ISSN 1725-2628

Europeiska unionens

officiella tidning

L 362

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

fyrtiosjunde årgången
9 december 2004


Innehållsförteckning

 

I   Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk

Sida

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 2090/2004 av den 8 december 2004 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

1

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 2091/2004 av den 6 december 2004 om förbud mot fiske efter äkta tunga med fartyg under fransk flagg

3

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 2092/2004 av den 8 december 2004 om tillämpningsföreskrifter för en importkvot för torkat benfritt nötkött med ursprung i Schweiz

4

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 2093/2004 av den 8 december 2004 om fastställande av den kvantitet som finns tillgänglig för första halvåret 2005 av vissa produkter inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter inom ramen för de kvoter som öppnats av gemenskapen för vilka det endast krävs importlicens

10

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 2094/2004 av den 8 december 2004 om öppnande och förvaltning av en tullkvot på 10000 ton spannmål av havre bearbetad på annat sätt enligt KN-nummer 11042298

12

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 2095/2004 av den 8 december 2004 om ändring av förordning (EG) nr 581/2004 om inledande av en stående anbudsinfordran för exportbidrag för vissa typer av smör och förordning (EG) nr 582/2004 om inledande av en stående anbudsinfordran för exportbidrag för skummjölkspulver

14

 

*

Uppgift om från och med vilken dag man skall tillämpa punkterna 34 och 35 i artikel 1 i rådets förordning (EG) nr 422/2004 om ändring av förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärken

16

 

 

II   Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk

 

 

Kommissionen

 

*

2004/841/EG:
Kommissionens beslut av den 7 april 2004 om ett förfarande i enlighet med artikel 81 i EG-fördraget avseende ärende COMP/A.38284/D2 – Société Air France/Alitalia Linee Aeree Italiane SpA (delgivet med nummer K(2004) 1307)

17

 

*

2004/842/EG:
Kommissionens beslut av den 1 december 2004 om genomförandebestämmelser enligt vilka medlemsstaterna får tillåta utsläppande på marknaden av utsäde som hör till sorter för vilka det har lämnats in en ansökan om införande på den nationella sortlistan för arter av lantbruks- eller köksväxter (delgivet med nr K(2004) 4493)
 ( 1 )

21

 

 

Rättsakter som antagits med tillämpning av avdelning V i Fördraget om Europeiska unionen

 

*

Rådets beslut 2004/843/GUSP av den 26 juli 2004 om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge om säkerhetsförfaranden för utbyte av sekretessbelagda uppgifter

28

Avtal mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge om säkerhetsförfaranden för utbyte av sekretessbelagda uppgifter

29

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk

9.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 362/1


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2090/2004

av den 8 december 2004

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 3223/94 av den 21 december 1994 om tillämpningsföreskrifter för importordningen för frukt och grönsaker (1), särskilt artikel 4.1 i denna, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 3223/94 skall fastställas enligt tabellen i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 9 december 2004.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 8 december 2004.

På kommissionens vägnar

J. M. SILVA RODRÍGUEZ

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)   EGT L 337, 24.12.1994, s. 66. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1947/2002 (EGT L 299, 1.11.2002, s. 17).


BILAGA

till kommissionens förordning av den 8 december 2004 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

052

109,5

204

94,4

999

102,0

0707 00 05

052

131,1

204

32,5

999

81,8

0709 90 70

052

103,1

204

71,7

999

87,4

0805 10 10 , 0805 10 30 , 0805 10 50

052

50,8

204

42,7

382

32,3

388

52,3

528

36,4

999

42,9

0805 20 10

204

59,0

999

59,0

0805 20 30 , 0805 20 50 , 0805 20 70 , 0805 20 90

052

69,4

204

46,4

464

161,3

624

95,2

720

30,2

999

80,5

0805 50 10

052

61,3

528

42,4

999

51,9

0808 10 20 , 0808 10 50 , 0808 10 90

052

116,3

388

150,4

400

88,3

404

115,5

512

105,2

720

63,4

804

109,0

999

106,9

0808 20 50

720

43,1

999

43,1


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 2081/2003 (EUT L 313, 28.11.2003, s. 11). Koden ” 999 ” betecknar ”övriga ursprung”.


9.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 362/3


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2091/2004

av den 6 december 2004

om förbud mot fiske efter äkta tunga med fartyg under fransk flagg

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2847/93 av den 12 oktober 1993 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken (1), särskilt artikel 21.3 i denna, och

av följande skäl:

(1)

I rådets förordning (EG) nr 2287/2003 av den 19 december 2003 om fastställande för år 2004 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i gemenskapens vatten och, för gemenskapens fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs fastställs det kvoter för äkta tunga för år 2004 (2).

(2)

För att se till att bestämmelserna följs när det gäller de kvantitativa begränsningarna för fångster av bestånd som omfattas av kvoter, måste kommissionen fastställa det datum då fartyg under en viss medlemsstats flagg skall anses ha fiskat upp sin kvot.

(3)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har de fångster av äkta tunga i farvattnen i ICES-område VII b, c som gjorts av fartyg under fransk flagg eller som är registrerade i Frankrike medfört att den kvot som landet tilldelats för år 2004 är uppfiskad. Frankrike har förbjudit fiske efter detta bestånd från och med den 23 oktober 2004. Detta datum bör därför också fastställas i den här förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De fångster av äkta tunga i ICES-område VII b, c som gjorts av fartyg under fransk flagg eller som är registrerade i Frankrike har medfört att den kvot som Frankrike tilldelats för år 2004 är uppfiskad.

Fiske efter äkta tunga i farvattnen i ICES-område VII b, c som bedrivs av fartyg under fransk flagg eller som är registrerade i Frankrike är förbjudet, liksom behållande ombord, omlastning och landning av ovan nämnda bestånd som fångats av dessa fartyg efter denna förordnings tillämpningsdatum.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 23 oktober 2004.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 6 december 2004.

På kommissionens vägnar

Jörgen HOLMQUIST

Generaldirektör för fiske


(1)   EGT L 261, 20.10.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1954/2003 (EUT L 289, 7.11.2003, s. 1).

(2)   EUT L 344, 31.12.2003, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1691/2004 (EUT L 305, 1.10.2004, s. 3).


9.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 362/4


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2092/2004

av den 8 december 2004

om tillämpningsföreskrifter för en importkvot för torkat benfritt nötkött med ursprung i Schweiz

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1254/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött (1), särskilt artikel 32.1 första stycket i denna, och

av följande skäl:

(1)

I avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handeln med jordbruksprodukter (2) (nedan kallat ”avtalet”), som på gemenskapens vägnar godkändes genom beslut 2002/309/EG, Euratom föreskrivs tullfri import av 1 200 ton per år av torkat, benfritt kött av nötkreatur eller andra oxdjur med KN-nummer ex 0210 20 90 .

(2)

Till följd av BSE-krisen förklarade de två parterna emellertid i den gemensamma förklaringen om kött, som ingick i avtalets slutakt (3), att gemenskapen undantagsvis skulle öppna en årlig autonom tullkvot om 700 ton netto för torkat nötkött med värdetull och fri från särskild tull till dess att de importrestriktioner som vissa medlemsstater infört mot Schweiz upphävdes. Genom kommissionens förordning (EG) nr 2424/1999 av den 15 november om tillämpningsföreskrifter för den importkvot för torkat benfritt nötkött som fastställs i rådets förordning (EG) nr 2249/1999 (4) öppnades en flerårig importkvot för torkat benfritt nötkött från Schweiz på 700 ton från och med den 1 juli till den 30 juni följande år.

(3)

Vid sitt tredje möte, som hölls i Bryssel den 4 december 2003, drog den gemensamma jordbrukskommittén slutsatsen att de medgivanden som föreskrivs i avtalet skulle börja tillämpas så snart som möjligt som en följd av beslut nr 2/2003 av den gemensamma veterinärkommitté som inrättats genom avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter av den 25 november 2003 om ändring av tilläggen 1, 2, 3, 4, 5, 6 och 11 till bilaga 11 till avtalet (5), då medlemsstaterna till följd av det beslutet hade upphävt sina begränsningar av importen från Schweiz. Med hänsyn till ändringen av bestämmelserna om ursprung ansåg emellertid alla parter att det behövdes en övergångsperiod under vilken aktörerna får möjlighet att anpassa sig och vidta lämpliga åtgärder när det gäller eventuella lager. Därför enades man om att genomföra de nya medgivandena från och med den 1 januari 2005.

(4)

Tillämpningsföreskrifter bör därför fastställas på flerårig basis för en avgiftsfri importkvot på 1 200 ton per år, med början den 1 januari 2005 för kött från nötkreatur med ursprung i Schweiz, torkat och benfritt, med KN-nummer ex 0210 20 90 .

(5)

För att kunna omfattas av dessa tullkvoter skall dessa produkter ha sitt ursprung i Schweiz enligt de regler som avses i artikel 4 i avtalet. En exakt definition av de produkter som omfattas av tullkvoten bör fastställas. Av kontrollskäl bör import av varor som faller under denna kvot endast medges om ett äkthetsintyg kan läggas fram som visar att köttet i fråga helt och hållet överensstämmer med definitionen. Det är nödvändigt att utforma en förlaga för dessa intyg och fastställa bestämmelser för hur de skall användas.

(6)

Systemet bör förvaltas med hjälp av importlicenser. Därför bör tillvägagångssättet för ansökan fastställas liksom vilka uppgifter som bör anges på ansökningar och licenser, varvid undantag eventuellt måste göras från vissa bestämmelser i kommissionens förordning (EG) nr 1291/2000 av den 9 juni 2000 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med import- och exportlicenser samt förutfastställelselicenser för jordbruksprodukter (6), och från kommissionens förordning (EG) nr 1445/95 av den 26 juni 1995 om tillämpningsföreskrifter för ordningen med import- och exportlicenser inom nötköttssektorn och om upphävande av förordning (EEG) nr 2377/80 (7).

(7)

För att importen av nämnda produkter skall kunna skötas på ett lämpligt sätt bör det föreskrivas att importlicenser endast skall utfärdas efter det att uppgifterna på äkthetsintyget har kunnat bekräftas.

(8)

Förordning (EG) nr 2424/1999 bör upphöra att gälla.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för nötkött.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   En avgiftsfri importkvot för torkat benfritt nötkött som omfattas av KN-nummer ex 0210 20 90 och har ursprung i Schweiz öppnas under en flerårsperiod, med en årlig volym på 1 200 ton, räknat från och med den 1 januari till och med den 31 december (nedan kallad ”kvoten”).

Denna kvot skall ha ordningsnummer 09.4202.

2.   De regler om ursprung som skall tillämpas på de produkter som avses i punkt 1 skall vara de som föreskrivs i artikel 4 i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handeln med jordbruksprodukter.

3.   I denna förordning avses med ”torkat benfritt kött” styckningsdelar av lår från nötkreatur med en ålder på minst 18 månader, utan synligt intramuskulärt fett (3–7 %) och med ett pH-värde på mellan 5,4 och 6,0; saltat, kryddat, pressat, torkat i enbart frisk, torr luft och med utvecklad ädelröta (tillväxt av mikroskopiska svampar). Slutproduktens vikt är mellan 41 % och 53 % av råvarans vikt före saltning.

Artikel 2

1.   Vid import av de kvantiteter som avses i artikel 1.1 skall en importlicens uppvisas vid övergången till fri omsättning.

2.   Originalet av det äkthetsintyg som upprättats enligt bestämmelserna i artikel 3 skall tillsammans med en kopia uppvisas för den behöriga myndigheten samtidigt med ansökan om den första importlicens som är knuten till äkthetsintyget.

Originalet till äkthetsintyget skall bevaras av den myndigheten.

3.   Äkthetsintyg får användas för utfärdande av mer än en importlicens om den sammanlagda kvantiteten inte överstiger den som framgår av intyget. Om mer än en licens utfärdas utifrån ett och samma äkthetsintyg skall den behöriga myndigheten påteckna äkthetsintyget och ange vilken avskrivning det avser.

4.   Den behöriga myndigheten kan inte utfärda importlicensen förrän den har försäkrat sig om att alla de uppgifter som finns på äkthetsintyget motsvarar de upplysningar i frågan som finns i kommissionens veckomeddelanden. Därefter skall licensen utfärdas utan dröjsmål.

I undantagsfall och efter en väl motiverad ansökan får den behöriga myndigheten emellertid utfärda importlicenser på grundval av de relevanta äkthetsintygen innan uppgifterna från kommissionen har kommit in. I så fall skall den säkerhet som ställs för importlicensen vara lika stor som hela tullavgiften enligt gemenskapens tulltaxa. När uppgifterna om intyget har anlänt skall medlemsstaterna ersätta säkerheten med den som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 1445/1995.

5.   Avdelning 20 i licensansökningarna och licenserna skall innehålla en av de angivelser som förtecknas i bilaga I.

Artikel 3

1.   De äkthetsintyg som avses i artikel 2 skall utfärdas i ett original och två kopior, på vilka både den tryckta texten och de uppgifter som fylls i skall vara avfattade på ett av gemenskapens officiella språk, enligt förlagan i bilaga II. Intyget får också vara utfärdat och ifyllt på det eller de officiella språken i exportlandet.

De behöriga myndigheterna i den medlemsstat där ansökan om importlicens lämnas in får kräva att intyget översätts.

2.   Intygen skall ha formatet 210 × 297 mm. Papperet skall ha en lägsta vikt på 40 g/m2. Originalet skall vara vitt, den första kopian rosa och den andra kopian gul.

3.   Originalet och kopiorna av intyget får skrivas med maskin eller för hand. I det senare fallet skall de fyllas i med svart bläck och med versaler.

4.   Varje intyg skall vara försett med ett individuellt löpnummer följt av namnet på det land där intyget utfärdas.

Kopiorna skall ha samma löpnummer och samma nationalitetsmärke som originalet.

5.   Den definition av torkat benfritt kött som fastställs i artikel 1.3 skall klart anges på intyget.

6.   Ett intyg är giltigt bara om det är korrekt påtecknat av en av de myndigheter som förtecknas i bilaga III.

Ett vederbörligen bestyrkt intyg skall ange ort och datum för utfärdandet, vara försett med den utfärdande myndighetens stämpel och undertecknat av den eller de personer som är bemyndigade att göra detta.

Artikel 4

1.   De utfärdande myndigheterna får införas i förteckningen i bilaga III endast om de

a)

är godkända som sådana av det exporterande landet i fråga,

b)

åtagit sig att kontrollera de uppgifter som anges i intygen,

c)

har åtagit sig att minst en gång i veckan meddela kommissionen alla uppgifter som krävs för att kontrollera uppgifterna i äkthetsintygen, särskilt varje intygs nummer, exportör, mottagare, bestämmelseland, typ av produkt, nettovikt samt datum då intyget undertecknades.

2.   Kommissionen har rätt att ändra förteckningen i bilaga III om de krav som anges i punkt 1 a i den här artikeln inte längre är uppfyllda eller om den utfärdande myndigheten inte uppfyller sina skyldigheter.

Artikel 5

Äkthetsintyg och importlicenser skall vara giltiga i tre månader från det datum då de utfärdats. Samtliga utfärdade intyg upphör dock att gälla den 31 december varje år.

Artikel 6

Bestämmelserna i förordningarna (EG) nr 1291/2000 och (EEG) nr 1445/95 skall tillämpas i den mån de inte strider mot vad som föreskrivs i den här förordningen.

Artikel 7

Myndigheterna i exportländerna skall till kommissionen översända avtryck av de stämplar som deras utfärdande myndigheter använder samt namn och underskrifter för de personer som är behöriga att underteckna äkthetsintygen. Eventuella förändringar av stämplar eller namn skall också meddelas kommissionen snarast möjligt. Kommissionen skall vidarebefordra dessa upplysningar till de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna.

Artikel 8

Förordning (EG) nr 2424/1999 skall upphöra att gälla.

Artikel 9

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 januari 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 8 december 2004.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)   EGT L 160, 26.6.1999, s. 21. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1899/2004 (EUT L 328, 30.10.2004, s. 67).

(2)   EGT L 114, 30.4.2002, s. 132.

(3)   EGT L 114, 30.4.2002, s. 352.

(4)   EGT L 294, 16.11.1999, s. 13. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1118/2004 (EUT L 217, 17.6.2004, s. 10).

(5)   EUT L 23, 28.1.2004, s. 27.

(6)   EGT L 152, 24.6.2000, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 636/2004 (EUT L 100, 6.4.2004, s. 25).

(7)   EGT L 143, 27.6.1995, s. 35. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1118/2004.


BILAGA I

Uppgifter enligt artikel 2.5

—   på spanska: Carne de vacuno seca deshuesada — Reglamento (CE) no 2092/2004

—   på tjeckiska: Vykostěné sušené hovězí maso – směrnice (ES) č. 2092/2004

—   på danska: Frosset oksekød (forordning (EF) nr. 2092/2004

—   på tyska: Εntbeintes, getrocknetes Rindfleisch — Verordnung (EG) Nr. 2092/2004

—   på estniska: Kuivatatud kondita veiseliha – määrus (EÜ) nr 2092/2004

—   på grekiska: Αποξηραμένο βόειο κρέας χωρίς κόκαλα — Κανονισμός (ΕΚ) αριθ. 2092/2004

—   på engelska: Dried boneless beef — Regulation (EC) No 2092/2004

—   på franska: Viande bovine séchée désossée — Règlement (CE) no 2092/2004

—   på italienska: Carni bovine disossate ed essiccate — regolamento (CE) n. 2092/2004

—   på lettiska: Žāvēta atkaulota liellopu gaļa – Regula (EK) Nr. 2092/2004

—   på litauiska: Džiovinta jautiena be kaulų – Reglamentas (EB) Nr. 2092/2004

—   på ungerska: Szárított, kicsontozott marhahús – 2092/2004/EK rendelet

—   på nederlänska: Gedroogd rundvlees zonder been — Verordening (EG) nr. 2092/2004

—   på polska: Suszone mięso wołowe bez kości — Rozporządzenie (WE) nr 2092/2004

—   på portugisiska: Carne de bovino seca desossada — Regulamento (CE) n.o 2092/2004

—   på slovakiska: Vykostené, sušené hovädzie mäso – Nariadenie (ES) č. 2092/2004

—   på slovenska: Posušeno goveje meso brez kosti – Uredba (ES) št. 2092/2004

—   på finska: Kuivattua luutonta naudanlihaa – asetus (EY) N:o 2092/2004

—   på svenska: Torkat benfritt nötkött – förordning (EG) nr 2092/2004


BILAGA II

Image 1
Text av bilden

BILAGA III

Förteckning över myndigheter i exportländer med befogenhet att utfärda äkthetsintyg

SCHWEIZ:

Office vétérinaire fédéral/Bundesamt für Veterinärwesen/Ufficio federale di veterinaria


9.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 362/10


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2093/2004

av den 8 december 2004

om fastställande av den kvantitet som finns tillgänglig för första halvåret 2005 av vissa produkter inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter inom ramen för de kvoter som öppnats av gemenskapen för vilka det endast krävs importlicens

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1255/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 2535/2001 av den 14 december 2001 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1255/1999 när det gäller ordningen för import av mjölk och mjölkprodukter och om öppnande av tullkvoter (2), särskilt artikel 16.2 i denna, och

av följande skäl:

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De kvantiteter som finns tillgängliga för perioden 1 januari–30 juni 2005 för andra halvan av importåret för vissa kvoter som avses i förordning (EG) nr 2535/2001 anges i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 9 december 2004.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 8 december 2004.

På kommissionens vägnar

J. M. SILVA RODRÍGUEZ

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)   EGT L 160, 26.6.1999, s. 48. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 186/2004 (EUT L 29, 3.2.2004, s. 6).

(2)   EGT L 341, 22.12.2001, s. 29. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 810/2004 (EUT L 149, 30.4.2004, med rättelse i EUT L 215, 16.6.2004, s. 104).

(3)   EUT L 250, 24.7.2004, s. 3. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1503/2004 (EUT L 275, 25.8.2004, s. 14).


BILAGA I.A

Kvotnummer

Kvantitet (t)

09.4590

66 691,0

09.4591

5 300,0

09.4592

18 380,8

09.4593

5 200,0

09.4594

19 140,0

09.4595

7 500,0

09.4596

16 309,8

09.4599

6 470,3


BILAGA I.B

5.   Produkter med ursprung i Rumänien

Kvotnummer

Kvantitet (t)

09.4758

1 400,0


6.   Produkter med ursprung i Bulgarien

Kvotnummer

Kvantitet (t)

09.4660

3 555,8

09.4675

500,0


BILAGA I.F

Produkter med ursprung i Schweiz

Kvotnummer

Kvantitet (t)

09.4155

1 100,0

09.4156

4 548,7


BILAGA I.H

Produkter med ursprung i Norge

Kvotnummer

Kvantitet (t)

09.4781

2 425,0

09.4782

266,5


9.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 362/12


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2094/2004

av den 8 december 2004

om öppnande och förvaltning av en tullkvot på 10 000 ton spannmål av havre bearbetad på annat sätt enligt KN-nummer 1104 22 98

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt artikel 12.1 i denna, och

av följande skäl:

(1)

I syfte att uppfylla sina internationella åtaganden har gemenskapen, per regleringsår och från och med den 1 januari 1996, upprättat en tullkvot med nolltullsats för spannmål av havre bearbetad på annat sätt enligt KN-nummer 1104 22 98 .

(2)

Fram till regleringsåret 2004/05 förvaltas denna tullkvot i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 2369/96 av den 12 december 1996 om öppnande och förvaltning av en tullkvot för 10 000 ton spannmål av havre bearbetad på annat sätt enligt KN-nummer 1104 22 98  (2). Genom den förordningen införs en förvaltning genom importlicenser och månatligen inlämnade ansökningar.

(3)

I kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (3) fastställs regler för förvaltningen av tullkvoter, som är avsedda att användas i kronologisk ordning enligt datum på tulldeklarationerna, samt regler för övervakningen av förmånsimport.

(4)

I förenklande syfte och med tanke på att tullkvoten för spannmål av havre bearbetad på annat sätt med KN-nummer 1104 22 98 inte är omfattande, är det lämpligt att från och med regleringsåret 2005/06 tillämpa bestämmelserna i förordning (EEG) nr 2454/93 för förvaltningen av nämnda tullkvot samt att upphäva förordning (EG) nr 2369/96. Av administrativa skäl är det nödvändigt att införa ett nytt löpnummer för den berörda kvoten.

(5)

I artikel 9.1 i förordning (EG) nr 1784/2003 föreskrivs ett undantag från kravet på importlicens för produkter som inte har någon väsentlig påverkan på spannmålsmarknadens försörjningssituation. Gemenskapen importerar årligen i genomsnitt 6 000 ton spannmål av havre bearbetad på annat sätt enligt KN-nummer 1104 22 98 . Det rör sig om en begränsad kvantitet produkter som är särskilt avsedda för industriell användning och som inte har någon som helst inverkan på spannmålsmarknaden. Det undantag från kravet på importlicens som föreskrivs i artikel 9.1 i förordning (EG) nr 1784/2003 kan alltså tillämpas.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den tullkvot som anges i bilagan skall öppnas för varje regleringsår som löper från den 1 juli till den 30 juni.

Artikel 2

Den tullkvot som avses i artikel 1 skall förvaltas av kommissionen i enlighet med artikel 308a–308c i förordning (EEG) nr 2454/93.

Artikel 3

Import av spannmål av havre inom ramen för den tullkvot som avses i artikel 1 skall inte omfattas av krav på uppvisande av importlicens.

Artikel 4

Förordning (EG) nr 2369/96 skall upphöra att gälla.

Artikel 5

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 juli 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 8 december 2004.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)   EUT L 270, 21.10.2003, s. 78.

(2)   EGT L 323, 13.12.1996, s. 8. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 777/2004 (EUT L 123, 27.4.2004, s. 50).

(3)   EGT L 253, 11.10.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2286/2003 (EUT L 343, 31.12.2003, s. 1).


BILAGA

Tullkvot för en kvotperiod från den 1 juli till den 30 juni

Löpnummer

KN-nummer

Varuslag (1)

Kvotvärde i nettovikt

(ton)

Kvottullsats

Ursprung

09.0043

1104 22 98

Spannmål av havre bearbetad på annat sätt

10 000

0

Alla tredjeländer (erga omnes)


(1)  Utan att det påverkar tillämpningen av reglerna för tolkning av Kombinerade nomenklaturen skall varuslaget endast anses som vägledande, eftersom förmånsordningen i denna bilaga avgörs genom KN-numrens omfattning vid tidpunkten för antagandet av denna förordning.


9.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 362/14


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2095/2004

av den 8 december 2004

om ändring av förordning (EG) nr 581/2004 om inledande av en stående anbudsinfordran för exportbidrag för vissa typer av smör och förordning (EG) nr 582/2004 om inledande av en stående anbudsinfordran för exportbidrag för skummjölkspulver

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1255/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (1), särskilt artikel 31.3 b och artikel 31.14 i denna, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 1.1 i kommissionens förordning (EG) nr 581/2004 (2) och artikel 1.1 i kommissionens förordning (EG) nr 582/2004 (3) kan exportbidrag inte beviljas för vissa destinationer. Efter Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Ungerns, Lettlands, Litauens, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till Europeiska unionen bör hänvisningarna till dessa länder utgå.

(2)

I tilläggsprotokollet till Europaavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Bulgarien, å andra sidan, med anledning av Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Ungerns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen (4) anges att Bulgarien skall öppna en ny importkvot för mjölkpulver med ursprung i gemenskapen. Tillträdet till den kvoten är begränsat till produkter som inte omfattas av någon form av exportsubventioner. Medgivandet kommer sannolikt att träda i kraft före utgången av exportlicensernas giltighetstid enligt artikel 8.1 d i kommissionens förordning (EG) nr 580/2004 av den 26 mars 2004 om fastställande av ett anbudsförfarande för exportbidrag för vissa mjölkprodukter (5). För att undvika spekulationer och få en god tillämpning av medgivandet bör Bulgarien uteslutas från de destinationer som berättigar till exportbidrag inom ramen för den stående anbudsinfordran för skummjölkspulver enligt den förordningen.

(3)

Förordningarna (EG) nr 581/2004 och (EG) nr 582/2004 bör därför ändras.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 1.1 i förordning (EG) nr 581/2004 skall ersättas med följande:

”1.   En stående anbudsinfordran skall inledas för att fastställa exportbidraget för följande typer av smör enligt avsnitt 9 i bilaga I till kommissionens förordning (EEG) nr 3846/87 (*1):

a)

Naturligt smör i block med en nettovikt av lägst 20 kg med produktkoderna ex ex 0405 10 19 9500 och ex ex 0405 10 19 9700.

b)

Smörolja i behållare med en nettovikt av lägst 190 kg med produktkod ex ex 0405 90 10 9000.

De produkter som anges i första stycket skall vara avsedda för export till följande destinationer:

Ryssland (destinationskod 075).

Alla andra destinationer med undantag av Andorra, Gibraltar, Förenta staterna och Vatikanstaten.”

(*1)   EGT L 366, 24.12.1987, s. 1."

Artikel 2

Artikel 1.1 i förordning (EG) nr 582/2004 skall ersättas med följande:

”1.   En stående anbudsinfordran skall inledas för att fastställa exportbidraget för skummjölkspulver enligt avsnitt 9 i bilaga I till kommissionens förordning (EEG) nr 3846/87 (*) i säckar med en nettovikt på minst 25 kg och med en tillsats av andra substanser än mjölkprodukter på högst 0,5 viktprocent, med produktkod ex ex 0402 10 19 9000 och avsett för export till alla destinationer med undantag av Andorra, Bulgarien, Gibraltar, Förenta staterna och Vatikanstaten.”

(*)   EGT L 366, 24.12.1987, s. 1."

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 8 december 2004.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)   EGT L 160, 26.6.1999, s. 48. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 186/2004 (EUT L 29, 3.2.2004, s. 6).

(2)   EUT L 90, 27.3.2004, s. 64. Förordningen senast ändrad genom förordning (EU) nr 810/2004 (EUT L 149, 30.4.2004, s. 138).

(3)   EUT L 90, 27.3.2004, s. 67. Förordningen senast ändrad genom förordning (EU) nr 810/2004.

(4)  Ännu ej offentliggjort i EUT.

(5)   EUT L 90, 27.3.2004, s. 58.


9.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 362/16


Uppgift om från och med vilken dag man skall tillämpa punkterna 34 och 35 i artikel 1 i rådets förordning (EG) nr 422/2004 om ändring av förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärken

Punkterna 34 och 35 i artikel 1 i rådets förordning (EG) nr 422/2004 av den 19 februari 2004 om ändring av förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärken skall tillämpas från och med dagen för ikraftträdandet av kommissionens förordning (EG) nr 2082/2004 om ändring av kommissionens förordning (EG) nr 216/96 om processordningen för överklagandenämnderna vid Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (1).


(1)   EUT L 360, 7.12.2004, s. 8.


II Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk

Kommissionen

9.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 362/17


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 7 april 2004

om ett förfarande i enlighet med artikel 81 i EG-fördraget avseende ärende COMP/A.38284/D2

Société Air France/Alitalia Linee Aeree Italiane SpA (1)

(delgivet med nummer K(2004) 1307)

(Endast den engelska texten är giltig)

(2004/841/EG)

Den 7 april 2004 antog kommissionen ett beslut om att bevilja ett individuellt undantag i enlighet med artikel 81.3 i fördraget för ett samarbetsavtal mellan Air France och Alitalia.

En offentlig version av beslutet finns tillgänglig på engelska, franska och tyska (endast den engelska gäller) på GD Konkurrens hemsida http://europa.eu.int/comm/competition/index_en.html

1.   SAMMANFATTNING AV FÖRFARANDENA

(1)

Den 12 november 2001 anmälde Air France (AF) och Alitalia (AZ) ett antal samarbetsavtal till kommissionen och ansökte om ett icke-ingripandebesked enligt artikel 3.2 i rådets förordning (EEG) nr 3975/87 eller undantag enligt artikel 5 i samma förordning (2).

(2)

Den 8 maj 2002 offentliggjordes en sammanfattning av de anmälda avtalen i Europeiska unionens officiella tidning där berörda tredje parter uppmanades att inom 30 dagar lämna sina synpunkter i enlighet med artikel 5.2 i förordning (EEG) nr 3975/87 (3). Som svar på detta uttryckte flera flygbolag sitt intresse av att inleda verksamhet på linjerna i fråga, under förutsättning att man genom lämpliga åtgärder avlägsnar hindren för inträde på marknaden.

(3)

Kommissionen sände den 1 juli 2002 en skrivelse med allvarliga betänkligheter till parterna och informerade dem om att deras samarbetsavtal inte kunde godkännas i sin nuvarande form.

(4)

På grundval av kommissionens förbehåll och efter intensiva diskussioner föreslog parterna åtaganden som offentliggjordes för synpunkter i Europeiska unionens officiella tidning den 9 december 2003 i ett tillkännagivande i enlighet med artikel 16.3 i förordning (EG) nr 3975/87 (4). Mot bakgrund av de synpunkter som togs emot accepterade parterna att förbättra sina åtaganden ännu mer.

(5)

De förbättrade åtagandena tillsammans med det faktum att det finns flera företag som trätt in på den berörda marknaden är tillfredsställande ur konkurrenspolitisk synvinkel. Kommissionen beslutade att, på villkor att parterna uppfyller sina åtaganden, under en period på sex år bevilja undantag för deras samarbetsavtal.

2.   SAMARBETSAVTALET

(6)

Genom sitt samarbete strävar parterna efter att bilda en vittgående, långsiktig strategisk bilateral allians, som huvudsakligen har följande mål:

Att inrätta ett europeiskt system med flera knutpunkter baserat på parternas knutpunkter på flygplatserna Charles de Gaulle (Paris), Fiumicino (Rom) och Malpensa (Milano), för att sammanbinda sina världsomspännande linjenät.

Att samordna parternas passagerartjänster, bland annat en omfattande användning av gemensam linjebeteckning (code-sharing), samordning av nätet för reguljär passagerartrafik, försäljning, förvaltning av intäkter, ömsesidigt erkännande av respektive bonusprogram, samordning av marknadsföring och gemensam användning av vänthallar.

Samarbete på andra områden, t.ex. fraktverksamhet, marktjänster för passagerare, underhåll, inköp, catering, informationsteknik, utveckling av flygplansflottan och inköp av flygplan, utbildning av manskap samt räkenskaper över kostnader och intäkter.

(7)

Eftersom syftet med alliansen mellan Air France och Alitalia är att skapa ett system med flera knutpunkter (”multi-hub”) för att sammanbinda deras världsomspännande linjenät, kommer samarbetet att bli närmare inom trafiken mellan Frankrike och Italien, som omfattar alla de flyglinjer mellan Frankrike och Italien som trafikeras av Air France och/eller Alitalia, utom anslutande inrikes- eller utrikesflyg till eller från destinationerna i fråga. Utöver den övergripande samordningen av passagerartjänsterna för trafiken mellan Frankrike och Italien enades parterna också om antalet avgångar och att dela sin kapacitet och sina inkomster.

3.   BEDÖMNING

(8)

Den verksamhet som omfattas av avtalet är att tillhandahålla reguljära lufttransporter av resande, lufttransport av varor och marktjänster. I utkastet till beslut om undantag omfattas bara det första samarbetsområdet, dvs. att tillhandahålla reguljära lufttransporter av resande. I utkastet till beslutet undantas lufttransport av fraktgods, eftersom parterna fortfarande förhandlar om omfattningen av deras samarbete på området. I utkastet till beslut ingår inte heller marktjänster, som inte omfattas av förordning nr 3975/87 (5).

(9)

Kommissionen accepterar att alliansen generellt bidrar till att förbättra tillhandahållande och distribution av transporttjänster och främjar teknisk och ekonomisk utveckling. Samarbetsavtalet kommer sannolikt att generera fördelar när det gäller att skapa ett mer omfattande världsomspännande linjenät som ger kunderna ett bättre utbud i form av ett större antal direkta och indirekta flygningar. En ökning av flygplanens storlek leder inte nödvändigtvis till kostnadsbesparingar till följd av ständiga stordriftsfördelar, men man kan göra besparingar genom att öka trafiken genom linjenätet, planera avgångar bättre, ha en högre kabinfaktor, osv.

(10)

Konsumenterna kommer bara att få en rimlig andel av de förväntade kostnadsbesparingarna i form av lägre priser om parterna fortsätter att omfattas av tillräcklig konkurrensbegränsning på de marknader där konkurrensen begränsas genom alliansen.

(11)

Det framgår av kommissionens bedömning i enlighet med artikel 81 att det finns en risk för att alliansen eliminerar konkurrensen för en betydande andel av passagerartransporten på de sju avgångs- och ankomstlinjerna (6) (tider) dvs. Paris–Milano, Paris–Rom, Paris–Venedig, Paris–Florens, Paris–Bologna, Paris–Neapel och Milano–Lyon. Före alliansen var Air France och Alitalia de två största operatörerna på dessa överlappande marknader och likvärdiga konkurrenter. Vid tidpunkten för anmälan hade de mycket höga marknadsandelar på dessa sju avgångs- och ankomstlinjer. Det gäller för såväl tidskänsliga och flexibilitetsinriktade passagerare som för priskänsliga passagerare (7).

(12)

Dessutom skyddas parternas generellt starka marknadsställning mot potentiellt inträde på marknaden av mycket höga hinder för inträde som t.ex. beror på de berörda flygplatsernas brist på ankomst- och avgångstider, antalet avgångar, en hög andel tidskänsliga kunder och sammanslagningen av bonusprogram.

(13)

Samarbetsavtalet kan därför bara godkännas på grundval av tillräckliga åtgärder, vars huvudsakliga syfte är att avlägsna befintliga hinder för inträde på marknaden för konkurrenter och säkerställa att berörda konsumenter får en skälig andel av fördelarna till följd av samarbetet.

4.   ÅTAGANDEN

(14)

På grundval av de förbehåll som kommissionen uttrycker i sin skrivelse om allvarliga betänkligheter föreslog parterna åtaganden som offentliggjordes för synpunkter den 9 december 2003. Flera flygbolag och den brittiska konkurrensmyndigheten (Office of Fair Trading) lämnade sina synpunkter på dem. Mot bakgrund av dessa synpunkter accepterade parterna att förbättra sina åtaganden ännu mer. Särskilt ändrades villkoren för spridningen av avgångs- och ankomsttider på Paris flygplats Charles de Gaulle betydligt och begränsningen av antalet tider som skall frigöras på flygplatsen Orly togs bort. De viktigaste principerna för dessa åtaganden sammanfattas nedan.

Antalet tider som frigjorts

(15)

För att åtgärda bristen på avgångs- och ankomstlinjer på överbelastade flygplatser krävs att parterna ställer ett antal tider till förfogande till konkurrenterna som syftar till att understödja nya tjänster på de sju flyglinjer där kommissionen kunnat fastställa att det finns konkurrensproblem. Det högsta antalet tider som parterna skall friställa anges per flyglinje i bilagan till beslutet.

(16)

På grundval av kommissionens omfattande undersökning av den fransk-italienska marknaden och efter att ha bedömt synpunkterna från tredje parter som svar på offentliggörandet av kommissionens tillkännagivande i enlighet med artikel 16.3 i förordning (EEG) nr 3975/87, anses det antal tider som parterna har accepterat att frigöra på var och en av de berörda flyglinjerna tillräckligt för att göra det möjligt för trafiken från punkt till punkt att konkurrera effektivt mot parterna på dessa linjer. Åtgärderna är avsedda att göra det möjligt för konkurrenterna att transportera trafiken från punkt till punkt och särskilt att konkurrera med parterna om tiderna för transport av tidskänsliga och flexibilitetsinriktade passagerare.

(17)

Med tanke på att det är mer effektivt att lägga till avgångar till en redan befintlig linje än att starta en ny och att tidskänsliga och flexibilitetsinriktade passagerare behöver ett tillräckligt antal dagliga avgångar, kommer tider att finnas tillgängliga på prioriterad basis för den konkurrent som totalt har det högsta antalet avgångar på linjen (inklusive dess befintliga tjänster).

Frigörande av tider på flygplatserna i Paris och Milano

(18)

Det framgår av kommissionens undersökning av den fransk-italienska marknaden att flygplatserna i Paris Charles de Gaulle och Orly är ersättningsbara vad gäller passagernas efterfrågan på transporter på linjerna i fråga. Detsamma gäller för flygplatserna Linate och Malpensa i Milano.

(19)

Tillämpningen av proportionalitetsprincipen skulle normalt innebära att parterna ges möjlighet att välja på vilken flygplats de skall frigöra tider, under förutsättning att det är tillräckligt för att lösa konkurrensproblemen. I föreliggande ärende måste dock kommissionen överväga att frigöra tider på flygplatserna i Paris. I syfte att säkerställa de föreslagna åtgärdernas effektivitet bör tider, på vissa villkor, också frigöras på Orly till konkurrenter som redan erbjuder tjänster på de berörda rutterna från denna flygplats, så att de får möjlighet att öka antalet tjänster. Det förklarar varför det i åtagandena anges att en konkurrent har rätt att få tider på Orly om den redan flyger på en berörd rutt från Orly och om alla dess regelbundna flygningar till och från Paris görs från denna flygplats.

(20)

Av samma orsaker anges i åtagandena att parterna bara skall frigöra tider på flygplatsen Milano–Linate till en konkurrent som redan flyger på en berörd rutt från Linate och som vill lägga till ytterligare avgångar på denna rutt.

Övriga åtgärder

(21)

Utöver tider syftar övriga åtgärder till att avlägsna de ytterligare hinder för inträde på marknaden som kunnat fastställas i utkastet till beslut.

(22)

Vissa av dem kommer att öka utbytbarheten för kunderna mellan de flyglinjer som parterna driver och de flyglinjer som konkurrenterna driver på de berörda rutterna och kommer att hjälpa nya marknadsaktörer att uppnå det minsta antal passagerare som är nödvändigt för att inleda verksamhet på dessa rutter. I dessa anges särskilt att parterna måste ge nya marknadsaktörer möjlighet att, om de vill, få delta i deras bonusprogram. Ett annat åtagande avser interlining och avräkningsavtal (special prorate agreements) och kommer att ge passagerare möjlighet att flyga iväg med parterna och återvända med en konkurrent eller tvärtom för en given resa och med en enda biljett.

(23)

Parterna har också åtagit sig att underlätta intermodala passageraravtal, där de tillhandahåller flygtransporttjänster som en del av en resa som inbegriper land- eller sjötransport för att säkerställa ett större urval och bättre multimodala transporttjänster för kunderna. Det kan till exempel ge tidskänsliga kunder möjlighet att på attraktiva villkor kombinera en enkelbiljett på järnväg med en returbiljett på flyg.

(24)

Slutligen åläggs parterna att fortsätta frysa turtätheten (reglering av ökad turtäthet) under en inledande period för att säkerställa att nya marknadsaktörer inte tvingas ut från marknaden kort efter inträdet.

5.   SLUTSATS

(25)

På grundval av vad som anges ovan är de åtaganden som parterna gjort tillräckliga för att lösa konkurrensproblemen på de marknader som identifierats under undersökningen genom att möjliggöra och underlätta tredje parters inträde på marknaden.

(26)

Kommissionen har därför beslutat att i enlighet med artikel 81.3 i EG-fördraget, och under förutsättning att parterna uppfyller de åtaganden som anges i bilagan, är inte artikel 81.1 i EG-fördraget tillämplig på det samarbetsavtal mellan Air France och Alitalia som anmäldes till kommissionen den 12 november 2001 för perioden från den 12 november 2001 till den 11 november 2007.


(1)  Förhörsombudets rapport offentliggjord i EUT C 305 av den 9.12.2004.

(2)  Rådets förordning (EEG) nr 3975/87 av den 14 december 1987 om förfarandet för tillämpning av konkurrensreglerna på företag inom luftfartssektorn (EGT L 374, 31.12.1987, s. 1). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1/2003 (EGT L 1, 4.1.2003, s. 1).

(3)   EGT C 111, 8.5.2002, s. 7.

(4)   EUT C 297, 9.12.2003, s. 10.

(5)  Detta beslut inverkar därför inte på någon ytterligare bedömning i enlighet med artikel 81 i fördraget avseende dessa aspekter.

(6)  För att fastställa den relevanta marknaden för lufttransport har kommissionen utvecklat strategin med avgångs- och ankomstlinjer. Enligt denna strategi skall varje kombination av avgångs- och ankomstlinjer betraktas som en separat marknad ur konsumentens synvinkel.

(7)  Det finns ett undantag från denna andra kategori av passagerare på linjen mellan Milano och Lyon, mot bakgrund av de begränsande effekter som den befintliga konkurrensen från andra transportsätt (vägtransport) ger upphov till.


9.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 362/21


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 1 december 2004

om genomförandebestämmelser enligt vilka medlemsstaterna får tillåta utsläppande på marknaden av utsäde som hör till sorter för vilka det har lämnats in en ansökan om införande på den nationella sortlistan för arter av lantbruks- eller köksväxter

(delgivet med nr K(2004) 4493)

(Text av betydelse för EES)

(2004/842/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 66/401/EEG av den 14 juni 1966 om saluföring av utsäde av foderväxter (1), särskilt artikel 4a.2 i detta,

med beaktande av rådets direktiv 66/402/EEG av den 14 juni 1966 om saluföring av utsäde av stråsäd (2), särskilt artikel 4a.2 i detta,

med beaktande av rådets direktiv 2002/54/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av betutsäde (3), särskilt artikel 6.2 i detta,

med beaktande av rådets direktiv 2002/55/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsäde av köksväxter (4), särskilt artikel 23.2 i detta,

med beaktande av rådets direktiv 2002/56/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsädespotatis (5), särskilt artikel 6.2 i detta,

med beaktande av rådets direktiv 2002/57/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsäde av olje- och spånadsväxter (6), särskilt artikel 6.2 i detta, och

av följande skäl:

(1)

Enligt direktiven 66/401/EEG, 66/402/EEG, 2002/54/EG, 2002/56/EG och 2002/57/EG får medlemsstaterna ge producenter av utsäde av lantbruksväxter tillstånd att släppa ut sådant utsäde på marknaden som hör till en sort för vilken det har lämnats in en ansökan om införande på den berörda medlemsstatens sortlista, i enlighet med rådets direktiv 2002/53/EG av den 13 juni 2002 om den gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter (7).

(2)

I enlighet med direktiv 2002/55/EG får medlemsstaterna dessutom ge förädlare av utsäde av köksväxter, eller deras representanter, tillstånd att släppa ut sådant utsäde på marknaden som hör till en sort för vilken det har lämnats in en ansökan om införande på minst en medlemsstats nationella sortlista, i enlighet med det direktivet.

(3)

För att medlemsstaterna skall kunna bevilja dessa tillstånd måste det fastställas genomförandebestämmelser för dessa direktiv, särskilt om syftet med dessa tillstånd och villkoren för beviljande av dem, märkningen av utsädesförpackningar och, för utsäde av lantbruksväxter, om mängderna. Om det gäller en sort som härrör från en genetiskt modifierad organism måste det också finnas tillstånd enligt gemenskapslagstiftningen att släppa ut denna genetiskt modifierade organism på marknaden.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för utsäde och uppförökningsmaterial för jordbruk, trädgårdsnäring och skogsbruk.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

Allmän bestämmelse

Artikel 1

Innehåll

Syftet med detta beslut är att fastställa de regler enligt vilka en medlemsstat får bevilja tillstånd för utsläppande på marknaden av

a)

utsäde av sorter av lantbruksväxter för vilka det har lämnats in en ansökan till den berörda medlemsstaten om införande på den nationella sortlista som avses i artikel 1.2 i direktiv 2002/53/EG, under förutsättning att villkoren i kapitel II i detta beslut uppfylls, eller

b)

utsäde av sorter av köksväxter för vilka det har lämnats in en ansökan till minst en medlemsstat om införande på den nationella sortlista som avses i artikel 3.3 i direktiv 2002/55/EG, och för vilka särskilda tekniska uppgifter har lämnats in, under förutsättning att villkoren i kapitel III i detta beslut uppfylls.

KAPITEL II

Arter av lantbruksväxter

Artikel 2

Tillstånd

1.   När det gäller arter av lantbruksväxter som omfattas av direktiven 66/401/EEG, 66/402/EEG, 2002/54/EG, 2002/56/EG och 2002/57/EG får medlemsstaterna ge producenter etablerade inom det egna territoriet tillstånd att släppa ut sådant utsäde på marknaden som hör till en sort för vilken det har lämnats in en ansökan om införande på den nationella sortlistan för arter av lantbruksväxter i den berörda medlemsstaten (”den nationella sortlistan”), under förutsättning att villkoren i artiklarna 3–18 i detta beslut är uppfyllda.

2.   Medlemsstaterna skall se till att innehavaren av ett tillstånd som beviljats i enlighet med detta beslut iakttar alla de villkor eller begränsningar som har knutits till tillståndet.

Artikel 3

Tillämpning

1.   Tillståndet får begäras av den person som i vederbörlig ordning har lämnat in en ansökan om att de berörda sorterna skall införas på ifrågavarande medlemsstats sortlista (nedan kallad ”den sökande”, som också kan vara en företrädare för denna person, förutsatt att företrädaren har ett officiellt bemyndigande).

2.   Den sökande skall lämna följande uppgifter:

a)

Planerade test och försök.

b)

Namn på den eller de medlemsstater i vilka dessa test och försök skall utföras.

c)

Sortbeskrivning.

d)

Upprätthållande av sorten.

Artikel 4

Syfte

Tillstånd skall endast beviljas för test eller försök som utförs på jordbruksföretag i syfte att samla in uppgifter om odling eller användning av sorten.

Artikel 5

Tekniska villkor

1.   Utsäde av foderväxter skall uppfylla de villkor i bilagorna I och II till direktiv 66/401/EEG som gäller för

a)

certifikatutsäde (alla arter förutom Pisum sativum och Vicia faba), eller

b)

”certifikatutsäde, andra generationen” (Pisum sativum, Vicia faba).

2.   Utsäde av stråsäd skall uppfylla de villkor i bilagorna I och II till direktiv 66/402/EEG som gäller för

a)

certifikatutsäde (Phalaris canariensis, förutom hybrider, Secale cereale, Sorghum bicolor, Sorghum sudanense, Zea mays och hybrider av Avena sativa, Hordeum vulgare, Oryza sativa, Triticum aestivum, Triticum durum, Triticum spelta samt andra än självpollinerande sorter av x Triticosecale), eller

b)

”certifikatutsäde, andra generationen” (Avena sativa, Hordeum vulgare, Oryza sativa, Triticum aestivum, Triticum durum, Triticum spelta och självpollinerande sorter av x Triticosecale, förutom hybrider av samtliga dessa).

3.   Betutsäde skall uppfylla villkoren för certifikatutsäde i bilaga I till direktiv 2002/54/EG.

4.   Utsädespotatis skall uppfylla villkoren för certifikatutsäde i bilagorna I och II till direktiv 2002/56/EG.

5.   Utsäde av olje- och spånadsväxter skall uppfylla de villkor i bilagorna I och II till direktiv 2002/57/EG som gäller för

a)

certifikatutsäde (alla arter förutom Linum usitatissimum),

b)

”certifikatutsäde, andra och tredje generationen” (Linum usitatissimum).

Artikel 6

Undersökning

1.   Bedömning av att villkoren enligt artikel 5 uppfylls skall ske på följande sätt:

a)

För utsädespotatis, genom officiell undersökning.

b)

I övriga fall genom officiell undersökning eller undersökning under officiell övervakning.

2.   Vid bedömning av huruvida villkoren för sortäkthet och sortrenhet är uppfyllda skall man använda den sortbeskrivning som den sökande bifogat eller, i tillämpliga fall, den preliminära sortbeskrivning som grundar sig på resultaten av den officiella undersökningen av sortens särskiljbarhet, stabilitet och enhetlighet, i enlighet med artikel 7 i direktiv 2002/53/EG.

3.   Undersökningen skall utföras i enlighet med gällande internationella metoder, om sådana metoder finns.

4.   Proverna i samband med undersökningen skall tas officiellt eller under officiell övervakning eller, när det gäller utsädespotatis, officiellt i enlighet med lämpliga metoder.

5.   Proven skall tas från enhetliga partier.

6.   Högsta vikt för ett parti och lägsta provvikt anges

a)

för foderväxter: i bilaga III till direktiv 66/401/EEG,

b)

för stråsäd: i bilaga III till direktiv 66/402/EEG,

c)

för betor: i bilaga II till direktiv 2002/54/EG,

d)

för olje- och spånadsväxter: i bilaga III till direktiv 2002/57/EG.

Artikel 7

Mängder

De tillåtna mängderna för varje sort skall inte vara högre än följande procentandelar av utsäde av samma arter som används årligen i de medlemsstater för vilka utsädet är avsett:

a)

Durumvete: 0,05 %.

b)

Ärter, åkerböna, havre, korn och vete: 0,3 %.

c)

Övriga fall: 0,1 %.

Om dessa mängder inte är tillräckliga för att så 10 ha per medlemsstat för vilken utsädet är avsett, kan den mängd som krävs för en areal av denna storlek tillåtas.

Artikel 8

Förpackningar och plombering

Utsäde får endast saluföras i förslutna förpackningar eller behållare försedda med en plomberingsanordning. Förpackningar och behållare med utsäde skall plomberas officiellt eller under officiell övervakning på sådant sätt att de inte kan öppnas utan att plomberingen skadas eller utan synlig åverkan, antingen på den officiella etikett som avses i artikel 9 eller på förpackningen. För att plomberingen skall vara fullgod skall systemet för plombering omfatta åtminstone den officiella etiketten eller en officiell plombering.

När det gäller utsädespotatis skall nya förpackningar och rena behållare användas.

Artikel 9

Märkning

1.   Utsädesförpackningar skall vara märkta med en officiell etikett på något av gemenskapens officiella språk.

2.   Den etikett som avses i punkt 1 skall innehålla följande uppgifter:

a)

Certifieringsmyndighet och medlemsstat eller motsvarande initialförkortningar.

b)

Partiets referensnummer.

c)

Månad och år då förpackningen plomberats.

d)

Art.

e)

Benämning under vilken sorten skall saluföras (förädlarens referens, förslaget till benämning eller den godkända benämningen) och det officiella numret på ansökan om införande av sorten på sortlistan, om sådant finns.

f)

Texten ”sorten har ännu inte uppförts på den officiella listan”.

g)

Texten ”endast för test och försök”.

h)

I tillämpliga fall texten ”genetiskt modifierad sort”.

i)

Storlek (endast för utsädespotatis).

j)

Deklarerad netto- eller bruttovikt, eller deklarerat antal rent frö eller, i tillämpliga fall, frögyttringar.

k)

När vikt anges och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser har använts, skall slaget av tillsatsämne och också det ungefärliga förhållandet mellan vikten av rent frö, eller i tillämpliga fall frögyttringar, och den totala vikten anges.

3.   Den etikett som avses i punkt 1 skall vara orange.

Artikel 10

Kemisk behandling

Om någon kemisk behandling förekommit skall detta anges antingen på den officiella etikett som avses i artikel 9 eller på leverantörens etikett på förpackningen samt inuti denna eller på behållaren.

Artikel 11

Giltighetsperiod

Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 13 och 14 skall tillstånd som beviljats i enlighet med bestämmelserna i detta beslut gälla under högst ett år och kunna förnyas i enlighet med artikel 12.

Artikel 12

Förnyande av tillstånd

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 13 och 14 skall de tillstånd som avses i artikel 2 kunna förnyas i högst ett år åt gången.

2.   Till ansökan skall följande dokument bifogas:

a)

En hänvisning till det ursprungliga tillståndet.

b)

Alla tillgängliga uppgifter som kompletterar de uppgifter som redan lämnats in, vad gäller beskrivning, upprätthållande och odling eller användning av den sort som det ursprungliga tillståndet gällde.

c)

Dokument som visar att utvärderingen av sorten i syfte att föra upp den på sortlistan fortfarande pågår, om dessa upplysningar inte finns tillgängliga för medlemsstaten på annat sätt.

Artikel 13

Giltighetens upphörande

Tillstånden skall upphöra att gälla om ansökan om införande på den nationella sortlistan återkallas eller avslås, eller om sorten införs på sortlistan.

Artikel 14

Skyddsåtgärder

Trots att ett tillstånd har beviljats på grundval av artikel 2 får en medlemsstat förbjuda användningen av sorten i hela eller delar av sitt territorium eller, när det gäller de fall som avses i c, fastställa lämpliga villkor för odling av sorten i enlighet med villkoren för användning av de produkter som framställs vid odlingen,

a)

om det fastställs att odling av sorten ur växtskyddssynpunkt kan inverka skadligt på odling av andra sorter eller arter, eller

b)

om officiella odlingsförsök utförda i den medlemsstat som söker tillstånd visar att sorten inte i någon del av dess territorium ger resultat motsvarande dem som erhållits från en jämförbar sort som är godkänd i den berörda medlemsstatens territorium, eller om det är allmänt känt att sorten inte lämpar sig för odling i någon del av dess territorium på grund av den mognadsklass den tillhör, eller

c)

om medlemsstaten på goda grunder anser att sorten utgör en risk för människors hälsa eller för miljön.

Artikel 15

Rapporteringskrav

1.   Efter det att tillståndet har beviljats får den medlemsstat som beviljat det kräva att innehavaren av tillståndet rapporterar följande:

a)

Resultaten av test eller försök som utförts på jordbruksföretag i syfte att samla uppgifter om sortens odling eller användning.

b)

Hur stora mängder utsäde som släppts ut på marknaden under den tid tillståndet gäller och vilken medlemsstat utsädet var avsett för.

2.   De uppgifter som avses i punkt 1 b skall behandlas konfidentiellt.

Artikel 16

Kontroll av upprätthållande

Den medlemsstat som beviljar tillståndet får kontrollera upprätthållandet av sorten.

Om upprätthållandet sker i en annan medlemsstat än den som beviljar tillståndet skall medlemsstaterna bistå varandra administrativt vid de kontroller som är nödvändiga.

En medlemsstat får godkänna upprätthållande i ett tredjeland, förutsatt att det har beslutats i enlighet med artikel 22.1 b i direktiv 2002/53/EG att kontrollerna av förfaranden för upprätthållande ger samma garantier som de som utförs i medlemsstaterna.

Artikel 17

Anmälan

Medlemsstaterna skall anmäla följande uppgifter till varandra och till kommissionen:

a)

Mottagande, så snart ansökan mottagits, eller avslag av en tillståndsansökan.

b)

Beviljande, förnyande, återkallande eller upphävande av ett tillstånd.

Artikel 18

Utbyte av information

Medlemsstaterna skall använda befintliga elektroniska informationssystem för att underlätta utbytet av information om sambandet mellan ansökan om införande av sorter i de nationella sortlistorna och tillstånd som beviljats för utsäde av sorter som ännu inte finns med på sortlistan.

Artikel 19

Offentliggörande av en förteckning över sorter

Kommissionen får, på grundval av de uppgifter som medlemsstaterna lämnar, offentliggöra en förteckning över de sorter som har beviljats tillstånd.

KAPITEL III

Arter av köksväxter

Artikel 20

Tillstånd

1.   När det gäller arter av köksväxter som omfattas av direktiv 2002/55/EG, får medlemsstaterna ge förädlare etablerade inom det egna territoriet tillstånd att släppa ut sådant utsäde på marknaden som hör till en sort för vilken det har lämnats in en ansökan om införande på den nationella sortlistan för arter av köksväxter i minst en medlemsstat (”den nationella sortlistan”) och för vilka särskilda tekniska uppgifter har lämnats in i de berörda medlemsstaterna, under förutsättning att villkoren i artiklarna 21–37 i detta beslut är uppfyllda.

2.   Medlemsstaterna skall se till att innehavaren av ett tillstånd som beviljats i enlighet med detta beslut iakttar alla de villkor eller begränsningar som har knutits till tillståndet.

Artikel 21

Tillämpning

1.   Tillståndet får begäras av den person som i vederbörlig ordning har lämnat in en ansökan om att de berörda sorterna skall införas på sortlistan i minst en medlemsstat (nedan kallad ”den sökande”, som också kan vara en företrädare för denna person, förutsatt att företrädaren har ett officiellt bemyndigande).

2.   Den sökande skall lämna följande uppgifter:

a)

Sortbeskrivning.

b)

Upprätthållande av sorten.

Artikel 22

Syfte

Tillståndet skall endast beviljas i syfte att få kunskaper genom praktisk erfarenhet av odlingen.

Artikel 23

Tekniska villkor

Utsäde av köksväxter skall uppfylla villkoren i bilaga II till direktiv 2002/55/EG.

Artikel 24

Undersökning

1.   Utsäde av köksväxter skall genomgå officiell efterkontroll genom stickprov för att styrka sortäkthet och sortrenhet mot bakgrund av den sortbeskrivning som den sökande lämnat in, eller om den finns tillgänglig, den preliminära sortbeskrivning som grundar sig på resultaten av den officiella undersökningen av sortens särskiljbarhet, stabilitet och enhetlighet, i enlighet med artikel 7 i direktiv 2002/55/EG.

2.   Proven skall tas från enhetliga partier.

3.   Högsta vikt för ett parti och lägsta provvikt anges i bilaga III till direktiv 2002/55/EG.

Artikel 25

Genetiskt modifierade sorter

När det gäller genetiskt modifierade sorter får tillstånd endast beviljas om alla lämpliga åtgärder har vidtagits för att undvika negativa effekter på människors hälsa eller miljön. De genetiskt modifierade sorterna måste antingen vara godkända enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG (8) eller enligt förordning (EG) nr 1829/2003.

Artikel 26

Leverantör

De personer som ansvarar för att förse förpackningarna med etiketten, en förtryckt angivelse eller en stämpel skall

a)

informera medlemsstaten om de datum då deras verksamhet börjar och slutar,

b)

föra register över alla utsädespartier och se till att medlemsstaterna har tillgång till dem under minst tre år,

c)

ta prov från varje parti som skall marknadsföras och se till att medlemsstaterna har tillgång till resultaten under minst två år.

Den verksamhet som avses i punkterna b och c skall övervakas genom officiella stickprovskontroller.

Artikel 27

Förpackningar och plombering

Utsäde får endast saluföras i förslutna förpackningar försedda med en plomberingsanordning. Utsädesförpackningar skall plomberas på sådant sätt att de inte kan öppnas utan att plomberingen skadas eller utan synlig åverkan, antingen på den officiella etikett som avses i artikel 28 eller på förpackningen.

Artikel 28

Märkning

1.   Utsädesförpackningarna skall vara märkta med en etikett från leverantören eller en tryckt eller stämplad anmälan på något av gemenskapens officiella språk.

2.   Den etikett som avses i punkt 1 skall innehålla följande uppgifter:

a)

Partiets referensnummer.

b)

Månad och år då förpackningen plomberats.

c)

Art.

d)

Benämning under vilken sorten skall saluföras (förädlarens referens, förslaget till benämning eller den godkända benämningen) och det officiella numret på ansökan om införande av sorten på sortlistan, om sådant finns.

e)

Texten ”sorten har ännu inte uppförts på den officiella listan”.

f)

I tillämpliga fall texten ”genetiskt modifierad sort”.

g)

Deklarerad netto- eller bruttovikt, eller deklarerat mängd rent frö eller, i tillämpliga fall, frögyttringar.

h)

När vikt anges och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser har använts, skall slaget av tillsatsämne och också det ungefärliga förhållandet mellan vikten av rent frö, eller i tillämpliga fall frögyttringar, och den totala vikten anges.

3.   Den etikett som avses i punkt 1 skall vara orange.

Artikel 29

Kemisk behandling

Om någon kemisk behandling förekommit skall detta anges antingen på den etikett som avses i artikel 28, på förpackningen eller inuti denna.

Artikel 30

Giltighetsperiod

Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 32 och 33 skall tillstånd som beviljats i enlighet med bestämmelserna i detta beslut gälla under högst ett år och kunna förnyas i enlighet med artikel 31.

Artikel 31

Förnyande av tillstånd

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 32 och 33 skall de tillstånd som avses i artikel 20 kunna förnyas högst två gånger under högst ett år åt gången.

2.   Till ansökan skall följande dokument bifogas:

a)

En hänvisning till det ursprungliga tillståndet.

b)

Alla tillgängliga uppgifter som kompletterar de uppgifter som redan lämnats in, vad gäller beskrivning, upprätthållande och praktiska erfarenheter av odling av den sort som det ursprungliga tillståndet gällde.

c)

Dokument som visar att utvärderingen av sorten i syfte att föra upp den på sortlistan fortfarande pågår, om dessa upplysningar inte finns tillgängliga för medlemsstaten på annat sätt.

Artikel 32

Giltighetens upphörande

Tillstånden skall upphöra att gälla om ansökan om införande på den nationella sortlistan återkallas eller avslås, eller om sorten införs på sortlistan.

Artikel 33

Skyddsåtgärder

Trots att ett tillstånd har beviljats på grundval av artikel 20 kan en medlemsstat få rätt att förbjuda användningen av sorten i hela eller delar av sitt territorium eller, när det gäller de fall som avses i b, fastställa lämpliga villkor för odling av sorten i enlighet med villkoren för användning av de produkter som framställs vid odlingen

a)

om det fastställs att odling av sorten ur växtskyddssynpunkt kan inverka skadligt på odling av andra sorter eller arter, eller

b)

om medlemsstaten på goda grunder anser att sorten utgör en risk för människors hälsa eller för miljön.

Artikel 34

Rapporteringskrav

1.   Efter det att tillståndet har beviljats får den medlemsstat som beviljat det kräva att innehavaren av tillståndet rapporterar följande:

a)

Kunskap som förvärvats genom praktisk erfarenhet av odlingen.

b)

Hur stora mängder utsäde som släppts ut på marknaden under den tid tillståndet gäller och vilken medlemsstat utsädet var avsett för.

2.   De uppgifter som avses i punkt 1 b skall behandlas konfidentiellt.

Artikel 35

Kontroll av upprätthållande

Den medlemsstat som beviljar tillståndet får kontrollera upprätthållandet av sorten.

Om upprätthållandet sker i en annan medlemsstat än den som beviljar tillståndet skall medlemsstaterna bistå varandra administrativt vid de kontroller som är nödvändiga.

En medlemsstat får godkänna upprätthållande i ett tredjeland, förutsatt att det har beslutats i enlighet med artikel 37.1 b i direktiv 2002/55/EG att kontrollerna av förfaranden för upprätthållande ger samma garantier som de som utförs i medlemsstaterna.

Artikel 36

Anmälan

Medlemsstaterna skall anmäla följande uppgifter till varandra och till kommissionen:

a)

Mottagande, så snart ansökan mottagits, eller avslag av en tillståndsansökan.

b)

Beviljande, förnyande, återkallande eller upphävande av ett tillstånd.

Artikel 37

Utbyte av information

Medlemsstaterna skall använda befintliga elektroniska informationssystem för att underlätta utbytet av information om sambandet mellan ansökan om införande av sorter i de nationella sortlistorna och tillstånd som beviljats för utsäde av sorter som ännu inte finns med på sortlistan.

Artikel 38

Offentliggörande av en förteckning över sorter

Kommissionen får, på grundval av de uppgifter som medlemsstaterna lämnar, offentliggöra en förteckning över de sorter som har beviljats tillstånd.

KAPITEL IV

Artikel 39

Adressater

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 1 december 2004.

På kommissionens vägnar

Markos KYPRIANOU

Ledamot av kommissionen


(1)   EGT 125, 11.7.1966, s. 2298/66. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2004/55/EG (EUT L 114, 21.4.2004, s. 18).

(2)   EGT 125, 11.7.1966, s. 2309/66. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2003/61/EG (EUT L 165, 3.7.2003, s. 23).

(3)   EGT L 193, 20.7.2002, s. 12. Direktivet ändrat genom direktiv 2003/61/EG.

(4)   EGT L 193, 20.7.2002, s. 33. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT L 268, 18.10.2003, s. 1).

(5)   EGT L 193, 20.7.2002, s. 60. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2003/61/EG.

(6)   EGT L 193, 20.7.2002, s. 74. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2003/61/EG.

(7)   EGT L 193, 20.7.2002, s. 1. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003.

(8)   EGT L 106, 17.4.2001, s. 1. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 1830/2003 (EUT L 268, 18.10.2003, s. 24).


Rättsakter som antagits med tillämpning av avdelning V i Fördraget om Europeiska unionen

9.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 362/28


RÅDETS BESLUT 2004/843/GUSP

av den 26 juli 2004

om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge om säkerhetsförfaranden för utbyte av sekretessbelagda uppgifter

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 24 och 38 i detta,

med beaktande av rekommendationen från ordförandeskapet, och

av följande skäl:

(1)

Vid mötet den 27 och 28 november 2003 beslöt rådet att bemyndiga ordförandeskapet att med bistånd av generalsekreteraren/höge representanten inleda förhandlingar, i enlighet med artiklarna 24 och 38 i Fördraget om Europeiska unionen, med vissa tredjeländer, för att mellan Europeiska unionen och var och en av dessa stater ingå ett avtal om säkerhetsförfaranden för utbyte av sekretessbelagda uppgifter.

(2)

Efter rådets bemyndigande att inleda förhandlingar har ordförandeskapet, med bistånd av generalsekreteraren/ höge representanten, förhandlat fram ett avtal med Konungariket Norge om säkerhetsförfaranden för utbyte av sekretessbelagda uppgifter.

(3)

Avtalet bör godkännas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Avtalet mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge om säkerhetsförfaranden för utbyte av sekretessbelagda uppgifter godkänns härmed på Europeiska unionens vägnar.

Texten till avtalet åtföljer detta beslut.

Artikel 2

Rådets ordförande bemyndigas härmed att utse den person som skall ha rätt att underteckna avtalet med bindande verkan för Europeiska unionen.

Artikel 3

Detta beslut får verkan samma dag som det antas

Artikel 4

Detta beslut skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 26 juli 2004.

På rådets vägnar

B. R. BOT

Ordförande


AVTAL

mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge om säkerhetsförfaranden för utbyte av sekretessbelagda uppgifter

KONUNGARIKET NORGE,

å ena sidan, och

EUROPEISKA UNIONEN,

nedan kallad ”EU”, företrädd av ordförandeskapet för Europeiska unionens råd,

å andra sidan,

nedan kallade ”parterna”,

SOM BEAKTAR att Konungariket Norge och EU delar målen att på alla sätt stärka sin egen säkerhet och ge sina medborgare en hög nivå av skydd inom ett område med säkerhet,

SOM BEAKTAR att Konungariket Norge och EU är eniga om att de sinsemellan bör utveckla samråd och samarbete i frågor av gemensamt intresse avseende säkerhet,

SOM BEAKTAR att det i detta sammanhang därför finns ett fortlöpande behov av att utbyta sekretessbelagda uppgifter mellan Konungariket Norge och EU,

SOM INSER att det, för att samråd och samarbete skall kunna vara fullständiga och effektiva, kan vara nödvändigt att få tillgång till sekretessbelagda uppgifter och sekretessbelagt material från Norge och EU samt att Konungariket Norge och EU utbyter sekretessbelagda uppgifter och därtill hörande material,

SOM ÄR MEDVETNA OM att sådan tillgång till och sådant utbyte av sekretessbelagda uppgifter och därtill hörande material kräver lämpliga säkerhetsåtgärder,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

Artikel 1

I syfte att uppfylla målet att på alla sätt stärka vardera partens säkerhet skall detta avtal tillämpas på sekretessbelagda uppgifter eller sekretessbelagt material i någon form som antingen har tillhandahållits av eller utbytts mellan parterna.

Artikel 2

I detta avtal avses med sekretessbelagda uppgifter alla uppgifter (det vill säga kunskap som kan överföras i någon form) eller allt material som kräver skydd mot obehörigt röjande och som försetts med en säkerhetsklassificering (nedan kallade ”sekretessbelagda uppgifter”).

Artikel 3

För genomförandet av detta avtal avses med EU Europeiska unionens råd (nedan kallat ”rådet”), rådets generalsekreterare/höge representant och dess generalsekretariat samt Europeiska gemenskapernas kommission (nedan kallad ”Europeiska kommissionen”).

Artikel 4

Varje part skall

a)

skydda och bevara sekretessbelagda uppgifter som omfattas av detta avtal och som tillhandahållits av eller utbytts med den andra parten,

b)

se till att sekretessbelagda uppgifter som omfattas av detta avtal och som tillhandahållits eller utbytts behåller den säkerhetsklassificering som den tillhandahållande parten fastställt; den mottagande parten skall skydda och bevara de sekretessbelagda uppgifterna i enlighet med bestämmelserna i dess egna säkerhetsföreskrifter för uppgifter eller material som har en motsvarande säkerhetsklassificering, såsom det specificeras i de säkerhetsarrangemang som skall fastställas enligt artiklarna 11 och 12,

c)

inte använda sådana sekretessbelagda uppgifter som omfattas av detta avtal för andra ändamål än sådana som fastställts av den part de härrör från eller för andra ändamål än de som uppgifterna tillhandahållits eller utbytts för,

d)

inte röja sådana sekretessbelagda uppgifter som omfattas av detta avtal för tredje part eller för någon EU-institution eller EU-enhet som inte anges i artikel 3 utan föregående medgivande av den part som de härrör från.

Artikel 5

1.   I enlighet med principen om upphovsmannens kontroll får sekretessbelagda uppgifter röjas eller lämnas ut av den ena parten, ”den tillhandahållande parten”, till den andra parten, ”den mottagande parten”.

2.   För utlämnande till andra mottagare än parterna i detta avtal skall ett beslut om röjande eller utlämnande av sekretessbelagda uppgifter fattas av den mottagande parten efter medgivande från den tillhandahållande parten, i enlighet med principen om upphovsmannens kontroll, enligt vad som fastställs i den tillhandahållande partens säkerhetsföreskrifter.

3.   Vid genomförandet av punkterna 1 och 2 är inget generiskt utlämnande tillåtet om inte förfaranden har fastställs och avtalats mellan parterna om vissa kategorier av uppgifter som är relevanta för deras operativa krav.

Artikel 6

Varje part och enhet hos parterna enligt artikel 3 skall ha en säkerhetsorganisation och säkerhetsprogram som baseras på sådana grundläggande principer och miniminormer för säkerhet som skall genomföras i de säkerhetssystem hos vardera parten som skall fastställas i enlighet med artiklarna 11 och 12, så att en likvärdig skyddsnivå tillämpas på sekretessbelagda uppgifter som omfattas av detta avtal.

Artikel 7

1.   Parterna skall se till att alla personer som under utövande av sin tjänsteplikt behöver få tillgång eller som på grund av tjänsteplikt eller funktioner kan medges tillgång till sekretessbelagda uppgifter som har tillhandahållits eller utbytts enligt detta avtal har genomgått vederbörlig säkerhetsprövning innan de beviljas tillgång till sådana uppgifter.

2.   Förfarandena för säkerhetsprövning skall utformas så att det går att avgöra huruvida en person, med beaktande av hans eller hennes lojalitet, tillförlitlighet och pålitlighet, skall ges tillgång till sekretessbelagda uppgifter.

Artikel 8

Parterna skall lämna ömsesidigt bistånd när det gäller säkerheten för sekretessbelagda uppgifter som omfattas av detta avtal och frågor av gemensamt säkerhetsintresse. De myndigheter som anges i artikel 11 skall i säkerhetssammanhang samråda med varandra och göra ömsesidiga inspektioner för att bedöma effektiviteten i de säkerhetsarrangemang inom respektive ansvarsområden som skall fastställas i enlighet med artiklarna 11 och 12.

Artikel 9

1.   I enlighet med detta avtal skall

a)

beträffande EU,

all korrespondens sändas till rådet under följande adress:

Europeiska unionens råd

Chefsregistratorn

Rue de la Loi/Wetstraat 175

B-1048 Bryssel,

rådets chefsregistrator vidarebefordra all korrespondens till medlemsstaterna och Europeiska kommissionen, om inte annat följer av punkt 2,

b)

beträffande Konungariket Norge,

all korrespondens adresseras till chefsregistratorn vid Norges utrikesministerium och vidarebefordras via Norges beskickning vid Europeiska unionen under följande adress:

Norges beskickning vid Europeiska unionen

Registratorn

Rue Archimède/Archimedesstraat 17

B-1000 Bryssel

2.   I undantagsfall får av operativa skäl sådan korrespondens från den ena parten som endast är tillgänglig för vissa behöriga tjänstemän, organ eller avdelningar hos denna part, sändas till och endast vara tillgänglig för vissa behöriga tjänstemän, organ eller avdelningar hos den andra parten, vilka på grund av behörighet och i enlighet med principen om behovsenlig behörighet är särskilt angivna som mottagare. När det gäller Europeiska unionen skall sådan korrespondens sändas via rådets chefsregistrator.

Artikel 10

Norges försvarsministerium samt generalsekreterarna vid rådet respektive Europeiska kommissionen skall övervaka genomförandet av detta avtal.

Artikel 11

För genomförandet av detta avtal gäller följande:

1.

Norges nationella säkerhetsmyndighet, som agerar för Norges regerings räkning och med dess bemyndigande, skall ansvara för utformningen av säkerhetsarrangemang avseende skyddet för och bevarandet av sekretessbelagda uppgifter som har tillhandahållits Konungariket Norge i enlighet med detta avtal.

2.

Säkerhetsbyrån vid rådets generalsekretariat, som under ledning av rådets generalsekreterare och på dennes vägnar agerar för rådets räkning och med dess bemyndigande, skall ansvara för utformningen av säkerhetsarrangemang avseende skyddet och bevarandet av sekretessbelagda uppgifter som har tillhandahållits EU i enlighet med detta avtal.

3.

Europeiska kommissionens säkerhetsdirektorat, som agerar för Europeiska kommissionens räkning och med dess bemyndigande, skall ansvara för utformningen av säkerhetsarrangemang avseende skyddet av sekretessbelagda uppgifter som har tillhandahållits eller utbytts i enlighet med detta avtal inom Europeiska kommissionen och i dess lokaler.

Artikel 12

I de säkerhetsarrangemang som skall utformas enligt artikel 11 i samförstånd mellan de tre berörda byråerna skall standarder fastställas för ömsesidigt säkerhetsskydd av de sekretessbelagda uppgifter som omfattas av detta avtal. För EU:s del skall dessa standarder godkännas av rådets säkerhetskommitté.

Artikel 13

De myndigheter som anges i artikel 11 skall fastställa förfaranden som skall följas i fall av bevisad eller misstänkt läcka av sekretessbelagda uppgifter som omfattas av detta avtal.

Artikel 14

Innan parterna tillhandahåller sekretessbelagda uppgifter som omfattas av detta avtal mellan parterna måste de ansvariga säkerhetsmyndigheter som anges i artikel 11 vara överens om att den mottagande parten är i stånd att skydda och bevara de uppgifter som omfattas av detta avtal på ett sätt som är förenligt med de arrangemang som skall fastställas enligt artiklarna 11 och 12.

Artikel 15

Detta avtal skall inte på något sätt hindra parterna från att ingå andra avtal om tillhandahållande eller utbyte av sekretessbelagda uppgifter som omfattas av detta avtal, under förutsättning att de avtalen inte strider mot bestämmelserna i det här avtalet.

Artikel 16

Alla meningsskiljaktigheter mellan EU och Konungariket Norge som härrör från tolkningen eller tillämpningen av detta avtal skall hanteras genom förhandlingar mellan parterna.

Artikel 17

1.   Detta avtal träder i kraft den första dagen i den första månaden efter det att parterna har underrättat varandra om att de avslutat de interna förfaranden som är nödvändiga i detta sammanhang.

2.   Detta avtal kan ses över för att överväga eventuella ändringar på någon av parternas begäran.

3.   Varje ändring av detta avtal skall endast ske skriftligen och i samförstånd mellan parterna. Ändringen träder i kraft efter ömsesidig underrättelse enligt punkt 1.

Artikel 18

Detta avtal kan sägas upp av någon av parterna genom en skriftlig underrättelse om uppsägning som lämnas till den andra parten. Denna uppsägning får verkan sex månader efter det att den andra parten har mottagit underrättelsen, men den skall inte påverka skyldigheter som redan uppkommit enligt bestämmelserna i detta avtal. I synnerhet skall alla sekretessbelagda uppgifter som tillhandahållits eller utbytts i enlighet med detta avtal även fortsättningsvis skyddas i enlighet med bestämmelserna i avtalet.

TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat detta avtal.

Utfärdat i Bryssel den 22 november 2004 i två exemplar på engelska.

För Konungariket Norge

Image 2

För Europeiska unionen

Image 3