ISSN 1725-2628

Europeiska unionens

officiella tidning

L 55

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

fyrtioåttonde årgången
1 mars 2005


Innehållsförteckning

 

I   Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk

Sida

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 342/2005 av den 28 februari 2005 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

1

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 343/2005 av den 28 februari 2005 om fastställande av exportbidragen för malt

3

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 344/2005 av den 28 februari 2005 om fastställande av det korrektionsbelopp som tillämpas på exportbidraget för malt

5

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 345/2005 av den 28 februari 2005 om ändring av det korrektionsbelopp som tillämpas på exportbidraget för spannmål

7

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 346/2005 av den 28 februari 2005 om fastställande av världsmarknadspriset på orensad bomull

9

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 347/2005 av den 28 februari 2005 om fastställande av produktionsbidraget för olivolja som används vid tillverkningen av vissa konserverade livsmedel

10

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 348/2005 av den 28 februari 2005 om undantag från förordning (EG) nr 174/1999 när det gäller giltighetstiden för exportlicenser med förutfastställelse av bidraget inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter

11

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 349/2005 av den 28 februari 2005 om villkor för gemenskapsbidrag för nödåtgärder och bekämpning av vissa djursjukdomar som avses i rådets beslut 90/424/EEG

12

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 350/2005 av den 28 februari 2005 om inledande av en anbudsinfordran för tilldelning av exportlicenser enligt system A3 inom sektorn för frukt och grönsaker (tomater, apelsiner, citroner och äpplen)

26

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 351/2005 av den 28 februari 2005 om fastställande av gemenskapens producent- och importpriser för nejlikor och rosor för tillämpning av importordningen för vissa blommor med ursprung i Cypern, Israel, Jordanien och Marocko samt Västbanken och Gazaremsan

29

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 352/2005 av den 28 februari 2005 om fastställande av produktionsbidrag för vitsocker som används inom den kemiska industrin för perioden 1–31 mars 2005

31

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 353/2005 av den 28 februari 2005 om fastställande av importtullar inom spannmålssektorn som skall gälla från den 1 mars 2005

32

 

*

Kommissionens direktiv 2005/13/EG av den 21 februari 2005 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/25/EG om utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från motorer avsedda för jordbruks- eller skogsbrukstraktorer, och om ändring av bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG om typgodkännande av jordbruks- eller skogsbrukstraktorer ( 1 )

35

 

 

II   Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk

 

 

Rådet

 

*

2005/165/EG:
Rådets beslut av den 17 februari 2005 om utnämning av två belgiska ordinarie ledamöter och en belgisk suppleant i Regionkommittén

55

 

 

Kommissionen

 

*

2005/166/EG:
Kommissionens beslut av den 10 februari 2005 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG om en mekanism för övervakning av utsläpp av växthusgaser inom gemenskapen och för genomförande av Kyotoprotokollet (delgivet med nr K(2005) 247)

57

 

*

2005/167/EG:
Kommissionens beslut av den 28 februari 2005 om ekonomiskt bidrag från gemenskapen för publicering på cd-rom av konferenshandlingarna från OIE:s internationella konferens om djurskydd som ägde rum i februari 2004

92

 

*

2005/168/EG:
Beslut 1/2003 fattat av Associeringskommittén för SPS-avtalet mellan EU och Chile, kallad Gemensamma förvaltningskommittén av den 24 oktober 2003 angående arbetsordning för Associeringskommittén för SPS-Avtalet mellan EU och Chile, kallad Gemensamma förvaltningskommittén

93

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk

1.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 55/1


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 342/2005

av den 28 februari 2005

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 3223/94 av den 21 december 1994 om tillämpningsföreskrifter för importordningen för frukt och grönsaker (1), särskilt artikel 4.1 i denna, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 3223/94 skall fastställas enligt tabellen i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 28 februari 2005.

På kommissionens vägnar

J. M. SILVA RODRÍGUEZ

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)   EGT L 337, 24.12.1994, s. 66. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1947/2002 (EGT L 299, 1.11.2002, s. 17).


BILAGA

till kommissionens förordning av den 28 februari 2005 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

052

113,3

204

63,7

212

157,6

624

152,4

999

121,8

0707 00 05

052

173,3

068

152,0

204

116,1

220

230,6

999

168,0

0709 10 00

220

36,6

999

36,6

0709 90 70

052

176,0

204

166,7

999

171,4

0805 10 20

052

51,9

204

48,7

212

51,5

220

42,3

421

41,3

624

63,8

999

49,9

0805 50 10

052

52,6

999

52,6

0808 10 80

400

113,1

404

96,0

512

104,8

524

56,8

528

87,2

720

56,4

999

85,7

0808 20 50

388

76,0

400

95,2

512

49,0

528

65,3

999

71,4


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 2081/2003 (EUT L 313, 28.11.2003, s. 11). Koden ” 999 ” betecknar ”övriga ursprung”.


1.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 55/3


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 343/2005

av den 28 februari 2005

om fastställande av exportbidragen för malt

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt artikel 13.3 i denna, och

av följande skäl:

(1)

Artikel 13 i förordning (EG) nr 1784/2003 fastställer att skillnaden mellan noteringarna eller priserna på världsmarknaden för de produkter som anges i artikel 1 i den förordningen och priserna för de produkterna inom gemenskapen får täckas av ett exportbidrag.

(2)

Exportbidragen skall fastställas med hänsyn tagen till de faktorer som anges i artikel 1 i kommissionens förordning (EG) nr 1501/95 av den 29 juni 1995 om vissa närmare bestämmelser till rådets förordning (EEG) nr 1766/92 om beviljande av exportbidrag för spannmål och om de åtgärder som skall vidtas vid störningar på marknaden för spannmål (2).

(3)

Det exportbidrag som tillämpas för malt måste beräknas med hänsyn till den kvantitet spannmål som krävs för att tillverka ifrågavarande produkter. De ovannämnda kvantiteterna fastställs i förordning (EG) nr 1501/95.

(4)

Förhållandena på världsmarknaden eller de särskilda krav som vissa marknader ställer kan göra det nödvändigt att variera exportbidraget för vissa produkter i enlighet med destination.

(5)

Exportbidraget måste fastställas en gång per månad. Det kan ändras under den mellanliggande perioden.

(6)

Till följd av att dessa regler tillämpas på den nuvarande situationen på spannmålsmarknaderna, och särskilt på noteringar eller priser för dessa produkter inom gemenskapen och på världsmarknaden, bör exportbidragen vara de som anges i bilagan till den här förordningen.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De exportbidrag för malt som anges i artikel 1.1 c i förordning (EG) nr 1784/2003 skall vara de som anges i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 28 februari 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)   EUT L 270, 21.10.2003, s. 78.

(2)   EGT L 147, 30.6.1995, s. 7. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1431/2003 (EUT L 203, 12.8.2003, s. 16).


BILAGA

till kommissionens förordning av den 28 februari 2005 om fastställande av exportbidragen för malt

Produktnummer

Destination

Måttenhet

Bidragsbelopp

1107 10 19 9000

A00

EUR/t

0,00

1107 10 99 9000

A00

EUR/t

0,00

1107 20 00 9000

A00

EUR/t

0,00

Anm.: Produktkoderna och destinationskoderna serie ”A ” fastställs i kommissionens förordning (EEG) nr 3846/87 (EGT L 366, 24.12.1987, s. 1) i dess ändrade lydelse.

De numeriska destinationskoderna fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 2081/2003 (EUT L 313, 28.11.2003, s. 11).


1.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 55/5


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 344/2005

av den 28 februari 2005

om fastställande av det korrektionsbelopp som tillämpas på exportbidraget för malt

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt artikel 15.2 i denna, och

av följande skäl:

(1)

Artikel 14.2 i förordning (EG) nr 1784/2003 fastställer att det exportbidrag som gäller för spannmål den dag då ansökan om exportlicens lämnas in på begäran måste tillämpas för export som kommer att ske under exportlicensens giltighetstid. I det fallet måste ett korrektionsbelopp tillämpas på exportbidraget.

(2)

Enligt kommissionens förordning (EG) nr 1501/95 av den 29 juni 1995 om vissa närmare bestämmelser till rådets förordning (EEG) nr 1766/92 om beviljande av exportbidrag för spannmål och om de åtgärder som skall vidtas vid störningar på marknaden för spannmål (2), är det möjligt att fastställa ett korrektionsbelopp för det malt som anges i artikel 1.1 c i förordning (EEG) nr 1766/92 (3). Detta korrektionsbelopp skall beräknas med hänsyn tagen till de faktorer som anges i artikel 1 i förordning (EG) nr 1501/95.

(3)

Till följd av att bestämmelserna ovan tillämpas måste korrektionsbeloppet vara det som fastställs i bilagan till denna förordning.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det korrektionsbelopp som avses i artikel 15.3 i förordning (EG) nr 1784/2003 och som tillämpas på förutfastställda exportbidrag för malt skall vara det som anges i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 28 februari 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)   EUT L 270, 21.10.2003, s. 78.

(2)   EGT L 147, 30.6.1995, s. 7. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1431/2003 (EUT L 203, 12.8.2003, s. 16).

(3)   EGT L 181, 1.7.1992, s. 21. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1104/2003 (EUT L 158, 27.6.2003, s. 1).


BILAGA

till kommissionens förordning av den 28 februari 2005 om fastställande av det korrektionsbelopp som tillämpas på exportbidraget för malt

Anm.: Produktkoderna och destinationskoderna serie ” A ” fastställs i kommissionens förordning (EEG) nr 3846/87 (EGT L 366, 24.12.1987, s. 1) i dess ändrade lydelse.

De numeriska destinationskoderna fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 2081/2003 (EUT L 313, 28.11.2003, s. 11).

(EUR/t)

Produktnummer

Destination

Nuvarande

2

Period 1

3

Period 2

4

Period 3

5

Period 4

6

Period 5

7

1107 10 11 9000

A00

0

0

0

0

0

0

1107 10 19 9000

A00

0

0

0

0

0

0

1107 10 91 9000

A00

0

0

0

0

0

0

1107 10 99 9000

A00

0

0

0

0

0

0

1107 20 00 9000

A00

0

0

0

0

0

0


(EUR/t)

Produktnummer

Destination

Period 6

8

Period 7

9

Period 8

10

Period 9

11

Period 10

12

Period 11

1

1107 10 11 9000

A00

0

0

0

0

0

0

1107 10 19 9000

A00

0

0

0

0

0

0

1107 10 91 9000

A00

0

0

0

0

0

0

1107 10 99 9000

A00

0

0

0

0

0

0

1107 20 00 9000

A00

0

0

0

0

0

0


1.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 55/7


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 345/2005

av den 28 februari 2005

om ändring av det korrektionsbelopp som tillämpas på exportbidraget för spannmål

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt artikel 13.8 i denna, och

av följande skäl:

(1)

Det korrektionsbelopp som tillämpas på exportbidraget för spannmål fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 333/2005 (2).

(2)

På grundval av dagens cif-priser och cif-priser för terminsleverans och med hänsyn till den utveckling som kommer att ske på marknaden inom en överskådlig framtid bör det korrektionsbelopp som för närvarande tillämpas på exportbidraget för spannmål ändras.

(3)

Korrektionsbeloppet skall fastställas efter samma procedur som exportbidraget; det kan ändras under perioden mellan fastställelserna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det korrektionsbelopp som avses i artikel 1.1 a, b och c i förordning (EEG) nr 1784/2003 och som tillämpas på förutfastställda exportbidrag för de produkter som avses, med undantag av malt, ändras till det som anges i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 28 februari 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)   EUT L 270, 21.10.2003, s. 78.

(2)   EUT L 53, 26.2.2005, s. 18.


BILAGA

till kommissionens förordning av den 28 februari 2005 om fastställande av det korrektionsbelopp som tillämpas på exportbidraget för spannmål

(EUR/t)

Produktnummer

Bestämmelseland

Nuvarande

3

Period 1

4

Period 2

5

Period 3

6

Period 4

7

Period 5

8

Period 6

9

1001 10 00 9200

1001 10 00 9400

A00

0

0

0

0

0

1001 90 91 9000

1001 90 99 9000

C01

0

– 0,46

– 0,92

– 0,92

– 10,00

1002 00 00 9000

A00

0

0

0

0

0

1003 00 10 9000

1003 00 90 9000

C02

0

– 0,46

– 0,92

– 0,92

– 20,00

1004 00 00 9200

1004 00 00 9400

C03

0

– 0,46

– 0,92

– 0,92

– 40,00

1005 10 90 9000

1005 90 00 9000

A00

0

0

0

0

0

1007 00 90 9000

1008 20 00 9000

1101 00 11 9000

1101 00 15 9100

C01

0

– 0,63

– 1,26

– 1,26

– 15,00

1101 00 15 9130

C01

0

– 0,59

– 1,18

– 1,18

– 15,00

1101 00 15 9150

C01

0

– 0,54

– 1,09

– 1,09

– 15,00

1101 00 15 9170

C01

0

– 0,50

– 1,00

– 1,00

– 15,00

1101 00 15 9180

C01

0

– 0,47

– 0,94

– 0,94

– 15,00

1101 00 15 9190

1101 00 90 9000

1102 10 00 9500

A00

0

0

0

0

0

1102 10 00 9700

A00

0

0

0

0

0

1102 10 00 9900

1103 11 10 9200

A00

0

0

0

0

0

1103 11 10 9400

A00

0

0

0

0

0

1103 11 10 9900

1103 11 90 9200

A00

0

0

0

0

0

1103 11 90 9800

Anm.: Produktkoderna och destinationskoderna för serie ”A ” fastställs i kommissionens förordning (EEG) nr 3846/87 (EGT L 366, 24.12.1987, s. 1) i dess ändrade lydelse.

De numeriska destinationskoderna fastställs i förordning (EG) nr 2081/2003 (EUT L 313, 28.11.2003, s. 11).

C01

:

Alla tredjeländer utom Albanien, Bulgarien, Rumänien, Kroatien, Bosnien och Hercegovina, Serbien och Montenegro, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Liechtenstein och Schweiz.

C02

:

Algeriet, Saudiarabien, Bahrain, Egypten, Förenade Arabemiraten, Iran, Irak, Israel, Jordanien, Kuwait, Libanon, Libyen, Marocko, Mauretanien, Oman, Qatar, Syrien, Tunisien och Jemen.

C03

:

Alla tredjeländer utom Bulgarien, Norge, Rumänien, Schweiz och Liechtenstein.


1.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 55/9


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 346/2005

av den 28 februari 2005

om fastställande av världsmarknadspriset på orensad bomull

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av protokoll nr 4 om bomull som är fogat som bilaga till Anslutningsakten för Grekland, senast ändrat genom rådets förordning (EG) nr 1050/2001 (1),

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1051/2001 av den 22 maj 2001 om produktionsstöd för bomull (2), särskilt artikel 4 i denna, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 1051/2001, skall ett världsmarknadspris på orensad bomull fastställas regelbundet på grundval av det världsmarknadspris som konstaterats för rensad bomull med hänsyn till det förhållande som tidigare har konstaterats mellan priset för rensad bomull och det pris som beräknas för orensad bomull. Detta tidigare förhållande har fastställts i artikel 2.2 i kommissionens förordning (EG) nr 1591/2001 av den 2 augusti 2001 om tillämpningsföreskrifter för stödsystemet för bomull (3). Om världsmarknadspriset inte kan fastställas på detta sätt skall priset fastställas på grundval av det senast fastställda priset.

(2)

Enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 1051/2001, skall världsmarknadspriset på orensad bomull bestämmas för en produkt med vissa egenskaper och med hänsyn till de mest fördelaktiga anbuden och prisnoteringarna på världsmarknaden mellan dem som anses vara representativa för den verkliga marknadstendensen. För att bestämma detta pris har det fastställts ett medeltal av de anbud och de priser som noterats på en eller flera representativa europeiska börser för en produkt som levererats cif till en hamn inom gemenskapen och som kommer från olika leverantörsländer vilka anses vara de mest representativa för den internationella handeln. Det föreskrivs justeringar av kriterierna för att bestämma världsmarknadspriset för orensad bomull för att ta hänsyn till motiverade skillnader när det gäller den levererade produktens kvalitet eller anbudens och prisnoteringarnas karaktär. Dessa justeringar fastställs i artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1591/2001.

(3)

Tillämpningen av ovanstående kriterier innebär att världsmarknadspriset på orensad bomull bör fastställas på nedan angiven nivå.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Världsmarknadspriset på orensad bomull, som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 1051/2001, fastställs till 19,129 EUR/100 kg.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 28 februari 2005.

På kommissionens vägnar

J. M. SILVA RODRÍGUEZ

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)   EGT L 148, 1.6.2001, s. 1.

(2)   EGT L 148, 1.6.2001, s. 3.

(3)   EGT L 210, 3.8.2001, s. 10. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1486/2002 (EGT L 223, 20.8.2002, s. 3).


1.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 55/10


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 347/2005

av den 28 februari 2005

om fastställande av produktionsbidraget för olivolja som används vid tillverkningen av vissa konserverade livsmedel

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning nr 136/66/EEG av den 22 september 1966 om den gemensamma organisationen av marknaden för oljor och fetter (1), särskilt artikel 20a i denna, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 20a i förordning nr 136/66/EEG föreskrivs om beviljande av produktionsbidrag för olivolja som används inom konserveringsindustrin. Enligt punkt 6 i den artikeln skall kommissionen, utan att detta påverkar tillämpningen av punkt 3 i denna, fastställa detta bidrag varannan månad.

(2)

Enligt artikel 20a.2 i ovan nämnda förordning skall produktionsbidraget, fastställas på grundval av skillnaden mellan de priser som tillämpas på världsmarknaden och på gemenskapsmarknaden med hänsyn till den importavgift som tillämpas för olja som omfattas av undernummer 1509 90 00 , i Kombinerade nomenklaturen under en referensperiod liksom de komponenter som använts vid fastställandet av de exportbidrag som gäller för samma oljor under en referensperiod. Det är lämpligt att som referensperiod betrakta de två månader som föregår inledningen av perioden för produktionsbidragets giltighet.

(3)

Tillämpning av ovan nämnda kriterier har till följd att bidraget fastställs enligt vad som anges nedan.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

För månaderna mars och april 2005 skall det produktionsbidrag som avses i artikel 20a.2 i förordning nr 136/66/EEG vara 44,00 euro/100 kg.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 28 februari 2005.

På kommissionens vägnar

J. M. SILVA RODRÍGUEZ

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)   EGT 172, 30.9.1966, s. 3025/66. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 865/2004 (EUT L 161, 30.4.2004, p. 97).


1.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 55/11


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 348/2005

av den 28 februari 2005

om undantag från förordning (EG) nr 174/1999 när det gäller giltighetstiden för exportlicenser med förutfastställelse av bidraget inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1255/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (1), särskilt artikel 31.14 i denna, och

av följande skäl:

(1)

Giltighetstiden för exportlicenser fastställs i artikel 6 i kommissionens förordning (EG) nr 174/1999 av den 26 januari 1999 om fastställande av särskilda tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EEG) nr 804/68 i fråga om exportlicenser och exportbidrag inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter (2).

(2)

Sänkningen av interventionspriserna för smör och skummjölkspulver från och med den 1 juli 2005 kommer sannolikt att leda till lägre marknadspriser för mejeriprodukter under regleringsåret 2005/2006.

(3)

Giltighetstiden för exportlicenser med förutfastställelse av bidraget bör som försiktighetsåtgärd begränsas till den 30 juni 2005 för att skydda gemenskapens budget mot onödiga utgifter och för att förhindra att systemet med exportbidrag inom mejerisektorn används i spekulationssyften.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Genom avvikelse från artikel 6 i förordning (EG) nr 174/1999 skall exportlicenser med förutfastställelse av bidraget för de produkter som anges i punkterna a–d i samma artikel, och för vilka ansökan lämnas in efter denna förordnings ikraftträdande, gälla fram till den 30 juni 2005.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 28 februari 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)   EGT L 160, 26.6.1999, s. 48. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 186/2004 (EUT L 29, 3.2.2004, s. 6).

(2)   EGT L 20, 27.1.1999, s. 8. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2250/2004 (EUT L 381, 28.12.2004, s. 25).


1.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 55/12


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 349/2005

av den 28 februari 2005

om villkor för gemenskapsbidrag för nödåtgärder och bekämpning av vissa djursjukdomar som avses i rådets beslut 90/424/EEG

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1258/1999 av den 17 maj 1999 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken (1), särskilt artikel 3.4 i denna, och

av följande skäl:

(1)

Av artiklarna 3, 4, 6 och 11 i rådets beslut 90/424/EEG av den 26 juni 1990 om utgifter inom veterinärområdet (2) framgår att medlemsstaterna har rätt att ansöka om finansiellt stöd från gemenskapen för bekämpning av sjukdomar i de fall som beskrivs i dessa artiklar, och under förutsättning att de följer särskilda bestämmelser.

(2)

I artiklarna 6.3 och 11.5 i beslut 90/424/EEG anges att besluten om sådant finansiellt gemenskapsstöd bör innehålla bestämmelser om vilka kostnader som är stödberättigande och i artiklarna 4 och 11 hänvisas till bestämmelserna i artikel 3, särskilt de som gäller förfarandet.

(3)

Enligt artikel 40a i beslut 90/424/EEG skall de utgifter som finansieras i enlighet med det beslutet förvaltas direkt av kommissionen, i enlighet med artikel 148 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (3).

(4)

Förordning (EG) nr 1258/1999 innehåller dock inga bestämmelser om förvaltningen av sådana anslag. Dessutom fastställs i beslut 90/424/EEG villkor för rätt att ansöka om gemenskapsbidrag. Dessa villkor bör förtydligas.

(5)

I syfte att förenkla och öka insynen i den finansiella förvaltningen av dessa anslag samt garantera likabehandling av medlemsstaterna och förebygga att de djur och produkter som berättigar till kompensation värderas för högt, är det befogat att klargöra och fastställa de bestämmelser som skall tillämpas på medlemsstaternas ansökningar om kompensation, bl.a. om tidsfristen för utbetalningen av kompensationen till ägaren av djuren eller produkterna och om hur stort gemenskapsbidraget kan bli.

(6)

För att säkra en sund finansiell förvaltning bör man snabbt få tillgång till uppgifter om hur sjukdomen hanteras samt till regelbundna uppskattningar av medlemsstaternas utgifter.

(7)

Enligt artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1258/1999, finansieras veterinära åtgärder och växtskyddsåtgärder som vidtas i enlighet med gemenskapsbestämmelserna genom garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket. Finansiell kontroll utförs i enlighet med artiklarna 8 och 9 i den förordningen.

(8)

Med hänsyn till de särskilda förhållanden som gäller för uppfödning av hästdjur och dess konsekvenser för hanteringen av de sjukdomar som drabbar hästdjur, bör dessa inte omfattas av denna förordning, dock utan att detta påverkar tillämpningen av bestämmelserna i beslut 90/424/EEG.

(9)

Det är nödvändigt att fastställa de kurser som skall gälla för omräkning av ansökningar om kompensation som lämnats in i nationell valuta enligt artikel 1 d i rådets förordning (EG) nr 2799/98 av den 15 december 1998 om att fastställa ett agromonetärt system för euron (4).

(10)

Det är viktigt att fastslå vilka metoder som skall användas för finansiell revision.

(11)

Kommissionen bör ha möjlighet att ändra tidsfristerna och minskningarna av de stödberättigande kostnader som avses i denna förordning om medlemsstaterna kan påvisa välgrundade skäl för detta, särskilt för att ge medlemsstaterna möjlighet att anpassa deras administrativa bestämmelser till kraven i denna förordning.

(12)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Tillämpningsområde

1.   Denna förordning skall tillämpas på de ekonomiska bidrag som gemenskapen beviljar medlemsstaterna för de kostnader som berättigar till finansiellt gemenskapsstöd enligt artiklarna 3, 4 och 5 i denna förordning, för bekämpning av sjukdomar i de fall som anges i artikel 3.1 i beslut 90/424/EEG, bortsett från sjukdomar som drabbar hästdjur, samt artikel 4.1 och 4.2, artikel 6.2, och artikel 11.1 i det beslutet.

2.   Utan att det påverkar antagandet av ytterligare kriterier för stödberättigande som kan fastställas genom de beslut som avses i artiklarna 3.4, 6.2, 6.3 och 11.4 i beslut 90/424/EEG (särskilda beslut), kan tillämpningen av denna förordning i dessa beslut vidgas till att omfatta finansiering av andra åtgärder än de som avses i punkt 1 i denna artikel, särskilt i fråga om

a)

kompensation för förluster vid vaccination som avses i artikel 11.4 a v i beslut 90/424/EEG,

b)

driftskostnader i samband med de åtgärder som avses i artikel 3.2 a och artikel 6.2 i beslut 90/424/EEG.

3.   Denna förordning påverkar inte principen om att medlemsstaternas rätt till finansiellt stöd från gemenskapen för de utgifter de haft är avhängig av att medlemsstaterna följer gemenskapens bestämmelser.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med:

a)    snabb och skälig kompensation : utbetalning inom 90 dagar efter avlivningen av djuren av ett belopp som motsvarar marknadspriset,

b)    marknadspris : det pris som ägaren under normala omständigheter hade kunnat få för djuret omedelbart innan det smittades eller avlivades, med beaktande av dess tillstånd, kvalitet och ålder,

c)    rimliga utgifter : utgifter för inköp av materiel eller tjänster till ett pris som inte är orimligt i jämförelse med gällande marknadspris vid tiden före det att sjukdomen konstaterades,

d)    nödvändiga utgifter : utgifter för inköp av materiel eller tjänster som avses i artikel 3.2 eller i artikel 11.4 a i till iv och artikel 11.4 b i beslut 90/424/EEG, vars natur och direkta anknytning till de bidragberättigande utgifter som anges i artikel 3 i denna förordning har bevisats,

e)    obligatorisk avlivning : obligatorisk avlivning där sjukdomsutbrott konstaterats och förebyggande avlivningar (i fall av kontakt, utbrott i närområdet, misstanke, förebyggande vaccinering) som uttryckligen beordrats och utförts på grund av en särskild hälsorisk.

Definitionerna i punkterna a till d skall också tillämpas vid obligatorisk destruktion av ägg.

Artikel 3

Utgifter som berättigar till stöd från gemenskapen

Medlemsstaterna kan komma ifråga för ett finansiellt stöd från gemenskapen för:

a)

Utbetalning av snabb och skälig kompensation till de djurägare som tvingats till obligatorisk avlivning av djur eller obligatorisk destruktion av ägg, i enlighet med artikel 3.2 första och sjunde strecksatsen och artikel 11.4 a i i beslut 90/424/EEG.

b)

Ersättning för driftskostnader i samband med obligatorisk avlivning av djur och obligatorisk destruktion av djur och kontaminerade produkter, till rengöring och desinficering av lokaler eller till rengöring och desinficering eller vid behov destruktion av smittad utrustning, i enlighet med artikel 3.2 första, andra och tredje strecksatsen och artikel 11.4 a i till a iv och artikel 11.4 b i beslut 90/424/EEG.

c)

Ersättning för utgifter i samband med andra åtgärder som kan beslutas inom ramen för och enligt de villkor som fastställs i de särskilda besluten om finansiellt stöd från gemenskapen till dessa åtgärder, särskilt utgifter för eventuella vaccinationer.

Artikel 4

Beräkning av maximal stödberättigande kompensation per djur

1.   Det enhetspris per djur eller produkt som använts vid beräkningen av gemenskapens finansiella stöd får inte överstiga ett genomsnittligt enhetspris som beräknas på grundval av det totala beloppet för kompensation för de djur eller produkter som berörs dividerat med motsvarande antal djur eller produkter. Det får inte överstiga

a)

900 euro per avlivat nötkreatur,

b)

125 euro per avlivat svin,

c)

100 euro per avlivat får eller avlivad get,

d)

2,20 euro per avlivad värphöna och 1,20 euro per avlivad slakthöna,

e)

0,20 euro per kläckägg och 0,04 euro per konsumtionsägg som destruerats.

När det beräknade genomsnittliga enhetspriset överstiger maximivärdena enligt första stycket och när det är berättigat både på grundval av de marknadspriser som medlemsstaten meddelat enligt artikel 6.1 och de observationer som gjorts vid de revisioner som avses i artikel 10, skall kommissionen använda det beräknade värdet som utgångspunkt när den beräknar gemenskapsbidraget.

2.   De maximivärden som anges i första stycket skall uppdateras och kompletteras av kommissionen för alla eller delar av de berörda djur- och produktkategorierna för att ta hänsyn till marknadsutvecklingen och särskilt inflationstakten.

Artikel 5

Beräkning av gemenskapsbidraget till driftskostnader

1.   Det finansiella bidrag från gemenskapen till de utgifter som avses i artikel 3 b och 3 c lämnas uteslutande för att kompensera nödvändiga och skäliga kostnader som kan relateras till de stödberättigande kostnader som avses i bilaga I.

2.   Vid beräkningen av gemenskapsbidraget skall särskilt följande av medlemsstatens kostnader inte tas med i beräkningen:

a)

mervärdesskatt och övriga skatter,

b)

offentligt anställdas löner,

c)

kostnader i samband med användning av offentlig utrustning, annan än förbrukningsmaterial, bl.a. transportmedel,

d)

kompensation för andra avlivningar än obligatoriska avlivningar,

e)

kompensation som utbetalas utöver andra typer av gemenskapsbidrag, t.ex. slaktbidrag, i strid mot gemenskapsbestämmelserna,

f)

kompensation i samband med rivning eller renovering av byggnader på jordbruksföretag, kostnader för infrastruktur och kostnader i samband med ekonomiska förluster och arbetslöshet till följd av sjukdomen eller till följd av förbud mot återinsättning.

Artikel 6

Uppgifter som krävs för att gemenskapen skall bevilja finansiellt stöd

1.   Om en av de situationer som avses i artikel 1.1 uppstår inom en medlemsstats territorium, skall denna senast 30 dagar efter den officiella bekräftelsen av det första utbrottet underrätta kommissionen om vilka djur- eller produktkategorier som berörs och vilka marknadspriser som gäller för var och en av dessa kategorier.

2.   Senast två månader efter det att det första utbrottet bekräftats officiellt och därefter varannan månad, skall medlemsstaten i elektronisk form och enligt modellen i bilaga II a lämna in följande centrala uppgifter om kostnaderna för kompensationen: antal avlivade djur per kategori och i förekommande fall antal ägg som destruerats samt det totala kompensationsbelopp som redan beviljats för varje kategori.

3.   Senast tre månader efter det att det första utbrottet bekräftats officiellt och därefter varannan månad, skall medlemsstaten i elektronisk form och enligt modellen i bilaga II b lämna in följande centrala uppgifter om driftskostnaderna för kompensationen: de belopp som utbetalats för avlivning, transport och destruktion av slaktkroppar, ägg och mjölk, rengöring, desinficering av och insektsbekämpning på anläggningarna, destruktion av foder och eventuellt utrustning.

Artikel 7

Betalningsvillkor och verifikationer

1.   Det finansiella stöd från gemenskapen som avses i artikel 3 skall utbetalas på grundval av

a)

en officiell ansökan om ersättning åtföljd av en finansieringsrapport i enlighet med punkt 2 i denna artikel,

b)

de verifikationer som förtecknas i bilaga V och som visar kostnaderna för de olika åtgärder för vilka gemenskapsbidraget sökts,

c)

en epidemiologisk rapport som omfattar varje anläggning där djur har avlivats eller destruerats,

d)

resultaten av eventuella revisioner som avses i artikel 10.

De verifikationer som avses i punkt b och alla andra relevanta uppgifter, även uppgifter om näringsverksamheten, skall på begäran ställas till förfogande för kommissionens revision på plats.

2.   Avdelningen ”skälig kompensation” i den finansieringsrapport som avses i punkt 1 a skall läggas fram i elektroniskt format i enlighet med bilaga III senast 60 kalenderdagar efter det datum då det särskilda beslutet om det finansiella stödet meddelats.

Avdelningen ”driftskostnader” i den finansieringsrapport som avses i punkt 1 a skall läggas fram i elektroniskt format i enlighet med bilaga IV senast sex månader efter det datum då det sista utbrottet konstaterats.

Kommissionen får förlänga de tidsfrister som avses i första och andra stycket om medlemsstaterna kan påvisa objektiva och välgrundade skäl för detta.

3.   Medlemsstaterna skall i enlighet med nationella bestämmelser i lagar och andra författningar vidta de åtgärder som är nödvändiga för att

a)

säkra att de sjukdomsbekämpande åtgärder som finansieras verkligen genomförs, och att detta sker enligt gällande regler,

b)

förhindra och ingripa mot oegentligheter,

c)

återkräva de belopp som förlorats till följd av oegentligheter eller försumlighet,

d)

sörja för att de djurägare som avses i artikel 3 a får snabb och skälig kompensation,

e)

på förhand fastställa villkoren för användning och offentliga inköp av stödberättigande tjänster och utrustning som krävs för att hantera en kris, bl.a. för avlivning av djur, transport, destruktion av slaktkroppar, ägg och produkter, samt rengöring och desinficering, i syfte att uppnå en sund finansiell förvaltning av medlemsstaternas egna kostnader.

Medlemsstaterna skall på begäran upplysa kommissionen om vilka åtgärder som vidtagits för detta ändamål.

4.   I den officiella ansökan om ersättning skall det under alla omständigheter preciseras vilka nationella administrativa och rättsliga förfaranden som tillämpats i samband med genomförandet av den verksamhet som finansierats, och särskilt när det gäller de ärenden som inte avslutats, de belopp det rör sig om och bakgrunden till dessa förfaranden.

Artikel 8

Omräkningskurs

Den omräkningskurs som skall tillämpas på ansökningar om ersättning som lämnats in i nationella valutor i den mening som avses i artikel 1 d i förordning (EG) nr 2799/98 under loppet av månaden ”n” skall vara den gällande kursen den tionde dagen i månaden ”n+1” eller den dag närmast före detta datum för vilken det finns en kurs.

Artikel 9

Minskning av stödberättigande kostnader

1.   Om de berörda myndigheterna inte respekterar de tidsfrister som avses i artikel 6 kan detta leda till att de stödberättigande kostnaderna minskas med upp till 5 %, med hänsyn tagen till kvaliteten på de mottagna uppgifterna och den anmälda epizootins omfattning.

2.   Om de tidsfrister som avses i artikel 7.2 inte respekteras skall detta leda till att gemenskapsbidraget minskas med 25 % för varje hel kalendermånads försening.

3.   I de fall där de berörda myndigheterna utbetalar kompensationen utanför den tidsfrist som avses i artikel 2 a, skall följande regler tillämpas:

a)

De stödberättigande kostnaderna minskas med 25 % när utbetalningen gjorts mellan 91 och 105 dagar efter det att djuren avlivats eller äggen destruerats.

b)

De stödberättigande kostnaderna minskas med 50 % när utbetalningen gjorts mellan 106 och 120 dagar efter det att djuren avlivats eller äggen destruerats.

c)

De stödberättigande kostnaderna minskas med 75 % när utbetalningen gjorts mellan 121 och 135 dagar efter det att djuren avlivats eller äggen destruerats.

d)

De stödberättigande kostnaderna minskas med 100 % när utbetalningen gjorts 135 dagar eller mer efter det att djuren avlivats eller äggen destruerats.

Kommissionen kan tillämpa en annan stegring eller lägre procentsatser, eller ingen minskning alls, om medlemsstaterna kan påvisa objektiva och välgrundade skäl för detta.

4.   Om mottagarna har invändningar mot kompensationen skall de tidsfrister som avses i punkt 3 suspenderas för de berörda fallen.

Artikel 10

Revision

Kommissionen får i samarbete med de behöriga myndigheterna utföra revision av genomförandet av de åtgärder som avses i artikel 3 och artikel 7.3 vad gäller de härmed förknippade kostnadernas stödberättigande samt revision på plats i medlemsstaterna.

Sådan revision kan särskilt avse kontroll av handlingar och av överensstämmelsen mellan de finansiella handlingarna när det gäller djurens pris, antal, ålder och vikt, samt äggens värpdag, aktuella fakturor, jordbruksföretagens register, uttagsorder och transportdokument.

Artikel 11

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 28 februari 2005.

På kommissionens vägnar

Markos KYPRIANOU

Ledamot av kommissionen


(1)   EGT L 160, 26.6.1999, s. 103.

(2)   EGT L 224, 18.8.1990, s. 19. Beslutet senast ändrat genom rådets förordning (EG) nr 806/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1).

(3)   EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

(4)   EGT L 349, 24.12.1998, s. 1.


BILAGA I

Stödberättigande kostnader som avses i artikel 5.1

1.

Kostnader för obligatorisk avlivning av djur:

a)

Löner och ersättning till personal som anställts särskilt för avlivningen.

b)

Förbrukningsmaterial och särskild utrustning som används för avlivningen.

c)

Inköp av tjänster eller hyra av materiel för transport av djur till stället för avlivningen.

2.

Kostnader för destruktion av slaktkroppar eller ägg:

a)

Destruktion: inköp av tjänster eller hyra av materiel för transport av slaktkroppar eller ägg till konverteringsanläggningen, bearbetning av slaktkropparna eller äggen vid konverteringsanläggningen, förbrukningsmaterial och särskild utrustning som används för destruktion av ägg och kött- och benmjöl.

b)

Nedgrävning: personal som anställts särskilt för nedgrävningen, inköp av tjänster eller hyra av materiel för transport och nedgrävning av slaktkropparna eller äggen samt produkter som använts för desinficering av anläggningen.

c)

Bränning, eventuellt på stället: personal som anställts särskilt för bränningen, bränsle och annat material som använts, inköp av tjänster eller hyra av materiel för transport av slaktkropparna eller äggen samt produkter som använts för desinficering av anläggningen.

3.

Kostnader för rengöring (*1) och desinficering (*1) av samt insektsbekämpning på anläggningarna:

a)

Produkter som använts för rengöring, desinficering och insektsbekämpning.

b)

Löner och ersättning till personal som anställts särskilt för att sköta dessa uppgifter.

4.

Kostnader för destruktion av kontaminerat foder (*1) eller kontaminerad mjölk (*1):

a)

Kompensation till inköpspriset för fodret eller mjölken.

b)

Inköp av tjänster eller hyra av materiel för transport och destruktion av foder eller mjölk.

5.

Kostnader för ersättning för destruktion av kontaminerad utrustning till marknadsvärde (*1).

6.

När det gäller vaccination kan de stödberättigande kostnaderna omfatta löner och honorar till personer som anställts särskilt för att sköta dessa uppgifter, förbrukningsmaterial och särskild utrustning som används för vaccination och i förekommande fall medlemsstaternas inköp av vaccin i de fall då gemenskapen inte kan tillhandahålla de vaccin som är nödvändiga för att utrota sjukdomen.

(*1)  Gäller ej bluetongue.


BILAGA II a

Uppgifter som krävs för att gemenskapen skall bevilja finansiellt stöd

(sjukdomens namn) (år) (medlemsstat): kompensation

Djurart eller produkttyp

Antal

Kompensation (i nationell valuta)

 

 

 

 

 

 

 

 

 


BILAGA II b

Uppgifter som krävs för att gemenskapen skall bevilja finansiellt stöd

(sjukdomens namn) (år) (medlemsstat): driftskostnader

Typ av åtgärd

Belopp (i nationell valuta)

Avlivning

 

Transport av

slaktkroppar

ägg

mjölk

Destruktion av

slaktkroppar

ägg

mjölk

Destruktion av foder

 

Destruktion av material

 

Rengöring

 

Desinficering/insektsbekämpning

 

Summa

 


BILAGA III

Ansökan om bidrag till kompensation av kostnader för obligatorisk avlivning av djur och obligatorisk destruktion av ägg

Utbrott nr

Kontakt i samband med utbrottet

Övrigt

Anläggningens identifieringsnummer

Uppfödare

Anläggningens läge

Djurägare

Avlivningsdatum

Avlivning

Destruktionsmetod

Vikt vid destruktion

Antal djur per art

Utbetalat belopp per art

Övriga kostnader som betalats direkt till uppfödaren

(exkl. moms)

Sammanlagd kompensation

(exkl. moms)

Utbetalningsdatum

 

 

 

 

Efternamn

Förnamn

 

Efternamn

Förnamn

 

Gård

Slakteri

Konverteringsanläggning

Förbränning på plats

Övrigt (v.g. specificera)

 

Suggor

Galtar

Smågrisar

Svin

Suggor

Galtar

Smågrisar

Svin

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Utbrott nr

Kontakt i samband med utbrottet

Övrigt

Anläggningens identifieringsnummer

Uppfödare

Anläggningens läge

Djurägare

Avlivningsdatum

Avlivning

Destruktionsmetod

Vikt vid destruktion

Antal djur per art

Utbetalat belopp per art

Övriga kostnader som betalats direkt till uppfödaren

(exkl. moms)

Sammanlagd kompensation

(exkl. moms)

Utbetalningsdatum

 

 

 

 

Efternamn

Förnamn

 

Efternamn

Förnamn

 

Gård

Slakteri

Konverteringsanläggning

Förbränning på plats

Övrigt (v.g. specificera)

 

Kor (*1)

Kvigor

Kalvar

Tjurar

Kor

Kvigor

Kalvar

Tjurar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Utbrott nr

Kontakt i samband med utbrottet

Övrigt

Anläggningens identifieringsnummer

Uppfödare

Anläggningens läge

Djurägare

Avlivningsdatum

Avlivning

Destruktionsmetod

Vikt vid destruktion

Antal djur per art

Utbetalat belopp per art

Övriga kostnader som betalats direkt till uppfödaren

(exkl. moms)

Sammanlagd kompensation

(exkl. moms)

Utbetalningsdatum

 

 

 

 

Efternamn

Förnamn

 

Efternamn

Förnamn

 

Gård

Slakteri

Konverteringsanläggning

Förbränning på plats

Övrigt

(v.g. specificera)

 

Får

Getter

Övriga

Får

Getter

Övriga

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tackor

Baggar

Lamm

Hongetter

Bockar

Killingar

 

Tackor

Baggar

Lamm

Hongetter

Bockar

Killingar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Utbrott nr

Kontakt i samband med utbrottet

Övrigt

Anläggningens identifieringsnummer

Uppfödare

Anläggningens läge

Djurägare

Avlivningsdatum

Avlivning

Destruktionsmetod

Vikt vid destruktion

Antal djur per art

Utbetalat belopp per art

Övriga kostnader som betalats direkt till uppfödaren

(exkl. moms)

Sammanlagd kompensation

(exkl. moms)

Utbetalningsdatum

 

 

 

 

Efternamn

Förnamn

 

Efternamn

Förnamn

 

Gård

Slakteri

Konverteringsanläggning

Förbränning på plats

Övrigt

(v.g. specificera

 

Höns

Fjäderfä

Övriga

Höns

Fjäderfä

Övriga

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Värphöns

Slaktkycklingar

Avelsdjur

Ankor

Gäss

Kalkoner

 

Värphöns

Slaktkycklingar

Avelsdjur

Ankor

Gäss

Kalkoner

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Utbrott nr

Kontakt i samband med utbrottet

Övrigt

Anläggningens identifieringsnummer

Uppfödare

Anläggningens läge

Djurägare

Avlivningsdatum

Avlivning

Destruktionsmetod

Vikt vid destruktion

Antal djur per art

Utbetalat belopp per art

Övriga kostnader som betalats direkt till uppfödaren

(exkl. moms)

Sammanlagd kompensation

(exkl. moms)

Utbetalningsdatum

 

 

 

 

Efternamn

Förnamn

 

Efternamn

Förnamn

 

Gård

Slakteri

Konverteringsanläggning

Förbränning på plats

Övrigt

(v.g. specificera)

 

Höns

Fjäderfä

Övriga

Höns

Fjäderfä

Övriga

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Värphöns

Slaktkycklingar

Avelsdjur

Ankor

Gäss

Kalkoner

 

Värphöns

Slaktkycklingar

Avelsdjur

Ankor

Gäss

Kalkoner

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


(*1)  Specificera kategori: mjölk- och/eller köttdjur.


BILAGA IV

Ansökan om bidrag till kompensation av övriga kostnader

”Övriga kostnader” i nationell valuta, exklusive moms (bortsett från kompensation för värdet av djuren eller äggen)

Anläggningens nummer

Typ av åtgärd

Avlivning

Destruktion av slaktkroppar (transport och bearbetning)

Destruktion av ägg (transport och bearbetning)

Rengöring och desinficering/insektsbekämpning (löner och produkter)

Foder och mjölk (kompensation och destruktion)

Utrustning (kompensation och destruktion)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

 

 

 

 

 


BILAGA V

Verifikationer som den kontrollerande myndigheten skall kunna lägga fram på begäran

Följande skall anses som verifikationer avseende de åtgärder som kontrolleras i enlighet med artikel 7.1 b:

I.   HANDLINGAR KNUTNA TILL KOMPENSATION TILL UPPFÖDARE

1)

Bevis på utbetalning till mottagaren (betalningsregister).

2)

Utvärderingsrapporter om de djur och produkter för vilka kompensation betalats ut.

3)

Officiella beslut om avlivning av djuren.

4)

Handlingar som rör transporten av djuren (dispens, transporterade kategorier, kvitto på leveransen).

5)

Uppgifter om djurbesättningens sammansättning (nötkreatur) på avlivningsdagen enligt systemet för identifiering och registrering av nötkreatur (datoriserad förteckning).

6)

Provtagning och laboratorieresultat.

7)

Epidemiologiska undersökningar.

8)

Rapporter från veterinärkontroller under veckorna före avlivningen.

9)

Handlingar som visar djurens vikt på slakteriet.

10)

Handlingar som visar slaktkropparnas vikt vid destruktion.

11)

Officiella intyg för destruktion av de djur och produkter för vilka kompensation utbetalats samt motsvarande fakturor från destruktionsanläggningen.

12)

Jordbruksföretagets bokföringsunderlag i original.

13)

I förekommande fall förteckningar över alla marknadsmässiga uppköp eller uppköp till följd av problem med djurens välbefinnande under epizootin.

14)

Kopior på mottagarens ansökningar om bidrag under det produktionsår då avlivningen ägde rum.

15)

Tillstånd till förflyttning av djur från jordbruksföretaget som utfärdats inom de sex månaderna närmast före avlivningen.

16)

Översikt över mjölkproduktionen.

17)

Djurens stamtavla (om sådan finns).

18)

Kopior på fakturor för inköp och ersättning av de djur som avlivats och kopior på fakturor för inköp/försäljning under de tre månaderna närmast före avlivningen.

II.   HANDLINGAR KNUTNA TILL DE KOSTNADER SOM AVSES I BILAGA I

De verifikationer som är knutna till inköp av produkter och tjänster som avses i bilaga I.


1.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 55/26


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 350/2005

av den 28 februari 2005

om inledande av en anbudsinfordran för tilldelning av exportlicenser enligt system A3 inom sektorn för frukt och grönsaker (tomater, apelsiner, citroner och äpplen)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2200/96 av den 28 oktober 1996 om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker (1), särskilt artikel 35.3 tredje stycket i denna, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1961/2001 (2) fastställs tillämpningsföreskrifter för exportbidrag för frukt och grönsaker.

(2)

Enligt artikel 35.1 i förordning (EG) nr 2200/96 får gemenskapens exportprodukter, i den utsträckning det är nödvändigt för att möjliggöra ekonomiskt betydande export, omfattas av ett exportbidrag som skall fastställas med hänsyn till de begränsningar som följer av de avtal som slutits i enlighet med artikel 300 i fördraget.

(3)

Enligt artikel 35.2 i förordning (EG) nr 2200/96 är det lämpligt att se till att de handelsflöden som härrör från det redan existerande bidragssystemet inte störs. Därför, och eftersom exporten av frukt och grönsaker är säsongsbunden, finns det anledning att fastställa de föreskrivna kvantiteterna per produkt på grundval av den exportbidragsnomenklatur som fastställs genom kommissionens förordning (EEG) nr 3846/87 (3). Dessa kvantiteter bör fördelas med hänsyn till de aktuella produkternas begränsade hållbarhet.

(4)

Enligt artikel 35.4 i förordning (EG) nr 2200/96 skall bidragen fastställas med hänsyn till den aktuella situationen eller den förväntade utvecklingen dels för priserna och tillgången på frukt och grönsaker på gemenskapsmarknaden, dels för de priser som tillämpas inom internationell handel. Hänsyn bör också tas till kostnaderna för marknadsföring och transport, liksom till den ekonomiska aspekten av den planerade exporten.

(5)

Enligt artikel 35.5 i förordning (EG) nr 2200/96 skall priserna på gemenskapsmarknaden fastställas med hänsyn till de priser som är mest förmånliga ur exporthänseende.

(6)

Situationen inom den internationella handeln eller särskilda krav från vissa marknader kan göra det nödvändigt att differentiera bidraget för en viss produkt beroende på dess destination.

(7)

Tomater, apelsiner, citroner och äpplen av klasserna Extra, I och II i gemenskapens handelsnormer får för närvarande exporteras i en ekonomiskt sett betydande omfattning.

(8)

För att möjliggöra ett maximalt utnyttjande av de tillgängliga resurserna, och med beaktande av gemenskapens exportstruktur, är det lämpligt att använda anbudsinfordringar och att fastställa vägledande bidragsbelopp och kvantiteter för den berörda perioden.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för färsk frukt och färska grönsaker.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   En anbudsinfordran inleds för tilldelningen av exportlicenser inom system A3. De berörda produkterna, perioden för anbudsinlämning, vägledande bidragssatser och vilka kvantiteter som omfattas fastställs i bilagan.

2.   De licenser som utfärdats för livsmedelsbistånd och som avses i artikel 16 i kommissionens förordning (EG) nr 1291/2000 (4) får inte hänföras till de bidragsberättigande kvantiteter som avses i bilagan till den här förordningen.

3.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5.6 i förordning (EG) nr 1961/2001 skall giltighetstiden för A3-licenser vara två månader.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 9 mars 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 28 februari 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)   EGT L 297, 21.11.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 47/2003 (EGT L 7, 11.1.2003, s. 64).

(2)   EGT L 268, 9.10.2001, s. 8. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 537/2004 (EUT L 86, 24.3.2004, s. 9).

(3)   EGT L 366, 24.12.1987, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2180/2003 (EUT L 335, 22.12.2003, s. 1).

(4)   EGT L 152, 24.6.2000, s. 1.


BILAGA

ANBUDSINFORDRAN FÖR TILLDELNING AV EXPORTLICENSER ENLIGT SYSTEM A3 INOM SEKTORN FÖR FRUKT OCH GRÖNSAKER (TOMATER, APELSINER, CITRONER OCH ÄPPLEN)

Period för anbudsinlämning: 9–10 mars 2005

Produktkod (1)

Destination (2)

Vägledande bidragsbelopp

(euro/ton netto)

Kvantiteter

(ton)

0702 00 00 9100

F08

30

7 647

0805 10 20 9100

A00

35

33 333

0805 50 10 9100

A00

55

16 667

0808 10 80 9100

F09

37

47 705


(1)  Produktkoderna fastställs i kommissionens förordning (EEG) nr 3846/87 (EGT L 366, 24.12.1987, s. 1).

(2)  Destinationskoderna i ” A ” fastställs i bilaga II till förordning (EEG) nr 3846/87. De numeriska destinationskoderna fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 2081/2003 (EUT L 313, 28.11.2003, s. 11). De övriga destinationerna innebär följande:

F03

:

Alla destinationer utom Schweiz.

F04

:

Hongkong, Singapore, Malaysia, Sri Lanka, Indonesien, Thailand, Taiwan, Papua Nya Guinea, Laos, Kambodja, Vietnam, Japan, Uruguay, Paraguay, Argentina, Mexiko och Costa Rica.

F08

:

Alla destinationer utom Bulgarien.

F09

:

Följande destinationer:

Norge, Island, Grönland, Färöarna, Rumänien, Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kroatien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Serbien och Montenegro, Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Kazakstan, Kirgizistan, Moldavien, Ryssland, Tadzjikistan, Turkmenistan, Uzbekistan, Ukraina, Saudiarabien, Bahrain, Qatar, Oman, Förenade Arabemiraten (Abu Dhabi, Dubai, Sharja, Ajman, Umm al-Qaywayn, Ras al-Khayma, Fujayra), Kuwait, Yemen, Syrien, Iran, Jordanien, Bolivia, Brasilien, Venezuela, Peru, Panama, Ecuador och Colombia.

Länder och territorier i Afrika med undantag för Sydafrika.

De destinationer som fastställs i artikel 36 i kommissionens förordning (EG) nr 800/1999 (EGT L 102, 17.4.2001, s. 11).


1.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 55/29


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 351/2005

av den 28 februari 2005

om fastställande av gemenskapens producent- och importpriser för nejlikor och rosor för tillämpning av importordningen för vissa blommor med ursprung i Cypern, Israel, Jordanien och Marocko samt Västbanken och Gazaremsan

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 4088/87 av den 21 december 1987 om fastställande av villkoren för tillämpning av förmånstullar på import av vissa blommor med ursprung i Cypern, Israel, Jordanien och Marocko samt i Västbanken och Gazaremsan (1), särskilt artikel 5.2 a i denna, och

av följande skäl:

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De producent- och importpriser i gemenskapen för storblommiga nejlikor (standard), elegancenejlikor (spray), storblommiga rosor och småblommiga rosor som avses i artikel 1b i förordning (EEG) nr 700/88 för en tvåveckorsperiod fastställs i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2005.

Den skall tillämpas från den 2 till den 15 mars 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 28 februari 2005.

På kommissionens vägnar

J. M. SILVA RODRÍGUEZ

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)   EGT L 382, 31.12.1987, s. 22. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1300/97 (EGT L 177, 5.7.1997, s. 1).

(2)   EGT L 72, 18.3.1988, s. 16. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2062/97 (EGT L 289, 22.10.1997, s. 1).


BILAGA

till kommissionens förordning av den 28 februari 2005 om fastställande av gemenskapens producent- och importpriser för nejlikor och rosor för tillämpning av importordningen för vissa blommor med ursprung i Cypern, Israel, Jordanien och Marocko samt Västbanken och Gazaremsan

(EUR/100 enheter)

Period: den 2 till den 15 mars 2005

Gemenskapens producentpris

Storblommiga nejlikor

(standard)

Elegancenejlikor

(spray)

Storblommiga rosor

Småblommiga rosor

 

17,20

13,44

37,24

16,29


Gemenskapens importpris

Storblommiga nejlikor

(standard)

Elegancenejlikor

(spray)

Storblommiga rosor

Småblommiga rosor

Israel

Marocko

Cypern

Jordanien

Västbanken och Gazaremsan


1.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 55/31


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 352/2005

av den 28 februari 2005

om fastställande av produktionsbidrag för vitsocker som används inom den kemiska industrin för perioden 1–31 mars 2005

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1260/2001 av den 19 juni 2001 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (1), särskilt artikel 7.5 femte strecksatsen i denna, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 7.3 i förordning (EG) nr 1260/2001 får beslut fattas om att bevilja produktionsbidrag för produkter som avses i artikel 1.1 a och 1.1 f i den förordningen, för sirap enligt artikel 1.1 d samt för kemiskt ren fruktos enligt KN-nummer 1702 50 00 i egenskap av mellanprodukt, när dessa produkter uppfyller kriterierna i artikel 23.2 i fördraget och används vid tillverkningen av vissa produkter inom den kemiska industrin.

(2)

Enligt kommissionens förordning (EG) nr 1265/2001 av den 27 juni 2001 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1260/2001 när det gäller beviljande av produktionsbidrag för vissa sockerprodukter som används inom den kemiska industrin (2) skall dessa bidrag fastställas med hänsyn till bidraget för vitsocker.

(3)

I artikel 9 i förordning (EG) nr 1265/2001 föreskrivs att produktionsbidraget för vitsocker skall fastställas en gång i månaden för de perioder som inleds den 1 i varje månad.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för socker.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det produktionsbidrag för vitsocker som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 1265/2001 skall fastställas till 34,203 EUR/100 kg nettovikt för perioden 1–31 mars 2005.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 28 februari 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)   EGT L 178, 30.6.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 39/2004 (EUT L 6, 10.1.2004, s. 16).

(2)   EGT L 178, 30.6.2001, s. 63.


1.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 55/32


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 353/2005

av den 28 februari 2005

om fastställande av importtullar inom spannmålssektorn som skall gälla från den 1 mars 2005

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1249/96 av den 28 juni 1996 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 1766/92 vad avser importtullar inom spannmålssektorn (2), särskilt artikel 2.1 i denna, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 10 i förordning (EG) nr 1784/2003 föreskrivs att när de produkter som avses i artikel 1 i den förordningen importeras, skall de tullsatser som föreskrivs i den gemensamma tulltaxan tas ut. För de produkter som avses i punkt 2 i denna artikel skall emellertid importtullen vara lika med det interventionspris som gäller för dessa produkter vid importen ökat med 55 %, minskat med det cif-importpris som gäller för försändelsen i fråga. Denna tull får emellertid inte vara högre än tullsatsen enligt Gemensamma tulltaxan.

(2)

Enligt artikel 10.3 i förordning (EG) nr 1784/2003 skall cif-importpriserna beräknas på grundval av de representativa priserna för produkten i fråga på världsmarknaden.

(3)

I förordning (EG) nr 1249/96 fastställs tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1784/2003 vad avser importtullar inom spannmålssektorn.

(4)

Importtullarna skall tillämpas tills ett nytt fastställande träder i kraft.

(5)

För att få systemet för importtullar att fungera normalt bör vid beräkningen av dessa tullar de representativa marknadskurser som fastställs under en referensperiod fortsätta att tillämpas.

(6)

Tillämpningen av förordning (EG) nr 1249/96 medför att det skall fastställas importtullar enligt bilaga I i denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Importtullarna inom spannmålssektorn som avses i artikel 10.2 i förordning (EG) nr 1784/2003 skall fastställas i bilaga I till denna förordning på grundval av de faktorer som tas upp i bilaga II.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 28 februari 2005.

På kommissionens vägnar

J. M. SILVA RODRÍGUEZ

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)   EUT L 270, 21.10.2003, s. 78.

(2)   EGT L 161, 29.6.1996, s. 125. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1110/2003 (EUT L 158, 27.6.2003, s. 12).


BILAGA I

Importtullar för de produkter som avses i artikel 10.2 i förordning (EG) nr 1784/2003 från och med den 1 mars 2005

KN-nummer

Produkt

Tull på import (1)

(EUR/t)

1001 10 00

Durumvete av hög kvalitet

0,00

av medelhög kvalitet

0,00

av låg kvalitet

8,17

1001 90 91

Vanligt vete, för utsäde

0,00

ex 1001 90 99

Vanligt vete av hög kvalitet, av annat slag än för utsäde

0,00

1002 00 00

Råg

37,42

1005 10 90

Majs för utsäde av annat slag

56,64

1005 90 00

Majs av annat slag än för utsäde (2)

56,64

1007 00 90

Sorghum av andra slag än för utsäde

37,42


(1)  För produkter som anländer till gemenskapen via Atlanten eller via Suezkanalen (artikel 2.4 i förordning (EG) nr 1249/96) kan importören erhålla en nedsättning av tullarna med

3 EUR/t om lossningshamnen ligger i Medelhavet,

2 EUR/t om lossningshamnen ligger i Irland, Förenade kungariket, Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Finland, Sverige eller vid den Iberiska halvöns atlantkust.

(2)  När villkoren i artikel 2.5 i förordning (EG) nr 1249/96 är uppfyllda kan importören erhålla schablonmässig nedsättning med 24 EUR/t.


BILAGA II

Faktorer för beräkning av tullar

perioden 15.2.2005–25.2.2005

1.   

Medelvärden för den referensperiod som avses i artikel 2.2 i förordning (EG) nr 1249/96:

Börsnotering

Minneapolis

Chicago

Minneapolis

Minneapolis

Minneapolis

Minneapolis

Produkt (% proteiner vid 12 % vattenhalt)

HRS2 (14 %)

YC3

HAD2

Medelhög kvalitet (*1)

Låg kvalitet (*2)

US barley 2

Notering (EUR/t)

109,29  (*3)

61,02

152,92

142,92

122,92

93,67

Tillägg för golfen (EUR/t)

48,80

13,44

 

 

Tillägg för Stora sjöarna (EUR/t)

 

 

2.   

Medelvärden för den referensperiod som avses i artikel 2.2 i förordning (EG) nr 1249/96:

Kostnader för fraktsatser: Mexikanska golfen–Rotterdam: 29,51 EUR/t, Stora sjöarna–Rotterdam: — EUR/t.

3.   

Tillskott avseende artikel 4.2 tredje stycket i förordning (EG) nr 1249/96:

0,00  EUR/t (HRW2)

0,00  EUR/t (SRW2).


(*1)  Negativt bidrag på 10 EUR/t (artikel 4.3 i förordning (EG) nr 1249/96).

(*2)  Negativt bidrag på 30 EUR/t (artikel 4.3 i förordning (EG) nr 1249/96).

(*3)  Positivt bidrag på 14 EUR/t ingår (artikel 4.3 i förordning (EG) nr 1249/96).


1.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 55/35


KOMMISSIONENS DIREKTIV 2005/13/EG

av den 21 februari 2005

om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/25/EG om utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från motorer avsedda för jordbruks- eller skogsbrukstraktorer, och om ändring av bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG om typgodkännande av jordbruks- eller skogsbrukstraktorer

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/25/EG av den 22 maj 2000 om utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från motorer avsedda för jordbruks- eller skogsbrukstraktorer och om ändring av rådets direktiv 74/150/EEG (1), särskilt artiklarna 6 och 7 i detta,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG av den 26 maj 2003 om typgodkännande av jordbruks- eller skogsbrukstraktorer, av släpvagnar och utbytbara dragna maskiner till sådana traktorer samt av system, komponenter och separata tekniska enheter till dessa fordon och om upphävande av direktiv 74/150/EEG (2), särskilt artikel 19.1 a i detta, och

av följande skäl:

(1)

I Europaparlamentets och rådets direktiv 97/68/EG av den 16 december 1997 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från förbränningsmotorer som skall monteras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg (3), i sin ändrade lydelse enligt direktiv 2004/26/EG, fastställs strängare krav avseende utsläpp från motorer som monteras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg, och tre nya steg för gränsvärden införs.

(2)

Direktiv 2000/25/EG, som är ett av särdirektiven inom ramen för förfarandet för typgodkännanden enligt rådets direktiv 74/150/EEG av den 4 mars 1974 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul (4), bör överensstämma med direktiv 97/68/EG, i sin ändrade lydelse enligt direktiv 2004/26/EG, särskilt när det gäller införandet av det flexibilitetssystem som anges i det sistnämnda direktivet.

(3)

Bilagorna I och II till direktiv 2000/25/EG behöver anpassas, särskilt för att beakta de nya gränsvärden som införts i direktiv 97/68/EG, i sin ändrade lydelse enligt direktiv 2004/26/EG, för kombinerade utsläpp av kolväten och kväveoxider. Andra ändringar bör göras i dessa bilagor för att se till att bestämmelserna om informationsdokument i direktiv 2000/25/EG, direktiv 97/68/EG och direktiv 2003/37/EG är enhetligt utformade. Bilaga III till direktiv 2000/25/EG måste dessutom anpassas genom att de alternativa typgodkännanden som skall erkännas för de nya stegen IIIA, IIIB och IV läggs till.

(4)

Det är också nödvändigt att anpassa bilaga I till direktiv 2003/37/EG så att bestämmelserna om informationsdokument stämmer överens mellan direktiv 2000/25/EG, direktiv 97/68/EG och 2003/37/EG. För att åstadkomma större tydlighet bör framför allt oklarheter i terminologin undanröjas.

(5)

Direktiv 2000/25/EG och 2003/37/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 20.1 i direktiv 2003/37/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Direktiv 2000/25/EG ändras på följande sätt:

1.

Följande strecksatser skall läggas till i artikel 1:

”—   utbytesmotor: nybyggd motor avsedd att ersätta en motor i en maskin och som tillhandahållits endast för detta ändamål,”

2.

I artikel 3 skall följande punkt läggas till:

”3.   En utbytesmotor skall uppfylla de gränsvärden som den motor den ersätter skulle uppfylla när den ursprungligen släpptes ut på marknaden.

Texten ’UTBYTESMOTOR’ skall finnas på en märkskylt på motorn eller anges i instruktionsboken.”

3)

Följande artikel 3a skall införas:

”Artikel 3a

Flexibilitetssystem

Genom undantag från artikel 3.1 och 3.2 skall medlemsstaterna föreskriva att på traktortillverkarens begäran och efter godkännande av godkännandemyndigheten, får motortillverkaren under perioden mellan två på varandra följande gränsvärdessteg släppa ut på marknaden ett begränsat antal motorer som uppfyller endast det omedelbart föregående stegets utsläppsgränsvärden eller traktorer med sådana motorer, förutsatt att denne följer förfarandet i bilaga IV.”

4.

Artikel 4 ändras på följande sätt:

a)

I punkt 2 skall följande punkter c, d och e läggas till:

”c)

i steg III A

efter den 31 december 2005 för motorer i kategorierna H, I och K (i det effektintervall som anges i artikel 9.3 a i direktiv 97/68/EG),

efter den 31 december 2006 för motorer i kategori J (i det effektintervall som anges i artikel 9.3 a i direktiv 97/68/EG),

d)

i steg III B

efter den 31 december 2009 för motorer i kategori L (i det effektintervall som anges i artikel 9.3 c i direktiv 97/68/EG),

efter den 31 december 2010 för motorer i kategorierna M och N (i det effektintervall som anges i artikel 9.3 c i direktiv 97/68/EG),

efter den 31 december 2011 för motorer i kategori P (i det effektintervall som anges i artikel 9.3 c i direktiv 97/68/EG),

e)

i steg IV

efter den 31 december 2012 för motorer i kategori Q (i det effektintervall som anges i artikel 9.3 d i direktiv 97/68/EG),

efter den 30 september 2013 för motorer i kategori R (i det effektintervall som anges i artikel 9.3 d i direktiv 97/68/EG).”

b)

I punkt 3 skall följande strecksatser läggas till:

”—

efter den 31 december 2005 för motorer i kategori H,

efter den 31 december 2006 för motorer i kategori I,

efter den 31 december 2006 för motorer i kategori K,

efter den 31 december 2007 för motorer i kategori J,

efter den 31 december 2010 för motorer i kategori L,

efter den 31 december 2011 för motorer i kategori M,

efter den 31 december 2011 för motorer i kategori N,

efter den 31 december 2012 för motorer i kategori P,

efter den 31 december 2013 för motorer i kategori Q,

efter den 30 september 2014 för motorer i kategori R.”

c)

Punkt 5 skall ersättas av följande:

”5.   För motorer i kategorierna A–G får medlemsstaterna skjuta upp de tidpunkter som anges i punkt 3 med två år när det gäller motorer som har tillverkats före den angivna tidpunkten. De får bevilja andra undantag enligt de villkor som fastställs i artikel 10 i direktiv 97/68/EG.”

d)

Följande punkter 6, 7 och 8 skall läggas till:

”6.   För motorer i kategorierna H–R skall de tidpunkter som anges i punkt 3 skjutas upp med två år när det gäller motorer som har tillverkats före den angivna tidpunkten.

7.   För motortyper och motorfamiljer som uppfyller gränsvärdeskraven enligt tabellen i avsnitten 4.1.2.4, 4.1.2.5 och 4.1.2.6 i bilaga I till direktiv 97/68/EG före de tidpunkter som fastställs i punkt 3 i denna artikel, skall medlemsstaterna tillåta särskild etikettering och märkning för att visa att den berörda utrustningen uppfyller gränsvärdeskraven före fastställt datum.

8.   Kommissionen skall enligt det förfarande som avses i artikel 20.2 i direktiv 2003/37/EG anpassa gränsvärden och tidpunkter i steg III B och IV till de gränsvärden och tidpunkter som fastställts efter det översynsförfarande som anges i artikel 2 b i direktiv 2004/26/EG, med hänsyn tagen till behoven när det gäller jordbruks- eller skogsbrukstraktorer, och särskilt traktorerna i kategorierna T2, T4.1 och C2.”

5.

Bilagorna I, II och III ändras på det sätt som anges i bilaga I till detta direktiv.

6.

En bilaga IV som anges i bilaga II i detta direktiv skall läggas till.

Artikel 2

Bilaga I till direktiv 2003/37/EG ändras på det sätt som anges i bilaga III till detta direktiv.

Artikel 3

1.   Medlemsstaterna skall senast den 31 december 2005 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell mellan bestämmelserna och detta direktiv.

De skall tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2006.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2.   Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 4

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 5

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel 21 februari 2005.

På kommissionens vägnar

Günter VERHEUGEN

Vice ordförande


(1)   EGT L 173, 12.7.2000, s. 1. Direktivet ändrat genom Anslutningsakten från 2003.

(2)   EUT L 171, 9.7.2003, s. 1. Direktivet ändrat genom rådets direktiv 2004/66/EG (EUT L 168, 1.5.2004, s. 35).

(3)   EGT L 59, 27.2.1998, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2004/26/EG (EUT L 146, 30.4.2004, s. 1).

(4)   EGT L 84, 28.3.1974, s. 10. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 807/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 36).


BILAGA I

Bilaga I skall ändras på följande sätt:

1)

Bilaga I skall ändras på följande sätt:

a)

Tillägg 1 skall ersättas med följande:

”Tillägg 1

Image 1
Text av bilden
Image 2
Text av bilden
Image 3
Text av bilden
Image 4
Text av bilden
Image 5
Text av bilden
Image 6
Text av bilden
Image 7
Text av bilden

b)

I tillägg 2 skall avsnitt 2.4 ersättas med följande:

”2.4   Provningsresultat

Bestämda enligt kraven i direktiv 97/68/EG

CO

(g/kWh)

HC

(g/kWh)

NOx

(g/kWh)

HC + NOx

(g/kWh)

Partiklar

(g/kWh)”

 

 

 

 

 

2)

Bilaga II skall ändras på följande sätt:

a)

Tillägg 1 skall ändras på följande sätt:

i)

Avsnitten 2.1.17 och 2.1.18 skall ersättas med följande:

”2.1.17

Insugningssystem: maximalt tillåtet insugningsundertryck vid nominellt motorvarvtal och 100 % belastning: … kPa

2.1.18

Avgassystem: högsta tillåtna avgasmottryck vid nominellt motorvarvtal och 100 % belastning: … kPa”

ii)

Följande skall läggas till:

”2.6   Kanalkonfiguration

2.6.1

Position, storlek och antal”

b)

I tillägg 2 skall avsnitt 2.2.4 ersättas med följande:

”2.2.4   Provningsresultat

Bestämda enligt kraven i direktiv 97/68/EG

CO

(g/kWh)

HC

(g/kWh)

NOx

(g/kWh)

HC + NOx

(g/kWh)

Partiklar

(g/kWh)”

 

 

 

 

 

3)

Bilaga III skall ersättas med följande:

”BILAGA III

ERKÄNNANDE AV ALTERNATIVA TYPGODKÄNNANDEN

1.   För steg I erkänns följande typgodkännandeintyg som likvärdiga för motorer i kategorierna A, B och C i enlighet med definitionen i direktiv 97/68/EG:

1.1   Typgodkännandeintyg i enlighet med direktiv 97/68/EG.

1.2   Typgodkännandeintyg i enlighet med direktiv 88/77/EEG vilka uppfyller kraven i steg A eller B när det gäller artikel 2 och avsnitt 6.2.1 i bilaga I till direktiv 88/77/EEG, ändrat genom direktiv 91/542/EEG, eller i enlighet med FN–ECE:s föreskrifter nr 49.02 ändringsserie rättelse I/2.

1.3   Typgodkännandeintyg i enlighet med ECE:s föreskrifter nr 96.

2.   För steg II erkänns följande typgodkännandeintyg som likvärdiga:

2.1   Typgodkännandeintyg i enlighet med direktiv 97/68/EG, steg II, för motorer i kategorierna D, E, F och G.

2.2   Typgodkännanden enligt direktiv 88/77/EEG, ändrat genom direktiv 99/96/EG, vilka överensstämmer med kraven för stegen A, B1, B2 eller C enligt artikel 2 och avsnitt 6.2.1 i bilaga I.

2.3   FN–ECE:s föreskrifter nr 49.03 ändringsserie.

2.4   FN–ECE:s föreskrifter nr 96, steg B, godkännanden i enlighet med punkt 5.2.1 i ändringsserie 01 till föreskrifter nr 96.

3.   För steg III A erkänns följande typgodkännandeintyg som likvärdiga:

Typgodkännandeintyg i enlighet med direktiv 97/68/EG, steg III A, för motorer i kategorierna H, I, J och K.

4.   För steg III B erkänns följande typgodkännandeintyg som likvärdiga:

Typgodkännandeintyg i enlighet med direktiv 97/68/EG, steg III B, för motorer i kategorierna L, M, N och P.

5.   För steg IV erkänns följande typgodkännandeintyg som likvärdiga:

Typgodkännandeintyg i enlighet med direktiv 97/68/EG, steg IV, för motorer i kategorierna Q och R.”


BILAGA II

Följande bilaga IV skall fogas till direktiv 2000/25/EG:

”BILAGA IV

BESTÄMMELSER FÖR TRAKTORER OCH MOTORER SOM SLÄPPS UT PÅ MARKNADEN ENLIGT FLEXIBILITETSSYSTEMET I ARTIKEL 3A

1.   MOTOR- OCH TRAKTORTILLVERKARNA SKALL VIDTA FÖLJANDE ÅTGÄRDER

1.1   En traktortillverkare som vill använda sig av flexibilitetssystemet skall begära tillstånd från sin godkännandemyndighet till att släppa ut på marknaden eller beställa från en motorleverantör under perioden mellan två gränsvärdessteg det antal motorer som anges i avsnitt 1.2 och 1.3 som inte uppfyller villkoren för gränsvärden för utsläpp, men som är godkända enligt det föregående steget för gränsvärden.

1.2   Antalet motorer som släpps ut på marknaden enligt flexibilitetssystemet får, inom varje motorkategori, inte överstiga 20 % av traktortillverkarens årliga försäljning inom den motorkategorin (beräknad som genomsnittet av de senaste fem årens försäljning på EU-marknaden). Om en traktortillverkare har marknadsfört traktorer i EU under kortare tid än fem år, kommer genomsnittet att beräknas på den period som traktortillverkaren har marknadsfört traktorer i EU.

1.3   Som ett alternativ till förfarandet enligt avsnitt 1.2 kan traktortillverkaren ansöka om tillstånd från sina motorleverantörer att släppa ut på marknaden ett bestämt antal motorer enligt flexibilitetssystemet. Antalet motorer i varje kategori får inte överstiga följande värden:

Motorkategori

Antalet motorer

19–37 kW

200

37–75 kW

150

75–130 kW

100

130–560 kW

50

1.4   Traktortillverkaren skall i sin ansökan till godkännandemyndigheten lämna följande upplysningar:

a)

Ett prov på de märken som skall fästas på varje traktor som skall få en motor installerad som släppts ut på marknaden enligt flexibilitetssystemet. Märkena skall ha följande text: ”TRAKTOR NR … (traktorserie) AV … (totalt antal traktorer inom respektive kraftområde) MED MOTOR NR … MED TYPGODKÄNNANDE (direktiv 2000/25/EG) NR …”.

b)

Ett prov på det extra märke som skall fästas på motorn med den text som anges i avsnitt 2.2 i denna bilaga.

1.5   Traktortillverkaren skall till godkännandemyndigheten lämna alla upplysningar som är förbundna med flexibilitetssystemet och som godkännandemyndigheten kan komma att begära för att kunna fatta beslut.

1.6   Traktortillverkaren skall var sjätte månad till godkännandemyndigheterna i varje medlemsstat där traktorn eller motorn har släppts ut på marknaden lämna in en rapport om genomförandet av det flexibilitetssystem som används. Rapporten skall innehålla alla uppgifter om antalet traktorer eller motorer som har släppts ut på marknaden enligt flexibilitetssystemet, serienummer för motorerna eller traktorerna samt i vilka medlemsstater traktorerna har tagits i bruk. Detta förfarande skall fortsätta så länge som flexibilitetssystemet fortfarande används.

2.   MOTORTILLVERKAREN SKALL VIDTA FÖLJANDE ÅTGÄRDER

2.1   En motortillverkare får leverera motorer till en traktortillverkare enligt ett flexibilitetssystem som omfattas av ett godkännande i enlighet med avsnitt 1 i denna bilaga.

2.2   Motortillverkaren måste på dessa motorer fästa ett märke med följande text: ”Motor som släppts ut på marknaden enligt flexibilitetssystemet”.

3.   GODKÄNNANDEMYNDIGHETEN SKALL VIDTA FÖLJANDE ÅTGÄRDER

Godkännandemyndigheten skall bedöma innehållet i begäran om användning av flexibilitetssystemet och de bifogade dokumenten. Godkännandemyndigheten skall därefter underrätta traktortillverkaren om sitt beslut om huruvida flexibilitetssystemet får användas eller inte.”


BILAGA III

I bilaga I till direktiv 2003/37/EG skall avsnitt 3 ”Motor” i förlaga A ersättas med följande:

Image 8
Text av bilden
Image 9
Text av bilden
Image 10
Text av bilden
Image 11
Text av bilden
Image 12
Text av bilden
Image 13
Text av bilden
Image 14
Text av bilden

II Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk

Rådet

1.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 55/55


RÅDETS BESLUT

av den 17 februari 2005

om utnämning av två belgiska ordinarie ledamöter och en belgisk suppleant i Regionkommittén

(2005/165/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 263 i detta,

med beaktande av den belgiska regeringens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Rådet antog den 22 januari 2002 beslut 2002/60/EG om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén (1).

(2)

Två platser som ordinarie ledamöter och en plats som suppleant i Regionkommittén har blivit lediga till följd av att Jacques SIMONET (BE) och Jos CHABERT (BE), ordinarie ledamöter, samt Eric TOMAS, suppleant, har avgått, vilket meddelades rådet den 1 februari 2005.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Enda artikel

Till ledamöter i Regionkommittén utnämns

a)

som ordinarie ledamöter

 

Charles PICQUÉ

Ministre-Président du Gouvernement de la Région de Bruxelles-Capitale, chargé des Pouvoirs locaux, de l'Aménagement du territoire, des Monuments et Sites, de la Rénovation urbaine, du Logement, de la Propreté publique, du Commerce extérieur et de la Coopération au développement

som ersättare för Jacques SIMONET

 

Jos CHABERT

Vice-Voorzitter van het Brussels Hoofdstedelijk Parlement,

på grundval av hans nya mandat

b)

som suppleant

 

Benoît CEREXHE

Ministre du Gouvernement de la Région de Bruxelles-Capitale, chargé de l'Economie, de l'Emploi, de la Recherche scientifique, de la Lutte contre l'Incendie et l'Aide médicale urgente et de la Politique agricole

som ersättare för Eric TOMAS

under återstoden av mandatperioden, dvs. till och med den 25 januari 2006.

Utfärdat i Bryssel den 17 februari 2005.

På rådets vägnar

J.-C. JUNCKER

Ordförande


(1)   EGT L 24, 26.1.2002, s. 38.


Kommissionen

1.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 55/57


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 10 februari 2005

om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG om en mekanism för övervakning av utsläpp av växthusgaser inom gemenskapen och för genomförande av Kyotoprotokollet

(delgivet med nr K(2005) 247)

(2005/166/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG av den 11 februari 2004 om en mekanism för övervakning av utsläpp av växthusgaser inom gemenskapen och för genomförande av Kyotoprotokollet (1), särskilt artiklarna 3.3, 4.2, 5.6 och 8.3 i detta, och

av följande skäl:

(1)

De uppgifter som årligen rapporteras till kommissionen behövs för utvärdering av de påvisbara framstegen mot att fullgöra gemenskapens och dess medlemsstaters åtaganden enligt Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC, nedan även kallad ”ramkonventionen”) och Kyotoprotokollet om att begränsa eller minska utsläppen av alla växthusgaser, och för att göra det möjligt att utarbeta gemenskapens årliga rapporter i enlighet med ramkonventionen och Kyotoprotokollet.

(2)

Kommissionen bör granska de punkter som anges i artikel 4.1 i detta beslut om ytterligare punkter begärs i enlighet med ramkonventionens granskning av gemenskapens inventering och anta de ändringar som är nödvändiga i enlighet med det förfarande som avses i artikel 9.2 i beslut nr 280/2004/EG om att medlemsstaterna skall rapportera om dessa punkter i kommande rapporter i enlighet med artikel 3.1 i beslut nr 280/2004/EG.

(3)

De uppgifter som rapporteras till kommissionen vartannat år behövs för utvärdering av gemenskapens och dess medlemsstaters förväntade framsteg mot att fullgöra sina åtaganden enligt ramkonventionen och Kyotoprotokollet.

(4)

Kommissionen bör granska bilagorna II och III och senast den 1 januari 2007 anta alla ändringar som är nödvändiga i enlighet med det förfarande som avses i artikel 9.2 i beslut nr 280/2004/EG.

(5)

Om det saknas uppgifter i en medlemsstats inventering kommer kommissionen att utarbeta uppskattningar för de uppgifter som saknas i en medlemsstats inventering, efter samråd med den berörda medlemsstaten och i enlighet med de principer som fastställs i detta beslut, för att säkerställa att medlemsstatens och gemenskapens inventering är uttömmande i enlighet med ramkonventionens riktlinjer om rapportering av årliga inventeringar och de ändrade riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser som lagts fram av mellanstatliga panelen för klimatförändringar (Intergovernmental Panel on Climate Change – IPCC).

(6)

Medlemsstaterna och kommissionen bör utarbeta sina rapporter om vilka påvisbara framsteg som skall uppnås vid utgången av 2005 i enlighet med ramkonventionens rapporteringsriktlinjer för nationella rapporter och riktlinjerna i Kyotoprotokollet.

(7)

Medlemsstaterna och kommissionen bör utarbeta sina rapporter om den i Marrakechöverenskommelsen angivna ytterligare perioden för fullgörande av åtagandena då denna period löper ut i enlighet med riktlinjerna i artikel 7 i Kyotoprotokollet.

(8)

De i detta beslut fastställda förfaranden och tidsplaner för samarbete och samordning mellan medlemsstaterna och gemenskapen, vad gäller skyldigheterna enligt beslut nr 280/2004/EG, kommer att göra att dessa skyldigheter genomförs på ett effektivt sätt och i rätt tid.

(9)

Bestämmelserna enligt detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som avses i artikel 9 i beslut nr 280/2004/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

Ämne

Artikel 1

Ämne

Genom detta beslut fastställs tillämpningsföreskrifter för beslut nr 280/2004/EG, vad gäller

a)

den rapportering av uppgifter som avses i artikel 3.1 och 3.2 i beslut nr 280/2004/EG, i enlighet med artikel 3.3 i det beslutet,

b)

inrättandet av ett inventeringssystem för gemenskapen i enlighet med artikel 4.2 i beslut nr 280/2004/EG,

c)

de krav på rapportering om påvisbara framsteg som krävs enligt artikel 3.2 i Kyotoprotokollet och på rapportering om den i Marrakechöverenskommelsen angivna ytterligare perioden för fullgörande av åtagandena i enlighet med artikel 5.6 i beslut nr 280/2004/EG,

d)

de förfaranden och tidsplaner för samarbete och samordning om de skyldigheter som anges i artikel 8.1 i beslut nr 280/2004/EG, i enlighet med artikel 8.3 i det beslutet.

KAPITEL II

Medlemsstaternas rapportering

Avsnitt 1

Årliga rapporter

Artikel 2

Riktlinjer för fastställande och rapportering

1.   Medlemsstaterna skall fastställa de uppgifter som skall rapporteras enligt artikel 3.1 i beslut nr 280/2004/EG och i enlighet med

a)

de ändrade riktlinjer om nationella inventeringar av växthusgaser som mellanstatliga panelen för klimatförändringar lade fram 1996, nedan kallade ”IPCC:s ändrade riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser”,

b)

de riktlinjer om goda metoder och osäkerhetsstyrning i nationella inventeringar av växthusgaser som mellanstatliga panelen för klimatförändringar lagt fram, nedan kallad ”IPCC:s riktlinjer för goda metoder”,

c)

de riktlinjer om goda metoder för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) som mellanstatliga panelen för klimatförändringar lagt fram, nedan kallad ”IPCC:s riktlinjer om goda metoder för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk”.

2.   Medlemsstaterna skall rapportera uppgifterna till kommissionen i enlighet med artikel 3.1 i beslut nr 280/2004/EG med en kopia till Europeiska miljöbyrån i enlighet med

a)

riktlinjerna för utarbetandet av nationella rapporter av de parter som är upptagna i bilaga I till konventionen, del I: UNFCCC-riktlinjerna för rapportering om årliga inventeringar, nedan kallade ”UNFCCC-riktlinjerna för rapportering om årliga inventeringar”,

b)

riktlinjerna för utarbetande av de uppgifter som krävs i enlighet med artikel 7 i Kyotoprotokollet, nedan kallade ”riktlinjerna i enlighet med artikel 7 i Kyotoprotokollet”.

3.   Den fullständiga nationella inventeringsrapport som avses i andra stycket i artikel 3.1 i beslut nr 280/2004/EG skall utarbetas i överensstämmelse med den struktur för den nationella inventeringsrapporten som fastställs i UNFCCC-riktlinjerna för rapportering om årliga inventeringar.

Artikel 3

Rapportering i enlighet med artikel 3.1 d i beslut nr 280/2004/EG

1.   I enlighet med artikel 3.3 i Kyotoprotokollet och relevanta beslut som antagits i enlighet därmed och i enlighet med artikel 3.1 d i beslut nr 280/2004/EG skall medlemsstaterna rapportera sina antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och sin reduktion genom upptag i sänkor som härrör från ändrad markanvändning och skogsbruk i enlighet med artikel 3.3 i Kyotoprotokollet för åren mellan 1990 och året före det föregående.

Medlemsstater som väljer skötsel av skog, jordbruksmark, betesmark och förnyelse av vegetationen i enlighet med artikel 3.4 i Kyotoprotokollet skall dessutom rapportera sina antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och sin reduktion genom upptag i sänkor för varje vald aktivitet för åren mellan 1990 och året före det föregående.

Medlemsstaterna skall tydligt göra skillnad mellan dessa uppgifter och uppskattningarna för antropogena utsläpp från de källor som anges i bilaga A till Kyotoprotokollet.

2.   Medlemsstaterna skall tillhandahålla uppgifterna i punkt 1 i sina rapporter som skall lämnas in från den 15 januari 2010 och framåt.

Artikel 4

Rapportering i enlighet med artikel 3.1 f i beslut nr 280/2004/EG

1.   Medlemsstaterna skall i enlighet med artikel 3.1 f i beslut nr 280/2004/EG tillhandahålla

a)

en beskrivning av medlemsstaternas institutionella arrangemang för utarbetande av inventeringen och förfarandet för detta,

b)

en beskrivning av de metoder och datakällor som används, inklusive uppgifter om de metoder som tillämpas och typer av aktivitetsuppgifter och utsläppsfaktorer som tillämpas för gemenskapens nyckelkällor såsom årligen fastställs av kommissionen senast den 31 oktober i enlighet med kapitel 7 i IPCC:s riktlinjer för goda metoder och kapitel 5 i IPCC:s riktlinjer om goda metoder för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Medlemsstaterna skall tillhandahålla dessa uppgifter genom att hänvisa till avsnitten i den nationella inventeringsrapporten eller genom att använda den tabell som finns i bilaga I till detta beslut.

c)

information om medlemsstatens program för kvalitetssäkring/kvalitetskontroll inbegripet dess kvalitetsmål och en plan för kvalitetssäkring och kvalitetskontroll av inventeringen,

d)

en generell osäkerhetsbedömning,

e)

en generell bedömning av hur uttömmande uppgifterna är, med hänsyn till den berörda medlemsstatens geografiska täckning och eventuella luckor i den inlämnade inventeringen,

f)

en jämförelse mellan det sektorsrelaterade tillvägagångssättet och referenstillvägagångssättet,

g)

eventuella svar på ramkonventionens granskning av tidigare nationella inventeringar som erhållits sedan den tidigare nationella inventeringen lämnades in, och information om eventuella omräkningar som gjorts,

h)

en redogörelse av och tolkning av tidigare utsläppstrender.

2.   För att uppgifterna skall tillhandahållas i enlighet med punkt 1 a–e får medlemsstaterna ange att inga förändringar har ägt rum i de avsnitten i den nationella inventeringsrapporten.

Artikel 5

Rapportering i enlighet med artikel 3.1 g i beslut nr 280/2004/EG

Uppgifterna från det nationella register som avses i artikel 3.1 g i beslut nr 280/2004/EG skall omfatta de uppgifter som krävs i enlighet med riktlinjerna i artikel 7 i Kyotoprotokollet.

Artikel 6

Rapportering i enlighet med artikel 3.1 h i beslut nr 280/2004/EG

Uppgifterna om rättssubjekt som avses i artikel 3.1 h i beslut nr 280/2004/EG skall omfatta en förteckning över de rättssubjekt som av medlemsstaten är bemyndigade att inneha utsläppsrätter (assigned amount units – AAU), sänkkrediter (removal units – RMU), utsläppsreduktionsenheter (emission reduction units – ERU) och certifierade utsläppsminskningar (certified emission reductions – CER), inbegripet tillfälliga CER (temporary certified emission reductions – tCER) och långsiktiga CER (long-term certified emission reductions – lCER).

Artikel 7

Rapportering i enlighet med artikel 3.1 j i beslut nr 280/2004/EG

Uppgifterna om indikatorer som avses i artikel 3.1 j i beslut nr 280/2004/EG

a)

skall senast den 15 januari 2005 och varje år därefter inkludera värdena för de prioriterade indikatorer som anges i tabell II-1 i bilaga II,

b)

bör senast den 15 januari 2005 och skall senast den 15 januari 2006 och varje år därefter inkludera värdena för de ytterligare prioriterade indikatorer som anges i tabell II-2 i bilaga II,

c)

bör senast den 15 januari 2005 och varje år därefter inkludera värdena för de ytterligare indikatorer som anges i tabell II-1 i bilaga II.

Avsnitt 2

Tvåårsrapporter

Artikel 8

Riktlinjer för rapportering

Medlemsstaterna skall rapportera de uppgifter som anges i artikel 3.2 i beslut nr 280/2004/EG i enlighet med riktlinjerna för utarbetande av nationella rapporter av de parter som är upptagna i bilaga I till konventionen, del II i UNFCCC-riktlinjerna för rapportering om årliga inventeringar nedan kallade ”UNFCCC-riktlinjerna för rapportering om årliga inventeringar” och riktlinjerna i artikel 7 i Kyotoprotokollet.

Artikel 9

Rapportering i enlighet med artikel 3.2 a i beslut nr 280/2004/EG

Uppgifterna om nationella politiska strategier och åtgärder som avses i artikel 3.2 a i beslut nr 280/2004/EG skall omfatta

a)

en förteckning över de politiska strategier och åtgärder som upphört att gälla eller som upphävts under rapporteringsperioden,

b)

en beskrivning av det faktiska och förväntade samspelet mellan olika relevanta politiska strategier och åtgärder och med relevanta gemenskapsstrategier och gemenskapslagstiftning,

c)

indikatorer för prognoserna för 2005, 2010, 2015 och 2020 såsom de anges i bilaga III till detta beslut.

Artikel 10

Rapportering i enlighet med artikel 3.2 b i beslut nr 280/2004/EG

1.   I enlighet med artikel 3.2 b i beslut nr 280/2004/EG skall medlemsstaterna tydligt ange sina prognoser avseende nivån ”med åtgärder” och nivån ”med ytterligare åtgärder” och de politiska strategier och åtgärder som omfattas av dessa.

En prognos ”med åtgärder” skall omfatta genomförda och antagna politiska strategier och åtgärder. En prognos ”med ytterligare åtgärder” skall omfatta genomförda och antagna politiska strategier och åtgärder.

Medlemsstater får inkludera uppgifter om prognoser ”utan åtgärder” som en del av sina prognoser ”med åtgärder” och ”med ytterligare åtgärder”. I prognoserna ”utan åtgärder” skall alla politiska strategier och åtgärder som genomförs, antas eller planeras efter det år som valts som startår för denna prognos undantas.

2.   Beskrivningar av metoder, modeller, underliggande antaganden samt de viktigaste parametrarna för input och output som avses i artikel 3.2 b iv i beslut nr 280/2004/EG skall, om de används, omfatta de obligatoriska parametrar som fastställs i punkt 1 i bilaga IV till detta beslut.

Medlemsstaterna uppmanas att rapportera de parametrar om prognoser som finns med i den förteckning över rekommenderade parametrar som anges i punkt 2 i bilaga IV till detta beslut.

Medlemsstaterna skall genomföra en känslighetsanalys av sina prognoser, med fokus på de viktigaste variablerna för input i sina prognosmodeller.

Medlemsstaterna uppmanas att fastställa enskilda scenarier för höga, för genomsnittliga och för låga utsläpp för de viktigaste variablerna för input och att kvantifiera utsläppsprognoserna för dessa scenarier. Medlemsstaterna uppmanas dessutom att göra sin prognosmodell så pålitlig som möjligt. Detta gäller även för de metoder som används för att bedöma modellen. Medlemsstaterna kan också kombinera olika inputvariabler i sina scenarier.

Artikel 11

Rapportering i enlighet med artikel 3.2 a vi och artikel 3.2 d i beslut nr 280/2004/EG

Medlemsstaterna skall med hjälp av det frågeformulär som finns i bilaga V till detta beslut tillhandahålla information om sin användning av gemensamt genomförande, mekanismen för ren utveckling och mekanismen för internationell handel med utsläppsrätter, i enlighet med artiklarna 6, 12 och 17 i Kyotoprotokollet, för att uppfylla sina kvantifierade åtaganden om begränsning och minskning av utsläpp enligt artikel 2 i rådets beslut 2002/358/EG (2) och Kyotoprotokollet.. Medlemsstaterna uppmanas att årligen tillhandahålla dessa uppgifter som en del av sin rapport i enlighet med artikel 3.1 i beslut nr 280/2004/EG.

Medlemsstaterna får begränsa dessa uppgifter till att omfatta ändringar av och tillägg till de uppgifter som har rapporterats i frågeformuläret för det föregående året.

KAPITEL III

Gemenskapens inventeringssystem

Avsnitt 1

Gemenskapens inventeringssystem

Artikel 12

Kvalitet och utbyte av information och uppgifter i gemenskapens inventeringssystem

1.   Medlemsstaterna skall garantera hög kvalitet på de aktivitetsuppgifter, utsläppsfaktorer och andra parametrar som de använder i sina nationella inventeringar av växthusgaser i enlighet med IPCC:s riktlinjer om goda metoder och IPCC:s riktlinjer om goda metoder för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk.

2.   Medlemsstaterna skall skicka sin årliga inventering till kommissionen i elektronisk form, med kopia till Europeiska miljöbyrån.

Avsnitt 2

Uppskattningar för uppgifter som saknas i nationella inventeringar i enlighet med artikel 4.1 i beslut nr 280/2004/EG

Artikel 13

Uppskattningar för uppgifter som saknas i nationella inventeringar i enlighet med artikel 4.1 i beslut nr 280/2004/EG

Om en medlemsstat senast den 15 mars under rapporteringsåret inte har lämnat alla de uppgifter som krävs enligt artikel 3.1 i beslut nr 280/2004/EG, skall kommissionen utarbeta uppskattningar för de uppgifter som saknas för den medlemsstaten, och dessa uppgifter skall tas med i gemenskapens inventering av växthusgaser för det rapporteringsåret och den källkategorin, i enlighet med ramkonventionens riktlinjer om rapportering för årliga inventeringar och IPCC:s ändrade riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser.

Artikel 14

1.   Kommissionens uppskattningar för saknade uppgifter skall baseras på de principer som fastställs i punkterna 2, 3 och 4.

2.   Om en medlemsstat tillhandahåller en enhetlig tidsserie över rapporterade uppskattningar för den relevanta källkategorin för tidigare år som inte har justerats i enlighet med artikel 5.2 i Kyotoprotokollet, skall en extrapolering av denna tidsserie göras för att erhålla en uppskattning av utsläppen.

För koldioxidutsläpp från energisektorn bör extrapoleringen av utsläppen baseras på den procentuella ändringen av Eurostats uppskattningar av koldioxidutsläppen.

3.   Om uppskattningen för den relevanta källkategorin justerats i enlighet med artikel 5.2 i Kyotoprotokollet under tidigare år och medlemsstaten inte har lämnat en ändrad uppskattning, skall den grundläggande ändringsmetod som används av expertgrupperna och som fastställs i riktlinjerna om metoder för justeringar i enlighet med artikel 5.2 i Kyotoprotokollet, nedan kallade ”tekniska riktlinjer för justeringar” användas, dock utan att den försiktighetsfaktor som definieras i de riktlinjerna används.

4.   Om ingen enhetlig tidsserie över rapporterade uppskattningar för den relevanta källkategorin finns tillgänglig, och om uppskattningen av källkategorin inte har justerats i enlighet med artikel 5.2 i Kyotoprotokollet, skall uppskattningen baseras på de tekniska justeringsriktlinjerna, dock utan att den försiktighetsfaktor som definieras i de riktlinjerna tillämpas.

Artikel 15

Kommissionen skall utarbeta de uppskattningar som avses i artikel 14 senast den 31 mars under rapporteringsåret, efter samråd med den berörda medlemsstaten, och överlämna dessa uppskattningar till de andra medlemsstaterna.

Artikel 16

Den berörda medlemsstaten skall använda de uppskattningar som avses i artikel 14 i den inventering som lämnas till UNFCC för att säkerställa att gemenskapens och medlemsstaternas inventeringar är enhetliga.

KAPITEL IV

Rapportering om påvisbara framsteg som skall uppnås till utgången av 2005 och om den ytterligare perioden för fullgörande av åtagandena

Avsnitt 1

Rapporter om påvisbara framsteg som skall uppnås vid utgången av 2005

Artikel 17

Medlemsstatens rapportering om påvisbara framsteg som skall uppnås till utgången av 2005 i enlighet med artikel 5.4 i beslut nr 280/2004/EG

1.   Medlemsstaterna skall utarbeta rapporten om de påvisbara framsteg som skall uppnås vid utgången av 2005 i enlighet med ramkonventionens rapporteringsriktlinjer för nationella meddelanden och riktlinjerna i artikel 7 i Kyotoprotokollet. Rapporten skall omfatta följande:

a)

En beskrivning av de nationella åtgärder, inbegripet rättsliga och institutionella åtgärder, som antagits för att fullgöra den berörda medlemsstatens åtaganden i enlighet med artikel 2 i beslut 2002/358/EG och Kyotoprotokollet, och andra program för nationell tillämpning och efterlevnad.

b)

Uppgifter om trender och prognoser för växthusgasutsläpp på nationell nivå. Trenderna skall baseras på de inventeringsuppgifter som medlemsstaterna lämnat till UNFCCC senast den 15 april 2005.

c)

En uppskattning av hur de under a angivna nationella åtgärderna, mot bakgrund av de under b angivna trenderna och prognoserna, kommer att bidra till att den berörda medlemsstaten fullgör sina åtaganden i enlighet med artikel 2 i beslut 2002/358/EG och Kyotoprotokollet.

d)

En beskrivning av de verksamheter, åtgärder och program som den berörda medlemsstaten genomfört för att fullgöra sina åtaganden i enlighet med artiklarna 10 och 11 i Kyotoprotokollet.

2.   Medlemsstaterna skall lämna rapporten som ett enda dokument, uppdelat i fyra kapitel, som innehåller den information som anges i punkt 1 a–d.

De uppgifter om prognoser som avses i punkt 1 b skall stämma överens med de uppgifter som i enlighet med artikel 5.3 i beslut nr 280/2004/EG skall lämnas till kommissionen senast den 15 juni 2005.

Avsnitt 2

Rapporter som skall utarbetas då den ytterligare perioden för fullgörande av åtagandena löpt ut

Artikel 18

Medlemsstaternas rapporter som skall utarbetas då den ytterligare perioden för fullgörande av åtagandena i enlighet med artikel 5.5 i beslut nr 280/2004/EG löpt ut

Varje medlemsstats rapport skall, i överensstämmelse med reglerna för redovisning av tilldelade mängder enligt artikel 7.4 i Kyotoprotokollet, innehålla följande information:

a)

För innevarande kalenderår och fram till utgången av den ytterligare perioden för fullgörande av åtagandena (enligt Greenwich Mean Time) den totala mängden

i)

ERU, CER (inbegripet lCER och tCER), AAU och RMU på varje medlemsstats konto för innehav, överföring, annullering och återlösen och på alla aktörers och personers konton för innehav den 1 januari varje år,

ii)

AAU utfärdade på grundval av den tilldelade mängden i enlighet med artikel 3.7 och 3.8 i Kyotoprotokollet,

iii)

ERU utfärdade på grundval av projekt som genomförts i enlighet med artikel 6 i Kyotoprotokollet,

iv)

ERU, CER (inbegripet lCER och tCER), AAU och RMU som erhållits från andra register och en separat förteckning där överföringskontonas och registrens identitet anges,

v)

RMU utfärdade på grundval av varje verksamhet i enlighet med artikel 3.3 och 3.4 i Kyotoprotokollet,

vi)

ERU, CER (inbegripet lCER och tCER), AAU och RMU som överförts till andra register och en separat förteckning där överföringskontonas och registrens identitet anges,

vii)

ERU, CER (inbegripet lCER och tCER), AAU och RMU som annullerats på grundval av varje verksamhet i enlighet med artikel 3.3 och 3.4 i Kyotoprotokollet,

viii)

ERU, CER, AAU och RMU som annullerats efter det att Efterlevnadskommittén konstaterat att medlemsstaten inte har fullgjort sina åtaganden i enlighet med artikel 3.1 i Kyotoprotokollet,

ix)

andra ERU, CER (inbegripet lCER och tCER), AAU och RMU som har annullerats,

x)

ERU, CER (inbegripet lCER och tCER), AAU och RMU som har återlösts,

xi)

AAU, CER, ERU, RMU och tCER som överlåtits till tCER:s återlösningskonto för åtagandeperioden,

xii)

AAU, CER, ERU, RMU och lCER som överlåtits till lCER:s återlösenkonto för Kyotoprotokollets första åtagandeperiod.

b)

Den totala mängden, och serienumren, för ERU, AAU, RMU, CER (inbegripet lCER och tCER) på medlemsstatens återlösningskonto vid utgången av rapporteringsperioden.

c)

Den totala mängden, och serienumren, för ERU, CER och AAU som medlemsstaten önskar överföra till följande åtagandeperiod.

De uppgifterna skall endast omfatta ERU, AAU, RMU, CER (inbegripet lCER och tCER) som är giltiga för åtagandeperioden i fråga. De skall fastställas på grundval av de uppgifter som blir tillgängliga i enlighet med artikel 9 i kommissionens förordning (EG) nr 2216/2004 (3) och lämnas i elektronisk form.

Artikel 19

Gemenskapens rapporter som skall utarbetas då den ytterligare perioden för fullgörande av åtagandena i enlighet med artikel 5.5 i beslut nr 280/2004/EG löpt ut

Gemenskapens rapport skall innehålla följande uppgifter:

a)

De totala mängderna av de enheter som anges i artikel 18 a och som rapporterats av medlemsstaterna och de totala mängderna av de enheter som finns i gemenskapens register.

b)

Den totala mängden, och serienumren, för ERU, AAU, RMU, CER (inbegripet lCER och tCER) i medlemsstaternas och gemenskapens återlösningskonton vid utgången av rapporteringsperioden.

c)

Den totala mängden, och serienumren, för ERU, CER och AAUs som varje medlemsstat och gemenskapen begär skall överföras till följande åtagandeperiod i enlighet med formerna för redovisning av tilldelade mängder enligt artikel 7.4 i Kyotoprotokollet.

KAPITEL V

Förfaranden och tidsplaner för samarbete och samordning

Artikel 20

Sammanställningen av inventeringen av växthusgaser i gemenskapen och inventeringsrapporten i enlighet med artikel 8.1 a i beslut nr 280/2004/EG

1.   Medlemsstaterna skall använda Europeiska miljöbyråns verktyg ReportNet som tillhandahålls i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1641/2003 (4), för att lämna den årliga informationen i enlighet med artikel 3.1 i beslut nr 280/2004/EG.

2.   Alla uppdaterade uppgifter som medlemsstaterna tillhandahåller i enlighet med artikel 4.1 i beslut nr 280/2004/EG skall begränsas till tillhandahållande av uppgifter som saknas och till att ta bort uppgifter som är inkonsekventa.

3.   Förfarandena och tidtabellen för sammanställningen av gemenskapens inventering och inventeringsrapporten fastställs i bilaga VI.

Artikel 21

Förfaranden för översyn, revidering och efterlevnad enligt ramkonventionen och Kyotoprotokollet och i enlighet med artikel 8.1 b och c i beslut nr 280/2004/EG

1.   Om en medlemsstat inte har lämnat in sin årliga inventering till UNFCCC den 1 juni skall den omedelbart meddela kommissionen.

2.   Medlemsstaterna skall meddela kommissionen inom en vecka efter det att de har erhållit någon av följande uppgifter från UNFCCC:

a)

Indikationer från en expertgrupp om problem som avser medlemsstatens inventering och som bör justeras.

b)

Rättelser av de inventeringsuppskattningar som används i överenskommelse mellan medlemsstaten och expertgruppen för den berörda inlämnade inventeringen.

c)

Justerade uppskattningar i ett utkast till den enskilda granskningsrapporten för inventeringen som skall användas då medlemsstaten inte har åtgärdat problemet till expertgruppens belåtenhet.

d)

Frågor om genomförande som har lämnats till Efterlevnadskommittén i enlighet med Kyotoprotokollet, Efterlevnadskommitténs tillkännagivande om att en fråga som handlar om genomförande skall fortsätta att behandlas och Efterlevnadskommitténs och dess avdelningars alla preliminära resultat och beslut som avser medlemsstaten.

Vad gäller a skall medlemsstaten meddela kommissionen hur den avser att hantera de problem som fastställts av expertgruppen.

Vad gäller c skall medlemsstaten meddela kommissionen om den godtar eller förkastar de föreslagna justeringarna.

Kommissionen skall informera de andra medlemsstaterna inom en vecka från det att den erhållit uppgifterna under a–d från den berörda medlemsstaten.

3.   Kommissionen skall informera alla medlemsstater inom en vecka från det att den erhållit följande uppgifter från UNFCCC:

a)

Indikationer från en expertgrupp om de problem i gemenskapens inventering som bör justeras.

b)

Rättelser av de inventeringsuppskattningar som används i överenskommelse mellan gemenskapen och expertgruppen för den berörda inlämnade inventeringen.

c)

Justerade uppskattningar som anges i ett utkast till den enskilda granskningsrapporten för inventeringen, som tillämpas då gemenskapen inte har åtgärdat problemet till expertgruppens belåtenhet.

d)

Frågor om genomförande som har lämnats till Efterlevnadskommittén i enlighet med Kyotoprotokollet, Efterlevnadskommitténs tillkännagivande om att en fråga som handlar om genomförande skall fortsätta att behandlas och Efterlevnadskommitténs och dess avdelningars alla preliminära resultat och beslut som avser medlemsstaten.

4.   Medlemsstaterna skall samordna sitt svar på granskningsförfarandet med avseende på skyldigheterna enligt beslut nr 280/2004/EG med kommissionen

a)

inom de i Kyotoprotokollet fastställda tidsfristerna, om de justerade uppskattningarna för ett enda år eller de sammanlagda justeringarna för åren efter åtagandeperioden för en eller flera medlemsstater skulle medföra justeringar av gemenskapens inventering av en sådan omfattning att metod- och rapporteringskraven i enlighet med artikel 7.1 i Kyotoprotokollet, vad gäller kraven om rätten att delta såsom de fastställs i riktlinjerna enligt artikel 7 i Kyotoprotokollet, inte kan uppfyllas,

b)

inom två veckor innan följande lämnas till de berörda organen i enlighet med Kyotoprotokollet:

i)

En begäran om att revidera en justering.

ii)

En begäran om att rätten att delta skall återställas.

iii)

Ett svar på ett beslut om att fortsätta att behandla en fråga om genomförande eller på Efterlevnadskommitténs preliminära resultat.

5.   Medlemsstaterna skall informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om justeringar som beräknats för deras inventeringsuppskattningar under det frivilliga justeringsförfarande som tillämpas i enlighet med de tekniska justeringsriktlinjerna.

Artikel 22

Utarbetande av rapporterna om påvisbara framsteg i enlighet med artikel 8.1 d i beslut nr 280/2004/EG

1.   Kommissionens utkast till rapport om påvisbara framsteg som gemenskapen skall ha uppnått vid utgången av 2005 skall spridas till medlemsstaterna senast den 30 juli 2005. Medlemsstaterna skall inkomma med eventuella synpunkter senast den 31 augusti 2005.

2.   Medlemsstaterna skall lämna sina rapporter om påvisbara framsteg som uppnåtts 2005 till UNFCCC-sekretariatet senast den 1 januari 2006 och skall samtidigt skicka en elektronisk kopia av dessa rapporter till kommissionen.

Artikel 23

Rapportering om fastställande av den tilldelade mängden i enlighet med artikel 8.1 e i beslut nr 280/2004/EG

1.   Varje medlemsstat skall senast den 15 januari 2006 lämna följande information till kommissionen:

a)

Den fullständiga tidsserien för inventeringar av antropogena utsläpp från källor och upptag i sänkor av växthusgaser som inte omfattas av Montrealprotokollet såsom rapporterats till UNFCCC.

b)

Fastställandet av det utvalda basåret för fluorkolväten, perfluorkarboner och svavelhexafluorid såsom rapporteras till UNFCCC.

c)

Sitt förslag på utsläppsnivå i ton koldioxidekvivalenter i enlighet med artikel 3 i beslut 2002/358/EG och artikel 3.7 och 3.8 i Kyotoprotokollet, efter det att de slutliga utsläppssiffrorna för basåret har fastställts och på grundval av de kvantifierade åtaganden om begränsning och minskning av utsläpp som fastställs i bilaga II till beslut 2002/358/EG och Kyotoprotokollet. Samtidigt skall de metoder för uppskattning av antropogena utsläpp från källor och upptag i sänkor som avses i artikel 5.2 i Kyotoprotokollet och formerna för beräkning av den tilldelade mängden i enlighet med artikel 3.7 och 3.8 i Kyotoprotokollet beaktas.

d)

Beräkning av sin åtagandeperiodreserv till 90 % av medlemsstatens tilldelade mängd eller, om detta är lägre, fem gånger 100 % av medlemsstatens senast granskade inventering.

e)

De minimivärden för krontäckning, landområde och trädhöjd som medlemsstaterna har valt att använda i sin redovisning av verksamheter enligt artikel 3.3 och 3.4 i Kyotoprotokollet, tillsammans med en förklaring om att dessa värden överensstämmer med den information som tidigare har rapporterats till FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) eller andra internationella organ. Om dessa värden inte överensstämmer skall en förklaring skickas om varför och om hur dessa värden valts, i enlighet med Kyotoprotokollets definitioner, system, regler och riktlinjer för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk.

f)

De verksamheter som medlemsstaterna i enlighet med artikel 3.4 har valt att använda i sin redovisning för första åtagandeperioden, tillsammans med information om hur medlemsstaten i sitt nationella system, i enlighet med artikel 5.1 i Kyotoprotokollet, kommer att fastställa de markområden som används för dessa verksamheter, i enlighet med Kyotoprotokollets definitioner, system, regler och riktlinjer för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk.

g)

För varje verksamhet i enlighet med artikel 3.3 och 3.4 i Kyotoprotokollet, skall medlemsstaten ange om den skall redovisas årligen eller för hela åtagandeperioden.

h)

En beskrivning av medlemsstatens nationella system i enlighet med artikel 5.1 i Kyotoprotokollet och i enlighet med riktlinjerna i artikel 7 i Kyotoprotokollet.

i)

En beskrivning av medlemsstatens nationella register i enlighet med riktlinjerna i artikel 7 i Kyotoprotokollet.

Medlemsstater som inte är upptagna i bilaga II till beslut 2002/358/EG skall lämna denna information senast den 15 juni 2006.

2.   Tidtabellen för utarbetande och inlämnande av de rapporter som avses i artikel 7.1 i beslut nr 280/2004/EG och som skall lämnas i enlighet med reglerna för redovisning av tilldelade mängder i artikel 7.4 i Kyotoprotokollet skall fastställs i bilaga VII.

Artikel 24

Rapportering vad gäller den ytterligare perioden för fullgörande av åtaganden i enlighet med artikel 8.1 f i beslut nr 280/2004/EG

1.   De rapporter som medlemsstaterna skall utarbeta då den ytterligare perioden för fullgörande av åtagandena löper ut skall lämnas till UNFCCC-sekretariatet och kommissionen inom en månad efter det att den ytterligare perioden för fullgörande av åtagandena löpt ut.

2.   Den rapport som gemenskapen skall utarbeta då den ytterligare perioden för fullgörande av åtagandena löper ut skall lämnas till UNFCCC-sekretariatet inom en månad efter det att medlemsstaternas rapporter som avses i punkt 1 mottagits.

KAPITEL VI

Slutbestämmelser

Artikel 25

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 26

Adressater

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel 10 februari 2005.

På kommissionens vägnar

Stavros DIMAS

Ledamot av kommissionen


(1)   EUT L 49, 19.2.2004, s. 1.

(2)   EGT L 130, 15.5.2002, s. 1.

(3)   EUT L 386, 29.12.2004, s. 1.

(4)   EUT L 245, 29.9.2003, s. 1.


BILAGA I

Tabell för metoder, datakällor och utsläppsfaktorer som används av medlemsstater för EG:s viktigaste källor i enlighet med artikel 4.1 b

Uppgifter om de metoder som används kan t.ex. vara nivåmetoden, modellen eller ett landsspecifikt tillvägagångssätt. Verksamhetsuppgifterna kan komma från nationell statistik eller vara specifik för de enskilda anläggningarna. Utsläppsfaktorerna kan vara IPCC:s standardutsläppsfaktorer såsom de anges i IPCC:s reviderade riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser från 1996 eller i IPPC:s riktlinjer för goda arbetsmetoder, landsspecifika utsläppsfaktorer, anläggningsspecifika utsläppsfaktorer eller CORINAIR:s utsläppsfaktorer som utarbetats i enlighet med konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar från 1979.

Tabell I-1:

Gemenskapens sammanfattande rapport över de metoder, verksamhetsuppgifter och utsläppsfaktorer som används (energi)

VÄXTHUSGASKÄLLOR OCH -SÄNKOR

CO2

CH4

N2O

KATEGORIER

Viktig källa (1)

Metod (2)

Verksamhetsuppgift (3)

Utsläppsfaktor (4)

Viktig källa (1)

Metod (2)

Verksamhetsuppgift (3)

Utsläppsfaktor (4)

Viktig källa (1)

Metod (2)

Verksamhetsuppgift (3)

Utsläppsfaktor (4)

1.

Energi

Image 15

Image 16

Image 17

Image 18

Image 19

Image 20

Image 21

Image 22

Image 23

Image 24

Image 25

Image 26

A.

Förbränning av bränslen

Image 27

Image 28

Image 29

Image 30

Image 31

Image 32

Image 33

Image 34

Image 35

Image 36

Image 37

Image 38

1.

Energiindustri

Image 39

Image 40

Image 41

Image 42

Image 43

Image 44

Image 45

Image 46

Image 47

Image 48

Image 49

Image 50

a.

Offentlig el- och värmeproduktion

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

b.

Oljeraffinering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

c.

Framställning av fasta bränslen Övrig energiindustri

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2.

Tillverknings- och byggindustri

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a.

Järn och stål

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

b.

Icke-järnmetaller

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

c.

Kemiska produkter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

d.

Massa- och papperstillverkning, grafisk produktion

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

e.

Livsmedelsberedning, drycker och tobak

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

f.

Övrigt (såsom anges i tabell 1.A(a)s2)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3.

Transport

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a.

Civil luftfart

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

b.

Vägtransport

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

c.

Järnvägar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

d.

Sjöfart

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

e.

Övrig transport (såsom anges i tabell 1.A(a)s3)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4.

Övriga sektorer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a.

Kommersiell/Institutionell

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

b.

Bostadssektorn

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

c.

Jordbruk/Skogsbruk/Fiske

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5.

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a.

Stationär

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

b.

Rörlig

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

B.

Flyktiga utsläpp från bränslen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.

Fasta bränslen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a.

Kolbrytning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

b.

Omvandling av fasta bränslen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

c.

Övrigt (såsom anges i tabell 1.B.1)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2.

Olja och naturgas

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a.

Olja

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

b.

Naturgas

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

c.

Utluftning och fackling

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

d.

Övrigt (såsom anges i tabell 1.B0,2)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Tabell I-2:

Gemenskapens sammanfattande rapport över de metoder, verksamhetsuppgifter och utsläppsfaktorer som används (industriprocesser)

VÄXTHUSGASKÄLLOR OCH -SÄNKOR

CO2

CH4

N2O

Fluorkolväten (HFC)

Perfluorkarboner (PFC)

SF6

KATEGORIER

Viktig källa (1)

Metod (2)

Verksamhetsuppgift (3)

Utsläppsfaktor (4)

Viktig källa (1)

Metod (2)

Verksamhetsuppgift (3)

Utsläppsfaktor (4)

Viktig källa (1)

Metod (2)

Verksamhetsuppgift (3)

Utsläppsfaktor (4)

Viktig källa (1)

Metod (2)

Verksamhetsuppgift (3)

Utsläppsfaktor (4)

Viktig källa (1)

Metod (2)

Verksamhetsuppgift (3)

Utsläppsfaktor (4)

Viktig källa (1)

Metod (2)

Verksamhetsuppgift (3)

Utsläppsfaktor (4)

2.

Industriprocesser

Image 51

Image 52

Image 53

Image 54

Image 55

Image 56

Image 57

Image 58

Image 59

Image 60

Image 61

Image 62

Image 63

Image 64

Image 65

Image 66

Image 67

Image 68

Image 69

Image 70

Image 71

Image 72

Image 73

Image 74

A.

Mineralprodukter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Image 75

Image 76

Image 77

Image 78

Image 79

Image 80

Image 81

Image 82

Image 83

Image 84

Image 85

Image 86

1.

Cementframställning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Image 87

Image 88

Image 89

Image 90

Image 91

Image 92

Image 93

Image 94

Image 95

Image 96

Image 97

Image 98

2.

Kalkframställning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Image 99

Image 100

Image 101

Image 102

Image 103

Image 104

Image 105

Image 106

Image 107

Image 108

Image 109

Image 110

3.

Användning av kalksten och dolomit

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Image 111

Image 112

Image 113

Image 114

Image 115

Image 116

Image 117

Image 118

Image 119

Image 120

Image 121

Image 122

4.

Framställning och användning av kristallsoda

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Image 123

Image 124

Image 125

Image 126

Image 127

Image 128

Image 129

Image 130

Image 131

Image 132

Image 133

Image 134

5.

Takbeläggningar av asfalt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Image 135

Image 136

Image 137

Image 138

Image 139

Image 140

Image 141

Image 142

Image 143

Image 144

Image 145

Image 146

6.

Vägbeläggning med asfalt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Image 147

Image 148

Image 149

Image 150

Image 151

Image 152

Image 153

Image 154

Image 155

Image 156

Image 157

Image 158

7.

Övrigt (såsom anges i tabell 2(I)A-G)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Image 159

Image 160

Image 161

Image 162

Image 163

Image 164

Image 165

Image 166

Image 167

Image 168

Image 169

Image 170

B.

Kemisk industri

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.

Framställning av ammoniak

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2.

Framställning av salpetersyra

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3.

Framställning av adipinsyra

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4.

Framställning av karbid

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5.

Övrigt (såsom anges i tabell 2(I)A-G)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

C.

Metallproduktion

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Image 171

Image 172

Image 173

Image 174

 

 

 

 

 

 

 

 

1.

Framställning av järn och stål

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Image 175

Image 176

Image 177

Image 178

 

 

 

 

 

 

 

 

2.

Framställning av ferrolegeringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Image 179

Image 180

Image 181

Image 182

 

 

 

 

 

 

 

 

3.

Framställning av aluminium

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Image 183

Image 184

Image 185

Image 186

 

 

 

 

 

 

 

 

4.

SF6 som används i aluminium- och magnesiumgjuterier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Image 187

Image 188

Image 189

Image 190

 

 

 

 

 

 

 

 

5.

Övrigt (såsom anges i tabell 2(I)A-G)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Image 191

Image 192

Image 193

Image 194

 

 

 

 

 

 

 

 

D.

Övrig produktion

 

 

 

 

Image 195

Image 196

Image 197

Image 198

Image 199

Image 200

Image 201

Image 202

Image 203

Image 204

Image 205

Image 206

Image 207

Image 208

Image 209

Image 210

Image 211

Image 212

Image 213

Image 214

1.

Massa och papper

 

 

 

 

Image 215

Image 216

Image 217

Image 218

Image 219

Image 220

Image 221

Image 222

Image 223

Image 224

Image 225

Image 226

Image 227

Image 228

Image 229

Image 230

Image 231

Image 232

Image 233

Image 234

2.

Livsmedel och dryckesvaror

 

 

 

 

Image 235

Image 236

Image 237

Image 238

Image 239

Image 240

Image 241

Image 242

Image 243

Image 244

Image 245

Image 246

Image 247

Image 248

Image 249

Image 250

Image 251

Image 252

Image 253

Image 254

E.

Produktion av halogenerade kolväten och SF6

Image 255

Image 256

Image 257

Image 258

Image 259

Image 260

Image 261

Image 262

Image 263

Image 264

Image 265

Image 266

Image 267

Image 268

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.

Utsläpp av biprodukter

Image 269

Image 270

Image 271

Image 272

Image 273

Image 274

Image 275

Image 276

Image 277

Image 278

Image 279

Image 280

Image 281

Image 282

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2.

Flyktiga utsläpp

Image 283

Image 284

Image 285

Image 286

Image 287

Image 288

Image 289

Image 290

Image 291

Image 292

Image 293

Image 294

Image 295

Image 296

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3.

Övrigt (såsom anges i tabell 2(II)

Image 297

Image 298

Image 299

Image 300

Image 301

Image 302

Image 303

Image 304

Image 305

Image 306

Image 307

Image 308

Image 309

Image 310

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

F.

Konsumtion av halogenerade kolväten och SF6

Image 311

Image 312

Image 313

Image 314

Image 315

Image 316

Image 317

Image 318

Image 319

Image 320

Image 321

Image 322

Image 323

Image 324

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.

Kylnings- och luftkonditioneringsutrustning

Image 325

Image 326

Image 327

Image 328

Image 329

Image 330

Image 331

Image 332

Image 333

Image 334

Image 335

Image 336

Image 337

Image 338

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2.

Cellplasttillverkning

Image 339

Image 340

Image 341

Image 342

Image 343

Image 344

Image 345

Image 346

Image 347

Image 348

Image 349

Image 350

Image 351

Image 352

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3.

Brandsläckare

Image 353

Image 354

Image 355

Image 356

Image 357

Image 358

Image 359

Image 360

Image 361

Image 362

Image 363

Image 364

Image 365

Image 366

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4.

Aerosolbehållare/dosaerosoler

Image 367

Image 368

Image 369

Image 370

Image 371

Image 372

Image 373

Image 374

Image 375

Image 376

Image 377

Image 378

Image 379

Image 380

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5.

Lösningsmedel

Image 381

Image 382

Image 383

Image 384

Image 385

Image 386

Image 387

Image 388

Image 389

Image 390

Image 391

Image 392

Image 393

Image 394

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6.

Andra tillämpningar som använder ersättningar för ozonnedbrytande ämnen

Image 395

Image 396

Image 397

Image 398

Image 399

Image 400

Image 401

Image 402

Image 403

Image 404

Image 405

Image 406

Image 407

Image 408

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7.

Tillverkning av halvledare

Image 409

Image 410

Image 411

Image 412

Image 413

Image 414

Image 415

Image 416

Image 417

Image 418

Image 419

Image 420

Image 421

Image 422

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8.

Elektrisk utrustning

Image 423

Image 424

Image 425

Image 426

Image 427

Image 428

Image 429

Image 430

Image 431

Image 432

Image 433

Image 434

Image 435

Image 436

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9.

Övrigt (såsom anges i tabell 2(II)

Image 437

Image 438

Image 439

Image 440

Image 441

Image 442

Image 443

Image 444

Image 445

Image 446

Image 447

Image 448

Image 449

Image 450

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

G.

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Tabell I-3:

Gemenskapens sammanfattande rapport över de metoder, verksamhetsuppgifter och utsläppsfaktorer som används (användning av lösningsmedel och andra produkter, jordbruk)

VÄXTHUSGASKÄLLOR OCH -SÄNKOR

CO2

CH4

N2O

KATEGORIER

Viktig källa (1)

Metod (2)

Verksamhetsuppgift (3)

Utsläppsfaktor (4)

Viktig källa (1)

Metod (2)

Verksamhetsuppgift (3)

Utsläppsfaktor (4)

Viktig källa (1)

Metod (2)

Verksamhetsuppgift (3)

Utsläppsfaktor (4)

3.

Användning av lösningsmedel och andra produkter

Image 451

Image 452

Image 453

Image 454

Image 455

Image 456

Image 457

Image 458

Image 459

Image 460

Image 461

Image 462

A.

Målning

 

 

 

 

Image 463

Image 464

Image 465

Image 466

 

 

 

 

B.

Avfettning och kemtvätt

 

 

 

 

Image 467

Image 468

Image 469

Image 470

 

 

 

 

C.

Kemiska produkter, tillverkning och bearbetning

 

 

 

 

Image 471

Image 472

Image 473

Image 474

 

 

 

 

D.

Övrigt

 

 

 

 

Image 475

Image 476

Image 477

Image 478

 

 

 

 

4.

Jordbruk

Image 479

Image 480

Image 481

Image 482

Image 483

Image 484

Image 485

Image 486

Image 487

Image 488

Image 489

Image 490

A.

Metanbildning i mag-tarmkanalen

Image 491

Image 492

Image 493

Image 494

 

 

 

 

Image 495

Image 496

Image 497

Image 498

1.

Nötkreatur

Image 499

Image 500

Image 501

Image 502

 

 

 

 

Image 503

Image 504

Image 505

Image 506

2.

Buffel

Image 507

Image 508

Image 509

Image 510

 

 

 

 

Image 511

Image 512

Image 513

Image 514

3.

Får

Image 515

Image 516

Image 517

Image 518

 

 

 

 

Image 519

Image 520

Image 521

Image 522

4.

Övrigt

Image 523

Image 524

Image 525

Image 526

 

 

 

 

Image 527

Image 528

Image 529

Image 530

B.

Gödselhantering

Image 531

Image 532

Image 533

Image 534

 

 

 

 

 

 

 

 

1.

Nötkreatur

Image 535

Image 536

Image 537

Image 538

 

 

 

 

 

 

 

 

2.

Bufflar

Image 539

Image 540

Image 541

Image 542

 

 

 

 

 

 

 

 

3.

Får

Image 543

Image 544

Image 545

Image 546

 

 

 

 

 

 

 

 

4.

Övrigt

Image 547

Image 548

Image 549

Image 550

 

 

 

 

 

 

 

 

C.

Risodling

Image 551

Image 552

Image 553

Image 554

 

 

 

 

Image 555

Image 556

Image 557

Image 558

D.

Jordbruksmark

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.

Direkta utsläpp från marken

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2.

Gödsel från betesmark och hästhagar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3.

Indirekta utsläpp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4.

Övrigt (såsom anges i tabell 4.D)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

E.

Föreskriven bränning av savanner

Image 559

Image 560

Image 561

Image 562

 

 

 

 

 

 

 

 

F.

Förbränning på platsen av jordbruksavfall

Image 563

Image 564

Image 565

Image 566

 

 

 

 

 

 

 

 

G.

Övrigt

Image 567

Image 568

Image 569

Image 570

 

 

 

 

 

 

 

 


Tabell I-4:

Gemenskapens sammanfattande rapport över de metoder, verksamhetsuppgifter och utsläppsfaktorer som används (förändrad markanvändning och skogsbruk, avfall, övrigt)

VÄXTHUSGASKÄLLOR OCH -SÄNKOR

CO2

CH4

N2O

KATEGORIER

Viktig källa (1)

Metod (2)

Verksamhetsuppgift (3)

Utsläppsfaktor (4)

Viktig källa (1)

Metod (2)

Verksamhetsuppgift (3)

Utsläppsfaktor (4)

Viktig källa (1)

Metod (2)

Verksamhetsuppgift (3)

Utsläppsfaktor (4)

5.

Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk

Image 571

Image 572

Image 573

Image 574

Image 575

Image 576

Image 577

Image 578

Image 579

Image 580

Image 581

Image 582

A.

Skogsmark

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.

Skogsmark och återstående skogsmark

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2.

Mark som ställts om till skogsmark

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

B.

Åkermark

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.

Åkermark som inte ställts om till andra användningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2.

Mark som ställts om till åkermark

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

C.

Gräsmark

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.

Gräsmark som inte ställts om till andra användningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2.

Mark som ställts om till gräsmark

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

D.

Våtmark

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.

Våtmark som inte ställts om till andra användningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2.

Mark som ställts om till våtmark

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

E.

Bostadssområden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.

Bostadsområden som inte ställts om till andra användningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2.

Mark som ställts om till bostadsområden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

F.

Övrig mark

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.

Övrig mark som inte ställts om till andra användningar

Image 583

Image 584

Image 585

Image 586

 

 

 

 

 

 

 

 

2.

Mark som ställts om till övrig mark

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

G.

Övrigt (v.g. precisera)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Produkter från avverkad skog

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6.

Avfall

Image 587

Image 588

Image 589

Image 590

Image 591

Image 592

Image 593

Image 594

Image 595

Image 596

Image 597

Image 598

A.

Deponering av fast avfall på land

 

 

 

 

 

 

 

 

Image 599

Image 600

Image 601

Image 602

1.

Kontrollerad deponering av avfall på land

 

 

 

 

 

 

 

 

Image 603

Image 604

Image 605

Image 606

2.

Icke förvaltade upplagsplatser för avfall

 

 

 

 

 

 

 

 

Image 607

Image 608

Image 609

Image 610

3.

Övrigt (såsom anges i tabell 6.A)

 

 

 

 

 

 

 

 

Image 611

Image 612

Image 613

Image 614

B.

Behandling av avloppsvatten

Image 615

Image 616

Image 617

Image 618

 

 

 

 

 

 

 

 

1.

Industriellt avloppsvatten

Image 619

Image 620

Image 621

Image 622

 

 

 

 

 

 

 

 

2.

Avloppsvatten från hushåll och kommersiellt avloppsvatten

Image 623

Image 624

Image 625

Image 626

 

 

 

 

 

 

 

 

3.

Övrigt (såsom anges i tabell 6.B)

Image 627

Image 628

Image 629

Image 630

 

 

 

 

 

 

 

 

C.

Avfallsförbränning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

D.

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7.

Övrigt (såsom anges i sammanfattning 1.A)

Image 631

Image 632

Image 633

Image 634

Image 635

Image 636

Image 637

Image 638

Image 639

Image 640

Image 641

Image 642

Memorandumposter:

Image 643

Image 644

Image 645

Image 646

Image 647

Image 648

Image 649

Image 650

Image 651

Image 652

Image 653

Image 654

Flygbränsle och marina bränslen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Luftfart

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sjöfart

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Koldioxidutsläpp från biomassa

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


(1)  Gemenskapens viktigaste källor. Fylls i av kommissionen/Europeiska miljöbyrån med resultaten från huvudkategorianalysen i tidigare inlämnade inventeringar.

(2)  Använd följande koder för att ange den metod som tillämpas:

 

D (IPCC standard)

 

RA (referenstillvägagångssättet)

 

T1 (IPCC Nivå 1)

 

T1a, T1b, T1c (IPCC Nivå 1a, Nivå 1b respektive Nivå 1c)

 

T2 (IPCC Nivå 2)

 

T3 (IPCC Nivå 3)

 

C (CORINAIR)

 

CS (landsspecifik)

 

M (modell)

 

COPERT X (Copert Model X = Version)

Om fler än en metod används i en källkategori skall de berörda metoderna anges. Förklaringar avseende landsspecifika metoder eller eventuella ändringar av IPCC:s standardmetoder, samt information avseende användningen av dessa. Om fler än en metod anges bör de olika metoderna per källkategori anges i dokumentationsrutan.

(3)  Använd följande koder för att ange vilka källor för verksamhetsuppgifter som används:

 

NS (nationell statistik)

 

RS (regional statistik)

 

IS (internationell statistik)

 

PS (anläggningsspecifika uppgifter)

 

AS (föreningar, affärsorganisationer)

 

Q (särskilda frågeformulär, undersökningar)

Om koderna ovan inte är lämpliga för de nationella förhållandena, använd ytterligare koder och förklara dem i dokumentationsrutan. Om flera olika AD-källor har använts, använd olika koder i en och samma ruta med ytterligare förklaringar i dokumentationsrutan.

(4)  Använd följande koder för att ange vilken utsläppsfaktor som används:

 

D (IPCC standard)

 

C (CORINAIR)

 

CS (landsspecifik)

 

PS (anläggningsspecifik)

Om flera olika utsläppsfaktorer har använts, använd olika koder i en och samma ruta med ytterligare förklaringar i dokumentationsrutan.


BILAGA II

FÖRTECKNING ÖVER ÅRLIGA INDIKATORER

TABELL II-1

Förteckning över prioriterade indikatorer (1)

Nr

Nomenklatur i Eurostats indikatorer för energieffektivitet

Indikator

Täljare/nämnare

Riktlinjer/definitioner (2)  (3)

1

MACRO

Total koldioxidintensitet i förhållande till BNP, t/miljoner euro

Totala koldioxidutsläpp, kt

Totala koldioxidutsläpp (utom LUCF) såsom rapporterats i gemensamma rapporteringsformatet

BNP, miljarder euro (EG95)

Bruttonationalprodukt i fasta priser 1995 (källa: nationalräkenskaper)

2

MACRO B0

Energirelaterad koldioxidintensitet i BNP, t/miljoner euro

Koldioxidutsläpp från energiförbrukning, kt

Koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen (IPPC källkategori 1A, sektorinriktad strategi)

BNP, miljarder euro (EG95)

Bruttonationalprodukt i fasta priser 1995 (källa: nationalräkenskaper)

3

TRANSPORTER C0

Koldioxidutsläpp från personbilar, kt

 

Koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen för all transportaktivitet med personbilar (bilar som huvudsakligen är utformade för persontransport och som har en kapacitet på högst 12 personer; viktindelningen efter bruttovikt får högst vara 3 900  kg – IPCC källkategori 1A3bi).

Antal kilometer med personbilar, Mkm

 

Antal fordonskilometer med personbilar, Mkm (källa: transportstatistik)

Observera: Verksamhetsuppgifterna bör om möjligt stämma överens med utsläppsuppgifterna

4

INDUSTRI A1

Energirelaterad koldioxidintensitet för industrin, t/miljoner euro

Koldioxidutsläpp från industrin, kt

Utsläpp från förbränning av fossila bränslen i tillverkningsindustrin, byggverksamhet, utvinning av mineral (förutom kolgruvor och råpetroleum- och naturgasutvinning) inbegripet förbränning för e och värmeproduktion (IPCC källkategori 1 A2). Energi som används för industrins transporter bör inte inkluderas här utan i transportindikatorerna. Utsläpp från maskiner som är avsedda att användas i terrängen och andra mobila maskiner i industrin bör inkluderas i denna sektor.

Bruttoförädlingsvärde för hela industrin, miljarder euro (EG95)

Bruttoförädlingsvärde i fasta priser 1995 i tillverkningsindustrin (NACE 15-22, 24-37), byggverksamhet (NACE 45) och utvinning av mineraler (förutom kolgruvor och råpetroleum- och naturgasutvinning) (NACE 13-14) (källa: nationalräkenskaper)

5

HUSHÅLL A.1

Specifika koldioxidutsläpp för hushåll, t/bostad

Koldioxidutsläpp från hushållens förbrukning av fossila bränslen, kt

Koldioxidutsläpp från hushållens förbränning av fossila bränslen (IPCC källkategori 1 A4b).

Bestånd av permanentbostäder, 1 000

Bestånd av permanentbostäder

6

TJÄNSTER A0

Koldioxidintensitet i den kommersiella och institutionella sektorn, t/miljoner euro

Koldioxidutsläpp från förbrukning av fossila bränslen i den kommersiella och institutionella sektorn, kt

Koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen i kommersiella och institutionella byggnader i de offentliga och privata sektorerna (IPCC källkategori 1A4a). Energi som används för tjänstesektorns transporter bör inte inkluderas här utan i transportindikatorerna.

Bruttoförädlingsvärde för tjänstesektorn, miljarder euro (EG95)

Bruttoförädlingsvärde i fasta priser 1995 för tjänstesektorn (NACE 41, 50, 51, 52, 55, 63, 64, 65, 66, 67, 70, 71, 72, 73, 74, 75, 80, 85, 90, 91, 92, 93, 99) (källa: nationalräkenskaper)

7

ENERGIOMVANDLING B0

Specifika koldioxidutsläpp för offentliga kraftverk och egenproducenter (kraftverk), t/TJ

Koldioxidutsläpp från offentliga värmekraftverk och egenproducenter (värmekraftverk), kt

Koldioxidutsläpp från all förbränning av fossila bränslen för bruttoel- och värmeproduktion av offentliga kraftvärmeverk och värmekraftverk och egenproducenter (kraftvärmeverk och värmekraftverk). Utsläpp från värmeverk inkluderas inte.

Alla produkter – produktion från offentliga kraftvärmeverk och egenproducenter (kraftvärmeverk), PJ

Bruttoel som produceras och eventuell värme som säljs till tredje parter (värmekraftverk) av offentliga kraftvärmeverk och värmekraftverk och egenproducenter (kraftvärmeverk och värmekraftverk). Produktion från värmeverk inkluderas inte. Offentliga kraftvärmeverk producerar el (och värme) för försäljning till tredje parter som sin huvudsakliga verksamhet. De kan vara privat- eller offentligägda. Egenproducenter (kraftvärmeverk) producerar el (och värme) helt eller delvis för egen användning som en verksamhet som stöder deras huvudsakliga verksamhet. Bruttoelproduktionen mäts vid utgången av huvudtransformatorn, dvs. förbrukningen av el i hjälpanläggningarna och i transformatorerna inkluderas. (källa: energibalansen)


TABELL II-2

Förteckning över ytterligare prioriterade indikatorer (4)

Nr

Nomenklatur i Eurostats indikatorer för energieffektivitet

Indikator

Täljare/nämnare

Riktlinjer/Definitioner (5)

1

TRANSPORTER D0

Koldioxidutsläpp från godstransport på väg, kt

 

Koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen för alla transportaktiviteter med lätta lastbilar (fordon med en totalvikt på högst 3 900  kg som huvudsakligen är utformade för transport av lätt gods eller som har särskilda egenskaper som fyrhjulsdrift för körning i terrängen – IPCC källkategori 1A3bii) och tunga lastbilar (fordon med en totalvikt som överstiger 3 900  kg och som huvudsakligen är utformade för transport av tungt gods – IPCC källkategori 1A3biii utom bussar).

Godstransport på väg, Mtkm

 

Antal transporterade tonkilometer med lätta och tunga lastbilar på väg. En tonkilometer är godtransport på väg av ett ton gods under en kilometer. (källa: transportstatistik)

Observera: Verksamhetsuppgifterna bör om möjligt stämma överens med utsläppsuppgifterna

2

INDUSTRI A1.1

Total koldioxidintensitet – järn och stålindustrin, t/miljoner euro

Totala koldioxidutsläpp från järn och stål, kt

Koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen vid tillverkning av järn och stål, inbegripet förbränning för el och värmeproduktion (IPCC källkategori 1A2a), från produktionsprocessen för järn och stål (IPCC källkategori 2C1) och från produktionsprocessen för ferrolegeringar (IPCC källkategori 2C2).

Bruttoförädlingsvärde för hela järn- och stålindustrin, miljarder euro (EG95)

Bruttoförädlingsvärde i fasta priser 1995 vid framställning av järn och stål samt ferrolegeringar (NACE 27.1), tillverkning av järn- och stålrör (NACE 27.2), annan primärbearbetning av järn och stål (NACE (27.3), gjutning av järn (NACE 27.51) och gjutning av stål (NACE 27.52). (källa: nationalräkenskaper)

3

INDUSTRI A1.2

Energirelaterad koldioxidintensitet - kemiska industrin, t/miljoner euro

Energirelaterade koldioxidutsläpp för kemiska industrin, kt

Koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen vid tillverkning av kemikalier och kemiska produkter inbegripet förbränning för el- och värmeproduktion (IPCC källkategori 1A2c).

Bruttoförädlingsvärde för kemiska industrin, miljarder euro (EG95)

Bruttoförädlingsvärde i fasta priser 1995 vid tillverkning av kemikalier och kemiska produkter (NACE 24) (källa: nationalräkenskaper)

4

INDUSTRI A1.3

Energirelaterad koldioxidintensitet – glas-, lergods- och byggnadsmaterialindustrin, t/miljoner euro

Energirelaterade koldioxidutsläpp för glas, lervaror och byggnadsmaterial, kt

Koldioxidutsläpp från förbränning av bränslen vid tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter (NACE 26) inklusive förbränning för el- och värmeproduktion.

Bruttoförädlingsvärde för glas-, lergods- och byggnadsmaterialindustrin, miljarder euro (EG95)

Bruttoförädlingsvärde i fasta priser 1995 vid tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter (NACE 26) (källa: nationalräkenskaper)

5

INDUSTRI C0.1

Specifika koldioxidutsläpp för järn- och stålindustrin, t/t

Totala koldioxidutsläpp från järn och stål, kt

Koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen vid tillverkning av järn och stål inbegripet förbränning för el och värmeproduktion (IPCC källkategori 1A2a), från produktionsprocessen för järn och stål (IPCC källkategori 2C1) och från produktionsprocessen för ferrolegeringar (IPCC källkategori 2C2).

Framställning av syrgasstål, kt

Framställning of syrgasstål (NACE 27) (källa: produktionsstatistik)

6

INDUSTRI C0.2

Specifika energirelaterade koldioxidutsläpp för cementindustrin, t/t

Energirelaterade koldioxidutsläpp från glas, lervaror och byggnadsmaterial, kt

Koldioxidutsläpp från förbränning av bränslen vid tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter (NACE 26) inklusive förbränning för el- och värmeproduktion.

Tillverkning av cement, kt

Tillverkning av cement (NACE 26) (källa: produktionsstatistik)


TABELL II-3

förteckning över ytterligare indikatorer

Nr

Nomenklatur i Eurostats indikatorer för energieffektivitet

Indikator

Täljare/nämnare

Riktlinjer/definitioner

1

TRANSPORTER B0

Specifika dieselrelaterade koldioxidutsläpp för personbilar, g/100 km

Koldioxidutsläpp för dieseldrivna personbilar, kt

Koldioxidutsläpp från förbränning av diesel för all transportaktivitet med personbilar (bilar som huvudsakligen är utformade för persontransport och som har en kapacitet på högst 12 personer; viktindelningen efter bruttovikt får högst vara 3 900  kg – IPCC källkategori 1A3bi endast diesel).

Antal kilometer för dieseldrivna personbilar, miljoner km

Antal fordonskilometer för alla dieseldrivna personbilar med tillstånd att använda vägar som är öppna för offentlig trafik. (källa: transportstatistik)

2

TRANSPORTER B0

Specifika bensinrelaterade koldioxidutsläpp för personbilar, g/100 km

Koldioxidutsläpp för bensindrivna personbilar, kt

Koldioxidutsläpp från förbränning av bensin för all transportaktivitet med personbilar (bilar som huvudsakligen är utformade för persontransport och som har en kapacitet på högst 12 personer; viktindelningen efter bruttovikt får högst vara 3 900  kg – IPCC källkategori 1A3bi endast bensin).

Antal kilometer för bensindrivna personbilar, miljoner km

Antal fordonkilometer för alla bensindrivna personbilar med tillstånd att använda vägar som är öppna för offentlig trafik. (källa: transportstatistik)

3

TRANSPORTER C0

Specifika koldioxidutsläpp för personbilar, t/pkm

Koldioxidutsläpp från personbilar, kt

Koldioxidutsläpp från förbränning av fasta bränslen för all transportaktivitet med personbilar (bilar som huvudsakligen är utformade för persontransport och som har en kapacitet på högst 12 personer; viktindelningen efter bruttovikt får högst vara 3 900  kg – IPCC källkategori 1A3bi).

Persontransport med bilar, Mpkm

Antal personkilometer för transport med personbilar. En personkilometer är transport av en resenär en kilometer. (källa: transportstatistik)

Observera: Verksamhetsuppgifterna bör om möjligt stämma överens med utsläppsuppgifterna

4

TRANSPORTER E1

Specifika flygtransportutsläpp, t/passagerare

Koldioxidutsläpp från inrikes flygtransport, kt

Koldioxidutsläpp från inrikes flygtransport (kommersiell, privat, jordbruk, etc.), inbegripet starter och landningar (IPCC källkategori 1A3aii). Användningen av bränsle för marktransport på flygplatserna skall undantas. Även bränsle för stationär förbränning vid flygplatserna skall undantas.

Inrikes flygpassagerare, miljoner

Antal personer, utom medlemmar av flyg- och kabinbesättningarna som är i tjänst, som gör en flygresa (endast inrikesflyg) (källa: transportstatistik)

Observera: Verksamhetsuppgifterna bör om möjligt stämma överens med utsläppsuppgifterna

5

INDUSTRI A1.4

Energirelaterad koldioxidintensitet – livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustrin, t/miljoner euro

Energirelaterade koldioxidutsläpp för livsmedelsindustrin, kt

Koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen vid tillverkning av livsmedels-, dryckes- och tobaksprodukter inbegripet förbränning för el- och värmeproduktion (IPCC källkategori 1A2e).

Bruttoförädlingsvärde – livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustrin, miljoner euro (EG95)

Bruttoförädlingsvärde i fasta priser 1995 vid livsmedels- och dryckesvaruframställning (NACE 15) och tobaksvarutillverkning (NACE 16) (källa: nationalräkenskaper)

6

INDUSTRI A1.5

Energirelaterad koldioxidintensitet – papperstillverkning och grafisk produktion, t/miljoner euro

Energirelaterade koldioxidutsläpp för papperstillverkning och grafisk produktion, kt

Koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen vid massa-, pappers- och pappersvarutillverkning och förlagsverksamhet, grafisk produktion och reproduktion av inspelningar inklusive utsläpp från förbränning för el- och värmeproduktion (IPCC källkategori 1A2d).

Bruttoförädlingsvärde – papperstillverkning och grafisk produktion, miljoner euro (EG95)

Bruttoförädlingsvärde i fasta priser 1995 vid massa-, pappers- och pappersvarutillverkning (NACE 21) och förlagsverksamhet, grafisk produktion och reproduktion av inspelningar (NACE 22) (källa: nationalräkenskaper)

7

HUSHÅLL A0

Specifika koldioxidutsläpp från hushållens rumsuppvärmning

Koldioxidutsläpp för rumsuppvärmning i hushåll, kt

Koldioxidutsläpp från bränsleförbränning för rumsuppvärmning i hushåll.

Yta för permanentbostäder, Miljoner m2

Totalyta för permanentbostäder

8

TJÄNSTER B0

Specifika koldioxidutsläpp för den kommersiella och den institutionella sektorn för rumsuppvärmning, kg/m2

Koldioxidutsläpp från kommersiell och institutionell rumsuppvärmning, kt

Koldioxidutsläpp från fossil bränsleförbränning för rumsuppvärmning i kommersiella och institutionella byggnader i de offentliga och privata sektorerna.

Yta för tjänstebyggnader, miljoner m2

Totalyta för tjänstebyggnader (NACE 41, 50, 51, 52, 55, 63, 64, 65, 66, 67, 70, 71, 72, 73, 74, 75, 80, 85, 90, 91, 92, 93, 99)

9

ENERGIOMVANDLING D0

Specifika koldioxidutsläpp för offentliga kraftverk, t/TJ

Koldioxidutsläpp från offentliga värmekraftverk och , kt

Koldioxidutsläpp från all förbränning av fossila bränslen för bruttoel- och värmeproduktion av offentliga värmekraftverk och kraftvärmeverk (IPCC källkategorier 1A1ai och 1A1aii). Utsläpp från värmeverk får inte inkluderas.

All output från offentliga värmekraftverk, PJ

Bruttoel som produceras och eventuell värme som säljs till tredje parter (värmekraftverk) av offentliga värmekraftverk och kraftvärmeverk. Produktion från värmeverk skall inte inkluderas. Offentliga kraftvärmeverk producerar el (och värme) för försäljning till tredje parter som sin huvudverksamhet. De kan vara privat- eller offentligägda. Bruttoelproduktionen mäts vid utgången av huvudtransformatorn, dvs. förbrukningen av el i hjälpanläggningarna och i transformatorerna skall inkluderas. (källa: energibalansen)

10

ENERGIOMVANDLING E0

Specifika koldioxidutsläpp för egenproducenter (kraftverk), t/TJ

Koldioxidutsläpp från egenproducenter (kraftverk), kt

Koldioxidutsläpp från all förbränning av fossila bränslen för bruttoel- och värmeproduktion av värmekraftverk och kraftvärmeverk och egenproducenter (värmekraftverk).

All output från egenproducent (värmekraftverk), PJ

Bruttoel som produceras och eventuell värme som säljs till tredje parter (kraftvärmeverk) av egenproducenter (värmekraftverk och kraftvärmeverk). Egenproducenter (kraftvärmeverk) producerar el (och värme) helt eller delvis för egen användning som en verksamhet som stöder deras huvudsakliga verksamhet. Bruttoelproduktionen mäts vid utgången av huvudtransformatorn, dvs. förbrukningen av el i hjälpanläggningarna och i transformatorerna skall inkluderas. (källa: energibalansen)

11

ENERGIOMVANDLING

Kolintensitet för den totala elproduktionen, t/TJ

Koldioxidutsläpp från klassisk elproduktion, kt

Koldioxidutsläpp från all förbränning av fossila bränslen för bruttoel- och värmeproduktion av offentliga kraftvärmeverk och värmekraftverk och egenproducenter (kraftvärmeverk och värmekraftverk). Utsläpp från värmeverk får inte inkluderas.

All output från offentliga kraftverk och egenproducenter (kraftverk), PJ

Bruttoel som produceras och eventuell värme som säljs till tredje parter (kraftvärmeverk) av offentliga värmekraftverk och kraftvärmeverk och egenproducenter (värmekraftverk och kraftvärmeverk). El producerad från förnybara källor och kärnkraft inkluderas. (källa: energibalansen)

12

TRANSPORTER

Kolintensitet för transport, t/TJ

Koldioxidutsläpp från transport, kt

Koldioxidutsläpp från fossila bränslen för all transportaktivitet (IPCC källkategori 1A3).

Total slutlig energiförbrukning från transport, PJ

Inkluderar total slutlig energiförbrukning för transport från alla energikällor (inklusive biomassa och elförbrukning) (källa: energibalansen)

13

INDUSTRI C0,3

Specifika energirelaterade koldioxidutsläpp för pappersindustrin, t/t

Energirelaterade koldioxidutsläpp för industrin för papperstillverkning och grafisk produktion, kt

Koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen vid tillverkning av massa, papper och pappersprodukter och förlagsverksamhet, grafisk produktion och reproduktion av inspelningar inklusive utsläpp från förbränning för el- och värmeproduktion (IPCC källkategori 1A2d).

Papperstillverkning, kt

Papperstillverkning (NACE 21) (källa: produktionsstatistik)

14

INDUSTRI

Koldioxidutsläpp från industrisektorn, kt

 

Utsläpp från förbränning av fasta bränslen i tillverkningsindustrin, byggverksamhet, utvinning av mineral (förutom kolgruvor och råpetroleum- och naturgasutvinning) inbegripet förbränning för el och värmeproduktion (IPCC källkategori 1 A2). Energi som används för industrins transporter bör inte inkluderas här utan i transportindikatorerna. Utsläpp från maskiner som inte är avsedda att användas på väg och andra mobila maskiner i industrin bör inte inkluderas i denna sektor.

Total slutlig energiförbrukning från industrin, PJ

 

Inkluderar total slutlig energiförbrukning för industrin från alla energikällor (inklusive biomassa och elförbrukning) (källa: energibalansen)

15

HUSHÅLL

Koldioxidutsläpp från hushållen, kt

 

Koldioxidutsläpp från hushållens förbränning av fossila bränslen (IPCC källkategori 1 A4b).

Total slutlig energiförbrukning från hushållen, PJ

 

Inkluderar total slutlig energiförbrukning för hushållen från alla energikällor (inklusive biomassa och elförbrukning) (källa: energibalansen)


(1)  Medlemsstaten skall rapportera täljaren och nämnaren om de inte finns med i gemensamma rapporteringsformatet.

(2)  Medlemsstaterna bör följa dessa riktlinjer. Om de inte till fullo kan följa dessa riktlinjer eller om täljaren och nämnaren inte är helt och hållet konsekventa bör medlemsstaten tydligt ange detta.

(3)  Hänvisningen till IPCC:s källkategorier avser IPCC:s ändrade riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser.

(4)  Medlemsstaten skall rapportera täljaren och nämnaren om de inte finns med i gemensamma rapporteringsformatet.

(5)  Medlemsstaterna bör följa dessa riktlinjer. Om de inte till fullo kan följa dessa riktlinjer eller om täljaren och nämnaren inte är helt och hållet konsekventa bör medlemsstaten tydligt ange detta.


BILAGA III

Indikatorer för prognoser för att övervaka och utvärdera framstegen med politiska strategier och åtgärder (1)

Nr

Eurostatsektorer

Indikator

Täljare/nämnare

1

MACRO

Koldioxidintensitet i förhållande till BNP, t/miljoner euro

Totala koldioxidutsläpp, kt

BNP, miljarder euro (EG95)

2

TRANSPORTER C0

Koldioxidutsläpp från personbilar, kt

 

Antal kilometer med personbilar, Mkm

 

3

TRANSPORTER D0

Koldioxidutsläpp från godstransport på väg, kt

 

Godstransport (alla transportsätt), Mtkm

 

4

INDUSTRI A1

Energirelaterad koldioxidintensitet för industrin, t/miljoner euro

Koldioxidutsläpp från industrins förbrukning av fossila bränslen, kt

Bruttoförädlingsvärde för hela industrin, miljarder euro (EG95)

5

HUSHÅLL A1

Specifika koldioxidutsläpp för hushållen, t/bostad

Koldioxidutsläpp från hushållens förbrukning av fossila bränslen, kt

Bestånd av permanentbostäder, 1 000

6

TJÄNSTER A0

Koldioxidintensitet för tjänstesektorn, t/miljoner euro

Koldioxidutsläpp från tjänstesektorns förbrukning av fossila bränslen, kt

Bruttoförädlingsvärde för tjänstesektorn, miljarder euro (EG95)

7

ENERGIOMVANDLING B0

Specifika koldioxidutsläpp för offentliga kraftverk och egenproducenter (kraftverk), t/TJ

Koldioxidutsläpp från offentliga värmekraftverk och egenproducenter (värmekraftverk), kt

Alla produkter – produktion från offentliga kraftvärmeverk och egenproducenter (kraftvärmeverk), PJ

8

JORDBRUK

Specifika utsläpp av dikväveoxid från användning av gödsel och gödselmedel, kg/kg

Utsläpp av dikväveoxid genom användning av konstgödsel och gödsel, kt

Användning av konstgödsel och gödsel, kt kväve

9

JORDBRUK

Specifika metanutsläpp från nötkreatur, kg/nötkreatur

Metanutsläpp från nötkreatur, kt

Nötkreaturspopulation, 1 000 nötkreatur

10

AVFALL

Specifika metanutsläpp från deponier, kt/kt

Metanutsläpp från deponier, kt

Fast kommunalt avfall som läggs på deponier, kt


(1)  För mer detaljerade riktlinjer och definitioner för indikatorerna 1–7 se bilaga II. Indikatorerna 1–7 bör överensstämma med de likvärdiga indikatorerna i bilaga II, om så är möjligt. Indikatorerna 8–10 bör överensstämma med den information som tillhandahålls i gemensamma rapporteringsformatet.


BILAGA IV

FÖRTECKNING ÖVER PROGNOSPARAMETRAR

1.   Obligatoriska prognosparametrar

Antaganden för allmänna ekonomiska parametrar

Bruttonationalprodukt (BNP) (värdet vid givna år eller årlig tillväxttakt och basår)

Befolkning (värdet vid givna år eller årlig tillväxttakt och basår)

Internationella kolpriser vid givna år i euro per ton eller GJ (gigajoule)

Internationella oljepriser vid givna år i euro per ton eller GJ (gigajoule)

Internationella gaspriser vid givna år i euro per ton eller GJ (gigajoule)

Antaganden för energisektorn

Total inre bruttoförbrukning i petajoule (PJ) (uppdelad i olja, gas, kol, förnybara energikällor, kärnkraft, övrigt)

Total elproduktion uppdelad i typ av bränsle (olja, gas, kol, förnybar energi, kärnkraft, övrigt)

Energibehovet per sektor, uppdelat på (levererat) bränsle (föreslagna sektorer är energibranschen, industrin, den kommersiella sektorn eller tjänstesektorn, bostadssektorn och transportsektorn)

Antaganden om väderparametrar, särskilt uppvärmning eller kylning, antal grader och dagar

Antaganden för industrisektorn

För medlemsstater som använder makroekonomiska modeller:

Industrisektorns andel av BNP och dess tillväxttakt

För medlemsstater som använder andra modeller:

Produktionsindex för industrisektorn (lämpligtvis uppdelad i energiintensiv industri som baseras på fysisk produktion och tillverkningsindustri som baseras på monetärt värde)

Antaganden för transportsektorn

För medlemsstater som använder makroekonomiska modeller:

Transportsektorns ökning i förhållande till BNP

För medlemsstater som använder andra modeller:

Ökningen av passagerarkilometer

Ökningen i tonkilometer

Antaganden för byggnader (i bostadssektorn och i den kommersiella sektorn eller tjänstesektorn)

För medlemsstater som använder makroekonomiska modeller:

Nivån på den privata konsumtionen (utom privat transport)

Tjänstesektorns andel av BNP och dess tillväxttakt

För medlemsstater som använder andra modeller:

Förändringstakten för golvytan i kontorsbyggnader och i bostäder

Antalet bostäder och antalet anställda i tjänstesektorn

Antaganden för jordbrukssektorn

För medlemsstater som använder makroekonomiska modeller:

Jordbrukssektorns andel av BNP och dess relativa ökning

För medlemsstater som använder andra modeller:

Antalet husdjur uppdelade på typ av djur (för metanbildning i mag-tarmkanalen hos nötkreatur, mjölkkor, får, för gödselhantering även grisar och fjäderfän)

Arealen för grödor uppdelad i typ av gröda

Utsläppsfaktorer uppdelade i typ av husdjur för metanbildning i mag-tarmkanalen och gödselhantering och i typ av gröda och gödsel som används (i ton)

Antaganden för avfallssektorn

Avfallsgenerering per capita eller ton fast kommunalt avfall

Andelen komposterbart material i fast kommunalt avfall

Fast kommunalt avfall som deponeras i deponier, bränns eller komposteras (i ton eller %)

Antaganden för skogssektorn

Skogsdefinitioner

Områden med

förvaltade skogar

icke förvaltade skogar

2.   Rekommenderade prognosparametrar

Antaganden för allmänna ekonomiska parametrar

BNP-tillväxttakten uppdelad i industrisektorer jämfört med år 2000

Jämförelse mellan prognosuppgifterna och de officiella prognoserna

Antaganden för energisektorn

Nationella energipriser (inklusive skatter) per sektor för kol, olja och gas – föreslagna sektorer är sektorn för el- och värmeproduktion, industrisektorn, kommersiella sektorn, bostadssektorn och transportsektorn. Uppgifterna bör anges i fasta priser

Nationella elpriser per sektor enligt ovan (kan vara resultaten från modellen)

Total produktion av fjärrvärme uppdelad i typ av bränsle

Antaganden för industrisektorn

Antaganden för fluorerade gaser:

Aluminiumproduktion och utsläppsfaktorer

Magnesiumproduktion och utsläppsfaktorer

Cellplasttillverkning och utsläppsfaktorer

Kylmedelslagret och läckagehastigheten

För medlemsstater som använder makroekonomiska modeller:

Olika sektorers andel av BNP och dess tillväxttakter

Förbättringstakten för energiintensitet (1990 = 100)

För medlemsstater som använder andra modeller:

Produktionsindex för olika sektorer

Förbättringstakten eller energieffektivitetsindex

Antaganden för byggnader (i bostadssektorn och i den kommersiella sektorn eller tjänstesektorn)

För medlemsstater som använder makroekonomiska modeller:

Tjänstesektorns och hushållssektorns andel av BNP

Energiintensitetens förbättringstakt

För medlemsstater som använder andra modeller:

Antalet hushåll

Antalet nya byggnader

Förbättringstakten för energieffektiviteten (1990 = 100)

Antaganden för transportsektorn

För medlemsstater som använder ekonometriska modeller:

Transportsektorns ökning i förhållande till BNP – uppdelad i passagerare och gods

Förbättringar i energieffektiviteten – uppdelade i fordonstyp

Förbättringar i energieffektiviteten – uppdelade i fordonstyp, ange om den gäller hela bilparken eller bara nya bilar

Ökningen vad gäller fördelningen mellan olika transportmedel (passagerare och gods)

Ökningen av passagerarkilometer på väg

Ökningen av passagerarkilometer på järnväg

Ökningen av passagerarkilometer med flyg

Ökningen av tonkilometer på väg

Ökningen i tonkilometer på järnväg

Ökningen i tonkilometer med sjöfart

Antaganden för jordbrukssektorn

För medlemsstater som använder ekonometriska modeller:

Handel med jordbruksprodukter (import/export)

Inrikes konsumtion (t.ex. konsumtion av mjölk och nötkött)

För medlemsstater som använder andra modeller:

Förändringar i arealen för grödor, gräsmark, åkermark, arealuttag, omvandling till skogar, etc.

Makroekonomiska antaganden bakom prognoserna för jordbruksaktivitet

Beskrivning av husdjuren (t.ex. balans mellan föda/näringsämnen, avkastning/djuruppfödning, mjölkproduktionskvot/nötkreaturens produktivitet)

Utveckling av olika typer av jordbruk (t.ex. intensivt konventionellt jordbruk, ekologiskt jordbruk)

Fördelning av stallnings-/betessystem och stallnings-/betesperiod

Parametrar för systemet med gödningsmedel:

Detaljerade uppgifter om gödselanvändningen (typ av gödningsmedel, tidpunkt för tillsättning, förhållandet mellan konstgödsel och naturligt gödningsmedel)

Avdunstningshastigheten för ammoniak efter utspridning av gödsel på marken

Effektiviteten för gödselanvändningen

Parametrar för systemet för gödselhanteringen:

Fördelning av lagringsutrymmen (t.ex. med eller utan täckning):

Kväveavgivningshastigheten i gödsel

Tillämpningsmetoder för gödsel

Omfattningen av införandet av kontrollåtgärder (lagringssystem, gödseltillämpning), användning av bästa tillgängliga teknik

Parametrar som avser utsläpp av dikväveoxid från jordbruksmarker (t.ex. kväveläckage, utsläppsfaktorn för direkta utsläpp, kväveinnehållet i skörderester)

Mängd gödsel som används


BILAGA V

Frågeformulär för användning av Kyotoprotokollmekanismerna för att uppfylla målen 2008–2012

1.

Avser Er medlemsstat att använda mekanismen för gemensamt genomförande (JI), mekanismen för ren utveckling (CDM) och mekanismen för internationell handel med utsläppsrätter (IET) i enlighet med Kyotoprotokollet (Kyotomekanismerna) för att uppfylla medlemsstatens kvantifierade åtagande om begränsning eller åtagande om utsläppsminskningar i enlighet med artikel 2 i beslut 2002/358/EG och Kyotoprotokollet. Om så är fallet, vilka framsteg har gjorts med genomförandebestämmelserna (åtgärdsprogram, institutionella beslut) och eventuell tillhörande nationell lagstiftning?

2.

Har Er medlemsstat inrättat en ansvarig nationell myndighet för projekt enligt mekanismen om ren utveckling och en kontaktpunkt för projekt som bygger på gemensamt genomförande? Om ja, var vänlig precisera.

3.

Vilka av de tre Kyotomekanismerna använder eller planerar Er medlemsstat att använda?

4.

Vilka kvantitativa bidrag för att fullgöra det kvantifierade åtagandet om begränsning och minskning av utsläpp i enlighet med artikel 2 i beslut 2002/358/EG och i Kyotoprotokollet förväntar sig Er medlemsstat från Kyotomekanismerna under den första kvantifierade åtagandeperioden om begränsning och minskning av utsläpp som löper under tiden 2008–2012 (var vänlig använd tabell 1 nedan)?

TABELL 1

Kvantitativa bidrag för Kyotomekanismerna för den första åtagandeperioden

Kyotomekanism

Totala förväntade kvantiteter för den första åtagandeperioden

(Gg koldioxidekvivalent)

Totalt för alla Kyotomekanismer (*1)

 

Internationell utsläppshandel

 

Alla projektbaserade aktiviteter

 

Mekanismen för gemensamt genomförande

 

Mekanismen för ren utveckling

 

5.

Ange budgeten i euro för den totala användningen av Kyotomekanismerna och, om så är möjligt, per mekanism och initiativ, program eller fond, inbegripet den tidsperiod under vilken budgeten skall användas

6.

Med vilka länder har Er medlemsstat slutit bilaterala eller multilaterala avtal eller överenskomna samförståndsavtal eller kontrakt för genomförandet av de projektbaserade aktiviteterna?

7.

För varje planerad, pågående och genomförd mekanism för ren utveckling och projektaktivitet för gemensamt genomförande som Er medlemsstat deltar i, ange följande uppgifter:

a)

Projekttitel och kategori (JI/CDM).

b)

Mottagarland.

c)

Finansiering: ge en kort beskrivning av regeringens och den privata sektorns eventuella ekonomiska åtaganden genom att använda kategorier som ”privat”, ”offentlig”, ”offentlig-privat partnerskap”.

d)

Projekttyp: ge en kort beskrivning, till exempel:

Energi och elförsörjning

:

Övergång till andra bränslen, framställning av förnybar energi, förbättring av energieffektiviteten, minskning av utsläpp av flyktiga ämnen från bränslen, övrigt (v.g. precisera).

Industriprocesser

:

Materialersättning, förändring avseende process eller utrustning, avfallshantering, återvinning eller materialåtervinning, övrigt (v.g. precisera).

Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk

:

Skogsplantering, återplantering av skog, skogsförvaltning, skötsel av åkermark, skötsel av betesmark, förnyelse av vegetationen.

Transporter

:

Övergång till andra bränslen, förbättring av bränsleeffektiviteten, övrigt (v.g. precisera).

Jordbruk

:

Gödselhantering, övrigt (v.g. precisera).

Avfall

:

Hantering av fast avfall, återvinning av metan från deponier, hantering av avloppsvatten, övrigt (v.g. precisera).

Övrigt

:

Var vänlig ge en kort beskrivning av den andra projekttypen.

e)

Status: använd följande kategorier:

Föreslaget.

Godkänt (godkännande av berörda regeringar och avslutade genomförbarhetsstudier).

Under genomförande (inlednings- eller genomförandefasen).

I drift.

Slutfört.

Uppskjutet.

f)

Livstid: ge följande information:

Datum för officiellt godkännande (t.ex. av styrelsen för projekt inom mekanismen för ren utveckling, av mottagarlandet för projekt som bygger på gemensamt genomförande).

Datum för projektstart (då verksamheten börjar).

Förväntat datum då projektet skall vara slutfört (livstid).

Kreditperioden (för vilka år kommer ERU och CER att genereras).

Datum för utfärdande av utsläppsreduktionsenheter (ERU) (av mottagarlandet) eller certifierade utsläppsminskningar (CER) (av styrelsen för mekanismen för ren utveckling).

g)

Första eller andra fasen i godkännandeförfarandet. (Endast för projekt som bygger på gemensamt genomförande).

h)

Förväntade totala och årliga utsläppsminskningar som tillkommer fram till utgången av första åtagandeperioden.

i)

Antal ERU och CERS som genereras genom projektet och som skall förvärvas av medlemsstaten.

j)

Krediter som tillkommit fram till utgången av rapporteringsåret: Ge uppgifter om antalet krediter (totala och årliga) som erhållits genom projekt som bygger på gemensamt genomförande, projekt som bygger på ren utveckling och krediter till följd av markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk.


(*1)  Om så är möjligt var vänlig dela upp dessa uppgifter såsom föreslås i kursiveringen.


BILAGA VI

Förfaranden och tidsplaner för sammanställningen av inventeringen av växthusgaser i gemenskapen och inventeringsrapporten

Beståndsdel

Vem

När

Vad

1.

Inlämnande av de årliga inventeringarna (fyll i det gemensamma rapporteringsformatet och delar av den nationella inventeringsrapporten) av medlemsstaterna i enlighet med beslut nr 280/2004/EG

Medlemsstaterna.

Årligen, senast den 15 januari.

De delar som anges i artikel 3.1 i beslut nr 280/2004/EG såsom beskrivs i artiklarna 2–7.

Åtgärder som vidtas för att förbättra uppskattningarna i områden som tidigare justerades enligt artikel 5.2 i Kyotoprotokollet (för rapportering i enlighet med Kyotoprotokollet).

2.

”Första kontroll” av medlemsstaternas inlämningar.

Kommissionen (inkl. GD ESTA (Eurostat) GD JRC (JRC) med assistans från Europeiska miljöbyrån (EEA).

Så snart som möjligt efter det att medlemsstaternas uppgifter har erhållits, dock senast den 1 april.

Första kontroller och konsekvenskontroller (av EEA). Jämförelse av energiuppgifter som tillhandahålls av medlemsstaterna på grundval av IPCC:s referenstillvägagångssätt med Eurostats energiuppgifter (av Eurostat och medlemsstaterna) och kontroll av medlemsstaternas jordbruk och markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) inventeringar av GD JRC (i samråd med medlemsstaterna).

3.

Sammanställning av utkastet till gemenskapens inventering.

Kommissionen (inkl. Eurostat, JRC), med assistens från EEA.

Den 28 februari.

Utkast till gemenskapens inventering (av EEA) baserad på medlemsstatens inventeringar och ytterligare information om så behövs.

4.

Spridning av utkastet till gemenskapens inventering.

Kommissionen med assistens från EEA.

Den 28 februari.

Spridning till medlemsstaterna av utkastet till gemenskapens inventering den 28 februari. Medlemsstaterna skall kontrollera uppgifterna.

5.

Inlämnande av uppdaterade eller ytterligare inventeringsuppgifter och fullständiga nationella inventeringsrapporter av medlemsstaterna.

Medlemsstaterna.

Den 15 mars.

Uppdaterade eller ytterligare inventeringsuppgifter som lämnats in av medlemsstaterna (för att ta bort uppgifter som är inkonsekventa eller lägga till uppgifter som saknas) och fullständiga slutliga nationella inventeringsrapporter.

6.

Uppskattningar för uppgifter som saknas i en nationell inventering.

Kommissionen med assistens från EEA.

Den 31 mars.

Kommissionen skall utarbeta uppskattningar för saknade uppgifter senast den 31 mars under rapporteringsåret, efter samråd med den berörda medlemsstaten och skall överlämna dessa till medlemsstaterna.

7.

Kommentarer från medlemsstaterna avseende kommissionens uppskattningar av uppgifter som saknas

Medlemsstaterna.

Den 8 april.

Medlemsstaterna skall lämna in synpunkter till kommissionen på kommissionens uppskattningar om uppgifter som saknas, för beaktande.

8.

Gemenskapens slutliga årliga inventering (inkl. gemenskapens inventeringsrapport).

Kommissionen med assistens från EEA.

Den 15 april.

Inlämnande till UNFCCC av gemenskapens slutliga årliga inventering. Denna inventering kommer också att användas för att utvärdera framstegen som en del av övervakningsmekanismen.

9.

Spridning av resultaten av den första kontrollen av gemenskapens inlämnande till medlemsstaterna.

Kommissionen med assistens från EEA.

Så snart som möjligt efter det att resultaten från den första kontrollen har erhållits.

Kommissionen skall till de medlemsstater som påverkas av de första kontrollerna sprida resultaten av den första kontrollen av gemenskapens inlämnande så snart som möjligt efter det att dessa medlemsstater har erhållit dem.

10.

Svar från den berörda medlemsstaten om resultaten av den första kontrollen av gemenskapens inlämnande.

Medlemsstaterna.

Inom en vecka efter det att resultaten har erhållits.

De medlemsstater för vilka den första kontrollen visade att det fanns problem eller inkonsekvenser skall avge sina svar på den första kontrollen till kommissionen.

11.

Eventuella nya inlämningar från medlemsstaterna som svar på UNFCCC:s första kontroller.

Medlemsstaterna.

För varje medlemsstat samma som enligt UNFCCC:s fas med första kontroller.

Enligt Kyotoprotokollet skall nya inlämningar tillhandahållas kommissionen inom fem veckor från och med datumet för inlämnande.

Medlemsstaterna skall tillhandahålla kommissionen de nya inlämningar som de lämnar till UNFCCC-sekretariatet som svar på UNFCCC:s första kontroller. Medlemsstaterna bör tydligt ange vilka delar som har ändrats för att göra det enklare för gemenskapen att använda den nya inlämningen.

Eftersom gemenskapens nya inlämning också måste vara förenlig med riktlinjerna i enlighet med artikel 8 i Kyotoprotokollet måste den nya inlämningen skickas till kommissionen tidigare än den period som föreskrivs i riktlinjerna i enlighet med artikel 8 i Kyotoprotokollet, under förutsättning att man i den nya inlämningen rättar de uppgifter eller den information som används för sammanställning av gemenskapens inventering.

12.

Inlämning av eventuella ytterligare nya inlämningar efter fasen för den första kontrollen.

Medlemsstaterna.

Då ytterligare nya inlämningar äger rum.

Medlemsstaterna skall tillhandahålla kommissionen eventuella ytterligare nya inlämningar (gemensamma rapporteringsformatet eller nationella inventeringsrapporten) som de tillhandahåller UNFCCC-sekretariatet efter fasen för den första kontrollen.


BILAGA VII

Förfaranden och tidsplaner för fastställande av de tilldelade mängderna för medlemsstater och gemenskapen

När

Vad

Vem

Den 15 januari 2006.

De medlemsstater som är upptagna i bilaga II till beslut 2002/358/EG skall lämna in utkastet till medlemsstaternas rapporter om fastställande av deras tilldelade mängder till kommissionen i enlighet med artikel 23.

De medlemsstater som är upptagna i bilaga II till beslut 2002/358/EG.

Mars 2006.

Utkastet till kommissionens beslut om fastställande av respektive utsläppsnivåer som tilldelats till gemenskapen och till varje medlemsstat som är upptagna i bilaga II till beslut 2002/358/EG i enlighet med artikel 3 i beslut 2002/358/EG skall skickas till Kommittén för klimatförändringar.

Kommissionen.

April 2006.

Yttrande om utkastet till kommissionens beslut om fastställande av respektive utsläppsnivåer som tilldelats till gemenskapen och till varje medlemsstat som förtecknas i bilaga II till beslut 2002/358/EG i enlighet med artikel 3 i beslut 2002/358/EG.

Kommittén för klimatförändringar.

Den 15 juni 2006.

De medlemsstater som inte är upptagna i bilaga II till beslut 2002/358/EG skall lämna utkastet till medlemsstaternas rapporter om fastställande av deras tilldelade mängder till kommissionen i enlighet med artikel 23.

Medlemsstater som inte är upptagna i bilaga II till beslut 2002/358/EG.

Augusti 2006.

Spridning till medlemsstaterna av utkastet till rapporten om fastställande av tilldelade mängder till kommissionen.

Kommissionen.

September 2006.

Kommentarer till kommissionen om utkastet till rapporten om fastställande av tilldelade mängder till kommissionen

Medlemsstaterna.

Senast den 31 december 2006.

Medlemsstaten och gemenskapens rapporter om fastställande av deras tilldelade mängder till UNFCCC.

Medlemsstaterna och kommissionen.


1.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 55/92


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 28 februari 2005

om ekonomiskt bidrag från gemenskapen för publicering på cd-rom av konferenshandlingarna från OIE:s internationella konferens om djurskydd som ägde rum i februari 2004

(2005/167/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets beslut 90/424/EEG av den 26 juni 1990 om utgifter inom veterinärområdet (1), särskilt artikel 20 i detta, och

av följande skäl:

(1)

Enligt beslut 90/424/EEG skall gemenskapen vidta eller hjälpa medlemsstaterna att vidta de tekniska och vetenskapliga åtgärder som är nödvändiga för utvecklingen av gemenskapens veterinärlagstiftning och veterinärutbildning.

(2)

Gemenskapen skall utarbeta och sprida tekniskt och vetenskapligt material som hänför sig till OIE:s internationella konferens som en del av arbetet för att vidareutveckla gemenskapens veterinärlagstiftning och veterinärutbildning.

(3)

Enligt kommissionens beslut 2004/72/EG av den 5 december 2003 om gemenskapens ekonomiska bidrag till OIE:s internationella konferens om djurskydd 2004 (2) godkänns finansiering av publicering och spridning av tekniskt och vetenskapligt material som hänför sig till OIE:s internationella konferens om djurskydd 2004, till ett högsta belopp av 40 000 euro, via budgetpost B1-331 i Europeiska unionens budget för 2003.

(4)

Fastän pappersutgåvan av konferenshandlingarna producerades och spreds i maj 2004 förväntas cd-romutgåvan inte vara tillgänglig och inte faktureras förrän i februari 2005.

(5)

De icke-differentierade betalningsbemyndigandena för denna åtgärd löpte ut den 31 december 2004.

(6)

Det är därför lämpligt att finansiera åtgärden att producera en cd-romutgåva av konferenshandlingarna via budgetpost 17.04.02 i Europeiska unionens budget för 2005 till ett högsta belopp av 25 000 euro.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Enda artikel

Anslagen ur budgetpost 17.04.02 i Europeiska unionens budget för 2005 får till ett högsta belopp av 25 000 euro användas till slutbetalningar inom ramen för åtgärden ”publicering och spridning på cd-rom av tekniskt och vetenskapligt material som hänför sig till OIE:s internationella konferens om djurskydd i februari 2004”, vilken godkändes av kommissionen den 5 december 2003.

Utfärdat i Bryssel den 28 februari 2005.

På kommissionens vägnar

Markos KYPRIANOU

Ledamot av kommissionen


(1)   EGT L 224, 18.8.1990, s. 19. Beslutet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/99/EG (EUT L 325, 12.12.2003, s. 31).

(2)   EUT L 16, 23.1.2004, s. 56.


1.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 55/93


Den gemensamma förvaltningskommittén inrättades genom artikel 89.3 i associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan, och nämns i artikel 16 i avtalet om tillämpning av sanitära och fytosanitära åtgärder som är tillämpliga på handel med djur, animaliska produkter, växter, vegetabiliska produkter och andra varor samt djurskydd, som har bifogats associeringsavtalet som bilaga IV och som hädanefter kallas ”SPS-avtalet”.

Artikel 1

Ordförandeskap

1.   Ordförandeskapet för gemensamma förvaltningskommittén skall, i perioder om tolv månader, växelvis innehas av en tjänsteman vid Europeiska kommissionen på gemenskapens och dess medlemsstaters vägnar, och en företrädare för Chiles regering på högre tjänstemannanivå.

2.   Den första perioden skall inledas den dag då associeringsrådet håller sitt första möte och avslutas den 31 december samma år. Under den perioden och därefter under varje tolvmånadersperiod skall ordförandeskapet innehas av den part som är ordförande i associeringsrådet.

Artikel 2

Sammanträden

1.   Gemensamma förvaltningskommitténs sammanträden skall sammankallas av den part som är ordförande, på en dag och en plats som båda parterna har enats om, så ofta som fastställs i enlighet med bestämmelserna i artikel 16.1 i SPS-avtalet.

2.   Om båda parter är överens får förvaltningskommitténs sammanträden hållas som video- eller telekonferens.

3.   Parterna kan enas om att gemensamma förvaltningskommittén kan behandla frågor per korrespondens mellan sammanträdena. Informationsutbyte skall ske i överensstämmelse med bestämmelserna i artikel 12.5 i SPS-avtalet.

Artikel 3

Delegationer

Före varje sammanträde skall kommitténs ordförande underrättas om den planerade sammansättningen av den andra partens delegation.

Artikel 4

Informationsutbyte

Alla de dokument som nämns i artiklarna 6, 7 och 9 i denna arbetsordning skall skickas till Chiles delegation vid Europeiska unionen och kommissionens delegation i Chile samt till associeringsrådets sekreterare och ordförande.

Artikel 5

Offentlighet

Om inte annat beslutas skall gemensamma förvaltningskommitténs sammanträden inte vara offentliga.

Artikel 6

Dagordning för sammanträdena

1.   En preliminär dagordning för varje sammanträde skall upprättas gemensamt av båda parter. Dagordningen skall skickas till ordföranden senast 15 dagar innan sammanträdet inleds.

2.   Dagordningen skall antas av gemensamma förvaltningskommittén i början av varje sammanträde.

3.   Andra punkter än dem som förekommer på den preliminära dagordningen får föras upp på dagordningen, om de två parterna är överens om detta.

4.   Ordföranden kan i samförstånd med den andra parten be experter delta i kommitténs sammanträden för att informera om särskilda ämnen.

5.   Parterna skall i början av sammanträdet besluta om vilket språk som skall användas på mötet och i protokollet.

Artikel 7

Protokoll

1.   De två parterna skall så snart som möjligt gemensamt upprätta ett utkast till protokoll från varje sammanträde.

2.   Protokollet skall för varje punkt på dagordningen som regel innehålla uppgift om

a)

de handlingar som lagts fram för gemensamma förvaltningskommittén,

b)

de uttalanden som en ledamot av gemensamma förvaltningskommittén begärt att få inskrivna i protokollet,

c)

de beslut som fattats, de rekommendationer som utfärdats, de uttalanden som man enats om samt de slutsatser som antagits i enskilda frågor.

3.   Protokollet skall även omfatta en förteckning över alla mötesdeltagarna.

4.   Protokollet skall godkännas skriftligen av båda parter inom två månader efter sammanträdesdagen. Sedan protokollet godkänts skall två original undertecknas av ordföranden och dennes motpart, och ett exemplar i original skall arkiveras av var och en av parterna. En kopia av protokollet skall skickas till associeringsrådets ordförande och sekreterare.

Artikel 8

Handlingsplan

Gemensamma förvaltningskommittén skall anta en handlingsplan för den verksamhet som parterna enats om vid sammanträdet. Parternas genomförande av denna handlingsplan kommer att ses över av gemensamma förvaltningskommittén vid dess nästa möte.

Artikel 9

Beslut och rekommendationer

1.   Om gemensamma förvaltningskommittén enligt bilaga IV till associeringsavtalet bemyndigats att fatta beslut eller utfärda rekommendationer skall dessa akter benämnas ”beslut” respektive ”rekommendation”, följt av löpnummer, datum för antagandet och beskrivning av ämnet. Det skall i varje beslut anges när beslutet träder i kraft.

2.   När gemensamma förvaltningskommittén fattar beslut skall artiklarna 10, 11 och 12 i associeringsrådets arbetsordning gälla i tillämpliga delar.

3.   Gemensamma förvaltningskommitténs beslut och rekommendationer skall skickas till de mottagare som anges i artikel 4.1.

Artikel 10

Utgifter

1.   Chile och Europeiska gemenskapen skall var för sig stå för de utgifter de ådrar sig för sitt deltagande i gemensamma förvaltningskommitténs sammanträden, såväl utgifter för personal, resor och uppehälle som för post och telekommunikationer.

2.   Den part som är värd för ett sammanträde skall stå för utgifterna för att ordna sammanträdet, tolkning och mångfaldigande av handlingar.

3.   Den part som är värd för ett sammanträde skall stå för utgifterna för tolkning vid sammanträdet och översättning av handlingar till eller från spanska och engelska. Gemenskapen skall stå för utgifterna för tolkning och översättning till eller från gemenskapens övriga officiella språk.

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Image 655

Macarena Vidal Ogueta

Dirección General de Relaciones Económicas Internacionales

Ministerio de Relaciones Exteriores

Image 656

Alejandro Checchi Lang

European Commission, DG SANCO

Food Safety, plant health, animal health and welfare, international questions