25.1.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 21/1

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

25.1.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 21/3

(1)

I artikel 2.7 i rådets beslut 2000/597/EG, Euratom, av den 29 september 2000 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (2) föreskrivs att bruttonationalinkomst enligt marknadspriser (BNI) vid tillämpningen av detta beslut skall utgöras av bruttonationalinkomsten enligt marknadspriser så som den beräknas av kommissionen i enlighet med europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS). 1995 års ENS (ENS 95), som ersatte de två tidigare systemen från 1970 och 1979, infördes genom rådets förordning (EG) nr 2223/96 av den 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen (3), och fastställdes i bilagan till den förordningen. Från och med budgetåret 2002 används BNI, så som den beräknas i ENS 95, som kriterium för egna medel.

(2)

I rådets förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003 fastställs förfarandena för medlemsstaternas rapportering av BNI-uppgifter och förfarandena och kontrollerna vid beräkningen av BNI, och en BNI-kommitté inrättas.

(3)

För definitionen av bruttonationalinkomst till marknadspriser (BNI) enligt artikel 1 i förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003 är det nödvändigt att förtydliga definitionen i ENS 95 av ekonomiskt territorium.

(4)

För genomförandet av artikel 1 i rådets direktiv 89/130/EEG, Euratom om harmonisering av beräkning av bruttonationalinkomst till marknadspriser (4), definieras i kommissionens beslut 91/450/EEG, Euratom (5) varje medlemsstats ekonomiska territorium Motsvarande förtydligande bör göras med avseende på BNI.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från BNI-kommittén.

25.1.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 21/5

(1)

Det bidrag som avses i artikel 27 i förordning (EG) nr 104/2000 beviljas under vissa förhållanden till gemenskapens producentorganisationer (tonfisk) för de kvantiteter tonfisk som levererats till beredningsindustrin under det kalenderkvartal som prisnoteringarna avsåg, om det genomsnittliga försäljningspriset på gemenskapsmarknaden under kvartalet och importpriset, plus eventuellt tillämplig utjämningsavgift, samtidigt var lägre än 87 % av gemenskapens producentpris för den aktuella produkten.

(2)

En analys av situationen på gemenskapsmarknaden har visat att både det genomsnittliga försäljningspriset under kvartalet och importpriset enligt artikel 27 i förordning (EG) nr 104/2000 för gulfenad tonfisk (Thunnus albacares) med en vikt över 10 kg per styck, under perioden 1 oktober–31 december 2003 var lägre än 87 % av det gällande producentpriset i gemenskapen som fastställts genom rådets förordning (EG) nr 2346/2000 (2).

(3)

Fastställandet av rätten till bidrag bör göras på grundval av den försäljning som fakturerats under kvartalet i fråga och som har legat till grund för beräkningen av det genomsnittliga månatliga försäljningspris som avses i artikel 4 i kommissionens förordning (EG) nr 2183/2001 (3).

(4)

Det bidrag som avses i artikel 27.2 i förordning (EG) nr 104/2000 får aldrig överstiga skillnaden mellan det tröskelvärdet och det genomsnittliga försäljningspriset på gemenskapsmarknaden för produkten i fråga, eller ett fast belopp på 12 % av detta tröskelvärde.

(5)

De kvantiteter som berättigar till bidraget i enlighet med artikel 27.1 i förordning (EG) nr 104/2000 får aldrig under det berörda kvartalet överstiga de gränser som anges i punkt 3 i samma artikel.

(6)

De kvantiteter gulfenad tonfisk (Thunnus albacares) med en vikt över 10 kg per styck som såldes och levererades till beredningsindustrin inom gemenskapens tullområde under det berörda kvartalet, var större än de kvantiteter som såldes och levererades under samma kvartal de tre föregående fiskeåren. Eftersom dessa kvantiteter överstiger de gränser som fastställs i artikel 27.3 i förordning (EG) nr 104/2000, bör de totala kvantiteter för vilka bidraget kan beviljas begränsas för dessa produkter.

(7)

Med tillämpning av de tak som i artikel 27.4 föreskrivs för beräkningen av det bidrag som skall beviljas varje enskild producentorganisation, bör de bidragsberättigande kvantiteterna fördelas mellan de berörda producentorganisationerna i proportion till deras respektive produktion under motsvarande kvartal under fiskeåren 2000–2002.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för fiskeri- och vattenbruksprodukter.

—

Gulfenad tonfisk (Thunnus albacares) på mer än 10 kg styck: 11 433,536 ton

25.1.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 21/8

25.1.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 21/9

(1)

Anslutningsfördragen som undertecknades den 16 april 2003 trädde i kraft den 1 maj 2004.

(2)

I den rapport (1) som har utarbetats av kommissionen i enlighet med artikel 1.1 tredje stycket i rådets beslut 2000/24/EG av den 22 december 1999 om beviljande av en gemenskapsgaranti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid lån till projekt utanför gemenskapen (Central- och Östeuropa, Medelhavsområdet, Latinamerika och Asien samt Republiken Sydafrika) (2) slås fast att det är lämpligt att införa några ändringar i det beslutet, särskilt inför utvidgningen av Europeiska unionen.

(3)

Vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn den 12 och 13 december 2002 drogs slutsatsen att föranslutningsstödet till Turkiet från och med 2004 kommer att finansieras med medel från budgetrubriken ”utgifter inför anslutningen”.

(4)

Sedan beslut 2000/24/EG antogs, har EIB:s erfarenheter av förändrade tillvägagångssätt inom området garantier för investeringsskydd visat att det är nödvändigt att se över definitionen av de politiska risker som omfattas av gemenskapsgarantin och av de kommersiella riskerna för EIB.

(5)

Enligt riskdelningssystemet bör budgetgarantin utöver politiska risker som härrör från hinder för valutaöverföringar, expropriering, krig och inre oroligheter även täcka sådana politiska risker som härrör från déni de justice (”rättsvägran”) efter det att regeringen eller andra myndigheter i ett tredjeland har brutit mot vissa typer av avtal.

(6)

Enligt riskdelningssystemet bör EIB säkra sig mot kommersiella risker genom icke-statliga garantier från tredje part eller genom andra värdepapper eller säkerheter samt förlita sig på gäldenärens ekonomiska soliditet i enlighet med sina vanliga kriterier.

(7)

I budgetplanen för perioden 2000 till 2006 anges ett tak för reserven för lånegarantier i gemenskapsbudgeten på 200 miljoner euro (i 1999 års priser) per år i enlighet med det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (3).

(8)

Nära samarbete mellan EIB och kommissionen bör garantera konsekvens och synergism med EU:s geografiska samarbetsprogram och garantera att EIB:s låneoperationer kompletterar och förstärker EU:s politik för dessa regioner.

(9)

Beslut 2000/24/EG bör därför ändras i enlighet med ovanstående.

1.

Artikel 1 skall ändras på följande sätt:

2.

I artikel 2 skall följande stycke läggas till:

”Kommissionen skall rapportera om tillämpningen av detta beslut senast den 31 juli 2006.”

25.1.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 21/11

(1)

För att stödja EU:s europeiska grannskapspolitik vill rådet göra det möjligt för Europeiska investeringsbanken (EIB) att bevilja lån till vissa typer av projekt i Ryssland och de västra nya oberoende staterna (WNIS), nämligen Vitryssland, Moldavien och Ukraina.

(2)

För att stödja det initiativ om en nordlig dimension som infördes vid Europeiska rådet i Helsingfors i december 1999 antogs rådets beslut 2001/777/EG av den 6 november 2001 om att bevilja en gemenskapsgaranti till Europeiska investeringsbanken för att täcka förluster i samband med en särskild utlåningsinsats för utvalda miljöprojekt i den ryska delen av Östersjöns avrinningsområde inom ramen för den nordliga dimensionen (2).

(3)

EIB:s utlåning enligt beslut 2001/777/EG närmar sig nu sitt tak.

(4)

I sina slutsatser godkände rådet (Ekofin) den 25 november 2003 ytterligare anslag till EIB för utlåning till Ryssland och de västra nya oberoende staterna, som en vidareutveckling av beslut 2001/777/EG för projekt inom områden på vilka EIB har en komparativ fördel och där det finns en kreditefterfrågan som inte är avhjälpt. De områden på vilka EIB anses ha en ”komparativ fördel” är: miljö och transport, telekommunikationer och energiinfrastrukturen för prioriterade kommunikationsaxlar inom de transeuropeiska näten (TEN) med en gränsöverskridande aspekt för en medlemsstat.

(5)

Utlåningsmandatet skulle dels inkludera lämpliga projektvillkor som överensstämmer med EU:s avtal på hög nivå avseende politiska och makroekonomiska aspekter och med andra internationella fiansiella institutioner om sektorsvisa aspekter och projektaspekter, dels en lämplig arbetsfördelning mellan EIB och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD).

(6)

EIB:s finansiering bör förvaltas i enlighet med EIB:s normala kriterier och förfaranden, inklusive lämpliga kontrollåtgärder, samt med revisionsrättens och OLAF:s relevanta regler och förfaranden, på ett sådant sätt att det stödjer gemenskapens politik. EIB och kommissionen samråder regelbundet för att se till att prioriteringar och verksamhet i dessa länder samordnas och för att bedöma framstegen mot uppfyllandet av gemenskapens relevanta politiska mål.

(7)

Detta beslut kommer att beaktas vid den fullständiga utvärderingen i december 2006 av EIB:s utlåningsmandat för projekt utanför Europeiska unionen.

—

Miljö.

—

Transport, telekommunikationer och energiinfrastruktur för prioriterade TEN-kommunikationsaxlar (transeuropeiska nät) med gränsöverskridande verkan för en medlemsstat.

a)

De kriterier som anges i artikel 2.

b)

EIB skall bedriva samarbete och eventuellt samfinansiering med andra internationella finansiella institutioner för att säkerställa en rimlig riskdelning och lämpliga projektvillkor.

25.1.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 21/13

(1)

Enligt artikel 3.3 i bilaga I till protokollet om domstolens stadga skall det inrättas en kommitté bestående av sju personer utsedda bland före detta ledamöter av domstolen och förstainstansrätten och jurister med allmänt erkända kvalifikationer.

(2)

Enligt ovannämnda punkt 3 skall rådet fastställa reglerna för kommitténs arbetssätt genom beslut med kvalificerad majoritet på förslag av domstolens ordförande. Denna bestämmelse bör genomföras.

25.1.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 21/15

(1)

Kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet av den 2 juni 2003 med titeln ”Europeiskt åtgärdsprogram för trafiksäkerhet – Att halvera antalet dödsoffer i trafiken i Europeiska unionen till år 2010: ett gemensamt ansvar” (2) innehåller en sammanhängande strategi för att förbättra trafiksäkerheten i Europeiska unionen. I sitt meddelande till rådet och Europaparlamentet av den 15 september 2003 med titeln ”Informations- och kommunikationsteknik för säkra och intelligenta fordon” (3) meddelade kommissionen dessutom sina planer på att förbättra trafiksäkerheten i Europa, det så kallade e-säkerhetsinitiativet, vilket skulle ske genom användandet av ny informations- och kommunikationsteknik samt intelligenta trafiksäkerhetssystem, exempelvis kortdistansradarutrustning. I sina slutsatser om trafiksäkerhet av den 5 december 2003 (4) efterlyste rådet även förbättrad fordonssäkerhet genom främjande av ny teknik, såsom elektronisk säkerhet.

(2)

För en snabb och samordnad utveckling och spridning av kortdistansradar för bilar inom Europeiska gemenskapen krävs det omgående harmoniserade radiofrekvensband som är stabila och bestående för att industrin skall våga investera.

(3)

Med en sådan harmonisering som mål, och i enlighet med artikel 4.2 i beslut 676/2002/EG, gav kommissionen den 5 augusti 2003 Europeiska post- och telesammanslutningen (CEPT) i uppdrag att harmonisera radiospektrumet och underlätta ett samordnat införande av kortdistansradarsystem för bilar.

(4)

Inom ramen för det uppdraget har CEPT angivit frekvensbandet 79 GHz som det lämpligaste bandet för långsiktig hållbar utveckling och spridning av kortdistansradar för bilar och angivit att åtgärden bör införas senast i januari 2005. Kommissionen antog därför beslut 2004/545/EG av den 8 juli 2004 om harmonisering av radiospektrumet i frekvensbandet 79 GHz för användningen av kortdistansradarutrustning för bilar i gemenskapen (5).

(5)

Kortdistansradartekniken i frekvensbandet 79 GHz kan för närvarande inte användas i bilar på ett kostnadseffektivt sätt, men mycket tyder på att industrin kommer att stödja utvecklingen av den tekniken så att den kan marknadsintroduceras så snart som möjligt.

(6)

I sin rapport till kommissionen av den 9 juli 2004, som författades inom ramen för uppdraget av den 5 augusti 2003, skrev CEPT att frekvensbandet 24 GHz var en tillfällig lösning som skulle möjliggöra ett tidigt införande av kortdistansradar för bilar i gemenskapen i syfte att uppnå målen för e-säkerhetsinitiativet, eftersom tekniken anses vara tillräckligt utvecklad för att klara drift inom det bandet. Medlemsstaterna bör därför vidta nödvändiga åtgärder mot bakgrund av förhållandena på radiospektrumområdet i respektive land för att på ett harmoniserat sätt göra tillräckligt radiospektrum tillgängligt i 24 GHz-bandet (21,65–26,65 GHz), samtidigt som befintliga tjänster i det bandet skyddas från skadliga störningar.

(7)

Enligt fotnot 5.340 i ITU:s radioreglemente är alla sändningar förbjudna i frekvensbandet 23,6–24,0 GHz för att skydda bandets primära användning som är radioastronomi, satellitbaserade tjänster för jordobservationer och passiva rymdforskningstjänster. Förbudet är motiverat eftersom man inte kan tolerera att dessa tjänster utsätts för skadliga störningar i form av sändningar i bandet.

(8)

Fotnot 5.340 skall tillämpas nationellt och får tillämpas tillsammans med artikel 4.4 i radioreglementet som förbjuder att någon frekvens tilldelas en station, vilket skulle vara ett undantag från reglerna i radioreglementet. En station kan dock tilldelas en frekvens om det uttryckligen fastställs att en sådan station, när den använder en sådan tilldelad frekvens, inte får förorsaka skadliga störningar för en station som drivs i enlighet med ITU-reglerna. I sin rapport till kommissionen påpekade följaktligen CEPT att fotnot 5.340 inte innebär ett strikt förbud för administrationer att använda frekvensband som omfattas av reglerna i fotnoten, under förutsättning att de varken påverkar tjänster från andra administrationer eller försöker få dem internationellt godkända enligt ITU för sådan användning.

(9)

Frekvensbandet 23,6–24,0 GHz är av grundläggande intresse för forskare och meteorologer vid mätning av halten av vattenånga, vilken behövs för temperaturmätningar som i sin tur används för satellitbaserade tjänster för jordobservationer. Frekvensen spelar i första hand en viktig roll i GMES-initiativet (Global Monitoring for Environment and Security) vars mål är att det skall upprättas ett fungerande europeiskt varningssystem. Frekvensbandet 22,21–24,00 GHz behövs också för att mäta spektrallinjer hos ammoniak och vatten samt för oavbrutna observationer inom radioastronomi.

(10)

Frekvensbanden 21,2–23,6 GHz och 24,5–26,5 GHz har i ITU:s radioreglemente på primär basis tilldelats den fasta tjänsten och används i stor utsträckning av fasta tjänster för att uppfylla infrastrukturkraven för befintliga mobila 2G- och 3G-nät och för att utveckla fasta, trådlösa bredbandsnät.

(11)

CEPT har, med kompatibilitetsundersökningar mellan kortdistansradar och fasta tjänster, satellitbaserade tjänster för jordobservationer och radioastronomitjänster som underlag, kommit fram till att en obegränsad användning av kortdistansradarsystem för bilar i frekvensbandet 24 GHz skulle leda till oacceptabla, skadliga störningar på befintliga radiotillämpningar inom samma band. Med beaktande av ITU:s radioreglemente och av hur pass viktiga dessa tjänster är, kan kortdistansradartjänster för bilar i frekvensbandet 24 GHz bara införas om de tjänsterna skyddas tillräckligt väl i det frekvensbandet. Även om signalen från kortdistansradarutrustning för bilar är extremt låg i de flesta delar av frekvensbandet 24 GHz, är det viktigt att beakta den sammanlagda effekt som uppstår vid användningen av många enheter, trots att dessa var för sig inte förorsakar några skadliga störningar.

(12)

Enligt CEPT skulle befintliga tillämpningar som används i, eller i närheten av frekvensbandet 24 GHz, i allt högre utsträckning utsättas för svåra störningar om andelen fordon som använder frekvensbandet 24 GHz för kortdistansradar för bilar överskred en viss nivå. CEPT underströk i synnerhet att delning mellan satellitbaserade tjänster för jordobservationer och kortdistansradar för bilar är temporärt möjligt bara om andelen fordon som utrustas med kortdistansradar i frekvensbandet 24 GHz begränsas till 7 % på de nationella marknaderna. Denna andel har räknats fram med EESS-pixlar som underlag, men nationella marknader används som referens för beräkningen av andelen, eftersom det är det effektivaste sättet att utföra övervakningen.

(13)

I CEPT-rapporten sägs vidare att för att bibehålla skyddskraven för fasta tjänster, är delning med kortdistansradar för bilar temporärt möjligt bara om andelen fordon som utrustas med kortdistansradar inom räckvidden för en mottagare av fasta tjänster begränsas till mindre än 10 %.

(14)

Med CEPT:s undersökningar som underlag kan man dra slutsatsen att skadliga störningar inte borde drabba andra användare av frekvensbandet, om det totala antalet fordon som registrerats, släppts ut på marknaden eller tagits i drift och som utrustats med 24 GHz-kortdistansradar för bilar inte överskrider 7 % av det totala antalet fordon som är i trafik i varje medlemsstat.

(15)

För närvarande förväntas inte den nivån uppnås före referensdatumet (den 30 juni 2013).

(16)

I flera medlemsstater används också frekvensbandet 24 GHz för radarkontroller för hastighetsövervakning, vilket bidrar till trafiksäkerheten. Efter jämförande studier av ett antal av dessa system i Europa med bilburna kortdistansradarsystem, har CEPT dragit slutsatsen att kompatibilitet kan uppnås under vissa villkor, huvudsakligen genom att särskilja de centrala frekvenserna hos de båda systemen med åtminstone 25 MHz, samt att risken för skadliga störningar är liten och inte kommer att orsaka felaktiga hastighetsmätningar. Tillverkarna av fordon som använder fordonsmonterad kortdistansradar har också åtagit sig att fortsätta att vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att risken för störningar av radar för hastighetsövervakning minimeras. Tillförlitligheten av hastighetsradarutrustning kommer därför inte att påverkas på ett signifikant sätt av användningen av fordonsmonterad kortdistansradar.

(17)

I en del medlemsstater kommer man i framtiden att använda frekvensbandet 21,4–22,0 för satellittjänster i riktningen från rymden till jorden. Med kompatibilitetsundersökningar som underlag har berörda nationella administrationer kommit fram till att det inte uppstår några samexistensproblem om sändningarna från kortdistansradar begränsas till högst -61,3 dBm/MHz för frekvenser under 22 GHz.

(18)

Ovanstående antaganden och försiktighetsåtgärder måste på ett objektivt och väl avvägt sätt gås igenom av kommissionen med hjälp av medlemsstaterna så att man med ett gediget underlag kan bedöma om andelen på 7 % överskrids i någon medlemsstat före referensdatumet, om skadliga störningar har uppstått för andra användare av frekvensbandet beroende på att andelen på 7 % överskrids i någon medlemsstat eller om sådana störningar är troliga inom en snar framtid, eller om skadliga störningar har drabbat andra användare av frekvensbandet trots att sjuprocentsgränsen inte uppnåtts.

(19)

Den information som blir resultatet av genomgången kan leda till att det visar sig nödvändigt att ändra det nuvarande beslutet, i första hand för att se till att andra användare av frekvensbandet inte drabbas av skadliga störningar.

(20)

Följaktligen kan man inte förvänta sig att frekvensbandet 24 GHz kommer att vara tillgängligt för kortdistansradar för bilar fram till referensdatumet, om någon av ovanstående förutsättningar vid någon tidpunkt inte varit uppfyllda.

(21)

För att underlätta och effektivisera genomgången och övervakningen av användningen av frekvensbandet 24 GHz, kan medlemsstaterna välja att vända sig direkt till tillverkare och importörer för nödvändig information.

(22)

Enligt CEPT:s rapporter kan delning mellan kortdistansradar för bilar och radioastronomitjänster inom frekvensbandet 22,21–24,00 GHz leda till skadlig störning för den sistnämnda användningen om fordon utrustade med kortdistansradarutrustning tillåts använda utrustningen inom ett visst avstånd från varje radioastronomistation. Av den anledningen, och med tanke på att direktiv 1999/5/EG innehåller krav på att radioutrustning måste vara utformad så att skadliga störningar undviks, bör kortdistansradarsystem för bilar i bandet 22,21–24,00 GHz, som används av radioastronomitjänster, avaktiveras när de rör sig i dessa områden. De nationella administrationerna bör kunna definiera och motivera relevanta radioastronomistationer med tillhörande undantagszoner.

(23)

För att avaktiveringen skall vara effektiv och pålitlig, bör den ske automatiskt. För att möjliggöra ett tidigt införande av 24 GHz-kortdistansradar i bilar, skulle ett begränsat antal sändare med manuell avaktivering kunna tillåtas eftersom en sådan begränsad spridning väntas medföra en mycket liten risk för skadliga störningar på radioastronomitjänsterna.

(24)

Ett tillfälligt införande av 24 GHz-kortdistansradar för bilar utgör ett enstaka undantag och får inte skapa ett prejudikat för ett eventuellt tillfälligt eller permanent införande av andra tillämpningar i de frekvensband för vilka fotnot 5.340 i ITU:s radioreglemente gäller. Kortdistansradarsystem för bilar får inte uppfattas som en ”Safety of Life-tjänst” enligt definitionen i ITU:s radioreglemente och måste kunna användas icke-störande och oskyddat. Kortdistansradarsystem för bilar får inte heller hindra den framtida utvecklingen av användningen av tillämpningar inom frekvensbandet 24 GHz som skyddas av fotnot 5.340.

(25)

Utsläppandet på marknaden och driften av 24 GHz-kortdistansradarsystem för bilar som separata enheter eller som eftermonterade i fordon som redan är i drift skulle strida mot målet att undvika skadliga störningar för befintliga radiotillämpningar inom det frekvensbandet, eftersom det skulle leda till en okontrollerad spridning av sådan utrustning. Tvärtom borde det vara enklare att kontrollera användningen av 24 GHz-kortdistansradarsystem i bilar om de uteslutande ingick som del i den komplexa integreringen av ett fordons elsystem, design och programvara och var fabriksmonterade i ett nytt fordon, eller ersatte originalmonterad kortdistansradarutrustning i bilar.

(26)

Det här beslutet kommer att tillämpas med beaktande av och utan att påverka tillämpningen av rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (6), och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/5/EG av den 9 mars 1999 om radioutrustning och teleterminalutrustning och om ömsesidigt erkännande av utrustningens överensstämmelse (7).

(27)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från Radiospektrumkommittén.

a)

Det totala antalet fordon som registrerats, släppts ut på marknaden eller tagits i drift i varje medlemsstat och som är utrustade med 24 GHz-kortdistansradarutrustning för bilar, i syfte att verifiera att andelen inte överstiger 7 % av det totala antal fordon som är i drift i varje medlemsstat.

b)

Huruvida medlemsstaterna eller tillverkarna och importörerna sammanställt adekvat information om antalet fordon som är utrustade med 24 GHz-kortdistansradarutrustning i syfte att övervaka i vilken utsträckning frekvensbandet 24 GHz används av sådan utrustning.

c)

Huruvida den enskilda eller sammanlagda användningen av 24 GHz-kortdistansradar för bilar inom en kortare period förorsakar, eller troligen kommer att förorsaka, skadliga störningar för andra användare av frekvensbandet 24 GHz eller i närliggande frekvensband i minst en medlemsstat, oavsett om den andel som anges i a uppnåtts eller inte.

d)

Huruvida referensdatumet är lämpligt.

25.1.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 21/21

(1)

Enligt direktiv 2000/29/EG får jord med ursprung i vissa tredjeländer i princip inte införas i gemenskapen.

(2)

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) administrerar ett program för att begränsa och eliminera föråldrade och oönskade bekämpningsmedel i syfte att bistå utvecklingsländer när det gäller att identifiera och eliminera gamla lager av bekämpningsmedel samt jord som förorenats av dessa produkter på grund av läckage. Dessutom omfattas framställning, användning och utsläppande på marknaden av långlivade organiska föroreningar samt säker hantering av avfall som innehåller sådana ämnen av två internationellt rättsligt bindande instrument, i syfte att skydda människors hälsa och miljön mot dessa ämnen. Eftersom utvecklingsländer och länder med övergångsekonomi inte alltid har tillfredsställande möjligheter att på ett säkert sätt förstöra eller återvinna dessa lager eller förorenad jord, kan enligt internationella avtal och program sådan jord skeppas till en anläggning för återvinning eller destruktion.

(3)

Enligt det ovannämnda programmet bör jord packas och märkas enligt Internationella regler för transport av farligt gods på sjön (IMDG-koden), med användning av behållare som godkänts av FN. Skeppningen bör ske i enlighet med IMDG-koden och rådets förordning (EEG) nr 259/93 av den 1 februari 1993 om övervakning och kontroll av avfallstransporter inom, till och från Europeiska gemenskapen (2).

(4)

Kommissionen anser att det inte finns någon risk för att sprida organismer som kan vara skadliga för växter eller växtprodukter när jorden behandlas i förbränningsugnar avsedda för farligt avfall som uppfyller kraven i Europaparlamentets och rådet direktiv 2000/76/EG av den 4 december 2000 om förbränning av avfall (3), på ett sådant sätt att det kan garanteras att bekämpningsmedelsinnehållet eller den långlivade organiska föroreningen förstörs eller omvandlas på ett irreversibelt sätt.

(5)

Medlemsstaterna bör därför få tillstånd att för en begränsad period och på vissa villkor medge undantag för att tillåta import av sådan förorenad jord.

(6)

Tillståndet att medge undantag bör upphävas om det konstateras att de särskilda villkor som anges i detta beslut inte är tillräckliga för att förhindra att skadliga organismer förs in till gemenskapen eller om villkoren inte iakttas.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för växtskydd.

25.1.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 21/25