KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 814/2004

av den 29 april 2004

om anpassning av förordning (EEG) nr 1538/91 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 1906/90 om vissa handelsnormer för fjäderfäkött med anledning av Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till Europeiska unionen

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Anslutningsfördraget för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien, särskilt artikel 2.3 i detta,

med beaktande av Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien, särskilt artikel 57.2 i denna, och

av följande skäl:

(1)	Vissa tekniska ändringar måste göras i kommissionens förordning (EEG) nr 1538/91 (1) med anledning av Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens (nedan kallade de nya medlemsstaterna) anslutning till Europeiska unionen.

(2)	Artikel 14a.7 i förordning (EEG) nr 1538/91 och bilagorna 1–3 till förordningen innehåller vissa formuleringar på alla medlemsstaters språk. Dessa lagrum bör även innehålla formuleringarna på de nya medlemsstaternas språk.

(3)	Bilaga 8 till förordning (EEG) nr 1538/91 innehåller en förteckning över nationella referenslaboratorier för övervakning av vattenhalten i fjäderfäkött. Förteckningen bör även innehålla de nya medlemsstaternas nationella referenslaboratorier.

(4)	Förordning (EEG) nr 1538/91 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EEG) nr 1538/91 ändras på följande sätt:

1.

I artikel 14a.7 första stycket skall förteckningen med alla medlemsstaters språkversioner ersättas med följande: ”— Contenido en agua superior al límite CEE — Obsah vody překračuje limit EHS — Vandindhold overstiger EØF-Normen — Wassergehalt über dem EWG-Höchstwert — Veesisaldus ületab EMÜ normi — Περιεκτικότητα σε νερό ανώτερη του ορίου ΕΟΚ — Water content exceeds EEC limit — Teneur en eau supérieure à la limite CEE — Tenore d'acqua superiore al limite CEE — Ūdens saturs pārsniedz EEK noteikto normu — Vandens kiekis viršija EEB nustatytą ribą — Víztartalom meghaladja az EGK által előírt határértéket — Il-kontenut ta’ l-ilma superjuri għal-limitu KEE — Watergehalte hoger danhet EEG-maximum — Zawartość wody przekracza normę EWG — Teor de água superior ao limite CEE — Cudzia voda v hydinovom mäse EEC limit — Vsebnost vode presega EES omejitev — Vesipitoisuus ylittää ETY-normin — Vattenhalten överstiger den halt som är tillåten inom EEG.”

2.	Bilagorna 1–3 skall ersättas med texten i bilaga I till den här förordningen.

3.	Bilaga 8 skall ersättas med texten i bilaga II till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning skall träda i kraft under förutsättning att Anslutningsfördraget för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien träder i kraft och då samtidigt med fördraget.

BILAGA I

BILAGA II

.

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 815/2004

av den 29 april 2004

om övergångsbestämmelser för export av mjölk och mjölkprodukter i enlighet med förordning (EG) nr 174/1999, till följd av Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till Europeiska unionen

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Anslutningsfördraget för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien, särskilt artikel 2.3 i detta,

med beaktande av Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien, särskilt artikel 41.1 i denna, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 1.4 i kommissionens förordning (EG) nr 174/1999 av den 26 januari 1999 om fastställande av särskilda tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EEG) nr 804/68 i fråga om exportlicenser och exportbidrag inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter (1) fastställs att om bidrag skall beviljas måste produkterna uppfylla kraven i rådets direktiv 92/46/EEG av den 16 juni 1992 om fastställande av hygienregler för produktion och utsläppande på marknaden av rå mjölk, värmebehandlad mjölk och mjölkbaserade produkter (2). För att beviljas exportbidrag skall produkterna beredas i en godkänd anläggning och uppfylla kraven på kontrollmärkning som föreskrivs i bilaga C, kapitel IV A till det direktivet.

(2)

I kommissionens beslut 2004/280/EG av den 19 mars 2004 om övergångsbestämmelser för saluföring av vissa produkter av animaliskt ursprung som framställts i Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (3) (nedan kallade ”de nya medlemsstaterna”) fastställs övergångsbestämmelser för att underlätta övergången från det nuvarande systemet i de nya medlemsstaterna till det som följer av tillämpningen av gemenskapens veterinärlagstiftning. Enligt artikel 3 i det beslutet skall medlemsstaterna från och med den 1 maj till och med den 31 augusti 2004 tillåta handel med produkter som har framställts vid anläggningar i de nya medlemsstaterna med tillstånd att exportera mjölkprodukter till gemenskapen före anslutningsdatumet, under förutsättning att produkterna är försedda med gemenskapens exportkontrollmärke för de berörda anläggningarna och att de åtföljs av ett dokument i vilket det intygas att produkterna är tillverkade i enlighet med kommissionens beslut 2004/280/EG.

(3)	Det bör därför göras ett undantag från förordning (EG) nr 174/1999 och införas villkor som säger att produkter som uppfyller kraven i artikel 3 i beslut 2004/280/EG och som är godkända för handel från och med den 1 maj till och med den 31 augusti 2004 bör vara berättigade till exportbidrag.

(4)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Genom undantag från artikel 1.4 i förordning (EG) nr 174/1999 skall produkter som framställts före anslutningsdatumet vid anläggningar i Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien och som är tillåtna för export till gemenskapen före anslutningsdatumet och för export från gemenskapen från och med den 1 maj till och med den 31 augusti 2004 vara berättigade till exportbidrag under förutsättning att de uppfyller kraven i artikel 3 a och 3 b i beslut 2004/280/EG.

Det dokument det hänvisas till i artikel 3 b i det beslutet skall vara det som anges i artikel 5.8 i direktiv 92/46/EEG.

Artikel 2

Denna förordning skall träda i kraft under förutsättning att Anslutningsfördraget för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien träder i kraft och då samtidigt med fördraget.

Den skall tillämpas på exportdeklarationer godkända från och med det datum då denna förordning träder i kraft till och med den 31 augusti 2004.

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 816/2004

av den 29 april 2004

om ändring av förordning (EG) nr 2707/2000 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1255/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter till skolelever

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1255/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (1), särskilt artikel 15 och artikel 47 andra strecksatsen i denna, och

av följande skäl:

(1)

Under vistelse på skollovsläger kan skolelever inte omfattas av sådant stöd som beviljas enligt kommissionens förordning (EG) nr 2707/2000 (2). För att tillämpningen av denna bestämmelse skall bli tydligare bör det understrykas att skolelever bör omfattas av stödet under skoldagar. Vidare bör det totala antalet skoldagar med avdrag för lediga dagar bekräftas av skolmyndigheten eller skolstyrelsen i varje medlemsstat.

(2)

För att det skall kunna garanteras att de produkter som berättigar till stöd enligt förordning (EG) nr 2707/2000 erbjuder en hög nivå av hälsoskydd, bör dessa produkter framställas i enlighet med bestämmelserna i rådets direktiv 92/46/EEG av den 16 juni 1992 om fastställande av hygienregler för produktion och utsläppande på marknaden av rå mjölk, värmebehandlad mjölk och mjölkbaserade produkter (3), samt vara försedda med den hälsomärkning som krävs enligt den förordningen.

(3)	Inför de nya medlemsstaternas anslutning bör vissa nya produkter bli stödberättigande, samtidigt som behovet av att säkerställa marknadsbalans samt konsumentvanorna i dessa medlemsstater beaktas. Stödnivåerna bör fastställas med hänsyn till mjölkinnehållet i dessa varor.

(4)	Det bör också ingå en övergångsbestämmelse i syfte att underlätta för nationella förvaltningsmyndigheter och andra som arbetar med genomförandet av ordningen att sköta stödutbetalningarna på lämpligt sätt, om stödnivåerna skulle förändras i slutet av skolåret 2003/04.

(5)

För att medlemsstaternas administrativa arbete skall underlättas bör det bli möjligt att beräkna stödberättigandet på grundval av den stödsökandes register, i de fall det är produktleverantören eller en organisation som företräder en eller flera skol- eller utbildningsmyndigheter som ansöker om stödet.

(6)	De av medlemsstaterna fastställda maximala priser som stödmottagarna kan komma att betala skall översändas till kommissionen av övervakningsskäl. Intervallet för denna typ av meddelanden bör fastställas.

(7)	I förordning (EG) nr 2707/2000 fastställs rapportering av subventionerade kvantiteter, men inte rapportering av maximal stödberättigande kvantitet. Den senare bör göras tillgänglig för att det skall gå att utvärdera i vilken omfattning ordningen utnyttjas.

(8)

För att säkerställa en enhetlig tillämpning av stödordningen bör det klargöras att när det gäller färsk ost är det endast icke smaksatt ost som får berättiga till stöd. Bilagan till förordning (EG) nr 2707/2000 bör därför ändras. Den ändrade bestämmelsen bör dock tillämpas först när det nya skolåret inleds.

(9)	Förordning (EG) nr 2707/2000 bör därför ändras.

(10)	Förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter har inte avgivit något yttrande inom den tid som dess ordförande har bestämt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 2707/2000 ändras på följande sätt:

1)

Artikel 2.2 skall ersättas med följande: ”2.   De stödmottagare som specificeras i punkt 1 skall omfattas av stödet under alla skoldagar. Det totala antalet skoldagar, med avdrag för lediga dagar, skall bekräftas av skolmyndigheten eller skolstyrelsen i varje medlemsstat. Elever skall inte vara berättigade till stöd under vistelser på skollovsläger som skolan i fråga eller styrelsen för skolan organiserar.”

2)

Artikel 3 skall ändras på följande sätt: a) Punkterna 1 och 2 skall ersättas med följande: ”1.   Medlemsstaterna skall betala ut stöd för de mjölkprodukter som anges i kategorierna I och V i bilaga I. 2.   Medlemsstaterna får betala ut stöd för produkter enligt kategorierna II, III, IV och VI–XII i bilaga I.” b) Punkt 4 skall ersättas med följande: ”4.   Medlemsstaterna får tillåta att högst 5 mg fluor tillsätts per kilo produkt av de produkter som anges i kategorierna I till VII i bilagan.” c) Följande punkt skall läggas till som punkt 6: ”6.   Stöd i samband de produkter som ingår i bilaga I till den här förordningen får endast beviljas om produkterna är förenliga med kraven enligt rådets direktiv 92/46/EEG (4), särskilt de krav som rör framställning i en godkänd anläggning samt de hälsomärkningskrav som anges i kapitel IV. A i bilaga C till det direktivet.

3)

Artikel 4 skall ändras på följande sätt: a) Punkt 1 skall ersättas med följande: ”1.   Stödet för perioderna 1 maj 2004–30 juni 2004, 1 juli 2004–30 juni 2005, 1 juli 2005–30 juni 2006, 1 juli 2006–30 juni 2007 samt 1 juli 2007 och framåt, fastställs i bilaga II till den här förordningen.” b) Punkt 3 skall ersättas med följande: ”3.   Om den i euro uttryckta stödsatsen ändras skall den stödsats som gällde den första dagen i månaden gälla för alla kvantiteter som levereras under den månaden. För skolåret 2003/04 får den stödsats om gällde den första dagen i juni tillämpas under juli månad om skolåret i medlemsstaten avslutas i juli.”

4)

Punkt 5 skall ersättas med följande: ”Artikel 5 1.   Vid tillämpning av den högsta kvantitet på 0,25 liter som avses i artikel 14.4 i förordning (EG) nr 1255/1999 skall den totala kvantitet mjölkprodukter som är stödberättigande under den period ansökan gäller beräknas på grundval av det antal elever som registrerats i den aktuella skolan eller, vid tillämpning av artikel 6 c och 6 d, på grundval av den sökandes register. 2.   För produkterna i kategorierna VIII–XII i bilaga I skall beräkningen ske på grundval av följande ekvivalenter: a) kategori VIII: 100 kg = 300 kg helmjölk, b) kategori IX: 100 kg = 765 kg helmjölk, c) kategori X: 100 kg = 850 kg helmjölk, d) kategori XI: 100 kg = 935 kg helmjölk, e) kategori XII: 100 kg = 750 kg helmjölk.”

5)

Artikel 14.1 skall ersättas med följande: ”1.   Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som krävs för att garantera att stödbeloppet blir synligt i de priser som stödmottagaren betalar. De skall fastställa de maximala priser som eleverna betalar för de olika produkter som anges i bilaga I och som distribueras inom landet. Medlemsstaten skall fastställa de maximala priserna vid början av varje skolår eller senast den 1 oktober. Om medlemsstaterna tillhandahåller dessa produkter gratis behöver inget maximalt pris fastställas.”

6)

Artikel 15.2 skall ersättas med följande: a) Punkt a skall ersättas med följande: ”a) De kvantiteter för vilka stöd har betalats ut under det föregående skolåret samt den högsta tillåtna kvantiteten.” b) Följande punkt skall läggas till som punkt c: ”c) De maximala priser som avses i andra stycket i artikel 14.1 för det innevarande skolåret tillsammans med bevis till stöd för dem.”

7)	Bilagan skall ersättas med bilaga I till den här förordningen.

8)	Texten i bilaga II till den här förordningen skall läggas till som bilaga II.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 maj 2004.

Stöd som beviljats för smaksatt färskost enligt kategori VI i bilagan till förordning (EG) nr 2707/2000 före tillämpningsdatumet för den här förordningen, får fortsätta att utbetalas till och med den 31 augusti 2004.

BILAGA I

Förteckning över produkter som får omfattas av stöd från gemenskapen

Kategori I

a)	Värmebehandlad helmjölk som när det gäller fettinnehållet uppfyller de krav som föreskrivs i artikel 3.1 b i förordning (EG) nr 2597/97.

b)	Värmebehandlad helmjölk innehållande choklad eller smaksatt, bestående av minst 90 viktprocent mjölk enligt led a.

c)	Yoghurt framställd av mjölk enligt a.

Kategori II

a)	Värmebehandlad mjölk med en fetthalt av minst 3 %.

b)	Värmebehandlad mjölk innehållande choklad eller smaksatt, bestående av minst 90 viktprocent mjölk enligt led a.

c)	”Piimä/filmjölk”eller yoghurt framställd av mjölk enligt punkt a.

Kategori III

a)	Värmebehandlad mjölk med en fetthalt av minst 2,5 %.

b)	Värmebehandlad mjölk innehållande choklad eller smaksatt, bestående av minst 90 viktprocent mjölk enligt led a.

c)	Yoghurt framställd av mjölk enligt punkt a.

Kategori IV

a)	Värmebehandlad mjölk med en fetthalt av minst 2,0 %.

b)	Värmebehandlad mjölk innehållande choklad eller smaksatt, bestående av minst 90 viktprocent mjölk enligt led a.

c)	Yoghurt framställd av mjölk enligt punkt a.

Kategori V

a)	Värmebehandlad mellanmjölk som när det gäller fettinnehållet uppfyller de krav som föreskrivs i artikel 3.1 c i förordning (EG) nr 2597/97.

b)	Värmebehandlad mellanmjölk innehållande choklad eller smaksatt, bestående av minst 90 viktprocent mellanmjölk enligt led a.

c)	Yoghurt av mellanmjölk framställd av mjölk enligt a.

d)	”Piimä/fil” med en fetthalt av minst 1,5 %.

Kategori VI

a)	Värmebehandlad mjölk med en fetthalt av minst 1 %.

b)	Värmebehandlad mjölk innehållande choklad eller smaksatt, bestående av minst 90 viktprocent mjölk enligt led a.

c)	Yoghurt framställd av mjölk enligt led a.

Kategori VII

a)	Värmebehandlad skummjölk som när det gäller fettinnehållet uppfyller de krav som föreskrivs i artikel 3.1 d i förordning (EG) nr 2597/97.

b)	Värmebehandlad skummjölk innehållande choklad eller smaksatt, bestående av minst 90 viktprocent mjölk enligt led a.

c)	Yoghurt av skummjölk framställd av mjölk enligt a.

d)	”Piimä/fil” med en fetthalt lägre än 1,5 %.

Kategori VIII

Icke smaksatt (5) färskost eller smältost med en fetthalt uttryckt i vikt av torrsubstansen på minst 40 %.

Kategori IX

Annan ost än färskost och smältost med en fetthalt uttryckt i vikt av torrsubstansen på minst 45 %.

Kategori X

Grana Padano-ost.

Kategori XI

Parmigiano Reggiano-ost.

Kategori XII

Halloumi-ost.

BILAGA II

A.   Stödsatser för perioden 1 maj 2004–30 juni 2004:

a)	23,24 euro/100 kg för produkter enligt kategori I

b)	21,82 euro/100 kg för produkter enligt kategori II

c)	20,41 euro/100 kg för produkter enligt kategori III

d)	19,00 euro/100 kg för produkter enligt kategori IV

e)	17,58 euro/100 kg för produkter enligt kategori V

f)	16,17 euro/100 kg för produkter enligt kategori VI

g)	13,34 euro/100 kg för produkter enligt kategori VII

h)	69,72 euro/100 kg för produkter enligt kategori VIII

i)	177,79 euro/100 kg för produkter enligt kategori IX

j)	197,54 euro/100 kg för produkter enligt kategori X

k)	217,29 euro/100 kg för produkter enligt kategori XI

l)	174,30 euro/100 kg för produkter enligt kategori XII

B.   Stödsatser för perioden 1 juli 2004–30 juni 2005:

a)	21,69 euro/100 kg för produkter enligt kategori I

b)	20,39 euro/100 kg för produkter enligt kategori II

c)	19,08 euro/100 kg för produkter enligt kategori III

d)	17,78 euro/100 kg för produkter enligt kategori IV

e)	16,47 euro/100 kg för produkter enligt kategori V

f)	15,17 euro/100 kg för produkter enligt kategori VI

g)	12,56 euro/100 kg för produkter enligt kategori VII

h)	65,07 euro/100 kg för produkter enligt kategori VIII

i)	165,93 euro/100 kg för produkter enligt kategori IX

j)	184,37 euro/100 kg för produkter enligt kategori X

k)	202,80 euro/100 kg för produkter enligt kategori XI

l)	162,68 euro/100 kg för produkter enligt kategori XII

C.   Stödsatser för perioden 1 juli 2005–30 juni 2006:

a)	20,16 euro/100 kg för produkter enligt kategori I

b)	18,95 euro/100 kg för produkter enligt kategori II

c)	17,76 euro/100 kg för produkter enligt kategori III

d)	16,57 euro/100 kg för produkter enligt kategori IV

e)	15,39 euro/100 kg för produkter enligt kategori V

f)	14,17 euro/100 kg för produkter enligt kategori VI

g)	11,78 euro/100 kg för produkter enligt kategori VII

h)	63,48 euro/100 kg för produkter enligt kategori VIII

i)	161,87 euro/100 kg för produkter enligt kategori IX

j)	179,86 euro/100 kg för produkter enligt kategori X

k)	197,85 euro/100 kg för produkter enligt kategori XI

l)	158,70 euro/100 kg för produkter enligt kategori XII

D.   Stödsatser för perioden 1 juli 2006–30 juni 2007:

a)	18,61 euro/100 kg för produkter enligt kategori I

b)	17,52 euro/100 kg för produkter enligt kategori II

c)	16,43 euro/100 kg för produkter enligt kategori III

d)	15,34 euro/100 kg för produkter enligt kategori IV

e)	14,25 euro/100 kg för produkter enligt kategori V

f)	13,16 euro/100 kg för produkter enligt kategori VI

g)	10,97 euro/100 kg för produkter enligt kategori VII

h)	55,83 euro/100 kg för produkter enligt kategori VIII

i)	142,37 euro/100 kg för produkter enligt kategori IX

j)	158,19 euro/100 kg för produkter enligt kategori X

k)	174,00 euro/100 kg för produkter enligt kategori XI

l)	139,58 euro/100 kg för produkter enligt kategori XII

E.   Stödsatser för perioden 1 juli 2007 och framåt:

a)	18,15 euro/100 kg för produkter enligt kategori I

b)	17,12 euro/100 kg för produkter enligt kategori II

c)	16,10 euro/100 kg för produkter enligt kategori III

d)	15,07 euro/100 kg för produkter enligt kategori IV

e)	14,04 euro/100 kg för produkter enligt kategori V

f)	13,01 euro/100 kg för produkter enligt kategori VI

g)	10,96 euro/100 kg för produkter enligt kategori VII

h)	54,45 euro/100 kg för produkter enligt kategori VIII

i)	138,85 euro/100 kg för produkter enligt kategori IX

j)	154,28 euro/100 kg för produkter enligt kategori X

k)	269,70 euro/100 kg för produkter enligt kategori XI

l)	136,13 euro/100 kg för produkter enligt kategori XII.

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 817/2004

av den 29 april 2004

om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1257/1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden och om ändring och upphävande av vissa förordningar (1), särskilt artiklarna 34, 45 och 50 i denna, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 1257/1999 fastställs en enda rättslig ram för stöd från EUGFJ till utveckling av landsbygden, och i avdelning II fastställs vilka åtgärder som är stödberättigande, deras syfte samt kriterierna för att stöd skall kunna beviljas. Denna ram gäller för stöd till landsbygdsutveckling i hela gemenskapen.

(2)

För att komplettera denna ram antogs kommissionens förordning (EG) nr 445/2002 av den 26 februari 2002 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1257/1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden (2) i vilken hänsyn togs till erfarenheterna från de instrument som använts i enlighet med de rådsförordningar som upphävdes genom artikel 55.1 i förordning (EG) nr 1257/1999.

(3)

Förordning (EG) nr 445/2002 har ändras på ett genomgripande sätt. Genom ändringen av förordning (EG) nr 1257/1999 infördes dessutom fyra nya åtgärder för vilka tillämpningsföreskrifter måste fastställas. Med tanke på erfarenheterna från programperiodens början bör vissa bestämmelser förtydligas, särskilt i fråga om rutinerna för ändringar av programdokumenten, den finansiella förvaltningen av programmen, samt kontrollerna. För att få klarhet och konsekvens bör en ny förordning med tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1257/1999 antas, och förordning (EG) nr 445/2002 bör upphävas.

(4)	Det är viktigt att dessa tillämpningsföreskrifter är förenliga med subsidiaritetsprincipen och därför begränsas till bestämmelser som måste antas på gemenskapsnivå.

(5)

När det gäller kriterier för stödberättigande finns det i förordning (EG) nr 1257/1999 tre grundläggande villkor för stöd för investeringar i jordbruksföretag och bearbetningsanläggningar, samt för stöd till unga jordbrukare. Det är nödvändigt att fastställa en tidpunkt för när dessa villkor skall vara uppfyllda och att precisera vilken tidsfrist medlemsstaterna får bevilja vissa stödmottagare för att de skall kunna följa minimikraven i de fall det rör sig om investeringar i syfte att se till att dessa normer följs.

(6)	När det gäller investeringar i jordbruksföretag och bearbetningsföretag beviljas gemenskapsstöd endast på villkor att det finns normala avsättningsmöjligheter på marknaden för produkterna i fråga. Tillämpningsföreskrifter bör fastställas för hur dessa avsättningsmöjligheter skall bedömas.

(7)	Stöd för kompetensutveckling bör inte utvidgas till att omfatta normal utbildning på jord- och skogsbruksområdet.

(8)	När det gäller villkoren för stöd för förtidspensionering måste de särskilda problem som uppstår då ett jordbruksföretag överlåts av flera parter eller av en arrendator lösas.

(9)	I mindre gynnade områden där samma arealer brukas av flera jordbrukare gemensamt bör kompensationsbidrag få beviljas till var och en av dessa jordbrukare, i proportion till deras brukningsrätt.

(10)	Det måste preciseras vilken kompetens och vilka resurser myndigheterna eller organen måste ha för att kunna ge jordbruksrådgivning.

(11)

När det gäller stöd för miljövänligt jordbruk eller för att förbättra djurens välbefinnande bör de minimivillkor som jordbrukarna måste uppfylla när det gäller olika miljöåtaganden eller i fråga om att förbättra djurens välbefinnande ge garantier för en balanserad tillämpning av stödet, med beaktande av syftena med detta, och därigenom bidra till en hållbar utveckling på landsbygden.

(12)	När det gäller stödet till jordbrukare som deltar i ett kvalitetssystem är det lämpligt att precisera vilka produkter som omfattas av detta och vilken typ av fasta kostnader som får beaktas när stödbeloppet beräknas.

(13)

För att få en komplementaritet mellan de informations- och säljfrämjande åtgärderna i artikel 24d i förordning (EG) nr 1257/1999 och bestämmelserna om informationskampanjer och marknadsföring i rådets förordning (EG) nr 2826/2000 av den 19 december 2000 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter på den inre marknaden (3), är det lämpligt att fastställa detaljerade villkor för stöd för marknadsföring av kvalitetsprodukter, särskilt när det gäller stödmottagarna och de stödberättigande åtgärderna. För att inte riskera dubbel finansiering bör dessutom stöd inom ramen för landsbygdsutveckling inte få beviljas för informationskampanjer och marknadsföring som omfattas av stöd enligt rådets förordning (EG) nr 2826/2000.

(14)	Det bör fastställas urvalskriterier för investeringar som syftar till att förbättra bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter. Med tanke på de erfarenheter som gjorts bör dessa kriterier grundas på generella principer snarare än sektorsspecifika regler.

(15)	Det är lämpligt att i gemenskapens yttersta randområden på vissa villkor bevilja undantag från bestämmelsen i artikel 28.1 andra strecksatsen i förordning (EG) nr 1257/1999, enligt vilken stöd för investeringar i bearbetning eller saluföring av produkter från tredjeländer inte får beviljas.

(16)	För vissa skogar som inte får omfattas av skogsbruksstöd enligt artikel 29.3 i förordning (EG) nr 1257/1999 bör det fastställas en striktare definition.

(17)	Det bör fastställas detaljerade villkor för stöd för beskogning av jordbruksmark och för stöd för åtgärder för att bevara och förbättra den ekologiska stabiliteten i skogarna.

(18)

Enligt artikel 33 i förordning (EG) nr 1257/1999 beviljas stöd för andra åtgärder med anknytning till jordbruket och dess omställning och till verksamheter på landsbygden, under förutsättning att de inte omfattas av någon annan åtgärd för utveckling av landsbygden. Med tanke på den mängd olika åtgärder som skulle kunna omfattas av den artikeln bör medlemsstaterna fastställa stödvillkoren inom ramen för programplaneringen.

(19)

Det bör fastställas gemensamma regler för ett större antal åtgärder, och dessa bör särskilt ge garantier dels för en tillämpning av principerna om normal god jordbrukarsed när det i en åtgärd hänvisas till detta kriterium, dels för den flexibilitet som krävs vid längre åtaganden för att kunna ta hänsyn till händelser som kan påverka dessa åtaganden, utan att de olika stödåtgärdernas effektiva genomförande för den skull äventyras.

(20)

En klar åtskillnad bör göras mellan å ena sidan finansiering av stöd till utveckling av landsbygden och å andra sidan finansiering av stöd inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaderna. Eventuella undantag från principen om att åtgärder som omfattas av stödsystemen inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaderna inte får omfattas av stöd för utveckling av landsbygden bör föreslås av medlemsstaterna inom ramen för deras program för utveckling av landsbygden och utifrån de egna behoven, och detta måste ske med öppenhet och insyn.

(21)	Det är viktigt att utbetalningarna inom ramen för stöd till utveckling av landsbygden helt och hållet görs till stödmottagarna.

(22)

I kommissionens förordning (EG) nr 1685/2000 (4) fastställs närmare bestämmelser för genomförandet av rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna (5), när det gäller stödberättigande utgifter i samband med insatser som medfinansieras av strukturfonderna och således av EUGFJ:s utvecklingssektion. För att skapa enhetlighet bör förordning (EG) nr 1685/2000 tillämpas på de åtgärder som medfinansieras av EUGFJ:s garantisektion, utom i de fall där andra regler fastställs i förordning (EG) nr 1257/1999, i rådets förordning (EG) nr 1258/1999 av den 17 maj 1999 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken (6), eller i den här förordningen.

(23)

Det är vanligt att det finns fastställda tariffer för enhetspriser när det gäller vissa investeringar som medfinansieras i enlighet med artikel 30 första, andra och sjätte strecksatserna och artikel 31 i förordning (EG) nr 1257/1999. För att skapa klarhet bör det i syfte att förenkla administrationen av åtgärderna från och med år 2000 ges möjlighet för stödmottagarna att befrias från skyldigheten att visa fakturor enligt kravet i kommissionens förordning (EG) nr 1685/2000. Även tillämpningsvillkor för dessa tariffer bör fastställas så att de administreras på ett effektivt sätt när de används av medlemsstaterna.

(24)

I kommissionens beslut 1999/659/EG av den 8 september 1999 om fastställande av vägledande fördelning per medlemsstat av anslagen från garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket när det gäller åtgärder för landsbygdens utveckling under perioden 2000-2006 (7), fastställs den typ av utgifter som ingår i anslagen till medlemsstaterna. Enligt kommissionens förordning (EG) nr 2603/1999 av den 9 december 1999 om regler för övergången till den ordning för stöd till landsbygdens utveckling som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1257/1999 (8), får stöd i samband med vissa åtaganden som gjorts före den 1 januari 2000 på vissa villkor tas med i programplaneringen för utveckling av landsbygden under perioden 2000-2006. Det är därför lämpligt att definiera vad som skall ingå i det totalbelopp för gemenskapens stöd som fastställs för varje plan för utveckling av landsbygden inom ramen för det programdokument som skall godkännas av kommissionen.

(25)	För att få en smidigare ekonomiadministration är det lämpligt att de medlemsstater som valt en programplanering på regional nivå får ange det totala stödet från gemenskapen för varje regionalt program i ett separat beslut som innehåller en samlad finansieringsöversikt för hela medlemsstaten.

(26)

Enligt artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 1259/1999 av den 17 maj 1999 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (9), skall de belopp som blir resultatet dels av påföljder på grund av att miljökraven inte har följts, dels av en modulering, bli tillgängliga för medlemsstaterna i form av tilläggsstöd från gemenskapen för vissa åtgärder för landsbygdens utveckling. Det är nödvändigt att precisera vad som skall godkännas av kommissionen i samband med dessa åtgärder.

(27)	Tillämpningsföreskrifter bör fastställas för hur planer för landsbygdens utveckling skall lämnas in och för hur de får revideras.

(28)	För att underlätta utarbetandet av planer för utveckling av landsbygden, samt kommissionens granskning och godkännande av dessa planer, bör gemensamma bestämmelser fastställas om planernas utformning och innehåll, framför allt på grundval av artikel 43 i förordning (EG) nr 1257/1999.

(29)	Det bör fastställas villkor för ändringar av programdokumenten för utveckling av landsbygden som gör det möjligt för kommissionen att snabbt och effektivt granska dessa ändringar.

(30)	Förvaltningskommittéförfarandet bör endast gälla för väsentliga ändringar av programdokumenten för utveckling av landsbygden. Övriga ändringar bör beslutas av medlemsstaterna och meddelas kommissionen.

(31)	För att garantera en effektiv och regelbunden övervakning bör medlemsstaterna ställa en samlad och uppdaterad elektronisk version av sina programdokument till kommissionens förfogande.

(32)	Närmare bestämmelser bör fastställas om den finansiella planeringen och för medfinansieringen i fråga om åtgärder som finansieras av garantisektionen vid EUGFJ i enlighet med artikel 35.1 och 35.2 i förordning (EG) nr 1257/1999.

(33)	Medlemsstaterna bör därför regelbundet informera kommissionen om situationen när det gäller finansieringen av åtgärder för utveckling av landsbygden.

(34)

Åtgärder måste vidtas för att få garantier för att anslagen till utveckling av landsbygden används på ett effektivt sätt, och kommissionen bör dels kunna betala ut ett förskott till de utbetalande organen, dels kunna justera anslagen med hänsyn till behoven och de resultat som uppnåtts tidigare. För att underlätta investeringarna bör vissa kategorier stödmottagare på vissa villkor kunna beviljas förskott.

(35)	Utöver de särskilda regler som fastställs i den här förordningen bör de allmänna bestämmelserna om budgetdisciplin tillämpas, särskilt bestämmelserna om ofullständiga eller felaktiga uppgifter från medlemsstaternas sida.

(36)	För den ekonomiska förvaltningen av åtgärderna för utveckling av landsbygden bör de bestämmelser som antagits för genomförandet av förordning (EG) nr 1258/1999 tillämpas.

(37)	Förfaranden och krav i fråga om övervakning och utvärdering bör fastställas på grundval av principerna för andra stödåtgärder från gemenskapens sida, särskilt de principer som följer av förordning (EG) nr 1260/1999.

(38)

De administrativa bestämmelserna bör göra det möjligt att förbättra förvaltningen, övervakningen och kontrollerna av stödet för utveckling av landsbygden. För att reglerna skall bli klara och enkla är det lämpligt att i möjligaste mån tillämpa det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i avdelning II kapitel IV i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (10), vars tillämpningsföreskrifter fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 2419/2001 (11).

(39)	Det är lämpligt att införa ett system med påföljder på både gemenskapsnivå och nationell nivå.

(40)

De uppgifter om tillämpningen av de tidigare kompletterande åtgärderna enligt rådets förordningar (EEG) nr 2078/92 (12), (EEG) nr 2079/92 (13) och (EEG) nr 2080/92 (14), som ingår i den finansiella planeringen för perioden 2000-2006, bör ingå i den årsrapport som avses i artikel 48.2 i förordning (EG) nr 1257/1999. Utgifterna för dessa åtgärder bör däremot redovisas i den information som medlemsstaterna är skyldiga att skicka in senast den 30 september varje år.

(41)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för jordbruksstrukturer och landsbygdsutveckling.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING AV LANDSBYGDEN

AVSNITT 1

Investeringar i jordbruksföretag

Artikel 1

Den tidsfrist som medlemsstaterna enligt artikel 5.3 i förordning (EG) nr 1257/1999 får bevilja för att minimikraven skall kunna följas får som längst vara 36 månader från och med den dag då normen i fråga blev obligatorisk för jordbrukaren. Den investeringsperiod som avses i artikel 5.3 i förordning (EG) nr 1257/1999 skall löpa ut inom den tidsfrist som fastställs i första stycket.

Den tidsfrist som fastställs i första stycket skall inte gälla för de ansökningar om stöd som lämnats in före den 7 maj 2004.

Artikel 2

1.   Vid tillämpningen av artikel 6 i förordning (EG) nr 1257/1999 skall frågan om det finns normala avsättningsmöjligheter på marknaden bedömas på lämplig nivå och på grundval av

a)	produkterna i fråga,

b)	de olika slagen av investeringar,

c)	befintlig och förväntad kapacitet.

2.   Alla restriktioner för produktionen och begränsningar av gemenskapsstöd inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaderna skall beaktas.

3.   Om en gemensam organisation av marknaden innebär restriktioner för produktionen eller begränsningen av gemenskapsstödet för de enskilda jordbrukarna, för jordbruksföretagen eller bearbetningsanläggningarna, får inget stöd beviljas för investeringar som leder till att produktionen ökar utöver dessa restriktioner eller begränsningar.

Artikel 3

Om investeringarna görs av unga jordbrukare skall artikel 4.2 tillämpas.

AVSNITT 2

Unga jordbrukares etablering

Artikel 4

1.   De villkor för stöd som är avsedda att underlätta unga jordbrukares etablering som fastställs i artikel 8.1 i förordning (EG) nr 1257/1999 skall vara uppfyllda när beslutet om att bevilja stödet i fråga fattas.

2.   En tidsfrist på högst fem år efter etableringen får emellertid fastställas för att kraven på yrkeskunskap, yrkesskicklighet och ekonomisk livskraft, samt minimikraven i fråga om miljö, hygien och djurens välfärd skall kunna uppfyllas, om en sådan anpassningsperiod är nödvändig för att underlätta den unge jordbrukarens etablering eller den strukturella anpassningen av hans jordbruksföretag.

Artikel 5

Ett beslut om det stöd som föreskrivs i artikel 8 i förordning (EG) nr 1257/1999 skall fattas senast tolv månader efter etableringstidpunkten fastställd i enlighet med de bestämmelser som gäller i medlemsstaten i fråga.

AVSNITT 3

Kompetensutveckling

Artikel 6

Stödet för kompetensutveckling får inte omfatta kurser eller praktik som ingår i den normala jord- och skogsbruksutbildningen på gymnasienivå eller däröver.

AVSNITT 4

Förtidspensionering

Artikel 7

Om ett jordbruksföretag överlåts av flera överlåtande parter skall det totala stödet begränsas till det belopp som gäller för en överlåtande part.

Artikel 8

Stöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken får inte beviljas för icke-yrkesmässigt jordbruk som en överlåtande part fortsätter att bedriva i enlighet med artikel 11.1 första strecksatsen i förordning (EG) nr 1257/1999.

Artikel 9

Om arrendekontraktet har löpt ut, och om de krav med avseende på den övertagande parten som avses i artikel 11.2 i förordning (EG) nr 1257/1999 är uppfyllda, får en arrendator överlåta den frigjorda marken till ägaren.

Artikel 10

Frigjord mark får ingå i en omfördelning av jordbruksskiften eller i ett enkelt byte av skiften.

I sådana fall skall de villkor som gäller för frigjord mark även gälla för arealer som ur agronomisk synpunkt är jämförbara med den frigjorda marken.

Medlemsstaterna får utfärda bestämmelser om att frigjord mark får övertas av ett organ som åtar sig att i sin tur vid en senare tidpunkt överlåta marken till en övertagande part som uppfyller kraven för förtidspensionering.

AVSNITT 5

Mindre gynnade områden och områden med miljöbetingade begränsningar

Artikel 11

Kompensationsbidrag för arealer som flera jordbrukare utnyttjar gemensamt som betesmark får beviljas varje enskild jordbrukare som utnyttjar arealerna, i förhållande till jordbrukarens utnyttjande eller rätt att utnyttja marken.

AVSNITT 6

Krav som skall uppfyllas

Artikel 12

De myndigheter och privata organ som valts ut för att ge den jordbruksrådgivning som avses i artikel 21d.2 i förordning (EG) nr 1257/1999 skall ha nödvändiga resurser i fråga om kvalificerad personal och administrativ och teknisk utrustning samt erfarenhet och trovärdighet i fråga om den rådgivning som de avser att erbjuda när det gäller de krav som avses i artikel 21d.1 i förordning (EG) nr 1257/1999.

AVSNITT 7

Miljövänligt jordbruk och djurens välbefinnande

Artikel 13

Ett åtagande att extensifiera uppfödningen eller att bedriva den på ett annat sätt skall uppfylla minst följande villkor:

a)	Skötseln av ängs- och betesmarker skall fortsätta.

b)	Djuren skall fördelas på jordbruksföretagets mark så att alla betesmarker hålls i gott skick och så att såväl överbetning som underutnyttjande undviks.

c)	Djurtätheten skall fastställas på grundval av det totala antalet djur som betar på jordbruksföretaget; om ett åtagande avser att minska urlakningen av gödningsämnen skall djurtätheten däremot fastställas på grundval av det totala antalet djur som hålls på jordbruksföretaget.

Artikel 14

1.   Stöd får beviljas för åtaganden som innebär

a)	sådan uppfödning av husdjur av lokala raser vars hållande riskerar att upphöra inom lantbruket,

b)	bevarande av växtgenetiska resurser som är naturligt anpassade till de lokala och regionala förhållandena och som hotas av genetisk utarmning.

2.   De lokala raserna och de växtgenetiska resurserna skall ha betydelse för att bevara miljön på de arealer där den åtgärd som avses i punkt 1 genomförs.

De stödberättigande raserna och kriterierna för att fastställa tröskelvärden för när hållandet av lokala raser skall anses riskera att upphöra framgår av tabellen i bilaga I.

Artikel 15

Vid tillämpningen av artikel 24.1 andra stycket i förordning (EG) nr 1257/1999 skall investeringar inte anses ge direkt ekonomisk avkastning om de normalt sett inte leder till någon betydande nettoökning av jordbruksföretagets värde eller lönsamhet.

Artikel 16

Åtaganden att bedriva miljövänligt jordbruk som går utöver den minimiperiod på fem år som föreskrivs i artikel 23.1 i förordning (EG) nr 1257/1999, får inte fastställas till en längre period än vad som rimligtvis krävs för att effekterna på miljön skall uppnås. Åtagandena får normalt sett inte omfatta mer än tio år, utom när det gäller särskilda åtaganden för vilka en längre period anses vara absolut nödvändig.

Artikel 17

Olika åtaganden för miljövänligt jordbruk och/eller djurens välbefinnande får kombineras, under förutsättning att de kompletterar varandra och är förenliga med varandra.

När åtaganden kombineras skall stödet beräknas med hänsyn till inkomstbortfall och särskilda merkostnader till följd av kombinationen.

Artikel 18

1.   Referensnivån för att beräkna inkomstbortfall och merkostnader till följd av de åtaganden som gjorts skall vara god jordbrukarsed i det område där åtgärden genomförs.

Om det är berättigat med hänsyn till de agronomiska eller miljömässiga omständigheterna får hänsyn tas till de ekonomiska följderna av att jordbruksmark inte längre brukas eller av att vissa jordbruksmetoder inte längre används.

2.   Om åtaganden normalt mäts i andra enheter än de som används i bilagan till förordning (EG) nr 1257/1999 får medlemsstaterna beräkna utbetalningarna på grundval av dessa enheter. Om så sker skall medlemsstaterna se till att de årliga maximibelopp som berättigar till gemenskapsstöd enligt den bilagan inte överskrids. Medlemsstaterna har därvid följande alternativ:

a)	Att begränsa antalet enheter per hektar på det jordbruksföretag som omfattas av ett åtagande om miljövänligt jordbruk.

b)	Att fastställa ett totalt maximibelopp för varje deltagande jordbruksföretag, och se till att utbetalningarna till varje företag inte överskrider detta tak.

3.   Betalningarna kan grundas på begränsningar av användningen av gödningsmedel, växtskyddsmedel eller andra insatsvaror, endast om dessa begränsningar är tekniskt och ekonomiskt mätbara.

Artikel 19

På grundval av objektiva kriterier skall medlemsstaterna avgöra huruvida det finns ett behov av stimulansåtgärder i enlighet med artikel 24.1 tredje strecksatsen i förordning (EG) nr 1257/1999.

Detta inslag får inte överstiga 20 % av det inkomstbortfall och de merkostnader som åtagandet medför, utom när det gäller särskilda åtaganden för vilka en högre nivå anses vara absolut nödvändig för ett effektivt genomförande av åtgärden.

Artikel 20

En jordbrukare som för en del av sitt jordbruksföretag ingår ett åtagande om miljövänligt jordbruk eller om djurens välbefinnande skall på hela sitt företag minst uppfylla kraven i vad som anses vara god jordbrukarsed.

Artikel 21

1.   Under ett åtagandes löptid får medlemsstaterna på följande villkor tillåta att åtagandet omvandlas till ett annat åtagande:

a)	omvandlingen innebär uppenbara fördelar ur miljösynpunkt eller i fråga om djurens välbefinnande,

b)	det befintliga åtagandet förstärks på ett märkbart sätt,

c)	åtagandena i fråga ingår i det godkända programmet.

På de villkor som anges i första stycket under a och b får en omvandling från ett åtagande om miljövänligt jordbruk till ett åtagande om beskogning av jordbruksmark tillåtas i enlighet med artikel 31 i förordning (EG) nr 1257/1999. Åtagandet om miljövänligt jordbruk skall avslutas utan krav på återbetalning.

2.   Under åtagandenas löptid får medlemsstaterna medge att åtagandena om miljövänligt jordbruk eller i fråga om djurens välbefinnande anpassas, under förutsättning att det godkända programmet medger en sådan anpassning och att denna är befogad med tanke på åtagandets syfte.

AVSNITT 8

Livsmedelskvalitet

Underavsnitt 1

Kvalitetssystem för livsmedel

Artikel 22

1.   Det stöd som föreskrivs i artikel 24b i förordning (EG) nr 1257/1999 får endast beviljas en jordbrukare som deltar i ett kvalitetssystem för livsmedel under förutsättning att jordbruksprodukten eller livsmedlet har erkänts officiellt i enlighet med de förordningar som nämns i punkt 2 i den artikeln, eller i enlighet med ett sådant nationellt system för bättre kvalitet som avses i punkt 3 i samma artikel.

2.   I de fall då stöd enligt artikel 24b i förordning (EG) nr 1257/1999 för att delta i ett kvalitetssystem i för en specifik produkt enlighet med rådets förordning (EEG) nr 2092/91 (15) ingår i ett programdokument för utveckling av landsbygden skall de fasta kostnader som uppkommer till följd av deltagandet i kvalitetssystemet ifråga inte längre beaktas vid beräkningen av stödbeloppet inom ramen för miljöstöd till ekologiskt jordbruk för samma produkt.

Med ”fasta kostnader” enligt artikel 24c i förordning (EG) nr 1257/1999 avses kostnader för att ansluta sig till ett kvalitetssystem samt årsavgiften för deltagande i systemet, inklusive i förekommande fall kostnader för kontroller i samband med uppfyllandet av kraven i en produktspecifikation.

Underavsnitt 2

Främjande av kvalitetsprodukter

Artikel 23

Vid tillämpningen av artikel 24d.1 i förordning (EG) nr 1257/1999 skall med ”producentsammanslutning” avses en organisation, oberoende av dess juridiska form, vars medlemmar är aktörer som aktivt deltar i ett kvalitetssystem i enlighet med artikel 24b i förordning (EG) nr 1257/1999, med avseende på en viss jordbruksprodukt eller ett visst livsmedel.

De yrkes- eller branschorganisationer som är representativa för en eller flera sektorer kan inte betraktas som ”producentsammanslutningar” i den mening som avses i första stycket.

Artikel 24

Stöd får endast beviljas för sådana åtgärder för information, marknadsföring och reklam som syftar till att uppmuntra konsumenterna att köpa jordbruksprodukter eller livsmedel som omfattas av ett kvalitetssystem som finns med i programdokumentet under åtgärden ”deltagande i kvalitetssystem för livsmedel”.

Syftet skall vara att framhålla produkternas specifika egenskaper eller fördelar tack vare kvalitetssystemet, t.ex. i fråga om kvalitet, särskilda framställningsmetoder, djurens välbefinnande eller miljön, samt att sprida kunskap om tekniska och vetenskapliga rön som är relaterade till produkterna.

Åtgärderna skall bl.a. omfatta arrangemang av mässor och utställningar, deltagande i sådana, andra liknande PR-satsningar, samt reklam i olika media och på olika försäljningsställen.

Artikel 25

1.   Stöd enligt artikel 24d i förordning (EG) nr 1257/1999 får endast beviljas för åtgärder för information, marknadsföring och reklam på den inre marknaden.

2.   De åtgärder som avses i artikel 24 i den här förordningen får inte vara riktade utifrån varumärken. De får inte uppmuntra konsumtion av en produkt på grund av dess särskilda ursprung, med undantag för produkter som omfattas av det kvalitetssystem som inrättas genom rådets förordning (EG) nr 2081/92 (16) av den 17 maj 1999 eller produkter som omfattas av förordning (EG) nr 1493/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (17).

Trots denna bestämmelse får en produkts ursprung anges om detta sker på ett sätt som är sekundärt i förhållande till det centrala budskapet.

3.   Om de åtgärder som beskrivs i artikel 24 i den här förordningen avser en produkt som omfattas av ett av de kvalitetssystem som avses i artikel 24b.2 a, b eller c i förordning (EG) nr 1257/1999 skall gemenskapens logo för dessa system finnas med i informations-, marknadsförings- eller reklammaterialet.

4.   Stöd enligt artikel 24d i förordning (EG) nr 1257/1999 får inte beviljas för åtgärder för information och marknadsföring för vilka stöd beviljas enligt förordning (EG) nr 2826/2000.

Artikel 26

Medlemsstaterna skall se till att allt planerat informations-, marknadsförings- och reklammaterial som utarbetas inom ramen för en stödberättigande åtgärd enligt artikel 24d i förordning (EG) nr 1257/1999 överensstämmer med gemenskapens regler. Stödmottagarna skall därför skicka in sina förslag till sådant material till den behöriga myndigheten i medlemsstaten.

AVSNITT 9

Förbättrad bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter

Artikel 27

Stödberättigande utgifter får avse följande:

a)	Uppförande och förvärv av fast anläggning, dock inte förvärv av mark.

b)	Nya maskiner och ny utrustning, inbegripet programvara till datorer.

c)	Allmänna kostnader, t.ex. arkitekt-, ingenjörs- och konsultarvoden och kostnader för genomförandestudier, samt för patent och licenser.

De utgifter som avses i första stycket under c skall adderas till de kostnader som avses under a och b, och högst 12 % av dessa utgifter får betraktas som stödberättigande utgifter. Denna övre gräns får höjas till 25 % för framtagande av ny teknik enligt artikel 25.2 fjärde strecksatsen i förordning (EG) nr 1257/1999.

Artikel 28

1.   Vid tillämpningen av artikel 26.1 andra stycket i förordning (EG) nr 1257/1999 skall med ”små produktionsenheter” avses företag som har mindre än tio anställda och vars årliga omsättning eller totala balansomslutning är högst 2 miljoner euro.

2.   Den tidsfrist som medlemsstaterna enligt artikel 26.1 första stycket i förordning (EG) nr 1257/1999 får bevilja för att minimikraven skall kunna följas får inte vara längre än 36 månader från och med den dag då normen blev obligatorisk för små produktionsenheter.

Den investeringsperiod som avses i artikel 26.1 andra stycket i förordning (EG) nr 1257/1999 skall löpa ut inom den tidsfrist som fastställs i andra stycket i den här artikeln.

Artikel 29

1.   Vid tillämpningen av artikel 26.3 i förordning (EG) nr 1257/1999 skall frågan om det finns normala avsättningsmöjligheter på marknaden bedömas på lämplig nivå med avseende på

a)	produkterna i fråga,

b)	de olika slagen av investeringar,

c)	befintlig och förväntad kapacitet.

2.   Alla restriktioner för produktionen och begränsningar av gemenskapsstöd inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaderna skall beaktas.

Artikel 30

I gemenskapens yttersta randområden får stöd beviljas för investeringar i bearbetning eller saluföring av produkter från tredjeland, under förutsättning att de bearbetade produkterna är avsedda för marknaden i den berörda regionen.

För att uppfylla villkoret i första stycket skall stödet begränsas till den bearbetningskapacitet som motsvarar de regionala behoven, under förutsättning att bearbetningskapaciteten inte överskrider de regionala behoven.

AVSNITT 10

Skogsbruk

Artikel 31

Följande skogar får inte omfattas av skogsbruksstöd enligt artikel 29.3 i förordning (EG) nr 1257/1999:

a)	Skogar eller annan skogsmark som ägs av staten, en region eller av ett företag inom den offentliga sektorn.

b)	Skog och annan skogsmark som tillhör kronan.

c)	Skogar som ägs av juridiska personer vars kapital till minst 50 % innehas av någon av de institutioner som anges under a eller b.

Artikel 32

Medlemsstaterna skall avgöra vilken jordbruksmark som berättigar till stöd för beskogning i enlighet med artikel 31 i förordning (EG) nr 1257/1999, och denna mark skall särskilt utgöras av åkermark, ängsmark, permanent betesmark eller, om jordbruk bedrivs regelmässigt, mark som används för fleråriga grödor.

Artikel 33

1.   Vid tillämpningen av artikel 31.1 andra stycket andra strecksatsen i förordning (EG) nr 1257/1999 skall med ”jordbrukare” avses en fysisk eller juridisk person som ägnar en väsentlig del av sin arbetstid åt jordbruksverksamhet och som får en betydande del av sin inkomst från denna i enlighet med närmare kriterier som skall bestämmas av medlemsstaterna.

2.   Vid tillämpningen av artikel 31.3 andra stycket i förordning (EG) nr 1257/1999 skall med ”snabbväxande arter som odlas på kort sikt” avses arter vars rotationstid (dvs. tiden mellan två skördar på samma skifte) är kortare än 15 år.

Artikel 34

1.   Stöd enligt artikel 32 i förordning (EG) nr 1257/1999 får inte beviljas för arealer som har beviljats stöd enligt artikel 31 i samma förordning.

2.   Stöd för att genom jordbruksåtgärder upprätthålla brandgator i enlighet med artikel 32.1 andra strecksatsen i förordning (EG) nr 1257/1999 får inte beviljas för arealer som omfattas av stöd för miljövänligt jordbruk.

Sådana stöd skall vara förenliga med alla restriktioner för produktionen och begränsningar av gemenskapens stöd enligt den gemensamma organisationen av marknaderna, och hänsyn skall tas till de utbetalningar som görs enligt dessa.

AVSNITT 11

Gemensamma regler för flera åtgärder

Artikel 35

1.   Vid tillämpningen av artikel 14.2 tredje strecksatsen och artikel 23.2 första stycket i förordning (EG) nr 1257/1999 skall normalt god jordbrukarsed anses motsvara de standarder som en omdömesgill jordbrukare i den berörda regionen tillämpar i sitt jordbruk.

Medlemsstaterna skall definiera verifierbara standarder i sina planer för landsbygdens utveckling. Dessa standarder skall minst innebära att generella obligatoriska krav uppfylls. Vad gäller stöd avseende djurens välbefinnande enligt artikel 22 andra stycket punkt f i förordning (EG) nr 1257/1999 innehåller dessa standarder i alla händelser de obligatoriska reglerna på detta område.

2.   I de fall en medlemsstat beviljar en tidsfrist för uppfyllande av en ny standard såsom anges i artikel 1 i denna förordning eller en tidsfrist för unga jordbrukare avseende uppfyllandet av minimikrav i enlighet med artikel 4 andra stycket i denna förordning skall jordbrukaren fortsatt vara berättigad till kompensationsbidrag enligt kapitel V i förordning (EG) nr 1257/1999 och/eller till miljöstöd eller stöd för djurens välbefinnande enligt kapitel VI i denna förordning under denna period under förutsättning att övriga krav för dessa stödformer uppfylls och under förutsättning att jordbrukarna uppfyller berörda standarder vid periodens slut.

Artikel 36

Om en stödmottagare under löptiden för ett åtagande som innebär ett villkor för att stöd skall beviljas överlåter hela eller delar av sitt jordbruksföretag till en annan person, får denne ta över åtagandet för återstoden av perioden. Om något sådant övertagande inte sker skall stödmottagaren återbetala det stöd som betalats ut.

Medlemsstaterna kan välja att inte kräva sådan återbetalning om en stödmottagare som redan har fullföljt en betydande del av sitt åtagande slutgiltigt upphör med att bedriva jordbruk, och om det visar sig vara omöjligt för efterträdaren att ta över åtagandet.

Om det uppstår mindre förändringar i ett jordbruksföretags situation får medlemsstaterna vidta särskilda åtgärder för att undvika att en tillämpning av första stycket leder till oönskade följder med hänsyn till det åtagande som gjorts.

Artikel 37

1.   Om en stödmottagare under löptiden för ett åtagande som innebär ett villkor för att stöd skall beviljas utökar sitt jordbruksföretags areal, får medlemsstaterna i enlighet med punkt 2 bevilja att åtagandet utökas till att omfatta även den tillagda arealen för återstoden av åtagandets löptid, eller att stödmottagarens ursprungliga åtagande i enlighet med punkt 3 byts ut mot ett nytt åtagande.

Detta utbyte får medges även om den areal som åtagandet gäller utökas inom samma jordbruksföretag.

2.   Den utökning som avses i punkt 1 får beviljas endast under förutsättning

a)	att den är till uppenbar fördel för åtgärden i fråga,

b)	att den kan motiveras med hänsyn till åtagandets karaktär, den återstående periodens längd och den tillagda arealens storlek,

c)	att den inte menligt påverkar effektiviteten i kontrollerna av att villkoren för att bevilja stödet uppfylls.

Den tillagda areal som avses i första stycket under b skall antingen vara betydligt mindre än den ursprungliga arealen eller utgöra högst två hektar.

3.   Det nya åtagande som avses i punkt 1 skall avse hela arealen i fråga, och det skall vara minst lika långtgående som det ursprungliga åtagandet.

Artikel 38

Om en stödmottagare inte kan fullfölja sina åtaganden på grund av att jordbruksföretaget är föremål för en fastighetsreglering eller andra liknande myndighetsingripanden som rör fastighetsstrukturen, skall medlemsstaterna vidta de åtgärder som krävs för att anpassa åtagandena till företagets nya situation. Om en sådan anpassning visar sig omöjlig skall åtagandet upphöra utan krav på återbetalning för den faktiska åtagandeperioden.

Artikel 39

1.   Utan att det påverkar de faktiska omständigheter som skall beaktas i enskilda fall får medlemsstaterna godkänna t.ex. följande kategorier av force majeure:

a)	Jordbrukaren avlider.

b)	Jordbrukaren blir arbetsoförmögen under en längre tid.

c)	Expropriation av en avsevärd del av företaget, om en sådan expropriation inte kunde förutses när åtagandet gjordes.

d)	En allvarlig naturkatastrof som i väsentlig grad påverkar jordbruksföretagets jordbruksareal.

e)	Jordbruksföretagets djurstallar förstörs genom olyckshändelse.

f)	En epizooti berör hela eller delar av jordbrukarens djurbesättning.

Medlemsstaterna skall till kommissionen anmäla de kategorier som de godkänner som force majeure.

2.   Fall av force majeure skall, tillsammans med det bevismaterial som den behöriga myndigheten kräver, skriftligen meddelas den behöriga myndigheten inom tio arbetsdagar från den dag då jordbrukaren är i stånd att göra detta. Denna tidsfrist får förlängas med 20 arbetsdagar, under förutsättning att denna möjlighet ges i programdokumentet.

KAPITEL II

GENERELLA PRINCIPER, ADMINISTRATIVA OCH FINANSIELLA BESTÄMMELSER

AVSNITT 1

Allmänna principer

Artikel 40

Vid tillämpningen av artikel 37.3 andra stycket i förordning (EG) nr 1257/1999 skall artiklarna 41, 42 och 43 i den här förordningen tillämpas.

Artikel 41

1.   De miljöåtgärder som genomförs inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaderna, inom ramen för åtgärder för kvalitet och hälsa eller andra åtgärder för utveckling av landsbygden än stöd för miljövänligt jordbruk, skall inte utgöra något hinder för att stöd kan beviljas för miljövänligt jordbruk för samma produktion, under förutsättning att ett sådant stöd kompletterar och är förenligt med dessa åtgärder, och om något annat inte sägs i punkt 3.

2.   Om en kombination enligt punkt 1 uppstår skall stödet beräknas på grundval av inkomstbortfall och särskilda extra kostnader till följd av kombinationen.

3.   För miljöåtgärder på mark som tagits ur produktion i enlighet med artikel 6 i rådets förordning (EG) nr 1251/1999 (18) får stöd beviljas endast om åtagandena går utöver de lämpliga miljöåtgärder som avses i artikel 6.2 i den förordningen.

Nya miljöåtgärder på mark som tagits ur produktion i enlighet med artikel 54 eller artikel 107 i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 får från och med den 1 januari 2005 endast berättiga till stöd om åtagandena går utöver de huvudsakliga krav som avses i artikel 3.1 i den förordningen.

Beträffande extensifiering i nötköttssektorn skall stödet beräknas med hänsyn till det extensifieringsbidrag som betalas ut i enlighet med artikel 13 i rådets förordning (EG) nr 1254/199 (19).

Beträffande stödet till mindre gynnade områden och till områden med miljörestriktioner skall det i åtagandena att bedriva miljövänligt jordbruk tas hänsyn till de villkor som fastställts för stödet i de berörda områdena.

Artikel 42

Ett och samma åtagande får aldrig samtidigt omfattas av utbetalningför miljövänligt jordbruk och ett annat gemenskapsstöd.

Artikel 43

De undantag som avses i artikel 37.3 andra stycket första strecksatsen i förordning (EG) nr 1257/1999 skall föreslås av medlemsstaterna inom ramen för planer för utveckling av landsbygden eller i programdokument under mål 1 eller mål 2, enligt artikel 18.1 och 18.2 eller artikel 19.1, 19.2 och 19.3 i förordning (EG) nr 1260/1999.

Artikel 44

Utbetalningar inom ramen för åtgärder för utveckling av landsbygden skall i sin helhet göras till stödmottagarna.

Artikel 45

Förordning (EG) nr 1685/2000 skall gälla för de åtgärder som omfattas av den programplanering som avses i artikel 40.2 och 40.3 i förordning (EG) nr 1257/1999, om inget annat sägs i förordningarna (EG) nr 1257/1999, (EG) nr 1258/1999 eller i den här förordningen.

Artikel 46

1.   De medlemsstater som tillämpar tariffer för enhetspriser för att fastställa kostnaden för vissa investeringar på skogsbruksområdet i enlighet med artikel 30.1 första, andra och sjätte strecksatserna och artikel 31 i förordning (EG) nr 1257/1999, får befria stödmottagarna från skyldigheten att för dessa investeringar visa upp kvitterade fakturor eller bokföringsunderlag med motsvarande bevisvärde i enlighet med regel 1 punkt 2 i bilagan till förordning (EG) nr 1685/2000.

2.   De tariffer som avses i punkt 1 får tillämpas om följande krav är uppfyllda:

a)	Tarifferna skall beräknas av den behöriga offentliga myndigheten på grundval av objektiva kriterier som gör det möjligt att identifiera de enskilda verksamheternas omkostnader, justerade med hänsyn till de specifika lokala förhållandena så att överkompensation undviks.

b)	De medfinansierade investeringarna skall göras efter det att en ansökan om stöd lämnades in och innan slutbetalningen av stödet görs.

AVSNITT 2

Programplanering

Artikel 47

De planer för utveckling av landsbygden som föreskrivs i avdelning III kapitel II i förordning (EG) nr 1257/1999 skall utformas på det sätt som anges i bilaga II till den här förordningen.

Artikel 48

1.   I det godkännande av programdokumenten som avses i artikel 44.2 i förordning (EG) nr 1257/1999 skall det totala beloppet för gemenskapsstödet fastställas. Om en medlemsstat väljer en regionaliserad programplanering får detta belopp emellertid anges i ett separat beslut i vilket en samlad finansieringsöversikt redovisas för medlemsstatens samtliga program för landsbygdsutveckling.

I det belopp som avses i första stycket skall följande ingå:

a)	Utgifter för åtgärderna i den nya programplaneringen för utveckling av landsbygden, inklusive utgifter i samband med utvärdering i enlighet med artikel 49.2 i förordning (EG) nr 1257/1999.

b)	Utgifter för de tidigare kompletterande åtgärderna som omfattas av rådets förordningar (EEG) nr 2078/92 (20), (EEG) nr 2079/92 (21) och (EEG) nr 2080/92 (22), samt utgifter för åtgärder i enlighet med tidigare förordningar som upphävts genom dessa förordningar.

c)	Utgifter för insatser enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 2603/1999.

2.   Utöver vad som föreskrivs i punkt 1 skall godkännandet också omfatta fördelning och användning av belopp som ställts till medlemsstaternas förfogande i form av tilläggsstöd från gemenskapen i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 1259/1999. Om ett separat beslut fattas i enlighet med punkt 1 första stycket skall dessa belopp redovisas i den finansieringsöversikt som bifogas beslutet.

Dessa belopp skall emellertid inte ingå i det totala stödbelopp som avses i punkt 1.

3.   Godkännandet får omfatta statliga stöd som är avsedda att ytterligare bidra till att finansiera åtgärder för landsbygdens utveckling, under förutsättning att dessa statliga stöd har angivits i enlighet med punkt 16 i bilaga II.

Artikel 49

Medlemsstaterna skall se till att allmänheten får tillgång till programdokumenten för utveckling av landsbygden.

Artikel 50

Om åtgärderna för utveckling av landsbygden överlämnas i form av allmänna rambestämmelser, skall planerna för utveckling av landsbygden innehålla lämpliga hänvisningar till dessa bestämmelser.

I så fall skall artiklarna 47, 48 och 49 tillämpas även i det fall som avses i första stycket.

Artikel 51

1.   När det gäller sådana åtgärder för utveckling av landsbygden som finansieras av EUGFJ:s garantisektion skall alla ändringar i programdokumenten för utveckling av landsbygden och i de samlade programdokumenten under mål 2 vara motiverade, vilket skall styrkas med t.ex. följande information:

a)	De skäl och eventuella genomförandeproblem som motiverar en justering av programdokumentet.

b)	De effekter som ändringen förväntas få.

c)	Konsekvenserna för finansieringen och kontrollen av åtagandena.

2.   Kommissionen skall i enlighet med förfarandet i artikel 50.2 och i artikel 48.3 i förordning (EG) nr 1260/1999 godkänna alla ändringar i programdokumenten för utveckling av landsbygden, i den samlade finansieringsöversikt som bifogas beslutet enligt artikel 48.1 i den här förordningen, samt i de samlade programdokumenten under mål 2, när det gäller sådana åtgärder för utveckling av landsbygden som finansieras av EUGFJ:s garantisektion och som avser

a)	prioriteringarna,

b)	huvuddragen i de stödåtgärder som avses i bilaga II,

c)	det högsta totala beloppet för gemenskapsstödet och/eller det lägsta totala beloppet för den totala stödberättigande kostnaden eller de stödberättigande offentliga utgifterna i beslutet om att godkänna programdokumentet, eller i det beslut som avses i artikel 48.1 första stycket,

d)

fördelningen av anslaget mellan olika åtgärder i programdokumentet, om en ändring överskrider — 15 % av totalbeloppet för den stödberättigande totalkostnaden för programmet under hela programperioden, om bidraget från gemenskapen baseras på den stödberättigande totalkostnaden, — 20 % av totalbeloppet för den stödberättigande totalkostnaden för programmet under hela programperioden, om bidraget från gemenskapen baseras på de stödberättigande offentliga utgifterna, varvid beräkningsgrunden skall vara den sista kolumnen (totalt) i den samlade finansieringsöversikt som bifogas kommissionens beslut att godkänna programdokumentet eller som bifogas det beslut som avses i artikel 48.1 första stycket, i den senast ändrade versionen.

3.   De ändringar som avses i punkt 2 skall lämnas in till kommissionen i ett samlat förslag per program och högst en gång per kalenderår.

Första stycket skall inte tillämpas

a)	om ändringarna är nödvändiga på grund av naturkatastrofer eller andra exceptionella händelser som i hög grad påverkar medlemsstatens programplanering,

b)	om den samlade finansieringsöversikt som bifogas det beslut som avses i artikel 48.1 ändras till följd av en ändring i ett programdokument för utveckling av landsbygden.

4.   Ändringar av finansiell art som inte omfattas av punkt 2 d och ändringar av det gemenskapsstöd som avses i bilaga II punkt 9.2 B, skall meddelas kommissionen tillsammans med den finansiella översikten enligt punkt 8 i bilaga II. De skall träda i kraft samma dag som kommissionen mottar dem.

De ändringar av finansiell art som avses i första stycket får sammanlagt under det berörda kalenderåret inte överskrida de tak som anges i punkt 2 d.

5.   Andra ändringar än de som anges i punkterna 2 och 4 skall meddelas kommissionen senast tre månader innan de träder i kraft.

En ändring kan träda i kraft tidigare om kommissionen inom tidsfristen på tre månader informerar medlemsstaten om att den anmälda ändringen är förenlig med gemenskapens lagstiftning.

Om den anmälda ändringen inte är förenlig med gemenskapens lagstiftning skall kommissionen informera medlemsstaten om detta, och den tidsfrist på tre månader som avses i första stycket skall upphöra att löpa fram till dess att kommissionen får in en ändring som är förenlig med gällande regler.

Artikel 52

Programdokumenten för utveckling av landsbygden och de samlade programdokumenten under mål 2 skall vid behov ses över om gemenskapsreglerna ändras.

Artikel 51.3 skall inte tillämpas i fråga om sådana översyner.

Om en ändring i programdokumenten för utveckling av landsbygden eller i de samlade programdokumenten under mål 2 inskränker sig till att dokumenten skall följa nya gemenskapsregler skall en sådan ändring meddelas kommissionen för kännedom.

Artikel 53

Medlemsstaterna skall ställa en konsoliderad elektronisk version av sina programdokument till kommissionens förfogande, och denna skall uppdateras vid varje ändring. De skall meddela kommissionen webbadressen till den konsoliderade versionen av programdokumenten, och de skall informera kommissionen om varje uppdatering.

Dessutom skall medlemsstaterna spara en elektronisk version av samtliga tidigare versioner av sina programdokument.

AVSNITT 3

Tilläggsåtgärder och gemenskapsinitiativ

Artikel 54

Räckvidden för stöd från EUGFJ:s utvecklingssektion, när det gäller åtgärder inom gemenskapsinitiativet för utveckling av landsbygden, skall utvidgas till att omfatta hela gemenskapen, och finansieringen skall också omfatta åtgärder som är stödberättigande enligt Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1783/1999 (23) och (EG) nr 1784/1999 (24).

AVSNITT 4

Finansiella bestämmelser

Artikel 55

1.   I fråga om sådana åtgärder för utveckling av landsbygden som finansieras av EUGFJ:s garantisektion skall medlemsstaterna senast den 30 september varje år, för varje programdokument för utveckling av landsbygden och för varje samlat programdokument under mål 2, skicka in följande till kommissionen:

a)	En redogörelse för de faktiska utgifterna under innevarande budgetår samt för de utgifter som förväntas fram till budgetårets slut och som omfattas av gemenskapsstöd enligt definitionen i artikel 48.1.

b)	En prognos för de reviderade utgifterna för de kommande budgetåren fram till slutet av programperioden, inom ramen för medlemsstatens anslag.

Dessa uppgifter skall lämnas i form av tabeller enligt den datoriserade förlaga som kommissionen tillhandahåller.

2.   Om de uppgifter som medlemsstaterna skall överlämna till kommissionen enligt punkt 1 är ofullständiga eller om de inte lämnas in i tid, skall kommissionen, utan att det påverkar tillämpningen av de allmänna bestämmelserna om budgetdisciplin, göra ett tillfälligt schablonavdrag på förskotten på de stödberättigande jordbruksutgifterna.

Artikel 56

1.   För den månad under vilken beslut fattas om att godkänna programdokumentet för utveckling av landsbygden eller det samlade programdokumentet under mål 2, i fråga om sådana åtgärder för utveckling av landsbygden som finansieras av EUGFJ:s garantisektion, får de utbetalande organen som utgift bokföra ett förskott på högst 12,5 % av de årliga genomsnittliga medel från EUGFJ som anges i programdokumentet och som omfattar de utgifter som anges i artikel 48.1.

Detta förskott utgör en driftsfond som för varje programdokument skall återbetalas

a)	så snart de totala utgifter som finansierats av EUGFJ, plus förskottet, uppgår till det totala beloppet för det EUGFJ-stöd som anges i programdokumentet, eller

b)	vid programperiodens slut, om det totala beloppet för EUGFJ-stödet inte uppnåtts.

Medlemsstaterna får emellertid själva fatta ett beslut om att betala tillbaka förskottet före programperiodens slut.

2.   Bokföringen av det förskott som avses i punkt 1 skall, i de medlemsstater som vid den tidpunkten inte har euro som sin valuta, göras med användande av den växelkurs som gällde under kommissionens näst sista arbetsdag under månaden före den månad då förskottet bokförs av de utbetalande organen.

Artikel 57

1.   De utgifter som en medlemsstat har deklarerat för ett budgetår får finansieras med högst de belopp som har meddelats kommissionen i enlighet med artikel 55.1 första stycket under b och som täcks av de anslag som har förts upp i budgeten för budgetåret i fråga.

2.   Om det totala beloppet i de prognoser som meddelats i enlighet med artikel 55.1 första stycket under b överskrider det totala anslaget för budgetåret i fråga, skall de utgifter som finansieras i varje medlemsstat begränsas enligt den tabell för fördelning av det årliga anslaget i fråga som fastställs i beslut 1999/659/EG.

Om det efter denna nedsättning fortfarande återstår anslag till följd av att vissa medlemsstaters prognoser varit lägre än deras årliga tilldelning, skall det överskjutande beloppet fördelas proportionellt i förhållande till nämnda årliga tilldelning, samtidigt som beloppet i den prognos som avses i första stycket inte får överskridas i respektive medlemsstat. Inom två månader efter det att budgeten för budgetåret i fråga antagits skall kommissionen justera de ursprungliga anslag per medlemsstat som fastställs i beslut 1999/659/EG. När det gäller sådana åtgärder för landsbygdsutveckling som finansieras av EUGFJ:s garantisektion skall medlemsstaterna senast sex veckor efter denna justering, för varje programdokument för landsbygdsutveckling och varje samlat programdokument under mål 2, skicka in en ny finansieringsöversikt till kommissionen, och i denna nya översikt skall de justerade prognoserna för budgetåret i fråga och de anslag som föreskrivs i beslut 1999/659/EG, i dess ändrade lydelse, beaktas.

För år 2004 skall den nya finansieringsöversikt som avses i andra stycket skickas in senast åtta veckor efter det att den här förordningen trätt i kraft.

3.   Om en medlemsstats faktiska utgifter under ett budgetår överskrider de belopp som har meddelats i enlighet med artikel 55.1 första stycket under b eller de belopp som följer av tillämpningen av punkt 2 i den här artikeln, skall hänsyn tas till de överskjutande utgifterna för detta budgetår, proportionellt i förhållande till överskridandena och inom de anslag som fortfarande står till förfogande efter det att övriga medlemsstater har fått ersättning för sina utgifter.

4.   Om en medlemsstats faktiska utgifter för ett budgetår är lägre än en tröskel på 75 % av de belopp som anges i punkt 1, skall utgifterna för nästa budgetår minskas med en tredjedel av skillnaden mellan å ena sidan tröskeln eller de belopp som följer av tillämpningen av punkt 2, om dessa är lägre än tröskeln, och å andra sidan de faktiska utgifterna under budgetåret.

Denna nedsättning skall inte beaktas när de faktiska utgifterna för det följande budgetåret fastställs.

Artikel 58

Artiklarna 55, 56 och 57 skall inte gälla för de utgifter som följer av tillämpningen av artikel 5 i förordning (EG) nr 1259/1999.

Artikel 59

Medfinansieringen av utvärderingar i medlemsstaterna i enlighet med artikel 49.2 i förordning (EG) nr 1257/1999 skall avse utvärderingar som genom sin omfattning, kvalitet och svar på gemensamma utvärderingsfrågor på ett påtagligt sätt bidrar till en utvärdering på gemenskapsnivå.

Medfinansieringen får uppgå till högst 50 % av ett tak som, utom i väl motiverade fall, skall vara 1 % av den totala kostnaden för programmet för utveckling av landsbygden.

Artikel 60

1.   I samband med investeringar enligt avdelning II kapitlen I, VII, VIII och IX i förordning (EG) nr 1257/1999 får stödmottagarna ansöka om att de behöriga utbetalande organen betalar ut ett förskott, under förutsättning att denna möjlighet anges i programdokumentet. När det gäller offentliga stödmottagare får förskottet endast beviljas kommuner, sammanslutningar av kommuner eller andra offentliga organ.

2.   Förskottet får inte överskrida 20 % av den totala investeringskostnaden, och innan det betalas ut skall en bankgaranti eller en annan likvärdig garanti på 110 % av förskottet ha ställts.

För de offentliga stödmottagare som avses i punkt 1 får emellertid de utbetalande organen godta ett skriftligt intyg från myndigheten i enlighet med medlemsstatens gällande regler som motsvarar den bankgaranti på 110 % som anges i första stycket, under förutsättning att den myndigheten förbinder sig att betala ut det belopp som bankgarantin täcker om det skulle visa sig att förskottet betalats ut på felaktiga grunder.

3.   Garantin skall frisläppas när det behöriga organet kan konstatera att de faktiska utgifterna för investeringen överskrider förskottet.

4.   De utbetalande organen får i sina deklarationer till EUGFJ:s garantisektion ta med den del som motsvarar gemenskapens finansiering av

a)	det förskott som betalats ut,

b)	de faktiska ersättningar som därefter har betalats ut till stödmottagarna, minus förskottet.

AVSNITT 5

Övervakning och utvärdering

Artikel 61

1.   I enlighet med artikel 48.2 förordning (EG) nr 1257/1999 skall en årsrapport om det föregående kalenderåret lämnas in till kommissionen senast den 30 juni varje år.

Varje årsrapport skall innehålla följande uppgifter:

a)	Alla förändringar i de allmänna förhållanden som har betydelse för genomförandet, särskilt påtagliga socioekonomiska tendenser eller förändringar i åtgärder på nationell eller regional nivå eller på sektorsnivå.

b)	En lägesredovisning av åtgärder och prioriteringar i förhållande till de operationella och specifika målen, vilket skall ske genom en kvantifiering av indikatorerna.

c)

De åtgärder som vidtagits av förvaltningsmyndigheten och av övervakningskommittén, om det finns en sådan, för att ge garantier för kvalitet och effektivitet i genomförandet, särskilt i fråga om i) övervakning, finansiell kontroll och utvärdering, inklusive insamling av uppgifter, ii) en sammanfattning av större problem som uppstått i förvaltningen av stödåtgärden och av de åtgärder som eventuellt vidtagits i samband därmed.

d)	de åtgärder som vidtagits för att garantera förenlighet med gemenskapens politik på olika områden.

2.   De indikatorer som nämns i punkt 1 b skall i möjligaste mån vara de gemensamma indikatorer som anges i kommissionens riktlinjer. Om ytterligare indikatorer behövs för att på ett effektivt sätt övervaka i vilken utsträckning målen i programdokumenten uppnås, skall även dessa redovisas.

Artikel 62

1.   Utvärderingarna skall göras av oberoende utvärderingsorgan i enlighet med erkända utvärderingsförfaranden.

2.   Utvärderingarna skall i synnerhet ge svar på gemensamma utvärderingsfrågor som har fastställts av kommissionen i samråd med medlemsstaterna, och de skall i regel åtföljas av kriterier och indikatorer som är relaterade till de resultat som uppnåtts.

3.   Den myndighet som ansvarar för programdokumentet för utveckling av landsbygden skall se till att utvärderingen kan göras på ett tillfredsställande sätt, och övervakningsresultaten skall vid behov kompletteras med andra insamlade data.

Artikel 63

1.   Förhandsbedömningen skall analysera skillnader, brister och möjligheter i den rådande situationen och bedöma kopplingen mellan den föreslagna strategin, den rådande situationen och de uppställda målen, samt ta hänsyn till de teman som tas upp i de gemensamma utvärderingsfrågorna. Den skall innehålla en bedömning av den förväntade effekten av de prioriterade åtgärderna, och om möjligt en kvantifiering av målen. De föreslagna genomförandeåtgärderna skall kontrolleras, liksom kopplingen till den gemensamma jordbrukspolitiken och annan politik.

2.   De myndigheter som utarbetar planen för utveckling av landsbygden är också ansvariga för förhandsbedömningen, och denna skall utgöra en integrerad del av planen.

Artikel 64

1.   I utvärderingen efter halva tiden och utvärderingen i efterhand skall frågor som är specifika för programdokumentet tas upp, liksom gemensamma utvärderingsfrågor som är relevanta på gemenskapsnivå. De sistnämnda skall omfatta levnadsvillkor och befolkningsstruktur på landsbygden, sysselsättning och inkomster inom och utanför jordbruksföretaget, jordbruksstrukturen, basprodukter från jordbruket, kvalitet, konkurrenskraft, skogsresurser och miljö.

En motivering skall lämnas om en gemensam utvärderingsfråga inte anses relevant för ett visst programdokument.

2.   Utvärderingen efter halva tiden skall utöver en redovisning av utvärderingsfrågorna framför allt innehålla en undersökning av de första resultaten, deras relevans och förenlighet med programdokumentet samt i vilken utsträckning målen har uppnåtts. Den skall också innehålla en bedömning av hur de finansiella resurserna använts och hur övervakningen och genomförandet skett.

Utvärderingen i efterhand skall ge svar på utvärderingsfrågorna och i första hand granska hur resurserna använts, huruvida stödet har använts på ett effektivt sätt och målen nåtts, samt vilka effekterna blivit. Den skall redovisa de erfarenheter som gjorts när det gäller landsbygdsutvecklingspolitiken, samt vilken roll denna kan spela i den gemensamma jordbrukspolitiken.

3.   Utvärderingen efter halva tiden och utvärderingen i efterhand skall genomföras i samråd med kommissionen, och den myndighet som har ansvaret för programplaneringen för utveckling av landsbygden skall ansvara även för utvärderingarna.

4.   Kvaliteten på de enskilda utvärderingarna skall med hjälp av erkända metoder bedömas av den myndighet som har ansvaret för programdokumentet för utveckling av landsbygden, av övervakningskommittén, om det finns en sådan, och av kommissionen. Allmänheten skall ges tillgång till resultaten av utvärderingen.

Artikel 65

1.   En utvärderingsrapport efter halva tiden skall överlämnas till kommissionen senast den 31 december 2003. Den myndighet som har ansvaret för programdokumentet för utveckling av landsbygden skall informera kommissionen om vilka åtgärder som vidtagits till följd av rekommendationerna i rapporten. Utifrån de enskilda utvärderingsrapporterna skall kommissionen sammanställa resultaten på gemenskapsnivå. En uppdatering av utvärderingen efter halva tiden skall vid behov göras senast den 31 december 2005.

2.   En utvärderingsrapport i efterhand skall överlämnas till kommissionen senast två år efter det att programperioden har löpt ut. Inom tre år efter det att programperioden har löpt ut, och efter att ha mottagit de enskilda utvärderingsrapporterna, skall kommissionen utarbeta en översikt på gemenskapsnivå.

3.   I utvärderingsrapporterna skall de använda metoderna redovisas, inklusive deras betydelse för kvaliteten i uppgifterna och resultaten. De skall innehålla en beskrivning av programmets förutsättningar och innehåll, ekonomiska uppgifter, samt svaren, inbegripet de indikatorer som använts, på de allmänna utvärderingsfrågorna, och på de utvärderingsfrågor som fastställts på nationell eller regional nivå, samt slutsatser och rekommendationer. Alla utvärderingsrapporter skall i möjligaste mån utformas på det sätt som anges i kommissionens riktlinjer.

AVSNITT 6

Ansökningar, kontroller och påföljder

Artikel 66

1.   De ansökningar om stöd för utveckling av landsbygden som avser arealer eller djur och som lämnas in separat från ansökningar enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 2419/2001, skall innehålla uppgifter om jordbruksföretagets alla arealer och djur som berörs av kontroller av hur åtgärden tillämpas, inklusive arealer och djur som inte omfattas av någon ansökan om stöd.

2.   Om en åtgärd för utveckling av landsbygden avser arealer, skall skiftena anges var för sig. Under ett åtagandes löptid får sådana skiften som omfattas av stöd inte bytas ut, med undantag för sådana fall som särskilt anges i programdokumentet.

3.   Om en ansökan om utbetalning bifogas en ansökan om arealstöd inom ramen för det integrerade kontrollsystemet, skall medlemsstaten se till att skiften för vilka stöd för landsbygdens utveckling begärs anges separat.

4.   Arealer och djur skall identifieras i enlighet med artiklarna 18 och 20 i förordning (EG) nr 1782/2003.

5.   För fleråriga stöd skall alla utbetalningar efter det år då ansökan lämnades in göras på grundval av en årlig ansökan om utbetalning, utom om medlemsstaten har fastställt ett förfarande som möjliggör en effektiv årlig kontroll i enlighet med artikel 67.1 i den här förordningen.

Artikel 67

1.   Kontrollerna av de ursprungliga ansökningarna om anslutning till en stödordning och de efterföljande ansökningarna om utbetalning skall genomföras på ett sätt som säkerställer en effektiv kontroll av att villkoren för beviljande av stöd efterlevs.

Beroende på vilken typ av stöd det rör sig om skall medlemsstaterna fatta beslut om metoder och förfaranden för kontrollerna och om vilka personer som skall kontrolleras.

I alla tillämpliga fall skall medlemsstaterna använda det integrerade systemet för administration och kontroll som inrättas genom förordning (EG) nr 1782/2003.

2.   Kontrollerna skall genomföras i form av administrativa kontroller och kontroller på plats.

Artikel 68

De administrativa kontrollerna skall vara omfattande och vid behov innehålla dubbelkontroller med bl.a. uppgifterna i det integrerade systemet för administration och kontroll. Kontrollerna skall avse skiften och djur som omfattas av stöd, i syfte att undvika felaktiga utbetalningar. Efterlevnaden av långvariga åtaganden skall också kontrolleras.

Artikel 69

Kontroller på plats skall genomföras i enlighet med avdelning III i förordning (EG) nr 2419/2001. De skall varje år omfatta minst 5 % av stödmottagarna och avse samtliga typer av åtgärder för utveckling av landsbygden som anges i programdokumenten. I fråga om förtidspensionering i enlighet med kapitel IV i förordning (EG) nr 1257/1999 och beskogning av jordbruksmark i enlighet med artikel 31 i den förordningen får denna procentandel från och med det sjätte året sänkas till lägst 2,5 % för dessa åtgärder utan att kontrollnivån för andra åtgärder höjs.

Kontrollerna på plats skall spridas över året i enlighet med en riskanalys för varje åtgärd för landsbygdens utveckling. När det gäller stödåtgärder för investeringar i enlighet med avdelning II kapitlen I, VII, VIII och IX i förordning (EG) nr 1257/1999 får medlemsstaterna föreskriva att kontroller på plats endast skall omfatta projekt som håller på att avslutas.

Kontrollerna skall avse en stödmottagares alla åtaganden och skyldigheter som är möjliga att kontrollera under besöket.

Artikel 70

Artiklarna 30, 31 och 32.1 i förordning (EG) nr 2419/2001 skall tillämpas på stöd som beviljas för arealer. Dessa artiklar skall inte tillämpas på stöd som beviljas för andra skogsbruksåtgärder än beskogning av jordbruksmark.

Artiklarna 36, 38 och 40 i samma förordning skall tillämpas på stöd som beviljas för djur.

Artikel 71

1.   Artikel 44 i förordning (EG) nr 2419/2001 skall tillämpas på stöd som beviljas för åtgärder för landsbygdens utveckling.

2.   Om en utbetalning visar sig vara felaktig skall stödmottagaren betala tillbaka beloppet i enlighet med artikel 49 i förordning (EG) nr 2419/2001.

Artikel 72

1.   Om oriktiga uppgifter lämnats till följd av grov vårdslöshet skall stödmottagaren i fråga under det aktuella kalenderåret uteslutas från alla åtgärder för utveckling av landsbygden som anges i det aktuella kapitlet i förordning (EG) nr 1257/1999.

Om oriktiga uppgifter lämnats uppsåtligen skall stödmottagaren uteslutas även under året därpå.

2.   De påföljder som anges i punkt 1 skall tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av ytterligare påföljder på nationell nivå.

Artikel 73

Medlemsstaterna skall fastställa bestämmelser om påföljder som skall gälla vid överträdelser av bestämmelserna i den här förordningen, och de skall vidta de åtgärder som behövs för att se till att dessa bestämmelser tillämpas. Påföljderna skall vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.

KAPITEL III

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 74

1.   Förordning (EG) nr 445/2002 skall upphöra att gälla.

Artikel 65.2 i förordning (EG) nr 445/2002 skall fortsätta att tillämpas.

2.   Hänvisningar till den upphävda förordningen skall anses vara hänvisningar till den här förordningen, enligt jämförelsetabellen i bilaga III.

Artikel 75

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 46 skall gälla från och med den 1 januari 2000.

BILAGA I

(Artikel 14)

Stödberättigande husdjur	Antal, under vilket uppfödning av en lokal ras skall anses riskera att upphöra (antal avelshonor (25))
Nötkreatur	7 500
Får	10 000
Getter	10 000
Hästdjur	5 000
Svin	15 000
Fjäderfä	25 000

BILAGA II

PLANER FÖR LANDSBYGDENS UTVECKLING

1.   Utvecklingsplanens benämning

2.   Medlemsstat och administrativ region (i tillämpliga fall)

3.1.   Planens geografiska täckning

Artikel 41 i förordning (EG) nr 1257/1999

3.2.   Områden som omfattas av mål 1 och mål 2

Artikel 40 i förordning (EG) nr 1257/1999

Följande skall anges:

—	Mål 1-områden och mål 1-områden som får stöd under en övergångsperiod; detta gäller endast för kompletterande åtgärder (förtidspensionering, kompensationsbidrag, miljöåtgärder inom jordbruket och beskogning av jordbruksmark, i enlighet med artikel 31 i rådets förordning (EG) nr 1257/1999).

—	Mål 2-områden; detta gäller 1) kompletterande åtgärder, 2) andra åtgärder som inte ingår i programplaneringen under mål 2.

4.   Planering på lämplig geografisk nivå

Artikel 41.2 i förordning (EG) nr 1257/1999

Om det undantagsvis finns mer än en plan för utveckling av landsbygden i regionen skall följande anges:

—	Samtliga relevanta planer.

—	Skälen till att alla åtgärder inte kan integreras i en och samma plan.

—	Förhållandet mellan åtgärderna i de olika planerna, samt förtydliganden om hur bokföringen i och kopplingen mellan programmen garanteras.

5.   Kvantifierad lägesbeskrivning

Artikel 43.1 första strecksatsen i förordning (EG) nr 1257/1999

1.

Beskrivning av nuläget Beskriv med hjälp av kvantifierade uppgifter det nuvarande läget i det geografiska området; framhäv fördelar, skillnader, brister och utvecklingspotential. Beskrivningen skall gälla jordbrukssektorn och skogsbrukssektorn (även karaktären och omfattningen av de svårigheter som påverkar jordbruket i vart och ett av de mindre gynnade områdena), ekonomin på landsbygden, den demografiska situationen, mänskliga resurser, sysselsättningen och miljösituationen.

2.	Effekterna av föregående programplaneringsperiod Beskriv effekterna av de finansiella resurser som sedan 1992 inom ramen för EUGFJ har satsats på landsbygdens utveckling under den föregående programperioden och på de kompletterade åtgärderna. Utvärderingsresultaten skall lämnas in.

3.	Övriga uppgifter Utöka vid behov beskrivningen till att omfatta åtgärder utöver gemenskapens åtgärder för utveckling av landsbygden och kompletterande åtgärder som har påverkat den berörda programplaneringen.

6.   Beskrivning av den föreslagna strategin, de kvantifierade målen och prioriteringarna för landsbygdens utveckling i det geografiska område som omfattas

Artikel 43.1 andra strecksatsen i förordning (EG) nr 1257/1999

1.

Föreslagen strategi, kvantifierade mål samt gjorda prioriteringar När det gäller påvisade fördelar, skillnader och klyftor samt påvisad potential i det berörda området, beskriv följande: — Prioriterade insatser. — Strategi för att uppnå målen. — Operativa mål och förväntade effekter, kvantifierade i den mån de går att kvantifiera, både när det gäller övervakning och bedömningar som kan användas i utvärderingen. — I vilken omfattning strategin tar hänsyn till de berörda områdenas särdrag. — Vilket helhetsperspektiv som anlagts. — I vilken omfattning strategin tar hänsyn till att både kvinnor och män involveras. — I vilken omfattning strategin tar hänsyn till alla relevanta miljöpolitiska åtaganden på internationell. gemenskaps- och nationell nivå, bland annat i fråga om hållbar utveckling, särskilt när det gäller kvaliteten på och användningen av vattenresurserna, bevarandet av den biologiska mångfalden, exempelvis genom bevarande av grödsorter på jordbruksföretaget, samt den globala uppvärmningen.

2.

Beskrivning och inverkan av andra åtgärder Vid behov skall beskrivningen dessutom innehålla en redogörelse för de åtgärder som vidtagits utanför planen för landsbygdens utveckling (vare sig dessa är andra gemenskapsåtgärder eller nationella åtgärder, exempelvis tvingande bestämmelser, riktlinjer och åtgärder som omfattas av statliga stöd) och i vilken utsträckning dessa tillgodoser de identifierade behoven.

3.

Områden som omfattas av särskilda territoriella åtgärder Tillämpningsområdet skall beskrivas för alla åtgärder enligt punkt 8 som inte tillämpas i hela den region som anges i punkt 3. I synnerhet skall följande anges: — En förteckning över mindre gynnade områden inom området i fråga. — Eventuella ändringar i förteckningen över mindre gynnade områden, med motiveringar (artikel 55.4 i förordning (EG) nr 1257/1999). — Områden med miljöbetingade begränsningar, och skälen till detta.

4.	Tidsplan och utnyttjande Förslag till tidsplan för genomförandet av de olika åtgärderna, beräknad medfinansieringsgrad och varaktighet (se även punkt 8).

7.   Bedömning av förväntade ekonomiska, miljömässiga och sociala effekter

Artikel 43.1 tredje strecksatsen i förordning (EG) nr 1257/1999.

Detaljerad beskrivning i enlighet med artikel 43 i förordning (EG) nr 1257/1999.

8.   Vägledande finansiell översikt (EUGFJ-år)

Artikel 43.1 fjärde strecksatsen i förordning (EG) nr 1257/1999.

Tabell över finansiell programplanering: program för utveckling av landsbygden (i miljoner euro)

	År 1			…… År 7			TOTALT
	EU-stöd (26)	EU-stöd (27)	Privat finansiering (28)	EU-stöd (26)	EU-stöd (27)	Privat finansiering (28)	EU-stöd (26)	EU-stöd (27)	Privat finansiering (28)
Prioritering A
Åtgärd A 1 (t.ex. miljövänligt jordbruk och djurens välbefinnande
varav stödberättigande åtgärder enligt förordning (EG) nr 2078/92)
Åtgärd A 2 …
… Åtgärd A n
Totalt A
Prioritering B …
Åtgärd B 1 (t.ex. förtidspension
varav stödberättigande åtgärder enligt förordning (EG) nr 2079/92)
Åtgärd B 2 …
… Åtgärd B n
Totalt B
… Prioritering N
Åtgärd N 1 (t.ex. beskogning)
varav godkända åtgärder enligt förordning (EG) nr 2080/92)
Åtgärd N 2 …
… Åtgärd N n
Totalt N
Övriga åtgärder
Värdering
Åtgärder före 1992
Åtgärder under en övergångsperiod (29)
Totalt övriga åtgärder
Totala faktiska utgifter (D)
Totalt plan - (P) (30)
Underutnyttjande (P-D)
Överutnyttjande (D-P)

ANVÄNDNING AV ANSLAG SOM BLIVIT DISPONIBLA TILL FÖLJD AV DIFFERENTIERINGEN

	År 1		År 2		… År 7		TOTALT
	Offentliga utgifter	EU-stöd	Offentliga utgifter	EU-stöd	Offentliga utgifter	EU-stöd	Offentliga utgifter	EU-stöd
Förtidspension
Miljövänligt jordbruk och djurens välbefinnande
Beskogning
Mindre gynnade områden
Totalt genom modulering
Förklaring: När en och samma åtgärd samtidigt finns med i mer än en prioritering skall medlemsstaten, med tanke på den ekonomiska förvaltningen, bifoga ytterligare en tabell med en sammanställning av samtliga utgifter för den åtgärden. Denna kompletterande översikt skall vara utformad som tabellen ovan och ha samma ordningsföljd som förteckningen nedan. Den konsoliderade finansieringsöversikt som avses i artikel 48.1 i den här förordningen skall vara utformad som översikten ovan och ha samma ordningsföljd som översikten nedan. — Åtgärderna skall beskrivas enligt följande: a) investeringar i jordbruksföretag, b) startstöd till unga jordbrukare, c) kompetensutveckling, d) förtidspensionering, e) mindre gynnade områden och områden med miljöbetingade begränsningar, f) miljövänligt jordbruk och djurens välbefinnande, g) förbättringar i bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter, h) beskogning av jordbruksmark, i) övriga skogsbruksåtgärder, j) markförbättring, k) omarrondering, l) jordbruksrådgivning, avbytartjänster och rådgivning för att driva jordbruksföretag, m) saluföring av jordbruksprodukter av god kvalitet, inklusive införande av kvalitetssystem, n) grundläggande service för ekonomiska verksamheter och för befolkningen på landsbygden, o) upprustning och utveckling i byar, samt bevarande av kulturarvet på landsbygden, p) diversifiering av verksamheter inom och med anknytning till jordbruket, i syfte att skapa alternativa verksamheter eller kompletterande inkomster, q) förvaltning av vattenresurserna inom jordbruket, r) utveckling och förbättring av infrastruktur som är kopplad till jordbrukets utveckling, s) främjande av turism och hantverk, t) miljöskydd i samband med mark-, skogs- och landskapsvård, samt förbättring av djurens välbefinnande, u) återupprättande av jordbrukets produktionspotential efter skador som orsakats av naturkatastrofer, samt införande av lämpliga förebyggande åtgärdsprogram, v) finansieringslösningar, w) lokala partnerskap som genomför egna integrerade strategier, x) tillämpning av obligatoriska normer, y) utnyttjande av jordbruksrådgivningen, z) deltagande i kvalitetssystem för livsmedel, aa) främjande av kvalitetsprodukter, — Åtgärderna j)–w) får ingå i en enda åtgärd: j) främjande av anpassning och utveckling av landsbygden. — Resurser från EUGFJ:s garantisektion, för åtgärder för att främja anpassning och utveckling av landsbygden, som avsatts i enlighet med artikel 33 i förordning (EG) nr 1257/1999 för (landsbygds)områden under mål 2:… miljoner euro (% av det totala anslaget enligt artikel 33).

9.   Beskrivning av planerade åtgärder för att genomföra planerna

Artikel 43.1 femte strecksatsen i förordning (EG) nr 1257/1999.

För varje punkt nedan skall följande anges:

A.	Huvuddrag i åtgärderna.

B.	Övriga inslag.

1.

Allmänna krav A. Huvuddrag i åtgärderna: — en förteckning över åtgärder i den ordning som anges i rådets förordning (EG) nr 1257/1999, — en hänvisning till den artikel (och punkt) enligt vilken varje utbetalning för utveckling av landsbygden görs; om det hänvisas till två eller fler artiklar skall betalningarna delas upp, — det övergripande målet för varje åtgärd. B. Övriga inslag: Inga.

2.

Krav som gäller alla eller ett antal åtgärder (1) A. Huvuddrag: — undantag enligt artikel 37.3 andra stycket första strecksatsen i förordning (EG) nr 1257/1999. B. Övriga inslag: — gemenskapens stöd, på grundval av antingen den totala kostnaden eller de offentliga utgifterna, — stödnivå och/eller belopp, samt differentiering (kapitlen I–VIII), — stödvillkoren, — kriterierna för ekonomisk livskraft (kapitlen I, II, IV och VII), — sedvanlig god jordbrukarsed (kapitlen V och VI), — minimikrav när det gäller miljö, hygien och djurens välbefinnande (kapitlen I, II och VII), — krav på kunskaper och kompetens (kapitlen I, II och IV), — tillfredsställande bedömning av att det finns en normal avsättning för de berörda produkterna (kapitlen I och VII), i enlighet med artiklarna 6 och 26 i förordning (EG) nr 1257/1999, — beskrivning av alla löpande avtal (från föregående period), inklusive ur finansiell synpunkt, och av förfaranden/regler för dessa.

3.

Upplysningar som krävs för särskilda åtgärder Dessutom krävs följande särskilda upplysningar för åtgärder som omfattas av enskilda kapitel: I. Investeringar i jordbruksföretag A. Huvuddrag: — primärproduktionssektorer och typer av investeringar. B. Övriga inslag: — övre gräns för det totala stödberättigande investeringsbeloppet, — typer av stöd, — angivande av de standarder för vilka en tidsfrist kan beviljas jordbrukaren i enlighet med artikel 5.3 i förordning (EG) nr 1257/1999, motivering av de specifika problem som uppstår vid uppfyllandet av dessa standarder samt högsta tillåtna längd på tidsfristen per berörd standard II. Unga jordbrukares etablering A. Huvuddrag: Inga. B. Övriga inslag: — tidsfrist som beviljas unga jordbrukare för att de skall kunna uppfylla kriterierna för att få stöd, inom den period på fem år som tillåts enligt artikel 4.2 i den här förordningen, — åldersgräns, — de regler som gäller om en ung jordbrukare inte etablerar sig som ensam ansvarig för ett jordbruksföretag, eller om han etablerar sig som medlem i en sammanslutning eller ett kooperativ vars huvudsyfte är att driva jordbruksföretag, — typ av startstöd, — typ av jordbruksrådgivning i samband med unga jordbrukares etablering, om ett högre stöd beviljas i enlighet med artikel 8.2 b andra stycket i förordning (EG) nr 1257/1999. III. Kompetensutveckling A. Huvuddrag: Inga. B. Övriga inslag: — stödberättigande insatser och stödmottagare, — garantier för att normal utbildning inte föreslås för stöd. IV. Förtidspensionering A. Huvuddrag: Inga. B. Övriga inslag: — ingående beskrivning av villkoren för den som överlåter ett jordbruksföretag, för den som övertar det, för lantarbetare och för mark som frigörs, särskilt för användningen av mark som behålls och som i icke kommersiella syften skall användas av den som överlåter ett jordbruk, samt uppgifter om tidsfristen för att förbättra jordbrukets livskraft, — typ av stöd, med en redogörelse för den metod som används för att beräkna det högsta belopp som får medfinansieras per jordbruksföretag, samt en motivering beroende på typ av stödmottagare, — beskrivning av nationella system för pensionering och förtidspensionering, — uppgifter om stödets varaktighet. V. Mindre gynnade områden och områden med miljöbetingade begränsningar A. Huvuddrag: — stödbelopp, 1) för kompensationsbidrag enligt artikel 13 a i rådets förordning (EG) nr 1257/1999: förslag till användning av bestämmelserna om flexibilitet beträffande högsta belopp för medfinansiering i artikel 15.3 andra stycket i rådets förordning skall innehålla tillräcklig motivering; ange hur det garanteras att den övre gränsen för kompensationsbidrag iakttas i dessa fall, och förklara det administrativa förfarande som används för att förhindra att det maximala beloppet för medfinansiering överskrids; om det högsta genomsnittet enligt bilagan till förordning (EG) nr 1257/1999 tillämpas skall de objektiva förhållanden som motiverar detta anges, 2) för kompensationsbidrag enligt artikel 13 b och artikel 16 i förordning (EG) nr 1257/1999: ursprungliga detaljerade agronomiska beräkningar som visar: a) inkomstbortfall och kostnader till följd av de miljöbetingade begränsningarna och b) agronomiska hypoteser som använts som referens, 3) för kompensationsbidrag enligt artikel 16 i förordning (EG) nr 1257/1999: — i förekommande fall skall de särskilda problem som motiverar ett högre stöd än taket enligt artikel 16.3 första stycket i den förordningen redovisas, — i förekommande fall skall de skäl som motiverar ett ursprungligt högre stöd enligt artikel 16.3 andra stycket i den förordningen redovisas. B. Övriga inslag: — ingående beskrivning av villkoren för stödberättigande, särskilt när det gäller 1) definition av minimiarealen, 2) beskrivning av hur gemensamma betesmarker skall ställas om, 3) för stöd enligt artikel 13 a i förordning (EG) nr 1257/1999: skäl som motiverar en modulering av beloppet enligt kriterierna i artikel 15.2 i den förordningen, 4) för kompensationsbidrag enligt artikel 13 b och artikel 16 i förordning (EG) nr 1257/1999: ändringar i de detaljerade agronomiska beräkningarna i det godkända programdokumentet, — ändringar jämfört med de förteckningar över mindre gynnade områden som fastställts eller ändrats genom rådets eller kommissionens direktiv, och ändringar i förteckningar över områden med miljöbetingade begränsningar. VI. Krav som skall uppfyllas VI.1 Tillämpning av obligatoriska krav A. Huvuddrag: — förteckning över krav som grundar sig på gemenskapens lagstiftning och som är stödberättigande enligt artikel 21b i förordning (EG) nr 1257/1999; datum från vilket kraven är obligatoriska enligt gemenskapens lagstiftning; motivering till valet. B. Övriga inslag: — beskrivning av hur de skyldigheter eller begränsningar som följer av de nya kraven på ett märkbart sätt påverkar driftskostnaderna i jordbruket, — belopp per stödberättigande norm, och detaljerad beräkning som motiverar detta belopp. VI.2 Utnyttjande av jordbruksrådgivningen A. Huvuddrag: Inga. B. Övriga inslag: — beskrivning av medlemsstatens system för jordbruksrådgivning, inklusive förfarandet för urval av de organ som bedriver verksamheten, — frekvens i stöd som beviljas jordbrukaren för utnyttjande av jordbruksrådgivning inom de fyra områden vilka anges i artikel 21d.1 i förordning (EG) nr 1257/1999. VII. Miljövänligt jordbruk och djurens välbefinnande A. Huvuddrag: — motivering för åtagandet, på grundval av de förväntade effekterna, — ingående agronomiska beräkningar som visar a) inkomstbortfall och kostnader i samband med tillämpningen av god jordbrukarsed; de agronomiska hypoteser använts som referens; stimulansåtgärder och motivering för dessa åtgärder på grundval av objektiva kriterier. B. Övriga inslag: — en förteckning över de husdjur av lokala raser vars hållande riskerar att upphöra inom lantbruket, samt en uppgift om antalet avelshonor i områdena i fråga; detta antal skall styrkas av ett tekniskt organ, eller av en organisation/sammanslutning av uppfödare, som är lagligen erkänt och som för in uppgifter i och uppdaterar rasens stambok. detta organ skall ha den kapacitet och den expertis som krävs för att identifiera djur av raserna i fråga, — när det gäller växtgenetiska resurser som hotas av utarmning skall belägg som bygger på vetenskapliga rön läggas fram för detta, och indikatorer skall anges för förekomst av nationella sorter/ursprungliga (lokala) sorter, deras populationsdiversitet, samt de lokalt dominerande jordbruksmetoderna, — uppgifter om jordbrukarnas skyldigheter och andra villkor för åtaganden, inklusive omfattning och förfaranden för justering av löpande avtal, — ändringar av stödnivån upp till 120 % av kostnader och inkomstbortfall som anges inom ramen för de agronomiska beräkningarna i det godkända programdokumentet, samt motivering till ändringarna, — beskrivning av åtgärdens täckning som visar omfattning i förhållande till behoven, samt graden av målinriktning när det gäller geografisk, sektoriell eller annan täckning, — för samtliga miljöåtaganden inom jordbruket, även i fråga om djurens välbefinnande, skall möjligheten att kombinera olika åtaganden visas, liksom hur samverkan mellan åtagandena åstadkoms. VIII. Livsmedelskvalitet VIII.1 Deltagande i kvalitetssystem A. Huvuddrag: — förteckning över stödberättigande kvalitetssystem på gemenskapsnivå eller på nationell nivå; i fråga om nationella system: beskrivning av systemet utifrån kriterierna i artikel 24b i förordning (EG) nr 1257/1999. B. Övriga inslag: — belopp per typ av stödberättigande system, samt motivering i förhållande till de fasta kostnaderna enligt artikel 24c i förordning (EG) nr 1257/1999. VIII.2 Främjande av kvalitetsprodukter A. Huvuddrag: Inga. B. Övriga inslag: — en förteckning över produkter som kan omfattas av stöd i enlighet med kvalitetssystem som valts inom ramen för den åtgärd som avses under VIII.1, — förfarande för att ge garantier för att de insatser som valts ut för stöd inom ramen för landsbygdsutveckling inte omfattas av stöd i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2826/2000, — förfarande för förhandskontroller av informations-, marknadsförings- och reklammaterial (artikel 26 i den här förordningen), — beskrivning av stödberättigande kostnader. IX. Bättre bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter A. Huvuddrag: — sektorerna för basprodukter inom jordbruket. B. Andra inslag — kriterier för att visa de ekonomiska fördelarna för primärproducenterna, — angivande av de standarder för vilka en tidsfrist kan beviljas jordbrukaren i enlighet med artikel 26.1 i förordning (EG) nr 1257/1999, motivering av de specifika problem som uppstår vid uppfyllandet av dessa standarder samt högsta tillåtna längd på tidsfristen per berörd standard. X. Skogsbruk A. Huvuddrag: Inga. B. Övriga inslag: — följande skall definieras: i) ”jordbruksmark”, med avseende på artikel 32 i den här förordningen, ii) ”jordbrukare”, med avseende på artikel 33 i den här förordningen, iii) bestämmelser som garanterar att åtgärderna är anpassade efter lokala förhållanden och förenliga med miljökraven, samt i förekommande fall att en balans upprätthålls mellan skogsbruk och viltstammen, iv) avtalsmässiga överenskommelser mellan regioner och potentiella stödmottagare beträffande åtgärder som avses i artikel 32 i förordning (EG) nr 1257/1999. — om de tariffer som avses i artikel 46 i den här förordningen tillämpas, uppgifter om i) beloppen för tarifferna för enhetspriser, ii) den metod som används för att fastställa tarifferna, iii) hur kriteriet om att undvika överkompensation iakttas, — beskrivning av stödberättigande åtgärder samt av stödmottagare, — kopplingen mellan de föreslagna åtgärderna och nationella/regionala/lokala skogsvårdsprogram eller motsvarande instrument, — hänvisning till planer för skydd av skogarna i områden där risken för skogsbränder betecknas som hög eller medelhög, samt redovisning av att de föreslagna åtgärderna är förenliga med dessa skyddsplaner. XI. Anpassning och utveckling av landsbygden A. Huvuddrag: — beskrivning av och motivering för den verksamhet som föreslås inom varje åtgärd. B. Övriga inslag: — beskrivning av finansieringslösningarna; dessa skall uppfylla de allmänna kraven för stödberättigande.

10.   Behovet av studier, demonstrationsprojekt, kompetensutveckling eller tekniskt stöd (i tillämpliga fall)

Artikel 43.1 sjätte strecksatsen i förordning (EG) nr 1257/1999.

11.   Uppgifter om vilka behöriga myndigheter och ansvariga organ som utsetts

Artikel 43.1 sjunde strecksatsen i förordning (EG) nr 1257/1999.

12.   Bestämmelser för att garantera ett effektivt och väl avvägt genomförande, inklusive övervakning och utvärdering; fastställande av kvantifierade indikatorer för utvärderingen; förfaranden i fråga om kontroller, påföljder och offentlighet.

Artikel 43.1 åttonde strecksatsen i förordning (EG) nr 1257/1999.

1.

Detaljerade uppgifter om genomförandet av artiklarna 60-65 i den här förordningen Dessa uppgifter skall bl.a. innehålla — möjlighet till förskottsbetalning till vissa stödmottagare vad gäller investeringar, — beskrivning av de finansiella flödena för utbetalningar till de slutliga stödmottagarna, — förfaranden för övervakning och utvärdering av programmet, särskilt rutinerna för insamling, sammanställning och samordning av data om finansiella och fysiska indikatorer samt effektindikatorer, — övervakningskommittéernas roll, sammansättning och arbetsordning, — kodifieringen; denna kodifiering skall följa kommissionens förlaga.

2.	Detaljerade uppgifter om genomförandet av artiklarna 66-73 i den här förordningen Dessa skall inbegripa åtgärder för att kontrollera innehållet i en ansökan, att stödvillkoren är uppfyllda, samt regler för påföljder.

3.	Detaljerade uppgifter om att de generella kriterierna för stödberättigande i förordning (EG) nr 1685/2000 iakttas Artikel 45 i den här förordningen.

4.	Övriga uppgifter I förekommande fall, uppgifter om tillämpning av den förlängda tidsfristen för meddelanden om fall av force majeure (artikel 39.2 i den här förordningen).

13.   Resultat från överläggningar, samt uppgifter om samverkande myndigheter och organ samt ekonomiska och sociala aktörer

Artikel 43.1 nionde strecksatsen i förordning (EG) nr 1257/1999.

1.

Följande skall beskrivas: — ekonomiska och sociala aktörer, samt andra nationella berörda organ som enligt nationella bestämmelser och nationell praxis skall ges tillfälle att yttra sig, — myndigheter och organ på jordbruks- och miljöområdet som skall medverka framför allt i utvecklingen, genomförandet, övervakningen, utvärderingen och översynen av miljöåtgärder inom jordbruket och andra åtgärder som gäller miljön, i syfte att skapa en balans mellan dessa åtgärder och andra åtgärder för utveckling av landsbygden.

2.	Summera resultaten från samråden och ange i vilken utsträckning hänsyn har tagits till de synpunkter och råd som lämnats.

14.   Balans mellan de olika stödåtgärderna

Artikel 43.2 andra strecksatsen i förordning (EG) nr 1257/1999.

1.	Beskriv följande, och ta upp fördelar, behov och potential: — balansen mellan olika stödåtgärder för utveckling av landsbygden, — i vilken omfattning miljöåtgärderna inom jordbruket genomförs i hela området.

2.	Denna beskrivning skall, från fall till fall, avse — åtgärder som vidtagits utanför ramen för förordning (EG) nr 1257/1999, eller — åtgärder som vidtagits eller planerats i separata planer för landsbygdens utveckling.

15.   Förenlighet och samstämmighet

Artikel 37.2 i förordning (EG) nr 1257/1999.

A.

Huvuddrag: 1. Bedömning av stödåtgärdernas förenlighet och samverkan när det gäller följande: — övrig gemenskapspolitik och åtgärder som genomförs inom denna, särskilt konkurrenspolitiken, — övriga instrument i den gemensamma jordbrukspolitiken, särskilt där det finns undantag enligt artikel 37.3 i förordning (EG) nr 1257/1999, — andra stödåtgärder i planerna för landsbygdens utveckling, — de generella kriterierna för stödberättigande. 2. Beträffande åtgärder enligt artikel 33 i förordning (EG) nr 1257/1999 skall det finnas garantier för, och vid behov klargöras — att åtgärder enligt sjätte, sjunde och nionde strecksatsen inte finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) i mål 2-områden på landsbygden eller i områden som får stöd under en övergångsperiod, — att åtgärder inte faller under tillämpningsområdet för någon annan åtgärd som anges i avdelning II i förordning (EG) nr 1257/1999.

B.

Andra inslag Bedömningen skall särskilt omfatta tillvägagångssätt för att få till stånd den erforderliga samordningen med myndigheter som ansvarar för — utvecklingsåtgärder inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaden, — åtgärder för utveckling av landsbygden enligt nationella bestämmelser.

16.   Kompletterande statliga stöd

Artikel 52 i förordning (EG) nr 1257/1999.

A.

Huvuddrag: Beskriv de åtgärder för vilka kompletterande finansiering i form av statliga stöd kommer att beviljas (artikel 52 i förordning (EG) nr 1257/1999). Beloppen för de ytterligare stöd som enligt planerna skall beviljas för var och en av de berörda åtgärderna under varje år planen omfattar skall anges i en tabell.

B.	Andra inslag: — upphävande av ett statligt stöd, — ändring av den tilläggsfinansiering i form av statligt stöd som beviljats för en åtgärd i ett godkänt programdokument, — stödnivå.