ISSN 1725-2628

Europeiska unionens

officiella tidning

L 97
European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

fyrtioåttonde årgången
15 april 2005

Innehållsförteckning

 

I   Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk

Sida

 

*

Rådets förordning (EG) nr 564/2005 av den 8 april 2005 om ändring av förordning (EG) nr 1601/2001 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den preliminära antidumpningstull som införts på import av vissa linor eller kablar, av järn eller stål, med ursprung i Ryska federationen, Konungariket Thailand, Republiken Tjeckien och Republiken Turkiet

1

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 565/2005 av den 14 april 2005 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

4

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 566/2005 av den 14 april 2005 om ändring av bidragssatserna för vissa mjölkprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget

6

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 567/2005 av den 14 april 2005 om fastställande för regleringsåret 2004/05 av de belopp som i enlighet med rådets förordning nr 136/66/EEG skall betalas till erkända olivoljeproducentorganisationer och sammanslutningar av dessa

8

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 568/2005 av den 14 april 2005 om ändring av förordning (EG) nr 1159/2003 om tillämpningsföreskrifter för regleringsåren 2003/2004, 2004/2005 och 2005/2006 vid import av rörsocker inom ramen för vissa tullkvoter och förmånsavtal och om ändring av förordningarna (EG) nr 1464/95 och (EG) nr 779/96

9

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 569/2005 av den 14 april 2005 om en övergångsåtgärd för regleringsåret 2004/05 när det gäller finansieringen av lagring av spannmål som erbjuds till intervention i Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien

11

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 570/2005 av den 14 april 2005 om ändring av förordning (EG) nr 118/2005 i fråga om upprättande av budgettak för direktstöd som skall beviljas i enlighet med artikel 71 i rådets förordning (EG) nr 1782/2003

13

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 571/2005 av den 14 april 2005 om fastställande av de representativa priserna och tilläggsbeloppen för import av melass inom sockersektorn från och med den 15 april 2005

15

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 572/2005 av den 14 april 2005 om fastställande av exportbidrag för vitsocker och råsocker som exporteras i obearbetat skick

17

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 573/2005 av den 14 april 2005 om fastställande av det maximala exportbidraget för vitsocker till vissa tredjeländer med avseende på 23:e delanbudsinfordran som genomförs inom ramen för den stående anbudsinfordran som föreskrivs i förordning (EG) nr 1327/2004

19

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 574/2005 av den 14 april 2005 om fastställande av exportbidragen för mjölk och mjölkprodukter

20

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 575/2005 av den 14 april 2005 om fastställande av det högsta exportbidraget för smör inom ramen för den stående anbudsinfordran som fastställs i förordning (EG) nr 581/2004

28

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 576/2005 av den 14 april 2005 om fastställande av det högsta exportbidraget för skummjölkspulver inom ramen för den stående anbudsinfordran som föreskrivs i förordning (EG) nr 582/2004

30

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 577/2005 av den 14 april 2005 om fastställande av den största sänkningen av importtullar för sorghum inom ramen för den anbudsinfordran som avses i förordning (EG) nr 2275/2004

31

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 578/2005 av den 14 april 2005 om fastställande av den största sänkningen av importtullar för majs inom ramen för den anbudsinfordran som avses i förordning (EG) nr 2277/2004

32

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 579/2005 av den 14 april 2005 om fastställande av den största sänkningen av importtullar för majs inom ramen för den anbudsinfordran som avses i förordning (EG) nr 487/2005

33

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 580/2005 av den 14 april 2005 om ändring av förordning (EG) nr 206/2005 om införande av slutgiltiga skyddsåtgärder beträffande import av odlad lax

34

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 581/2005 av den 14 april 2005 om de anbud som meddelats för export av korn inom ramen för den anbudsinfordran som avses i förordning (EG) nr 1757/2004

35

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 582/2005 av den 14 april 2005 om fastställande av det högsta exportbidraget för vanligt vete inom ramen för den anbudsinfordran som avses i förordning (EG) nr 115/2005

36

 

 

II   Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk

 

 

Rådet

 

*

Information om ikraftträdandet av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om ändring av avtalet av den 22 juli 1972 mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet beträffande bestämmelserna om bearbetade jordbruksprodukter

37

 

 

Kommissionen

 

*

Kommissionens beslut av den 31 mars 2005 om att inte uppta kresylsyra, diklorofen, imazametabenz, kasugamycin och polyoxin i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG och om att återkalla godkännanden för växtskyddsmedel som innehåller dessa ämnen [delgivet med nr K(2005) 975]  ( 1 )

38

 

 

EUROPEISKA EKONOMISKA SAMARBETSOMRÅDET

 

 

EFTA:s övervakningsmyndighet

 

*

Beslut av EFTA:s övervakningsmyndighet nr 305/04/KOL av den 1 december 2004 om ändring för fyrtioåttonde gången av procedurreglerna och de materiella reglerna inom området för statligt stöd genom ändring av kapitel 16 stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter och förslag till lämpliga åtgärder

41

 

 

Rättsakter som antagits med tillämpning av avdelning V i Fördraget om Europeiska unionen

 

*

Rådets Gemensamma Ståndpunkt 2005/304/GUSP av den 12 april 2005 om förebyggande, hantering och lösning av konflikter i Afrika och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2004/85/GUSP

57

 

 

Rättelser

 

*

Rättelse till kommissionens direktiv 2004/93/EG av den 21 september 2004 om ändring av rådets direktiv 76/768/EEG för anpassning av bilagorna II och III till den tekniska utvecklingen ( EUT L 300 av den 25.9.2004 )

63

 

*

Rättelse till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 805/2004 av den 21 april 2004 om införande av en europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar ( EUT L 143 av den 30.4.2004 )

64

 

 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.

I Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk

15.4.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 97/1

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 564/2005

av den 8 april 2005

om ändring av förordning (EG) nr 1601/2001 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den preliminära antidumpningstull som införts på import av vissa linor eller kablar, av järn eller stål, med ursprung i Ryska federationen, Konungariket Thailand, Republiken Tjeckien och Republiken Turkiet

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad ”grundförordningen”), särskilt artikel 11.3 i denna,

med beaktande av det förslag som kommissionen har lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A.   TIDIGARE FÖRFARANDE

(1)

Den 5 maj 2000 inledde kommissionen ett antidumpningsförfarande (2) beträffande import av vissa linor och kablar, av järn eller stål, med ursprung i bl.a. Turkiet.

(2)

Detta förfarande ledde slutligen till att en slutgiltig antidumpningstull infördes genom rådets förordning (EG) nr 1601/2001 (3), i syfte att undanröja de skadevållande verkningarna av dumpningen.

B.   BEGÄRAN OM INTERIMSÖVERSYN

(3)

En begäran om en partiell interimsöversyn av förordning (EG) nr 1601/2001 ingavs av Has Çelik ve Halat Sanayi Ticaret A.S. (nedan kallat ”Has Çelik” eller ”den sökande”), en turkisk exporterande tillverkare av vissa linor och kablar, av järn eller stål, som är föremål för de gällande antidumpningsåtgärderna.

(4)

I denna begäran enligt artikel 11.3 i grundförordningen hävdades det att de omständigheter när det gäller dumpning som låg till grund för fastställandet av de gällande åtgärderna hade förändrats och att dessa förändringar var av bestående natur.

(5)

Enligt begäran har den sökande genomfört strukturförändringar vilka har haft en betydande inverkan på normalvärdet. Dessutom hävdades att en jämförelse mellan normalvärdet fastställt på grundval av den sökandes egna kostnader eller priser på den inhemska marknaden och exportpriserna till gemenskapen skulle leda till att dumpningsmarginalen fastställdes på en nivå som var betydligt lägre än nivån för de gällande åtgärder som tillämpas på importen från den sökande, dvs. 17,8 %. Fortsatt tillämpning av de gällande åtgärderna på den nuvarande nivån, vilken fastställdes på grundval av den tidigare fastställda dumpningen, är därför inte längre nödvändig för att motverka dumpningen.

(6)

Kommissionen fastslog efter samråd med rådgivande kommittén att bevisningen var tillräcklig för att motivera att en partiell interimsöversyn inleddes. Den offentliggjorde därför ett tillkännagivande om inledande (4) och inledde en undersökning som begränsades till dumpning med avseende på den sökande.

C.   FÖRFARANDE

(7)

Kommissionen underrättade officiellt exportlandets företrädare och den sökande om inledandet av den partiella interimsöversynen och gav alla parter som var direkt berörda tillfälle att skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda. En inlaga mottogs från EWRIS, sambandskommittén för stållineindustrin i Europeiska unionen (Liaison Committee of European Union Wire Rope Industries), som var den klagande i det ursprungliga fallet.

(8)

Kommissionen skickade även ett frågeformulär till den sökande, som besvarade detta inom den tidsfrist som fastställts i tillkännagivandet om inledande.

(9)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den bedömde nödvändiga för fastställandet av dumpning och genomförde ett kontrollbesök på plats hos den sökande.

(10)

Undersökningen av dumpning omfattade perioden från och med den 1 juli 2003 till och med den 29 februari 2004 (nedan kallad ”undersökningsperioden”).

D.   PRODUKT

Berörd produkt

(11)

Den produkt som berörs är samma produkt som i den undersökning som ledde till införandet av de gällande åtgärderna (nedan kallad ”den tidigare undersökningen”), dvs. linor och kablar, inbegripet slutet tågvirke, av järn eller stål, dock ej av rostfritt stål, med ett största tvärmått av mer än 3 mm, med eller utan anslutningar (”stållinor”), med ursprung i Turkiet, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 7312 10 82 , 7312 10 84 , 7312 10 86 , 7312 10 88 och 7312 10 99 .

Likadan produkt

(12)

Denna undersökning visade liksom den tidigare undersökningen att de stållinor som tillverkas i Turkiet av den sökande och som säljs på den turkiska marknaden eller exporteras till gemenskapen har samma grundläggande fysiska egenskaper och samma användningsområden och därför bör betraktas som likadan produkt i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

E.   DUMPNING

Normalvärde

(13)

För fastställande av normalvärdet fastslogs det först huruvida den sökandes sammanlagda inhemska försäljning av den likadana produkten var representativ i förhållande till företagets sammanlagda exportförsäljning till gemenskapen. I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen konstaterades detta vara fallet, eftersom den sökandes inhemska försäljning utgjorde minst 5 % av företagets sammanlagda exportvolym till gemenskapen.

(14)

För varje produkttyp som den sökande sålde på den inhemska marknaden och som konstaterades vara direkt jämförbar med de typer som exporterades till gemenskapen undersöktes det huruvida den inhemska försäljningen var tillräckligt representativ enligt artikel 2.2 i grundförordningen. Detta ansågs vara fallet när den sammanlagda inhemska försäljningsvolymen av en viss produkttyp under undersökningsperioden utgjorde minst 5 % av den sammanlagda försäljningsvolymen av samma produkttyp som såldes på export till gemenskapen. När det gäller de flesta av de typer som exporterades till gemenskapen under undersökningsperioden konstaterades att en jämförbar typ såldes på den inhemska marknaden.

(15)

För de produkttyper som uppfyllde kriteriet 5 % undersöktes därefter huruvida den inhemska försäljningen av varje jämförbar produkttyp kunde anses ha ägt rum vid normal handel, genom fastställande av den andel av försäljningen till oberoende kunder av produkttypen i fråga som inte skett med förlust. I samtliga fall utgjorde den icke-förlustbringande försäljningen av en typ mer än 80 % av den sammanlagda inhemska försäljningsvolymen av den typen, och normalvärdet baserades därför på ett vägt genomsnittspris för all den försäljning som gjorts på den inhemska marknaden under undersökningsperioden.

(16)

När det gäller de produkttyper som exporterades till gemenskapen och för vilka det konstaterades att det inte skett någon försäljning av jämförbara typer på den inhemska marknaden konstruerades normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 och 2.6 i grundförordningen på grundval av den sökandes tillverkningskostnader för de exporterade produkttyperna i fråga jämte ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. Försäljnings- och administrationskostnaderna samt de allmänna kostnaderna baserades på den sökandes inhemska försäljning av den likadana produkten. Vinstmarginalen baserades på den sökandes inhemska försäljning av den likadana produkten vid normal handel.

Exportpris

(17)

Eftersom all exportförsäljning av den berörda produkten gjordes direkt till oberoende kunder i gemenskapen, fastställdes exportpriset i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas.

Jämförelse

(18)

Jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset gjordes fritt fabrik och i samma handelsled. I syfte att sörja för en rättvis jämförelse togs i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen hänsyn till olikheter i faktorer som påstods och konstaterades påverka priserna och prisernas jämförbarhet, dvs. kostnader för transport, försäkring, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader, kredit och provisioner.

Dumpningsmarginal

(19)

Jämförelsen gjordes i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen mellan det vägda genomsnittliga justerade normalvärdet per produkttyp och det vägda genomsnittliga nettoexportpriset fritt fabrik för den jämförbara produkttypen.

(20)

Av jämförelsen framgick inte att det förekom någon dumpning.

F.   DE FÖRÄNDRADE OMSTÄNDIGHETERNAS VARAKTIGHET

(21)

I enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida de förändrade omständigheterna rimligen kunde sägas vara av bestående natur.

(22)

När det gäller detta visade undersökningen att den sökande har genomfört strukturförändringar, vilka har haft en betydande inverkan på produktionsstruktur och organisation, lett till en väsenligt ökad produktionseffektivitet som medfört sänkta produktionskostnader och därmed ett lägre normalvärde än vad som var fallet under den undersökningsperiod som användes vid den föregående undersökningen (1 april 1999–31 mars 2000). Under samma period har exportpriserna ökat, och det konstaterades inte finnas några skäl att tro att denna ökning skulle vara tillfällig.

(23)

Följaktligen dras slutsatsen att de förändrade omständigheterna, särskilt de ökade exportpriserna till gemenskapen i kombination med betydligt minskade produktionskostnader, är av bestående natur.

G.   ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

(24)

Eftersom det inte förekommer någon dumpning anses det lämpligt att upphäva åtgärderna såvitt gäller den sökande.

(25)

De berörda parterna underrättades om de omständigheter och överväganden som låg till grund för kommissionens avsikt att rekommendera en ändring av förordning (EG) nr 1601/2001, och gavs tillfälle att yttra sig.

(26)

EWRIS ingav därefter några allmänna synpunkter som i huvudsak rörde de stigande priserna på råmaterial efter undersökningsperioden. EWRIS ifrågasatte inte de ovannämnda undersökningsresultaten när det gäller dumpning, men uttryckte oro över risken för att den sökande återupptar dumpning i framtiden.

(27)

Det kan noteras att priserna på råmaterial visserligen kan ha ökat efter undersökningsperioden, men detta kunde inte ha beaktats vid beräkningen av dumpningen för den sökandes del. I det aktuella fallet är det viktigaste råmaterialet valstråd, en basprodukt av stål, som är en råvara med priser som normalt fluktuerar snabbt. Eventuella prisökningar när det gäller detta råmaterial kan därför inte anses vara av bestående natur som skulle kunna ge upphov till tvivel i fråga om de ovannämnda undersökningsresultaten.

(28)

Slutligen bör det noteras att eftersom upphävandet av åtgärderna endast rör den sökande, inte Turkiet som helhet, omfattas den sökande fortfarande av förfarandet och kan bli föremål för en förnyad undersökning vid senare översyn enligt artikel 11.6 i grundförordningen beträffande Turkiet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 1601/2001 ändras på följande sätt:

 

I tabellen i artikel 1.3 skall tullsatsen (i procent) för det turkiska företaget Has Çelik ve Halat Sanayi Ticaret A.S. (TARIC-tilläggsnummer A220) ersättas med följande:

”0”.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 8 april 2005.

På rådets vägnar

J. ASSELBORN

Ordförande

(1)   EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 461/2004 (EUT L 77, 13.3.2004, s. 12).

(2)   EGT C 127, 5.5.2000, s. 12.

(3)   EGT L 211, 4.8.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1268/2003 (EUT L 180, 18.7.2003, s. 23).

(4)   EUT C 67, 17.3.2004, s. 5.

15.4.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 97/4

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 565/2005

av den 14 april 2005

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 3223/94 av den 21 december 1994 om tillämpningsföreskrifter för importordningen för frukt och grönsaker (1), särskilt artikel 4.1 i denna, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 3223/94 skall fastställas enligt tabellen i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 15 april 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 april 2005.

På kommissionens vägnar

J. M. SILVA RODRÍGUEZ

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling

(1)   EGT L 337, 24.12.1994, s. 66. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1947/2002 (EGT L 299, 1.11.2002, s. 17).

BILAGA

till kommissionens förordning av den 14 april 2005 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

052

99,5

204

63,6

212

146,4

624

104,1

999

103,4

0707 00 05

052

144,2

204

53,8

999

99,0

0709 90 70

052

105,4

204

40,9

999

73,2

0805 10 20

052

47,3

204

48,9

212

52,4

220

49,1

400

55,3

624

57,1

999

51,7

0805 50 10

052

61,8

220

69,6

400

69,0

624

63,2

999

65,9

0808 10 80

388

88,0

400

118,1

404

97,6

508

59,7

512

71,1

524

63,2

528

79,6

720

80,5

804

110,5

999

85,4

0808 20 50

388

81,2

512

77,6

528

65,8

999

74,9

(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 2081/2003 (EUT L 313, 28.11.2003, s. 11). Koden ” 999 ” betecknar ”övriga ursprung”.

15.4.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 97/6

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 566/2005

av den 14 april 2005

om ändring av bidragssatserna för vissa mjölkprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1255/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (1), särskilt artikel 31.3 i denna, och

av följande skäl:

(1)

De exportbidragssatser som från och med den 24 mars 2005 gäller för de produkter som förtecknas i bilagan, och som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget, fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 468/2005 (2).

(2)

Tillämpningen av de bestämmelser och kriterier som fastställs i förordning (EG) nr 468/2005 på den information som kommissionen för närvarande har tillgång till, medför att de exportbidrag som för närvarande gäller bör ändras i enlighet med vad som anges i bilagan till denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De exportbidragssatser som fastställs i förordning (EG) nr 468/2005 ändras i enlighet med vad som anges i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 15 april 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 april 2005.

På kommissionens vägnar

Günter VERHEUGEN

Vice ordförande

(1)   EGT L 160, 26.6.1999, s. 48. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1787/2003 (EUT L 270, 21.10.2003, s. 121).

(2)   EUT L 78, 24.3.2005, s. 9.

BILAGA

Bidragssatser som från och med den 15 april 2005 skall tillämpas för vissa mjölkprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget (1)

(EUR/100 kg)

KN-nummer

Varuslag

Bidragssats

vid förutfastställelse av bidrag

annan

ex 0402 10 19

Mjölk i form av pulver eller granulat eller i annan fast form, inte försatt med socker eller annat sötningsmedel, med en fetthalt av högst 1,5 viktprocent (PG 2):

 

 

a)

Vid export av varor enligt KN-nummer 3501

—

—

b)

Vid export av andra varor

26,53

28,00

ex 0402 21 19

Mjölk i form av pulver eller granulat eller i annan fast form, inte försatt med socker eller annat sötningsmedel, med en fetthalt av 26 viktprocent (PG 3):

 

 

a)

Vid export av varor som innehåller, i form av produkter som jämställs med PG 3, smör eller grädde till reducerat pris enligt förordning (EG) nr 2571/97

32,54

34,67

b)

Vid export av andra varor

61,57

65,60

ex 0405 10

Smör med en fetthalt av 82 viktprocent (PG 6):

 

 

a)

Vid export av varor som innehåller smör eller grädde till reducerat pris, framställda i enlighet med de villkor som fastställs i förordning (EG) nr 2571/97

40,70

44,00

b)

Vid export av varor enligt KN-nummer 2106 90 98 som innehåller minst 40 viktprocent mjölkfett

126,58

136,25

c)

Vid export av andra varor

119,33

129,00

(1)  De bidragssater som fastställs i denna bilaga är från och med den 1 oktober 2004 inte tillämpliga på export till Bulgarien och från och med den 1 februari 2005 inte tillämpliga på varor enligt tabellerna I och II i protokoll nr 2 till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet av den 22 juli 1972 som exporteras till Schweiziska edsförbundet eller Furstendömet Liechtenstein.

15.4.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 97/8

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 567/2005

av den 14 april 2005

om fastställande för regleringsåret 2004/05 av de belopp som i enlighet med rådets förordning nr 136/66/EEG skall betalas till erkända olivoljeproducentorganisationer och sammanslutningar av dessa

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning nr 136/66/EEG av den 22 september 1966 om den gemensamma organisationen av marknaden för oljor och fetter (1), särskilt artikel 20d.4 i denna, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 20d.1 i förordning nr 136/66/EEG skall en procentuell andel av produktionsstödet innehållas för att bidra till finansieringen av det arbete som utförs av erkända producentorganisationer eller sammanslutningar av dessa. För regleringsåren 1998/99–2004/05 är nämnda procentuella andel fastställd till 0,8 %.

(2)

Enligt artikel 21.1 i kommissionens förordning (EG) nr 2366/98 av den 30 oktober 1998 om tillämpningsföreskrifter för systemet med produktionsstöd för olivolja för regleringsåren 1998/99–2004/05 (2) skall de enhetsbelopp som skall betalas till producentorganisationer och sammanslutningar av dessa fastställas på basis av prognoser för den totala summan att fördela. De medel som blir tillgängliga i varje medlemsstat, som ett resultat av innehållna belopp enligt ovan, bör på lämpligt sätt fördelas bland dem som är berättigade till bidrag.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för oljor och fetter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

För regleringsåret 2004/05 skall de respektive belopp som föreskrivs i artikel 21.1 a och b i förordning (EG) nr 2366/98 vara följande:

—

för Grekland 2,0 euro och 2,0 euro,

—

för Spanien 4,5 euro och 2,2 euro,

—

för Frankrike 0,0 euro och 0,0 euro,

—

för Italien 2,0 euro och 2,2 euro,

—

för Malta 0,0 euro och 0,0 euro,

—

för Portugal 0,0 euro och 6,5 euro,

—

för Slovenien 0,0 euro och 0,0 euro.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 april 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen

(1)   EGT 172, 30.9.1966, s. 3025/66. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 865/2004 (EUT L 161, 30.4.2004, s. 97).

(2)   EGT L 293, 31.10.1998, s. 50. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1432/2004 (EUT L 264, 11.8.2004, s. 6).

15.4.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 97/9

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 568/2005

av den 14 april 2005

om ändring av förordning (EG) nr 1159/2003 om tillämpningsföreskrifter för regleringsåren 2003/2004, 2004/2005 och 2005/2006 vid import av rörsocker inom ramen för vissa tullkvoter och förmånsavtal och om ändring av förordningarna (EG) nr 1464/95 och (EG) nr 779/96

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1260/2001 av den 19 juni 2001 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (1), särskilt artiklarna 22.2 och 39.6 i denna,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1095/96 av den 18 juni 1996 om genomförande av medgivandena i lista CXL som fastställts sedan förhandlingarna enligt GATT artikel XXIV.6 avslutats (2), särskilt artikel 1 i denna, och

av följande skäl:

(1)

Erfarenheterna av regleringsåret 2003/2004 – den första leveransperiod under vilken kommissionens förordning (EG) nr 1159/2003 (3) har tillämpats – visar att vissa bestämmelser i den förordningen bör ändras, särskilt i fråga om bestämningen av hur stora kvantiteter förmånssocker AVS–Indien som skall omfattas av leveranskrav.

(2)

För att tillgodose handelns behov av förutsebarhet bör kommissionen redan innan leveransperiodens början provisoriskt ange kvantiteter som skall omfattas av leveranskraven; detta bör ske med tillämpning av det förfarande som avses i artikel 42.2 i förordning (EG) nr 1260/2001.

(3)

Kvantiteterna bör fastställas under leveransperioden när föregående års faktiska leveranser är bättre kända, men bör kunna ändras om man senare får exakt information. Utan att det påverkar behöriga myndigheters undersökningar behövs också bestämmelser för hur importlicenskvantiteter som inte har utnyttjats för import till gemenskapen skall hanteras vid bestämningen av de kvantiteter som skall omfattas av leveranskraven.

(4)

Förordning (EG) nr 1159/2003 bör ändras i enlighet med detta.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för socker.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 9 i förordning (EG) nr 1159/2003 skall ersättas med följande:

”Artikel 9

1.   Kommissionen skall i enlighet med förfarandet i artikel 42.2 i förordning (EG) nr 1260/2001 fastställa vilka kvantiteter som skall omfattas av leveranskrav för varje exportland med tillämpning av artiklarna 3 och 7 i AVS-protokollet, artiklarna 3 och 7 i Indienavtalet samt artiklarna 11 och 12 i den här förordningen.

2.   För varje leveransperiod skall de kvantiteter som omfattas av leveranskraven

a)

anges provisoriskt före den 1 maj innan leveransperioden,

b)

fastställas före den 1 februari under leveransperioden,

c)

kunna justeras enstaka gånger under leveransperioden om ny information gör det nödvändigt, särskilt i syfte att lösa vederbörligen styrkta enskilda fall.

De leveranskrav som skall beaktas vid utfärdandet av importlicencer enligt artikel 4 skall vara lika med de kvantiteter som fastställs enligt första stycket, i förekommande fall justerade i enlighet med beslut fattade med tillämpning av artiklarna 3 och 7 i AVS-protokollet och artiklarna 3 och 7 i Indienavtalet.

3.   De kvantiteter som skall omfattas av leveranskrav skall fastställas med tillämpning av artiklarna 3 och 7 i AVS-protokollet, artiklarna 3 och 7 i Indienavtalet samt artiklarna 11 och 12 i den här förordningen, varvid särskilt skall beaktas

a)

vad som faktiskt levererats under föregående leveransperioder,

b)

de kvantiteter som har förklarats inte kunna levereras i enlighet med artikel 7 i AVS-protokollet och artikel 7 i Indienavtalet.

Om importlicenser har utfärdats för större kvantiteter än vad som faktiskt levererades under föregående leveransperioder, utan att det påverkar resultaten av behöriga myndigheters undersökningar, skall de importlicenskvantiteter vars faktiska import till gemenskapen inte har kunnat konstateras läggas till de kvantiteter som avses i första stycket a.

4.   De justeringar som avses i punkt 2 c kan gälla överföringar av kvantiteter mellan två på varandra följande leveransperioder om detta inte stör den försörjningsplan som avses i artikel 39 i förordning (EG) nr 1260/2001.

5.   Den totala kvantiteten socker som under varje leveransperiod omfattas av leveranskrav för de olika exportländerna skall importeras som förmånssocker AVS–Indien inom ramen för leveranskraven med tullfrihet.

Leveranskraven för regleringsåren 2003/2004, 2004/2005 och 2005/2006 skall ha följande löpnummer: förmånssocker AVS-Indien nr 09.4321.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 april 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen

(1)   EGT L 178, 30.6.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 39/2004 (EUT L 6, 10.1.2004, s. 16).

(2)   EGT L 146, 20.6.1996, s. 1.

(3)   EUT L 162, 1.7.2003, s. 25. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1409/2004 (EUT L 256, 3.8.2004, s. 11).

15.4.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 97/11

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 569/2005

av den 14 april 2005

om en övergångsåtgärd för regleringsåret 2004/05 när det gäller finansieringen av lagring av spannmål som erbjuds till intervention i Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Anslutningsfördraget för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien,

med beaktande av Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien, särskilt artikel 41 första stycket i denna,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), och

av följande skäl:

(1)

På begäran av vissa medlemsstater förlängs med tre månader, genom kommissionens förordning (EG) nr 495/2005 (2), tidsfristen under regleringsåret 2004/05 för leverans av spannmål som erbjuds till intervention i de medlemsstater som anslöts till Europeiska gemenskapen den 1 maj 2004. Leveranserna måste dock ske senast den 31 juli 2005.

(2)

Denna åtgärd kan ge upphov till ytterligare lagringskostnader för spannmål som levereras inom denna nya tidsfrist, men efter utgången av den tidsfrist som fastställs i artikel 4.3 tredje stycket i kommissionens förordning (EG) nr 824/2000 av den 19 april 2000 om fastställande av förfarandet och villkoren för interventionsorganens övertagande av spannmål samt analysmetoderna för kvalitetsbestämning (3).

(3)

I enlighet med artikel 6 i rådets förordning (EEG) nr 1883/78 av den 2 augusti 1978 om allmänna bestämmelser för finansiering av interventioner genom garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (4) finansierar garantisektionen vid EUGFJ materiella åtgärder i samband med lagring. Medlemsstaternas utgifter för att ersätta sådana ytterligare lagringskostnader som nämns ovan bör betraktas som utgifter i samband med lagring som normalt sett bärs av interventionsorganen och det bör fastställas att dessa utgifter skall finansieras av garantisektionen vid EUGFJ på grundval av samma schablonbelopp, med hänsyn till den höjning av interventionspriset som sker varje månad i enlighet med artikel 4.3 i förordning (EG) nr 1784/2003.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från EUGFJ-kommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

När spannmål som erbjuds till intervention i Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien övertas av interventionsorganet efter utgången av den tidsfrist för leverans som fastställs i artikel 4.3 tredje stycket i förordning (EG) nr 824/2000, skall medlemsstaternas utgifter för lagring mellan utgången av denna tidsfrist och datumet för leverans till det lager som anges i planen för leverans, som skall ske före utgången av tidsfristen i förordning (EG) nr 495/2005, betraktas som utgifter av den typ som avses i artikel 6 i förordning (EEG) nr 1883/78.

Artikel 2

Schablonbeloppet i artikel 6.1 i förordning (EEG) nr 1883/78 skall beräknas på grundval av det schablonbelopp som gemenskapen ger som ersättning till medlemsstaterna för lagring av spannmål uppköpt för intervention under regleringsåret 2004/05 och som fastställs i kommissionens beslut av den 8 oktober 2004 (5), dvs. 1,26 euro per ton och månad, från vilket dras den månatliga höjning som föreskrivs i artikel 4.3 i förordning (EG) nr 1784/2003, dvs. 0,46 euro per ton och månad, och som lagts till interventionspriset för varje månad efter utgången av tidsfristen i artikel 4.3 tredje stycket i förordning (EG) 824/2000.

När det gäller de årsräkenskaper som avses i artikel 1 i rådets förordning (EEG) nr 3492/90 (6) skall dessa utgifter betraktas som utgifter för fysiska åtgärder i samband med interventionsorganens uppköp av en produkt.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas under regleringsåret 2004/05.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 april 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen

(1)   EUT L 270, 21.10.2003, s. 78.

(2)   EUT L 82, 31.3.2005, s. 5.

(3)   EGT L 100, 20.3.2000, s. 31. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 777/2004 (EUT L 123, 27.4.2004, s. 50).

(4)   EGT L 216, 5.8.1978, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1259/96 (EGT L 163, 2.7.1996, s. 10).

(5)  K(2004) 3706. Beslutet ej offentliggjort.

(6)   EGT L 337, 4.12.1990, s. 3.

15.4.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 97/13

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 570/2005

av den 14 april 2005

om ändring av förordning (EG) nr 118/2005 i fråga om upprättande av budgettak för direktstöd som skall beviljas i enlighet med artikel 71 i rådets förordning (EG) nr 1782/2003

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001 (1), särskilt artikel 71.2 i denna, och

av följande skäl:

(1)

I bilaga IV till (EG) nr 118/2005 om ändring av bilaga VIII till rådets förordning (EG) nr 1782/2003 och om upprättande av budgettak för partiellt eller frivilligt genomförande av systemet med samlat gårdsstöd och av årliga finansieringspaket för det system med samlat gårdsstöd som föreskrivs i den förordningen fastställs, för budgetåret 2005, budgettak för direktstöd som skall beviljas i enlighet med artikel 71 i förordning (EG) nr 1782/2003.

(2)

Frankrike har nyligen upptäckt, i samband med beräkning av gårdsstöden, en icke försumbar skillnad mellan de finansiella resultaten vid användning av de individuella fysiska uppgifter som avser olika direktstöd under referensperioden, och som ligger till grund för fastställandet av referensbeloppen, och de uppgifter som Frankrike hade meddelat och som har använts för fastställandet av budgettak för de olika direktstöden i förordning (EG) nr 118/2005.

(3)

De budgettak som tillämpas i Frankrike för direktstöd som fastställs i förordning (EG) nr 118/2005 bör ändras för år 2005.

(4)

Förordning (EG) nr 118/2005 bör därför ändras.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för direktstöd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga IV till förordning (EG) nr 118/2005 skall ersättas med texten i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 april 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen

(1)   EUT L 270, 21.10.2003, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 118/2005 (EUT L 24, 27.1.2005, s. 15).

BILAGA

”BILAGA IV

BUDGETTAK FÖR DIREKTA STÖD SOM BEVILJAS ENLIGT ARTIKEL 71 I FÖRORDNING (EG) nr 1782/2003

Räkenskapsåret 2005

(1000 euro)

 

Grekland

Finland

Frankrike (*1)

Malta

Nederländerna

Slovenien

Spanien (*1)

Arealstöd för jordbruksgrödor, 63 euro/t

297 389

278 100

5 050 765

174

174 186

12 467

1 621 440

Arealstöd för jordbruksgrödor, 63 euro/t, POSEI

 

 

 

 

 

 

23

Särskilt regionalstöd för jordbruksgrödor, 24 euro/t

 

80 700

 

 

 

 

 

Ytterligare betalning för durumvete (291 euro/ha) och särskilt stöd till icke-traditionella områden (46 euro/ha)

179 500

 

62 828

 

 

 

171 822

Stöd för trindsädesslag

2 100

 

1 331

 

 

 

60 518

Stöd för trindsädesslag, POSEI

 

 

 

 

 

 

1

Stöd för utsäde

1 400

2 900

16 581

29

10 400

35

10 347

Am- och dikobidrag

25 700

9 300

733 137

26

10 900

5 183

279 830

Tilläggsbidrag för am- och dikor

3 100

600

1 279

3

 

626

28 937

Särskilt nötköttsbidrag

29 900

40 700

389 619

201

20 400

5 813

147 721

Slaktbidrag, fullvuxna djur

8 000

27 600

253 119

144

62 200

3 867

142 954

Slaktbidrag, kalvar

 

100

79 472

 

40 300

538

602

Extensifieringsersättning för nötkreatur

17 600

16 780

260 795

 

900

5 360

153 486

Tilläggsbetalningar till nötköttsproducenter

3 800

6 100

90 586

19

23 900

889

31 699

Får- och getbidrag

180 300

1 200

136 021

53

13 800

520

366 997

Får- och getbidrag, tillägg

63 200

400

40 391

18

300

178

111 589

Tilläggsbidrag till får- och getköttsproducenter

8 800

100

7 026

3

700

26

18 655

Stöd till producenter av stärkelsepotatis (44,216 EUR/t)

 

2 400

11 250

 

21 800

 

 

Arealstöd för ris (102 EUR/t)

15 400

 

10 827

 

 

 

67 991

Arealstöd för ris (102 EUR/t), franska utomeuropeiska departement

 

 

3 053

 

 

 

 

Stöd till produktion av torkat foder

1 100

20

41 224

 

6 800

 

44 075

Tilläggsbidrag för får- och getkött på Egeiska öarna

1 000

 

 

 

 

 

 

Arealstöd för humle

 

 

391

 

 

298

375

(*1)  Stöd motsvarande de bidrag som under referensåren (2000, 2001, 2002) betalades ut inom sektorn för animalieproduktion i de yttersta randområdena har dragits av.”

15.4.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 97/15

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 571/2005

av den 14 april 2005

om fastställande av de representativa priserna och tilläggsbeloppen för import av melass inom sockersektorn från och med den 15 april 2005

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1260/2001 av den 19 juni 2001 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (1), särskilt artikel 24.4. i denna, och

av följande skäl:

(1)

Enligt kommissionens förordning (EG) nr 1422/95 av den 23 juni 1995 om tillämpningsföreskrifter för import av melass inom sockersektorn och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 785/68 (2), skall cif-priset för import av melass, som fastställts enligt kommissionens förordning (EEG) nr 785/68 (3), anses vara ”det representativa priset”. Detta pris avser den standardkvalitet som definieras i artikel 1 i förordning (EEG) nr 785/68.

(2)

Vid fastställandet av de representativa priserna bör hänsyn tas till all den information som avses i artikel 3 i förordning (EEG) nr 785/68, utom i de fall som avses i artikel 4 i nämnda förordning, och i tillämpliga fall bör priserna beräknas enligt den metod som fastställs i artikel 7 i förordning (EEG) nr 785/68.

(3)

Pris som inte avser standardkvaliteten bör höjas eller sänkas med hänsyn till den erbjudna melassens kvalitet, i enlighet med artikel 6 i förordning (EEG) nr 785/68.

(4)

När det finns en skillnad mellan utlösningspriset för produkten i fråga och det representativa priset bör tilläggsbeloppen för import fastställas på de villkor som anges i artikel 3 i förordning (EG) nr 1422/95. Om importtullen upphävs tillfälligt i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 1422/95 bör särskilda belopp fastställas för dessa tullar.

(5)

De representativa priserna och tilläggsbeloppen för import av produkterna bör fastställas i enlighet med artiklarna 1.2 och 3.1 i förordning (EG) nr 1422/95.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för socker.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De representativa priser och de tilläggsbelopp som skall tillämpas vid import av den produkt som avses i artikel 1 i förordning (EG) nr 1422/95 anges i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 15 april 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 april 2005.

På kommissionens vägnar

J. M. SILVA RODRÍGUEZ

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling

(1)   EGT L 178, 30.6.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 39/2004 (EUT L 6, 10.1.2004, s. 16).

(2)   EGT L 141, 24.6.1995, s. 12. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 79/2003 (EGT L 13, 18.1.2003, s. 4).

(3)   EGT 145, 27.6.1968, s. 12. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1422/95.

BILAGA

Representativa priser och tilläggsbelopp för import av melass inom sockersektorn från och med 15 april 2005

(EUR)

KN-nummer

Representativt pris per 100 kg nettovikt av produkten i fråga

Tilläggsbelopp per 100 kg nettovikt av produkten i fråga

Den tull som skall tas ut på grund av det upphävande som avses i artikel 5 i förordning (EG) nr 1422/95 per 100 kg nettovikt av produkten i fråga (1)

1703 10 00  (2)

10,68

—

0

1703 90 00  (2)

11,10

—

0

(1)  Detta belopp skall i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 1422/95 ersätta den tullsats som Gemensamma tulltaxan föreskrivs för dessa produkter.

(2)  Fastställande för den standardkvalitet som definieras i artikel 1 i den ändrade förordningen (EEG) nr 785/68.

15.4.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 97/17

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 572/2005

av den 14 april 2005

om fastställande av exportbidrag för vitsocker och råsocker som exporteras i obearbetat skick

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1260/2001 av den 19 juni 2001 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (1), särskilt artikel 27.5 andra stycket, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 27 i förordning (EG) nr 1260/2001 föreskrivs att skillnaden mellan prisnoteringarna eller priserna på världsmarknaden för de produkter som räknas upp i artikel 1.1 a i samma förordning och priserna för dessa produkter inom gemenskapen får täckas av ett exportbidrag.

(2)

I förordning (EG) nr 1260/2001 föreskrivs att när exportbidrag för vitsocker och råsocker som exporteras i odenaturerat och obearbetat skick fastställs måste hänsyn tas till sockersituationen i gemenskapen och på världsmarknaden, och särskilt till de pris- och kostnadsfaktorer som anges i artikel 28 i den förordningen. I samma artikel föreskrivs att hänsyn även skall tas till den ekonomiska aspekten av den föreslagna exporten.

(3)

Exportbidraget för råsocker måste fastställas i förhållande till standardkvaliteten. Denna definieras i punkt II i bilaga I till förordning (EG) nr 1260/2001. Dessutom bör detta exportbidrag fastställas i enlighet med artikel 28.4 i denna förordning. Kandisocker definieras i kommissionens förordning (EG) nr 2135/95 av den 7 september 1995 om tillämpningsföreskrifter för beviljande av exportbidrag vid sockerexport (2). Det exportbidrag som beräknas på detta sätt för socker som innehåller arom- eller färgtillsatser måste tillämpas på sackarosinnehållet och följaktligen fastställas per 1 % av innehållet.

(4)

I särskilda fall får exportbidraget fastställas genom andra rättsakter.

(5)

Exportbidraget måste fastställas varannan vecka. Det får ändras under mellantiden.

(6)

Enligt artikel 27.5 första stycket i förordning (EG) nr 1260/2001 kan världsmarknadssituationen eller särskilda krav på vissa marknader göra det nödvändigt att differentiera bidraget för de produkter som avses i artikel 1 i den förordningen, beroende på produkternas destination.

(7)

Den avsevärda och snabba ökningen av å ena sidan förmånsimport av socker från länderna på västra Balkan sedan början av år 2001 och å andra sidan av sockerexporten från gemenskapen till dessa länder tycks vara synnerligen konstlad.

(8)

För att undvika missbruk i form av återimport till Europeiska unionen av sockerprodukter för vilka det beviljats exportbidrag bör det inte finnas något bidrag för de produkter som avses i den här förordningen när det gäller länderna på västra Balkan.

(9)

Med hänsyn till detta och till det nuvarande exportbidraget på sockermarknaderna, särskilt prisnoteringar eller priser på socker i gemenskapen och på världsmarknaden, bör exportbidraget uppgå till de belopp som anses lämpliga.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för socker.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Exportbidragen för de produkter som räknas upp i artikel 1.1 a i förordning (EG) nr 1260/2001 och som exporteras i odenaturerat och obearbetat skick skall vara de belopp som anges i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 15 april 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 april 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen

(1)   EGT L 178, 30.6.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 39/2004 (EUT L 6, 10.1.2004, s. 16).

(2)   EGT L 214, 8.9.1995, s. 16.

BILAGA

EXPORTBIDRAG FÖR VITSOCKER OCH RÅSOCKER I OBEARBETAD FORM SOM SKALL TILLÄMPAS FRÅN DEN 15 APRIL 2005 (1)

Produktkod

Destination

Måttenhet

Bidragsbelopp

1701 11 90 9100

S00

EUR/100 kg

32,40  (2)

1701 11 90 9910

S00

EUR/100 kg

33,90  (2)

1701 12 90 9100

S00

EUR/100 kg

32,40  (2)

1701 12 90 9910

S00

EUR/100 kg

33,90  (2)

1701 91 00 9000

S00

EUR/1 % sackaros × 100 kg nettoprodukt

0,3522

1701 99 10 9100

S00

EUR/100 kg

35,22

1701 99 10 9910

S00

EUR/100 kg

36,85

1701 99 10 9950

S00

EUR/100 kg

36,85

1701 99 90 9100

S00

EUR/1 % sackaros × 100 kg nettoprodukt

0,3522

Anm.: Produktkoderna och destinationskoderna serie ”A ” fastställs i kommissionens förordning (EEG) nr 3846/87 (EGT L 366, 24.12.1987, s. 1).

De numeriska destinationskoderna fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 2081/2003 (EUT L 313, 28.11.2003, s. 11).

Övriga destinationer fastställs enligt följande:

S00

:

Alla destinationer (tredjeländer, andra territorier, försörjning och destinationer som kan jämställas med export utanför gemenskapen) med undantag för Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kroatien, Serbien och Montenegro (inklusive Kosovo, enligt definitionen i Förenta nationernas säkerhetsråds resolution 1244 av den 10 juni 1999) samt f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, utom när det gäller socker som ingår i de produkter som avses i artikel 1.2 b i rådets förordning (EG) nr 2201/96 (EGT L 297, 21.11.1996, s. 29).

(1)  De bidragssater som fastställs i denna bilaga är från och med den 1 februari 2005 inte tillämpliga i enlighet med rådets beslut 2005/45/EG av den 22 december 2004 om ingående och provisorisk tillämpning av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om ändring av avtalet av den 22 juli 1972 mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet beträffande bestämmelserna om bearbetade jordbruksprodukter (EUT L 23, 26.1.2005, s. 17).

(2)  Detta belopp gäller för råsocker med en avkastning på 92 %. Om avkastningen på det exporterade råsockret inte är 92 % skall exportbidraget beräknas i enlighet med artikel 28.4 i förordning (EG) nr 1260/2001.

15.4.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 97/19

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 573/2005

av den 14 april 2005

om fastställande av det maximala exportbidraget för vitsocker till vissa tredjeländer med avseende på 23:e delanbudsinfordran som genomförs inom ramen för den stående anbudsinfordran som föreskrivs i förordning (EG) nr 1327/2004

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1260/2001 av den 19 juni 2001 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (1), särskilt artikel 27.5 andra stycket, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1327/2004 av den 19 juli 2004 om en stående anbudsinfordran för regleringsåret 2004/05 för fastställande av avgifter och/eller exportbidrag för vitsocker (2) krävs att delanbudsinfordringar skall genomföras för export av detta socker till vissa tredjeländer.

(2)

I enlighet med artikel 9.1 i förordning (EG) nr 1327/2004 skall ett maximalt exportbidrag fastställas för den aktuella delanbudsinfordran i förekommande fall, med hänsyn särskilt till situationen och den förutsebara utvecklingen i gemenskapen och på världsmarknaden i fråga om socker.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för socker.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Med avseende på 23:e delanbudsinfordran för vitsocker som genomförs i enlighet med förordning (EG) nr 1327/2004 skall det maximala beloppet för exportbidrag vara 39,991 EUR/100 kg.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 15 april 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 april 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen

(1)   EGT L 178, 30.6.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 39/2004 (EUT L 6, 10.1.2004, s. 16).

(2)   EUT L 246, 20.7.2004, s. 23. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1685/2004 (EUT L 303, 30.9.2004, s. 21).

15.4.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 97/20

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 574/2005

av den 14 april 2005

om fastställande av exportbidragen för mjölk och mjölkprodukter

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1255/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (1), särskilt artikel 31.3 i denna, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 31 i förordning (EG) nr 1255/1999 fastställs att skillnaden mellan priserna i den internationella handeln på de produkter som anges i artikel 1 i den förordningen och priserna på dessa produkter inom gemenskapen kan täckas av ett exportbidrag inom ramen av avtal enligt artikel 300 i Anslutningsakten.

(2)

I förordning (EG) nr 1255/1999 fastställs att då exportbidragen för de produkter som anges i artikel 1 i denna förordning, exporterade i naturligt tillstånd, slås fast skall hänsyn tas till följande:

—

Den befintliga situationen och den framtida utvecklingen med avseende på priser och tillgången på mjölk och mjölkprodukter på gemenskapsmarknaden, och priser på mjölk och mjölkprodukter i den internationella handeln.

—

Kostnader för saluförande och de mest förmånliga transportkostnaderna från gemenskapsmarknader till hamnar och andra utförselorter inom gemenskapen samt kostnader som uppstår vid saluförandet av varorna på marknaden i bestämmelselandet.

—

Målen med den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter, nämligen att säkerställa balansen och den naturliga pris- och handelsutvecklingen på denna marknad.

—

Begränsningar av de avtal som upprättats i enlighet med artikel 300 i Anslutningsakten.

—

Behovet att förhindra störningar på gemenskaps- marknaden.

—

Den ekonomiska aspekten av den planerade exporten.

(3)

Artikel 31.5 i förordning (EG) nr 1255/1999 fastställer att när priser inom gemenskapen bestäms skall hänsyn tas till de gällande priser som är mest förmånliga ur exportsynpunkt och att när priser i den internationella handeln fastställs skall särskild hänsyn tas till

a)

de gällande priserna på marknaderna i tredjeländer,

b)

de förmånligaste importpriserna i sådana tredjeländer som är bestämmelseländer för import från andra tredje länder,

c)

de producentpriser som noterats i exporterande tredjeländer, med hänsyn till eventuella subventioner som beviljas av dessa länder,

d)

anbudspriserna fritt gemenskapens gräns.

(4)

I artikel 31.3 i förordning (EG) nr 1255/1999 fastställs att situationen på världsmarknaden eller de särskilda kraven på vissa marknader kan göra det nödvändigt att variera exportbidragen för de produkter som anges i artikel 1 i denna förordning beroende på produkternas destinationer.

(5)

I artikel 31.3 i förordning (EG) nr 1255/1999 fastställs att förteckningen över produkter för vilka exportbidrag beviljas och bidragsbeloppen skall fastställas minst en gång var fjärde vecka. Bidragsbeloppet får emellertid förbli på samma nivå i mer än fyra veckor.

(6)

I enlighet med artikel 16 i kommissionens förordning (EG) nr 174/1999 av den 26 januari 1999 om fastställande av särskilda tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EEG) nr 804/68 i fråga om exportlicenser och exportbidrag inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter (2) skall bidraget som beviljas för mjölkprodukter med tillsats av socker vara lika med summan av två delar. Den ena skall avse kvantiteten mjölkprodukter och skall beräknas genom att basbeloppet multipliceras med den aktuella produktens innehåll av mjölkprodukter. Den andra skall avse kvantiteten tillsatt sackaros och skall beräknas genom att helproduktens sackarosinnehåll multipliceras med basbeloppet för det exportbidrag som gäller dagen för export av de produkter som avses i artikel 1.1 d i rådets förordning (EG) nr 1260/2001 av den 19 juni 2001 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (3). Den andra delen skall dock endast beräknas om den tillsatta sackarosen är framställd av sockerbetor eller -rör som skördats i gemenskapen.

(7)

I kommissionens förordning (EEG) nr 896/84 (4) fastställs ytterligare bestämmelser om beviljandet av exportbidrag vid övergången från ett regleringsår till ett annat. De bestämmelserna ger möjlighet att variera exportbidragen enligt produkternas framställningsdag.

(8)

För beräkningen av exportbidraget för bearbetad ost måste det fastställas att då kasein eller kaseinater tillsätts bör den kvantiteten inte beaktas.

(9)

Till följd av att de bestämmelser som anges ovan tillämpas på den nuvarande situationen på marknaden för mjölk och särskilt på noteringar eller priser för mjölkprodukter inom gemenskapen och på världsmarknaden bör exportbidraget vara det som anges i bilagan till denna förordning.

(10)

Förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter har inte yttrat sig inom den tid som ordföranden har bestämt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De exportbidrag som avses i artikel 31 i förordning (EG) nr 1255/1999 för produkter som exporteras i oförändrat tillstånd skall vara de som anges i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 15 april 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 april 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen

(1)   EGT L 160, 26.6.1999, s. 48. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 186/2004 (EUT L 29, 3.2.2004, s. 6).

(2)   EGT L 20, 27.1.1999, s. 8. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1846/2004 (EUT L 322, 22.10.2004, s. 16).

(3)   EGT L 178, 30.6.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 39/2004 (EUT L 6, 10.1.2004, s. 16).

(4)   EGT L 91, 1.4.1984, s. 71. Förordningen senast ändrad genom förordning (EEG) nr 222/88 (EGT L 28, 1.2.1988, s. 1).

BILAGA

till kommissionens förordning av den 14 april 2005 om fastställande av exportbidrag för mjölk och mjölkprodukter

Produktnummer

Destination

Måttenhet

Exportbidragsbelopp

0401 10 10 9000

970

EUR/100 kg

1,548

0401 10 90 9000

970

EUR/100 kg

1,548

0401 20 11 9500

970

EUR/100 kg

2,393

0401 20 19 9500

970

EUR/100 kg

2,393

0401 20 91 9000

970

EUR/100 kg

3,028

0401 30 11 9400

970

EUR/100 kg

6,987

0401 30 11 9700

970

EUR/100 kg

10,49

0401 30 31 9100

L01

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

17,84

A01

EUR/100 kg

25,49

0401 30 31 9400

L01

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

27,87

A01

EUR/100 kg

39,82

0401 30 31 9700

L01

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

30,74

A01

EUR/100 kg

43,91

0401 30 39 9100

L01

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

17,84

A01

EUR/100 kg

25,49

0401 30 39 9400

L01

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

27,87

A01

EUR/100 kg

39,82

0401 30 39 9700

L01

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

30,74

A01

EUR/100 kg

43,91

0401 30 91 9100

L01

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

35,03

A01

EUR/100 kg

50,05

0401 30 99 9100

L01

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

35,03

A01

EUR/100 kg

50,05

0401 30 99 9500

L01

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

51,49

A01

EUR/100 kg

73,55

0402 10 11 9000

L01

EUR/100 kg

—

068

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

23,20

A01

EUR/100 kg

28,00

0402 10 19 9000

L01

EUR/100 kg

—

068

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

23,20

A01

EUR/100 kg

28,00

0402 10 91 9000

L01

EUR/kg

—

068

EUR/kg

—

L02

EUR/kg

0,2320

A01

EUR/kg

0,2800

0402 10 99 9000

L01

EUR/kg

—

068

EUR/kg

—

L02

EUR/kg

0,2320

A01

EUR/kg

0,2800

0402 21 11 9200

L01

EUR/100 kg

—

068

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

23,20

A01

EUR/100 kg

28,00

0402 21 11 9300

L01

EUR/100 kg

—

068

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

45,96

A01

EUR/100 kg

58,97

0402 21 11 9500

L01

EUR/100 kg

—

068

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

47,95

A01

EUR/100 kg

61,56

0402 21 11 9900

L01

EUR/100 kg

—

068

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

51,10

A01

EUR/100 kg

65,60

0402 21 17 9000

L01

EUR/100 kg

—

068

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

23,20

A01

EUR/100 kg

28,00

0402 21 19 9300

L01

EUR/100 kg

—

068

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

45,96

A01

EUR/100 kg

58,97

0402 21 19 9500

L01

EUR/100 kg

—

068

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

47,95

A01

EUR/100 kg

61,56

0402 21 19 9900

L01

EUR/100 kg

—

068

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

51,10

A01

EUR/100 kg

65,60

0402 21 91 9100

L01

EUR/100 kg

—

068

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

51,42

A01

EUR/100 kg

66,00

0402 21 91 9200

L01

EUR/100 kg

—

068

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

51,72

A01

EUR/100 kg

66,40

0402 21 91 9350

L01

EUR/100 kg

—

068

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

52,26

A01

EUR/100 kg

67,08

0402 21 91 9500

L01

EUR/100 kg

—

068

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

56,16

A01

EUR/100 kg

72,09

0402 21 99 9100

L01

EUR/100 kg

—

068

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

51,42

A01

EUR/100 kg

66,00

0402 21 99 9200

L01

EUR/100 kg

—

068

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

51,72

A01

EUR/100 kg

66,40

0402 21 99 9300

L01

EUR/100 kg

—

068

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

52,26

A01

EUR/100 kg

67,08

0402 21 99 9400

L01

EUR/100 kg

—

068

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

55,15

A01

EUR/100 kg

70,80

0402 21 99 9500

L01

EUR/100 kg

—

068

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

56,16

A01

EUR/100 kg

72,09

0402 21 99 9600

L01

EUR/100 kg

—

068

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

60,12

A01

EUR/100 kg

77,17

0402 21 99 9700

L01

EUR/100 kg

—

068

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

62,36

A01

EUR/100 kg

80,06

0402 21 99 9900

L01

EUR/100 kg

—

068

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

64,96

A01

EUR/100 kg

83,38

0402 29 15 9200

L01

EUR/kg

—

L02

EUR/kg

0,2320

A01

EUR/kg

0,2800

0402 29 15 9300

L01

EUR/kg

—

L02

EUR/kg

0,4596

A01

EUR/kg

0,5897

0402 29 15 9500

L01

EUR/kg

—

L02

EUR/kg

0,4795

A01

EUR/kg

0,6156

0402 29 15 9900

L01

EUR/kg

—

L02

EUR/kg

0,5110

A01

EUR/kg

0,6560

0402 29 19 9300

L01

EUR/kg

—

L02

EUR/kg

0,4596

A01

EUR/kg

0,5897

0402 29 19 9500

L01

EUR/kg

—

L02

EUR/kg

0,4795

A01

EUR/kg

0,6156

0402 29 19 9900

L01

EUR/kg

—

L02

EUR/kg

0,5110

A01

EUR/kg

0,6560

0402 29 91 9000

L01

EUR/kg

—

L02

EUR/kg

0,5142

A01

EUR/kg

0,6600

0402 29 99 9100

L01

EUR/kg

—

L02

EUR/kg

0,5142

A01

EUR/kg

0,6600

0402 29 99 9500

L01

EUR/kg

—

L02

EUR/kg

0,5515

A01

EUR/kg

0,7080

0402 91 11 9370

L01

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

4,958

A01

EUR/100 kg

7,083

0402 91 19 9370

L01

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

4,958

A01

EUR/100 kg

7,083

0402 91 31 9300

L01

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

5,859

A01

EUR/100 kg

8,371

0402 91 39 9300

L01

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

5,859

A01

EUR/100 kg

8,371

0402 91 99 9000

L01

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

21,53

A01

EUR/100 kg

30,75

0402 99 11 9350

L01

EUR/kg

—

L02

EUR/kg

0,1268

A01

EUR/kg

0,1812

0402 99 19 9350

L01

EUR/kg

—

L02

EUR/kg

0,1268

A01

EUR/kg

0,1812

0402 99 31 9150

L01

EUR/kg

—

L02

EUR/kg

0,1316

A01

EUR/kg

0,1880

0402 99 31 9300

L01

EUR/kg

—

L02

EUR/kg

0,1288

A01

EUR/kg

0,1840

0402 99 39 9150

L01

EUR/kg

—

L02

EUR/kg

0,1316

A01

EUR/kg

0,1880

0403 90 11 9000

L01

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

22,88

A01

EUR/100 kg

27,61

0403 90 13 9200

L01

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

22,88

A01

EUR/100 kg

27,61

0403 90 13 9300

L01

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

45,54

A01

EUR/100 kg

58,45

0403 90 13 9500

L01

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

47,53

A01

EUR/100 kg

61,01

0403 90 13 9900

L01

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

50,65

A01

EUR/100 kg

65,01

0403 90 19 9000

L01

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

50,96

A01

EUR/100 kg

65,41

0403 90 33 9400

L01

EUR/kg

—

L02

EUR/kg

0,4554

A01

EUR/kg

0,5845

0403 90 33 9900

L01

EUR/kg

—

L02

EUR/kg

0,5065

A01

EUR/kg

0,6501

0403 90 51 9100

970

EUR/100 kg

1,548

0403 90 59 9170

970

EUR/100 kg

10,49

0403 90 59 9310

L01

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

17,84

A01

EUR/100 kg

25,49

0403 90 59 9340

L01

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

26,11

A01

EUR/100 kg

37,29

0403 90 59 9370

L01

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

26,11

A01

EUR/100 kg

37,29

0403 90 59 9510

L01

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

26,11

A01

EUR/100 kg

37,29

0404 90 21 9120

L01

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

19,79

A01

EUR/100 kg

23,88

0404 90 21 9160

L01

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

23,20

A01

EUR/100 kg

28,00

0404 90 23 9120

L01

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

23,20

A01

EUR/100 kg

28,00

0404 90 23 9130

L01

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

45,96

A01

EUR/100 kg

58,97

0404 90 23 9140

L01

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

47,95

A01

EUR/100 kg

61,56

0404 90 23 9150

L01

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

51,10

A01

EUR/100 kg

65,60

0404 90 29 9110

L01

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

51,42

A01

EUR/100 kg

66,00

0404 90 29 9115

L01

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

51,72

A01

EUR/100 kg

66,40

0404 90 29 9125

L01

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

52,26

A01

EUR/100 kg

67,08

0404 90 29 9140

L01

EUR/100 kg

—

L02

EUR/100 kg

56,16

A01

EUR/100 kg

72,09

0404 90 81 9100

L01

EUR/kg

—

L02

EUR/kg

0,2320

A01

EUR/kg

0,2800

0404 90 83 9110

L01

EUR/kg

—

L02

EUR/kg

0,2320

A01

EUR/kg

0,2800

0404 90 83 9130

L01

EUR/kg

—

L02

EUR/kg

0,4596

A01

EUR/kg

0,5897

0404 90 83 9150

L01

EUR/kg

—

L02

EUR/kg

0,4795

A01

EUR/kg

0,6156

0404 90 83 9170

L01

EUR/kg

—

L02

EUR/kg

0,5110

A01

EUR/kg

0,6560

0404 90 83 9936

L01

EUR/kg

—

L02

EUR/kg

0,1268

A01

EUR/kg

0,1812

0405 10 11 9500

L01

EUR/100 kg

—

075

EUR/100 kg

118,16

L02

EUR/100 kg

93,35

A01

EUR/100 kg

125,86

0405 10 11 9700

L01

EUR/100 kg

—

075

EUR/100 kg

121,10

L02

EUR/100 kg

95,68

A01

EUR/100 kg

129,00

0405 10 19 9500

L01

EUR/100 kg

—

075

EUR/100 kg

118,16

L02

EUR/100 kg

93,35

A01

EUR/100 kg

125,86

0405 10 19 9700

L01

EUR/100 kg

—

075

EUR/100 kg

121,10

L02

EUR/100 kg

95,68

A01

EUR/100 kg

129,00

0405 10 30 9100

L01

EUR/100 kg

—

075

EUR/100 kg

118,16

L02

EUR/100 kg

93,35

A01

EUR/100 kg

125,86

0405 10 30 9300

L01

EUR/100 kg

—

075

EUR/100 kg

121,10

L02

EUR/100 kg

95,68

A01

EUR/100 kg

129,00

0405 10 30 9700

L01

EUR/100 kg

—

075

EUR/100 kg

121,10

L02

EUR/100 kg

95,68

A01

EUR/100 kg

129,00

0405 10 50 9300

L01

EUR/100 kg

—

075

EUR/100 kg

121,10

L02

EUR/100 kg

95,68

A01

EUR/100 kg

129,00

0405 10 50 9500

L01

EUR/100 kg

—

075

EUR/100 kg

118,16

L02

EUR/100 kg

93,35

A01

EUR/100 kg

125,86

0405 10 50 9700

L01

EUR/100 kg

—

075

EUR/100 kg

121,10

L02

EUR/100 kg

95,68

A01

EUR/100 kg

129,00

0405 10 90 9000

L01

EUR/100 kg

—

075

EUR/100 kg

125,54

L02

EUR/100 kg

99,17

A01

EUR/100 kg

133,72

0405 20 90 9500

L01

EUR/100 kg

—

075

EUR/100 kg

110,78

L02

EUR/100 kg

87,51

A01

EUR/100 kg

118,00

0405 20 90 9700

L01

EUR/100 kg

—

075

EUR/100 kg

115,20

L02

EUR/100 kg

91,01

A01

EUR/100 kg

122,71

0405 90 10 9000

L01

EUR/100 kg

—

075

EUR/100 kg

151,14

L02

EUR/100 kg

119,41

A01

EUR/100 kg

161,00

0405 90 90 9000

L01

EUR/100 kg

—

075

EUR/100 kg

120,90

L02

EUR/100 kg

95,50

A01

EUR/100 kg

128,76

0406 10 20 9100

A00

EUR/100 kg

—

0406 10 20 9230

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

14,01

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

17,51

0406 10 20 9290

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

13,04

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

16,29

0406 10 20 9300

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

5,72

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

7,14

0406 10 20 9610

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

19,00

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

23,76

0406 10 20 9620

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

19,29

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

24,09

0406 10 20 9630

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

21,52

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

26,89

0406 10 20 9640

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

31,62

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

39,52

0406 10 20 9650

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

26,35

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

32,94

0406 10 20 9830

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

9,79

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

12,22

0406 10 20 9850

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

11,85

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

14,82

0406 20 90 9100

A00

EUR/100 kg

—

0406 20 90 9913

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

24,27

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

30,34

0406 20 90 9915

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

32,03

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

40,05

0406 20 90 9917

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

34,06

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

42,55

0406 20 90 9919

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

38,05

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

47,57

0406 30 31 9710

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

2,89

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

6,74

0406 30 31 9730

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

4,22

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

9,89

0406 30 31 9910

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

2,89

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

6,74

0406 30 31 9930

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

4,22

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

9,89

0406 30 31 9950

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

6,14

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

14,38

0406 30 39 9500

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

4,22

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

9,89

0406 30 39 9700

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

6,14

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

14,38

0406 30 39 9930

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

6,14

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

14,38

0406 30 39 9950

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

6,94

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

16,27

0406 30 90 9000

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

7,28

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

17,06

0406 40 50 9000

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

37,18

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

46,47

0406 40 90 9000

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

38,18

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

47,73

0406 90 13 9000

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

41,99

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

60,10

0406 90 15 9100

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

43,40

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

62,10

0406 90 17 9100

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

43,40

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

62,10

0406 90 21 9900

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

42,52

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

60,71

0406 90 23 9900

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

37,34

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

53,67

0406 90 25 9900

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

37,09

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

53,09

0406 90 27 9900

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

33,58

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

48,09

0406 90 31 9119

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

30,88

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

44,25

0406 90 33 9119

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

30,88

A00

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

44,25

0406 90 33 9919

A00

EUR/100 kg

—

0406 90 33 9951

A00

EUR/100 kg

—

0406 90 35 9190

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

43,66

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

62,79

0406 90 35 9990

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

43,66

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

62,79

0406 90 37 9000

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

41,99

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

60,10

0406 90 61 9000

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

46,27

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

66,95

0406 90 63 9100

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

46,04

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

66,40

0406 90 63 9900

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

44,25

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

64,13

0406 90 69 9100

A00

EUR/100 kg

—

0406 90 69 9910

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

44,25

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

64,13

0406 90 73 9900

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

38,54

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

55,21

0406 90 75 9900

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

38,80

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

55,80

0406 90 76 9300

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

34,99

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

50,08

0406 90 76 9400

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

39,19

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

56,10

0406 90 76 9500

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

37,28

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

52,91

0406 90 78 9100

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

36,15

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

52,81

0406 90 78 9300

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

38,33

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

54,74

0406 90 78 9500

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

37,97

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

53,89

0406 90 79 9900

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

31,00

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

44,56

0406 90 81 9900

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

39,19

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

56,10

0406 90 85 9930

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

42,31

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

60,89

0406 90 85 9970

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

38,80

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

55,80

0406 90 86 9100

A00

EUR/100 kg

—

0406 90 86 9200

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

35,61

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

52,80

0406 90 86 9300

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

36,13

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

53,36

0406 90 86 9400

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

38,36

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

56,10

0406 90 86 9900

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

42,31

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

60,89

0406 90 87 9100

A00

EUR/100 kg

—

0406 90 87 9200

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

29,68

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

43,99

0406 90 87 9300

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

33,16

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

49,00

0406 90 87 9400

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

34,03

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

49,74

0406 90 87 9951

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

38,48

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

55,09

0406 90 87 9971

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

38,48

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

55,09

0406 90 87 9972

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

16,40

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

23,57

0406 90 87 9973

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

37,79

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

54,08

0406 90 87 9974

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

41,01

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

58,45

0406 90 87 9975

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

41,83

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

59,11

0406 90 87 9979

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

37,34

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

53,67

0406 90 88 9100

A00

EUR/100 kg

—

0406 90 88 9300

L03

EUR/100 kg

—

L04

EUR/100 kg

29,29

400

EUR/100 kg

—

A01

EUR/100 kg

43,13

Anm.: Produktkoderna och destinationskoderna serie ”A ” fastställs i kommissionens förordning (EEG) nr 3846/87 (EGT L 366, 24.12.1987, s. 1) i dess ändrade lydelse.

De numeriska destinationskoderna fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 2081/2003 (EGT L 313, 28.11.2003, s. 11).

De övriga destinationerna är fastställda på följande sätt:

L01

Heliga stolen, Förenta staterna och i de områden av Republiken Cypern där Republiken Cyperns regering inte utövar den faktiska kontrollen.

L02

Andorra och Gibraltar.

L03

Ceuta, Melilla, Island, Norge, Schweiz, Liechtenstein, Andorra, Gibraltar, Heliga stolen (f.d. Vatikanstaten), Turkiet, Rumänien, Bulgarien, Kroatien, Kanada, Australien, Nya Zeeland och de områden av Republiken Cypern där Republiken Cyperns regering inte utövar den faktiska kontrollen.

L04

Albanien, Bosnien och Hercegovina, Serbien och Montenegro, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.

”970 ” omfattar den export som anges i artikel 36.1 a och 36.1 c och artikel 44.1 a och 44.1 b i kommissionens förordning (EG) nr 800/1999 (EGT L 102, 17.4.1999, s. 11) samt export som genomförs på grundval av kontrakt med väpnade styrkor som är stationerade på en medlemsstats territorium men under annans fana.

15.4.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 97/28

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 575/2005

av den 14 april 2005

om fastställande av det högsta exportbidraget för smör inom ramen för den stående anbudsinfordran som fastställs i förordning (EG) nr 581/2004

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1255/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (1), särskilt artikel 31.3 tredje stycket i denna, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 581/2004 av den 26 mars 2004 om inledande av en stående anbudsinfordran för exportbidrag för vissa typer av smör (2) fastställs bestämmelser för en stående anbudsinfordran.

(2)

Enligt artikel 5 i kommissionens förordning (EG) nr 580/2004 av den 26 mars 2004 om fastställande av ett anbudsförfarande för exportbidrag för vissa mjölkprodukter (3) och en granskning av de anbud som inlämnats inom ramen för anbudsförfarandet är det lämpligt att fastställa ett högsta exportbidrag för den anbudsperiod som löper ut den 12 april 2005.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

För den stående anbudsinfordran som inleddes genom förordning (EG) nr 581/2004 för den anbudsperiod som löper ut den 12 april 2005 skall det högsta bidragsbeloppet för de produkter som avses i artikel 1.1 i den förordningen vara det som anges i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 15 april 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 april 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen

(1)   EGT L 160, 26.6.1999, s. 48. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 186/2004 (EUT L 29, 3.2.2004, s. 6).

(2)   EUT L 90, 27.3.2004, s. 64.

(3)   EUT L 90, 27.3.2004, s. 58.

BILAGA

(EUR/100 kg)

Produkt

Nomenklaturnummer för exportbidrag

Högsta exportbidragsbelopp

För export till den destination som avses i artikel 1.1 första strecksatsen i förordning (EG) nr 581/2004

För export till de destinationer som avses i artikel 1.1 andra strecksatsen i förordning (EG) nr 581/2004

Smör

ex ex 0405 10 19 9500

—

132,00

Smör

ex ex 0405 10 19 9700

131,00

136,50

Smörolja

ex ex 0405 90 10 9000

—

166,00

15.4.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 97/30

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 576/2005

av den 14 april 2005

om fastställande av det högsta exportbidraget för skummjölkspulver inom ramen för den stående anbudsinfordran som föreskrivs i förordning (EG) nr 582/2004

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1255/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (1), särskilt artikel 31.3 tredje stycket i denna, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 582/2004 av den 26 mars 2004 om inledande av en stående anbudsinfordran för exportbidrag för skummjölkspulver (2) föreskrivs en stående anbudsinfordran.

(2)

I enlighet med artikel 5 i kommissionens förordning (EG) nr 580/2004 av den 26 mars 2004 om fastställande av ett anbudsförfarande för exportbidrag för vissa mjölkprodukter (3) och efter en bedömning av de anbud som lämnats in inom ramen för anbudsinfordran bör ett högsta exportbidrag fastställas för den anbudsperiod som löper ut den 12 april 2005.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inom ramen för den stående anbudsinfordran som inleds genom förordning (EG) nr 582/2004 skall det högsta exportbidraget för den produkt och de destinationer som avses i artikel 1.1 i den förordningen vara 31,00 EUR/100 kg för den anbudsperiod som löper ut den 12 april 2005.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 15 april 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 april 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen

(1)   EGT L 160, 26.6.1999, s. 48. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 186/2004 (EUT L 29, 3.2.2004, s. 6).

(2)   EUT L 90, 27.3.2004, s. 67.

(3)   EUT L 90, 27.3.2004, s. 58.

15.4.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 97/31

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 577/2005

av den 14 april 2005

om fastställande av den största sänkningen av importtullar för sorghum inom ramen för den anbudsinfordran som avses i förordning (EG) nr 2275/2004

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1) särskilt artikel 12.1 i denna, och

av följande skäl:

(1)

En anbudsinfordran om den största sänkningen av importtullar för sorghum till Spanien från tredjeland har inletts genom kommissionens förordning (EG) nr 2275/2004 (2).

(2)

I enlighet med artikel 7 i kommissionens förordning (EG) nr 1839/95 (3), kan kommissionen, enligt förfarandet som föreskrivs i artikel 25 i förordning (EG) nr 1784/2003, besluta att fastställa den största sänkningen av importtullar. Vid fastställande av denna måste särskild hänsyn tas till kriterierna i artiklarna 6 och 7 i förordning (EG) nr 1839/95. Kontrakt tilldelas alla anbudsgivare vars anbud ligger på samma nivå som den största sänkningen av importtullar eller på en lägre nivå.

(3)

Tillämpningen av ovannämnda kriterier på det nuvarande marknadsläget för ifrågavarande spannmålsslag medför att den största sänkningen av importtullar fastställs till det belopp som anges i artikel 1.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

För de anbud som meddelats från och med den 8 till och med den 14 april 2005 inom ramen för den anbudsinfordran som avses i förordning (EG) nr 2275/2004, är den största sänkningen av importtullar för sorghum fastställd till 19,85 EUR/t för en maximal mängd av totalt 14 465 t.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 15 april 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 april 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen

(1)   EUT L 270, 21.10.2003, s. 78.

(2)   EUT L 396, 31.12.2004, s. 32.

(3)   EGT L 177, 28.7.1995, s. 4. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 777/2004 (EUT L 123, 27.4.2004, s. 50).

15.4.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 97/32

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 578/2005

av den 14 april 2005

om fastställande av den största sänkningen av importtullar för majs inom ramen för den anbudsinfordran som avses i förordning (EG) nr 2277/2004

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt artikel 12.1 i denna, och

av följande skäl:

(1)

En anbudsinfordran om den största sänkningen av importtullar för majs till Spanien från tredjeland har inletts genom kommissionens förordning (EG) nr 2277/2004 (2).

(2)

I enlighet med artikel 7 i kommissionens förordning (EG) nr 1839/95 (3) kan kommissionen, enligt förfarandet som föreskrivs i artikel 25 i förordning (EG) nr 1784/2003, besluta att fastställa den största sänkningen av importtullar. Vid fastställande av denna måste särskild hänsyn tas till kriterierna i artiklarna 6 och 7 i förordning (EG) nr 1839/95. Kontrakt tilldelas alla anbudsgivare vars anbud ligger på samma nivå som den största sänkningen av importtullar eller på en lägre nivå.

(3)

Tillämpningen av ovannämnda kriterier på det nuvarande marknadsläget för ifrågavarande spannmålsslag medför att den största sänkningen av importtullar fastställs till det belopp som anges i artikel 1.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

För de anbud som meddelats från och med den 8 till den 14 april 2005, inom ramen för den anbudsinfordran som avses i förordning (EG) nr 2277/2004, är den största sänkningen av importtullar för majs fastställd till 27,27 EUR/t för en maximal mängd av totalt 45 000 t.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 15 april 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 april 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen

(1)   EUT L 270, 21.10.2003, s. 78.

(2)   EUT L 396, 31.12.2004, s. 35.

(3)   EGT L 177, 28.7.1995, s. 4. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 777/2004 (EUT L 123, 27.4.2004, s. 50).

15.4.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 97/33

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 579/2005

av den 14 april 2005

om fastställande av den största sänkningen av importtullar för majs inom ramen för den anbudsinfordran som avses i förordning (EG) nr 487/2005

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt artikel 12.1 i denna, och

av följande skäl:

(1)

En anbudsinfordran om den största sänkningen av importtullar för majs till Portugal från tredjeland har inletts genom kommissionens förordning (EG) nr 487/2005 (2).

(2)

I enlighet med artikel 7 i kommissionens förordning (EG) nr 1839/95 (3), kan kommissionen, enligt förfarandet som föreskrivs i artikel 25 i förordning (EG) nr 1784/2003, besluta att fastställa den största sänkningen av importtullar. Vid fastställande av denna måste särskild hänsyn tas till kriterierna i artiklarna 6 och 7 i förordning (EG) nr 1839/95. Kontrakt tilldelas alla anbudsgivare vars anbud ligger på samma nivå som den största sänkningen av importtullar eller på en lägre nivå.

(3)

Tillämpningen av ovannämnda kriterier på det nuvarande marknadsläget för ifrågavarande spannmålsslag medför att den största sänkningen av importtullar fastställs till det belopp som anges i artikel 1.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

För de anbud som meddelats från och med den 8 till den 14 april 2005, inom ramen för den anbudsinfordran som avses i förordning (EG) nr 487/2005, är den största sänkningen av importtullar för majs fastställd till 26,36 EUR/ton för en maximal mängd av totalt 45 000 t.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 15 april 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 april 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen

(1)   EUT L 270, 21.10.2003, s. 78.

(2)   EUT L 81, 30.3.2005, s. 6.

(3)   EGT L 177, 28.7.1995, s. 4. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 777/2004 (EUT L 123, 27.4.2004, s. 50).

15.4.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 97/34

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 580/2005

av den 14 april 2005

om ändring av förordning (EG) nr 206/2005 om införande av slutgiltiga skyddsåtgärder beträffande import av odlad lax

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 3285/94 av den 22 december 1994 om gemensamma importregler och om upphävande av förordning (EG) nr 518/94 (1), särskilt artikel 16 i denna,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 519/94 av den 7 mars 1994 om gemenskapsregler för import från vissa tredje länder och om upphävande av förordningarna (EEG) nr 1765/82, (EEG) nr 1766/82 och (EEG) nr 3420/83 (2), särskilt artikel 15 i denna, och

av följande skäl:

FÖRFARANDE

(1)

Den 4 februari 2005 införde kommissionen slutgiltiga skyddsåtgärder genom kommissionens förordning (EG) nr 206/2005 (3) (nedan kallad ”förordningen om slutgiltiga åtgärder”). Enligt artikel 2 i den förordningen omfattar åtgärderna tillämpandet av ett minimiimportpris.

(2)

I artikel 2.3 i förordningen om slutgiltiga åtgärder fastställs det minimiimportpris som skall tillämpas till och med den 15 april 2005.

(3)

Enligt skäl 112 i förordningen om slutgiltiga åtgärder skall, om det är befogat, en tidig översyn inledas så att den slutgiltiga importprisnivån kan ändras innan den träder i kraft.

(4)

I enlighet med bestämmelserna i skäl 112 övervakar kommissionen för närvarande marknaden och prisutvecklingen. Det har hittills inte varit möjligt att dra någon slutsats om huruvida det slutgiltiga minimiimportpriset är lämpligt. För att ge kommissionen möjlighet att dra en slutgiltig slutsats, och samtidigt undvika onödiga marknadsstörningar, bör infasningsperioden under dessa omständigheter förlängas till och med den 24 maj 2005.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Enda artikel

1.   I artikel 2.3 i förordning (EG) nr 206/2005 skall ”15 april 2005” ersättas med ”24 maj 2005”.

2.   I artikel 2.4 i förordning (EG) nr 206/2005 skall ”16 april 2005” ersättas med ”25 maj 2005”.

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 april 2005.

På kommissionens vägnar

Peter MANDELSON

Ledamot av kommissionen

(1)   EGT L 349, 31.12.1994, s. 53. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2200/2004 (EUT L 374, 22.12.2004, s. 1).

(2)   EGT L 67, 10.3.1994, s. 89. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 427/2003 (EUT L 65, 8.3.2003, s. 1).

(3)   EUT L 33, 5.2.2005, s. 8.

15.4.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 97/35

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 581/2005

av den 14 april 2005

om de anbud som meddelats för export av korn inom ramen för den anbudsinfordran som avses i förordning (EG) nr 1757/2004

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt artikel 13.3 första stycket i denna, och

av följande skäl:

(1)

En anbudsinfordran för bidrag för export av korn till vissa tredje länder har inletts genom kommissionens förordning (EG) nr 1757/2004 (2).

(2)

I enlighet med artikel 7 i kommissionens förordning (EG) nr 1501/95 av den 29 juni 1995 om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 1766/92 vad avser beviljande av exportbidrag och de åtgärder som skall vidtas vid störningar inom spannmålssektorn (3) kan kommissionen besluta att inte fullfölja anbudsinfordran.

(3)

Särskilt med hänsyn till de kriterier som avses i artikel 1 i förordning (EG) nr 1501/95 är det inte uppenbart att ett högsta exportbidrag skall fastställas.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De anbud som meddelats från den 8 till den 14 april 2005 inom ramen för den anbudsinfordran för exportbidrag för korn som avses i förordning (EG) nr 1757/2004 skall inte fullföljas.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 15 april 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 april 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen

(1)   EUT L 270, 21.10.2003, s. 78.

(2)   EUT L 313, 12.10.2004, s. 10.

(3)   EGT L 147, 30.6.1995, s. 7. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 777/2004 (EUT L 123, 27.4.2004, s. 50).

15.4.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 97/36

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 582/2005

av den 14 april 2005

om fastställande av det högsta exportbidraget för vanligt vete inom ramen för den anbudsinfordran som avses i förordning (EG) nr 115/2005

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt artikel 13.3 första stycket i denna, och

av följande skäl:

(1)

En anbudsinfordran för bidrag för export av vanligt vete till vissa tredje länder har inletts genom kommissionens förordning (EG) nr 115/2005 (2).

(2)

Enligt artikel 7 i kommissionens förordning (EG) nr 1501/95 av den 29 juni 1995 om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 1766/92 vad avser beviljande av exportbidrag och de åtgärder som skall vidtas vid störningar inom spannmålssektorn (3) kan kommissionen på grundval av de meddelade anbuden besluta att fastställa ett högsta exportbidrag, varvid hänsyn tas till de kriterier som avses i artikel 1 i förordning (EG) nr 1501/95. I detta fall tilldelas kontraktet den eller de anbudsgivare vars anbud är på samma nivå eller lägre än det högsta bidraget.

(3)

Tillämpningen av ovannämnda kriterier på det nuvarande marknadsläget för ifrågavarande spannmål medför att det högsta exportbidraget fastställs.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

För de anbud som meddelats från och med den 8 till den 14 april 2005 inom ramen för den anbudsinfordran som avses i förordning (EG) nr 115/2005 är det högsta exportbidraget för vanligt vete fastställt till 2,00 euro/ton.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 15 april 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 april 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen

(1)   EUT L 270, 21.10.2003, s. 78.

(2)   EUT L 24, 27.1.2005, s. 3.

(3)   EGT L 147, 30.6.1995, s. 7. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 777/2004 (EUT L 123, 27.4.2004, s. 50).

II Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk

Rådet

15.4.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 97/37

Information om ikraftträdandet av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om ändring av avtalet av den 22 juli 1972 mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet beträffande bestämmelserna om bearbetade jordbruksprodukter (1)

Eftersom de nödvändiga förfarandena för ikraftträdandet av det avtal mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om ändring av avtalet av den 22 juli 1972 mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet beträffande bestämmelserna om bearbetade jordbruksprodukter som undertecknades i Luxemburg den 26 oktober 2004 avslutades den 29 mars 2005, kan detta avtal träda i kraft den 30 mars 2005 i enlighet med artikel 5.1.

(1)   EUT L 23, 26.1.2005, s. 19.

Kommissionen

15.4.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 97/38

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 31 mars 2005

om att inte uppta kresylsyra, diklorofen, imazametabenz, kasugamycin och polyoxin i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG och om att återkalla godkännanden för växtskyddsmedel som innehåller dessa ämnen

[delgivet med nr K(2005) 975]

(Text av betydelse för EES)

(2005/303/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (1), särskilt artikel 8.2 fjärde stycket i detta, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 8.2 i direktiv 91/414/EEG fastställs att en medlemsstat, under tolv år efter anmälan av det direktivet, får godkänna att de växtskyddsmedel som innehåller verksamma ämnen som inte är upptagna i bilaga I till det direktivet och som fanns på marknaden två år efter anmälan av direktivet, släpps ut på marknaden under den tid som dessa ämnen successivt undersöks inom ramen för ett arbetsprogram.

(2)

I kommissionens förordning (EG) nr 451/2000 (2) och kommissionens förordning (EG) nr 1490/2002 (3) finns närmare bestämmelser om hur den andra och tredje etappen av det arbetsprogram som avses i artikel 8.2 i direktiv 91/414/EEG skall genomföras. Om den sökande inte fullgör de skyldigheter som föreskrivs i dessa förordningar görs det ingen kontroll av att dokumentationen är fullständig eller någon utvärdering av dokumentationen avseende de verksamma ämnena. När det gäller kresylsyra, diklorofen, imazametabenz, kasugamycin och polyoxin har fullständig dokumentation inte lämnats in, eller har den sökande meddelat att ingen dokumentation kommer att lämnas in inom den föreskrivna tiden. Dessa verksamma ämnen bör därför inte upptas i bilaga I till direktiv 91/414/EEG, och medlemsstaterna bör återkalla samtliga godkännanden för växtskyddsmedel som innehåller dessa ämnen.

(3)

När det gäller de verksamma ämnen för vilka tiden från förhandsanmälan till återkallande av växtskyddsmedel som innehåller sådana ämnen är kort, bör anstånd på högst tolv månader beviljas för omhändertagande, lagring, utsläppande på marknaden och användning av kvarvarande lager, så att dessa lager inte kan användas under mer än ytterligare en växtsäsong. Om perioden mellan förhandsanmälan och återkallande är längre, kan denna period förkortas så att den löper ut i slutet av växtsäsongen.

(4)

För diklorofen, imazametabenz, kasugamycin och polyoxin har kommissionen tillsammans med experter från medlemsstaterna lagt fram och utvärderat uppgifter som visar att det finns behov av att fortsätta att använda ämnet. I dessa fall bör tillfälliga åtgärder vidtas så att det blir möjligt att utveckla alternativ.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Kresylsyra, diklorofen, imazametabenz, kasugamycin och polyoxin skall inte upptas i bilaga I till direktiv 91/414/EEG.

Artikel 2

Medlemsstaterna skall säkerställa följande:

1.

Godkännanden av växtskyddsmedel som innehåller kresylsyra, diklorofen, imazametabenz, kasugamycin eller polyoxin skall återkallas senast den 30 september 2005.

2.

Från och med den 15 april 2005 får inga godkännanden av växtskyddsmedel som innehåller kresylsyra, diklorofen, imazametabenz, kasugamycin eller polyoxin beviljas eller förnyas enligt det undantag som anges i artikel 8.2 i direktiv 91/414/EEG.

3.

Genom undantag från punkt 1 får de medlemsstater som förtecknas i kolumn B i bilagan behålla godkännandena för växtskyddsmedel som innehåller de ämnen som finns förtecknade i kolumn A i den bilagan för de användningsområden som anges i kolumn C i den bilagan fram till och med den 30 juni 2007, för att möjliggöra utvecklingen av ett effektivt alternativ till ämnet i fråga.

Medlemsstater som utnyttjar undantaget i första stycket skall se till att följande villkor är uppfyllda:

a)

Fortsatt användning tillåts endast om den inte har någon skadlig effekt på människors eller djurs hälsa eller någon oacceptabel miljöpåverkan.

b)

Sådana växtskyddsmedel som finns kvar på marknaden efter den 30 september 2005 får en ny märkning som motsvarar de skärpta villkoren för användning.

c)

Alla lämpliga åtgärder vidtas för att motverka eventuella risker.

d)

Man försöker uppriktigt finna alternativ till sådan användning.

4.

Den berörda medlemsstaten skall senast den 31 mars 2005 informera kommissionen om hur punkt 3 tillämpas och i synnerhet om de åtgärder som vidtagits i enlighet med led a–d.

Artikel 3

Alla anstånd som beviljas av medlemsstaterna i enlighet med artikel 4.6 i direktiv 91/414/EEG skall vara så korta som möjligt.

I de fall godkännanden skall dras tillbaka i enlighet med artikel 2 punkt 1 senast den 30 september 2005 skall anståndstiden löpa ut senast den 30 september 2006.

I de fall godkännanden skall dras tillbaka i enlighet med artikel 2 punkt 3 senast den 30 juni 2007 skall anståndstiden löpa ut senast den 31 december 2007.

Artikel 4

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 31 mars 2005.

På kommissionens vägnar

Markos KYPRIANOU

Ledamot av kommissionen

(1)   EGT L 230, 19.8.1991, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2004/58/EG (EUT L 120, 24.4.2004, s. 26).

(2)   EGT L 55, 29.2.2000, s. 25. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1044/2003 (EUT L 151, 19.6.2003, s. 32).

(3)   EGT L 224, 21.8.2002, s. 23. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1744/2004 (EUT L 311, 8.10.2004, s. 23).

BILAGA

FÖRTECKNING ÖVER GODKÄNNANDEN SOM AVSES I ARTIKEL 2 PUNKT 2

Kolumn A

Kolumn B

Kolumn C

Verksamma ämnen

Medlemsstat

Användningsområde

Diklorofen

Irland

Bekämpning av mossa på bruksgräsmattor och golfbanor

Förenade kungariket

Småborre och mossa på prydnadsväxter

Förebyggande av svamp och andra växtpatogener på växthusytor och i plantskolor på områden med växande gröda

Bekämpning av mossa på bruksgräsmattor och hårda underlag

Imazamethabenz

Grekland

Spannmål

Spanien

Spannmål

Kasugamycin

Grekland

Förebyggande av bakteriesjukdomar på tobaksplantor, tomater, gurkor, citrusfrukter, bönor och prydnadsväxter

Ungern

Kärnfrukter (äpplen, päron, kvitten), paprika, spansk peppar, tomater och gurkor

Spanien

Förebyggande av bakteriesjukdomar på tomater, gurkor, äppel- och päronträd, cypresser (även svampsjukdomar), jordgubbar och gröna bönor

Polyoxin

Grekland

Förebyggande av svampsjukdomar på jordgubbar

Spanien

Förebyggande av svamp- och bakteriesjukdomar på tomater, squash och gurkor, buskar och örtartade prydnadsväxter, bomull och hallonbuskar

EUROPEISKA EKONOMISKA SAMARBETSOMRÅDET

EFTA:s övervakningsmyndighet

15.4.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 97/41

BESLUT AV EFTA:s ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET

nr 305/04/KOL

av den 1 december 2004

om ändring för fyrtioåttonde gången av procedurreglerna och de materiella reglerna inom området för statligt stöd genom ändring av kapitel 16 ”stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter och förslag till lämpliga åtgärder”

EFTA:s ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (1), särskilt artiklarna 61–63 i detta och protokoll 26 till detta,

med beaktande av avtalet mellan Efta-staterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol (2), särskilt artiklarna 24, 5.2 b och 1 i del 1 av protokoll 3 samt artiklarna 18 och 19 i del 2 av protokoll 3 till detta (3), och

av följande skäl:

Enligt artikel 24 i övervakningsavtalet skall Eftas övervakningsmyndighet förverkliga bestämmelserna om statligt stöd i EES-avtalet.

Enligt artikel 5.2 b i övervakningsavtalet skall Eftas övervakningsmyndighet utfärda tillkännagivanden eller riktlinjer i frågor som behandlas i EES-avtalet, om det avtalet eller övervakningsavtalet uttryckligen föreskriver det eller om Eftas övervakningsmyndighet anser det nödvändigt.

Eftas övervakningsmyndighet erinrar om de procedurregler och materiella regler inom området för statligt stöd (4) som antogs av Eftas övervakningsmyndighet den 19 januari 1994.

Europeiska kommissionen offentliggjorde den 1 oktober 2004 ett nytt meddelande om gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter och ett förslag till lämpliga åtgärder i enlighet med artikel 88.1 i EG-fördraget (5).

Detta meddelande är av betydelse också för Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

En enhetlig tillämpning av bestämmelserna om statligt stöd i EES-avtalet måste garanteras i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Enligt punkt II, under rubriken ”Allmänt”, i slutet av bilaga XV till EES-avtalet skall Eftas övervakningsmyndighet efter samråd med Europeiska kommissionen anta rättsakter som motsvarar dem som antagits av kommissionen.

Eftas övervakningsmyndighets har samrått med Europeiska kommissionen.

Eftas övervakningsmyndighet erinrar om att den samrått med Efta-staterna vid ett multilateralt möte i frågan den 3 februari 2004.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

1.

 Kapitel 16 i riktlinjerna för statligt stöd skall ändras genom att nuvarande kapitel 16 ersätts med den text som återfinns i bilagan till detta beslut. Förslagen till lämpliga åtgärder återfinns i bilagan till detta beslut.

2.

 Efta-staterna skall underrättas om detta beslut genom en skrivelse med kopia av beslutet inklusive bilagan. Efta-staterna skall anmodas att inom en månad efter mottagandet av denna skrivelse meddela att de godtar förslaget till lämpliga åtgärderna. Efta-staterna skall rätta sig efter de nya riktlinjerna senast från och med den 1 juni 2005.

3.

 Europeiska kommissionen skall underrättas om detta beslut genom en skrivelse med en kopia av beslutet inklusive bilagan i enlighet med led d i protokoll 27 till EES-avtalet.

4.

 Beslutet och bilagan skall offentliggöras i EES-delen av och EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning.

5.

 Om Efta-staterna godkänner förslaget till lämpliga åtgärder skall ett sammanfattande tillkännagivande offentliggöras i EES-delen av och i EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning.

6.

 Detta beslut är giltigt på engelska.

7.

 Detta beslut riktar sig till Norge, Island och Liechtenstein.

Utfärdat i Bryssel den 1 december 2004.

På Eftas övervakningsmyndighets vägnar

Hannes HAFSTEIN

Ordförande

Einar M. BULL

Ledamot av kollegiet

(1)  Nedan kallat EES-avtalet.

(2)  Nedan kallat övervakningsavtalet.

(3)  Protokoll 3 till övervakningsavtalet i dess lydelse efter Efta-staternas ändringar av den 10 december 2001. Genom ändringarna införlivades rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget med protokoll 3 och trädde i kraft den 28 augusti 2003.

(4)  Riktlinjer för tillämpning och tolkning av artiklarna 61 och 62 i EES-avtalet och artikel 1 i protokoll 3 till övervakningsavtalet, antagna och utfärdade av Eftas övervakningsmyndighet den 19 januari 1994, EGT L 231, 3.9.1994, s. 1, och EES-supplement nr 32 av den 3 september 1994, senast ändrade genom övervakningsmyndighetens beslut nr 195/03/KOL av den 14 juli 2004, som inte offentliggjorts ännu. Nedan kallade ”riktlinjerna för statligt stöd”.

(5)  Meddelande från kommissionen – Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (EUT C 244, 1.10.2004, s. 2).

BILAGA

"16.   STÖD TILL UNDSÄTTNING OCH OMSTRUKTURERING AV FÖRETAG I SVÅRIGHETER (1)

16.1   Inledning

(1)

 Eftas övervakningsmyndighet (nedan kallad ’övervakningsmyndigheten’) antog sina ursprungliga riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (2) år 1994. En ny version av riktlinjerna antogs 1999 (3).

(2)

 Övervakningsmyndigheten vill genom dessa riktlinjer, som grundar sig på tidigare versioner, av olika skäl införa vissa ändringar och förtydliganden (4).

(3)

 Att ineffektiva företag går i konkurs är ett normalt inslag i marknadsekonomin. Normen kan inte vara att ett företag som hamnar i svårigheter skall räddas av staten. Stöd till undsättnings- och omstruktureringsåtgärder har givit upphov till några av de mest kontroversiella ärendena i fråga om statligt stöd och är en av de mest snedvridande stödtyperna. Därför bör den allmänna principen om förbud mot statligt stöd såsom den fastslås i EES-avtalet förbli regeln och undantag från den regeln bör få göras endast i begränsad omfattning.

(4)

 Engångsvillkoret (dvs. principen om att stöd endast får ges en gång) har ytterligare förstärkts för att undvika att undsättnings- och omstruktureringsstöd används vid upprepade tillfällen för att på konstgjord väg hålla liv i företag.

(5)

 I 1999 års riktlinjer gjordes åtskillnad mellan undsättningsstöd och omstruktureringsstöd, varvid undsättningsstöd definierades som tillfälligt stöd för att hålla ett ekonomiskt försvagat företag flytande den tid som krävs för att utarbeta en omstrukturerings- eller likvidationsplan. I princip kunde omstruktureringsåtgärder som finansieras med hjälp av statligt stöd inte vidtas under denna period. Denna strikta åtskillnad mellan undsättning och omstrukturering har emellertid givit upphov till svårigheter. Företag som befinner sig i svårigheter kan redan tvingas vidta vissa akuta strukturella åtgärder under undsättningsfasen för att det ekonomiska läget inte skall förvärras. Genom dessa riktlinjer vidgas begreppet ’undsättningsstöd’ för att göra det möjligt för stödmottagaren att vidta nödåtgärder, också av strukturell karaktär, såsom att omedelbart stänga en filial eller på annat sätt överge förlustbringande verksamhet. Mot bakgrund av nödkaraktären i sådant stöd bör Efta-staterna få möjlighet att välja ett förenklat förfarande för få stödet godkända.

(6)

 Vad gäller omstruktureringsstöd krävs det i riktlinjerna från 1999, som bygger på dem från 1994, att bidragstagaren lämnar ett avsevärt bidrag till omstruktureringen. Inom ramen för denna översyn är det lämpligt att med större tydlighet betona principen att detta bidrag måste vara reellt och fritt från stöd. Bidragstagarens insats tjänar ett dubbelt syfte: dels att visa att marknaderna (ägare, långivare) tror på att företaget åter skall kunna bli lönsamt inom rimlig tid, dels att garantera att omstruktureringsstödet begränsas till det minimum som krävs för att återställa lönsamheten och samtidigt begränsa snedvridningen av konkurrensen. Således kommer övervakningsmyndigheten också att kräva kompensationsåtgärder för att minimera inverkan på konkurrenterna.

(7)

 Statligt undsättnings- eller omstruktureringsstöd till företag i svårigheter kan betraktas som motiverat endast på vissa villkor. Det kan exempelvis vara fallet om det finns social- eller regionalpolitiska skäl eller därför att hänsyn bör tas till de små och medelstora företagens betydelse för ekonomin eller undantagsvis därför att det är önskvärt att undsätta företag för att bevara konkurrensen på marknaden, när nedläggningen av företag skulle kunna leda till ett monopol eller oligopol med mycket få företag. Det vore däremot inte motiverat att på konstgjord väg hålla liv i ett företag som verkar inom en sektor med långsiktig strukturell överkapacitet eller som kan överleva endast som ett resultat av upprepade utbetalningar av statligt stöd.

16.2   Definitioner och riktlinjernas tillämpningsområde, kopplingar till andra texter på området statligt stöd

16.2.1   Begreppet ’företag i svårigheter’

(8)

 Det finns ingen EES-definition av begreppet ’företag i svårigheter’. I dessa riktlinjer anser övervakningsmyndigheten emellertid att ett företag är i svårigheter om det inte med egna finansiella medel eller med medel från ägare/aktieägare eller långivare kan hejda förluster som utan ingripanden från de offentliga myndigheterna leder till att företaget med största sannolikhet försätts i konkurs på kort eller medellång sikt.

(9)

 Oavsett storlek anses ett företag enligt dessa riktlinjer principiellt befinna sig i svårigheter under följande omständigheter:

a)

Om det är fråga om ett bolag med begränsat personligt ansvar för bolagsmännen (5), över hälften av det tecknade kapitalet har förlorats (6) och mer än en fjärdedel av detta kapital förlorats under de senaste tolv månaderna, eller

b)

Om det är fråga om ett bolag med obegränsat personligt ansvar för bolagets skuld för åtminstone några av bolagsmännen (7), när över hälften av det bokföringsmässiga egna kapitalet har förlorats och mer än en fjärdedel av detta kapital förlorats under de senaste tolv månaderna.

c)

För alla bolagsformer, när det uppfyller villkoren i nationell lagstiftning för att vara föremål för ett kollektivt insolvensförfarande.

(10)

 Även om inga av de omständigheter som anges i punkt 9 föreligger, kan ett företag fortfarande anses befinna sig i svårigheter, i synnerhet om de vanliga tecknen på att ett företag befinner sig i svårigheter föreligger, såsom ökande förluster, sjunkande omsättning, växande lager, överkapacitet, minskande kassaflöde, stigande skuldsättningsgrad och finansiella kostnader samt ett sjunkande värde, som kan gå ner till noll, på nettotillgångarna. I de allvarligaste fallen kan företaget till och med vara insolvent eller befinna sig i ett kollektivt insolvensförfarande enligt nationell lagstiftning. I det sistnämnda fallet tillämpas dessa riktlinjer på stöd som ges inom ramen för ett sådant förfarande som leder till att företagets verksamhet fortsätter. Under alla omständigheter är företaget inte stödberättigat förrän det har visat sig att det inte är i stånd att genomföra en sanering med egna medel eller med medel från ägare/aktieägare eller marknaden.

(11)

 Enligt dessa riktlinjer har ett nybildat företag inte rätt till undsättnings- eller omstruktureringsstöd ens om dess finansiella ställning inledningsvis är svag. Detta gäller exempelvis när ett nytt företag bildas vid nedläggningen av ett gammalt företag eller helt tar över ett sådant företags tillgångar. Ett företag kommer principiellt att betraktas som nyskapat under de första tre åren efter det att verksamheten inletts på det berörda verksamhetsområdet. Först efter denna period kommer företaget att bli berättigat till undsättnings- och omstruktureringsstöd, dock på följande villkor:

a)

Det skall kunna beskrivas som ett företag i svårigheter i den mening som avses i dessa riktlinjer, och

b)

det får inte vara en del av någon större koncern (8), förutom på de villkor som anges i punkt 12.

(12)

 Ett företag som ingår i eller håller på att tas över av en koncern är i princip inte berättigat till stöd till undsättning och omstrukturering, förutom om det kan visas att det endast är det berörda företaget som är i svårigheter och att svårigheterna inte är en följd av en godtycklig kostnadsfördelning inom koncernen och att företagets svårigheter är så allvarliga att de inte kan åtgärdas inom koncernen. Om ett företag i svårigheter bildar ett dotterbolag, kommer dotterbolaget och det företag i svårigheter som kontrollerar det att betraktas som en grupp och kan därför få stöd på de villkor som anförs i denna punkt.

16.2.2   Definition av ’undsättnings- och omstruktureringsstöd’

(13)

 Undsättningsstöd och omstruktureringsstöd behandlas i samma riktlinjer, eftersom myndigheterna i båda fallen har att göra med företag i svårigheter och eftersom undsättningen och omstruktureringen ofta är två faser inom ett och samma förfarande, även om det rör sig om två olika mekanismer.

(14)

 Undsättningsstöd utgör per definition ett tillfälligt stöd som kan krävas tillbaka. Det främsta syftet med detta stöd är att göra det möjligt att hålla ett ekonomiskt försvagat företag flytande den tid som krävs för att utarbeta en omstrukturerings- eller likvidationsplan. Den allmänna principen är att undsättningsstöd skall möjliggöra tillfällig hjälp till ett företag som ställts inför en allvarlig försämring av sin ekonomiska situation, återspeglad genom en akut likviditetskris eller teknisk insolvens. Sådant tillfälligt stöd bör ge tid till att analysera de omständigheter som lett till svårigheterna och att utveckla en lämplig plan för att avhjälpa dessa svårigheter. Dessutom måste undsättningsstöd begränsas till ett minimum. Genom undsättningsstödet får med andra ord ett företag i svårigheter en kort respit som inte får överstiga sex månader. Stödet skall bestå av reversibelt likviditetsstöd i form av lånegarantier eller lån, med en låneränta som åtminstone motsvarar de räntor som gäller lån till sunda företag, och i synnerhet den referensränta som övervakningsmyndigheten tillämpar. Strukturåtgärder som inte kräver några omedelbara insatser, såsom att staten oundvikligen och automatiskt går in och förser företaget med egna medel, kan inte finansieras med hjälp av undsättningsstöd.

(15)

 Så snart en omstrukturerings- eller likvidationsplan, för vilken stöd har äskats, har upprättats och börjat genomföras kommer allt ytterligare stöd att betraktas som omstruktureringsstöd. Åtgärder som måste vidtas omedelbart för att motverka förluster, även strukturåtgärder (t.ex. omedelbar nedläggning av förlustbringande verksamhetsområden) kan genomföras med hjälp av undsättningsstödet, under förutsättning att villkoren för individuella stöd i avsnitt 16.3.1 och för stödordningar i avsnitt 16.4.3 efterlevs. Förutom i de fall där den förenklade metod som anges i avsnitt 16.3.1.2 tillämpas, måste Efta-staten påvisa att sådana strukturåtgärder behöver vidtas omgående. Undsättningsstöd kan normalt inte beviljas för ekonomisk omstrukturering.

(16)

 En omstrukturering däremot grundar sig på en realistisk, enhetlig och omfattande plan som syftar till att återställa ett företags långsiktiga lönsamhet. Vanligtvis omfattar den ett eller flera av följande inslag: omorganisation och rationalisering av företagets verksamhet i syfte att göra den effektivare, vilket i allmänhet innebär att företaget avyttrar förlustbringande verksamheter, omstrukturerar de verksamheter vars konkurrenskraft kan återställas samt, ibland, diversifierar och satsar på nya lönsamma verksamheter. Finansiell omstrukturering (kapitaltillskott, skuldminskning) måste oftast åtfölja den fysiska omstruktureringen. Däremot kan en omstrukturering enligt dessa riktlinjer inte begränsa sig till ett finansiellt stöd i syfte att överbrygga tidigare förluster utan att frågan om orsakerna till dessa förluster utreds.

16.2.3   Tillämpningsområde

(17)

 Riktlinjerna är tillämpliga på företag i alla branscher som omfattas av EES-avtalet och som granskas av övervakningsmyndigheten i enlighet med artikel 62 i EES-avtalet, utan att det påverkar särskilda branschspecifika regler för företag i svårigheter (9).

16.2.4   Förenlighet med den gemensamma marknaden

(18)

 Enligt artikel 61.2 och 61.3 i EES-avtalet finns det möjlighet att stöd som omfattas av artikel 87.1 kan vara förenliga med den gemensamma marknaden. Bortsett från de stöd som avses i artikel 61.2, särskilt stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller andra exceptionella händelser, vilka inte behandlas här, är artikel 61.3 c den enda grunden för förenlighet med den gemensamma marknaden för stöd till företag i svårigheter. Enligt denna artikel har övervakningsmyndigheten befogenhet att tillåta ’stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter […] när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset’. Detta kan särskilt vara fallet om stödet är nödvändigt för att rätta till skillnader som beror på brister i marknaden eller för att säkerställa ekonomisk och social samhållning.

(19)

 Eftersom dess fortlevnad är i fara kan ett företag i svårigheter inte anses vara ett lämpligt medel för att främja andra allmänna mål förrän dess lönsamhet har säkerställts. Därför anser övervakningsmyndigheten att stöd till företag i svårigheter kan bidra till utvecklingen av näringsverksamheter utan att påverka handeln i en omfattning som strider mot EES intresse endast om de villkor som läggs fast i dessa riktlinjer uppfylls. Om de företag som kommer i fråga för undsättnings- eller omstruktureringsstöd ligger i områden som erhåller stöd, kommer övervakningsmyndigheten att ta de regionalpolitiska hänsyn som anges i artikel 61.3 a och c i EES-avtalet, vilket också beskrivs i punkterna 54–55.

(20)

 Övervakningsmyndigheten kommer att rikta särskild uppmärksamhet mot behovet att förhindra att dessa riktlinjer används för att kringgå principerna i befintliga rambestämmelser och riktlinjer.

(21)

 Bedömningen av undsättnings- eller omstruktureringsstödet bör inte få påverkas av förändringar i ägarstrukturen i det stödmottagande företaget.

16.2.5   Mottagare av tidigare olagligt stöd

(22)

 I de fall där olagligt stöd tidigare har beviljats ett företag i svårigheter och då övervakningsmyndigheten har fattat ett negativt beslut med föreläggande om återkrav, men där återkrav inte skett i enlighet med artikel 14 i del II av protokoll 3 till Avtalet mellan EFTA-staterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol (nedan kallat ’övervakningsavtalet’) (10), skall bedömningen av alla undsättnings- eller omstruktureringsstöd som planeras att beviljas av samma företag för det första beakta den kumulativa effekten av det gamla och det nya stödet och för det andra det faktum att det gamla stödet inte betalats tillbaka (11).

16.3   Allmänna villkor för beviljande av sådana undsättnings- och omstruktureringsstöd som anmäls enskilt till övervakningsmyndigheten

(23)

 Detta kapitel gäller endast stöd som anmäls enskilt till övervakningsmyndigheten. På vissa villkor kan kommissionen godkänna stödordningar som avser undsättning och omstrukturering. Villkoren för godkännande av sådana ordningar återfinns i avsnitt 16.4.

16.3.1   Undsättningsstöd

16.3.1.1   Villkor

(24)

 För att godkännas av kommissionen skall undsättningsstöd enligt definitionen i punkt 14 uppfylla följande villkor:

a)

De skall bestå av likvida medel i form av lånegarantier eller lån (12). I båda fallen skall låneräntan minst motsvara de räntor som gäller för lån till sunda företag, och i synnerhet den referensränta som övervakningsmyndigheten tillämpar; lån skall återbetalas och lånegarantier skall upphöra inom sex månader efter den första utbetalningen till företaget.

b)

De får ges endast på grundval av allvarliga sociala problem och får inte skapa allvarliga negativa så kallade sidoeffekter andra länder som är avtalsparter i EEA-avtalet.

c)

Efta-staten skall i samband med anmälan förbinda sig att inom sex månader från och med beviljandet av undsättningsstödet till övervakningsmyndigheten överlämna en omstruktureringsplan, en likvidationsplan eller ett bevis på att lånet helt och hållet återbetalats och/eller att garantin inte längre gäller; om det är fråga om icke-anmält stöd skall Efta-staten, inom sex månader från och med det första genomförandet av en undsättningsåtgärd, överlämna en omstruktureringsplan, en likvidationsplan eller ett bevis på att lånet helt och hållet återbetalats och/eller att garantin inte längre gäller.

d)

Det skall begränsa sig till vad som är nödvändigt för att upprätthålla driften av företaget; ett sådant belopp får innehålla stöd till brådskande strukturåtgärder enligt punkt 15. Det nödvändiga beloppet skall grunda sig på det behov av likvida medel som uppkommit till följd av företagets förluster; vid fastställandet av detta belopp kommer resultatet av tillämpningen av formeln i bilagan att beaktas. Undsättningsstöd som överstiger resultatet av denna beräkning måste vederbörligen förklaras.

e)

Det skall uppfylla villkoren i avsnitt 16.3.3 (’engångsvillkoret’).

(25)

 I de fall då Efta-staten har tillhandahållit en omstruktureringsplan inom sex månader från dagen för godkännandet eller, i fråga om icke anmält stöd, från genomförandet av åtgärden, förlängs tidsfristen för återbetalningen av lånet eller avslutandet av garantin till dess att övervakningsmyndigheten har fattat sitt beslut om planen, om inte övervakningsmyndigheten beslutar att en sådan förlängning inte är motiverad.

(26)

 Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 23 i del II av protokoll 3 till övervakningsavtalet eller möjligheten att i enlighet med artikel 1.2 andra stycket i del I av protokoll 3 till övervakningsavtalet hänskjuta ett ärende till Efta-domstolen, kommer övervakningsmyndigheten att inleda ett förfarande enligt artikel 1.2 i del I av protokoll 3 till övervakningsavtalet om Efta-staterna underlåter att meddela övervakningsmyndigheten

a)

en trovärdig och välgrundad omstrukturerings- eller likvidationsplan, eller

b)

bevis på att lånet är helt återbetalt eller att garantin har upphört innan tidsfristen på sex månader löpt ut.

(27)

 Övervakningsmyndigheten kan under alla förhållanden besluta att inleda ett sådant förfarande, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 23 i del II av protokoll 3 till övervakningsavtalet eller möjligheten att hänskjuta ärendet till Efta-domstolen enligt artikel 1.2 andra stycket i del I av protokoll 3 till övervakningsavtalet, om den anser att lånet eller garantin har missbrukats, eller att underlåtenheten att återbetala stödet efter det att sexmånadersperioden löpt ut inte längre är motiverad.

(28)

 Det faktum att ett undsättningsstöd godkänts innebär inte nödvändigtvis att stöd som beviljas senare inom ramen för en omstruktureringsplan kommer att godkännas. Sådana omstruktureringsstöd skall bedömas för sig.

16.3.1.2   Förenklat förfarande

(29)

 Övervakningsmyndigheten kommer så långt möjligt att eftersträva att fatta beslut inom en månad för undsättningsstöd som inte strider mot några av de villkor som nämns i avsnitt 16.3.1.1 och som uppfyller följande kumulativa krav:

a)

Det berörda företaget skall uppfylla åtminstone ett av de tre villkoren i punkt 9.

b)

Undsättningsstödet begränsar sig till det belopp som följer av tillämpningen av formeln i bilagan och överstiger inte 10 miljoner euro.

16.3.2   Omstruktureringsstöd

16.3.2.1   Grundprincip

(30)

 Omstruktureringsstöd medför särskilda problem ur konkurrenshänseende, eftersom de kan leda till att en orättvis andel av kostnaderna för en strukturell anpassning och de åtföljande sociala och ekonomiska problemen överförs på andra tillverkare som inte får stöd, samt på övriga parter i EES-avtalet. Grundprincipen är därför att bevilja omstruktureringsstöd endast i de fall då det kan visas att beviljandet inte strider mot EES-intressen. Detta är möjligt endast om strikta villkor uppfylls och om det är säkert att eventuella snedvridningar av konkurrensen kommer att uppvägas av nyttan av att bibehålla företaget i drift (särskilt om det kan fastställas att nettoeffekten av uppsägningar till följd av företagets konkurs, tillsammans med effekterna för leverantörerna, skulle förvärra de lokala, regionala eller nationella sysselsättningsproblemen eller när försvinnandet av företaget skulle kunna leda till en monopol- eller snäv oligopolsituation) och, i förekommande fall, genom tillräckliga åtgärder till förmån för konkurrenterna.

16.3.2.2   Villkor för beviljande av stöd

(31)

 Med förbehåll för särskilda bestämmelser om stödområden samt små och medelstora företag (se punkterna 54, 55, 56 och 58), godkänner övervakningsmyndigheten stöd endast på följande villkor:

Företaget skall vara stödberättigat

(32)

 Företaget måste anses befinna sig i svårigheter på det sätt som avses i dessa riktlinjer (se punkterna 8–12).

Den långsiktiga lönsamheten skall återställas

(33)

 Stödet beviljas under förutsättning att den omstruktureringsplan som övervakningsmyndigheten skall ha godkänt för varje enskilt stöd genomförs, förutom när det gäller små och medelstora företag, vilket fastställs i avsnitt 16.3.2.5

(34)

 Omstruktureringsplanen, som skall ha en så kort varaktighet som möjligt, skall göra det möjligt att återställa företagets långfristiga lönsamhet inom en rimlig tid och på grundval av realistiska antaganden om de framtida villkoren för verksamheten. Omstruktureringsstödet måste således knytas till en genomförbar omstruktureringsplan som Efta-staten förbinder sig att följa. Denna plan skall läggas fram för övervakningsmyndigheten tillsammans med alla närmare upplysningar och i synnerhet en marknadsanalys. Förbättringen av lönsamheten skall i första hand uppnås genom de interna åtgärder som anges i omstruktureringsplanen; den får vara baserad på externa faktorer, såsom pris- och efterfrågeförändringar som företaget självt inte i högre grad kan påverka, men bara om de antaganden som gjorts beträffande marknadens utveckling allmänt erkänns. En omstrukturering skall innebära att företaget överger de verksamheter som förblir olönsamma även efter omstruktureringen.

(35)

 I omstruktureringsplanen måste de omständigheter som lett till att företaget hamnat i svårigheter beskrivas, vilket gör det möjligt att bedöma om de föreslagna åtgärderna är lämpliga. Planen måste bland annat beakta den nuvarande situationen och den väntade utvecklingen vad gäller utbud av och efterfrågan på de berörda produkterna på marknaden baserat på optimistiska, pessimistiska och neutrala antaganden, samt företagets särskilda starka och svaga sidor. Den måste göra det möjligt för företaget att övergå till en ny struktur som ger det utsikter till långsiktig lönsamhet och möjligheter att fungera med egna resurser.

(36)

 Omstruktureringsplanen skall medföra en omvandling av företaget så att det, när omstruktureringen väl är genomförd, kan bära alla sina kostnader, inbegripet avskrivningar och finansiella kostnader. Den nuvärdesberäknade avkastningen på eget kapital i det omstrukturerade företaget måste vara tillräcklig för att företaget skall vara i stånd att konkurrera på marknaden av egen kraft. Om företagets svårigheter beror på brister i företagsstyrningen skall lämpliga ändringar genomföras.

Stödet skall förhindra otillbörlig snedvridning av konkurrensen

(37)

 Kompenserande åtgärder måste vidtas för att säkerställa att de negativa effekterna på handelsvillkoren minimeras så mycket som möjligt, så att de positiva effekter som uppnås överväger de negativa. I annat fall måste stödet anses ’strida mot det gemensamma intresset’ och därmed som oförenligt med EES-avtalet. Övervakningsmyndigheten kommer att beakta målet att återställa den långsiktiga lönsamheten när den avgör huruvida de kompenserande åtgärderna är tillräckliga.

(38)

 Dessa åtgärder kan omfatta avyttring av tillgångar, kapacitetsminskningar eller neddragen marknadsnärvaro, sänkning av inträdeshindren på de berörda marknaderna. Vid bedömningen av kompensationsåtgärdernas lämplighet kommer övervakningsmyndigheten att ta hänsyn till marknadsstrukturen och konkurrensvillkoren för att säkerställa att sådana åtgärder inte leder till en försämring av marknadsstrukturen, exempelvis genom att indirekt leda till ett monopol eller en strikt oligopolsituation. Om en Efta-stat kan visa att en sådan situation kommer att uppstå, bör kompensationsåtgärderna utformas på ett sådant sätt att denna situation undviks.

(39)

 Åtgärderna skall stå i proportion till de snedvridande effekterna av stödet och i synnerhet till företagets storlek (13) och dess relativa inflytande på den eller de marknader där det verkar. De bör särskilt vidtas på marknader där företaget kommer att ha en betydande position på marknaden efter omstruktureringen. Minskningstakten måste avgöras från fall till fall. Övervakningsmyndigheten kommer att fastställa åtgärdernas omfattning på grundval av den marknadsanalys som bifogas omstruktureringsplanen och, om det är lämpligt, på grundval av eventuella andra upplysningar som övervakningsmyndigheten har eller får in från berörda parter. Nedskärningen av företagets verksamhet skall utgöra en integrerad del av den omstrukturering som anges i planen. Denna princip gäller oberoende av om dessa avyttringar äger rum före eller efter beviljandet av statligt stöd, så länge dessa utgör en del av samma omstrukturering. Avskrivningar och nedläggning av förlustbringande verksamhet som under alla omständigheter är nödvändiga för att återställa lönsamheten kommer inte att bedömas som en minskning av kapaciteten eller marknadsnärvaron vid bedömningen av kompensationsåtgärderna. Vid en sådan bedömning kommer tidigare beviljat undsättningsstöd att vägas in.

(40)

 I normalfallet kommer emellertid detta villkor inte att tillämpas på små företag eftersom det kan antas att tillfälligt stöd till små företag vanligen inte snedvrider konkurrensen i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset, förutom när något annat föreskrivs enligt reglerna för statligt stöd inom någon bestämd sektor eller när stödmottagaren verkar på en marknad där det råder ihållande överkapacitet.

(41)

 När stödmottagaren verkar på en marknad där det råder långsiktig strukturell överkapacitet, enligt definitionen inom ramen för de sektorsövergripande rambestämmelserna för regionalstöd till stora investeringsprojekt (14), kan minskningen av företagets kapacitet eller marknadsnärvaro behöva bli så stor som 100 % (15).

Stöd begränsat till ett minimum: faktiskt bidrag, fritt från stöd

(42)

 Stödbeloppet och stödnivån skall begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att möjliggöra en omstrukturering med hänsyn till de finansiella resurserna hos företaget, aktieägarna eller den företagsgrupp som företaget tillhör. Vid sådana bedömningar kommer allt undsättningsstöd som tidigare beviljats att beaktas. Därför skall de stödmottagande företagen i väsentlig utsträckning bidra till omstruktureringen med egna medel, inbegripet genom försäljning av tillgångar som inte är oundgängliga för företagets överlevnad, eller genom extern finansiering på marknadsmässiga villkor. Ett sådant bidrag är ett tecken på att marknaden tror på att lönsamheten verkligen kan återställas. Sådana bidrag skall vara reella, dvs. faktiska, exklusive alla väntade vinster såsom kassaflöden och de skall vara så stora som möjligt.

(43)

 Övervakningsmyndigheten kommer normalt att bedöma om följande bidrag (16) till omstruktureringen som lämpliga: minst 25 % när det gäller små företag, minst 40 % för medelstora företag och minst 50 % för stora företag. I undantagsfall och i samband med särskilt svåra omständigheter som skall påvisas av Efta-staten kan övervakningsmyndigheten godkänna ett mindre bidrag.

(44)

 För att begränsa den snedvridande effekten skall stödet ges i sådan form eller med ett sådant belopp att det inte förser företaget med ett överskott av likvida medel som skulle kunna användas för aggressiva verksamheter som snedvrider marknaden och som inte har anknytning till omstruktureringen. I detta syfte undersöker övervakningsmyndigheten storleken på företagets skulder efter omstruktureringen, bland annat efter alla uppskov eller minskningar av fordringar, särskilt inom ramen för ett kollektivt insolvensförfarande enligt nationell lag (17). Stödet får inte användas för att finansiera nyinvesteringar som inte är nödvändiga för att återställa företagets lönsamhet.

Särskilda villkor för godkännande av stöd

(45)

 Utöver de kompensationsåtgärder som beskrivs i punkterna 37–42 kan övervakningsmyndigheten fastställa de villkor och skyldigheter som den anser vara nödvändiga för att konkurrensen inte skall snedvridas i en utsträckning som strider mot det gemensamma intresset, om den berörda Efta-staten inte har åtagit sig att vidta sådana åtgärder. Efta-staten kan bland annat åläggas följande:

a)

Att själv vidta åtgärder (t.ex. göra vissa marknader direkt eller indirekt kopplade till företagets verksamhet tillgängliga för andra aktörer inom EES med iakttagande av EES-lagstiftningen).

b)

Att underkasta det stödmottagande företaget vissa villkor.

c)

Att inte bevilja stödmottagaren stöd för andra ändamål under omstruktureringsperioden.

Fullt genomförande av omstruktureringsplanen och iakttagande av villkoren

(46)

 Företaget skall genomföra omstruktureringsplanen i dess helhet och fullgöra varje annan skyldighet som anges i övervakningsmyndighetens beslut om godkännandet av stödet. Övervakningsmyndigheten betraktar det som ett missbruk av stöd om planen inte följs eller skyldigheterna inte fullgörs, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 23 i del II av protokoll 3 till övervakningsavtalet eller möjligheten att hänskjuta ärendet till domstolen enligt artikel 1.2 andra stycket i del I av protokoll 3 till övervakningsavtalet.

(47)

 I fråga om omstruktureringar som avser flera år och kräver omfattande stöd, kan övervakningsmyndigheten kräva att utbetalningen av omstruktureringsstödet fördelas på flera tillfällen och förena varje delutbetalning med villkor, såsom

a)

att det före varje utbetalning bekräftas att en etapp i omstruktureringsplanen genomförts på ett riktigt sätt och enligt tidsplanen, eller

b)

övervakningsmyndighetens godkännande före varje utbetalning efter kontroll av att omstruktureringsplanen verkligen genomförs på ett riktigt sätt.

Övervakning och årlig rapport

(48)

 Övervakningsmyndigheten måste genom de regelbundna och detaljerade rapporter som Efta-staten skall lämna in kunna försäkra sig om att omstruktureringsplanen genomförs på ett riktigt sätt.

(49)

 När det gäller stöd till stora företag, skall den första av dessa rapporter vanligtvis läggas fram för övervakningsmyndigheten senast sex månader från den dag då stödet beviljades. Därefter skall rapporterna lämnas till övervakningsmyndigheten minst en gång om året före ett fastställt senaste datum, så länge målen i omstruktureringsplanen inte anses ha uppnåtts. Rapporterna måste innehålla all information övervakningsmyndigheten behöver för att kunna övervaka genomförandet av omstruktureringsplanen, tidsplanen för överföringarna till företaget och dess finansiella ställning samt att alla villkor och skyldigheter som fastställs i beslutet om godkännande av stödet iakttas. Rapporterna skall i synnerhet innehålla samtliga relevanta upplysningar om de stöd, oavsett vilket ändamål de avser och om de är tillfälliga eller omfattas av en ordning, som företaget har mottagit under omstruktureringsperioden (se punkterna 67–70 om ’lämpliga åtgärder’). Om övervakningsmyndigheten vid andra tillfällen behöver få bekräftelser av vissa nödvändiga uppgifter, t.ex. om nedläggningar eller kapacitetsnedskärningar, kan den kräva att rapporter lämnas oftare.

(50)

 Vad gäller stöd till små och medelstora företag räcker det normalt att det stödmottagande företagets balansräkning och resultaträkning ges in, med förbehåll för eventuella striktare bestämmelser i det beslut genom vilket stödet godkänns.

16.3.2.3   Ändring av omstruktureringsplanen

(51)

 Om ett omstruktureringsstöd godkänts får den berörda Efta-staten under loppet av omstruktureringsperioden begära att övervakningsmyndigheten godtar ändringar av omstruktureringsplanen och stödbeloppet. Övervakningsmyndigheten kan tillåta sådana ändringar om följande regler iakttas:

a)

Den ändrade planen skall fortfarande leda till att lönsamheten återställs inom rimlig tid.

b)

Om stödbeloppet höjs, skall de kompensationsåtgärder som krävs vara mer omfattande än vad som ursprungligen beslutades.

c)

Om omfattningen av de kompensationsåtgärder som föreslås är mindre än vad som ursprungligen planerades måste även stödbeloppet minskas i motsvarande mån.

d)

Den nya tidsplanen för genomförandet av kompensationsåtgärderna får innebära en försening i förhållande till den ursprungliga tidsplanen endast om detta beror på omständigheter som varken företaget eller Efta-staten kan råda över; om detta inte är fallet skall stödbeloppet minskas i motsvarande mån.

(52)

 Om de villkor som åläggs av övervakningsmyndigheten eller de åtaganden som gjorts av Efta-staten mildras, skall stödbeloppet minskas på motsvarande sätt eller skall andra villkor införas.

(53)

 Om Efta-staterna genomför ändringar i en godkänd omstruktureringsplan utan att meddela övervakningsmyndigheten på vederbörligt sätt, kommer övervakningsmyndigheten att inleda ett förfarande enligt artikel 16 i del II av protokoll 3 till övervakningsavtalet (missbruk av stöd), utan att tillämpningen av artikel 23 i del II av protokoll 3 till övervakningsavtalet och möjligheten föra saken till Efta-domstolen i enlighet med artikel 1.2 andra stycket del I av protokoll 3 till övervakningsavtalet.

16.3.2.4   Omstruktureringsstöd till stödområden

(54)

 Övervakningsmyndigheten kommer att ta hänsyn till behovet av regional utveckling när den bedömer omstruktureringsstöd i stödområden. Det faktum att ett företag i svårigheter är beläget i ett av dessa områden motiverar emellertid inte en mer tolerant inställning till dessa stöd. På medellång och lång sikt är en region inte hjälpt av att företag hålls vid liv med hjälp av sådana medel. Med tanke på att de resurser som kan avsättas för att främja regional utveckling är begränsade, är det för övrigt i regionernas intresse att använda dessa begränsade resurser till att så snabbt som möjligt utveckla andra lönsamma och varaktiga verksamheter. Snedvridningar av konkurrensen måste slutligen minimeras också när det gäller stöd till företag i stödområden. I detta sammanhang måste man också beakta eventuella negativa sidoeffekter som kan uppstå på det berörda området och andra stödområden.

(55)

 De kriterier som räknas upp i punkterna 31–53 är sålunda tillämpliga även på stödområden, och även när de regionala utvecklingsbehoven beaktas. Om inget annat anges i de branschspecifika reglerna för statligt stöd, kan villkoren för att bevilja stöd i stödområden emellertid vara mindre strikta vad beträffar genomförandet av kompensationsåtgärder och storleken på bidragstagarens insats. Om den regionala utvecklingen motiverar det, i de fall där en minskning av kapaciteten eller marknadsnärvaron förefaller vara den lämpligaste åtgärden för att undvika en otillbörlig snedvridning av konkurrensen, kommer den minskning som krävs att vara mindre inom stödområden än i områden som inte får stöd. I dessa fall, som skall påvisas av de berörda Efta-staterna, kommer åtskillnad att göras mellan områden som är berättigade till stöd enligt artikel 61.3 a i EES-avtalet och de som är det enligt artikel 61.3 c för att på så sätt beakta de allvarligare regionala problemen i de förstnämnda områdena.

16.3.2.5   Stöd till omstrukturering av små och medelstora företag

(56)

 Stöd till små företag (18) påverkar i allmänhet inte handelsvillkoren i lika stor utsträckning som stöd till medelstora och stora företag. Detta gäller även i fråga om omstruktureringsstöd, varför de villkor som anges i punkterna 31–53 tillämpas mindre strikt i följande avseenden:

a)

I normalfallet kommer beviljandet av omstruktureringsstöd till små företag inte att vara kopplat till kompensationsåtgärder (se punkt 40), om inget annat föreskrivs i branschspecifika bestämmelser om statligt stöd.

b)

Det ställs lägre krav på innehållet i rapporterna för små och medelstora företag (se punkterna 48, 49 och 50).

(57)

 Däremot är ’engångsprincipen’ (avsnitt 3.3) i full utsträckning tillämplig på små och medelstora företag.

(58)

 Omstruktureringsplanen för små och medelstora företag behöver inte godkännas av övervakningsmyndigheten. Planen måste emellertid uppfylla villkoren i punkterna 34–36 och godkännas av den berörda Efta-staten samt meddelas till övervakningsmyndigheten. Beviljandet av stöd måste förenas med villkoret att omstruktureringsplanen genomförs helt och hållet. Det är Efta-statens skyldighet att kontrollera att dessa villkor uppfylls.

16.3.2.6   Stöd avsedda att täcka de sociala kostnader som omstruktureringen medför

(59)

 Omstruktureringsplaner medför normalt nedskärning eller nedläggning av de drabbade verksamheterna. Sådana nedskärningar är ofta nödvändiga av rationaliserings- och effektivitetsskäl, vid sidan av sådana kapacitetsminskningar som kan krävas som ett villkor för att stöd skall kunna beviljas. Oavsett orsaken till dem leder sådana åtgärder vanligtvis till nedskärningar av företagets personalstyrka.

(60)

 Efta-staternas arbetslagstiftning innehåller ibland allmänna socialförsäkringssystem enligt vilka avgångsvederlag och förtidspensionering betalas direkt till den friställda personalen. Sådana program betraktas inte som statligt stöd som faller inom ramen för artikel 61.1 i EES-avtalet.

(61)

 Förutom avgångsvederlagen och förtidspensionerna till anställda, medger de allmänna ordningarna för social trygghet ofta att staten täcker de ersättningar som företaget åtagit sig att betala den friställda personalen och som går utöver dess rättsliga eller avtalsmässiga skyldigheter. När sådana ordningar tillämpas generellt och utan branschvisa begränsningar på samtliga de arbetstagare i företag under omstrukturering som uppfyller på förhand fastställda villkor och ersättningen beviljas automatiskt, anses detta inte utgöra statligt stöd enligt artikel 61.1. Däremot kan sådana ordningar mycket väl inbegripa stöd om de används för att stödja omstrukturering inom vissa branscher, beroende på det selektiva sätt som de används på (19).

(62)

 De skyldigheter som ett företag har enligt arbetslagstiftning eller kollektivavtal med fackföreningar i fråga om avgångsvederlag eller förtidspensioner är en del av de normala kostnader som ett företag skall finansiera med egna medel. Därför skall varje statligt bidrag till täckning av sådana kostnader anses utgöra stöd, oavsett om utbetalningarna görs direkt till företaget eller indirekt genom ett offentligt organ till personalen.

(63)

 Övervakningsmyndigheten har i princip inga invändningar mot sådant stöd när det beviljas företag i svårigheter, eftersom det ger ekonomiska fördelar bortom företagets egna intressen, vilket förenklar strukturförändringar och minskar de sociala problemen.

(64)

 Det är vanligt att omstruktureringsstöden, förutom att täcka kostnader för avgångsvederlag och förtidspensioner, dessutom i konkreta omstruktureringsfall används för att finansiera utbildning, rådgivning och praktisk hjälp att finna alternativ anställning, omlokalisering, yrkesutbildning och hjälp till anställda som vill starta egna företag. Övervakningsmyndigheten ser alltid positivt på sådant stöd när det beviljas företag i svårigheter.

(65)

 Det är viktigt att sådant stöd som avses i punkterna 61–64 anges tydligt i omstruktureringsplanen. Stöd som avser sådana sociala åtgärder som endast kommer de anställda som sagts upp till godo beaktas inte vid fastställandet av omfattningen av de kompensationsåtgärder som nämns i punkterna 37–41.

(66)

 Övervakningsmyndigheten bevakar det gemensamma intresset genom att inom ramen för omstruktureringsplanen i möjligaste mån begränsa omstruktureringarnas sociala verkningar i de stater som är parter i EES-avtalet och som inte mottar stöd.

16.3.2.7   Övervakningsmyndigheten skall underrättas om varje stöd som beviljas det stödmottagande företaget under omstruktureringsperioden

(67)

 När ett stort eller medelstort företag mottar ett omstruktureringsstöd som granskas i enlighet med dessa riktlinjer, kan beviljandet av allt annat stöd under omstruktureringsperioden, även om det beviljas i enlighet med en redan godkänd ordning, påverka övervakningsmyndigheten bedömning i fråga om omfattningen av de kompensationsåtgärder som krävs.

(68)

 Anmälningar av omstruktureringsstöd till stora eller medelstora företag skall innehålla upplysningar om alla andra former av stöd som man planerar att bevilja det stödmottagande företaget under omstruktureringsperioden, utom om de omfattas av regeln om stöd av mindre betydelse eller en undantagsförordning.

(69)

 Övervakningsmyndigheten skall beakta sådant stöd när den bedömer omstruktureringsstödet. Allt stöd som faktiskt beviljas stora eller medelstora företag under omstruktureringsperioden, inklusive stöd som beviljas i enlighet med en godkänd stödordning, skall anmälas individuellt till övervakningsmyndigheten, såvida denna inte redan informerats om detta i samband med att beslutet om omstruktureringsstödet fattades.

(70)

 Övervakningsmyndigheten skall se till att dessa riktlinjer inte kan kringgås genom att ett stöd beviljas inom ramen för godkända stödordningar.

16.3.3   Engångsvillkoret

(71)

 Undsättningsstöd är en engångsåtgärd som främst syftar till att upprätthålla driften under en begränsad tid, medan företagets framtidsutsikter bedöms. Det bör inte få vara möjligt att bevilja upprepade undsättningsstöd, som endast upprätthåller en oförändrad situation, skjuter det oundvikliga på framtiden och under tiden överför de ekonomiska och sociala problemen på andra effektivare tillverkare eller andra parter i EES-avtalet. Därför får undsättningsstöd endast beviljas en enda gång (engångsvillkoret). I syfte att undvika stödmissbruk bland företag som kan överleva endast tack vare upprepat statligt stöd, bör omstruktureringsstöd enligt samma princip endast beviljas en enda gång. Om undsättningsstöd slutligen beviljas ett företag som redan har mottagit omstruktureringsstöd, kan det anses att mottagarens svårigheter är av återkommande art och att upprepade statliga interventioner skulle ge upphov till en snedvridning av konkurrensen som strider mot det gemensamma intresset. Sådana upprepade statliga interventioner bör inte tillåtas.

(72)

 När ett planerat undsättnings- eller omstruktureringsstöd anmäls till övervakningsmyndigheten, skall Efta-staten ange om företaget redan tidigare har mottagit undsättnings- eller omstruktureringsstöd, inklusive stöd som beviljats innan dessa riktlinjer började tillämpas och stöd som inte anmälts (20). Om så är fallet och det är mindre än tio år sedan undsättningsstödet beviljades eller omstruktureringsperioden löpte ut eller genomförandet av planen upphörde (den senaste av dessa tidpunkter gäller), kommer övervakningsmyndigheten inte att tillåta ytterligare undsättnings- eller omstruktureringsstöd. Undantag från denna regel kan göras i följande fall:

a)

När ett omstruktureringsstöd följer på beviljandet av ett undsättningsstöd som en del av en enda omstruktureringsåtgärd.

b)

När undsättningsstöd har beviljats i enlighet med villkoren i avsnitt 16.3.1.1 och detta stöd inte har följts upp av en omstrukturering med statligt stöd om

i)

det fanns anledning tro att företaget kunde bli långsiktigt lönsamt efter det att undsättningsstödet beviljats, och

ii)

nytt undsättnings- eller omstruktureringsstöd blir nödvändigt efter minst fem år på grund av oförutsebara omständigheter (21) som företaget inte ansvarar för.

c)

I undantagsfall och under oförutsebara omständigheter som företaget inte ansvarar för.

I de fall som anges i punkterna b och c kan det förenklade förfarande som nämns i avsnitt 16.3.1.2 inte tillämpas.

(73)

 Tillämpningen av denna regel kommer på inget sätt att påverkas av ändringar i ägarförhållandena i det stödmottagande företaget sedan ett stöd beviljats och inte heller av rättsliga eller administrativa förfaranden som har till resultat att sanera balansräkningen, minska fordringarna på företaget eller avlägsna tidigare skulder, om det är fråga om ett och samma företag som fortsätter sin verksamhet.

(74)

 Om en koncern har mottagit undsättnings- eller omstruktureringsstöd, tillåter övervakningsmyndigheten normalt inte något mer undsättnings- eller omstruktureringsstöd till själva koncernen eller någon av de enheter som tillhör den om inte tio år har förflutit sedan undsättningsstödet beviljades, omstruktureringsperioden upphörde eller genomförandet av omstruktureringsplanen avbröts (den senaste av dessa tidpunkter gäller). Om en enhet inom en koncern har mottagit undsättnings- eller omstruktureringsstöd, förblir dock koncernen som helhet och övriga enheter, förutom den tidigare stödmottagaren, berättigade till undsättnings- eller omstruktureringsstöd (under förutsättning att övriga bestämmelser i dessa riktlinjer efterlevs). Efta-staterna måste säkerställa att inget stöd överförs från koncernen eller andra delar därav till den tidigare stödmottagaren.

(75)

 Om det är fråga om ett företag som tar över tillgångarna i ett annat företag, särskilt ett företag som varit föremål för något av de förfaranden som avses i punkt 73 eller för ett kollektivt insolvensförfarande enligt nationell lagstiftning, och som redan har mottagit ett undsättnings- eller omstruktureringsstöd, gäller engångsvillkoret inte förvärvaren om följande tre villkor är uppfyllda:

a)

Förvärvaren är tydligt avgränsad från det tidigare företaget.

b)

Köparen har förvärvat det tidigare företagets tillgångar till marknadspris.

c)

Likvidationen eller saneringen och förvärvet är inte enbart manövrer för att undgå tillämpningen av ’engångsvillkoret’; övervakningsmyndigheten kan komma fram till att så var fallet exempelvis om köparens svårigheter var tydligt förutsebara då tillgångarna i det gamla företaget övertogs.

(76)

 Det bör emellertid påpekas att stöd till förvärv av tillgångar utgör stöd till nyinvesteringar och därför inte kan godkännas på grundval av dessa riktlinjer.

16.4   Ardningar för stöd till små och medelstora företag

16.4.1   Allmänna principer

(77)

 Övervakningsmyndigheten kommer att godkänna ordningar för undsättnings- eller omstruktureringsstöd till företag i svårigheter som är små eller medelstora endast när de berörda företagen uppfyller definitionen av sådana företag. Med förbehåll för följande specifika bestämmelser tillämpas villkoren i kapitel 16.2 och 16.3, med undantag för avsnitt 16.3.1.2 som inte gäller stödordningar, vid bedömningen av sådana ordningars förenlighet med den gemensamma marknaden. Allt stöd som beviljas inom ramen för en ordning och som inte uppfyller ett av dessa villkor skall anmälas enskilt till och godkännas på förhand av övervakningsmyndigheten.

16.4.2   Stödberättigande

(78)

 Inom ramen för de ordningar som kommer att godkännas från den dag som dessa riktlinjer börjar tillämpas kan endast stöd till förmån för små och medelstora företag som uppfyller något av de tre kriterierna i punkt 9 undantas från kravet på enskild anmälan, om annat inte anges i branschspecifika bestämmelser. Stöd till företag som inte uppfyller något av dessa tre kriterier skall anmälas enskilt till övervakningsmyndigheten så att denna kan bedöma om stödmottagaren kan anses vara ett företag i svårigheter. Stöd till företag, oberoende av stödmottagarens storlek, som verkar på en marknad där det råder långsiktig överkapacitet skall också anmälas enskilt till övervakningsmyndigheten så att den kan göra en bedömning enligt punkt 41.

16.4.3   Villkor för godkännande av ordningar för undsättningsstöd

(79)

 För att övervakningsmyndigheten skall kunna godkänna stödordningar för undsättningsstöd skall de uppfylla villkoren i a, b, d och e i punkt 24. Undsättningsstöd får dessutom endast beviljas för en period av högst sex månader, under vilken företagets situation skall analyseras. Före utgången av denna period måste Efta-staten antingen godkänna en omstruktureringsplan eller en likvidationsplan eller begära att stödmottagaren återbetalar lånet och det stöd som motsvarar riskpremien.

(80)

 Varje undsättningsstöd som beviljas för en längre period än sex månader eller som inte återbetalas inom sex månader skall anmälas enskilt till övervakningsmyndigheten.

16.4.4   Villkor för godkännande av ordningar för omstruktureringsstöd

(81)

 Övervakningsmyndigheten kan godkänna ordningar för omstruktureringsstöd endast om beviljandet av stödet förenas med villkoret att stödmottagaren till fullo genomför en omstruktureringsplan, som i förväg godkänts av Efta-staten och som uppfyller följande villkor:

a)

Återställa lönsamheten: Kriterierna i punkterna 33–36 är tillämpliga.

b)

Förhindra otillbörlig snedvridning av konkurrensen: Eftersom stöd till små företag vanligen medför mindre snedvridning av konkurrensen, är principen i punkterna 37–41 inte tillämplig, såvida inget annat sägs i reglerna för statligt stöd inom en viss bransch; i ordningarna skall ändå föreskrivas att de stödmottagande företagen inte får öka sin kapacitet under omstruktureringen. För medelstora företag är punkterna 37–41 tillämpliga.

c)

Stödet skall begränsas till vad som är absolut nödvändigt: Principerna i punkterna 42, 43 och 44 är tillämpliga.

d)

Ändring av omstruktureringsplanen: Vid alla ändringar av omstruktureringsplanen måste reglerna i punkterna 51, 52 och 53 iakttas.

16.4.5   Gemensamma villkor för godkännande av ordningar för stöd till undsättning eller omstrukturering

(82)

 I ordningarna skall det maximala stödbelopp som kan beviljas ett och samma företag som en del av en åtgärd för att bevilja undsättnings- eller omstruktureringsstöd anges, även i fall av ändringar av planen. Varje stöd som överskrider detta belopp skall anmälas enskilt till övervakningsmyndigheten. Det maximala stödbelopp som kan beviljas ett företag i form av kombinerat undsättnings- och omstruktureringsstöd får inte överstiga 10 miljoner euro, inklusive stöd från andra källor eller ordningar.

(83)

 Dessutom måste engångsvillkoret vara uppfyllt. Reglerna i avsnitt 16.3.3 är tillämpliga.

(84)

 Efta-staterna skall också anmäla åtgärder enskilt till övervakningsmyndigheten när ett företag övertar tillgångar från ett annat företag som redan har mottagit undsättnings- eller omstruktureringsstöd.

16.4.6   Övervakning och årliga rapporter

(85)

 Punkterna 48, 49 och 50 är inte tillämpliga på stödordningar. Godkännandet av en ordning kommer emellertid att knytas till en skyldighet att, vanligtvis årligen, lägga fram en rapport om genomförandet av ordningen i fråga som innehåller de upplysningar som föreskrivs i övervakningsmyndighetens instruktioner om standardiserade rapporter (22). Rapporterna skall även innehålla en förteckning över samtliga stödmottagande företag och för vart och ett skall följande upplysningar lämnas:

a)

Företagets namn.

b)

Företagets verksamhetskod – tresiffrig kod enligt näringsgrensindelningen NACE (23).

c)

Antal anställda.

d)

Årsomsättning och balansomslutning.

e)

Beviljat stödbelopp.

f)

Vilket belopp stödmottagaren bidrar med och i vilken form.

g)

I tillämpliga fall: kompensationsåtgärdernas form och omfattning.

h)

I förekommande fall upplysningar om eventuellt tidigare beviljade omstruktureringsstöd eller motsvarande.

i)

Uppgift om huruvida det stödmottagande företaget har trätt i likvidation eller varit föremål för ett kollektivt insolvensförfarande under loppet av omstruktureringsperioden.

16.5   Lämpliga åtgärder enligt artikel 1.1 i del i av protokoll 3 till övervakningsavtalet

(86)

 Övervakningsmyndigheten kommer i en separat skivelse med stöd av artikel 1.1 i del 1 av protokoll 3 till övervakningsavtalet att föreslå att Efta-staterna vidtar lämpliga åtgärder enligt punkterna 87–88 beträffande deras befintliga stödordningar. Övervakningsmyndigheten avser att förena godkännandet av alla framtida stödordningar med villkor om att dessa bestämmelser iakttas.

(87)

 Efta-stater som godtagit övervakningsmyndighetens förslag skall inom sex månader anpassa de av sina befintliga stödordningar som skall fortsätta att vara i kraft så att de överensstämmer med dessa riktlinjer.

(88)

 Efta-staterna skall signalera att de godtar dessa lämpliga åtgärder senast en månad efter mottagandet av skrivelsen med förslag till lämpliga åtgärder.

16.6   Tillämpningsdatum och varaktighet

(89)

 Föreliggande riktlinjer skall träda i kraft den dag de antas. De förblir i kraft under fem år, om annat inte anges i ett nytt beslut.

(90)

 De anmälningar som registrerats hos övervakningsmyndigheten före dagen för antagandet skall granskas enligt de villkor som gällde när anmälan gjordes.

(91)

 Övervakningsmyndigheten kommer att granska förenligheten med EES-avtalet för alla undsättnings- eller omstruktureringsstöd som beviljas utan kommissionens godkännande och därmed i strid med artikel 1.3 i del I av protokoll 3 till övervakningsavtalet på grundval av dessa riktlinjer om stödet, eller en del av det, beviljades efter det att riktlinjerna offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning och EES-supplementet till denna. I alla andra fall kommer granskningen att företas på grundval av de riktlinjer som var tillämpliga när stödet beviljades.

(1)  Detta kapitel motsvarar Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (EUT C 244, 1.10.2004, s. 1).

(2)  Antagna den 19 januari 1994, offentliggjorda i EGT L 231, 3.9.1994, s. 1 och samma datum i EES-supplement nr 32 till denna.

(3)  Antagen den 16 december 1999, offentliggjord i EGT L 274, 26.10.2000, s. 1 och samma datum i EES-supplement nr 48 till denna.

(4)  I kommissionens motsvarande meddelande anger kommissionen att en granskning av den snedvridning som uppkommit förefaller motiverad mot bakgrund av slutsatserna från Europeiska rådets möten i Stockholm den 23 och 24 mars 2001 och i Barcelona den 15 och 16 mars 2002, där medlemsstaterna uppmanades att minska andelen statligt stöd av BNP och i stället styra stöden mot allmänna mål av allmänt intresse såsom sammanhållningsmål. Detta är också förenligt med slutsatserna från Europeiska rådets möte i Lissabon den 23 och 24 mars 2000 som syftade till att öka den europeiska ekonomins konkurrenskraft.

(5)  Särskilt de bolagsformer som anges i artikel 1.1 första stycket i rådets direktiv 78/660/EEG (EGT L 222, 14.8.1978, s. 11), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/51/EG (EGT L 178, 17.7.2003, s. 16), som införlivats i punkt 4 i bilaga XXII till EES-avtalet genom Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 176/2003 (EGT L 88, 25.3.2004, s. 53, och EES-supplementet nr 15, 25.3.2004, s. 14).

(6)  I analogi med bestämmelserna i rådets andra direktiv 77/91/EEG (EGT L 26, 30.1.1977, s. 1), senast ändrat genom 2003 års anslutningsakt. Införlivat i punkt 2 I bilaga XXII till EES-avtalet genom EES-utvidgningsavtalet.

(7)  Särskilt de bolagsformer som anges i artikel 1.1 andra stycket i rådets direktiv 78/660/EEG (EGT L 222, 14.8.1978, s. 11), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/51/EG (EUT L 178, 17.7.2003, s. 16), som införlivats i punkt 4 i bilaga XXII till EES-avtalet genom Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 176/2003 (EUT L 88, 25.3.2004, s. 53, och EES-supplementet nr 15, 25.3.2004, s. 14).

(8)  För att avgöra om ett företag är fristående eller utgör en del en koncern beaktas villkoren i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 68/2001 (EGT L 10, 13.1.2001, s. 20), ändrad genom förordning (EG) nr 363/2004 (EUT L 63, 28.2.2004, s. 20) och införlivad i punkt 1 d i bilaga XV till EES-avtalet genom Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 131/2004 (EUT L 64, 10.3.2005, s. 67).

(9)  Särskilda regler av denna typ finns för luftfartssektorn. Se kapitel 30 i riktlinjerna.

(10)  Avtalet mellan Efta-staterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol (’övervakningsavtalet’) (EGT L 344, 31.12.1994, s. 1).

(11)  Mål C-355/95 P, Textilwerke Deggendorf mot kommissionen m.fl., REG 1997, s. I-2549.

(12)  Ett undantag kan göras i fråga om undsättningsstöd inom banksektorn i syfte att göra det möjligt för kreditinstitutet i fråga att tillfälligt fortsätta bedriva sin bankverksamhet i enlighet med gällande tillsynslagstiftning (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG [EGT L 126, 26.5.2000, s. 1], införlivat i punkt 14 i bilaga IX till EES-avtalet genom Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 15/2001 [EGT L 117, 26.4.2001, s. 13, och EES-supplementet nr 22, 26.4.2001, s. 8]). Stöd som beviljas i någon annan form än lån eller lånegarantier som uppfyller villkoren i a skall under alla omständigheter uppfylla de allmänna principerna för undsättningsstöd och får inte omfatta strukturella finansiella åtgärder som gäller bankens egna medel. Stöd som beviljas i någon annan form än lån eller lånegarantier som uppfyller villkoren i a kommer att beaktas när kompensationsåtgärder inom ramen för en omstruktureringsplan undersöks i enlighet med punkterna 37–41.

(13)  I detta sammanhang kan övervakningsmyndigheten också beakta huruvida det aktuella företaget är ett medelstort eller ett stort företag.

(14)  Kapitel 26A i Sektorsövergripande rambestämmelser för regionalstöd till stora investeringsprojekt, antagna den 18 december 2002 (ännu ej offentliggjorda), senast ändrade den 17.3.2004 (ännu ej offentliggjorda).

(15)  I sådana fall kommer övervakningsmyndigheten endast att tillåta stöd som täcker de sociala kostnaderna för omstruktureringen i enlighet med avsnitt 16.3.2.6 och miljöstöd för att sanera förorenade områden som annars skulle överges.

(16)  Se punkt 6. Detta minimitillskott får inte innehålla stöd. Det är inte fallet om det exempelvis rör sig om ett lån med statlig räntegaranti eller offentliga garantier med inslag av stöd.

(17)  Se punkt 9 c.

(18)  Enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36), införlivad i EES-avtalet genom Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 131/2004 (ännu ej offentliggjort). Till och med den 31 december 2004 finns den gällande definitionen i kommissionens rekommendation 96/280/EG (EGT L 107, 30.4.1996, s. 4). Definitionen återfinns också i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag (EGT L 10, 13.1.2001, s. 33), införlivad i EES-avtalet genom bilaga XV punkt 1 f genom Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 88/2002 av den 25 juni 2002 om ändring av bilaga XV (statligt stöd) till EES-avtalet (EGT L 266, 3.10.2002, s. 56 och EES-supplementet nr 49, 3.10.2002, s. 42).

(19)  I sin dom i mål C-241/94, Frankrike mot kommissionen, (Kimberly Clark Sopalin), REG 1996, s. I-4551, bekräftade EG-domstolen att de franska myndigheternas finansiering på skönsmässiga grunder, med medel ur den nationella sysselsättningsfonden, kunde gynna vissa företag mer än andra och därmed uppfylla villkoren för att utgöra ett stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget. (I domen ifrågasattes inte kommissionens slutsats att detta stöd var förenligt med den gemensamma marknaden.)

(20)  När det gäller stöd som inte anmälts tar övervakningsmyndigheten i sin bedömning hänsyn till möjligheten att stödet skall kunna förklaras förenligt med EES-avtalet på annat sätt än som ett undsättnings- eller omstruktureringsstöd.

(21)  En oförutsebar omständighet är någonting som på intet sätt kunnat förutses av företagets ledning när omstruktureringsplanen utarbetades och som inte beror på försumlighet eller fel från ledningens sida eller beslut av den grupp som företaget tillhör.

(22)  Se bilaga III A och B (standardiserat rapportformat för befintligt statligt stöd) till Eftas övervakningsmyndighetsbeslut 195/04/KOL av den 14 juli 2004 om genomförandet av bestämmelser som anges i artikel 27 i del II av protokoll 3 till övervakningsavtalet (ännu ej offentliggjort).

(23)  Generella näringsgrensindelningen inom Europeiska gemenskaperna, offentliggjord av Europeiska gemenskapernas statistikkontor.

BILAGA

Följande formel (1) används för att räkna ut det maximala undsättningsstöd som kan motivera ett förenklat förfarande:

Formula

Formeln bygger på det driftsresultat (IFRS, inkomster före ränta och skatt) som företaget redovisat året innan stödet beviljades/anmäldes (betecknat som t). Till detta belopp har avskrivningen lagts. Därefter skall ändringar i rörelsekapitalet läggas till totalsumman. Ändringarna i rörelsekapitalet beräknas som differensen mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder (2) för de senast avslutade resultatperioderna. Om avsättningar skulle förekomma på driftsresultatsnivån gäller på liknande sätt att detta tydligt skall anges och sådana avsättningar skall inte räknas in i resultatet.

Formeln syftar till att göra en uppskattning av företagets negativa operativa kassaflöde under det år som föregår ansökan om stödet (eller före beviljandet av det i fall av icke anmälda stöd). Halva detta belopp bör kunna upprätthålla driften av företaget under sex månader. Därför måste resultatet av formelberäkningen delas med två.

Formeln kan användas endast i fråga om negativa resultat.

Skulle formeln leda till ett positivt resultat, krävs det att en detaljerad förklaring bifogas som visar att företaget befinner sig i svårigheter enligt definitionen i punkterna 9–10.

Exempel:

Resultat före ränta och skatt (miljoner euro)

(12)

Avskrivning (miljoner euro)

2


Balansräkning

(miljoner euro)

31 december, t-1

31 december, t

Omsättningstillgångar

Kontanter eller motsvarande

10

5

Kortfristiga fordringar

30

20

Lager

50

45

Förutbetalda kostnader

20

10

Övriga omsättningstillgångar

20

20

Totala omsättningstillgångar

130

100

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder

20

25

Upplupna kostnader

15

10

Förutbetalda intäkter

5

5

Totala kortfristiga skulder

40

40

Rörelsekapital

90

60

Förändring i rörelsekapitalet

(30)

 

Maximalt undsättningsstöd = [– 12 + 2 + (– 30)]/2 = – 20 miljoner euro

Om resultatet av beräkningen överstiger 10 miljoner euro kan det förenklade förfarandet i punkt 29 inte tillämpas. Om denna gräns överskrids, skall Efta-staten tillhandahålla en förklaring om hur företagets framtida behov av kassaflöde och undsättningsstödet har räknats ut."

(1)  IFRS (inkomster före ränta och skatt enligt räkenskaperna för året före ansökan, betecknat som t) skall ökas i förhållande till deprecieringen under samma period plus ändringarna i rörelsekapital under en tvåårsperiod (året före tillämpningen och året före det) dividerat med två för att räkna ut beloppet under sex månader, dvs. den normala perioden för att godkänna undsättningsstöd.

(2)  Omsättningstillgångar: likvida medel, kundfordringar, övriga omsättningstillgångar och förutbetalda utgifter och lager. Kortfristiga skulder: finansiella skulder, leverantörsskulder och andra kortfristiga skulder, upplupna kostnader och förutbetalda skulder samt skatteskulder.

Rättsakter som antagits med tillämpning av avdelning V i Fördraget om Europeiska unionen

15.4.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 97/57

RÅDETS GEMENSAMMA STÅNDPUNKT 2005/304/GUSP

av den 12 april 2005

om förebyggande, hantering och lösning av konflikter i Afrika och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2004/85/GUSP

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT FÖLJANDE GEMENSAMMA STÅNDPUNKT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 15, och

av följande skäl:

(1)

Det grundläggande ansvaret för förebyggande, hantering och lösning av konflikter i Afrika ligger hos afrikanerna själva.

(2)

Ramen för verksamhet i samband med förebyggande, hantering och lösning av konflikter i Afrika fastställs i internationell rätt.

(3)

Förenta nationernas säkerhetsråd har det grundläggande ansvaret för att upprätthålla fred och säkerhet enligt Förenta nationernas stadga.

(4)

Vid utformningen av beslut i FN:s säkerhetsråd tillvaratas Europeiska unionens ståndpunkter och intressen genom tillämpning av artikel 19 i Fördraget om Europeiska unionen.

(5)

Rådet antog den 26 januari 2004 gemensam ståndpunkt 2004/85/GUSP om förebyggande, hantering och lösning av konflikter i Afrika (1).

(6)

Rådet godkände den 22 november 2004 handlingsplanen för ESFP-stöd till fred och säkerhet i Afrika och slutsatserna om fred och säkerhet i Afrika och stödde den 13 december 2004 riktlinjerna för genomförande av den handlingsplanen. I detta sammanhang betonade rådet att åtgärder inom ramen för GUSP (inklusive ESFP-stöd), den fredsbevarande resursen för Afrika, gemenskapsinstrument och bilaterala åtgärder från medlemsstaternas sida kompletterar varandra.

(7)

Främjandet av fred, säkerhet och stabilitet på kontinenten är ett av målen för Afrikanska unionen (AU) och en fredlig lösning av konflikter mellan medlemsstaterna är en av principerna i den konstituerande rättsakt genom vilken AU inrättades. Förebyggande, hantering och lösning av konflikter har varit föremål för dialog med Afrikanska enhetsorganisationen (OAU) och dess efterföljare AU samt finns med i Kairoförklaringen och handlingsplanen från Kairo. AU och afrikanska subregionala organisationer är de centrala aktörerna när det gäller att förebygga, hantera och lösa konflikter i Afrika.

(8)

Effektivt konfliktförebyggande kräver strategier för att skapa förutsättningar för en stabil och mer förutsägbar internationell miljö samt övergripande och balanserat stöd och utvecklingsbiståndsprogram för att avlasta det tryck som utlöser våldsamma konflikter. Ekonomiska faktorers betydelse för konflikter i Afrika samt diplomatiska och ekonomiska åtgärders potential för att förebygga och lösa våldsamma konflikter måste också tas med i beräkningen.

(9)

Det finns ett samband mellan konfliktförebyggande och demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen och sunt styrelseskick, där utvecklingssamarbete spelar en strategisk roll för att stärka förmågan till fredlig hantering av konflikter.

(10)

Sambandet mellan hiv/aids och konflikter måste beaktas i all politik för fred och säkerhet. I alla skeden av en konflikt, från förebyggande till återuppbyggnad, skapar instabilitet förutsättningar för att pandemin skall spridas i snabbare takt. Spridningen av hiv/aids i sig har allvarliga socioekonomiska och politiska konsekvenser på kort och lång sikt.

(11)

Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater ingick i Cotonou den 23 juni 2000 ett partnerskapsavtal med AVS-staterna.

(12)

Europaparlamentet antog den 30 november 2000 en resolution om kvinnors deltagande i fredlig lösning av konflikter och den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen antog den 21 mars 2002 en resolution om jämställdhetsfrågor.

(13)

Rådet antog den 8 december 2003 EU:s riktlinjer om barn och väpnad konflikt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   EU skall bidra till att förebygga, hantera och lösa våldsamma konflikter i Afrika genom att stärka Afrikas förmåga och handlingsmöjligheter på detta område, i synnerhet genom en förbättrad dialog med och stöd till Afrikanska unionen, subregionala organisationer och initiativ samt det civila samhällets organisationer. För att uppnå detta skall EU ta ytterligare steg för att främja samordning mellan de många aktörer som kan vara inblandade, bland annat genom en närmare samordning av gemenskapens och dess medlemsstaters åtgärder, särskilt inom ramen för handlingsplanen för ESFP-stöd till fred och säkerhet i Afrika och riktlinjerna för dess genomförande.

2.   EU skall i synnerhet genomföra handlingsplanen för ESFP-stöd till fred och säkerhet i Afrika, i enlighet med de riktlinjer som godkänts av rådet. Samordningen av medlemsstaternas och gemenskapens bidrag skall förbättras och möjligheterna att inrätta en förvaltningsmekanism för att underlätta för medlemsstaterna att gemensamt lämna frivilliga bidrag skall undersökas.

3.   Allteftersom EU stärker sin förmåga till krishantering och konfliktförebyggande skall samarbetet med FN och berörda regionala och subregionala organisationer förbättras för att uppnå ovannämnda syfte. Samarbetet med FN i fråga om krishantering skall föras vidare i överensstämmelse med och som ett led i genomförandet av den gemensamma förklaringen om FN:s och EU:s krishanteringssamarbete av den 24 september 2003. EU skall trots sitt engagemang för Afrikas egenansvar fortsätta att vara redo att närhelst det är nödvändigt delta i krishanteringsinsatser i Afrika med sina egna resurser.

4.   EU skall utveckla långsiktiga konfliktförebyggande och fredsskapande initiativ, med insikt om att framsteg på dessa områden också är en nödvändig förutsättning för att de afrikanska staterna skall kunna bygga upp och vidmakthålla sin förmåga att effektivt hantera terrorism.

5.   EU skall utforma en proaktiv, övergripande och integrerad strategi, som även skall tjäna som en gemensam ram för enskilda medlemsstaters åtgärder. Som ett led i detta och för att förbättra förmågan till ett tidigt ingripande, skall ordförandeskapet med hjälp av generalsekreteraren/höge representanten och kommissionen fortsätta att utarbeta en årlig översikt för identifiering och övervakning av potentiella våldsamma konflikter och lägga fram nödvändiga politiska alternativ för att förhindra att de bryter ut eller upprepas.

Artikel 2

EU:s politik skall inriktas på att genom snabba insatser förhindra att våldsamma konflikter bryter ut och sprider sig samt på att förebygga att våldsamma konflikter upprepas. EU:s åtgärder skall därför omfatta

—

förebyggande av konflikter genom försök att komma tillrätta med de mer strukturella grundläggande orsakerna samtidigt som de direkta orsakerna – de utlösande faktorerna – till våldsamma konflikter också angrips,

—

krishantering genom inriktning på akuta faser av konflikter och genom stöd till insatser för att få slut på våldet med användning av alla åtgärder som står till buds, inklusive politiskt och praktiskt stöd till regionala och subregionala initiativ för att få till stånd och stödja ett avtal om eldupphör mellan alla berörda parter samt, när så behövs, genom en krishanteringsinsats,

—

fredsskapande genom stöd till initiativ till att hindra våldsamma konflikter och förbereda och stödja fredliga lösningar av sådana konflikter,

—

återuppbyggnad genom stöd till ekonomiskt, politiskt och socialt återuppbyggande av stater och samhällen efter konflikter för att förhindra att våldet trappas upp på nytt och främja varaktig fred.

Artikel 3

För att på ett bättre sätt bidra till hanteringen av konflikter och reagera på befintliga kriser skall EU ta hänsyn till

—

utvecklingen av internationella rättsordningar, mekanismer för tvistlösning samt samarbetsarrangemang på regional nivå, särskilt inrättandet av Afrikanska unionens freds- och säkerhetsråd i juni 2004,

—

institutionsuppbyggnad genom att öka effektiviteten inom afrikanska nationella institutioner för säkerhet och rättsliga institutioner, inbegripet för insatser mot terrorism, samt genom att fastställa särskilda åtgärder för att bistå afrikanska länder i genomförandet av deras åtaganden enligt befintliga internationella instrument på alla berörda områden, däribland kampen mot terrorism och olaga handel,

—

stöd vid ratifikationen och det fulla genomförandet av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, som kan spela en viktig roll vid utformningen av nationella institutioner för kampen mot straffrihet. Detta innefattar en förstärkning av de rättsliga institutionerna, som spelar en viktig kompletterande roll i sammanhanget. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas krigsförbrytelser som tas upp i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, till exempel beordring eller värvning av barn till krigstjänstgöring, vilket kraftigt påverkar konfliktdrabbade länder.

Artikel 4

1.   EU skall sträva efter att öka sitt stöd till regionala arrangemang och ansträngningar för att förebygga konflikter genom att öka företagens ansvar, stärka rättsstatsprincipen, utbilda i konfliktförebyggande, bygga upp kapaciteten för bland annat politiska och ekonomiska analyser, system för tidig varning och förhandlings- och medlingskunnande, förbättra internationella sanktions- och verkställighetsmekanismer, utveckla mekanismer för att möta ekonomiska faktorer som är grogrund för konflikter och stärka banden mellan de regionala organisationerna liksom med lokala, nationella och regionala icke-statliga aktörer och andra medlemmar av världssamfundet. Ansträngningar för att stödja regionala och subregionala organisationer när det gäller konfliktförebyggande skall noggrant samordnas av gemenskapen och dess medlemsstater för att utveckla gemensamma initiativ och synergieffekter, även genom gemensam planering när det är lämpligt.

2.   EU skall i syfte att utveckla ett långsiktigt partnerskap fortsätta sitt stöd till och samarbete med Afrikanska unionen när det gäller att förebygga, hantera och lösa konflikter, i synnerhet inom ramen för uppföljningen av toppmötet i Kairo.

Artikel 5

EU skall sträva efter

—

att stödja integrering av konfliktförebyggande aspekter inom ramen för gemenskapens utvecklings- och handelspolitik och dess därmed förbundna landsstrategier och regionala strategier,

—

att i utvecklings- och handelssamarbetet vid behov införa konfliktindikatorer och verktyg för bedömning av samarbetets freds- och konfliktrelaterade effekter, för att minska risken att bistånd och handel bidrar till konflikter och maximera bådas positiva effekter på fredsskapandet,

—

att garantera att påtaglig utdelning snabbt når hela befolkningen,

—

att förbättra samordningen mellan gemenskapens och dess medlemsstaters insatser på detta område,

—

att förbättra utvecklings- och handelssamarbetet med regionala, subregionala och lokala aktörer för att säkerställa överensstämmelsen mellan initiativen och stödja afrikansk verksamhet,

—

att samordna sina insatser med internationella finansinstitut.

Artikel 6

1.   EU skall långsiktigt stödja en förbättring av resurserna för afrikanska fredsfrämjande insatser på regional, subregional och bilateral nivå samt de afrikanska staternas förmåga att bidra till regional integrering, fred, säkerhet och utveckling. Oaktat sådana kapacitetshöjande åtgärder skall EU och dess medlemsstater från fall till fall fortsätta att överväga att utnyttja sina egna operativa medel för konfliktförebyggande och krishantering i Afrika i enlighet med principerna i FN-stadgan och i nära samarbete med FN:s verksamhet i regionen. Vid sådana överväganden skall omfattningen av den kapacitet som har utvecklats inom ramen för Europeiska unionens krishanteringskapacitet beaktas, inbegripet utplacering av civil personal för fredsskapande insatser på längre sikt.

2.   Medlemsstaterna och kommissionen skall utbyta information om alla åtgärder som vidtas för att stödja Afrikas resurser för fredsfrämjande insatser, för att därigenom förbättra samordningen och uppnå synergieffekter. Denna information skall sammanfattas i den årliga översynen av denna gemensamma ståndpunkt som föreskrivs i artikel 14.

3.   Medlemsstaterna och kommissionen skall i högre grad prioritera lands- och regionsstrategier samt riskbedömning. Landsstrategier kan utvecklas med hjälp av standardiserade indikatorer och med bistånd av expertgrupper. Vid riskbedömning och landsstrategier skulle man tjäna på att i högre grad utnyttja lokalkunskap, inbegripet information från lokala experter som utbildats i tidig varning och riskbedömning.

4.   Medlemsstaterna och kommissionen skall sträva efter att förbättra samordningen av bilaterala åtgärder till stöd för Afrikanska unionen och de afrikanska subregionala organisationerna, i synnerhet Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap, Södra Afrikas utvecklingsgemenskap och den mellanstatliga utvecklingsmyndigheten, de centralafrikanska staternas ekonomiska gemenskap och Centralafrikanska ekonomiska och monetära gemenskapen när det gäller Afrikas resurser för fredsfrämjande insatser.

5.   Medlemsstaterna och kommissionen skall systematiskt uppmana varandra eller ordförandeskapet att vid behov delta i övningar och seminarier som de anordnar för att stärka Afrikas fredsbevarande resurser.

6.   Samordning och utbyte i fråga om verksamhet för att öka förmågan skall sökas med berörda tredje parter, bland annat Förenta staterna, Kanada, Norge och Japan, särskilt inom ramen för den politiska dialogen med dessa länder.

7.   EU skall sträva efter att ytterligare förbättra sin samordning med FN och i synnerhet med avdelningen för fredsbevarande insatser (DPKO) beträffande all verksamhet som syftar till att stärka Afrikas resurser för fredsfrämjande insatser.

8.   EU skall analysera det bästa sättet att samordna insatser beträffande utbildning och övningar.

9.   På ad hoc-basis skall EU överväga att vid lämpligt tillfälle och, om det föreligger ett mervärde, påbörja egna program för att öka resurserna, separat eller i anslutning till program som har initierats av enskilda medlemsstater. Sådana åtgärder kan sträcka sig från afrikanska organisationers småskaliga observatörsuppdrag under EU:s fredsbevarande insatser till mer omfattande utbildningsprogram.

Artikel 7

Medlemsstaterna skall fortsätta att föra en restriktiv vapenexportpolitik och fullt ut tillämpa EU:s uppförandekod för vapenexport. Medlemsstaterna och kommissionen är medvetna om att sådan tillgång och anhopning av vapen som överstiger de legitima säkerhetsbehoven kan vara en orsak till instabilitet och att stävjandet av olaglig vapenhandel är ett viktigt bidrag till minskad spänning och försoning, och skall

—

samarbeta för att främja internationell respekt för vapenembargon och andra relevanta beslut av FN:s säkerhetsråd samt stödja initiativ till att sådana åtgärder genomförs verkningsfullt,

—

fortsätta att stödja och aktivt beakta regionala initiativ som bidrar till att förhindra och bekämpa olaglig vapenhandel,

—

samarbeta för att uppmuntra associerade länder att ansluta sig till de principer som har antagits och de åtgärder som har vidtagits av EU. EU skall dessutom överväga stöd till afrikanska insatser för att förbättra kontroll av tillverkning, import och export av vapen, stöd till kontroll eller utrensning av överskott av handeldvapen samt stöd till afrikanska insatser för att ta itu med problem som rör handeldvapen i enlighet med rådets gemensamma åtgärd 2002/589/GUSP av den 12 juli 2002 om Europeiska unionens bidrag för att bekämpa destabiliserande anhopning och spridning av handeldvapen och lätta vapen (2),

—

fortsätta att stödja FN:s handlingsprogram mot alla aspekter av olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen samt förhandlingarna om protokollet mot olaglig tillverkning av och handel med skjutvapen, delar och komponenter till sådana samt ammunition, vilket utgör ett tillägg till FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet, som antogs av FN:s generalförsamling den 31 maj 2001.

Artikel 8

1.   EU skall

—

sträva efter att åtgärda ekonomiska faktorer som underblåser konflikter,

—

sträva efter att främja ytterligare integrering av Afrika i världsekonomin och stödja en jämn tillgång till de vinster och de möjligheter detta skulle medföra för hela samhället,

—

stödja ekonomiskt och politiskt samarbete, till exempel regionala stabiliseringsarrangemang, för att stärka förbindelserna mellan parter som en fredsskapande åtgärd både i förebyggande syfte och efter konflikter,

—

arbeta för att se till att regionala åtgärder för integrering av handel, inom ramen för en politik som omfattar skyddsnät för utsatta grupper, stödjer förebyggande och lösning av konflikter,

2.   EU skall också

—

samarbeta för att uppnå ett allmänt iakttagande av embargon som rör olagligt utnyttjande av och handel med mycket värdefulla varor och andra relevanta beslut av FN:s säkerhetsråd samt stödja initiativ till att verkningsfullt genomföra sådana åtgärder,

—

aktivt arbeta för att finna metoder att stävja olagligt utnyttjande av naturresurser, som bidrar till att våldsamma konflikter bryter ut, trappas upp och fortsätter,

—

vid behov tillämpa restriktiva åtgärder, däribland ekonomiska och finansiella sanktioner, mot aktörer som utnyttjar och förvärrar våldsamma konflikter. I detta sammanhang behövs en fortsatt reflektion över den (positiva eller negativa) roll som den privata sektorn kan spela när det gäller förebyggande och lösning av konflikter.

Artikel 9

I konfliktens alla olika faser skall EU

—

bedöma den viktiga roll som ”icke-statliga aktörer” kan spela antingen för att underblåsa konflikter eller att bidra till att lösa eller förebygga dem; vilket förhållandet än är, behöver deras roll och hur de kan bidra positivt redas ut,

—

uppmuntra tillämpningen av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet genom att se till att ett jämställdhetsperspektiv beaktas vid planering, genomförande och utvärdering av en konflikts följder, behoven hos de olika aktörerna i en konflikt samt nivån för och arten av deltagande i beslutsfattandet vid förebyggande, hantering och lösning av konflikter, inklusive fredsprocesser och fredsförhandlingar,

—

på ett effektivt och övergripande sätt ta itu med konsekvenserna av väpnad konflikt på barn på kort, medellång och lång sikt, genom att utnyttja den uppsättning verktyg som står till förfogande och bygga på såväl tidigare som pågående insatser, i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolutioner 1460 och 1539 om barn och väpnad konflikt samt EU:s riktlinjer om barn och väpnad konflikt. EU skall också försöka påverka aktörer i tredjeländer (både regeringar, icke-statliga aktörer och väpnade grupper), så att verksamma åtgärder vidtas för att skydda rättigheterna för de barn som berörs av väpnade konflikter.

Artikel 10

Med hänsyn till behovet av fortsatt vaksamhet vid en konflikt, även efter det att den har börjat trappas ned, och för att bidra till en mer enhetlig och systematisk strategi för efterkrigssituationer i Afrika skall EU

—

utveckla och organisera sina egna resurser för att stödja reformer på säkerhetsområdet inom ramen för demokratiska principer, respekt för mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen och sunt styrelseskick, i synnerhet i länder där våldsamma konflikter håller på att övergå i hållbar fred,

—

fortsätta och befästa sitt stöd för att hantera de problem som följer av den destabiliserande anhopningen och okontrollerade spridningen av handeldvapen,

—

öka sitt stöd till nedrustning och hållbar återanpassning av demobiliserade före detta soldater med särskild uppmärksamhet på behov som rör jämlikhet och behov för barn som har värvats för att delta i militär verksamhet,

—

öka sitt bistånd till röjning av kvarvarande landminor samt främja medvetenheten om minor samt uppmuntra och stödja en förstärkning av Afrikas resurser för minröjning,

—

fortsätta att stödja åtgärder för att underlätta återanpassning av fördrivna befolkningsgrupper efter konflikter, med beaktande av de relevanta riktlinjerna beträffande internflyktingar från FN:s generalsekreterares företrädare,

—

uppmuntra försoning och stödja det återuppbyggnadsarbete som är nödvändigt för att ge länder möjlighet att efter konflikter på nytt inleda en långsiktig utveckling,

—

i enlighet med rådets gemensamma ståndpunkt 2003/444/GUSP av den 16 juni 2003 om den internationella brottsmålsdomstolen (3), i den politiska dialogen med sina afrikanska motparter bekräfta sitt starka engagemang för att stödja Internationella brottmålsdomstolen och sin ståndpunkt beträffande de av Förenta staterna föreslagna bilaterala avtalen om icke-överlämnande.

Artikel 11

EU skall i ett konfliktförebyggande och fredsskapande perspektiv bedöma möjligheten till samarbete på nationell och regional nivå och föreslå vägar att med hjälp av en rad olika instrument hantera det problem som består i sambandet mellan religiösa gruppers radikalisering och risken för rekrytering av terrorister bland dessa. I detta sammanhang skall EU beakta det gemensamma uttalande om terrorism som antogs vid ministerkonferensen EU–Afrika i Bryssel (den 11 oktober 2001) och det gemensamma uttalande om terrorism som antogs av ministerkonferensen EU–Afrika i Ouagadougou (den 28 november 2002).

Artikel 12

EU skall se till att kampen mot hiv/aids ingår som en integrerad del av EU:s strategier för att förebygga och mildra konflikter. Dialogen i denna fråga med AU, vilken skall grundas på principen om afrikanskt egenansvar, bör intensifieras. I enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 1308 om hiv/aids och internationella fredsbevarande operationer skall det därför säkerställas att biståndet till fredsbevarande insatser omfattar inslag som rör medvetenhet om och utbildning för förebyggande av hiv/aids.

Artikel 13

Rådet noterar att kommissionen avser att inrikta sina insatser på att uppnå målen och prioriteringarna i denna gemensamma ståndpunkt, vid behov genom lämpliga gemenskapsåtgärder.

Artikel 14

Denna gemensamma ståndpunkt och dess genomförande skall ses över årligen och om så erfordras ändras på grundval av en rapport från ordförandeskapet i samförstånd med generalsekreteraren/höge representanten och kommissionen.

Artikel 15

Gemensam ståndpunkt 2004/85/GUSP upphör härmed att gälla.

Artikel 16

Denna gemensamma ståndpunkt får verkan samma dag som den antas.

Artikel 17

Denna gemensamma ståndpunkt skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdad i Luxemburg den 12 april 2005.

På rådets vägnar

J.-C. JUNCKER

Ordförande

(1)   EUT L 21, 28.1.2004, s. 25.

(2)   EGT L 191, 19.7.2002, s. 1.

(3)   EGT L 150, 18.6.2003, s. 67.

Rättelser

15.4.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 97/63

Rättelse till kommissionens direktiv 2004/93/EG av den 21 september 2004 om ändring av rådets direktiv 76/768/EEG för anpassning av bilagorna II och III till den tekniska utvecklingen

( Europeiska unionens officiella tidning L 300 av den 25 september 2004 )

På sidan 24, referensnummer 663, skall det

i stället för:

”(2RS,3RS)-3-(2-klorfenyl)-2-(4-fluorfenyl)-[1H-1,2,4-triazol-1-yl)metyl]oxiran (CAS-nr 106325-08-0)”,

vara:

”(2RS,3RS)-3-(2-klorfenyl)-2-(4-fluorfenyl)-[1H-1,2,4-triazol-1-yl)metyl]oxiran (CAS-nr 133855-98-8)”.

På sidan 40, referensnummer 1107, skall det

i stället för:

”1-fenylazo-2-naftol, C. I. Solvent Yellow 14 (CAS-nr 842-07-9)”,

vara:

”C.I. Solvent yellow 14 (CAS-nr 842-07-9)”.

På sidan 41, referensnummer 1127, skall det

i stället för:

”Mineralull, förutom sådan som nämns på annan plats i denna bilaga; (Syntetiska glasaktiga [silikat] fibrer slumpvis ordnade vars totala innehåll av oxider av alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller (Na2O + K2O + CaO + MgO + BaO) överstiger 18 viktprocent) (EG-nr 406-230-1)”,

vara:

”Mineralull, förutom sådan som nämns på annan plats i denna bilaga; (Syntetiska glasaktiga [silikat]fibrer slumpvis ordnade vars totala innehåll av oxider av alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller (Na2O + K2O + CaO + MgO + BaO) överstiger 18 viktprocent)”.

På sidan 41, referensnummer 1128, skall det

i stället för:

”Reaktionsprodukt av acetofenon, formaldehyd, cyklohexylamin, metanol och ättiksyra”

vara:

”Reaktionsprodukt av acetofenon, formaldehyd, cyklohexylamin, metanol och ättiksyra (EG-nr 406-230-1)”.

På sidan 41, referensnummer 1131, skall det

i stället för:

”Trinatriumbis(7-acetamido-2-(4-nitro-2-oxidofenylazo)-3-sulfonato-1-naftolato)kromat(1-)”

vara:

”Trinatriumbis(7-acetamido-2-(4-nitro-2-oxidofenylazo)-3-sulfonato-1-naftolato)kromat(1-) (EG-nr 400-810-8)”.

På sidan 41, referensnummer 1132, skall det

i stället för:

”En blandning av: 4-allyl-2,6-bis(2,3-epoxipropyl)fenol, 4-allyl-6-(3-(6-(3-(6-(3-(4-allyl-2,6-bis(2,3-epoxipropyl)-fenoxi)2-hydroxipropyl)-4-allyl-2-(2,3-epoxipropyl)fenoxi)-2-hydroxipropyl)-4-allyl-2-(2,3-epoxipropyl)-fenoxi-2-hydroxipropyl-2-(2,3-epoxipropyl)fenol, 4-allyl-6-(3-(4-allyl-2,6-bis(2,3-epoxipropyl)fenoxi)-2-hydroxipropyl)-2-(2,3-epoxipropyl)fenoxi)fenol och 4-allyl-6-(3-(6-(3-(4-allyl-2,6-bis(2,3-epoxipropyl)fenoxi)-2-hydroxipropyl)-4-allyl-2-(2,3-epoxipropyl)fenoxi)2-hydroxipropyl)-2-(2,3-epoxipropyl)fenol”

vara:

”En blandning av: 4-allyl-2,6-bis(2,3-epoxipropyl)fenol, 4-allyl-6-(3-(6-(3-(6-(3-(4-allyl-2,6-bis(2,3-epoxipropyl)-fenoxi)2-hydroxipropyl)-4-allyl-2-(2,3-epoxipropyl)fenoxi)-2-hydroxipropyl)-4-allyl-2-(2,3-epoxipropyl)-fenoxi-2-hydroxipropyl-2-(2,3-epoxipropyl)fenol, 4-allyl-6-(3-(4-allyl-2,6-bis(2,3-epoxipropyl)fenoxi)-2-hydroxipropyl)-2-(2,3-epoxipropyl)fenoxi)fenol och 4-allyl-6-(3-(6-(3-(4-allyl-2,6-bis(2,3-epoxipropyl)-fenoxi)-2-hydroxipropyl)-4-allyl-2-(2,3-epoxipropyl)fenoxi)2-hydroxipropyl)-2-(2,3-epoxipropyl)fenol (EG-nr 417-470-1)”.

15.4.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 97/64

Rättelse till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 805/2004 av den 21 april 2004 om införande av en europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar

( Europeiska unionens officiella tidning L 143 av den 30 april 2004 )

På sidan 16, skäl 14 första meningen, skall det

i stället för:

”(14)

Alla de delgivningssätt som förtecknas i artiklarna 11 och 12 kännetecknas av antingen fullständig säkerhet (artikel 11) eller en mycket hög grad av sannolikhet (artikel 12) att den handling som delges har nått sin adressat.”

vara:

”(14)

Alla de delgivningssätt som förtecknas i artiklarna 13 och 14 kännetecknas av antingen fullständig säkerhet (artikel 13) eller en mycket hög grad av sannolikhet (artikel 14) att den handling som delges har nått sin adressat.”.

På sidan 21, artikel 17 a, slutet, skall det

i stället för:

”… samt huruvida det är obligatoriskt att företrädas av ett juridiskt ombud.”

vara:

”… samt eventuellt krav på att företrädas av ett juridiskt ombud.”.

På sidan 23, artikel 30.1 a, skall det

i stället för:

”a)

de förfaranden för rättelse och återkallelse av domar som avses i artikel 10.2 och för förnyad prövning som avses i artikel 19.1,”

vara:

”a)

de förfaranden för rättelse och återkallelse som avses i artikel 10.2 och för förnyad prövning som avses i artikel 19.1,”.