 00 9400

C03

– 0,46

– 0,92

– 1,38

– 1,84

—

1005 10 90 9000

—

1005 90 00 9000

A00

—

1007 00 90 9000

—

1008 20 00 9000

—

1101 00 11 9000

—

1101 00 15 9100

C01

– 0,63

– 1,26

– 1,89

– 2,52

—

1101 00 15 9130

C01

– 0,59

– 1,18

– 1,76

– 2,36

—

1101 00 15 9150

C01

– 0,54

– 1,09

– 1,63

– 2,17

—

1101 00 15 9170

C01

– 0,50

– 1,00

– 1,50

– 2,00

—

1101 00 15 9180

C01

– 0,47

– 0,94

– 1,41

– 1,88

—

1101 00 15 9190

—

1101 00 90 9000

—

1102 10 00 9500

A00

—

1102 10 00 9700

A00

—

1102 10 00 9900

—

1103 11 10 9200

A00

—

1103 11 10 9400

A00

—

1103 11 10 9900

—

1103 11 90 9200

A00

—

1103 11 90 9800

—

Anm.: Produktkoderna och destinationskoderna för serie ”A” fastställs i kommissionens förordning (EEG) nr 3846/87 (EGT L 366, 24.12.1987, s. 1) i dess ändrade lydelse.

De numeriska destinationskoderna fastställs i förordning (EG) nr 2081/2003 (EUT L 313, 28.11.2003, s. 11).

C01	:	Alla tredjeländer utom Albanien, Bulgarien, Rumänien, Kroatien, Bosnien och Hercegovina, Serbien och Montenegro, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Liechtenstein och Schweiz.
C02	:	Algeriet, Saudiarabien, Bahrain, Egypten, Förenade Arabemiraten, Iran, Irak, Israel, Jordanien, Kuwait, Libanon, Libyen, Marocko, Mauretanien, Oman, Qatar, Syrien, Tunisien och Jemen.
C03	:	Alla tredjeländer utom Bulgarien, Norge, Rumänien, Schweiz och Liechtenstein.

30.6.2005

Europeiska unionens officiella tidning

L 168/33

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 998/2005

av den 29 juni 2005

om utfärdande av importlicenser för rörsocker inom ramen för vissa tullkvoter och förmånsavtal

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1260/2001 av den 19 juni 2001 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (1),

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1095/96 av den 18 juni 1996 om genomförande av medgivandena i lista CXL som fastställts sedan förhandlingarna enligt GATT artikel XXIV.6 avslutats (2),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1159/2003 av den 30 juni 2003 om tillämpningsföreskrifter för regleringsåren 2003/04, 2004/05 och 2005/06 vid import av rörsocker inom ramen för vissa tullkvoter och förmånsavtal och om ändring av förordningarna (EG) nr 1464/95 och (EG) nr 779/96 (3), särskilt artikel 5.3 i denna, och

av följande skäl:

(1)	I artikel 9 i förordning (EG) nr 1159/2003 fastställs bestämmelser för fastställande av leveranskrav med tullfrihet för produkter med KN-nummer 1701, uttryckt i vitsockerekvivalenter, för import med ursprung i de länder som skrivit under AVS-protokollet och avtalet med Indien.

(2)	I artikel 16 i förordning (EG) nr 1159/2003 fastställs bestämmelser för fastställande av tullfria kvoter för produkter med KN-nummer 1701 11 10, uttryckt i vitsockerekvivalenter, för import med ursprung i de länder som skrivit under AVS-protokollet och avtalet med Indien.

(3)	Genom artikel 22 i förordning (EG) nr 1159/2003 öppnas tullkvoter med en tull på 98 euro per ton för produkter med KN-nummer 1701 11 10, för import med ursprung i Brasilien, Kuba och andra tredjeländer.

(4)

Under veckan den 20 till den 24 juni 2005 har, i enlighet med artikel 5.1 i förordning (EG) nr 1159/2003, ansökningar lämnats in till de behöriga myndigheterna om utfärdande av importlicenser för en sammanlagd kvantitet som överstiger de kvoter som avses i artikel 16 i förordning (EG) nr 1159/2003 för särskilt förmånssocker.

(5)	Under rådande omständigheter bör kommissionen fastställa en nedsättningskoefficient så att licenser kan utfärdas i proportion till den disponibla kvantiteten och meddela att den gällande gränsen har uppnåtts.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

För de ansökningar om importlicenser som lämnats in mellan den 20 till den 24 juni 2005 i enlighet med artikel 5.1 i förordning (EG) nr 1159/2003 skall licenser utfärdas inom de kvantiteter som anges i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 30 juni 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 29 juni 2005.

På kommissionens vägnar

J. M. SILVA RODRÍGUEZ

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling

(1) EGT L 178, 30.6.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 39/2004 (EUT L 6, 10.1.2004, s. 16).

(2) EGT L 146, 20.6.1996, s. 1.

(3) EUT L 162, 1.7.2003, s. 25. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 568/2005 (EUT L 97, 15.4.2005, s. 9).

BILAGA

Förmånssocker AVS–INDIEN

Avdelning II i förordning (EG) nr 1159/2003

Regleringsåret 2004/05

Land	Procent som skall beviljas av de kvantiteter som omfattas av ansökningar under veckan den 20.–24.6.2005	Gräns
Barbados	100
Belize	0	Uppnådd
Kongo	100
Fiji	0	Uppnådd
Guyana	0	Uppnådd
Indien	0	Uppnådd
Elfenbenskusten	100
Jamaica	100
Kenya	100
Madagaskar	100
Malawi	0	Uppnådd
Mauritius	0	Uppnådd
Moçambique	0	Uppnådd
Saint Christopher och Nevis	100
Swaziland	0	Uppnådd
Tanzania	100
Trinidad och Tobago	100
Zambia	100
Zimbabwe	0	Uppnådd

Regleringsåret 2005/06

Land	Procent som skall beviljas av de kvantiteter som omfattas av ansökningar under veckan den 20.–24.6.2005	Gräns
Barbados	100
Belize	100
Kongo	100
Fiji	100
Guyana	100
Indien	100
Elfenbenskusten	100
Jamaica	100
Kenya	100
Madagaskar	100
Malawi	100
Mauritius	100
Moçambique	100
Saint Christopher och Nevis	100
Swaziland	100
Tanzania	100
Trinidad och Tobago	100
Zambia	100
Zimbabwe	100

Särskilt förmånssocker

Avdelning III i förordning (EG) nr 1159/2003

Regleringsåret 2004/05

Land	Procent som skall beviljas av de kvantiteter som omfattas av ansökningar under veckan den 20.–24.6.2005	Gräns
Indien	0	Uppnådd
AVS	94,9374	Uppnådd

Regleringsåret 2005/06

Land	Procent som skall beviljas av de kvantiteter som omfattas av ansökningar under veckan den 20.–24.6.2005	Gräns
Indien	100
AVS	100

Socker enligt CXL-medgivande

Avdelning IV i förordning (EG) nr 1159/2003

Regleringsåret 2004/05

Land	Procent som skall beviljas av de kvantiteter som omfattas av ansökningar under veckan den 20.–24.6.2005	Gräns
Brasilien	0	Uppnådd
Kuba	0	Uppnådd
Övriga tredjeländer	0	Uppnådd

Regleringsåret 2005/06

Land	Procent som skall beviljas av de kvantiteter som omfattas av ansökningar under veckan den 20.–24.6.2005	Gräns
Brasilien	100
Kuba	100
Övriga tredjeländer	100	Uppnådd

30.6.2005

Europeiska unionens officiella tidning

L 168/36

BESLUT AV EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET

nr 22/04/KOL

av den 25 februari 2004

avseende anmälan av en ny ordning för direkt transportstöd (Norge)

EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET HAR FATTAT FÖLJANDE BESLUT

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (1), särskilt artiklarna 61–63 i detta och protokoll 26 till detta,

med beaktande av avtalet mellan Efta-staterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol (2), särskilt artikel 24 i detta och protokoll 3 till detta,

med beaktande av övervakningsmyndighetens riktlinjer (3) om tillämpning och tolkning av artiklarna 61 och 62 i EES-avtalet,

efter att i enlighet med nämnda artiklar ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig (4), och

av följande skäl:

I. SAKFÖRHÅLLANDE

1. Inledning

Genom en skrivelse från Norges delegation vid Europeiska unionen av den 26 mars 2003 (dok. nr 03-1846 A) vidarebefordrades en skrivelse från Nærings- og handelsdepartementet av den 25 mars 2003, en skrivelse från Finansdepartementet av den 25 mars 2003 och en skrivelse från Kommunal- og regionaldepartementet av den 25 mars 2003, som samtliga togs emot och registrerades av övervakningsmyndigheten den 26 mars 2003, där de norska myndigheterna anmälde en övergångsperiod för den regionalt differentierade arbetsgivaravgiften och en ny nationell ordning för direkt transportstöd.

Genom en skrivelse av den 16 maj 2003 (dok. nr 03-2951 D) bekräftade övervakningsmyndigheten att den mottagit ovan nämnda skrivelser och begärde ytterligare upplysningar.

Genom en skrivelse från Norges delegation vid Europeiska unionen av den 10 juni 2003 (dok. nr 03-3707 A) vidarebefordrades en skrivelse från Finansdepartementet av den 5 juni 2003, som båda togs emot och registrerades av övervakningsmyndigheten den 11 juni 2003, där de norska myndigheterna lämnade ytterligare upplysningar.

Genom en skrivelse från Norges delegation vid Europeiska unionen av den 19 juni 2003 (dok. nr 03-3976 A) vidarebefordrades en skrivelse från Nærings- og handelsdepartementet av den 10 juni 2003, som båda togs emot och registrerades av övervakningsmyndigheten den 20 juni 2003, där de norska myndigheterna bifogade en utredning om transportmerkostnader (5).

Genom en skrivelse av den 16 juli 2003 (dok. nr 03-4598 D) informerade övervakningsmyndigheten de norska myndigheterna om sitt beslut om att inleda det förfarande som anges i artikel 1.2 i del I i protokoll 3 till övervakningsavtalet med avseende på statligt stöd i form av den regionalt differentierade arbetsgivaravgiften och direkt transportstöd (nedan kallat ”beslutet om att inleda en granskning”).

Beslutet om att inleda granskningen offentliggjordes i Europeiska gemenskapernas officiella tidning (6). Övervakningsmyndigheten anmodade de berörda parterna att lägga fram sina synpunkter på de berörda stödordningarna.

I de norska myndigheternas officiella svar på beslutet om att inleda en granskning som mottogs per fax från Nærings- og handelsdepartementet av den 17 september 2003, vidarebefordrades en skrivelse från Finansdepartementet av den 17 september 2003 (dok. nr 03-6381 A). Skrivelsen från Finansdepartementet av den 17 september 2003 vidarebefordrades även genom en skrivelse från Norges delegation av den 18 september 2003, som mottogs och registrerades av övervakningsmyndigheten den 19 september 2003 (dok. nr 03-6451 A). Skrivelsen från Finansdepartementet innehöll bland annat en mer omfattande version av den utredning om transportmerkostnader som lämnades in till övervakningsmyndigheten i en skrivelse av den 19 juni 2003.

Övervakningsmyndigheten mottog synpunkter på beslutet om att inleda en granskning från tio berörda parter.

Genom skrivelser av den 16 oktober 2003 (dok. nr 03-7071 D) respektive den 17 oktober 2003 (dok. nr 03-7135) lämnade övervakningskommittén in tredje parters synpunkter till de norska myndigheterna.

Genom ett fax av den 21 oktober 2003 vidarebefordrade Nærings- og handelsdepartementet ett svar av den 21 oktober 2003 från Finansdepartementet (dok. nr 03-7243 A) med avseende på synpunkterna från tredje parter. Genom en skrivelse från Norges delegation av den 23 oktober 2003, som mottogs och registrerades av övervakningsmyndigheten den 24 oktober 2003 (dok. nr 03-7360 A), vidarebefordrades skrivelsen från Finansdepartementet även till övervakningsmyndigheten.

Genom en skrivelse från Norges delegation vid Europeiska unionen av den 22 oktober 2003 vidarebefordrades en skrivelse från Kommunal- og regionaldepartementet av den 20 oktober 2003, båda mottogs och registrerades av övervakningsmyndigheten den 24 oktober 2003 (dok. nr 03-7362 A), där de norska myndigheterna anmälde en utvidgning av det geografiska område som berättigade till direkt transportstöd och som anmäldes genom en skrivelse av den 25 mars 2003.

Genom en skrivelse av den 19 december 2003 (dok. nr 03-8952 D) begärde övervakningsmyndigheten ytterligare information och förtydliganden, särskilt med avseende på reglerna för kumulering av stöd i den anmälda ordningen.

Genom ett fax av den 21 januari 2004 vidarebefordrade Nærings- og handelsdepartementet en skrivelse daterad samma dag från Kommunal- og regionaldepartementet (diarienr 187224) som innehöll ytterligare information. Genom en skrivelse från Norges delegation vid Europeiska unionen av den 23 januari 2004, som mottogs och registrerades den 26 januari 2004 (diarienr 188041), vidarebefordrades denna skrivelse till övervakningsmyndigheten.

Genom ett fax av den 9 februari 2004 vidarebefordrade Nærings- og handelsdepartementet en skrivelse som var daterad samma dag från Kommunal- og regionaldepartementet (diarienr 189794). Genom en skrivelse från Norges delegation vid Europeiska unionen av den 11 februari 2004, som mottogs och registrerades den 12 februari 2004 (diarienr 191138), vidarebefordrades denna skrivelse till övervakningsmyndigheten. Skrivelsen av den 9 februari från Kommunal- og regionaldepartementet innehöll en mindre förändring med avseende på administrationen av ordningen.

Anmälan av den 25 mars 2003 och ovan nämnda beslut om att inleda en granskning avsåg en övergångsperiod av tre år från 2004 till 2007, för den regionalt differentierade arbetsgivaravgiften, samt införandet av en ny ordning för direkt transportstöd. Övervakningsmyndigheten beslöt den 12 november 2003 att, med ett positivt beslut, avsluta granskningen med avseende på övergångsperioden av tre år för den regionalt differentierade arbetsgivaravgiften (beslut nr 218/03/KOL) (7).

Föreliggande beslut handlar således om två aspekter av ordningen för direkt transportstöd. För det första, anmälan av den 25 mars 2003 och efterföljande beslut om att inleda en granskning. För det andra, den nya anmälan av den 22 oktober 2003 med en geografisk utvidgning av ordningen.

2. Beskrivning av den stödordning som anmäldes den 25 mars 2003

2.1 Ordningens syfte

De norska myndigheterna påpekar att transportmerkostnader är en av de permanenta nackdelar eller kostnader som förknippas med avståndsrelaterade svårigheter för företag i avlägset belägna och glesbefolkade regioner, i jämförelse med företag i centrala områden. Enligt de norska myndigheterna är syftet med den nya ordningen således delvis att kompensera för de konkurrensnackdelar som transportmerkostnaderna utgör för företag som är belägna långt från sina marknader.

2.2 Geografiskt område som föreslås vara berättigat

Följande fylken/kommuner föreslås vara berättigade till nationellt transportstöd:

—	Troms: Harstad, Tromsø, Kvæfjord, Skånland, Bjarkøy, Ibestad, Gratangen, Lavangen, Bardu, Salangen, Målselv, Sørreisa, Dyrøy, Tranøy, Torsken, Berg, Lenvik och Balsfjord,

—	Nordland: alla kommuner,

—	Nord-Trøndelag: Leka, Nærøy, Vikna, Flatanger, Fosnes, Overhalla, Høylandet, Grong, Namsos, Namsskogan, Røyrvik, Lierne, Snåsa, Inderøy, Namdalseid, Verran, Mosvik, Verdal, Leksvik, Meråker och Steinkjer,

—	Sør-Trøndelag: Hemne, Snillfjord, Hitra, Frøya, Ørland, Agdenes, Rissa, Bjugn, Åfjord, Roan, Osen, Oppdal, Rennebu, Meldal, Røros, Holtålen, Midtre Gauldal, Selbu och Tydal,

—	Møre og Romsdal: Kristiansund, Vanylven, Sande, Herøy, Ulstein, Hareid, Norddal, Stranda, Stordal, Rauma, Nesset, Midsund, Sandøy, Aukra, Eide, Averøy, Frei, Gjemnes, Tingvoll, Sunndal, Surnadal, Rindal, Aure, Halsa, Tustna och Smøla,

—	Sogn og Fjordane: Gulen, Solund, Hyllestad, Høyanger, Vik, Balestrand, Leikanger, Sogndal, Aurland, Lærdal, Årdal, Luster, Askvoll, Fjaler, Gaular, Jølster, Bremanger, Vågsøy, Selje, Eid, Hornindal, Gloppen och Stryn.

De föreslagna områden som berättigar till direkt transportstöd ligger inom det berättigade området för regionalt stöd, som övervakningsmyndigheten godkände den 17 december 1999 (327/99/KOL), med undantag för kommunerna Herøy (8 374 invånare), Ulstein (6 664 invånare), Hareid (4 780 invånare) och Aukra (3 026 invånare) i Møre og Romsdal fylke. I det område som omfattas av regionalt stöd i Norge bor 25,2 % av den totala befolkningen (8), medan det område som föreslås för den nya ordningen för direkt transportstöd, enligt anmälan av den 25 oktober 2003, omfattar 16,0 % av den totala befolkningen (721 079 invånare).

De norska myndigheterna uppger att valet av område för regionalt transportstöd gjorts på grundval av bilaga XI i riktlinjerna för statligt stöd, där det fastställs kriterier för beviljande av stöd för att kompensera för merkostnader för transporter i glesbefolkade områden, dvs. regioner med färre än 12,5 invånare per kvadratkilometer.

Fylkena Troms, Nordland, Nord-Trøndelag och Sogn og Fjordane har en befolkningstäthet på mindre än 12,5 invånare per kvadratkilometer.

Fylkena Sør-Trøndelag och Møre og Romsdal har inte en låg befolkningstäthet, men de delar av dessa fylken som föreslås vara berättigade till direkt transportstöd har en låg befolkningstäthet (4,1 respektive 9,6 invånare per kvadratkilometer). Den totala befolkningen i de kommuner som innefattas i det föreslagna området uppgår till 179 792 invånare.

I sin anmälan uppger de norska myndigheterna att den befolkning som omfattas av den befintliga ordningen för direkt transportstöd (ordningen för den geografiskt differentierade arbetsgivaravgiften) uppgår till 23,55 % jämfört med en befolkningstäckning på 16,01 % i det nya föreslagna området, och att detta överensstämmer med det första villkoret i den femte strecksatsen i bilaga XI (se avsnitt II.3) i riktlinjerna för statligt stöd med avseende på nationellt regionalt stöd.

2.3 Beräkning av regionalt direkt transportstöd

Enligt anmälan får stöd enbart ges för merkostnader i samband med varutransporter inom landet, som beräknas på grundval av det billigaste transportsättet och den kortaste vägen mellan platsen för produktion/omvandling och den närmaste platsen för kommersiell avsättning. När varor transporteras till bestämmelseorter i Sverige och Finland beaktas även sträckorna inom Sverige och Finland i beräkningarna. Stöd ges dock enbart för de transportkostnader som uppkom inom landets gränser.

Endast dokumenterade transportkostnader får utgöra underlag för beräkning av stödet. Transportstödet beräknas som en procentsats av de sammanlagda transportkostnaderna. Transportkostnaderna måste specificeras i en fraktsedel eller motsvarande handling som är beroende av transportsträckan inom landets gränser, varornas vikt och av fraktavgifter och andra avgifter som kan tillskrivas den faktiska transporten. Kompensation ges på grundval av företagens ansökningar året efter det att transportkostnaderna uppstod.

Stödnivån differentieras i förhållande till två geografiska transportzoner och i förhållande till transportsträcka (minst 350 km). Den högsta stödnivån gäller för Troms, Nordland och Nord-Trøndelag (zon 1) medan en lägre stödnivå gäller för Sør-Trøndelag, Møre og Romsdal och Sogn og Fjordane (zon 2). I tabell 1 nedan visas differentieringen av stödnivåer.

Tabell 1

Stödnivå

(%)
Transportsträckor i kilometer	Zon 1	Zon 2
350–700	30	20
701–	40	30

2.4 Dokumentation av transportmerkostnader

I en skrivelse av den 10 juni 2003 bifogade Nærings- og handelsdepartementet en utredning från Transportøkonomiskt institutt (TØI) (9) om merkostnader för transporter i det område som föreslås för transportstöd. Utredningen bygger på intervjuer med 33 företag uppdelade på sex urvalsgrupper (geografiska områden). De 33 företagen har valts ut från Statistisk sentralbyrås bedrifts- og foretaksregister (10) med hjälp av en statistisk metod med stickprov. TØI:s slutsats är att urvalsgrupp 1 (de tre nordligaste fylkena (Troms, Nordland och Nord-Trøndelag)) och urvalsgrupp 2 (fylken i Västnorge (Sør-Trøndelag, Møre og Romsdal och Sogn og Fjordane)) i genomsnitt har transportkostnader per årsverke – totalt sett och för transportsträckor över 350 kilometer – som är betydligt högre än jämförbara kostnader för referensområdet. Referensområdet utgörs av zon 1 i ordningen för den geografiskt differentierade arbetsgivaravgiften (huvudsakligen Oslo med omnejd).

2.5 Ordningens varaktighet

1 januari 2004–31 december 2006.

2.6 Budget

Budgeten uppskattas till cirka 200 miljoner norska kronor (cirka 24,5 miljoner euro) per år.

2.7 Kumulering av stöd

Genom att fastställa de högsta stödnivåerna som procentsatser av de totala transportkostnaderna (se tabell 1) hävdar de norska myndigheterna att de kommer att se till att företagen inte överkompenseras. Om företagen omfattas av en reducerad arbetsgivaravgift under samma period kommer fördelarna med denna skattereduktion att dras av från transportstödet, som beräknas enligt tabell 1. Dessutom kommer företagen inte sammanlagt att få mer i transportstöd från den nya ordningen för transportstöd och i reducerad arbetsgivaravgift än vad de skulle ha fått genom den nuvarande differentierade arbetsgivaravgiften.

2.8 Sektorer som är undantagna från ordningen och känsliga sektorer som omfattas av särskilda anmälningskrav

Följande ekonomiska verksamheter berättigar enligt anmälan inte till direkt transportstöd:

Ordningen är inte tillämplig på transport eller överföring av produkter från följande sektorer och/eller produkter från företag för vilkas lokalisering det inte finns något alternativ:

—	Produktion och distribution av elektricitet.

—	Utvinning av råpetroleum och naturgas.

—	Service i anslutning till utvinning av råpetroleum och naturgas, med undantag av prospektering.

—	Utvinning av metallmalmer.

—	Utvinning av industrimineralerna nefelinsyenit och olivin.

Branscher som omfattas av särskilda sektorsregler

Följande sektorer är inte berättigade till regionalt transportstöd på grund av särskilda sektorsregler:

—	Företag som omfattas av den rättsakt som åberopas i punkt 1 a och 1 b i bilaga XV till EES-avtalet (om stöd till stålindustrin och stöd till varvsindustrin).

c)	Ekonomisk verksamhet inom jordbrukssektorn/skogsbrukssektorn som även i fortsättningen kommer att omfattas av det befintliga systemet med differentierade nivåer för arbetsgivaravgiften.

Direkt transportstöd till motorfordonsindustrin eller för industriell produktion av syntetiska fibrer kommer, enligt anmälan, att omfattas av förhandsanmälan i enlighet med riktlinjerna för statligt stöd.

2.9 Beslutet om att inleda en granskning

I sitt beslut av den 16 juli 2003 att inleda en granskning uttryckte övervakningsmyndigheten tvivel på två punkter med avseende på ordningen för direkt stöd.

För det första noterade övervakningsmyndigheten att fyra av de kommuner som föreslås för det nya direkta transportstödet inte finns med på den godkända regionalstödskartan (Herøy, Ulstein, Hareid och Aukra). Eftersom de norska myndigheterna inte har anmält någon anpassning av kartan över stödberättigade områden ansåg övervakningsmyndigheten att direkt transportstöd till dessa fyra kommuner var oförenligt med bestämmelserna om statligt stöd i EES-avtalet.

För det andra ansåg övervakningsmyndigheten att de handlingar som de norska myndigheterna lämnat in inte i tillräckligt hög grad styrker att transportmerkostnader föreligger i de geografiska områden i södra Norge som föreslås vara berättigade till direkt transportstöd (Sogn og Fjordane, Møre og Romsdal och Sør-Trøndelag).

2.10 Synpunkter från Norge på beslutet om att inleda en granskning

Genom en skrivelse av den 17 september 2003 från Finansdepartementet lämnade de norska myndigheterna in synpunkter på övervakningsmyndighetens beslut om att inleda en granskning. De norska myndigheterna uppgav att de, för att säkra giltigheten hos de tidigare framlagda handlingarna för transportmerkostnader i det område som hade anmälts för transportstöd, hade gjort en mer omfattande utredning jämfört med den som hade lämnats in genom en skrivelse av den 19 juni 2003 (bifogas synpunkterna). I denna utredning bekräftades enligt de norska myndigheterna resultaten från den tidigare utredningen.

Den mer omfattande utredningen (11) omfattar 39 företag, även företag i det område som inte föreslås vara berättigat till det nya nationella transportstödet. Transportkostnader i zon 1 i ordningen för geografiskt differentierad arbetsgivaravgift upprättas som referenstransportkostnader i jämförelse med transportmerkostnader i de områden som föreslås vara berättigade till direkt transportstöd. Enligt de norska myndigheterna bekräftas det i slutsatserna av utredningen att företag i fylkena Troms, Nordland, Nord-Trøndelag, Sør-Trøndelag, Møre og Romsdal och Sogn og Fjordane har genomsnittliga transportkostnader – både totalt sett och för sträckor över 350 kilometer – som är avsevärt högre än för företagen i referensområdet. Transportkostnaderna i fylkena Troms, Nordland och Nord-Trøndelag är 220 % högre än i referensområdet för transportsträckor över 350 kilometer. Transportkostnaderna i fylkena Sør-Trøndelag, Møre og Romsdal och Sogn og Fjordane är 143 % högre än i referensområdet för transportsträckor över 350 kilometer.

2.11 Synpunkter från de parter som berörs av beslutet om att inleda en granskning

Tio organisationer och företag från Norge har lämnat in synpunkter på beslutet om att inleda en granskning. Lejonparten av synpunkterna rörde ordningen för geografiskt differentierad arbetsgivaravgift (övergångsperiod). De berörda parter som kommenterade ordningen för direkt transportstöd hävdade bland annat att de inte visste hur ordningen för direkt transportstöd kommer att fungera, eller vilka effekterna av ordningen blir. Vissa hävdade att den nya ordningen för direkt transportstöd endast i begränsad omfattning kommer att minska transportmerkostnaderna för de företag som är belägna i de avlägset belägna regionerna i Norge.

Genom en skrivelse av den 23 oktober 2003 från Norges delegation vid Europeiska unionen vidarebefordrades en skrivelse av den 21 oktober 2003 från Nærings- og handelsdepartementet och en skrivelse av den 21 oktober 2003 från Finansdepartementet, som alla mottogs och registrerades av övervakningsmyndigheten den 24 oktober (dok. nr 03-7360 A), och där kommenterade de norska myndigheterna kortfattat synpunkterna från tredje parterna. De norska myndigheterna noterar att övervägandena och siffrorna i synpunkterna från tredje parter styrker de argument som tidigare har lagts fram för övervakningsmyndigheten. De norska myndigheterna noterar även att inga tredje parter har framfört några invändningar mot den anmälda ordningen för direkt transportstöd.

3. Beskrivning av anmälan av den 22 oktober 2003

3.1 Utvidgning av geografisk räckvidd

Den 22 oktober 2003 anmälde de norska myndigheterna en utvidgning av den geografiska räckvidden för den ordning som anmäldes den 25 mars 2003. Följande 13 kommuner föreslogs även vara berättigade till nationellt direkt transportstöd:

I Hedmark fylke: Rendalen, Engerdal, Tolga, Tynset, Alvdal, Folldal och Os.

I Oppland fylke: Dovre, Lesja, Lom, Skjåk, Vågå och Sel.

Den sammanlagda befolkningen i dessa 13 kommuner uppgår till 37 271 personer. Både Hedmark och Oppland har en befolkningstäthet som är lägre än 12,5 invånare per kvadratkilometer. Befolkningstätheten i det område i Hedmark som föreslås vara berättigat till direkt transportstöd är 1,5 invånare per kvadratkilometer, medan den är 2,0 invånare per kvadratkilometer i det område som föreslås vara berättigat i Oppland fylke.

3.2 Ändrade argument för att innefatta kommuner i de fylken som inte har låg befolkningstäthet (Møre og Romsdal och Sør-Trøndelag)

I sin anmälan av den 22 oktober 2003 ändrade de norska myndigheterna sina argument för att innefatta kommuner i de fylken som inte har låg befolkningstäthet i det område som föreslås vara berättigat till direkt transportstöd (se sista stycket i punkt 1.2.2).

De norska myndigheterna hävdar nu att det är motiverat att innefatta kommuner i Sør-Trøndelag och Møre og Romsdal i enlighet med bilaga XI till riktlinjerna för statligt stöd, eftersom befolkningen i Sør-Trøndelag och Møre og Romsdal inom det område som föreslås för direkt transportstöd uppgår till 179 792 invånare, medan befolkningen i andra fylken med låg befolkningstäthet (12) som finns med på regionalstödskartan, men inte på den föreslagna transportstödskartan, uppgår till 172 322 invånare. Befolkningen i det område som föreslås för direkt transportstöd i Sør-Trøndelag och Møre og Romsdal (fylken med en befolkningstäthet som är högre än 12,5 invånare per kvadratkilometer) är således något större (7 470 invånare) än den befolkning som omfattas av regionalstödskartan, men inte av den föreslagna kartan för direkt transportstöd, i fylken med låg befolkningstäthet. De norska myndigheterna anser att övervakningsmyndigheten har befogenhet att godkänna denna begränsade ökning av den befolkning som omfattas av ordningen.

3.3 Ytterligare dokumentation av transportkostnader

Som en del av den ändrade anmälan av den 22 oktober 2003 lämnade de norska myndigheterna in en ny utredning som omfattade företag i anmälda kommuner i Hedmark och Oppland. Samma metod användes som i den första utredningen (se punkt 2.4).

Denna utredning (13), som även den utfördes av TØI, omfattar 13 företag i 13 kommuner i de norra delarna av fylkena Hedmark och Oppland. Engerdal kommun omfattades inte av utredningen men ingår i den nya anmälan. Utredningen bekräftar enligt de norska myndigheterna att företagen i dessa 12 kommuner har transportkostnader som i genomsnitt är avsevärt högre än kostnaderna för företag i referensområdet. Detta gäller både totalt sett och för sträckor över 350 kilometer. Referensområdet är detsamma som i den första utredningen. Utredningen visar att transportkostnaderna i de 12 kommunerna är 120 % högre än i referensområdet för transportsträckor på över 350 kilometer.

II. BEDÖMNING

1. Förekomst av stöd

I artikel 61.1 i EES-avtalet fastställs följande:

”Om inte annat föreskrivs i detta avtal, är stöd som ges av EG-medlemsstater, Efta-stater eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med detta avtal i den utsträckning det påverkar handeln mellan de avtalsslutande parterna.”

Det anmälda stödet finansieras med hjälp av statliga medel och kommer att gynna vissa företag i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet. De företag som gynnas är faktiska eller möjliga konkurrenter till liknande företag i Norge och andra EES-stater. Eftersom det föreslagna stödet snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen och påverkar handeln inom EES, utgör ordningen statligt stöd i den mening som avses i artikel 61.1 till EES-avtalet.

2. Anmälningskrav

I artikel 1.3 i del I i protokoll 3 till övervakningsavtalet fastställs följande: ”Eftas övervakningsmyndighet skall underrättas i så god tid att den kan yttra sig om alla planer på att vidta eller ändra stödåtgärder”. Stöd som ges utan anmälan och stöd som anmäls för sent, dvs. efter det att det har ”genomförts”, anses vara otillåtet.

Genom skrivelser från Norges delegation vid Europeiska unionen av den 26 mars 2003 (dok. nr 03-1846 A), av den 10 juni 2003 (dok. nr 03-3707 A), av den 22 oktober 2003 (dok. nr 03-7362 A), av den 23 januari 2004 (diarienr 188041) och av den 11 februari 2004 (diarienr 191138) har de norska myndigheterna uppfyllt sin skyldighet enligt artikel 1.3 i del I i protokoll 3 till övervakningsavtalet genom att anmäla stödåtgärderna innan de har genomförts.

3. Relevant rättslig grund

I sina anmälningar klassificerade de norska myndigheterna det stöd som hade beviljats enligt den föreslagna ordningen som transportstöd.

I punkt 25.4.27 i övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd fastställs följande: ”Stöd som är avsedda att delvis kompensera för merkostnader för transport (14) får tillåtas i regioner med låg befolkningstäthet som är berättigade till undantag antingen enligt artikel 61.3 a eller, med stöd av det kriterium för befolkningstäthet som avses i punkt 25.3.17, enligt undantaget i 61.3 c under förutsättning att särskilda villkor uppfylls. Det ankommer på Efta-staten att visa att dessa merkostnader förekommer och att bestämma deras omfattning.”

I punkt 25.3.17 i riktlinjerna för statligt stöd definieras låg befolkningstäthet till mindre än 12,5 invånare per kvadratkilometer.

Med avseende på de särskilda villkoren för de regioner som omfattas av undantaget i artikel 61.3 c enligt kriteriet för befolkningstäthet, hänvisar man i punkt 25.4.27 i riktlinjerna till bilaga XI, som innehåller de villkor som skall uppfyllas för att stöd skall komma i fråga för undantag. Följande villkor skall uppfyllas:

”—

Stöden får endast användas för att kompensera merkostnader för transport. Den berörda Efta-staten måste motivera behovet av kompensation enligt objektiva kriterier. Överkompensation får inte äga rum under några omständigheter. Därför måste kumulering av de olika ordningarna för transportstöd tas i beaktande.

—	Stöden får bara gälla de merkostnader för transporter som orsakas av förflyttningar av produkter inom det berörda landets gränser. Dessa stöd får aldrig utgöra exportstöd.

—	Stöden måste vara objektivt kvantifierbara på förhand på grundval av nyckeltalen ’stöd per tillryggalagd kilometer’ eller ’stöd per tillryggalagd kilometer’ och ’stöd per viktenhet’, och de måste omfattas av en årlig rapport som upprättas särskilt på grundval av detta eller dessa nyckeltal.

—	Bedömningen av merkostnaden bör grunda sig på det billigaste transportsättet och den kortaste vägen mellan platsen för produktion/omvandling och platserna för kommersiell avsättning.

—

Stöden får endast beviljas företag som är belägna i områden som är berättigade till statligt stöd för regionala ändamål på grundval av kriteriet om låg befolkningstäthet. Dessa områden utgörs i princip av regioner på NUTS III-nivå med en befolkningstäthet som är lägre än 12,5 invånare per km2. En viss flexibilitet är dock tillåten när det gäller valet av områden inom följande gränser:

—	Flexibiliteten i valet av området får inte medföra en ökning av den befolkningsandel som omfattas av transportstöd.

—	De delar av regioner på NUTS III-nivå på vilka flexibiliteten tillämpas skall ha en befolkningstäthet som är lägre än 12,5 invånare per km2.

—	De måste gränsa till regioner på NUTS III-nivå som uppfyller kriteriet om låg befolkningstäthet.

—	De måste ha en liten befolkning i förhållande till transportstödens totala täckning.

—	Produkter från företag för vilkas lokalisering det inte finns något alternativ (utvinningsprodukter, vattenkraftverk osv.) är inte berättigade till transportstöd.

—	Transportstöd som beviljas företag inom de sektorer som Eftas övervakningsmyndighet betraktar som känsliga (bilindustrin, syntetfiberindustrin, varvsindustrin och järn- och stålindustrin) måste förhandsanmälas och gällande sektoriella riktlinjer måste följas.”

I punkt 25.5.5 i riktlinjerna för statligt stöd står det följande med avseende på Efta-staternas regionalstödskartor: ”Under kartans giltighetstid får Efta-staterna begära anpassningar av den i händelse av väsentliga påvisbara ändringar av de socioekonomiska betingelserna. Dessa ändringar kan gälla stödnivån och de stödberättigade regionerna, förutsatt att det eventuella medtagandet av nya regioner uppvägs av bortfallet av regioner med samma invånarantal. Den anpassade kartans giltighetstid löper ut vid den tidpunkt som gällde för den ursprungliga kartan.”

Övervakningsmyndigheten har undersökt de två anmälningarna av den 25 mars 2003 respektive den 22 oktober 2003 mot bakgrund av artikel 61.3 c i EES-avtalet och de relevanta delar av riktlinjerna för statligt stöd med avseende på nationellt regionalstöd som nämns ovan.

4. Anmälan av den 25 mars 2003

Utvärderingen av anmälan av den 25 mars 2003, som var föremål för beslutet om att inleda en granskning av den 16 juli 2003, har lett till följande observationer:

a) Stödet är begränsat till de områden med låg befolkningstäthet som omfattas av artikel 61.3 c, med undantag för fyra kommuner (punkterna 25.4.27 och 25.5.5 och femte strecksatsen i bilaga XI till riktlinjerna för statligt stöd)

De norska myndigheterna har anmält fyra kommuner som inte finns med på den nuvarande regionalstödskartan (Herøy, Ulstein, Hareid och Aukra).

Övervakningsmyndighetens godkännande av kartan över stödområden i Norge år 1999 (327/99/KOL) innebar ett tillstånd för beviljandet av stöd till företag i de områden som finns med på regionalstödskartan inom ramen för godkända stödordningar. Därför kan regionalstöd (exempelvis direkt transportstöd) inte beviljas utanför den godkända kartan över stödområden.

Enligt punkt 25.5.5 i riktlinjerna för statligt stöd måste medlemsstaterna ta bort befintliga regioner på den godkända regionalstödskartan om man vill innefatta nya regioner. Eftersom de norska myndigheterna inte har anmält någon anpassning av kartan över stödområden i enlighet med punkt 25.5.5 i riktlinjerna för statligt stöd, är regionalt stöd (direkt transportstöd) till de fyra kommuner som inte finns med på regionalstödskartan (Herøy, Ulstein, Hareid och Aukra, alla belägna i Møre og Romsdal fylke) oförenligt med bestämmelserna om statligt stöd i EES-avtalet. De norska myndigheterna får därför inte genomföra den anmälda stödordningen i dessa fyra kommuner.

Den sammanlagda befolkningen i anmälan av den 25 mars 2003 var 721 079 invånare, eller 16,0 % av Norges sammanlagda befolkning. Den sammanlagda befolkningen i Herøy, Ulstein, Hareid och Aukra uppgår till 22 844 invånare. Befolkningen utan dessa fyra kommuner uppgår således till 698 235 invånare, eller 15,5 % av den totala befolkningen.

Befolkningen i Sør-Trøndelag och Møre og Romsdal (de fylken som inte har låg befolkningstäthet) uppgick till 179 792 invånare i anmälan av den 25 mars 2003. Utan de fyra kommunerna Herøy, Ulstein, Hareid och Aukra uppgår befolkningen i dessa två fylken till 156 948 (15) invånare, vilket är lägre än den befolkning som omfattas av regionalstödskartan i de fylken med låg befolkningstäthet som inte föreslås vara berättigade till direkt transportstöd (Hedmark, Oppland, Telemark och Aust-Agder). Den sammanlagda befolkning som omfattas av regionalstödskartan i dessa fyra fylken uppgår till 209 593 invånare.

De områden i Sør-Trøndelag och Møre og Romsdal som föreslås vara berättigade till direkt transportstöd har en befolkningstäthet som är lägre än 12,5 invånare per kvadratkilometer. De gränsar till de fylken som uppfyller kriterierna för låg befolkningstäthet (Nord-Trøndelag och längre norrut). Befolkningen i Sør-Trøndelag och Møre og Romsdal (156 948 invånare) uppgår till 22,5 % av den totala befolkningen i den föreslagna ordningen (698 235 invånare).

Återstoden av de anmälda områdena omfattas alla av artikel 61.3 c i EES-avtalet och har en låg befolkningstäthet. Villkoren i punkt 25.4.27 och den femte strecksatsen i bilaga XI är uppfyllda.

b) De norska myndigheterna har bevisat att transportmerkostnader föreligger och de har fastställt deras belopp (punkt 25.4.27 i riktlinjerna för statligt stöd)

För att styrka transportmerkostnaderna har de norska myndigheterna lämnat in två utredningar. Den första utredningen lämnades in genom en skrivelse från Norges delegation vid Europeiska unionen av den 19 juni 2003. Den andra utredningen, som är en mer omfattande version av den första utredningen, lämnades in genom en skrivelse från Norges delegation vid Europeiska unionen av den 18 september 2003. Båda utredningarna är stickprovsutredningar där ett antal företag valts ut enligt etablerade statistiska metoder. För de utvalda företagen sammanställdes uppgifter om transportkostnader.

I beslutet om att inleda en granskning (av den 16 juli 2003), uttryckte övervakningsmyndigheten tvivel med avseende på de handlingar som de norska myndigheterna hade lämnat in (den första utredningen). Övervakningsmyndigheten ansåg att utredningen inte i tillräcklig grad styrker att det transportmerkostnader föreligger i de geografiska områden i södra Norge som föreslås vara berättigade till direkt transportstöd (Sogn og Fjordane, Møre og Romsdal och Sør-Trøndelag).

I den andra utredningen utökades antalet företag. Utredningen bekräftar att företagen i det område som föreslås för direkt transportstöd har transportmerkostnader. Företag i fylkena Troms, Nordland, Nord-Trøndelag, Sør-Trøndelag, Møre og Romsdal och Sogn og Fjordane har genomsnittliga transportkostnader – både totalt sett och för sträckor över 350 kilometer – som är avsevärt högre än för företagen i referensområdet. Företag i Troms, Nordland och Nord-Trøndelag har transportkostnader som är 220 % högre än för företagen i referensområdet för transportsträckor över 350 kilometer. Företag i fylkena Sør-Trøndelag, Møre og Romsdal and Sogn og Fjordane har transportkostnader som är 143 % högre än i referensområdet för transportsträckor över 350 kilometer.

Övervakningsmyndigheten konstaterar att de norska myndigheterna har styrkt att transportmerkostnader föreligger och att villkoret i punkt 25.4.27 i riktlinjerna för statligt stöd därför är uppfyllt.

c) Stödet är avsett att kompensera enbart för merkostnader för transport (första strecksatsen i bilaga XI till riktlinjerna för statligt stöd)

De stödnivåer som anges i tabell 1 i punkt 1.2.3 säkerställer att företag kan få stöd på upp till högst 40 % av sina transportkostnader (för transportsträckor över 701 kilometer). Endast transporter över 350 kilometer kommer att berättiga till transportstöd. Övervakningsmyndigheten anser att detta överensstämmer med resultaten från de utredningar som de norska myndigheterna har lagt fram (se punkt 3.3) och konstaterar att ordningen inte ger mer stöd än vad som krävs för att kompensera för dessa transportmerkostnader.

För att se till att företag inte överkompenseras skall alla förmåner på grund av minskad arbetsgivaravgift dras av från transportstödet, som beräknas enligt tabell 1 i punkt 1.2.3.

Villkoret i första strecksatsen i bilaga XI till riktlinjerna för statligt stöd är sålunda uppfyllt.

d) Stöd får bara gälla varutransporter inom det berörda landets gränser (andra strecksatsen i bilaga XI till riktlinjerna för statligt stöd)

Enligt ordningen får stöd enbart ges för merkostnader i samband med varutransporter inom landet, som beräknas på grundval av det billigaste transportsättet och den kortaste vägen mellan platsen för produktion/omvandling och den närmaste platsen för kommersiell avsättning. När varor transporteras till bestämmelseorter i Finland och Sverige innefattar beräkningen av den sammanlagda transportsträckan även sträckorna i Sverige och Finland, men stöd ges endast för de transportkostnader som ådras inom landets gränser.

Villkoret i andra strecksatsen i bilaga XI till riktlinjerna för statligt stöd är sålunda uppfyllt.

e) Stödet kan kvantifieras objektivt på förhand på grundval av nyckeltalen ”stöd per tillryggalagd kilometer” och ”stöd per viktenhet”. Bedömningen av merkostnaden skall grunda sig på det billigaste transportsättet och den kortaste vägen (tredje och fjärde strecksatserna i bilaga XI till riktlinjerna för statligt stöd)

Den föreslagna ordningen uppfyller dessa krav på följande sätt:

—	Stödet beräknas som en procentsats av transportkostnaderna (se tabell 1 i punkt 1.2.3).

—	Transportkostnaderna avser rimliga kostnader som specificeras i en fraktsedel eller motsvarande handling, och som är beroende av transportsträckan inom landets gränser, varornas vikt och slag, samt av fraktavgifter och andra avgifter som kan tillskrivas den faktiska transporten.

—	Transportkostnaderna skall beräknas på grundval av det billigaste transportsättet och den kortaste färdvägen mellan produktionsplats och bestämmelseort.

Villkoren i tredje och fjärde strecksatserna i bilaga XI till riktlinjerna för statligt stöd är sålunda uppfyllda.

f) De sektorsspecifika bestämmelserna är uppfyllda (sjätte och sjunde strecksatserna i bilaga XI till riktlinjerna för statligt stöd)

—

Ordningen är inte tillämplig på transport eller överföring av produkter från företag för vilkas lokalisering det inte finns något alternativ: Produktion och distribution av elektricitet, utvinning av råpetroleum och naturgas, service i anslutning till utvinning av råpetroleum och naturgas med undantag för prospektering, utvinning av metallmalmer och utvinning av industrimineralerna nefelinsyenit och olivin.

—	Ordningen är inte tillämplig på de företag som omfattas av den rättsakt som åberopas i punkt 1 a och 1 b i bilaga XV till EES-avtalet (om stöd till stålindustrin och stöd till varvsindustrin).

—	Ordningen är inte tillämplig på jordbruk, skogsbruk och fiske, som även i fortsättningen kommer att omfattas av det nuvarande systemet med geografiskt differentierad arbetsgivaravgift.

Villkoren i sjätte och sjunde strecksatserna i bilaga XI till riktlinjerna för statligt stöd är sålunda uppfyllda.

5. Den ändrade anmälan av den 22 oktober 2003

Genom en skrivelse från Norges delegation vid Europeiska unionen av den 22 oktober 2003 anmälde de norska myndigheterna en geografisk utvidgning av den ordning som anmäldes den 25 mars 2003 (se punkt 1.3.1).

För att dokumentera transportmerkostnader har de norska myndigheterna lämnat in en utredning med dokumentation av transportmerkostnaderna för de 13 kommuner i fylkena Hedmark och Oppland som föreslås vara berättigade. Slutsatserna av utredningen är att företag i dessa 13 kommuner har transportkostnader som i genomsnitt är avsevärt högre än kostnaderna för företag i referensområdet (120 % för transportsträckor över 350 kilometer). Detta gäller både totalt sett och för sträckor på över 350 kilometer.

Övervakningsmyndigheten konstaterar att utredningen styrker att de 13 anmälda kommunerna har transportmerkostnader.

Övervakningsmyndigheten noterar att utvidgningen av den geografiska räckvidden för ordningen höjer den totala befolkning som omfattas av ordningen till 735 506 invånare (16), eller 16,3 % av den totala befolkningen (utom kommunerna Herøy, Ulstein, Hareid och Aukra).

Övervakningsmyndigheten noterar även att befolkningstätheten i de föreslagna områdena i Hedmark och Oppland är lägre än 12,5 invånare per kvadratkilometer.

Den befolkning som omfattas av regionalstödskartan i de fylken med låg befolkningstäthet som inte föreslås vara berättigade till direkt transportstöd blir 172 322 invånare (17), vilket är mer än den befolkning i områdena i Møre og Romsdal och Sør-Trøndelag (de fylken som inte har låg befolkningstäthet) som föreslås vara berättigade till direkt transportstöd (156 948 invånare).

När det gäller anmälan av den 22 oktober 2003 konstaterar övervakningsmyndigheten att befolkningstätheten i de 13 kommunerna är lägre än 12,5 invånare per kvadratkilometer och att de finns med på den nuvarande regionalstödskartan. Innefattandet av dessa 13 kommuner innebär inte att befolkningen i fylkena Møre og Romsdal och Sør-Trøndelag (156 948 invånare), som inte har låg befolkningstäthet, överstiger befolkningen i fylkena Hedmark, Oppland, Telemark och Aust-Agder, som har låg befolkningstäthet och som inte föreslås vara berättigade till direkt transportstöd (172 322 invånare). De norska myndigheterna har också visat att transportmerkostnader föreligger för de 13 ytterligare kommunerna. När det gäller de återstående krav som måste uppfyllas hänvisar övervakningsmyndigheten till utvärderingen i punkt 4 som har samma giltighet om de 13 kommunerna innefattas i ordningen.

6. Slutsatser

Mot bakgrund av resonemanget ovan konstaterar övervakningsmyndigheten att det direkta transportstödet till de fyra kommunerna Herøy, Ulstein, Hareid och Aukra är oförenligt med bestämmelserna om statligt stöd i EES-avtalet, och att stödet inte får genomföras i dessa fyra kommuner. I övrigt är den anmälda ordningen för direkt transportstöd förenlig med EES-avtalet.

De norska myndigheterna påminns om att de är skyldiga att informera övervakningsmyndigheten om eventuella planer på att ändra eller utöka ordningen. De norska myndigheterna skall dessutom lämna in en årsrapport med närmare information om genomförandet av ordningen och om nyckeltalen stöd per tillryggalagd kilometer och stöd per viktenhet i synnerhet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

1.	Direkt transportstöd till de fyra kommunerna Herøy, Ulstein, Hareid och Aukra är oförenligt med bestämmelserna om statligt stöd i EES-avtalet. Stödet skall inte genomföras i dessa fyra kommuner.

2.	Den ordning för direkt transportstöd som anmäldes av de norska myndigheterna den 25 mars 2003 och den 22 oktober 2003 är, med undantag för direkt transportstöd till de fyra kommuner som nämns i punkt 1, förenlig med artikel 61.3 c i EES-avtalet.

3.	Detta beslut riktar sig till Konungariket Norge.

4.	Endast den engelska språkversionen av detta beslut är giltig.

Utfärdat i Bryssel den 25 februari 2004.

På Eftas övervakningsmyndighets vägnar

Hannes HAFSTEIN

Ordförande

Einar M. BULL

Ledamot av kollegiet

(1) Nedan kallat ”EES-avtalet”.

(2) Nedan kallat ”övervaknings- och domstolsavtalet”.

(3) Beslut av Eftas övervakningsmyndighet nr 4/94/KOL av den 19 januari 1994 om antagande och utfärdande av procedurregler och materiella regler inom området för statligt stöd (riktlinjer för tillämpning och tolkning av artiklarna 61 och 62 i EES-avtalet och artikel 1 i protokoll 3 till övervakningsavtalet). Offentliggjort i EGT L 231, 3.9.1994, s. 1. Riktlinjerna ändrades senast den 18 februari 2004 (ännu ej offentliggjorda i EUT).

(4) Beslut nr 141/03/KOL av den 16 juli 2003 (EUT C 216, 11.9.2003, s. 3, EES-supplement nr 45, 11.9.2003, s. 1).

(5) Transportøkonomisk institutt (TØI). Arbeidsdokument av den 4 juni 2003, U-2899, TR1180/2003.

(6) Se fotnot 4.

(7) EUT L 145, 9.6.2005, s. 25.

(8) All befolkningsstatistik som används i detta beslut avser den 1 januari 2002. Norges totala befolkning var den 1 januari 20024 503 436 invånare.

(9) Intervju av industribedrifter i aktuelle transportstøttesoner og i referansesoner. Arbeidsdokument av den 4 juni 2003.

(10) ”Statistiska centralbyråns bolags- och företagsregister”.

(11) Arbeidsdokument av den 4 juni 2003 (rev.1.9.2003-U-2899-TR1180/2003).

(12) Befolkningen inom följande fylken med låg befolkningstäthet: Aust-Agder, Telemark, Hedmark och Oppland.

(13) ”Arbeidsdokument av den 22 september 2003-U-2929-TR1194/2003”.

(14) Transportmerkostnader innebär merkostnader för förflyttning av varor inom det berörda landets gränser. Detta stöd får under inga omständigheter utgöra exportstöd, inte heller får det utgöra åtgärder som har motsvarande verkan som kvantitativa importrestriktioner, i den mening som avses i artikel 11 i EES-avtalet.

(15) 179 792–22 844 = 156 948.

(16) 698 235 + 37 271 = 735 506.

(17) 209 593–37 271 = 172 322.

		ISSN 1725-2628
Europeiska unionens officiella tidning		L 168

Svensk utgåva	Lagstiftning	48 årgången 30 juni 2005

Innehållsförteckning		I Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk	Sida
	*	Rådets förordning (EG) nr 989/2005 av den 27 juni 2005 om ändring av förordning (EG) nr 1255/96 om tillfälligt upphävande av den gemensamma tulltaxans autonoma tullsatser för vissa industri-, jordbruks- och fiskeriprodukter	1
		Kommissionens förordning (EG) nr 990/2005 av den 29 juni 2005 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	8
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 991/2005 av den 28 juni 2005 om fastställande av enhetsvärdena för tullvärdesbestämmelse när det gäller vissa lättfördärvliga varor	10
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 992/2005 av den 29 juni 2005 om öppnande och förvaltning av en tullkvot för import av unga handjur av nötkreatur avsedda för gödning (1 juli 2005–30 juni 2006)	16
		Kommissionens förordning (EG) nr 993/2005 av den 29 juni 2005 om fastställande av det korrektionsbelopp som tillämpas på exportbidraget för spannmål	23
		Kommissionens förordning (EG) nr 994/2005 av den 29 juni 2005 om fastställande av exportbidragen för malt	25
		Kommissionens förordning (EG) nr 995/2005 av den 29 juni 2005 om fastställande av det korrektionsbelopp som tillämpas på exportbidraget för malt	27
		Kommissionens förordning (EG) nr 996/2005 av den 29 juni 2005 om fastställande av bidragen för de produkter ur spannmåls- och rissektorn som levereras i form av gemensamt eller nationellt livsmedelsbistånd	29
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 997/2005 av den 29 juni 2005 om fastställande av den faktiska olivoljeproduktionen och enhetsbeloppet för produktionsstöd för regleringsåret 2003/04	31
		Kommissionens förordning (EG) nr 998/2005 av den 29 juni 2005 om utfärdande av importlicenser för rörsocker inom ramen för vissa tullkvoter och förmånsavtal	33

	II Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk
	EUROPEISKA EKONOMISKA SAMARBETSOMRÅDET
	EFTA:s övervakningsmyndighet
*	Beslut av Eftas övervakningsmyndighet nr 22/04/KOL av den 25 februari 2004 avseende anmälan av en ny ordning för direkt transportstöd (Norge)	36
	EFTA:s ständiga kommitté
*	Beslut av Eftastaternas ständiga kommitté nr 5/2004/SC av den 23 september 2004 om en metod för kostnadsdelning för den finansiella mekanismen för EES	48

Produktnummer	Destination	Måttenhet	Bidragsbelopp
1107 10 19 9000	A00	EUR/t	0,00
1107 10 99 9000	A00	EUR/t	0,00
1107 20 00 9000	A00	EUR/t	0,00
Anm.: Produktkoderna och destinationskoderna serie ”A” fastställs i kommissionens förordning (EEG) nr 3846/87 (EGT L 366, 24.12.1987, s. 1) i dess ändrade lydelse. De numeriska destinationskoderna fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 2081/2003 (EUT L 313, 28.11.2003, s. 11).

(EUR/t)
Produktnummer	Destination	Nuvarande 7	Period 1 8	Period 2 9	Period 3 10	Period 4 11	Period 5 12
1107 10 11 9000	A00	0	0	0	0	0	0
1107 10 19 9000	A00	0	0	0	0	0	0
1107 10 91 9000	A00	0	0	0	0	0	0
1107 10 99 9000	A00	0	0	0	0	0	0
1107 20 00 9000	A00	0	0	0	0	0	0

(EUR/100 kg)
KN-nr	Kod för tredjeland (1)	Schablonvärde vid import
0702 00 00	052	43,1
0702 00 00	999	43,1
0707 00 05	052	88,2
0707 00 05	999	88,2
0709 90 70	052	86,5
0709 90 70	999	86,5
0805 50 10	382	71,1
	388	65,3
	528	27,6
	624	71,1
	999	58,8
0808 10 80	388	91,8
	400	91,3
	508	76,0
	512	70,4
	524	62,4
	528	73,8
	720	51,4
	804	92,4
	999	76,2
0809 10 00	052	167,5
0809 10 00	999	167,5
0809 20 95	052	272,9
	068	218,2
	400	325,6
	999	272,2
0809 30 10, 0809 30 90	052	157,0
0809 30 10, 0809 30 90	999	157,0
0809 40 05	624	121,8
0809 40 05	999	121,8

(EUR/t)
Produktnummer	Bidrag
1001 10 00 9400	0,00
1001 90 99 9000	0,00
1002 00 00 9000	0,00
1003 00 90 9000	0,00
1005 90 00 9000	0,00
1006 30 92 9100	0,00
1006 30 92 9900	0,00
1006 30 94 9100	0,00
1006 30 94 9900	0,00
1006 30 96 9100	0,00
1006 30 96 9900	0,00
1006 30 98 9100	0,00
1006 30 98 9900	0,00
1006 30 65 9900	0,00
1007 00 90 9000	0,00
1101 00 15 9100	0,00
1101 00 15 9130	0,00
1102 10 00 9500	0,00
1102 20 10 9200	57,30
1102 20 10 9400	49,12
1103 11 10 9200	0,00
1103 13 10 9100	73,67
1104 12 90 9100	0,00
Obs.: Produktnumren är definierade i kommissionens förordning (EEG) nr 3846/87 (EGT L 366, 24.12.1987, s. 1), ändrad.