30.9.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 303/1

(1)

I februari 1998 införde rådet genom förordning (EG) nr 368/98 (2), slutgiltiga antidumpningsåtgärder (nedan kallade ”de ursprungliga åtgärderna”) i form av en tull på 24 % på import av glyfosat med ursprung i Kina. Den förordningen ändrades genom rådets förordning (EG) nr 1086/2000 (3), som höjde tullen till 48 % till följd av en undersökning avseende absorbering enligt artikel 12 i grundförordningen. Efter en undersökning avseende kringgående enligt artikel 13 i grundförordningen utvidgades genom rådets förordning (EG) nr 163/2002 (4) den 48-procentiga tullen på import av glyfosat med ursprung i Kina till att även omfatta import av glyfosat som sänds från Malaysia eller Taiwan (oavsett om dess deklarerade ursprung är Malaysia eller Taiwan), med undantag av glyfosat som produceras av ett namngivet företag i något av dessa länder.

(2)

Efter offentliggörandet av tillkännagivandet om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut för de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av glyfosat med ursprung i Kina (5) mottog kommissionen den 18 november 2002 en begäran om översyn av dessa åtgärder enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

(3)

Begäran ingavs av Europeiska glyfosatförbundet (nedan kallat ”den sökande”) som företräder gemenskapsproducenter som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 90 %, av gemenskapens sammanlagda produktion av glyfosat.

(4)

Begäran grundade sig på att dumpningen och skadan för gemenskapsindustrin sannolikt skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna upphörde. Dessutom ansåg kommissionen på grundval av den bevisning som begäran innehöll att åtgärdens nivå inte var tillräcklig för att motverka den skadevållande dumpningen, varför kommissionen på eget initiativ inledde en fullständig interimsöversyn av åtgärderna som omfattade samtliga aspekter av förfarandet. Efter samråd med rådgivande kommittén fastställde kommissionen att det förelåg tillräcklig bevisning för att inleda en översyn vid giltighetstidens utgång och en interimsöversyn enligt artikel 11.2 och 11.3 i grundförordningen, och offentliggjorde ett tillkännagivande om dessa översyner i Europeiska unionens officiella tidning  (6).

(5)

Kommissionen underrättade officiellt de kinesiska myndigheterna, de kinesiska exporterande producenterna och de producenter, importörer och användare i gemenskapen som i begäran fastställdes som berörda samt deras intresseorganisationer om inledandet av undersökningarna. De berörda parterna gavs tillfälle att inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(6)

Eftersom antalet exporterande producenter av den berörda produkten i Kina var stort, vilket framgick av begäran och av den tidigare undersökningen, angavs i tillkännagivandet om inledande att det i undersökningen avseende dumpning skulle tillämpas ett stickprovsförfarande. Kommissionen sände dessutom frågeformulär till de importörer som var kända för kommissionen.

(7)

Det var emellertid endast ett litet antal exporterande producenter från Kina som gav sig till känna och inom de angivna tidsfristerna lämnade de uppgifter som krävs i tillkännagivandet om inledande. Det ansågs därför inte nödvändigt att tillämpa något stickprovsförfarande avseende de exporterande producenterna i Kina. Vidare angav endast en importör att han importerade glyfosat med ursprung i Kina. Det ansågs därför inte nödvändigt att tillämpa något stickprovsförfarande avseende importörerna.

(8)

Kommissionen sände frågeformulär till de parter som såvitt känt var berörda och fick svar från fyra gemenskapsproducenter och två kinesiska exporterande producenter. En importör rapporterade om import med ursprung i Kina och lämnade därefter in ett fullständigt svar på frågeformuläret.

(9)

Ett antal exporterande producenter i Kina, fyra producenter och tretton leverantörer i gemenskapen samt en intresseorganisation för distributörer och användare lämnade skriftliga synpunkter. Samtliga parter som så begärde inom ovannämnda tidsfrist och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda.

(10)

Kommissionen begärde och kontrollerade samtliga uppgifter som den ansåg nödvändiga för att kunna fastställa om det var sannolikt att den skadevållande dumpningen skulle fortsätta eller återkomma och för att kunna fastställa gemenskapens intresse. Kontrollbesök gjordes hos följande företag:

(11)

Den undersökning rörande sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning som gjordes i samband med undersökningarna avseende översyn omfattade perioden 1 januari 2002–31 december 2002 (nedan kallad ”undersökningsperioden”, i tabellerna ”UP”). Undersökningen av utvecklingstendenser när det gäller analysen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från januari 1999 till slutet av undersökningsperioden (nedan kallad ”skadeundersökningsperioden”, i tabellerna ”AP”).

(12)

Två kinesiska företag, Zhejiang Xinan Industrial Group Ltd (nedan kallat ”Xinanchem”) och Zhenjiang Jiagnan Chemical Factory (nedan kallat ”Zhenjiang”) ansökte om marknadsekonomisk status och individuell behandling i enlighet med artikel 2.7 b i grundförordningen. Det fastställdes emellertid att Zhenjiang inte hade exporterat den berörda produkten till gemenskapen under undersökningsperioden. Zhenjiangs ansökan om marknadsekonomisk status och individuell behandling blev därför irrelevant. Xinanchem uppmanades att fylla i blanketten för ansökan om marknadsekonomisk status och ange alla relevanta uppgifter.

(13)

Trots att de flesta aktierna ägdes av privatpersoner ansågs Xinanchem ändå stå under statlig kontroll, eftersom de icke-statliga aktierna var spridda på ett stort antal ägare och det största aktieblocket i företaget ägdes av staten. Dessutom var styrelsen utsedd av staten och majoriteten av styrelseledamöterna var antingen statstjänstemän eller tjänstemän i statsägda företag. Den statliga kontrollen och inflytandet i företaget ansågs därför vara betydande.

(14)

Dessutom fastställdes det att Kinas regering hade gett China Chamber of Commerce Metals, Minerals & Chemicals Importers and Exporters (CCCMC) rätt att stämpla kontrakten och kontrollera exportpriserna för tullklareringen. Systemet omfattade möjligheten att fastställa ett minimipris för export av glyfosat och gav CCCMC rätt att lägga in sitt veto mot exporter som inte respekterade dessa priser.

(15)

Efter samråd med rådgivande kommittén beslutades det därför att Xinanchem inte skulle beviljas marknadsekonomisk status eftersom företaget inte uppfyllde alla kriterier i artikel 2.7 c i grundförordningen.

(16)

Eftersom Xinanchem inte beviljades marknadsekonomisk status ansökte företaget om individuell behandling, dvs. om att det skulle fastställas en individuell dumpningsmarginal på grundval av företagets egna exportpriser. Kommissionen undersökte om företaget faktiskt och juridiskt var tillräckligt oberoende av staten för att kunna fastställa egna exportpriser.

(17)

Det konstaterades i detta avseende att staten i betydande grad hade kontroll över hur Xinanchems fastställde exportpriserna för den berörda produkten, vilket också framgår av skäl 14. Slutsatsen blev därför att Xinanchem inte uppfyllde de nödvändiga kriterierna för individuell behandling enligt artikel 9.5 i grundförordningen.

(18)

Den berörda produkten är glyfosat med ursprung i Kina (nedan kallad ”den berörda produkten”), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2931 00 95 (Taric-nummer 2931009581 och 2931009582) och ex 3808 30 27 (Taric-nummer 3808302711 och 3808302719). Den berörda produkten är densamma som i den undersökning som ledde till att de ursprungliga åtgärderna infördes (nedan kallad ”den ursprungliga undersökningen”).

(19)

Glyfosat är ett icke-selektivt ogräsbekämpningsmedel som förekommer i olika kvaliteter och koncentrationer, varav de viktigaste är syra, salt och beredningar. Syra är grundformen i framställningsprocessen och förekommer normalt som ett torrt pulver med en glyfosathalt på 95 % eller som vått block med en glyfosathalt på 84 % (vattenhalten är den enda skillnaden). Saltet är en löslig form av glyfosat som framställs av syran. Det är en vätska som normalt innehåller 62 % IPA-salt (7), vilket motsvarar en glyfosathalt på 43 %. Beredningarna förekommer normalt i flytande form och består av en blandning av glyfosatsalt, vatten och andra kemikalier, t.ex. ytaktiva ämnen och tillsatser, som gör att bekämpningsmedlet lättare absorberas av växterna och blir effektivare. Standardformen av glyfosatberedningar innehåller 360 gram glyfosat per liter.

(20)

För att minska transportkostnaderna köper importörerna normalt glyfosat i koncentrerad form (vanligtvis i form av syra eller vått block, men även i form av salt) och bearbetar (bereder) den ytterligare genom att tillsätta vatten och andra kemiska ämnen i syfte att erhålla en beredning, som är den enda form som kan användas som slutprodukt, dvs. som icke-selektivt ogräsbekämpningsmedel. Importörer och företag som tillverkar beredningar behandlades därför som en grupp (importörer/företag som tillverkar beredningar) i undersökningen.

(21)

Glyfosat som produceras och säljs i gemenskapen av de gemenskapsproducenter som begär översynen vid giltighetstidens utgång, och glyfosat som produceras i Kina och säljs i gemenskapen av kinesiska exporterande producenter, har samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper och samma användningsområden och betraktas därför som likadana produkter enligt artikel 1.4 i grundförordningen. Det fastställdes också att glyfosat som produceras och säljs på den inhemska marknaden i tredjelandet med marknadsekonomi (nedan kallat ”det jämförbara landet”), dvs. Brasilien, hade samma fysiska, tekniska och kemiska egenskaper och samma användningsområden som glyfosat som produceras i Kina och exporteras till gemenskapen. Följaktligen betraktades dessa produkter som likadana produkter enligt artikel 1.4 i grundförordningen.

(22)

Två kinesiska exportörer samarbetade vid undersökningen. Emellertid exporterade endast en av dem (Xinanchem) den berörda produkten till gemenskapen under undersökningsperioden (nedan kallad ”den kinesiska exportören”). Det andra företagets (Zhenjiang) samarbete begränsade sig således till undersökningen vid giltighetstidens utgång. Den totala kvantiteten glyfosat med ursprung i Kina som importerades under undersökningsperioden motsvarar mindre än 50 % av den kvantitet som importerades under den ursprungliga undersökningens undersökningsperiod (12 månader till och med slutet av augusti 1995). Eftersom konsumtionen ökade, minskade marknadsandelen för importen av den berörda produkten med ursprung i Kina i större utsträckning under samma period. Den minskade från 11 % under den ursprungliga undersökningens undersökningsperiod till mindre än 3 % i början av skadeundersökningsperioden och till mindre än 2 % 2001. Den ökade sedan under undersökningsperioden, men förblev lägre än 2 %.

(23)

Eftersom Kina anses vara en övergångsekonomi var kommissionen i detta fall tvungen att fastställa normalvärdet på grundval av uppgifter från producenter i ett marknadsekonomiskt tredjeland i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen.

(24)

Kommissionen föreslog för detta ändamål Brasilien i tillkännagivandet om inledande. Brasilien var också det jämförbara land som användes i den undersökning som ledde till att åtgärderna infördes.

(25)

Alla berörda parter gavs tillfälle att framföra sina synpunkter om det planerade valet av jämförbart land.

(26)

Den kinesiska importören hävdade att man borde använda ett land med en mer passande ekonomisk utvecklingsnivå än Kina och att ett jämförbart land i Asien skulle lämpa sig bättre för jämförelse. Det bör noteras att samma ekonomiska utvecklingsnivå inte i sig är en relevant faktor för att fastställa normalvärdet. Även om det inte lades fram några väl underbyggda förslag beträffande ett annat jämförbart land än Brasilien frågade kommissionen kända taiwanesiska och malaysiska producenter av den berörda produkten om de var villiga att tillhandahålla de nödvändiga uppgifterna. De tillfrågade producenterna i Taiwan och Malaysia angav att båda ländernas marknader var starkt påverkade av lågprisimport av glyfosat med ursprung i Kina och att priserna i deras länder inte var representativa. En producent i Taiwan ansåg att andra länder, exempelvis Brasilien, skulle vara bättre lämpade för detta syfte. Det åstadkoms således inget ytterligare samarbete från dessa producenters sida.

(27)

Den kinesiska exporterande producenten hävdade också att uppgifterna rörande Brasilien skulle komma att tillhandahållas av ett närstående dotterbolag till ett företag som är medlem i den sökande och att kommissionen hellre skulle använda oberoende och kontrollerbara uppgifter för att fastställa normalvärdet. Kommissionen ansåg emellertid att det faktum att ett företag i det land som föreslagits som jämförbart land är närstående ett företag som är medlem i den sökande inte nödvändigtvis innebär att uppgifterna inte är tillförlitliga eller kontrollerbara. Vid fastställandet av normalvärdet ägnades särskild uppmärksamhet åt att undanröja alla eventuella inverkningar av detta förhållande mellan företagen.

(28)

Mot bakgrund av att Brasilien ansågs vara ett rimligt val och det fanns samarbetsvilliga producenter med jämförbara produktionsprocesser, och särskilt med hänsyn till att Brasilien använts som jämförbart land i den undersökning som ledde till att åtgärderna infördes, valdes Brasilien som jämförbart land. Kommissionen försökte erhålla de nödvändiga uppgifterna från de två kända producenterna i landet, dvs. Monsanto do Brasil (nedan kallat ”Mobras”) och Nortox. Kommissionen lyckades till slut erhålla uppgifter endast från Mobras, som är det företag som är närstående en medlem i den sökande. Det fastställdes att detta företags inhemska försäljning var representativ i förhållande till den kinesiska exporterande producentens försäljning av den berörda produkten till gemenskapen.

(29)

Normalvärdet beräknades för alla former av glyfosat som produceras och säljs i Brasilien, dvs. glyfosatsyra och olika beredningar med olika koncentration av glyfosat.

(30)

Det fastställdes att de produkttyper som såldes på den brasilianska marknaden inte var jämförbara med den produkttyp som den ovannämnda exporterande producenten sålde till gemenskapen. Därför fastställdes normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen på grundval av produktionskostnaden jämte ett skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. Försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst fastställdes på grundval av Mobras inhemska försäljning av den likadana produkten. Det bör i detta avseende noteras att Mobras fick största delen av sina råvaror för glyfosatproduktionen från ett närstående företag i Brasilien. Det närstående företagets vinstnivå anpassades därför och sänktes till en lägre nivå vid fastställandet av den kostnad för inköp av råvaror som användes vid beräkningen av produktionskostnaderna.

(31)

Beloppen för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst baserades på faktiska uppgifter om Mobras försäljning av glyfosat vid normal handel.

(32)

Den kinesiska exporterande producentens hela exportförsäljning till gemenskapen skedde direkt till oberoende kunder i gemenskapen, och exportpriset fastställdes därför i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de priser som betalats eller skulle betalas.

(33)

Av en jämförelse mellan uppgifterna rörande den kinesiska exporterande producentens export till gemenskapen och den sammanlagda importen med ursprung i Kina (se skäl 58) framgick att samarbetsviljan var låg, eftersom denna export utgjorde mindre än 26 % av gemenskapens sammanlagda import från Kina under undersökningsperioden.

(34)

För att uppnå en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset togs hänsyn i form av justeringar för sådana olikheter som påstods och konstaterades inverka på prisernas jämförbarhet, enligt artikel 2.10 i grundförordningen. På denna grundval gjordes vid behov justeringar med hänsyn till indirekta skatter, rabatter, transport, försäkring, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader, förpackning, krediter och provision. De justeringar av exportpriset som rör inhemsk frakt i det exporterande landet, förpackningskostnader och kreditkostnader gjordes på grundval av de kostnader som fastställdes i det jämförbara landet.

(35)

Jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset gjordes på nivån fritt fabrik.

(36)

Av en jämförelse mellan normalvärdet och den kinesiska exporterande producentens exportpris framgick att dumpningsmarginalen var 28,7 % under undersökningsperioden.

(37)

Eftersom den exporterande producenten inte beviljades individuell behandling, beräknades en enda dumpningsmarginal för hela Kina.

(38)

Eftersom samarbetsviljan var låg (se skäl 33) fastställdes dumpningsmarginalen för de icke samarbetsvilliga kinesiska exporterande producenterna på grundval av den största marginal som fastställts för en representativ typ av den samarbetande exporterande producentens berörda produkt. Detta tillvägagångssätt bedömdes som lämpligt eftersom det inte fanns någonting som tydde på att någon av de icke samarbetande producenterna dumpade produkten till en lägre nivå än den exporterande producenten. För alla icke samarbetsvilliga exporterande producenter och den samarbetsvilliga exporterande producent som inte hade någon export till gemenskapen under undersökningsperioden fastställdes därför en dumpningsmarginal på 30,2 %.

(39)

Dessutom beräknades för hela landet en genomsnittlig dumpningsmarginal där den viktningsfaktor som användes var cif-värdet för varje grupp exportörer, dvs. samarbetsvilliga exportörer och icke samarbetsvilliga exportörer. Dumpningsmarginalen för hela landet fastställdes till 29,9 %.

(40)

Den dumpningsmarginal för hela landet som fastställdes vid interimsöversynens undersökning var lägre än den dumpningsmarginal som fastställts vid den ursprungliga undersökningen och var dessutom lägre än den dumpningsmarginal som fastställdes vid undersökningen avseende absorption enligt artikel 12 i grundförordningen. Det bör erinras om att den berörda produktens normalvärde har minskat betydligt sedan den ursprungliga undersökningens undersökningsperiod. Det är därför rimligt att dra slutsatsen att det inte är sannolikt att en högre dumpningsmarginal skulle återkomma om åtgärderna ändrades så att de avspeglar den dumpningsmarginal som fastställs i interimsöversynen.

(41)

Av svaren på frågeformuläret och Eurostats statistik framgick att glyfosat såldes till tredjeländer till ännu lägre priser än de dumpade försäljningspriserna på gemenskapsmarknaden. Av svaren på frågeformuläret framgick dessutom att exporten till tredjeländer ökade med mer än 100 % efter det att de slutgiltiga åtgärderna införts. Om åtgärderna upphävdes skulle de exporterande producenterna i Kina därför i betydande kvantiteter och till dumpade priser kunna styra den export som för närvarande går till andra marknader till gemenskapsmarknaden.

(42)

Av de uppgifter som den sökande lämnat framgick att mer än 80 % av all glyfosatproduktion i Kina exporteras. De två samarbetsvilliga exporterande producenterna exporterar merparten av sin sammanlagda produktion av glyfosat. Det konstaterades därför att den största delen av glyfosatproduktionen i Kina är inriktad på exportmarknader.

(43)

De två samarbetsvilliga företagen angav att deras produktionskapacitet under undersökningsperioden var omkring 34 000 ton glyfosat, uttryckt i 95 % syraekvivalenter. Dessa båda företag har enligt svaren på frågeformuläret ökat sin produktionskapacitet med mer än 92 % sedan 1999. Enligt uppgifter från den sökande uppgår den sammanlagda glyfosatproduktionskapaciteten i Kina till uppskattningsvis 79 500 ton. Båda de samarbetsvilliga företagens verksamhet låg nära full kapacitetsnivå. Enligt uppgifter från den sökande låg emellertid det genomsnittliga kapacitetsutnyttjandet för samtliga producenter i Kina på omkring 83 % 2001, vilket innebär att det fanns en outnyttjad produktionskapacitet på cirka 13 500 ton.

(44)

På grundval av ovanstående drogs slutsatsen att de exporterande producenterna i Kina har kapacitet att öka sin export till gemenskapsmarknaden om åtgärderna upphävs.

(45)

Efter det att det införts slutgiltiga antidumpningsåtgärder i februari 1998 genomfördes två andra undersökningar i enlighet med artiklarna 12 och 13 i grundförordningen (se skäl 1). Dessa undersökningar visade att de kinesiska exportörerna var oförmögna att konkurrera på gemenskapsmarknaden till icke-dumpade priser. För att kunna verka på gemenskapsmarknaden måste de tillämpa dels kringgående, dvs. omlastning i andra länder av den berörda produkt som exporteras till gemenskapen till väsentligen dumpade priser (undersökning avseende kringgående enligt artikel 13), dels absorption.

(46)

Mer än 90 % av den senaste importen med ursprung i Kina har skett inom ramen för förfarandet för aktiv förädling. Under skadeundersökningsperioden skedde, på bekostnad av förtullad import, en stadig ökning av den import med ursprung i Kina som skedde inom ramen för förfarandet för aktiv förädling från omkring 60 % av den sammanlagda importen 1999 till mer än 90 % under undersökningsperioden. Det är tydligt att Kinas export har inriktats mer på aktiv förädling under senare år.

(47)

Eftersom Kina har outnyttjad produktionskapacitet och eftersom de genomsnittliga priserna för export till länder utanför EU under undersökningsperioden var betydligt lägre än priserna på gemenskapsmarknaden är det troligt att ett upphävande av åtgärderna skulle leda till att den ytterligare produktionen, eller den försäljning som för närvarande exporteras till länder utanför gemenskapen, skulle styras till gemenskapsmarknaden i betydande kvantiteter.

(48)

Av undersökningen framgår att priserna på export med ursprung i Kina fortfarande dumpas. Det är därför rimligt att anta att dumpningen sannolikt skulle fortsätta i framtiden, särskilt som det inte finns någonting som tyder på motsatsen. Dessutom konstaterades det vara sannolikt att volymen dumpad import, som för närvarande är låg, skulle öka kraftigt om åtgärderna upphörde att gälla.

(49)

Den samarbetsvilliga producenten i Kina, Xinanchem, sade sig vara villig att göra ett åtagande. Det bör emellertid erinras om att Xinanchem inte uppfyllde de nödvändiga kriterierna för individuell behandling på grund av förekomsten av ett system för priskontroll som förvaltades av CCCMC för statens räkning. Eftersom samarbetsviljan hos de exporterande producenterna i Kina var så låg, kunde kommissionen dessutom inte vidare överväga något åtagande från Xinanchem på grund av den stora risk som fanns för att detta skulle kringgås. Den samarbetsvilliga exporterande producenten underrättades om detta. Xinanchem gjorde dessutom inte heller något konkret åtagande till kommissionen.

(50)

De fyra gemenskapsproducenter som samarbetade vid undersökningen svarade för 100 % av gemenskapsproducenterna av glyfosat under undersökningsperioden. De utgör därför gemenskapsindustrin i enlighet med artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen.

(51)

För denna undersökning, och på samma sätt som i den ursprungliga undersökningen, anses gemenskapsindustrin omfatta endast företag som faktiskt producerar glyfosat, dvs. som producerar glyfosat utifrån de nödvändiga råvarorna (till skillnad från företag som tillverkar beredningar, dvs. bara omvandlar en form av glyfosat till en annan). En kinesisk exporterande producent hävdade att företag som tillverkar beredningar, dvs. köper glyfosatsyra eller glyfosatsalt och bearbetar det till glyfosatberedningar, också borde betraktas som gemenskapsproducenter. Den produkt som berörs av denna undersökning är emellertid glyfosat i alla dess olika former, och det står klart att ett företag som tillverkar beredningar per definition endast bearbetar en befintlig form av glyfosat till en annan form. Ett företag som tillverkar beredningar kan därför inte godtas som en faktisk producent av glyfosat. Denna åtskillnad mellan å ena sidan producenter och å andra sidan importörer och företag som tillverkar beredningar överensstämmer med den ursprungliga undersökningens linje.

(52)

Beträffande en av producenterna var det nödvändigt att fastställa huruvida han, på grund av företagsstrukturen hos den koncern som han tillhörde, kunde definieras som gemenskapsproducent. Det konstaterades att producenten helt ingick i en enda ekonomisk enhet, som består av ett stort antal företag och fungerar på följande sätt: Koncernens huvudkontor, som är beläget utanför gemenskapen, köper råvarorna. Ett dotterbolag i gemenskapen (producenten i fråga) producerar glyfosatsyra inom ramen för ett med huvudkontoret överenskommet tullförfarande. Huvudkontoret förblir ägare till glyfosatet. Koncernens huvudkontor säljer därefter glyfosatsyran till ett andra dotterbolag i gemenskapen, där den bearbetas till salt och beredningar. Glyfosatberedningarna säljs därefter vidare till ett nätverk av närstående distributörer i gemenskapen inom koncernen, vilka i sin tur säljer den till oberoende kunder. Undersökningen har visat att det glyfosat som tillverkas av detta företag har ursprung i gemenskapen och att produktionsprocesserna, de tekniska investeringarna och kapitalinvesteringarna för tillverkning och försäljning äger rum i gemenskapen. Producenten är därför en gemenskapsproducent enligt artiklarna 5.4 och 4.1 i grundförordningen.

(53)

En gemenskapsproducent och en intresseorganisation som företräder distributörer och användare hävdade att ett företag som betraktas som en gemenskapsproducent i själva verket inte producerade glyfosatsyra inom gemenskapen, utan endast importerade syra eller salt från ett tredjeland och tillverkade beredningar i gemenskapen. Av undersökningen framgår att företaget visserligen importerar en viss mängd glyfosatberedningar från tredjeländer, men att huvudparten av de produkter den säljer i gemenskapen tillverkas från glyfosatsyra som företaget själv producerat i gemenskapen. Företaget ansågs därför vara en gemenskapsproducent, och argumentet måste tillbakavisas.

(54)

Undersökningen av den dumpade importens inverkan på gemenskapsindustrin inbegrep en uppskattning av alla ekonomiska faktorer och indikatorer som var av betydelse för industrins situation mellan 1999 och undersökningsperioden.

(55)

Överlag, och om inget annat anges, hänför sig volymangivelserna för glyfosat till alla former av glyfosat. För att möjliggöra jämförelser har volymerna angetts i glyfosatsyraekvivalenter på 95 %. Försäljningssiffrorna för gemenskapsindustrin omfattar bara försäljning av sådant glyfosat som producerats i gemenskapen, inte försäljning av glyfosat som importerats och därefter sålts vidare av vissa gemenskapsproducenter.

(56)

Glyfosatmarknaden inom gemenskapen, som gemenskapsindustrin riktar sin försäljning till, omfattar både efterfrågan på glyfosatberedningar som är färdiga att användas som ogräsbekämpningsmedel och efterfrågan hos importörer eller företag som tillverkar beredningar, av glyfosat i form av antingen salt eller syra för vidare bearbetning till beredningar vilka därefter antingen kan säljas till gemenskapen eller exporteras. Båda dessa former av efterfrågan kan tillgodoses antingen av gemenskapsindustrin själv eller av import från tredjeländer. Förbrukningen i gemenskapen har därför bedömts på grundval av försäljning till distributörer/användare och importörer/företag som tillverkar beredningar. Denna har beräknats på grundval av gemenskapsindustrins sammanlagda produktion, vilken justerats i förhållande till förändringar i lagernivåerna, plus den sammanlagda importen enligt uppgifter från Eurostat – som kompletterats av gemenskapsindustrin i fråga om vissa volymer som undergått särskild tullbehandling – minus den export som gemenskapsindustrin rapporterat om.

(57)

På denna grundval konstaterades det att förbrukningen hade ökat stadigt och med 41 % mellan 1999 och 2002. Detta avspeglar det faktum att glyfosat i allt större utsträckning godtas och används som ett icke-selektivt ogräsbekämpningsmedel. I tabellen nedan uttrycks uppgifterna i ton:

Tabell 1

Förbrukning

(58)

Volymen av importen av den berörda produkten fastställdes på grundval av statistik från Eurostat och kompletterades med uppgifter från gemenskapsindustrin i fråga om vissa volymer som fick särskild tullbehandling. För att skydda dessa uppgifters konfidentialitet anges indexerade siffror. Den totala kvantiteten glyfosat med ursprung i Kina som importerades under undersökningsperioden motsvarar mindre än 50 % av den kvantitet som importerades under den ursprungliga undersökningens undersökningsperiod (12 månader till och med slutet av augusti 1995). Eftersom konsumtionen ökade, minskade marknadsandelen för importen av den berörda produkten med ursprung i Kina i större utsträckning under samma period. Den minskade från 11 % under den ursprungliga undersökningens undersökningsperiod till mindre än 3 % i början av skadeundersökningsperioden och till mindre än 2 % 2001. Den ökade därefter under undersökningsperioden, men förblev lägre än 2 %. I enlighet med vad som anges i skäl 46 har mer än 90 % av den senaste importen med ursprung i Kina skett inom ramen för förfarandet för aktiv förädling, vilket visar att den största delen av det kinesiska glyfosat som importeras faktiskt återexporteras. Detta återspeglar det faktum att åtgärderna försvårar försäljningen i gemenskapen. Under skadeundersökningsperioden skedde, på bekostnad av förtullad import, en stadig ökning av den import med ursprung i Kina som gjordes inom ramen för förfarandet för aktiv förädling från omkring 60 % av den sammanlagda importen 1999 till mer än 90 % under undersökningsperioden. De kinesiska exportörernas marknadsandel har minskat tydligt till följd av de gällande åtgärderna, men de kinesiska exportörerna är likväl fortsatt mycket närvarande på gemenskapsmarknaden. Utvecklingen av importen med ursprung i Kina och dess marknadsandel under skadeundersökningsperioden framgår av de indexerade siffrorna i tabellen nedan (bas: 1999).

Tabell 2

Import med ursprung i Kina

(59)

Eftersom importen till gemenskapen av glyfosatberedningar med ursprung i Kina varit försumbar och det inte förekommit någon import av glyfosatsalt under undersökningsperioden användes endast priserna för glyfosatsyra vid fastställandet av prisutvecklingen. Följande uppgifter grundar sig på Eurostats statistik. Priserna för importen av glyfosatsyra (95 %) med ursprung i Kina, uttryckta i euro per kilogram före antidumpningstull, minskade stadigt från 3,50 euro per kilogram 1999 till 2,80 euro per kilogram under undersökningsperioden, dvs. en minskning med 20 % totalt sett. För närmare uppgifter se tabellen nedan.

Tabell 3

Kina-priser

(60)

Av de skäl som anges i skäl 59 fastställdes även prisunderskridandet med hjälp av endast priserna för glyfosatsyra. Eftersom den syra som importeras från Kina har en syrahalt på 95 % och den som säljs av gemenskapsproducenterna på gemenskapsmarknaden är i våta block med en syrahalt på 84 % omräknades priserna för glyfosat i block till priser för syra (95 %) i syfte att säkerställa en rättvis jämförelse. Denna omräkning var möjlig eftersom den enda skillnaden mellan de två produkterna huvudsakligen är att blocken har ett högre vatteninnehåll. Priserna för glyfosatet från Kina grundades dessutom på de uppgifter som lämnats av den samarbetsvilliga exporterande producenten under undersökningen. På grundval av priserna vid gemenskapens gräns, efter tull men före antidumpningstull, under undersökningsperioden fastställdes prisunderskridandemarginalen till mellan 20 och 30 %, vilket visar att utan åtgärderna skulle priserna på gemenskapsmarknaden vara utsatta för prispress nedåt från de lägre priserna för glyfosat från Kina. Storleken på de gällande antidumpningstullarna (48 %) gör att priset före tull för glyfosat med ursprung i Kina överskrider gemenskapsindustrins försäljningspris med mellan 10 och 20 %. Det är emellertid att märka att prisunderskridandemarginalen på över 80 % har fastställts på grundval av försäljningen (till priserna före tull) under undersökningsperioden av glyfosat med ursprung i Kina (se skälen 119 och 120).

(61)

Såsom anges i skäl 71 importerade en gemenskapsproducent betydande kvantiteter glyfosatberedningar från närstående företag i tredjeland. Denna import avser beredningar med ett högt värde som inte är av standardkvalitet. Både import- och återförsäljningspriserna för denna produkt är väsentligt högre än priserna för de standardberedningar som såldes i gemenskapen av gemenskapsindustrin. Denna import bidrog således inte till prisnedgången på gemenskapsmarknaden.

(62)

Importsiffrorna nedan omfattar glyfosat som importerats inom ramen för förfarandet för aktiv förädling men inte sådant glyfosat som importeras av en gemenskapsproducent från närstående företag i tredjeland.

Tabell 4

Importvolym från andra tredjeländer

(63)

För att prisjämförelsen för importen av glyfosat från tredjeland skall vara meningsfull har den grundats på priset för glyfosatsyra, eftersom denna form svarade för mer än 90 % av glyfosatimporten under undersökningsperioden.

(64)

Den glyfosatimport som företogs av företag som inte var närstående företag till en gemenskapsproducent minskade något, dvs. från 3 912 ton 1999 till 3 127 ton under undersökningsperioden. Den enda betydande importen under undersökningsperioden från andra länder än Kina, bortsett från gemenskapsproducenternas import från närstående företag utanför gemenskapen, kom från Taiwan (se tabellen ovan). Efter en undersökning om kringgående utvidgades tullen på importen av den berörda produkten som avsänts från Malaysia eller Taiwan (oavsett om importen deklarerats ha sitt ursprung i Malaysia eller Taiwan), med undantag för produkter som producerats av ett namngivet företag i vart och ett av dessa länder. Importen från Malaysia minskade väsentligt efter utvidgningen av åtgärderna och var därför obetydlig under undersökningsperioden.

(65)

När det gäller Taiwan minskade importen under 2001, då undersökningen om kringgående pågick, men ökade på nytt under undersökningsperioden upp till en nivå motsvarande ca 4 % av förbrukningen i gemenskapen. Även om importen från Taiwan fortfarande ligger på en relativt hög nivå bör det hållas i åtanke att inte all export från Taiwan omfattas av den utvidgade tull som undersökningen om kringgående gav upphov till. Under skadeundersökningsperioden var priserna för importen från Taiwan 10 till 20 % högre än priserna för importen från Kina (antidumpningstullen på import från Kina ej medräknad), och priserna på importen från Taiwan underskred inte heller gemenskapsindustrins priser under undersökningsperioden. Importen från alla andra länder skedde till priser som var nästan jämförbara med gemenskapsindustrins priser.

(66)

För att möjliggöra en meningsfull bedömning av vissa skadefaktorer var det nödvändigt att bortse från uppgifterna rörande den producent som avses i skäl 52 i de fall dessa uppgifter eventuellt var påverkade av företag inom koncernen som låg utanför gemenskapen. Eftersom lönsamheten för detta företags europeiska verksamhet var påverkad av resultatet för hela dess leveranskedja, inbegripet dess huvudkontor som är beläget utanför gemenskapen, ansågs det lämpligt att bortse från uppgifterna från detta företag i skadeanalysen under f) Lönsamhet och h) Kassaflöde och förmåga att anskaffa kapital samt i analysen av avkastningen på investeringar under g) Investeringar och avkastning på investeringar. Eftersom detta företag bildats genom en fusion mellan två oberoende företag kunde det dessutom inte heller lämna uppgifter rörande försäljningspriser och sysselsättning för hela skadeundersökningsperioden. Därför var det även nödvändigt att bortse från tillgängliga uppgifter vid analysen av utvecklingen under e) Försäljningspriser och kostnader och i) Sysselsättning, produktivitet och löner. Eftersom detta företag endast svarade för mellan 15 och 25 % av gemenskapsproduktionen av den berörda produkten är undersökningsresultaten nedan att anse som representativa.

(67)

Gemenskapsindustrins glyfosatproduktion ökade från 48 334 ton 1999 till toppnivån 54 575 ton 2000 för att därefter minska till 50 448 ton under undersökningsperioden. Detta motsvarar en total ökning med 4 % under skadeundersökningsperioden.

(68)

Produktionskapaciteten ökade från ca 63 000 ton 1999 till närmare 70 000 ton under undersökningsperioden, dvs. med 11 %. Ökningen under 2000 och 2001 berodde på att ytterligare produktionskapacitet togs i drift och att produktionsprocessen förbättrats ytterligare.

(69)

Kapacitetsutnyttjandet ökade från 77 till 83 % under 2000, minskade under 2001 och sjönk till 72 % under undersökningsperioden, dvs. en total minskning med 5 procentenheter jämfört med 1999. De ekonomiska verkningarna av minskat kapacitetsutnyttjande undersöktes, och det konstaterades att dessa hade en försumbar inverkan på lönsamheten.

(70)

Det minskade kapacitetsutnyttjandet påverkas, trots ökningen av försäljningen av den berörda produkten i gemenskapen, negativt av utvecklingen av gemenskapsindustrins exportförsäljning till tredjeland. Under skadeundersökningsperioden minskade gemenskapsindustrins exportförsäljning stadigt från 58 % av dess försäljning i världen 1999 till 38 % av dess försäljning i världen under undersökningsperioden.

(71)

Siffrorna för produktionen och för kapacitetsutnyttjandet både för 2001 och för 2002 var påverkade av att en gemenskapsproducents produktion minskade till följd av dennes beslut att importera vissa glyfosatprodukter från närstående företag i tredjeland i stället för att producera dessa produkter i gemenskapen. Det glyfosat som avses är nyligen utvecklade former som kräver sådan produktionsutrustning som för närvarande inte finns tillgänglig i gemenskapen. Den försämrade utveckling som dessa skadeindikatorer uppvisade 2001 och 2002 bör ses mot bakgrund av den utveckling som beskrivs i skäl 61. I tabellen nedan anges närmare uppgifter.

Tabell 5

Produktion

(72)

Glyfosatlagren ökade under skadeundersökningsperioden, från 9 149 ton 1999 till 14 554 ton under undersökningsperioden (dvs. med 59 %). Ökningen skedde huvudsakligen under 2001 och 2002. Den är en följd av gemenskapsproducenternas insatser för att upprätthålla ett högt kapacitetsutnyttjande i syfte att täcka de fasta kostnaderna i sina anläggningar i en situation då marknaden inte kunde absorbera dessa kvantiteter. I tabellen nedan anges närmare uppgifter.

Tabell 6

Lager

(73)

En part i Kina hävdade att gemenskapsindustrins lageruppbyggnad inte kunde tillskrivas importen från Kina utan endast var att hänföra till gemenskapsindustrins minskade exportförsäljning. I detta sammanhang bör det noteras att konkurrensen från det glyfosat från Kina som importerades inom ramen för förfarandet för aktiv förädling och därefter exporterades bidrog till minskningen av gemenskapsindustrins exportförsäljning.

(74)

Försäljningen av glyfosat producerad av gemenskapsindustrin ökade stadigt på gemenskapsmarknaden under skadeundersökningsperioden, från 19 945 ton 1999 till 29 607 ton under undersökningsperioden (dvs. en ökning med 48 % totalt sett). Gemenskapsindustrins marknadsandel ökade således från 80 % under 1999 till 85 % under undersökningsperioden och nådde upp till 89 % under 2001. Den minskning av marknadsandelen som inträffade mellan 2001 och 2002 berodde på en gemenskapsproducents import av glyfosat från tredjeland (se skäl 71).

Tabell 7

Försäljning

(75)

Priserna jämfördes för beredningar, eftersom det är denna form som används som ogräsbekämpningsmedel av slutkonsumenterna. Glyfosatberedningar svarar dessutom för den allra största delen av glyfosatförsäljningen, både värdemässigt och volymmässigt. I syfte att säkerställa en rättvis prisjämförelse och med hänsyn till att det finns ett antal olika slags glyfosatberedningar på marknaden, vilka uppvisar stora prisskillnader beroende på koncentration och vilken typ av ytaktiva ämnen som använts, valde kommissionen ut den vanligaste beredningen, dvs. en standardberedning som innehåller 360 gram glyfosat per liter. Den s.k. 360-standardberedningen svarade för ca 40 % av gemenskapsindustrins försäljningsvolym av glyfosat i gemenskapen under skadeundersökningsperioden, och eftersom patenttiden nu löpt ut är den beredning som vanligen importeras från Kina eller framställs av importerad syra eller importerat salt med ursprung i Kina.

(76)

Glyfosatberedningar som produceras av gemenskapsindustrin och som innehåller särskilda ytaktiva ämnen för att göra produkten mindre farlig undersöktes separat i samband med denna jämförelse. Försäljningen av denna icke-farliga beredning som innehåller 360 gram glyfosat per liter svarade för ca 20 % av gemenskapsindustrins försäljningsvolym av glyfosat i gemenskapen under skadeundersökningsperioden. Glyfosatsyra svarade normalt sett för ca 18 % av gemenskapsindustrins försäljningsvolym av glyfosat i gemenskapen under skadeundersökningsperioden. Resten av denna försäljning utgjordes av glyfosatsalt och andra icke-standardberedningar med ett annat glyfosatinnehåll per liter eller som innehåller särskilda ytaktiva ämnen för att öka verkan eller förbättra riskklassificeringen.

(77)

Glyfosatsyra är den komponent i glyfosatberedningar som svarar för den största delen av produktionskostnaden. När det gäller 360-standardberedningar svarar glyfosatsyra för ca 55 % av den totala produktionskostnaden. När det gäller icke-farlig 360-beredning är motsvarande siffra ca 45 %.

(78)

Försäljningspriserna för 360-standardglyfosatberedning, uttryckt i kilogram och i 95 % syraekvivalent (motsvarande 2,64 liter blandad produkt) minskade stadigt, från 9,23 euro 1999 till 7,28 euro 2002, dvs. en minskning med 21 % totalt sett. Produktionskostnaden minskade stadigt, från 10,37 euro 1999 till 8,14 euro under undersökningsperioden, dvs. en minskning med 21 % totalt sett. Produkten var olönsam under hela skadeundersökningsperioden, även om skillnaden mellan produktionskostnaden och försäljningspriset var relativt oförändrad under perioden.

Tabell 8

360-standardberedning

(79)

Försäljningspriset för icke-farlig glyfosatberedning innehållande 360 gram glyfosat per liter, uttryckt i 95 % syraekvivalent (motsvarande 2,64 liter blandad produkt) minskade stadigt under perioden 1999–2002, och totalt sett uppgick minskningen till 12 %. Även produktionskostnaden minskade under perioden 1999–2001. Den ökade dock igen under undersökningsperioden, varvid ökningen uppgick till 22 % totalt sett. Ökningen av produktionskostnaden under undersökningsperioden berodde på det minskade kapacitetsutnyttjandet. Lönsamheten för denna produkt ökade under skadeundersökningsperioden.

Tabell 9

Icke-farlig 360-beredning

(80)

I tabellen nedan anges de kombinerade vägda genomsnittliga försäljningspriserna och produktionskostnaderna för alla former av glyfosat, dvs. salt, syra och alla blandade produkter. Försäljningspriserna och produktionskostnaderna ökade till synes under 2001. Orsaken till detta är en förändring i den produktmix som såldes på gemenskapsmarknaden, dvs. gemenskapsindustrin sålde mindre av syra och salt med ett lågt värde på gemenskapsmarknaden.

Tabell 10

Alla produkter

(81)

Den totala lönsamheten för gemenskapsindustrins glyfosatverksamhet föll från 4,2 % 1999 till 2,6 % under undersökningsperioden. Denna lönsamhet avser alla former av glyfosat som gemenskapsindustrin producerade och sålde i gemenskapen. Importerat glyfosat som sålts vidare (se skäl 71) ingår inte i beräkningen.

(82)

En part i Kina hävdade att den produkt som importerades och såldes vidare borde ha ingått i bedömningen av den totala lönsamheten. Det var emellertid korrekt att utelämna dessa produkter vid bedömningen, eftersom de inte inverkar på lönsamheten för gemenskapsindustrins produktion och försäljning i gemenskapen. Detta påstående avvisas därför.

(83)

Den totala lönsamheten påverkades även negativt av den produktmix som gemenskapsindustrin sålde på gemenskapsmarknaden. Gemenskapsindustrin hade planer på att överge standardglyfosatberedningar, vilka gick med förlust på grund av pressen från lågprisimporten, huvudsakligen från Kina och Taiwan, till förmån för mer sofistikerade produkter med ett högt värde, t.ex. icke-farliga beredningar. Under undersökningsperioden minskade emellertid försäljningen av dessa produkter med ett högt värde som producerades inom gemenskapen till följd av en försämrad efterfrågan på dessa produkter, vilket inverkade negativt på den totala lönsamheten. Siffrorna avseende lönsamheten framgår av tabell 11.

(84)

Glyfosat säljs även på gemenskapsmarknaden av importörer och företag. Denna försäljning, som nästan uteslutande består av gemenskapsindustrins storsäljande produkt, dvs. 360-glyfosatberedning, konkurrerar direkt med gemenskapsindustrins försäljning av samma beredning. Glyfosatet i fråga anskaffas antingen som syra eller som ett salt, huvudsakligen från gemenskapsproducenter, men importeras även från tredjeland. Även om gemenskapsindustrins försäljning för att möta efterfrågan på denna standardberedning inte har varit lönsam, måste den ändå fortsätta med denna försäljning, eftersom den utgör ett bidrag till att täcka gemenskapsindustrins fasta kostnader i och med att den bidrar till att hålla kapacitetsutnyttjandet uppe.

Tabell 11

Lönsamhet

(85)

Investeringarna i glyfosatbranschen minskade kraftigt efter 1999 och uppgick endast till mellan 15 och 18 % av 1999 års nivå. Merparten av de investeringar som ledde till kapacitetsökningen 2001 gjordes under åren fram till 1999. Inga större investeringar planerades eller genomfördes under resten av skadeundersökningsperioden. I tabellen nedan anges närmare uppgifter.

Tabell 12

Investeringar

(86)

Gemenskapsindustrins kassaflöde försämrades kraftigt mellan 1999 och undersökningsperioden, både i absoluta tal och uttryckt i procent av omsättningen. Denna försämring ligger i linje med försämringen av den totala lönsamheten under skadeundersökningsperioden.

Tabell 13

Kassaflöde

(87)

Kapital anskaffas antingen via börsen eller internt inom företaget. Under de senaste åren har investeringarna, och ibland även utgifter för forskning och utveckling, varit begränsade till följd av glyfosatförsäljningens minskade lönsamhet. Att det inte gjorts några betydande investeringar sedan 2000 bekräftas av sifferuppgifterna i skäl 85.

(88)

Den gemenskapsproducent som avses i skäl 52 kunde inte lämna jämförelseunderlag för hela skadeundersökningsperioden av de skäl som anges i skäl 66, vilket gjorde det nödvändigt att bortse från de tillgängliga uppgifterna för detta företag i syfte att säkerställa ett pålitligt underlag för att undersöka utvecklingen.

(89)

Sysselsättningen minskade under skadeundersökningsperioden, från 1 017 anställda 1999 till 808 anställda under undersökningsperioden, dvs. en minskning med 20 %. Detta är en följd både av produktionsminskningen 2001 och 2002 och av det faktum att produktiviteten, uttryckt som produktionsvolym per anställd, ökat allmänt sett. Produktivitetsminskningen 2002 berodde huvudsakligen på det minskade kapacitetsutnyttjandet (se skäl 71). De ökade lönekostnaderna per anställd är en följd av kollektivförhandlingar på branschnivå.

(90)

En part i Kina hävdade att den minskade sysselsättningen berodde på ökad effektivitet och inte av skada. Minskningen av sysselsättningen är dock till stor del en följd av att gemenskapsindustrin minskat sin produktion, även om det kan konstateras att även den ökade effektiviteten har bidragit till minskningen (se skäl 89).

Tabell 14

Sysselsättning

(91)

När det gäller inverkan på gemenskapsindustrins situation av storleken på den dumpningsmarginal som fastställdes för undersökningsperioden (29,9 %) är det att märka att den fortfarande ligger på en hög nivå trots att den är lägre än den marginal som fastställdes i den ursprungliga undersökningen (38,2 %). Efter införandet av de ursprungliga åtgärderna förbättrades gemenskapsindustrins situation visserligen till en början, men det skedde ingen fullständig återhämtning. Dumpningen ökade ytterligare till 62 %, såsom konstaterades i den undersökning avseende absorbering som nämns i skäl 1. Denna ökning av dumpningen och det därpå följande kringgåendet av åtgärderna via Malaysia och Taiwan som konstaterades i den undersökning avseende kringgående som nämns i skäl 1 bidrog helt klart till prisnedgången i gemenskapen och till gemenskapsindustrins minskade lönsamhet. Om importen till Kina återupptogs på högre nivåer skulle verkningarna av den dumpning som konstaterats i den nuvarande undersökningen bli betydande för gemenskapsindustrin

(92)

Två parter i Kina hävdade att åtgärderna inte var effektiva, eftersom gemenskapsindustrins ekonomiska situation inte förbättrades nämnvärt under den tid de gällde, och därför borde avskaffas. Det bör emellertid påpekas att den fortsatta prispressen, vilken sammanhänger med prisminskningarna för importen med ursprung i Kina, har gjort åtgärderna mindre effektiva. Dessutom förekom absorption och kringgående efter införandet av åtgärderna (se skälen 1 och 45), vilket även detta har bidragit till att göra åtgärderna mindre effektiva. Mot denna bakgrund är det därför inte möjligt att godta argumentet att åtgärderna bör avskaffas.

(93)

Efter införandet av antidumpningsåtgärderna mot import med ursprung i Kina förbättrades gemenskapsindustrins ekonomiska situation när det gäller produktivitet, produktion, produktionskapacitet, försäljning och marknadsandel. Detta beror inte bara på förekomsten av åtgärder utan sammanhänger även med den ökade förbrukningen av glyfosat i gemenskapen. Försäljningspriserna har emellertid stadigt minskat, vilket lett till en stadig försämring av lönsamheten och till slut till förluster under undersökningsperioden. Detta har haft en negativ inverkan på kassaflödet, under det att lagren har ökat och sysselsättningen minskat. Dessutom har det inte gjorts några större investeringar sedan 2000.

(94)

En part i Kina hävdade att gemenskapsindustrins svaga ekonomiska ställning berodde på dess överskottskapacitet och minskade exportförsäljning. Detta argument avvisas med hänsyn till de överväganden som anges i skälen 69 och 73. Gemenskapsindustrins ekonomiska situation kan därför anses vara fortsatt svag.

(95)

Sedan åtgärderna infördes har Kina fortsatt att sälja glyfosat till gemenskapen till dumpade priser. Även om de kvantiteter som förs in till gemenskapsmarknaden har minskat (bl.a. till följd av åtgärderna) är de kinesiska exportörerna fortfarande mycket närvarande på gemenskapsmarknaden. Genom sin försäljning, vilken till största delen sker inom ramen för förfarandet för aktiv förädling, utövar de dessutom ett visst tryck nedåt på priserna i gemenskapen. Deras lediga produktionskapacitet motsvarar för närvarande ca 40 % av förbrukningen i gemenskapen, och skulle åtgärderna tas bort vore det möjligt för dem att lägga om en stor del av sin befintliga export från marknader med lägre priser i tredjeland till gemenskapsmarknaden (se skälen 41 och 47). Detta skulle göra det möjligt för dem att leverera ökade kvantiteter till gemenskapsmarknaden till priser som skulle orsaka ett betydande prisunderskridande och en betydande prisnedgång i gemenskapen om de gällande åtgärderna skulle upphöra att gälla. Priserna för importen av den berörda produkten med ursprung i Kina skulle även underskrida andra tredjeländers exportpriser, t.ex. när det gäller Taiwan med någonstans mellan 10 och 20 %.

(96)

En part i Kina hävdade att den låga importvolymen för glyfosat från Kina inte inverkade på priserna på gemenskapsmarknaden och att minskningen av dessa priser i stället berodde på att gemenskapsindustrin minskat sina produktionskostnader. Detta argument avvisades, eftersom det konstaterats att glyfosat är en råvara, vilket innebär att det räcker med att det förekommer relativt små kvantiteter glyfosat på gemenskapsmarknaden till låga priser för att detta skall inverka på marknadspriserna. Detta gäller särskilt för standardberedningar, som svarar för ca 40 % av gemenskapsindustrins försäljning på denna marknad och som är den produkt som importen från Kina konkurrerar direkt med. Trots gemenskapsindustrins insatser för att minska sina kostnader var standardberedningarna till följd av prisminskningarna olönsamma under hela skadeundersökningsperioden.

(97)

En annan part i Kina ansåg att den import som skedde inom ramen för förfarandet för aktiv förädling inte borde beaktas vid skadebedömningen, eftersom dessa produkter inte säljs på gemenskapsmarknaden. Glyfosatsalt och glyfosatsyra som importeras inom ramen för förfarandet för aktiv förädling konkurrerar emellertid direkt med gemenskapsindustrins produkter när det gäller efterfrågan från importörer och företag som tillverkar beredningar för försäljning på deras exportmarknader. Det är således rätt att ta med denna import vid skadebedömningen Även om import inom ramen för förfarandet för aktiv förädling inte säljs inom gemenskapen märks priserna för denna import ändå av på marknaden i samband med att importörer och företag som tillverkar beredningar söker efter produkter för försäljning både i gemenskapen och på export till så konkurrenskraftiga priser som möjligt. Följaktligen har priserna för import inom ramen för förfarandet för aktiv förädling bidragit till det pristryck som lett till gemenskapsindustrins försämrade lönsamhet på gemenskapsmarknaden och till dess fortsatt svaga ekonomiska ställning. Argumentet kan därför inte godtas.

(98)

Såsom anges i skäl 93 befinner sig gemenskapsindustrin för närvarande i en svag situation, särskilt när det gäller lönsamheten som minskat konstant efter införandet av åtgärderna, vilken förvärrats till en nivå där industrin registrerade förluster under undersökningsperioden, och till och med uppvisade ett negativt kassaflöde. Med hänsyn till ovanstående är det således sannolikt att ökade importvolymer från Kina till dumpade priser skulle leda till en försämring av gemenskapsindustrins redan svaga ekonomiska situation och till förlust av marknadsandelar. Följaktligen dras slutsatsen att gemenskapsindustrin skulle lida fortsatt skada om åtgärderna upphör att gälla.

(99)

Kommissionen undersökte huruvida det låg i gemenskapens intresse att bibehålla antidumpningsåtgärderna avseende glyfosat. Det har konstaterats att det finns sannolikhet för fortsatt skadevållande dumpning. Vid undersökningen övervägdes även om det fanns några väsentliga skäl som talade mot ett bibehållande av åtgärderna, och dessutom beaktades tullarnas tidigare inverkan på alla olika intressen.

(100)

Det bör erinras om att i samband med den ursprungliga undersökningen ansågs inte antagandet av åtgärder strida mot gemenskapens intresse. Eftersom det även pågår en översyn vid giltighetstidens utgång undersöktes även verkningarna av de gällande åtgärderna, särskilt för användare, konsumenter, importörer och företag som tillverkar beredningar.

(101)

Glyfosat med ursprung i Kina erbjuds fortfarande till cif-värden som understiger gemenskapsindustrins gällande försäljningspriser. Om åtgärderna upphör att gälla skulle detta således leda antigen till att glyfosat med ursprung i Kina ökade sin andel av gemenskapsmarknaden på bekostnad av gemenskapsproducenterna eller till att gemenskapsindustrin måste sänka sina redan sjunkande priser ytterligare i syfte att bibehålla sina marknadsandelar och sitt kapacitetsutnyttjande. I bägge fallen skulle upphörandet av åtgärderna leda till förluster för gemenskapsindustrin.

(102)

Gemenskapsproducenterna hävdade att åtgärderna antingen hade absorberats av Kina eller kringgåtts under större delen av skadeundersökningsperioden, vilket innebar att deras positiva verkningar varit begränsade. Absorptionen och kringgåendet via Malaysia och Taiwan har bekräftats och åtgärdats genom de undersökningar som nämns i skäl 1.

(103)

Flera leverantörer av råvaror och tjänster gav sig till känna och uppgav att de trodde att gemenskapsproduktionen skulle minska om åtgärderna upphörde att gälla, vilket i sin tur skulle leda till en minskad efterfrågan på deras råvaror och tjänster.

(104)

Mot denna bakgrund dras slutsatsen att gemenskapsindustrins situation skulle förvärras på grund av ökad import från Kina till dumpade priser, vilket i sin tur leder till ökade ekonomiska förluster, om de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import från Kina av den berörda produkten upphör att gälla. Även om importen från Kina har minskat under skadeundersökningsperioden bör det understrykas att glyfosat är att anse som en råvara. Under dessa omständigheter kan även en mindre import till dumpade priser inverka negativt på gemenskapsindustrins situation. Gemenskapsindustrin har visserligen ökat sin produktion, försäljningsvolym och marknadsandel under skadeundersökningsperioden, men detta har skett på bekostnad av lönsamheten. Industrins överlevnad skulle äventyras om åtgärderna för att undanröja den skadevållande dumpningen inte införts.

(105)

Eftersom merparten av importen till gemenskapen av glyfosat med ursprung i Kina utgörs av syra eller salt och återförsäljs som beredningar är de företag som tillverkar beredningar berörda av detta förfarande. Några av dessa importörer angav att även om de för närvarande endast importerade minimala kvantiteter av glyfosat från Kina så skulle de återuppta sin import från Kina om åtgärderna upphörde att gälla.

(106)

En importör (ett företag som tillverkar beredningar) samarbetade med kommissionen. Det framförde att det motsatte sig införandet av åtgärder, eftersom en ökning av priset för den viktigaste insatsvaran skulle minska dess vinstmarginal för glyfosatberedningar. Ett antal företag som tillverkar beredningar och som på grund av de gällande åtgärderna för närvarande inte importerar glyfosatsyra med ursprung i Kina uppgav att de skulle återgå till att anskaffa produkten från Kina om åtgärderna upphörde att gälla. Eftersom det konstaterats att glyfosat inte är den enda produkten för flertalet av importörerna och för de företag som tillverkar beredningar drogs slutsatsen att även om åtgärderna skulle leda till en sänkning av priset på glyfosatsyra så skulle de endast få en begränsad inverkan på dessa företags samlade verksamhet.

(107)

Importörerna och de företag som tillverkar beredningar trodde att priserna på gemenskapsmarknaden för deras glyfosat skulle minska om åtgärderna upphörde att gälla, vilket skulle ge dem möjlighet att öka sin marknadsandel på gemenskapsproducenternas bekostnad. Detta skulle emellertid endast leda till en begränsad ekonomisk vinst, eftersom importörerna och de företag som tillverkar beredningar skulle bli tvungna att överföra merparten av sin kostnadsökning till sina kunder till följd av konkurrensen från andra företag som tillverkar beredningar och som även de importerar glyfosat från Kina. Dessutom bör importörerna och företagen som tillverkar beredningar inte heller få fördelar av dumpningen, eftersom detta skapar obalans i förhållande till andra konkurrenter, dvs. gemenskapsindustrin.

(108)

Av dessa orsaker dras slutsatsen att fördelarna för gemenskapsindustrin av att åtgärderna bibehålls är större än alla eventuella marginella negativa verkningar för de berörda importörer och företag som tillverkar beredningar.

(109)

Kommissionen mottog synpunkter från en intresseorganisation som företräder distributörer och användare av jordbrukskemikalier i EU. Denna intresseorganisation framförde en rad påståenden rörande gemenskapsproducenternas beteende på gemenskapsmarknaden som skadade de oberoende distributörerna av jordbrukskemikalier.

(110)

Denna intresseorganisation och en importör (ett företag som tillverkar beredningar) hävdade att det redan finns ett starkt skydd av gemenskapsmarknaden i form av rättsliga hinder, dvs. rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (8), och att det därför inte är nödvändigt att åtgärderna bibehålls. Detta påstående framfördes på nytt av intresseorganisationen efter utlämnandet av uppgifter. I detta direktiv behandlas emellertid snarare miljösäkerhetsfrågor än handelsskydd. Icke desto mindre hävdades det att det är både dyrt och tidskrävande att få fram nödvändiga uppgifter för registrering av glyfosat och att detta avskräcker importörer och företag som tillverkar beredningar från att importera glyfosat från tredjeland. I praktiken förefaller detta dock inte utgöra ett allvarligt hinder, eftersom ett antal importörer och företag som tillverkar beredningar har lyckats genomföra registreringar enligt direktiv 91/414/EEG. Dessutom har de samarbetsvilliga importörerna och företagen som tillverkar beredningar uppgivit att de skulle importera glyfosat från Kina om åtgärderna upphävdes. Följaktligen anses inte direktiv 91/414/EEG medföra att import av glyfosat från Kina utestängs från gemenskapens marknad.

(111)

Intresseorganisationen påstod vidare att de låga priserna för generiska standardberedningar utifrån syra eller salt som producerats av vissa gemenskapsproducenter kompenseras av höga priser för motsvarande ”märkesvaror” som säljs av samma producent. Dessa generiska lågprisprodukter avskräcker andra producenter, även importörer av glyfosat från Kina, från att sälja sina produkter på gemenskapsmarknaden. Även om det bekräftades att företag som tillverkar beredningar köper syra och salt från denna gemenskapsproducent till låga priser kan det inte sägas att denne kunde ta ut höga priser för sina beredningar. Såsom anges i skäl 75 sålde gemenskapsproducenterna, inbegripet den berörda producenten, sina standardberedningar (som är märkesvaror) med förlust under skadeundersökningsperioden, vilket gör att påståendet om att de skulle ta ut höga priser för sina märkesprodukter är osannolikt.

(112)

Intresseorganisationen hävdade vidare att två gemenskapsproducenter bildar en kartell i gemenskapen, eftersom en av dem förefaller begränsa sin marknadsandel i gemenskapen fastän det vore möjligt för detta företag att uppnå en mycket större marknadsandel på gemenskapsmarknaden. Den bevisning som lades fram till stöd för detta ändamål var dock inte avgörande, eftersom andra faktorer än förekomsten av en kartell skulle kunna förklara den påstådda begränsningen av gemenskapsproducentens marknadsandel. För det första bör det påpekas att marknadsandelen både för den berörda producenten och för andra producenter låg på en relativt oförändrad nivå under skadeundersökningsperioden. För det andra var det möjligt att sälja till högre priser på export, och således kan det faktum att företaget sålde mer utanför än inom gemenskapen eventuellt förklaras av andra faktorer, t.ex. företagets strävan att maximera avkastningen på exportmarknaderna i stället för på den mindre lönsamma gemenskapsmarknaden. Dessutom är gemenskapsindustrins produktion väsentligt större än förbrukningen i gemenskapen, vilket gör att det är ekonomiskt viktigt för alla gemenskapsproducenter att exportera glyfosat till tredjeland i syfte att uppnå ett högt kapacitetsutnyttjande som ger täckning för deras fasta kostnader. Mot denna bakgrund är det för närvarande omöjligt att framlägga tillräcklig bevisning för förekomsten av en kartell, inbegripet avsiktlig begränsning av kvantiteterna till gemenskapsmarknaden till förfång för konsumenterna. Frågan om huruvida det finns en kartell bör dock hellre behandlas inom ramen för en undersökning om konkurrensbegränsande samverkan. Kommissionen har för närvarande inte inlett något sådan undersökning med avseende på denna fråga.

(113)

Det fanns å andra sidan inget som tydde på att en fortsatt tillämpning av antidumpningstullarna skulle leda till negativa verkningar för glyfosatdistributörerna.

(114)

Det är framför allt jordbrukare som konsumerar produkten. En sänkning av priset på glyfosat skulle endast få en minimal inverkan på deras lönsamhet, eftersom glyfosat svarar för en relativt obetydlig del av deras totala odlingskostnad. Det fastställdes att jordbrukarnas vinstmarginal skulle förbättras med ca 0,1 % om åtgärderna upphörde att gälla.

(115)

Av dessa orsaker dras slutsatsen att fördelarna för gemenskapsindustrin av att åtgärderna bibehålls är större än alla eventuella marginella negativa verkningar för de berörda distributörerna och konsumenterna.

(116)

Skulle de gällande åtgärderna upphöra att gälla förväntas gemenskapsindustrin lida betydande förluster på grund av prisnedgången på gemenskapsmarknaden, vilket kommer att leda antingen till förlorade marknadsandelar på grund av ökad import från Kina eller till en ytterligare försämring av gemenskapsindustrins försäljningspriser om denna försöker bibehålla sin marknadsandel. Marknadsandelen för importörerna och de företag som tillverkar beredningar skulle kunna öka om de fick tillgång till billigare glyfosat från Kina, men ställt mot förlusterna för gemenskapsindustrin skulle den ekonomiska verkan av detta billigare glyfosat för importörerna och de företag som tillverkar beredningar vara obetydlig, eftersom de måste överföra dessa prissänkningar till sina kunder. Det fanns inget som tydde på att en fortsatt tillämpning av antidumpningstullarna skulle leda till negativa verkningar för glyfosatdistributörerna. Användarna skulle eventuellt kunna dra viss nytta av de lägre priser som följer av upphävandet av åtgärderna, men detta skulle dock inte inverka nämnvärt på deras vinstmarginal eller på deras verksamhet.

(117)

Sedan de olika berörda parternas intressen vägts mot varandra drar kommissionen slutsatsen att det vad gemenskapens intresse beträffar inte finns några tvingande skäl som talar mot fortsatt tillämpning av åtgärderna.

(118)

Glyfosatsyra var den produkttyp som användes som referens vid fastställandet av tullsatsen, eftersom den utgör den gemensamma grunden för alla former av glyfosat som exporteras från Kina och produceras i gemenskapen. Det konstaterades att syra svarar för 55 % av produktionskostnaden för motsvarande kvantitet 360-standardberedning. Syraformen svarade dessutom för mer än 90 % av den volym som importerades från Kina under undersökningsperioden. Följaktligen anses den tull som fastställts på grundval av uppgifter för glyfosatsyra vara representativ för alla de glyfosatformer som importeras från Kina.

(119)

Vid beräkningen av den prisökning som är nödvändig för att undanröja dumpningens skadevållande verkningar ansågs det lämpligt att jämföra priserna för den dumpade importen med gemenskapsindustrins produktionskostnader för glyfosat jämte ett belopp som är tillräckligt för att uppnå en skälig vinst. Enligt kommissionen var, såsom redan angivits i den ursprungliga undersökningen, en vinstmarginal på 5 % att anse som rimlig, eftersom glyfosatsyra är en råvara som teoretiskt sett säljs som bulkvara till mellanledet, som bär den extra kostnaden för den blandningsprocess som sker innan den säljs på marknaden till slutanvändarna.

(120)

Därefter jämfördes det vägda genomsnittliga exportpriset cif gemenskapens gräns för denna produkttyp under undersökningsperioden med gemenskapsproducenternas vägda genomsnittliga totala produktionskostnad jämte ett belopp som är tillräckligt för att uppnå en vinstmarginal på 5 %. Det framgick av denna jämförelse att målprisunderskridandemarginalen uppgick till 80 %.

(121)

Eftersom skademarginalen är högre än den dumpningsmarginal som konstaterats bör antidumpningstullen fastställas på grundval av dumpningsmarginalen i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen.

(122)

På grundval av dessa undersökningsresultat drogs slutsatsen att de antidumpningstullar som infördes i samband med de ursprungliga åtgärderna bör fastställas till de nivåer som anges nedan.

(123)

Den gällande antidumpningstullen på glyfosat utvidgades genom förordning (EG) nr 163/2002 till att även omfatta import av glyfosat som sänds från Malaysia och Taiwan, oavsett om denna import deklarerats ha sitt ursprung i Malaysia eller Taiwan. Eftersom den antidumpningstull som fastställs i denna översyn ersätter den gällande tullen bör den antidumpningstull som är tillämplig på import av den berörda produkten (se skäl 122) utvidgas till att omfatta import av glyfosat som sänds från Malaysia och Taiwan, oavsett om denna import deklarerats ha sitt ursprung i Malaysia eller Taiwan. De två exporterande producenter som var undantagna från de åtgärder som utvidgades genom förordning (EG) nr 163/2002 bör även vara befriade från de åtgärder som införs genom denna förordning.

(124)

I enlighet med artikel 20 i den grundläggande antidumpningsförordningen underrättades alla berörda parter om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka man hade för avsikt att föreslå en sänkning av nivån på de gällande åtgärderna. De gavs också tillfälle att inom en viss tid framföra synpunkter efter meddelandet av dessa uppgifter. De synpunkter som inkommit har beaktats.

(125)

Av detta följer att de antidumpningstullar som infördes genom förordning (EG) nr 368/98 bör sänkas till 29,9 %, uttryckt i procent av nettopriset cif fritt gemenskapens gräns, före tull.

30.9.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 303/19

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

30.9.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 303/21

(1)

I artikel 4.2 b i kommissionens förordning (EG) nr 1327/2004 (2), fastställs de datum då delanbudsinfor-dringarna löper ut. Med tanke på att den första och andra november är helgdagar i de flesta medlemsstater bör anbudsinfordran av administrativa skäl inte omfatta torsdagen den 4 november 2004. Artikel 4.2 bör därför ändras.

(2)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för socker.

”—

11 och 25 november 2004,”.

30.9.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 303/22

(1)

Enligt artikel 7 i det i kraft av rådets beslut 87/497/EEG (2) godkända avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Macao om handel med textilprodukter, senast ändrat genom ett i kraft av rådets beslut 95/131/EG (3) godkänt avtal genom skriftväxling, får parterna komma överens om överföringar mellan produktkategorier och mellan kvotår.

(2)

Macao gjorde den 5 maj 2004 en framställning om överföringar mellan kvotår.

(3)

De överföringar som Macao önskar faller inom ramen för flexibilitetsbestämmelserna i artikel 7 i förordning (EEG) nr 3030/93 och i kolumn 9 i bilaga VIII till den förordningen.

(4)

Macaos framställning bör därför beviljas.

(5)

Denna förordning bör träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts, så att ekonomiska aktörer kan dra nytta av den utan dröjsmål.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den textilkommitté som avses i artikel 17 i förordning (EEG) nr 3030/93.

30.9.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 303/24

(1)

I enlighet med det avtalsmemorandum mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Indien om marknadstillträde för textilvaror som paraferades den 31 december 1994 (2) skall vissa önskemål från Indiens sida om s.k. extraordinär flexibilitet behandlas välvilligt.

(2)

Indien gjorde den 8 juni 2004 en framställning om överföringar mellan produktkategorier.

(3)

De överföringar som Indien önskar faller inom ramen för flexibilitetsbestämmelserna i artikel 7 i förordning (EEG) nr 3030/93 och i kolumn 9 i bilaga VIII till den förordningen.

(4)

Indiens framställning bör beviljas.

(5)

Denna förordning bör träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts, så att ekonomiska aktörer kan dra nytta av den utan dröjsmål.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den textilkommitté som avses i artikel 17 i förordning (EEG) nr 3030/93.

30.9.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 303/26

(1)

Kriterierna för det pris som lagringsorganen skall betala för obearbetade torkade fikon och torkade druvor fastställs i artikel 9.2 i förordning (EG) nr 2201/96 och villkoren för lagringsorganens inköp och förvaltning av produkterna fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1622/1999 av den 23 juli 1999 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2201/96 när det gäller systemet med lagring av obearbetade torkade druvor och torkade fikon (2).

(2)

Följaktligen bör inköpspriset för regleringsåret 2004/05 fastställas, när det gäller torkade druvor, på grundval av prisutvecklingen på världsmarknaden och, när det gäller torkade fikon, på grundval av det minimipris som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1583/2004 av den 9 september 2004 om fastställande för regleringsåret 2004/05 av det minimipris som skall betalas till producenter för obearbetade torkade fikon samt av produktionsstödet för torkade fikon (3).

(3)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för bearbetade produkter av frukt och grönsaker.

—

418,89 euro per ton netto för obearbetade torkade druvor,

—

542,70 euro per ton netto för obearbetade torkade fikon.

30.9.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 303/27

(1)

I artikel 16.1 i kommissionens förordning (EG) nr 1591/2001 av den 2 augusti 2001 om tillämpningsföreskrifter för stödordningen för bomull (3) föreskrivs att den beräknade produktionen av orensad bomull i enlighet med artikel 14.3 första stycket i förordning (EG) nr 1051/2001 och den preliminära sänkningen av riktpriset skall fastställas före den 10 september under det aktuella regleringsåret.

(2)

I artikel 19.2 i förordning (EG) nr 1051/2001 föreskrivs att den beräknade produktionen skall fastställas med beaktande av skördeprognoserna.

(3)

Enligt artikel 14.3 första stycket i förordning (EG) nr 1051/2001 skall den preliminära sänkningen av riktpriset beräknas i enlighet med artikel 7 i den förordningen, men den faktiska produktionen skall ersättas med den beräknade produktionen med tillägg av 15 %.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för naturfibrer.

—

1 055 000 ton för Grekland,

—

324 518 ton för Spanien,

—

951 ton för Portugal.

—

35,185 euro per 100 kg för Grekland,

—

29,658 euro per 100 kg för Spanien,

—

0 euro per 100 kg för Portugal.

30.9.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 303/28

(1)

I 2003 års anslutningsakt saknas en rad nödvändiga anpassningar i vissa rättsakter som fortsätter att gälla efter den 1 maj 2004, och som måste anpassas på grund av anslutningen.

(2)

Enligt artikel 57.2 i 2003 års anslutningsakt skall dessa anpassningar antas av rådet, om det är rådet, eller Europaparlamentet och rådet tillsammans, som har antagit rättsakten i dess ursprungliga lydelse.

(3)

Genom rådets beslut 2004/246/EG (1) bemyndigas medlemsstaterna att i Europeiska gemenskapens intresse underteckna, ratificera eller ansluta sig till 2003 års protokoll till 1992 års internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja; vidare bemyndigas Österrike och Luxemburg att i Europeiska gemenskapens intresse ansluta sig till de instrument som ligger till grund för protokollet.

(4)

I enlighet med artikel 53 i 2003 års anslutningsakt är beslut 2004/246/EG tillämpligt på de nya medlemsstaterna från och med anslutningen. Rådet måste dock uttryckligen bemyndiga de nya medlemsstater som inte är fördragsslutande parter i de instrument som ligger till grund för protokollet, dvs. Tjeckien, Estland, Ungern och Slovakien, att ansluta sig till de instrument som ligger till grund för protokollet samt till 2003 års protokoll, och uppmana dem att uttrycka sitt samtycke till att bindas av dessa instrument och av protokollet före slutet av december 2005.

(5)

Förenade kungariket och Irland är bundna av rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (2) och deltar därför i antagandet och tillämpningen av detta beslut.

(6)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokollet om Danmarks ställning, fogat till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som därför varken är bindande för eller tillämpligt i Danmark.

(7)

Beslut 2004/246/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

Artikel 1.2 skall ersättas med följande:

”2.   Dessutom bemyndigas Tjeckien, Estland, Luxemburg, Ungern, Österrike och Slovakien att ansluta sig till de instrument som ligger till grund för protokollet.”

2.

Artikel 2 skall ändras på följande sätt:

30.9.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 303/30

(1)

Enligt artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 av den 17 november 2003 om bekämpning av salmonella och vissa andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen (2) skall ett gemenskapsmål fastställas för att minska prevalensen av salmonella i populationen av värphöns senast den 12 december 2005.

(2)

För att ett mål skall kunna fastställas behövs jämförbara uppgifter om prevalensen av salmonella hos populationer av värphöns i medlemsstaterna. Inga sådana uppgifter finns tillgängliga, och en särskild studie bör därför göras för att övervaka prevalensen av salmonella hos värphöns under en lämplig tidsperiod för att hänsyn skall kunna tas till eventuella säsongsmässiga förändringar.

(3)

I artikel 19 i beslut 90/424/EEG föreskrivs att gemenskapen skall vidta eller hjälpa medlemsstaterna vidta de tekniska och vetenskapliga åtgärder som är nödvändiga för utvecklingen av gemenskapens veterinärlagstiftning och för att utveckla undervisning och utbildning på veterinärområdet.

(4)

Genom studien kommer de tekniska uppgifter att tillhandahållas som krävs för att utveckla gemenskapens veterinärlagstiftning. Det är av stor vikt att jämförbara uppgifter om prevalensen av salmonella hos värphöns i medlemsstaterna samlas in, och gemenskapen bör mot bakgrund av detta ge medlemsstaterna ekonomiskt bistånd för att de skall kunna uppfylla de särskilda kraven i studien. Det är lämpligt att kostnaderna för laboratorietest ersätts med 100 % upp till ett maximibelopp per test.

(5)

Enligt artikel 3.2 i rådets förordning (EG) nr 1258/1999 (3) skall veterinära åtgärder och växtskyddsåtgärder som vidtas enligt gemenskapsbestämmelser finansieras genom Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket, garantisektionen, och när det gäller finansiell kontroll tillämpas artiklarna 8 och 9 i förordning (EG) nr 1258/1999.

(6)

Ett ekonomiskt bidrag från gemenskapen bör beviljas under förutsättning att de planerade åtgärderna genomförs effektivt och att myndigheterna ger all nödvändig information inom de angivna tidsfristerna.

(7)

Det finns ett behov av att förtydliga vilken växelkurs som skall användas vid ansökningar om utbetalning som anges i nationell valuta enligt artikel 1 d i rådets förordning (EG) nr 2799/98 av den 15 december 1998 om att fastställa ett agromonetärt system för euron (4).

(8)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

a)

De lagar och andra författningar som krävs för att genomföra studien skall i tillämpliga fall sättas i kraft senast den 1 oktober 2004.

b)

En lägesrapport om de första tre månaderna av studien skall läggas fram senast fyra veckor efter rapporteringsperiodens slut.

c)

En slutrapport om studiens tekniska genomförande skall lämnas in senast den 15 oktober 2005, åtföljd av verifikationer för de kostnader som uppstått och de resultat som uppnåtts under perioden den 1 oktober 2004 till den 30 september 2005. Verifikationerna för de kostnader som uppstått skall innehålla åtminstone de uppgifter som anges i bilaga II.

d)

Studien skall genomföras effektivt.

30.9.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 303/35

(1)

I oktober 2002 anmälde Italien till kommissionen att infektioner av lågpatogent aviärt influensavirus av subtypen H7N3 hade upptäckts i regionerna Venetien och Lombardiet och att sjukdomen utbredde sig snabbt.

(2)

De italienska myndigheterna vidtog omedelbart åtgärder – infekterade fjäderfäflockar slaktades t.ex. ut – för att hejda infektionens utbredning. Som kompletterande åtgärd begärde de italienska myndigheterna även godkännande för ett vaccinationsprogram mot aviär influensa under minst 18 månader för att undvika att infektionen skulle spridas ytterligare.

(3)

Vaccinationsprogrammet godkändes genom kommissionens beslut 2002/975/EG av den 12 december 2002 om införande av vaccination för att komplettera åtgärderna för att bekämpa infektion med lågpatogen aviär influensa i Italien och om särskilda åtgärder för kontroll vid transport (5), som innehåller bestämmelser om vaccination mot aviär influensa i ett geografiskt avgränsat område. Beslutet omfattar också särskilda kontrollåtgärder, t.ex. transportrestriktioner för levande fjäderfä, kläckägg och konsumtionsägg vid handel inom gemenskapen.

(4)

De rapporter om vaccinationsprogrammet som lagts fram vid flera möten i Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa visar i allmänhet på gynnsamma resultat när det gäller bekämpningen av sjukdomen inom vaccinationsområdet. Infektionen spred sig dock till några områden som gränsar till vaccinationsområdet. Enligt beslut 2002/975/EG, i dess ändrade lydelse enligt beslut 2003/436/EG (6), utvidgades därför vaccinationsområdet till att även omfatta angränsande områden.

(5)

Efter september 2003 har ingen ytterligare aviär influensa förorsakad av fältvirus av subtypen H7N3 upptäckts under den noggranna övervakningen av vaccinationsområdet. Därför begärde Italien att få ändra vaccinationsprogrammet och handelsrestriktionerna inom gemenskapen. I beslut 2002/975/EG, i dess ändrade lydelse enligt beslut 2004/159/EG, godkändes dessa ändringar och handelsrestriktioner.

(6)

I februari 2004 upptäcktes en virusstam av lågpatogen aviär influensa av subtypen H5N3 i en ankflock i Lombardiet i vaccinationsområdet. De epidemiologiska undersökningarna har inte visat på någon spridning, men det finns en risk för att aviär influensa av subtypen H5 införs. Varken fjäderfä som vaccinerats mot subtypen H7 under det pågående vaccinationsprogrammet eller fjäderfä som inte vaccinerats är skyddade mot aviär influensa av subtypen H5. Därför har Italien begärt att få ändra det pågående vaccinationsprogrammet så att fjäderfä i vaccinationsområdet kan vaccineras med ett dubbelvaccin som skyddar mot aviär influensa av båda virussubtyperna H7 och H5 och fortsätta med den typen av vaccinering åtminstone fram till den 31 december 2005.

(7)

Eftersom beslut 2002/975/EG redan har ändrats två gånger för att förtydliga EU-rätten bör det beslutet nu upphävas och ersättas med detta beslut.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

a)

fjäderfä som vaccinerats mot aviär influensa,

b)

fjäderfä från flockar av seropositiva djur som skall gå till officiellt kontrollerad slakt enligt vad som fastställs i det vaccinationsprogram som anges i artikel 1,

c)

fjäderfä från anläggningar i ett restriktionsområde fastställt genom bestämmelserna i det vaccinationsprogram som anges i artikel 1.

i)

härrör ur flockar som regelbundet har inspekterats och testats med negativt resultat för aviär influensa enligt det godkända vaccinationsprogrammet, med särskild uppmärksamhet riktad mot indikatordjuroch på villkor att:

ii)

härrör ur flockar som har genomgått en klinisk inspektion av en officiell veterinär högst 48 timmar före inlastning med särskild uppmärksamhet riktad mot indikatordjur,

iii)

härrör ur flockar som har genomgått serologiska test med negativt resultat vid det nationella laboratoriet för aviär influensa med användning av de provtagnings- och testförfaranden som anges i bilaga III till det här beslutet,

iv)

har skickats direkt till ett slakteri som den behöriga myndigheten har utsett och omedelbart slaktats efter ankomst. Djuren skall ha hållits åtskilda från andra flockar som inte uppfyller dessa krav.

a)

endast engångsförpackningar eller förpackningsmaterial som kan tvättas och desinfekteras effektivt används för att samla in, lagra och transportera konsumtionsägg,

b)

alla transportmedel som används till att transportera levande fjäderfä, kläckägg, färskt fjäderfäkött, konsumtionsägg och foder avsett för fjäderfä rengörs och desinfekteras omedelbart före och efter varje transport med desinfektionsmedel och med de metoder som har godkänts av den behöriga myndigheten.