(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 466/2001 (2) fastställs högsta tillåtna halt för vissa främmande ämnen i livsmedel.

(2)

Vissa medlemsstater har antagit eller planerar att anta högsta tillåtna halter av fusariumtoxiner, såsom deoxinivalenol (DON), zearalenon (ZEA) och fumonisiner i vissa livsmedel. Med tanke på skillnaderna mellan de halter som tillåts i medlemsstaterna, och den risk för konkurrenssnedvridning som följer av detta, måste åtgärder vidtas på gemenskapsnivå för att säkerställa en enhetlig marknad, samtidigt som proportionalitetsprincipen måste beaktas.

(3)

En rad fusariumsvampar, som är vanliga i jorden, producerar ett antal olika mykotoxiner av typen trikotecener såsom deoxinivalenol (DON), nivalenol (NIV), T-2-toxin och HT-2-toxin samt vissa andra toxiner (zearalenon och fumonisiner). Fusariumsvampar förekommer vanligtvis i spannmål som odlas i de tempererade områdena i Amerika, Europa och Asien. Många av de toxinproducerande fusariumsvamparna kan i varierande grad producera två eller flera av dessa toxiner.

(4)

Vetenskapliga kommittén för livsmedel har i en rad yttranden utvärderat fusariumtoxinerna: deoxinivalenol (DON) i december 1999, zearalenon i juni 2000, fumonisiner i oktober 2000 uppdaterad i april 2003, nivalenol i oktober 2000, T-2-toxin och HT-2-toxin i maj 2001 samt en grupputvärdering av trikotecener i februari 2002.

(5)

Vetenskapliga kommittén för livsmedel ansåg att tillgängliga uppgifter inte gav stöd för fastställandet av ett gemensamt acceptabelt dagligt intag (ADI) för de trikotecener som utvärderades och fastställde

För de övriga fusariumtoxinerna fastställde Vetenskapliga kommittén för livsmedel

(6)

Inom ramen för rådets direktiv 93/5/EEG (3) av den 25 februari 1993 om hjälp till kommissionen och samarbete från medlemsstaternas sida vid den vetenskapliga granskningen av livsmedelsfrågor gjorde och slutförde en vetenskaplig samarbetsgrupp i september 2003 Scoop-uppdraget 3.2.10 ”Insamling av uppgifter om förekomsten av fusariumtoxiner i livsmedel och en utredning om EU-befolkningens intag av fusariumtoxiner via kosten” (4).

Resultatet av undersökningen visade att fusariummykotoxiner förekommer allmänt i livsmedelskedjan i gemenskapen. Den främsta källan till intag via kosten av fusariumtoxiner är spannmålsprodukter, särskilt vete och majs. Även om intag via kosten av fusariumtoxiner för hela befolkningen och vuxna ofta ligger under ADI-värdet för respektive toxin, ligger värdena för riskgrupper såsom spädbarn och småbarn, i vissa fall nära eller till och med över ADI-värdet.

(7)

Särskilt när det gäller deoxinivalenol ligger intaget via kosten hos yngre barn och tonåringar nära ADI-värdet. När det gäller T-2-toxin och HT-2-toxin överstiger det uppskattade intaget via kosten i de flesta fallen det tillfälliga ADI-värdet. Det har dock konstaterats att uppgifter om förekomst av T-2-toxin och HT-2-toxin vanligtvis fås med hjälp av analysmetoder med en hög detektionsgräns, och om man beaktar att antalet prover över detektionsgränsen var lägre än 20 %, hade detektionsgränsen i den analysmetod man valt att använda mycket stor betydelse för värdet på intaget via kosten. Alla värden för intag av nivalenol låg klart under t-ADI. Värdena för intag via kosten av övriga trikotecener som behandlades i det ovan nämnda Scoop-uppdraget (3-acetyldeoxinivalenol, 15-acetyldeoxinivalenol, fusarenon-X, T2-triol, diacetoxyscirpenol, neosolaniol, monoacetoxiscirpenol, verrucol) var av de tillgängliga uppgifterna att döma låga.

(8)

Den genomsnittliga dagliga intaget av zearalenon är betydligt lägre än ADI-värdet, men särskild uppmärksamhet bör ägnas befolkningsgrupper som inte ingått i uppdraget men som regelbundet intar stora mängder produkter med hög halt av zearalenon, och även livsmedel som är särskilt riktade till barn, eftersom småbarns kost ofta är mindre mångsidig.

(9)

Det uppskattade intaget av fumonisiner i kosten i de flesta befolkningsgrupperna ligger klart under ADI-värdet. Intaget av fumonisiner via kosten ökar betydligt om man endast beaktar konsumenter. Men även för denna grupp ligger intaget via kosten under ADI-värdet. Resultaten av övervakningen av skörden 2003 tyder emellertid på att majs och majsprodukter kan vara starkt kontaminerade med fumonisiner. Det är lämpligt att vidta åtgärder för att undvika att majs och majsprodukter med sådana oacceptabelt höga kontamineringshalter kommer in i livsmedelskedjan.

(10)

Fusariumarter infekterar spannmålen före skörd. Flera riskfaktorer har fastställts i samband med fusariuminfektioner och mykotoxinbildning. Klimatförhållandena under växtperioden, särkilt under blomningen, spelar en stor roll för mykotixinhalten. Med hjälp av goda jordbruksmetoder kan man dock minska riskfaktorerna till ett minimum, och på så sätt hindra en del av fusariumsvampsangreppen.

(11)

Det är viktigt för skyddet av folkhälsan att fastställa högsta tillåtna halter för obearbetad spannmål för att hindra att kraftigt kontaminerad spannmål kan komma in i livsmedelskedjan och att främja och se till att alla nödvändiga åtgärder vidtas under växt-, skörde- och lagringsperioden i produktionskedjan (genom att följa goda jordbruks-, skörde- och lagringsmetoder). När det gäller spannmål som släpps ut på marknaden för att användas i första bearbetningsledet är det lämpligt att följa högsta tillåtna halter för obehandlad spannmål, eftersom man i detta stadium vet vad spannmålen ska användas till (i livsmedel, foder eller industriellt bruk). Rensnings-, sorterings- och torkningsförfaranden anses inte vara en del av det första bearbetningsledet, eftersom själva sädeskärnan inte utsätts för fysisk verkan, medan skalning anses utgöra en del av det första bearbetningsledet.

(12)

Högsta tillåtna halter fastställs med hänsyn till människors nuvarande exponering i förhållande till acceptabelt intag av toxinet i fråga, och vad som rimligen kan uppnås om man använder goda metoder i alla produktions- och distributionsled. På detta sätt kan man se till att livsmedelsföretagen vidtar alla nödvändiga åtgärder för att i så hög grad som möjligt förebygga eller minska kontamineringen för att skydda folkhälsan.

(13)

När det gäller majs känner man inte exakt till alla faktorer som bidrar till att fusariumtoxiner bildas, särskilt avseende zearalenon och fumonisiner B1 och B2. Därför beviljas en tidsfrist under vilken livsmedelsföretagen i spannmålskedjan kan undersöka var dessa mykotoxiner bildas och kartlägga vilka åtgärder som bör vidtas för att i så stor utsträckning som möjligt hindra förekomsten av dessa toxiner. De högsta tillåtna halter som fastställs på grundval av de uppgifter man idag har om förekomst föreslås träda i kraft den 2007, om inga särskilda högsta tillåtna halter som bygger på nya uppgifter om förekomst och bildning fastställs före det datumet.

(14)

Med hjälp av rensning och bearbetning kan den halt av fusariumtoxiner som finns i obearbetad spannmål minskas i varierande grad i bearbetade spannmålsprodukter. Eftersom minskningsgraden varierar är det för att skydda konsumenten lämpligt att fastställa högsta tillåtna halter för spannmålsprodukter avsedda för slutkonsumenten, och det är nödvändigt att ha en genomförbar lagstiftning. Då högsta tillåtna halter för spannmålsprodukter för slutkonsumenten fastställs bör man vara pragmatisk. I folkhälsans intresse är det lämpligt att fastställa högsta tillåtna halter för de viktigaste spannmålsbaserade livsmedelsingredienserna för att garantera en effektiv efterlevnad.

(15)

Eftersom kontamineringshalten av fusariumtoxiner i ris är låg, föreslås det att en högsta tillåtna halt för ris eller risprodukter inte behöver fastställas.

(16)

För 3-acetyldeoxinivalenol, 15-acetyldeoxinivalenol och fumonisin B3 är det inte nödvändigt att vidta särskilda åtgärder vid samtidig förekomst, eftersom eventuella åtgärder särskilt avseende deoxinivalenol och fumonisin B1+B2 även skulle skydda människor från oaccetabel exponering för 3-acetyldeoxinivalenol, 15-acetyldeoxynivalenol och fumonisin B3. Det samma gäller nivalenol som i viss mån förekommer samtidigt med deoxinivalenol, och människors exponering för nivalenol uppskattas ligga betydligt under det tillfälliga ADI-värdet.

(17)

För närvarande finns endast begränsade uppgifter om förekomsten av T-2 och HT-2-toxin. Det finns också brådskande behov av att utveckla och validera en känslig analysmetod. Uppskattningar av intaget tyder dock klart på att förekomsten av T-2 och HT-2 kan vara till skada för folkhälsan. Därför är det nödvändigt att utveckla en känslig analysmetod, samla in mera uppgifter om förekomsten och närmare undersöka de faktorer som har koppling till förekomsten av T-2 och HT-2 i spannmål och spannmålsprodukter, särskilt i havre och havreprodukter, och detta måste ges högsta prioritet.

(18)

Förordning (EG) nr 466/2001 bör därför ändras.

(19)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

1)

I artikel 2 skall punkt 3 ersättas med följande:

2)

I artikel 5 skall följande punkt läggas till som punkt 5:

3)

Bilaga I ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

(1)

I enlighet med förordning (EG) nr 2320/2002 är kommissionen skyldig att vidta åtgärder för att genomföra gemensamma grundläggande standarder för luftfartsskydd i hela Europeiska gemenskapen. Den första rättsakt som innehöll sådana åtgärder var kommissionens förordning (EG) nr 622/2003 av den 4 april 2003 om åtgärder för att genomföra gemensamma grundläggande standarder avseende luftfartsskydd (2).

(2)

Det finns behov av bestämmelser som preciserar de gemensamma grundläggande standarderna.

(3)

I enlighet med förordning (EG) nr 2320/2002 och i syfte att förebygga olagliga handlingar, bör de åtgärder som fastställs i bilagan till förordning (EG) nr 622/2003 vara hemliga och inte offentliggöras. Samma bestämmelser gäller för alla ändringar av rättsakter.

(4)

Förordning (EG) nr 622/2003 bör ändras i enlighet med detta.

(5)

Åtgärderna i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för luftfartsskyddet inom den civila luftfarten.

(1)

Enligt artikel 2.2 och artikel 3 i förordning (EEG) nr 4088/87 skall gemenskapens import- och producentpriser fastställas var fjortonde dag för enkla och dubbla nejlikor samt storblommiga och småblommiga rosor och dessa skall gälla i två veckor. I enlighet med artikel 1b i kommissionens förordning (EEG) nr 700/88 av den 17 mars 1988 om vissa tillämpningsföreskrifter för systemet för import till gemenskapen av vissa blomsterprodukter med ursprung i Cypern, Israel, Jordanien och Marocko samt Västbanken och Gazaremsan (2), skall priserna fastställas för två veckor i taget på grundval av uppgifter från medlemsstaterna om viktade priser.

(2)

Dessa priser bör få fastställas utan tidsgräns så att det kan beslutas vilka tullar som skall gälla.

(3)

Eftersom Cypern anslöt sig till Europeiska unionen den 1 maj 2004 bör det inte längre fastställas några importpriser för detta land.

(4)

Det behöver inte längre fastställas några importpriser för Israel, Marocko eller Västbanken och Gazaremsan, eftersom avtal godkänts genom rådets beslut 2003/917/EG av den 22 december 2003 om ingående av ett avtal genom skriftväxling mellan Europeiska gemenskapen och Staten Israel om ömsesidiga liberaliseringsåtgärder och ersättande av protokoll nr 1 och 2 till associeringsavtalet EG–Israel (3), 2003/914/EG av den 22 december 2003 om ingående av ett avtal genom skriftväxling mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Marocko om ömsesidiga liberaliseringsåtgärder och ersättande av protokoll nr 1 och 3 till associeringsavtalet EG–Konungariket Marocko (4) och 2005/4/EG av den 22 december 2004 om ingående av ett avtal genom skriftväxling mellan Europeiska gemenskapen och Palestinska befrielseorganisationen (PLO) för den palestinska myndigheten på Västbanken och i Gaza om ömsesidiga liberaliseringsåtgärder och ersättande av protokollen nr 1 och nr 2 till interimsassocieringsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och den palestinska myndigheten (5).

(5)

Mellan de möten som Förvaltningskommittén för levande växter och blomsterprodukter håller skall dessa åtgärder vidtas av kommissionen.

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 466/2001 av den 8 mars 2001 om fastställande av högsta tillåtna halt för vissa främmande ämnen i livsmedel (2) föreskrivs gränsvärden för vissa fusariumtoxiner i vissa livsmedel.

(2)

I rådets direktiv 89/397/EEG av den 14 juni 1989 om offentlig kontroll av livsmedel (3) fastställs de allmänna principer för hur den offentliga kontrollen av livsmedel skall genomföras. Genom rådets direktiv 93/99/EEG av den 29 oktober 1993 om ytterligare åtgärder för offentlig kontroll av livsmedel (4) införs ett system för kvalitetsnormer för de laboratorier som medlemsstaterna anlitar för offentlig kontroll av livsmedel.

(3)

Provtagning är av avgörande betydelse för tillförlitliga resultat när det gäller halten av fusariumtoxiner, vars förekomst varierar väsentligt inom partierna.

(4)

Det är nödvändigt att fastställa de allmänna kriterier som analysmetoden bör uppfylla för att säkerställa att de laboratorier som ansvarar för kontrollerna använder analysmetoder som ger jämförbara resultat.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

(1)

Lettland har beviljats övergångsperioder för vissa anläggningar som förtecknas i tillägg A (2) till bilaga VIII till 2003 års anslutningsakt. Det tillägget har ändrats genom kommissionens beslut 2004/460/EG (3) och 2004/472/EG (4).

(2)

Enligt en förklaring från Lettland har vissa anläggningar inom fisk-, kött- och mjölksektorn avslutat sin uppgradering och uppfyller nu alla krav som ställs i gemenskapslagstiftningen. Dessutom har vissa anläggningar upphört med sin verksamhet.

(3)

Tillägg A till bilaga VIII till 2003 års anslutningsakt bör därför ändras i enlighet med detta. För tydlighetens skull bör dock tillägget ersättas.

(4)

Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa har informerats om de åtgärder som föreskrivs i detta beslut.

(1)

Litauen har beviljats övergångsperioder för vissa anläggningar som förtecknas i tillägg B till bilaga IX till 2003 års anslutningsakt.

(2)

Tillägg B till bilaga IX till 2003 års anslutningsakt har ändrats genom kommissionens beslut 2004/472/EG (2) och 2004/473/EG (3).

(3)

Enligt en officiell förklaring från de behöriga litauiska myndigheterna har vissa anläggningar inom fisk-, kött- och mjölksektorn avslutat sin uppgradering och uppfyller nu alla krav som ställs i gemenskapslagstiftningen. Dessutom har vissa anläggningar upphört med sin verksamhet.

(4)

Tillägg B till bilaga IX till 2003 års anslutningsakt bör därför ändras i enlighet med detta. För tydlighetens skull bör det ersättas.

(5)

Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa har informerats om de åtgärder som föreskrivs i detta beslut.

(1)

Genom avdelning I i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 (2) upprättas ett system för identifiering och registrering av nötkreatur.

(2)

I kommissionens beslut 2001/399/EG (3) bekräftas det att den franska databasen för nötkreatur är fullt fungerande.

(3)

I överensstämmelse med direktiv 93/24/EEG får medlemsstaterna på egen begäran bemyndigas att använda administrativa källor i stället för undersökningar av bestånden, på villkor att de fullgör skyldigheterna i det direktivet.

(4)

Frankrike framställde den 5 oktober 2004 en begäran om att få ersätta undersökningen för maj med att använda systemet för identifiering och registrering av nötkreatur. Som underlag för sin begäran har Frankrike översänt teknisk dokumentation om hur den databas som avses i avdelning I i förordning (EG) nr 1760/2000 är uppbyggd och hålls uppdaterad, och vilka metoder som används för beräkning av den statistiska informationen.

(5)

Frankrike har bl.a. föreslagit beräkningsmetoder för att erhålla statistisk information för de kategorier som avses i artikel 3.1 i direktiv 93/24/EEG och som inte finns att tillgå direkt i de databaser som avses i avdelning I i förordning (EG) nr 1760/2000. Frankrike bör vidta alla lämpliga åtgärder för att se till att dessa beräkningsmetoder garanterar precisionen i de statistiska uppgifterna.

(6)

Granskningen av den tekniska dokumentation som de franska myndigheterna har översänt ger vid handen att begäran bör godtas.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för jordbruksstatistik, som inrättats i enlighet med rådets beslut 72/279/EEG (4).