18.11.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 342/1

(1)

Genom förordning (EG) nr 1676/2001 (2) (nedan kallad ”den ursprungliga förordningen”) införde rådet antidumpningstullar på import av polyetentereftalatfilm (nedan kallad ”PET-film”) med ursprung i bl.a. Indien. Antidumpningstullsatserna varierar mellan 0 % och 62,6 %. Genom beslut 2001/645/EG (3) godtog kommissionen åtaganden från fem indiska exporterande tillverkare.

(2)

Importen av PET-film med ursprung i Indien omfattas också av utjämningstullar på mellan 3,8 % och 19,1 %, vilka införts genom rådets förordning (EG) nr 2597/1999 (4).

(3)

Den 28 juni 2002 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning  (5) att den inledde en partiell interimsöversyn enligt artikel 19 i rådets förordning (EG) nr 2026/97 (6). Översynen inskränker sig till åtgärdens form och, i synnerhet, till en undersökning av huruvida ett åtagande som gjorts av sökanden är godtagbart. Översynen pågår fortfarande.

(4)

Den 22 november 2003 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning  (7) att den i enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen inledde en partiell interimsöversyn, vilken var begränsad till antidumpningsåtgärdernas form. Översynen pågår fortfarande.

(5)

Den 19 februari 2004 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning  (8) att den i enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen inledde en partiell interimsöversyn, vilken var begränsad till en undersökning av dumpning beträffande den indiska exporterande tillverkaren Jindal Polyester Limited. Översynen pågår fortfarande.

(6)

Den 6 januari 2004 mottog kommissionen en begäran i enlighet med artikel 13.3 i grundförordningen (nedan kallad ”begäran”) från gemenskapstillverkarna DuPont Teijin Films, Mitsubishi Polyester Film GmbH och Nuroll SpA (nedan kallade ”de sökande”) om att den skulle undersöka ett påstått kringgående av de antidumpningsåtgärder som införts på import av PET-film med ursprung i Indien. De sökande står för en betydande del av tillverkningen av PET-film i gemenskapen.

(7)

De sökande gjorde gällande, och lämnade tillräcklig bevisning för, att handelsmönstret beträffande export av PET-film från Indien, Brasilien och Israel till gemenskapen hade ändrats markant efter införandet av åtgärder på import av PET-film med ursprung i bl.a. Indien. Förändringen i handelsmönstret påstods bero på att PET-film med ursprung i Indien omlastades i Brasilien och Israel. De sökande hävdade att det inte fanns någon annan tillräcklig grund eller något annat ekonomiskt berättigande för dessa förändringar än den tull som införts på import av PET-film från Indien.

(8)

Slutligen hävdade de sökande och ingav preliminär bevisning för att de positiva verkningarna av tullen undergrävdes i fråga om både kvantiteter och priser. Det anfördes att betydande importvolymer av PET-film från Brasilien och Israel föreföll ha ersatt import av PET-film med ursprung i Indien. De sökande ingav också preliminär bevisning för att priserna på PET-film som importerats från Brasilien och Israel var dumpade i förhållande till de normalvärden som tidigare fastställts för PET-film med ursprung i Indien.

(9)

Genom förordning (EG) nr 284/2004 (9) (nedan kallad ”förordningen om inledande”) inledde kommissionen i enlighet med artikel 13.3 i grundförordningen en undersökning avseende möjligt kringgående av antidumpningsåtgärderna på import av PET-film med ursprung i Indien genom import av sådan film som sänds från Brasilien eller Israel, oavsett om filmen deklarerats ha sitt ursprung i Brasilien respektive Israel, och instruerade tullmyndigheterna i enlighet med artikel 14.5 i grundförordningen att från och med den 20 februari 2004 registrera import av PET-film som sänds från Brasilien och Israel, oavsett om produkten har ursprung i Brasilien respektive Israel. Kommissionen underrättade myndigheterna i Indien, Brasilien och Israel om inledandet av undersökningen. Genom förordning (EG) nr 283/2004 (10) inledde kommissionen samtidigt en undersökning avseende eventuellt kringgående av utjämningsåtgärderna på import av PET-film med ursprung i Indien genom import av PET-film som sänds från Brasilien eller Israel, oavsett om filmen deklarerats ha sitt ursprung i Brasilien respektive Israel. Resultaten av den undersökningen presenteras i rådets förordning (EG) nr 1976/2004 (11).

(10)

Indiens myndigheter uppgav att de ansåg att undersökningar avseende kringgående stred mot både avtalet om tillämpning av artikel VI i Allmänna tull- och handelsavtalet 1994 och avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder. Detta påstående avvisades med hänvisning till att bestämmelserna i grundförordningen om åtgärder mot kringgående är förenliga med avtalet om tillämpning av artikel VI i Allmänna tull- och handelsavtalet 1994 och med avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder. Slutakten innefattande resultaten av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan innehåller ett beslut om åtgärder mot kringgående av antidumpningsåtgärder (12) enligt vilket frågan skall hänskjutas till kommittén för antidumpningsåtgärder om enighet inte kan nås om en avtalstext. Detta beslut fattades i vetskap om att ett flertal WTO-medlemmar redan hade egen lagstiftning om åtgärder mot kringgående, varför Europeiska gemenskapens tolkning är att beslutet tillåter enskilda medlemmar att anta eller bibehålla egna bestämmelser i detta avseende, i avvaktan på att multilateralt överenskomna regler antas. Samma princip bör logiskt sett vara tillämplig på antisubventionsundersökningar.

(11)

Frågeformulär sändes till de exportörer och tillverkare i Indien, Brasilien och Israel vilka samarbetade i den ursprungliga undersökningen, hade namngivits i begäran eller som senare blev kända för kommissionen. Frågeformulär sändes till de importörer i gemenskapen som nämndes i begäran eller som samarbetade i den ursprungliga undersökning som ledde till de gällande åtgärderna. Alla parter informerades om att bristande samarbetsvilja kunde leda till tillämpning av artikel 18 i grundförordningen och till fastställande av undersökningsresultat som till följd av att de baserades på tillgängliga uppgifter kunde vara mindre förmånliga för parten än om denne hade samarbetat.

(12)

Svar på frågeformuläret mottogs från fem exportörer och tillverkare i Indien, en exportör/tillverkare i Brasilien och ett israeliskt bearbetningsföretag vars verksamhet inbegrep skärning, utvalsning och omformning av PET-film och export av sådan film till gemenskapen. Ett annat företag i Israel gav sig till känna och förklarade att det visserligen bearbetade PET-film men att de produkter som blev resultatet av detta inte exporterades enligt samma KN-nummer enligt vilka PET-film klassificerades. På denna grundval lämnade företaget inget svar på frågeformuläret.

(13)

Fem importörer i gemenskapen gav sig till känna efter mottagande av frågeformulär. Tre av dessa rapporterade att de aldrig hade importerat PET-film från vare sig Brasilien eller Israel. De två andra importörerna uppgav att de inte hade importerat indisk PET-film från Brasilien eller Israel under undersökningsperioden. Inget av dessa företag besvarade således frågeformuläret.

(14)

Kommissionen utförde kontrollbesök på plats hos följande företag:

(15)

Undersökningsperioden omfattade perioden från och med den 1 januari 2003 till och med den 31 december 2003 (nedan kallad ”undersökningsperioden”). För undersökningen av den påstådda förändringen i handelsmönstret inhämtades uppgifter för perioden från och med 2000 till och med undersökningsperiodens slut.

(16)

Som det nämns i skäl 12 samarbetade fem indiska exportörer och tillverkare av PET-film i undersökningen genom att besvara frågeformuläret. Uppgifter erhölls också från en exporterande tillverkare av PET-film i Brasilien och ett israeliskt bearbetningsföretag vars verksamhet inbegrep skärning, utvalsning och omformning av PET-film. Sett till både volym och värde svarade dessa företag från Brasilien och Israel för en mindre del (mindre än 1 % respektive cirka 5 %) av den sammanlagda importen av PET-film från dessa länder till gemenskapen under undersökningsperioden, enligt uppgifter från Eurostat.

(17)

Indiens myndigheter lämnade en skriftlig inlaga efter inledandet av undersökningen och tillhandahöll statistiska uppgifter om exporten av PET-film från Indien till bl.a. gemenskapen. Statistik avseende exporten av PET-film till gemenskapen från Brasilien erhölls också från Brasiliens nationella databas.

(18)

Den produkt som berörs av denna undersökning är polyetentereftalatfilm (”PET-film”), enligt definitionen i den ursprungliga undersökningen, med ursprung i Indien, vilken normalt deklareras enligt KN-nummer ex 3920 62 19 och ex 3920 62 90 (nedan kallad ”den berörda produkten”).

(19)

PET-film som exporteras till gemenskapen från Indien och PET-film som sänds från Brasilien respektive Israel till gemenskapen anses ha samma grundläggande egenskaper och samma användningsområden. De anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(20)

Under perioden 1999–2003 svarade importen av den berörda produkten för 96,5 % av den totala importen från Indien enligt KN-numren i fråga. Följaktligen användes statistiska uppgifter från Eurostat på KN-nummernivå för marknadsanalysen. Det bör noteras att utjämningstullar hade införts 1999 på import till gemenskapen av PET-film med ursprung i Indien och att dessa redan hade vållat en minskad importvolym avseende denna produkt. Detta följdes 2001 av ett införande av antidumpningsåtgärder vilka medförde en ytterligare importminskning. Antidumpningsåtgärderna beträffande Indien består av prisbaserade åtaganden vilka överenskommits med fem enskilda exporterande tillverkare och av en antidumpningstullsats på 0 % som gäller för ett företag. Den större delen av Indiens tillverkare omfattas således egentligen inte av några antidumpningstullar vid import till gemenskapen. En övrig antidumpningstull på 53,3 % gäller för import från alla andra exporterande tillverkare. Under 2000 uppgick importen till gemenskapen av PET-film med ursprung i Indien till 11 600 ton. Denna import minskade först under 2001 till 6 100 ton men ökade sedan till 7 700 ton under 2002 och till 11 500 ton under undersökningsperioden. Uppgifterna från de samarbetsvilliga indiska exporterande tillverkarna visade en liknande trend – en ökning på omkring 1 300 ton mellan 2001 och 2002 och en ytterligare ökning på cirka 3 400 ton mellan 2002 och 2003. Det bör emellertid beaktas att inte alla indiska tillverkare var samarbetsvilliga i undersökningen. När det vidare gäller volymändringarna mellan 2000 och 2003 bör dessa ses mot bakgrund av den stora ökningen av importen från de exportörer som omfattas av den lägsta åtgärdsnivån.

(21)

I fråga om detta mönster bör det noteras att ett företag hade en väsentligt lägre sammanlagd tullsats (13) än de övriga tillverkarna. Utvecklingen av detta företags handelsmönster skilde sig markant från de andra tillverkarnas utveckling, och detta företags andel av den totala försäljningen av den berörda produkten till gemenskapen mellan 2000 och 2003 (undersökningsperioden) ökade väldigt mycket. I motsvarande grad sjönk de övriga indiska tillverkarnas andel av exporten av den berörda produkten till gemenskapen markant. Om man bortser från denna oregelbundna utveckling var volymen av den totala importen av den berörda produkten till gemenskapen betydligt lägre än den volym som noterades före införandet av antidumpningsåtgärder.

(22)

Indiens myndigheter lämnade statistiska uppgifter om export till bl.a. gemenskapen. De ansåg att den officiella indiska statistiken inte tydde på att de indiska tillverkarna av PET-film kringgick de gällande antidumpningsåtgärderna. Dessa statistiska uppgifter är emellertid inte förenliga med de exportuppgifter som lämnats av de samarbetsvilliga indiska exportörerna, åtminstone inte när det gäller exporten till Israel; deras uppgifter visar en klar ökning av exporten till Israel efter införandet av åtgärder (från cirka 40 ton 2000 till omkring 800 ton under undersökningsperioden). I fråga om Brasilien visar Indiens officiella uppgifter om direktexport till det landet att exporten endast steg marginellt under samma period, men dessa uppgifter inkluderar inte indirekt försäljning via andra mellanliggande länder. Den enda kända brasilianska tillverkaren av PET-film var samarbetsvillig i undersökningen, och dennes export till gemenskapen utgör endast en försumbar del (0,5 %) av all försäljning till gemenskapen från Brasilien.

(23)

Importen till gemenskapen av PET-film från Brasilien enligt uppgifter från Eurostat per KN-nummer, minskad med importen av varor som tillverkats av det samarbetsvilliga företaget, ökade från omkring 650 ton 2000 (0,6 % av den sammanlagda importen) till 1 200 ton 2001 (1,4 %) och till något över 2 500 ton 2002 (3,2 %), dvs. året efter införandet av antidumpningsåtgärder, och låg kvar på en nivå precis ovanför 2 000 ton under undersökningsperioden (2,4 % av den sammanlagda importen av PET-film).

(24)

Det enda samarbetsvilliga företaget i Brasilien, dvs. Terphane, är som det noterats i skäl 22 den enda kända tillverkaren av PET-film i Brasilien. Detta företag exporterade bara en enda sändning på 10,6 ton PET-film till gemenskapen under undersökningsperioden. Förutom ett varuprov som såldes 2002 var denna sändning företagets första export av PET-film till gemenskapen. Företaget förefaller således inte stå bakom de volymer av PET-film som sändes till gemenskapen från Brasilien under perioden 2000–2003 (se skäl 23). Den film som företaget levererar till gemenskapen är tillverkad av företaget i anläggningar som etablerats innan åtgärderna beträffande PET-film från Indien trädde i kraft. För detta företag konstaterades således ingen förändring av handelsmönstret föreligga.

(25)

Importen till gemenskapen av PET-film från Israel enligt uppgifter från Eurostat per KN-nummer, minskad med importen av varor som tillverkats av det samarbetsvilliga företaget, ökade från 3 000 ton 2000 (3,7 % av den totala importen av PET-film) till 3 400 ton 2001 (4,1 %). Volymerna fortsatte att öka till precis ovanför 4 200 ton 2002 (5,1 % av importen) och till över 4 400 ton 2003 (5,3 % av importen). Ett litet antal PET-filmomformningsföretag är belägna i Israel, men de uppgifter som mottagits inom de fastställda tidsfristerna visade att det inte är sannolikt att dessa företag ens tillsammans skulle ha haft tillräcklig kapacitet att kunna tillverka de volymer av PET-film som sändes till gemenskapen från Israel under perioden 2000–2003.

(26)

Indiens officiella exportstatistik visar att exporten från Indien till Israel ökade kontinuerligt. Under 2000 exporterades 81 ton, under 2001 395 ton, under 2002 1 032 ton och under undersökningsperioden 2 453 ton.

(27)

Jolybar, som är det enda samarbetsvilliga företaget i Israel, tillskär, valsar och omformar inköpt PET-film och säljer den som produkter som klassificeras enligt samma KN-nummer som den berörda produkten, men som i allmänhet inte har indiskt ursprung och därför inte kan anses utgöra den berörda produkten. Företaget har levererat PET-film till gemenskapen sedan 1990-talet. Jolybars export av PET-film till gemenskapen fördubblades volymmässigt mellan 1999 och 2003 (undersökningsperioden). Den film de levererar till gemenskapen tillverkas av företaget i anläggningar som etablerats innan åtgärderna rörande indisk PET-film trädde i kraft. Oavsett om denna exportutveckling visar en förändring av företagets handelsmönster undersöktes denna fråga inte ytterligare eftersom det under alla omständigheter fanns ett tydligt ekonomiskt berättigande enligt vad som beskrivs i skäl 31.

(28)

Mot bakgrund av vad som sägs ovan, särskilt det faktum att den ökade importen från Brasilien och Israel och ikraftträdandet 2001 av antidumpningsåtgärderna rörande PET-film med ursprung i Indien sammanföll i tiden, fastställs det att en förändring av handelsmönstret ägt rum avseende exporten av PET-film från Indien, Israel och Brasilien.

(29)

I avsaknad av samarbetsvilja från andra företag än det som nämnts ovan och med hänsyn till att det beskrivna förändrade handelsmönstret avseende Brasilien inträffade omedelbart efter det att antidumpningstullarna införts, måste på grundval av tillgängliga uppgifter och i brist på andra förklaringar slutsatsen dras att förändringen i handelsmönstret härrörde från införandet av tullen och inte från någon annan tillräcklig grund eller något annat ekonomiskt berättigande enligt artikel 13.1 i grundförordningen.

(30)

I avsaknad av samarbetsvilja och med hänsyn till att det beskrivna förändrade handelsmönstret inträffade omedelbart efter det att antidumpningstullarna införts, måste på grundval av tillgängliga uppgifter och i brist på andra förklaringar slutsatsen dras att förändringen i handelsmönstret härrörde från införandet av tullen och inte från någon annan tillräcklig grund eller något annat ekonomiskt berättigande enligt artikel 13.1 i grundförordningen.

(31)

Vid undersökningen fastställdes det att Jolybars export till gemenskapen var etablerad sedan lång tid och att den film som levereras till gemenskapen tillverkas av företaget i anläggningar som etablerats innan åtgärderna rörande indisk PET-film trädde i kraft. Företaget förklarade att det som en allmän regel inte levererar indisk film till kunder i gemenskapen eftersom dessa ur kvalitetssynpunkt föredrar europeisk film som bearbetas av Jolybar. Under undersökningsperioden sändes undantagsvis en kvantitet på omkring ett ton indisk film till en kund i gemenskapen som en del av en större sändning som kunden behövde snabbt. Slutsatsen dras därför att det finns ett tillräckligt ekonomiskt berättigande för utvecklingen av Jolybars export, och att denna utveckling står i samklang med företagets verksamhet på gemenskapens marknad för PET-film.

(32)

Det framgår tydligt av siffrorna i skälen 20–28 att det skett en tydlig kvantitativ förändring i mönstret för gemenskapens import av den berörda produkten sedan åtgärder infördes 2001. När åtgärderna hade införts skedde det en betydande minskning på 5 500 ton av exporten från Indien till gemenskapen, samtidigt som motsvarande ökningar av exporten av den berörda produkten till gemenskapen från Brasilien och Israel ägde rum. Enligt uppgifter från Eurostat ökade importen till gemenskapen från Brasilien med 1 376 ton och importen från Israel med 1 392 ton under perioden från 2000 till och med utgången av undersökningsperioden. Exporten från Indien minskade parallellt med 5 653 ton, om man bortser från sådan import som omfattas av den lägsta åtgärdsnivån. Det anses följaktligen att en del av exportflödet från Indien har ersatts med exportflöden via Brasilien och Israel, vilket undergrävt åtgärdernas positiva verkningar i fråga om importvolymer till gemenskapens marknad.

(33)

Vad beträffar priserna på de berörda produkter som sänts från Brasilien och Israel var det på grund av den låga samarbetsviljan nödvändigt att utgå från Eurostatuppgifter, som är den bästa tillgängliga bevisningen.

(34)

Det genomsnittliga priset för import av PET-film från Brasilien under undersökningsperioden, justerat för kostnader efter importen, uppgick till cirka 50 % av den nivå för undanröjande av skada som fastställts i den undersökning som ledde fram till införandet av de gällande antidumpningsåtgärderna. På denna grund anses det därför föreligga bevisning för att PET-film som sänts från Brasilien också undergrävde tullens positiva verkningar i fråga om priser.

(35)

Det genomsnittliga priset för import av PET-film från Israel under undersökningsperioden, justerat för kostnader efter importen, uppgick till cirka 55 % av den nivå för undanröjande av skada som fastställts i den ursprungliga antidumpningsundersökningen. På denna grund anses det därför föreligga bevisning för att importen från Israel också undergrävde tullens positiva verkningar i fråga om priser.

(36)

Slutsatsen dras därför att importen av PET-film från Brasilien och Israel har undergrävt antidumpningsåtgärdernas positiva verkningar både i fråga om volymer och priser.

(37)

I enlighet med artikel 13.1 i grundförordningen undersöktes huruvida det fanns bevisning för dumpning i förhållande till de normalvärden som tidigare fastställts för likadana eller liknande produkter. Såsom framgår av skäl 16 användes i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, på grund av bristande samarbetsvilja, uppgifter från Eurostat vid fastställandet av exportpriser till gemenskapen i syfte att avgöra om det fanns någon bevisning för att exporten av den berörda produkten till gemenskapen från Brasilien och Israel dumpades under undersökningsperioden. För jämförelsen mellan exportpriset och normalvärdet ansågs det på samma sätt lämpligt att anta att produktmixen för de varor som sänts från Brasilien och Israel under undersökningsperioden var densamma som för de varor som sänts från Indien under den ursprungliga undersökningsperioden.

(38)

I syfte att möjliggöra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset gjordes justeringar för olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet. Justeringarna gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen.

(39)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärde som fastställdes under den ursprungliga undersökningen med de genomsnittliga exportpriser för undersökningsperioden som fastställts enligt skälen 34 och 35. Dessa jämförelser visade att dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av cif-priset vid gemenskapens gräns före tull, uppgick till cirka 17,5 % för Brasilien och till cirka 14,5 % för Israel.

(40)

Kommissionen mottog ansökningar om befrielse från registrering och åtgärder från Terphane och Jolybar. Som det anges i skälen 24 och 27 var dessa företag samarbetsvilliga i undersökningen, i det att de besvarade frågeformuläret och godtog kontrollbesök. Genom kommissionens förordning (EG) nr 1830/2004 (14) ändrade kommissionen förordningen om inledande i syfte att tullmyndigheterna skulle upphöra med registrering av sådan import av PET-film från Terphane och Jolybar som konstaterats inte kringgå antidumpningstullarna.

(41)

I enlighet med dessa undersökningsresultat, dvs. att Terphane och Jolybar inte har kringgått gällande antidumpningsåtgärder, bör dessa företag även undantas från utvidgning av åtgärderna.

(42)

Mot bakgrund av vad som fastställts ovan kan det konstateras att kringgående i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen har förekommit. I enlighet med artikel 13.1 första meningen i grundförordningen bör de gällande antidumpningsåtgärderna rörande import av den berörda produkten (dvs. PET-film med ursprung i Indien) utvidgas till att även omfatta import av PET-film som sänts från Brasilien eller Israel, oavsett om produkterna deklarerats ha sitt ursprung i Brasilien respektive Israel, med undantag för de produkter som tillverkas av Terphane och Jolybar.

(43)

I enlighet med artikel 14.5 i grundförordningen, enligt vilken åtgärder skall tillämpas på registrerad import från och med dagen för registrering, bör antidumpningstullen tas ut på import av PET-film som sänts från Brasilien eller från Israel och som vid införseln till gemenskapen registrerats i enlighet med förordningen om inledande, med undantag för import av PET-film som sänts från Brasilien och tillverkats av Terphane och PET-film som sänts från Israel och tillverkats av Jolybar.

(44)

Den befrielse från de utvidgade åtgärderna som beviljats för PET-film som tillverkas av Jolybar och Terphane bör i enlighet med artikel 13.4 i grundförordningen gälla så länge som det inte fastställs att befrielsen beviljats på grundval av falska eller vilseledande uppgifter från de berörda företagen. Om det framkommer preliminär bevisning för att dessa förhållanden inte gäller kan kommissionen inleda en undersökning för att fastställa om det är berättigat att återkalla befrielsen.

(45)

Det är på grundval av undersökningsresultaten i den föreliggande undersökningen som det fastställts att tullarna på import av PET-film inte bör utvidgas till att även omfatta Terphane och Jolybar. Denna befrielse är således endast tillämplig på import av PET-film som sänts från Brasilien respektive Israel och som tillverkats av dessa specifika rättsliga enheter. Importerad PET-film som tillverkats eller sänts av ett annat företag som inte uttryckligen anges med namn och adress i den normativa delen av denna förordning, inbegripet enheter som är närstående dem som uttryckligen anges, kan inte omfattas av befrielsen och bör därför omfattas av den övriga tullsats som införts genom förordning (EG) nr 1676/2001.

(46)

Berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka rådet avsåg att förlänga den gällande slutgiltiga antidumpningstullen och gavs tillfälle att lämna synpunkter och bli hörda. De israeliska myndigheterna anförde på nytt de argument som framförts av de indiska myndigheterna i enlighet med vad som anges i skäl 10. Dessutom lämnade de en förteckning över israeliska bearbetare av PET-film som exporterat till gemenskapen under 2003 och 2004. Eftersom dessa företag inte hade samarbetat inom de fastställda tidsfristerna kunde det inte fastställas att de inte hade kringgått åtgärderna. De kunde därför inte undantas från utvidgningen av åtgärderna till Israel.

18.11.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 342/8

(1)

Rådet införde genom förordning (EG) nr 2597/1999 (2) (nedan kallad ”den ursprungliga förordningen”) en slutgiltig utjämningstull på import av film av polyetentereftalat (PET-film) med ursprung i Indien. Satserna för utjämningstullen varierade mellan 3,8 % och 19,1 %.

(2)

Import av PET-film med ursprung i Indien omfattas även av den antidumpningstull på mellan 0 % och 62,6 % som infördes genom förordning (EG) nr 1676/2001 (3).

(3)

Den 28 juni 2002 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande om inledande som offentliggjordes i Europeiska gemenskapernas officiella tidning  (4) att en partiell interimsöversyn inletts i enlighet med artikel 19 i grundförordningen. Begäran om översyn inskränker sig till åtgärdens form och, i synnerhet, till en undersökning av huruvida ett åtagande som gjorts av sökanden är godtagbart. Denna översyn pågår fortfarande.

(4)

Den 22 november 2003 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande om inledande som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning  (5) att den i enlighet med artikel 11.3 i förordning (EG) nr 384/96 (6) inlett en partiell interimsöversyn som inskränker sig till antidumpningsåtgärdernas form. Denna översyn pågår fortfarande.

(5)

Den 19 februari 2004 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande om inledande som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning  (7) att den i enlighet med artikel 11.3 i förordning (EG) nr 384/96 inlett en partiell interimsöversyn som rör den indiska exporterande tillverkaren Jindal Polyester Limited och endast avser undersökningen av dumpning. Denna översyn pågår fortfarande.

(6)

Den 6 januari 2004 mottog kommissionen en ansökan enligt artikel 23.2 i grundförordningen (nedan kallad ”ansökan”) från gemenskapstillverkarna DuPont Teijin Films, Mitsubishi Polyester Film GmbH och Nuroll SpA (nedan kallade ”de sökande”) om en undersökning av det påstådda kringgåendet av de utjämningsåtgärder som införts beträffande import av PET-film med ursprung i Indien. De sökande svarar för en betydande del av gemenskapens tillverkning av PET-film.

(7)

De sökande hävdade, och kunde framlägga tillräcklig bevisning för, att det skett en betydande förändring i handelsmönstret när det gäller exporten till gemenskapen av PET-film från Brasilien, Indien och Israel efter införandet av åtgärder beträffande importen av PET-film med ursprung i Indien. Dessa förändringar i handelsmönstret påstods bero på att PET-film med ursprung i Indien omlastas i Brasilien och Israel. Det hävdades vidare att det inte fanns någon tillräcklig grund eller tillräckligt ekonomiskt berättigande till dessa förändringar än införandet av tull på import av PET-film från Indien.

(8)

Slutligen hävdade sökanden, och lämnade tillräcklig bevisning för, att de positiva verkningarna av denna tull undergrävdes både i fråga om kvantiteter och om priser. Betydande kvantiteter PET-film importerad från Brasilien och Israel påstods ha ersatt importen av PET-film med ursprung i Indien. Den sökande framlade dessutom tillräcklig bevisning för att PET-film med ursprung i Indien fortfarande omfattas av subventioner som konstaterades vara utjämningsbara i den ursprungliga undersökningen.

(9)

Genom förordning (EG) nr 283/2004 (8) (nedan kallad ”förordningen om inledande”) inledde kommissionen en undersökning rörande eventuellt kringgående av utjämningsåtgärderna beträffande import av PET-film med ursprung i Indien genom import av PET-film avsänd från Brasilien eller Israel, oavsett om varorna deklarerats ha sitt ursprung i Brasilien eller Israel och ålade i enlighet med artiklarna 23.2 och 24.5 i grundförordningen tullmyndigheterna att från och med den 20 februari 2004 registrera importen av PET-film avsänd från Brasilien eller Israel, oavsett om varorna deklarerats ha sitt ursprung i Brasilien eller Indien. Kommissionen underrättade myndigheterna i Brasilien, Indien och Israel om inledandet av undersökningen. Samtidigt inledde kommissionen genom förordning (EG) nr 284/2004 (9) även en undersökning rörande eventuellt kringgående av antidumpningsåtgärderna beträffande import av PET-film med ursprung i Indien genom import av PET-film avsänd från Brasilien eller Israel, oavsett om varorna deklarerats ha sitt ursprung i Brasilien eller Israel. Resultaten av denna undersökning anges i rådets förordning (EG) nr /2004 (10).

(10)

De indiska myndigheterna uppgav att de inte ansåg undersökningarna om kringgående vara tillåtna vare sig enligt avtalet om tillämpning av artikel VI i Allmänna tull- och handelsavtalet 1994 eller enligt avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder. Detta påstående avvisades med hänvisning till att bestämmelserna rörande kringgående i grundförordningen är förenliga med avtalet om tillämpning av artikel VI i Allmänna tull- och handelsavtalet 1994 och med avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder. Slutakten innefattande resultaten av multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan innehåller ett beslut rörande kringgående enligt vilket frågan skall hänskjutas till kommittén för antidumpningsåtgärder om enighet inte kan nås om en avtalstext (11). Eftersom detta beslut fattades med full kännedom om att flera WTO-medlemmar redan hade en egen lagstiftning rörande kringgående, tolkar Europeiska gemenskapen detta som att enskilda medlemmar får anta eller bibehålla bestämmelser om kringgående i avvaktan på antagandet av multilaterala regler. Samma princip bör logiskt sett vara tillämplig vid antisubventionsundersökningar.

(11)

Frågeformulär sändes till de exportörer/tillverkare i Brasilien, Indien och Israel som samarbetade i den ursprungliga undersökningen, nämndes i begäran eller som kommissionen därefter fått kännedom om. Frågeformulär sändes även till de importörer i gemenskapen som nämndes i begäran eller som samarbetade i den ursprungliga undersökning som ledde till införandet av de gällande åtgärderna. Alla parter underrättades om att bristande samarbete kan leda till att artikel 28 i grundförordningen tillämpas och till avgöranden som, fattade på grundval av tillgängliga uppgifter, kan bli mindre gynnsamma för den berörda parten än om denne hade samarbetat.

(12)

Frågeformuläret besvarades av sex exportörer/tillverkare i Indien, en exportör/tillverkare i Brasilien och ett bearbetningsföretag i Israel som skär, valsar ut och omformar PET-film samt exporterar PET-film till gemenskapen. Ett annat företag i Israel gav sig till känna och förklarade att det visserligen bearbetade PET-film men att denna inte exporterades enligt de KN-nummer som gäller för PET-film. Av detta skäl besvarade företaget inte frågeformuläret.

(13)

Fem importörer i gemenskapen gav sig till känna efter att ha mottagit frågeformulär. Tre av dessa uppgav att de aldrig hade importerat PET-film, vare sig från Brasilien eller från Israel. De två andra uppgav att de inte hade importerat indisk PET-film från Brasilien eller Israel under undersökningsperioden. Inget av dessa företag besvarade därför frågeformuläret.

(14)

Kommissionen företog kontrollbesök på plats hos följande företag:

(15)

Undersökningsperioden omfattade perioden från och med den 1 januari 2003 till och med den 31 december 2003 (nedan kallad ”undersökningsperioden”). För undersökningen av den påstådda förändringen i handelsmönstret inhämtades uppgifter för perioden från och med 1998 till och med undersökningsperiodens slut.

(16)

Såsom anges i skäl 12 samarbetade sex exportörer/tillverkare av PET-film i Indien i undersökningen genom att besvara frågeformuläret. Uppgifter inhämtades även från en exporterande tillverkare av PET-film i Brasilien och från ett bearbetningsföretag i Israel som skär, valsar ut och omformar PET-film. De brasilianska och israeliska företagen svarade för en mindre del (mindre än 1 % respektive cirka 5 %) både volym- och prismässigt, av den totala importen till gemenskapen av PET-film från dessa länder under undersökningsperioden enligt Eurostats uppgifter.

(17)

De indiska myndigheterna lämnade en skriftlig inlaga efter inledandet av undersökningen och lämnade statistik rörande exporten av PET-film från Indien till bl.a. gemenskapen. Statistiska uppgifter rörande exporten av PET-film till gemenskapen från Brasilien inhämtades även från Brasiliens nationella databas. De indiska myndigheterna lämnade även upplysningar om de giltiga ordningar som de företag som omfattades av åtgärder använt sig av.

(18)

Den produkt som berörs är densamma som i den ursprungliga undersökningen, nämligen polyetentereftalat (PET-film) med ursprung i Indien som vanligen deklareras enligt KN-nummer ex 3920 62 19 och ex 3920 62 90 (nedan kallad ”den berörda produkten”).

(19)

PET-film som exporteras till gemenskapen från Indien och PET-film som avsänds från Brasilien och Israel till gemenskapen anses ha samma grundläggande egenskaper och användningsområden. De anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.5 i grundförordningen.

(20)

Under perioden 1999–2003 svarade importen av den berörda produkten för 96,5 % av den totala importen från Indien enligt KN-numren i fråga. Följaktligen användes statistiska uppgifter från Eurostat på KN-nummernivå för marknadsanalysen. Den utjämningstull som 1999 infördes på import till gemenskapen av PET-film med ursprung i Indien ledde till att denna import minskade i volym från 11 700 ton 1998 till 10 600 ton 1999. Exporten återhämtade sig 2000 då den uppgick till 11 600 ton men minskade därefter till 6 100 ton till följd av införandet av antidumpningsåtgärder 2001. Importen ökade därefter gradvis och under undersökningsperioden uppgick den till 11 500 ton.

(21)

När det gäller detta mönster är det att märka att ett företag hade en väsentligt lägre sammanlagd tullsats (12) än de andra tillverkarna. Utvecklingen av detta företags handelsmönster skilde sig markant från de andra tillverkarnas, eftersom dess andel av den totala indiska exporten av den berörda produkten till gemenskapen ökade betydligt mellan införandet av utjämningsåtgärderna och undersökningsperioden. Framför allt ökade detta företags andel av den totala indiska exporten till gemenskapen kraftigt mellan 2000 och 2001 då antidumpningsåtgärderna infördes. Om man bortser från detta undantag låg den totala importen av den berörda produkten till gemenskapen volymmässigt på en nivå som gott och väl understeg nivån före införandet av utjämningsåtgärderna.

(22)

De indiska myndigheterna lämnade statistik rörande exporten till bl.a. gemenskapen. De angav att de ansåg att den officiella indiska statistiken inte visade på något kringgående av de gällande utjämningsåtgärderna från de indiska PET-filmtillverkarnas sida. Dessa uppgifter skiljer sig dock från de exportuppgifter som lämnats av de samarbetsvilliga indiska exportörerna, åtminstone när det gäller exporten till Israel, eftersom dessa visade på en volymmässig ökning av exporten från Indien till Israel mellan 2000 och 2003. När det gäller Brasilien framgick det av den indiska statistiken att direktexporten från Indien till Brasilien ökat från cirka 460 ton 1998 till mer än 1 500 ton 2000, varefter den legat relativt stabilt på denna nivå. Detta innebär således att exporten ökat väsentligt och det faktum att exporten därefter legat på en stabil nivå bevisar inte att det inte skulle förekomma något kringgående, eftersom denna statistik inte omfattar indirekt försäljning via mellanländer. Den enda kända brasilianska tillverkaren av PET-film samarbetade i undersökningen och detta företags export till gemenskapen svarade endast för en försumbar del (0,5 %) av all försäljning från Brasilien till gemenskapen under undersökningsperioden.

(23)

Importen till gemenskapen av PET-film från Brasilien enligt Eurostats uppgifter på KN-nummernivå, minskad med importen av varor tillverkade av det samarbetsvilliga företaget, ökade från 115 ton 1998 (0,2 % av all import) till mer än 650 ton 2000 (0,6 %) året efter införandet av utjämningsåtgärderna. Importen uppgick till mer än 1 200 ton (1,4 %) 2001 och ökade till strax över 2 500 ton (3,2 %) 2002 för att därefter stanna på strax över 2 000 ton under undersökningsperioden (2,4 % av den totala importen av PET-film).

(24)

Det enda samarbetsvilliga företaget i Brasilien, dvs. Terphane, är som framgår den enda kända tillverkaren av PET-film i Brasilien (se skäl 22). Detta företag exporterade endast en sändning på 10,6 ton PET-film till gemenskapen under undersökningsperioden. Bortsett från ett varuprov 2002 var detta företagets första exportsändning av PET-film till gemenskapen. Företaget verkar således inte vara ansvarigt för de volymer PET-film som fördes in till gemenskapen från Brasilien under perioden 1998–2003 (se skäl 23). Den film som levererades till gemenskapen var tillverkad i anläggningar som företaget hade innan åtgärderna beträffande indisk PET-film trädde i kraft. Det konstaterades följaktligen ingen förändring i handelsmönstret för detta företag.

(25)

Importen till gemenskapen av PET-film från Israel enligt Eurostats uppgifter på KN-nummernivå, minskad med importen av varor tillverkade av det samarbetsvilliga företaget, minskade mellan 1998 och 1999, från 1 100 ton till strax under 1 000 ton 1999 (1,3 % av den totala importen av PET-film) för att därefter öka till 3 000 ton 2000 (3,7 % av den totala importen) och till 3 400 ton 2001 (4,1 % av den totala importen av PET-film). Volymerna fortsatte att öka till strax över 4 200 ton 2002 (5,1 % av importen) och till över 4 400 ton 2003 (5,3 % av importen). Ett litet antal bearbetare av PET-film finns i Israel men de uppgifter som lämnades inom de fastställda tidsfristerna visade på att det var osannolikt att dessa ens sammantaget skulle ha haft tillräcklig kapacitet för att ha kunnat stå för de volymer film som infördes till gemenskapen från Israel under perioden 2000–2003.

(26)

Enligt den officiella indiska statistiken minskade exporten till Israel inledningsvis från 53 ton 1998 till 44 ton 1999. Den uppgick 2000 till 81 ton, 2001 till 395 ton, 2002 till 1 032 ton och under undersökningsperioden till 2 453 ton.

(27)

Det enda samarbetsvilliga företaget i Israel, dvs. Jolybar, skär, formar och omvandlar inköpt PET-film, och även om denna PET-film klassificeras enligt samma KN-nummer som den berörda produkten när företaget säljer den vidare är den ändå inte att anse som den berörda produkten i och med att den vanligtvis inte har sitt ursprung i Indien. Företaget har levererat PET-film till gemenskapen sedan 1990-talet. Jolybars export av PET-film till gemenskapen fördubblades volymmässigt mellan 1999 och 2003 (undersökningsperioden). Den film som levereras till gemenskapen tillverkas av företaget i anläggningar som det hade innan åtgärderna beträffande indisk PET-film trädde i kraft. Oavsett om denna utveckling av exporten tyder på en förändring i företagets handelsmönster eller inte, undersöktes inte denna fråga närmare eftersom det helt klart fanns ett ekonomiskt berättigande för denna utveckling (se skäl 31).

(28)

Mot denna bakgrund, och med hänsyn till att ökningen av importen från Brasilien och Israel sammanföll med ikraftträdandet 1999 av utjämningsåtgärder beträffande import av PET-film med ursprung i Indien, konstateras det att det skett en förändring i handelsmönstret för exporten av PET-film från Brasilien, Indien och Israel.

(29)

Eftersom inga andra företag samarbetade och med hänsyn till att förändringen i handelsmönstret för Brasilien skedde efter införandet av utjämningstullar dras slutsatsen, på grundval av tillgängliga uppgifter och i avsaknad av någon annan förklaring, att förändringen i handelsmönstret berodde på införandet av tullen och inte på någon annan tillräcklig grund eller något annat tillräckligt ekonomiskt berättigande i enlighet med artikel 23.1 i grundförordningen.

(30)

Eftersom inga andra företag samarbetade och med hänsyn till att förändringen i handelsmönstret skedde efter införandet av utjämningstullar dras slutsatsen, på grundval av tillgängliga uppgifter och i avsaknad av någon annan förklaring, att förändringen i handelsmönstret berodde på införandet av tullen och inte på någon annan tillräcklig grund eller något annat tillräckligt ekonomiskt berättigande i enlighet med artikel 23.1 i grundförordningen.

(31)

Det konstaterades i undersökningen att Jolybar exporterar till gemenskapen sedan länge och att den film som levereras till gemenskapen tillverkas i anläggningar som företaget hade innan åtgärderna beträffande indisk PET-film trädde i kraft. Företaget förklarade att det allmänt sett inte levererar indisk film till kunder i gemenskapen, eftersom dessa föredrar den europeiska kvaliteten för den film som bearbetas av Jolybar. Under undersökningsperioden sändes undantagsvis cirka ett ton indisk film till en kund i gemenskapen som del av en större sändning som kunden omgående behövde. Följaktligen dras slutsatsen att det finns tillräckligt ekonomiskt berättigande för utvecklingen av Jolybars export och att denna utveckling står i samklang med företagets verksamhet på gemenskapsmarknaden för PET-film.

(32)

Det framgår tydligt av siffrorna i skälen 20–28 att det skett en tydlig volymmässig förändring i mönstret för gemenskapens import av den berörda produkten sedan införandet av åtgärder 1999. Den indiska importen till gemenskapen minskade när åtgärderna infördes och minskade från 11 700 ton 1998 till 10 600 ton 1999 (-9 %). Exporten av den berörda produkten till gemenskapen från Brasilien och Israel ökade kraftigt mellan 1999 och 2000 från en sammanlagd volym på mindre än 1 000 ton till mer än 3 500 ton. Enligt Eurostats statistik ökade importen till gemenskapen från Brasilien och Israel mellan 1998 och slutet av undersökningsperioden med 1 900 ton respektive 3 500 ton. Exporten från Indien minskade både efter införandet av utjämningsåtgärderna och efter införandet av antidumpningsåtgärderna och nådde därefter åter upp till den nivå den hade före införandet av utjämningsåtgärderna. Det anses därför att en del av exporten från Indien först ersatts av och därefter kompletterats med export från Brasilien och Israel, vilket undergrävt åtgärdernas positiva verkningar när det gäller importvolymen till gemenskapen.

(33)

Vad beträffar priserna för den berörda produkten i de fall den avsänts från Brasilien eller Israel var det, på grund av bristande samarbete, nödvändigt att använda uppgifter från Eurostat, som var den bästa tillgängliga bevisningen.

(34)

Det genomsnittliga importpriset för PET-film från Brasilien, justerat för kostnader efter importtillfället, uppgick under undersökningsperioden till cirka 67 % av den nivå för undanröjande av skada som fastställdes i den undersökning som ledde till införandet av utjämningsåtgärder. Detta innebär att PET-film avsänd från Brasilien även undergrävde de positiva verkningarna av tullen när det gäller priset.

(35)

Det genomsnittliga importpriset för PET-film från Brasilien, justerat för kostnader efter importtillfället, uppgick under undersökningsperioden till cirka 75 % av den nivå för undanröjande av skada som fastställdes i den undersökning som ledde till införandet av antisubventionsåtgärder. Detta innebär att importen från Israel även undergrävde de positiva verkningarna av tullen när det gäller priset.

(36)

Följaktligen dras slutsatsen att importen av PET-film från Brasilien och Israel undergrävde de positiva verkningarna av utjämningsåtgärderna både när det gäller volymen och priset.

(37)

I den ursprungliga undersökningen fastställdes det att de indiska företagen omfattades av följande subventioner; tullkreditsystemet (tullkredit som beviljas före export), tullkreditsystemet (tullkredit som beviljas efter export), förmånstullar i exportfrämjande syfte vid import av kapitalvaror, industriella frizoner för bearbetning på export och exportorienterade företag samt vissa regionala system. De indiska myndigheterna lämnade uppgifter om att tullkreditsystemet (tullkredit som beviljas efter export) och förmånstullar i exportfrämjande syfte vid import av kapitalvaror fortfarande användes, men att de berörda företagen inte var belägna i områden som omfattas av särskilda ekonomiska frizoner/industriella frizoner för bearbetning på export som ersätter industriella frizoner för bearbetning på export och exportorienterade företag. Inga uppgifter inkom rörande de regionala systemen. Fem av de sex samarbetsvilliga företagen bekräftade att de mottagit medel inom ramen för antingen tullkreditsystemet eller systemet med förmånstullar i exportfrämjande syfte vid import av kapitalvaror eller inom ramen för båda dessa system. Det sjätte företaget uppgav sig dock endast vara villigt att besvara denna fråga om kommissionen gick med på att göra en ny beräkning av subventionsnivån. Ett av företagen ansåg att subventionerna inte var utjämningsbara. Enligt artikel 23.1 i grundförordningen måste det inte kunna påvisas att de mottagna subventionerna fortfarande är utjämningsbara eller företas någon ny beräkning av subventionsnivån. Det konstaterades att åtminstone några av de subventionsordningar som i den ursprungliga undersökningen angivits som utjämningsbara fortfarande fanns kvar och att de flesta indiska exportörer använde sig av dem. Eftersom inga företag samarbetade får man utgå från att varje annan exporterande tillverkare också kan använda sig av dessa subventioner. Följaktligen dras slutsatsen att den exporterade likadana produkten fortfarande omfattas av subventionen vilket krävs enligt artikel 23.1 i grundförordningen för att utjämningstullen skall kunna utvidgas till att omfatta import av den likadana produkten från tredjeland.

(38)

Kommissionen mottog en begäran från Terphane och Jolybar om befrielse från registrering och åtgärder. Såsom anges i skälen 24 och 27 samarbetade dessa företag i undersökningen genom att besvara frågeformuläret och godta ett kontrollbesök.

(39)

Kommissionen ändrade genom förordning (EG) nr 1830/2004 (13) förordningen om inledande i syfte att tullmyndigheterna skulle upphöra med registreringen av importen av PET-film från Terphane och Jolybar, vilka konstaterats inte kringgå utjämningstullen.

(40)

I enlighet med detta undersökningsresultat, dvs. att Terphane och Jolybar inte har kringgått gällande utjämningsåtgärder, bör dessa företag även undantas från utvidgning av åtgärderna.

(41)

Mot denna bakgrund konstateras det att det har förekommit kringgående i den mening som avses i artikel 23.1 i grundförordningen. I enlighet med artikel 23.1 i grundförordningen bör de gällande utjämningsåtgärderna beträffande import av den berörda produkten (dvs. PET-film med ursprung i Indien) utvidgas till att omfatta även import av PET-film avsänd från Brasilien och Israel, oavsett om varorna deklarerats ha sitt ursprung i Brasilien eller Israel, med undantag för produkter tillverkade av Terphane och Jolybar.

(42)

I enlighet med artikel 24.5 i grundförordningen, i vilken det föreskrivs att åtgärder skall vidtas mot registrerad import från och med dagen för registreringen, bör utjämningstullen tas ut på import av PET-film som sänts från Brasilien och Israel och som gjorts till föremål för registrering enligt förordningen om inledande vid införseln, med undantag för import av PET-film avsänd från Brasilien och tillverkad av Terphane och PET-film avsänd från Israel och tillverkad av Jolybar.

(43)

De undantag från utvidgningen av åtgärder som beviljats för PET-film tillverkad av Jolybar och Terphane skall i enlighet med artikel 23.3 i grundförordningen fortsätta att gälla så länge det inte fastställs att befrielsen beviljats på grundval av oriktiga eller vilseledande uppgifter från de berörda företagen. Om det lämnas tillräcklig bevisning för motsatsen får kommissionen inleda en undersökning för att fastställa huruvida befrielsen bör dras tillbaka.

(44)

Beslutet att inte utvidga tullen till att omfatta importen av PET-film från Terphane och Jolybar grundar sig på resultaten av denna undersökning. Beslutet att inte utvidga tullen avser således enbart import av PET-film avsänd från Brasilien eller Israel och tillverkad av just dessa rättsliga enheter. Importerad PET-film som tillverkats eller avsänts av ett företag som inte uttryckligen anges med namn och adress i den normativa delen av denna förordning, inbegripet enheter som är närstående dem som uttryckligen anges, omfattas inte av befrielsen och bör därför omfattas av den övriga tullsats som införs genom förordning (EG) nr 2597/1999.

(45)

Berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka rådet avsåg att förlänga den gällande slutgiltiga utjämningstullen och gavs tillfälle att lämna synpunkter och bli hörda. De israeliska myndigheterna anförde på nytt de argument som framförts av de indiska myndigheterna i enlighet med vad som anges i skäl 10. Dessutom lämnades en förteckning över israeliska bearbetare av PET-film som exporterat till Europeiska gemenskapen under 2003 och 2004. Eftersom dessa företag inte hade samarbetat inom de fastställda tidsfristerna kunde de inte undantas från utvidgningen av åtgärderna till Israel.

18.11.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 342/15

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

18.11.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 342/17

(1)

I artiklarna 173–177 i förordning (EEG) nr 2454/93 fastställer kommissionens kriterier för bestämmande av de periodiska enhetsvärdena för de produkter som avses i klassificeringen i bilaga 26 i den förordningen.

(2)

Genom tillämpningen av de regler och kriterier som fastställs i ovannämnda artiklar på de uppgifter som meddelats kommissionen i enlighet med bestämmelserna i artikel 173.2 i den förordningen kan enhetsvärdena för de avsedda produkterna fastställas i enlighet med vad som föreskrivs i bilagan till den här förordningen.

18.11.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 342/23

(1)

Med anledning av Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens (nedan kallade ”de nya medlemsstaterna”) anslutning till gemenskapen bör kommissionens förordning (EG) nr 639/2003 (1) anpassas, och vissa uppgifter bör anges på de nya medlemsstaternas språk.

(2)

Förordning (EG) nr 639/2003 bör därför ändras.

18.11.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 342/25

(1)

Genom artikel 1 i förordning (EG) nr 2247/2003 är det möjligt att utfärda importlicenser för nötköttsprodukter med ursprung i Botswana, Kenya, Madagaskar, Swaziland, Zimbabwe och Namibia. Importen får dock inte överstiga de kvantiteter som är fastställda för vart och ett av dessa exporterande tredjeländer.

(2)

De licensansökningar som ingivits från den 1 till och med den 10 november 2004, uttryckta i urbenat kött, i enlighet med förordning (EG) nr 2247/2003, överstiger för produkter med ursprung i Botswana, Kenya, Madagaskar, Swaziland, Zimbabwe och Namibia inte de tillgängliga kvantiteterna för dessa länder. Det är därför möjligt att utfärda importlicenser för de kvantiteter som det har ansökts om licens för.

(3)

De kvantiteter för vilka det kan ansökas om licenser från och med den 1 december 2004 bör fastställas inom ramarna för den totala kvantiteten på 52 100 t.

(4)

Det bör understrykas att denna förordning inte påverkar rådets direktiv 72/462/EEG av den 12 december 1972 om hälsoproblem och problem som rör veterinärbesiktning vid import från tredje land av nötkreatur, får och getter, svin och färskt kött eller köttprodukter (4).

Förenade kungariket:

Tyskland:

18.11.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 342/27

(1)

Operativa krav och behovet av att genom Europol effektivt bekämpa organiserade former av brottslighet kräver att Moldavien och Ukraina införs i förteckningen över tredjeländer med vilka Europols direktör är bemyndigad att inleda förhandlingar.

(2)

Rådets beslut av den 27 mars 2000 (5) bör därför ändras.

I artikel 2.1 skall under rubriken ”Tredjeländer” nedanstående länder läggas till i den alfabetiska förteckningen:

18.11.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 342/28

(1)

Genom rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (2) och beslut (EG) nr 585/2004 skapas en ram för regionala rådgivande nämnder.

(2)

Enligt artikel 2 i beslut (EG) nr 585/2004 skall en rådgivande nämnd inrättas för Nordsjön (ICES-områdena IV och IIIa).

(3)

I enlighet med artikel 3.1 i beslut (EG) nr 585/2004 har företrädare för fiskerisektorn och andra intressegrupper i Belgien, Danmark, Tyskland, Spanien, Frankrike, Nederländerna, Sverige och Förenade kungariket lämnat in en ansökan om att inrätta en sådan regional rådgivande nämnd.

(4)

I enlighet med artikel 3.2 i beslut (EG) nr 585/2004 har respektive berörd medlemsstat konstaterat att denna ansökan om en rådgivande nämnd för Nordsjön uppfyller kraven i det beslutet. Den 10 september 2004 överlämnade de berörda medlemsstaterna en rekommendation om en sådan rådgivande nämnd till kommissionen.

(5)

På grundval av beslut (EG) nr 585/2004 och den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer har kommissionen gått igenom den ansökan och den rekommendation som de berörda parterna lämnat in och därvid kommit fram till att den regionala rådgivande nämnden för Nordsjön är klar att börja bedriva sin verksamhet.

18.11.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 342/29

(1)

Enligt artikel 3.2 i direktiv 92/102/EEG kan medlemsstaterna få tillstånd att från den förteckning som avses i artikel 3.1 i direktivet undanta jordbruksföretag som håller högst tre får eller getter, för vilka de inte gör anspråk på särskilt stöd, eller ett svin, om dessa djur är avsedda för egen användning eller konsumtion, under förutsättning att djuren före eventuell flyttning underkastas de kontroller som beslutas om i direktivet.

(2)

De slovakiska myndigheterna har begärt att tillståndet skall gälla till och med slutet av juni 2005 och har lämnat lämpliga garantier för veterinärmedicinska kontroller.

(3)

Slovakien bör därför få tillstånd att tillämpa undantaget till och med den 30 juni 2005.

(4)

De åtgärder som anges i detta beslut är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

18.11.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 342/30

(1)

I protokoll 3 till avtalet, ändrat genom gemensamma EES-kommitténs beslut nr 140/2001 (1), fastställs handelsordningen mellan avtalsparterna då det gäller vissa jordbruksprodukter och bearbetade jordbruksprodukter.

(2)

I samband med antagandet av beslut nr 140/2001 förklarade Europeiska gemenskapen och Norge i ett gemensamt uttalande att den icke-jordbruksrelaterade delen av tullen på produkterna i tabell I i protokoll 3 måste tas bort. På denna grundval avslutades diskussionerna mellan tjänstemän från kommissionen och Norge den 11 mars 2004.

(3)

Tekniska ändringar av tullnomenklaturen har gjorts sedan beslut nr 140/2001 antogs.

(4)

I artikel 2.2 i protokoll 3 till avtalet föreskrivs det att de tullar som anges i bilagorna till tabell I i protokoll 3 till avtalet kan anpassas av gemensamma EES-kommittén genom ömsesidiga medgivanden.

(5)

Enligt de diskussioner som avslutades den 11 mars 2004 och de tekniska ändringarna av tullnomenklaturen bör bilagorna I–III i tabell I i protokoll 3 till avtalet ändras.

1.

I bilaga I till tabell I skall punkterna 4–6 och 8 ersättas med punkterna 4–6 och 8 i bilaga I till detta beslut.

2.

I tillägget till bilaga I till tabell I skall posten ”1904 90 90” ersättas med ”1904 90 80”.

3.

I bilaga III till tabell I skall punkterna 2, 7 och 9–19 ersättas med punkterna 2, 7 och 9–11 i bilaga II till detta beslut.

4.

I punkt 6 i bilaga III till tabell I skall posten ”spannmål, annan än majs, i form av korn eller flingor eller andra bearbetade korn (med undantag av mjöl), förkokt eller på annat sätt beredd, ej nämnda eller inbegripna på annat ställe” ersättas med ”spannmål, annan än majs, i form av korn eller flingor eller andra bearbetade korn (med undantag av mjöl och krossgryn), förkokt eller på annat sätt beredd, ej nämnda eller inbegripna på annat ställe”.

5.

I tillägget till bilaga III till tabell I skall posten ”1905.3002” ersättas av ”1905.3200”.