20.11.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 344/1

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

20.11.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 344/3

(1)

Av underrättelserna från medlemsstaterna enligt artikel 8.2 i förordning (EG) nr 1520/2000 framgår det att de mottagna ansökningarna uppgår till ett sammanlagt belopp av 248 761 823 EUR, medan det belopp som enligt artikel 8.4 i förordning (EG) nr 1520/2000 är tillgängligt för denna omgång av bidragslicenser är 78 594 136 EUR.

(2)

En nedsättningskoefficient skall beräknas på grundval av artikel 8.3 och 8.4 i förordning (EG) nr 1520/2000. En sådan nedsättningskoefficient skall därför tillämpas på de belopp som begärts i form av bidragslicenser för användning från den 1 december 2004, såsom fastställs i artikel 8.6 i förordning (EG) nr 1520/2000.

20.11.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 344/4

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1501/2004 (2) fastställs ett förbud mot fiske efter nordhavsräka i norska vatten söder om 62° N som bedrivs av fartyg under svensk flagg eller som är registrerade i Sverige.

(2)

Efter en överföring av fiskemöjligheter är den kvot som är tillgänglig för Sverige inte längre uttömd. Följaktligen bör fiske efter nordhavsräka i norska vatten söder om 62° N som bedrivs av fartyg under svensk flagg eller som är registrerade i Sverige tillåtas. Kommissionens förordning (EG) nr 1501/2004 bör därför upphöra att gälla.

20.11.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 344/5

(1)

För att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till förordning (EEG) nr 2658/87, är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till denna förordning.

(2)

I förordning (EEG) nr 2658/87 har allmänna regler fastställts för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen och dessa regler gäller också för varje annan nomenklatur som helt eller delvis grundar sig på denna eller som tillfogar underuppdelningar till denna och som har upprättats genom särskilda gemenskapsbestämmelser för tillämpningen av tulltaxebestämmelser eller andra åtgärder för varuhandeln.

(3)

Enligt dessa allmänna regler måste de varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen som är bifogad den här förordningen klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 med de motiveringar som ges i kolumn 3.

(4)

Det är lämpligt att bindande klassificeringsbesked som utfärdas av medlemsstaternas tullmyndigheter avseende varuklassificeringen i Kombinerade nomenklaturen och som inte överensstämmer med de rättigheter som fastställs i denna förordning fortfarande kan åberopas av innehavaren enligt bestämmelserna i artikel 12.6 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (2), under en period av tre månader.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Tullkodexkommittén.

20.11.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 344/8

(1)

Enligt artikel 27.3 i rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (1) skall fysiska eller juridiska personer eller sammanslutningar av sådana personer som framställer vin, leverera samtliga biprodukter från denna vinframställning till destillation.

(2)

Kommissionens förordning (EG) nr 1623/2000 av den 25 juli 2000 (2) om tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1493/1999 innehåller tillämpningsbestämmelser för sådan destillation, och i artikel 49 anges undantag från skyldigheten.

(3)

Ungern har antagit erforderliga åtgärder för ovannämnda destillation av biprodukter, men kapaciteten hos de brännerier som skall destillera biprodukterna är fortfarande otillräcklig. En ytterligare komplikation är att man räknar med en rik skörd under vinåret 2004–2005. Ungern bör därför få rätt att undanta vissa kategorier av vinproducenter från skyldigheten att destillera biprodukter från vinframställning.

(4)

För att undantaget som beviljas Ungern skall kunna tillämpas under hela vinåret bör denna förordning gälla från och med den 1 augusti 2004.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för vin.

20.11.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 344/9

(1)

I Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel (2), ändrat genom direktiv 2003/89/EG när det gäller uppgifter om ingredienser i livsmedel, föreskrivs i artikel 6.3a första stycket skyldigheten att på etiketterna till de drycker som innehåller över 1,2 volymprocent alkohol, ange alla ingredienser som avses i bilaga IIIa i det direktivet.

(2)

I artikel 6.3a andra stycket punkt a i direktiv 2000/13/EG föreskrivs för de produkter som avses i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 1493/1999 att de bestämmelser för presentation av de ingredienser som avses i bilaga IIIa till detta direktiv kan antas enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 75 i den förordningen.

(3)

I bilaga VII punkt D.1 och bilaga VIII punkt F.1 till förordning (EG) nr 1493/1999 fastställs att de uppgifter som ingår i märkningen måste anges på ett eller flera av gemenskapens officiella språk så att konsumenten utan svårighet kan förstå alla dessa uppgifter.

(4)

Kommissionens förordning (EG) nr 753/2002 (3) bör därför ändras.

(5)

Denna förordning bör vara tillämplig från och med den 25 november 2004 vilket är tidsgränsen för genomförandet av direktiv 2003/89/EG.

(6)

Förvaltningskommittén för vin har inte avgivit något yttrande inom den tid som dess ordförande bestämt.

1.

Artikel 3 skall ändras på följande sätt:

2.

Artikel 11.2 skall ersättas med följande:

”2.   Artikel 3.1 och 3.3 skall i tillämpliga delar gälla för de obligatoriska uppgifter som avses i artikel 12.”

20.11.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 344/11

(1)

I artikel 7.1 i kommissionens förordning (EG) nr 2799/1999 (2) fastställs stödbeloppet för skummjölk och skummjölkspulver avsedda att användas till foder med beaktande av de faktorer som fastställs i artikel 11.2 i förordning (EG) nr 1255/1999. Till följd av utvecklingen av marknads- och försäljningspriserna för skummjölkspulver från intervention bör detta stödbelopp sänkas.

(2)

Förordning (EG) nr 2799/1999 bör därför ändras.

(3)

Förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter har inte avgivit något yttrande inom den tid som dess ordförande bestämt.

20.11.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 344/12

(1)

I kommissionens beslut 2001/376/EG av den 18 april 2001 om åtgärder som krävs med hänsyn till förekomsten av bovin spongiform encefalopati (BSE) i Portugal och om genomförande av en datumbaserad exportordning (4) förbjuds sändningar från Portugal av levande nötkreatur och vissa produkter som härrör från dem. Genom detta beslut ersattes och upphävdes kommissionens beslut 98/653/EG (5), som antogs på grund av den höga förekomsten av BSE och Portugals bristande förmåga att hantera sjukdomen vid denna tid.

(2)

Vetenskapliga styrkommittén har fastslagit tre huvudfaktorer som måste beaktas vid bedömningen av BSE-risken. Dessa faktorer är för det första risken att människor exponeras genom direkt konsumtion av potentiellt infekterat material, för det andra risken att människor intar eller exponeras för bearbetat potentiellt infekterat material, och för det tredje risken att smittan sprids genom återanvändning av infekterat material i djurfoder. Internationella byrån för epizootiska sjukdomar (OIE) har också föreslagit att bedömningen av risken för människors och djurs hälsa i länderna skall bygga på en kombination av spridningen av BSE och tillämpningen av åtgärder för att hantera risken.

(3)

På sitt ordinarie möte i maj 2003 reviderade OIE kapitlet om BSE i sina allmänna regler för djurhälsa, genom en ändring av kriterierna för att fastställa gränsvärdena mellan länder med måttlig risk och högriskländer. För länder med aktiv övervakning har gränsen nu satts vid en BSE-förekomst, beräknad på de senaste 12 månaderna, på 200 fall per 1 miljon djur inom den del av nötkreaturspopulationen som är äldre än 24 månader.

(4)

I Portugal anmäldes 103 fall av BSE mellan den 1 september 2003 och 31 augusti 2004. Detta ger således en BSE-förekomst på 131,7 under de senaste 12 månaderna. Dessutom visar resultaten av den aktiva kontrollen och passiva övervakningen att BSE-förekomsten minskar i Portugal.

(5)

BSE-förekomsten ligger därför under den övre gränsen för länder med måttlig risk för BSE enligt OIE:s allmänna regler för djurhälsa. Den gynnsamma utvecklingen av BSE-förekomsten tyder på att Portugals åtgärder är effektiva.

(6)

Portugal införde den 4 december 1998 ett förbud mot att utfordra djur inom animalieproduktionen med däggdjursprotein och idisslare med däggdjursfett. Samtidigt förbjöds innehav, lagring och saluföring av däggdjursprotein och vissa fetter, och befintliga lager återkallades.

(7)

En inspektion som kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor gjorde i Portugal i juni 1999 visade att samtliga befintliga lager hade återkallats och att kontrollerna av hur effektivt utfordringsförbudet är genomfördes korrekt. Förbudet skulle träda i kraft den 1 juli 1999.

(8)

Ett förbud mot användning av specificerat riskmaterial i livsmedel och foder infördes den 4 december 1998 i Portugal. Detta förbud har utvidgats i enlighet med förordning (EG) nr 999/2001.

(9)

Ett centraliserat nationellt system för identifiering och registrering av nötkreatur infördes i Portugal den 1 juli 1999.

(10)

Förordning (EG) nr 999/2001 innehåller bestämmelser om att åtgärder skall vidtas för att skydda djur- och folkhälsan mot alla former av TSE hos djur, och att de skall gälla hela produktionskedjan och utsläppandet på marknaden av levande djur och produkter av animaliskt ursprung. Förordningen innehåller bestämmelser på gemenskapsnivå om systematisk BSE-övervakning, avlägsnande av specificerat riskmaterial och förbud avseende foder.

(11)

Förordning (EG) nr 999/2001 gäller från och med den 1 juli 2001. Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor har vid flera inspektioner i Portugal utvärderat genomförandet av de åtgärder i förordningen som syftar till att förebygga, kontrollera och utrota TSE.

(12)

En inspektion som kontoret gjorde i februari 2004 visade att Portugal har vidtagit alla nödvändiga åtgärder och på ett tillfredsställande sätt iakttagit de rekommendationer om införande av skyddsåtgärder mot BSE som anges i förordning (EG) nr 999/2001, särskilt de skyddsåtgärder som rör BSE-övervakning, avlägsnande av specificerat riskmaterial och utfodringförbudet.

(13)

De tre huvudfaktorer som måste tas i beaktande vid bedömningen av BSE-risken, som Portugal enligt kommittén numera hanterar på ett tillfredsställande sätt, är för det första risken att människor exponeras genom direkt konsumtion av potentiellt infekterat material, för det andra risken att människor intar eller exponeras för bearbetat potentiellt infekterat material, och för det tredje risken att smittan sprids genom återanvändning av infekterat material i djurfoder.

(14)

Beslut 2001/376/EG bör därför upphävas.

(15)

Enligt förordning (EG) nr 999/2001 skall kotpelaren från nötkreatur som är äldre än 12 månader betraktas som specificerat riskmaterial. Portugal har beviljats undantag och får använda kotpelare från nötkreatur som är yngre än 30 månader. I förordningen fastställs det dessutom en utvidgad förteckning över specificerat riskmaterial när det gäller Portugal.

(16)

För att handeln skall harmoniseras bör åldersgränsen för avlägsnande av kotpelaren på nötkreatur och den förteckning över specificerat riskmaterial som gäller för övriga medlemsstater också gälla för Portugal. Förordning (EG) nr 999/2001 bör därför ändras i enlighet med detta.

(17)

För att gemenskapslagstiftningen skall bli tydlig och enhetlig bör följande beslut upphävas: kommissionens beslut 2000/345/EG av den 22 maj 2000 om fastställande av det datum då sändningar från Portugal till Tyskland av vissa produkter för förbränning får påbörjas genom tillämpning av artikel 3.6 i beslut 98/653/EG (6), kommissionens beslut 2000/371/EG av den 6 juni 2000 om fastställande av det datum då sändningar av tjurar för tjurfäktning från Portugal till Frankrike får påbörjas genom tillämpning av artikel 3.7 i beslut 98/653/EG (7) och kommissionens beslut 2000/372/EG av den 6 juni 2000 om fastställande av det datum då sändningar av tjurar för tjurfäktning från Portugal till Spanien får påbörjas genom tillämpning av artikel 3.7 i beslut 98/653/EG (8).

(18)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

20.11.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 344/17

(1)

I förordning (EG) nr 998/2003 fastställs de djurhälsovillkor som skall vara uppfyllda vid transporter av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte samt de regler som skall gälla för kontroll av sådana transporter. Del C i bilaga II till den förordningen innehåller en förteckning över tredjeländer för vilka det har konstaterats att risken att rabies förs in till gemenskapen som en följd av transporter av sällskapsdjur från deras territorier inte är högre än riskerna i samband med transporter mellan medlemsstaterna.

(2)

I enlighet med förordning (EG) nr 998/2003 skulle en förteckning upprättas över tredjeländer före den 3 juli 2004. För att kunna upptas i förteckningen skulle ett tredjeland styrka sin rabiesstatus samt att det uppfyller vissa bestämmelser rörande anmälan, övervakning, veterinärmyndigheter, förebyggande och kontroll av rabies samt föreskrifter gällande vacciner.

(3)

För att inte i onödan störa transporterna av sällskapsdjur och för att ge tredjeländer tid att lämna ytterligare garantier, där detta är nödvändigt, är det lämpligt att upprätta en provisorisk förteckning över tredjeländer. Förteckningen bör baseras på uppgifter från Internationella byrån för epizootiska sjukdomar (OIE), resultat från inspektioner utförda av kommissionens kontor för livsmedels- och veterinärfrågor i de berörda tredjeländerna och information som samlats in av medlemsstaterna.

(4)

Förteckningen bör även baseras på uppgifter från Världshälsoorganisationen (WHO), WHO:s samarbetscentrum för övervakning av och forskning om rabies i Wusterhausen samt från Rabies Bulletin Europe.

(5)

Den provisoriska förteckningen över tredjeländer bör omfatta länder som är rabiesfria och länder för vilka det har konstaterats att risken att rabies förs in till gemenskapen som en följd av transporter från deras territorier inte är högre än riskerna i samband med transporter mellan medlemsstaterna.

(6)

På grundval av begäran från behöriga myndigheter i Chile, Hongkong och Förenade Arabemiraten att upptas i förteckningen i del C i bilaga II till förordning (EG) nr 998/2003 bör den provisoriska förteckning som upprättats enligt artikel 10 ändras.

(7)

Dessutom upptogs Malta, genom rådets beslut 2004/650/EG av den 13 september 2004 om ändring av förordning (EG) nr 998/2003 (2), i förteckningen över länder i del A i bilaga II till förordningen. Följaktligen bör de särskilda bestämmelser som gäller för införsel av sällskapsdjur till Irland, Sverige och Förenade kungariket därför utvidgas till att omfatta även Malta.

(8)

Slutligen har åtgärder som Spanien vidtagit i Ceuta och Melilla när det gäller införsel från Marocko och kontroll inom dessa territorier av herrelösa hundar och transporter av sällskapsdjur från dessa områden till Marocko gjort att rabiesstatusen i dessa territorier nu kan anses motsvara rabiesstatusen i medlemsstaterna på europeiska fastlandet. Följaktligen bör Ceuta och Melilla upptas i förteckningen i del B avsnitt I i bilaga II till förordning (EG) nr 998/2003.

(9)

För att uppnå tydlighet i gemenskapslagstiftningen bör bilaga II till förordning (EG) nr 998/2003 ersättas i sin helhet.

(10)

Förordning (EG) nr 998/2003 bör följaktligen ändras.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

20.11.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 344/21

(1)

Genom förordning (EG) nr 990/2004 (2) ändrade rådet efter interimsöversyner förordning (EG) nr 151/2003 (3) rörande införande av en slutgiltig antidumpningstull (nedan kallad ”åtgärderna”) på import av vissa kornorienterade elektroplåtar med en bredd av mer är 500 mm (nedan även kallade ”den berörda produkten”) med ursprung i Ryssland.

(2)

I mars 2004 hade kommissionen i Europeiska unionens officiella tidning  (4) tillkännagivit inledandet av en partiell interimsöversyn av åtgärderna beträffande import av den berörda produkten med ursprung i Ryssland, i syfte att pröva huruvida dessa borde anpassas för att beakta vissa konsekvenser av utvidgningen av Europeiska unionen från 15 till 25 medlemsstater (nedan kallad ”utvidgningen”).

(3)

Rådet drog den slutsatsen att det låg i gemenskapens intresse att tillfälligt anpassa åtgärderna i syfte att undvika plötsliga och onödigt negativa verkningar för importörerna och användarna av den berörda produkten i de tio nya medlemsstaterna (nedan kallade ”EU-10”) efter utvidgningen. Det bästa sättet att uppnå detta ansågs vara att godta åtaganden – omfattande kvantitativa begränsningar – som samarbetsvilliga, till gemenskapen exporterande parter erbjudit.

(4)

Kommissionen godtog därför, genom förordning (EG) nr 1000/2004 (5), som en särskild åtgärd kortvariga åtaganden som i) en exporterande tillverkare av den berörda produkten i Ryssland (Novolipetsk Iron & Steel Corporation) erbjudit gemensamt med ett företag i Schweiz (Stinol AG) och ii) en annan exporterande tillverkare av den berörda produkten i Ryssland (OOO Viz Stal) erbjudit gemensamt med ett den tillverkaren närstående företag i Schweiz (Duferco SA).

(5)

I syfte att ange närmare bestämmelser om den befrielse från antidumpningstullarna som godtagandet av åtagandena möjliggjort ändrades förordning (EG) nr 151/2003 genom rådets förordning (EG) nr 989/2004 (6).

(6)

I enlighet med förordning (EG) nr 1000/2004 är godtagandet av åtagandena utan att detta berör åtgärdernas normala varaktighet begränsat till en inledande period på sex månader (nedan kallad ”den ursprungliga perioden”) och löper åtagandena ut efter den perioden, om inte kommissionen anser det lämpligt att förlänga tillämpningsperioden för dem.

(7)

Kommissionen har undersökt huruvida de exceptionella och negativa omständigheter för slutanvändarna, distributörerna och förbrukarna i EU-10 som ledde till godtagandet av åtagandena fortfarande föreligger. Som en del av den övergripande utvärdering som utförts har det även gjorts en bedömning av huruvida de berörda företagen har iakttagit sina åtaganden.

(8)

Företagen är enligt sina gällande åtaganden bl.a. skyldiga att exportera i enlighet med sina traditionella handelsmönster till kunderna i EU-10 och exporten skall dessutom inrymmas inom de kvantitativa tak som fastställts på grundval av de traditionella exportflödena till EU-10.

(9)

De företag som undertecknat åtaganden är i enlighet med dessa även skyldiga att i form av en månatlig rapport förse kommissionen med utförliga uppgifter om sin försäljning till EU-10 (och om sådan vidareförsäljning som de berörda företagen närstående parter i gemenskapen företar) och att tillåta kommissionen att göra kontrollbesök. Kommissionen har dessutom, för att den i full utsträckning skall kunna kontrollera åtagandenas verkningsfullhet, fått skriftliga försäkringar från exportörernas traditionella kunder i EU-10 om att även dessa tillåter kontrollbesök på plats i sina anläggningar.

(10)

Kontrollbesök hos de exporterande tillverkarna och hos vissa av deras traditionella kunder i EU-10 har visat att de volymer som de berörda företagen har exporterat till EU-10 inte har överstigit de kvantitativa tak som angivits i åtagandena. Det har också konstaterats att företagen på det hela taget har följt sina traditionella mönster för handeln med enskilda kunder i EU-10. Enligt de tillgängliga uppgifterna förefaller sådana till EU-10 importerade elektroplåtar som kommit i åtnjutande av den befrielse från antidumpningstullarna som godtagandet av åtagandena möjliggjorde inte heller att ha förts vidare till EU-15.

(11)

En analys av de månatliga rapporterna från de berörda företagen till kommissionen, av tillgängliga officiella statistiska uppgifter och av resultatet av kontrollbesöken på plats visade att volymen av de berörda företagens export till EU-10 av den berörda produkten hade gått ned efter utvidgningen och att de volymer som fastställts i åtagandena inte hade utnyttjats till fullo. Detta ofullständiga utnyttjande av de kvantitativa taken under de första månaderna av den inledande tillämpningsperioden för åtagandena berodde till viss del på att en av de båda exporterande tillverkarna höll på att organisera om sin försäljningsverksamhet. Det berörda företaget förklarade dock att det hade för avsikt att utnyttja de exportvolymer som fastställts som dess kvantitativa tak under den senare delen av den ursprungliga perioden.

(12)

Såsom framgår av skäl 23 i förordning (EG) nr 989/2004 hade det konstaterats onormala ökningar i volymen av exporten till EU-10 före utvidgningen, under de sista månaderna av 2003 och de första månaderna av 2004. Detta kan också ha varit en orsak till nedgången i importen till EU-10 efter utvidgningen.

(13)

Med beaktande av det som anges ovan och av den begränsade volymen av importen till EU-10 anses det vara för tidigt att dra den slutsatsen att den särskilda övergångsåtgärden har givit det avsedda resultatet och att de negativa omständigheter som ledde till att åtagandena godtogs inte längre föreligger. Av denna anledning och med hänsyn till att de berörda företagen under den inledande tillämpningsperioden för åtagandena har iakttagit villkoren i dessa drar kommissionen den slutsatsen att det är berättigat att för ytterligare en period godta åtaganden från de berörda företagens sida.

(14)

Vad beträffar längden på denna ytterligare period anser kommissionen att en tillämpningsperiod på mer än sex månader skulle vara oförenlig med åtagandenas karaktär av övergångsåtgärd. Åtagandena kommer därför att godtas endast för perioden från och med den 21 november 2004 till och med den 20 maj 2005 (nedan kallad ”den slutgiltiga perioden”).

(15)

Storleken på de kvantitativa taken för den slutgiltiga perioden har beräknats enligt samma metod som användes för att fastställa de kvantitativa taken för den ursprungliga perioden. (Till skillnad från när det gällde den ursprungliga perioden, har det emellertid inte gjorts några justeringar vid fastställandet av de kvantitativa taken för den slutgiltiga perioden: för den ursprungliga perioden gjordes det, i syfte att beakta de onormala ökningarna i volymen av importen före utvidgningen, avdrag från de traditionella volymer som låg till grund för beräkningen av de kvantitativa taken.)

(16)

I enlighet med förordning (EG) nr 989/2004 är varje enskild exporterande tillverkare skyldig att inom ramen för sitt åtagande iaktta tak för importen. För att iakttagandet av åtagandena skall kunna övervakas, har de berörda exporterande tillverkarna också gått med på att på det hela taget bibehålla sina traditionella mönster när det gäller försäljningen till enskilda kunder i EU-10. De exporterande tillverkarna är också medvetna om att kommissionen om det konstateras att försäljningsmönstren förändras betydligt eller att det av någon anledning blir svårt eller omöjligt att övervaka iakttagandet av åtagandena har rätt att dra tillbaka godtagandet av åtaganden – vilket leder till att slutgiltiga antidumpningstullar införs i deras ställe – eller att anpassa nivån på taken eller vidta andra korrigeringsåtgärder.

(17)

Det anges som ett villkor i åtagandena att kommissionen om dessa på något sätt överträds har rätt att dra tillbaka godtagandet av dem med den följden att slutgiltiga antidumpningstullar införs i deras ställe.

(18)

Företagen kommer regelbundet att förse kommissionen med utförliga uppgifter om sin export till gemenskapen, så att kommissionen på ett effektivt sätt kan övervaka att åtagandena iakttas.

(19)

För att göra det möjligt för kommissionen att på ett effektivt sätt övervaka att företagen iakttar sina åtaganden, är befrielsen från antidumpningstullen avhängig av att det i samband med att en deklaration för övergång till fri omsättning inom ramen för ett åtagande uppvisas för den berörda tullmyndigheten även uppvisas en faktura som innehåller åtminstone de uppgifter som avses i bilagan till rådets förordning (EG) nr 989/2004. Dessa uppgifter är dessutom nödvändiga för att tullmyndigheterna med ett tillräckligt mått av säkerhet skall kunna förvissa sig om att sändningen svarar mot beskrivningen i de kommersiella dokumenten. Om det inte uppvisas någon sådan faktura eller om fakturan inte svarar mot den produkt som uppvisas för tullmyndigheterna, kommer i stället den tillämpliga antidumpningstullen att tas ut.

(20)

Alla berörda parter som tidigare givit sig till känna underrättades om kommissionens avsikt att godta åtaganden. Gemenskapsindustrin framförde inga invändningar mot ett godtagande av åtaganden. Kommissionen har från andra berörda parter inte mottagit några sådana synpunkter som hade kunnat få den att ändra sin uppfattning i detta ärende.

(21)

Genom förordning (EG) nr 1000/2004 ålades tullmyndigheterna att registrera sådan import till gemenskapen av den berörda produkten med ursprung i Ryssland som härrörde från företag för vilka det hade godtagits åtaganden och begärts befrielse från de antidumpningstullar som införts genom förordning (EG) nr 151/2003.

(22)

Åtagandena för den ursprungliga perioden gällde med verkan från och med den 21 maj 2004. Eftersom den slutgiltiga perioden kommer att följa direkt på den ursprungliga perioden, bör de båda perioderna ses som en enda sammanhängande period. Enligt artikel 14.5 i grundförordningen får import inte vara föremål för registrering under en längre period än nio månader. Tullmyndigheterna bör därför inte registrera importen längre än till och med den 20 februari 2005.

20.11.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 344/24

(1)

Genom förordning (EG) nr 132/2001 (2), införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på import av ammoniumnitrat (nedan kallat ”den berörda produkten”) med ursprung i Ukraina. Genom förordning (EG) nr 658/2002 (3) införde rådet – efter en interimsöversyn och en översyn vid utgången av giltighetstiden för de vid den berörda tiden gällande antidumpningsåtgärderna – en slutgiltig antidumpningstull på import av den berörda produkten med ursprung i Ryssland.

(2)

I mars 2004 tillkännagav kommissionen i Europeiska unionens officiella tidning  (4) inledandet av en partiell interimsöversyn av de gällande åtgärderna beträffande import av den berörda produkten med ursprung i Ryssland och Ukraina (nedan kallade ”de gällande åtgärderna”), i syfte att pröva huruvida dessa åtgärder borde anpassas för att beakta vissa konsekvenser av utvidgningen av Europeiska unionen från 15 till 25 medlemsstater (nedan kallad ”utvidgningen”).

(3)

Rådet drog den slutsatsen att det låg i gemenskapens intresse att tillfälligt anpassa de gällande åtgärderna i syfte att undvika plötsliga och onödigt negativa verkningar för importörerna och användarna av den berörda produkten i de tio nya medlemsstaterna (nedan kallade ”EU-10”) efter utvidgningen. Det bästa sättet att uppnå detta ansågs vara att godta åtaganden – omfattande minimipriser för importvarorna och kvantitativa begränsningar – som samarbetsvilliga, till gemenskapen exporterande parter erbjudit.

(4)

Kommissionen godtog därför, genom förordning (EG) nr 1001/2004 (5), som en särskild åtgärd kortvariga åtaganden som erbjudits av i) en exporterande tillverkare av den berörda produkten i Ukraina (OJSC Azot), ii) en exporterande tillverkare i Ryssland (OJSC MCC Eurochem, för varor som tillverkats vid det företagets produktionsanläggning JSC Nak Azot i Ryssland och sålts av det OJSC MCC Eurochem närstående företaget Cumberland Sound Ltd på Brittiska Jungfruöarna) och iii) två varandra närstående exporterande tillverkare i Ryssland gemensamt (Joint Stock Company Acron och Joint Stock Company Dorogobuzh).

(5)

I syfte att ange närmare bestämmelser om den befrielse från antidumpningstullarna som godtagandet av åtagandena möjliggjort ändrades förordningarna (EG) nr 658/2002 och (EG) nr 132/2001 genom förordning (EG) nr 993/2004.

(6)

I enlighet med förordning (EG) nr 1001/2004 är godtagandet av åtagandena utan att detta berör de gällande åtgärdernas normala varaktighet begränsat till en inledande period på sex månader (nedan även kallad ”den ursprungliga perioden”) och löper åtagandena ut efter den perioden, om inte kommissionen anser det lämpligt att förlänga tillämpningsperioden för dem.

(7)

I enlighet med skäl 15 i förordning (EG) nr 1001/2004 är ett fortsatt godtagande av åtaganden avhängigt av att det vid utgången av sexmånadersperioden görs en utvärdering av huruvida de exceptionella och negativa omständigheter för slutanvändarna i EU-10 som ledde till godtagandet av åtagandena fortfarande föreligger. Som en del av den övergripande utvärdering som utförts har det även gjorts en bedömning av huruvida de berörda företagen har iakttagit sina åtaganden.

(8)

Företagen är enligt sina gällande åtaganden bl.a. skyldiga att exportera i enlighet med sina traditionella handelsmönster till kunderna i EU-10 och detta till priser vilka som lägst motsvarar vissa minimipriser för importvarorna. Dessa minimipriser för importvarorna har fastställts till en sådan nivå att risken för sådan skadevållande dumpning som konstaterades i samband med de ursprungliga undersökningarna i väsentlig utsträckning undanröjs. Exporten skall dessutom inrymmas inom de kvantitativa tak som fastställts på grundval av de traditionella exportflödena till EU-10.

(9)

De företag som undertecknat åtaganden är i enlighet med dessa även skyldiga att i form av en månatlig rapport förse kommissionen med utförliga uppgifter om sin försäljning till EU-10 (och om sådan vidareförsäljning som de berörda företagen närstående parter i gemenskapen företar) och att tillåta kommissionen att göra kontrollbesök. Kommissionen har dessutom, för att den i full utsträckning skall kunna kontrollera åtagandenas verkningsfullhet, fått skriftliga försäkringar från exportörernas traditionella kunder i EU-10 om att även dessa tillåter kontrollbesök på plats i sina anläggningar.

(10)

Kontrollbesök hos de exporterande tillverkarna har visat att de berörda företagen har iakttagit minimipriserna för importvarorna och att de volymer som exporterats till EU-10 inte har överstigit de kvantitativa tak som angivits i åtagandena. Det har också konstaterats att företagen på det hela taget har följt sina traditionella mönster för handeln med enskilda kunder i EU-10. Enligt de tillgängliga uppgifterna förefaller sådant till EU-10 importerat ammoniumnitrat som kommit i åtnjutande av den befrielse från antidumpningstullarna som godtagandet av åtagandena möjliggjorde inte heller ha förts vidare till EU-15.

(11)

En analys av de månatliga försäljningsrapporterna från de berörda företagen till kommissionen och av tillgängliga officiella statistiska uppgifter visade att det trots att priserna på den berörda produkten i EU-10 och EU-15 i viss mån hade närmat sig varandra fortfarande förelåg en uttalad skillnad mellan dessa priser. Det visade sig också att volymen av importen till EU-10 från Ryssland och Ukraina hade gått ned efter utvidgningen. Importvolymen var dock, trots att den undersökta perioden utgör en av ”lågsäsongerna” för den berörda produkten, fortfarande betydande. Såsom framgår av skäl 28 i förordning (EG) nr 993/2004 hade det konstaterats onormala ökningar i volymen av exporten till EU-10 före utvidgningen, under de sista månaderna av 2003 och de första månaderna av 2004. Detta kan ha varit en av orsakerna till nedgången i importen till EU-10 efter utvidgningen.

(12)

Med beaktande av att de exceptionella och negativa omständigheter som fastställdes före utvidgningen och ledde till att åtagandena godtogs fortfarande föreligger och av att de berörda företagen under den inledande tillämpningsperioden för åtagandena har iakttagit villkoren i dessa anser kommissionen att det är berättigat att för ytterligare en period godta åtaganden från de berörda företagens sida.

(13)

Vad beträffar längden på denna ytterligare period anser kommissionen att en tillämpningsperiod på mer än sex månader skulle vara oförenlig med åtagandenas karaktär av övergångsåtgärd. Åtagandena kommer därför att godtas endast för perioden från och med den 21 november 2004 till och med den 20 maj 2005 (nedan kallad ”den slutgiltiga perioden”).

(14)

Storleken på de kvantitativa taken för den slutgiltiga perioden har beräknats enligt samma metod som användes för att fastställa de kvantitativa taken för den ursprungliga perioden. (Till skillnad från när det gällde den ursprungliga perioden, har det emellertid inte gjorts några justeringar vid fastställandet av de kvantitativa taken för den slutgiltiga perioden: för den ursprungliga perioden gjordes det, i syfte att beakta de onormala ökningarna i volymen av importen före utvidgningen, avdrag från de traditionella volymer som låg till grund för beräkningen av de kvantitativa taken.) Eftersom förbrukningen av den berörda produkten i EU-10 tenderar att öka, har det dock tagits hänsyn till en tillväxtfaktor vid fastställandet av de kvantitativa taken för den slutgiltiga perioden för var och en av de exporterande tillverkare för vilka åtaganden godtagits.

(15)

I enlighet med förordning (EG) nr 993/2004 är varje enskild exporterande tillverkare skyldig att inom ramen för sitt åtagande iaktta minimipriser för importvarorna inom tak för importen. För att iakttagandet av åtagandena skall kunna övervakas, har de berörda exporterande tillverkarna också gått med på att på det hela taget bibehålla sina traditionella mönster när det gäller försäljningen till enskilda kunder i EU-10. De exporterande tillverkarna är också medvetna om att kommissionen om det konstateras att försäljningsmönstren förändras betydligt eller att det av någon anledning blir svårt eller omöjligt att övervaka iakttagandet av åtagandena har rätt att dra tillbaka godtagandet av åtaganden – vilket leder till att slutgiltiga antidumpningstullar införs i deras ställe – eller att anpassa nivån på taken eller vidta andra korrigeringsåtgärder.

(16)

Det anges som ett villkor i åtagandena att kommissionen om dessa på något sätt överträds har rätt att dra tillbaka godtagandet av dem med den följden att slutgiltiga antidumpningstullar införs i deras ställe.

(17)

Företagen kommer regelbundet att förse kommissionen med utförliga uppgifter om sin export till gemenskapen, så att kommissionen på ett effektivt sätt kan övervaka att åtagandena iakttas.

(18)

För att göra det möjligt för kommissionen att på ett effektivt sätt övervaka att företagen iakttar sina åtaganden, är befrielsen från antidumpningstullen avhängig av att det i samband med att en deklaration för övergång till fri omsättning inom ramen för ett åtagande uppvisas för den berörda tullmyndigheten även uppvisas en faktura som innehåller åtminstone de uppgifter som avses i bilagan till förordning (EG) nr 993/2004. Dessa uppgifter är dessutom nödvändiga för att tullmyndigheterna med ett tillräckligt mått av säkerhet skall kunna förvissa sig om att sändningen svarar mot beskrivningen i de kommersiella dokumenten. Om det inte uppvisas någon sådan faktura eller om fakturan inte svarar mot den produkt som uppvisas för tullmyndigheterna, kommer i stället den tillämpliga antidumpningstullen att tas ut.

(19)

I enlighet med skäl 15 i förordning (EG) nr 1001/2004 hölls samråd med medlemsstaterna om förslaget att godta åtaganden för ytterligare en period. Vissa medlemsstater ansåg att nivån på minimipriserna för importvarorna borde höjas. Man bör dock komma ihåg att åtagandena inte motsvarar en antidumpningstull, eftersom minimipriserna för importvarorna har satts på en lägre nivå än vad som normalt skulle vara fallet. Åtagandena tjänar snarare som ett ”skyddsnät” som är avsett att förhindra att priserna i EU-10 faller under en viss nivå. Med beaktande av detta, av åtagandenas kortvariga karaktär och av de exceptionella omständigheter som ledde till att åtagandena godtogs anser kommissionen att det inte är lämpligt att för närvarande se över nivån på minimipriserna för importvarorna.

(20)

Alla berörda parter som tidigare givit sig till känna underrättades om kommissionens avsikt att godta åtaganden. Sammanslutningen för tillverkarna i gemenskapsindustrin förklarade att den inte skulle motsätta sig att åtaganden godtogs för ytterligare en period under förutsättning att detta inte skulle inverka negativt på sammanslutningens tillverkares situation. En nationell organisation för tillverkare i Polen ansåg emellertid i likhet med vissa medlemsstater att nivån på minimipriserna för importvarorna borde höjas, på grund av att tillverkarna i organisationen enligt denna inte kunde täcka sina kostnader vid den fastlagda prisnivån. Av de i punkten ovan angivna skälen anses det dock olämpligt att för närvarande se över nivån på minimipriserna för importvarorna.

(21)

En exporterande tillverkare i Ryssland underrättade kommissionen om att den hade för avsikt att exportera den berörda produkten till gemenskapen även via ett nyligen etablerat tillverkaren närstående handelsbolag i Schweiz.

(22)

Kommissionen har inte mottagit några sådana synpunkter som hade kunnat få den att ändra sin uppfattning i detta ärende.

(23)

Genom förordning (EG) nr 1001/2004 ålades tullmyndigheterna att registrera sådan import till gemenskapen av den berörda produkten med ursprung i Ukraina eller Ryssland som härrörde från företag för vilka det hade godtagits åtaganden och begärts befrielse från de antidumpningstullar som införts genom förordningarna (EG) nr 132/2001 och (EG) nr 658/2002, ändrade genom rådets förordning (EG) nr 993/2004.

(24)

Åtagandena för den ursprungliga perioden gällde med verkan från och med den 21 maj 2004. Eftersom den slutgiltiga perioden kommer att följa direkt på den ursprungliga perioden, bör de båda perioderna ses som en enda sammanhängande period. Enligt artikel 14.5 i grundförordningen får import inte vara föremål för registrering under en längre period än nio månader. Tullmyndigheterna bör därför inte registrera importen längre än till och med den 20 februari 2005.

20.11.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 344/28

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 14/2004 av den 30 december 2003 om upprättande av prognostiserade försörjningsbalanser och fastställande av gemenskapsstöd för försörjningen av vissa produkter som är nödvändiga som livsmedel, för bearbetning samt som insatsvaror i jordbruket, och för leveransen av levande djur och ägg till de yttersta randområdena i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1453/2001 (2) upprättas en prognostiserad försörjningsbalans och fastställs gemenskapens stöd för produkter som omfattas av den särskilda försörjningsordningen bland annat för ögrupperna Azorerna och Madeira.

(2)

När de årliga balanserna för försörjningen av fryst nötkött för Madeira nu genomförs har det visat sig att de kvantiteter som har fastställts för försörjningen med nämnda produkt är lägre än behoven på grund av att efterfrågan är större än väntat.

(3)

Därför bör kvantiteterna av den nämnda produkten anpassas till de faktiska behoven i den berörda avlägsna regionen.

(4)

Förordning (EG) nr 14/2004 bör därför ändras.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från de berörda förvaltningskommittéerna.

20.11.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 344/30

(1)

Enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 1051/2001, skall ett världsmarknadspris på orensad bomull fastställas regelbundet på grundval av det världsmarknadspris som konstaterats för rensad bomull med hänsyn till det förhållande som tidigare har konstaterats mellan priset för rensad bomull och det pris som beräknas för orensad bomull. Detta tidigare förhållande har fastställts i artikel 2.2 i kommissionens förordning (EG) nr 1591/2001 av den 2 augusti 2001 om tillämpningsföreskrifter för stödsystemet för bomull (3). Om världsmarknadspriset inte kan fastställas på detta sätt skall priset fastställas på grundval av det senast fastställda priset.

(2)

Enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 1051/2001, skall världsmarknadspriset på orensad bomull bestämmas för en produkt med vissa egenskaper och med hänsyn till de mest fördelaktiga anbuden och prisnoteringarna på världsmarknaden mellan dem som anses vara representativa för den verkliga marknadstendensen. För att bestämma detta pris har det fastställts ett medeltal av de anbud och de priser som noterats på en eller flera representativa europeiska börser för en produkt som levererats cif till en hamn inom gemenskapen och som kommer från olika leverantörsländer vilka anses vara de mest representativa för den internationella handeln. Det föreskrivs justeringar av kriterierna för att bestämma världsmarknadspriset för orensad bomull för att ta hänsyn till motiverade skillnader när det gäller den levererade produktens kvalitet eller anbudens och prisnoteringarnas karaktär. Dessa justeringar fastställs i artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1591/2001.

(3)

Tillämpningen av ovanstående kriterier innebär att världsmarknadspriset på orensad bomull bör fastställas på nedan angiven nivå.

20.11.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 344/31

(1)

Rådet antog den 22 januari 2002 (1) ett beslut om utnämning av ledamöter och suppleanter i Regionkommittén.

(2)

Två platser som ordinarie ledamot i Regionkommittén har blivit lediga till följd av Jan BŘEZINAS, avgång, vilket meddelades rådet den 22 juli 2004, och Oldřich VLASÁKS, avgång, vilket meddelades rådet den 30 augusti 2004; en plats som suppleant har blivit ledig till följd av Petr DUCHOŇS, avgång, vilket meddelades rådet den 30 augusti 2004. Två platser som suppleant i Regionkommittén har blivit lediga till följd av att František SLAVÍK och Tomáš ÚLEHLA föreslås som ordinarie ledamöter.

a)

som ordinarie ledamöter

b)

som suppleanter

20.11.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 344/33

(1)

En ny kommission bestående av en medborgare från varje medlemsstat skall utnämnas för perioden från och med den dag då den nya kommissionen utses till och med den 31 oktober 2009.

(2)

Rådet, som sammanträdde på stats och regeringschefsnivå, nominerade den 29 juni 2004 José Manuel DURÃO BARROSO till den person som det vill utse till kommissionens ordförande (1).

(3)

Genom sin resolution av den 22 juli 2004 godkände Europaparlamentet detta.

(4)

Genom beslut 2004/753/EG, Euratom (2), som upphäver och ersätter beslut 2004/642/EG, Euratom (3), antog rådet i samförstånd med den nominerade ordföranden för kommissionen förteckningen över de övriga personer som det vill utse till ledamöter av kommissionen.

(5)

Genom omröstning den 18 november 2004 godkände Europaparlamentet som kollegium ordföranden och de övriga ledamöterna av kommissionen.

(6)

Ordföranden och de övriga ledamöterna av kommissionen bör därför utses.

(7)

När fördraget om upprättande av en konstitution för Europa träder i kraft kommer mandatet att upphöra för den ledamot av kommissionen som har samma nationalitet som Europeiska unionens blivande utrikesminister, vilken kommer att bli kommissionens vice ordförande,

—

Till ordförande:

—

Till ledamöter:

20.11.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 344/35

(1)

Kommissionen antog den 7 december 1999 beslut 1999/815/EG (2) som grundar sig på artikel 9 i rådets direktiv 92/59/EEG (3) med krav på medlemsstaterna att förbjuda utsläppandet på marknaden av leksaker och barnavårdsartiklar som är avsedda att stoppas i munnen av barn under tre års ålder, tillverkade i mjuk PVC-plast som innehåller ett eller flera av ämnena diisononylftalat (DINP), dietylhexylftalat (DEHP) dibutylftalat (DBP), diisodecylftalat (DIDP), di-n-oktylftalat (DNOP) och butylbensylftalat (BBP).

(2)

Giltighetstiden för beslut 1999/815/EG var begränsad till tre månader, i enlighet med bestämmelsen i artikel 11.2 i direktiv 92/59/EEG. Giltighetstiden för beslutet skulle därför löpa ut den 8 mars 2000.

(3)

När beslut 1999/815/EG antogs föreskrevs att giltighetstiden, om så krävdes, skulle förlängas. Giltighetstiden för de åtgärder som antogs enligt beslut 1999/815/EG blev löpande förlängd med tre eller sex månader, senast med ytterligare tre månader, enligt ett flertal beslut. Giltighetstiden för beslutet skall därför löpa ut den 20 november 2004.

(4)

En viss relevant utveckling har skett i fråga om validering av testmetoder för migrering av ftalater, säkerhetsbedömning av ersättningsämnen och en omfattande riskvärdering av dessa ftalatestrar under rådets förordning (EEG) nr 793/93 av den 23 mars 1993 om bedömning och kontroll av risker med existerande ämnen (4).

(5)

I väntan på att Europaparlamentet och rådet skall anta permanenta lösningar och att motsvarande genomförandebestämmelser skall träda i kraft i medlemsstaterna och för att säkerställa syftena med beslut 1999/815/EG och dess förlängningar är det nödvändigt att behålla förbudet att släppa ut de berörda produkterna på marknaden.

(6)

Vissa medlemsstater har införlivat beslut 1999/815/EG genom åtgärder som är tillämpliga till den 20 november 2004. Det är därför nödvändigt att säkerställa att giltigheten av dessa åtgärder förlängs.

(7)

Det är därför nödvändigt att förlänga giltighetstiden för beslut 1999/815/EG för att säkerställa att alla medlemsstater bibehåller det förbud som föreskrivs i beslutet.

(8)

I artikel 13.2 i direktiv 2001/95/EG, som har upphävt och ersatt direktiv 92/59/EG av den 15 januari 2004, föreskrivs att kommissionsbeslut som innebär att medlemsstaterna måste vidta åtgärder för att förhindra allvarliga risker som vissa produkter kan medföra inte skall vara giltiga längre än ett år, men att de får förlängas med ytterligare perioder som var och en inte överstiger ett år. Det är lämpligt att förlänga giltighetstiden för beslut 1999/815/EG med tio månader för att ge Europaparlamentet och rådet tillräckligt med tid för att anta och genomföra de permanenta åtgärder som avses i skäl 5.

(9)

Åtgärderna i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättas genom artikel 15 i direktiv 2001/95/EG.

20.11.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 344/37

(1)

Genom förordning (EG) nr 1100/2000 (2), införde rådet en slutgiltig antidumpningstull (nedan kallad ”gällande åtgärder”) på import av kiselkarbid med ursprung i bland annat Ukraina.

(2)

I mars 2004 tillkännagav kommissionen i Europeiska unionens officiella tidning  (3), inledandet av en partiell interimsöversyn av de gällande åtgärderna beträffande import av den berörda produkten med ursprung i bland annat Ukraina i syfte att undersöka huruvida dessa åtgärder borde ändras för att beakta vissa konsekvenser av utvidgningen av Europeiska unionen till att omfatta 25 medlemsstater (nedan kallad ”utvidgningen”).

(3)

Rådet drog slutsatsen att det låg i gemenskapens intresse att tillfälligt anpassa de gällande åtgärderna i syfte att undvika plötsliga och överdrivet negativa verkningar för importörerna och användarna i de tio nya medlemsstaterna (nedan kallade ”EU-10”) i Europeiska unionen omedelbart efter utvidgningen. Det bästa sättet att uppnå detta ansågs vara att godta ett åtagande med utrymme för ett kvantitativt tak som gjorts av den samarbetsvillige parten.

(4)

Genom beslut 2004/498/EG (4) godtog kommissionen därför som en särskild åtgärd ett kortvarigt åtagande från en exporterande tillverkare i Ukraina (Open Joint Stock Company Zaporozhsky Abrasivny Combinat).

(5)

I syfte att ange närmare bestämmelser om den befrielse från antidumpningstullar som godtagandet av åtagandet möjliggjort ändrades förordning (EG) nr 1100/2000 genom förordning (EG) nr 991/2004.

(6)

I beslut 2004/498/EG fastställs att godtagandet av åtagandet är begränsat till en inledande period på sex månader (nedan kallad ”den ursprungliga perioden”) utan att det påverkar de gällande åtgärdernas normala varaktighet, och att åtagandet skall löpa ut efter denna period om inte kommissionen anser att det är lämpligt att förlänga tillämpningstiden för det.

(7)

Kommissionen har därför undersökt huruvida de exceptionella och negativa omständigheter för de berörda parterna i EU-10 som ledde till godtagandet av åtagandet fortfarande föreligger. Inom ramen för denna övergripande utvärdering undersöktes också huruvida det berörda företaget fullgjort sitt åtagande.

(8)

Det berörda företaget är enligt sitt gällande åtagande skyldigt att exportera i enlighet med sina traditionella handelsmönster i förhållande till kunderna inom EU-10, inom ramen för ett kvantitativt tak som fastställts på grundval av de tidigare, traditionella exportflödena till EU-10.

(9)

Det företag som undertecknat åtagandet är i enlighet med detta även skyldigt att i form av en månatlig rapport regelbundet förse kommissionen med utförliga uppgifter om sin försäljning till EU-10 (eller om sådan vidareförsäljning som det berörda företaget närstående parter i gemenskapen företar) och att tillåta att kommissionen utför kontrollbesök. Kommissionen har dessutom, för att den i full utsträckning skall kunna kontrollera åtagandenas verkningsfullhet, fått skriftliga försäkringar från exportörernas traditionella kunder i EU-10 om att även dessa tillåter kontrollbesök på plats i sina anläggningar.

(10)

Kontrollbesök hos den exporterande tillverkaren och vissa av dess traditionella kunder i EU-10 visade att det berörda företaget inte hade överskridit det kvantitativa tak som angivits i åtagandet. Det har också konstaterats att företaget på det hela taget följt sina traditionella mönster för handeln med enskilda kunder i EU-10. Enligt de tillgängliga uppgifterna förefaller sådan till EU-10 importerad kiselkarbid som kommit i åtnjutande av den befrielse från antidumpningstullarna som godtagandet av åtagandet möjliggjorde inte heller ha förts vidare till EU i dess sammansättning med 15 medlemsstater (nedan kallad ”EU-15”).

(11)

En analys av de månatliga försäljningsrapporterna från det berörda företaget till kommissionen och av tillgängliga officiella statistiska uppgifter visade att det fortfarande förelåg en uttalad skillnad mellan priserna på den berörda produkten i EU-10 respektive EU-15. Det visade sig också att volymen av importen till EU-10 från Ukraina hade gått ned efter utvidgningen. Såsom framgår av skäl 30 i ingressen till förordning (EG) nr 991/2004 hade det konstaterats onormala ökningar i volymen av importen före utvidgningen, under de sista månaderna av 2003 och de första månaderna av 2004. Detta kan ha varit en av orsakerna till nedgången i importen till EU-10 efter utvidgningen.

(12)

Med beaktande av att de exceptionella och negativa omständigheter som fastställdes före utvidgningen och ledde till godtagandet av åtagandet fortfarande föreligger och att det berörda företaget under den inledande tillämpningsperioden för åtagandet har iakttagit villkoren i detta anser kommissionen att det är berättigat att för ytterligare en period godta ett åtagande från det berörda företagets sida.

(13)

Vad beträffar längden på denna ytterligare period anser kommissionen att en tillämpningsperiod på mer än sex månader skulle vara oförenlig med åtagandets karaktär av övergångsåtgärd. Ett åtagande kommer därför att godtas endast för perioden från och med den 21 november 2004 till och med den 20 maj 2005 (nedan kallad ”den slutgiltiga perioden”).

(14)

Storleken på det kvantitativa taket för den slutgiltiga perioden har beräknats enligt samma metod som användes för att fastställa storleken på det kvantitativa taket för den ursprungliga perioden.

(15)

I enlighet med förordning (EG) nr 991/2004 förpliktas icke desto mindre varje enskild exporterande tillverkare genom åtagandet att respektera importtaket. För att åtagandet skall kunna följas upp har denna tillverkare också gått med på att i stort sett respektera sina traditionella försäljningsmönster i förhållande till enskilda kunder inom EU-10. Den exporterande tillverkaren är också medveten om att kommissionen har rätt att dra tillbaka godtagandet av dess åtagande om det konstateras att försäljningsmönstren förändras betydligt eller att åtagandet på något sätt blir svårt eller omöjligt att följa upp. Ett tillbakadragande leder antingen till att slutgiltiga antidumpningstullar införs i åtagandets ställe eller till att kommissionen anpassar taket eller vidtar andra åtgärder för att avhjälpa problemet.

(16)

Åtagandet införs också på villkor att om det på något sätt överträds har kommissionen rätt att dra tillbaka godtagandet av det, vilket leder till att slutgiltiga antidumpningstullar istället införs.

(17)

Företaget kommer också att regelbundet överlämna detaljerade uppgifter till kommissionen om sin export till gemenskapen, vilket innebär att kommissionen effektivt kommer att kunna följa upp åtagandet.

(18)

För att göra det möjligt för kommissionen att effektivt övervaka att företaget efterlever sitt åtagande kommer tullbefrielse endast att medges när en faktura som innehåller åtminstone de uppgifter som anges i bilagan till förordning (EG) nr 991/2004 uppvisas i samband med att begäran om övergång till fri omsättning i enlighet med åtagandet föreläggs den relevanta tullmyndigheten. Denna uppgiftsnivå är dessutom nödvändig för att tullmyndigheterna med tillräcklig säkerhet skall kunna förvissa sig om att sändningen svarar mot beskrivningen i de kommersiella dokumenten. I de fall en sådan faktura inte uppvisas eller den inte motsvarar den produkt som uppvisas för tullmyndigheterna kommer istället den tillämpliga antidumpningstullen att tas ut.

(19)

Alla berörda parter som tidigare givit sig till känna underrättades om kommissionens avsikt att godta ett åtagande. Gemenskapsindustrin uttryckte sin oro över att kiselkarbid från Ukraina eventuellt förts vidare till EU-15, men vid ett kontrollbesök av kommissionen konstaterades dock att den berörda kiselkarbiden inte hade ukrainskt ursprung. Gemenskapsindustrin gav dock uttryck för sin uppfattning att ett åtagande inte skulle godtas.

(20)

Även om hänsyn tas till gemenskapsindustrins ståndpunkt beträffande godtagandet av ett åtagande, måste även omständigheterna för importörer och användare i EU-10 samt de behov som dessa har beaktas. På det hela taget anser kommissionen att de fortsatta leveranserna till kunderna i EU-10 väger tyngre än gemenskapsindustrins intressen.

(21)

Inga andra synpunkter, som skulle ha fått kommissionen att ändra ståndpunkt i frågan, framfördes.

20.11.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 344/40

”2)

Punkt B.3.1 skall ersättas med följande:

’B.3.1   Enskilda angivelser:

20.11.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 344/s3