18.9.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 295/1

(1)

Den 1 maj 2004 anslöt sig tio nya medlemsstater till Europeiska unionen. Enligt artikel 6.7 i 2003 års anslutningsakt skall de nya medlemsstaterna tillämpa den gemensamma handelspolitiken på textilområdet, och de kvantitativa restriktioner som gemenskapen tillämpar på import av textil- och beklädnadsvaror skall anpassas för att ta hänsyn till de nya medlemsstaternas anslutning till gemenskapen.

(2)

Rådets förordning (EG) nr 487/2004 (1) ändrades med verkan från och med den 1 maj 2004 och utgör den senaste ändringen av förordning (EEG) nr 3030/93 (2). Genom samma förordning anpassades i syfte att ta hänsyn till den traditionella importen till de tio nya medlemsstaterna och med användning av en formel bestående av genomsnittet av importen åren 2000–2002, justerad tidsproportionellt, de kvantitativa begränsningarna för import till den utvidgade gemenskapen av vissa textilprodukter från tredjeland. Samma metod bör nu användas i syfte att anpassa de kvantitativa begränsningarna för importen av vissa textilprodukter från Vietnam.

(3)

Förordning (EEG) nr 3030/93 bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)

Denna förordning bör träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts, så att aktörerna kan dra nytta av den så snart som möjligt.

18.9.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 295/4

(1)

Den 19 maj 2004 införde kommissionen genom förordning (EG) nr 1008/2004 (2) (nedan kallad ”förordningen om provisorisk tull”) en provisorisk utjämningstull på import till gemenskapen av vissa grafitelektrodsystem med ursprung i Indien.

(2)

Efter det att de viktigaste omständigheterna och övervägandena på grundval av vilka kommissionen beslutat införa de provisoriska utjämningsåtgärderna meddelats lämnade flera berörda parter skriftligen synpunkter på de preliminära undersökningsresultaten. De parter som begärde detta gavs tillfälle att bli hörda.

(3)

Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla de uppgifter den ansåg nödvändiga för sina slutgiltiga avgöranden.

(4)

Alla parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera införande av en slutgiltig utjämningstull på import av vissa grafitelektrodsystem med ursprung i Indien och slutgiltigt uttag av de belopp för vilka säkerhet ställts i form av den provisoriska tullen. Parterna gavs även möjlighet att inom en viss tidsfrist lämna synpunkter på dessa uppgifter.

(5)

De berörda parternas muntliga och skriftliga synpunkter beaktades och i tillämpliga fall ändrades undersökningsresultaten i enlighet med dessa.

(6)

Eftersom det inte inkom några nya synpunkter avseende den berörda produkten eller den likadana produkten bekräftas slutsatserna i skälen 12–16 i förordningen om provisorisk tull.

(7)

Efter meddelande av uppgifter efter införandet av de provisoriska åtgärderna och efter det slutliga meddelandet av uppgifter mottogs ett antal synpunkter från de indiska myndigheterna och från de exporterande tillverkarna. För det första gjordes det gällande att systemet med tullkredit efter export är ett tullrestitutionssystem och att alla förmåner enligt systemet följaktligen bör begränsas till eventuella alltför stora eftergifter av importtullar. Det gjordes vidare gällande att kvantifieringen av en förmån bör grunda sig på det datum då licensen enligt systemet med tullkredit beviljades och inte på det datum då denna licens användes eller då försäljningen ägde rum, dvs. de datum som kommissionen använt. Slutligen gjordes det gällande att förmånsbeloppet borde minskas, eftersom tullkrediten för den berörda produkten påstods ha sänkts från 19 % till 11 % i februari 2004, dvs. efter undersökningsperioden.

(8)

Som svar på det första påståendet noteras att i skäl 33 i förordningen om provisorisk tull fastställs att det enligt ”grundförordningen medges ett undantag bl.a. för de restitutionssystem och de restitutionssystem som tillåter substitution vilka uppfyller de strikta reglerna i punkt i i bilaga I samt i bilaga II (definition av och regler för restitutionssystem) och bilaga III (definition av och regler för restitutionssystem som tillåter substitution) till grundförordningen”.

(9)

I detta sammanhang bör det noteras att de indiska myndigheterna inte tillämpade ett effektivt kontrollsystem eller kontrollförfarande för att avgöra vilka insatsvaror som förbrukas vid tillverkningen av exportprodukten och till vilka mängder (avsnitt II.4 i bilaga II till grundförordningen och, när det gäller restitutionssystem som tillåter substitution, avsnitt II.2 i bilaga III till grundförordningen). De indiska myndigheterna utförde dessutom inte heller någon undersökning efter export grundad på de insatsvaror som faktiskt förbrukats i syfte att fastställa om ett alltför stort belopp har utbetalats, trots att det normalt krävs i avsaknad av ett kontrollsystem som tillämpas effektivt (avsnitt II.5 i bilaga II och avsnitt II.3 i bilaga III till grundförordningen). I skäl 37 i förordningen om provisorisk tull konstaterades vidare att ”systemet med tullkredit efter export inte [kan] anses vara ett godkänt restitutionssystem eller ett godkänt restitutionssystem som tillåter substitution (bilaga III) enligt artikel 2 första stycket punkt 1 a ii i grundförordningen”. Av ovanstående skäl bekräftas slutsatsen i skäl 38 i förordningen om provisorisk tull, nämligen att ”den utjämningsbara subventionen motsvarar all eftergift av importtullar vilka normalt tillämpas på all import”.

(10)

Ett företag måste exportera varor för att komma i fråga för förmåner enligt detta system. Vid tidpunkten för exporttransaktionen måste exportören lämna in en förklaring till de indiska myndigheterna i vilken det anges att exporten sker enligt tullkreditsystemet. För att varorna skall kunna exporteras utfärdar de indiska tullmyndigheterna innan de exporteras en exporthandling av vilken bl.a. framgår den mängd tullkrediter som skall beviljas för den aktuella exporttransaktionen. Vid den tidpunkten känner företaget redan till vilken förmån det kan räkna med. Så snart tullmyndigheterna utfärdar en exporthandling kan de indiska myndigheterna inte längre fatta beslut om att bevilja krediter enligt tullkreditsystemet. Det kontrollerades också att eventuella förändringar av tullkreditsatserna mellan tidpunkten för den faktiska exporten och utfärdandet av en licens inom ramen för tullkreditsystemet inte kommer att påverka storleken på förmånen. Den aktuella tullkreditsatsen är den som tillämpas vid den tidpunkt då exportdeklarationen görs. Det är därför inte möjligt att retroaktivt ändra förmånens storlek. Vid tidpunkten för exporttransaktionen kan de indiska myndigheterna följaktligen låta bli att driva in tullarna, vilket utgör ett finansiellt bidrag i enlighet med artikel 2.1 a i i grundförordningen.

(11)

I artikel 1.1 i grundförordningen fastställs att en ”utjämningstull får införas för att kompensera för en subvention […] vars övergång till fri omsättning inom gemenskapen vållar skada”. Den logiska grunden för att införa en sådan tull är att priserna på de importerade varorna är lägre till följd av att de subventionerats och att sådana lägre priser vållar skada. I det aktuella fallet vet exportörerna av grafitelektrodsystem när de förhandlar om priser för exportförsäljning att den sortens försäljning subventioneras inom ramen för tullkreditsystemet. Eftersom exportörerna känner till att de kommer att motta sådana subventioner – och även andra förmåner inom ramen för andra system – befinner sig dessa företag redan i en konkurrensmässigt mer fördelaktig position vid den tidpunkt då de förhandlar om priser, dvs. de kan låta subventionerna återspeglas genom att erbjuda lägre priser.

(12)

Enligt de indiska redovisningsnormerna får krediter, som t.ex. de som mottagits enligt tullkreditsystemet, bokföras som inkomst enligt periodiseringsprincipen så snart som i) sådana förmåner erhållits och ii) det är någorlunda säkert att den slutliga inkasseringen av inkomsterna av exporttransaktionen kommer att göras. I det här fallet är det relevanta när ”sådana förmåner erhållits”. Såsom anges i skäl 10 kan de indiska myndigheterna så snart tullmyndigheterna utfärdar en exporthandling, av vilken det bl.a. framgår den mängd tullkrediter som skall beviljas för den aktuella exporttransaktionen, inte längre fatta beslut om subventioner skall beviljas eller inte och inte heller hur stora subventionerna skall vara. Såsom framgår av samma skäl kommer eventuella förändringar av tullkreditsatserna mellan tidpunkten för den faktiska exporten och utfärdandet av en licens enligt systemet med tullkrediter inte att ha någon retroaktiv påverkan på storleken på förmånen. Såsom fastställs i skäl 11 anses priserna för exporttransaktionerna återspegla de subventioner som de omfattas av, eftersom lägre priser erbjuds. Under dessa omständigheter anses att förmånen erhålls när exporttransaktionen görs. I enlighet med de indiska redovisningsnormerna kan företagen således bokföra tullkrediten som inkomst vid tidpunkten för exporttransaktionen.

(13)

I enlighet med artikel 2.2 och artikel 5 i grundförordningen skall storleken på utjämningsbara subventioner beräknas i förhållande till den förmån som mottagaren konstaterats få under undersökningsperioden. Mot bakgrund av ovanstående anses det lämpligt att fastställa förmånen enligt detta system som summan av de krediter som erhållits för alla exporttransaktioner som gjorts enligt detta system under undersökningsperioden. Detta skiljer sig från det tillvägagångssätt som användes i förordningen om provisorisk tull där man använde sig av summan av de använda krediterna. I enlighet med artikel 7.1 a i grundförordningen gjordes avdrag för avgifter som är nödvändiga för att erhålla subventioner.

(14)

När det gäller det sista argumentet beträffande den påstådda sänkningen av tullkreditsatsen godtas att bevisning inlämnats för att påvisa att tullkreditsatsen för den berörda produkten hade sänkts till 11 % från och med den 9 februari 2004. Eftersom förmånsbeloppet fastställs på grundval av storleken på den förmån som erhållits för alla exporttransaktioner under undersökningsperioden kommer emellertid den sänkning av tullkreditsatsen som gjordes efter den perioden inte att påverka storleken på den fastställda subventionen.

(15)

På grundval av dessa förändringar ändrades förmånen enligt detta system för de två samarbetsvilliga företagen till 16,6 % respektive 14,4 %.

(16)

I avsaknad av synpunkter från berörda parter bekräftas slutsatserna i skälen 56–58 i förordningen om provisorisk tull.

(17)

I förfarandets preliminära skede ansågs en exporterande tillverkare i Indien ha erhållit en utjämningsbar förmån inom ramen för detta system. Detta företags företrädare hävdade både att i) systemet inte var utjämningsbart och ii) att alla förmåner som erhölls i vilket fall som helst bara gick till en av företagets affärsenheter. Denna enhet tillverkade inte den berörda produkten och hade sålts av företaget efter undersökningsperioden. Således gjordes det gällande att företaget inte kunde tillskrivas några förmåner inom ramen för systemet med förhandslicenser.

(18)

När det gäller det första påståendet lämnades ingen ny bevisning för att påvisa att systemet med förhandslicenser inte var en utjämningsbar exportsubvention. I detta sammanhang erinras om att de indiska myndigheterna inte tillämpade ett effektivt kontrollsystem eller kontrollförfarande för att avgöra vilka insatsvaror som förbrukas vid tillverkningen av exportprodukten och till vilka mängder (avsnitt II.4 i bilaga II till grundförordningen och, när det gäller restitutionssystem som tillåter substitution, avsnitt II.2 i bilaga III till grundförordningen). De indiska myndigheterna utförde dessutom inte heller någon undersökning efter export grundad på de insatsvaror som faktiskt förbrukats i syfte att fastställa om ett alltför stort belopp har utbetalats, trots att det normalt krävs i avsaknad av ett kontrollsystem som tillämpas effektivt (avsnitt II.5 i bilaga II och avsnitt II.3 i bilaga III till grundförordningen). Slutsatserna i skälen 64–70 i förordningen om provisorisk tull bekräftas därför.

(19)

När det gäller det andra påståendet konstaterades att den berörda exportören under undersökningsperioden hade dragit nytta av systemet och följaktligen erhållit en utjämningsbar förmån. Vidare är det faktum att den affärsenhet som tillverkade denna produkt såldes efter undersökningsperioden inte relevant för bedömningen av om företaget erhöll en subvention under undersökningsperioden. Det anses inte heller vara relevant för bedömningen av subventioneringsnivån till företaget som helhet huruvida subventioneringssystemet var inriktat på en enhet inom företaget som inte tillverkade den berörda produkten. Det är företaget som helhet som undersöks och således anses eventuella förmåner till alla företagets enheter utgöra en förmån till företaget som helhet. Det bekräftas följaktligen att under undersökningsperioden utgjorde den affärsenhet som åtnjöt förmåner enligt systemet med förhandslicenser och de affärsenheter som tillverkade den berörda produkten en ekonomisk rättslig enhet. Slutsatsen i skäl 71 i förordningen om provisorisk tull bekräftas därför.

(20)

I avsaknad av synpunkter från berörda parter bekräftas slutsatsen i skäl 72 i förordningen om provisorisk tull.

(21)

I avsaknad av synpunkter från berörda parter bekräftas slutsatsen i skäl 74 i förordningen om provisorisk tull.

(22)

Mot bakgrund av de slutsatser som anges ovan fastställs de utjämningsbara subventionernas storlek slutgiltigt till följande:

(23)

Eftersom det inte finns några i grunden nya uppgifter eller argument i detta avseende, bekräftas skälen 76–79 i förordningen om provisorisk tull.

(24)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter påpekade de indiska exportörerna att prisunderskridandemarginalen för en särskild typ av den berörda produkten skilde sig från prisunderskridandemarginalerna för liknande typer. Påståendet undersöktes grundligt, och man konstaterade att avvikelsen berodde på ett misstag i samband med redovisningen av ett antal kreditnotor och rabatter från en särskild gemenskapstillverkare. Påståendet godtogs därför, och prisunderskridandemarginalen för denna särskilda typ, och i förekommande fall för andra typer, korrigerades i enlighet med detta.

(25)

Det konstaterades vidare att ett antal av de försäljningstransaktioner för gemenskapsindustrin som låg till grund för beräkningen av prisunderskridandet hade räknats två gånger. De transaktioner som räknats två gånger måste därför tas bort och beräkningen av prisunderskridandet ändras i enlighet därmed. Denna dubblering hade emellertid inte skett i samband med fastställandet av de uppgifter som användes för att bedöma skadeindikatorerna, och skadeindikatorerna behövde därför inte ändras.

(26)

Jämförelsen visade således att priset för den berörda produkt med ursprung i Indien som sålts i gemenskapen under undersökningsperioden underskred gemenskapsindustrins priser med mellan 3 % och 11 %.

(27)

Eftersom det inte finns några i grunden nya uppgifter eller argument i detta särskilda avseende, bekräftas skälen 80–116 i förordningen om provisorisk tull, med undantag av skäl 86 (se skälen 24–26).

(28)

De indiska exportörerna upprepade sitt argument om att fastställandet av ett orsakssamband mellan den subventionerade importen och den skada som gemenskapsindustrin lidit bygger på uppgifter som torde vara otillförlitliga, eftersom det fanns en kartell ända fram till början av 1998. De indiska exportörerna lämnade emellertid inga nya uppgifter inom den tidsfrist som fastställts för synpunkter i detta särskilda avseende.

(29)

Eftersom det inte finns några i grunden nya uppgifter eller argument, bekräftas skälen 117–137 i förordningen om provisorisk tull.

(30)

En intresseorganisation för användare och ett användarföretag upprepade sin främsta oro, nämligen att införandet av åtgärder skulle leda till minskad konkurrens på gemenskapsmarknaden totalt sett för denna särskilda produkt och oundvikligen även till en prisökning, genom att de indiska leverantörerna utesluts från gemenskapsmarknaden. I enlighet med bedömningen i skäl 147 i förordningen om provisorisk tull kommer verkningarna för slutkunderna av en prisökning på den likadana produkten sannolikt att bli mycket begränsade. Det erinras vidare om att syftet med utjämningsåtgärder inte är att hindra produkter från Indien från att komma in i gemenskapen utan att återupprätta de rättvisa konkurrensförhållanden som snedvridits genom illojala handelsbruk. Det anses slutligen att åtgärderna inte är av sådan omfattning att de utestänger indiska tillverkare från gemenskapsmarknaden.

(31)

Eftersom det inte finns några i grunden nya uppgifter eller argument i detta avseende, bekräftas skälen 138–151 i förordningen om provisorisk tull.

(32)

Efter meddelandet av de preliminära undersökningsresultaten hävdade flera berörda parter att den vinst på 9,4 % som ansågs motsvara gemenskapsindustrins ekonomiska situation utan förekomst av skadevållande subventionering från Indien var för hög. Det gjordes gällande att den normala metoden var att fastställa en vinst på 5 % för varusektorer såsom stål, textilier och baskemikalier. Samma parter hävdade vidare att det borde lämnas en fullständig redovisning av den metod som använts för att komma fram till denna siffra.

(33)

Såsom det redogörs för i skäl 154 i förordningen om provisorisk tull hade man kommit fram till en vinst på 9,4 % genom en motiverad bedömning som gjorts på grundval av ett antal faktorer, däribland i) gemenskapsindustrins vinst 1999, när den dumpade importens marknadsandel var som lägst; ii) marknadsförhållandena vid den tidpunkten; och iii) uppgifter från en databas för företagsredovisning. Denna databas innehåller uppgifter från företagsredovisningar, vilka först samlas in av de nationella centralbankerna i de största i-länderna, dvs. de flesta av Europeiska unionens medlemsstater, Förenta staterna och Japan, och därefter sammanställs sektorsvis av Europeiska kommittén för centrala organ med uppgift att samla in balansräkningsuppgifter och Europeiska kommissionen. Databasen har uppdaterats mellan det preliminära och det slutliga fastställandet. Det framgår av en analys av de uppdaterade uppgifterna beträffande EU:s medlemsstater jämte Förenta staterna och Japan att den genomsnittliga vinsten före extraordinära poster för företag som tillhör närmast tillgängliga sektor var 7,5 % år 2002, som är det sista året för vilket det finns uppgifter i databasen.

(34)

När man fastställer den vinst som skulle ha kunnat uppnås om det inte hade förekommit någon subventionering måste det emellertid tas vederbörlig hänsyn till alla de kvalitativa och kvantitativa faktorer som är relevanta i sammanhanget. Såsom anges i skäl 154 i förordningen om provisorisk tull gjordes det en ordentlig undersökning av gemenskapsindustrins vinster när den subventionerade importens marknadsandel var som lägst (dvs. 1999), och alla andra orsaker och omständigheter som skulle kunna återverka på den periodens representativitet. Slutligen kan det noteras att den berörda produkten används på krävande användningsområden och noggrant måste uppfylla vissa villkor, särskilt när det gäller elektrisk resistans. Detta innebär både att tillverkningsprocessen är mycket kapitalintensiv och att forsknings- och utvecklingskostnaderna är betydande. Den omständigheten att endast ett begränsat antal tillverkare i världen behärskar denna teknik är ytterligare en antydan om att produkten förvisso inte kan betraktas om en råvara.

(35)

Med hänsyn till alla dessa omständigheter och faktorer dras den slutgiltiga slutsatsen att den vinstmarginal som rimligen kan anses motsvara gemenskapsindustrins ekonomiska situation, utan förekomst av skadevållande subventionering från Indien, bör fastställas till 8 % för beräkning av skademarginalen.

(36)

Som en följd av detta och av undersökningsresultaten rörande prisunderskridande (se skälen 24–26) ändrades skademarginalerna enligt följande:

(37)

Med hänsyn till slutsatserna avseende subventionering, skada, orsakssamband och gemenskapens intresse bör en slutgiltig utjämningstull införas för att förhindra att subventionerad import vållar gemenskapsindustrin ytterligare skada. De slutgiltiga åtgärderna bör införas på nivån för den subventionsmarginal som konstaterats. Tullen bör dock, i enlighet med artikel 15.1 i grundförordningen, inte vara högre än den skademarginal som beräknats ovan. Eftersom den samlade samarbetsviljan från Indien var hög fastställdes den övriga subventionsmarginalen för alla andra företag till nivån för företaget med den största individuella marginalen, dvs. 16,7 %.

(38)

Med hänsyn till storleken på de subventionsmarginaler som konstaterats för de exporterande tillverkarna i Indien och mot bakgrund av nivån på den skada som gemenskapsindustrin vållats, anses det nödvändigt att de belopp för vilka säkerhet ställts i form av en provisorisk utjämningstull genom kommissionens förordning om provisorisk tull tas ut slutgiltigt till en sats som motsvarar den slutgiltigt införda tullen. Eftersom den slutgiltiga utjämningstullen för Graphite India Limited (GIL) är högre än den provisoriska utjämningstullen skall de belopp för vilka säkerhet ställts i form av den provisoriska utjämningstull som infördes genom förordningen om provisorisk tull slutgiltigt tas ut. Omvänt, eftersom den slutgiltiga utjämningstullen för Hindustan Electro Graphite (HEG) Limited är lägre än den provisoriska utjämningstullen, skall de belopp för vilka säkerhet ställts i form av provisoriska tullar, och som överskrider den slutgiltiga utjämningstullsatsen, frisläppas.

(39)

De individuella företagsspecifika utjämningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av den nuvarande undersökningen. De avspeglar således den situation som i denna undersökning befunnits föreligga när det gäller dessa företag. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tull som gäller ”alla andra företag”) gäller alltså enbart import av produkter med ursprung i det berörda landet som tillverkats av de företag, dvs. de specifika rättsliga enheter, som nämns. Importerade produkter som framställts av något annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del med namn och adress, inbegripet enheter som är närstående dem som uttryckligen nämns, omfattas inte av dessa tullsatser, utan av den tullsats som gäller för ”alla andra företag”.

(40)

Eventuella ansökningar om tillämpning av individuella utjämningstullsatser (t.ex. till följd av att enhetens namn ändrats eller att nya produktions- eller försäljningsenheter inrättats) bör snarast inges till kommissionen tillsammans med alla relevanta upplysningar, särskilt beträffande eventuella ändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning, inhemsk försäljning eller exportförsäljning som hänger samman med t.ex. denna namnändring eller ändring av produktions- eller försäljningsenheterna. Förordningen kommer därefter vid behov att ändras i enlighet därmed genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

(41)

Under undersökningen gjorde de två exporterande tillverkarna i Indien, Graphite India Limited och Hindustan Electro Graphite Limited, prisåtaganden i enlighet med artikel 13.1 i grundförordningen. På grund av en allmän instabilitet för denna marknad noterades likväl betydande skillnader mellan tiden för undersökningsperioden och nutid vad beträffar kostnader för råmaterial. Det följer att om ett åtagande godtas i detta fall, på basis av minimiimportpriser fastställda enbart på data insamlade under undersökningsperioden, såsom för närvarande erbjudits, så skulle det få negativ inverkan på effekten av nämnda åtagande i syfte att undanröja den skadliga subventionen. En av de berörda exporttillverkarna förvärvade dessutom under tiden som följde på dess erbjudande om åtagande en grafitelektrodtillverkare belägen i gemenskapen, vilket ökar risken för kringgående av dess erbjudande om åtagande. Med hänsyn till dessa bägge orsaker så var det inte möjligt att fullborda och genomföra acceptabla åtaganden inom tidsfristerna för denna undersökning.

18.9.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 295/10

(1)

Den 19 maj 2004 införde kommissionen genom förordning (EG) nr 1009/2004 (2) (nedan kallad ”förordningen om preliminär tull”) en preliminär antidumpningstull på import till gemenskapen av vissa grafitelektrodsystem med ursprung i Indien.

(2)

Efter det att de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka kommissionen beslutat införa de provisoriska åtgärderna meddelats lämnade flera berörda parter skriftligen synpunkter på de preliminära undersökningsresultaten. De parter som begärde det beviljades tillfälle att bli hörda.

(3)

Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som bedömdes som nödvändiga för de slutgiltiga avgörandena.

(4)

Alla parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa grafitelektrodsystem med ursprung i Indien och slutgiltigt uttag av de belopp för vilka säkerhet ställts i form av den preliminära tullen. Parterna gavs även möjlighet att inom en viss tidsfrist lämna synpunkter på dessa uppgifter.

(5)

De berörda parternas muntliga och skriftliga synpunkter beaktades och i tillämpliga fall ändrades undersökningsresultaten i enlighet med dessa.

(6)

Eftersom det inte inkommit några nya synpunkter beträffande den berörda produkten eller den likadana produkten, bekräftas slutsatserna i skälen 11–15 i förordningen om preliminär tull.

(7)

De båda samarbetsvilliga exporterande tillverkarna upprepade sitt krav om att en justering av normalvärdet för tullrestitution borde ha beviljats enligt artikel 2.10 b, ”Importavgifter och indirekta skatter”, eller enligt artikel 2.10 k, ”Andra faktorer”, i grundförordningen för de förmåner som beviljats enligt tullkreditsystemet. De hävdade med stöd av artikel 2.10 b att en justering borde beviljas åtminstone för de krediter som beviljats inom ramen för tullkreditsystemet och som använts till import av råvaror som förbrukas i tillverkningsprocessen för den exporterade produkten.

(8)

Det bör i det avseendet noteras att någon justering inte kunde beviljas, eftersom det, såsom det redogörs för i skäl 25 i förordningen om preliminär tull, framgick av undersökningen att det inte kunde fastställas något direkt samband mellan de krediter som beviljats inom ramen för tullkreditsystemet och de inköpta råvarorna, eftersom krediterna kunde användas för att betala tullar på alla slags importerade varor utom kapitalvaror och varor som omfattades av importbegränsningar eller importförbud. När krediterna dessutom användes till import av nödvändiga råvaror för tillverkningen av grafikelektroder kunde de exporterande tillverkarna inte bevisa att dessa råvaror hade använts för tillverkning av den exporterade produkten. Förmånerna enligt tullkreditsystemet bokfördes dessutom som en intäkt och inte som en negativ post i företagens kostnadsredovisning. Det framgick därför av företagets räkenskaper att det inte fanns något samband mellan prissättningen av de exporterade varorna och den intäkt som erhållits inom ramen för tullkreditsystemet. Det lades inte fram några nya argument som motiverade att artikel 2.10 k i grundförordningen skulle tillämpas. Dessa krav kunde således inte godtas och de slutsatser som anges i skälen 25 och 26 i förordningen om preliminär tull bekräftas därför.

(9)

De båda samarbetsvilliga exporterande tillverkarna upprepade också sina påståenden med stöd av artikel 2.10 d ii i grundförordningen beträffande olikheter i handelsled. Det lades emellertid inte fram några nya argument och därför bekräftas de slutsatser som anges i skälen 27 och 28 i förordningen om preliminär tull.

(10)

De samarbetsvilliga exporterande tillverkarna motsatte sig den växlingskurs som använts vid beräkningen av exportpriserna. De hävdade att den växlingskurs som gällde på betalningsdagen skulle användas och inte den som gällde på fakturadagen. De hävdade dessutom att det hade varit mera korrekt om man i stället för att använda den genomsnittliga växelkursen under den månad då fakturan utfärdades hade använt de faktiska dagliga växelkurserna.

(11)

I det avseendet bör det noteras att det är kommissionens gängse praxis att använda de växelkurser som gäller på fakturadagen, eftersom det vid fastställandet av priserna tas hänsyn till de växelkurser som gäller när fakturan utfärdas. Kravet på att de växelkurser som gällde på betalningsdagen skulle användas avvisades därför. Man enades emellertid om att använda de faktiska växlingskurser som gällde på fakturadagen i stället för den genomsnittliga växelkursen för den månad då den dagen inföll. Beräkningarna av dumpningens omfattning ändrades således i enlighet med detta.

(12)

Vid granskningen av frågan upptäcktes ett skrivfel beträffande de månatliga genomsnittliga växelkurserna. Eftersom dessa växelkurser ersatts med de dagliga växelkurserna (se skäl 11) anses detta fel vara korrigerat.

(13)

Efter det att justeringar gjorts beträffande växelkurserna (se skälen 9–12) fastställdes de slutgiltiga dumpningsmarginalerna uttryckt i procent av nettopriset cif vid gemenskapens gräns, till följande:

(14)

Eftersom det inte finns några i grunden nya uppgifter eller argument i detta avseende, bekräftas skälen 32–35 i förordningen om preliminär tull.

(15)

Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter påpekade de indiska exportörerna att prisunderskridandemarginalen för en särskild typ av den berörda produkten skilde sig från prisunderskridandemarginalerna för liknande typer. Påståendet undersöktes grundligt och man konstaterade att avvikelsen berodde på ett misstag i samband med redovisningen av ett antal kreditnotor och rabatter från en särskild gemenskapstillverkare. Påståendet godtogs därför och prisunderskridandemarginalen för denna särskilda typ, och i förekommande fall för andra typer, korrigerades i enlighet med detta.

(16)

Det konstaterades vidare att ett antal av de försäljningstransaktioner som gemenskapsindustrin genomfört och som användes för att beräkna prisunderskridandet hade dubbelräknats. De transaktioner som hade dubbelräknats måste därför tas bort och beräkningarna av prisunderskridandet ändras i enlighet därmed. Det hade emellertid inte skett någon dubbelräkning vid fastställandet av de siffror som används för att bedöma skadeindikatorerna. Därför behövde skadeindikatorerna inte ändras.

(17)

Jämförelsen visade således att priserna för den berörda produkt med ursprung i Indien som sålts i gemenskapen under undersökningsperioden underskred gemenskapsindustrins priser med mellan 3 % och 11 %.

(18)

Eftersom det inte finns några i grunden nya uppgifter eller argument i detta särskilda avseende, bekräftas skälen 36–72 i förordningen om preliminär tull, med undantag av skäl 42 (se skälen 15–17).

(19)

De indiska exportörerna upprepade sitt argument om att fastställandet av ett orsakssamband mellan den dumpade importen och den skada som gemenskapsindustrin lidit bygger på uppgifter som torde vara otillförlitliga, eftersom det fanns en kartell ända fram till början av 1998. De indiska exportörerna lämnade emellertid inga nya uppgifter inom den tidsfrist som fastställts för synpunkter i detta särskilda avseende.

(20)

Flera berörda parter hävdade att kommissionen borde ha inlett samma förfarande även beträffande import från Japan av den likadana produkten. Vid tidpunkten för inledandet av det nu aktuella förfarandet hade kommissionen inte tillräcklig bevisning rörande skadevållande dumpning som skulle ha motiverat att ett förfarande inleddes beträffande import med ursprung i Japan enligt kraven i artikel 5 i grundförordningen. De uppgifter som vissa parter lämnat efter inledandet utgör inte sådan tillräcklig bevisning, vare sig om de beaktas separat eller tillsammans med andra uppgifter som kommissionen hade tillgång till i samband med undersökningen, eftersom någon bevisning rörande skadevållande dumpning inte kan härledas ur dessa. Exempelvis innehöll den bevisning som tillhandahölls av ovan nämnda berörda parter endast uppgifter om de genomsnittliga priserna på hemmamarknaden och priserna vid försäljning på export för japanska grafitelektroder utan att det angavs huruvida dessa grafitelektroder verkligen motsvarade produktbeskrivningen för den berörda produkten enligt skäl 13 i förordningen om preliminär tull. Under alla förhållanden ändrar inte den omständigheten att import med ursprung i Japan inte omfattas av förfarandet i något avseende slutsatserna i undersökningen rörande förekomsten av ett orsakssamband.

(21)

Eftersom det inte finns några i grunden nya uppgifter eller argument, bekräftas skälen 73–93 i förordningen om preliminär tull.

(22)

En intresseorganisation för användare och ett användarföretag upprepade sin främsta oro, nämligen att införandet av åtgärder skulle leda till minskad konkurrens på gemenskapsmarknaden totalt sett för denna särskilda produkt och oundvikligen även till en prisökning, om de indiska leverantörerna uteslöts från gemenskapsmarknaden. I enlighet med bedömningen i skäl 103 i förordningen om provisorisk tull kommer verkningarna för slutkunderna av en prisökning på den likadana produkten sannolikt att bli mycket begränsade. Det erinras vidare om att syftet med antidumpningsåtgärder inte är att hindra produkter från Indien från att komma in i gemenskapen utan att återupprätta de rättvisa konkurrensförhållanden som snedvridits genom illojala handelsbruk. Kommissionen anser slutligen att åtgärderna inte är av sådan omfattning att de utestänger indiska tillverkare från gemenskapsmarknaden.

(23)

Eftersom det inte finns några i grunden nya uppgifter eller argument i detta avseende, bekräftas skälen 94–107 i förordningen om preliminär tull.

(24)

Efter meddelandet av de preliminära undersökningsresultaten hävdade flera berörda parter att den vinst på 9,4 % som ansågs motsvara gemenskapsindustrins ekonomiska situation utan förekomst av skadevållande dumpning från Indien var för hög. Det gjordes gällande att den normala metoden var att fastställa en vinst på 5 % för råvarusektorer såsom stål, textilier och baskemikalier. Samma parter hävdade vidare att det borde lämnas en fullständig redovisning av den metod som använts för att komma fram till denna siffra.

(25)

Såsom det redogörs för i skäl 110 i förordningen om preliminär tull hade man kommit fram till en vinst på 9,4 % genom en bedömning som gjorts på grundval av ett antal faktorer, däribland i) gemenskapsindustrins vinst 1999, när den dumpade importens marknadsandel var som lägst; ii) marknadsförhållandena vid den tidpunkten; och iii) uppgifter från en databas för företagsredovisning. Denna databas innehåller uppgifter från företagsredovisningar, vilka först samlas in av de nationella centralbankerna i de största i-länderna, dvs. de flesta av Europeiska unionens medlemsstater, Förenta staterna och Japan, och därefter sammanställs sektorsvis av Europeiska kommittén för centrala organ med uppgift att samla in balansräkningsuppgifter och Europeiska kommissionen. Databasen har uppdaterats mellan det preliminära och det slutliga fastställandet. Det framgår av en analys av de uppdaterade uppgifterna beträffande EU:s medlemsstater jämte Förenta staterna och Japan att den genomsnittliga vinsten för extraordinära poster för företag som tillhör närmast tillgängliga sektor var 7,5 % år 2002, som är det sista året för vilket det finns uppgifter i databasen.

(26)

När man fastställer den vinst som skulle ha kunnat uppnås om det inte hade förekommit någon dumpning måste det emellertid tas vederbörlig hänsyn till alla de kvalitativa och kvantitativa faktorer som är relevanta i sammanhanget. Såsom anges i skäl 110 i förordningen om preliminär tull gjordes det en ordentlig undersökning av gemenskapsindustrins vinster när den dumpade importens marknadsandel var som lägst (dvs. 1999) och alla andra orsaker och omständigheter som skulle kunna återverka på den periodens representativitet. Slutligen kan det noteras att den berörda produkten används på krävande användningsområden och noggrant måste uppfylla vissa villkor, särskilt när det gäller elektrisk resistans. Detta innebär både att tillverkningsprocessen är mycket kapitalintensiv och att forsknings- och utvecklingskostnaderna är betydande. Den omständigheten att endast ett begränsat antal tillverkare i världen behärskar denna teknik är ytterligare en antydan om att produkten förvisso inte kan betraktas om en råvara.

(27)

Med hänsyn till alla dessa omständigheter och faktorer dras den slutgiltiga slutsatsen att den vinstmarginal som rimligen kan anses motsvara gemenskapsindustrins ekonomiska situation, utan förekomst av skadevållande dumpning från Indien, bör fastställas till 8 % för beräkning av skademarginalen.

(28)

Som en följd av detta och av undersökningsresultaten rörande prisunderskridande (se skälen 15–17) samt med vederbörlig hänsyn tagen till omräkningen av växelkurserna (se skäl 11), ändrades dumpningsmarginalerna enligt följande:

(29)

Med hänsyn till slutsatserna beträffande dumpning, skada, orsakssamband och gemenskapens intresse och i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen bör en slutgiltig antidumpningstull motsvarande den konstaterade dumpningsmarginalen införas. Den bör dock inte vara högre än den skademarginal som beräknats ovan.

(30)

Ändringarna av dumpnings- och skademarginalerna inverkade inte på tillämpningen av regeln om lägsta tull. Den metod som använts för att fastställa antidumpningstullarna, med beaktande av det parallella införandet av utjämningstullar på import av samma produkt från Indien (se skälen 114 och 115 i förordningen om preliminär tull) bekräftas således. Följande slutgiltiga tullsatser kommer därför att tillämpas:

(31)

Med hänsyn till storleken på de dumpningsmarginaler som konstaterats för de exporterande tillverkarna i Indien och mot bakgrund av nivån på den skada som gemenskapsindustrin vållats, anses det nödvändigt att de belopp för vilka säkerhet ställts i form av en preliminär antidumpningstull genom kommissionens förordning om preliminär tull tas ut slutgiltigt till en sats som motsvarar den slutgiltigt införda tullen. Eftersom den slutgiltiga tullen är lägre än den preliminära tullen skall de belopp för vilka säkerhet ställts preliminärt och som överskrider den slutgiltiga antidumpningstullsatsen frisläppas.

(32)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av den nuvarande undersökningen. De avspeglar således den situation som i denna undersökning befunnits föreligga när det gäller dessa företag. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tull som gäller ”alla andra företag”) gäller alltså enbart import av produkter med ursprung i det berörda landet som tillverkats av de företag, dvs. de specifika rättsliga enheter, som nämns. Importerade produkter som framställts av något annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del med namn och adress, inbegripet enheter som är närstående dem som uttryckligen nämns, omfattas inte av dessa tullsatser, utan av den tullsats som gäller för ”alla andra företag”.

(33)

Eventuella ansökningar om tillämpning av individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av att enhetens namn ändrats eller att nya produktions- eller försäljningsenheter inrättats) bör snarast inges till kommissionen tillsammans med alla relevanta upplysningar, särskilt beträffande eventuella ändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning, inhemsk försäljning eller exportförsäljning som hänger samman med t.ex. denna namnändring eller ändring av produktions- eller försäljningsenheterna. Förordningen kommer därefter vid behov att ändras i enlighet därmed genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

18.9.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 295/15

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

18.9.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 295/17

(1)

Av underrättelserna från medlemsstaterna enligt artikel 8.2 i förordning (EG) nr 1520/2000 framgår det att de mottagna ansökningarna uppgår till ett sammanlagt belopp av 310 936 040 EUR, medan det belopp som enligt artikel 8.4 i förordning (EG) nr 1520/2000 är tillgängligt för denna omgång av bidragslicenser för användning efter den 1 oktober 2004 är 114 000 000 EUR.

(2)

En nedsättningskoefficient skall beräknas på grundval av artikel 8.3 och 8.4 i förordning (EG) nr 1520/2000. En sådan nedsättningskoefficient skall därför tillämpas på de belopp som begärts i form av bidragslicenser för användning från den 1 oktober 2004, såsom fastställs i artikel 8.6 i förordning (EG) nr 1520/2000.

18.9.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 295/18

(1)

I enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 2571/97 av den 15 december 1997 om försäljningen av smör till sänkta priser och beviljandet av stöd för grädde, smör och koncentrerat smör avsett att användas i framställningen av konditorivaror, glass och andra livsmedel (2), använder interventionsorganen sig av anbudsinfordran för försäljning av vissa kvantiteter interventionssmör som de innehar och beviljande av stöd för grädde, smör och koncentrerat smör. I artikel 18 i den förordningen fastställs att det med hänsyn till de anbud som inlämnas för varje enskild anbudsinfordran skall bestämmas ett lägsta försäljningspris för smör och ett högsta stödbelopp för grädde, smör och koncentrerat smör som kan varieras enligt det avsedda användningsområdet, fetthalten i smöret och iblandningsförfarandet, eller också skall det fattas beslut om att inget kontrakt skall tilldelas med avseende på en anbudsinfordran. Förädlingssäkerhetens eller -säkerheternas belopp bör bestämmas i enlighet med detta.

(2)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter.

18.9.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 295/20

(1)

I enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 2571/97 av den 15 december 1997 om försäljningen av smör till sänkta priser och beviljandet av stöd för grädde, smör och koncentrerat smör avsett att användas i framställningen av konditorivaror, glass och andra livsmedel (2) använder interventionsorganen sig av anbudsinfordran för försäljning av vissa kvantiteter interventionssmör som de innehar och beviljande av stöd för grädde, smör och koncentrerat smör. I artikel 18 i den förordningen fastställs att det med hänsyn till de anbud som inlämnas för varje enskild anbudsinfordran skall bestämmas ett lägsta försäljningspris för smör och ett högsta stödbelopp för grädde, smör och koncentrerat smör som kan varieras enligt det avsedda användningsområdet, fetthalten i smöret och iblandningsförfarandet, eller också skall det fattas beslut om att inget kontrakt skall tilldelas med avseende på en anbudsinfordran. Förädlingssäkerhetens eller -säkerheternas belopp bör bestämmas i enlighet med detta.

(2)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter.

18.9.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 295/22

(1)

Enligt artikel 21 i kommissionens förordning (EG) nr 2771/1999 av den 16 december 1999 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1255/1999 när det gäller interventionsåtgärder på marknaden för smör och grädde (2) har interventionsorganen bjudit ut vissa kvantiteter smör som de innehar till försäljning genom stående anbudsinfordran.

(2)

Mot bakgrund av de anbud som mottagits inom ramen för varje enskild anbudsinfordran måste det fastställas ett lägsta försäljningspris eller fattas ett beslut om att det inte skall tilldelas några kvantiteter, i enlighet med artikel 24a i förordning (EG) nr 2771/1999.

(3)

Mot bakgrund av de anbud som mottagits bör det fastställas ett lägsta försäljningspris.

(4)

Förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter har inte yttrat sig inom den tid som ordföranden har bestämt.

18.9.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 295/23

(1)

I enlighet med artikel 26 i kommissionens förordning (EG) nr 2799/1999 av den 17 december 1999 om tilllämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1255/1999 beträffande beviljande av stöd för skummjölk och skummjölkspulver avsedda att användas till foder samt försäljning av sådant skummjölkspulver (2), har interventionsorganen öppnat en stående anbudsinfordran för vissa kvantiteter skummjölkspulver som de innehar.

(2)

I enlighet med artikel 30 i denna förordning bör ett lägsta försäljningspris fastställas med beaktande av de anbud som mottagits under varje enskild anbudsinfordran, eller också bör beslut fattas om att inte anta något anbud. Beloppet på säkerheten för förädling bör bestämmas med beaktande av skillnaden mellan marknadspriset för skummjölkspulvret och det lägsta försäljningspriset.

(3)

Med beaktande av de anbud som mottagits bör det lägsta försäljningspriset fastställas till den nivå, som anges nedan, och säkerheten för förädling bestämmas enligt detta.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter.

18.9.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 295/24

(1)

I enlighet med kommissionens förordning (EEG) nr 429/90 av den 20 februari 1990 om beviljande genom anbudsinfordran av stöd för koncentrerat smör avsett för direkt förbrukning inom gemenskapen (2) använder interventionsorganen stående anbudsinfordran för beviljande av stöd för koncentrerat smör. Artikel 6 i ovannämnda förordning fastställer att med beaktande av de anbud som inkommit i samband med en särskild anbudsinfordran bör det bestämmas ett högsta stödbelopp för koncentrerat smör med en fetthalt av minst 96 % eller också bör beslut fattas om att inget kontrakt skall tilldelas. Beloppet på säkerheten för slutanvändningen bör bestämmas i enlighet med detta.

(2)

Med beaktande av de anbud som mottagits bör det högsta stödbeloppet fastställas till den nivå, som anges nedan, och säkerheten för slutanvändningen bestämmas enligt detta.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter.

18.9.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 295/25

(1)

I enlighet med artikel 21 i kommissionens förordning (EG) nr 214/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1255/1999 beträffande interventionsåtgärder på marknaden för skummjölkspulver (2) har interventionsorganen genom stående anbudsinfordran bjudit ut vissa kvantiteter skummjölkspulver som de innehar till försäljning.

(2)

På grundval av de anbud som mottas för varje enskild anbudsinfordran skall det, i enlighet med artikel 24a i förordning (EG) nr 214/2001, fastställas ett lägsta försäljningspris eller beslutas att inget anbud skall antas.

(3)

På grundval av de anbud som mottagits bör det fastställas ett lägsta försäljningspris.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter.

18.9.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 295/26

(1)

Kommissionens förordningar (EG) nr 2031/2001 (2) av den 6 augusti 2001 och (EG) nr 1789/2003 (3) av den 11 september 2003 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (4) om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan har ändrat nomenklaturen för vissa konserverade frukter, fruktsaft och ferrokrom som avses i förordning (EG) nr 2793/1999.

(2)

Bilagan till förordning (EG) nr 2793/1999 bör således ändras i enlighet med detta, med verkan från den dag förordningarna (EG) nr 2031/2001 och (EG) nr 1789/2003 träder i kraft.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

a)

I fråga om löpnummer 09.1813:

b)

I fråga om löpnummer 09.1821:

c)

I fråga om löpnummer 09.1827:

18.9.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 295/27

(1)

En anbudsinfordran för bidrag för export av havre som producerats i Finland och Sverige för export från Finland eller Sverige till alla tredjeländer utom Bulgarien, Norge, Rumänien och Schweiz har inletts genom förordning (EG) nr 1565/2004.

(2)

Särskilt med hänsyn till de kriterier som avses i artikel 1 i förordning (EG) nr 1501/95 är det inte uppenbart att ett högsta exportbidrag skall fastställas.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål.

18.9.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 295/28

(1)

Genom förordning (EG) nr 1401/2002 öppnas en tullkvot på 3 828 ton för regleringsåret 2004/05, uttryckt i rårisekvivalent.

(2)

Kvantiteterna i de inlämnade ansökningarna av importlicenser överskrider den kvantitet som finns tillgänglig. Det är därför lämpligt att fastställa en procentuell nedsättning för kvantiteterna i de inlämnade ansökningarna.

18.9.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 295/29

18.9.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 295/31

(1)

Enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 1051/2001, skall ett världsmarknadspris på orensad bomull fastställas regelbundet på grundval av det världsmarknadspris som konstaterats för rensad bomull med hänsyn till det förhållande som tidigare har konstaterats mellan priset för rensad bomull och det pris som beräknas för orensad bomull. Detta tidigare förhållande har fastställts i artikel 2.2 i kommissionens förordning (EG) nr 1591/2001 av den 2 augusti 2001 om tillämpningsföreskrifter för stödsystemet för bomull (3). Om världsmarknadspriset inte kan fastställas på detta sätt skall priset fastställas på grundval av det senast fastställda priset.

(2)

Enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 1051/2001, skall världsmarknadspriset på orensad bomull bestämmas för en produkt med vissa egenskaper och med hänsyn till de mest fördelaktiga anbuden och prisnoteringarna på världsmarknaden mellan dem som anses vara representativa för den verkliga marknadstendensen. För att bestämma detta pris har det fastställts ett medeltal av de anbud och de priser som noterats på en eller flera representativa europeiska börser för en produkt som levererats cif till en hamn inom gemenskapen och som kommer från olika leverantörsländer vilka anses vara de mest representativa för den internationella handeln. Det föreskrivs justeringar av kriterierna för att bestämma världsmarknadspriset för orensad bomull för att ta hänsyn till motiverade skillnader när det gäller den levererade produktens kvalitet eller anbudens och prisnoteringarnas karaktär. Dessa justeringar fastställs i artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1591/2001.

(3)

Tillämpningen av ovanstående kriterier innebär att världsmarknadspriset på orensad bomull bör fastställas på nedan angiven nivå.

18.9.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 295/32

(1)

Importtullarna inom spannmålssektorn har fastställts i kommissionens förordning (EG) nr 1612/2004 (3).

(2)

I artikel 2.1 i förordning (EG) nr 1249/96 föreskrivs att om genomsnittet av de beräknade importtullarna, under den period då de tillämpas, skiljer sig med 5 euro/ton från den fastställda tullen skall en justering som motsvarar denna göras. Denna skillnad har uppstått. Det är därför nödvändigt att justera de importtullar som fastställts i förordning (EG) nr 1612/2004.

18.9.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 295/35

(1)

Enligt direktiv 2001/18/EG skall utsläppande på marknaden av en produkt som innehåller eller består av en genetiskt modifierad organism vara beroende av att skriftligt medgivande lämnas enligt det förfarande som anges i direktivet av den behöriga myndigheten i den medlemsstat som har mottagit anmälan om att den produkten avses släppas ut på marknaden.

(2)

En anmälan om att en genetiskt modifierad majsprodukt (Zea mays L., linje NK603) avses släppas ut på marknaden, för att användas som all annan majs utom för odling, har av Monsanto SA lämnats in till den behöriga myndigheten i Spanien, som har vidarebefordrat denna anmälan till kommissionen och de behöriga myndigheterna i de andra medlemsstaterna med ett positivt yttrande.

(3)

De behöriga myndigheterna i andra medlemsstater har gjort invändningar mot att denna produkt släpps ut på marknaden.

(4)

I det yttrande som Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet lämnade den 25 november 2003 enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (2), drogs slutsatsen att Zea mays L., linje NK603 är lika säker som traditionell majs och att den knappast kommer att ha någon menlig inverkan på människors och djurs hälsa eller, i det sammanhanget, på miljön, om den släpps ut på marknaden som livsmedel eller foder eller för beredning.

(5)

Granskning av var och en av invändningarna mot bakgrund av direktiv 2001/18/EG, av de uppgifter som ingår i anmälan och yttrandet från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, ger inte anledning att tro att Zea mays L., linje NK603 skulle ha någon menlig inverkan på människors och djurs hälsa eller på miljön, om den släpps ut på marknaden.

(6)

En unik identifieringsbeteckning skall tilldelas produkten enligt förordning (EG) nr 1830/2003.

(7)

Oavsiktliga eller tekniskt oundvikliga spår av genetiskt modifierade organismer i andra produkter undantas från kraven på spårbarhet och märkning i enlighet med de trösklar som fastställs i direktiv 2001/18/EG och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (3).

(8)

Enligt yttrandet från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, finns det ingen anledning att fastställa särskilda villkor när det gäller produktens hantering eller förpackning eller för skyddet av särskilda ekosystem/miljöer och/eller geografiska områden.

(9)

Innan produkten släpps ut på marknaden bör det säkerställas att nödvändiga åtgärder kan vidtas för märkning och spårbarhet i alla steg av utsläppandet på marknaden, inklusive kontroller genom tillämpliga metoder för upptäckt.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är inte förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 30 i direktiv 2001/18/EG. Därför har kommissionen lämnat ett förslag om dessa åtgärder till rådet. Rådet hade vid utgången av den tid som fastställs i artikel 30.2 i direktiv 2001/18/EG varken antagit de föreslagna åtgärderna eller meddelat att det motsätter sig dem enligt artikel 5.6 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (4), och därför bör åtgärderna antas av kommissionen.

a)

Kassett 1:

En 5-enolpyruvylshikimat-3-fosfatsyntasgen (epsps-gen) från Agrobacterium sp. stam CP4 (CP4 EPSPS), som ger tolerans mot glyfosat, reglerad av promotorn från risactin1-genen, terminatorsekvenser från Agrobacterium tumefaciens samt kloroplasttransitpeptidsekvens från epsps-genen från Arabidopsis thaliana.

b)

Kassett 2:

En 5-enolpyruvylshikimat-3-fosfatsyntasgen (epsps-gen) från Agrobacterium sp. stam CP4 (CP4 EPSPS), som ger tolerans mot glyfosat, reglerad av en förstärkt 35S-promotor från blomkålsmosaikviruset, terminatorsekvenser från Agrobacterium tumefaciens och kloroplasttransitpeptidsekvensen från epsps-genen i Arabidopsis thaliana.

a)

Det skriftliga medgivandet skall vara giltigt för en period av tio år.

b)

Den unika identifieringsbeteckningen för produkten skall i enlighet med artikel 2.2 vara MON-00603-6.

c)

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 25 i direktiv 2001/18/EG skall den som fått medgivandet på begäran göra kontrollstickprov tillgängliga för den behöriga myndigheten.

d)

Uppgiften ”Denna produkt innehåller genetiskt modifierade organismer” eller ”Denna produkt innehåller genetiskt modifierad majs” skall förekomma, antingen på en etikett eller i ett dokument som medföljer produkten, utom i de fall där annan gemenskapslagstiftning fastställer en tröskel under vilken sådana uppgifter inte krävs.

e)

Så länge produkten inte är godkänd för att släppas ut på marknaden för odling, skall uppgiften ”inte avsedd för odling” återfinnas antingen på etiketten eller i ett dokument som medföljer produkten.

a)

att övervakningsnätverken, särskilt de som specificeras i tabell 1 i den övervakningsplan som ingår i anmälan, samlar in de uppgifter som är relevanta för den allmänna övervakningen av produkten, och

b)

att dessa övervakningsnätverk har samtyckt till att göra denna information tillgänglig för den som har fått medgivandet före det datum då övervakningsrapporten skall överlämnas till kommissionen och till de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna enligt punkt 3.

18.9.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 295/38